Sök i Ratio Lex

UTREDNING OCH FÖRSLAG

66 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 53 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1921:4, band 4, UTREDNING OCH FÖRSLAG

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

UTREDNING OCH FÖRSLAG

ANGÅENDE

ORDNANDET AV STATENS TRYCK

AVGIVET AV SAKKUNNIGA, TILLKALLADE

ENLIGT KUNGL. MALTS

BESLUT DEN 22 SEPTEMBER 1917

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1919

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till

herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Enligt nådigt bemyndigande den 22 september 1917 att tillkalla högst tre

personer för att såsom sakkunniga verkställa av riksdagen begärd utredning

om i vad mån kostnaderna för statens tryck kunde nedbringas genom inrättande

av en statens tryckeriexpedition och specialtryckerier för vissa

ämbetsverk eller genom vidtagande av andra anordningar samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill en sådan utredning kunde föranleda, har

dels förutvarande herr statsrådet och chefen för finansdepartementet Conrad

Carleson genom skrivelse ovannämnda dag tillkallat undertecknad Södermark

och dels herr statsrådet genom skrivelse den 6 februari 1918 tillkallat

undertecknad Ramström och numera avlidne ledamoten av riksdagens

andra kammare J. A. Ingvarson att verkställa den begärda utredningen

samt avgiva de förslag, som av utredningen kunde föranledas.

I stället för bemälde Ingvarson har undertecknad Hedlund, jämlikt herr

statsrådets skrivelse den 15 november 1918, fr. o. m. den 19 i samma månad

deltagit i utredningen.

I utredningen av frågan angående ordnandet av särskild depå för stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

departementens och riksdagens förråd av trycksaker tiar jämväl deltagit

bibliotekarien vid riksdagens bibliotek fil. d:r Vilhelm Gödel.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort aktuarien hos generalpoststyrelsen

Samuel Vilhelm Hjertstrand.

Sedan ifrågavarande utredning numera blivit slutförd, få vi härmed överlämna

betänkande och förslag i frågan.

Stockholm den 28 februari 1918.

PER SÖDERMARK.

C. RAMSTRÖM. VERNER HEDLUND.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämlikt skrivelser den 22 september 1917 och den 6 februari 1918 har De sakkunnistatsrådet

och chefen för finansdepartementet, i enlighet med av Kungl.gas llPPc''ra9- Maj:t lämnat bemyndigande, uppdragit åt tillkallade sakkunniga att verkställa

av riksdagen begärd utredning om i vad mån kostnaderna för statens

tryck kunde nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition

och specialtryckerier för vissa statens ämbetsverk eller genom vidtagande

av andra anordningar.

Frågan om vidtagande av åtgärder för nedbringande av statens tryck- Redogörelse

ningskostnader har tidigare upprepade gånger varit föremål för statsmakter- ^[Ja*upp<«as

uppmärksamhet och prövning. komst

I detta avseende må först erinras om den inom finansdepartementet

under år 1911 verkställda utredningen rörande de å riksstatens särskilda

huvudtitlar uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.

Vid denna utredning påvisades bland annat den betydliga stegring, som

de från nyssnämnda anslag bestridda tryckningskostnaderna utvisat under

tioårsperioden närmast före 1911. Sålunda framhölls, hurusom nämnda kostnader,

vilka år 1885 utgjorde omkring 148,000 kronor och ännu år 1899 ej

ökats till mer än omkring 189,000 kronor, därefter stigit med i medeltal

28,000 kronor årligen, så att de år 1910 uppgingo till inemot eu halv miljon

kronor.

Vidare framhölls, att då, såsom i allmänhet vore förhållandet, beställningar

av tryckalster för statsverkets räkning, liksom även kontrollen över

tryckeriräkningarna, verkställdes genom resp. myndigheters egen försorg

samt dessa, såsom vore helt naturligt, saknade speciell sakkunskap på området,

tillräcklig garanti icke förefunnes för att statsverkets intresse med avseende

å tryckningskostnaderna alltid bleve tillbörligen tillgodosedda.

Med hänsyn härtill ifrågasattes vidtagande av vissa åtgärder i avsikt att

vinna begränsning och besparing i tryckningskostnaderna genom centralise
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Proposition

till 1913 års

riksdag angående

inrättande

av en statens

tryckeriexpedition.

ring och enhetlighet vid beställningarna ävensom effektivare kontroll över

räkningarna. Efter ytterligare företagen närmare utredning av herrar Södermark

och Ramström, vilken utredning utmynnade i ett förslag om inrättande

av en under sakkunnig ledning stående statens tryckeriexpedition med

huvudsaklig uppgift att mottaga beställningar å för statsmyndigheter i Stockholm

erforderligt tryck, att tillhandagå vederbörande myndigheter med råd

och anvisningar i fråga om arbetenas planläggning och uppställning, att

träffa avtal med resp. tryckerier om arbetenas utförande samt att kontrollera

tryckeriräkningarna, framlade Ivungl. Maj:t till 1913 års riksdag nådig

proposition (n:r 183), angående inrättande av en dylik statens tryckeriexpedition.

Då upprättandet av en i huvudsak liknande institution ingår såsom

en viktig beståndsdel av det förslag de sakkunniga nu hava för avsikt att

framlägga, torde eu närmare redogörelse för innehållet i berörda proposition

här böra lämnas.

Efter att hava omförmält den ovan omnämnda utredningen under år

1911 angående huvudtitlarnas expensanslag och tryckningskostnadernas betydande

stegring anförde vederbörande departementschef enligt det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet följande:

&

»I den till chefen för finansdepartementet ställda skrivelse av den 4 november

1911, vari resultatet av ovannämnda utredning angående expensanslagen

framlades, ifrågasattes vissa ytterligare åtgärder för åstadkommande av besparing

i tryckningskostnader, nämligen dels att det för länsstyrelserna behövliga

blankettryck skulle genom eu central myndighet anskaffas gemensamt för hela

riket, dels att undersökning skulle verkställas rörande möjligheten att väsentligt

förminska länskungörelsernas omfång, dels slutligen att det borde tagas

under övervägande, huruvida och på vad sätt en sakkunnig granskning av

tryckeriräkningar borde anordnas samt, därest ett dylikt uppdrag ansåges böra

utsträckas till att avse allt tryck av större omfattning, som i huvudstaden skedde

för statsverkets räkning, huruvida ej med detta uppdrag borde förenas bestyret

med tryckets fördelning å de olika tryckerierna härstädes. Rörande sistnämnda

fråga yttrades i skrivelsen följande:

''Men — — -— fråga är, om den kontroll och granskning av tryckeriräkningarna,

som måste föregå varje utbetalning, för närvarande kan allestädes

anses tillfredsställande. Denna granskning torde, såsom registrator!! i jordbruksdepartementet

framhållit, ofta inskränka sig till en nedsuminering av de debiterade

posterna, och man torde också under nuvarande förhållanden svårligen

kunna förvänta, att frånsett de ämbetsverk, där tryckning av statistiska och dylika

publikationer ingår såsom ett huvudsakligt moment i deras åligganden, de

tjänstemän, som hava dylik granskning sig anförtrodd, skola kunna med nödig

sakkännedom ingå i detaljerad prövning av de grunder, efter vilka debiteringen

skett, och det sätt, varpå dessa grunder i de speciella fallen tillämpats, då näm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

ligen detta måste förutsätta så väl sakkunskap i fråga om tryckeriarbeten som

noggrann kännedom om huru i de särskilda fallen tryckningsarbetet fortgått

med i korrekturen mot manuskripten företagna ändringar, övertidsarbete och

dylikt. Ehuru särskild anledning ej föreligger till det antagande, att överdebiteringar

ägt rum, lärer det väl ej kunna förnekas, att frånvaron av sakkunnig

kontroll i vissa fall kunnat fresta till ett uppskörtande av statsverket i förevarande

avseende, varjämte ju rent ofrivilliga misstag kunna föreligga. Det vore

därför utan tvivel synnerligen önskvärt, om granskningen av tryckeriräkningar,

som ingivas till statsmyndigheter i huvudstaden, kunde anförtros åt någon på

detta område fullt sakkunnig person, som ägde vana att t. ex. bedöma, vilken

kostnad i korrektur vidtagna ändringar böra betinga och dylikt. Då ett sådant

uppdrag torde böra utföras under tjänstemannaansvar, synes det kunna ifrågasättas,

om ej eu särskild tjänstebefattning med lämpligt arvode borde för ändamålet

inrättas.

Dä emellertid de av expensanslagen bestridda tryckningskostnaderna utgöra

allenast eu del av statsverkets utgifter av ifrågavarande slag, i det att ännu

större kostnader föranledas av riksdagstrycket och kommittétryck, synes frågan

måhända böra givas större räckvidd än bär ovan ifrågasatts. För de av Kungl.

Maj:t tillsatta kommittéer vore det utan tvivel synnerligen önskligt att kunna

erhålla biträde av eu fackman vid tryckeriräkningars granskning, och under

förutsättning att sä skulle vara förhållandet även i fråga om riksdagens tryckeriavdelning

kunde ovan berörda uppdrag utsträckas till att omfatta allt tryck,

som i huvudstaden verkställes för statsverkets räkning. 1 sådant fall synes

emellertid uppdraget böra icke blott avse granskning av räkningar, utan då ifrågavarande

person vid denna granskning bleve i tillfälle att med varandra jämföra

de särskilda tryckeriernas debiteringar och det sätt, varpå arbetet å de olika

hållen utförts, borde i hans hand läggas även uppgörandet av avtal om arbetets

utförande samt tryckets fördelning å de särskilda tryckerierna, varigenom

eu för statsverket förmånlig tävlan mellan dessa kunde komma till stånd även

utan tillämpning av entreprenadsystemet. Befattningen bleve visserligen härigenom

så ansvarsfull och krävande, att måhända högre avlöning än vanliga

tjänstemannalöner torde behöva däråt anslås. Men om, såsom det linnes anledning

att antaga, genom en dylik anordning väsentlig besparing i tryckningskostnad

kunde uppstå, torde ur nämnda synpunkt hinder för förslagets genomförande

ej böra mota.’

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att avgiva yttrande

över det sålunda framställda förslaget, hava fullmäktige i skrivelse till chefen

för finansdepartementet den 12 december 1912 anfört följande:

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som funnit det sålunda framställda förslaget

vara mycket beaktansvärt, hava med anledning härav velat för herr statsrådet

framhålla, att, vad särskilt angår tryckningen av riksdagens kamrars

protokoll med bihang, i vilket sistnämnda flertalet avgivna kommittébetänkanden

jämväl ingå, det med all säkerhet skulle vara till verklig fördel för staten,

om dess intressen såväl vid uppgörandet av avtal om tryckning som ock vid

trvckningsarbetets fördelning å särskilda tryckerier samt vid räkningarnas gransk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Förslag av

Södermark o

Ramström.

ning bleve tillvaratagna av en tillit sakkunnig person med fackmässig utbildning

på området. Det synes fullmäktige vara goda skäl antaga, att en väsentlig

besparing i hithörande tryckningskostnader skulle kunna åstadkommas genom

den nu ifrågasatta anordningen, och hava fullmäktige därför, för den händelse

herr statsrådet skulle finna skäl vidtaga åtgärder för inrättande av en befattning

av föreslagen beskaffenhet, ansett sig böra framhålla önskvärdheten av

att därvid förhållandena så ordnas, att den ifrågasatta befattningshavarens verksamhet

komme att avse även det tryck, som verkställes för riksdagens räkning.

’

Då det framställda förslaget synts beaktansvärt, har i ärendet verkställts eu

närmare utredning, vari deltagit statskommissarie!! Södermark och ingenjören

C. Ramström. Resultatet av denna utredning, som utmynnat i ett förslag om

inrättande av eu statens tryckeriexpedition, innefattas i en till mig avlämnad

promemoria, vari anförts följande:

Det förfaringssätt, som för närvarande råder i fråga om statens tryck, måste

utan tvivel anses mindre tillfredsställande. Så länge det är överlåtet åt varje

särskild myndighet, kommitté o. s. v. att själv ombestyra det behövliga trycket

och att härvid vända sig till det tryckeri, som vederbörande finner lämpligt,

lärer i många fall vid tryckeriarbetenas beställande sparsamhetssynpunkten ej

vinna behörigt beaktande, och någon betryggande garanti för att vederbörande

kommittésekreterare och andra tjänstemän, som hava att beställa tryck för statens

räkning, härvid alltid söka betinga de billigaste priser och i allmänhet planlägga

och ordna arbetena på mest ekonomiska sätt, torde icke förefinnas. I

varje fall är det ju påtagligt, att de möjligheter till besparingar, som en planmässig

enhetlighet i fråga om tryckeribeställningar är ägnad att medföra, icke

kunna utnyttjas. Slutligen är det, såsom ovan framhållits, under nuvarande

förhållanden icke gärna möjligt att åstadkomma eu effektiv kontroll å tryckeriräkningarna,

då eu sådan givetvis förutsätter speciell sakkunskap å ifrågavarande

område.

Vilken betydelse i ekonomiskt hänseende den föreliggande frågan äger, finner

man genast vid eu undersökning av de kostnader, som statstrycket förorsakar.

Någon exakt beräkning över dessa kostnader för ett visst år föreligger

visserligen icke, men även eu approximativ överslagsberäkning torde lämna

tillräcklig vägledning för bedömande av frågans ekonomiska betydelse. Enligt

en sådan beräkning, grundad på utgiftssiffror för dels 1908, dels” 1910 och dels

1911, torde statens tryckningskostnader per år i avrundade tal kunna uppskattas

sålunda:

av de särskilda huvudtitlarnas expensanslag bestridda ..................... kr. 500,000

för postverket, telegrafverket och järnvägsstyrelsen ........................... » 700.000

för övriga verk, som ej för sina tryckningskostnader anlita huvudtitlarnas

expensanslag ................................................................... » goo 000

för kommittéer o. d............................................................................... » 200 000

för riksdagstrycket ................................................................................. » 300,000

Summa kronor 2,000,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av denna kostnad belöper sig den ojämförligt största delen, eller omkring

1,700,000 kronor, på verk och myndigheter i huvudstaden.

Syftet med den nya tryckeriexpeditionen skulle alltså vara att söka nedbringa

denna kostnad, och med hänsyn till vad ovan framhållits rörande olägenheterna

i nuvarande praxis i fråga om statens tryckeriarbeten borde expeditionens

huvudsakliga uppgift bliva att mottaga beställningar å det för statsmyndigheter

i Stockholm erforderliga tryck, att därvid tillhandagå vederbörande myndigheter

med råd och anvisningar i fråga om arbetenas planläggning och uppställning, att

trälla avtal med tryckerierna om arbetenas utförande samt att kontrollera tryckeriräkningarna.

Nämnda myndigheter skulle alltså icke äga att direkt vända sig

till tryckerierna, utan borde, där ej tilläventyrs på grund av särskilda förhållanden

undantag funnes böra medgivas, lämna sina beställningar till tryckeriexpeditionen.

Denna expedition, där frågor om tryck för statens räkning alltså

skulle bliva föremål för enhetlig och sakkunnig behandling, borde för sådant

ändamål anordnas i överensstämmelse med ett vanligt tryckerikontor och bestå

av en föreståndare jämte faktorer, bokhållare och i övrigt behövliga biträden. I

regel borde alla manuskript och korrektur passera expeditionen, såväl när de

befordras till tryckeriet som därifrån, och varje gång borde erforderlig granskning

i expeditionen verkställas. Denna granskning synes dock i allmänhet ej

böra omfatta korrekturläsning, vilken av så väl ekonomiska som andra skäl

torde fortfarande böra utföras genom beställarens försorg, men däremot borde

för varje gång korrektur avlämnas genast granskning äga rum rörande de belopp,

som av tryckeriet uppföras i räkning, och härvid särskild uppmärksamhet

ägnas korrigerings- och övertidskostnader samt kontroll över pappersåtgången

utövas.

Den besparing i tryckningskostnad, vars ernående skulle vara tryckeriexpeditionens

främsta syftemål, torde kunna vinnas först och främst genom att

de tryckningsarbeten, som skola uföras för statens räkning, planläggas på ett

ur ekonomisk synpunkt klokt sätt, och en av expeditionens uppgifter skulle

därför bliva att i detta avseende tillhandagå vederbörande med råd och anvisningar.

Såsom exempel på vilken betydelse ett arbetes uppställning kan hava ur

kostnadssynpunkt må erinras därom, att tabeller, där sådana måste användas,

kunna uppställas mer eller mindre ekonomiskt. Om de, där så kan lämpligen

ske, uppsättas utan linjer, om mellanslagen mellan raderna användas på ett

klokt sätt och om tabellerna i varje fall ej göras större än behovet kräver, kan

avsevärd minskning i kostnad vinnas. Vidare torde man ofta kunna även i

en uppställning med fortlöpande text gruppera siffror på ett sätt, som är fullt

lika överskådligt som den alltid kostsammare tabellformen. Genom att de format,

som böra användas för statens tryck, göras ekonomiskt lämpliga och s

mycket som möjligt enhetliga, kunna även besparingar ernås i kostnad för såväl

sättning, som papper. Såsom ett i sistnämnda avseende belysande exempel

kan framhållas, att man, enligt från sakkunnigt håll lämnad uppgift, skulle

kunna vinna besparing av omkring 12 procent i kostnaden för papperet till »Bihang

till riksdagens protokoll» genom att ändra dess format till likhet ined det

som användes för »Sveriges officiella statistik». Vidare äro vissa stilar i och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

för sig billigare att sätta än andra, som nu i rätt stor utsträckning användas

o.s. v. I alla dessa och liknande avseenden skulle tryckeriexpeditionen kunna i samråd

med vederbörande planlägga tryckeriarbetena på det sätt, som utan tillbakasättande

av nödiga fordringar på utstyrsel och tydlighet bleve mest ekonomiskt.

Härigenom skulle även kunna i statstrycket vinnas en sådan enhetlighet i fråga om

redaktion, stilar, utstyrsel in. in., som genomförts i vissa främmande länder,

och som ju även av andra skäl än de ekonomiska måste anses önskvärd, t. ex.

i fråga om kommittétrycket, som för närvarande i vårt land företer eu rätt

brokig mångfald.

En dryg post i tryckeriräkningarna utgör ofta kostnaden för sådana ändringar

i texten, som vidtagits efter första korrekturets avlämnande. Att dessa

korrigeringskostnader lätt springa i höjden, framstår tydligt, om man betänker,

att t. ex. ett tillägg om eu halv sida i början av ett arbete med utan avbrott

fortlöpande text kräver ombrytning av alla de efter tillägget följande sidorna,

ett arbete, som lär upptaga omkring 10 minuter per sida. Naturligtvis kunna

ändringar i korrekturen i en hel del fall ej undvikas. Men ur besparingssynpunkt

är det av vikt, att de så mycket som möjligt inskränkas och att alltså

manuskriptet föreligger i så utarbetat skick, som omständigheterna kunna medgiva.

Erfarenheten har visat, att det mången gång blir billigare att först renskriva

ett manuskript med skrivmaskin, varvid 10 exemplar på en gång kunna

framställas, och i denna renskrift vidtaga de första ändringarna. Tryckeriexpeditionen

skulle givetvis hava att i dylika frågor lämna vederbörande råd

och anvisningar samt, när avlämnade manuskript av eu eller annan anledning

befinnas vara för sättning mindre lämpliga, föreslå nödiga åtgärder. Man torde

också kunna antaga, att redan den omständigheten, att manuskripten skola avlämnas

till eu statens tryckeriexpedition, i stället för såsom förut direkt till

tryckeriet, skall medföra, att de bliva mera genomarbetade och kräva färre

ändringar i korrekturen. Likaledes borde expeditionen söka i sin mån medverka

till att det kostsamma övertidsarbetet i möjligaste mån nndvikes.

En av tryckeriexpeditionens första uppgifter borde lämpligen bliva att utarbeta

och i tryck utgiva råd och anvisningar att tjäna till handledning för de

tjänstemän, som hava alt ombesörja tryckning för statens räkning.

Men även i avseende å arbetets utförande vid tryckerierna skulle tryckeriexpeditionen

hava att tillse, att detta anordnades så ekonomiskt som möjligt, och

borde därför även för vederbörande boktryckare utarbeta regler och anvisningar

för utförande av statens tryck. För sådant ändamål borde expeditionens föreståndare

med uppmärksamhet följa utvecklingen inom tryckeribranschen för

att städse vara i stånd att bedöma, om de metoder och apparater, som av

tryckerierna användas, äro fullt ekonomiska.

Såsom redan framhållits, skulle en av expeditionens huvuduppgifter vara

att granska de av tryckerierna debiterade kostnaderna. För att denna granskning

skulle bliva så effektiv som möjligt, borde varje från tryckeri till expeditionen

avlämnat korrektur vara åtföljt av räkning över den kostnad korrekturet

förorsakat, vilken räkning genast borde jämföras med korrekturet och, sedan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

den å expeditionen annoterats och försetts med påskrift om granskningen, till

vederbörande översändas jämte korrekturet.

Men även i andra avseenden än i fråga om själva tryckningskostnaderna

borde ifrågavarande expedition kunna verka för vinnande av besparing i utgifter

för de tryckta publikationerna, nämligen beträffande kostnaden för tryckpapperet

samt för häftning och inbindning. Genom eu enhetlig behandling av

statens inköp av papper skulle en specialisering av tillverkningen möjliggöras,

varigenom billigaste pris kunde betingas. Då naturligtvis för varje arbete bor

användas endast så dyrbart papper, som i det särskilda fallet må vara av nöden,

höra'' genom tillämpande av eu bestämd plan för användning av olika papperskvaliteter

avsevärda fördelar kunna vinnas, så t. ex. genom att till den del av

eu upplaga, som kan beräknas varda genast förbrukad, använda mindervärdigt

papper. Ävenså torde förmånligare villkor beträffande kostnaden för häftning

och inbindning kunna betingas, om det anförtroddes åt den sakkunniga tryckeriexpeditionen

att träffa avtal även om dessa arbeten.

Slutligen har det föreslagits, att även distribuering och förvaring av vissa

tryckalster I. ex. kommittébetänkanden och dylikt, skulle handhavas av tryckeriexpeditionen.

Då sådant tryck utan tvivel härigenom bleve såval för den allmänhet,

som önskar genom köp förvärva detsamma, som för de ämbetsverk, vilka därav aro

i behov, lättare tillgängligt än under nuvarande förhållanden, då kommittébetänkanden

m. in. förvaras på skilda håll i departementens vindslokaler och dylikt,

synes även detta förslag vara välbetänkt.

