VÄGKOMMISSIONENS BETANKANDEN
1922-01-01 · 183 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
SOU 1922:2, VÄGKOMMISSIONENS BETANKANDEN
Dokumentets text
VÄGKOMMISSIONENS BETANKANDEN
VÄGVÄSENDET PÅ LANDET
I.
FÖRSLAG
TILL
LAG OM ALLMÄNNA VÄGAR PÅ LANDET
AVGIVET AV DEN INOM KUNGL. FINANSDEPARTEMENTET,
JÄMLIKT NÅD. BEMYNDIGANDE DEN 29 SEPTEMBER 1911
TILLSATTA VÄGKOMMISSIONEN
DEL 2
BILAGOR M. M.
STOCKHOLM 1916 :: ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
!
Innehållsförteckning,
Bilagor.
Sill.
Bilaga 1. Statistiska tabeller ................................................................................... 3
Taft. 1. Allmänna vägarnas längd samt statens och kommunernas årliga väghållningskostnad
m m. i Sverige jämte några andra europeiska länder................................. 4
Taft. 2. Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väghållningen m. m. för varje landstingsområde
för åren 1909—1913............................................................ 0
Tab. 3. Vägdelningar och vägunderhåll m. m............................................................. 30
Tab. 4. Årtal för verkställandet av nu gällande uppskattningar av kostnaden för vägunderhållet
............................................................................................ 34
Tab. 5. Förhållandet mellan allmänna och enskilda vägar med avseende å längd och underhållskostnad
.................. 36
Tab. 6. Med understöd av allmänna medel nybyggda, omlagda eller förbättrade vägar under
åren 1841-1910 .............................................................................''..... 3
Tab 7. Statsunderstöd, anvisade under åren 1841-1910 till byggnadsföretag, som utgöra
led uti eller stå i samband med landets allmänna vägnät ........................... 38
Bilaga 2. Beräkningar till utredning av frågan om en jämnare fördelning av vägnnder
hållsbördan
genom omläggning av statsbidragssystemet ........................ 43
Tab 1. Bibehållandet av nuvarande distriktsindelning. Särskilt statsbidrag utöver det nu
utgående i ändamål att för de distrikt, i vilka egna kostnaden per vägfyrk
överskjuter medeltalet för motsvarande landstingsområde, nedbringa egna kostnaden
till nämnda medeltal ..................................................................... 44
Tab. II a. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och municipalsambällen,
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter
progressiv skala med fasta brytningspunkter vid 15, 30 och 45 öres total
kostnad per vägfyrk. Alternativa grundbidrag med tilläggsbidrag efter samma
procent som grundbidraget ..................................................................... 46
Tab. II b- Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och municipalsamhällen,
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter
progressiv skala med en rörlig brytningspunkt ................................ ........ 50
Tab. II c. Landstingsområdena väghållningsdistrikt med köpingar och municipalsamhällen
alternativt kvarstående eller frånskilda. Statsbidrag till vägunderhåll och
vinterväghållning efter progressiv skala med tre rörliga brytningspunkter på
lika inbördes avstånd samt grund- och tilläggsbidrag, allt efter kommissionens
system...................................................................................................
IV
Bilaga 3. P. M. angående landsbygdens oelt städernas andelar i totala bördan av väg
och
gatuhållningen i riket (med tabell)................................................... 59
Bilaga 4. Utkast till formulär. Instrument över uppskattning av årliga kostnaden för
underhållet av de allmänna vägarna inom N. kommun för åren 1920—15)24 69
Bilaga 5. P. M. angående hämtande av väglagningsämnen ä annans mark.................... 73
Bilaga 8. P. M. om hjnlringsbredden ä anspannsfordou och automobiler med hänsyn
dels till vägbanans motståndsförmåga, dels till vägtransporternas ekonomi
(med tabeller) ................................................................................ 93
Bilaga 7. P. M. angående ifrågasatt lagstiftning till förekommande eller lindring av
de genom vintersjöfartens isrännor föranledda olägenheter för trafiken
& isvägarna m. in. ................................................................................ 125
Planselier.
Vägs beståndsdelar ....................................................................•''........................ Plansch 1
Jämförande grafisk framställning, utvisande för varje väghållningsdistrikt längden av
allmänna och enskilda vägar .................................................................... » 2
Grafisk framställning, utvisande ifråga om distriktens egna kostnader per vägfyrk
för vägunderhållet och vinterväghållningen den utjämning, som efter förhållandena
för år 1910 skolat vinnas, i händelse landstingsområdena i stället för
de nuvarande vägliållningsdistrikten utgjort enheter för kostnadernas fördelning » 3
Grafisk framställning, utvisande ifråga om distriktens egna kostnader per vägfyrk för
väghållningen i dess helhet den utjämning, som efter förhållandena för år
1910 skolat vinnas, i händelse landstingsområdena i stället för de nuvarande
vägliållningsdistrikten utgjort enheter för kostnadernas fördelning.................. » 4
Grafisk framställning, av kommissionens förslag till grunder för statsbidrag till vägunderhållet,
i jämförelse med dels andra försök till bidragets läggning i utjäm
ningssyfle
och dels den nuvarande anordningen av samma bidrag.................. » 5
Grafisk framställning, utvisande ifråga om kostnaderna per vägfyrk för vägunderhållet
och vinterväghållningen verkningarna av vägkommissionens förslag.
Grundad på vägstatistiska uppgifter för år 1913.......................................... » 6
Bihang.
■Jordbruksdepartementets statistiska tabell för år 1910; åtföljer vägkommissionens betänkande
enligt Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.
BILAGOR
Vcigkom missionen. II.
1
I
Bilaga 1
STATISTISKA TABELLER
4
Tab. 1. Allmänna vägarnas längd samt statens oeh kommunernas årliga
1
*
3
*
5
6 1
''
8
9
10
11
12
13
band
L
ängd
a v
Årliga v ä g h å 11 n i n g s k o s t n a d e n
Stats-
vägar
Km.
Pro-
vins-
vägar
Km.
Di-
strikts-
eller
krets-
vägar
Km.
Primär-
kommu-
nernas
vägar
Km.
Alla
all-
männa
vägar
Km.
Totalt
Milj. kr.
Statens andel
De kommunala
s&mfälliglieter- nas andel
I medeltal
Per
km. väg
Kr.
Per
10,000
in-
vånare
Kr.
Milj. kr.
X
Milj. kr.
X
1
Sverige ..................
«•
—
62,521
—
62,521
14.813
3.149
21.3
11.684
78.7
237
25,800
2
Norge .....................
669
12,310
20,442
—
33,421
8.071
2.887
36.0
5.18 4
64.0
242
32,800
3
Danmark..................
—
6,775
—
36,225
43,000
8.712
0.005
—
8.707
lOO.o
202
30,700
4
England och Wales...
—
6,200
82,890
152,230
241,320
276.148
40.108
14.5
236.040
85.5
1,145
76,600
5
Preussen..................
1,211
31,439
59,114
45,232
136,996
169.940
26.000
15.3
143.940
84.7
1,240
42,300
6
Bayern.....................
6,546
—
18,381
59,855
84,782
17.635
5.834
33.1
11.801
66.9
210
25,600^
7
Baden .....................
3,061
—
1,306
6,243
10,610
5.445
X
X
X
X
514
25,000
8
Hessen.....................
—
—
4,947
—
4,947
2.673
1.206
45.o
1.467
55.0
539
21,900
9
Österrike (icke Ungern)
16,203
3,716
64,265
37,172
121,356
X
X
X
X
X
X
X
10
Frankrike ...............
38,340
—
250,412
390,111
678,863
216.050
40.850
18.9
175.200
80.1
318
54,400
11
Italien.....................
8,303
44,671
95,406
57,447
205,827
X
X
X
X
X
X
X
Anm. Där annat ej angives, avser stat. årsbok, Handbuch etc. vederbörande lands publikation, x betecknar
5
räghållningskostnad m. m. i Sverige jämte några andra europeiska länder.
1* 1
15 1
16 |
17 1
18 |
19 |
20 |
21 |
22
Per 10,000 invånare finnas
Per 100 kräm. av arealen finnas
All-
männa
vägar
Km.
Järn-
vägar
Km.
Inre
vatten-
vägar
Km.
Totalt,
all-
männa
sam-
färds-
leder
Km.
All-
männa
vägar
Km.
Järn-
vägar
Km.
Inre
vatten-
vägar
Km.
Totalt,
all-
männa
sam-
färds-
leder
Km.
Anmärkningar
109. s
25.07
12.8
147.3 7
13.9
3-18
lss
18.63
Kol. 2—11 enl. k. jordbruksdep:ts vägstatistik för
år 1913. Kol. 15 och 19 enl. k. järnvägsstyrelsens
, allm. statistik 1912 (avser 1911 års slut). Kol. 16
1
|
! 136.2
12.92
30. o
179.12
10.3
0.96
2.2 5
13.51
och 20 enl. meddel. nr 3 från k. vattenfallssty- relsen.
(Kol. 2—11 enl. Joh. Skovgaard. Det norske veivsesens
historie (avser 1912—1913). Kol. 15, 16, 19 och
2
152.1
13.40
165.50
110.4
9.47
119.87
(20 såsom vid 1.
(Kol. 2—5 enl. statistisk aarhog 1914 (avser 1910).
(Kol. 8 enl. statsregnskab 1914—1915. Kol. 7 och
j 10 enl. Joh. Skovgaard (jfr vid 2). Kol. 15 och
3
66.9
7.01
1.17
75.08
159.5
17.17
2.61
179.28
119 enl. statistisk årsbok 1915 (avser 1911).
(Kol. 2—11 enl. Tbird annual Kåpört of the Koad
IlSoard 1913 (avser 1911). Kol. 15 och 19 enl.
1 Kailway Ketnrns 1913 (avser 1912). Kol. 16 och
4
•
1
''
33.6
11.03
2.0 2
46.6 5
39.1
12.70
2.30
54.10
120 enl. approximativ beräkning för år 1905.
Kol. 2—6 enl. Statistisches Jahrbuch 1914 (avser
1912). Kol. 7—11: medeltal enl. preussisk 5-års- statistik 1905—1909 och förh. vid III. internat.
1 vägkongr. (nr 60). Kol. 15 och 19 enl. Stat. Hand-
5
!
123.2
12.21
1.4S
136. $9
111.9
11.08
1.35
1
124.33
buch fiir’s Deutsche Keich 1907 (avser 1906). Kol.
(16 och 20 såsom vid 4.
(Kol. 2—11, 15 och 19 enl. Statistisches Jahrbuch
11913 (avser 1912). Observera i Kol. 7, 8 och
Ilo ingår ej nyhyggnadskostnaden för primärkommu-
6
48.5
11.34
1.26
61.10
69.2
i 16.12
1.76
87.08
Inernas vägar. Kol. 16 och 20 såsom vid 4.
/Kol. 2—7, 15 och 19 enl. Statistisches Jahrbuch
(1914—1915 (avser 1913). Kol. 16 och 20 såsom vid 4.
7
40.5
12.01
0.7 0
53.21
64.2
19.69
1.17
85.06
/Kol. 4—11, 15 och 19 enl. Statistisches Handhuch
\l907—
8
41.3
7.90
2.28
51.48
40.4
7.56
2.23
50.19
(Kol. 2—6 enl. Statistisches Handhuch 1913 (avser
11911). Kol. 15 och 19 enl. statistisk årsbok 1915
9
1
i 171.1
i 12.68
3.5
; 187.28
126.5
9.36
2.55
138.41
((avser 1911). Kol. 16 och 20 såsom vid 1.
/Kol. 2—6 enl. Annuaire statistique 1913—1914
((avser 1912). Kol. 15, 16, 19 och 20 såsom vid 1.
10
59.5
4.93
0.9
65.33
71.s
1
6.oi
1.04
78.85
/Kol. 2—6 enl. Annuario stat. 1913 (avser 1910).
(Kol. 15, 16, 19 och 20 såsom vid 1.
|ll
att uppgift ej kunnat erhållas.
Tab. 2. Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väghåll
(Efter
jordbruksdeparte
-
1
I 2
1 3
1 *
1 5
6
1 7
L an dstings område n
Längd av all- männa vägar
inom länet
1
J Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
Hela det
såsom väg- skatt för
året ut- taxerade
beloppet
Lands-
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
För övriga
beskatt- ningsföre- mål
Summa
Km.
Km.
■St.
St.
St.
Kr.
