Sök i Ratio Lex

SINNESSLÖVÅRDSSAKKUNNIGAS BETÄNKANDE, r

1921-02-12 · 118 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 104 av 118 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 1921:6, band 2, SINNESSLÖVÅRDSSAKKUNNIGAS BETÄNKANDE, r

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

SINNESSLÖVÅRDSSAKKUNNIGAS BETÄNKANDE, r.

BETÄNKANDE

KOKANDE

UPPRÄTTANDET AV UPPFOSTRINGSANSTALTER FÖR

VANARTADE SINNESSLÖA

AVGIVET DEN 12 FEBRUARI 1921

AV

TILLKALLADE SAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1921

K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI

[46 2l]

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Socialdepartementet ........... 5

Betänkande:

I. Inledning och historik ............................................................................. 8

II. Allmänna principer för sinnesslövårdens organisation ........................... 16

III. Huru vården om vanartade sinnesslöa och fallandesjuka hör ordnas ... 22

IV. Skolhemmens organisation och därmed sammanhängande frågor ......... 31

V. Skolhemmens omfång och förläggning samt deras personal ................ 49

VI. Kostnadsfrågor ......................................................................................... 64

Bilagor:

1. Förslag till reglemente för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar........................................................................................................ 89

2. Förslag till reglemente för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor................................................................... 102

3. Förslag till ändring av 4 § av kungl. kungörelsen den 24 oktober 1919

angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter.......................... 115

4. Förslag till formulär för läkarintyg........................................................ 116

5. Förslag till formulär för ansvarsförbindelse ......................................... 118

6—9. Tablåer.................................................................................................... 119

opaginerad Kontrollera mot PDF

Herr Statsrådet och Chefen för Knngl. Socialdepartementet.

Genom nådigt beslut den 28 maj 1920 bemyndigades chefen för

dåvarande civildepartementet att inom nämnda departement tillkalla högst

fem sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag

beträffande lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa och fallandesjuka ävensom i fråga om det för sådan lagstiftnings

genomförande nödiga anstaltsväsendet. På grund av det sålunda

givna bemyndigandet uppdrog departementschefen genom skrivelse

samma dag åt ledamoten av riksdagens första kammare, t. f. överinspektören

för sinnessjukvården i riket, medicine doktorn Daniel Alfred

Petrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Sven

Bengtsson i Norup, landskamreraren i Jönköpings län, ordföranden i

styrelsen för föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka Knut Albert

Gislén, föreläsningskonsulenten hos skolöverstyrelsen, pedagogiska inspektören

över de med bidrag av statsmedel understödda uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn m. m. Nils Lundahl och dåvarande ledamoten

av riksdagens andra kammare, folkskolinspektören Elias Viktor

Moberger att inom civildepartementet i egenskap av sakkunniga biträda

med ifrågavarande utredning.

Tillika anmodade departementschefen undertecknad Petrén att i

egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har enligt departementschefens

uppdrag tjänstgjort amanuensen i skolöverstyrelsen E. A. Westling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sedan de sakkunniga i början av juni månad 1920 sammanträtt

för rådgörande beträffande arbetets allmänna planläggning, hava de sakkunniga,

efter att hava rådgjort med statsrådet och chefen för dåvarande

civildepartementet, beslutit att i första hand till behandling och

utredning upptaga frågan rörande omhändertagande av sådana sinnesslöa

och fallandesjuka, vilka på grund av vanart icke lämpligen kunna

intagas eller behållas i de vanliga sinnesslö- och epileptikeranstalterna.

En lösning av denna fråga måste enligt de sakkunnigas uppfattning

redan i och för sig betraktas såsom synnerligen angelägen och utredning

av densamma begärdes även, vad de sinnesslöa beträffar, redan

av 1910 års riksdag. Men vidare måste, såsom av departementschefen

vid ärendets föredragning i statsrådet betonades, en lösning av frågan

om de vanartade sinnesslöas och fallan desj ukas omhändertagande föregå

genomförandet av lagstiftning om anstaltsplikt för bildbara sinnesslöa

'' och fallandesjuka, då sådan anstaltsplikt ju bör gälla även och för övrigt

icke minst för de vanartade bland dessa.

Utredningen av denna fråga har givit vid handen, att för vården

av ifrågavarande kategori av sinnesslöa och fallandesjuka, såsom i de

sakkunnigas yttrande och förslag närmare angives, erfordras särskilda

anstalter för barn och särskilda sådana för vuxna. Det har emellertid

visat sig, att på grund av de olika uppgifter, som dessa båda slag av

anstalter äro avsedda att erhålla, utredningen beträffande anstalterna för de

här ifrågavarande vuxna sinnesslöa och fallandesjuka och särskilt beträffande

lämpliga förläggningsorter för dessa anstalter kräver en avsevärd tid.

Då däremot i fråga om anstalterna för vanartade sinnesslöa och fallandesjuka

barn på grund av omständigheter, för vilka i de sakkunnigas yttrande

närmare redogöres, samma svårigheter icke möta beträffande valet av

förläggningsorter, har det varit möjligt att inom kortare tid fullborda

utredningen i denna del. Med hänsyn till det trängande behovet av att

åtgärder snarast möjligt vidtagas för omhändertagande av de vanartade

sinnesslöa — från vilka hem och kommuner i ännu högre grad, än vad

om övriga sinnesslöa gäller, behöva befrias — hava de sakkunniga därför

ansett sig böra framlägga förslag rörande uppfostran och vård av

vanartade sinnesslöa och fallandesjuka barn utan hinder därav, att de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

sakkunniga för närvarande icke äro i tillfälle att avgiva slutligt förslag

beträffande anstalter för vården av till samma kategori hörande vuxna

sinnesslöa och fallandesjuka.

De sakkunniga, vilka, efter det att ifrågavarande ämne upptagits

till utredning, haft under överläggning jämväl andra frågor, som för

fullgörande av de sakkunnigas uppdrag varit av grundläggande betydelse,

hava behandlat förevarande ämne vid sammanträden under tiden

den 31 juli—den 7 augusti, den 14—23 och den 29—30 oktober samt

den 3 — 11 december 1920 ävensom den 12 januari—den 12 februari

1921, under vilken sistnämnda tid de sakkunnigas betänkande slutligt

justerats. Dessutom har under vissa tider mellan sammanträdesperioderna

de sakkunnigas ordförande ensam eller tillsammans med undertecknad

Lundahl arbetat med vissa delar av utredningen.

Efter erhållet nådigt tillstånd hava de sakkunniga under nio dagar

i juli månad 1920 företagit en resa i Danmark för studier av sinnesslövården

därstädes och därvid, bland annat, besökt den danska öanstalten

å Livo för vanartade manliga sinnesslöa. Därjämte hava de sakkunniga

eller vissa av de sakkunniga i och för utredningen av förevarande ämne

företagit åtskilliga resor inom landet.

Såsom resultat av sitt arbete med här ifrågavarande del av den åt

de sakkunniga anförtrodda utredningen få de sakkunniga härmed till

Herr Statsrådet vördsamt överlämna betänkande och förslag rörande

upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa.

Stockholm den 12 februari 1921.

ALFRED PETRÉN.

Sv. Bengtsson. Knut Gislén.

Nils Lundahl. E. Moberger.

Acke Westling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Författningsbestämmelser

rörande do

vanartado

sinnesslöa.

Utskrivning

av vanartade

från sinnesslöanstalterna.

8

I

I. Inledning och historik.

När kungörelse den 18 maj 1878 första gången utfärdades angående

understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, meddelades

i densamma icke några föreskrifter rörande behandlingen av sådana sinnesslöa,

som på grund av vanart vore olämpliga för samlivet i sådan

anstalt. Den äldsta författning, som innehåller föreskrifter i detta avseende,

är nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 angående anslag av

allmänna medel åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt arbetshem

för sinnesslöa. I denna kungörelse, som utfärdades efter det Kungl.

Maj:t och riksdagen, på förslag av en år 1893 tillsatt kommitté för viss

utredning rörande sinnesslövården, fattat beslut om ändrade grunder

ifråga om statsbidrag till sinnesslöanstalt och vilken är den tidigaste, som

medgiver statsunderstöds utgående ej blott till sinnesslöskola utan även

till arbetshem för äldre sinnesslöa, stadgades i nämnda avseende såsom

villkor för åtnjutande av statsunderstöd, att i anstalten ej finge intagas

sinnesslö, som av anstaltens läkare eller inspektor förklarades vara olämplig

för samlivet i anstalten och deltagandet i arbetet därstädes.

På grund av denna bestämmelse, som alltsedan ingången av år

1898 ägt tillämpning, hava från sinnesslöanstalterna — såväl uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn som arbetshem för sinnesslöa — utskrivits

sådana elever, vilka på grund av vanart, såsom sexuell opålitlighet,

utpräglat stöldbegär m. m., upprepade rymningar, häftigt lynne eller

våldsamhet befunnits olämpliga för samlivet i anstalten. I regeln torde,

åtminstone vad de sinnesslöa barnen beträffar, inträde i sinnesslöanstalt

dock icke hava förvägrats i de fall, där det av ansökningshandlingarna

framgått, att den sinnesslöe i hemmet visat vanart eller häftigt lynne.0)

Icke sällan kunna nämligen, enligt vad erfarenheten givit vid handen,

sinnesslöa barn, vilka i hemmet visat vanart, i en sinnesslöanstalt snart

låta disciplinera sig och bliva lydiga och välartade elever, varför det i

regel först efter längre eller kortare tids anstalts vistelse torde kunna

avgöras, huruvida det sinnesslöa barnet tillhör de vanartades kategori

Detta har enligt av de sakkunniga inhämtade uppgifter under tiden den 1 januari

1913—den 30 juni 1920 vid samtliga sinnessiöskolor i riket skett i sammanlagt endast 8 fall.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

eller icke. Beträffande åter sådana äldre sinnesslöa, vilka icke från barndomen

varit intagna i sinnesslöanstalt, måste det givetvis vara förenat

med större svårigheter att genom anstaltsvården komma tillrätta med

de oarter, åt vilka dessa sinnesslöa ute i friheten hemfallit, och i regel

torde sinnesslöanstalterna därför vid intagning av äldre sinnesslöa, beträffande

vilka intagningshandlingarna givit anledning att förmoda vanart

av något slag, hava iakttagit större försiktighet än i fråga om intagning

av sinnesslöa barn. Beträffande såväl yngre som äldre sinnesslöa

har det emellertid icke sällan visat sig, att vanarten icke genom anstaltsvården

kunnat bortarbetas. I sådana fall har av hänsyn till omgivningen

å anstalten utskrivning från densamma måst ske.

Antalet av sådana sinnesslöa, vilka efter någon tids vistelse i sinnesslöanstalt

måst såsom olämpliga för samlivet avskiljas därifrån, synes

icke hava varit litet. En av inspektören över sinnesslöanstalterna år

1913 verkställd utredning gav vid handen, att antalet under åren 1905—

1912 såsom olämpliga för samlivet utskrivna arbetshemselever — härvid

medräknade såväl de efter någon tids vistelse i arbetshemmet utskrivna

som även sådana, vilka utskrivits omedelbart efter avslutad åttaårig

utbildningskurs i sinnesslöskola — utgjorde 33, motsvarande något

mer än 11 procent av hela antalet under omförmälda tid utskrivna

arbetshemselever (sammanlagt 290: avlidna häri ej inberäknade.1) Enligt

en av de sakkunniga verkställd utredning, för vilken i det följande närmare

redogöres, utgjorde antalet elever, som på grund av ifrågavarande

bestämmelse under tiden den 1 januari 1913—den 30 juni 1920 utskrivits

från sinnesslöanstalterna 85, därav 39 skolelever och 46 arbetshemselever.

Fördelade på de olika könen te sig dessa siffror sålunda: 29

manliga och 10 kvinnliga skolelever samt 29 manliga och 17 kvinnliga

arbetshemselever.

Flertalet av de sålunda utskrivna eleverna har, i brist på anstalt

för omhändertagande av ifrågavarande kategori av sinnesslöa, måst återsändas

till sina hemorter. Av de under sistnämnda tidrymd utskrivna

hava sålunda 25 efter utskrivningen kommit till sina hem"), 24 till fattigvårdsanstalt

och 11 till tjänst eller inackordering i enskilt hem11). Bristen

l) Det är att märka, att vid denna utredning, som verkställdes i samband med framställning

om höjning av statsbidraget till arbetshem för sinnesslöa i syfte att främja utvecklingen

av denna gren av sinnesslövården, tro sinnesslöanstalter uteslötos, vilka voro uteslutande arbetshem

och i fråga om vilka alltså icke gällde, att arbetshemselev upptoge plats för skolelev. De

ovan anförda siffrorna äro sålunda något för små.

9) Denna uppgift gäller blott den plats, dit eleverna omedelbart efter utskrivningen kommit.

Sannolikt hava många av dessa senare måst omhändertagas av fattigvården.

s) Närmare redogörelse för, varthän de utskrivna efter utskrivningen kommit, lämnas i

Bil. 8.

Vådorna av

brist på anstalter

för

omhändertagande

av de

van artade

sinnesslöa.

48 21

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

på anstalt för vanartade sinnesslöa har sålunda medfört det missförhållandet,

att dessa sinnesslöa i många, om icke flertalet fall kommit att

ligga fattigvården till last, medan de i en för dem avsedd anstalt, där

de kunnat hållas till arbete, i regel torde hava kunnat i någon mån

bidraga till sitt uppehälle. Det säger sig självt, att varken hemmen

eller fattigvårdsanstalterna kunna vara ägnade att omhändertaga dessa

sinnesslöa. Följden härav har också, utom den nyss berörda, blivit, att

många av dem förfallit i sedligt avseende eller kommit in på brottets

bana. Vad särskilt de kvinnliga sinnesslöa beträffar, har deras sedliga

förfall ofta medfört den ur samhällets synpunkt betänkliga följden, att

de fött en mindervärdig avkomma till världen. Till belysande av detta

förhållande må här anföras några exempel, meddelade av Svenska fattigvårdsförbundet

och citerade .i nedan omnämnda motioner vid 1916 års

riksdag.

F. kommun. I en stuga bodde en i hög grad sinnesslö kvinna med sina barn,

det äldsta omkring 10 år och det yngsta 11 månader. Kvinnan synbarligen åter i

grossess. Alla hennes barn äro sinnesslöa. Ingen av dem hade gått i skola och torde

ej vara mottagliga för undervisning i vanlig skola. Kvinnan bor tillsammans med

en man, med vilken hon har tre barn. Ett barn hade hon i ett föregående äktenskap.

N. kommun. I fattigstugan bodde en sinnesslö »hustru» med 4 barn i ålder 13,

7, 5 och 11/2 år. Barnen äro mer eller mindre sinnesslöa allesamman. Mannen,

som är drinkare och ur stånd att försörja sig själv, har övergivit familjen. Han

besöker hustrun någon gång på nätterna, enligt hennes egen uppgift.

K. kommun. 1 ett rum, inrett på en ladugårdsskulle, bodde en omkring 35 år

gammal, ogift kvinna, moder till 4 barn med olika fäder. Kvinnan »fnoskig» och i

hög grad osedlig, har ofta besök på nätterna av »luffare» och andra dåliga element,

enligt uppgift för att förtjäna penningar till sitt uppehälle. Fattigvårdsstyrelsen frågade,

om det fanns någon anstalt, där sådana kvinnor kunde vinna inträde för att

hindras från att bliva mödrar.

Från en större fattigvårdsanstalt med barnhem meddelas följande av förutvarande

föreståndarinnan:

En sinnesslö kvinna, som led av fallandesot, födde under 4 års tid 3 barn.

Förut hade hon 2 barn, en gosse om 14 år, som är sjuk och ofta sängliggande och

synes lida av allmän svaghet, samt en flicka om 11 år, vilken senare ej är sinnesslö

men har svårt att fatta och är ovillig och trög i skolan. Av de sist födda barnen

var det äldsta friskt men begåvat med ett retligt lynne; det andra barnet var vid

födelsen ej fullgånget; det tredje var svårt sjukt och lider av syfilis och är synnerligen

svårskött. Den, som påstås vara fader till barnen, är en stackars krympling,

som knappast kan sägas vara normal.

Vid fattigvårdsmötet för Skåne, som avhölls 1910 i Malmö, meddelade provinsialläkaren

G. Stéenhoff följande iakttagelser:

»I en fattiggård funnos följande personer: a) en kvinna, som anses för slö, har

fått 3 barn, det sista å fattiggården, antagligen med en sinnesslc man; b) familj, 4

barn, intagen emedan både man och hustru äro halvidioter och ej kunna reda sig

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

själva. Av barnen ha redan två visat sig mindervärdiga; c) kvinna med tre barn,

2 födda å fattiggården, hon har fått tillsammans 7 barn med olika män, sista barnets

far en 15 års yngling, det näst sistas en 63-års krympling; cl) änka, sinnesslö,

hade som flicka 2 barn, gifte sig vid 30 års ålder med 74-årig, nyss utsläppt Marstrandsfånge

och hade med denne två barn. Har såsom änka fått fyra barn, de tre

sista med en svårt sinnessjuk å fattiggården. Hennes äldsta flicka är halvidiot, har

fått två barn, låg ihjäl det ena. Således 23 barn födda av sinnessjuka och brottsliga ensamt

å denna plats.»

Till de farhågor i rasliygieniskt eller kriminalpolitiskt hänseende, som, svårigheter

enligt vad här ovan anförts'', bristen på vård åt här ifrågavarande sinnesslöa

är ägnad att ingiva, komma emellertid allvarliga betänkligheter även för vidkomsinnesslöanstalternas

vidkommande. 1 anstalterna för bildbara sinnesslöa, mande,

såväl skolhemmen som arbetshemmen, finnas nämligen — och komma,

så länge anstalter för van artade sinnesslöa saknas, säkerligen alltid att

finnas — intagna åtskilliga elever, vilka, om den ovan anförda bestämmelsen

om utskrivning av de för samlivet i anstalten olämpliga skulle

tillämpas med den stränghet, som för anstalterna och de därstädes vårdade

icke vanartade eleverna skulle vara mest gagneligt, lämpligen bort

utskrivas därifrån men likväl icke blivit utskrivna. I somliga fall kan

detta bero på en förhoppning om att bättring i uppförandet genom ytterligare

utsträckt anstaltsvistelse skall kunna åstadkommas. I det ojämförligt

största antalet fall har orsaken emellertid varit svårigheten att

finna en lämplig tillflyktsort för eleverna och det motbjudande i att, då

sådan icke kunnat anskaffas, verkställa utskrivning. Sålunda har från

sinnesslöanstalterna såsom orsak till, att dylika elever fått kvarstanna på

anstalterna, meddelats t. ex. att de »hade måst utskrivas till ålderdomshem

och där vore ändå mindre passande» eller att de »med glädje och

tacksamhet skulle ha utskrivits, om det funnits något hem för vanartiga

sinnesslöa, som kunnat mottaga dem» men att, då intet sådant finnes,

det för anstaltens ledning känts »ytterst motbjudande att sända ut dem

vind för våg». Talande vittnesbörd hava i uppgifter, som av de sakkunniga

i förevarande hänseende inhämtats från sinnesslöanstalterna,

givits om de svårigheter, som ett dylikt sakernas tillstånd medfört för

dessa anstalter. Vid en av desamma har sålunda den utvägen mast tillgripas

att anordna särskild, sträng bevakning för ifrågavarande grupp

av elever, vilka »aldrig ett ögonblick lämnas ur sikte». Det säger sig

självt, att ifrågavarande elevers kvarstannande i sinnesslöanstalterna

måste i hög grad försvåra arbetet med uppfostran och utbildning av de

övriga i anstalterna intagna eleverna. Frånsett samhällets intresse av

de vanartade sinnesslöas omhändertagande måste därför denna frågas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Frågans upptagande

vid

1916 års

riksdag.

lösning anses vara av synnerlig vikt för vården av den stora huvudgruppen

av bildbara sinnesslöa. Att det här icke rör sig om farhågor

av obetydliga dimensioner framgår därav, att antalet av de å sinnesslöanstalterna

vårdade sinnesslöa, som på grund av vanart egentligen bort

utskrivas, enligt från anstalterna inhämtade uppgifter den 30 juni 1920

utgjorde sammanlagt 42.

Frågan om undanröjande av de betänkliga missförhållanden i moraliskt,

nationalekonomiskt och rashygieniskt avseende, som frånvaron av

anstalter för dessa asociala eller antisociala sinnesslöa sålunda uppenbarligen

innebär, har först så sent som år 1916 upptagits av statsmakterna.

Vid 1916 års riksdag väcktes inom riksdagens båda kamrar — inom

första kammaren av herr von Koch och undertecknad Petrén, inom andra

kammaren av undertecknad Bengtsson i Norup och herr Hallén — likalydande

motioner (I: 83; II: 210), i vilka hemställdes, bland annat, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Magt anhålla om utredning,

på vad sätt vård lämpligen borde anordnas för sinnesslöa, som

på grund av vanart icke lämpligen kunde intagas eller behållas å de

vanliga sinnesslöanstalterna.

I motiveringen till denna hemställan utgingo motionärerna från de

rådande missförhållandena på sedlighetens område och riktade särskilt

uppmärksamheten på frågan om omhändertagande av en hel del kvinnor,

som bidroge att öka osedligheten samtidigt som de i många fall medverkade

till att försämra släktet genom att föda en mindervärdig avkomma

till världen. De kvinnor, som här åsyftades, vore sådana, som, efter att

hava måst omhändertagas av fattigvården och sålunda försörjas på det

allmännas bekostnad, förde ett sedeslöst liv. Till stor del stode visserligen

de i detta sammanhang åsyftade kvinnorna icke så lågt i intellektuellt

avseende, att de kunde räknas till de i egentlig mening sinnesslöa,

om de ock mycket ofta vore mer eller mindre psykiskt undermåliga. I

många fall åter vore det fråga om kvinnor, som tillhörde de sinnesslöas

kategori och som på grund av den psykiska defekt, varmed de sålunda

vore behäftade, saknade all motståndskraft. Båda dessa slag av kvinnor

utgjorde föremål för fattigvård smyndigheternas stora bekymmer och förorsakade

ofta kommunerna dryga kostnader, enär de icke kunde på

lämpligt sätt omhändertagas. Till belysande av detta förhållande anförde

motionärerna i en vid motionerna fogad bilaga en rad exempel, av

vilka här ovan några blivit anförda. Efter att hava framhållit de vådor

från rashygienisk synpunkt, som vore förknippade med dessa missförhållanden,

betonade motionärerna samhällets intresse av ett rationellt

omhändertagande av dessa kvinnor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Beträffande frågan, huru detta omhändertagande bäst borde äga

rum, anfördes i motionerna härefter: »Vad de sinnesslöa kvinnorna be
träffar,

ligger ju närmast att tänka på de sinnesslöanstalter, vi äga,

till större delen upprättade av landstingen. Enligt gällande bestämmelser

skola bildbara sinnesslöa och obildbara sinnesslöa vårdas å helt

skilda avdelningar. Att sinnesslöa kvinnor, som stå så lågt, att de

tillhöra de obildbaras kategori, utnyttjas i otuktigt syfte, torde vara

mera sällsynt, men exempel på att en å anstalt för obildbara sinnesslöa

intagen kvinna dessförinnan fött barn bar dock förekommit. I regel är

det emellertid härvid fråga om de något högre stående sinnesslöa. För

äldre sådana finnas som bekant s. k. arbetshemsavdelningar i anslutning

till uppfostringsanstalterna för bildbara sinnesslöa barn. Medan anstaltsväsendet

rörande dessa sistnämnda numera är ganska högt’utvecklat i

vårt land, är däremot antalet platser å dessa för äldre sinnesslöa, som

äro mer eller mindre arbetsföra, avsedda avdelningar ännu alltför otillräckligt,

utgör överhuvudtaget ännu endast en mindre bråkdel av det

platsantal, som är behövligt. I detta sammanhang må erinras om att

Kungl. Maj:t, i syfte att mera intressera landstingen för att å sina sinnesslöanstalter

skaffa nödigt antal platser för dessa s. k. arbetshemselever,

vid 1914 års senare riksdag gjorde framställning om eu betydlig

förhöjning i dittills utgående statsbidrag för ifrågavarande kategori av

sinnesslöa, vilken framställning ock blivit av riksdagen bifallen.» På

grund av de svårigheter, som visat sig att få till stånd en ökning av

platsantalet å arbetshemmen trots den sålunda beslutade höjningen av

statsbidraget till arbetshemseleverna, syntes det emellertid motionärerna

kunna ifrågasättas, om icke landstingen rent av borde åläggas att anskaffa

nödigt antal platser å sinnesslöanstalterna för s. k. arbetshemselever.

Emellertid, framhöllo motionärerna vidare, bleve därmed frågan om

omhändertagande av sinnesslöa kvinnor, som förde ett sedeslöst liv, likväl

icke till fullo löst. Motionärerna erinrade härvid om ovanberörda

bestämmelse, vilken såsom villkor för statsbidrag till anstalt för bildbara

sinnesslöa stadgade, att elev, som vore olämplig för samlivet å anstalten,

skulle därifrån utskrivas. I detta avseende framhöllo motionärerna

till en början, att många av ifrågavarande kvinnor otvivelaktigt

skulle, därest de i tid blivit intagna å uppfostringsanstalt och kommit i

åtnjutande av den utbildning och moraliska fostran, som där bjödes,

kommit att utveckla sig i så gynnsam riktning, att de, komna till vuxen

ålder, kunnat kvarstanna å anstaltens arbetshem. Fall funnes emellertid,

där uppfostran icke hjälpte, i det att den sinnesslöa flickan, sedan hon

nått mogen ålder, visade sådana drifter och sådan vanare, att hon icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

utan allvarlig skada för arbetet inom anstalten kunde där kvarstanna.

I dylika fall måste utskrivning från sinnesslöanstalterna ske, och i brist

på för ifrågavarande elever lämpad anstalt måste de återsändas till sina

hemorter. Vilket elände detta kunde innebära, belystes av motionärerna

med ett exempel:

»A. S., född 1895, blev genom Barnavårdsnämndens försorg 1906 intagen å uppfostringsanstalt

för sinnesslöa barn, därifrån hon utskrevs i januari 1912, alltså vid

16 å 17 års ålder. Efter att dels hava vistats sysslolös i hemmet och dels kortare

tider arbetat å olika fabriker, tog hon plats som köksa å en ångare, som gick på

England. Enligt egen uppgift missbrukades hon härunder av hela besättningen från

kaptenen till skeppspojke!!. Återkommen till Sverige blev hon för venerisk smitta

intagen å sjukhus, därifrån hon efter nödig behandling utskrevs till arbetsinrättningen.

Härifrån beredde hon sig emellertid tillfälle att rymma, varefter hon drev

sysslolös omkring i staden, tillbringande nätterna dels hos olika manspersoner, dels i

portgångar. I oktober 1913 blev hon så häktad för det hon från en för henne förut

okänd man, hos vilken hon tillbragt natten, tillgripit en kavajkostym, vilken hon

pantsatt.»

Med ett sådant exempel för ögouen läge det nära till hands att uppställa

frågan, vartill det tjänade att göra kostnader för en sinnesslö flickas

uppfostran, då hon som vuxen finge sin frihet med det bedrövliga

resultat, som av motionärerna skildrats. Det läge i sakens natur, att

en dylik sinnesslö kvinna aldrig bort utskrivas till friheten. Detta kunde

emellertid förhindras endast därigenom att särskild anstalt anordnades

för dem, vilka på grund av vanart av något slag måste utskrivas från

de nuvarande anstalterna för bildbara sinnesslöa. Till sådan anstalt

borde då också hänvisas de sedligt förfallna sinnesslöa kvinnor, som

icke varit intagna å uppfostringsanstalt, ty i allmänhet torde icke sinnesslöanstalterna

våga försöket att å sina arbetshemsavdelningar mottaga

sådana sinnesslöa med hänsyn till faran för ogynnsamt inflytande på

omgivningen.

Härefter berörde motionärerna i korthet det viktiga spörsmålet, vem

det borde tillkomma att upprätta anstalt för dessa vanartade sinnesslöa, som

icke lämpade sig för de vanliga sinnesslöanstalterna. Härom anfördes i

motionerna: »Att betunga landstingen, på vilkas lott det i övrigt kom
mit

att ordna sinnesslövården, med att omhändertaga även här avhandlade

kategori av sinnesslöa, synes ej rimligt, utan bör detta väl åligga

staten. I detta sammanhang bör också erinras om att riksdagen beslutat,

att staten skall omhändertaga en annan kategori av sinnesslöa, som

icke kunna mottagas å de vanliga sinnesslöanstalterna, nämligen blinda

sinnesslöa. Att staten utvidgar sin verksamhet med avseende på sinnesslövården

därhän, att den upprättar även en anstalt för vanartiga sinnes
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

slöa, eller riktigare tvänne, nämligen en för vartdera könet, torde väl

kunna motiveras med det ovan sagda om de i såväl moraliskt som rashygieniskt

hänseende fördärvliga följder av deras vistande ute i kommunerna

utan nödig tillsyn.»

Sedan motionerna inom vardera kammaren hänvisats till behandling

av tillfälligt utskott, beslöt riksdagen på utskottens tillstyrkande hos Kungl.

Maj:t anhålla om den i motionerna avsedda utredningen. I skrivelse den

10 maj 1916 med anmälan om beslutet (nr 119) anförde riksdagen

i ifrågavarande avseende bland annat följande: »I detta sammanhang

framställer sig det säkerligen svårlösta, men icke mindre viktiga spörsmålet

angående omhändertagandet av vanartiga sinnesslöa. I brist på

andra möjligheter att draga försorg om dem pläga, som bekant, såväl

de vanartiga som de, vilka i brist på plats i arbetshemmen utskrivas

efter genomgången åttaårig skolkurs, antingen hänvisas till fattiggårdarna

eller överlämnas till hemmen, en anordning som, särskilt vad de

vanartiga angår, måste betraktas som i hög otillfredsställande, då man

tager i betraktande, huru föga väl rustade våra fattiggårdar i allmänhet

äro för vårdande’ av dylika sinnesslöa, och hurusom hemmen mycket sällan

äga förutsättningar för deras lämpliga omhändertagande. För de vanartade

synes således, icke minst med hänsyn till de krav, i fråga om

läkarvård och tillsyn m. in., som på en för dem avsedd anstalt måste

ställas, knappast andra möjligheter kunna tänkas än särskilda av staten

upprättade anstalter.»

Efter erhållen remiss avgav medicinalstyrelsen den 10 oktober 1917

underdånigt utlåtande över riksdagens skrivelse. Styrelsen angav därvid,

efter en översikt över sinnesslövårdens dittillsvarande utveckling i vårt

land, de olika sätt, på vilka enligt styrelsens förmenande omhändertagandet

av de vanartade sinnesslöa syntes kunna ske. På medicinalstyrelsens

uppfattning härom få de sakkunniga anledning att i det följande

närmare ingå. I utlåtandet betonades emellertid, att vilket av de utav

styrelsen i fråga om anordningen av anstalter för vanartade sinnesslöa

angivna förfaringssätten, som än valdes, särskilda lagföreskrifter dock

borde utfärdas angående anstalternas anordnande, de sinnesslöas intagning

m. m. Då ärendet i fråga enligt styrelsens mening vore av mycket

svårlöst natur och för sin lösning krävde en noggrann utredning,

vid vilken det i betraktande av dess ekonomiska konsekvenser vore lämpligt,

att även representanter för riksdagen deltoge, hemställde styrelsen

slutligen, att denna utredning måtte uppdragas åt en för ändamålet särskilt

tillsatt kommitté.

Riksdagen

begär utredning

av frågan

om de vanartade

sinnesslöa.

Medicinalstyrelsens

utlåtande

1917.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

II. Allmänna principer för sinnesslövårdens organisation.

Då frågan om vården av de vanartade sinnesslöa givetvis äger sammanhang

med anordningen av sinnesslövården i övrigt, hava de sakkunniga

ansett sig böra, innan de övergå att behandla nämnda fråga,

här med några ord beröra principerna för sinnesslövården i allmänhet

och för sinnesslöanstalternas organisation.

Sinnessiö- Såsom bekant, uppdelas de sinnesslöa i två huvudgrupper: bildbara

Vainisåtio°n.Sa och obildbara. Förstnämnda grupp — till vilken böra räknas alla, som

kunna förvärva sig några praktiska färdigheter, oberoende av om de

för övrigt visa sig mottagliga för teoretisk undervisning eller icke —

har långt tidigare än de obildbara blivit föremål för omvårdnad från

det allmännas sida. De första sinnesslöanstalterna hava sålunda i vårt

land liksom i utlandet börjat såsom skolor. Med ett enda undantag hava

också dessa skolor i Sverige karaktären av skolhem, då de flesta bildbara

sinnesslöa barn förutom undervisning även behöva vård. I naturlig

anslutning till skolhemmen för sinnesslöa barn hava vidare så småningom

uppstått arbetshem för sådana sinnesslöa, vilka efter avslutad undervisning

och utbildning i skolan icke lämpligen kunnat utskrivas från anstalten

utan vilka för bibehållandet av den arbetsförmåga och de färdigheter, de

därstädes förvärvat, behöva kvarstanna under den noggranna tillsyn och

ledning, som ensamt en anstalt förmår lämna. För vård av obildbara

sinnesslöa hava asyler först långt senare börjat att upprättas i någon

nämnvärd utsträckning.

Alla de på sinnesslövårdens område verksamma torde numera vara

eniga därom, att — såsom i det följande närmare utvecklas — den

bästa organisationsformen på detta område är den fullständiga sinnesslöanstalten,

d. v. s. en sådan, som i sig innesluter alla de nu nämnda

leden: skolhem för bildbara sinnesslöa barn, arbetshem för vuxna, mer

eller mindre arbetsföra sinnesslöa samt, om ock med viss nedan angiven

inskränkning, asyl för obildbara sinnesslöa.

Anstalter för Skolhemmet är det grundläggande ledet i en anstalt för bildbara

biidbara sin- sinnesslöa. Målet för arbetet med dessa sinnesslöa är att edva dem

DGSSlöcl • CO

Skolhem, moralisk fostran och att genom för dem lämpad undervisning icke endast

i teoretiska ämnen utan även i praktiska sysslor av varjehanda art

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

så långt görligt är utveckla dem och göra dem så arbetsdugliga som

möjligt. Sinnesslöskolan med den teoretiska och praktiska undervisning,

som där meddelas, bör därför fortfarande vara sinnesslöanstaltens

centrum. Eu anstalt för bildbara sinnesslöa bör på grund härav först

och främst betraktas såsom en anstalt av pedagogisk karaktär och, liksom

i vårt land hittills varit fallet, stå under pedagogisk ledning.