Ehuru enligt det framställda förslaget expeditionens verksamhet skulle huvudsakligen

avse det för myndigheter i huvudstaden erforderliga tryck, bolde expeditionen

givetvis tillhandagå även myndigheter i landsorten, exempelvis länsstyrelserna,

med råd och anvisningar, om också ej i regel i fråga om tryckets

utförande. Dock torde expeditionen lämpligen kunna ombestyra t. ex. det gemensamma

blankettryck för länsstyrelsernas räkning, som i ovannämnda utredning

angående expensanslagen ifrågasatts, och som utan tvivel är ägnat all möjliggöra

avsevärd besparing, ävensom infordrande av kostnadsanbud vid större leveranser

i övrigt.

Under frågans behandling har helt naturligt även framställt sig det spörsmålet,

om det ej tilläventyrs skulle kunna lända till ännu större besparing, om

staten anlade ett eget tryckeri. Med hänsyn till den starka växlingen i behovet

av tryck för statens räkning, som råder under olika tider av året, i det att

vissa tider så stora massor av tryck måste verkställas med den största skyndsamhet,

att behovet ej torde kunna nöjaktigt tillgodoses av även ett tryckeri

av ovanligt stor omfattning, och då det för övrigt lärer med fog kunna betvivlas,

att driften skulle bliva lönande i ett större statstryckeri, som skulle

sakna den sporre till ekonomisk skötsel, som innebäres i konkurrensen och i

det enskilda förvärvsintresset — i vilket avseende torde kunna åberopas, att det

i Finland anlagda statstryckeriei enligt uppgift anses ställa sig särdeles dyrt

— synes emellertid tanken på anläggandet av ett större boktryckeri för statens

räkning ej böra, åtminstone för närvarande, förverkligas.

Vad däremot angår tryckning av de för staten behövliga sedlar, stämplar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

frimärken och dylikt, torde med skäl kunna ifrågasättas, om ej statsverket bör

kunna med fördel självt övertaga denna tillverkning, riksbankens sedeltryckeri

äges visserligen av staten, men dess föreståndare, som kostnadsfritt disponerar

tryckeriets maskiner in. in., äger uppbära viss kontraktsenlig ersättning för

levererade sedlar, stämplar in. in. och drager alltså vinsten av rörelsen. Vad

frimärkena beträffar, beställas dessa från ett enskilt bolag, som är ägare till de

för frimärkstrycket erforderliga maskiner. Goda skäl synas tala för att staten

genom att övertaga tillverkningen av ifrågavarande tryckalster, såsom också skett i

åtskilliga främmande länder, själv kommer i åtnjutande av vinsten å denna

rörelse. Ett dylikt statstryckeri, vilket eventuellt kunde tänkas utvidgat till att

avse även en del blankettryck för statens räkning, tryckning av järnvägsbiljetter

och dylikt ävensom av vissa årligen återkommande publikationer, synes lämpligen

kunna förenas med och ställas under samma ledning som ovannämnda

tryckeriexpedition. Utredningen av denna fråga har emellertid ännu ej fortskridit

så långt, att framställning lärer kunna göras till 1913 års riksdag om

beviljande av nödiga medel, och då för övrigt denna fråga är av sådan art, alt

dess handläggning synes kunna lämpligen anförtros åt den blivande föreståndaren

för statens tryckeriexpedition, vilken givetvis bör äga speciell sakkunskap

å ifrågavarande område, torde det för vinnande av eu rationell lösning av frågan

om anläggande av ett statstryckeri av ifrågasatt beskaffenhet vara fördelaktigt,

om denna expedition först träder i verksamhet.

I detta sammanhang torde böra erinras därom, att frågan om lämpligt anordnande

av statstrycket, särskilt i fråga om de för kommunikationsverken behövliga

blanketter, biljetter och frankotecken, bar varit föremål även för deparlementalkommitterades

uppmärksamhet. Dessa kommitterade föreslå, att ärendena

rörande anskaffande och tillhandahållande av dels blanketter, papper, skrivoch

ritmaterialier in. in. för statens kommunikationsverk, dels frankotecken för

postförvaltningen och dels personbiljetter för statens järnvägar må sammanföras

och tilläggas ett tilltänkt nytt departementskontor, med benämning kommunikationsdepartementets

blankettkontor. Vid redogörelsen för detta kontors verksamhetsområde

yttra kommitterade bland annat:

»Beträffande sättet för tryckeriarbetets utförande anse sig kommitterade böra

framställa ett lörslag, som utan alltför stor svårighet torde låta sig genomföra

och som skulle kunna i väsentlig grad bidraga till ett i ekonomiskt avseende

gynnsamt resultat av kontorets verksamhet. Kommitterade vilja nämligen föreslå,

att det inom järnvägsstyrelsen nu befintliga biljettryckeriet i sammanhang

med dess överflyttande till det nya blankettkontoret utvidgas till ett större accidenstryckeri

eller helst till ett fullständigt boktryckeri, varest jämväl litografisk!

tryck skulle kunna verkställas. På detta tryckeri skulle till en början åtminstone

allt tryck av enklare beskaffenhet kunna utföras, såsom de personbiljetter,

vilka icke äro av Edmonsonsk typ och som nu tryckas å enskilda tryckerier,

samt alla blanketter och därmed jämförliga tryckalster. Småningom bör detta

tryckeri kunna utvidga sin verksamhet, så att där skulle kunna utföras tryckning

jämväl av departementets publikationer, efter hand kanske även av frankotecknen.

I den mån sådant läte sig göra, skulle där kunna verkställas tryck
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

ningsarbete även för andra departements räkning, och skulle, därest sådant

visade sig ändamålsenligt, detta tryckeri kunna omsider utvecklas till ett stort,

allmänt statstryckeri, sådant som förefinnes i Tyskland, Frankrike, Österrike

med liera länder.

Frånsett helt och hållet de utvecklingsmöjligheter, som således förefinnas

för ett dylikt tryckeri, synes det ur liera synpunkter vara till stor fördel för

statsverket, att det i statens hand finnes ett tryckeri, där under alla omständigheter

och oberoende av förhållandena å arbetsmarknaden tryckningsarbete

för statsverkets räkning kan bliva utfört. Kommitterade anse sig i detta sammanhang

böra framhålla, att åtskilligt skulle vara vunnet redan därmed, att i

avvaktan på tillkomsten av ett statstryckeri inrättades eu för statsförvaltningen

i huvudstaden gemensam tryckerikommission, som hade att på olika tryckerier

fördela det erforderliga trycket och i övrigt genom lämpliga åtgärder arbeta för

åstadkommande av lindring i tryckningskostnaderna.»

Även nyssnämnda kommitterade hava sålunda framhållet önskvärdheten av

eu sådan mellanhand mellan statsmyndigheterna och tryckerierna, som den

föreslagna tryckeriexpeditionen vore avsedd att bliva. Måhända synas kommitterade

hava tänkt sig den framtida utvidgningen av ett blivande statstryckeri

åtskilligt större än den här ovan antydda. Då emellertid frågan om inrättande avett

statstryckeri ännu ej föreligger, saknas för närvarande anledning att närmare

ingå på kommitterades förslag i denna del, utan torde här endast böra

framhållas, att tillkomsten av en statens tryckeriexpedition i avvaktan på inrättande

av ett statstryckeri av större eller mindre omfattning tydligen även av

departementalkommitterade uppställts såsom ett önskemål.

Efter ovanstående redogörelse för den tilltänkta tryckeriexpeditionens huvudsakliga

uppgift förekommer till behandling frågan om dess organisation och

personal. Den förnämsta synpunkt, som härvid måste anläggas, är att de anställda

arbetskrafterna besitta speciell fackkunskap på det ifrågavarande området

samt alltså böra väljas bland sådana personer, som erhållit utbildning i

den enskilda tryckeriverksamheten. Särskilt i betraktande härav torde fasta anställningar

med lön på stat icke här böra ifrågakomma, åtminstone tills vidare, utan

personalen anställas mot arvode för viss tid eller med viss uppsägningstid.

Föreståndaren, vilkens ställning skulle ungefär motsvara den, som tillkoinmer

ledaren av ett större tryckeri, torde böra förordnas av Kungl. Maj:t, varemot

det torde böra överlämnas åt föreståndaren att anställa i övrigt erforderlig personal

i den mån sådan linnes för behovet nödig. Att på förhand fixera antalet

eller beskaffenheten av dessa övriga befattningar synes svårligen låta sig

göra, då omfattningen av det arbete, som komme att åligga expeditionen, icke

låter sig tillförlitligen beräkna. Med hänsyn härtill synes saken lämpligen kunna

ordnas så, att till expeditionen skall av varje beställare erläggas en viss avgift,

som utgår i förhållande till omfånget av det beställda arbetet, alltså t. ex. visst

belopp per trycksida eller per 1,000 bokstäver av det beställda trycket. De sålunda

inflytande beloppen skulle användas till bestridande av avlöningar och

andra utgifter för expeditionen. Vid eu sådan anordning skulle något anslag

å riksstaten icke för ändamålet erfordras, utan kostnaden komme att i jämn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

proportion till arbetets omfång drabba de olika anslag eller medel, varifrån

tryckningskostnaderna bestridas.

Den underlydande personalens antal och avlöning torde lämpligen kunna

av föreståndaren jämte de personer, som, enligt vad nedan närmare omförmäles,

borde hava inseende över expeditionen, bestämmas med fästat avseende

å förhållandena inom den enskilda affärsverksamheten. Vad föreståndarens avlöning

beträffar, torde frågan härom knappast kunna definitivt ordnas, förr än

frågan om ovanberörda statstryckeri blivit avgjord. Klart torde det vara, att om

man vill för denna befattning förvärva eu person med den erfarenhet och skicklighet,

som måste förutsättas för ett behörigt bevakande av statsverkets intressen

uti ifrågavarande avseenden, honom måste beredas en ersättning, ungefär

motsvarande vad som för liknande befattningar åtnjutes inom den enskilda affärsverksamheten,

och detta gäller naturligtvis framför allt i fråga om hans ersättning

för bestyret med det ifrågasatta statstryckeriet. Intill dess denna plan

kan förverkligas, måste emellertid den honom i egenskap av tryckeriexpeditionens

chef tillkommande avlöning provisoriskt bestämmas. Då man ju härvid

kan förutsätta, att ju större omfattningen av expeditionens arbete bliver,

desto större besparing bör vinnas, kunde måhända lämpligen även föreståndarens

avlöning tills vidare utgå i direkt proportion till arbetets omfång och alltså

viss del av den avgift, som av beställarna skulle till expeditionen erläggas, få

uppbäras av föreståndaren. Vid bestämmandet av denna ersättning torde hänsyn

böra tagas därtill, att föreståndarens arbete ej skulle bliva inskränkt allenast

till den verksamhet för tryckerikostnadernas nedbringande, som enligt förestående

förslag skulle tillkomma tryckeriexpeditionen, utan att han även skulle

planlägga och i sinom lid övertaga ledningen av det tilltänkta statstryckeriet

och alltså måste besitta för eu dylik chefsplats erforderliga egenskaper. Hans

avlöning synes därför ej böra understiga vad som för närvarande åtnjutes av

ledarna för större tryckerier i huvudstaden.

Om emellertid en sådan avlöning å omkring 20,000 kronor skulle anses vara

för hög för ifrågavarande befattningshavare, så länge hans huvudsakliga åliggande

skulle inskränka sig till alt förestå ifrågavarande tryckeriexpedition, synes

saken kunna ordnas så, att till föreståndare antages eu person med ungefär de

kvalifikationer, som fordras hos förste mannen ä ett tryckerikontor. Denne kontorschef,

vilkens avlöning kunde sättas väsentligt lägre, skulle i sådant fall dels

själv handlägga och dels leda de löpande göromålen å expeditionen. För dennas

organiserande och övervakande skulle dock åtminstone under första tiden

erfordras biträde av eu sådan person som den blivande tryckeriföreståndaren,

men för detta biträde torde denne, som förslagsvis kunde benämnas konsulent,

i sådant fall kunna åtnöjas med ett mindre arvode, exempelvis å 3,000 kronor.

Lokal för tryckeriexpeditionen synes kunna beredas i den lägenhet i riksdagshuset,

som för närvarande disponeras av riksdagens tryckeriavdelning, vilken

härför ej skulle behöva undergå annan förändring än att, för beredande

av ett större expeditionsrum med disk, väggen mellan andra och tredje rummen

från vänster räknat borttages, vilket arbete kan beräknas medföra en kostnad

av 1,000 kronor. Härjämte kräves för expeditionen diverse kontorsmöbler,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

skrivmaskin och dylikt för en beräknad kostnad av 6,500 kronor. Om expeditionen,

såsom ovan blivit ifrågasatt, kommer att tjäna till depå för statstrycket,

erfordras ju härtill ganska stort utrymme, allra helst om, såsom det i sådant

fall synes vara önskligt, denna depå skulle komma att omfatta även redan befintliga

upplagor av statstryck. Men åtminstone ännu någon tid framåt torde

svårighet icke möta att inom riksdagshuset bereda nödigt utrymme härför.

Utan tvivel vore det önskligt, om expeditionen kunde träda i verksamhet

redan den 1 oktober innevarande år, och detta torde också låta sig göra under

förutsättning, att föreståndaren (alternativt kontorschefen jämte konsulenten) anställas

från någon tidigare tidpunkt, t. ex. den 1 juli, för att bliva i tillfälle att

närmare planlägga expeditionens arbetssätt, taga noggrann kännedom om alla

de olika slagen av tryckeriarbeten för statens räkning, exempelvis den stora

massan blankettryck av skilda slag, som användes av såväl kommunikationsverken

som övriga förvaltningsmyndigheter, anställa nödig personal in. in.

Förutom ovannämnda kostnad för expeditionens anordnande skulle, innan

ovanberörda avgifter hunne att till expeditionen inflyta, behövas medel till

föreståndarens och personalens avlöning in. m. Dessa torde lämpligen kunna

beredas på så sätt, att statskontoret anbefalles att under förskottstitel utbetala

vad som erfordras, vilket förskott sedermera skulle ersättas av de inflytande avgifterna.

Givetvis borde expeditionens räkenskaper underkastas kammarrättens granskning.

Men dessutom lärer verksamheten böra även på annat sätt övervakas och

kontrolleras, vilket torde kunna ske genom eu av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd

eller styrelse. Denna styrelse, vari expeditionens föreståndare, eller alternativt

ovanberörda konsulent för den tid han komme att såsom sådan fungera, borde

vara föredragande ledamot och som dessutom lämpligen kunde bestå av eu

ordförande och ytterligare en eller två ledamöter, synes höra erhålla beslutanderätten

i vissa viktigare frågor, såsom om den underlydande personalens antal

och avlöningsförmåner o. s. v., samt utöva viss fortlöpande tillsyn över expeditionen,

kassakontroll o. d. För detta uppdrag torde årliga arvoden höra utgå,

förslagsvis med 800 kronor till ordföranden och 500 kronor till annan ledamot.

Härefter återstår frågan om bestämmande av den avgift, som beställare av

tryck skulle till expeditionen erlägga. För att härvid kunna på förhand fastslå

den lämpliga siffran, vore det nödigt att känna dels antalet sidor per år, som

statstrycket omfattar, dels ock huru stor personal expeditionen kräver. Då någon

tillförlitlig beräkning icke låter sig nu verkställa vare sig i ena eller andra avseendet,

torde den rätta siffran kunna träffas först efter hand i mån av vunnen

erfarenhet, och torde avgiften ävensom, eventuellt, den föreståndaren tillkommande

andel däri böra på förslag av nyssnämnda styrelse utav Kungl. Maj;t

fastställas för ett år i sänder. Då i varje fall de inflytande medlen ej skulle få

användas till annat än avlöningar och andra omkostnader för expeditionen enligt

styrelsens beprövande, och, å andra sidan, dessa omkostnader skulle av

statskontoret förskotteras tills avgifter i erforderlig myckenhet influtit, kan det

ej medföra någon nämnvärd olägenhet, om avgiften till en början skulle bliva

antingen något för hög eller något för låg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fullmäktige

riksgälds
kontoret.

För att emellertid eu ungefärlig föreställning må erhållas om den kostnad,

ifrågavarande tryckeriexpedition skulle draga, liar en approximativ beräkning

av de erforderliga arbetskrafterna och deras avlöning ägt rum. Enligt denna

skulle expeditionen kunna bestå av, förutom föreståndaren (alternativt kontorschefen),

följande personal, nämligen:

två faktorer........................

en faktor ...........................

en bokhållare....................

två i> .....................

en kassörska .....................

ett kvinnligt skrivbiträde...

med avlöning å 5,000 kr. vardera,

» » » 4,000 »

» » » 2,500 »

» » * 2,000 » »

» » » 2,500 »

» » » 1,800 »

Summa 24,800 kr.

vartill skulle komma föreståndarens avlöning å omkring 20,000 kronor (alternativt

avlöning åt en kontorschef å högst 10,000 kronor jämte arvode åt en konsulent

å 3,000 kronor). Hela kostnaden skulle alltså kunna beräknas till 44,800

kronor (alternativt 37,800 kronor).

Med avseende å vad sålunda anförts torde i proposition böra föreslås riksdagen

att medgiva,

att i riksdagens nuvarande tryckeriavdelnings lokal må från och med den

1 oktober 1913 inrättas en statens tryckeriexpedition med huvudsakligen den

uppgift och den organisation, som ovan angivits, och ställd under inseende av

en utav Kungl. Maj:t utsedd styrelse;

att denna expedition må för bestridande av sina omkostnader av varje statsmyndighet,

som därstädes beställer tryck, uppbära viss avgift efter grunder, som

av Kungl. Maj:t fastställas för ett år i sänder;

att av denna avgift må på sätt Kungl. Maj:t bestämmer utgå arvoden till

medlemmarna av förenämnda styrelse samt till expeditionens föreståndare (alternativt

förenämnda kontorschef ävensom konsulent) och övrig där anställd personal;
samt

att föreståndaren jämte alternativt konsulenten må anställas samt styrelsens

ordförande och ledamöter förordnas redan från och med den 1 juli

1913.’

Över det sålunda framställda förslaget hava yttranden inhämtats från fullmäktige

i riksgäldskontoret, chefen för generalstaben, chefen för marinstaben,

generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen

och statistiska tabellkommissionen.

i Fullmäktige i riksgäldskontoret hava under åberopande av sin ovanberörda

skrivelse den 12 december 1912 i allt väsentligt anslutit sig till det framställda

förslaget och förklarat sig icke hava något att erinra med avseende å den befogenhet

och de uppgifter, som enligt förslaget skulle tillkomma den nya tryc
keriexpeditionen.

I fråga om riksdagstrycket erinra fullmäktige, att det enligt

bestämmelse i gällande reglemente för riksgäldskontoret för närvarande åligger

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

fullmäktige att föranstalta om upphandlingen av det härför erforderliga papperet

och upprätta kontrakt om tryckningens verkställande. Enligt det föreliggande

förslaget skulle dessa åligganden övertagas av den nya tryckeriexpeditionen,

vadan fullmäktige påpekat, att i händelse av riksdagens bifall till den framställning

Kungl. Maj:t kunde komma att göra i förslagets syfte eu ändring i berörda

bestämmelse påkallades.

Mot förslaget att den nya tryckeriexpeditionen skulle inrymmas i den lägenhet,

som för närvarande disponeras av riksdagens tryckeriavdelning, hava fullmäktige

ej framställt annan erinran än att, såvida icke expeditionen övertoge

korrekturläsningen av riksdagstrycket, någon del av denna lägenhet torde behöva

under riksdagstiden tagas i anspråk för de korrekturläsare, som eljest fortfarande

måste finnas hos riksdagen anställda. Enligt fullmäktiges mening borde

emellertid ifrågavarande lägenhet även med denna minskning i utrymmet bliva

tillräcklig för expeditionens behov. För den ifrågasatta depån av statsdepartementens

kommittébetänkanden och visst annat tryck kunde ock, åtminstone för

någon tid framåt, förvaringsrum upplåtas i riksdagshusets vindsvåning.

Den i ärendet gjorda utredning synes mig hava givit vid handen, att icke Depariementsobetydlig

besparing i statsverkets tryckningskostnader borde kunna vinnas ge- chefens yttnom

åtgärder i den riktning, som i ovanberörda till mig ingivna promemoria ramie.

föreslagits. Härom synas också de i ärendet hörda myndigheterna vara eniga.

Men däremot hava bland dem skiljaktiga meningar yppats i fråga om omfattningen

av de uppgifter, som borde tillkomma den föreslagna tryckeriexpeditionen.

Medan flertalet av dessa myndigheter förklarat sig icke hava något att erinra

mot vad som i sådant avseende föreslagits och därvid särskilt järnvägsstyrelsen

uttryckligen betonat, att man ej skulle i önskvärd mån nå huvudsyftet med

reformen, om icke tryckeriexpeditionens uppgift komnie att omfatta, förutom

kontroll å tryckeriräkningar samt meddelande av råd och anvisningar i fråga

om tryckeriarbetenas planläggning och uppställning, jämväl mottagande av beställningar

å det för statsmyndigheter i Stockholm erforderliga tryck samt träffande

av avtal med tryckerierna om arbetenas utförande, så hava å andra sidan

några myndigheter ifrågasatt vissa begränsningar i förslaget, nämligen dels statskontoret,

som, utan att dock framställa anmärkning mot någon viss punkt i

förslaget, i allmänhet framhållit såsom önskvärt, om förslaget kunde till eu början

genomföras i mindre skala, dels statistiska tabellkommissionen, som »närmast

med hänsyn till det statistiska trycket» anseit den föreslagna expeditionens

uppgift böra begränsas till att på begäran meddela råd och upplysningar ävensom

att granska tryckeriernas räkningar, dels ock telegrafstyrelsen, som ansett

tillräckligt, om en enda person med sakkunskap i fråga om tryck anställdes

med huvudsaklig uppgift att tillhandagå med råd och upplysningar i fråga om

tvivelaktiga debiteringar m. in.