1
1. Stockholms läns 1909
616
1,642
1,332,932
2,075,140
3,408,072
328,643
2
1910
616
1,679
1,351,942
2,127,027
3,478,969
325,593
3
1911
615
1,673
1,353,964
2,484,293
3,838,257
386,025
4
1912
615
1,676
1,353,849
2,743,992
4,097,841
417,185
5
1913
613
1,649
1,359,430
2,497,138
3,856,568
316,415
6
Medeltal
615
1,664
1,350,423
2,385,518
3,735,941
354,772
1
2. Uppsala läns 1909
349
1,421
758,651
291,510
1,050,161
98,085
2
1910
349
1,409
768,510
285,658
1,054,168
92,484
3
1911
348
1,411
769,423
274,021
1,043,444
95,180
4
1912
349
1,412
765,546
344,813
1,110,359
101,796
5
1913
349
1,425
809,499
352,762
1,162,261
97,485
6
Medeltal
34»
1,416
774,326
309,753
1,084,079
97,006
1
3. Södermanlands 1909
653
1,512
1,098,773
416,827
1,515,600
84,865
2
läns 1910
702
1,602
1,094,024
433,011
1,527,035
84,530
3
1911
698
1,603
1,090,414
469,913
1,560,327
86,740
4
1912
702
1,603
1,087,256
500,582
1,587,838
88,805
5
1913
702
1,603
1,149,337
623,925
1,673,262
82,481
6
Medeltal
691
1,586
1,103,961
468,852
1,672,813
85,485
1
4. Östergötlands 1909
927
2,963
1,863,791
661,331
2,525,122
200,063
2
läns 1910
826
3,106
1,882,760
670,650
2,553,410
173,389
3
1911
798
3,032
1,804,536 ,
642,897
2,447,433
162,792
4
1912
812
3,115
1,853,419
753,479
2,606,898
186,062
5
1913
812
3,115
1,892,688 j
786,075
2,678,763
181,267
6 1
Medeltal
835
3,066
1,859,4391
702,886
2,562,325
180,715
7
ningen in. m. för varje landstingsområde för åren 1909—1913.
mentets vägstatistiskn årstabeller.)
1
I 13
I
18
Kostnader för vägväsendet
Underhåll
Indelade vägar
Annat underhåll
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning av
under- hållskost- naden
Upp-
skattad
under- liålls- kost- nad pr
meter
väg- längd
Avgår or- dinarie
statsbi- drag en- ligt 60 §
väglagen
Återstå- ende un- derhålls- kostnad
Beräk- nad;;
kost- nad pr
väg- fyrk för
natura- väg- hållare
Kostnad
för under- håll av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
Vinter-
väghåll-
ning
Summa
Avgå sär-,
skilda in-j
komster j
till annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Öre
Ivr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
11.3
38,464
217,056
16.3
26,018
52,344
78,362
1,625
76,737
1
248,544
10.8
37,297
211,247
15.6
32,255
53,500
85,755
2,419
2
248|693
10.8
37,319
211,374
15.6
51,973
56,155
108,128
2,761
iub,36/
3
249’ 141
10.3
37,366
211,775
15.6
72,295
54,165
126,460
2,723
123,737
4
247,393
10.9
37,487
209,906
15.4
77,740
52,564
130,304
3,031
127,273
5
249,858
Ilo
37,586
212,272
15!
52,056
53,746
105,802
2,512
103,290
6
164,581
9.3
24,599
139,982
18.4
27,837
62,647
90,484
4,142
86,342
1
! 163,296
9.3
24,529
138,767
18.1
15,875
64,256
80,131
5,105
75,026
2
163,622
9.3
24,578
139,044
18.7
22.822
64,436
87,258
6,811
80,447
3
163,622
9.2
24,578
139,044
18.3
23,841
65,040
S8,881
7,446
81,435
4
i 163,622
9.2
24,563
139,059
17.1
18,643
65,045
83,688
2,738
80,950
5
163,748
93
24,569
139,179
18.0
21,803
64,285
86,088
5,248
80,840
6
176,655
8.2
26,307
150,348
13.6
49,553
27,498
77,051
11,325
65,726
i
173,540
7.5
26,030
147,510
13.5
26,656
25,149
51,805
6,885
44,920
2 j
173,540
7.5
26,030
147,510
13.5
24,755
24,501
49,256
6,605
42,651
3
176,634
8.0
26,030
150,604
13.8
23,964
24,554
48,518
6,207
42,311
4
176,655
7.6
26,032
150,623
13.1
31,964
21,522
53,486
5,594
47,892
5
175,405
7.7
26,086
149,319
13.5
31,378
24,645
56,023
7,323
48,700
6 :
''
424,582
10.9
63,885
360,697
19.»
36,582
46,264
82,846
8,158
74,688
1
457,833
11.6
68,670
389,163
20.7
29,546
42,573
72,119
8,983
63,136
2 i
441,540
11.5
66,221
375,319
20.7
29,488
36,841
66,329
10,207
56,122
8
: 451,925
11.5
67,779
384,146
20.7
33,108
40,515
73,623
10,379
63,244
4 |
'' 464,692
11.8
69,825
394,867
20.8
44,305
37,599
81,904
11,990
69,914
5
1
448,114
11 5
67.276
380,838
20 5
34,606
40,758
75,364
9,943
65,421
6
8
Tub. 2 (forts.). Allmänna vägarnas längd och kostnaden för väg
(Efter
jordbruksdeparte
-
1
19
| 20
1 21
22
23
1 24
"I 25 1
Landstingsområden
K o
sina
der för
Under
håll (forts.)
Övriga
Länets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet
Avgår
statsbi- drag från
anslaget
till syn- nerligt
betungade
väghåll- mngs- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Vidstående
verkliga kost- nad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kost-
nader
Vägbygg-
nader
brutto
väg-
fyrk
meter
väg-
längd
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
1. Stockholms läns 1909
293,793
293,793
8.6
13.0
13,020
100,144
2
1910
294,583
—
294,583
8.5
12.8
17,604
312,956
3
1911
316,741
—
316,741
8.2
13.8
14,806
221,737
4
1912
335,512
—
335,512
8.7
14.6
17,022
155,252
5
1913
337,179
—
337,179
8.7
14.9
16,466
203,753
6
Medeltal
315,562
—
315,562
8.4
13.8
15,784
198,768
1
2. Uppsala läns 1909
226,324
_
226,324
21..i
12.7
5,349
10,734
2
1910
213,793
—
213,793
20.3
12.2
5,639
15,777
8
1911
219,491
—
219,491
21.0
12.5
6,181
25,355
4
1912
220,479
—
220,479
19.8
12.5
6,228
11,190
5
1913
220,009
—
220,009
18.9
12.4
6,566
4,584
6
Medeltal
220,019
—
220,019
20.8
12.5
5,993
13,528
1
|.
3. Södermanlands 1909
216,074
216,074
14.2
9.9
7,645
46,513
2
läns 1910
192,430
—
192,430
12.6
8.4
7,684
45,382 1
8
1911
190,161
—
190,161
12.2
8.3
7,791
63,392 [
4
1912
192,915
—
192,915
13.1
8.7
8,399
54,155 !
%>
1913
198,515
—
198,515
11.8
8.6
8,533
45,883 [
6
Medeltal
198,019
—
198,019
12.6
8.!
8,010
51,065;
1
4. Östergötlands 1909
435,385
435,385
17.2
11.2
12,319
|
90,561 1
2
löns 1910
452,299
—
452,299
17.7
11.5
13,292
61,478 }
3
1911
431,441
—
431,441
17.6
11.2
12,254
82,528 i
4
1912
447,390
—
447,390
17.1
11.3
12,804
158,010 1
5
1913
464,781
—
464,781
17.3
11.8
12,741
39,433 [
6
Medeltal
446,259
—
446,259
17.4
11.4
12,682
86,402
hållningen m. m. för varje landstingsområde för åren 1909—1918.
mentets vägstatistiska årstabeller.)
i *«
2 7
28
2 9
so
31
32
33
34
35
y ä g v
ä s e n d
e t (forts.)
Överskott
i vägkas-
sorna en- ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
Vägkas-
somas
skuld
vid årets
slut
u t g i i
I
övrigt
ter
Summa
Avgår
statsbidrag
till väg- byggnader
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstå- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Vid-
stå-
ende
verk-
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
25,377
138,541
3,101
135,440
4.0
429,233
12.6
276,952
182,911
25,604
1
31.090
361,650
8,535
353,115
10.1
647,698
18.6
214,192
218,450
32,469
2
36,768
273,311
29,032
244,279
6.3
561,020
14.6
223,472
196,954
40,375
3
27,812
200,086
6,020
194,066
5.0
529,578
13.7
302,451
174,727
19,428
4
64,994
285,213
55,626
229,587
5.9
566,766
14.6
280,896
152,471
16,483
5
37,208
251,760
20,463
231,297
6.2
546,859
14.6
259,593
185,103
26,872
6
8,106
24,189
7,130
17,059
1.6
243,383
23.1
9,731
15,473
4,417
1
11,147
32,563
6,002
26,561
2.5
240,354
22.s
19,066
19,663
3,449
2
14,686
46,222
9,777
36,445
3.5
255,936
24.5
15,042
17,584
6,482
8
16,860
34,278
4,506
29,772
2.6
250,251
22.5
17,018
21,247
2,023
4
12,821
23,971
435
23,536
2.0
243,545
20.9
27,089
28,890
10
5
12.724
32,245
5,570
26,675
2.5
246,694
22.8
17,589
20,571
3,276
6
10,676
64,834
45,300
19,534
1.8
235,608
15.6
17,830
114,167
2,239
1
5,965
59,031
31,852
27,179
1.8
219,609
14.4
19,808
144,428
87
2
6,890
78,073
35,491
42,582
2.7
232,743
14.9
25,699
141,120
711
8
10,879
73,433
28,815
44,618
3.0
237,533
16.1
30,451
149,728
130
4
19,764
74,180
29,825
44,355
2.6
242,870
14.4
21,501
163,306
265
S
10,835
69,910
34,256
35,654
2.3
233,673
14.9
23,058
142,550
686
6
18,356
121,236
48,182
73,054
2.9
508,439
20.1
143,053
105,236
130,348
1
36,595
111,365
44,178
67,187
2.6
519,486
20.3
169,535
138,413
141,167
2
32,093
126,87 5
30,176
96,699
8.5
528,140
21.5
175,295
171,601
139,536
8
31,009
204,82 3
70,342
134,481
5.1
581,871
22.3
164,251
186,261
123,422
4
24,274
76,448
23,555
52,893
1.9
517,674
19.2
259,276
163,121
120,132
5
29,065
128,149
43,286
84.863
3.3
531,122
20.7
182,282
152,926
130,921
6
Vägkommissionen. II.
10
1
*
3
*
5
6
7
Landstingsområden
Längd av all- männa vägar
inom länet
Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
Hela det
såsom väg- skatt för
året ut- taxerade
beloppet
Lands-
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
För övriga
beskatt- ningsföre- mål
Summa
Km.
Km.
St.
St.
st.
Kr.
1
5. Jönköpings läns 1909
592
3,209
1,153,088
542,982
1,696,070
174,563
2
1910
578
3,234
1,141,685
550,219
1,691,897
137,229
3
1911
564
3,212
1,140,997
497,474
1,638,471
114,035
4
1912
564
3,217
1,138.655
542,104
1,680,759
123,915
5
1913
564
3.210
1,249,236
606,788
1,856,024
135,695
6
Medeltal
572
3,216
1,164,732
547,912
1,712,644
137,087
1
6. Kronobergs läns 1909
553
2,599
900,476
346,878
1,247,354
75,072
2
1910
562
2,599
903,804
340,386
1,244,190
89,819
3
1911
562
2,396
903,258
367,890
1,271,148
98,390
4
1912
562
2,666
892,697
404,420
1,297,117
137,556
5
1913
553
2,491
995,372
432,372
1,427,744
146,459
6
Medeltal
558
2,550
919,122
378,389
1,297,511
109,459
1
7 a. Kalmar läns 1909
331
1,495
615,981
129,076
745,057
33,981
2
norra 1910
392
1,429
620,758
143,157
763,915
33,173
3
1911
392
1,429
619,135
146,791
765,926
35,484
4
1912
392
-.1,429
620,132
175,874
796,006
38,334
5
1913
392
1,429
688,570
201,045
889,615
46,928
6
Medeltal
380
1,442
632,915
159,189
792,104
37,580
1
7 b. Kalmar läns 1909
397
913
778,710
189,441
968,151
55,392
2
södra 1910
522
962
792,155
200,004
992,159
59,393 1
3
1911
522
962
793,251
200,975
994,226
39,687
4
1912
521
962
791,809
230,907
1,022,716
42,830
5
1913
521
962
799,232
235,737
1,034,969
45,395
6
Medeltal
497
952
791,031
211,413
1,002,444
48,539
1
8. Gottlands läns 1909
504
841
345,906
79,155
425.061
37,921
2
1910
504
841
361,270
80,382
441,652
25,493
8
1911
504
841
361,270
80,382
441,652
25,493
4
1912
504
841
361,015
89,446
450,461
52,701
5
1913
504
841
362,131
93,276
455,407
47,746
6
Medeltal
504
841
358,319
84,528
442,847
37,871
11
1 0
io a
11
13
13
1 i*
15
16
17
18
K o s
t n a d e r f
r väg
väsendet
U n d
eibil
1
Indelade vägar
Annat underhåll
i Särskilda
| nämndens
tipp-
skattad
under-
Avgår or-
Återstå-
Beräk-
nad
kost-
Kostnad
för under-
Avgå sär- skilda in-
Distriktets
återstå-
j uppskatt- * ning av
i under- i hållskost-
hålls- kost- nad pr
meter
väg-
statsbi- drag en- ligt 60 §
väglagen
ende un-
derhålls-
kostnad
nåd pr
väg- fyrk för
natura- väg-
håll av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
väghåll-
ning
Summa
komster
till annat
underhåll
än av
indelade
nad för
annat
underhåll
än av
| naden
längd
hållare
m. m.
vägar
vägar
Kr.