För att resultatet av sinnesslöskolans verksamhet skall bliva det Arbtuhtm.

bästa möjliga kräves samarbete mellan denna skola och det led i sinnesslövården,

som arbets hemmet för sinnesslöa utgör. Sådant arbetshem har

nämligen törst och främst till uppgift att bereda sysselsättning och vård

åt alla de sinnesslöa, som icke kunna återvända till samhället efter slutad

utbildning i sinnesslöskolan, för så vitt den arbetsförmåga, de därstädes

förvärvat, skall kunna bibehållas och tillbakagång i intellektuellt

och moraliskt hänseende skall kunna förekommas, om med ett ord det

i sinnesslöskolan vunna resultatet icke skall äventyras. Därjämte bör

arbetshemmet emellertid mottaga även sådana vuxna, i någon mån arbetsföra

sinnesslöa, som icke varit intagna i skolhem men vilka äro i

behov av anstaltsvård. Mottagandet av sådana sinnesslöa i arbetshemmet

kan dock ske endast där det icke behöver befaras, att de skola

utöva ett menligt inflytande på eller i övrigt bliva till skada för arbetshemmets

övriga elever. Slutligen har arbetshemmet även den viktiga

uppgiften att åt sådana sinnesslöa, i fråga om vilka ett återvändande

till samhället med hänsyn till graden av deras utveckling, arbetsförmåga

och moraliska stadga kan ifrågakomma, bereda nödig övning i sådant

arbete, varmed de ute i samhället kunna komma att sysselsättas.

Medan skolhemmen för sinnesslöa barn utan olägenhet kunna anordnas

och i vårt land också överallt äro anordnade gemensamt för gossar

och flickor, böra däremot manliga och kvinnliga arbetshemselever

av sexuella grunder vårdas skilda från varandra. En sinnesslöanstalt

bör därför hava särskilt arbetshem för män och särskilt sådant för k\ innor.

Det senare bör lämpligen anordnas i så nära anslutning till skolhemmet,

att de kvinnliga arbetshemselevernas arbetskraft kan tagas i

anspråk även för skolhemmets behov. Där utrymmet i skolhemmet så

medgiver, synas de kvinnliga arbetshemseleverna utan olägenhet även

kunna bo uti detta. Arbetshemmet för manliga sinnesslöa bör för beredande

av lämplig sysselsättning åt dessa vara förenat med jordbruk.

Därest sinnesslöanstalten i övrigt är förlagd till jordbruksfastighet, kan

arbetshemmet för manliga sinnesslöa anordnas på samma egendoms område,

under förutsättning att det förlägges på tillräckligt avstånd från

4 C 21

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kontrollerad

familjevård.

Anordnandet

av anstalter

för bildbara

arbetshemmet för de kvinnliga eleverna. Om de lokala förhållandena

icke medgiva detta, bör arbetshemmet för manliga förläggas till annan

plats men likväl icke alltför långt bort från den egentliga sinnesslöanstalten,

dels för att produkterna från arbetshemmets jordbruk må kunna

utan alltför besvärliga transporter komma densamma till godo, dels

också emedan skolhem och arbetshem, med hänsyn till det intima samarbete,

som dem emellan bör vara rådande, böra stå under enhetlig ledning.

Även arbetshemmet för manliga elever bör därför under alla omständigheter

ingå i samma organisation som den övriga sinnesslöaustalten.

Om också en stor del av arbetshemmets elever behöva anstaltsvård

för hela livet, så hnnas dock — såsom i det föregående redan antytts

— bland dem även sådana, som efter avslutad utbildning i sinnesslöskolan

och någon tids vistelse i arbetshemmet nått sådan utveckling

och förvärvat sådan arbetsförmåga, att de kunna helt eller delvis försörja

sig utanför anstalten. I allmänhet är det dock få sinnesslöa, som

bliva så arbetsdugliga, att de kunna reda sig helt utan ekonomisk hjälp.

Åven de, som kunna detta, behöva emellertid nästan alltid åtskillig

personlig omvårdnad, såsom hjälp med nödiga inköp, tillsyn av deras

kläder, kontroll över den personliga hygienen o. s. v. För att även den

relativt högt stående sinnesslöes arbetsförmåga ute i samhället skall

kunna komma till full användning, torde det för övrigt på grund av

hans psykiska svaghet i regel vara nödvändigt, att han erhåller noggrann

tillsyn och ledning i arbetet. Villkoret för utskrivning från

arbetshemmet bör därför i regel vara, att eleven kan överlämnas till

någon person, som är skickad att övertaga vårdnaden om honom. I)en

sålunda utskrivne bör likväl städse stå under kontroll från anstaltens

sida, vilken kontroll för övrigt även bör avse att hålla anstalten underrättad

om att vårdnaden handhaves på ett för eleven lämpligt sätt.

Som ett komplement till arbetsheinmen bör därför s. k. kontrollerad

familjevård anordnas i så stor utsträckning som möjligt för sådana

arbetsföra sinnesslöa, som lämpa sig för denna friare vårdform. 1 allmänhet

torde emellertid denna vårdform vara lämplig endast för manliga

sinnesslöa, medan av sexuella hänsyn stor försiktighet måste iakttagas

med utackorderande av kvinnliga sinnesslöa. Det störa flertalet av

kvinnliga bildbara sinnesslöa behöver därför anstaltsvård under hela livet.

Vården om de bildbara sinnesslöa har i vårt land huvudsakligen

blivit en landstingens angelägenhet. De första skolhemmen för sinnes
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

slöa barn tillkommo visserligen på enskilt initiativ, men inom kort

anordnades sådana av ett flertal landsting-, titan att någon skyldighet

härutinnan blivit genom lagstiftning dem ålagd. Numera hava alla

landsting och de flesta städer, som ej deltaga i landsting, antingen

egen uppfostringsanstalt för sinnesslöa eller del i sådan. Därjämte

finnas även några få av föreningar upprättade uppfostringsanstalter för

sinnesslöa, av vilka en dock är avsedd att mottaga endast sådana sinnesslöa,

som tillika äro blinda. Vad arbetshemmen beträffar, har ännu

blott en enda av våra sinnesslöanstalter särskilt arbetshem för män och

särskilt för kvinnor. En sinnesslöanstalt åter har avdelning för manliga

och avdelning för kvinnliga sinnesslöa å samma arbetshem, en anordning,

vilken, såsom ovan framhållits, måste betraktas såsom olämplig.

Särskilt arbetshem för enbart manliga sinnesslöa finnes däremot numera

vid flera av våra sinnesslöanstalter, och vid de anstalter, som ännu sakna

detta led, är sådant i allmänhet under planläggning. I övrigt finnes

ett fristående arbetshem för manliga och ett sådant för kvinnliga sinnesslöa,

vilka båda innehavas av en och samma förening.

Vad härefter beträffar de till den andra huvudgruppen av sinnesslöa

hörande, de obildbara, framhölls det från medicinalstyrelseus sida J), då

frågan om statsunderstöd till vården av dessa uppstod i vårt land, att

någon skarp gräns icke kunde dragas mellan de båda kategorierna bildbara

och obildbara sinnesslöa och att fördenskull asylerna för obildbara

borde anordnas i omedelbart sammanhang med redan befintliga skolor

och arbetshem för bildbara sinnesslöa samt underordnas en med dessa

gemensam ledning. Enligt denna princip är asylvården också ordnad

i Danmark, där sinnesslövården i sin helhet nått en vida större utveckling

än hos oss. Såsom erfarenheten därifrån ger vid handen, är antalet

obildbara sinnesslöa, vilka äro i behov av anstaltsvård, större än antalet

bildbara sinnesslöa, med vilka detta är förhållandet. Principen, att

asylerna för obildbara sinnesslöa skola anläggas i omedelbart samband

med anstalterna för bildbara sinnesslöa, skulle därför i tillämpningen

innebära, att — sedan nödigt antal platser för obildbara sinnesslöa anordnats

•—• sinnesslöanstaltema komrne att till övervägande del få karaktären

av sjukvärdsanstalter. Detta skulle, därest anstaltens chef vore läkare,

i och för sig icke innebära någon olägenhet, om blott sinnesslöskolan

komme under särskild pedagogisk ledning. Så är också förhållandet i

Danmark, där sinnesslö vårdsfrågan lösts genom anordnandet av några

få större centralanstalter under ledning av psykiatriskt skolade läkare.

x) Se medicinalstyrelsens underdåniga utlåtande den 17 september 1000. återgivet i styrelsens

underdåniga berättelse angående undersökning av sinnessjuka och sinnesslöa, avgiven den

s december 1902 (sid. 101 IT.

sinnesslöa

huvudsakligen

en landstingens

angelägenhet.

Anstalter för

obildbara sinnesslöa

asyler).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Anstalter för

fallande^-jaka.

I vårt land åter, där sinnesslövården — såsom ovan nämnts — i stort

sett ordnats av varje län för sig'', har däremot uppstått eu mängd

relativt små sinnesslöanstalter med pedagogiskt utbildade ledare. Då

det av ekonomiska skäl icke torde kunna ifrågasättas, att våra

sinnesslöanstalter — ej ens efter den utvidgning, som kräves för

anordnande av nödigt antal platser för alla vårdbekövande sinnesslöa

— bliva ställda under direkt läkarledning, utan desamma säkerligen

även för framtiden komma att stå under pedagogisk ledning,

är det emellertid högeligen önskvärt, att sinnesslöanstalterna alltjämt

få behålla eu övervägande pedagogisk karaktär och i så ringa grad

som möjligt få sjukvårdsuppgifter. Detta önskemål kan nås, därest den

asylvård, som förlägges i organisatoriskt samband med anstalterna för

bildbara sinnesslöa och i omedelbar anslutning till dessa, inskränkes till

att omfatta vården om de obildbara sinnesslöa barnen. Från organisatorisk

synpunkt torde detta icke heller behöva befaras medföra någon

nämnvärd olägenhet, då det utbyte mellan anstalt för bildbara och anstalt

för obildbara sinnesslöa, som ansetts som ett huvudskäl för en anordning,

varigenom båda dessa kategorier omhändertoges vid samma anstalt

— må vara i olika, på lämpligt avstånd från varandra belägna byggnader

— i regel äger ram mellan skolhem och asyl, medan överflyttningar

mellan arbetshem och asyl mera sällan lära förekomma. Fn asvlavdelning

för obildbara sinnesslöa barn, barnasyl, bör emellertid, såsom

ovan antytts, anordnas vid varje anstalt för bildbara sinnesslöa.

A de asyler, som anordnats vid landstingens och storstädernas sinnesslöanstalter,

hava också i allmänhet endast minderåriga blivit intagna.

Emellertid är det ännu endast ett mindre antal av dessa sinnesslöanstalter,

som hava asylavdelning. Flertalet anstalter fpr obildbara sinnesslöa i

vårt land äro helt fristående, upprättade av för ändamålet bildade föreningar

eller av enskilda personer. Kravet på eu barnasyl vid varje

anstalt för bildbara sinnesslöa har sålunda hos oss ännu endast i ringa

grad blivit realiserat. I

I asyl för obildbara sinnesslöa få enligt gällande bestämmelser även

sådana, som äro behäftade med fallandesot, mottagas. Däremot få bildbara

sinnesslöa, som äro fallandesjuka, icke vårdas i för andra bildbara

sinnesslöa avsedda anstalter. Redan i 1878 års kungörelse angående

understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn stadgades, att

barn, som ledo av konvulsioner eller fallandesot, icke finge i skolan intagas.

Detta stadgande ändrades i 1897 års kungörelse angående anslag

av allmänna medel åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt

arbetshem för sinnesslöa därhän, att sinnesslö, som lede av konvulsioner

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

eller fallandesot, icke Unge intagas i anstalt för icke fallandesjuka sinnesslöa,

varemot i anstalt för fallandesjuka sinnesslöa endast med fallandesot

eller konvulsioner behäftade sinnesslöa iinge intagas. Vid tidpunkten

för sistnämnda kungörelses utfärdande funnos sedan åtskilliga år tillbaka

tvenne på enskilt initiativ tillkomna epileptikeranstalter. Genom denna

kungörelse tillerkändes dessa anstalter statsbidrag för därstädes vårdade,

från barndomen sinnesslöa fallandesjuka.

Först genom kungörelsen den 8 oktober 1915 angående understöd

av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter, tillerkändes epileptikeranstalterna statsbidrag

för alla i sådan anstalt intagna vårdbehövande fallandesjuka,

oberoende av om de från barndomen varit sinnesslöa eller icke. Antalet

anstalter för bildbara fallandesjuka i vårt land är numera 4, därav 2

skolhem — av vilka det ena såsom annex har särskilt arbetshem för

manliga och särskilt arbetshem för kvinnliga fallandesjuka — samt 2

helt fristående arbetshem, båda för manliga fallandesjuka. Särskilt

arbetshemmen hysa åtskilliga fallandesjuka, som icke varit från barndomen

sinnesslöa, varemot de i här ifrågavarande skolhem intagna

eleverna i allmänhet äro att hänföra till de sinnesslöas kategori. Samtliga

epileptikeranstalter äro enskilda och tillhöra för ändamålet bildade

föreningar eller sammanslutningar, som ägna sig jämväl åt denna uppgift.

Vad beträffar epileptikervården torde principerna för dennas organisation

böra gestalta sig i viss mån annorlunda än de, som här ovan

skisserats i fråga om sinnesslövården. På detta spörsmål komma de

sakkunniga att närmare ingå i ett följande betänkande, där frågan om

epileptikervårdens ordnande i sin helhet upptages till behandling.

Här må endast erinras, att även för anstalterna för bildbara fallandesjuka

gäller den förutnämnda, beträffande anstalterna för bildbara sinnesslöa

stadgade bestämmelsen, att i anstalt ej får intagas sådan, som av anstaltens

läkare eller vederbörande inspektör förklaras vara olämplig för samlivet i

anstalten och deltagandet i arbetet därstädes. Liksom motsvarande kategori

bland de bildbara sinnesslöa hava på grund av denna bestämmelse de vanarfade

även bland epileptikeranstalternas elever måst utskrivas och, i brist

på en för dem lämpad anstalt, i regel måst hemsändas till sina respektive

hemorter. På epileptikervårdens område förefinnes sålunda samma

betänkliga lucka i organisationen, som förut påvisats i fråga om sinnesslövården.

Frågan om omhändertagandet av de vanartade fallandesjuka

har därför av de sakkunniga ansetts böra upptagas till utredning i samband

med frågan om vården av motsvarande kategori bland de sinnesslöa.

Vanartade fallandes.

] lika.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vem bör omhändertaga

de välartad

(!.’

Medicinalsty
relsen
1916och1917
-

De sakkunniga.

III. Huru vården om vanartade sinnesslöa och vanartade

fallandesjuka bör ordnas.

Frågan, huru vården om vanartade sinnesslöa och vanartade fallandesjuka

bör ordnas, är först och främst beroende av, vem det bör tillkomma

att omhändertaga dessa. Beträffande detta spörsmål — vad de

sinnesslöa angår — har medicinalstyrelsen i sitt förberörda utlåtande

över riksdagens tidigare nämnda skrivelse den 10 maj 1916 (nr 119),

utan att intaga någon bestämd ståndpunkt, framfört vissa synpunkter

till frågans lösning, däribland även den tanken, att dessa anstalter möjligen

kunde uppföras såsom annex till redan befintliga anstalter för vård

av sinnesslöa. Medicinalstyrelsen har härvid hänvisat till ett av styrelsen

den 5 april 1916 avgivet yttrande över de motioner, som föranledde

nyssnämnda riksdagsskrivelse. Såsom skäl för en lösning av frågan på

detta sätt anfördes i sistnämnda yttrande, bland annat, att kostnaderna

för vården av de vanartade siunesslöa enligt styrelsens förmenande härigenom

skulle bliva billigare än vid fristående anstalt för sinnesslöa av

ifrågavarande kategori.

Frånsett att en organisation sådan som den nu berörda svårligen

skulle låta sig genomföras redan av det skälet, att många av de utav

landstingen upprättade sinnesslöanstalterna icke disponera härför tillräckligt

område, skulle emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning den

ifrågasatta anordningen förorsaka landstingen anläggningskostnader av

synnerligen kännbar art, då det, för att de vanartade sinnesslöa skulle''

kunna helt avskiljas från övriga vid anstalten intagna sinnesslöa, för dem

erfordrades icke endast särskilda sov- och dagrum utan även särskilda

skolsalar och arbetslokaler. Härtill kommer, att de vanartade sinnesslöa

även sinsemellan måste åtskiljas till olika byggnader efter kön och

ålder. Vad särskilt beträffar till vuxen ålder komna vanartade sinnesslöa

är det givetvis av ännu större vikt än beträffande övriga äldre bildbara

sinnesslöa, att manliga och kvinnliga elever bliva fullt effektivt

åtskilda. Äldre vanartade sinnesslöa av de olika könen måste därför

med nödvändighet vårdas i helt skilda anstalter, för såvitt de icke

ständigt skola hållas instängda i de för dem uppförda byggnaderna

med vid dessa anordnade inhägnader, något som föga skulle överens
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

stämma med kraven på eu i möjligaste mån fri och human behandling

av de sinnesslöa, för vilka just utearbetet i allmänhet är det gagneligaste.

Vid nu nämnda förhållanden synes det näppeligen kunna ifrågasättas

att pålägga landstingen kostnaderna för de vanartade sinnesslöas

omhändertagande, i all synnerhet som landstingen ännu toide komma

att få vidkännas synnerligen avsevärda kostnader lör anskaffande av

erforderligt antal anstaltsplatser för sådana sinnesslöa, vilka lämpligen

kunna vårdas å de vanliga sinnesslöanstalterna i främsta rummet

platser å arbetshem för äldre bildbara sinnesslöa. '')

Redan på nu anförda grunder måste de sakkunniga sålunda ansluta

sig till den av riksdagen uttalade uppfattningen, att för de vanartade

sinnesslöa med hänsyn till de krav, som på en för dem avsedd anstalt

måste ställas, knappast andra möjligheter synas kunna tänkas än särskilda

av staten upprättade anstalter. För eu sådan lösning av frågan

talar även den omständigheten, att de vanartade sinnesslöas omhändertagande

från såväl rashygienisk som kriminalpolitisk synpunkt måste

anses vara ett betydande samhällsintresse. Den rashygieniska synpunkten

gör sig i främsta rummet gällande i fråga om de vanartade sinnesslöa

kvinnorna, vilka, därest de ej bliva omhändertagna, merendels förfalla

till ett sedeslöst liv och ofta skänka samhället en avkomma, som i regel

kan befaras bliva av synnerligen undermålig beskaffenhet. Vad de vanartade

sinnesslöa männen beträffar har erfarenheten visat, att de, om de

icke omhändertagas, ofta göra sig skyldiga till kriminella handlingar.

Deras omhändertagande måste därför ur det allmännas synpunkt anses

vara av svnnerlig vikt såsom ett led i brottslighetens bekämpande.

För övrigt är i avseende härå att märka, att omhändertagandet av

sådana vanartade sinnesslöa, vilkas antisociala tendenser redan fört till

kriminella handlingar, även nu påvilar staten, i det att dessa sinnesslöa,

när de i anseende till sitt psykiska tillstånd förklarats icke kunna till

ansvar fällas, i regel omhändertagas av den offentliga sinnessjukvården.

Det skulle efter de sakkunnigas uppfattning vara föga ändamålsenligt

att låta skyldigheten att omhändertaga de vanartade sinnesslöa påvila

olika myndigheter allteftersom de vid omhändertagandet gjort sig skyldiga

till brott eller icke, enär det ur behandlingssynpunkt i regel icke

kan anses föreligga skäl att för sinnesslöa, vilka sålunda i formell mening

kunna hänföras till de kriminella, anordna särskild vård, skild från den,

som anordnas för övriga sinnesslöa med antisociala tendenser.

»i Enligt för de sakkunniga tillgängliga uppgifter utgör sammanlagda antalet platser a

arbetshem för närvarande endast något över 300, medan befintliga skolhemsplatser uppgå till

ett antal av e:a 1,400. Behovet av arbetshemsplatser torde dock, enligt vad erfarenheten tran

Danmark givit vid handen, vara större än behovet av skolhemsplatser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

I detta sammanhang må vidare framhållas, att statens övertagande

av vården om de vanartade sinnesslöa ingalunda skulle innebära införandet

av någon ny princip på abn orm vårdens område. Vad sinnesslövården

beträffar, kan den grundsatsen, att staten bör omhändertaga sådana, för

vilkas vård kommunala och enskilda anstalter sakna nödiga resurser,

redan anses vara av statsmakterna godkänd i fråga om tvenne grupper

av sinnesslöa, nämligen sådana, som tillika äro blinda. — bildbara såväl

som obildbara — samt bland obildbara sinnesslöa de allra mest, svårskötta

och de för omgivningen i mera utpräglad grad farliga. De sakkunniga

syfta härvid dels på 1914 års senare riksdags beslut om uppförande

av en statsanstalt för blinda med komplicerat lyte — bland

vilka det störa flertalet tillhör de blinda sinnesslöas kategori — dels

ock pa 1917 års riksdags beslut om uppförande vid Hälsingborgs hospital

av tvenne paviljonger för mera svarskotta obildbara sinnesslöa.

»mhänder sålunda omhändertagandet av de vanartade sinnesslöa bör till
tagandet

ge- komma staten, uppstår frågan, huru detta omhändertagande lämpligast

fö™ortaske? or<^rias- Härutinnan anförde medicinalstyrelsen i sitt meranämnda

Medicinaisty V^ranc^e över riksdagens berörda skrivelse den 10 maj 1916 (nr 119'',

relsen 1917. att detta syntes kunna ske på tre olika sätt, nämligen antingen genom

att plats bereddes åt dessa sinnesslöa vid statshospital, eventuellt i särskilt

härför inrättade avdelningar, eller genom anordnandet för ifrågavarande

sinnesslöa av självständiga centralanstalter, en för vartdera könet,

eller slutligen genom att förlägga anstalterna i samband med sådan allmän

uppfostringsanstalt, som avses i 5 kap. 3 § strafflagen.

De sak~ Sistnämnda utväg för frågans lösning kan enligt de sakkunnigas

lormenande icke forordas. i vangsuppfostrmgsanstalterna äro nämligen

avsedda för i intellektuellt hänseende normala minderåriga, vilka i

åldern mellan lo och 18 år begått brott, och de hava till uppgift att

uppfostra dessa minderåriga till nyttiga och ordentliga samhällsmedlemmar.

Utskrivning från sådan anstalt skall enligt lagens bestämmelse

ske senast, då elev uppnått 21 års ålder. Anstalterna för vanartade

sinnesslöa åter böra omhändertaga dessa intellektuellt undermåliga

individer redan under skolåldern och behålla dem, så länge detta är behövligt

vare sig med hänsyn till deras egen bristande förmåga att genom

arbete försörja sig eller på egen hand reda sig ute i livet eller med hänsyn

till samhällets intresse av att förebygga ett antisocialt uppträdande från

deras sida. I sakens natur ligger, att det stora flertalet vanartade sinnesslöa

behöva vistas å anstalt under hela sitt liv. Med hänsyn till de

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

väsentliga olikheterna i själva elevmaterialet å en allmän uppfostringsanstalt

ocli å en anstalt för vanartade sinnesslöa samt till därav följande

väsentliga olikheter i de uppgifter, som påvila anstalterna i fråga, torde

det icke vara lämpligt att dessa båda olika slag av anstalter läggas

under en och samma organisation.

Vad härefter beträffar de tvä övriga av medicinalstyrelsen ifrågasatta

utvägarna för frågans lösning - - anordnande av särskilda avdelningar

för vanartade sinnesslöa vid statshospital samt upprättande av självständiga

centralanstalter för sådana sinnesslöa — synes det de sakkunniga

ändamålsenligt att båda dessa utvägar bliva anlitade.

Att inom sinnessjuk vårdens ram omhändertaga alla de vanartade

sinnesslöa torde vara mindre lämpligt redan av den — i medicinalstyrelsens

yttrande berörda — anledningen, att arbetet med uppfostran av de vanartade

sinnesslöa barnen förutsätter särskild utbildning, som man icke

torde kunna påräkna hos chefen för en sinnessjukanstalt. Att vid ett

eller liera hospital anordna särskild avdelning för vanartade sinnesslöa

barn under pedagogisk ledning torde emellertid av organisatoriska hänsyn

icke böra ifrågasättas. Men skäl synas icke heller föreligga för

omhändertagande ens av alla äldre vanartade sinnesslöa inom den allmänna

sinnessjuk vårdens ram. Endast i fråga om sådana sinnesslöa,

vilka på grund av våldsamhet eller mera utpräglat antisociala tendenser

med nödvändighet kräva vård å sluten avdelning, synes detta vara det

mest ändamålsenliga.

Mot eu anordning, varigenom vanartade sinnesslöa bereddes plats

vid statshospital, anfördes i medicinalstyrelsens ovannämnda utlåtande,

att sådana sinnesslöa oftast vore mycket indisciplinära och att de därför

skulle komma att menligt inverka på den friare vårdform, man strävade

att få införd på anstalter för sinnessjuka. Därest emellertid omhändertagandet

av de mera antisociala och indisciplinära sinnesslöa sker,

icke i de vanliga sinnessjukavdelningarna utan — såsom medicinalstyrelsen

också ifrågasatt — i särskilda avdelningar, vilka anordnas såsom

annex till sinnessjukanstalterna, synes detta icke behöva utgöra något

hinder för att de i dessa anstalters övriga avdelningar intagna sinnessjuka

erhålla så fri vård, som för dem kan vara lämpligt. I detta avseende

kunna de sakkunniga peka på den erfarenhet, som vunnits vid Växjö

hospital, där sedan flera år tillbaka finnes anordnad en särskild kriminalasyl

för mankön, vilken — enligt vad som är upplyst i överinspektörens

för sinnessjukvården i riket årsberättelse 1915 — fått till uppgift

att utgöra ett mellanled mellan de vanliga sinnessjukanstalterna och

de för alldeles särskilt farliga sinnessjuka avsedda säkerhetspaviljongerna

4

4(1 SI

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Särskilda

anstalter.

tf kilda uppfostringsanstalter

och

arbetsliem för

de olika könen.

genom att upptaga sådana kriminalpatienter, vilka på grund av rymningsbegär

eller antisociala tendenser o. d. behöva en mera disciplinerande

behandling. Inrättandet av denna kriminalasyl vid hospitalet har emellertid

— enligt vad de sakkunniga vid besök på platsen erfarit — ingalunda

hindrat anordnandet av en fullt ändamålsenlig vård åt de sinnessjuka

å själva hospitalet, vilket även äger särskild öppen-dörr-avdelning

för sådana manliga patienter, som lämpa sig för denna friare vårdform.

Sådana vanartade sinnesslöa, vilka äro i behov av vård å sluten avdelning

böra sålunda enligt de sakkunnigas mening omhändertagas inom

den allmänna sinnessjukvårdens ram. Övriga vanartade sinnesslöa böra

däremot, med här nedan angivna undantag, intagas å särskilda, för dem

upprättade anstalter.

Vid anordnandet av dessa särskilda anstalter torde man emellertid

böra frångå den i fråga om de vanliga anstalterna för bildbara sinnesslöa

önskvärda anordning, som i föregående kapitel angivits, med skolhem

och arbetsliem på samma plats eller på närbelägna platser under

gemensam styrelse. Hänsynen till faran för att de i skolhemmet intagna

barnen röna en skadlig inverkan från en del av arbetshemmets äldre

vanartade sinnesslöa synes de sakkunniga med nödvändighet fordra, att

ett arbetsliem för den kategori av sinnesslöa, varom här är fråga, förlägges

helt skilt från skolhemmet.

Även i ett annat hänseende än det nu berörda bör — som redan

ovan framhållits — avvikelse ske från den för de vanliga sinnesslöanstalterna

gällande organisationen. Då hos de sinnesslöa av här ifrågavarande

kategori vanarten i månget ''fall visar sig i sexuell opålitlighet,

kräves med nödvändighet, att för vanartade sinnesslöa av de olika könen

anordnas helt skilda anstalter. Denna princip bör i övrigt gälla icke

endast beträffande till vuxen ålder komna vanartade sinnesslöa, utan

även beträffande vanartade sinnesslöa barn1 då vanart i sexuellt hänseende

understundom ger sig tillkänna redan under skolåldern.

Som av det här anförda framgår, kräves enligt de sakkunnigas uppfattning

för vården av sådana sinnesslöa, vilka på grund av vanart äro

olämpliga för samlivet i de vanliga sinnesslöanstalterna, upprättande av

fyra särskilda anstalter, nämligen två uppfostringsanstalter (skolhem), en

för gossar och en för flickor, samt två arbetshem för vuxna sinnesslöa,

ett för manliga och ett för kvinnliga.

Även arbetshemmen för vanartade sinnesslöa böra enligt de sakkunnigas

mening liksom de vanliga arbetshemmen för bildbara sinnesslöa

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

•anordnas såsom apinia anstalter. Emellertid skulle antalet av sådana

sinnesslöa, vilka på grund av sina antisociala tendenser måste vårdas å

sluten avdelning och fördenskull ''böra omhändertagas inom sinnessjukvårdens

ram, väsentligen kunna nedbringas, om arbetshemmen för vanurtade

sinnesslöa kunde anordnas i form av öanstalter efter mönster

av den danska anstalten för vanartade manliga sinnesslöa ä Liv0 i Limfjorden.

Till en dylik öanstalt skulle nämligen kunna hänvisas även

många av de sinnesslöa, som eljest på grund av rymningsbegär kräva

vård å sluten avdelning. Anordnandet av öanstalter för till vuxen ålder

komna sinnesslöa av ifrågavarande kategori framstår därför som ett

önskemål, vars uppfyllande enligt de sakkunnigas uppfattning skulle

innebära den i alla avseenden mest ändamålsenliga lösningen av föreliggande

fråga. På detta spörsmål komma de sakkunniga att i ett senare

betänkande närmare ingå.

Till de nu ifrågasatta statsanställda för vanartade sinnesslöa höra

emellertid — såsom redan i det föregående antytts — hänvisas även sådana

sinnesslöa, vilka av andra orsaker än vanart i egentlig mening

(sexuell opålitlighet, utpräglat stöldbegär o. s. v.) äro olämpliga för

samlivet i de vanliga sinnesslöanstalterna och därför måste utskrivas

■därifrån. De sakkunniga avse härvid i främsta rummet sinnesslöa med

abnormt häftigt lynne och därav följande odisciplinerbart uppträdande (de

s. k. affektlabila) samt sinnesslöa med starkt framträdande rymnings- och

ragabonderingstendemer.

För anstalterna för vanartade sinnesslöa synes vidare icke böra gälla

deu begränsning i fråga om intagning av sinnesslöa, som tillika lida av

annat lyte eller sjukdom, vilken beträffande de vanliga anstalterna för

bildbara sinnesslöa är stadgad. Sålunda kan den eljest gällande regeln,

att fallandesjuka och icke fallandesjuka sinnesslöa, när de äro bildbara,

icke få mottagas å samma anstalt, enligt de sakkunnigas mening icke

lämpligen tillämpas ifråga om förevarande anstalter. Den i det föregående

omnämnda bestämmelsen, varigenom anstalterna för bildbara fallandesjuka

skola befrias från sådana, som äro olämpliga för samlivet i anstalten,

synes nämligen allt fortfarande böra äga tillämpning. Bland de

fallandesjuka finnas många, som redan vid tidig ålder lägga i dagen

tvdlig vanart, och dessas kvarstannande å skolhemmen eller arbetshemmen

för fallandesjuka skulle givetvis kunna lända till stor skada för

övriga därstädes vårdade. Upprättandet av särskilda anstalter för vanartade

fallandesjuka lärer å andra sidan av ekonomiska skäl näppeligen

kunna ifrågasättas.

Vanartade

falla ndesjuk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad beträffar sådana vanartade fallandesj lika, som tillika äro sinnesslöa,

torde frågan om dessas omhändertagande lämpligast lösas på sådant

sätt, att de intagas i anstalterna för vanartade sinnesslöa. Så vitt möjligt

böra emellertid i så fall å dessa anstalter anordnas särskilda avdelningar

eller åtminstone särskilda sovrum för de fallandesjuka, då dessa

på grund av sin sjukdom kräva noggrannare nattlig tillsyn.

Annorlunda ställer sig frågan om omhändertagande av sådana vanartade

fallandesjuka, som icke äro sinnesslöa. Vad dä först angår de

till denna kategori hörande vuxna, torde dessa i allmänhet icke kunna

vårdas å de särskilda anstalter, som i det föregående föreslagits för

vuxna sinnesslöa av de vanartades kategori. Å eu öanstalt kunna nämligen

med hänsyn till faran för personalens säkerhet svårligen mottagas

andra antisociala individer än sinnesslöa. De vuxna vanartade fällandesjuka

torde därför i regel höra omhändertagas å sluten avdelning. På

denna fråga komma de sakkunniga att närmare ingå i samband med

frågan om epileptikervårdens ordnande.

Vad de epileptiska barnen beträffar torde visserligen hven sådana,

som icke äro sinnesslöa, möjligen kunna mottagas i de ovan föreslagna

skolhemmen för vanartade sinnesslöa. Mest ändamålsenligt vore dock,

att anstalterna för vanartade sinnesslöa helt fritoges från uppgiften att

vårda några fallandesjuka, som icke tillika äro sinnesslöa. Vad fallandesjuka

gossar beträffar, synes detta önskemål utan svårighet kunna uppfyllas,

därest den av Kungi. Maj: t i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkten 202) bebådade framställningen

om statens övertagande av den utav föreningen till minne av

konung Oscar I och drottning Josephina upprättade åkerbrukskolonien

Hall blir av riksdagen bifallen. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, har

nämligen fattigvårdslagstiftningskommittén uti sitt i statsverkspropositionen

omförmälda utlåtande föreslagit, att åkerbrukskolonien Hall, om

den övertoges av staten, skulle anordnas såsom skyddshem för sådana

vanartade gossar — däribland även fallandesjuka och affektlabila — för

vilkas vård de vanliga, i enlighet med lagen den 13 juni 1902 angående

uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn upprättade

skyddshemmen sakna nödiga resurser. Därest detta förslagskulle

komma att realiseras och Hall sålunda få till uppgift, bland annat,

att mottaga fallandesjuka elever från de övriga skyddshemmen för gossar,

kunde enligt de sakkunnigas uppfattning lämpligen där intagas även

sådana icke sinnesslöa fallandesjuka elev-er, vilka på grund av vanart

äro olämpliga för samlivet i epileptikerskolorna och fördenskull måste

utskrivas från dessa.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Skulle även för sådana vauartade flickor, som icke lämpa sig- för

vistelse i de vanliga skyddshemmen, något särskilt skyddshem framdeles

kunna komma till stånd, kunde i fråga om vanartade fallandesjuka

flickor, som icke äro sinnesslöa, eu motsvarande anordning lämpligen

vidtagas. Så länge en sådan utväg ännu ej står till buds, måste

emellertid dessa omhändertagas å uppfostringsanstalten för vanartade

sinnesslöa flickor.

Den rörande de vanliga anstalterna för bildbara sinnesslöa gällande Vanarta!!#

föreskriften, att å sådana icke få vårdas smittsamt sjuka synes icke heller ,3“edsj,^“n

lämpligen böra tillämpas i fråga om anstalt för vanartade sinnesslöa.

Den sjukdom, som i främsta rummet avses med berörda föreskrift,

är tuberkulosen. Vanartade sinnesslöa, som lida av tuberkulos,

kunna emellertid med hänsyn till vanarten svårligen mottagas å länens

och storstädernas tuberkulossjukvårdsinrättningar. Någon annan utväg

synes därför knappast föreflnnas än att å anstalt för vanartade sinnesslöa

även mottaga sådana, som lida av tuberkulos. Detta torde icke

behöva medföra nämnvärda olägenheter, därest blott särskilda sjukrum

för de tuberkulösa anordnas vid anstalterna. Likaledes torde en vanartad

fallandesjuk. som lider av smittsam sjukdom, böra omhändertagas

å den anstalt, där han, enligt det ovan anförda, eljest skulle intagits.