Vidare hava vissa erinringar framställts i fråga om förslagets detaljer. Sålunda

hava flera av de hörda myndigheterna uttalat sig mot (ten tilltänkta anordningen

att, för möjliggörande av en fullt effektiv kontroll, manuskript och

korrektur alltid skulle på vägen mellan tryckeri och beställare passera expedi
-

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

tionen. Några myndigheter hava ifrågasatt lämpligheten av det föreslagna sättet

för bestridande av omkostnaderna för expeditionen, och telegrafstyrelsen har

för sin del ej ansett det medföra någon fördel att enligt förslaget centralisera

förvaringen och distribueringen av vissa tryckalster.

Vad nu först angår omfattningen av de uppgifter, som skulle tillkomma den

nya expeditionen, anser jag, att besparingssynpunkten skulle fullständigast tillgodoses

genom en verklig centralisering av huvudmassan av statens tryck i

huvudstaden. Först genom att en och samma myndighet bestämmer om statstryckets

fördelning på de särskilda tryckerierna och träffar avtal med dessa om

arbetets utförande, torde denna fördelning och dessa avtal utfalla på det ur

ekonomisk synpunkt mest tillfredsställande sättet. I sådant avseende kan framhållas,

att man genom eu dylik centralisation bättre än för närvarande bleve i

stånd att undvika sådana kostnader för övertidsarbete, som uppkomma på den

grund, att alltför mycket tryckningsarbete av brådskande art anhopats å ett och

samma tryckeri. Likaså torde det vara obestridligt att, om vid underhandlingar

med tryckerier i fråga om priser statens intresse alltid bevakades av en och

samma myndighet, bättre garanti skulle vinnas för att tryckerierna icke härvid

tillämpade växlande och godtyckliga grunder. Om man vill draga full nytta av

den tilltänkta nya tryckeriexpeditionen, borde den alltså enligt min mening utvecklas

i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda förslaget.

Då jag detta oaktat nu ämnar föreslå, att ifrågavarande expedition till eu

början anordnas i mindre skala, beror detta av följande skäl. I allmänhet torde

man, då det gäller att i statsförvaltningen införa någon ny och oprövad organisation,

göra klokt uti att härvid gå till väga med en viss varsamhet, så att

den erforderliga utvecklingen kan fortskrida på den väg, som vunnen erfarenhet

utvisar. Även i detta fall kan utan tvivel eu dylik gradvis skeende utveckling

vara att förorda, helst om hänsyn tages till det ifrågasatta inrättandet av ett

statstryckeri, varmed tryckeriexpeditionen i sådant fall skulle förenas. Detta

uppslag till anordnande av ett statstryckeri i eu eller annan form finner jag

vara synnerligen beaktansvärt. Om efter verkställd utredning ett dylikt tryckeri

framdeles befmnes lämpligen böra komma till stånd och förenas med ifrågavarande

tryckeriexpedition, är det naturligtvis av vikt, att denna expedition utan

svårighet låter inordna sig i det större företaget, och ur denna synpunkt är det

givetvis fördelaktigt, om man låter anstå med det definitiva fastställandet av

tryckeriexpeditionens organisation och personalbehov, tills frågan kan slutgiltigt

lösas i samband med spörsmålet om statstryckeriets inrättande.

I betraktande härav synes det mig lämpligt, att den nya expeditionen till

en början i huvudsak erhåller endast de uppgifter, vilka så gott som samtliga

i ärendet hörda myndigheter ansett böra anförtros densamma, nämligen att dels

verkställa granskning av tryckeriräkningar och dels tillhandagå med råd och

anvisningar i fråga om tryckeriarbetens planläggning och uppställning.

Då en tryckeriexpedition även med den begränsade uppgift jag sålunda ifrågasatt

utan tvivel kan bliva till stort gagn och verka till besparing i statens tryckningskostnader,

anser jag i likhet med förslagsställarna, att expeditionen bör,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

utan avvaktan å lösningen av den större frågan om ett statstryckeri, komina

till stånd snarast möjligt, och har jag kommit till den uppfattningen, att expeditionen

till en början kunde lämpligen bestå av en föreståndare med de kvalifikationer,

som förutsatts hos ovan omförmälda kontorschef, samt dessutom

en faktor och ett skrivbiträde, varemot någon övervakande styrelse ej torde tills

vidare erfordras. Enligt vad nyss anförts, skulle expeditionen huvudsakligen

hava att kontrollera tryckeriernas debiteringar samt på begäran tillhandagå med

råd och upplysningar. Denna kontroll kan emellertid, med den på föreslaget

sätt begränsade personalen, icke avse att följa tryckeriarbetet under hela dess

gång, utan torde kunna utövas först efter arbetets avslutande, då tryckeriets

räkning bör jämföras med korrekturen, vilka för sådant ändamål böra av vederbörande

myndighet noga tillvaratagas för att i sin helhet tillhandahållas expeditionen.

Den rådgivande verksamheten synes expeditionen lämpligen kunna

utöva enligt det framställda förslaget, således dels på begäran i särskilda fall

och dels genom utarbetande av allmänna anvisningar, vilka böra från trycket

utgivas, till ledning för såväl statsmyndigheterna som tryckerierna.

Beträffande visst slag av tryck, nämligen kommittétryck och riksdagstryck,

det senare med inbegrepp av de till riksdagen avlåtna propositioner, synes dock

expeditionens befogenhet lämpligen böra utsträckas till att avse jämväl tryckets

fördelning på de olika tryckerierna samt uppgörandet av avtal om arbetets utförande.

Vad riksdagstrycket beträffar, har önskvärdheten härav uttryckligen

framhållits av fullmäktige i riksgäldskontor, och helt visst torde kunna antagas,

att vederbörande ordförande och sekreterare i kommittéer gärna se, att

de bliva befriade från bestyr och ansvar i sådant avseende. Vidare hava nyssnämnda

fullmäktige erinrat, att i expeditionens tilltänkta lokal utrymme fortfarande

behöver beredas för särskilda korrekturläsare för riksdagens räkning.

Vid riksdagens tryckeriavdelning äro för närvarande anställda eu föreståndare,

6 korrekturläsare och 4 motläsare. Med den organisation jag nu föreslagit för

statens tryckeriexpedition kan något hinder ej möta för att nyssnämnda personal

inom expeditionen fortfarande fullgör sitt korrekturläsningsarbete, varemot

själva bestyret med tryckningsarbetets ordnande skulle övertagas av den nya

expeditionen.

Även i fråga om anordnandet av visst slag av blankettryck, nämligen det

ifrågasatta gemensamma blankettrycket för länsstyrelsernas räkning, bör den

nya tryckeriexpeditionens biträde med fördel kunna tagas i anspråk.

Den av mig föreslagna begränsningen av expeditionens personal medför givetvis

även en inskränkning i avseende å expeditionens befattning med inköp av

tryckpapper, avtal om häftning och inbindning samt förvaring och distribuering

av vissa tryckalster. Sistnämnda uppgift lärer expeditionen icke med de nu

föreslagna arbetskrafterna bliva i stånd att fylla, utan frågan härom bör anstå,

tills expeditionen eventuellt i samband med inrättandet av elt statstryckeri erhåller

förändrad organisation; och i fråga om inköp av papper samt om häftning

och inbindning torde, åtminstone beträffande annat tryck än riksdags- och

kommittétryck, expeditionens uppgift tills vidare få bliva allenast att på begäran

tillhandagå med råd och upplysningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Vad angår expeditionens personal synes denna böra anställas med viss uppsägningstid.

Föreståndaren och faktorn torde lämpligen böra förordnas av

Kungl. Maj:t samt skrivbiträdet antagas av föreståndaren. Såsom arvode åt föreståndaren

torde böra beräknas ett belopp av högst 9,000 kronor. Under vissa

förutsättningar kan måhända för befattningen förvärvas lämplig person mot

något lägre arvode, men för att i varje fall betrygga möjligheten att få befattningen

besatt med en i tryckeribranschen fullt förfaren person av framstående

duglighet, synes det mig klokast, att förbehåll göres om rätt att bestämma föreståndarens

arvode intill ett belopp av 9,000 kronor. Faktorns arvode torde

kunna lämpligen bestämmas till högst 5,000 kronor och skrivbiträdets till högst

1,600 kronor. Till expenser synas böra beräknas förslagsvis 500 kronor årligen.

Någon förändring i den för expeditionen avsedda lokalen torde, i betraktande

av den nu föreslagna begränsningen av expeditionens verksamhet, ej bliva

erforderlig, och för de inventarier, som kunna behöva anskaffas, såsom skrivoch

räknemaskiner m. in., lärer ett belopp av 3,500 kronor för en gång bliva

tillräckligt.

Om sålunda omkostnaderna för expeditionen på förhand lixeras, blir det

onödigt att, såsom föreslagits, upptaga viss per trycksida eller annan grund beräknad

avgift för det biträde expeditionen lämnar, utan man har endast att

tillse, att kostnaden varder efter någon lämplig fördelningsgrund ersatt av de

särskilda anslag eller medel, varifrån statens tryckningskostnader av vederbörande

myndigheter bestridas. Med hänsyn till den olika ställning inom statsförvaltningen,

som intages av de särskilda verk och inrättningar, tryckeriexpeditionen

skulle tillhandagå, anser jag det nämligen riktigast, att något anslag å

riksstaten icke uppföres lör ifrågavarande ändamål, utan att kostnaden drabbar

dessa verk och inrättningar i ungefärligt förhållande till det arbete expeditionen

för deras räkning uträttat; och torde därför utgifterna för expeditionen lämpligen

böra av statskontoret bestridas under förskottstitel, varefter expeditionen

lärer böra vid slutet av varje år till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de

sålunda förskjutna kostnadernas fördelning på vederbörande myndigheter.

Om expeditionen skall, såsom det synes önskligt, träda i verksamhet den 1

oktober 1913, torde föreståndaren böra anställas en månad tidigare för att bliva

i tillfälle att på förhand taga kännedom om olika slag av förekommande statstryck

m. in.» I

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t i

förut nämnda nådiga proposition att riksdagen måtte medgiva,

att i riksdagens tryckeriavdelnings lokal finge från och med den 1 oktober

1913 inrättas en statens tryckeriexpedition med tills vidare den begränsade

uppgift och organisation, som departementschefen ifrågasatt;

att årliga arvoden måtte få utgå till expeditionens föreståndare med högst

9,000 kronor, till en faktor med högst 5,000 kronor och till elt skrivbiträde med

högst 1,600 kronor;

att till expenser för expeditionen måtte få användas förslagsvis 500 kro
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

nor om året och till anskaffande av inventarier ett belopp för en gång av

högst 3,500 kronor;

att dessa kostnader årligen måtte, i enlighet med Kungl. Maj:ts bestämmande,

fördelas på de olika anslag eller medel, varifrån statens tryckningskostnader

bestriddes,

samt att expeditionens föreståndare måtte få anställas redan från och

med den 1 september 1913.

I avgivet utlåtande häröver yttrade statsutskottet följande:

»Utskottet har i likhet med Kungl. Maj:t funnit det synnerligen önskvärt,

om en sådan tryckeriexpedition som den nu föreslagna kunde komma

till stånd, varvid dock synts kunna ifrågasättas, huruvida med den begränsade

uppgift expeditionen enligt förslaget skulle erhålla, ett så högt arvode

till föreståndaren som 9,000 kronor kan vara av förhållandena motiverat.

Emellertid har utskottet, vid det förhållande att det i förevarande ärende

icke synes vara tillräckligt utrett, varken huruvida den föreslagna expeditionen

skulle kunna jämte en av 11 tjänstemän bestående korrekturavdelning

utan olägenhet inrymmas i riksdagens tryckeriexpeditions nuvarande

lokaler, eller om en expedition bestående av en föreståndare, en faktor och

ett skrivbiträde skulle kunna övertaga även den ingalunda obetydliga arbetsbörda,

som utöver korrekturläsningen åligger riksdagens tryckeriexpedition,

funnit erforderligt att härom åstadkommes närmare utredning.»

Med avseende å angivna förhållanden och då utskottet med hänsyn till

den långt framskridna tiden icke ansåg sig kunna verkställa den ytterligare

erforderliga utredningen samt lokalfrågans bestämmande jämväl syntes böra

göras beroende av frågan om utvidgning av lokalerna för riksdagens bibliotek,

hemställde utskottet, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke måtte

av riksdagen bifallas.

Detta blev också riksdagens beslut.

Vid samma års riksdag väcktes inom andra kammaren av dels herr

N. E. Nordström och dels herr J. A. ingvarson m. 11. motioner med hemställan,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj t anhålla om verkställande

av utredning angående inrättande av ett statens tryckeri samt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Den förre motiverade sitt förslag huvudsakligen därmed, att, därest ett

statstryckeri inrättades för utförande av såväl riksdagens som Kungl. Maj:ts

och därunder lydande ämbetsverks behov, skulle härigenom lättast vinnas

sådan ökad skyndsamhet i publicerandet av riksdagens kamrars protokoll,

som befunnits erforderlig. Därjämte förutsatte motionären, att statens tryck
-

Statsulskottets

utlåtande

och riksdagens

beslut.

Motioner i

riksdagen angående

utredning

om inrättande

ovett

statstryckeri.

Motionen vid

1913 års riksdag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

ningskostnader skulle kunna avsevärt nedbringas genom inrättandet av ett

dylikt tryckeri, vilket huvudsakligen under den tid, då tryck för riksdagens

räkning icke förekom, skulle utföra blankett- och liknande småtryck för

ämbetsverken, post-, telegraf- och järnvägsstyrelserna, länsstyrelserna m. fl.,

varigenom tryckeriet borde kunna beredas lull sysselsättning året om.

I den av herr Ingvarson m. 11. framförda motionen åberopades 1911 års

förut omnämnda utredning angående expensanslagen för departementen,

varjämte framhölls, att statens tryckningskostnader beräknats uppgå till omkring

två miljoner kronor årligen och att den hastiga ökningen, som ägt

rum beträffande nämnda kostnader, åtminstone till viss del ansågs kunna

sättas i samband med den bristande enhetligbeten och planmässigheten vid

beställandet av tryck för statens räkning och vid tryckets fördelning på en

mängd enskilda tryckerier samt svårigheten för myndigheterna att kontrollera

tryckeriernas räkningar.

Såsom lämpligaste sättet att tillfredsställande ordna tryckningen av statens

tryckalster samt vinna nödig plan och överskådlighet i arbetet ävensom

att åstadkomma kontroll över tryckningskostnaderna ansågo motionärerna

vara, att staten inrättade eget tryckeri. Såsom ytterligare skäl härför anfördes

även, att, då riksdagstrycket ställde sig särskilt dyrt med hänsyn till

kravet, att riksdagens arbeten skulle av tryckerierna handläggas framför

andra, denna olägenhet skulle kunna avhjälpas, därest arbetet vid statstryckeriet

organiserades på sådant sätt, att tryckeriet under riksdagstiden

huvudsakligen disponerades för utförande av riksdagstryck och under den

övriga delen av året toges i anspråk för verkställande av annat tryck för

statens räkning. Ävenledes framhölls lämpligheten av att från ett statens

eget tryckeri utgåves lämpliga publikationer, motsvarande de nuvarande

Post- och Inrikes tidningar samt Tidning för leveranser till staten, samt att

å ett statstryckeri även borde kunna, åtminstone i viss utsträckning, utföras

kommunalt tryck och landstingstryck.

Vid motionernas behandling inom vederbörande utskott av andra kammaren

yrkade detta avslag å motionerna huvudsakligen på den grund, att

till riksdagens prövning förelåg Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition

om inrättande av en statens tryckeriexpedition och att man, enligt flertalets

inom utskottet mening, borde inhämta erfarenhet från denna ifrågasatta

expeditions verksamhet, innan man sloge in på vägen att genom inrättande

av ett statstryckeri söka nedbringa statens tryckningskostnader.

Motionerna blevo i enlighet härmed av kammaren avslagna med 87 röster

mot 83 för bifall.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Med hänsyn till den stora minoriteten vid frågans behandling i andra Motion vid

kammaren vid 1913 års riksdag och då det huvudsakliga skälet, som därvid1914d*”nks''

anförts mot det väckta förslaget om utredning angående inrättande av ett

statstryckeri, nämligen den till riksdagen avlåtna propositionen rörande

inrättande av en statens tryckeriexpedition, förfallit, sedan riksdagen, på sätt

i det föregående framhållits, avslagit propositionen ifråga, framfördes den

av herr Ingvarson m. fl. till 1913 års riksdag väckta motionen ånyo inom

andra kammaren vid 1914 års riksdag. Frågan hann likväl då icke att bliva

behandlad, varför motionen på nytt framfördes i nämnda kammare vid 1915

års riksdag.

Vid ärendets behandling inom vederbörande utskott av andra kammaren Motion vid

inhämtades från ett flertal ämbetsverk yttranden över motionen, varjämte Jfksda^

utlåtanden i frågan till utskottet inkommo från boktryckarekammaren (svenska

boktryckareföreningens aflärssektion) och från svenska typografförbundets

styrelse.

I sitt över motionen avgivna utlåtande framhöll utskottet bland annat,

att ämbetsverken i de avgivna yttrandena vitsordat, att onödiga utgifter tillskyndades

statsverket genom bristande sakkunskap inom tryckeribranschen

hos de statens tjänstemän, som hade att ombesörja beställningarna av statens

tryck. Ämbetsverken hade likväl i allmänhet ställt sig avvisande mot

tanken på inrättande av ett statstryckeri i den omfattning, som motionärerna

avsett. Särskilt hade sålunda framhållits, att arbetet å statstryckeriet

skulle i hög grad anhopas under riksdagstiden, då dels åtskilliga årsredogörelser

m. m. från ämbetsverken, som icke tålde uppskov, dels riksdagstrycket

skulle ställa mycket stora fordringar på tryckeriets p resta tionsföi-- måga. Däremot skulle tryckeriet under den övriga delen av året få en betydligt

minskad arbetsbörda. Gentemot motionärernas uppfattning att arbetet

borde kunna jämnt fördelas på hela året, särskilt om blankettrycket

kunde utföras under tiden mellan riksdagarna, hade bland annat anförts,

att vid boktryck det är sättningen, som kräver den mesta tiden, då det

däremot vid blankettryck är själva tryckningen, som utgör huvudsakliga

arbetet. Under riksdagstiden skulle därför statstryckeriet hava behov av ett

betydligt antal sättare, vilka däremot icke skulle kunna beredas arbete under

övriga delar av året, så framt icke statstryckeriet även skulle mottaga beställningar

från enskilda. Därjämte hade erinrats om att det tryck, som

utfördes för statens räkning å tryckerier i landsorten, där arbetspriserna

vore ej oväsentligt billigare än i huvudstaden, skulle ställa sig avsevärt dyrare,

om det utfördes på ett stort statstryckeri förlagt till huvudstaden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ämbetsverken hade i stället hänvisat till det av Kungl. Maj:t till 1913

års riksdag väckta förslag om inrättande av en statens tryckeriexpedition,

för vilket redogjorts i det föregående. Enligt ämbetsverkens åsikt vore en

sådan anordning bättre än det framställda förslaget om statstryckeri ägnad

att nedbringa statsverkets tryckningskostnader. Vissa ämbetsverk hade dessutom

framkastat tanken på alt vid sidan av tryckeriexpeditionen måhända

kunde inrättas ett eller liera mindre tryckerier med viss begränsad uppgift

och att sedermera, om så befunnes ändamålsenligt, utvidgning kunde ifrågakomma.

Riksgäldsfullmäktige och generalpoststyrelsen hade särskilt framhållit

lämpligheten av att inrätta ett statstryckeri, där allt värdetryck för

statens räkning kunde utföras. Ävenledes omnämnde utskottet, att pensionsstyrelsen

framhållit, att vissa enskilda försäkringsanstalter funnit med

sin fördel förenligt att inrätta eget tryckeri, varigenom kostnaderna för deras

trycksaker kunnat nedbringas.

Då utskottet emellertid funnit det vara synnerligen önskvärt, att åtgärder

vidtoges för vinnande av besparingar i kostnaderna för statens tryck,

tillstyrkte utskottet för sin del, att en utredning komme till stånd rörande

lämpligaste sättet härför, men ansåg utskottet likväl, att även andra vägar

än de av motionärerna föreslagna borde prövas. I sådant avseende syntes

i första hand frågan om inrättande av en statens tryckeriexpedition böra

tagas under förnyat övervägande, varvid man dock ej finge förbise, att de

olika ämbetsverkens berättigade krav på utförandet av dess tryck bleve tillgodosedda.

Beträffande frågan om ett statstryckeri uttalade utskottet, att ett dylikt

med den omfattning motionärerna föreslagit skulle stöta på avsevärda praktiska

svårigheter och medföra vittgående ekonomiska konsekvenser. Utskottet

framhöll därför lämpligheten av att utredningen, förutom spörsmålet om

tryckeriexpeditionen, inriktades på frågan om inrättandet av ett eller flera

tryckerier av mindre omfattning samt att även andra åtgärder, som kunde

finnas ägnade att medföra besparing i statens tryckningskostnader, toges

under övervägande.

Utskottet tillstyrkte därför begäran hos Kungl. Maj:t om en utredning,

huru kostnaderna för statens tryck måtte kunna nedbringas genom inrättande

av en statens tryckeriexpedition, ett statstryckeri av lämplig omfattning

eller andra anordningar; och bifölls denna hemställan av andra kammaren.

När frågan kom till första kammaren, uttalade vederbörande utskott, som

behandlade frågan, bland annat, att utskottet helt och hållet anslöte sig till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

det framkomna förslaget om inrättande av en statens tryckeriexpedition,

varigenom, enligt utskottets mening, kunde åstadkommas avsevärd besparing

i tryckningskostnaderna, och som för övrigt borde kunna upprättas utan

alltför stora engångskostnader. Vad däremot beträffade frågan om upprättandet

av ett statstryckeri, ställde sig utskottet synnerligen tveksamt, huruvida

ett inslående på denna väg kunde vara att förorda. De skäl, som anförts

häremot, fann utskottet synnerligen vägande, och utskottet hyste den uppfattningen,

att ett statens tryckeri i den omfattning motionärerna ifrågasatt,

skulle bliva en för staten föga vinstgivande affär, varjämte förslaget, därest det

skulle genomföras, förutsattes komma att slöta på avsevärda praktiska svårigheter.

Utskottet hade därför helst velat ur skrivelseförslaget utesluta begäran,

att utredningen skulle avse även förslaget om ett statstryckeri, men

med hänsyn till angelägenheten att söka nedbringa tryckningskostnaderna

och för vinnande av ett positivt resultat fann utskottet sig likväl icke böra

motsätta sig en utredning på sätt andra kammaren beslutat, och tillstyrkte

således även första kammarens utskott andra kammarens skrivelseförslag

oförändrat.