Öre
Ivr.
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
| 329,339
8.7
49,440
279,899
24.2
28,376
33,219
61,595
3,979
57,616
1
319,541
8.4
47,879
271.662
23.8
32,189
18,173
50,362
2,897
47,465
2
| 318,258
8.4
47,686
270,572
23.7
42,398
16,962
59,360
3,273
56,087
3
320,731
8.4
49,426
271,305
23.1
42,984
12,155
55,139
12,962
. 42,177
67,330
4
327,889
8.6
49,407
278,482
22/2
63,805
15,665
79,470
12,140
5
323,152
8.5
48,768
274.384
23.6
41,950
19,235
61,185
7,050
54,135
6
178,217
5.7
26,588
151,629
16.8
31,446
13,941
45,387
281
45,106
1
177,062
5.6
26,471
150,591
16.6
40,856
10,789
51,645
8,350
43,295
2
186,658
6.3
27,997
158,661
17.6
76,271
6,656
82,927
4,537
78,390
3
186,658
5.7
27,997
158,681
17.7
72,598
8,128
80,726
4,412
76,314
102,258
4
[ 186,656
6.1
27,856
158,800
15.9
95,741
12,461
108,202
5,944
5
183.050
5.9
27,382
155,668
169
63,383
10,395
73,778
4,705
69,073
6
125,714
6.9
20,239
105,475
17.1
11,942
10,690
22,632
748
21,884
1
125,714
6.9
18,857
106,857
17.2
12,108
5,785
8,365
17,893
1,425
16,468
2
1 125,714
6.9
18,857
106,857
17.3
27,301
35,666
2,173
33,493
3
125,714
avsnitt 10 Kontrollera mot PDF
6.9
18,857
106,857
17.2
42,064
671
42,735
2,846
39,889
4
125,714
6.9
18,856
106,858
15.5
17,300
1,130
18,430
1,403
17,027
5
125,714
6.9
19,133
106,581
16.8
22,143
5,328
27,471
1,719
25,752
6
139,810
10.7
21.096
118,714
15.2
7,877
16,814
24,691
1,337
23,354
1
139,167
9.4
20,874
118,293
14.0
16,170
7,003
23,173
1,071
22,102
2
139,167
9.4
20,874
118,293
14.9
32,063
5,954
38,017
3,344
34,673
17,824
3
139,169
9.4
20,874
118,295
14.9
13,134
6,553
19,687
23,485
1,863
4
139,169
9.4
20,874
118,295
14.8
16,639
6,846
1,212
22,273
5
139,296
98
20,918
118,378
15 o
17,177
8,634
25,811
1,766
24,045
6
70,404
5.2
10,560
59.844
17.3
1,134
33,571
34,705
34,705
1
85,336
6.3
12,800
72,536
20.1
3,870
33,571
37,441
581
36,860
2
85,336
6.3
12,800
72,536
20.1
3,870
33 571
37,441
581
36,860
3
102,533
7.6
15,379
87,154
24.1
13,365
33,981
47,346
50,395
663
46,683
4
102,533
7.6
15,637
86,896
23.9
16,374
34,021
610
49,785
5
89,228
6.6
13,435
75,793
21.2
7,723
33,743
41,466
487
40,979
6
12
i
19 1
20
21
22
23 |
24
25
Landstingsområden
Kostnad
er för
u
nderhåll (forts.)
Övriga
Länets kela
ordinarie
kostnad
för under- hållet
Avgår
statsbi- drag från
anslaget
till syn- nerligt
betungade
väghall- mngs- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Yidstående
verkliga kost- nad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kost.
nader
Vägbygg-
nader
brutto
väg-
fyrk
meter
väg.
längd
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
5. Jönköpings läns 1909
337,615
14,000
323,515
19.0
8.5
5,704
36,794
2
1910
319,127
14.000
305,127
18.0
8.0
4,819
13,733
8
1911
326,659
12,000
314,659
19.2
8.3
5,614
23,656
4
1912
313,482
12,000
301,482
17.9
7.9
6,611
43,752
5
1913
345,812
13,000
332,812
18.1
8.9
8,219
42,798
6
Medeltal
328,519
13,000
315,519
18.5
8.8
6,193
32,147
1
6. Kronobergs läns 1909
196,735
_
196,735
15.7
6.2
3,228
60,384
2
1910
193,886
—
193,886
15.c
6.1
3,194
44,769
8
1911
237,051
—
237,051
18.6
8.0
3,579
92,005
4
1912
234,975
—
234,975
18.1
7.2
3,656
145,562
5
1913
261,058
—
261,058
18.2
8.5
3,864
82,645
6
Medeltal
224,741
—
224,741
17.3
7.2
3,504
85,073
1
7 a. Kalmar läns 1909
127,359
127,359
17.1
7.0
3,210
13,710
2
norra 1910
123,325
—
123,325
16.1
6.8
4,090
42,500
8
1911
140,350
—
140,350
18.3
7.7
4,011
21,782
4
1912
146,746
—
146,746
18.4
8.1
4,062
11,326
6
1913
123,885
—
123,885
13.9
6.8
4,785
38,195
6
Medeltal
132,333
—
132,333
16.7
avsnitt 11 Kontrollera mot PDF
7.8
4,031
25,503
1
7 b. Kalmar läns 1909
142,068
142,068
14.7
10.8
5,258
47,451
2
södra 1910
140,395
_
140,395
14.2
9.5
5,372
16,109
S
1911
152,966
152,966
15.4
10.3
6,072
37,216
4
1912
136,119
136,119
13.s
9.2
5,341
3,014
5
1913
140,568
—
140,568
13.6
9.5
5,675
2,745
6
Medeltal
142,423
—
142,423
14.2
9.8
5,543
21307
1
8. Gottlands läns 1909
94,549
_
94,549
22.2
7.1
2,850
_
2
1910
109,396
—
109,396
24.7
8.1
2,274
420
3
1911
109,396
—
109,396
24.7
8.1
2,274
420
*
1912
133,837
—
133,837
29.7
9.2
2,559
5,043
•
1913
136,681
—
136,681
30. o
10.1
2,854
—
ii
Medeltal
116,772
—
116,772
264
8.7
2,662
1,177
13
36
27
28
29
30 |
31
32 |
33
34 |
85
v ä g v
i s e n d
e t (forts.)
I
Överskott
i vägkas-
soma en- ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
Vägkas-
somas
skuld
vid årets
slut
utgifter
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Vid-
stå-
ende
verk-
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
| I
| övrigt
Summa
Avgår
statsbidrag
till vfig- byggnaaer
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstå- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Vidstå-
ende
kost-
nad
för
delad
per
väg-
fynd
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
19,289
61,787
8,000
53,787
3.1
377,302
22.1
152,211
87,991
18
1
i 27.734
46,286
23,762
22,524
1.3
327,651
19.3
207,827
137,028
1,682
2
j 16,830
46,100
17.664
28,436
1.7
343,095
20.9
262,168
119,275
694
3
1 28,611
78,974
37,227
41,747
2.4
343,229
20.4
297,720
144,443
2,107
4
i 40,994
92,011
31,414
60,597
3.2
393,409
21.3
305,485
153,410
4,221
5
j 26,692
65,032
23.614
41,418
2.4
356,937
20.9
245,082
128,429
1,744
6
10,420
74,032
44,762
29,270
2.3
226,005
18.0
59,789
70,553
10,500
i
8,160
56,123
27,755
28,368
2.3
222,254
17.9
47,894
102,174
—
2
| 14,776
110,360
48,658
61,702
4.8
298,753
23.2
41,397
68,427
—
3
8,149
157,367
73,890
83,477
6.4
318,452
24.5
11,323
52,869
30,000
4
i 16^426
102,935
53,246
49,689
3.4
310,747
21.7
14,354
38,194
31,900
5
1 11.586
100,163
49,662
50,501
3.9
275,242
21.8
34,951
66,443
14,480
6
j 6,372
23,292
4,000
19,292
2.6
146,651
19.7
75,978
40,603
—
1
6^286
52,876
27,475
25,401
8.3
148,726
19.5
64,590
57,615
—
2
6,661
32,454
14,000
18,454
2.4
158,804
20.7
63,422
51,529
—
3
! 5,055
20,443
4,293
16,150
2.0
162,896
20.5
65,011
59,697
73
4
11,481
54,461
22,188
32,273
avsnitt 12 Kontrollera mot PDF
8.6
156,158
17.6
69,331
67,992
—
5
7,171
36,705
14,391
22,314
2.8
154,647
19.5
67,666
55,487
15
6
4,156
5(?,865
19,480
37,385
3.9
179,453
18.5
4,289
37,657
13,158
1
4,751
26,232
884
25,348
2.6
165,743
16.7
10,717
38,814
8,723
2
8,413
5i;701
19,590
32,111
3.2
185,077
18.6
20,974
16,561
6,522
3
4*447
12,802
4,068
8,734
0.9
144,853
14.2
31,585
28,611
1,790
4
6,537
14,957
90
14,867
1.4
155,435
15.0
40,912
22,805
1,690
5
5,661
32,511
8,822
23,689
2.4
166,112
16.6
21,695
28,890
6,377
6
5,843
8,693
8,693
2.0
103,242
24.2
—
40,508
—
1
1,669
4,363
1,405
2,958
0.7
112,354
25.4
—
37,569
—
2
1,669
4,363
1,405
2,958
0.7
112,354
25.4
—
37,569
—
8
1,345
8,947
1,273
7,674
1.7
141,511
31.4
—
25,743
—
4
1 1,060
3,914
1,064
2,850
0.6
139,531
30.6
—
27,828
—
5
| 2,317
6,056
1,029
5,027
1.1
121,799
27.5
—
33,843
—
6
14
i
2
1 8
4
1 6
1 6
7
Landstingsområden
Längd av all- männa vägar
inom länet
Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
Hela det
såsom väg- skatt för
åre t ^ ut- taxerade
beloppet
Lands-
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
För övriga
beskatt- ningsföre- mål
Summa
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
1
9. Blekinge läns 1909
215
803
544,718
178.236
722,954
41,107
2
1910
214
878
554,074
176,669
730,743
43,017
8
1911
214
878
552,231
193,690
745,921
51,774
4
1912
214
878
553,316
197,850
751,166
49,028
5
1913
214
878
559,390
207,606
766,996
47,944
6
Medeltal
214
863
552,746
190,810
743,556
46,574
1
10. Kristianstads 1909
023
2,085
1,750,347
496,897
2,247,244
166,224
2
läns 1910
624
2,086
1,780,092
531,868
2,311,960
160,817
3
1911
624
2,088
1,784,253
597,962
2,382.215
174,022
4
1912
624
2,088
1,787,723
648,523
2,436,246
190,461
5
1913
623
2,134
1,873,711
681,326
2,555,037
189,799
6
Medeltal
624
2,096
1,795,225
591,315
2,386,540
176,265
1
11. Malmöhus läns 1909
719
2,129
3,356,784
1,436,058
4,792,842
357,541
2
1910
600
2,500
3,479,455
1,387,244
4,866,699
406,280
3
1911
600
2,527
3,483,390
1,456,390
4,939,780
436,873
4
1912
600
2,530
3,456,841
1,526,275
4,983,116
438,609
1 ^
1913
603
2,553
3,636,090
1,619,963
5,256,053
435,687
1 a
1 6
Medeltal
624
2,448
3,482,512
1,485,186
4,967,698
414,998
1
12. Hallands läns 1909
487
1,152
931,596
221,533
1,153,129
85,505
2
1910
487
1,152
936,212
225,284
1,161,496
93,462
3
1911
487
1,152
931,223
227,682
1,158,905
77,647
4
1912
487
1,168
avsnitt 13 Kontrollera mot PDF
932,872
252,477
1,186,349
91,660
5
1913
487
1,182
1,055,366
273,150
1,328,516
89,736
6
Medeltal
t»
00
1,161
957,454
240,025
1,197,479
87,602
1
13. Göteb. o. Bohus 1909
399
1,101
879,931
670,600
1,550,531
174,112
2
läns 1910
475
1,040
894,014
677,893
1,571,907
211,446
3
1911
475
1,041
901,269
773,804
1,675,073
298,288
4
1912
403
1,100
901,315
796,651
1,697,966
326,848
5
1913
403
1,099
988,576
904,209
1,892,785
269,780
6
Medeltal
431
1,076
913,021
764,631
1,677,652
256,095
15
I 10
10 a
ii
12
13
1 i*
15
IG
17
18
1
K o
s t n a d
er för vägväse
n d e t
U n d
e r h å j
1
Indelade vägar
Annat underhåll
Särskilda
nämndens
Upp-
skattad
under-
Avgår or-
Återstå-
Beräk-
nad
Kostnad
för under-
Avgå sär- skilda in-
Distriktets
återstå- ende kost-
uppskatt- ning av
under- hållskost- naden
1
hålls- kost- nad pr
meter
våg- längd
statsbi- drag en- ligt 60 §
väglagen
ende un- derhålls- kostnad
nåd pr
viig- fyrkför
natura- väg- hållare
håll av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
väghåll-
ning
Summa
komster
till annat
underhåll
än av
indelade
vägar
nåd för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
143,495
u.