Vad härefter beträffar frågan rörande omhändertagande av sådana vanarta.!)#

vanartade sinnesslöa, som tillika äro behäftade med ett annat lyte — blinda,

blindhet eller dövstumhet — synes denna fråga mera svårlöst. Vad

först angår de blinda, må erinras, att den förutnämnda bestämmelsen,

att å anstalt för bildbara sinnesslöa icke får intagas sådan, som förklaras

vara olämplig för samlivet i anstalten, i själva verket gäller jämväl

blinda sinnesslöa. Det har även förekommit, att äldre, vanartad sådan

förvägrats inträde å den enskilda anstalt, som hittills haft till uppgift

att lämna vård och uppfostran åt blinda sinnesslöa. Den statsanstalt.

för blinda med komplicerat lyte, som för närvarande är under uppförande,

är emellertid avsedd att mottaga alla blinda, som tillika lida

av något annat lyte. Åven sådana blinda sinnesslöa och blinda fallandesjuka,

vilka tillhöra de vanartades kategori, komma sålunda att erhålla

rätt till inträde å denna anstalt. Detta synes även vara ändamålsenligt

och av behovet påkallat, då det från såväl undervisnings- som vårdsynpunkt

måste betraktas såsom olämpligt att intaga några blinda å eu

anstalt, vilken är avsedd att till vård mottaga även och huvudsakligen

sådana sinnesslöa, som icke äro blinda.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Vanar tade

dÖY8tumma.

Vad slutligen beträllar frågan om dövstumma vanartade sinnesslöas

omhändertagande, synes å ena sidan uppenbart, att undervisningen av

dövstumma sinnesslöa barn lämpligast sker i en för sådana särskilt anordnad

skola. Å andra sidan kunna emellertid även dövstumma sinnesslöa vara

så vanartade, att de i en dövstumanstalt bliva till stor skada för sin

omgivning. Detta torde likväl i främsta rummet gälla om sådana, som

kommit till den ålder, att de tillhöra arbetshem, och endast mera sällan

barn, som ännu äro i skolåldern. Något tvingande skäl att efter den

egentliga utbildningstidens slut behålla de sinnesslöa dövstumma i eu

till dövstumväsendet hörande anstalt — må vara att detta i allmänhet

är det mest ändamålsenliga — torde emellertid icke förefinnas. Det

synes de sakkunniga därför vara lämpligast, att vuxna varnartade sinnesslöa,

som tillika äro dövstumma, i stället för att kvarstanna i ett för

sinnesslöa dövstumma eventuellt anordnat arbetshem, intagas å arbetshem

för vanartade sinnesslöa. Däremot böra, av nyss anfört skäl, de

dövstumma sinnesslöa barnen, även om de äro något vanartade, sä långt

det är möjligt, kvarstanna i för dövstumma sinnesslöa anordnad skola. I

de fall, där vanarten är så framträdande, att deras kvarstannande i skolan

skulle innebära alltför stor skada för dennas verksamhet, torde likväl

överflyttning till anstalt för vanartade sinnesslöa böra ske, även om elevens

undervisning härigenom blir lidande. Hänsynen till faran för menliginverkan

på de övriga i dövstumskolan undervisade barnen bör härvid

uppenbarligen gå före kravet på skolundervisning åt en vanartad sinnesslö

dövstum, i all synnerhet som eu sådan givetvis i regel icke kan

återvända till samhället utan för hela livet behöver stanna å anstalt.

Vad här är sagt om vanartade sinnesslöa, som äro dövstumma,

gäller i tillämpliga delar även om vanartade fallandesjuka med samma lvte.

Till de i det föregående omnämnda avvikelser, som vid anordnaudet

av anstalter för vanartade sinnesslöa synas böra göras från de vanliga

sinnesslöanstalternas organisation, kommer slutligen även den, att anstaltsväsendet

för vanartade sinnesslöa icke behöver någon asyl. De vanartade

sinnesslöa stå nämligen i allmänhet icke så lågt, att de tillhöra

de obildbaras kategori. Där detta undantagsvis är fallet, utgör för övrigt

vanarten enligt gällande bestämmelser icke hinder för intagning i vanlig

sinnesslöasyl. De olägenheter, som äro förenade med en vanartad elevs

vistelse i anstalt för bildbara sinnesslöa, äro givetvis icke för handen,

när fråga är om sinnesslöa, som vårdas i asyl, enär ett eventuellt

menligt inflytande på omgivningen här saknar nämnvärd betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV. Skolhemmens organisation och därmed sammanhängande

frågor.

I föregående kapitel hava de sakkunniga i korthet angivit de

allmänna principer i fråga om anordnandet av anstalter för vanartade

sinnesslöa, som synas böra tillämpas. Då de sakkunniga nu

övergå att behandla dessa anstalters närmare organisation, komma de

med avseende härå att uppehålla sig endast vid skolhemmen lör vanartade

sinnesslöa barn. Vad arbetshemmen för äldre sinnesslöa av här

avhandlad kategori beträffar, har de sakkunnigas utredning, med hänsyn

till den i föregående kapitel berörda önskvärdheten av att dessa

anstalter om möjligt anordnas såsom öanstalter och till följd av därmed

förknippade svårigheter vid valet av tillfredsställande förläggningsorter

för desamma, ännu icke kunnat framföras så långt, att slutligt

förslag i denna del kan avgivas. 1 fråga om uppfostringsanstalterna

för van artade sinnesslöa barn möta däremot icke samma svårigheter vid

valet av förläggningsorter. Vid sådant förhållande har angelägenheten

av, att det nu rådande missförhållandet, att vanartade sinnesslöa barn

från sinnesslöskolorna återsändas till sina hemorter, snarast möjligt avhjälpes,

synts de sakkunniga kräva, att frågan om skolhemmens upprättande

företages till avgörande utan avvaktan på det slutliga förslag,

vartill utredningen om arbetshemmen må föranleda, så mycket mer som

denna fråga — enligt vad som framgår av det i föregående kapitel anförda

— svnes utan olägenhet kunna avgöras oberoende av det sätt,

varpå frågan om statens omhändertagande av de äldre bland de vanartade

sinnesslöa kan komma att få sin lösning.

Beträffande skolhemmens organisation möter först frågan om ledningen

av och inseendet över desamma. De hittills befintliga, av statsmedel

understödda anstalterna för bildbara sinnesslöa (skolhem och arbetshem),

med vilka asyl för obildbara ofta är förenad, stå — med undantag

av det vid dessa '' anstalter bedrivna undervisnings- och uppfostringsarbetet,

som är lagt under skolöverstyrelsens inseende — under uppsikt

av medicinalstyrelsen. Därjämte äro anstalterna underkastade den medi
-

Skolhemmens

organisation.

Överinseendet

över

skolhemmen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

cinsk-psykiatriska samt pedagogiska inspektion, som chefen för socialdepartementet

bestämmer. Skolhemmen för vanartade sinnesslöa synas

däremot såsom inrättningar av övervägande pedagogisk karaktär höra

liksom fallet är med statens hittillsvarande anstalter för abnormnndervisningen

— helt ställas under inseende av skolöverstyrelsen, vilken

myndighet lärer vara bäst skickad att öva uppsikt över desamma.

I detta sammanhang uppställer sig frågan, under vilket statsdepartement

skolhemmen böra lyda. De av landstingen, större städer ellerenskilda

upprättade, med statsmedel understödda sinnesslöanstalterna lyda för

närvarande under socialdepartementet och härutinnan synes icke någon

ändring böra ske, bland annat av det skälet, att ett stort antal av dessa

sinnesslöanstalter äro uteslutande eller delvis vårdanstalter för obildbara.

Statens abnormundervisningsanstalter lyda emellertid, liksom över huvud

taget det stora flertalet av allmänna och enskilda uppfostringsanstalter,

under ecklesiastikdepartementet. Det synes dock de sakkunniga mest

ändamålsenligt, att de här föreslagna uppfostringsanstalterna för vanartade

sinnesslöa för befrämjande av en i möjligaste mån enhetlig behandling

av ärenden rörande sinuesslövården inordnas under socialdepartementet,

liksom det av praktiska skäl torde vara lämpligt, att de för anstalternas

verksamhet erforderliga anslagen i riksstaten uppföras under

samma huvudtitel som övriga anslag för sinuesslövården. Härför talar

också det förhållandet, att arbetshemmen för äldre vanartade sinnesslöa,

vilka givetvis böra stå icke under skolöverstyrelsens utan under

medicinalstyrelsens uppsikt, på grund härav böra komma att lvda under

socialdepartementet. En anordning sådan som den här ifrågasatta synes

icke utgöra hinder för att skolöverstyrelsen får överinsseendet över

skolhemmen.

inspektion. I fråga om kontrollen över skolhemmen torde vidare böra stadgas,

att de skola vara underkastade samma inspektion som de hittillsvarande

anstalterna för bildbara sinnesslöa.

Styrelse; Den närmaste ledningen av skolhemmen och handhavandet av

nT^m.Z. dessas angelägenheter böra givetvis tillkomma särskilda styrelser. Sådan

styrelse synes böra bestå av 5 ledamöter, vilka förordnas av Kung!.

Magt, som tillika utser eu av ledamöterna att vara ordförande. I fråga

om styrelseledamöternas avgång torde lämpligen kunna meddelas bestämmelser

liknande dem, som i detta avseende äro gällande beträffande

statens tvångsuppfostringsanstalter. Vad styrelsernas sammansättning

beträffar, svnes det önskvärt, att av vardera stvrelsens ledamöter en äger

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

pedagogisk erfarenhet och en är läkare med psykiatrisk utbildning.

Vidare torde lämpligen eu av ledamöterna i styrelsen för uppfostringsanstalten

för gossar — vilken bör vara förenad med jordbruk — böra

vara erfaren i jordbruk samt i styrelsen för anstalten för flickor minst en

ledamot vara kvinna.

Styrelserna böra enligt de sakkunnigas mening en gång var tredje

månad sammankomma till ordinarie sammanträde, som bör hållas vid

vederbörande anstalt. Vid sammanträdena torde anstaltens föreståndare

i regel böra föredraga de ärenden, som föreligga till styrelsens prövning,

ävensom föra protokoll. Föredraganden bör äga rätt att deltaga i

överläggningarna samt att, där han i någon fråga är av annan mening

än styrelsens majoritet, i protokollet intaga sin skiljaktiga mening. I

fråga om styrelses beslutmässighet samt om omröstning inom densamma

torde böra stadgas samma bestämmelser, som gälla beträffande tvångsuppfostringsanstalternas

styrelse.

Därest ärende, som ej är av större vikt, kräver skyndsamt avgörande,

bör ordföranden äga rätt att å styrelsens vägnar fatta beslut.

Sådant beslut bör dock vid följande sammanträde anmälas och protokollföras.

I styrelsens allmänna åligganden bör ingå att besluta om intagning

och utskrivning av elever, tillsätta lärare och lärarinnor samt övrig

personal — med undantag av föreståndare — ävensom antaga läkare,

utfärda nödiga instruktioner för befattningshavare, fastställa arbetsordning

samt meddela övriga för skolhemmets verksamhet erforderliga bestämmelser,

bevilja semester och, med nedan angiven inskränkning, tjänstledighet

åt befattningshavare och tjänstepersonal ävensom att i allmänhet

utöva tillsynen över anstalten och ledningen av dess förvaltning.

I fråga om besvär över styrelses beslut torde böra meddelas liknande

bestämmelser som för tvångsuppfostringsanstalterna äro gällande.

Styrelse bör i början av varje år till skolöverstyrelsen ingiva redogörelse

för anstaltens verksamhet under närmast föregående kalenderår.

Inom styrelsen torde lämpligen en ledamot böra utses att tillika

tjänstgöra såsom anstaltens kassakontrollant. För detta uppdrag synes

skäligen böra efter styrelsens bestämmande utgå lämplig j ersättning.

I övrigt böra styrelsemedlemmarna icke åtnjuta lön eller arvode men

böra däremot för resor till eller från styrelsesammanträden eller eljest

i styrelsens ärenden åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning,

utgående av vederbörande huvudtitels anslag till rese- och trakta
5
-

Befogenheter

och åligganden.

Arvode och

reseersättning.

46 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Intagning av

. elever.

Intagning av

elever från

sinnesslöoch

cpilcptikers

kola.

mentspenningar. Sådan ersättning bor, liksom i andra liknande fall är

övligt, beräknas enligt tredje klassen i gällande resereglemente, dock

att, där någon ledamot på grund av innebavande ämbete eller eljest är

berättigad till ersättning enligt högre klass, ersättningen till sådan ledamot

må beräknas enligt denna klass.

Vad härefter beträffar principerna för intagning av elever i skolhem för

vanartade sinnesslöa, bör det enligt de sakkunnigas uppfattning stadgas,

att i sådan anstalt icke får intagas elev, som icke är eller förut varit

intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem för

vanartade barn.

Vad angår de sinnesslöa och fallandesjuka barnen har nämligen

erfarenheten, såsom förut berörts, till fullo ådagalagt, att man icke enbart

på grundvalen av från hemorten lämnade upplysningar om dessa

barns karaktärsegenskaper och om deras uppförande i hemmet kan bilda

sig en tillförlitlig uppfattning om, huruvida de äro att hänföra till de

vanartades kategori eller icke. Icke sällan händer, att elever, vilka av intagningshandlingarna

att döma äro vanartade, i en anstalt snart nog låta

disciplinera sig. Skulle intagning i skolhemmen kunna ifrågakomma

direkt från elevernas hemorter utan föregående vistelse i skola för sinnesslöa

eller fallandesjuka, så skulle skolhemmens omfattning bliva onödigt

stor, i det att där inkomme åtskilliga barn, för vilka detta vore

varken behövligt eller, med hänsyn till omgivningen å anstalterna, ens

lämpligt. Någon olägenhet synes icke behöva befaras av en anordning,

varigenom alla de bildbara sinnesslöa och fallandesjuka barnen, även om

deras intagningshandlingar möjligen giva vid handen, att de i hemmet

visat vanart, intagas i vanlig sinnesslöskola eller epileptikerskola och

först sedermera de, som befunnits vanartade, utskrivas därifrån till vederbörande

skolhem för vanartade sinnesslöa. Ett stöd /ör denna uppfattning

hava de sakkunniga i den erfarenhet, som i detta avseende vunnits

vid de hittills befintliga sinnesslöskolorna, vilka, enligt vad förut anförts,- i allmänhet icke vägrat inträde för barn, som i hemmet lagt i dagen

vanart av något slag.

En nödvändig förutsättning för den nu föreslagna anordningens

lämplighet är emellertid, att skolelever, så snart de av sinnesslöanstaltens

respektive epileptikeranstaltens läkare eller vederbörande inspektör förklarats

vara på grund av vanart eller liknande orsak olämpliga för samlivet

i anstalten, genom dennas försorg anmälas till inträde i vederbörande

skolhem för vanartade sinnesslöa. Det torde därför böra stadgas

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

skyldighet för nyssnämnda anstalters styrelser att hos kommun eller

målsman begära insändande av ansvarsförbindelse och därefter ingiva

ansökan om intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa. Bestämmelse

härom torde lämpligen böra i kungörelsen angående understöd av statsmedel

åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter införas såsom villkor för erhållande av statsunderstöd.

Förslag till ändring av nämnda kungörelse i sådant syfte

har av de sakkunniga uppgjorts och är fogat vid detta betänkande (Bil. 3).

Ansökning, varom här är fråga, bör åtföljas av — förutom nämnda ansvarsförbindelse

— de handlingar, som legat till grund för elevens intagning

i sinnesslö- eller epileptikerskolan jämte vederbörligt intyg om

elevens olämplighet för samlivet därstädes ävensom eu redogörelse för

hans intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i anstalten

samt i övrigt upplysning om sådana omständigheter, som för kännedomen

om eleven kunna vara av vikt.

Därest ansvarsförbindelse icke på sinnesslö- eller epileptikeranstaltens

anmodan insändes, måste givetvis den vanartade eleven utskrivas

till hemorten. På grund av de stora olägenheter, som äro förbundna

med vanartade sinnesslöas vistelse vare sig i hemmet eller i en fattigvårdsanstalt,

torde emellertid detta i allmänhet icke behöva befaras.

Skulle åter en vanartad elev efter ansökan från sinnesslö- eller epileptikeranstalt

på grund av bristande utrymme icke kunna omedelbart

intagas i skolhemmet för vanartade, bör han så vitt möjligt behållas

i sinnesslö- eller epileptikeranstalten, till dess plats i skolhemmet för

vanartade kan beredas.

Utom de elever, som sålunda direkt från skolorna för sinnesslöa intagning av

och fallandesjuka intagas i skolhemmen för vanartade sinnesslöa, kunna

emellertid särskilt under de första åren av dessa anstalters verksamhet Uptikerskoia

till intagning därstädes ifrågakomma även åtskilliga av de elever, som ^rivnaliever

under de senast förflutna åren på grund av vanart utskrivits från sinnesslö-

och epileptikerskolorna. I den mån dessa ännu befinna sig i skolåldern

eller, trots att de överskridit densamma, det oaktat befinnas kunna

utan alltför stora olägenheter intagas i skolhem, torde de, även om de

efter utskrivningen från sinnesslö- eller epileptikeranstalt under avsevärd

tid vårdats i hemmet, å fattigvårdsinrättning eller annorstädes, likväl

böra få mottagas i vederbörande skolhem för vanartade. Under den

övergångstid, som kräves för att den nya organisationen för vård av

vanartade sinnesslöa i och med arbetshemmens upprättande skall bliva

fullt genomförd, böra nämligen enligt de sakkunnigas uppfattning skolhemmen,

så långt det är möjligt, mottaga även sådana elever, vilka överskridit

den ålder, som är den vanliga för elever i sinnesslö- och epilep
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

tikerskolorna. Sedan även arbetshemmen för vanartade sinnesslöa kommit

till stånd, blir detta ej längre i samma grad behövligt.

Ansökan om intagning bör i fråga om nu avhandlade grupp av

elever kunna göras av vederbörande målsman eller av fångvårdsstyrelse

eller annat kommunalt organ. Dylik ansökning bör åtföljas av, förutom

ansvarsförbindelse, ett av föreståndaren för den anstalt, där eleven tidigare

varit intagen, lämnat intyg, att eleven av anstaltens läkare eller

vederbörande inspektör befunnits olämplig för samlivet på grund av

vanart eller liknande orsak samt att han på denna grund blivit utskriven

från anstalten. Dessutom bör av sökanden lämnas uppgifter rörande

elevens uppförande och levnadsförhållanden efter utskrivningen. Dessa

uppgifter böra, när ansökan icke göres av kommunal myndighet,

attesteras av pastor eller av kommunalnämnds eller barnavårdsnämnds

ordförande. Styrelsen för skolhemmet för vanartade bör, innan den

företager ansökningen till avgörande, från den anstalt, där eleven

tidigare varit intagen, inhämta de uppgifter, som legat till grund för

elevens intagning i sistnämnda anstalt, ävensom en redogörelse för hans

intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i anstalten samt

i övrigt för de omständigheter, som för kännedomen om eleven kunna

vara av vikt. Att fastställa några särskilda normer för prövningen av

dessa ansökningar har icke synts erforderligt, enär den nu berörda intagningen

i skolhemmen av elever direkt från hemorterna, såsom ovan

antytts, kan betraktas såsom en övergångsanordning vilken, efter hand

som den av de sakkunniga föreslagna organisationen för vården av vanartade

sinnesslöa hunnit fullt genomföras, så småningom torde komma

att begränsas till rena undantagsfall.

intagning av Sinnesslöa barn, tillhörande de vanartades grupp, intagas stunslm

"ärfeUerdom även i de skyddshem, som avses i lagen den 13 juni 1902 anfall

intagna gående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade

i skyddshem. }jarn é Detta har givetvis sin förklaring däri, att antalet intellektuellt

mer eller mindre undermåliga i allmänhet är relativt stort bland vanartade.

Enligt vad direktören vid åkerbrukskolonien Hall, filosofie

doktorn David Lund, meddelat de sakkunniga, gav en av honom år

1914 företagen intelligensundersökning vid handen, att av de vid nämnda

skyddsuppfostringsanstalt intagna eleverna 17,7 procent kunde betraktas

såsom lätt imbecilla och 16 procent såsom svårt imbecilla, medan motsvarande

procentsiffror vid samtliga skyddshem i riket under samma år

voro respektive 24,4 och 7,9. Det vill synas, att av de här avsedda

vanartade åtminstone de, som kunna betraktas såsom i egentlig mening

opaginerad Kontrollera mot PDF

sinnesslöa, icke lämpligen böra, även om gällande bestämmelser ej utgöra

hinder för en sådan anordning, vårdas eller uppfostras å de i 1902 års

lag omförmälda skyddshemmen, vilka ju äro avsedda för barn, som i

intellektuellt avseende äro normala eller i varje fall icke utpräglat undermåliga.

Det har också, enligt uppgifter som av de sakkunniga inhämtats

från vissa skyddshem, i åtskilliga fall förekommit, att elever på

grund av intellektuell undermålighet måst utskrivas från skyddshemmen

och återlämnas till vederbörande barnavårdsnämnder. Behovet av särskild

anstalt för vård och uppfostran åt dylika vanartade barn, vilkas vistelse

i skyddshemmen givetvis måste vålla betydande svårigheter vid arbetet

med de övriga skyddslingarnas uppfostran, har även från skyddshemmens

sida med styrka framhållits. Sådana skyddshemselever, vilka på

grund av sin intellektuella undermålighet icke kunna behållas i skyddshem,

böra därför översändas till vederbörande skolhem för vanartade

sinnesslöa. Åven elever, vilka redan blivit utskrivna från skyddshem,

torde, därest de ännu icke allt för mycket överskridit skolåldern, böra

få intagas i nämnda skolhem.

Ansökan om överflyttning från skyddshem till skolhem för vanartade

sinnesslöa bör, förutom av ansvarsförbindelse, åtföljas av dels läkarbetyg,

utvisande att eleven är sinnesslö, dels de uppgifter, som legat

till grund för hans intagning i skyddshemmet, dels ock en av skyddshemmets

föreståndare lämnad redogörelse för hans intellektuella utveckling,

arbetsduglighet och uppförande i skyddshemmet samt i övrigt upplysning

om de omständigheter, som för kännedomen om eleven kunna

vara av vikt. Läkarbetyget bör avfattas i enlighet med av Kungl. Maj:t

fastställt formulär.

Vid ansökning om intagning av sinnesslö elev, som blivit utskriven

från skyddshem, böra fogas, förutom ansvarsförbindelse, dels intyg av

vederbörande föreståndare, att eleven blivit utskriven från skyddshem,

dels läkarintyg, avfattat i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt formulär

och utvisande, att eleven är sinnesslö, dels ock av sökanden lämnade

uppgifter rörande elevens uppförande och levnadsförhållanden efter

utskrivningen. Dessa uppgifter böra, där ansökningen icke gjorts av

kommunal myndighet, vara attesterade av pastor eller av kommunalnämnds

eller barnavårdsnämnds ordförande. Innan styrelsen för skolhemmet

för vanartade sinnesslöa företager ansökningen till avgörande,

bör den från det skyddshem, där eleven tidigare varit intagen, införskaffa

de uppgifter, som legat till grund för elevens intagning i skyddshemmet

ävensom eu redogörelse för hans utveckling i intellektuellt avseende,

s. 38 Kontrollera mot PDF

V

Företrädesrätt

till intagning.

Viss ålder icke

villkor eller

hinder för

intagning.

38

hans arbetsduglighet och uppförande i skyddshemmet samt i övrigt för

omständigheter, som för kännedomen om eleven kunna vara av vikt.

Överflyttning från skyddshem av fallandesjuka, som icke äro sinnesslöa,

bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke förekomma. Givetvis bör

vid sådant förhållande icke heller eu från skyddshem tidigare utskriven

fallandesjuk, som icke tillika är sinnesslö, kunna intagas å skolhem för

vanartade sinnesslöa.

Skulle till intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa vara anmälda

flera elever än där kunna mottagas, böra i första hand de elever

intagas, som på grund av vanartens beskaffenhet äro i mest trängande

behov av anstaltsvården. Så t. ex. är givetvis omedelbart intagande i

fråga om en elev, som visat sexuell opålitlighet, vida mer av behovet

påkallat än i fråga om en elev, som visat oärlighet eller stöldbegär.

Föreligga samtidigt till avgörande ansökningar om inträde för elev, som

är eller varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka, och för

elev, som är eller varit intagen i skyddshem, bör den förre eleven vid

intagning äga företräde framför den senare, såvitt ej alldeles särskilda

förhållanden kunna föranleda till annat. Vid samtidig ansökning om överflyttning

av elev — vare sig från sinnesslöskola, epileptikerskola eller

skyddshem — och om intagning av elev, som tidigare varit intagen i

någon av nyssnämnda anstalter, bör den förre eleven äga företräde.

Vad beträffar åldern för intagning i uppfostringsanstalt för vanartade

sinnesslöa må här erinras, att i detta avseende i fråga om hittills

befintliga uppfostringsanstalter för sinnesslöa och för fallandesjuka

såsom villkor för erhållande av statsbidrag för skolelev är stadgat, att

elevens ålder vid intagningen icke får understiga sex år och ej heller,

beträffande andra än fallandesjuka och blinda sinnesslöa barn, överstiga

tolv år. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör emellertid för intagning

i skolhem för vanartade sinnesslöa icke fastställas någon bestämd åldersgräns

vare sig uppåt eller nedåt. Att föreskriva någon minimiålder torde

icke vara erforderligt, därest i enlighet med de sakkunnigas förslag intagning

får äga rum endast efter föregående vistelse i annan uppfostringsanstalt:

sinnesslöskola, epileptikerskola eller skyddshem. Ej

heller synes det lämpligt att stadga någon viss maximiålder för intagning.

Någon för alla gällande, fast övre gräns för skolåldern lärer

nämligen svårligen kunna fastställas, när fråga är om sinnesslöa och

fallandesjuka. Allra minst bör en sådan gräns fastslås beträffande vanartade

sådana. Då nämligen mången gång vanarten hos ett siunesslött

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

eller epileptisk! barn tydligt framträder först med åren, skulle i åtskilliga

fall, när fråga uppstår om intagning av en elev, vilken rätteligen borde

överflyttas till skolhem för vanartade, denne befinna sig i senare delen

av den vanliga skolåldern eller till och med kunna hava överskridit densamma.

Om elever blott på grund härav ej kunde intagas, skulle detta

komma att medföra en avsevärd begränsning i skolhemmens uppgift.

Enligt de sakkunnigas förslag böra därför elever utan hänsyn till nu

angivna förhållanden intagas i liär ifrågavarande skolhem, om de överhuvud

med hänsyn till sin utvecklingsgrad kunna anses hava gagn

av den undervisning och utbildning i teoretiskt och praktiskt avseende,

som dessa anstalter åsyfta att meddela. Det synes därför böra ankomma

på skolhemmens styrelser att för varje särskilt fall elter de föreliggande

omständigheterna pröva och avgöra, om en äldre elev, som anmäles till

intagning, bör mottagas eller icke.

Om således överskriden skolålder icke bör utgöra hinder för elevs

intagning i skolhem för vanartade sinnesslöa, så är emellertid uppenbart,

att dessa skolhem i första hand och huvudsakligen äro avsedda

för elever i skolåldern. Att intagning av äldre elever är att betrakta

såsom en övergångsanordning, så länge arbetshem för vuxna vanartade

sinnesslöa ännu saknas, är redan tidigare framhållet. I

I fråga om de statsunderstödda sinnesslöskolorna är föreskrivet, att

understöd för i sådan skola intaget barn må åtnjutas under högst åtta år. Att

beträffande skolhemmen för vanartade sinnesslöa föreskriva, att anstaltsvistelsen

icke får överskrida någon viss maximitid, synes de sakkunniga

icke lämpligt. De i dessa anstalter intagna eleverna böra kvarstanna

där, så länge de kunna hava gagn av anstalternas verksamhet eller icke

äro till men för övriga elever. I allmänhet torde de emellertid komma

att kvarstanna kortare tid än den, som utbildningen i skolorna för

sinnesslöa och fallandesjuka plägar omfatta. Såsom förut framhållits,

komma nämligen många av de vanartade eleverna att vid inträdet i

skolhemmet befinna sig i senare delen av skolåldern. Då resultatet av

skolhemmets verksamhet säkerligen i det stora flertalet fall icke kommer

att bliva så gynnsamt, att anstaltsvård med hänsyn vare sig till de sinnesslöas

eget eller till samhällets intresse kan undvaras, böra eleverna

under förutsättning att utskrivning icke av målsman begäres — vilket,

såsom tidigare berörts, i betraktande av de stora olägenheter, som

de vanartade sinnesslöas vistelse ute i samhället innebär, väl sällan

torde behöva befaras — sålunda i allmänhet efter uppnådd vuxen

ålder översändas till vederbörande arbetshem för vanartade sinnesslöa.

Anstaltsvistelsens

längd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Försöksvistelse

utom

skolhemmet.

Såsom i det föregående framhållits, bör ett sådant arbetshem om möjligt

förläggas till en ö, för att antalet av sådana till ifrågavarande kategori

av sinnesslöa hörande, som måste hänvisas till den allmänna sinnessjukvården,

skall bliva så litet som möjligt. Åven och framför allt i de fall,

där behov av vård å sluten avdelning kräver omhändertagande inom den

offentliga sinnessjukvårdens ram, torde skolhemsvistelsen komma att i

jämförelse med den vanliga utbildningstiden i sinnesslö- och epileptikerskolorna

bliva relativt kort.

För en mindre grupp av elever synes emellertid vistelsen vid skolhemmet

kunna komma att bliva längre än den vanliga. Fall torde nämligen

otvivelaktigt kunna förekomma, då sinnesslöa, som äro att hänföra

till de vanartades eller odisciplinerbaras kategori, t. ex. affektlabila eller

sexuellt opålitliga, likväl med hänsyn till vanartens eller den psykiska

abnormitetens beskaffenhet icke nödvändigt behöva vårdas å vare sig

sluten anstalt eller öanstalt. Det bör därför icke vara uteslutet, att vissa

elever även såsom äldre kunna kvarstanna vid skolhemmet, möjligen i

en såsom annex till detta anordnad arbetshemsavdelning, i all synnerhet

om denna kan förläggas på något avstånd från skolhemmet. Vad beträffar

skolhemmet för vanartade sinnesslöa gossar, vilket såsom förut framhållits

bör vara förlagt till jordbruksfastighet, kan det med hänsyn till

anstaltens behov av arbetskrafter för jordbruket till och med vara önskligt,

att skolhemmet förenas med en sådan arbetshemsavdelning. Vad åter

angår kvinnliga sinnesslöa av här avhandlad kategori, i fråga om vilka

vanarten ofta består i opålitlighet i sexuellt avseende, torde bland dessa

finnas åtskilliga, vilka även såsom vuxna utan olägenhet kunna vistas

tillsammans med i skolhemmet intagna sinnesslöa flickor, fastän de icke

lämpa sig för anstalter, som äro avsedda jämväl för sinnesslöa av mankön.

Dylika kvinnliga sinnesslöa synas därför icke behöva omhändertagas i

särskilt annex utan kunna kvarstanna i själva skolhemmet, blott detta

kan tillräckligt effektivt isoleras från yttervärlden. För skolhemmet skulle

givetvis en sådan anordning innebära stora fördelar genom tillgången till

de äldre elevernas biträde vid varjehanda inom skolhemmet förekommande

sysslor. Av här anförda skäl torde styrelserna för skolhemmen

böra erhålla rättighet att, där så prövas lämpligt, medgiva, att elever

även efter avslutad utbildning i skolhemmet må kvarstanna antingen i

detta eller uti ett i anslutning till detsamma anordnat arbetshem.

Under anstaltsvistelsen torde emellertid i vissa undantagsfall även

kunna ifrågakomma försök med utackordering i enskilt hem eller, där

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

elevens arbetsförmåga är så stor, att han icke är i behov av ekonomiskt

understöd, med anställning hos lämplig person. Vare sig en dylik anordning

— vilken endast bör förekomma i sådana fall, där eleven under

längre tid visat pålitlighet och gott uppförande — har karaktären av

inackordering i familj, till vilken skolhemmet betalar viss avgift för elevens

underhåll, eller av tjänst hos enskild person, kan densamma tydligtvis

i viss man räknas såsom en del av anstaltsvistelsen, då i båda fallen

eleven fortfarande bör vara antecknad såsom tillhörande skolhemmet och

stå under övervakning från dess sida.

Vad beträffar dylik vistelse utom skolhemmet (villkorlig utskrivning)

bör det givetvis tillkomma styrelsen att bestämma, om och när

sådan skall försökas, att utse den person, hos vilken eleven skall utackorderas

eller anställas, att med denne träffa avtal om villkoren för

utackorderingen eller anställningen samt tillse, att eleven förses med

erforderlig utrustning. Skolhemmets övervakning och kontroll över eleven

bör lämpligen åligga dettas föreståndare. Skulle försöket med villkorlig

utskrivning icke slå väl ut, har föreståndaren att ofördröjligen göra anmälan

härom till styrelsen, som då bör besluta om omedelbar återintagning

i skolhemmet.

Vad härefter angår definitiv utskrivning från skolhemmet, har det utskrivning,

redan förut framhållits, att, då sådan begäres av vederbörande målsman,

densamma icke kan vägras, så länge lagstiftning om anstaltsplikt för

vårdbehövande sinnesslöa ännu icke blivit genomförd. I övriga fall bör

skolhemmets styrelse äga besluta om utskrivning från detsamma. Sådan

utskrivning kant, enligt vad tidigare föreslagits, äga rum dels till arbetshem

(öanstalt) för vanartade sinnesslöa, dels till sinnessjukanstalt (kriminalasyl

eller hospital), dels, vad beträffar icke sinnesslöa fallandesjuka, till

skyddshem, som mottager sådana, dels och slutligen, ehuru detta säkerligen

kommer att äga rum allenast i enstaka undantagsfall, till frihet

ute i samhället.

Flertalet elever i skolhemmen torde, såsom i det föregående berörts,

när de uppnått vuxen ålder, komma att översändas till arbetshem för

vanartade sinnesslöa. Framställning om dylik överflyttning synes böra

av skolhemmets styrelse göras hos styrelsen för vederbörande arbetshem.

Vid denna framställning böra fogas dels de handlingar, som legat till

grund för elevens intagning i skolhemmet, dels ock avskrift av den

nedan omförmälda minnesboken för eleven.

Samma förfaringssätt som det nu föreslagna torde böra iakttagas i

fråga om överflyttning till skyddshem.

Finner skolhemmets styrelse, att eleven är i behov av vård å sinnes
6
-

46

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Minnesbok.

Undervisningens

allmänna

anordning.

1893 års

kommitté.

sjukanstalt, bör ansökan göras om intagning antingen å kriminalasyl eller,

där detta icke anses behövligt, å det hospital, inonä vars upptagningsområde

elevens hemort är belägen. I båda de nu nämnda fallen bör ansökningen

vara åtföljd av de handlingar, som fordras för intagning av

sinnesslö i sinnessjukanstalt, samt av en avskrift av minnesboken för eleven.