Vid frågans behandling i första kammaren syntes man även där vara

tämligen överens om lämpligheten av att inrätta en tryckeriexpedition, men

då riksdagen så sent som år 1913 förklarat det synnerligen önskvärt, att en

tryckeriexpedition, sådan som den då föreslagna, kunde komma till stånd, samt

påkallat regeringens uppmärksamhet å denna fråga genom alt begära viss

ytterligare utredning av densamma, ansågs det onödigt att ånyo upprepa

denna begäran. Av denna anledning och då kammaren därtill över huvud

ställde sig avvisande mot tanken på ett statstryckeri avslog första kammaren

utskottets förslag, varigenom någon skrivelse till Kungl. Maj:t då icke kom

till stånd.

Vid 1917 års riksdag upptogo motionärerna från de föregående åren

frågan på nytt. Under åberopande av de tidigare motionerna vid 1913,1914

och 1915 års riksdagar framhöllo motionärerna, hurusom något förnyat förslag

dittills icke avhörts från Kungl. Maj ds sida och att tryckningskostnaderna

under de senaste åren ytterligare avsevärt stegrats, på grund varav motionärerna

ansågo en utredning av frågan icke längre böra fördröjas.

Efter ärendets behandling i bägge kamrarna beslöt riksdagen den 23 maj

1917 till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse (nr 160) av följande innehåll:

Motion vid

1917 års

riksdag.

»Enskilda motionärer inom riksdagen hava giort framställning i syfte attI!)17 ärs riksåtgärder

måtte vidtagas för nedbringande av statens tryckningskostnader, i främsta da9sskrwelse.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

rummet genom inrättande av ett statens eget tryckeri för utförande av i första

hand statens eget tryck.

Det torde vara uppenbart, att motionärernas syfte, att nedbringa statens

tryckningskostnader, är i högsta grad beaktansvärt. De alltjämt stegrade summor,

som statstrycket kostar, och den styrkta erfarenheten att bristen på organisation

på detta område vållar staten stora utgifter, synas höra föranleda

till att åtgärder vidtagas i syfte att så mycket som möjligt nedbringa statens

kostnader på detta område.

I sådant hänseende hava motionärerna i främsta rummet framhållit behovet

av ett statens eget tryckeri. Inrättandet av ett sådant tryckeri kan givetvis

föranledas av olika skäl. Så t. ex. kan detsamma — såsom ock lär vara förhållandet

på sina håll i utlandet — närmast hava till syfte att utgöra en slags

ledare och föregångare för boktryckerikonsten i landet. Avses emellertid uteslutande

— såsom i den föreliggande motionen torde vara fallet — att nedbringa

statens tryckningskostnader, äro olika meningar rådande därom, huruvida mycket

eller ens något på denna väg står att vinna. I en till riksdagens vederbörande

utskott ingiven och samma utskotts betänkande bilagd skrivelse från boktryckarkannnaren

såsom representant för boktryckerinäringen, anföras ett flertal skäl,

som tala emot inrättandet av ett statstryckeri. Åtskilligt, som däri anföres, är

visserligen överdrivet, och andra vägande skäl finnas otvivelaktigt för inrättandet

av åtminstone ett mindre tryckeri som skulle året om kunna sysselsättas.

Tanken på ett statstryckeri i någon form bör därför enligt riksdagens åsikt ej

definitivt avföras, men det föreligger å andra sidan ingen anledning att nu forcera

fram frågan, särskilt som vissa andra åtgärder, vilka kunna förväntas

sänka tryckningskostnaden, betydligt lättare och utan ekonomisk risk kunna

genomföras. Ett genomförande av dylika åtgärder kan också tjäna som medel

att i sinom tid närmare undersöka lämpligheten av och eventuellt förbereda

upprättandet av ett statstryckeri.

Riksdagen vill såsom lämpliga åtgärder i sådant syfte först omnämna det

goda uppslag, som generalpoststyrelsen givit genom upprättandet av ett specialtryckeri,

vilket numera förlagts till Stockholm och där nästan alla de formulär,

blanketter och övriga trycksaker, som postverket är i behov av, tryckas. Genom

tillkomsten av nämnda tryckeri har postverket beräknat sig hava gjort icke

oväsentliga besparingar.

Enligt riksdagens mening synas skäl föreligga för att även andra statens

verk förskaffa sig dylika specialtryckerier eller eventuellt använda sig av det,

som postverket redan upprättat, ifall detsamma har möjlighet till utvidgning.

Utredning i sådant hänseende torde därför snarast möjligt böra verkställas.

Den andra åtgärden, som riksdagen anser med det snaraste böra bliva föremål

för utredning, är inrättandet av en statens tryckeriexpedition. Denna fråga

har förut varit föremål för riksdagens prövning dels genom en till riksdagen år

1913 avlåten proposition, dels ock på grund av en år 1915 väckt motion, bägge

gångerna dock utan att föranleda någon åtgärd.

Av den sammanfattning, som inom riksdagens vederbörande utskott verkställts

över de utlåtanden, som på gjord framställning avgivits av ett flertal

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

ämbetsverk dels till grund för nyssnämnda proposition och dels i anledning

av motionen, framgår, att nästan fullständig enighet är rådande därom, att

ämbetsverken äro i behov av en sakkunnig myndighet, vilken kan tillhandagå

med råd och upplysningar, verkställa avtal om tryckning, kontrollera tryckningsräkningar

in. in. Ett enda ämbetsverk, nämligen telegrafstyrelsen, har varit

av annan mening och förordat, att uppgiften i fråga skulle anförtros åt eu enda

sakkunnig person.

Av eif visst intresse är ock, att boktryckarekammaren anser sig i det omnämnda

utlåtandet böra understryka behovet av att åtgärder vidtagas i syfte

att fördelningen av statens tryck och kontrollen å de enskilda tryckeriföretagen

ordnades på ett mera rationellt och praktiskt sätt än vad nu är fallet, samt

att statens tjänstemän sökte att i möjligaste mån inskränka kostnaden för statsverkets

tryck.

Riksdagens vederbörande utskott har i förevarande ärende jämväl inhämtat

yttrande från riksdagens tryckeriexpeditions föreståndare J. P. Velander, vilket

yttrande ger stöd för att en väsentlig besparing i statens tryckningskostnader

bör kunna vinnas genom inrättande av eu statens tryckeriexpedition.

Emellertid synes ett villkor för ett gott resultat vara att en dylik expedition

beklädes med viss befogenhet, bland annat i fråga om tryckets fördelning å

olika tryckerier för att förhindra det högst betydligt fördyrande natt- och söndagsarbetet,

vilket under nuvarande förhållanden ofta nödvändiggöres genom att ett

och samma tryckeri överhopas med tryckalster från olika håll. Vidare kan

ifrågasättas, att expeditionen även får avgörande inflytande i fråga om huruvida

tryckning av vissa alster hör ske i landsorten, där tarifferna i regel äro lägre

än i huvudstaden, samt beträffande format, uppställning m. in., i vilket avseende

jämväl besparingar kunna åstadkommas. Framför allt gäller detta kommittétrycket,

vilket ofta torde verkställas utan sakkunnig ledning och utan effektiv

kontroll, varigenom kostnaderna onödigtvis bringas i höjden. Om vidare expeditionen

bemyndigades att själv eller genom någon annan myndighet upphandla

papper och bestämma papperssorter för olika slags tryckalster, torde

en ytterligare besparing kunna ske.

Det är emellertid givet, att om hela denna stora och ansvarsfulla uppgift,

som sålunda skulle tilläggas statens tryckeriexpedition, inskränktes till den åtgärd,

som telegrafstyrelsen, såsom ovan antyddes, på sin tid föreslog, nämligen

att till vederbörande ämbetsverks förfogande ställdes en enda sakkunnig person

i och för lämnande av råd och upplysningar, skulle den ekonomiska vinsten

icke på långt när kunna bliva så stor, som om statens tryck ordnades genom

en tryckeriexpedition av ovan antydd befogenhet.

På grund av den utredning riksdagen åstadkommit i förevarande fråga, anser

riksdagen en utredning påkallad rörande inrättande dels av specialtryckerier

utav angiven beskaffenhet dels ock av en statens tryckeriexpedition. Då emellertid

även andra utvägar än de ovan antydda torde kunna leda till uppnående

av ovan uttalade önskemål, synes utredningen icke ovillkorligen böra begränsas

i nu angivna avseenden, utan eventuellt utsträckas till att omfatta jämväl övriga

åtgärder, som kunna befinnas ägnade att främja samma syfte.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning om i vad män kostnaderna för statens

tryck må kunna nedbringas genom inrättande av en statens tryckeriexpedition

och specialtryckerier för vissa statens ämbetsverk eller genom vidtagande av

andra anordningar, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill en sådan

utredning kan föranleda.»

Av de sak- För att kunna bilda sig ett något så när tillförlitligt omdöme om arten

^sländaZk- och omfattningen av statsverkets tryck hava de sakkunniga låtit verkställa

redningar, närmare utredning härom, avseende perioden 1914—1917. Sålunda hava från

för åren ^1914 samt^ga statsmyndigheter med undantag av de s. k. kristidsmyndighelerna

—1917 röran- införskaffats uppgifter rörande de av resp. myndigheter för vartdera av åren

trycknings- 1914, 1915, 1916 och 1917 bestridda kostnaderna för verkställt tryck för statskostnader

verkets räkning, och har härvid, i den mån så kunnat ske, verkställts uppm''

delning på sådant sätt, alt särskilda uppgifter lämnats för blanketlryck, för

kommitté- och riksdagstryck samt för annat tryck (huvudsakligen texttryck)

med undantag av värdetryck (sedlar, frimärken, stämplar och dylikt). Ävenledes

hava, där tryck utförts å tryckerier utom Stockholm, särskilda uppgifter

meddelats angående den omfattning, vari detta ägt rum. De lämnade

uppgifterna avse i allmänhet samtliga kostnaderna för de utförda tryckningsarbetena.

Sålunda inbegripes i dessa jämväl kostnaden för papper och eventuellt

förekommande bokbinderiarbeten, som utförts i samband med tryckningen.

Givetvis skulle det vid en utredning, sådan som den föreliggande,

hava varit av särskilt intresse, därest kostnaderna kunnat uppdelas på egentliga

tryckningskostnader, å ena, och övriga kostnader (för papper och bokbinderiarbeten),

å andra sidan. Med hänsyn emellertid därtill att specifikation

av de olika kostnaderna på detta sätt i allmänhet icke ägt rum vid

leveranser av tryck till statsmyndigheterna, utan kostnaderna debiterats i

en summa, avseende såväl trycknings- som andra kostnader för resp. tryckalster,

och således specificerade uppgifter i ovan angivna avseenden icke

skulle kunnat erhållas annat än i rena undantagsfall, hava de insförskaffade

uppgifterna avsett samtliga kostnaderna för resp. tryckningsarbeten. I vissa

fall hava statsmyndigheterna själva anskaffat och tillhandahållit vederbörande

tryckerier erforderligt papper. Vid uppgifternas införskaffande hava myndigheterna

anmodats att i dylika fall, där så kunnat äga rum, även uppgiva

kostnaderna för det tillhandahållna papperet, och hava dessa kostnader

sammanförts med själva tryckningskostnaderna. I ett flertal fall hava lik
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

väl uppgifter icke kunnat erhållas rörande kostnaderna för tillhandahållet

papper.

Beträffande uppgifterna från ämbetsverk och centralförvaltningar, vilka

anskaffa tryckalster och blanketter i särskilt stor omfattning, har vid upp

gifternas infordrande tillkännagivits, att, därest ett angivande av exakta siffror

för resp. tryckningskostnader skulle medföra allt för mycket arbete, det

vore tillfyllest med approximativa överslagsberäkningar.

Med hänsyn härtill kunna- således de här efteråt meddelade uppgifterna

angående statens sammanlagda tryckningskostnader med inbegripande av

papper och bokbinderiarbeten, som utförts i samband med tryckningen,

icke anses fullt exakta. De torde likväl kunna betraktas såsom något så när

fullständiga och riktiga, och siffrorna torde snarare kunna anses för låga

än för höga.

I ett flertal fall hava myndigheterna icke kunnat meddela särskilda uppgifter

beträffande blankettryck och annat tryck. I sådana fall hava kostnaderna

upptagits såsom annat tryck, och äro därför ej heller uppgifterna

i detta avseende fullt utslagsgivande, då nämligen de uppgivna kostnaderna

för blankettryck få anses vara något lägre men däremot uppgifterna för

annat tryck något högre än i verkligheten.

Såsom framgår av sammanställningen å sid. 30 och 31 utvisa statens tryckningskostnader

under åren 1915, 1916 och 1917, vid jämförelse med motsvarande

kostnader för år 1914, för vilket år kostnaderna torde kunna anses hava varit

normala och icke ännu rönt inverkan av genom världskriget föranledda förhållanden,

en ökning för resp. år med i runda tal 15 %, 24 % och 60 %. Denna

ökning torde i viss mån kunna anses utgöra en nödvändig följd av statens

år från år vidgade utgifter och verksamhetsområden, men för år 1916 och

i all synnerhet för år 1917 torde ökningen till större delen vara beroende

av de höjningar i tryckningskostnader, som tid efter annan inträtt på grund

av prisstegringar, vilka framkallats genom av världskriget föranledda förhållanden.

För år 1918 torde kostnaderna för statsverkets tryck hava än ytterligare

stegrats. Efter allt vad kan antagas torde ökningen för år 1918, vid jämförelse

med kostnaderna för år 1914, icke kunna skattas till lägre än 50 %

utöver den procentökning, som ifrågakommer för år 1917 vid jämförelse

med år 1914. Med denna beräkning skulle således kostnaderna för statens

tryck under år 1918, frånsett värdetrycket och trycket för de s. k. kristidskommissionerna,

hava uppgått till sammanlagt omkring 6,500,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

SAMMAN
utvisande

kostnaderna för under åren 1914—1917 verkställt

År 19 1

4

Ökn. i

% vid

Blankett-

Kommitté-

Annat

Summa

jämför.

tryck

och riks-

tryck

Kronor

med år

dagstryck

1914

Kronor

Kronor

Kronor

A)

Tryck för myndigheter i

Stockholm:

1)

utfört å tryckerier i Stockholm . .

690,000

568,000!

1,310,500

2,568,500

—

2)

» » »i landsorten:

a) rikstelefonkatalogen ..................

—

—

136,500

136,500

—

b) övrigt tryck.................................

205,000

—

—

205,000

—

Summa2

895,000

568,000

1,447,000

2,910,000

—

B)

Tryck för myndigheter i lands-

orten och utfört å tryckerier

landsorten....................................

—

—

—

172,000

—

Summa3

—

—

—

3,082,900

—

Å

r 19 1

6

A)

Tryck för myndigheter i

Stockholm:

1)

utfört å tryckerier i Stockholm ...

969,000

561,000*

1,662,000

3,192,000

_

2)

» » »i landsorten:

a) rikstelefonkatalogen ..................

—

—

218,000

218,000

—

b) övrigt tryck................................

219,000

—

—

219,000

—

Summa2

1,188,000

561,000

1,880,000

3,629,000

24.7

B)

Tryck för myndigheter i lands-

orten och utfört å tryckerier

i landsorten.................................

—

—

—

183,000

6.4

Summa8

—

—

—

3,812,000

23.7

1 Uppgift har icke meddelats rörande i vilken omfattning kommitté- och riksdagstryck verk3

I uppgifterna ingå icke tryckningskostnader för K. Vattenfallsstyrelsen. Enligt lämnade upp50,

000 kr. för vartdera av åren 1914—1917.

3 Av kostnaderna för det för myndigheter i landsorten utförda trycket synes omkring 1/, avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

STÄLLNING

ryck för statsverkets räkning (med undantag av värdetryck).

År 19 1

5

Ökn. i

Blankett-

tryck

Kronor

Kommitté-

och riks- dagstryck

Kronor

Annat

tryck

Kronor

Summa

Kronor

% vid

jämför,

med år

191 i

A) Tryck för myndigheter i

Stockholm:

1) utfört å tryckerier i Stockholm ...

2) » » »i landsorten:

a) rikstelefonkatalogen ..................

b) övrigt tryck ..............................

954.000

216.000

527,000''

1,480,600

164,400

2,961,600

164,400

216,000

Summa2

1,170,000

527,000

1,645,000

3,342,000

14.9

B) Tryck för myndigheter i lands- orten och utfört å tryckerier

i landsorten.................................

196,000

14.0

Summa8

—

—

—

3,538,000

14.8

A) Tryck för myndigheter i

Stockholm:

1) utfört å tryckerier i Stockholm ...

i

1,366,000

r 19 1

853,0001

7

1,867,700

4,086,700

1) » » »i landsorten:

a) rikstelefonkatalogen ..................

_

_

406,300

406,300

—

b) övrigt tryck.................................

222,000

—

—

222,000

—

Summa2

1,588,000

853,000

2,274,000

4,715,000

62.0

B) Tryck för myndigheter i lands- orten och utfört å tryckerier

i landsorten.................................

207,000

20.3

Summa3

—

—

_

4,922,000

59.7

ts å tryckerier utom Stockholm.

beräknas likväl kostnaden för Vattenfallsstyrelsens tryck, inkl. papper, icke hava överstigit

lankettryck och omkring Va annat tryck.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

I avseende å verk och myndigheter i Stockholm med särskilt höga tryckningskostnader

lämnas nedanstående tablå.

Myndigheter

K o s t n

»der år

Ökn. resp.

minskning

under 1917

vid jämför,

med 1914

%

1914

Kronor

1915

Kronor

1916

Kronor

1917

Kronor

Statens järnvägar............

488.300

582,500

568,000

865,800

+

77.3

Telegrafverket..................

320,600

394,000

562,000

819,800

+ 155.7

Riksgäldskontor............

458,300

370,400

434,500

634,200

+

38.4

Postverket........................

304,800

350,700

416,200

520,700

+

70.8

Statskontoret ..................

312,800

369,9n0

325,700

405,600

+

29.7

Arméförvaltningen .........

289,800

465,100

433,900

387,700

+

33.8

Marinförvaltningen .........

37,700

77,200

76,100

104,800

+ 178.0

Stat. centralbyrån............

29,800

38,600

53,900

97,400

+ 226.8

Lantförsvarsdep. kom-

inandoexpedition.........

45,300

82,600

72,800

80,900

+

78.5

Kommerskollegium.........

62,300

64,700

42,600

76,000

+

22.0

Patent- och registrerings-

verket...........................

84,800

74,700

74,800

73,500

—

13.3

Socialstyrelsen ...............

71,8< »0

57,300

59,600

66,000

—

8.1

Pensionsstyrelsen ............

76,400

59,400

47,300

32,800

—

57.1

Summa

Utgörande i % av samt- liga tryckningskostna- der för myndigheter i

Stockholm ..................

2,582,700

2,987,100

3,167,400

4,165,200

+

61.3

88.7

89.4

87.3

88.3

För vissa verk och myndigheter uppgå kostnaderna för blankettrycket

under åren 1914-1917 med belopp, som framgå av vidstående tablå.

De ojämförligt största kostnaderna för blankettrycket hänföra sig till

statens järnvägar och postverket, för vilka verk kostnaderna för dylikt

tryck under år 1917 för vartdera av verken uppgingo till i runt tal omkring

1/3 miljon kronor eller för dessa två verk tillsammans inemot */s av

samtliga kostnader för anskaffning av blanketter för myndigheter i huvudstaden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Myndigheter

K o s t n

i d e r år

Ökning

från 1914

1914

Kronor

1915

Kronor

1916

Kronor

1917

Kronor

till 1917

%

Statens järnvägar......

269,900

335,000

306,000

541,100

j

100.7

Postverket.........

232,600

269,300

328.000

452,900

94.7

Arméförvaltningen ........

89,600

155,700

130,200

145,200

62.i

Telegrafverket.........

79,500

123,400

123,600

106,400

33.8

Marinförvaltningen .

22,600

39,800

45,000

53,500

136.7

Lantförsvarsdep. kom-

mandoexpedition.......

24,800

58,600

29,300

39,400

58.9

Summa

719,000

981,800

962,100

1,338,500

86.2

Utgörande i % av samt- liga kostnader för an- skaffning av blanketter

för myndigheter i Stock-

holm ...............

80.3

83.9

81.0

84.3

—•

Av andra myndigheter med nämnvärda kostnader för anskaffning av

blanketter må framhållas tullverket, domänstyrelsen, socialstyrelsen, pensionsstyrelsen,

statskontoret, statistiska centralbyrån, postsparbanken, riksgäldskontoret

och lantmäteristyrelsen.

För dessa myndigheter uppgingo kostnaderna under år 1917 för anskaffning

av blanketter till sammanlagt omkring 158,400 kronor.

De myndigheter i huvudstaden, vilka till nämnvärd del låtit utföra tryck

av blanketter å tryckerier utom Stockholm, äro statens järnvägar, postverket,

arméförvaltningen och telegrafverket.

Kostnaderna för det till dessa myndigheter å tryckerier i landsorten framställda

blankettrycket ställa sig sålunda:

Myndigheter

Kostnaden år

1914

Kronor

1915

Kronor

1916

Kronor

1917

Kronor

Statens järnvägar............

Postverket...............

Arméförvaltningen...............

Telegrafverket.........

112,200

44,600

23,300

11,200

118,000

43,800

41,400

7,200

104,800

56,900

36,100

12,250

117,900

35,950

40,450

20,650

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Särskilt må framhållas, att järnvägsstyrelsen i huvudsak låtit utföra sitt

blankettryck i landsorten å ett enda tryckeri, nämligen i Södertälje å Södertälje

accidenstryckeri.

Beträffande de verk och myndigheter, för vilka kostnaderna för annat

tryck (ej blankett-, kommitté- och riksdagstryck) ställa sig särskilt höga, hänvisas

till efterföljande tablå:

Myndigheter

K o s t n

i d e r år

Ökn. resp.

minskning

under 1917

1914

Kronor

1915

Kronor

1916

Kronor

1917

Kronor

vid jämför,

med 1914

%

Telegrafverket..................

241,200

270,600

438,400

713,400

+ 195.8

Statens järnvägar............

218,400

247,600

262,000

324,600

+ 48.6

Arméförvaltningen .........

196,200

303,300

296,600

227,500

+ 16.o

Statskontoret ..................