21,655
121,840
22.3
7,181
2,980
10,161
16,817
1,826
8,335
1
157,330
14.1
23,597
133,733
24.1
15,623
1,194
1,081
15,736
2
156,393
14.3
23,457
132,936
24.0
23,645
2,133
25,778
1,789
23,989
18,384
3
149,318
13.6
22,397
126,921
22.0
17,451
2,254
19,705
1,321
4
1 149,318
13.6
22,397
126,921
22.6
8,760
1,248
10,008
1,138
8,870
5
151,171
14 o
22,701
128,470
23 2
14,532
1,962
16,494
1,431
15,063
6 i
575,558
21.3
86,494
489,064
27.0
38,515
71,513
110,028
7,769
102,259
1 |
574,912
21.2
86,233
488,679
27.4
34,567
51,764
86,331
6,329
80,002
2
1 574,912
21.1
86,233
488,679
27.3
31,430
59,335
90,765
3,243
87,522
3
574,911
21.1
86 233
488,678
27.3
41,560
40,116
81,676
7,C4S
74,628
4
574,910
20.3
86,228
488,682
26.0
71,760
44,001
115,761
11,888
103,873
5
575.040
21.1
86,284
488,756
27.2
43,566
53,346
96,912
7,255
89,657
6
977,618
34.3
146,191
831,427
24.9
337,570
65,285
402,855
13,252
389,603
1
1,147,218
37.0
172,081
975,137
28.0
156,221
68,236
224,457
14,440
210,017
2
1,148,529
36."
172,277
976,252
28.0
121,052
45,936
166,988
22,903
144,085
3
1,140,214
36.4
171,394
968,820
28.0
87,630
50,429
138,059
25,851
112,208
4
1,159,122
36.7
170,131
988,991
27.1
131,359
48,844
180,203
25,634
154,569
5
1,114,540
363
avsnitt 14 Kontrollera mot PDF
166,415
948,125
27.2
166,767
55,746
222,513
20,416
202,097
6
275,306
16.3
41,189
234,117
25.2
19,458
20,365
39,823
2,099
37,724
1
275,306
16.8
41,297
234,009
25.0
16,941
20,630
37,571
2,147
85,424
2
275,306
16.7
41,297
234,009
25.1
21,255
20,630
41,885
2,147
39,738
3
299,565
18.1
44,935
254,630
26.2
21,230
20,688
41,918
2,215
39,703
4
; 299,564
17.0
44,925
254,639
24.1
33,529
20,762
54,291
3,001
51,290
5
285,009
17.3
42,728
242,281
25.3
22,483
20,615
43,098
2,322
40,776
G
283,544
18.o
43,632
239,912
27.2
81,760
26.337
108,097
5,511
102,586
1
288,025
19.0
43,202
244,823
27.4
84,227
32,520
116,747
7,195
109,552
2
329,340
21.7
49,399
279,941
31.0
41,532
29,849
71,381
4,921
66,460
3
328,996
21.8
49,437
279,559
31.0
38,001
29,900
67,901
67,555
4,973
62,928
4
328,996
21.0
49,437
279,559
28.2
37,506
30,049
4,669
62,886
5
311.780
20.7
47,021
264,759
29.0
50,605
29,731
86,336
5,454
80,882
6
16
1
19
20
21
2 2
23
24
25 |
Landstingsområden
K o
s t n a
Ler för
Under
håll (forts.)
Övriga
Länets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet
Avgår
statsbij
drag från
anslaget
till syn- nerligt
betungade
viighall- mn^s- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Vidstående
verkliga kost- nad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kost-
nader
Vägbygg-
nader
brutto
väg-
fyrk
meter
våg-
längd
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
9. Blekinge läns 1909
130,175
130,175
18.0
12.7
4,167
19,625
2
1910
149,409
2,000
147,469
20.2
13.5
4,025
12,403
3
1911
156,925
1,000
155,925
20.9
14.2
5,352
8,464
4
1912
145,305
1,000
144,305
19.2
13.2
4,896
8,345
5
1913
135,791
—
135,791
17.7
12.4
5,014
1,032
6
Medeltal
143,533
800
142,733
19.2
13.8
4,691
9,974
1
10. Kristianstads 1909
591,323
15,000
576,323
25.6
21.2
12,642
9,100
2
läns 1910
568,681
15,000
553,681
23.9
20.4
12,846
56,821
3
1911
576,201
15,000
561,201
23.6
20.7
13,182
40,447
4
1912
563,306
15,000
548,306
22.5
20.2
13,568
73,028
5
1913
592,555
15,000
577,555
22.6
20.9
13,801
48,851
6
Medeltal
578,413
15,000
563,413
23.8
20.7
18,208
45,649
1
11. Malmöhus löns 1909
1,221,030
1,221,030
25.4
43.2
19,458
21,573 1
2
1910
1,185,154
—
1,185,154
24.3
38.2
20,457
31,106 !
3
1911
1,120,337
—
1,120,337
22.7
35.8
21,359
40,890
4
1912
1,081,028
—
1,081,028
21.6
34.5
21,122
59,954
5
1913
1,143,560
—
1,143,560
21.7
36.2
22,299
100,277
6
Medeltal
1,150,222
—
1,150,222
23.2
37.4
20,939
50,760
1
avsnitt 15 Kontrollera mot PDF
12. Hallands läns 1909
271,841
271,841
23.5
16.5
8,351
69,922
2
1910
269,433
—
269,433
23.2
16.4
7,331
65,119
3
1911
273,747
—
273,747
22.8
16.7
6,535
77,706
4
1912
294,333
—
294,333
24.8
17.7
6,957
44,601
5
1913
305,929
—
305,929
23.7
18.3
8,276
136,027
6
Medeltal
283,057
—
283,057
23.6
17.2
7,490
78,675
1
13. Göteb. o. Bohus 1909
342,498
_
342,498
22.0
22.8
14,823
116,273
2
läns 1910
354,375
—
354,375
22.5
23.6
15,262
72,682
3
1911
346,401
—
346,401
20.6
22.8
14,611
106,0411
4
1912
342,487
—
342,487
20.1
22.7
15,045
127,619 j
5
1913
342,445
3,000
339,445
17.9
22.5
18,056
206,618 j
6
Medeltal
345,641
600
345,041
20 6
22 9
16,559
125,647 1
17
36
27 |
28 |
29 |
so ||
31 |
32
33
34
35
Vägkas-
sornas
skuld
vid årets
slut
vägväsend
e t (forts.)
Överskott
i vägkas-
sorna en-
ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
u t g i f
ter
I
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Vid-
stå-
ende
verk-
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
1
I
| ÖTTigt
Summa J
Avgår
statsbidrag
till väg- by^gnadcr
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstå- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Vidstå-
ende
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
i
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
5,688
29.480
483
28,997
4.o
159,172
22.0
92,778
31,965
5,381
1
5,160
21,588
717
20,871
2.8
168,340
23.0
44,482
36,050
4,010
2
7,608
21,424
757
20,667
2.7
176,592
23.6
45,549
45,209
1,896
3
8,803
22,044
855
21,189
2.8
165,494
22.0
53,533
41,688
1,855
4
6,194
12,240
864
11,376
1.4
147,167
19.1
98,264
26,439
2,000
5
6,690
21,355
735
20,620
2.8
163,353
22.0
66,921
36,270
3,028
6
42,219
63,961
1,830
62,131
2.7
638,454
28.s
3,400
84,743
267,723
1
30,063
99,730
7,114
92,616
4.0
646,297
27.9
6,100
65,398
259,561
2
34,154
87,783
18,898
68,885
2.9
630,086
26.4
11,500
135,004
282,576
3
28,277
114,873
16,037
98,836
4.0
647,142
22.0
19,360
142,826
260,145
4
55,393
118,045
36,976
81,069
3.1
658,624
25.7
27,341
164,703
250,535
5
38,021
i
96,878
16,171
80,707
3.4
644,120
27.0
13,540
118,535
264,108
6
321,009
362,040
12,065
349,975
7.3
1,571,005
32.7
369,878
131,145
287,173
i
43,252
94,815
8,344
86,471
1.8
1.271,625
26.1
417,124
113,413
137,833
2
48,684
110,933
26,279
84,654
1.7
1,204,991
24.4
311,381
308,388
101,804
3
34,411
115,487
8,707
106,780
2.1
1,187,808
avsnitt 16 Kontrollera mot PDF
23.8
385,997
456,399
88,716
4
| 36,297
158,873
21,838
137,035
2.6
1,280,595
24.3
470,657
505,394
182,705
5
96,731
16S.430
15,447
152,983
3.1
1,303,205
26 2
391,007
302,948
159,646
6
I 5,419
83,692
45,983
37,709
3.2
309,550
26.7
1,414
73,552
6,000
1
8,017
80 467
21,023
59,444
5.1
328,877
28.3
702
85,633
12,505
2
i 26 634
110,875
30,606
80,269
6.9
354,016
30.5
6,492
79,792
23,969
3
29,825
81,383
41,658
39,725
3.8
334,058
28.1
22,061
73,190
28,000
4
7,043
151,346
118,561
32,785
2.4
338,714
26.1
28,242
78,051
31,789
5
15,387
101.552
51,566
49,986
4.2
333,043
27.8
11,782
78,044
20,453
6
i 36,127
166,223
59,638
106,585
9.2
449,083
31.2
110,687
63,214
138,964
1
1 47,704
135,648
! 39,739
95,909
6.1
450,284
28.6
99,404
122,603
144,725
2
I 41,170
161,822
60,199
i 101,623
6.0
448,024
26.7
108,017
229,583
148,491
3
I 33,447
176,111
43,577
; 132,534
7.8
475,021
27.9
176,873
328,529
141,847
4
| 51,063
275,737
50,362
| 225,375
11.9
564,820
29.8
157,754
366,752
166,531
5
! 41,902
! 183,108
50,703
132,405
7.9
477,446
28.5
130,547
220,136
148,112
6
Väykotnmissionen. II. 3
18
i
* -
3 ''
4
6
i
Landstingsområden
Längd av all- männa vägar
inom länet
Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
Hela det
såsom väg- skatt för
året ut- taxerade |
beloppet ''