Utskrivning till frihet i samhället bör enligt de sakkunnigas mening

kunna ifrågakomma endast i de fall, där en elev under en längre

tids försöksvistelse utom skolhemmet genom eget arbete förskaffat sig

sitt uppehälle och under denna tid visat sådant uppförande och sådan

pålitlighet, a,tt grundad förhoppning finnes, att han skall kunna på egen

hand reda sig i livet.

Utskrivning från skolhem för vanartade sinnesslöa till någon av de

hittills befintliga anstalterna för bildbara sinnesslöa eller fallandesjuka

bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke kunna ifrågakomma.

Kostnaderna för överflyttning till annan anstalt böra bestridas av

skolhemmet.

över varje i skolhem intagen elev bör på föreståndarens ansvar

föras minnesbok, innefattande uppgift å ålder, hemvist och tid för intagning,

föräldrarnas namn, ställning och hemvist, de upplysningar, som

erhållits rörande elevens tidigare levnadsomständigheter, redogörelse för

hans intellektuella och moraliska utveckling, kunskaper och arbetsduglighet

samt uppförande å anstalten ävensom för beskaffenhet av mot

honom vidtagna disciplinära åtgärder och för de förseelser, som föranlett

dessa åtgärder, uppgift om eventuell villkorlig utskrivning ävensom

eventuell återintagning i anstalten samt i övrigt redogörelse för alla

omständigheter, som för kännedomen om elevens karaktärsegendomligheter

kunna vara av betydelse.

De sakkunniga vilja härefter i korthet upptaga frågan om den

allmänna anordningen av den undervisning, som i de här avhandlade

skolhemmen bör meddelas. I detta avseende tillåta sig de sakkunniga

att till en början erinra om det uttalande, som av den förutnämnda, år

1893 tillsatta kommittén för viss utredning rörande sinnesslövården uti

dess_ i mars 1894 avgivna betänkande gjordes i fråga om sinnesslöundervisningens

mål och medel samt om denna undervisnings omfattning och

organisation1). Kommittén anförde därom bland annat följande:

»Målet för undervisningen — när denna tages i sin vidsträcktaste omfattning —

ar i skolan för andesvaga väsentligen detsamma som i den allmänna folkskolan. Den

) »Underdånigt betänkande och förslag till ordnande af andesvagas undervisning, af.

gifvet i mars 1894 af därtill i nåder utsedde kommitterade», sid. 81—86. S

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

har nämligen till syfte att rikta barnens vilja till det goda och befästa den däruti,

att meddela dem sådana insikter och färdigheter, som ingå i den allmänna folkbildningen,

att öfva dem i sådana praktiska arbeten, som för deras utbildning och framtida

verksamhet äro af synnerlig betydelse, samt att genom och under detta främja

en allsidig utveckling af deras själs- och kroppskrafter. Men till följd af de andesvaga

barnens oförmåga att göra sig boklig undervisning i någon större utsträckning

verkligt till godo, och då det för deras kommande lif är synnerligen viktigt, att de

redan under skoltiden förvärfva så stor arbetsskicklighet som möjligt, bör i skolan för

andesvaga den formella utdaningen kraftigare betonas och större utrymme gifvas åt

de praktiska arbetena än i den allmänna folkskolan.»---»Men äfven om un
dervisningens

mål och medlen för dettas uppnående äro desamma i de bada ofvan

omnämnda skolarterna, skilja de sig åt, när det blir fråga om omfattningen af den

lärokurs, som i dem bör inhämtas. I de teoretiska läroämnena genomgås i den allmänna

folkskolan väsentligen större kurser, än som kunna medhinnas i skolan för

andesvaga. Visserligen kunna åtskilliga andesvaga barn inhämta jämförelsevis rätt

omfattande lärokurser, åtminstone i något eller några kunskapsämnen, och exempel

torde ej saknas, att andesvaga hafva fullt nöjaktigt tillägnat sig de för en vanlig

folkskola föreskrifna lärokurserna i de särskilda undervisningsämnena. Men dessa

bilda dock undantag. I allmänhet kunna de andesvaga ej tillägna sig det kunskapsmått,

som är stadgadt för folkskolan. Då härtill kommer, att de andesvaga barnen

ej sällan äro så ensidigt riktade, att de, under det de kunna göra jämförelsevis goda

framsteg i ett läroämne, nästan alldeles sakna förmåga att tillägna sig äfven det allra

enklaste i ett annat, torde någon för alla gällande lärokurs hvarken böra eller kunna

uppgöras, helst man vid undervisningen, om denna skall bära någon afsevärd frukt,

bör°så mycket som möjligt gifva akt på den enskildes anlag och låta honom fortskrida

så långt som möjligt på det område, inom hvilket det för honom är möjligt att

med verkligt gagn komma ett stycke framåt. Beträffande de praktiska arbetena bör

skolan för andesvaga meddela en mer omfattande undervisning än folkskolan så väl

med hänsyn till mångfalden af de arbeten, hvilka till följd af de andesvaga barnens

olika anlag måste förekomma, som med afseende på den färdighet, de böra förvärfva,

på det att de, sedan de lämnat skolan, måtte kunna ägna sig åt nyttiga sysselsättningar

och därigenom bidraga till förvärfvande af sitt uppehälle. Klart är, att i skolan tillfälle

bör beredas alla dem, som visa anlag för ett handtverk, att häri utbilda sig.

Men då erfarenheten ådagalagt, att endast få kunna förvärfva så stor skicklighet, att

de som handtverkare kunna förskaffa sig sitt uppehälle, är det af nöden att vid uppfostringsanstalterna

hafva tillgång till arbeten, som äro mer lämpade för flertalet, och

som kunna erbjuda äfven de svagare en gagnande sysselsättning och utsikt att i framtiden

kunna med eget arbete åtminstone bidraga till att förskaffa sig hvad till lifvets

nödtorft hör. Sådana arbeten äro jordbruksarbeten, hvilka i allmänhet äro så enkla,

att de af de flesta kunna utföras, men dock öfva stort inflytande på de intellektuella

krafterna.» I

I fråga om förhållandet mellan teoretisk och praktisk undervisning

samt angående individualisering av undervisningen anförde kommittén vidare:

»Bokliga sysselsättningar och öfningar i praktiska arbeten böra ställas i det förhållande

till hvarandra, att en nödig växling dem emellan uppstår och ej någon ensidig

riktning åt det ena eller andra hållet framkallas. Dock torde de praktiska anlagen

i första hand böra ses till godo och, i den mån intelligensen visat sig svag,

större utrymme lämnas åt det praktiska arbetet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

De sakkunniga.

Forsta villkoret för att undervisningen af andesvaga barn skall kunna bedrifvas

med framgång är, att man söker göra sig reda för orsaken till abnormiteten och hur

den yttrar sig.---Anledningen till abnormiteten och sättet, hvarpå den yttrar

sig, måste utöfva ett bestämmande inflytande på behandlingen af de särskilda andesvaga

barnen. Däraf följer, att några allmängiltiga, detaljerade föreskrifter för undervisningen

af dessa ej kunna gifvas. Ju mer individuell den blir, ju bättre resultat

medför den.»

Vad kommittén sålunda yttrat rörande sinnesslöundervisningen synes

de^ sakkunniga i huvudsak fortfarande äga giltighet. Åven vid här

ifrågavarande skolhem bör huvudvikten läggas på den praktiska undervisningen

och de praktiska arbetsövningarna. Till övervägande flertal

utgöras dessa anstalters elever av sådana, som under hela sitt liv böra

åtnjuta anstaltsvård, och deras utbildning bör därför helt naturligt ordnas

så, att de under senare delen av sin anstaltsvistelse kunna sysselsättas

med ett efter deras anlag och arbetsförmåga avpassat arbete, varvid

man även bör hava i sikte, att eleverna bibringas sådan arbetsduglighet

och praktisk färdighet, som kan bliva till största möjliga gagn för anstalterna.

^ Den praktiska undervisningen och det praktiska arbetet böra

därföi pa anstalternas arbetsordning* erhålla större utrymme än den

teoretiska undervisningen. Vad sistnämnda undervisning beträffar, bör

densamma inskränkas till sådana skolämnen, som särskilt kunna anses

vara av betydelse för utvecklingen av elevernas intellektuella anlag och

för . deras moialiska fostran. Därjämte bör undervisning meddelas i de

övningsämnen, som. förekomma i'' de vanliga sinnesslöskolorna. Den

praktiska undervisningen bör självfallet delvis omfatta olika ämnen vid

de båda anstalterna. I skolhemmet för gossar böra särskilt förekomma

träslöjd, skomakeri, borstbinderi samt möjligen andra hantverksarbeten,

varjämte eleverna bär böra sysselsättas med vedhuggning samt framförallt

kreatursskötsel och jordbruksarbete. I skolhemmet för flickor

höra företrädesvis förekomma olika slag av vävnadsarbeten, sömnad,

stickning, virkning m. fl. handarbeten. I båda skolhemmen böra dessutom

eleverna sysselsättas med trädgårdsarbete samt i så stor utsträckning

som möjligt utföra alla slags förekommande husliga sysslor såsom städning,

tvätt och bak in. in.

. Vid anordnandet av såväl den teoretiska som den praktiska undervisningen

böra emellertid beaktas de synpunkter, som av 1893 års

kommitté anlagts i. fråga om individualisering av undervisningen. Denna

,*r åtminstone vad den teoretiska undervisningen beträffar,

vid här ifrågavarande skolhem så mycket nödvändigare, som elevernas

förut genomgångna teoretiska kurser komma att växla efter längden av

deras tidigare vistelse vid annan uppfostringsanstalt. Att på förhand i

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

detalj meddela några allmängiltiga föreskrifter rörande undervisningskurser

synes därför varken lämpligt eller ens möjligt. I den pedagogiska

inspektion, som enligt de sakkunnigas förslag skall utövas över

anstalterna, se de sakkunniga en garanti för att undervisningen vid

skolhemmen blir anordnad på lämpligaste sätt.

Arbetsordning att till huvudsakliga delar ligga till grund för anordnandet

av undervisningen och det praktiska arbetet bör för varje arbetsår

— vilket bör räknas från höstterminens början det ena året till

höstterminens början nästa år — fastställas av styrelsen, sedan förslag

uppgjorts av föreståndaren. Viss rörelsefrihet inom ramen för den sålunda

fastställda arbetsordningen bör likväl medgivas, så att t. ex. den

teoretiska undervisningen under tider för brådskande utomhusarbeten

må för kortare tid kunna inskränkas. Skolundervisningen bör fortgå

40 veckor varje år med fördelning på två terminer efter styrelsens beprövande.

I detta sammanhang torde lämpligen kunna i korthet beröras de

bestämmelser, som synas böra meddelas angående formerna för tillrättavisning

av elever i skolhemmen för vanartade sinnesslöa. Särskilda

disciplinära åtgärder lära nämligen vara erforderliga för uppehållande

av ordning och arbetsflit inom anstalterna. Att alltför snävt begränsa

anstaltsledningens handlingsfrihet i detta avseende synes med hänsyn

till det här ifrågavarande elevmaterialets beskaffenhet icke vara lämpligt.

Å andra sidan torde man uttryckligen böra angiva, vilka disciplinära

åtgärder som må användas, på det att en med hänsyn till

elevernas sinnesbeskaffenhet olämplig behandling av desamma icke må

förekomma. Såsom vid ifrågavarande anstalter lämpliga disciplinära åtgärder,

där muntlig tillrättavisning ej hjälper, vilja de sakkunniga föreslå:

inskränkning i friheter, som i allmänhet äro eleverna medgivna,

eller förlust av särskilda förmåner, som kunna vara viss elev beviljade,

sängläge för viss, av anstaltens föreståndare bestämd tid, antingen enbart

eller i förening med inknappning i kosten genom indragning av

vissa måltider eller tilldelning av enformig kost, samt undantagsvis

kroppsaga, som dock endast må utdelas av föreståndare eller lärarpersonal.

Vid inknappning av kosten och vid tilldelning av enformig

kost bör tillses, att åtgärden icke användes på sådant sätt, att den kan

medföra skada för elevens hälsa. Sängläge bör, där anstaltens föreståndare

så anser lämpligt, kunna förenas med isolering i särskilt rum,

Arbetsord
ning.

Disciplinära

åtgärder.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Skolhemmens

personal.

Tillsättning.

Tjänstledighet.

vilket likväl under alla omständigheter bör hava vanlig dagshelysning

och sålunda icke får utgöras av en cell med endast en mindre fönsterglugg.

Vid agas utdelande bör hänsyn tagas till elevens ålder, utvecklingsgrad

och sinnesbeskaffenhet.

Över vidtagna disciplinära åtgärder bör för möjliggörande av erforderlig

kontroll från styrelsens och vederbörande inspektörers sida vid

skolhemmet finnas en särskild journal, vilken bör föras av föreståndaren.

Uet bör åligga styrelsen att vid varje ordinarie sammanträde företaga

granskning av denna journal.

Vad slutligen angår den vid skolhemmen erforderliga personalen få de

sakkunniga i följande kapitel tillfälle att uttala sig rörande dennas antal

och ställning i avlöningshänseende m. m. Här vilja de sakkunniga

endast i korthet yttra sig angående formerna för personalens anställande,

kompetensvillkor för föreståndare och lärarpersonal ävensom därmed

sammanhängande spörsmål av organisatorisk natur.

Föreståndare torde böra tillsättas av skolöverstyrelsen. Vid ledighet

bör befattningen av anstaltens styrelse på övligt sätt genom kungörelse

i allmänna tidningarna ledigförklaras, varefter styrelsen med eget yttrande

överlämnar ansökningshandlingarna till skolöverstyrelsen, som

förordnar innehavare av den lediga befattningen.

Lärare böra däremot, efter ledigkungörande av befattningarna på

vanligt sätt, tillsättas av skolhemmets styrelse, sedan föreståndaren över

ansökningarna avgivit skriftligt yttrande. Sedan tjänst blivit tillsatt,

bör anmälan härom göras hos skolöverstyrelsen.

All övrig erforderlig personal bör antagas av styrelsen, i den mån

denna ej lämnat föreståndaren uppdrag att antaga sådan personal.

Föreståndare torde lämpligen böra förordnas tillsvidare. Lärare

böra däremot, så länge skolhemmen äro uppförda å extra stat, tillsättas

med fyra månaders ömsesidig uppsägning, övrig personal bör antagas

med två månaders ömsesidig uppsägning.

Tjänstledighet och semester åt befattningshavare och tjänstepersonal

bör beviljas av styrelsen, i den mån icke föreståndaren bemyndigats att

bevilja sådan. Skulle föreståndare vara i behov av längre ledighet än

sex månader av ett kalenderår, synes likväl avgörande härom böra

förbehållas skolöverstyrelsen, som då även förordnar vikarie. I övriga

fall bör skolhemmets styrelse förordna vikarie för ledig befattningshavare,

så vida densamma ej givit föreståndaren uppdrag härutinnan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Vad beträffar befattningshavares ställning och åligganden, bör föreståndare,

i egenskap av anstaltens chef, i alla avseenden, där styrelsens

beslut ej erfordras, handhava den närmare förvaltningen av anstalten

och utöva förmanskap över den därstädes anställda personalen.

Utom förvaltningsgöromålen bör emellertid föreståndaren även bestrida

teoretisk undervisning till den omfattning, som av styrelsen bestämmes.

Kravet på undervisningsskyldighet för föreståndaren bör enligt de sakkunnigas

mening fasthållas, även om förvaltningsgöromålen i en framtid

skulle komma att bliva så omfattande, att de helt taga en persons

arbetskraft i anspråk. Nödvändigheten av, att föreståndaren uppehåller

intim kontakt med det vid anstalten bedrivna undervisningsarbetet och

förskaffar sig personlig kännedom om varje i anstalten intagen elev, synes

de sakkunniga kräva, att i sådant fall lättnad i stället beredes föreståndaren

i förvaltnings- och expeditionsgöromålen.

Lärares undervisningsskyldighet bör icke överstiga 30 veckotimmar.

Den övriga tjänstgöringsskyldighet, företrädesvis vakttjänstgöring och

dylikt, som kan böra åläggas lärarpersonalen, ävensom tjänstgöringsskyldighet

för övrig personal torde böra bestämmas av styrelsen, som

har att härom utfärda nödiga instruktioner.

I fråga om fel eller försummelse i tjänsten torde lämpligen kunna

meddelas bestämmelser, i huvudsak liknande dem, som i detta avseende

äro stadgade beträffande personalen vid tvångsuppfostringsanstalterna.

Att skolhemmens föreståndare böra äga pedagogisk erfarenhet torde

med hänsyn till ifrågavarande anstalters uppgift vara självfallet. Att därutöver

stadga några närmare kompetensvillkor synes de sakkunniga icke

lämpligt. Det avgörande för en persons duglighet till förestån darbefattning

blir givetvis de personliga kvalifikationer, som han besitter för

ledningen av en anstalt, varom här är fråga, och särskilda behörighetsvillkor

kunna därvidlag endast tillmätas en underordnad betydelse.

Föreståndarbefattningen vid skolhemmet för flickor bör självfallet

icke innehavas av annan än kvinna, liksom föreståndarbefattningen vid

skolhemmet för gossar bör innehavas av man.

Vad lärarpersonalen beträffar, synes manlig lärare för att kunna anställas

vid skolhemmen böra hava uppfyllt de villkor som äro stadgade

för ordinarie anställning vid egentlig folkskola. Kvinnlig lärare bör

hava avlagt antingen småskollärar- eller folkskollärarexamen eller också

avgångsexamen vid det i samband med föreningens för sinnesslöa barns

vård sinnesslöskola å Slagsta anordnade statsunderstödda seminariet för

Tjänsteställning

och

åligganden.

Tjänstefel.

Kompetens
villkor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

utbildande av lärare vid skolor för sinnesslöa barn. Såsom lärarinna

bör emellertid även kunna antagas den, som under minst två år tjänstgjort

såsom lärarinna vid statsunderstödd sinnesslö- eller epileptikerskola.

Föregående tjänstgöring vid sådan skola är givetvis alltid önskvärd

men bör enligt de sakkunnigas uppfattning för den, som avlagt

någon av ovan nämnda __ examina, icke stadgas såsom oeftergivligt

villkor för anställning. Åven föregående tjänstgöring vid skyddshem

bör vid tillsättning av lärarbefattning tillmätas betydelse.

De bestämmelser, som i förevarande kapitel förordats, ävensom de

övriga stadganden beträffande skolhemmens organisation, som synts erforderliga

för dessas verksamhet, hava sammanförts i av de sakkunniga

upprättade förslag till reglementen för desamma, vilka förslag

äro fogade vid detta betänkande (Bil. 1—2). I dessa förslag hava anstalterna

benämnts »statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar»,

respektive »sinnesslöa flickor». Att i reglementenas rubriker utmärka

anstalternas uppgift att mottaga sinnesslöa, tillhörande de vanartades

kategori, har synts de sakkunniga mindre lämpligt.

I anslutning till reglementsförslagen hava uppgjorts förslag till

formulär för vissa intagningshandlingar (läkarintyg och ansvarsförbindelse),

vilka förslag jämväl äro fogade vid de sakkunnigas betänkande

(Bil. 4—5).

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

V. Skolhemmens omfång och förläggning samt deras

personal.

I sitt förberörda utlåtande över riksdagens skrivelse den 10 maj

1910 framhöll medicinalstyrelsen, att någon beräkning av antalet vanartade

sinnesslöa i vårt land icke funnes och att styrelsen ej vore i tillfälle

att anföra några ens approximativa tal härutinnan.

Antalet sådana sinnesslöa borde dock ej sättas alltför lågt, då till denna kategori

måste räknas en hel del personer med antisociala tendenser. Styrelsen kunde ej

heller avgiva ett lämpligt förslag till beräkning av antalet ifrågavarande sinnesslöa.

Ett sätt vore, att en dylik beräkning gjordes i samband med de resor, som provinsialläkare

och extra provinsialläkare jämlikt §§ 70 och 74 i förnyade nådiga stadgan

angående sinnessjuka den 14 juni 1901 vore skyldiga att årligen företaga för tillsyn

av inom deras distrikt befintliga sinnessjuka och sinnesslöa, för vilka sådant ansåges

vara av behovet påkallat, men dels skulle därvid endast de å landsbygden

boende sinnesslöa komma att medtagas i beräkningen, dels skulle också resultatet

av denna icke bliva tillfredsställande, då undersökningen komme att verkställas av

ett stort antal undersökare, bland vilka helt olika uppfattningar angående behovet

av anstaltsvård kunde vara rådande. Möjligen skulle undersökningen kunna inskränkas

till ett mindre antal av dessa sinnesslöa, men även i så fall skulle beräkningen bliva

högst otillförlitlig.

Eu fullständig utredning rörande antalet i riket befintliga sinnesslöa

tillhörande de vanartades kategori samt angående dessa sinnesslöas levnadsomständigheter,

sättet för deras, hittillsvarande omhändertagande,

brottslighetsprocenten bland dem o. s. v. skulle givetvis i och för sig

vara av det största intresse. En sådan utredning skulle enligt de sakkunnigas

förmenande vara ägnad att giva en skarp belysning åt de

missförhållanden ur både den enskilde individens och samhällets synpunkt,

som frånvaron av en organiserad austaltsvård av vanartade sinnesslöa

med lort. Med hänsyn till de av medicinalstyrelsen framhållna svårigheterna

att åstadkomma eu tillfredsställande utredning av ifrågavarande

slag skulle emellertid värdet av denna utredning säkerligen icke komma

att motsvara de^ dryga kostnader, som densamma givetvis skulle komma

att medföra, k ör bedömandet av det totala platsbehovet i särskilda

anstalter för vanartade sinnesslöa vore det i övrigt icke tillfyllest med

en beräkning av antalet sådana sinnesslöa, enär, såsom i det föregående

närmare utvecklats, åtskilliga av de till vuxen ålder komna vanartade

-i

Svårighater

att beräkna

totalantalet

vanartade

sinnesslöa.

46 si

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

*

Beräkning av

skolhemmens

omfång.

50

sinnesslöa — nämligen alla sådana, som icke lämpa sig lör en öppen

anstalt — behöva omhändertagas inom den allmänna sinnessjukvårdens

ram. Det skulle därför bliva nödvändigt .att vid en sådan utredning —

åtminstone vad de äldre beträffar — gorå en fullständig uppdelning av

de vanartade sinnesslöa med hänsyn till beskaffenheten och graden av

deras antisociala tendenser o. s. v.

I detta sammanhang hava de sakkunniga emellertid icke anledning

att ingå på frågan om platsbehovet å anstalter för äldre vanartade sinnesslöa,

då de sakkunniga för närvarande framlägga förslag endast om

upprättande av skolhem för vanartade sinnesslöa barn. För beräkningen

av dessa anstalters omfång finnes möjlighet att med hänsyn till de

intagningsbestämmelser, som i föregående kapitel föreslagits, erhålla fasta

utgångspunkter. .....

I detta avseende har uti de i föregående kapitel omförmälda förslagen

till reglementen för skolhemmen, som av de sakkunniga uppgjorts,

införts bestämmelser, enligt vilka i dessa anstalter få mottagas

endast sådana elever, vilka tidigare varit intagna antingen i vanlig smnesslö-

eller epileptikerskola eller i skyddshem för vanartade barn.

I första hand böra — såsom försvårande för uppfostringsarbetet i de

vanliga sinnesslö- och epileptikerskolorna — intagas sådana därstädes

vårdade elever, vilka egentligen bort såsom olämpliga för samlivet utskrivas

men likväl fått kvarstanna. Vidare kunna till intagning ifrågakomma

åtskilliga av de elever, vilka tidigare utskrivits från sinnesslöoch

epileptikerskolorna på grund av vanart. I båda de nu nämnda

grupperna höra, såsom i det föregående (kap. III) framhållits, inräknas

icke endast de i egentlig mening vanartade utan även de på grund av

abnormt häftigt lynne mest svårhanterliga (de affektlabila) samt sinnesslöa

med rymningstendenser. Slutligen kunna även åtskilliga sadana

skyddshemselever, vilka befunnits på grund av sinnesslöhet icke lämpa

sig för undervisningen i skyddshem, förväntas bliva anmälda till inträde

i skolhemmen för vanartade sinnesslöa.

För att utröna antalet av de platser, som med de sålunda förordade

intagningsbestämmelserna äro behövliga i uppfostringsanstalterna för

vanartade sinnesslöa barn hava de sakkunniga från samtliga smnesslöoch

epileptikerskolor infordrat uppgifter dels rörande antalet elever, vilka

såsom olämpliga för samlivet på grund av vanart, häftigt lynne eller

våldsamhet samt upprepade rymningar lämpligen bort utskrivas från

anstalterna men dock fått kvarstanna, dels och rörande antalet elever,

som under tiden från och med den 1 januari 1913 till och med den 30

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

juni 1920 av enahanda grunder utskrivits från nämnda anstalter. Rörande

de tidigare än år 1913 utskrivna eleverna hava de sakkunniga

icke ansett erforderligt att infordra några uppgifter, då dessa elever numera

torde hava natt den ålder, att intagning i skolhem i regel icke

bör ifrågakomma.

Resultatet av de sålunda infordrade uppgifterna hava sammanställts

i tablåer, som äro fogade vid detta betänkande (Bil. 6—9).

Vad först beträffar manliga elever, hava de inkomna uppgifterna .skolhemmet

givit vid handen, att i samtliga sinn ess löskolor den 30 juni 1920 vistades Ö''r vanartade

sammanlagt 23 gossar, vilka såsom olämpliga för sumiivet i anstalterna

egentligen bort utskrivas därifrån. I epileptikerskolorna funnos vid

nämnda tidpunkt inga sadana elever. Under perioden den 1 januari

1913—den 30 juni 1920 hade vidare av samma orsak från sinnesslöskolorna

utskrivits 29 och från epileptikerskolorna 11 manliga elever,

av vilka senare de flesta även torde hava varit sinnesslöa*). Medeltalet

utskrivna för ar räknat har alltså under ifrågavarande period varit

omkring 5. Av de sammanlagt 40 elever, vilka under nämnda tidrymd

på grund av olämplighet för samlivet utskrivits, äro 12 födda

före år 1900, 14 under åren 1900—1904 samt 14 efter ingången av år

1905°°). Av dessa torde flertalet av de före år 1905 födda eleverna

höra intagas i arbetshem för vanartade sinnesslöa, då de på grund av

sin ålder i allmänhet icke torde lämpa sig för skolhem. Uteslutet är

emellertid icke, att en och annan av de under perioden 1900—1904

födda lämpligen kan intagas. Av de efter ingången av år 1905 födda

eleverna torde man böra räkna med att ett flertal vid skolhemmets

öppnande eller under den första tiden av dess verksamhet kunna komma

att bliva anmälda till inträde och även befinnas lämpade för intagning.

Det antal elever, som skolhemmet för gossar vid upprättandet bör

vara rustat att mottaga, synes sålunda icke böra sättas lägre än 30,

vilken siffra utgör hela antalet av de i sinnesslöskolorna den 30 juni

1920 intagna elever, vilka på grund av vanart betecknats som olämpliga

för samlivet, ökat med halva antalet av de från sinnesslö- och

epileptikeranstalterna under tiden den 1 januari 1913—den 30 juni 1920

såsom vanartade utskrivna skolelever, vilka äro födda efter ingången av

år 1905.

Y idkommande härefter det antal platser, som bör beräknas för tilloppet

av nya elever under de närmaste åren av anstaltens verksamhet, hava

*) Jfr Bil. 6.

**; Jfr Bil. 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

de sakkunniga utgått därifrån, att platsantalet vid anstaltens öppnande

så vitt möjligt bör vara så högt, att någon väsentlig ökning av detsamma

icke behöver företagas före genomförandet av lagstiftning om

anstaltsplikt för bildbara sinnesslöa och fallandesjuka. Såsom nyss nämnts

utgjorde medeltalet av från sinnesslö- och epileptikerskolorna årligen

utskrivna vanartade gossar under perioden 1913—30 juni 1920 omkring

5. Med hänsyn därtill, att åtskilliga elever, vilka på grund av

sin vanart vållat stora olägenheter, likväl under nuvarande förhållanden

i brist på lämplig tillflyktsort fått kvarstanna i sinnesslöanstalterna

men att sådant kvarstannande icke vidare torde komma i fråga, sedan

uppfostringsanstalterna för vanartade sinnesslöa blivit upprättade, torde

antalet årligen utskrivna gossar av här avhandlad kategori för framtiden

komma att bliva något större än det hittills varit och icke

böra beräknas lägre än 7 å 8. Å andra sidan komma emellertid, så

snart det föreslagna arbetshemmet för vanartade manliga sinnesslöa

kommit till stånd, eu stor del av skolhemmets äldre elever att efter

hand bliva överflyttade dit. Utgår man ifrån, att detta arbetshem kan

beräknas träda i verksamhet två år efter skolhemmets öppnande samt

att utskrivningen från skolhemmet därefter kan beräknas komma att — i

varje fäll innan lagstiftning om obligatorisk anstaltsvård blivit genomförd

— ungefärligen motsvara tilloppet av nya skolelever, skulle sålunda

antalet platser för de två närmaste årens behov vid skolhemmet för gossar

kunna inskränkas till omkring 15. Hänsyn bör emellertid även tagas därtill,

att anmälningar från skyddshemmen äro att förvänta av åtskilliga därstädes

intagna elever, vilka befunnits sinnesslöa. Då emellertid en del

av dessa elever, därest förslaget om upprättande av ett statens skyddshem

för vissa vanartade gossar blir genomfört, torde komma att bliva omhändertagna

i detta skyddshem, synes man icke behöva beräkna mer än

omkring 10 platser för sinnesslöa skyddshemselever.

På grund av det bär anförda torde sålunda, skolhemmet för vanartade

sinnesslöa gossar vid upprättandet böra beräknas för minst 30

elever, varjämte möjlighet bör finnas att under de närmaste åren av

anstaltens verksamhet mottaga ytterligare omkring 25 elever.

Skolhemmet Vad så beträffar kvinnliga elever, funnos enligt de inhämtade uppgifterf0r

vaicZu,fe na den 30 juni 1920 i sinnesslöskolorna sammanlagt endast 4 kvinnliga

ftici-or. elever, om vilka gällde, att de på grund av vanart voro olämpliga för

samlivet i anstalterna och fördenskull borde utskrivas, och i epileptikerskolorna

allenast 1 kvinnlig elev, med vilken detta var förhållandet.

Antalet under tiden den 1 januari 1913—den 30 juni 1920 av ifrågavarande

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

orsak utskrivna kvinnliga skolelever uppgick för sinnesslöanstalternas

vidkommande till sammanlagt 10, medan från epileptikerskolorna under

samma period ingen sådan utskrivning förekommit. Orsaken till, att

dessa siffror i jämförelse med motsvarande siffror beträffande de manliga

eleverna äro så låga, är sannolikt att söka i det förhållandet, att

de vanligaste orsakerna till olämplighet för samlivet i fråga om kvinnliga

elever äro dels sexuell opålitlighet, dels abnormt häftigt lynne

(atlektlabilitet) och att opålitlighet i sexuellt avseende i de flesta fall

visar sig först efter pubertetsårens inträde, liksom affektlabiliteten, särskilt

hos kvinnorna, ofta torde framträda starkare omkring denna ålder.

\ ad de utskrivna kvinnliga skolelevernas ålder angår, framgår det

av de inkomna uppgifterna, att av ovannämnda 10 elever, vilka under

perioden 1913—30 juni 1920 utskrivits, 3 äro födda före 1900, 6 under

åren 1900—1904 och 1 år 1905, medan ingen under ifrågavarande tidrymd

utskriven flicka är född efter sistnämnda år. De under perioden

utskrivna kvinnliga skoleleverna hade sålunda i allmänhet vid utskrivningen

uppnått högre ålder än de manliga, vilket även torde låta förklara

sig genom nyss anförda omständigheter med avseende på utskrivningsorsakerna.

En jämförelse med motsvarande siffror beträffande

de kvinnliga arbetshemsdeverna visar också, att antalet sådana elever,

vilka på grund av vanart utskrivits, såväl som antalet kvinnliga arbetshemselever,

vilka av samma orsak lämpligen borde hava utskrivits, är

betydligt större än antalet kvinnliga skolelever av motsvarande grupper:

under tiden 1913 30 juni 1920 hava utskrivits 17 kvinnliga arbets
hemselever

och den 30 juni sistnämnda år funnos i anstalterna 8 sådana

elever, vilkas utskrivning på grund av vanart vore önskvärd.

Även om, såsom av det här ovan anförda framgår, flertalet av de

vanartade kvinnliga elever, som under de sistförfluten åtta åren utskrivits

från sinnesslöanstalternas skolhem, sålunda befunnit sig i senare

delen av den egentliga skolåldern eller redan överskridit densamma, torde

likväl hos åtskilliga av dessa elever vanartens beskaffenhet icke lägga

hinder i vägen för intagning i skolhem för sinnesslöa flickor av de vanartades

kategori. I föregående kapitel har framhållits, att sådana kvinnliga

sinnesslöa, vilkas vanart består i sexuell opålitlighet och vilka på

den grund icke lämpligen kunna vistas i anstalter, som äro avsedda

jämväl för sinnesslöa av mankön, likväl i många bill utan olägenhet kunna

vistas tillsammans med i skolhemmet intagna flickor, under förutsätt

ning att skolhemmet kan tillräckligt effektivt isoleras från yttervärlden

1 skolhemmet för vanartade kvinnliga sinnesslöa böra därför vid dess

öppnande kunna intagas — förutom de i sinnesslö- och epileptiker
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

skolorna för närvarande intagna elever, vilka såsom olämpliga för samlivet

böra utskrivas därifrån — icke blott en stor del av de kvinnliga

skolelever, som under de sista åtta åren utskrivits såsom vanartade, utan

även åtskilliga av de yngre bland sådana vanartade kvinnliga sinnesslöa,

vilka i egenskap av arbetshemselever vistas i sinnesslöanstalterna

eller under de senaste åren utskrivits därifrån. Slutligen bör även beräknas,

att sinnesslöa kvinnliga skyddshemselever kunna komma att

överflyttas till skolhemmet för vanartade sinnesslöa flickor.

På grund av vad här anförts hava de sakkunniga ansett, att det

antal elever, som skolhemmet för flickor vid öppnandet bör vara berett

att mottaga, icke bör sättas lägre än 15. Vad angår det utrymme,

som bör beräknas för tilloppet av nya elever under de närmast följande

åren efter anstaltens upprättande, torde detta sannolikt kunna anslås

till ungefär samma antal platser.

Såsom av det anförda framgår, synas visserligen de egentliga skoleleverna

i uppfostringsanstalten för vanartade sinnesslöa flickor vid denna

anstalts öppnande komma att utgöra ett mindre antal än de elever,

vilka redan överskridit skolåldern. Detta förhållande torde emellertid

komma att så småningom ändras. I samma mån som anstalten hunnit

komma i full verksamhet och möjlighet för de vanliga sinnesslö- och

epileptikeranstalterna finnes att vid behov verkställa utskrivning av en

vanartad elev, vars vistelse i anstalten är till skada för dennas uppfostringsarbete,

kommer säkerligen skolhemmet för vanartade sinnesslöa

flickor att alltmer tagas i anspråk för uppfostran och vård av egentliga

skolelever. Samtidigt kan, sedan arbetshemmet (öanstalten) för vanartade

kvinnliga sinnesslöa kommit till stånd, utskrivning till detta ske

av äldre elever, vilka för erhållande av en i möjligaste mån fri vård böra

överflyttas till öanstalt, där effektivt avskiljande från samhället är

möjligt utan några anstaltsinbägnader. Framför allt kommer en väsentlig

ökning av platsantalet i skolhem för vanartade sinnesslöa att bliva

erforderlig, sedan skolplikt för bildbara sinnesslöa och fallandesjuka

blivit genomförd och antalet elever i sinnesslö- och epileptikerskolorna

på grund härav blivit väsentligt större än det för närvarande är. En

given förutsättning för genomförande av en sådan skolplikt är självfallet,

att särskilda anstalter finnas för omhändertagande av sådana

sinnesslöa och fallandesjuka, vilka till följd av vanart äro olämpliga

för samlivet i de vanliga sinnesslö- och epileptikeranstalterna och vilka

på denna grund enligt gällande föreskrifter ej få intagas eller behållas

där.