94,300

101,600

120,100

105,100

+ 11.6

Patent- och registrerings- verket ...........................

76,100

68,800

70,400

68,000

— 10.6

Postverket........................

72,200

81,300

88,200

67,800

— 6. i1

Kommerskollegium .........

56,700

61,400

37,300

73,200

+ 29.1

Stat. centralbyrån .........

19,200

38,100

34,900

79,500

+ 314.0

Socialstyrelsen..................

57,400

46,400

48,700

46,900

— 18.3

Civildepartementet .........

18,000

22,100

30,300

41,800

+ 132.2

Lantförsvarsdep. kom- mandoexpedition .........

20,500

24,000

43,500

41,500

+ 102.4

Marinförvaltningen .........

15,100

26,600

30,000

35,600

+ 135.7

Summa

1,085,300

1,291,800

1,500,400

1,824,900

+ 68.i

Utgör i % av annat tryck

för myndigheter i Stock- holm ...........................

75.0

78.5

79.8

80.3

1 Minskningen föranledd av

försenat avlämnande av tryckeriräkninga

r under år 1917.

I avseende å kostnaderna för tryck för myndigheter i landsorten må

framhållas, att de huvudsakliga tryckningskostnaderna hänföra sig till länsstyrelserna.

Dessa kostnader belöpa sig för åren 1914—1917 till resp. kr.

156,000, 177,800, 166,300 och 178,800. Ökningen från 1914 till 1917 utgör således

ej mera än 14,o %.

Vad beträffar länsstyrelsernas tryckningskostnader avser i allmänhet omkring

två tredjedelar av beloppet tryckning av länsstyrelsernas kungörelser

och övriga delen utgör kostnader för blankettryck.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Inom samtliga län finnas avslutade kontrakt rörande tryckningen av länsstyrelsernas

kungörelser.

Övriga tryckningskostnader för landsorten falla huvudsakligen på universiteten,

folkskoleseminarierna och domkapitlen.

Inalles utvisa kostnaderna för tryck i landsorten en ökning från kr. 172,000

år 1914 till kr. 207,000 år 1917 eller med omkring 20,3 %.

I samband med införskaffandet av förut nämnda uppgifter rörande resp. ^de^upphs^

myndigheters tryckningskostnader hava de sakkunniga jämväl begärt upp- nin^ar angålysning,

i vilken omfattning och med vilka tryckerier kontrakt finnas av- tade kontrakt

slutade angående utförande av tryck för statsverkets räkning. rör. tryck för

I allmänhet synas myndigheterna och särskilt de av dessa, vilkas kost- ^nfng™1*"

nader för tryckeriarbeten uppgå till mera betydande belopp, hava med olika

tryckerier avslutat kontrakt om arbetenas utförande eller ock, efter infordrande

av anbud, i annan form träffat avtal härom.

I detta avseende må framhållas att arméförvaltningen och lantförsvarsdepartementets

kommandoexpedition avslutat kontrakt med P. A. Norstedt

& Söner och med Generalstabens litografiska anstalt angående tryckning av

bl. a. instruktions- och läroböcker för militärskolorna, inskrivningsböcker

och blanketter för rullföringen ävensom angående målskjutningsmaterial och

skjutböcker m. m. Kontraktet med Generalstabens litografiska anstalt, vars

verksamhet huvudsakligen avser tillverkning av kartor, vetenskapliga planscher

samt fotografiska reproduktioner, och till vilken Kungl. Maj:t och kronan

mot fastställd hyresersättning upplåtit de av anstalten använda lokalerna,

vilka tidigare utgjort boställe åt justitiestatsministern, innehåller bl. a. bestämmelser

om skyldighet för anstalten att under överinseende och kontroll

av vederbörande departementschefer huvudsakligast sysselsätta sig med uppdrag

för allmänna verk och inrättningar, att kostnadsfritt meddela undervisning

åt kommenderade officerare i vid anstalten förekommande arbeten

samt att vid fälttjänstövningar ställa behövlig personal till arméstyrelsens

disposition för skötandet av erforderligt antal fältpressar, ävensom att, i händelse

av krig, om Kungl. Maj:t så påfordrar, ställa hela anstalten till arméstyrelsens

förfogande.

Järnvägsstyrelsen har upprättat kontrakt med Beckmans tryckeri i Stockholm

angående leverans av diverse biljetter, vilka icke utföras å statens järnvägars

eget biljettryckeri, samt med tvenne andra tryckerier i Stockholm och

ett tryckeri i landsorten (Södertälje) angående leverans av formulärblankelter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Telegrafstyrelsen har bl. a. avslutat kontrakt med tryckeri i Göteborg

om tryckning av rikstelefonkatalogen.

Riksgäldskontoret avslutar årligen med ett flertal tryckerier i Stockholm

kontrakt angående tryckningen av riksdagens kamrars protokoll med bihang.

I övrigt må framhållas att med P. A. Norstedt & Söner avslutats kontrakt

av justitiedepartementet angående tryckning och distribuering av Svensk

författningssamling, av statistiska centralbyrån om tryckning av byråns publikationer

samt av patent- och registreringsverket angående tryckning av patentbeskrivningar

och registreringstidning m. m.

De tryckerier i Stockholm, som i större omfattning utföra tryck för statens

räkning, äro, förutom förut nämnda A.-B. P. A. Norstedt & Söner

och K. L. Beckmans tryckeri, Boktryckeriaktiebolaget Isaac Marcus, A.-B.

Centraltryckeriet, A.-B. Palmqvists boktryckeri, A.-B. Hasse W. Tullberg och

A.-B. Ivar Hseggströms boktryckeri. Såsom i det föregående omnämnts må

även framhållas, att samtliga länsstyrelser med tryckerier i resp. residensstäder

avslutat kontrakt angående tryckning av länsstyrelsernas allmänna

kungörelser.

e) inhämtade Vidare har det synts de sakkunniga angeläget att erhålla närmare känneUPangäendeai

dom om arten och omfattningen av vissa i utlandet befintliga statstryckevissa

utlands-rjers verksamhet och hava de sakkunniga därför hänvänt sig till kungl. ut
ka

statstryc- 0 o o

heder m. m. rikesdepartementet med anhållan, att departementet måtte genom vederbörande

beskickningar införskaffa dylika upplysningar rörande statstryckerierna i

Berlin, Wien, Paris och Washington ävensom statstryckeriförhållandena i

Bayern.

Med hänsyn därtill att boktryckarekammaren (svenska boktryckareföreningens

affärssektion) i ett under år 1915 till vederbörande utskott inom

riksdagens andra kammare ingivet utlåtande, i anledning av den i denna

kammare väckta motionen om utredning angående inrättande av ett statens

tryckeri, bl. a. framhållit, att i vissa länder, såsom Danmark, Norge och

Schweiz, där man tidigare väckt förslag om inrättande av statstryckeri för

att därigenom vinna ekonomisk fördel för staten, förebragt utredning givit

sådant resultat, att frågan fått förfalla, hava de sakkunniga hos utrikesdepartementet

jämväl hemställt, att genom vederbörande beskickningar måtte

införskaffas upplysningar i angivna hänseenden.

De sakkunniga hava mottagit begärda uppgifter angående statstryckerierna

i Berlin och Wien, rörande statstryckeriförhållandena i Bayern ävensom

upplysningar beträffande de utredningar, som tidigare verkställts i Danmark,

Norge och Schweiz med anledning av väckta förslag om inrättande av stats
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

tryckerier i dessa länder, och lämnas här nedan sammanfattning av vad

som härutinnan inhämtats.

Jämväl beträffande statstryckeriet i Paris hava de sakkunniga mottagit

vissa handlingar, huvudsakligen förordningar angående personal och tjänstgöring

vid tryckeriet i fråga. För den verkställda utredningen hava dessa

handlingar likväl icke varit av något särskilt intresse. Vad slutligen angår

statstryckeriet i Washington hava några som helst uppgifter rörande detta

tryckeri icke erhållits.

Rikstryckeriet i Berlin räknar sin tillvaro från år 1879. Det har uppstått

genom sammanslagning av det tidigare förefintliga Preussiska statstryckeriet

med Geheimer Ober-Hofbuchdruckerei (R. v. Becker), vilket redan år 1877

övergått i tyska statens ägo. Det tidigare förefintliga Preussiska statstryckeriet

tillkom i början av 1850-talet.

Inrättandet av Preussiska statstryckeriet och sedermera rikstryckeriet har

ägt rum huvudsakligen för vinnande av säkerhet vid framställandet av värdetrycket

och med hänsyn till hemlighållandet vid tryckning av hemliga handlingar,

varemot synpunkten att genom eget tryckeri ernå en nedsättning i

statens tryckningskostnader därvid mindre har kommit i fråga.

För vederbörande myndigheter anses icke uppkomma någon väsentlig

kostnadsbesparing vid tryckning i rikstryckeriet. I allmänhet lägger nämligen

detta samma priser till grund vid sina prisberäkningar som andra

tryckerier. Med hänsyn till fastställda avlöningar och de förhandenvarande

goda arbetsvillkoren ävensom till välfärdsanordningarna för personalen kan

tryckeriet ej åstadkomma något i egentlig mening billigt arbete.

Priserna för utförda arbeten beräknas på sådant sätt, att efter självkostnadernas

täckande, med inbegripande av fastställd ränta för anläggnings- och

driftkapital, en skälig vinst säkerställes för anstaltens underhåll m. m. Härvid

tages även hänsyn till priserna i privat verksamhet för liknande arbeten.

Rikstryckeriet arbetar huvudsakligen för riksmyndigheter och tyska förbundsstatsmyndigheter

samt för stads- och andra myndigheter och korporationer.

För enskilda beställare mottager det sådana arheten, vilka i Tyskland

kunna utföras endast med detta tryckeris metoder och resurser; undantagsvis

även sådana arbeten, genom vilka konst och vetenskap väsentligen

främjas.

Allt slags tryck utföres genom rikstryckeriet.

Myndigheterna äro likväl ej förpliktade att låta utföra alla sina trycksaker

i rikstryckeriet. Icke ens allt värdetryck för tyska statsmyndigheterna

Rikstryckeriet

i Berlin.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

utföres vid sagda tryckeri, utan vid sidan av detta finnas även andra tryckerier,

som erhållit särskilda bemyndiganden att utföra jämväl för statens

räkning erforderligt värdetryck. Accidenstryck utföres endast i ringa omfattning.

Rikstryckeriet har även till uppgift att inom den grafiska konstens område

intaga en ledande ställning.

^iTckeriétT Hov- och statstryckeriet i Wien synes i huvudsak arbeta under samma

Wien. förhållanden och efter samma grunder som rikstryckeriet i Berlin. Det

leder sitt ursprung från början av 1800-talet men är av ej fullt så stor omfattning

som det tyska. Med tryckeriet är även förenad en förlagsbokhandel

för försäljning och distribuering av statstryck.

statens^tnjc- j Bayern finnes icke inrättat statstryckeri i egentlig mening. Vid myntdeni

Bayern, verket linnés emellertid upprättat ett statens tryckeri, som tidigare i begränsad

omfattning utfört tryck av frimärken och statsstämplar m. m. F. n.

utföres likväl frimärkstrycket å enskilt tryckeri. Därjämte finnes sedan år

1892 inrättat ett tryckeri för krigsministeriet, varest framställas av krigsministeriet

eller av andra militära myndigheter med ministeriets tillstånd

utgivna tryckalster. Tryckeriet, som inrättats särskilt med hänsyn till att

vid mobiliseringstillfälle säkerställa hemlighållandet av militära trycksaker,

drives, förutom av ett begränsat antal fast anställda fackutbildade personer,

av militärpersoner i aktiv tjänst, vilka kommenderas såsom biträdespersonal

i tryckeriet.

Vackla för- Frågan om inrättande av ett statstryckeri i Danmark väcktes år 1911

”rättande ''av oc^ återupptogs sedermera år 1914 under förhandlingarna i folketinget om

statstryckerier finanslagförslaget för finansåret 1915—1916.

''Norge''och’ Under förhandlingarna restes icke några principiella invändningar mot

Schweiz, förslaget, men saken föranledde ej någon åtgärd, huvudsakligen på grund

a) i Danmark, av de vanskliga förhållanden, som världskriget medfört.

I Danmark utföres f. n. statens tryck huvudsakligen av två enskilda

tryckerier, och är man med hänsyn till arbetets utförande tillfredsställd med

denna anordning.

I avseende å de avslutade kontrakten må framhållas, alt regering och

riksdag med ett av dessa tryckerier träffat avtal därom, att tryckeriet skall

dels vara berättigat och förpliktat att utföra allt tryckeriarbete för riksdagen,

däri inbegripet riksdagstidningen med till denna hörande olika tillägg, statsrevisionens

betänkande samt allt extra arbete för riksdagen såväl under som

mellan dennas sammanträden och dels även ombesörja sättning och tryckning

av Lag- och ministerialtidningen, Isländska regeringstidningen även
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

som av lagar och lagförslag, allmänna administrativa kungörelser (cirkulär

m. m.), såvida dessa bliva särskilt tryckta utom Lag- och ministerialtidningen,

men med användande av satsen till denna, samt av statsräkenskapen. Enligt

avtalet med det andra tryckeriet skall detta utföra tryckning för regeringen

i den omfattning, som är eller blir överenskommet.

I Danmark finnes emellertid en statens tryckeriverksamhet anordnad genom

fängelseväsendet, på det sättet att i Nyborgs och Horsens straffängelser

finnas inrättade statens tryckerier för visst slag av tryck, nämligen för

tryckning av blanketter. De därav vunna erfarenheterna äro sådana, att

man i Danmark kommit till den uppfattningen, att staten med mycket stor

fördel kan låta fångarna i straffängelserna verkställa tryckning av det stora

antal blanketter och dylikt, som de olika statsmyndigheterna hava behov av,

särskilt järnvägarna, post- och telegrafverken.

I Norge har frågan om inrättande av statstryckeri vid två olika tillfällen b i Norge,

varit föremål för utredning och prövning.

Första gången kom frågan på tal i stortinget år 1887. Vid detta tillfälle

framhölls särskilt, att utgifterna för tryckning för stortinget och för regeringspropositionerna

voro så stora, att besparingar sannolikt skulle kunna

göras genom inrättande av ett statstryckeri.

Efter verkställd utredning rörande omfattningen av och kostnaderna för

statsverkets tryckning tänkte man sig ett statstryckeri efter tvenne alternativ,

nämligen

1) att tryckeriet skulle utföra allt offentligt tryck, i vilket fall likväl svårigheter

ansågos skola uppstå med hänsyn därtill, att arbetet under tiden

december—juni, då tryckningsarbeten för stortinget och odelstinget komme

att verkställas, bleve av avsevärt större omfattning än under den övriga tiden

av året, eller

2) att tryckeriet inrättades med hänsyn till mindre men jämn drift, svarande

mot arbetsmängden under de 5 månaderna juli—november, i vilket

fall andra tryckerier finge träda emellan för det huvudsakliga utförandet av

stortingstrycket.

Det första alternativet ansågs komma att medföra, att stor arbetspersonal

måste engageras för den del av året, då stortingstrycket verkställdes, utan

att man under den andra delen av året hade sysselsättning för hela denna

personal, samt större anläggningskostnader för tryckeriet.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle anläggningen och driften av ett statstryckeri,

antingen detta ordnades efter de större eller mindre dimensionerna,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

icke kunna nedbringa statens tryckningskostnader, utan i stället beräknades

det medföra något högre utgifter.

Ehuru, enligt utredningen, det offentliga trycket vore av så stor omfattning,

att det skulle giva ett tryckeri av lämpliga dimensioner tillräcklig sysselsättning

året om och det således med hänsyn härtill icke förefunnes hinder

för inrättande av ett statstryckeri, ansågs emellertid, då någon ekonomisk

vinst för staten icke kunde ställas i utsikt, och då något annat skäl för ett

tryckeris inrättande ej heller kunde anföras, förslag härom icke kunna upptagas.

Härefter kom frågan ånyo upp år 1899 genom att stortinget på nytt anmodade

regeringen taga saken under övervägande, detta särskilt med hänsyn

till utgifternas ytterligare ökning, bl. a. genom en i Norge under år 1898

inträdd allmän prisstegring å tryckalster.

Regeringen uppdrog då åt en kommitté av trenne fackmän alt verkställa

utredning och uppgöra förslag rörande anläggning och drift av ett statstryckeri.

Kommittén uppgjorde förslag till inrättande av ett tryckeri, vilket huvudsakligen

skulle utföra stortingstrycket under de 9 månaderna septembermaj

och under den andra delen av året annat tryck, exempelvis post- och

telegrafblanketter.

Majoriteten inom kommittén kom emellertid till det resultatet, alt ett

statstryckeri i gynnsamt fall skulle såsom utbyte giva 5 7* % ränta å anläggningskapitalet,

men att man även måste taga med i räkningen ett flertal

vanskliga omständigheter. Så till exempel antogs skola komma att inträffa,

att tryckeriet, då anhopning av arbete ägde rum, bleve nödsakat att begära

hjälp från enskilda tryckerier. Möjligen skulle det bliva förenat med svårigheter

att erhålla bistånd från dessa, då nämligen statstryckeriet skulle

anses som en konkurrent till privattryckerierna, varför dessa skulle se sig

icke hava anledning att ställa sig välvilliga mot statstryckeriet. Om hjälpen

erhölles, så bleve det emellertid på bekostnad av det beräknade arbetet för

statstryckeriet och således ett minus i de beräknade inkomsterna för detta.

Majoriteten ansåg det därför osannolikt, att någon vinst skulle uppkomma

av rörelsen, och då den i övrigt fann statens tryckeriförhållanden tillfredsställande

ordnade, kunde den ej föreslå inrättandet av ett statstryckeri.

Minoriteten däremot, som genom i viss mån andra beräkningar kom till

ett gynnsammare resultat, ansåg det vara ofrånkomligt, att staten hade helt

andra förutsättningar för att med fördel kunna driva eget tryckeri än någon

som helst enskild person, då nämligen statens arbeten förefunnos i så stor

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

utsträckning, att de voro mer än tillräckliga för ett tryckeri av de dimensioner,

som ifrågasatts, och då staten icke skulle hava minsta besvär för

att anskaffa kunder. Med hänsyn härtill och då man i de länder, där statstryckerier

redan funnos inrättade, var väl tillfreds härmed och erhölle överskott

av rörelsen, ansåg sig minoriteten böra tillstyrka att statstryckeri inrättades.

I en särskild inlaga framställde styrelsen för norska boktryekarföreningen

ett flertal betänkligheter mot inrättande av statstryckeri.

Den framhöll bl. a. att, om staten själv övertoge tryckningen, skulle detta

leda därhän, att, då staten sedan möjligen ville använda sig även av privata

tryckerier, dessa väsentligt komme att höja priserna. Härav skulle staten

förlora mera på ena hållet än vad den vann på det andra. Då del såsom

motiv för inrättande av statstryckeri framhållits, att ett sådant, oavsett

den ekonomiska sidan av saken, skulle vara till fördel för staten utan att

likväl närmare angivits, vari fördelen skulle bestå, så ville boktryckareföreningen

hava framhållit, att, då det sagts, att vid tryckning av hemliga

handlingar det vore förmånligt att hava ett statstryckeri, hade det, såvitt

vore känt, aldrig i detta hänseende framförts några klagomål mot de privata

tryckerierna. Därjämte ifrågasattes om ett statstryckeri härvidlag kunde

erbjuda större garantier än de enskilda. Även faran för strejk vid enskilda

tryckerier hade anförts såsom motiv för inrättande av statstryckeri, men

ansåg boktryckarestyrelsen härvidlag, att faran i så fall vore större vid ett

statstryckeri än vid de privata. Man förutsatte nämligen, att vid allmän strejk

skulle denna företrädesvis komma att utgå från arbetarna i statstryckeriet,

enär från arbetarnas sida skulle göras gällande, att det lättare skulle gå att

genomföra kraven, då staten vore arbetsgivaren, bl. a. därför alt staten icke

kunde utsätta sig för att få arbetena avstannade under tiden för stortingets

sammanvaro.

Bleve statstryckeriet utsatt för lokal strejk, skulle det komma att stå

synnerligen maktlöst. Det skulle nämligen anses, att statstryckeriet stode i

opposition till de privata tryckerierna, och skulle det därför icke kunna påräkna

hjälp från dessa. Att då, såsom möjlighet funnes i Tyskland, inkalla

typografer, som stodo i arméns rullor, och genom dessa uppehålla rörelsen,

torde icke kunna tänkas komma till utförande i Norge.

Regeringen fann sig ej heller år 1900 föranledd att till stortinget inkomma

med förslag om inrättande av statstryckeri.

I Schweiz väcktes år 1888 förslag om inrättande av ett statstryckeri, men c) ; Schweiz

blev förslaget då avslaget. Man höll nämligen före, att statstryckeriet icke

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

skulle kunna beredas jämn sysselsättning samt att de priser staten betalade

för sitt tryck voro så låga, att de icke kunde bliva billigare, om staten skulle

anlägga eget tryckeri. Anläggningen skulle därjämte bli jämförelsevis dyrbar.

Det skäl, som i andra länder förefunnits för inrättande av statstryckeri,

nämligen hemlighållandet, hade icke någon betydelse för schweiziska förbundet.

Sedermera har frågan icke varit aktuell i Schweiz.

Olika synpunkter

och

förslag för

ordnandet av

statens tryck

och för åstadkommande

av

begränsning i

tryckningskostnaderna■
-

a) Upprättandeav

ett statstryckeri

av

sådan omfattning,

att detsamma

bleve

tillräckligt för

utförande av

för statsmyndigheterna

erforderligt

tryck.

De sakkunniga övergå härefter till att redogöra för de olika synpunkter,

som framkommit under frågans behandling, och de olika möjligheter, som

därvid skärskådats i syfte att söka på ett fullt lämpligt sätt ordna statens

tryck och åstadkomma begränsning och besparing i kostnaderna härför.

Såsom en åtgärd särskilt för sig i avsikt att vinna enhetlighet och planmässighet

beträffande statens tryck samt genomföra ekonomisering vid arbetenas

planläggning och utförande ävensom för utövande av kontroll över

tryckningskostnaderna hava de sakkunniga övervägt förslaget om inrättande

av en statens tryckeriexpedition och hava härvid kommit till den uppfattningen,

att, huru än i övrigt bestyret med statens tryck kan komma att

ordnas, en dylik tryckeriexpedition, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med det i propositionen till 1913 års riksdag framlagda förslaget, bör

lämpligen komma till stånd, på sätt nedan kommer att vidare utvecklas.