|
Lands-
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
För övriga
beskatt*
niogsföre- mål
Summa
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr. |
1
14. Älvsborgs läns 1909
1.404
2,740
1,216,006
631,328
1,847,334
207,563
2
1910
1,424
2,716
1,241,321
621,277
1,862,598
182,103
3
1911
1,458
2,720
1,253,137
656,329
1,909,466
206,159
4
1912
1,458
2,744
1,260,207
741,088
2,001,295
209,553
5
1913
1,458
2,748
1,367,223
818,398
2,185,621
213,346
6
Medeltal
1,440
2,734
1,267,579
693,684
1,961,263
203,745
1
15. Skaraborgs 1909
1,450
1,958
1,603,750
393,406
1,997,156
151,741
2
läns 1910
1,443
2,009
1,598,727
358,382
1,957,109
150,947
3
1911
1,451
1,988
1,609,315
367,758
1,977,073
137,424
i
1912
1,442
2,011
1,612,975
387,818
2,000,793
135,283
5
1913
1,442
2,014
1,695,745
419,873
2,115,618
164,659
6
Medeltal
1,446
1,996
1,624,103
385,447
2,009,550
148,011
1
16. Värmlands läns 1909
1,416
1,933
1,817,692
722,687
2,540,379
290,898
2
1910
1,416
1,977
1,830,690
693,251
2,523,941
287,708
3
1911
1,432
1,982
1,825,202
649,780
2,474,982
278,014
4
1912
1,442
1,969
1,823,645
718,994
2,542,639
270,810
5
1913
avsnitt 17 Kontrollera mot PDF
1,442
1,967
2,011,786
751,535
2,763,321
250,174
6
Medeltal
1.430
1,966
1,861,803
707,249
2,569,052
275,521
1
17. Örebro läns 1909
928
1,289
1,287,265
661,228
1,948,493
124,814
2
1910
928
1,291
1,290,625
611,303
1,901,928
115,495
3
1911
920
1,299
1,291,606
654,030
1,945,636
116,614
4
1912
919
1,312
1,293,226
769,021
2,062,247
110,796
5
1913
919
1,315
1,361,052
884,187
2,245,239
123,101
6
Medeltal
»23
1,301
1,304,765
715,954
2,020,709
118,164
1
18. Västmanlands 1909
774
1,198
934,617
437,387
1,372,004
132,937
2
läns 1910
764
1,233
938,628
430,551
1,369,179
134,629
3
1911
764
1,233
938,280
424,882
1,363,162
136,043
4
1912
767
1,238
940,246
474,586
1,414,832
145,396
5
1913
781
1,231
973,642
556,470
1,530,112
149,036
6
Medeltal
770
1,227
945,083
464,775
1,409,858
139,608
19
10
io a
12
13
1 11
15
16
1 I?
18
1
K o
s t n a d
er för va
g v ä s e
n d e t
0
Underhåll
Indelade vägar
Annat underhåll
i
Särskilda
nämndens
Upp-
skattad
under-
Avgår or-
Återstå-
Beräk-
nad
kost-
Kostnad
för under-
Avgå sär- skilda in-
Distriktets
återstå-
| uppskatt- ning av
i under- hållskost- naden
hålls- kost- nad pr
meter
väg- läugd
statsbi- drag en- ligt 60 §
väglagen
ende un- derhålls- kostnad
nåd pr
väg- fyrkför
natura- väg- hållare
håll av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
väghåll-
ning
Summa
komster
till annat
underhåll
än av
indelade
vägar
nad för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
299.021
7.2
43,981
255,040
20.9
66,966
62,881
129,847
4,094
125,753
1
328,622
7.9
49,491
279,131
22.3
63,094
64,799
127,893
6,803
121,090
2
334,410
8.0
50,209
284,201
22.6
66,307
65,211
131,518
6,929
124,589
3
345.178
8.2
52,198
292,980
23.2
64,360
63,739
128,099
9,000
119,099
4
345,017
8.2
52,101
292,916
21.4
93,030
63,899
156,929
17,098
139,831
5
330,450
7.9
49,596
280,854
22.2
70,751
64,106
134,857
8,785
126,072
C
361.322
10.6
54,082
307,240
19.1
36,220
66,261
102,481
3,820
98,661
1
376,458
10.9
56,464
319,994
20.o
54,058
63,046
117,104
4,077
113,027
2
402,582
11.7
60,381
342,201
21.2
53,411
63,645
117,056
4,457
112,599
8
435,668
12.0
66,136
369,532
22.9
37,918
63,819
101,737
4,157
97,580
4
435,749
12.0
65,233
370,516
21.8
32,610
64,836
97,446
4,607
92,839
5
402,356
11.7
60,459
341,897
21.1
42,843
64,322
107,165
4,224
102,941
6
342,733
10.3
51,389
291,344
16.0
109,578
47,008
156,586
11,471
145,115
1
t
342,989
10.1
avsnitt 18 Kontrollera mot PDF
51,444
291,545
15.9
115,301
51,832
167,133
16,661
150,472
2
356,702
10.4
53,501
303,201
16.6
94,137
48,271
142,408
11,709
130,699
3
388,492
11.3
58,189
330,303
17.9
76,174
43,869
120,043
17,312
102,731
4
388,240
11.3
58,682
329,558
16.3
97,504
44,745
142,249
17,441
124,808
5
363,831
10 J
54,641
309,190
16.6
98,539
47,145
145,684
14,919
130,765
6
167,352
7.5
25,204
142,148
11.0
36,524
53,147
89,671
6,490
83,181
1
167,349
7.5
25,100
142,249
11.0
37,956
53,913
91,869
8,757
83,112
2
167,349
7.3
25,100
142,249
11.0
41,482
46,580
88,062
5,284
82,778
3
167,348
7.5
25,537
141,811
10.9
36,154
41,223
77,377
4,888
72,489
4
167,348
7.4
25,537
141,811
10.4
33,277
41,006
74,283
4,042
70,241
5
167,349
7.5
25,296
142,053
10. o
37,078
47,174
84,252
5,892
78,360
6
195,916
9.9
29,775
166,141
17.7
35,466
65,418
100,884
1,396
99,488
1
194,407
9.7
29,159
165,248
17.6
26,649
66,077
92,726
1,030
91,696
2
208,630
10.4
31,292
177,338
18.9
24,418
65,520
89,938
972
88,966
8
208,629
10.4
32,074
176,555
18.7
30,302
65,688
95,990
604
95,386
4
208,629
10.3
31,978
176,651
18.1
21,653
65,642
87,295
876
86,419
5
203,242
102
30,856
172,386
18.2
27,698
65,669
93,367
976
92,391
6
20
1
19
20 j
21
2 2
23 j
24
25 |
Landstingsområden
K o
stnader för
u
nderhåll (forts.)
*
ivriga
Länets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet
Avgår
statsbi- drag från
anslaget
till syn- nerligt
betungade
viighåll- nings- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Vidstående
verkliga kost- nad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kost-
nader
Vägbygg-
nader
brutto
väg-
fyrk
meter
våg-
längd
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
14. Älvsborgs läns 1909
380,793
18,000
362,793
19.6
8.7
13,403
104,043
2
1910
400,221
—
400,221
21.5
9.6
14,464
83,591
3
1911
408,790
—
408,790
21.4
9.8
13,794
97,852
4
1912
412,079
—
412,079
20.5
9.8
15,057
119,603
5
1913
432,747
—
432,747
19.7
10.2
16,387
117,871
6
Medeltal
406,926
3,600
403,326
20.6
9.7
14,621
104,592
1
15. Skaraborgs läns 1909
405,901
405,901
20.3
11.9
9,464
62,915
2
1910
433,021
—
433,021
22.1
12.5
9,994
42,266
3
1911
454,800
—
454,800
23.0
13.2
10,313
59,630
4
1912
467,112
—
467,112
23.3
13.5
10,740
55,909
5
1913
463,355
—
463,355
21.9
13.4
9,833
68,864
6
Medeltal
444,838
—
444,838
22.1
12.9
10,069
57,917
1
16. Värmlands läns 1909
436,459
436,459
17.1
13.0
22,451
274,179
2
1910
442,017
—
442,017
17.5
13.0
25,324
avsnitt 19 Kontrollera mot PDF
145,221
8
1911
433,900
433,900
17.5
12.7
21,848
157,617
4
1912
433,034
—
433,034
17.0
12.6
20,841
94,958
5
1913
454,366
—
454,366
16.4
13.3
22,678
184,798
6
Medeltal
439,955
—
439,955
17.1
13.o
22,628
171,355
1
17. Örebro läns 1909
225,329
225,329
11.5
10.1
6,678
52,594
2
1910
223,401
—
223,401
11.7
10.1
7,005
20,613
3
1911
223,067
—
223,067
11.5
lO.o
7,084
35,501
4
1912
214,300
—
214,300
10.3
9.6
7,827
24,039
5
1913
212,052
—
212,052
9.3
9.3
7,532
59,788
6
Medeltal
219,630
—
219,630
10.9
99
7 225
88,507
1
18. Västmanlands 1909
265,629
_
265,629
19.3
13.4
8,379
71,946
2
läns 1910
256,944
—
256,944
18.8
12.9
8,454
37,244
3
1911
266,304
—
266,304
19.6
13.3
7,737
35,336
4
1912
271,941
—
271,941
19.2
13.5
10,499
18,377
5
1913
263,070
—
263,070
17.1
13.0
9,802
16,935
6
Medeltal
264,777
—
264,777
18.8
138
8,974
35,968
21
1 26
27 j
28 |
29 |
so |
31
32 |
33 j
S4 |
35
vägväsen/d
e t (forts.)
Överskott
i vägkas-
soma en- ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
j
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
Vägkas-
sornas
skuld
vid årets
slut
utgifter
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Yid-
stå-
ende
verk-
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
I
övrigt
Summa
Avgår
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstä- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Vidstå-
ende
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
Kr.
Kr.
Kr. j
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
32,528
149,974
51,218
98,756
4.2
461,549
23.8
34,346
122,937
107,763
1
51,608
149,663
66,635 i
83,028
4.4
483,249
25.9
34,098
122,893
120,640
2
40,353
151,999
57,150
94,849
4.9
503,639
26.4
38,717
125,828
112,169
3
66312
201,472
83,305
118,167
5.9
530,246
26.4
69,450
116,115
105,476
1
70,754
205,012
76,686
128,326
5.8
561,073
25.5
82,719
79,210
100,407
5
52,411
171,624
66,999
104,625
5.s
507,951
25.9
51,866
113,397
109,291
6
15,409
87,788
28,731
59,057
2.9
464,958
23.2
8,158
90,608
7,919
1
11,955
64,215
25,106
39,109
2.0
472,130
24.1
37,969
65,703
2,490
2
10,462
80,405
42,554
37,851
1.9
492,651
24.9
14,713
96,653
7,482
3
24354
90,703
35,606
55,097
2.7
522,209
26.1
20,206
94,461
18,869
4
21,477
100,174
35,325
64,849
3.6
528,204
25.6
24,719
113,542
20,525
5
i 16.671
84,657
33,464
51,193
2.5
496,031
24. J
21,153
92,193
11,467
6
i 17,015
313,645
114,254
199,391
7.8
635,850
24.9
avsnitt 20 Kontrollera mot PDF
16,462
99,512
253,943
1
14,128
184,673
51,353
133,320
5.3
575,337
22.s
42,517
92,883
237,735
2
19393
198,858
44,105
154,753
6.2
588,653
23.8
660,492
102,996
224,596
3
15,964
131,763
29,175
102,588
4.0
535,622
21.0
47,379
128,030
186,927
4
26,766
234,242
77,226
157,016
5.6
611,382
22.0
44,597
140,912
210,454
5
18,653
212,636
63 222
149,414
5.8
589,369
22.9
162,289
112,867
222,731
G
7,971
67,243
1 26,626
40,617
2.o
265,946
13.5
7,432
97,416
28,455
1
14,633
42,251
I 2,630
39,621
2.1
263,022
13.8
9,849
93,728
23,304
2
18,358
60,943
6,047
54,896
2.8
277,963
14.2
49,805
46,068
22,865
8
20,059
51,925
7,301
44,624
2.2
258,924
12.5
45,261
60,929
18,120
4
15,962
83,282
17,182
66,100
2.9
278,152
12.2
31,998
72,688
16,587
5
15 397
61,129
11,957
49,172
2.4
268,802
13.8
28,869
74,166
21,866
6
6,770
87,095
31,554
55,541
4.0
321,170
23.3
33,455
56,773
36,069
1
17,339
63,037
14,933
48,104
3.5
305,048
22.3
37,277
63,280
36,890
2
1 15.194
58,267
24,361
33,906
2.5
300,210
22.0
40,819
87,862
32,503
3
I 7,891
| 3,149
33,618
2.3
305,559
21.5
43,131
107,641
36,148
4
10,136
36373
5,779
31,094
2.0
294,164
19.1
58,751
114,200
25,674
5
11.466
56.408
15,955
40,453
2.9
305,230
21.8
42,687
| 85,951
33,457
6
22
:
■
;
.
1
''
....
2
3
4
5
1 6
1 7
| Landstingsområden
Längd av all- männa vägar
inom länet
Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
1
1 Hela det
såsom väg-
\ skatt för j
!
året ut- |
\ taxerade :
| beloppet }
|
|
Lands-
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
i
j För övriga
| beskatt- ningsföre- mål
Summa
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
:
i 1
19. Kopparbergs 1909
1,413
1,035
1,555,126
1,132,499
2,687,625
318,868
! 2
läns 1910
1,525
1,181
1,564,501
1,088,859
2,653,360
299,025
| 3
1911
1,537
1,181
1,565,127
1,162,459
2,727,586
334,404
1 4
1912
1,482
1,224
1,578,168
1,329,206
2,907,374
332,344
; 5
1913
1,424
1,258
1,650,926
1,496,148
3,147,074
384,040
! 6
Medeltal
1,476
1,176
1,582,770
1,241,834
2,824,604
333,736
! i
20. Gävleborgs läns 1909
465
1,671
1,307,818
996,789
2,304,607
233,661 1
i 2
1910
338
1,854
1,338,655
863,303
2,201,958
204,087 |
! 8
1911
338
1,865
1,340,919
1,038,482
2,379,401
231,035''
4
1912
338
1,881
1,340,328
1,059,607
2,399,935
216,367
5
1913
338
1,881
1,503,691
1,167,358
2,671,049
254,455 !