Av dessa skäl har det synts de sakkunniga motiverat att, ehuru

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

för vanartade kvinnliga sinnesslöa behovet av ett arbetshem för närvarande

tydligen är större än behovet av ett skolhem, redan från början

giva den ifrågavarande anstalten karaktären av uppfostringsanstalt, oaktat

den vid upprättandet kommer att få till stor del mottaga även arbetshemselever.

Givet är emellertid, att vid anstaltens organiserande, vid

anställande av personal o. s. v. hänsyn får tagas till att anstaltens verksamhet

under den första tiden av dess tillvaro kommer att bliva inriktad

väsentligen på praktiskt arbete och endast i mindre grad på teoretisk

undervisning.

Utom de här anförda skälen att redan nu föreslå upprättandet av

ett skolhem för vanartade sinnesslöa flickor må slutligen nämnas även

den särskilda omständigheten, att — såsom nedan skall närmare utvecklas

— möjlighet finnes att för ändamålet disponera en redan befintlig

uppfostringsanstalt, som inom kort blir ledig från den uppgift,

för vilken den hittills använts, och som väl lämpar sig till ett skolhem

för sinnesslöa flickor av här ifrågavarande kategori men däremot icke

utan stora olägenheter skulle kunna användas som anstalt för omhändertagande

av vanartade kvinnliga arbetshemselever i någon större

utsträckning.

Givetvis skulle i fråga om val av plats för de båda skolhemmen

för vanartade sinnesslöa de krav, som, efter vad i det

föregående anförts, böra ställas på anstalter av ifrågavarande slag,

bäst kunna uppfyllas, därest på lämpliga platser nybyggnader bleve

uppförda för anstalternas räkning. Med hänsyn till svårigheterna att

under rådande finansiella förhållanden kunna påräkna de stora anslag,

som för sådant ändamål skulle erfordras, hava de sakkunniga likväl

från början haft uppmärksamheten riktad därpå, att anstalterna inom

kortaste tid skulle kunna komma till stånd, därest möjlighet förefunnes

att för dem disponera över redan befintliga, staten tillhöriga byggnader,

vilka kunde antingen användas i befintligt skick eller också genom smärre

ändringsarbeten och reparationer göras för ändamålet lämpliga. De

sakkunniga äro även i tillfälle att föreslå skolhemmens förläggande till

två redan befintliga anstalter, vilka inom den närmaste framtiden torde

bliva lediga från sina nuvarande uppgifter och vilka efter vissa ändringsarbeten

synas kunna tillfredsställande uppfylla kraven på anstalter för

vanartade sinnesslöa barn.

Vad först beträffar skolhemmet för gossar — vilket, såsom redan

tidigare framhållits, bör vara förenat med jordbruk — har de sak
-

Förluggningsortor

för

skolhemmen.

Skolhemmet

för gossar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

kunnigas uppmärksamhet riktats på den provisoriska alkoholistanstalten

vid Salbohed i Västmanlands län. Enligt beslut av 1918 års lagtima

riksdag har statens vårdanstalt för alkoholister, vilken tidigare varit

förlagd till Venngarn i Stockholms län, från och med den 1 augusti

1918 provisoriskt flyttats till Salbohed — därvid staten inlöst samtliga

vid anstalten då befintliga, föreningen Flöda kolonier tillhöriga inventarier

— under det att Venngarn tagits i bruk såsom uppfostringsanstalt

för minderåriga manliga förbrytare. Då emellertid Salbohed

befunnits i vissa avseenden mindre tillfredsställande såsom förläggningsort

för en alkoholistanstalt, har Kungl. Maj:t anbefallt uppgörande av

förslag till ny sådan anstalt. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har

emellertid socialstyrelsen i egenskap av uppsiktsmyndighet över alkoholistvården

samt styrelsen för statens vårdanstalt för alkoholister till Kungl.

Maj:t ingivit framställning, att alkoholistanstalten vid Salbohed skulle,

i avvaktan på tillkomsten av ny sådan anstalt, provisoriskt återflyttas

till Venngarn, därest Venngarn till följd av ungdomsbrottslighetens

minskning icke längre behövde tagas i anspråk såsom tvångsuppfostringsanstalt.

Vare sig förslaget om återflyttning till Venngarn skulle

komma att realiseras eller alkoholistanstaltens flyttning från Salbohed

skulle ske först efter upprättandet av helt ny alkoholistanstalt torde

sålunda de byggnader vid Salbohed, som för närvarande äro upplåtna

åt alkoholistanstalten, efter längre eller kortare tid komma att bliva

tillgängliga för annat ändamål.

För att utröna möjligheten av att till Salbohed förlägga ett statens

skolhem för vanartade sinnesslöa gossar hava de sakkunniga avlagt besök

vid anstalten. I fråga om anstaltens belägenhet, de till densamma

hörande byggnaderna in. in. må här intagas följande redogörelse, hämtad

ur medicinalstyrelsens underdåniga utlåtande den 10 februari 1920 angående

betänkande och förslag rörande anordnande av ny statsanstalt

för vård av manliga alkoholister:1)

»Salbohed, som förut använts såsom lägerplats av Västmanlands regemente, är

belägen i Väster Färnebo socken av Västmanlands län, 18 kilometer från Sala, som

är närmaste järnvägsstation. Enligt lämnade uppgifter består egendomen förutom av

skog av omkring 100 tunnland odlad jord och omkring 100 tunnland odlingsbar jord,

varav någon del på sista tiden uppodlats. Totalarealen av området utgör omkring 350

tunnland. Platsen, som tillhör staten, uppläts år 1916 av arméförvaltningen till före
-

’) En närmare beskrivning av Salbohed finnes intagen i betänkande, avgivet av de för

utredning av frågan om stats&tgärder för alkoholistvård jämlikt nådigt bemyndigande den 12

september 1913 tillkallade kommitterade (sid. 30 och 31). I övrigt må, hänvisas till propositionen

nr 338 till 1918 års lagtima riksdag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

ningen Flodakolonier, och genom riksdagens beslut år 1918 har den statliga alkoholistvården

blivit förlagd till Salbohed.

Anstalten utgöres för närvarande av följande byggnader:

1) den s. k. intendentsbostaden, en mycket gammal byggnad av timmer i en

våning med inredd vind, enligt uppgift uppförd år 1818. Den användes för närvarande

såsom expeditionslokal och till bostad för koloniens förståndare och en del

funktionärer samt innehåller 16 rum, därav två utan eldstäder. Rummen uppvärmas

huvudsakligen med kakelugnar. Byggnaden synes vara i gott stånd med i huvudsak

tillfredställande inredning;

2) sjukhusbyggnaden, uppförd år 1893, av liggande timmer i två våningar med

inredd vind; för närvarande är den begagnad till logementsbostäder för alkoholisterna

och inrymmer dessutom kök med handkammare, matrum och rum för betjäning.

Byggnaden uppvärmes med kakelugnar. Köksavdelningen och severingsrummet äro

rätt otillfredsställande, och byggnaden torde för övrigt tarva åtskilliga reparationer;

3) en barackbvggnad, ett envåningshus av timmer med oinredd vind, 36 meter

långt och 16 meter brett. Byggnaden innehåller diverse sovrum, vaktrum, verkstadsrum

och en isoleringsavdelning samt uppvärmes huvudsakligen med kaminer; dock

att uti isoleringsavdelningen finnes en värmeledningsanordning. Virket i byggnaden

är gott men inredningen otillfredsställande. Vinden synes med hänsyn till takkonstruktionen

vara synnerligen svår att utnyttja.

Av övriga på platsen befintliga byggnader är ett bad- och tvätthus i mycket

dåligt skick och torde detsamma därför ej kunna användas. En magasinsbyggnad är

däremot i synbarligen gott skick. En ladugård har nyligen blivit reparerad, men

har knappt något större värde. Undergrund har emellertid lagts för en ny ladugårdsbyggnad

med tillhörande stall och loge. Dessutom finnas några mindre, i dåligt

skick varande bostadshus för befattningshavare.

Ägofiguren utgöres av en rektangel i övre, östra delen begränsad av landsvägen

mellan Västerås och Krylbo. Denna landsväg skär området i dess sydöstra hörn.

På det avskurna hörnet ligga de härovan under 1) och 2) beskrivna bostadshusen.

Avstånden mellan intendentsbostaden och sjukhusbyggnaden är omkring 550 meter

och mellan förstnämnda hus och barackbyggnaden 350. Jordbruksbyggnaderna ligga

omkring 1,200 meter från intendentsbostaden.

Anstalten är helt i saknad av ledningar för vatten och avlopp. Vatten hämtas

från i närheten liggande brunnar, som ansågos giva vatten i tillräcklig mängd.

Anstalten upplyses medelst fotogen, men kraft från Älvkarleby finnes dock i

trakten, så att densamma utan större svårigheter kan elektrifieras. Någon värmeledning

finnes icke, ej heller badanordningar eller lokaler för tvätt och dylikt.»

Såsom av ovan intagna redogörelse framgår, äro visserligen de vid

Salbohed belintliga byggnaderna uti några avseenden i ett mindre tillfredsställande

skick. Med vissa ändringsarbeten och reparationer synas

de likväl kunna göras fullt användbara för här ifrågavarande ändamål.

En viss olägenhet ligger i det jämförelsevis stora avståndet mellan

själva anstaltsbyggnaden (förutvarande sjukhuset) och intendentsbostaden,

vilken fortfarande torde böra användas till administration! okaler samt

bostäder för föreståndare och viss övrig personal. Detta avstånd utgör

nämligen något över 500 meter. I jämförelse med de fördelar i åtskilliga

8

JG 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

;'')8

andra avseenden, framför allt ur ekonomisk synpunkt, som uppfostringsanstaltens

förläggande till Salbohed skulle innebära, har dock nämnda

olägenhet icke ansetts böra utgöra något hinder för val av denna förläggningsort.

Vad utrymmet vid anstalten beträffar, kan i anstaltsbyggnaden

genom vissa ändringsarbeten beredas plats för 30 elever. I barackbyggnaden

kunna inläggas omkring 25 elever. I de nu befintliga byggnaderna

kan sålunda beredas det antal platser, som vid skolhemmets

öppnande och under de närmaste åren av dess verksamhet beräknats

vara behövliga. I övrigt finnes fullt tillräckligt område för uppförande

i de nuvarande byggnadernas närhet av de anstaltsbyggnader, som

framdeles kunna bliva behövliga för utökning av platsantalet. Sådan

utökning bör lämpligen ske genom uppförande av smärre paviljonger,

vilka böra förläggas mellan den nuvarande anstaltsbyggnaden och intendentsbostaden.

Härigenom kan den nyss berörda olägenheten i

administrationsbyggnadens avstånd från själva anstaltsbyggnaden minskas

i samma mån som anstalten utvidgas. När sådan utvidgning på grund

av elevantalets ökning blir nödvändig, kan lämpligen barackbyggnaden

anordnas såsom bostad åt sådana äldre elever, som komma att i egenskap

av arbetshemselever behållas vid anstalten. Barackbyggnadens läge

omkring 250 meter sydväst om själva anstaltsbyggnaden och på motsatta

sidan om den förut omnämnda landsvägen är för en sådan anordning

synnerligen fördelaktig, då härigenom skolhem och arbetshem komma på

lämpligt avstånd från varandra.

Bostäder finnas såväl för den anstaltspersonal, vilken erfordras vid

skolhemmets öppnande, som för jordbrukets personal. I befintliga byggnader

kan dessutom beredas bostäder åt den anstaltspersonal, som under

de närmaste åren av skolhemmets verksamhet kan beräknas ytterligare

bliva erforderlig.

Egendomens jordområde, vilket enligt uppgift av alkoholistanstaltens

föreståndare för närvarande uppgår till omkring 60 hektar odlad jord och

cirka 40 hektar odlingsbar mark, är fullt tillräckligt för att bereda de i anstalten

intagna eleverna tillfälle till jordbruksarbete i lämplig omfattning.

Då sålunda Salbohed synes kunna efter vissa ändringsarbeten med

fördel användas såsom förläggningsort för ett skolhem för vanartade

sinnesslöa gossar, hava de sakkunniga, med hänsyn till de dryga utgifter,

uppförandet av en helt ny anstalt skulle medföra, och i betraktande

av de kostnader, staten redan nedlagt på Salbohedsanstalten,

enat sig om att föreslå ifrågavarande skolhems förläggande dit.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Med avseende på val av plats för skolhemmet för vanartade

sinnesslöa flickor vilja de sakkunniga erinra, hurusom 1914 års senare

riksdag, i samband med beviljande av anslag för uppförande av en

statsanstalt för vården av blinda med komplicerat lyte — vilken anstalt

skulle ersätta den hittills med Drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

i Vänersborg för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa

m. fl. — i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag bemyndigade

Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten

trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Drottning

Sofias stiftelse och den till denna stiftelse knutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar.

Uppförandet av berörda statsanstalt för blinda med komplicerat lyte

har på grund av kristidens inträdande måst uppskjutas men bär numera,

efter av statsmakterna år 1919 fattat beslut, påbörjats och byggnaderna

beräknas, enligt vad de sakkunniga inhämtat, kunna vara färdiga att

tagas i bruk under loppet av år 1922. De byggnader i Vänersborg,

som för närvarande tillhöra den med förutnämnda stiftelse förenade

vårdanstalten, nämligen anstaltens skolhem med därtill hörande uthusbyggnader,

komma då att bliva tillgängliga för något statens ändamål.

Enligt vad de sakkunniga genom besök på platsen förvissat sig

om, torde de byggnader, vilka sålunda, sedan den förutnämnda blindanstalten

trätt i verksamhet, komma att övergå i statens ägo, väl lämpa

sig att efter vissa ändrings- och reparationsarbeten in. m. användas till

ett skolhem för vanartade sinnesslöa flickor, under förutsättning att hela

det till anstalten hörande området, vilket uppgår till omkring 15,000

kvadratmeter, blir på lämpligt sätt inhägnat.

Anstalten är belägen i utkanten av staden Vänersborg, skild från

de bebyggda stadsdelarna genom järnvägen och dövstumskolans tomt.

Då härtill kommer, att möjlighet torde förefinnas för ytterligare utvidgning

av området, som delvis begränsas av staten'' tillhörig mark,

synes läget icke utgöra hinder för skolhemmets förläggande hit. Skolhemmet

kan mottaga omkring 40 elever och plats finnes för uppförande

av de nybyggnader, som i en framtid eventuellt kunna bliva

behövliga. Erforderliga arbetslokaler för olika slag av kvinnlig slöjd

finnas, och tillfälle till trädgårdsarbete på skolhemmets område kan beredas.

Bostäder för anstaltens personal finnas eller kunna anordnas

inom skolhemsbyggnaden.

Vid båda de anstalter, som enligt de sakkunnigas ovan framställda

förslag skulle användas såsom förläggningsplatser för skolhem för van
-

Skolhemmet

för flickor.

Inventarier

övertagas från

anstalterna å

opaginerad Kontrollera mot PDF

f)0

Saibohed och

i Vänersborg.

artade sinnesslöa, tinnas för närvarande åtskilliga inventarier, som med

fördel kunna användas för skolhemmens behov och vilkas bibehållande

vid anstalterna sålunda skulle komma att väsentligen nedbringa engångskostnaderna

för anstalternas upprättande. Vad statens alkoholistanstalt

beträflar, torde väl denna anstalt, om den återflyttas till Venngarn,

komma att övertaga de inventarier, som för närvarande finnas därstädes.

Skulle åter alkoholistanstaltens förflyttning från Salbohed ske först sedan

helt ny anstalt för den statliga alkoholistvården upprättats, torde det

vara mest ändamålsenligt att denna anstalt förses med nya, för densamma

avpassade inventarier. Detta senare gäller givetvis även den

blivande statsanstalten för blinda med komplicerat lyte, vilken inflyttar

i nyuppförda byggnader. Lämpligast synes därför vara, att de inventarier,

som för närvarande finnas såväl vid Salbohedsanstalten som i

skolhemmet för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. i Vänersborg,

få, i den mån de äro behövliga, övertagas av de utav de sakkunniga

föreslagna skolhemmen. Framställning om åtgärder i sådant

syfte har av de sakkunniga den 1 november 1920 gjorts hos statsrådet

och chefen för socialdepartementet.

Skolhemmens I detta sammanhang synes lämpligen böra upptagas frågan om den

personal, personal, som erfordras vid ifrågavarande uppfostringsanstalter med det

omfång, som anstalterna ovau föreslagits att erhålla vid öppnandet,

d. v. s. med ett elevantal av 30 i skolhemmet för gossar och 15 i skolhemmet

för flickor.

Skolhemmet Vad skolhemmet för gossar beträffar, bör vid detsamma först och

f»r po tsar. främst vara anställd en manlig föreståndare. Med befattningen bör vara

förenad chefskapet ej blott över anstalten utan även över förvaltningen

av den till densamma hörande egendomen.

Vid beräknandet av lärarpersonalens antal är att märka, att, när

fråga är om sinnesslöa, det antal elever, som kommer på varje undervisningsavdelning,

måste sättas relativt lågt. Flera elever än 15 böra

sålunda icke beräknas i varje avdelning. Med hänsyn till vad i föregående

kapitel anförts rörande förhållandet mellan teoretisk och praktisk undervisning

vid skolhemmen för vanartade samt i betraktande av att föreståndaren,

såsom i föregående kapitel nämnts, bör äga viss undervisningsskyldigliet,

torde det likväl icke vara erforderligt att till eu

början vid skolhemmet anställa mer än eu lärare i teoretiska ämnen.

Denne lärare bör då lämpligen vara manlig. När behov av ytterligare

lärarkraft för den teoretiska undervisningen kan komma att göra sig

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

gällande — något som torde böra beräknas redan från ingången av år

1923 — kan enligt de sakkunnigas mening anställas även en lärarinna.

I fråga om lämpligheten av att vid en uppfostringsanstalt för vanartade

gossar anlita kvinnlig lärarkraft kunna de sakkunniga åberopa den goda

erfarenhet, som i detta hänseende vunnits vid åkerbrukskolonien Hall,

där kvinnlig- lärare länge varit anställd.

Förutom lärare i teoretiska ämnen erfordras emellertid lärare eller

rättare arbetsledare i praktiska ämnen och praktiskt arbete. För dessa

befattningar torde icke böra fordras någon lärarutbildning Titan synes

det i stället önskvärt att för desamma erhålla yrkesmän med så allsidig

praktisk erfarenhet och färdighet som möjligt. Med den föreslagna benämningen

arbetsledare hava de sakkunniga velat angiva dessa befattningshavares

ställning såsom icke i egentlig mening undervisare utan i

främsta rummet ledare av elevernas praktiska arbeten. Arbetsledarnas

antal synes vid anstaltens öppnande kunna inskränkas till två. Av dessa

bör den ene vara kunnig i hantverk, framför allt i snickeri- och skomakeriarbeten,

medan den andre erfordras såsom ledare av elevernas

jordbruksarbete. Då den sistnämnde befattningshavaren anställes icke

för jordegendomens behov utan såsom handledare i det i anstaltens uppfostriugsverksamhet

ingående jordbruksarbetet, bör han givetvis avlönas

icke å jordbrukets utan å anstaltens stat. Självfallet är emellertid, att

även den å jordbrukets stat avlönade personalen kommer att i stor utsträckning

tagas i anspråk vid ledningen och tillsynen av elevernas jordbruksarbeten,

framför allt de elevers, vilka såsom mera försigkomna

kunna anförtros jämförelsevis krävande uppgifter, såsom att biträda vid

djurens skötsel o. s. v.

Utom den personal, som sålunda erfordras för anstaltens uppfostringsverksamhet,

kräves viss ekonomipersonal. För hushållsgöromålen behöves

en husmoder. Denna bör hava överinseende över det husliga arbetet

i sin helhet och svara för utspisningen vid anstalten, verkställa inköp

för hushållets räkning, omhänderhava linneförrådet o. s. v. och för övrigt

själv deltaga i alla förefallande hushållsgöromål. Hon bör dessutom

med biträde av den övriga kvinnliga personalen svara för behövliga

lagningar av elevernas kläder m. in. Husmodern torde vid sin sida

behöva dels ett biträde för köksgöromälen, dels också ett biträde för tvätt

och bak. Städnings- och rengöringsarbetena i anstalten böra huvudsakligen

skötas av eleverna själva under ekonomipersonalens kontroll och

tillsyn. För övrigt böra eleverna i så stor utsträckning som möjligt

biträda vid utförandet av de husliga göromålen i allmänhet. Med hän
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Skolhemmet

för flickor.

syn härtill synes någon ekonomipersonal utöver den nu nämnda tills

vidare icke behöva anställas.

Icke heller har det ansetts erforderligt att vid anstaltens öppnande

anställa någon särskild beiättningshavare för tillsyn över eleverna under

fritiderna, utan får denna tillsyn tillsvidare fördelas mellan anstaltspersonalen

i sin helhet. På grund av elevmaterialets beskaffenhet och särskilt

med hänsyn till eldfaran vid anstalten, vars byggnader äro uppförda

av trä, torde däremot oundgängligen krävas en fast anställd nattvakt.

I övrigt bör en av arbetsledarna, som beräknas vara ogift, hava

sin bostad i anstaltsbyggnaden och sålunda nattetid vara tillstädes i

densamma.

Den nu föreslagna anstaltspersonalen avses, såsom ovan är nämnt,

för ett elevantal av 30 eller det antal, som kan inrymmas i den egentliga

anstaltsbyggnaden. I den mån de i barackbyggnaden förefintliga

reservplatserna behöva tagas i anspråk, erfordras givetvis en ökning av

såväl lärarpersonalen som övrig anstaltspersonal.

För jordbruket torde komma att behövas, förutom en befallningsman,

som bör hava den närmaste ledningen av jordbrukets skötsel, en

fördräng och två kördrängar, en ladugårdskarl samt en stalldräng. Denne

senare bör tillika tjänstgöra som anstaltens kusk eller, om bil framdeles

kommer att anskaffas, som dess chaufför.

Vid skolhemmet för flickor bör, såsom förut framhållits, föreståndarbefattningen

beklädas med kvinnlig innehavare. Vid denna anstalt böra

vidare icke anställas manliga lärare utan endast lärarinnor. Under anstaltens

första verksamhetsår torde den teoretiska undervisningen kunna

handhavas av föreståndarinnan ensam, varför någon särskild lärarinna i

teoretiska ämnen tills vidare icke torde behöva beräknas. För undervisningen

i praktiska ämnen erfordras däremot en lärarinna, som bör hava

utbildning i olika slag av kvinnligt handarbete.

Vad ekonomipersonalen angår, torde vid skolhemmet för flickor

någon husmoder icke vara behövlig, då föreståndarinnan där själv bör

omhänderhava anstaltens förråd och utöva tillsynen över det husliga

arbetet i sin helhet. För hushållsgöromålens skötande torde därför —

med hänsyn till att de i skolhemmet intagna elevernas arbetskraft givetvis

bör i så stor utsträckning som möjligt tagas i anspråk för dessa

göromål — endast behöva anställas en kokei\ska samt ett biträde för

köksgöromål, tvätt och bak. Dessutom lärer emellertid erfordras en

sköterska, som särskilt har till uppgift att öva tillsyn över eleverna under

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

de fritider, som de tillbringa i dagrummet eller på anstaltens inhägnade

område, ävensom att leda eleverna vid utförandet av städnings- och rengöringsarbetet,

men vilken dessutom bör svara för lagningar av elevernas

kläder samt verkställa övriga sömnadsarbeten.

Utom den nu nämnda kvinnliga personalen torde emellertid vid

anstalten även böra i egenskap av vaktmästare anställas en manlig arbetskraft.

Utom för de egentliga vaktmästargöromålen behöves denne befattningshavare

för skötseln av värmeledningen, utförande av nödiga trädgårdsarbeten

m. m. Om möjligt bör det tillses, att den person, som

utses för ifrågavarande befattning, även är kunnig i snickeriarbete, så

att tillfällig arbetskraft för smärre reparationsarbeten i skolhemmets lokaler

och av dess materiell icke behöver anlitas, önskvärt är även

att vaktmästaren har någon erfarenhet i skomakaryrket, så att han i

mån av tid kan utföra lagningar av elevernas skodon.

Den personal, som nu föreslagits för skolhemmet för flickor, är

beräknad såsom minimipersonal för ett elevantal av 15. Utökning av

såväl lärarpersonal som övrig personal vid anstalten måste naturligen

företagas i samma mån som elevantalet växer.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

iSaiboheds
anstalten.

VJ. Kostnadsfrågor.

Kostnaderna för upprättandet av här avhandlade skolhem gruppera

sig naturligen på tre huvudpunkter, nämligen

a) reparations- och ändringsarbeten m. m. vid de anstalter, dit skolhemmen

skola förläggas;

b) anskaffande av vissa behövliga inventarier; samt

c) anstalternas årliga underhåll och drift.

A. Engångskostnader för ändrings- och reparationsarbeten m. m.

Såväl vid Salbohedsanstalten som vid skolhemmet i Vänersborg

äro, såsom förut omnämnts, vissa ändrings- och reparationsarbeten m. m.

behövliga för dessa anstalters användande till av de sakkunniga föreslaget

ändamål. Då de sakkunniga nu gå att i korthet redogöra för de

viktigaste bland dessa arbeten, har det synts nödvändigt att i samband

därmed lämna eu kortfattad redogörelse dels för befintliga byggnaders

nuvarande användning, dels ock för det sätt, varpå de sakkunniga tänkt

sig det framtida utnyttjandet av de vid anstalterna förefintliga utrymmena.

Vad då först beträffar Salbohedsanstalten, innehåller den nuvarande

egentliga anstaltsbyggnaden (den förutvarande lägerplatsens sjukhus) i

bottenvåningen, förutom eu större veranda samt tambur, kök med serveringsrum,

förrådsrum, en större matsal, ett matram för personal samt

ett expeditionsrum för husfadern vid alkoholistanstalten. I våningen en

trappa upp finnas två bostadsram för husfadern och två bostadsrum för

husmodern vid alkoholistanstalten. V idare finnas här en sovsal med 7

platser samt ett bostadsram för kvinnlig tjänstepersonal. Genom våningens

mitt löper en korridor, som genom en vägg är delad i två avdelningar.

Till den mindre av dessa, vilken är belägen mellan husmoderns och

tjänstepersonalens bostadsrum, leder eu trappa från köksförstugan. I

våningen två trappor upp äro belägna tre sovsalar, ett rum för vårdare

samt tre förrådsrum.

Beträffande rummens användning för det föreslagna skolhemmets

behov och därav föranledda förändringar i byggnaden är följande att anföra.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

För erhållande av större utrymme inbygges såväl verandan som den

på densamma vilande balkongen. I bottenvåningen vinnes genom sammanslagning

av den sålunda inbyggda verandan med tamburen ett större

dag- och lekrum. Till ersättning för tamburen inredes i stället det närmast

intill verandan liggande matrummet till kapprum med särskild ingång.

Dörren mellan detta rum och köksförstugan igensättes. Matsal

för personalen anordnas i det hittillsvarande förrådsrummet. Genom

avbalkning av köksförstugan vinnes ett nytt förrådsrum under trappan

till andra våningen. Husfaderns expeditionsrum inredes till klassrum

med materialskåp.

Ett andra klassrum erhålles i andra våningen genom balkongens

inbyggande. Mellan detta rum och det ena av husmoderns rum upptages

en dörr. Denna dubblett avses fortfarande för husmoderns räkning.

Till syrum användes utrymmet mellan dessa rum och tjänstepersonalens

rum, vilket senare fortfarande avses för samma ändamål och

i vilket inredas garderober. Väggen mellan husfaderns två rum borttages,

varigenom en sovsal för 5 elever erhålles. I våningen kan sålunda

beredas sovplatser för sammanlagt 12 elever.

I övrigt anordnas i denna våning en trappa, som från yttre ändan

av korridoren leder upp till tredje våningen. Denna trappa måste med

hänsyn till eldfaran anses erforderlig för att möjliggöra ett hastigt utrymmande

av huset vid eventuell eldsvåda.

I våningen två trappor upp vidtages, förutom anordnandet av den

nyssnämnda reservtrappan samt utbyggande av en balkong, ingen annan

ändring än sammanslagning av ett sovrum med ett intill detsamma

liggande förrådsrum, varigenom * utökning i antalet sovplatser vinnes.

I denna våning erhållas härigenom 18 sovplatser.

Genom de här omnämnda ändringsarbetena beredes alltså möjlighet

att i anstalts byggnaden inlägga 30 elever.

En nödvändig anordning är vidare, att det område närmast omkring

anstaltsbyggnaden, som skall användas till lekplan för eleverna, inhägnas

med ett stängsel, för att icke eleverna under fritider från undervisningen

och det praktiska arbetet skola behöva underkastas särskild vakt, vilket

skulle föranleda ökning av anstaltens personal. Detta stängsel, som

bör uppföras av järntråd med täta maskor, torde till förekommande av

rymningar icke böra göras lägre än omkring 2 meter.

Vad beträffar barackbyggnaden innehåller denna i nordvästra ändan

5 isoleringsrum, ett badrum samt 2 arbetsrum, avsedda för isolerade

46 21

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

patienter. I byggnadens mitt finnas dels en större vagnbod och en

snickarverkstad, dels ock 2 större sovsalar. I sydöstra ändan ligga,

förutom en stor tambur, en skräddarverkstad samt 3 bostadsrum.

I isoleringsavdelningen bibehållas 4 rum oförändrade för att användas

dels såsom sjukrum, dels för inläggande av sådana elever, vilka om

nätterna behöva isoleras från övriga elever, dels ock för sänglägesbehandling

i disciplinärt syfte. Det femte isoleringsrummet apteras till

badrum för eleverna, medan det för närvarande befintliga badrummet

avses för personalens räkning. Rymligt avklädningsrum erhålles i ett

utanför elevernas badrum beläget arbetsrum, där uppvärmningsapparat

är placerad. Arbetsrummet intill de tre isoleringsrummen i norra hörnet

av byggnaden bibehålies oförändrat såsom arbetslokal för sådana elever,

som eventuellt under vissa tider måste hållas isolerade även under dagen.

Till snickarverkstaden, vilken i övrigt bibehålies oförändrad, upptages

från byggnadens sydvästra långsida en ny ingång för bekvämare inoch

utforsling av arbetsmaterial och arbetsprodukter. Den förutvarande

ingången å motsatta sidan bibehålies, men den härifrån till vinden ledande

trappan flyttas något längre åt nordväst till det rum, som hittills använts

som vagnbod. En mindre del av detta rum avskiljes i samband härmed

till förstuga, medan återstoden inredes till bakstuga samt förrådsrum.

De två sovsalarna, av vilka vardera rymmer omkring 10 platser,

bibehållas oförändrade för att användas i den mån elevantalet vid anstalten

kommer att överstiga det trettiotal, för vilket plats finnes i själva

anstaltsbyggnaden. Dessa rum avses, såsom tidigare antytts, i första

hand för de äldre skoleleverna och för sådana, som eventuellt komma

att kvarstanna i egenskap av arbetshemselever.

I byggnadens sydöstra ända anordnas dels ett bostadsrum för en

ogift arbetsledare, dels en bostad om två rum och kök för en gift sådan.

Den hittillsvarande tamburen uppdelas därvid i två, varjämte vindfång

anordnas. Erforderligt antal garderober samt skafferi inredas.

Vad den s. k. intendentsbostaden angår, innehåller denna byggnad

för närvarande på nedre botten bostad om 4 rum och kök för alkoholistanstaltens

föreståndare. Ett av dessa rum är beläget på södra sidan av

en genom våningen gående korridor. På sistnämnda sida av denna

finnas vidare 3 expeditionsrum.

I vindsvåningen äro inredda en lägenhet om 3 rum och kök, som disponeras

av alkoholistanstaltens assistent, samt ett gästrum och ett till föreståndarbostaden

hörande tjänarinnerum. Dessutom finnas här 4 förrådsrum.

I nedre våningen avses de på korridorens norra sida belägna rum
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

men till bostad åt anstaltens föreståndare, som även får disponera tjänarinnemmmet

i vindsvåningen. Av expeditionsrummen äro två avsedda

att fortfarande användas för expeditionen, medan det tredje jämte det för

närvarande till föreståndarens bostad hörande rummet på korridorens södra

sida inredes till dubblett för eu ogift lärare. Vissa härav föranledda

tambur- och garderobsanordningar vidtagas, varjämte vindfång inbygges.

I vindsvåningen upplåtes assistentlägenheten till bostad för en gift

lärare. Tjänarinnerum till denna bostad erhålles därigenom, att det intill

köket liggande förrådsrummet utvidgas genom flyttning av en vägg.

Ett nytt rum inredes, avsett för en lärarinna. Gästrummet bibehålies

för sitt hittillsvarande ändamål. Kakelugnar uppsättas i sistnämnda

båda rum, varjämte en befintlig värmeledning utökas med ett nytt värmeelement.

Erforderliga garderober anordnas.

Genom de nu föreslagna förändringarna i intendentsbyggnaden

kunna bostäder beredas ej blott åt den lärare, som kräves vid anstaltens

öppnande, utan även åt den lärarpersonal, som bliver erforderlig, när de vid

anstalten befintliga reservutrymmena komma att tagas i anspråk.

I anstaltsbyggnaden, baracken och intendentsbyggnaden erfordras

åtskilliga mindre reparationsarbeten, såsom omflyttningar, justeringar,

puts- och lagningsarbeten m. m., vilka arbeten äro upptagna i nedan

omförmälda konstnadsförslag.

Den vid anstalten befintliga tvättstugubyggnacLen är, såsom framgår

av den i föregående kapitel intagna redogörelsen, i ett mycket dåligt

skick och har under de senaste åren ej kunnat användas. Denna sättes

i stånd och inom densamma anordnas, förutom tvättstuga, även mangeloch

strykrum jämte ett förrådsrum.

Bostad för befallningsmannen vid egendomen är för närvarande

under inredning i en byggnad, som hittills använts såsom kyrksal, och

kommer sålunda vid skolhemmets öppnande att finnas färdig. Å de

inom anstaltens område belägna hus, vilka aA^ses till bostäder åt fördräng,

nattvakt och ladugårdskarl, samt å trenne utom anstaltsområdet

belägna, anstalten tillhöriga bostadshus, vilka erfordras för jordbrukspersonal,

äro vissa reparationsarbeten behövliga. Detsamma gäller

även en till egendomen hörande smedja samt mindre uthus.

Ritningar och förslag till de erforderliga ändrings- och reparationsarbetena

hava på uppdrag av och i samråd med de sakkunniga uppgjorts

av arkitekten David Lundegårdh. Kostnadsförslag för arbetenas utfö
-

Kostnadsför
slag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Elektrifiering.

rande har upprättats av ingenjören Hans Lindblad. Ritningarna och

kostnadsförslaget hava av de sakkunniga överlämnats till socialdepartementet.