De anordningar, som de sakkunniga tagit under övervägande såsom olika

alternativ för framställandet av statens tryck, hava varit följande:

a) upprättande av ett statstryckeri av sådan omfattning, att detsamma

bleve tillräckligt för utförande av för statsmyndigheterna i huvudstaden erforderligt

tryck och sådant tryck för myndigheter i landsorten, som lämpligen

kunde dit överlämnas;

b) inrättande av särskilda specialtryckerier, tillhörande olika verk och

myndigheter, för framställande av tryck av viss bestämd art och omfattning;

c) att staten ingår såsom delägare i enskilda tryckerier samt slutligen

d) att staten träffar avtal med enskilda tryckerier eller tryckerisammanslutningar

om statstryckets verkställande mot ersättning enligt viss beräkringsgrund

för debitering av utförda arbeten.

För de i riksdagen framförda motionerna om inrättande av ett statens

eget tryckeri synes huvudmotivet hava varit, att man genom ett statstryckeris

inrättande trott sig erhålla ett verksamt medel för nedbringande av statens

tryckningskostnader, på samma gång som man åsyftat att vinna cen
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

tralisering, likformighet och ordning i statstrycket. Särskilt har framhållits, att

riksdagstrycket ställer sig dyrt med hänsyn till kravet på att detta tryck skall

verkställas med största möjliga skyndsamhet och framför annat tryck. På

grund härav har det ansetts vara synnerligen angeläget, att staten i avseende

å detta slags tryck frigiorde sig från beroende av enskilda tryckerier.

Med hänsyn härtill har man också utgått ifrån, att ett statstryckeri borde

upprättas i en sådan omfattning, att detta bleve i stånd att under riksdagstiden

utföra allt tryck för riksdagen. För att tryckeriet skulle kunna erhålla

jämn sysselsättning året om, har man avsett, att arbetet vid statstryckeriet

ordnades på sådant sätt, att detta huvudsakligen under de delar

av året, då riksdagen icke vore samlad, skulle utföra tryck för statens olika

verk och myndigheter. Särskilt har man ansett, att det för vissa verk betydande

blankettrycket kunde utföras under tiden mellan riksdagarna.

Vidare har man framhållit, att, då statens tryck är av så stor omfattning

som ådagalagts genom de i det föregående meddelade statistiska uppgifterna,

samt då staten kunde på förhand beräkna tryckets omfattning och inrätta

tryckeriets storlek därefter, ett statstryckeri ovillkorligen måste bliva en för

staten lönande affär, och har man härvid även åberopat sig på förhållandena

i de länder, där statstryckerier finnas inrättade.

Av andra motiv, vilka anförts till stöd för förslaget om statstryckeri, må

nämnas möjligheten för staten att, i händelse av arbetskonflikter inom tryckerifacket,

kunna upprätthålla sin tryckeriverksamhet oberoende av dylika

konflikter, ävensom det framförda önskemålet att från ett statens eget tryckeri

kunde utgivas en särskild statstidning.

De sakkunniga, som i likhet med motionärerna funnit, att med de höga

kostnader, som statstrycket drager, det måste anses såsom ett viktigt statsintresse,

att åtgärder vidtagas i syfte att nedbringa och begränsa dessa kostnader,

hysa likväl, i motsats till motionärerna, den bestämda uppfattningen,

att statens tryckningskostnader icke skulle kunna förbilligas genom inrättande

av ett statstryckeri av sådan storlek och omfattning som av motionärerna

ifrågasatts.

Statens tryck är visserligen av sådan omfattning, att det skulle lämna

sysselsättning även åt ett tryckeri av betydlig storlek, men då det särskilt

med avseende å riksdagstrycket, som utgör en mycket betydande del av det

s. k. bok- eller texttrycket och som i stark foliering utföres under en jämförelsevis

kort tid av året, icke förefinnes möjlighet att erhålla en jämn fördelning

av statstrycket året om, något som är en nödvändig förutsättning

för att maskiner och annan material skola bliva fullt utnyttjade, kan ett dy
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

likt företag icke ställa sig ekonomiskt, med mindre än att statstryckeriet

under viss del av året även toges i anspråk för utförande av tryck för allmänheten.

Att å ett för statens räkning särskilt inrättat tryckeri jämväl

utföra tryck för enskilda torde emellertid icke hava avsetts och ej heller

kunna anses lämpligt.

För att erhålla en jämn fördelning av statstrycket har, såsom i det föregående

framhållits, ifrågasatts, att arbetet vid statstryckeriet skulle ordnas

på sådant sätt, att detta under de delar av året, då riksdagen icke vore

samlad, huvudsakligen skulle sysselsättas med utförandet av tryck för statens

olika verk och myndigheter, och har man härvid särskilt framhållit,

att en dylik utjämning skulle kunna äga rum, därest det för statens myndigheter

erforderliga blankettrycket, vilket är av betydande omfattning, förlädes

till denna tid.

I avseende härå anse de sakkunniga sig böra göra samma erinringar

som tidigare giorts såväl av vissa statsmyndigheter, vilka haft att yttra sig

över förslaget, som även i riksdagen, då frågan varit under behandling

därstädes, nämligen dels att myndigheterna även under riksdagstiden med

nödvändighet måste få utfört en del av sitt tryck och dels att bok- eller

texttryck, å ena sidan, och blankettrycket, å andra sidan, äro två från varandra

ganska skilda slag av arbeten, för vilka krävas i viss mån olika anordningar.

Sålunda utgöres vid texttryck större delen av arbetet av sättningen, för

vilket erfordras tillgång på avsevärd stilmaterial och särskilt utbildad sättarpersonal,

då däremot i fråga om blankettryck det huvudsakliga arbetet utföres

av tryckpressarna med för tryckningen utbildade personer.

Ett större tryckeri måste därför, för att arbetet skall ställa sig ekonomiskt

fördelaktigt, antingen specialisera tillverkningen å olika avdelningar för texttryck

och blankettryck m. m. eller ock måste förutsättas en någorlunda lika

och jämn fördelning av arbeten inom de olika grenarna under hela tiden

av året. Medan det således, särskilt för utförandet av riksdagstrycket, erfordras

upprättande av ett betydande sätteri och anställande av en stor

sättarepersonal, skulle del icke bliva möjligt att under den övriga delen av

året, då huvudparten av arbetet komme att utgöras av blankettryck, ens

tillnärmelsevis utnyttja sätteriet och personalen i detta.

Härtill kommer, såsom ovan framhållits, att vissa myndigheter även under

riksdagstiden nödvändigtvis måste hava utfört en del tryckalster, och

torde det icke bliva möjligt för ett statstryckeri med uppgift bl. a. att utföra

riksdagstrycket att under den brådaste riksdagstiden jämväl kunna utföra

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

dylikt tryck för myndigheterna, vilket måste betraktas såsom en avsevärd

olägenhet.

Statstryckeriet skulle bliva nödsakat att under tiden mellan riksdagarna

antingen inskränka driften i ena eller andra avseendet eller ock anlita utvägen

att mottaga beställningar av tryck från allmänheten.

Med hänsyn till vad ovan anförts låter det sig således icke göra att inom

ett statstryckeri av nämnda storlek och omfattning genomföra eu sådan fördelning

av statens egna tryckningsarbeten som den av motionärerna föreslagna,

och härmed förfaller också möjligheten för att ett stort statstryckeri,

anlagt uteslutande för statens eget behov och med möjlighet att även under

den tid av året, då arbetet vore som mest brådskande, fullgöra allt statens

tryck, skall kunna drivas ekonomiskt fördelaktigt.

Större möjligheter till ekonomisk drift skulle onekligen föreligga, om statstryckeriet

tilltoges allenast i sådan storlek och omfattning, att det kunde tillgodose

blott en del av statens tryck, så beräknad, att tryckeriet kunde antagas

erhålla jämn drift under normala förhållanden. I dylikt fall skulle det emellertid

under vissa perioder, då arbetstillgången vore större än den normala, och

särskilt i avseende å riksdagstrycket, vilket under nuvarande förhållanden

utan tvivel ställer sig förhållandevis dyrast, bliva nödvändigt att åt enskilda

tryckerier överlämna utförandet av allt det tryck, som statstryckeriet icke

kunde medhinna.

Om ett statstryckeri inrättades i denna mindre storlek, skulle således

frågan om riksdagstrycket icke kunna bringas till avsedd lösning, varken i

avseende å -den ekonomiska sidan av saken eller med hänsyn till önskemålet

att staten i övrigt i avseende å riksdagstrycket gjordes oberoende av

de enskilda tryckerierna. Därjämte torde det vara tvivelaktigt, om staten

på detta sätt skulle kunna få sina behov nöjaktigt tillfredsställda, då nämligen

vederbörande enskilda tryckerier måhända icke gärna skulle befinnas

villiga att åsidosätta sina fasta kunder för att utföra ett tillfälligt arbete för

statens räkning. I varje fall torde staten för arbete av berörda slag få räkna

med en ytterligare prisfördyring.

Om nu ett statstryckeri skulle anläggas antingen av större omfattning för

utförande å detsamma av allt statens tryck eller i sådan begränsad storlek,

som kräves för tillgodoseende av allenast en del av statens tryckningsbehov,

kunna två alternativ för sakens ordnande tänkas ifrågakomma. Antingen

skulle staten, utan avseende å de inom landet för närvarande befintliga enskilda

tryckerierna, för vilka statstrycket nu ingår såsom ett led i deras

verksamhet, vidtaga åtgärder för nyanskaffning av för ett statstryckeri er
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

forderliga tryckstilar och tryckmaskiner in. m., eller ock måste staten inköpa

vissa av de redan nu befintliga tryckerierna och vidtaga för ändamålet

erforderlig komplettering av dessa.

I händelse av nyanläggning finge staten därjämte, för så vitt den icke

disponerar över lämpliga lokaler, som skulle kunna tagas i anspråk för

ändamålet, vidtaga åtgärder för uppförande av erforderliga byggnader. Under

alla förhållanden skulle staten för företagets anläggning och drift nödgas

anskaffa ett betydande kapital. Detta kapital skulle i ena fallet användas

för ett nytt företag, avsett att övertaga utförandet av arbeten, som hittills

verkställts å enskilda verkstäder. Dessa komme då att bliva utan arbete,

varigenom resp. ägare skulle tillskyndas förluster, utan att staten därav skulle

draga någon fördel, och sannolikt utan att staten skulle kunna göra det

nedlagda kapitalet fullt fruktbärande. I andra fallet skulle kapitalet användas

för att utlösa sådant kapital, som för närvarande finnes placerat i enskilda

tryckerier, och för vilket då måste sökas andra verksamhetsområden. Därtill

kommer att, såväl i fråga om nyanläggning som i händelse av inköp av

redan befintliga tryckerier, man finge taga med i beräkning den genom dyrtiden

förorsakade allmänna prisfördyringen och värdestegringen, varigenom

anläggningskostnaderna för staten under nuvarande förhållanden komme

att ställa sig avsevärt dyrare och mindre förmånliga, än vad motsvarande

kostnader tidigare varit för de enskilda företagen. I händelse av nyanläggning

bleve därjämte nödvändigt att från utlandet anskaffa så gott som

hela den dyrbara uppsättningen av maskiner och tillbehör m. m., då nämligen

den inhemska industrien endast i mycket ringa omfattning har någon

tillverkning av för tryckerier erforderliga maskiner m. m.

Av det ovan anförda torde därför framgå, att det, rent nationalekonomiskt

sett, icke kan anses vara till fördel för landet att anlägga ett statstryckeri.

Härtill kommer olägenheten av att under nuvarande förhållanden

ytterligare öka statens upplåning, varjämte bör beaktas den fara för

fördyring av driften vid ett statstryckeri, som föranledes därav att detta

komme att arbeta utan konkurrens med andra tryckerier.

I fråga om det åberopade motivet, att staten, därest den dreve ett eget

tryckeri, skulle, i händelse av arbetskonllikter inom tryckerifacket, kunna

upprätthålla sin tryckeriverksamhet oberoende av dylika konflikter, hysa de

sakkunniga samma uppfattning som giort sig gällande i Norge, nämligen

att det torde vara ganska sannolikt, att en vid ett stort statstryckeri anställd

personal, vilken, efter vad de sakkunniga förutsatt, måste anställas i huvudsak

på samma sätt som personalen vid enskilda tryckerier, i händelse av

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

allmän arbetsnedläggelse komme att göra gemensam sak med personalen

vid de enskilda tryckerierna. Detta motiv för inrättande av ett statstryckeri

synes därför icke kunna tillmätas någon betydelse.

Ej heller möjligheten att från ett statstryckeri kunna utgiva en särskild

statstidning synes, enligt de sakkunnigas åsikt, kunna anföras såsom ett

verkligt skäl för ett statstryckeris inrättande, då nämligen en dylik tidning,

därest den anses erforderlig, lika väl kan utgivas från en enskild officin.

Med hänsyn därtill att man åberopat sig å statstryckerierna i utlandet

såsom stöd för att även här i landet ett statstryckeri borde inrättas och att

detta skulle bliva ekonomiskt fördelaktigt för staten, torde det vara tillräckligt

att hänvisa till de i det föregående intagna, av dessa tryckerier själva

lämnade nppgifterna, dels att tryckerierna, åtminstone vad beträffar statstryckerierna

i Berlin och Wien, inrättats huvudsakligen med avseende å

framställandet av statens värdetryck och med hänsyn till hemlighållandet

vid tryck av hemliga handlingar ävensom i syfte att intaga en ledande ställning

inom tryckeribranschen och dels även att arbetet å dessa statstrvckerier,

särskilt med hänsyn till personalens goda arbetsvillkor och dylikt, icke

anses ställa sig billigare för staten än att låta arbetena utföras inom enskilda

företag.

Då man i vissa främmande länder inrättat statstryckerier bland annat

med hänsyn till det s. k. hemliga trycket, hava de sakkunniga ansett sig

böra göra det uttalandet, att dylikt tryck i Sverige icke torde vara av

sådan omfattning,, att därav kan motiveras anläggandet av vare sig något

större eller mindre tryckeri för utförandet av sådant tryck.

De sakkunniga övergå härefter till spörsmålet om inrättande av specialtryckerier

för olika verk och myndigheter för framställande av tryck av

viss bestämd art och omfattning.

För närvarande finnas följande specialtryckerier för tillgodoseende av b) inrättande

statsverkets behov, nämligen riksbankens sedeltryckeri, postverkets blankett- av sarskll‘la

tryckeri samt statens järnvägars biljettryckeri, vilka samtliga tillhöra och rier tiiihirandrivas

av resp. verk, ävensom postverkets frimärkstryckeri, vilket senare <|)echol^yrl''d<jgk

tillhör och drives av enskilt bolag. heterförfram
Riksbankens

sedeltryckeri, vilket är avsett för tryckning av bankens sed- tstäc^aDa^e

lar, har ända till förlidet år enligt kontrakt drivits genom arrendator (tryc- bestämd art

keriföreståndare). Denne, som erlagt viss bestämd hyra till riksbanken för och °mfatt''

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

lokaler och maskiner m. m., har av banken åtnjutit gottgörelse för sedeloch

blankettryck enligt särskilda prisbestämmelser. I den mån så kunnat

ske utan eftersättande av riksbankens tryck, har föreståndaren varit berättigad

att jämväl åtaga sig tryckning av värdepapper för utomstående. Bland

annat har sålunda å sedeltryckeriet enligt kontrakt med postverket tryckts

och tryckas fortfarande samtliga statsstämplar och stämpelpapper. Den vinst,

som uppstått å sedeltr37ckeriets rörelse, har delats mellan riksbanken och

tryckeriföreståndaren enligt i kontrakt närmare angivna bestämmelser.

Enligt av de sakkunniga inhämtad upplysning drives riksbankens sedeltryckeri

för närvarande efter förutvarande arrendatorns under förra året timade

frånfälle tills vidare direkt under ledning av fullmäktige i riksbanken.

Postverkets blankettryckeri, med vilket även är förenat ett bokbinderi,

har inrättats uteslutande med uppgift att tillverka de för postverkets behov

erforderliga blanketterna.

Statens järnvägars biljettryckeri avser framställandet av de för statsbanorna

erforderliga pappbiljetterna av den Edmonsonska typen. I viss utsträckning

tryckas å detta tryckeri även dylika biljetter för de enskilda järnvägarna.

Postverkets frimärkstryckeri, som tillhör aktiebolaget Jacob Bagges sedeltryckeri,

sysselsättes huvudsakligen med tillverkning av frankotecken för

postverkets räkning. Tillverkningen bedrives under särskild kontroll av postverket,

vilken bland annat är anordnad på sådant sätt, att det avslutande

arbetet äger rum inom postverkets lokaler.

Givetvis är del nödvändigt för vederbörande myndigheter alt utöva noggrann

kontroll över värdetrycket, och dettas tillverkning måste därför anses

vara intimt förbunden med resp. myndigheters verksamhet. Med hänsyn

härtill skulle även — såsom framhållits i den av herrar Södermark och

Ramström på sin tid avgivna, i förutnämnda till 1913 års riksdag avlåtna

nådiga proposition angående inrättande av en statens tryckeriexpedition omförmälda

promemorian med förslag rörande tryckeriexpeditionen ifråga —

vissa skäl kunna tala för att staten själv övertoge tillverkningen av allt värdetrycket

och för detta ändamål upprättade ett gemensamt staten tillhörigt

tryckeri motsvarande det nuvarande sedeltryckeriet och frimärkstryckeriet.

Därest ett gemensamt statens tryckeri skulle inrättas för värdetrycket, vore

det givetvis ändamålsenligt, om med detta tryckeri sammanfördes dels postverkets

blankettryckeri, vilket i sådant fall kunde i lämplig utsträckning utvidgas

för utförande av blankettryck även för andra statens verk och myndigheter,

och dels även statens järnvägars biljettryckeri. Samtliga statens

nuvarande specialtryckerier skulle i dylikt fall komma att inordnas under

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

en gemensam ledning, varigenom dels administrationskostnaderna otvivelaktigt

skulle komma att ställa sig lägre, än då tryckerierna i fråga, såsom

för närvarande, arbeta var för sig, och dels även önskvärd enhetlighet kunde

vinnas beträffande tryckeriernas skötsel.

Vid inrättande av ett specialtryckeri för utförande av statens värdetryck

måste emellertid detta tryckeri, för att driften skall komma att ställa sig

ekonomisk-, anpassas efter de normala behoven. Vid anhopning av arbeten

utöver vad som förekommer under normala förhållanden, komme att uppstå

svårigheter för ett dylikt begränsat tryckeri att inom erforderlig tid nöjaktigt

utföra arbetena, såvida icke driften bleve omlagd på sådant sätt, att

arbetena till stor del utfördes å övertid, varigenom likväl komme att uppstå

en avsevärd fördyring av arbetskostnaderna. Erfarenheten från de senare

åren, vilka bl. a. även föranlett en hastig och ingalunda oväsentlig ökning

i avseende å statens värdetryck, har jämväl givit vid handen, att det för

ovan angivna tryckerier, vilka framställa statens värdetryck, skulle hava varit

fördelaktigt, om tryckeriernas leveransförmåga kunnat ökas i samma mån

som arbetena tillväxt. En dylik ökning i leveransförmågan skulle hava varit

möjlig, därest utförandet av statens värdetryck gått hand i hand med sådant

tryck för enskilda, som framställts å enskilda tryckerier. Med hänsyn till

dessa förhållanden hava de sakkunniga ansett frågan om statens värdetryck

lämpligen böra lösas i samband med ordnandet av övrigt statstrvck, och

hava de sakkunniga för sin del kommit till den uppfattningen, att det,

under förutsättning av vederbörlig kontroll från resp. myndigheters sida,

skulle vara till fördel för staten, om även arbeten av angivna slag komme

att inbegripas i den anordning, som de sakkunniga i det efterföljande komma

att föreslå i avseende å statstryckets verkställande.

Vad beträffar de av postverket och statens järnvägar inrättade specialtryckerierna

för blanketter och biljetter torde förefinnas förutsättningar för

att dessa kunna drivas ändamålsenligt och med ekonomisk fördel. Styrkan

hos dessa tryckerier ligger givetvis däri, att de specialiserat sig för framställandet

av visst slag av tryck och att de kunnat anpassas efter de förefintliga

behoven.

Enligt i det föregående lämnade statistiska uppgifter angående kostnaderna

för resp. myndigheters tryck, synes det endast vara postverket och

statens järnvägar, vilkas blankettryck är av sådan omfattning, att det kan

sättas i fråga att för ändamålet med fördel driva särskilda tryckerier. Och

i avseende å annat slags tryck än beträffande värdetrycket, blankett- och

biljettrycket förefinnas, så vitt den verkställda utredningen givit vid handen,

i

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

icke några omständigheter, som tala för anordnande för statens vidkommande

av särskilda specialtryckerier.

I avseende å dylika specialtryckerier gäller emellertid, liksom beträffande

tryckerier i allmänhet, att de icke böra drivas i alltför liten skala, om tillverkningen

skall kunna ordnas ekonomiskt. En liten anstalt kan nämligen

icke på samma sätt som ett större företag hos sig anställa tillräckligt sakkunniga

krafter och har ej heller samma möjligheter att kunna ekonomisera

driften i det stora hela. Enligt de sakkunnigas åsikt skulle det därför, för

att kunna ordna rörelsen vid postverkets blankettryckeri så ekonomiskt som

möjligt, varit fördelaktigt om med detta tryckeri kunnat förenas även tryckningen

av blanketter för statens järnvägar, telegrafverket m. fl. Härigenom

skulle nämligen, såsom ovan framhållits, bland annat vinnas en enhetlig

behandling i större skala av blankettrycket på samma gång som möjlighet

även kunde ernås att använda förenklade arbetsmetoder och de modernaste

maskiner vid framställandet av blanketter i särskilt stora upplagor. För eu

rörelse i större skala skulle även kunna vinnas en bättre utjämning av

blankeltrycket och annat förekommande tryck. Dessa fördelar skulle likväl

i ännu högre grad komma att framträda, därest allt för statsverket erforderligt

blankettryck komme att utföras tillsammans med det övriga statstrycket,

på sätt de sakkunniga i det följande föreslå. Blankettrycket och särskilt

sådana blanketter, som utgå i stora upplagor, komme nämligen då att utgöra

en välbehövlig utjämningsprodukt till det övriga statstrycket och skulle

kunna utföras å lämpliga tider, då övrigt arbete är av mindre omfattning.