6
Medeltal
363
1,828
1,366,282
1,025,108
2,391,390
227,921
1
21. Västernorrlands 1909
650
avsnitt 21 Kontrollera mot PDF
1,840
1,196,939
980,342
2,177,281
388,926 i
3
läns 1910
631
1,899
1,211,225
917,483
2,128,708
390,869 !
•
1911
631
1,947
1,224,967
965,195
2,190,162
427,746
1912
631
1,970
1,264,404
1,112,510
2,376,914
466,947
Ia
1913
631
1,975
1,352,574
1,147,247
2,499,821
445,673
| 6
Medeltal
635
1,926
1,250,022
1,024,555
2,274,577
424,032
1 1
22. Jämtlands läns 1909
885
1,168
829,171
203,632
1,032,803
165,358 |
2
1910
885
1,200
830,210
202,757
1,032,967
193,785
8
1911
886
1,259
831,131
206,825
1,037,956
177,743
4 >
1912
888
1,284
830,074
237,133
1,067,207
194,867
5
1913
895
1,315
901,117
245,229
1,146,346
192,631 !
6
Medeltal
888
1,245
844,341
219,115
1,063,456
184,877 |
1
i1
23. Västerbottens 1909
1,738 |
1,563
862,178
426,044
1,288,222
361,020
2
läns 1910
1,745
958
862,792 |
448,363
1,311,155
320,457 |
3
1911
1,745
1,040
868,465 !
486,260
1,354,725
401,681
4 1
1912
1,745 i
1,026
866,570
496,468
1,363,038
388,280 1
5
1913
1,751 1
1,030
890,097
544,176
1,434,273
441,514 |
6 |
Medeltal
1,745
1,123
870,020
480,262
1,360,282
382,5901
23
13 ||
IG
17
18
Kostnader för vägväsendet
Underhåll
Indelade vägar
Annat underhåll
Särskilda Upp- , , j
skattad Avgår ornamndens
nnder_ dinarie
uppskatt-, hålig- statsbi. :
mng av ^ drag en.
, "?d®rV I meter j ligt 60 §
hållskost- väg- viglagen i
naden längd ö 6 j
Återstående
underhållskostnad
-
Beräknad
kostnad
pr
vägfyrk
fö:
natura
väghållare
-
Kostnad
för underhåll
av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
in. m.
Vinter
väghåll
ning
-
I
[ Kr.
Öre i
Kr.
Kr. !
Öre |
!
208,769
8.3 j
33,246
175,523
11.2 l
i 212,274
7.s !
31,771
180,503
11.5
! 222,597
8.1
33,381
189,216
12.o
! 222,431
8.2
33,591
188,840
11.9
i 240,110
8.ö :
38,327
201,783
12.2
221,236
8.s
34,063
187,173
11.8
195,900
9.2 i
29,416
166,484
12.7 j
, 195,898 i
8.9
29,164 1
166,734
12.3
216,192
9.s
32,208 1
183,984
13.7
216.191
9.7 ;
32,208
183,983
13.7
216,191
9.7
32,229 ,
183,962
12.2
208,075
9.5
31,045
177.030
iso
i
i 255,850
10.3
38,206
217,644
18.2
: 268,217
10. C
40,229
227,988
18.8
f 300,618
11.6
45,089
255,529
20. s
| 314,533i
12.o
46,668
267,865
21.1
| 348,889 !
13.3
58,155
290,734
21.4
297,621
11.6
45,669
251,952
20.2
j 267,063 j
13.0
40,059
227,004
27.3
1 267,232
12.8
40,083
227,149
27.3
1 270,114
12.5
40,515
229,599
27.6
| 283,344
11.1
42,064
241,280
29.0
| 287,629
13.0
42,925
244,704
27.1
275,076
12»
41,129
233,947
27.7
! 252,957
7.7
1 37,941
215,016
i 25.3
avsnitt 22 Kontrollera mot PDF
1 253,112
9.4
S 37,968
215,144
24.9
! 238,806
8.6
| 35,821
; 202,985
23.4
1 238,804
8.6
35,601
203,203
23.4
I 251,570
9.0
38,053
j 213,517
23.9
| 247,050
8.6
! 37,077
209,973
I 24.1
Kr.
Kr.
Summa
Kr.
Avgå särskilda
inkomster
till annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
Distriktets
återstående
kostnad
för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
105,251
129,491
128,900
134,035
182,977
136,131
66,314
76,414
70,972
56.758
96,532
73,398
70,450
75,266
51,387
38,751
40,696
55,310
127,529
129,009
128.767
128.768
128,808
128,576
101,450
104,718
99,453
125,952
154,442
117,203
54,571 |
62,102 j
59,104
52,360 |
51,701 j
55,968
124,106 i
123,837 |
132,131 j
121,419 ''
122,910 |
124,881''
127,443
132,647
152,104
145,238
150,892
141,665
52,343
52,403
52,857
60,346
61,430
55,876
81,509
83,886
85,026
86,442
87,413
84,855
:
175,701
204,757
180,287
172,786
223,673
191,441
193,843 i
205,423 I
199,739 |
185,526 I
225,340 j
201,974 i
228,893
237,365
251,557
271,190
305,334
258,868
106,914
114,505
111,961
112,706
113,131
111,844
205,615
207,723
217,157
207,861
210,323
209,736
27,840
27,364
25,453
11,492
13,601
21,150
7,845
8,390
7,777
8,084
8,933
8,206
20,959
27,404
21,787
15,993
29,670
23,163
7,823
9,252
17,700
9,772
10,058
10,921
9,750
18,223
21,795
25,111
29,075
20,791
147,861
177,393
154,834
161,294
210,072
170,291
185,998
197,033
191,962
177,442
216,407
193,768
207.934
209,961
229,770
255,197
275,664
235,705
99,091
105,253
94,261
102.934
103,073
100,923
195,865
189,500
195,362
182,750
181,248
188,945
1
2
8
4
5
6
i!
2
3
4
5
6
1
2
3
4
5
6
1
2
I 3
4
5
6
1
2
3
4
5
6
24
1
19
| 20
1 21
| 22
| 23
II 24
25
Landstingsområden
K o
s t n a
der för
u
n d e r
håll (forts.)
Övriga
Länets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet
1 Avgår
j Btatsbi- 1 drag från
i anslaget
till syn- nerligt
betungade
] väghåll- nings- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Vidstående
verkliga kost- nad fördelad
per
Förval t-
nings-
kost-
nader
Vägbygg-
nader
brutto
väg-
fyrk
1
meter
våg-
längd
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
19. Kopparbergs 1909
323,384
323,384
12.0
13.2
15,106
290,181
a
läns 1910
318,424
—
318,424
12.0
11.8
17,656
156,000
3
1911
319,027
—
319,027
11.7
11.7
15,126
149,402
4
1912
334,891
—
334,891
11.5
12.3
14,472
161,161
5
1913
386,833
—
386,833
12.2
13.9
17,723
294,313
6
Medeltal
336,512
336,512
11-0
12.7
16,017
210,211
1
avsnitt 23 Kontrollera mot PDF
20. Gävleborgs läns 1909
352,482
_
352,482
15.2
16.9
7,594
29,611
2
1910
363,767
_
363,767
16.5
16.3
8,942
60,974
3
1911
375,946
—
375,946
15.8
14.6
8,210
27,459
4
1912
361,425
—
361,425
15.0
16.2
8,413
22,986
5
1913
400,369
400,369
14,a
18.0
8,897
22,501
6
Medeltal
370,798
—
370,798
15 6
16.9
8,411
32,706
1
21. Västernorrlands 1909
425,578
16,000
409,578
18.8
16.0
29,593
347,085
läns 1910
437,949
5,000
432,949
20.8
17.1
29,817
330,375
8
1911
485,299
5,000
480,299
21.9
18.0
24,154
260^573
4
1912
523,062
3,000
520,062
21.9
19.9
24,352
137,744
5
1913
566,398
1,500
564,898
22.5
21.6
27,370
240,199
6
Medeltal
487,657
6,100
481,557
21.2
18.8
27,057
263,195
1
22. Jämtlands läns 1909
326,095
45,000
281,095
27.2
13.4
12,667
298,453
a
1910
332,402
38,500
293,902
28.4
14.1
10,102
336,813
3
1911
323,860
37,500
286,360
27.5
13.8
10,079
264,986
4
1912
344,214
41,000
303,214
31.2
13.9
10,770
176,741
5
1913
347,777 1
39,500
308,277
26.8
13.9
10,564
220,409
6
Medeltal
384,870
40,300
294,570
27 7
13. s
10,836
259,481
1
23. Västerbottens 1909
410,881
13,000
397,881
30.8
12.0
10,420
171,890
2
läns 1910
355,879
17,500
338,379 ]
25.8
12.2
11,578
283^984
8
1911
361,589 /
20,500
341,089
25.t
12.5
11,219
292,605
4
1912
349,348 !
16,000
333,348
24.4
12.2
11,935
406,164
6
1913
308,629 !
10,000
298,629
23.8
10.7
12,455
386,932
6
Medeltal
357,265
15,400
341,865
25. s
11.9
11,521
308,315
25
26
27
28
2 9
80
l 31
32
33
84
35
v ä g v
å s e n d
e t (forts.)
Överskott
i vägkas-
soma en-
ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
Vägkas-
somas
skuld
vid årets
slut
utgifter
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Vid-
stå-
ende
verk-
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
fyrk
I
övrigt
i
;
Summa
Avgår
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstå- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Yidstå-
ende
kost-
nad
för-
delad
per
JyX
! Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
1
73,205
378,492
98,021
280,471
10.1
603,855
22.4
18,806
238,995
262,761
1
81,490
255,146
83,528
171,618
6.5
490,042
18.5
21,746
253,046
228,030
2
i 50,708
215,236
51,392
163,844
6.0
482.871
17.8
31,123
302,918
150,091
3
; 69,042
244,675
70,383
174,292
5.9
509,183
17.1
25,789
336,477
254,895
4
71,229
383,265
50,772
332,493
10.5
719,326
22.7
42,150
avsnitt 24 Kontrollera mot PDF
279,047
281,947
5
(59,135
295,363
70,819
224,544
7.9
561,066
19.9
27,923
282,097
235,545
0
18,179
55,384
24,536
30,848
1.8
383,330
16.5
27,147
189,209
103,181
i
13,431
83,347
33,381
49,966
2.3
413,733
18.8
28.218
151,664
98,640
o
! 12,650
48,319
8,390
39,929
1.7
415,875
17.4
28,218
147,360
87,638
3
14,880
46,279
23,108
23,171
0.9
384,596
15.9
35,103
125,978
76,070
4
13,550
44,948
10,401
34,547
1.3
434,916
16.1
30,647
219,383
99,410
5
i 14,538
55,655
19,963
35,692
1.5
406,490
17.0
29,867
166,719
92,988
6
40,030
416,708
116,777
299,931
13.8
709,509
32.6
1,125
326,603
435,394
1
60,363
420,555
123,695
296,860
14.0
729,809
34.3
1,125
359,745
495,733
2
45,115
329,842
143,105
186,737
8.5
667,036
30.4
1,124
342,754
475,833
3
47,099
209,195
88,699
120,496
5.6
640,558
27.5
1,124
416,997
392,346
4
53,632
321,201
201,009
120,192
4.3
685,090
27.3
1,124
509,387
399,367
5
49,248
339,500
134,657
204,843
9.0
686,400
30.2
1.124
391,097
439,735
6
1 37,330
348,450
127,124
221,326
21.4
502,421
48.6
83,690
166,503
65,049
1
21,603
368,518
176,607
191,911
18.8
485,813
47.0
50,128
155,844
86,329
2
10,792
285,857
75,082
210,775
20.3
497,135
47.9
32,825
171,054
144,259
3
8,374
195,885
84,409
111,476
10.4
414,690
41.6
39,978
207,247
104,217
4
9,377
240,350
137,032
103,318
9.0
411,595
35.8
27,432
208,265
49,201
5
17,495
287,812
120,051
167,761
15.8
462,331
43.5
46,811
181,783
89,811
G
! 32,555
214865
88,414
126,451
9.8
524,332
40.6
1,001
222,112
252,695
1
45,154
340,716
151,894
188,822
14.4
527,201
40.2
25,949
161,551
299,559
2
16,413
320,237
232,587
87,650
6.4
428,739
31.6
7,934
161,614
544,135
3
30,041
448,140
176,426
271,714
19.0
605,062
44.3
11,868
127,453
205,309
4
31,796
431,183
243,289
187,894
13.1
486,523
36.9
11,389
164,663
223,309
5
31,192
351,028
178,522
172,506
12.8
514,371
38.1
11,628
167,479
305,001
6
Vägkommissionen. II.