Kostnadsförslaget visar följande slutsummor för:

Anstalten ..............................................................................

Baracken ....................................................................................

Föreståndarbostaden (intendentsbostaden).......................

Tvättstugan ............................................................................

Fördrängens, nattvaktens och ladugårdskarlens bostäder

jämte smedja och mindre uthus.................................

Utom anstaltsområdet belägna 3 st. bostadshus, tillhöriga

anstalten ..................................................................

kronor 19,500: —

» 16,000: —

» 7,000: —

» 4,500: —

» 4,000: —

» 3,000: —

Summa kronor 54,000: —

I det under »Anstalten» upptagna beloppet ingår den beräknade

kostnaden för stängslets uppförande med ett belopp av 5,000 kronor.

Såsom framgår av den i föregående kapitel intagna redogörelsen

beträffande Salbohed, upplyses anstalten för närvarande med fotogen.

Förslag om anstaltens elektrifiering har emellertid väckts och, enligt vad

de sakkunniga inhämtat, har styrelsen för alkoholistanstalten redan under

år 1920 beslutat att ingiva underdånig framställning om anslag för

ändamålet. På grund härav medtogs i den preliminära beräkning av

kostnaderna för upprättande av uppfostringsanstalter för vanartade

sinnesslöa, som av de sakkunniga med skrivelse den 11 november 1920

överlämnades till statsrådet och chefen för socialdepartementet, icke något

belopp för elektrifiering. Enligt vad de sakkunniga erfarit, har emellertid

den beslutade framställningen från alkoholistanstaltens styrelse ännu

ej ingivits. Anordnande av elektriskt ljus vid anstalten synes, med hänsyn

till elevmaterialets beskaffenhet och i betraktande av att byggnaderna

äro uppförda av trä, oundgängligen nödvändigt. Därest icke

elektrifiering kommer att företagas redan innan alkoholistanstalten

flyttas från Salbohed, torde därför anslag för detta ändamål böra beräknas

i samband med uppfostringsanstaltens upprättande. Kostnaderna

för elektrifieringen hava av de sakkunniga på grundvalen av vissa av

alkoholistanstaltens föreståndare införskaffade anbud och efter samråd med

en representant för allmänna svenska elektriska aktiebolaget beräknats

uppgå till sammanlagt omkring 12,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Yad så beträffar skolhemmet i Vänersborg, utgöras de byggnader,

som tillhöra Drottning Sofias stiftelse, av själva skolhemsbyggnaden, en

tvättstuga samt ett par mindre uthusbyggnader.

Skolhemsbyggnaden är uppförd i två våningar. Den nedre innehåller

kök med serverings- och diskrum samt förrådsrum, matsalar för elever och

personal, sovrum för eleverna, bostadsrum för husmoder och för tjänstepersonal

samt expeditionsrum. I övre våningen finnas 4 klassrum, en större

och en mindre slöjdsal, dagrum och samlingssal samt 3 lärarinnerum.

I vindsvåningen finnas, förutom en stor öppen vind, 4 lärarinnerum.

Av de omändringar, som föreslås i skolhemsbyggnaden, må här

nämnas delning av ett av de fyra klassrummen, varigenom en dubblett

erhålles till bostad åt anstaltens föreståndarinna, samt därav föranledda

arbeten, såsom upphuggande av nytt fönster, anordnande av tambur och

garderob o. s. v. Föreståndarinnebostad inom byggnaden har hittills

saknats. Då endast två klassrum komma att erfordras för den blivande

anstaltens behov, anordnas ett av dessa såsom slöjdrum, medan en av

de hittillsvarande slöjdsalarna omändras till stryk- och mangelrum, som

för närvarande saknas. I övrigt omfatta de behövliga reparationsarbetena,

förutom utvändigt lagnings- och målningsarbeten, huvudsakligen

smärre reparationer i de flesta av byggnadens rum: justering av dörrar

och fönster, målning och ny tapetsering m. m. I vissa rum insättes

väggpanel, i klassrummen utökas antalet ljuspunkter o. s. v. Vissa

förbättringar av de sanitära anordningarna företagas.

Redan i föregående kapitel har framhållits, att hela anstaltsområdets

inhägnande med ett stängsel är en nödvändig förutsättning för

skolhemmets användande som uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa

flickor. Detta stängsel bör vara av samma beskaffenhet, som det

ovan föreslagna vid Salbohed.

Tvättstugan är för närvarande belägen tätt invid skolhemsbyggnadens

huvudingång. Att byggnaden fått detta för skolhemmet olämpliga

läge beror på att områdets norra gränslinje vid byggnadens uppförande

avsågs att genom en föreslagen ändring i stadsplanen dragas avsevärt

närmare skolhemsbyggnaden än vad för närvarande är fallet. Berörda

förslag till ändrad stadsplan har emellertid numera förfallit. Då tvättstugubyggnaden

för erhållande av vissa nya lokaler behöver ombyggas,

torde den i samband därmed böra flyttas från inkörsvägen längre mot

norr. De sakkunniga förorda därför, att byggnaden nedrives och att

med användande av byggnadsmaterialet i densamma uppföres en ny

Skolhemmet i

Vänersborg.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kostnads
förslag.

Salbohed.

byggnad, inrymmande, förutom tvättstuga och badstu, som för närvarande

finnas i tvättstugubyggnaden, en bakstuga samt ett verkstadsrum

för skomakeri- och snickeriarbeten ävensom en torkvind.

Å en av uthusbyggnaderna behöva smärre reparationer vidtagas.

Förslag med skisser samt tillhörande kostnadsberäkning för utförande

av de vid skolhemmet nödiga reparations- och ändringsarbetena

har på de sakkunnigas uppdrag upprättats av byggnadsfirman Bröderna

Lindgren, Vänersborg.

Kostnadsberäkningen upptager följande belopp:

#

Utvändiga reparationsarbeten på skolhemsbyggnaden kronor 2,200: —

Invändiga reparations- och ändringsarbeten i skolhems
byggnaden

........................................................................ » 14,800: —

Reparationer å uthusbyggnad ............................................. » 300: —

Uppförande av en byggnad, inrymmande bak- och

tvättstuga, verkstadsrum, badstu med pannrum

samt torkvind .............................

.................................... ))

18,200: —

Stängsel kring tomten......................

................................... »

10,000: —

Summa kronor

45,500: —

B. Kostnader för inventarier.

Såsom i föregående kapitel omnämnts, hava de sakkunniga i skrivelse

till statsrådet och chefen för socialdepartementet den 1 november

1920 gjort framställning om vidtagande av åtgärder för att de inventarier,

som för närvarande finnas vid Salbohed och i Sofiastiftelsens skolhem i

Vänersborg och vilka äro behövliga för de föreslagna skolhemmen, finge

där kvarstanna för de blivande anstalternas behov.

Vad Salbohed beträffar, har i föregående kapitel framhållits att,

vare sig alkoholistanstaltens förflyttning skedde till Venngarn eller till

en nyupprättad anstalt, det mest ändamålsenliga syntes vara, att inventarierna

vid Salbohed finge, i den mån de behövdes för den nya uppfostringsanstalten,

kvarstanna där. De sakkunniga hava därför utgått

ifrån, att de flesta såväl yttre som inre inventarier vid Salbohed komma

att övertagas av det föreslagna skolhemmet. Enligt en av alkoholistanstaltens

föreståndare till de sakkunniga överlämnad inventarieförteckning

finnes vid anstalten, förutom jordbruks- och kontorsinventarier,

fullt tillräcklig uppsättning av såväl anstalts- som hushållsinventarier.

Därest dessa få kvarstanna vid anstalten, skulle sålunda nyinköpen

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

kunna inskränkas till att omfatta inredning för två klassrum, beräknade

vart och ett för 15 elever. Utgifterna härför torde, enligt av de sakkunniga

inhämtade kostnadsförslag, böra beräknas till sammanlagt 1,420

kronor eller avrundat 1,500 kronor.

Vad angår skolhemmet i Vänersborg har, enligt vad de sakkunniga

inhämtat, skolöverstyrelsen i sitt den 31 december 1920 dagtecknade

underdåniga förslag" angående anslag till anskaffande av inredning och

möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte i Lund — vilket förslag huvudsakligen är grundat på en av föreståndarinnan

vid Drottning Sofias stiftelse, fru Elisabeth Anrep-Nordin, till

överstyrelsen ingiven framställning i ämnet — utgått ifrån, att den vid skolhemmet

befintliga möbelutrustningen i avsevärd utsträckning skulle tagas

i anspråk för Lundanstalten. För erforderlig reparation av dessa möbler

har ock beräknats ett belopp av 10,000 kronor. Överstyrelsen anför i

sitt utlåtande, att det icke varit överstyrelsen möjligt att förebringa

närmare utredning rörande den kostnadsökning för Lundanstaltens inredning,

som skulle föranledas av ett tillmötesgående av de sakkunnigas ovan

omförmälda förslag, att de för skolhemmet för vanartade sinnesslöa flickor

behövliga inventarier, som för närvarande finnas vid Vänersborgsanstalten,

måtte där behållas för den föreslagna nya uppfostringsanstaltens behov.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna skäl föreligga, att för denna anstalts

behov reservera viss del av Sofiastiftelsens nuvarande möbelutrustning, borde

enligt överstyrelsens förslag ovannämnda för reparation av äldre möbler avsedda

medel få disponeras för nyinköp. Ytterligare för detta ändamål behövliga

medel syntes i så fall böra äskas å tilläggsstat för år 1922,

sedan utrönt blivit, vilken omfattning nyinköpen för Lundanstalten

borde erhålla.

Såsom i föregående kapitel framhållits, synes det de sakkunniga ur

alla synpunkter lämpligast, att de möbler och övriga inventarier vid

Vänersborgsanstalten, som kunna användas för den av de sakkunniga

föreslagna uppfostringsanstalten och äro behövliga för densamma, få

kvarstanna där. Vid ett besök i Vänersborg i november månad 1920

hava vissa av de sakkunniga tillsammans med skolhemmets föreståndarinna

genomgått de i skolhemmet befintliga inventarier, som

lämpligen böra reserveras för det nya skolhemmets behov, och på begäran

har fru Anrep-Nordin sedermera upprättat en förteckning över

dessa inventarier, vilken förteckning av de sakkunniga överlämnats till

socialdepartementet. Denna förteckning upptager möbler och huvudsaklig

inredning till expeditionsrum, matsalar, sovrum, slöjdrum, dag
-

Vänersborg.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

rum och korridorer samt samlingssal ävensom till alla i byggnaden befintliga

bostadsrum. Vidare äro där upptagna vissa köksgeråd, en del

redskap för tvätt, verktyg för trädgårdsarbete o. s. v.

Å de inventarier, vilka sålunda enligt de sakkunnigas förslag böra

kvarstanna vid Vänersborgsanstalten, äro en del reparationer erforderliga.

De beräknade kostnaderna härför äro inräknade i den ovan under engångskostnader

för ändrings- och reparationsarbeten in. m. vid Vänersborgsanstalten

upptagna posten: »Invändiga reparations- och ändringsarbeten

i skolhemsbyggnaden».

De inventarier, som, utöver de i berörda förteckning upptagna, erfordras

för det blivande skolhemmet och vilka alltså behöva inköpas,

äro i första hand inredning för klassrum — de hittillsvarande skolrumsmöblerna,

vilka äro särskilt avsedda för blinda elever, kunna nämligen

icke användas — vidare sängutrustning, linnepersedlar, glas och porslin

samt övrig bordsservis, vissa köksgeråd och materiell för rengöring och

städning ävensom gardiner och rullgardiner. Dessutom böra anskaffas

nödiga skomakeri- och snickeriverktyg för det föreslagna verkstadsrummet

i tvättstugubyggnaden. En beräkning av kostnaderna för anskaffande

av erforderliga nya inventarier har av de sakkunniga verkställts på

grundvalen av ett av fru Anrep-Nordin uppgjort utrustningsförslag och

efter det att kostnadsförslag å klassrumsinredning infordrats från vissa

skolmöbelfabriker. Vid denna beräkning hava de sakkunniga utgått

från ett elevantal av 15 och en i anstalten boende personal av 5 personer.

De ytterligare anskaffningar, som bliva nödväpdiga vid en

starkare beläggning av anstalten, böra verkställas i samma mån som

elevantalet växer. Sålunda inredes enligt de sakkunnigas förslag vid

anstaltens öppnande endast ett klassrum, vilket beräknas för 15 elever.

Kostnads
beräkning.

Kostnadsberäkningen för anskaffande av inventarier upptager följande

poster:

Sängutrustning ..............................................

Linnepersedlar...................................................

Glas och porslin ..........................................................

Kaffe- och tekannor, brickor, brödkorgar m. m.

Skedar, gafflar och knivar............................

Köksgeråd .........................................................

Materiell för städning och rengöring .......

Gardiner och rullgardiner ............................

Klassrumsinredning .....................................

..... kronor 4,200

—

»

2,700

—

»

300

—

m.......

100

—

300

—

500

—

50

—

1,000

—

»

710

—

Transport kronor 9,860;

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Sk( unakeriverktyg ......................................

Transport kronor 9,860: —

.............................. » 500: —

Snickeriverktyg..........................................

.............................. » 300: —

Diverse och oförutsedda utgifter...........

............................. » 840: —

Summa kronor 11,500: —

C. Kostnader för anstalternas årliga underhåll och drift.

1) Skolhemmet för gossar.

id uppgörande av lönestat för befattningshavare vid skolhemmet

för gossar hava de sakkunniga med hänsyn till ifrågavarande anstalts

säregna karaktär och uppgift icke kunnat utgå från gällande lönestater

för befattningshavare vid statens hittillsvarande abnormundervisningsanstalter,

blindinstitutet och blindskolorna. Naturligare jämförelsepunkter

hava synts de sakkunniga föreligga i lönestaterna för befattningshavare

vid statens tvångsuppfostringsanstalter vid Bona och Venngarn,

vilkas uppgifter i vissa avseenden förete likheter med här ifrågavarande

anstalts.

Vad först beträffar föreståndaren, torde denne befattningshavare

givetvis icke kunna i avlöningshänseende likställas med direktörerna vid

Bona eller

4,350 kronor. Icke heller torde föreståndarens avlöning böra sättas fullt

så högt som förste lärarens vid Bona, vilken tillika är pastor vid anstalten

samt dessutom har sig ålagt att vid direktörens sida på egen

hand utföra åtskilliga av de till ledningen av denna omfattande anstalt

hörande arbetena och vilken åtnjuter ett arvode av 4,000 kronor.

Å andra sidan torde föreståndaren med hänsyn till den maktpåliggande

uppgiften som den närmaste ledaren av ifrågavarande skolhem böra

erhålla en avlöning, som något överstiger de till förste läraren vid

Venngarn utgående kontanta avlöningsförmånerna, 2,900 kronor. Ett

avlöningsbelopp av 3,500 kronor har därför synts de sakkunniga skäligt.

Av detta belopp torde 2,300 kronor böra betraktas såsom lön

och 1,200 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Läraren vid skolhemmet torde såväl med hänsyn till kompetensvillkor

som i avseende å arbetsuppgifter kunna fullt likställas med andre

lärarna vid Bona och Venngarn och därför böra erhålla samma avlöning

som dessa eller 2,600 kronor. Av detta belopp böra 1,600 kronor utgöra

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

46 21

Lönestat.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Pension.

Arbetsledarna torde kunna jämföras med de förmän vid tvåugsuppfostringsanstalterna,

vilka tillika hava förordnande som gruppledare,

och synas deras avlöningsförmåner på grund härav böra bestämmas till

1,500 kronor, av vilka 500 kronor böra betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Husmodern synes enligt de sakkunnigas uppfattning även böra likställas

med motsvarande befattningshavare vid Bona och Venngarn.

Lönen torde därför böra utgå med 700 kronor.

Till de ovan föreslagna kontanta löneförmånerna böra för samtliga

befattningshavare komma bostad med värme. Husmodern bör dessutom

åtnjuta fri kost och tvätt. Så snart anstalten blivit elektrifierad, böra

enligt de sakkunnigas mening befattningshavarna även komma i åtnjutande

av fritt lyse.

Beklädnadsersättning, som utgår till vissa befattningshavare vid

Bona och Venngarn, synes vid ifrågavarande anstalt icke böra förekomma.

Till lönerna komma vidare ålderstillägg, vilka torde böra utgå till

föreståndaren med 400 kronor efter 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring,

till läraren med 300 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring,

till arbetsledarna med 100 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring och

till husmodern med 50 kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring.

Föreståndare och lärare böra äga rätt att, när det kan ske utan

hinder för göromålens behöriga gång, årligen åtnjuta semester under

sex veckor. Husmoderns semesterrätt bör skäligen omfatta en månad

och arbetsledarnas 15 dagar.

I samband med frågan om lönestat för anstaltens befattningshavare

framställer sig spörsmålet om pensionsrätt för dessa befattningshavare.

Så länge anstalten är uppförd å extra stat, kunna de icke komma in

under den civila pensionslagens bestämmelser. För beredande av pension

åt anstaltens befattningshavare torde visserligen den möjligheten

erbjuda sig att, såsom i vissa fall plägar ske i fråga om befattningshavare

å extra stat, Kungl. Magt och riksdagen i varje särskilt fall efter

de föreliggande omständigheterna bestämma, när och med vilket belopp

pension skall utgå. Vad föreståndare och lärarpersonal beträffar, kan även

den utvägen tänkas, att dessa befattningshavare beredas delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt, i vilken jämlikt reglementet den 8 oktober

1915 föreståndare och lärare vid de med statsmedel understödda sinnesslöanstalterna

för närvarande äga delaktighet. Med tanke härpå hava de

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

sakkunniga vid uppgörande av förslag till avlöningsstat för anstalten icke

reducerat de för sistnämnda befattningshavare föreslagna avlöningarna

med pensionsavgift motsvarande belopp. Vad övriga befattningshavare

beträffar, torde dessa icke kunna vinna delaktighet i den nämnda pensionsanstalten,

utan lärer, så länge anstalten är uppförd å extra stat,

framställning om beredande av pension åt sådan befattningshavare böra

göras i varje särskilt fall. På grund härav hava för dessa befattningshavare

i nedan intagna statförslag reduceringar företagits med pensionsavgift

motsvarande belopp.

Vad övriga utgifter angår, äro dessa till stor del svåra att med

tillförlitlighet beräkna. De sakkunniga hava härvid mestadels utgått

från kostnaderna vid den nuvarande Salbohedsanstalten, i den mån uppgifter

härom varit för de sakkunniga tillgängliga.

Bland dessa utgifter må först nämnas avlöningar till tjänstepersonal.

Nattvakten vid Salbohed avlönas för närvarande med 900 kronor om året.

Detta belopp har dock synts de sakkunniga väl lågt. En höjning av lönen

till 1,000 kronor årligen synes de sakkunniga skälig. De två biträdena

för köksgöromål samt för tvätt och bak torde, förutom fritt vivre, böra

åtnjuta vardera 420 kronor årligen.

Vid beräknandet av dessa avlöningsbelopp hava de sakkunniga förutsatt,

att å desamma, liksom å de i staten upptagna avlöningarna, dyrtidstillägg

efter de för statstjänstemän i allmänhet stadgade grunderna

skola utgå.

Den nu avhandlade personalen bör äga rätt att åtnjuta semester

under 15 dagar.

Till vikariatser sättning ar och extra personal torde böra beräknas ett

belopp av 1,000 kronor.

Vad kosthållet beträffar, beräknades detta vid uppgörande av utgiftsstat

för år 1919 för Salbohedsanstalten till kronor 1: 20 per dag för

de å anstalten intagna samt till kronor 1: 30 per dag för personal. I

verkligheten överstego kostnaderna emellertid vida de beräknade beloppen

och uppgingo enligt uppgift i anstaltens årsredogörelse för nämnda

år till kronor 3: 05 per dag. Sedan dess hava emellertid avsevärda

prissänkningar ägt rum. Härtill kommer, att den nya anstalten är avsedd

att hysa huvudsakligen gossar, medan de i alkoholistanstalten intagna

äro vuxna. Med hänsyn tagen till dessa omständigheter torde

kosthållet kunna beräknas draga en kostnad av kronor 1: 50 per dag

och elev. Personalens kosthåll synes böra beräknas till kronor 2: 50 för

dag. Årskostnaden för elevernas kosthåll skulle sålunda uppgå till

Övriga utgifter.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

(30 x 1,50 x 365 =) 16,425 kronor och för personalens till (3 x 2,50 x

365 =) 2,737 kronor 50 öre.

Till den del av personalen, som äger åtnjuta fri kost vid anstalten,

bör under semesterledighet utgå kontant ersättning för kosten med det

belopp för dag, vartill kosthållet för personalen beräknats vid uppgörande

av stat för året.

Under rubriken beklädnad och sängkläder böra beräknas kostnaderna

ej blott för nyanskaffning på grund av slitning utan även för den utrustning,

varmed elever, som kunna komma att villkorligt eller definitivt

utskrivas, skola vara försedda, då de lämna anstalten. Vid utskrivning

från anstalten böra nämligen eleverna förses med samma utrustning,

varmed de skola vara försedda vid inträdet. Under deijna rubrik

böra även inräknas kostnader för sängkläder åt den personal, som

erhåller fritt vivre vid anstalten. Med hänsyn härtill torde de årliga

kostnaderna böra beräknas till 225 kronor per elev eller sammanlagt

6,750 kronor.

För inköp och underhåll av undervisningsmateriell och böcker har ansetts

böra beräknas 500 kronor.

Utgiftsposten läkare och sjukvård måste vid detta skolhem tilltagas

relativt högt på grund av det stora avståndet från Salbohed till närmaste

plats, där läkare är bosatt. Läkaren bör varje månad avlägga besök

vid anstalten för undersökning av elevernas hälsotillstånd. Vid tillfälliga

sjukdomsfall måste även mellan de regelbundna besöken tillfälliga

resor göras. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande post icke böra

sättas lägre än 2,000 kronor. För den nuvarande Salbohedsanstalten

är i avlöningsstaten upptaget ett låkararvode till detta belopp, varjämte

ett särskilt anslag för sjukvård är upptaget bland övriga utgifter.

Vad beträffar värme och lyse var i 1919 års stat för Salbohedsanstalten

för detta ändamål beräknat ett belopp av 8,000 kronor.

Detta anslag överskreds under året med omkring 6,000 kronor. Med

hänsyn till att barackbyggnaden under det första verksamhetsåret ej

beräknas bliva annat än undantagsvis tagen i anspråk för inläggning

av elever, hava de sakkunniga beräknat ifrågavarande kostnader till

10,000 kronor.

För tvätt och renhållning var i 1919 års stat för Salbohed upptaget

ett belopp av 1,400 kronor. De bokförda kostnaderna under året uppgingo

emellertid till över 5,000 kronor. Orsaken till de dryga utgifterna

under denna rubrik är i första hand att söka i den befintliga tvättstugans

oanvändbarhet, vilken föranledde, att anstaltens tvätt måste verkställas

i Sala. Då tvättstugubyggnaden enligt de sakkunnigas förslag

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

skall sättas i stånd, beräknas hädanefter all anstaltens tvätt kunna utföras

vid densamma. Kostnaden synes därför kunna beräknas till endast

2,000 kronor.

Till fastighetens underhåll beräknades i 1919 års stat 2,000 kronor,

vilken summa under året väsentligt överskreds. Då anstaltsbyggnaderna

enligt de sakkunnigas förslag före skolhemmets upprättande komma att

undergå erforderliga reparationer, torde ifrågavarande belopp ej behöva

beräknas högre än 1,000 kronor.

För arrende, hyra och brandförsäkring torde böra uppföras samma

belopp som det för närvarande bland Salbohedsanstaltens driftkostnader

upptagna eller 2,800 kronor. Till underhåll av inventarier torde böra

beräknas 1,000 kronor. En ny post för inköp av arbetsmaterial för elevernas

hantverksarbeten m. m. bör enligt de sakkunnigas mening upptagas

och torde lämpligen kunna sättas till 300 kronor.

För diverse utgifter har i de sakkunnigas förslag till utgiftsstat för

jämnande av dennas slutsumma beräknats 3,922 kronor 50 öre.

En sammanställning av de nu gjorda beräkningarna visar för skolhemmet

för gossar följande

Utgiftsstat.

1) Avlöningar:

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Tjänstgö- ringspen- ningar

eller mot- svarande

Summa

Anmärkningar

j 1 föreståndare, för- utom bostad med

värme..................

2,300

—

—

—

—

—

1,200

—

3,500

—

/Efter 5 är kan lönen höjas

I med 400 kronor, efter 10

< år med ytterligare 400

i kronor och efter 15 år med

V än ytterligare 400 kronor.

1 lärare, d.o d:o ......

1,600

-

—

—

—

—

1,000

—

2,600

—

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 300 kronor, efter 10

<[ år med ytterligare 300

| kronor och efter 15 årmed

V ftn ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare d:o d:o

1 » » »

1,000

1,000

—

25

25

—

975

975

—

500

500

—

1,475

1,475

-1

-1

|Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100

[ kronor.

1 husmoder, förutom

bostad med värme

samt kost och tvätt

700

—

25

-

675

—

—

—

675

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 50 kronor och efter

I 10 år med ytterligare 50

1 kronor.

Säger avlöningar

—

—

—

-1

—

—

-

9,725

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbrukets

stat.

2) Övriga utgifter:

Vikariatsersättningar och extra personal samt avlöningar till tjänstepersonal............... 2,840: —

Kosthåll:

Personalens (3 st. å 2.50 per dag)..................................................................... 2,737:50

Elevernas (30 st. å 1.60 per dag) ..................................................................... 16,425: —

Beklädnad och sängkläder (å 225 kr. per elev) ......................................................... 6,750: —

Undervisningsmateriell och böcker.......................................................................... 500: —

Läkare och sjukvård................................................................................................ 2,000: —

Värme och lyse...................................................................................................... 10,000: —

Tvätt och renhållning ............................................................................................. 2,000: —

Fastighetens underhåll ........................................................................................... 1,000: —

Arrende, hyra och brandförsäkring........................................................................... 2,800: —

Underhåll av inventarier........................................................................................ 1,000: —

Inköp av arbetsmaterial...............................................................:....................... 300: —

Diverse utgifter................................................................................ ..................... 3,922:50

Säger övriga utgifter 52,275: —

Summa kronor 62,000: —

Till statförslaget må här fogas den anmärkningen, att, därest föreståndare

och lärare icke skulle komma att beredas delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt, deras löner böra reduceras med respektive

100 och 50 kronor.

Vad jordbruket beträffar, torde dess stat böra fastställas av skolhemmets

styrelse. För jordbrukets personal har av de sakkunniga beräknats

följande avlöningsstat:

1 befallningsman ...

... kronor 2,000

7

1 fördräng..............

1,300

7

1 kördräng...............

»

1,200

7

1 d:o ................

»

1,200

7

1 ladugårdskarl.......

»

1,300

*

1 stalldräng, tillika

anstaltens kusk.....

1,300

7

Summa kronor 8,300

—.

Till dessa kontanta avlöningar komma för samtliga i jordbrukets

tjänst anställda ytterligare bostad med bränsle samt stat eller, för ogifta

tjänstinnehavare, fri kost. Dyrtidstillägg böra däremot icke beräknas å

dessa löner.

De sakkunniga hava utgått ifrån, att inkomsterna av jordbruket

skola täcka omkostnaderna för detsammas skötsel. Jordbruket beräknas

dessutom kunna bestrida de skjutsar, som behövas för anstaltens räkning.

Kostnaderna för dessa skjutsar böra sålunda bokföras såsom en jord
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

brukets vinst, vilken kommer anstalten till godo. Någon ytterligare

nettoinkomst av jordbruket hava de sakkunniga icke ansett sig kunna

för närvarande beräkna.

2) Skolhemmet för flickor.

De sakkunniga övergå härefter att behandla kostnaderna för uppehållande

av verksamheten vid skolhemmet för vanartade sinnesslöa

flickor.

Vad först avlöningsstaten beträffar, bör i densamma upptagas föreståndarinnan,

lärarinnan och vaktmästaren. Kokerskan torde däremot

icke böra upptagas i staten.

Föreståndarinnan har av de sakkunniga ansetts kunna i avlöningshänseende

likställas med ämneslärarinnor vid blindinstitutet och blindskolorna

och därför böra erhålla en avlöning av 2,800 kronor, av vilka

1,800 kronor böra utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Hand arb etslär ar innan har ansetts böra erhålla en avlöning, som med 1,000

kronor understiger föreståndarinnans eller 1,800 kronor. Härav torde

800 kronor böra utgöra tjänstgöringspenningar.

Vaktmästarens avlöning torde, om det skall vara möjligt att för

tjänsten erhålla en person, som är kunnig i både skomakeri- och snickeriarbeten,

icke böra sättas lägre än arbetsledarnas vid Salbohedsanstalten

eller 1,500 kronor. Av detta belopp torde 1,000 kronor böra motsvara

lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar.

Föreståndarinnan och lärarinnan böra utom de kontanta avlöningsförmånerna

även åtnjuta fri bostad med värme och lyse. Till vaktmästaren,

vilken icke kan beredas bostad vid skolhemmet, bör i stället

utgå kontant ersättning för dessa förmåner.

Alderstillägg synas böra utgå till föreståndarinnan med 300 kronor

efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring, till lärarinnan med 200 kronor efter

5, 10 och 15 års tjänstgöring och till vaktmästaren med 100 kronor

efter 5 och 10 års tjänstgöring.

Föreståndarinnan och lärarinnan böra äga rätt till sex veckors och

vaktmästaren till 15 dagars årlig semester.

I fråga om pensionsrätt för anstaltens befattningshavare hänvisas till

vad i detta avseende anförts rörande befattningshavare vid skolhemmet

för gossar. Någon reducering av avlöningsbeloppen för föreståndarinna

och lärarinna har sålunda i de sakkunnigas statförslag icke företagits.

Lönestat.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Övriga

utgifter.

80

Vad övriga utgifter beträffar, tillåta sig de sakkunniga hänvisa till

nedan intagna förslag till utgiftsstat för anstalten. Endast i fråga om

vissa poster må här göras några anmärkningar.

Bostads- och bränsleersättningen åt vaktmästaren är beräknad under

förutsättning, att dyrtidstillägg å beloppet skall utgå.

Till vikariatsersättningar och extra personal har beräknats ett belopp

av 500 kronor. Vad avlöningar åt tjänstepersonal beträffar, har för sådant

ändamål beräknats 540 kronor åt en kokerska, 420 kronor åt en

sköterska samt 420 kronor åt ett biträde för köksgöromål, tvätt och

bak. Samtliga dessa belopp äro beräknade under förutsättning, att dyrtidstillägg

å desamma skola utgå.

Kostnaderna för kosthållet äro beräknade efter samma grunder som

vid skolhemmet för gossar.

Utgiftsposten beklädnad och sängkläder har ansetts kunna beräknas

väsentligt lägre vid ifrågavarande anstalt än vid skolhemmet för gossar,

då de kvinnliga eleverna själva komma att tillverka eu stor del beklädnadsartiklar.

Likaså har det för läkare och sjukvård erforderliga beloppet, då

läkare finnes på platsen, kunnat beräknas avsevärt lägre än vid Salbohed.

Vad kostnaderna för värme och lyse beträffar, måste dessa däremot

vid skolhemmet för flickor, så länge detta icke är fullbelagt, komma att

bliva större per elev än vad vid Salbohed är fallet, då ju även med en

beläggning av 15 elever större delen av skolhemsbyggnaden måste uppvärmas.

Det har icke varit möjligt att vid beräkningen av kostnaden

utgå från de nuvarande utgifterna vid Drottning Sofias stiftelse, enär

bränslekostnaderna vid skolhemmet i anstaltens räkenskaper äro sammanförda

med motsvarande kostnader vid anstaltens arbetshems- och asylavdelningar,

vilka hava lokaler i förhyrda byggnader. Relativ trygghet

torde vinnas med ett beräknat belopp av 6,000 kronor.

För inköp av arbetsmaterial måste likaledes beräknas högre belopp

än vid Salbohed, då slöjden vid skolhemmet för flickor kommer att utgöra

elevernas hvudsakliga arbete.

De sakkunniga hava uppgjort följande förslag till

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Utgiftsstat.

1) Avlöningar:

!

i

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Reduce- rat be- lopp

Tjänstgö- ringspen- ningar

eller mot- svarande

Summa

Anmärkningar

! 1 föreståndarinna,

, förutombostadmed

1 värme och lyse.....

I

i

1,800

—

-

—

1,000

2,800

—

Efter 5 år kan lönen höjas

med 30 0 kronor, efter 10

år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300j

kronor.

j l handarbetslära- rinna. d:o d:o.......

1.000

—

—

—

—

800

—

1,800

Efter 5 år kan lönen höjas

j med 200 kronor, efter 10

år med ytterligare 2 00

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200

kronor.

| 1 vaktmästare .........

i

1,000

25

—

975

_

500

--

1,475

i Efter 5 år kan lönen höja»

J med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100j

1 kronor.

Säger avlöningar

-

6,075

—

2) Övriga utgifter:

Ersättning för bostad och bränsle åt vaktmästaren................................................... 400: —

Yikariatsersättningar och extra personal samt avlöningar till tjänstepersonal.............. 1,880: —

Kosthåll:

Personalens (3 st. å 2,50 per dag) ..................................................................... 2,737: 50

Elevernas (15 st. å 1,50 per dag)........................................................................ 8,212:50

Beklädnad och sängkläder (å 150 kr. per elev).......................................................... 2,250: —

Undervisningsmateriell och böcker.......................................................................... 300: —

Läkare och sjukvård.............................................................................................. 600: —

Värme och lyse.................................................................................................... 6,000: —

Tvätt och renhållning............................................................................................. 1,200: —

Eastighetens underhåll............................................................................................ 500: —

Underhåll av inventarier.......................................................................................... 500: —

Inköp av arbetsmaterial....................................................................................... 1,000: —

Diverse utgifter................................................................................................... 1,695: —

Säger övriga utgifter 27,275

Summa kronor 33,350: —

46 21

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Elevavgifter.

Därest föreståndarinnan och lärarinnan icke skulle komma att beredas

delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt, böra deras löner

reduceras med pensionsavgift motsvarande belopp.

För uppehållande av verksamheten vid skolhemmen för vanartade

sinnesslöa skulle sålunda enligt ovan gjorda beräkningar erfordras för

skolhemmet för gossar ett anslag å 62,000 kronor och för skolhemmet

för flickor ett anslag å 33,350 kronor. Utgiftsstaternas slutsummor visa

emellertid icke exakt de kostnader, som komma att tillskyndas statsverket

för upprätthållande av anstalternas verksamhet. Slutsummorna

måste härvid minskas med de belopp, vartill värdavgifterna för de intagna

eleverna kunna komma att uppgå.