Enär i ovanberörda riksdagsskrivelse särskilt framhållits, att skäl syntes

föreligga för att även andra verk och inrättningar kunde använda sig av

postverkets blankettryckeri, därest möjlighet förefunnes för utvidgning av

detta, hava de sakkunniga hänvänt sig till generalpoststyrelsen med begäran

om upplysning härutinnan. Enligt nämnda styrelses meddelande förefinnes

inom del till sagda tryckeris disposition stående lokalutrymmet f. n.

icke möjlighet till sådan utvidgning som med nödvändighet kräves, därest åt

detta tryckeri skulle uppdragas att jämväl ombesörja blankettryck för andra

statens verk och myndigheter.

Med hänsyn härtill och till vad ovan framhållits i fråga om fördelen av

en koncentrering av statsverkets blankettryck hava de sakkunniga för sin

del ansett lämpligast, att det av postverket nu drivna blankeltryckeriet, vid

en sådan anordning av statsverkets tryck som de sakkunniga komma att

föreslå, inordnades under ledning av de tryckeriföretag, med vilka avtal

komme att träffas om utförandet av statsverkets tryck.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Med hänsyn därtill att de enskilda järnvägarnas biljetter till största delen

tillverkas genom enskilda tryckerier skulle även ur samma synpunkt vara

fördelaktigt, om statens järnvägars biljettryckeri inordnades under tryckeriföretagens

ledning på sätt ovan ifrågasatts beträffande postverkets blanketttryckeri.

Enligt de sakkunnigas åsikt förefmnas även vissa andra skäl, som tala

emot att staten genom anordnande av särskilda special tryckerier själv övertoge

bestyret med utförandet av vissa slag av statens tryckalster.

Härvid må särskilt framhållas den olägenhet, som vidlåder alla industriella

företag under statsdrift därutinnan att dylika företag sakna den sporre

till ekonomisk skötsel, som förefinnes i den fria konkurrensen och i det enskilda

förvärvsintresset. På grund härav händer det lätt att dylika statens

företag, även om de från början bliva rationellt och praktiskt igångsatta, icke

kunna följa med utvecklingen på samma sätt som de enskilda företagen,

varigenom de också i längden icke bliva lika bäriga och ekonomiska som

dessa senare. Därjämte bleve det, därest ett gemensamt tryckeri på. angivna

sätt skulle ordnas, nödvändigt att för ändamålet anskaffa särskilda lokaler

ävensom verkställa inköp av ytterligare maskiner m. m. utöver de av resp.

tryckerier nu innehavda, och kostnaderna härför skulle under nu rådande

förhållanden ställa sig jämförelsevis höga.

De sakkunniga hava därför för sin del funnit sig icke kunna tillstyrka,

att en dylik statens tryckeriverksamhet må under nuvarande förhållanden

komma till stånd, vare sig genom anläggandet av ett större tryckeri för

värdetryck och dylikt eller genom inrättandet av ytterligare specialtryckerier,

utan hava de sakkunniga i stället, såsom i det efterföljande omförmäles, ansett

sig böra framlägga ett annat förslag till enhetligt ordnande av allt statens

tryck.

Även den möjligheten, att staten och enskilda gemensamt bildade bolag c) staten och

för anordnande av tryckeriverksamhet, genom vilken bland annat skulle enskilda så

utföras statsverkets tryck, har varit föremål för de sakkunnigas prövning. tryckeriifoiaV

I dylikt fall, då staten tillsammans med den enskilde komme att njuta

vinst av företaget i förhållande till det insatta kapitalet, skulle, liksom för

den händelse staten upprättade eget tryckeri, tvenne alternativ kunna ifrågakomma

för sakens genomförande. Antingen skulle nämligen ett nytt

större tryckeri anläggas, vilket dock, såsom i det föregående framhållits,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

av nationalekonomiska skäl icke kan anses lämpligt, eller ock måste inköp

verkställas av vissa förut befintliga tryckerier, varefter rörelsen skulle drivas

för gemensam räkning. Staten måste i bägge fallen upplåna kapital för att

insättas i rörelsen. Om det gällde inköp för ändamålet av redan befintliga

tryckerier, bleve, liksom för den händelse att staten inköpte tryckerier för

att själv driva tryckeri rörelse i form av statstryckeri, följden den, att det

enskilda kapitalet, som redan nu placerats i tryckeriföretagen, skulle till viss

del utlösas av staten, varefter det utlösta kapitalet finge göras räntebärande

på annat håll. I båda fallen finge man under nuvarande förhållanden

räkna med synnerligen höga anläggningskostnader. Vid nyanläggning komme

nämligen kostnaderna för byggnader och för inköp av maskiner och annan

erforderlig material samt för varulager att med nu gällande priser ställa sig

utomordentligt höga, och i händelse av inköp av redan befintliga tryckerier

hade man givetvis att räkna med en betydande övervärdering med hänsyn

till det rådande tidsläget ävensom en viss ersättning för de inköpta företagens

goodwill.

En anordning av detta slag hava de sakkunniga därför, lika litet som

förslaget om inrättandet av ett stort statstryckeri, funnit med statens fördel

förenlig.

lan staten och I stället hava de sakkunniga tänkt sig att en särskild överenskommelse

6 keriföretagC skulle kunna träffas mellan staten, å ena, och enskilda tryckeriföretag under

om statstryc-gemensam sammanslutning, å andra sidan, angående statstryckets verkställande^mtter-lande

mot ersättning enligt viss bestämd beräkningsgrund för debitering av

sättning enligt utförda arbeten i syfte att staten, som ju bleve en exceptionellt stor och säker

ninSsbrund kund, skulle få sitt tryck billigare debiterat än enskilda beställare.

för debitering Rörande sättet för åstadkommande av en dylik debitering, vilken i första

aIrbetenda hand skulle hänföra sig till en beräkning av självkostnaderna, men givetvis

därutöver innefatta skälig afFärsvinst, få de sakkunniga framhålla följande.

Under de senare åren har man inom industrien arbetat på att införa en

organisation, som möjliggör en översikt över samtliga kostnader, vilka drabba

ett under utförande varande arbete, efterhand som detta fortskrider, för att

vid arbetets fullbordande kunna fastställa, vad arbetet kostat i framställning

och vilket pris, som bör åsättas detsamma, eller ock, om arbetet på förhand

varit kostnadsberäknat, för att konstatera, om det gått med vinst eller förlust,

samt huru stor vinsten eller föxlusten varit.

Dessa kostnader, vilka således äro att anse såsom det producerande före
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

tagets självkostnader för arbetet i fråga, hänföra sig i allmänhet till följande

grupper:

a) direkta arbetskostnader (arbetslöner);

b) indirekta kostnader (avlöningar till förmän, omkostnader och förbrukningsartiklar,

hyra för lokal, värme, belysning, kraft, emballage m. in., avskrivningar

å maskiner och övriga lösören enligt fastställd avskrivningsplan,

fastställd ränta å värdet av maskiner och övriga inventarier, expeditions- och

kontorskostnader, försäkringskostnader, pensioner och skatter m. in.);

c) administrativa kostnader (arvoden till verkställande direktör, styrelse

och revisorer) samt

d) försäljningskostnader (kostnader för resande, platsförsäljare och representanter,

av osäkra fordringar föranledda förluster o. dyl.).

Då staten själv driver en affärsverksamhet, torde de direkta och indirekta

kostnaderna i allmänhet icke bliva lägre än motsvarande kostnader vid enskild

drift av liknande rörelse.

Däremot torde administrationskostnaderna för staten otvivelaktigt ställa

sig något lägre än för den enskilde, med hänsyn till de högre avlöningar

som i allmänhet utbetalas till personer i chefsställning i enskild verksamhet.

Försäljningskostnaderna bortfalla helt och hållet för statens vidkommande.

Enligt de sakkunnigas åsikt skulle ett kostnadsuträkningssvstem av ovan

omförmält slag befinnas lämpligt såsom grundval för ett avtal mellan staten

och vissa tryckerier angående utförandet av statens tryckningsarbeten.

De tryckerier, med vilka avtal komrne att träffas, skulle äga skyldighet

och rättighet att utföra de för statens räkning i huvudstaden erforderliga

tryckningsarbeten med inbegrepp av sådana bokbinderiarbeten, som utföras

i samband med tryckningen, mot en ersättning, som i första hand avsåge

tryckeriernas direkta och indirekta, ovan under a) och b) angivna kostnader.

Därjämte skulle för statens tryck utgå ett visst belopp såsom ersättning för

administrationen och för skälig vinst å de utförda arbetena. Med avseende

å administrationskostnaderna synes mest ändamålsenligt, att dessa fastställas

att utgå med en viss avtalad procent av sammanlagda beloppet för ovan angivna

direkta och indirekta tillverkningskostnader och icke efter samma beräkningsgrund

som, enligt vad ovan angivits, skulle ifrågakomma för sistnämnda

kostnader. Om nämligen staten för sina utförda arbeten även skulle

bära den del av administrationskostnaderna, som med ifrågavarande beräkningssystem

komme att belöpa för de utförda arbetena, skulle leverantören

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

måhända kunna misstänkas för att under administrationskostnaderna söka

dölja vissa utgifter, som rätteligen icke äro dit hänförliga. Med hänsyn härtill

synes ett procentuellt utgående tillägg å de direkta och indirekta kostnaderna

vara att förorda såsom ersättning för administrationen. Samma förfaringssätt

synes även böra tillämpas vid beräknande av ersättningen till

tryckeriföretågen såsom skälig vinst å de utförda arbetena.

Det vinstpålägg, som anses böra ifrågakomma å arbeten för statens räkning,

bör givetvis sättas lägre än motsvarande vinstpålägg å arbeten för enskilda,

då det nämligen måste anses såsom en särskild fördel för de tryckeriföretag,

vilka bleve tillförsäkrade utförandet av statstrycket, att erhålla

staten med dess omfattande tryckeriarbeten av olika slag till fast och säker

kund. I avseende å beräknandet av ersättningen för förtjänst å de utförda

arbetena skulle även kunna tänkas, alt ersättningen fastställdes sålunda, att

staten förband sig att till företagen betala viss del av den vinstprocent, som

beräknas å andra av företagen utförda arbeten för enskilda, men då delta

skulle medföra en omständlig uträkning och lätt kunna föranleda till ovisshet,

synes det första alternativet vara att föredraga.

Någon ersättning för försäljningskostnaderna skulle icke ifrågakomma, dä

nämligen leverantören icke skulle hava att vidkännas några dylika kostnader

i avseende å statstrycket.

En överenskommelse, på sätt ovan nämnts, förutsätter givetvis utövandet

av särskild kontroll från statens sida i avseende å kostnadsuträkningarna,

och med hänsyn härtill lärer avtal höra träffas endast med ett begränsat

antal tryckerier med så stor prestationsförmåga, att de i regel kunna vara i

stånd att åtaga sig allt i huvudstaden förekommande tryck för statsverkets

räkning men dock med skyldighet och rättighet att i samråd med tryckeriexpeditionen

anlita även andra lämpliga tryckerier.

De sakkunniga hava för sin del tänkt sig, att en sådan överenskommelse

lämpligen skulle träffas med Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner och Aktiebolaget

Sveriges litografiska tryckerier, vilka tillsammans förfoga över officiner

i härför erforderlig omfattning.

Till dessa bägge bolag hava de sakkunniga jämväl under hand hänvänt

sig med förfrågan, huruvida de skulle befinnas villiga att på omförmälda

villkor med staten träffa avtal om statstryckets utförande, och hava bolagen

slällt sig tillmötesgående för eu anordning sådan som den ovan skisserade.

Under förutsättning att ett dylikt avtal angående utförandet av tryck för

statens räkning komme till stånd med nämnda båda företag, hava de sakkunniga

tänkt sig, att kontrollen över kostnadsuträkningarna lämpligen borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

utövas av tvenne av staten tillsatta och avlönade edsvurna revisorer, vilka

skulle samarbeta med den föreslagna statens tryckeriexpedition och med

hänsyn härtill närmast borde vara underställda föreståndaren för denna

expedition. För att ernå en fullständig kontroll över kostnadsuträkningarna

böra revisorerna emellertid hava tillgång till företagens samtliga kostnadsuträkningar,

således även sådana som avse arbeten för enskilda.

Avtalet med tryckeriföretagen synes lämpligen böra träffas för ett bestämt

antal år med viss tids uppsägning. I betraktande av den stora omfattning

avtalet komme att avse, torde detsamma lämpligen kunna slutas för en tid

av tio år och med två års uppsägningstid.

Med hänsyn därtill att avtalet mellan staten och tryckeriföretagen kunde

komma att upphöra efter skedd uppsägning, synas revisorerna böra av staten

förordnas blott för ett visst antal år i sänder och med viss bestämd uppsägningstid.

Enligt de sakkunnigas åsikt bör en överenskommelse mellan staten och

ovannämnda tryckeriföretag, på sätt i det föregående framhållits, lämpligen

omfatta allt för staten erforderligt tryck, som anses böra utföras i huvudstaden,

således även värdetryck, blankett- och biljettryck m. m. I dylikt fall

skulle statens nuvararande specialtryckerier med lokaler, maskiner och övrig

material enligt överenskommelser med'' vederbörande myndigheter ställas till

tryckeriföretagens disposition och under deras förvaltning mot erläggande

av skälig ersättning. I avseende å värdetrycket skulle företagen givetvis vara

förpliktade att ställa sig till efterrättelse de kontroll- och skyddsåtgärder,

som av vederbörande myndigheter kunna prövas erforderliga. Om det

emellertid efter särskild omprövning skulle befinnas lämpligt och önskvärt

att för framtiden eller tills vidare bibehålla statens nuvarande specialtrvckerier,

drivna på sätt för närvarande äger rum direkt under resp. myndigheters

ledning, bör avtalet med tryckeriföretagen inskränkas till att avse utförandet

av det övriga statstrycket i huvudstaden.

1 den mån statens myndigheter nu hava kontrakt om utförandet av tryck

för statens räkning avslutade med andra tryckerier än sådana, som tillhöra

de båda ovannämnda företagen, kunna emellertid resp. arbeten överlämnas

för utförande enligt överenskommelsen först sedan nu gällande kontrakt

uppsagts att upphöra. Dylik uppsägning synes böra äga rum genom resp.

myndigheters försorg så snart överenskommelsen träffats. Därest nu föreslagna

anordning i fråga om utförandet av statens tryckningsarbeten genom

föres, kan det måhända komma att inträffa, att ett eller annat tryckeri, vilket

för närvarande till mera betydande del sysselsättes med tryckningsarbele

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanfattning

angående

de fördelar,

som vinnas

genom

träffande av

avtal mellan

staten och enskilda

tryckeriföretag.

för statens räkning och vilket icke tillhör något av de båda nämnda företagen,

skulle drabbas av en alltför kännbar arbetsminskning. I dylikt fall

skulle emellertid, såsom förut antytts, kunna tänkas, att en uppgörelse kunde

träffas mellan ett sådant tryckeri och de företag, med vilka staten uppgjort

avtal, därom att vissa arbeten fortfarande under viss tid finge utföras å

nämnda tryckeri.

Enär kostnadsuträkningarna för utförandet av statens tryck genom oinförmälda

tryckeriföretag bland annat skulle baseras på värdet av de företagen

tillhöriga byggnader, maskiner och övrig material samt varulager, å

vilket värde skulle beräknas en viss ränta, förutsättes, att en värdering kommer

till stånd för fastställande av det värde, som vid avtalets ingående bör

åsättas företagens fastigheter och maskiner m. m. Å ena sidan synes nämligen

staten icke kunna utan vidare godtaga de av bolagen å resp. anläggningar

m. m. satta värden och å andra sidan synes icke heller rimligt, att

bolagen till grund för kostnadsuträkningen skulle nödgas lägga sina bokförda

värden, därest dessa i följd av hastigt verkställda avskrivningar äro

upptagna med alltför låga belopp. En värdering av angivna slag synes lämpligen

böra verkställas av en gemensam nämnd, i vilken såväl staten som

bolagen skulle utse lika antal representanter, varefter dessa i sin ordning

kunde utse ytterligare en medlem av värderingsnämnden.

I avtalet mellan staten och tryckeriföretagen synes även höra intagas bestämmelser

därom, att arbeten för statens räkning skola verkställas med all

möjlig skyndsamhet och, där så kräves, före annat arbete. Det närmare bestämmandet

i fråga om tid och sätt, på vilket resp. arbeten skola utföras,

synes böra överlämnas åt statens tryckeriexpedition.

En anordning sådan som den ovan ifrågasatta jämte inrättandet av eu

statens tryckeriexpedition, vartill de sakkunniga närmare återkomma i det

efterföljande, synes, enligt de sakkunnigas åsikt, för närvarande vara det

lämpligaste sättet för att åvägabringa ordning och enhetlighet i avseende å

statens tryckningsarbeten samt för åstadkommande av nedsättning och begränsning

i kostnaderna.

De fördelar, som ovan nämnda anordning, vid jämförelse med övriga ifrågakomna

förslag till frågans lösning, komme att medföra, kunna sammanfattas

sålunda,

alt betryggande garanti vin nes för att staten ej kan okontrollerat uppskörtas

i fråga om tryckningskostnad;

att tryckningskostnaderna för staten komme att ställa sig lägre än för

den enskilde, dels därigenom att inga försäljningskostnader komme att på
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

föras statstrycket — något avdrag härför torde hittills i allmänhet icke hava

ifrågakomma för statstrycket — och dels därigenom att en lägre vinstprocent

komme att påläggas staten än de enskilda;

att detta i synnerhet torde vara av betydelse beträffande kostnaderna för

riksdagstrycket, vilket under nuvarande förhållanden, då boktryckarna vid

ingivande av anbud å dylikt tryck sinsemellan på förhand träffat överenskommelse

rörande fordrade priser, torde hava ställt sig särskilt dyrt för

statsverket;

att någon kapitalanskaffning för statens vidkommande icke behöver ifrågakomma,

vilket däremot nödvändigtvis måste ske, därest staten själv skulle

anordna tryckeriverksamhet, antingen genom anläggning av ett nytt företag

eller genom förvärvande av redan befintliga, eller ock, därest sfaten skulle

tillsammans med enskilda ingå såsom delägare i tryckeriföretag, i vilka fall

anläggningskostnaderna under nuvarande förhållanden skulle ställa sig synnerligen

höga, dels på grund av ytterligt uppdrivna byggnadskostnader och

inköpspriser för maskiner och annan material och dels på grund av det

övervärde, som staten måste erlägga vid inköp av eller inträde i befintliga

företag;

alt staten icke, såsom förhållandet skulle bliva vid anläggning av ett stort

statstryckeri, löper någon förlustrisk med hänsyn till ojämn tillgång på och

fördelning av arbeten samt

att staten kan tillgodogöra sig de enskilda företagens erfarenheter och

förbättrade arbetsmetoder, vilket ju icke skulle bliva fallet vid anläggning

av ett statens eget tryckeri.

De sakkunniga anse sig därför böra föreslå, att en sådan anordning kommer

till stånd genom träffande av avtal härom mellan staten, å ena, samt

Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner och Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier,

å andra sidan. Tidpunkten för ett dylikt avtals trädande i tillämpning

synes, under förutsättning att nådig proposition härom kommer att ingivas

till och godkännas av innevarande års riksdag, lämpligen kunna fastställas

till från och med ingången av år 1920.

De sakkunniga hava utgått ifrån att, därest ett avtal kommer till stånd

på sätt föreslagits, Ivungl. Maj:t skulle efter förhandling med vederbörande

tryckerier fastställa den tilläggsprocent, som utöver självkostnaden skulle

påföras utförda arbeten såsom ersättning för administration och såsom

affarsvinst.

Givetvis måste bestämmandet av denna tilläggsprocent bliva förenat med

viss svårighet. Att i frågans nuvarande skede härvidlag framlägga några

4*

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

siffror kan icke låta sig göra, då ju dessa måste framgå såsom resultatet av

ingående underhandlingar mellan staten och tryckeriföretagen. Då emellerid

utgångspunkten vid procentens bestämmande givetvis är den, att tryckeriföretagen

på grund av ovan angiva förhållanden kunna nöja sig med en

mindre vinstprocent från staten än från sina övriga kunder, torde det ej

råda något tvivel därom att man skall lyckas åvägabringa ett för statsverket

gynnsamt resultat; och redan detta förhållande att staten skulle få sitt tryck

billigare än de enskilda, under det statsverket förut torde hava i en del fall

fått snarare vidkännas högre kostnader än de enskilda, torde ställa i utsikt

att avsevärda besparingar i kostnaden för statstrycket äro att av den tilltänkta

anordningen förvänta.

Men den besparing i tryckningskostnad, som är yttersta syftemålet för

de sakkunnigas utredning, torde även, och kanske i ännu högre grad, kunna

vinnas genom att den ovan föreslagna anordningen kombineras med inrättandet

av en statens tryckeriexpedition.

InlnttstatensV Såsom 1 det föregående framhållits hava nämligen de sakkunniga ansett,

tryckeriexpc- att, huru än best vret med utförandet av statens tryck kunde komma att

difion. ordnas, en statens tryckeriexpedition borde inrättas, anordnad i huvudsaklig

överensstämmelse med det i Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1913 års

riksdag framlagda förslaget.

Med hänsyn till den utförliga utredning, som förut verkställts i denna

fråga, varom närmare förmäles i det föregående, och då frågan genom den

framlagda propositionen tidigare varit föremål för riksdagens prövning, varvid

riksdagen icke haft något att i princip erinra mot förslaget utan uttalat,

att det syntes synnerligen önskvärt, om en sådan tryckeriexpedition som

den tidigare föreslagna kunde komma till stånd, hava de sakkunniga utgått

ifrån, att någon ytterligare utredning angående behovet av en dylik tryckeriexpedition

nu icke skulle anses behövlig. De förhållanden, som föranledde

ovan berörda framställning till 1913 års riksdag, föreligga alltjämt, och de

mer och mer ökade kostnaderna för statens tryck, exempelvis kommittétrycket,

mana fortfarande till åtgärder för planmässighet i beställningarna

samt kontroll över samtliga räkningar å statens tryckningskostnader.

De sakkunniga torde därför nu endast hava att angiva dels vilka uppgifter,

som enligt de sakkunnigas mening borde tillkomma den ifrågasatta

tryckeriexpeditionen vid ett sådant anordnande av statstrycket, som ovan

föreslagits, dels ock huru för dylikt ändamål expeditionen bör lämpligen

vara organiserad.