26
!
(
[
j
1
2
3
4
5
<>
7 !
Landstingsområden
Längd av all- männa vägar
inom länet
Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder
Hela det j
såsom väg-1
skatt för !
året ut- !
taxerade ]
beloppet i
Lands*
vägar
Bygde-
vägar
För jord- bruksfastig- heter med
vägunder- håll
in natura
För övriga
beskatt- ningsföre- mål
Summa
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr. |
!i
24. Norrbottens läns 1909
719
1,979
569,509
1,044,802
1,614,311
479,666 j
! 2
1910
536
2,176
570,453
1,072,567
1,643,020
476,546!
( 3
1911
583
2,079
571,598
avsnitt 25 Kontrollera mot PDF
1,016,118
1,587,716
455,929
i 4
1912
588
2,133
584,597
1,333,832
1,918,429
547,334
i 5
1913
580
2,215
615,019
1,505,866
2,120,885
613,945
G
Medeltal
(SOI
2,117
582,235
1,194,637
1,776,872
514,684
1
Riket .................. 1909
10,207
42,239
29,491,755
15,365,808
44,867,563
4,768.526
2
1910
19.086
43,011
29,838,582
15 137 541
44,976,123
4,691,776
1 8
1911
19,148
42,828
29,808,361
16,042 282
45,850 643
4,985,228
4
1912
19,049
43,477
29,890,885
17,867,656
47,758,541
5,303,767
! 5
1913
19,001
43,520
31,741,500
18,951,869
50,693,359
5,365,391
G
Medeltal
19,098
43,015
30,154.217
16.673.029
46,827.246
5,022.938
27
10
10 a
11 j 12
is |
14
15 | 16
17
18
Kostnad
er lör vägväsendet
U n d
erhåll
Indelade vägar
Annat underhåll
; Särskilda
nämndens
| uppskatt- ! ning av
under- hållskost- : naden
Upp- skattad
under- hålls- kost- nad pr
meter
våg- längd
Avgår or-! Återstå- dinarie
statsbi- ende un-
drag en- dertills- ligt 60 § i
väglagen | kostnad
Beräk- nad
kost- nad pr
väg- fyrk för
natura- väg- hållare
Kostnad
för under- håll av
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
Vinter- !
väghåll- | Summa
ning
Avgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Distrikte ts
återstå- ende kost- nad för
annat
underhåll
än av
indelade
vägar
Kr.
Öre
Kr. ! Kr.
Öre
Kr.
Kr. | Kr.
Kr.
Kr.
291,637
lO.s
45,893 245,744
43.5
166,600
104,540 271,140
8,457
262,683
1
1 311,725
11.5
46,758! 264,967
46.4
172,777
121,894 294,671
19,523
275,148
2
317,281
11.9
47,9001 269,381
47.1
188,164
120,421 308,585
21,661
286,924
3
320,454
11.0
48,225! 272,229
46.5
265,952
125,973 391,925
24,138
367,787
4
340,920
12.1
51,134 289,786
47.1
264,608
136,7281 401,336
21,441
379,895
5
316,403
11.6
47,9821 268,421
46.1
211,620
121,911 333,531
19,044
314,487
6
6,958,863
11.8
1,049,531 5909.332
20»
1608,295
1.341 997 2 950,292
171.997
2,778 295
1
7,251.107
11.7
1,087,448 6.163.659
20.7
1483 501
1,329,915 2,813 416
216,392
2,597,024
3
7.402.289
11.9
1,110 422 6 291,867
21.1
1,508 334
1,291,113 2,79!),447
220,819
2,578,628
3
7,550 203
12.1
1,135 173 6,415,030
21.5
1,544 609
1,253,005 2,797,614
221,460
2 576.154
4
7,676 525
12.8
1,158,009 6 518,516
20.5
1.816,669
1 277,852,3,094,521
247,834
2,846,687
5
7:367.797
11.9
1,108.116 6.259.681
30*
1592,282
1,298,7761 2,891,058
215,700
2,675,358
6
28
t 1
i»''
20
21
22
23 || 24
25
Landstingsområden
K o
s t n a d
er för
U
nderh&ll (forts.)
Övriga
Länets beta
ordinarie
kostnad
för under- hållet
avsnitt 26 Kontrollera mot PDF
Avgår
statsbi- drag från
anslaget
till syn- nerligt
betungade
väghåll- mngs- distrikt
Återstå- ende verk- lig under- hållskost- nad för
länet
Vidst
verklig
nåd fö
P«
väg-
fyrk
len de
a kost- rdelad
ir
meter
väg-
längd
Förval t-
nings-
kost-
nader
Vägbygg-
nader
brutto
Er.
Kr.
Kr.
Öre
Öre
Kr.
Kr.
1
24. Norrbottens Iåns 1909
508,427
29,000
479,427
29.7
18.5
12,156
144,743
2
1910
498,663
58,000
440,663
26.8
16.2
18,426
75,668
3
1911
509,520
59,000
450,520
28.ä
16.9
20,000
195,580
4
1912
595,597
57,000
538,597
28.0
19.8
22,978
304,515
5
1913
603,284
69,500
533,784
26.2
19.8
22,831
271,622
6
Medeltal
543,098
54,500
488,598
275
18.0
19,278
198,426
1
Riket .................. 1909
8,687,627
150,000
8,537,627
19.0
13.9
265,935
2.489424
2
1910
8,629,034
150,000
8,479,034
18.0
13.7
285 651
2,364,004
3
1911
8,759 969
150000
8,60!),969
18.8
13 b
273,185
2,418.180
4
1912
8,894,917
145 000
8 749,917
18.8
14 o
286,154
2,423,048
5
1913
9,187,648
151,500
9,036,148
17.8
14.5
303,221
2,837,073
6
Medeltal
8,831,839
149,300
8,682,539
18.5
14.0
282,829
2,506,346
29
1 2« 1
2 7 |
28 |
2 9 |
80 ||
31 1
32 |
33 |
84
85
vägväsond
e t (forts.)
Överskott
i vägkas-
soma en- ligt 62 §
väglagen
vid årets
slut
Annan
behåll- ning i
vägkas-
soma vid
årets slut
Vägkas-
somas
skuld
vid årets
slut
utgifter
Länets
samman- lagda
verkliga
kostnad
för väg- väsendet
i dess
helhet
Yid-
stå-
ende
verk.
liga
kost-
nad
för-
delad
per
väg-
Jyrk
|
övrigt
Summa
Avgår
statsbidrag
till väg- byggiiader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet)
Länets
återstå- ende
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll
Vidstå-
ende
kost-
nad
för-
delad
per
SS
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre
Kr.
Öre
Kr.
Kr.
Kr.
70,044
226,943
48,345
178,598
11.0
658,025
40.7
107,353
117,139
662,829
1
31,811
125,905
17,041
108,864
6.6
549,527
33.4
193,842
173,711
600,768
2
68,007
283,587
42,223
241,364
15.2
691,884
43.5
174,879
164,142
595.018
3
69,486
396,979
81,982
314,997
16.4
853,594
44.4
111,941
221,120
618,853
4
80,734
375,187
91,252
283,935
13.3
817,719
39.5
125,679
249,560
575,113
5
64016
281,720
56,168
225,552
12.!
714,150
40 a
142,739
186,134
610,616
6
870.003
3,625,452
1,055,554
2,669,898
5!
11,107,525
24.8
1,656,965
2.797,525
3,107.583
1
631.108
3.280,763
995.588
2285.175
5.1
10,764 209
23 9
1,804,159
3 011,299
2 976,329
2
604 481
3 295 846
1.069,528
2226.318
4.9
10836,287
23e
2,391,057
3.367,845
3,149,645
8
avsnitt 27 Kontrollera mot PDF
646 632
3 354 834
1,024.811
2,330,023
4.9
11079,940
232
2,028,864
3,828 406
2,716,766
4
759.754
3,900,048
1,391,997
2 508,051
4.9
11,544,199
22.8
2,282 307
4,110,213
2,810,255
5
214
3.491,389
1,107,496
2,383,893
5.1
11,066,432
236
2,032,670
3,423,058
2,952,116
6
30
Tab. 3. Vägdelningnr och vägunderhåll m. m. (Enligt
1
i
I »
1 3
1 *
1 5
6
i
1 8
Län
1
1
Vägdelningar och kostnaderna därfö
r
) Distrikt, där vägdelning
enligt väglagen
| intill 1910 års slut
| Kostnaderna för första
vägdelningen
Kostnad
för förnyad
vägdelning
Kr.
Summa
kostnad för
samtliga väg- ! delningar
Kr.
! ej ägt
| ruin
J Antal
ägt rum
endast
en gång
Antal
ägt rum
mera än
eu gång
Antal
väg-
kassomas
utgifter
Kr.
statens bidrag
(enl. 84 §
väglagen)
Kr.
1 1
Stockholms..............
2
23
_
36,552.1 s
28,189.8 7
64,742.05
2
Uppsala .................
2
15
—
25,757.28
8,967.0 9
_
34,724.97
3
Södermanlands ........
—
10
1 ““
40,295.73
29,638.;u
_
69,934.04
4
Östergötlands............
1 2
29
2
47,949.7 b
28,960.55
‘5,006.56
81,916.89
5
Jönköpings...............
4
6
-
39,672.34
24,874.50
64,546.84
6
Kronobergs...............
6
-
-
-13,469.78
1,532.3 5
_
15,002.13 I
7
1 2
11
-
40,024.0 7
36,638.78
76,662.80
8
Gottlands ...............
~
2
-
15,821.25
15,817.68
_
31,638.93
9
Blekinge..................
2
6
—
7,677.8 5
11,250.11
_
18,927.96
10
Kristianstads............
___
10
—
22,678.3 7
33,959.80
—
56,638.23
11
Malmöhus ...............
—
12
2
47,318.76
34,841.21
6,038.25
88,198.22
12
Hallands..................
4
3
i
22,130.53
19,424.71
4 _
41,555.24
18
Göteborgs och Bohus
5
15
i
21,777.80
22,518.59
943.7 9
45,240.24
14
Älvsborgs ...............
5
14
i
43,867.14
46,548.01
507.63
90,923.28
15
Skaraborgs...............
11
7
—
29,379.41
20,675.3 8
—
50,054.79
16
Värmlands ...............
-
15
i
37,254.3 6 I
26,097.93
3,441.99
66,794.28
17
Örebro.....................
2
16 1
—
36,584.00 |
29,384.30
—
65,968.30
18
Västmanlands .......
2
11 |
—
21,224.88
20,877.43 j
—
42,102.26
19
Kopparbergs ............
14
13 !
—
20,256.04
1,479.81 |
—
21,735.85
20
Gävleborgs...............
3
6
i
23,846.04 |
— |
4 _
23,846.64
21
V ästernorrlands.........
8
i°
—
37,359.40
20,514.43 j
—
57,873.83
22
Jämtlands ...............
— |
14 I
i
27,271.94 1
26,120.70
1,780.3 7
55,173.01
23
Västerbottens............
510
8
i
21,324.08 I
19,594.18
4 _
40,918.26
24
Norrbottens ............
6 2 1
613 |
2
31,338.05 1
28,821.86
15,650.71
75,810.61
1
avsnitt 28 Kontrollera mot PDF
Riket
86 |
269 |
13
710,831.67 |
536,728.78
33,369.20 |
1,280,929.66
1 Därav ett distrikt utan allm. vägar. * Förskott. 3 2 distrikt sakna allra. väg. 1 Uppgift saknas för
andra stycket väglagen, övertagits till underhåll medelst vägkassan (kolumn 25).
*
31
särskilda från vägstyrelserna år 1911 infordrade uppgifter.)
9
10
11
18
14
15
16
1 ”
Vägkassornas ut-
Ungefärliga längden
å vägar, som, där
vägdelning ägt rum
efter 1 januari 1907,
enl. 12 § första
stycket väglagen
y
ä g 1
o t t e
r
gifter för verk- ställande av nu
gällande upp- skattning av
kostnaden för
vägunderhållet
“Längd av
all indelad
väg
Sam-
man.
lagda
antalet
Längd
Medel-
längd
uteslutits från väg- delningen för att
medelst vägkassan
underhållas
högst
2 meter
över 2
men högst
5 meter
över 5
men högst
10 meter
över
10 meter
Kr.