Vid bestämmandet av elevavgifternas storlek kunna olika utgångspunkter

tänkas. Fn möjlighet vore att bestämma avgiften till ett belopp,

som ungefärligen motsvarade de kostnader, landstingen och stadsfullmäktige

i städer, som ej deltaga i landsting, för närvarande få vidkännas

för eleverna i de vanliga sinnesslöaustalterna. En annan utvägvore

att fastställa elevavgiften till samma belopp, som enligt lagen den

29 maj 1896 angående blindundervisningen skall erläggas för en i blindanstalt

intagen elev. Enligt denna lags § 5, sådan densamma lyder

enligt lag den 22 juni 1920, skall denna avgift utgå med 400 kronor

för år. Det kan vidare tänkas, att avgiften sattes till samma belopp,

som jämlikt 23 § av lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt

vanartade och i sedligt avseende försummade barn — efter denna paragrafs

lydelse enligt lag den 6 juni 1919 — skall av barnavårdsnämnd

erläggas för år såsom bidrag till betäckande av den kostnad, landsting

eller stadsfullmäktige fått vidkännas för uppfostran i skyddshem av barn,

som på föranstaltande av barnavårdsnämnd varder till skyddshem överlämnat.

Detta belopp utgör 225 kronor. De sakkunniga hava med

hänsyn till de i vissa avseenden likartade uppgifter, som påvila skyddshemmen

och de här ifrågavarande uppfostringsanstalterna, enats om

det sistnämnda alternativet och hava vid förordandet av denna lägre

avgift tagit hänsyn jämväl till det förhållandet, att vården av sinnesslöa

i allmänhet drager mindre kostnader än vården av blinda, samt

till statens intresse av att de antisociala sinnesslöa bliva på tillfredsställande

sätt omhändertagna.

Med eu elevavgift av 225 kronor skulle till skolhemmet för gossar,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

vilket beräknats för 30 elever, i avgifter inflyta sammanlagt 6,750 kronor.

För skolhemmet för flickor skulle med ett elevantal av 15 avgifterna

uppgå till 3,375 kronor. De erforderliga statsanslagen skulle sålunda

utgöra 55,250 kronor respektive 29,975 kronor.

Av de erforderliga beloppen torde de under »Övriga utgifter» upptagna

driftkostnaderna, minskade med summorna av de beräknade elevavgifterna

eller uträknat respektive 45,525 kronor och 23,900 kronor,

lämpligen böra upptagas såsom särskilda anslag av förslagsanslags natur.

Enligt de beräkningar av kostnaderna för skolhemmens upprätttande,

som i förevarande kapitel blivit gjorda, skulle engångskostnaderna

för ändrings- och reparationsarbeten m. m. och för inköp av inventarier

sammanlagt uppgå till 55,500 kronor för skolhemmet för gossar och

57,000 kronor för skolhemmet för flickor. 1 de approximativa beräkningar

av eventuellt erforderliga anslag, som av de sakkunniga med

skrivelse den 11 november 1920 överlämnades till statsrådet och chefen

för socialdepartementet, upptogos engångskostnaderna till omkring 55,000

kronor för skolhemmet för gossar och omkring 50,000 kronor för skolhemmet

för flickor.

\ad sistnämnda skolhem beträffar, överstiger sålunda det belopp,

som nu befunnits erforderligt, med 7,000 kronor de ursprungligen beräknade

engångskostnaderna. Anledningen härtill är den, att vid de

preliminära beräkningarna vissa av de vid Vänersborgsanstalten befintliga

inventarier, som nu ansetts böra medfölja till den nya Lundanstalten,

framför allt vissa köksgeråd, glas och porslin samt linne- och sängutrustning,

då ansågos kunna Qvarstanna i Vänersborg.

Vad skolhemmet för gossar beträffar, överensstämma de i detta

kapitel gjorda kostnadsberäkningarna ungefärligen med de preliminära

uppgifterna. Därest emellertid Salbohedsanstaitens elektrifiering icke

kommer att äga rum, innan alkoholistanstalten flyttas, bör såsom förut

framhållits för detta ändamål tillkomma ett belopp av omkring 12,000

kronor. Engångskostnaderna för detta skolhems upprättande skulle i

sådant fall komma att uppgå till 67,500 kronor.

Vidkommande härefter anstalternas driftkostnader, hava desamma

ovan beräknats under det forsta verksamhetsåret komma att uppgå för

skolhemmet för gossar till sammanlagt 55,250 kronor och för skolhemmet

för flickor till sammanlagt 29,975 kronor. Vid avgivandet av de

preliminära kostnadsuppgifterna beräknades kostnaderna uppgå till respektive

60,000 kronor och 30,000 kronor. För skolhemmet för flickor

Sammanfattning

av kostnadsberäkningarna.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Erforderliga

anslag.

upptogs därvid, då anstalten beräknades träda i verksamhet först med

senare halvåret 1922, endast halva det beräknade beloppet eller 15,000

kronor.

De nu beräknade årliga driftkostnaderna understiga sålunda de i

de preliminära uppgifterna angivna beloppen med omkring 5,000 kronor.

Tidpunkten för skolhemmens öppnande och därmed även den

tid, då de erforderliga anslagen böra vara tillgängliga, är givetvis beroende

av, när de anstalter, vilka föreslagits såsom förläggningsplatser

för skolhemmen, komma att bliva lediga från de uppgifter, för vilka de

för närvarande användas.

Skulle statens vårdanstalt för alkoholister i enlighet med det förut

omnämnda förslag, som av socialstyrelsen och styrelsen för nämnda

vårdanstalt framställts, komma att under år 1921 provisoriskt återflyttas

från Salbolied till Venngarn, torde Salbohedsanstalten komma att redan

vid början av senare halvåret 1921 bliva tillgänglig för annan uppgift.

Vid sådant förhållande förorda de sakkunniga, att Salbohedsanstalten

snarast möjligt efter nyssnämnda tidpunkt tages i bruk för här ifrågasatt

ändamål. Då emellertid de vid anstalten erforderliga ändringsoch

reparationsarbetena sannolikt komma att i det närmaste taga återstoden

av år 1921 i anspråk, synes skolhemmet kunna börja sin verksamhet

först med ingången av år 1922. Anslag till skolhemmets driftkostnader

lära därför icke erfordras tidigare än å 1922 års stat. Däremot

bör engångsanslaget till reparations- och ändringsarbeten in. m. och

till inköp av inventarier vara tillgängligt redan under år 1921. Detta

anslag torde därför behöva beviljas redan å tilläggsstat för sistnämnda år.

Vad Vänersborgsanstalten beträffar, har skolöverstyrelsen i sitt ovan

omförmälda utlåtande den 31 december 1920 utgått ifrån att Sofiastiftelsens

skolhem under senare delen av första halvåret 1922 skulle kunna

inflytta i de nya byggnaderna i hund. De reparationer m. m., som

äro behövliga vid Vänersborgsanstalten, torde kunna till största delen

verkställas under sommaren 1922, varför skolhemmet kan beräknas

börja sin verksamhet under första delen av senare halvåret detta år. Såväl

engångsanslag som anslag till skolhemmets driftkostnader torde därför

böra beviljas å 1922 års stat. Det senare anslaget behöver emellertid

endast utgå med hälften av det belopp, vartill årskostnaden ovan beräknats.

För skolhemmet för gossar skulle sålunda under de förutsättningar, som

ovan angivits, erfordras dels till ändrings- och reparationsarbeten vid

Salbohedsanstalten samt till inköp av inventarier å tilläggsstat för år

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

1921 ett anslag av 55,500 kronor eller, därest anstaltens elektrifiering

ej kommer att verkställas före alkoholistanstaltens flyttning, 67,500

kronor, dels ock för uppehållande av skolhemmets verksamhet under år

1922 å riksstaten för samma år ej mindre ett bestämt anslag å 9,725

kronor till avlöningar än även ett förslagsanslag å 45,525 kronor till

övriga utgifter.

P ör skolhemmet för flickor skulle under ovan angivna förutsättningar

erfordras dels till ändrings- och reparationsarbeten m. m. vid

Sofiastiftelsens skolhem i Vänersborg samt till inköp av inventarier å

riksstaten för år 1922 ett anslag a 57,000 kronor, dels ock för uppehållande

av anstaltens verksamhet under senare halvåret 1922 å samma

års stat ej mindre ett bestämt anslag å 3,037 kronor 50 öre till avlöningar

än även ett förslagsanslag å 11,950 kronor till övriga utgifter.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bilaga 1.

Förslag till

Reglemente

för

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Anstalten har till ändamål att giva uppfostran och undervisning

åt sådana gossar, vilka i statsunderstödd uppfostringsanstalt för

sinnesslöa eller fallandesj uka av vederbörand e läkare eller inspektör förklarats

vara olämpliga för samlivet i sådan anstalt på grund av vanart, benägenhet

att rymma, häftigt lynne eller våldsamhet eller annan liknande orsak.

Å anstalten må ock, när utrymmet det medgiver, mottagas gosse,

vilken är eller varit intagen å skyddshem, som avses i lagen den 13

juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade

barn, och vilken befunnits vara sinnesslö.

2 mom. Utan hinder av att gosse, som avses i 1 mom., överskridit

minderårighetsgränsen, må han kunna intagas i anstalten ävensom

kvarstanna där, när särskilda skäl därtill föranleda.

2 §•

Ansökan om intagning av elev ingives till anstaltens styrelse, som

har att pröva densamma.

3 §•

1 mom. Ansökan om inträde för elev, som är intagen i uppfostringsanstalt

för sinnesslöa eller fallandesjuka, skall vara åtföljd av

1) ett av läkaren vid den anstalt, där eleven är intagen, eller av

vederbörande inspektör utfärdat intyg, att eleven är olämplig för samlivet

i anstalten;

<6 SI

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

2) en av samma anstalts föreståndare lämnad redogörelse för elevens

intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i anstalten ävensom

i övrigt för sådana omständigheter, vilka för kännedomen om eleven

kunna vara av vikt;

3) de till ansökan om elevens intagning i uppfostringsanstalten för

sinnesslöa eller fallandesjuka hörande handlingarna; samt

4) en av målsman eller annan vederbörande i överensstämmelse med

av Kungl. Maj:t fastställt formulär utfärdad förbindelse att ansvara för

erläggande till anstalten av stadgad avgift för eleven.

2 mom. Ansökan om inträde för elev, som tidigare varit intagen

i uppfostringsanstalt för sinnesslöa eller fallandesjuka, skall vara åtföljd

av

1) ett av föreståndaren för den anstalt, där eleven tidigare varit intagen,

utfärdat intyg, att eleven av anstaltens läkare eller vederbörande

inspektör befunnits olämplig för samlivet och på grund härav utskrivits

samt uppgift om tidpunkten, när denna utskrivning skett;

2) uppgifter rörande elevens uppförande och levnadsförhållanden

efter utskrivningen från uppfostringsanstalten, vilka uppgifter, där ansökan

göres av annan än kommunal myndighet, skola vara attesterade

av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd; samt

3) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 mom., 4).

3 monn. Ansökan om inträde för elev, som är intagen i skyddshem,

skall vara åtföljd av

1) läkarintyg, avfattat i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt

formulär och utvisande, att eleven är sinnesslö;

2) en av skyddshemmets föreståndare lämnad redogörelse för elevens

intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i skyddshemmet

ävensom i övrigt för sådana omständigheter, som för kännedomen om

eleven kunna vara av vikt;

3) de uppgifter, som legat till grund för elevens intagning i skyddshemmet;

samt

4) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 mom., 4).

4 mom. Ansökan om inträde för elev, som tidigare varit intagen

i skyddshem, skall vara åtföljd av

1) intyg av vederbörande föreståndare, att eleven blivit utskriven

från skyddshem samt uppgift om tidpunkten, när denna utskrivning skett;

2) läkarintyg, avfattat i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt

formulär och utvisande, att eleven är sinnesslö;

3) uppgifter rörande elevens uppförande och levnadsförhållanden under

tiden efter utskrivningen från skyddshemmet, vilka uppgifter, där ansökan

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

göres av annan än kommunal myndighet, skola vara attesterade av

pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd; samt

4) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 inom., 4).

5 mom. Till komplettering av ansökning, som göres enligt 2 eller

4 mom., skall styrelsen från den anstalt, där eleven tidigare varit intagen,

införskaffa de uppgifter, som legat till grund för elevens intagning

därstädes, ävensom en av anstaltens föreståndare lämnad redogörelse

för elevens intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande

i anstalten samt i övrigt för sådana omständigheter, som för kännedomen

om eleven kunna vara av vikt.

4 §•

Föreligga på en gång till avgörande ansökningar om inträde för

elev, som är eller varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka, och

för elev, som är eller varit intagen i skyddshem, skall den förre eleven

äga företräde, såvitt ej särskilda omständigheter kunna till annat föranleda.

Vid ansökan samtidigt om inträde för elev, som är intagen i skola

för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem, och för elev, som

tidigare varit intagen i någon av nyssnämnda anstalter, skall den förre

eleven äga företräde.

I övrigt skall vid prövning av samtidigt föreliggande ansökningar

till ledig plats iakttagas, att i första hand den elev intages, som på

grund av vanartens beskaffenhet är i mest trängande behov av att vinna

inträde.

5 §•

1 mom. Avgift för vård å anstalten utgår med det belopp för år

räknat, som i anstaltens stat finnes upptaget. Afgiften erlägges förskottsvis

vid elevs intagning för återstående delen av det löpande halvåret,

räknad från och med den dag, då intagning sker, och sedermera

halvårsvis samt utgår till och med den dag, då elev utskrives eller avlider.

Erlägges ej avgiften å den bestämda tiden, gottgöres anstalten sex

procents årlig ränta å det oguldna beloppet.

Vid intagning skall elev, i enlighet med de närmare föreskrifter,

som utfärdas av anstaltens styrelse, vara försedd med nödiga klädespersedlar

vid äventyr, att felande utrustning anskaffas på bekostnad av

den, som ansvarar för avgiftens erläggande.

2 mom. Avgiften utgår även för tid, då elev försöksvis vistas utom

anstalten, i den mån ej styrelsen prövar skäligt nedsätta eller eftergiva

densamma.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

3 mom. 1 ill gäldande av anstaltens kostnader för avliden elevs begravning

skall erläggas ett belopp, motsvarande en sjättedel av årsavgiften.

6 §.

1 mom. Utbildningen i anstalten skall i främsta rummet avse elevernas

övning till arbetsduglighet i jordbruk, hantverk, träslöjd och vid anstalten

eljest förekommande göromål.

Därjämte skola eleverna erhålla undervisning i sådana skolämnen,

som särskilt kunna anses vara av betydelse för utvecklingen av deras

intellektuella anlag och för deras moraliska fostran, samt i de övningsämnen,

som vanligen förekomma i uppfostringsanstalter för bildbara sinnesslöa.

2 mom. Till grund för anordnandet av undervisningen och det

praktiska arbetet skall styrelsen lör varje arbetsår fastställa arbetsordning,

sedan förslag därtill uppgjorts av föreståndaren.

Arbetsåret räknas från höstterminens början det ena året till höstterminens

början påföljande år.

Skolundervisningen bör årligen fortgå fyrtio veckor med fördelning

på två terminer.

7 §•

Eleverna skola hållas till ordning, hit och goda seder samt på

lämpligt sätt övervakas.

Elev, som visar gott uppförande och god hit, må som uppmuntran

kunna tillerkännas hitpenningar.

Visar elev sådant uppförande, att tillrättavisning är av nöden, och

har muntlig tillsägelse ej åsyftad verkan, må efter föreståndarens beprövande

till elevens rättande vidtagas följande åtgärder:

inskränkning i friheter, som äro eleverna i allmänhet medgivna;

förlust av särskild förmån, som kan vara eleven beviljad; samt

sängläge, antingen enbart eller i förening med inskränkning av

antalet måltider eller tilldelning av enformig kost.

Vid inskränkning av antalet måltider och vid tilldelning av enformig

kost skall tillses, att åtgärden icke användes på sådant sätt, att den

kan medföra skada för elevens hälsa.

Sängläge må kunna förenas med isolering i särskilt rum.

I undantagsfall må lämplig kroppsaga utdelas av föreståndare eller

lärarpersonal. Härvid skall hänsyn tagas till elevens ålder, utvecklingsgrad

och sinnesbeskaffenhet.

Över vidtagna disciplinära åtgärder skall särskild journal, föras.

s. 93 Kontrollera mot PDF

»

93

8 §•

1 mom. Elev må av styrelsen kunna försöksvis utackorderas i enskilt

hem eller anställas i enskild tjänst, därest han förvärvat härför

nödig arbetsduglighet samt under längre tid visat pålitlighet och gott uppförande;

och skall han därvid av anstalten förses med nödig utrustniog.

Under sådan försöksvistelse utom anstalten skall eleven fortfarande

anses tillhöra densamma och stå under övervakning från anstaltens sida.

Där så visar sig behövligt, skall eleven återintagas i anstalten.

2 mom. Har elev under längre tids försöksvistelse utom anstalten

genom eget arbete förskaffat sig sitt uppehälle och under denna

tid visat sådant uppförande och sådan pålitlighet, att grundad förhoppning

finnes om att han skall kunna på egen hand reda sig i livet, må

han från anstalten utskrivas.

9 §•

1 inom. På målsmans därom framställda begäran skall elev utskrivas.

2 mom. Där elev, som icke blivit försöksvis utackorderad i enskilt

hem eller anställd i enskild tjänst, av styrelsen anses icke längre hava

g-aern av vistelsen i anstalten eller hans kvarstannande där finnes vara

till men för övriga elever, skall han, därest han icke utskrives i enlighet

med 1 mom., utskrivas antingen till statens arbetshem för vanartade

sinnesslöa eller, där detta ej lämpligen kan ske, till kriminalasyl eller

annan statens sinnessjukanstalt.

Fallandesjuk elev, som ej är sinnesslö, bör dock utskrivas till

skyddshem, där så kan ske.

Utskrivning enligt detta moment må ej verkställas, förrän plats i

någon av nu nämnda anstalter blivit beredd.

3 mom. Avser utskrivning enligt 2 mom. överflyttning till arbetshem

för vanartade sinnesslöa eller till skyddshem, skall ansökan härom

ingivas till styrelsen för vederbörande anstalt samt vara åtföljd av de

handlingar, som legat till grund för elevens intagning i anstalten, ävensom

avskrift av den i 11 § omförmälda minnesboken för eleven.

Avser utskrivningen överflyttning till kriminalasyl eller annan statens

sinnessjukanstalt, skall ansökan ingivas i förra fallet till direktionen för

kriminalasylen och i senare fallet till direktionen för det hospital, inom

vars upptagningsområde elevens hemort är belägen, samt vara åtföljd

av de handlingar, som enligt gällande bestämmelser skola bifogas ansökan

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

om intagning av sinnesslö i sinnessjukanstalt, ävensom avskrift av den

i 11 § omförmälda minnesboken för eleven.

4 mom. Vid utskrivning från anstalten skall elev förses med nödig

utrustning.

Anstalten bestrider kostnaderna för elevs överflyttning till annan

anstalt.

10 §.

I god tid, innan elev uppnår tjuguett år, skall styrelsen, där icke särskilda

omständigheter föranleda till annat, föranstalta om att eleven

varder under förmyndare ställd.

11 §•

Vid anstalten skall för varje elev föras minnesbok enligt av skolöverstyrelsen

fastställt formulär, innehållande uppgift om ålder, hemvist

och tid för intagning, föräldrarnas namn, ställning och hemvist, de upplysningar,

som erhållits rörande elevens tidigare levnadsomständigheter,

redogörelse för hans uppförande och flit, arbetsduglighet och kunskaper,

de lynnesegendomligheter eller abnorma karaktärsdrag, han möjligen

visat, beskaffenheten av mot honom använda disciplinära åtgärder samt

de omständigheter, som föranlett besluten härom, uppgift om tid för eventuellt

överlämnande till enskild person för ^ackordering eller anställande

i tjänst, om dennes namn och bostad samt om tid för eventuell återbringning,

upplysningar om elevens uppförande under sådan försöksvistelse

utom anstalten, uppgift om tid för utskrivning samt varthän sådan ägt rum

ävensom, där elev avlider i anstalten, uppgift om tid för dödsfallet och

om dödsorsaken.

Dessutom skall vid anstalten föras matrikel över samtliga i anstalten

intagna elever.

12 §•

Anstalten står under skolöverstyrelsens överinseende samt skall vara

underkastad samma inspektion som statsunderstödda anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter.

%

Styrelse.

13 §.

Anstaltens verksamhet ledes av en utav Kungl. Maj:t utsedd styrelse,

bestående av ordförande och fyra ledamöter. Av ledamöterna bör

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

en äga pedagogisk erfarenhet och en vara läkare med psykiatrisk utbildning

samt en hava erfarenhet i jordbruk.

Ordförande och ledamöter förordnas för en tid av fyra år; dock

skall av styrelsens ledamöter årligen en avgå i den ordning, som vid

styrelsens första sammanträde blivit bestämd medelst lottning mellan

ledamöterna.

Om ledamots avgång har styrelsen att göra anmälan hos Kungl. Magt.

Styrelsen utser årligen inom sig en vice ordförande.

14 §.

Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön eller arvode,

men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller eljest i styrelsens

ärenden av vederbörande huvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje

klassen i gällande resereglemente, dock att, där någon på grund av

innehavande ämbete eller tjänst eljest är berättigad till ersättning enligt

högre klass, ersättningen till honom må beräknas efter samma klass.

Till den styrelseledamot, som jämlikt bestämmelse i 15 § å styrelsens

vägnar verkställer kassainventering ävensom inventering av anstaltens

och egendomens inventarier och förråd, må härför utgå lämplig ersättning,

som av styrelsen bestämmes.

15 §.

Styrelsen åligger:

att utöva tillsyn över anstalten och högsta ledningen av dess förvaltning

i enlighet med i detta reglemente intagna bestämmelser;

att jämväl handhava förvaltningen av den till anstalten upplåtna egendomen

samt att söka, svara och tala för såväl anstalten som egendomen;

att besluta om elevs intagning, försöksvistelse utom anstalten samt

utskrivning;

att vidtaga alla på styrelsen enligt detta reglemente ankommande

åtgärder beträffande elevs intagning, utskrivning och omyndigförklarande;

att bestämma den utrustning, varmed elev vid intagning skall vara

försedd och ombesörja nödig utrustning för elev, som överlämnas till

utackordering i enskilt hem eller tjänst hos enskild person eller som

utskrives;

att låta övervaka elev, som försöksvis vistas utom anstalten, samt

tillse, att vårdnaden om denne handhaves på ett lämpligt sätt;

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

att fastställa arbetsordning och spisordning för anstalten;

att bestämma det belopp för dag, varmed flitpenningar till elev

högst må iitgå;

att fastställa formulär för matrikel över elever och för journal över

disciplinära åtgärder;

att utfärda nödiga instruktioner för befattningshavarna;

att, då föreståndar- eller lärarbefattning blivit ledig, därom utfärda

kungörelse i allmänna tidningarna med föreskrift om trettio dagars ansökningstid,

räknad från den dag, då kungörandet sker, samt att, då

inom ansökningstidens utgång ingen eller endast en sökande anmält sig

till den lediga befattningen, ånyo i samma ordning förklara densamma

till ansökan ledig;

att till skolöverstyrelsen jämte eget yttrande insända ansökningar

till ledig föreståndarbefattning;

att, efter det föreståndaren avgivit yttrande, tillsätta lärare samt

att, då lärare blivit tillsatt, härom lämna meddelande till skolöverstyrelsen

;

att efter förslag av föreståndaren antaga övrig personal vid såväl

anstalten som egendomen, i den män föreståndaren ej erhållit bemyndigande

härutinnan; V

att antaga läkare vid anstalten;

att vid vakans å befattning, vars innehavare styrelsen äger tillsätta,

förordna om befattningens uppehållande;

att bevilja föreståndaren semester samt tjänstledighet under sammanlagt

högst 6 månader av samma kalenderår;

att bevilja semester och tjänstledighet åt såväl övriga å stat uppförda

befattningshavare samt å stat icke uppförd personal, där föreståndaren

ej av styrelsen erhållit sådan befogenhet;

att, där styrelsen beviljar semester eller tjänstledighet, förordna vikarie

under ledigheten;

att bevilja avsked åt sådan befattningshavare, som av styrelsen

antages;

att bestämma avlöningsförmåner för anstaltens personal, i den mån

denna ej är uppförd å stat, samt för den vid egendomen anställda personalen

;

att meddela erforderliga föreskrifter om räkenskapsföring, kassavård

och kontroll därå;

att genom en av styrelsens ledamöter vid årets slut samt dessutom

minst en gång under varje kvartal verkställa kassainventering ävensom en

gång årligen inventering av anstaltens och egendomens inventarier ochförråd;

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

att före april månads utgång varje år genom sakkunnig person

låta besiktiga anstaltens och egendomens byggnader samt uppgöra förslag

till erforderliga förändringar och reparationer;

att före den 1 augusti varje år till skolöverstyrelsen inkomma med

förslag till inkomst- och utgiftsstat för anstalten, avsedd att tillämpas

det andra därefter följande kalenderåret, jämte uppgift å därav föranledda

anslagsäskanden, skolande i samband härmed uppgift meddelas om storleken

av de avlöningar, som tillkomma den personal, vilken avlönas å

jordbrukets konto;

att årligen före mars månads utgång till riksräkenskapsverket insända

anstaltens räkenskaper för nästföregående år; samt

att årligen före mars månads utgång till skolöverstyrelsen avgiva

redogörelse för anstaltens verksamhet under nästföregående år i enlighet

med av överstyrelsen fastställd plan, skolande denna redogörelse åtföljas

av den årsberättelse, läkaren har att avgiva.

16 §.

Styrelsen sammanträder till ordinarie sammanträde en gång varje

kvartal samt dessemellan, då ordföranden prövar sådant nödigt eller

minst två av styrelsens ledamöter begära det. Sammanträdena hållas å

anstalten; dock må annat sammanträde än ordinarie kunna hållas annorstädes,

då så finnes lämpligt.

Ledamöterna kallas till sammanträde av ordföranden.

Vid ordinarie sammanträde skall journalen över diciplinära åtgärder

granskas och anteckning om denna granskning av ordföranden göras i

samma journal, varjämte det i 23 § omförmälda exspektansdiariet

skall företes.

ii §•

För att styrelsen skall vara beslutför skola utom ordföranden minst

två ledamöter vara tillstädes. Vid omröstning, som utfaller med lika

röstetal för olika meningar, gälle den mening, som ordföranden biträder.

18 §.

Vid styrelsens sammanträden skall anstaltens föreståndare, där ej

styrelsen för särskilt fall annorlunda bestämmer, närvara för att tjänstgöra

som föredragande och tillhandagå med erforderliga upplysningar

ävensom föra protokoll, därest icke styrelsen därtill utser annan person.

Föredraganden äger att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

13

46 21

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Protokollet justeras av ordföranden. Ledamot, som har från beslutet

skiljaktig mening, äger att få denna antecknad till protokollet.

Samma rätt tillkommer föreståndaren därest han är föredragande.

Styrelsens beslut expedieras av föreståndaren, där ej annorlunda

för visst fall bestämmes.

19 §.

Påkallar ärende, som ankommer på styrelsens prövning och ej är

av större betydelse, skyndsamt avgörande, må ordföranden meddela beslut

å styrelsens vägnar. Vad sålunda beslutits, skall vid nästa styrelsesammanträde

anmälas av ordföranden och antecknas i protokollet.

20 §.

Gör befattningshavare, som blivit av styrelsen tillsatt, sig skyldig

till fel eller försummelse i tjänsten, äger styrelsen att tilldela denne

varning. År förseelsen av svårare beskaffenhet eller gör sådan befattningshavare

vid upprepade tillfällen sig skyldig till förseelser, äger styrelsen

att för viss tid, högst tre månader, avstänga befattningshavaren

från tjänst och lön eller, om så prövas nödigt, skilja denne från befattningen.

Gör föreståndaren sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten

eller klandervärt uppförande, har styrelsen att därom ingiva anmälan till

skolöverstyrelsen.

21 §.

över styrelsens beslut äger den med beslutet missnöjde att anföra

besvär, vilka skola till skolöverstyrelsen ingivas före klockan tolv å

trettionde dagen efter erhållen del av beslutet.

över beslut om varning må besvär dock ej anföras. Beslut om

avstängning från tjänstgöring går i verkställighet utan hinder av besvär.

Personal.

22 §.

Föreståndare anställes tills vidare och förordnas av skolöverstyrelsen,

som även har att bevilja föreståndaren tjänstledighet i de fall, där

styrelsen ej äger befogenhet härutinnan, samt att i sådant fall förordna

vikarie.

För behörighet till föreståndarbefattning fordras att äga pedagogisk

erfarenhet.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

23 §.

Föreståndaren åligger:

att handhava den närmare förvaltningen av anstalten och egendomen

samt besluta i de angelägenheter rörande denna förvaltning, som

styrelsen bestämmer;

att tillse, att den av styrelsen utfärdade arbetsordningen och spisordningen

behörigen följas;

att utöva förmanskap över samtliga befattningshavare;

att till föredragning i styrelsen vederbörligen förbereda ärendena

samt att, där styrelsen ej annorlunda bestämmer, vid dess sammanträden

föredraga ärendena ävensom föra protokoll;

att expediera styrelsens beslut;

att föra diarium över till styrelsen inkomna handlingar samt koncept

till och register över utgående skrivelser ävensom särskild förteckning

över inkomna ansökningar om intagning (exspektansdiarium);

att i enlighet med av styrelsen fastställt formulär föra matrikel

över de i anstalten intagna;

att vid styrelsens ordinarie sammanträden lämna förteckning över

elever, vilka sedan nästföregående sammanträde blivit intagna och

utskrivna;

att bestrida den undervisning, som styrelsen bestämmer;

att med biträde av lärare föra i 11 § omförmäld minnesbok;

att besluta om utdelning av flitpenningar;

att jämlikt 7 § besluta rörande disciplinära åtgärder mot eleverna

ävensom föra den i samma § omnämnda journalen över sådana åtgärder;

att avgiva yttrande rörande sökande till lärarbefattning samt

förslag till antagande av såväl annan personal vid anstalten som personal

vid egendomen eller, där han av styrelsen erhållit bemyndigande

härutinnan, antaga sådan personal;

att bevilja semester och tjänstledighet i de fall styrelsen givit honom

sådan befogenhet;

att ansvara och redovisa för anstaltens förråd samt hos styrelsen

göra framställning om anskaffande av för anstalten erforderliga förnödenheter;
att

föra anstaltens räkenskaper och vid varje ordinarie sammanträde

till styrelsen avgiva kassarapport för sistförflutna kvartal;

att årligen före februari månads utgång till styrelsen avlämna föregående

års räkenskaper med tillhörande verifikationer;

att årligen före februari månads utgång till styrelsen avgiva förslag

till årsberättelse; samt

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

att i övrigt iakttaga de föreskrifter, styrelse a i instruktion för

honom utfärdat.

Föreståndare må dock av styrelsen kunna befrias från skyldigheten

att föra anstaltens räkenskaper.

24 §.

Manlig lärare skall uppfylla de villkor, som äro stadgade för behörighet

till ordinarie anställning vid egentlig folkskola. Lärarinna för

teoretisk undervisning skall hava avlagt antingen småskollärar- eller

folkskollärarexamen eller examen vid seminariet för utbildande av lärare

vid skolor för sinnesslöa barn eller ock under minst två år bestritt

tjänstgöring som lärarinna vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för

bildbara sinnesslöa eller vid statsunderstödd epileptikeranstalt.

25 §.

Lärarpersonalen åligger att i av styrelsen fastställd ordning bestrida

elevernas undervisning och biträda föreståndaren vid förande av i 11 §

omförmäld minnesbok samt att enligt av styrelsen utfärdad instruktion

deltaga i tillsynen över eleverna.

26 §.

Övriga befattningshavare och annan personal äro skyldiga att noggrant

fullgöra de åligganden, som styrelsen i instruktion för dem eller

eljest bestämmer.

27 §.

Lärare tillsättes med fyra månaders ömsesidig uppsägning, övrig

personal antages med två månaders sådan uppsägning.

28 §.

Föreståndare och lärarpersonal må årligen åtnjuta semester under

sex veckor, husmoder under 1 månad och övrig personal med fastare

anställning under 15 dagar, allt under förutsättning, att styrelsen finner

sådant kunna ske utan hinder för göromålens behöriga gång.

29 §.

Anstaltens läkare åligger att årligen före februari månads utgång

till styrelsen avlämna årsberättelse, avfattad i enlighet med av skolöverstyrelsen

fastställd plan.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

I övrigt gäller för läkaren i tillämpliga delar den för läkare vid

med statsmedel understödda anstalter för sinnesslöa och fallandesjuka

utfärdade instruktionen, i vad densamma avser anstalter för bildbara

sinnesslöa, med undantag av vad i kungl. kungörelsen den 24 oktober

1919 angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter är stadgat.

Dock må anstaltens läkare befrias från i nämnda instruktion föreskriven

skyldighet att undersöka elevernas sinnesbeskaffenhet, därest

styrelsen beslutar att för denna uppgift anlita särskild läkare.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bilaga 2.

Förslag till

Reglemente

för

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor.

Allmänna bestämmelser.

1 §-

1 mom. Anstalten har till ändamål att giva uppfostran och undervisning

åt sådana flickor, vilka i statsunderstödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa

eller fallandesjuka av vederbörande Läkare eller inspektör förklarats

vara olämpliga för samlivet i sådan anstalt på grund av vanart, benägenhet

att rymma, häftigt lynne eller våldsamhet eller annan liknande orsak.

A anstalten må ock, när utrymmet det medgiver, mottagas flicka,

vilken är eller varit intagen å skyddshem, som avses i lagen den 13

juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade

barn, och vilken befunnits vara sinnesslö.

2 mom. Utan hinder av att flicka, som avses i 1 mom., överskridit

minderårighetsgränsen, må hon kunna intagas i anstalten ävensom kvarstanna

där, när särskilda skäl därtill föranleda.

2 §•

Ansökan om intagning av elev ingives till anstaltens styrelse, som

har att pröva densamma.

3 §•

1 mom. Ansökan om inträde för elev, som är intagen i uppfostringsanstalt

för sinnesslöa eller fallandesjuka, skall vara åtföljd av

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

1) ett av läkaren vid den anstalt, där eleven intagen, eller av är

vederbörande inspektör utfärdat intyg, att eleven är olämplig för samlivet

i anstalten;

2) en av samma anstalts föreståndare lämnad redogörelse för elevens

intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i anstalten ävensom

i övrigt för sådana omständigheter, vilka för kännedomen om eleven

kunna vara av vikt;

3) de till ansökan om elevens intagning i uppfostringsanstalten för

sinnesslöa eller fallandesjuka hörande handlingarna; samt

4) en av målsman eller annan vederbörande i överensstämmelse med

av Kungl. Magt fastställt formulär utfärdad förbindelse att ansvara för

erläggande till anstalten av stadgad avgift för eleven.

2 mom. Ansökan om inträde för elev, som tidigare varit intagen

i uppfostringsanstalt för sinnesslöa eller fallandesjuka, skall vara åtföljd av

1) ett av föreståndaren för den anstalt, där eleven tidigare varit

intagen, utfärdat intyg, att eleven av anstaltens läkare eller vederbörande

inspektör befunnits olämplig för samlivet och på grund härav utskrivits

samt uppgift om tidpunkten, när denna utskrivning skett;

2) uppgifter rörande elevens uppförande och levnadsförhållanden

efter utskrivningen från uppfostringsanstalten, vilka uppgifter, där ansökan

göres av annan än kommunal myndighet, skola vara attesterade

av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd; samt

3) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 mom., 4).