Tryckeriexpeditionens huvudsakliga uppgifter skulle bliva:

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

att på sätt, som kan finnas lämpligt, förmedla tryckeribeställningarna

mellan statsmyndigheterna i Stockholm och vederbörande tryckerier;

att granska för tryckning inlämnade manuskript och tillse, att dessa hlivit

väl förberedda och utarbetade, innan de överlämnas för sättning, samt

i motsatt fall meddela anvisning härom;

att tillhandagå myndigheterna med råd och anvisningar i avsikt att ekonomiskt

planlägga och ordna arbeten, som skola tryckas;

att tillse, att önskvärd likformighet och standardisering iakltages vid utförande

av tryck för statens räkning såväl i avseende å uppställning och

format som beträffande pappersslag;

att tillse, att för arbetenas utförande icke användes papper av högre

kvalitet än resp. arbetes art och vikt kräver;

att övervaka, att nödig begränsning iakttages vid arbetenas korrigering

för vinnande av nedsättning i korrigeringskostnaderna;

att efter överenskommelse med tryckeriföretagen å de olika tryckerierna

verkställa fördelning av förekommande tryckalster till undvikande av arbetenas

anhopning å särskilt tryckeri och därav föranledd fördyring i arbetskostnader

genom arbetenas utförande å övertid;

att äga bestämma, när arbeten av särskilt brådskande slag skola utföras

å s. k. övertid;

att äga befogenhet träffa avgöranden, huruvida arbeten i förekommande

fall böra utföras å tryckerier utom Stockholm;

att, i den mån så låter sig göra, verkställa gruppering av statens tryckningsarbeten

och tillse, att sådana arbeten, som icke nödvändigtvis behöva

verkställas å viss tid, beställas för utförande å sådan tid, då arbetet å tryckerierna

är mindre brådskande och av mindre omfattning;

att övervaka granskningen av tryckeriföretagens kostnadsuträkningar rörande

statens tryck, vilken granskning närmast skulle utövas av de av staten

härför utsedda revisorerna, varvid särskilt skall tillses, att tryckeriföretagens

bokföring och redovisning av kostnaderna verkställes med noggrannhet och

att de utställda räkningarna äro avgivna i enlighet med avtalets bestämmelser;

att från tryckeriföretagen mottaga räkningar å kostnaderna för statens

tryck samt efter räkningarnas prövning och annotering översända desamma

till vederbörande myndigheter;

att i övrigt genom samarbete med tryckeriföretagen verka för ett praktiskt

och ekonomiskt handhavande av statsverkets tryck samt

att handhava uppsikten och ledningen av den särskilda depå för statens

tryck, varom här nedan vidare förmäles.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

I avsikt att kunna nedbringa de ofta nog synnerligen höga sättnings- och

korrigeringskostnaderna synes tryckeriexpeditionen därjämte lämpligen kunna

i förekommande fall, antingen själv eller genom förmedling av renskrivningsbyråer,

tillhandagå kommittéer m. 11. med maskinskrivningsarbete för renskrivning

av manuskript i liera exemplar, å vilka därefter den första korrigeringen

bör verkställas, innan arbetet överlämnas för sättning.

I avseende å arbetets ordnande å tryckeriexpeditionen hava de sakkunniga

tänkt sig, att samtliga tryckningsarbeten för statsmyndigheterna i Stockholm

skulle, såvida icke särskilda förhållanden kunna föranleda undantag

härutinnan, exempelvis i särskilt brådskande fall och dylikt, beställas genom

expeditionens försorg. Å tryckeriexpeditionen anses böra föras diarium

över inkomna beställningar. Till expeditionen inkomna manuskript böra

åsättas inkomstdatum och löpande nummer. Efter manuskriptens granskning

har tryckeriexpeditionen att omedelbart fördela beställningarna å vederbörande

tryckerier, vilka själva böra å expeditionen låta avhämta resp.

manuskript. Genom tryckeriexpeditionen böra myndigheterna erhålla underrättelse

rörande de tryckerier, som komma att utföra beställda arbeten.

För att undvika onödig omgång och dröjsmål i avseende å arbetenas utförande

synes korrektur böra av resp. tryckerier sändas direkt till vederbörande

myndighet. Samtidigt bör tryckeriexpeditionen av tryckeriet underrättas

om korrekturets expedierande. Med hänsyn därtill att en av tryckeriexpeditionens

viktigaste uppgifter kommer att bliva att verka för nedbringande

av kostnaderna för korrigeringar och ändringar böra korrekturen, då

de återsändas från myndigheterna, i allmänhet expedieras över tryckeriexpeditionen.

Endast härigenom kan nämligen expeditionen bliva i tillfälle

att på ett verksamt sätt fylla denna uppgift och utöva tillsyn över att myndigheterna

iakttaga nödig begränsning vid arbetenas korrigering och dylikt.

Till tryckeriexpeditionen synes även böra, samtidigt som leverans äger rum

till vederbörande myndighet, avlämnas exemplar av varje utfört arbete.

Såsom härav framgår, föreslå de sakkunniga nu, att tryckeriexpeditionens

åligganden skulle avsevärt utsträckas utöver vad som i 1913 års nådiga proposition

föreslogs beträffande den då tilltänkta expeditionen. Enligt det vid

nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet yttrade dåvarande chefen för

finansdepartementet, att besparingssynpunkten skulle fullständigast tillgodoses

genom en verklig centralisering av huvudmassan av statens tryck i huvudstaden,

men att det likväl på grund av vissa anförda skäl syntes klokt att

gå till väga med en viss varsamhet och till en början anordna expeditionen

i mindre skala.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Om den av de sakkunniga nu ifrågasatta anordningen med statstrycket

kommer till stånd, torde man emellertid bliva i tillfälle att återupptaga tanken

på en verklig centralisering av statstrycket i huvudstaden. Och den utvidgning

av tryckeriexpeditionens befogenhet, som de sakkunniga i sådant syfte

här ovan föreslagit, står också i full överensstämmelse med det uttalande

riksdagen i sin ovan intagna skrivelse den 23 maj 1917 gjort i fråga om de

uppgifter, som borde tillkomma en statens tryckeriexpedition.

I betraktande av ovan omförmälda utvidgning i tryckeriexpeditionens

verksamhet blir även nödvändigt att i viss mån öka expeditionens personal

utöver vad som föreslogs i nämnda 1913 års proposition. Enligt denna ansågs

tryckeriexpeditionens personal kunna begränsas till en föreståndare, eu faktor

och ett kvinnligt biträde.

Vid beräkning av de för nu föreslagna tryckeriexpedition erforderliga

arbetskrafterna hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att personalen

— förutom de bägge ovannämnda revisorerna, vilka borde anses

tillhöra expeditionen och vara underställda dess föreståndare — skulle kunna

utgöras av en föreståndare, en förste och en andre faktor samt två skrivbiträden.

Att angivna utsträckning i tryckeriexpeditionens verksamhet nu icke ansetts

behöva betinga större ökning av personal än som sålunda föreslagits,

beror i huvudsak därpå att enligt de sakkunnigas förslag allt tryck skulle

jämlikt ett på förhand uppgjort avtal utföras genom förenämnda bägge

tryckeriföretag, vadan några underhandlingar med olika tryckerier om priser

m. m. icke skulle behöva ifrågakomma, varjämte de sakkunniga tänkt sig,

att de båda revisorerna, därest deras arbetstid icke skulle bliva fullt utnyttjad

genom kostnadsberäkningarnas kontrollerande, kunde biträda med

arbete å själva tryckeriexpeditionen, därest så visade sig behövligt.

Åtminstone under expeditionens första verksamhetstid synes personalen

icke böra anställas på stat såsom ordinarie befattningshavare utan, i likhet

med vad ovan ifrågasatts beträffande revisorerna, förordnas för viss tid och

med viss uppsägningstid. Föreståndaren, revisorerna och faktorerna torde

lämpligen böra förordnas av Kungl. Maj:t samt skrivbiträdena antagas av

föreståndaren.

Föreståndaren synes lämpligen böra vara en tjänsteman med vana vid

handläggning av tryckeriangelägenheter och förmåga att förhandla med vederbörande

myndigheter om tryckalstrens utförande. De båda faktorerna

böra besitta speciell fackkunskap i tryckeribranschen.

För att kunna för dessa uppdrag förvärva och bibehålla väl kvalificerade

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

samt driftiga och dugliga personer synas arvodena till dem, liksom även

arvodena till revisorerna, vilkas arbete kommer att bliva särdeles ansvarsfullt

med hänsyn till statens intressen, icke böra sättas för låga utan anpassas

efter de avlöningar, som i allmänhet betalas vid motsvarande anställning

i enskild verksamhet.

Föreståndaren synes i avlöningshänseende böra jämställas med byråchef

och således erhålla ett arvode av 8,100 kronor för år jämte ett ålderstillägg

av 600 kronor efter 5 år. Såsom slutavlöning för de båda faktorerna föreslås

högst 6,000 kronor för förste och 4,000 kronor för andre faktorn för år,

till vilka belopp således deras avlöning efter hand skulle kunna höjas.

De båda revisorerna föreslås i tjänsteställning likställda med revisorerna

i kammarrätten. Arvodena till dem föreslås därför till 4,500 kronor jämte

tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 år.

Till vartdera av de båda skrivbiträdena föreslås arvoden av 1,600 kronor

för år jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor efter 5 och 10 år.

Å samtliga avlöningsbelopp böra utgå krigstidstillägg i enlighet med för

statstjänstemän i allmänhet gällande bestämmelser.

Till inköp av för expeditionen erforderliga inventarier m. m. beräknas

ett belopp av 10,000 kronor för en gång bliva tillräckligt.

Till bestridande av expensutgilter för expeditionen, däri inbegripet kostnaden

för uppassning, synes böra beräknas förslagsvis 4,000 kronor för år,

vartill i förekommande fall komma kostnader för lokal.

De årliga utgifterna för tryckeriexpeditionen — förutom eventuella kostnader

för lokal — beräknas således komma att begränsas till ett belopp av

sammanlagt omkring 34,300 kronor, vartill komma krigstidstillägg å avlöningsbeloppen

samt ovan angivna engångskostnader av högst 10,000 kronor för

anskaffande av erforderliga inventarier.

I 1913 års omförmälda nådiga proposition föreslogs, att utgifterna för tryckeriexpeditionen

skulle av statskontoret utbetalas under förskottstitel, varefter

expeditionen vid slutet av varje år borde till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till de förskjutna kostnadernas fördelning på resp. verk och myndigheter i

ungefärligt förhållande till det arbete expeditionen uträttat för vederbörande

myndigheter. Väl torde det särskilt ifråga om de s. k. affärsdrivande verken,

rent principiellt sett, vara riktigt, om vederbörande verk och myndigheter proportionsvis

bidroge till kostnaderna för tryckeriexpeditionen. Men då, med

hänsyn till dessa kostnaders i förhållande till samtliga kostnader för statstrycket

obetydliga belopp, detta önskemål knappast synes vara av den vikt,

att det nödvändigtvis bör föranleda till den tämligen vidlyftiga procedur, som

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

ovan angivna förskottsförfarande och kostnadsfördelning skulle förorsaka,

vilja de sakkunniga föreslå, att utgifterna för tryckeriexpeditionen i sin helhet

gäldas av sjunde huvudtitelns anslag till tryckningskostnader.

Vad angår lokalfrågan för tryckeriexpeditionen hava de sakkunniga ansett,

att denna lämpligen skulle kunna ordnas antingen på det sätt, som ifråga

satts i propositionen till 1913 års riksdag, däri föreslagits, att expeditionen skulle

inrymmas i den lägenhet i riksdagshuset, som disponeras av riksdagens

tryckeriavdelning, eller ock genom att de tryckeriföretag, med vilka, enligt

vad i det föregående föreslagits, staten skulle avsluta överenskommelse om

statstryckets utförande, lämnade erforderlig lokal för expeditionen ifråga.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat har arhetet vid riksdagens nuvarande

tryckeriavdelning på senare tid begränsats i sådan omfattning, att denna avdelning

numera, förutom beställandet av riksdagens tryckalster, i huvudsak

handhar allenast korrekturläsningen av motioner, riksdagsskrivelser och prolokollsutdrag,

distribueringen av riksdagstrycket och granskningen av tryckeriräkningarna,

varemot korrekturläsningen av riksdagens övriga tryckningsarheten

verkställes av vederbörande utskottspersonal.

Expeditionens föreståndare för därjämte en särskild liggare i ändamål

att kunna vid förfrågningar från ämbetsverk, myndigheter och enskilda lämna

upplysningar angående riksdagsärendenas gång.

Därest den korrekturläsning av riksdagstryck, som nu fortfarande utföres

av nämnda tiyckeriavdelning, hleve ordnad på samma sätt som ifråga om

det övriga riksdagstrycket, och om bestyret med distribueringen av riksdagstrycket

helt och hållet överlämnades åt riksdagens bibliotek, synas de

övriga bestyr, som tryckeriavdelningen handhar, kunna överlämnas åt den

föreslagna statens tryckeriexpedition.

Vad beträffar förandet av ovannämnda liggare till ledning vid meddelande

av upplysningar angående riksdagsärendenas gång vilja de sakkunniga

ifrågasätta, huruvida icke även detta bestyr, därest den nuvarande

riksdagens tryckeriexpedition bleve indragen, lämpligen kunde överlämnas

till riksdagens bibliotek. Enligt inhämtad upplysning skulle nämnda arbete

kunna å biblioteket handhavas av samma person, som ombestyr utarbetandet

av registret över riksdagens tryck. Med hänsyn därtill att riksdagens bibliotek

numera är att anse såsom ett centralt förvaltningsbibliotek, till vilket

överlämnas exemplar av allt officiellt tryck, har även ifrågasatts lämpligheten

av att nämnda bibliotek årligen upprättade och utgav eu bibliografi

över allt officiellt tryck, något som torde vara ett ganska viktigt önskemål att

realisera. Även detta bestyr torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

kunna utföras av samma person, som verkställer registreringen av riksdagstrycket,

under förutsättning att denne bereddes stadigvarande anställning

året om.

Vid sådant förhållande torde den nuvarande riksdagens tryckeriavdelning

bliva överflödig genom inrättandet av den föreslagna tryckeriexpeditionen.

Den nuvarande tryckeriavdelningens lokaler torde därför kunna

tagas i anspråk för den blivande tryckeriexpeditionen, för så vitt desamma

icke behöva användas för annat riksdagens ändamål. Om emellertid så

skulle bliva förhållandet, kan lokalfrågan för tryckeriexpeditionen lämpligen

lösas enligt det andra alternativet genom att tryckeriföretagen ställa lokal

till förfogande. Enligt inhämtad upplysning möter ej heller från tryckeriföretagens

sida hinder för en sådan anordning. Detta är för övrigt rent

av att förorda med hänsyn därtill, att tryckeriexpeditionen i dylikt fall

komme i mera direkt beröring med tryckeriföretagen, varigenom möjliggjordes

ett mera intimt samarbete med dessa. Tryckeriexpeditionen bleve

då i tillfälle att lätt och bekvämt kunna rådgöra med tryckeriföretagen i

trycktekniska frågor.

Därest tryckeriföretagen skulle ställa lokal till tryckeriexpeditionens disposition,

synes hyresbeloppet för lokalen böra bestämmas på enahanda sätt

som ifråga om tryckningsarbetena eller mot beräknade självkostnader med

tillägg av viss procent såsom ersättning för administration m. m. I dylikt

fall bör bestämmelse härom intagas i det mellan staten och tryckeriföretagen

avslutade avtalet angående tryckningsarbetenas utförande.

Önskligt vore att tryckeriexpeditionen kunde ti''äda i verksamhet redan

någon tid, innan det föi''eslagna avtalet om statens tryck komme till stånd, och

hava de sakkunniga såsom lämplig tidpunkt för tryckeriexpeditionens igångsättande

ansett den 1 oktober innevarande år, i vilket fall föreståndaren

synes böla anställas redan en månad tidigare eller från och med den 1

september.

Gemensam Under fortgången av de sakkunnigas arbeten har även befunnits lämpligt

depå för sam- att upptaga frågan om inrättande av en gemensam depå för sammanförande

a^departe- av departementens och riksdagens förråd av trycksaker och om denna depås

mentens och ställande under statens ti-yckeriexpeditions ledning och förvaltning. I anledrförråde''av

ning därav hava de sakkunniga inhämtat närmare upplysningar angående

trycksaker. nu befintliga förråd av trycksaker av berörda slag samt huru dessa förvaras.

Vad föx-st beträffar departementens förråd av trycksaker äger förvaringen

i allmänhet rum å hyllor inom departementens egna lokaler, vanligen i

källare och å vindar. Civildepartementets förråd har huvudsakligen inrymts

opaginerad Kontrollera mot PDF

i vissa lokaler i det s. k. kronprinsens stall, och större delen av ecklesiastikdepartementets

förråd förvaras i särskild avdelning inom vetenskapsakademiens

förutvarande lokaler.

I allmänhet torde den nuvarande förvaringen, som inom vissa departement

måst anordnas å flera olika ställen, kunna anses mindre tillfredsställande

och erbjuder icke önskvärd överskådlighet, varjämte de förefintliga lokalerna

äro alltför små. Därest de nuvarande förvaringslokalerna inom kronprinsens

stall och vetenskapsakademiens gamla byggnad skulle komma att tagas

i anspråk för något särskilt ändamål, bleve även nödvändigt att se sig om

efter andra lokaler för inrymmande av de därstädes f. n. förvarade förråden

av trycksaker. Ett önskemål synes därför vara att kunna till en gemensam

lokal sammanföra samtliga förråd av departementens trycksaker, där dessa

kunde bliva enhetligt och överskådligt ordnade och för framtiden förvarade.

Även riksdagens förråd av trycksaker tarvar åtgärder för erhållande av

bättre och ökade förvaringslokaler än de nu använda. Vissa av de lokaler

inom riksdagshuset, som tidigare använts för förvaring av trycksaker, hava

på senare tid måst tagas i anspråk för annat ändamål. För att erhålla

förvaringsutrymme för det inom angivna lokaler i riksdagshuset tidigare

härbärgerade riksdagstrycket, hava förhyrts vissa lokaler inom gamla rannsakningsfångelset

i Stockholm. Detta inrymmande av riksdagstrycket är

likväl att anse allenast såsom provisoriskt, och med hänsyn till väckt förslag,

att fängelsebyggnaden skulle tagas i anspråk för uppförande av ett särskilt

kanslihus för departementen, är frågan om anskaffande av lokaler för sagda

riksdagstryck allt fortfarande aktuell.

Enligt inhämtade upplysningar beräknas för förvaring av departementens

och riksdagens förråd av trycksaker sammanlagt omkring 1,800 m2 lokaler

med 2,1 meters fri höjd, därav omkring 800 in2 för departements- och

1,000 m2 för riksdagstrycket.

Givetvis måste det anses fördelaktigt, därest samtliga förråd av trycksaker

av berörda slag kunde sammanföras på ett ställe samt ställas under en och

samma ledning och förvaltning, och hava de sakkunniga ansett, att detta

bestyr lämpligen skulle kunna handhavas av den föreslagna statens tryckeriexpedition

med biträde av en tillsyningsman med lämpliga kvalifikationer,

och borde denna tillsyningsman vara bosatt inom eller i närheten av den

för depån upplåtna byggnaden.

Med hänsyn till rådande brist på lokaler för statens behov hava de sak

kunniga antagit, att staten för närvarande icke disponerar över någon oan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6(5

vänd byggnad av lämplig storlek och beskaffenhet, vilken skalle kunna tagas

i anspråk för detta ändamål. För att bringa frågan till lösning hava de

sakkunniga därför tänkt sig, att saken lämpligen kunde ordnas på sådant

sätt, att staten, vid träffande av avtal, på sätt i det föregående föreslagits,

angående utförandet av statens tryck, med tryckeriföretagen jämväl träffade

överenskommelse om skyldighet för tryckeriföretagen att tillhandahålla erforderliga

lokaler för omförmälda förråd av statens tryck. Enligt inhämtad

upplysning möter framdeles vid lämplig tidpunkt från tryckeri företagens sida

icke hinder för cn sådan anordning, och synes i dylikt fall lämpligt, att

tryckeriföretagen även anställde den vid depåen erforderliga tillsyningsmannen.

Ersättningen för lokaler och tillsyningsmannen synes böra utgå

efter enahanda grunder som föreslagits i avseende å tryckningsarbetena eller

självkostnaderna med tillägg av vissa procent därå såsom ersättning för

administration m. m.

De sakkunni- Med stöd av det anförda hemställa de sakkunniga, att Kungl. Maj:t måtte

Jshulan'' 1 proposition föreslå riksdagen medgiva,

att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt förutnämnda tryckeriföretag,

å andra sidan, må träffas sådant avtal om utförandet av statens

tryck som i betänkandet närmare angivits, gällande från och med år 1920,

ävensom i förekommande fall rörande tillhandahållande av lokaler, dels fölen

statens tryckeriexpedition, inrättad från och med den 1 oktober innevarande

år, och dels även till depå för förvaring av departementens och

riksdagens förråd av trycksaker från och med tid, som framdeles kan komma

att bestämmas;

att sagda statens tryckeriexpedition må inrättas från och med ovannämnda

1 oktober med den uppgift och organisation, som i betänkandet

föreslagits;

att årliga arvoden må få utgå till expeditionens föreståndare med 8,100

kronor och ett ålderstillägg av 000 kronor efter 5 år; till en förste faktor

med högst 6,000 kronor och till en andre faktor med högst 4,000 kronor;

till en var av tvenne revisorer med 4,500 kronor jämte tre ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 år, samt till vartdera av två skrivbiträden

med 1,600 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor

efter 5 och 10 år;

att till expenser för expeditionen må få användas förslagsvis 4,000 kronor

om året och till anskaffande av inventarier ett belopp för en gång av högst

10,000 kronor;

att dessa kostnader ävensom i förekommande fall kostnaderna för lokaler

opaginerad Kontrollera mot PDF

(57

till expeditionen och omförmälda depå för förvaring av statens förråd av

trycksaker må gäldas av det å sjunde huvudtiteln nppförda förslagsanslaget

till tryckningskostnader, samt

att tryckeriexpeditionens föreståndare må få anställas redan från och med

den 1 september 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.