3 mom. Ansökan om inträde för elev, som är intagen i skyddshem,

skall vara åtföljd av

1) läkarintyg, avfattat i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt

formulär och utvisande, att eleven är sinnesslö;

2) en av skyddshemmets föreståndare lämnad redogörelse för elevens

intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande i skyddshemmet

ävensom i övrigt för sådana omständigheter, som för kännedomen om

eleven kunna vara av vikt;

3) de uppgifter, som legat till grund för elevens intagning i skyddshemmet;

samt

4) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 mom., 4).

4 mom. Ansökan om inträde för elev, som tidigare varit intagen

i skyddshem, skall vara åtföljd av

1) intyg av vederbörande föreståndare, att eleven blivit utskriven

från skyddshem samt uppgift om tidpunkten, när denna utskrivning skett;

2) läkarintyg, avfattat i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt

formulär och utvisande, att eleven är sinnesslö;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

3) uppgifter rörande elevens uppförande och levnadsförhållanden

under tiden efter utskrivningen från skyddshemmet, vilka uppgifter, där

ansökan göres av annan än kommunal myndighet, skola vara attesterade

av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd;

samt

4) sådan ansvarsförbindelse, som omförmäles i 1 mom., 4).

5 mom. Till komplettering av ansökning, som göres enligt 2 eller

4 mom., skall styrelsen från den anstalt, där eleven tidigare varit intagen,

införskaffa de uppgifter, som legat till grund för elevens intagning

därstädes, ävensom en av anstaltens föreståndare lämnad redogörelse

för hennes intellektuella utveckling, arbetsduglighet och uppförande

i anstalten samt i övrigt för sådana omständigheter, som för kännedomen

om eleven kunna vara av vikt.

4 §•

Föreligga på en gång till avgörande ansökningar om inträde för

elev, som är eller varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka,

och för elev, som är eller varit intagen i skyddshem, skall den förre

eleven äga företräde, såvitt ej särskilda omständigheter kunna till annat

föranleda.

Vid ansökan samtidigt om inträde för elev, som är intagen i skola

för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem, och för elev, som

tidigare varit intagen i någon av nyssnämnda anstalter, skall den förra

eleven äga företräde.

I övrigt skall vid prövning av samtidigt föreliggande ansökningar till

ledig plats iakttagas, att i första hand den elev intages, som på grand

av vanartens beskaffenhet är i mest trängande behov av att vinna inträde.

5 §•

1 mom. Avgift för vård å anstalten utgår med det belopp för år

räknat, som i anstaltens stat finnes upptaget. Avgiften erlägges förskottsvis

vid elevs intagning för återstående delen av det löpande halvåret,

räknad från och med den dag, då intagning sker, och sedermera

halvårsvis samt utgår till och med den dag, då elev utskrives eller

avlider.

Erlägges ej avgiften å den bestämda tiden, gottgöres anstalten sex

procents årlig ränta å det oguldna beloppet.

Vid intagning skall elev, i enlighet med de närmare föreskrifter,

som utfärdas av anstaltens styrelse, vara försedd med nödiga klädes
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

persedlar vid äventyr, att felande utrustning anskaffas på bekostnad av

den, som ansvarar för avgiftens erläggande.

2 mom. Avgiften utgår även för tid, då elev försöksvis vistas utom

anstalten, i den mån ej styrelsen prövar skäligt nedsätta eller eftergiva

densamma.

3 mom. Till gäldande av anstaltens kostnader för avliden elevs

begravning skall erläggas ett belopp, motsvarande en sjättedel av årsavgiften.

6 §■

1 mom. Utbildningen i anstalten skall i främsta rummet avse elevernas

övning till arbetsduglighet i hushållsgöromål, kvinnligt handarbete

och vid anstalten eljest förekommande göromål.

Därjämte skola eleverna erhålla undervisning i sådana skolämnen,

som särskilt kunna anses vara av betydelse för utvecklingen av deras

intellektuella anlag och för deras moraliska fostran, samt i de övningsämnen,

som vanligen förekomma i uppfostringsanstalter för bildbara

sinnesslöa.

2 mom. Till grund för anordnandet av undervisningen och det

praktiska arbetet skall styrelsen för varje arbetsår fastställa arbetsordning,

sedan förslag därtill uppgjorts av föreståndarinnan.

Arbetsåret räknas från höstterminens början det ena året till höstterminens

början påföljande år.

Skolundervisningen bör årligen fortgå fyrtio veckor med fördelning

på två terminer.

7 §•

Eleverna skola hållas till ordning, flit och goda seder samt på lämpligt

sätt övervakas.

Elev, som visar gott uppförande och god flit, må som uppmuntran

kunna tillerkännas flitpenningar.

Visar elev sådant uppförande, att tillrättavisning är av nöden, och

har muntlig tillsägelse ej åsyftad verkan, må efter föreståndarinnans

beprövande till elevens rättande vidtagas följande åtgärder:

inskränkning i friheter, som äro eleverna i allmänhet medgivna;

förlust av särskild förmån, som kan vara eleven beviljad; samt

sängläge, antingen enbart eller i förening med inskränkning av

antalet måltider eller tilldelning av enformig kost.

Vid inskränkning av antalet måltider och vid tilldelning av enformig

kost skall tillses, att åtgärden icke användes på sådant sätt, att den kan

medföra skada för elevens hälsa.

46 21

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Sängläge må kunna förenas med isolering i särskilt rum.

I undantagsfall må lämplig kroppsaga utdelas av föreståndarinna

eller lärarpersonal. Härvid skall hänsyn tagas till elevens ålder, utvecklingsgrad

och sinnesbeskaffenhet.

över vidtagna disciplinära åtgärder skall särskild journal föras.

8 §•

1 mom. Elev må av styrelsen kunna försöksvis utackorderas i enskilt

hem eller anställas i enskild tjänst, därest hon förvärvat härför

nödig arbetsduglighet samt under längre tid visat pålitlighet och gott

uppförande; och skall hon därvid av anstalten förses med nödig utrustning.

Under sådan försöksvistelse utom anstalten skall eleven fortfarande

anses tillhöra densamma och stå under övervakning från anstaltens sida.

Där så visar sig behövligt, skall eleven återintagas i anstalten.

2 mom. Har elev under längre tids försöksvistelse utom anstalten

genom eget arbete förskaffat sig sitt uppehälle och under denna tid

visat sådant uppförande och sådan pålitlighet, att grundad förhoppning

finnes om att hon skall kunna på egen hand reda sig i livet, må hon

från anstalten utskrivas.

9 §•

1 mom. På målsmans därom framställda begäran skall elev utskrivas.

2 mom. Där elev, som icke blivit försöksvis utackorderad i enskilt

hem eller anställd i enskild tjänst, av styrelsen anses icke längre hava

gagn av vistelsen i anstalten eller hennes kvarstannande där finnes vara

till men för övriga elever, skall hon, därest hon icke utskrives i enlighet

med 1 mom., utskrivas antingen till statens arbetshem för vanartade

sinnesslöa eller, där detta ej lämpligen kan ske, till kriminalasyl eller

annan statens sinnessjukanstalt.

Fallandesjnk elev, som ej är sinnesslö, bör dock utskrivas till skyddshem,

där så kan ske.

Utskrivning enligt detta moment må ej verkställas, förrän plats i

någon av nu nämnda anstalter blivit beredd.

3 mom. Avser utskrivning enligt 2 mom. överflyttning till arbetshem

för vanartade sinnesslöa eller till skyddshem, skall ansökan härom

ingivas. till styrelsen för vederbörande anstalt samt vara åtföljd av de

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

handlingar, som legat till grand för elevens intagning i anstalten, ävensom

avskrift av den i 11 § omförmälda minnesboken för eleven.

Avser utskrivningen överflyttning till kriminalasyl eller annan statens

sinnessjukanstalt, skall ansökan ingivas i förra fallet till direktionen för

kriminalasylen och i senare fallet till direktionen för det hospital, inom

vars upptagningsområde elevens hemort är belägen, samt vara åtföljd av

de handlingar, som enligt gällande bestämmelser skola bifogas ansökan

om intagning av sinnesslö i sinnessjukanstalt, ävensom avskrift av den

i 11 § omförmälda minnesboken för eleven.

4 mom. Vid utskrivning från anstalten skall elev förses med nödig

utrustning.

Anstalten bestrider kostnaderna för elevs överflyttning till annan

anstalt.

10 §.

I god tid, innan elev uppnår tjuguett år, skall styrelsen, där icke

särskilda omständigheter föranleda till annat, föranstalta om att eleven

varder under förmyndare ställd.

11 §•

Vid anstalten skall för varje elev föras minnesbok enligt av skolöverstyrelsen

fastställt formulär, innehållande uppgift om ålder, hemvist

och tid för intagning, föräldrarnas namn, ställning och hemvist, de upplysningar,

som erhållits rörande elevens tidigare levnadsomständigheter,

redogörelse för hennes uppförande och flit, arbetsduglighet och kunskaper,

de lynnesegendomligheter eller abnorma karaktärsdrag, hon möjligen

visat, beskaffenheten av mot henne använda disciplinära åtgärder samt

de omständigheter, som föranlett besluten härom, uppgift om tid för eventuellt

överlämnande till enskild person för ^ackordering eller anställande

i tjänst, om dennes namn och bostad samt om tid för eventuell

återintagning, upplysningar om elevens uppförande under sådan försöksvistelse

utom anstalten, uppgift om tid för utskrivning samt varthän sådan

ägt ram ävensom, där elev avlider i anstalten, uppgift om tid för dödsfallet

och om dödsorsaken.

Dessutom skall vid anstalten föras matrikel över samtliga i anstalten

iutagna elever.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

12 §.

Anstalten står under skolöverstyrelsens överinseende samt skall vara

underkastad samma inspektion som statsunderstödda anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter.

Styrelse.

13 §.

Anstaltens verksamhet ledes av en utav Kungl. Maj:t utsedd styrelse,

bestående av ordförande och fyra ledamöter. Av ledamöterna bör en äga

pedagogisk erfarenhet och en vara läkare med psykiatrisk utbildning.

Minst en av ledamöterna skall vara kvinna.

Ordförande och ledamöter förordnas för en tid av fyra år; dock skall

av styrelsens ledamöter årligen en avgå i den ordning, som vid styrelsens

första sammanträde blivit bestämd medelst lottning mellan ledamöterna.

Om ledamots avgång har styrelsen att göra anmälan hos Kungl.

Maj:t.

Styrelsen utser årligen inom sig en vice ordförande.

14 §.

Styrelsens ordförande och ledamöter åtnjuta icke lön eller arvode,

men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller eljest i styrelsens

ärenden av vederbörande huvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt

tredje klassen i gällande resereglemente, dock att, där någon på grund

av. innehavande ämbete eller tjänst eljest är berättigad till ersättning

enligt högre klass, ersättningen till honom må beräknas efter samma klass.

Till den styrelseledamot, som jämlikt bestämmelse i 15 § å styrelsens

vägnar verkställer kassainventering ävensom inventering av anstaltens

inventarier och förråd, må härför utgå lämplig ersättning, som av

styrelsen bestämmes.

15 §.

Styrelsen åligger:

att utöva tillsyn över anstalten och högsta ledningen av dess förvaltning

i enlighet med i detta reglemente intagna bestämmelser;

att söka, svara och tala för anstalten;

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

att besluta om elevs intagning, försöksvistelse utom anstalten samt

utskrivning;

att vidtaga alla på styrelsen enligt detta reglemente ankommande

åtgärder beträffande elevs intagning, utskrivning och omyndigförklarande;

att bestämma den utrustning, varmed elev vid intagning skall

vara försedd, och ombesörja nödig utrustning för elev, som överlämnas

till utackordering i enskilt hem eller tjänst hos enskild person eller

som utskrives;

att låta övervaka elev, som försöksvis vistas utom anstalten, samt

tillse, att vårdnaden om henne handhaves på ett lämpligt sätt;

att fastställa arbetsordning och spisordning för anstalten;

att bestämma det belopp för dag, varmed flitpenningar till elev högst

må utgå;

att fastställa formulär för matrikel över elever och för journal över

disciplinära åtgärder;

att utlärda nödiga instruktioner lör befattningshavarna;

att, då föreståndarinne- eller lärarinnebefattning blivit ledig, därom

utfärda kungörelse i allmänna tidningarna med föreskrift om trettio dagars

ansökningstid, räknad från den dag, då kungörandet sker, samt att,

då inom ansökningstidens utgång ingen eller endast en sökande anmält

sig till den lediga befattningen, ånyo i samma ordning förklara densamma

till ansökan ledig;

att till skolöverstyrelsen jämte eget yttrande insända ansökningar

till ledig föreståndarinnebefattning;

att, efter det föreståndarinnan avgivit yttrande, tillsätta lärarinna

samt att, då lärarinna blivit tillsatt, härom lämna meddelande till skolöverstyrelsen;
att

efter förslag av föreståndarinnan antaga övrig personal vid anstalten,

i den mån föreståndarinnan ej erhållit bemyndigande härutinnan;

att antaga läkare vid anstalten;

att vid vakans å befattning, vars innehavare styrelsen äger tillsätta,

förordna om befattningens uppehållande;

att bevilja föreståndarinnan semester samt tjänstledighet under

sammanlagt högst 6 månader av samma kalenderår;

att bevilja semester och tjänstledighet åt såväl övriga å stat uppförda

befattningshavare samt å stat icke uppförd personal, där föreståndarinnan

ej av styrelsen erhållit sådan befogenhet;

att, där styrelsen beviljar semester eller tjänstledighet, förordna vikarie

under ledigheten;

att bevilja avsked åt sådan befattningshavare, som av styrelsen antages;

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

att bestämma avlöningsförmåner för anstaltens personal, i den mån

denna ej är uppförd å stat;

att meddela erforderliga föreskrifter om räkenskapsföring, kassavård

och kontroll därå;

att genom en av styrelsens ledamöter vid årets slut samt dessutom

minst en gång under varje kvartal verkställa kassainventering ävensom en

gång årligen inventering av anstaltens inventarier och förråd;

att före april månads utgång varje år genom sakkunnig person

låta besiktiga anstaltens byggnader samt uppgöra förslag till erforderliga

förändringar och reparationer;

att före den 1 augusti varje år till skolöverstyrelsen inkomma med

förslag till inkomst- och utgiftsstat för anstalten, avsedd att tillämpas

det andra därefter följande kalenderåret, jämte uppgift å därav föranledda

anslagsäskanden;

att årligen före mars månads utgång till riksräkenskapsverket insända

anstaltens räkenskaper för nästföregående år; samt

att årligen före mars månads utgång till skolöverstyrelsen avgiva

redogörelse för anstaltens verksamhet under nästföregående år i enlighet

med av överstyrelsen fastställd plan, skolande denna redogörelse åtföljas

av den årsberättelse, läkaren har att avgiva.

16 §.

Styrelsen sammanträder till ordinarie sammanträde en gång varje

kvartal samt dessemellan, då ordföranden prövar sådant nödigt eller

minst två av styrelsens ledamöter begära det. Sammanträdena hållas å

anstalten; dock må annat sammanträde än ordinarie kunna hållas annorstädes,

då så finnes lämpligt.

Ledamöterna kallas till sammanträde av ordföranden.

Vid ordinarie sammanträde skall journalen över disciplinära åtgärder

granskas och anteckning om denna granskning av ordföranden göras i

samma journal, varjämte det i 23 § omförmälda exspektansdiariet skall

företes.

o §•

För att styrelsen skall vara beslutför skola utom ordföranden minst

två ledamöter vara* tillstädes. Vid omröstning, som utfaller med lika

röstetal för olika meningar, gälle den mening, som ordföranden biträder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

18 §.

Vid styrelse tis sammanträden skall anstaltens föreståndarinna, där

ej styrelsen för särskilt fall annorlunda bestämmer, närvara för att tjänstgöra

som föredragande och tillhandagå med erforderliga upplysningar

ävensom föra protokoll, därest icke styrelsen därtill utser annan person.

Föredraganden äger att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

Protokollet justeras av ordföranden. Ledamot, som har från beslutet

skiljaktig mening, äger att få denna antecknad till protokollet.

Samma rätt tillkommer föreståndarinnan därest hon är föredragande.

Styrelsens beslut expedieras av föreståndarinnan, där ej annorlunda

för visst fall bestämmes.

19 §.

Påkallar ärende, som ankommer på styrelsens prövning och ej är

av större betydelse, skyndsamt avgörande, må ordföranden meddela beslut

å styrelsens vägnar. Vad sålunda beslutits, skall vid nästa styrelsesammanträde

anmälas av ordföranden och antecknas i protokollet.

20 §.

Gör befattningshavare, som blivit av styrelsen tillsatt, sig skyldig

till fel eller försummelse i tjänsten, äger styrelsen att tilldela denne

varning. År förseelsen av svårare beskaffenhet eller gör sådan befattningshavare

vid upprepade tillfällen sig skyldig till förseelser, äger styrelsen

att för viss tid, högst tre månader, avstänga befattningshavaren

från tjänst och lön eller, om så prövas nödigt, skilja denne från befattningen.

Gör föreståndarinnan sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten

eller klandervärt uppförande, har styrelsen att därom ingiva anmälan

till skolöverstyrelsen.

21 §.

Över styrelsens beslut äger den med beslutet missnöjde att anföra

besvär, vilka skola till skolöverstyrelsen ingivas före klockan tolv å

trettionde dagen efter erhållen del av beslutet.

Över beslut om varning må besvär dock ej anföras. Beslut om

avstängning från tjänstgöring går i verkställighet utan hinder av besvär.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Personal.

22 §.

Föreståndarinna anställes tills vidare och förordnas av skolöverstyrelsen,

som även har att bevilja föreståndarinnan tjänstledighet i de

fall, där styrelsen ej äger befogenhet härutinnan, samt att i sådant fall

förordna vikarie.

För behörighet till föreståndarinnebefattning fordras att äga pedagogisk

erfarenhet.

23 §.

Föreståndarinnan åligger:

att handhava den närmare förvaltningen av anstalten samt besluta

i de angelägenheter rörande denna förvaltning, som styrelsen bestämmer;

att tillse, att den av styrelsen utfärdade arbetsordningen och spisordningen

behörigen följas;

att utöva förmanskap över samtliga befattningshavare;

att till föredragning i styrelsen vederbörligen förbereda ärendena

samt att, där styrelsen ej annorlunda bestämmer, vid dess sammanträden

föredraga ärendena ävensom föra protokoll;

att expediera styrelsens beslut;

att föra diarium över till styrelsen inkomna handlingar samt koncept

till och register över utgående skrivelser ävensom särskild förteckning

över inkomna ansökningar om intagning (exspektansdiarium);

att i enlighet med av styrelsen fastställt formulär föra matrikel över

de i anstalten intagna;

att vid styrelsens ordinarie sammanträden lämna förteckning över

elever, vilka sedan nästföregående sammanträde blivit intagna och utskrivna

;

att bestrida den undervisning, som styrelsen bestämmer;

att med biträde av lärarinna föra i 11 § omförmäld minnesbok;

att besluta om utdelning av flitpenningar;

att jämlikt 7 § besluta rörande disciplinära åtgärder mot eleverna

ävensom föra den i samma § omnämnda journalen över sådana åtgärder;

att avgiva yttrande rörande sökande till lärarinnebefattning samt

förslag till antagande av annan personal vid anstalten eller, där hon av

styrelsen erhållit bemyndigande härutinnan, antaga sådan personal;

att bevilja semester och tjänstledighet i de fall styrelsen givit henne

sådan befogenhet;

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

att ansvara och redovisa för anstaltens förråd samt hos styrelsen

göra framställning om anskaffande av för anstalten erforderliga förnödenheter

;

att föra anstaltens räkenskaper och vid varje ordinarie sammanträde

till styrelsen avgiva kassarapport för sistförfluten kvartal;

att årligen före februari månads utgång till styrelsen avlämna föregående

års räkenskaper med tillhörande verifikationer;

att årligen före februari månads utgång till styrelsen avgiva förslag

till årsberättelse; samt

att i övrigt iakttaga de föreskrifter, styrelsen i instruktion för henne

utfärdat.

Föreståndarinnan må dock av styrelsen kunna befrias från skyldigheten

att föra anstaltens räkenskaper.

24 §•

Lärarinna för teoretisk undervisning skall hava avlagt antingen

småskollärar- eller folkskollärarexamen eller examen vid seminariet för

utbildande av lärare vid skolor för sinnesslöa barn eller ock under

minst två år bestritt tjänstgöring som lärarinna vid statsunderstödd

uppfostringsanstalt för bildbara sinnesslöa eller vid statsunderstödd epileptikeranstalt.

25 §.

Lärarpersonalen åligger att i av styrelsen fastställd ordning bestrida

elevernas undervisning och biträda föreståndarinnan vid förande av i

11 § omförmäld minnesbok samt att enligt av styrelsen utfärdad instruktion

deltaga i tillsynen över eleverna.

26 §.

Övriga befattningshavare och annan personal äro skyldiga att noggrant

fullgöra de åligganden, som styrelsen i instruktion för dem eller

eljest bestämmer.

27 §.

Lärarinna tillsättes med fyra månaders ömsesidig uppsägning, övrig

personal antages med två månaders sådan uppsägning.

46 21

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

28 §.

Föreståndarinna och lärarpersonal må årligen åtnjuta semester under

sex veckor och övrig personal med fastare anställning under 15 dagar,

allt under förutsättning, att styrelsen finner sådant kunna ske utan

hinder för göromålens behöriga gång.

29 §.

Anstaltens läkare åligger att årligen före februari månads utgång

till styrelsen avlämna årsberättelse, avfattad i enlighet med av skolöverstyrelsen

fastställd plan.

I övrigt gäller för läkaren i tillämpliga delar den för läkare vid

med statsmedel understödda anstalter för sinnesslöa och fallandesjuka

utfärdade instruktionen, i vad densamma avser anstalter för bildbara

sinnesslöa, med undantag av vad i kungl. kungörelsen den 24 oktober

1919 angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter är stadgat.

Dock må anstaltens läkare befrias från i nämnda instruktion föreskriven

skyldighet att undersöka elevernas sinnesbeskaffenhet, därest

styrelsen beslutar att för denna uppgift anlita särskild läkare.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bilaga 3.

Förslag till ändring av 4 § av kungl. kungörelsen den 24 oktober 1919

angående understöd av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter.

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

4 §•

Sinnesslö, som lider av konvulsioner

eller fallandesot, får ej intagas i anstalt

för icke fallandesjuka sinnesslöa, varemot

i anstalt för fallandesjuka endast med

fallandesot eller konvulsioner behäftade få

intagas.

1 anstalt får ej intagas sinnesslö eller

fallandesjuk, som lider av sinnessjukdom

eller smittsam sjukdom eller som av anstaltens

läkare eller vederbörande inspektör

förklaras vara olämplig för samlivet i anstalten

och deltagandet i arbetet därstädes.

Drabbas någon i anstalten intagen av sinnessjukdom,

må han kvarhållas i anstalten

endast under förutsättning, att anmälan

om hans intagande å hospital av vederbörande

ofördröjligen ingives.

I anstalt, där till vård mottagas även

obildbara sinnesslöa, få dessa ej inräknas

bland dem, för vilka statsunderstöd enligt

denna kungörelse sökes.

4 §•

Sinnesslö — — — — — — intagas.

I anstalt — —----sjukdom.

Drabbas någon i anstalten intagen av sinnessjukdom,

må han kvarhållas i anstalten

endast under förutsättning, att anmälan

om hans intagande å hospital av vederbörande

ofördröjligen ingives.

I arbetshem får ej mottagas sinnesslö

eller fallandesjuk, som av anstaltens läkare

eller vederbörande inspektör förklaras vara

olämplig för samlivet i arbetshemmet.

Har elev av anstaltens läkare eller

vederbörande inspektör förklarats vara

olämplig för samlivet i anstalten, må

eleven kvarstanna där, endast under förutsättning

att till anstaltens styrelse ingives

vederbörlig ansvarsförbindelse för hans

intagande i en statens anstalt för sinnesslöa;

och åligger det styrelsen att, där

dylik förbindelse erhålles, omedelbart ingiva

ansökan om hans intagande i sådan

anstalt.

I anstalt

sökes.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Förslag till formulär för läkarintyg.

Läkarintyg

angående

Bilaga 4.

i

(förre) eleven vid......................................................................... skyddshem

för intagning i statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar flickor.

1. Står kroppsutvecklingen i normalt

förhållande till åldern?

Abnormiteter i huvudets form

och storlek?

Defekter och missbildningar (å

gommen, tungan, tänderna,

fingrar, tår, o. s. v.)?

Lyten?

Rachitiska förändringar ?

2. Allmänna utseendet: friskt? sjukt?

Sjukliga förändringar i blodomlopps-,

andnings-, matsmältnings-,

urin- och könsorganen?

Skrofulös?

Skabb, eksem eller annan hudsjukdom?
3.

Sjukdomar eller funktionsrubbningar

i något av sinnesorganen?

4. Talrubbningar: otydlig artikulation,

stamning, o. s. v.?

5. Inskränkning i rörelseförmåga?

Förlamningar? Automatiska rörelser?

Ryckningar eller darrningar?

Ataxi?

6. Förefinnes epilepsi? Yttrar den

sig i typiska krampanfall med

förlust av medvetandet? Huru

ofta pläga anfallen uppträda?

Huru länge pläga de vara? Uppträda

de företrädesvis om dagen

eller om natten?

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

7. Förefinnes smittsam sjukdom, som

i det föregående ej nämnts?

8. Ansiktsuttryck?

Allmänt uppträdande och sätt

att skicka sig? Förmåga att

sköta sig själv med klädsel,

m. m.? Renlighet?

9. Sömnen?

10. Lynnet: fogligt? envist? ömtåligt?

retligt? uppbrusande? våldsamhetstendenser?
11.

Finnas periodiska växlingar i

stämningen ?

12. Uppmärksamhet, minne och tankeverksamhet:

förmåga att fästa

uppmärksamheten? att redogöra

för vad som hänt eller blivit sagt

eller läst? att draga slutsatser?

att tillägna sig abstrakta begrepp?

o. s. v.

13. Driftlivet: onani? benägenhet för

könsumgänge? perversa sexuella

drifter? grymhet mot svagare

varelser? förstörelselusta? benägenhet

för eldsanläggning? för

vagabondering ?

14. Annat av vikt för bedömande av

sinnesslöhet?

På grund av vad här ovan anförts anser jag ovannämnde .................................

vara sinnesslö, vilket härmed på heder och samvete

intygas.

....................................... den .................................. 192......

Anmärkning. Formuläret upptager icke några frågor rörande elevens tidigare förhållanden, enär

anstalten erhåller upplysningar härom i annan ordning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bilaga 5.

Förslag till formulär för ansvarsförbindelse.

För den händelse*).................................................................................................

varder intagen i statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar flickor, förbinder

sig undertecknad att i enlighet med bestämmelserna i det för anstalten gällande

reglementet erlägga såväl stadgad årsavgift som medel, vilka av anstalten blivit för

eleven förskjutna till anskaffande av felande utrustning, till hemforsling m. m.

.................................................... den............................. 192 .

Egenbändiga namnteckningen bevittna på en gång närvarande:

adress:..................................................... adress:.....................................

*) Här ifylles elevens fullständiga namn och hemvist samt faderns eller modems namn

och yrke.

Anmärkningar.

År förbindelsen utfärdad av kommunal myndighet, skall densamma åtföljas av protokoll

rörande den kommunala myndighetens beslut att ansvara för förbindelsens fullgörande.

År förbindelsen utfärdad av enskild person, skall dennes namnteckning vara bevittnad

och hans vederhäftighet för förbindelsens fullgörande vara styrkt av vederbörande domhavande,

borgmästare, stadsfogde, landsfiskal, pastor eller kommunalnämnds ordförande.

''

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bilaga 6.

Tablå, utvisande antalet från sinnesslö- och epileptikeranstalterna på grund

av vanart m. m. utskrivna skolelever under tiden Vi 1913—3% 1920.

Utskrivningsorsak.

Anstalt*)

Egentlig

vanart

Häftigt

lynne

Rymningar

Samma

in.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Sinnes8löanstalter:

Föreningens för sinnesslöa barns vård

skolor:

å Slagsta..........................................

3

3

2

—

—

—

5

3

vid Södertälje .................................

—

—

1

—

—

—

1

—

Östergötlands läns ...........................

2

—

—

2

—

—

2

2

Norrköpings stads ................................

—

2

—

1

—

—

—

3

Smålands.............................................

3

—

1

—

—

—

4

—

Blekinge och Gottlands läns ................

3

—

—

—

—

—

3

—

Kristianstads läns.................................

1

—

2

—

—

—

3

—

Göteborgs och Bohus läns samt Göte-

horgs stads ......................................

—

—

—

—

i

—

1

—

Betaniahemmet....................................

2

—

1

—

—

—

3

—

Kopparbergs läns.................................

1

—

—

—

—

—

1

—

Gävleborgs läns ..................................

—

—

1

1

—

—

1

1

Västemorrlands läns ...........................

2

—

—

—

—

—

2

—

Västerbottens läns ..............................

1

—

1

1

—

—

2

1

Norrbottens läns ...............................

1

—

—

—

—

—

1

—

Summa

19

5

9

5

i

—

29

10

Epi Itp t iber a ris tal ter:

Margaretahemmet.................................

—

—

1

—

i

—

2

—

Vilhelmsro ..........................................

3

—

4

—

2

—

9

—

Summa

3

—

5

—

3

—

11

—

*) De anstalter, från vilka under ovannämnda period inga skolelever utskrivits på grund av

vanart, äro här ej upptagna.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Tablå,, utvisande de från sinnesslö- och epileptikeranstalterna under

Anstalt.

1892

1895

1896

1897

1898

1899

1900

in.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

in.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

in.

kv.

Sinnesslöanstalter:

Föreningens för sinnesslöa barns vård

skolor:

å Slagsta..........................................

i

i

i

i

2

i

vid Södertälje .................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Östergötlands läns ..............................

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

1

—

—

Norrköpings stads ..............................

i

Smålands............................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

i

—

Blekinge och Gottlands läns ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

Kristianstads läns.................................

1

—

i

—

Göteborgs och Bohus läns samt Göte- borgs stads .......................................

i

Betaniahemmet....................................

1

. Kopparbergs läns................................

Gävleborgs läns ..................................

Västernorrlands läns ...........................

—

—

Västerbottens läns ..............................

Norrbottens läns ................................

Summa

1

—

—

i

i

i

2

—

i

—

7

1

2

2

Epileptikeramtalter :

Margaretahemmet.................................

Vilhelmsro ..........................................

3

—

Summa

3

—

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bilaga 7.

V, 1.913—*% 1920 på grund av vanart m. m. utskrivna skolelevernas födelseår.

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

Summa

1 m.

!

rT-

m.

| kv.

m.

kr.

m.

k?.

m.

kv.

in.

kv.

m.

kv.

in.

kv.

m.

| kv.

in.

kv.

in.

kv.

i

i

5

3

1

—

i i

i

—

2

2

1 -

—

—

—

—

i

—

i

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

4

_

i

i

3

i “

•

i

—

—

—

—

—

3

-

i

—

—

—

—

—

i

—

_

_

_

_

i

1

3

—

i —

i

_

1

1

i-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

_

2

_

-

—

—

i

—

—

i

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

1

—

—

—

—

—

1

_

i

i

l

!

2

1

i

2

3

3

i

—

—

4

—

—

i

—

i

—

29

10

i

11

- 1

_

_

2

1

2

—

—

—

—

2

9 i

—

i

-1

—

—

—

—

2

—

—

—

2

-

1

—

2

—

—

—

—

—

11

—

46 31

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bilaga 8.

Tablå, utvisande varthän de på grund av vanart m. m. från sinnesslö- och epileptikerskolorna

utskrivna eleverna efter utskrivningen kommit.

U t s k

r i \

n a

t i

11

1

]

Anstalt.

Hemmet

Fattig-

vårds-

inrättning

Tjänst |

eller

inackorde-

ring

Annan

anstalt för

bildbara

sinnesslöa

Anstalt

för

obildbara

sinnesslöa

Skydds-

hem

Summa

m.

kv.

m.

kv.

kv.

m.

kv.

in.

kv.

m.

kv.

m.

kv.

Sinnesslöanstalter:

[

Föreningens för sinnesslöa barns vård

skolor:

å Slagsta ....................................

—

—

—

—

-

3)1

l)3

2

i

—

—

5

3

! vid Södertälje ............................

-

i Östergötlands läns...........................

2

i

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

2

2

Norrköpings stads ...........................

—

—

—

i

—

*)1

—

—

—

—

—

1

—

3

| Smålands ....................................

4

—

4

—

Blekinge och Gottla-nds läns ...........

—

—

o

O

—

_

—

—

—

—

—

—

—

3

i

j Kristianstads läns ..........................

—

—

6)1

—

—

—

—

—

2

—

—

—

3

—

i Göteborgs och Bohus läns samt Göte-

1 borgs stads .................................

—

—

1

1

- ''

Betaniahemmet ..............................

1

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

3

~~

! Kopparbergs läns ...........................

1

1

-

j Gävleborgs läns ..............................

1

i

—

1

1

| Västernorrlands läns........................

—

—

1

—

-

—

—

—

—

—

i

2

_

Västerbottens läns...........................

1

—

—

—

—

-

—

—

6)1

i

—

—

2

1

1 Norrbottens läns ...........................

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

Snmm a

Epileptiker anstalter:

10

2

7

i

2

2

3 | 1

C Anstalt \

för bild-

5

3

i

1

28

10

■

''

1 Margaretahemmet ...........................

!

1

s bara fal- >

I lande- 1

l sjuka )

1

2

i Vilkelmsro ....................................

3

—

! -

—

—

—

‘H

—

5

—

—

—

9

—

Summa

3

—

1 i

—

—

1

1-

6

—

—

—

11

—

1) Till arbetshem för enbart män. — 2) Till arbetshem för enbart kvinnor. — 3) Senare intagen i fattigvårdsinrättning.

— 4) Sedermera till fattigvårdsanstalt, därifrån till föräldrahemmet. — 5) Sedermera utackorderad hos en

lantbrukare. — °) Sedermera till hospital. — 7) En manlig elev utskriven till privat sjukhem i Finland

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bilaga !).

Tablå, utvisande antalet i sinnesslöanstalterna den 30 juni 1920 intagna skolelever,

vilka såsom olämpliga för samlivet i anstalterna lämpligen

borde utskrivas.

1

Anstalt.

Orsak till olämpligheten.

Egentlig ’ Häftigt ;

vanart ! lynne j J °

1

Summa.

m.

kr.

m.

kv.

ra.

kv.

ra.

k v

Malmöhus läns ....................................

_

_

_

1

_

1

_

j Hallands läns ....................................

i

—

_

—

—

—

1

_

| Betaniahemmet....................................

—

—

—

—

1

—

1

—

Skaraborgs och Alvsborgs läns ............

i

—

—

—

—

—

1

—

Örebro läns .......................................

—

—

3

—

-

—

3

_

Kopparbergs läns.................................

—

—

1

—

—

—

1

Västernorrlands läns ...........................

2

1

—

1

—

2

2

Jämtlands läns ...................................

2

—

—

—

—

—

2

—

Västerbottens läns ............................

8

1

1

1

—

10

2

Norrbottens läns .................................

1

—

-

-

—

—

1

—

Summa

15

2

5

2

3

—

23

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.