Meter
Meter
Antal
Antal
Antal
Antal
Meter
10,803.41
13,260
2,284,132
9,982
71
165
329
9,417
217.5
1
24,538.93
—
1,736,387
7,712
35
172
174
7,331
197.8
2
11,023.55
—
2,288,813
8,026
43
108
186
7,689
285.8
8
•22,731.3 5
5,230
3,789,041
16,636
139
400
541
15,556
232.6
4
34,201.68
9,422
3,730,157
13,311
48
195
320
12,748
247.0
5
16,348.13
4,872
3,001,620
10,934
11
82
227
10,614
184.7
6
23,039.93
6,000
3,069,527
17,429
109
315
570
16,435
201.o
7
5,030.51
—
1,345,000
10,030
57
465
686
8,822
132.1
8
36,498.50
—
1,069,537
3,044
40
56
129
2,819
435.9
9
45,096.8 0
—
2,477,567
30,125
1,365
2,243
2,986
23,531
85.o
10
19.631.is
—
3,071,076
32,790
1,091
2,463
2,900
26,336
94.5
11
10,341.96
_
1,243,556
12,820
129
340
570
11,781
85.3
12
16,148.58
6,614
1,483,022
14,504
401
678
921
12,504
90.1
13
18,077.54
1,445
3,729,071
22,888
163
630
1,010
21,085
161.2
14
14,421.3 2
12,451
3,255,688
14,548
205
553
854
12,936
192.1
15
16,088.66
3,290,627
15,585
165
754
936
13,730
210.7
16
15,291.51
4,000
2,177,120
16,587
548
1,143
1,751
13,145
132.7
17
7,225.23
—
1,952,673
9,445
119
265
320
8,741
193.3
18
22,658.56
11,719
1,976,214
16,891
633
1,286
1,704
13,268
108.5
19
12,777.03
—
2,169,200
13,852
70
221
383
13,178
157.3
20
20,700.66
2,000
2,169,168
17,548
117
437
796
16,198
129.7
21
11,889.98
—
1,884,776
13,863
80
337
676
12,770
139.2
22
8,398.07
—
1,795,785
10,321
40
176
375
9,730
211.3
23
26,292.22
111,369
2,035,701
13,622
94
310
621
12,597
152.2
24
449,255.63
188,382
57,025,468
352,493
5,773
13,794
19,966
312,961
157.8
avsnitt 29 Kontrollera mot PDF
ett distrikt. 1 Härtill ett nytt distrikt, utbrutet efter år 1910. « Häri ingår indelad väg, som enligt 12 §
32
Tall. 3 (forts ). Vägdelningar och vägunderhåll m. m.
1
18
19
20
21
22 | 28
24 |
25
ter, över- ill under- delstväg- på grund
§ andra
t väglagen
Län
Avstånden från
j ordbruksf astig- heterna till
resp. väglotter
Mindre jordbruksfastigheter
Entreprenader enl.
64 § väglagen
Väglot
tagna
håll me
kassan
av 12
stycke
Uppgivet minsta
taxeringsvärde för
att jordbruks- fastighet må kunna
förutsättas vara
försedd med egna
dragare till full- görande av väg- underhållin natura
Kr.
J ordbruks- fastigheter, vilkas
vägtal är mindre än
som motsvarar det
för resp. väghåll- ningsdistrikt upp- givna minsta taxe- ringsvärdet å fastig- hetmed egna dragare
Antal
Enskilda
väghål- lare, som
begagnat
sig av
entrepre- nad- rättig- heten
Antal
Väg-
lottemas
i medel- tal
Meter
högst
Meter
lagda
längd
Meter
Hela
an-
talet
Samman-
lagd
längd
Meter
1
Stockholms.........
3,695
40,000
O
8
7
o
8
lO
1,599
55
4,103
2
Uppsala ............
3,280
21,280
»3,000-1,000
1,322
-
-
6
5.808
8
Södermanlands ...
3,250
46,000
6,000-1,000
784
-
-
52
1,966
4
Östergötlands......
3,350
23,500
8,000-1,000
4,232
10
2,000
10
3,893
5
Jönköpings .........
2,660
30,000
4,000- 500
4,109
-
-
477
39,499
6
Kronobergs .........
3,630
25,000
4,000-1,500
7,566
-
-
-
-
7
Kalmar...............
4,950
37,500
3,000- 500
1,990
-
-
_
-
8
Gottlands............
2,500
7,000
1,200- 800
3,119
-
-
-
-
9
Blekinge ............
2,070
15,000
5,000-1,500
452
-
-
1
471
10
Kristianstads ......
2,600
35,000
6,000-1,500
7,556
40
15,112
783
82,525
11
Malmöhus .........
1,840
10,000
»7,000-3,000
10,854
-
-
-
-
12
Hallands ............
3,800
50,000
4,000- 500
1,657
-
-
-
13
Göteb. och Bohus
3,500
35,000
4,000-1,000
5,564
-
-
222
44,570
14
Alrsborgs............
4,730
20,000
4,000-1,100
7,642
-
-
i
3,950
15
Skaraborgs .........
2,580
13,000
4,000-1,000
3,069
-
-
-
-
16
Värmlands .........
4,230
48,000
7,000-1,800
6,376
3
600
-
|
17
Örebro ..............
3,960
40,000
4,000-1,000
6,472
-
-
604
64,200 |
18
Västmanlands.....
3,350
50,000
O
C
r-8
1
O
8,
1,741
3
3,145
59
20,056
19
Kopparbergs ......
5,000
90,000
9,000 -1,500
9,459
* _
13,538
616
72,046
20
Gävleborgs .........
5,000
83,000
5,000-1,000
4,872
-
-
709
47,744
il
Västernorrlands ...
4,270
110,000
6,000-1,500
5,442
86
50,695
30
14,180
22
Jämtlands .........
7,110
90,000
3,000 - 800
5,038
1,208
avsnitt 30 Kontrollera mot PDF
112,289
86
10,290
23
Västerbottens......
17,000
150,000
5,000- 800
1,813
-
-
651
104,084
24
Norrbottens.........
14,050
140,000
5,000-1,000
4,248
274
87.370
1,105
180,362
Riket
4,650
150,000
10,000- 500
106,976
1,624
284,749
5,467
699,747
* Ett distrikt 10,000 kr. 5 Uppgift saknas om antalet. 8 Häri ingå väglotterna enligt kolumn 25.
33
(Enligt särskilda från vägstyrelserna år 19)1 infordrade uppgifter.)
26
2 7
2 8
20
so
81
3 2
33
Fall, under
åren 1907—
1911. då väg- hållare på
grund av
14-16 §§
väglagen
tillerkänts
ersättning
för försvårat
vägunderhåll
Antal
Sammanlagda
beloppet av
vägkassornas ut- gifter under år
1910 för arvoden
och reseersätt-
^ ■
3 Vägkassornas vägunderhåll den tid mark är har och kostnaden därför (1910)
Underhållet i sin helhet
Underhåll på entreprenad
Kostna d
Våglängd
Meter
Kostnad
styrelsema m. fl.
förvaltnings- kostnader
Kr.
V äglängd
Meter
i verklig- heten
Kr.
enligt sär- skilda nämn.
dens upp- skattning
Kr.
i verklig- heten
Kr
enligt sär- skilda nämn- dens upp- skattning
Kr.
8
18,633. os
14,971
3,804.60
3,864.20
11,020
3,550.00
3,666.00
1
2
5,698.31
27,421
2,007.so
1,860.11
13,120
4,388.7 5
1,188.83
2
20
8,303.4 4
17,153
2,030.83
2,027.10
13,822
1,564.13
1,498.86
3
117
12,770.65
146,852
15,497.06
17,935.4 8
52,995
4,873.90
5,987.23
4
23
8,843.n
121,342
15,778.92
13,383.81
89,011
12,240.27
8,713.9 7
5
13
6,003.41
159,380
9,464.22
11,400.7 9
134,445
7,953.81
9,327.3 9
6
3
16,740.0 7
235,473
16,595.43
34,580.94
1,763
7OO.00
356.9 7
7
—
3,160.31
-
-
-
_
-
-
8
i
4,097.1-J
22,934
4,578.oo
2,702.81
15,008
2,962.00
1,447.00
9
9
11,180.26
314,958
13,344.7 7
10,121.21
76,468
9,708.7 7
7,465.16
10
46
22,007.10
28,924
18,591.31
16,751.91
9,943
4,394.10
1,793.95
11
4
8,604.3 4
395,444
+-
O
ce
o
40,987.96
81,803
4,427.00
4,629.66
12
60
17,373.43
76,548
13,026.oo
14,867.26
14,769
4,324.oo
6,944.63
lo
19
17,460.4 2
414,879
44,746.11
29,181.52
166,856
15,585.81
14,744.78
14
2
11,586.7 7
196,312
20,372.16
23,471.81
166,093
17,882.06
18,131.76
15
27
17,305.76
102,373
16,254.21
16,879.88
50,818
6,218.00
5,658.48
16
86
8,981.14
106,080
8,039.00
6,648.91
89,348
6,739.oo
4,594.91
17
30
8,024.7 6
64,383
11,152.66
7,441.11
62,626
10,801.11
7,263.38
18
22
16,036.93
801,832
81,318.60
74,278.39
398,407
32,681.5 7
39,717.19
19
9
9,449.s i
70,544
9,917.2 2
10,334.61
38,899
5,999.50
5,764.91
20
28
25,829.7»
375,012
48,036.80
55,970.05
87,400
12,263.7 7
11,197.98
21
20
9,381.63
210,514
avsnitt 31 Kontrollera mot PDF
21,444.77
13,170.02
186,182
19,813.9 7
11,973.92
2 2
26
11,638.is
1,011,299
1 11,779.71
110,799.16
949,264
103,052.92
104,397.21
23
98
14,894.6 7
856,661
128,602.2 9
124,126.51
827,919
127,113.29
120,525.91
24
673
294 006.78
5,771,289
657,169.83
642,786 27
3,537,971)
416,288.75
396,990.13
5
Yägkom missionen. 11
34
Tab. 4. Årtal för verkställandet av nn gällande
Län
Antal väghållningsdistrikt, där
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902 !
1
1
Stockholms........................
_
_
3
_
_
_
4
4
4
_
2 |
2
Uppsala ............................
—
2
1
—
—
2
1
3
3
l
—
3
Södermanlands..................
—
—
—
—
—
—
1
4
—
1
i
4
Östergötlands.....................
—
—
—
1
—
3
1
3
3
2
2
ö
Jönköpings......................
—
1
1
—
1
—
—
l
—
1
1
ti
Kronobergs ^....................
2
3
—
1
—
—
—
—
—
—
—
7
Kalmar .........................
—
1
—
—
1
—
—
—
2
—
2
8
Gottlands .......................
-
9
Blekinge...........................
—
1
1
j
10
Kristianstads.....................
—
—
—
—
—
—
—
1
i
—
i i
11
Malmöhus ........................
—
—
—
—
1
—
—
—
—
1
_
12
Hallands...........................
—
1
2
—
—
—
—
—
—
—
13
Göteborgs och Bohus.........
—
—
2
2
1
—
4
2
i
2
14
Alvsborgs ........................
—
—
—
6
—
—
—
i
—
—
—
15
Skaraborgs........................
—
1
i
|ie
Värmlands........................
—
—
—
—
—
—
—
2
2
i
5
17
Örebro..............................
—
—
—
5
1
1
—
i
4
2
i
18
Västmanlands ..................
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
i !
19
Kopparbergs .....................
—
9
4
—
1
1
—
—
1
i
i
20
Gävleborgs........................
1
—
—
21
Västernorrlands ...............
2 |
22
Jämtlands ........................
—
—
—
—
3
—
4
4
1
—
2 j
23
Västerbottens.....................
—
2
5
i
—
—
—
—
1
i
1
2 4
Norrbottens .....................
—
1
—
—
—
2
—
1
—
i
2 |
Riket
2
23
19
1G
9
9
15
27
24
14
23
Distrikt, saknande allmän väg. s Nytillkommet (utbrutet) väghållningsdistrikt,
35
nppskattningar av kostnaden för vägunderhållet.
gällande uppskattning ägt rum under år
Ingen
uppskatt
Summa
| väghåll-
1903
1904
j 1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
11912
1913
11914
1915
ning
verk-
ställd
nings-
distrikt
i
4
1
—
—
—
1
_
_
1
1
_
_
25
lj
2
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
17
2 j
i
1
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
10
si
3
—
1
1
3
1
4
—
2
1
1
—
11
33
4 i
1 -
—
—
—
avsnitt 32 Kontrollera mot PDF
—
3
—
—
i
—
—
—
—
10
5
6
6l
| —
1
—
2
2
1
—
—
—
—
1
—
—
13
7
—
_
1
1
—
—
—
—
—
—
2
8
1
—
-
2
1
1
1
—
—
—
—
—
8
9
o
2
1
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
10
10
i
2
3
2
—
—
1
—
1
2
—
—
—
—
14
11
i
—
i
—
1
1
—
1
—
—
—
—
—
8
12
i
i
1
i
—
—
1
1
1
_
—
—
—
—
21
13
—
1
—
—
2
1
1
5
2
—
1
—
—
20
14
—
3
2
—
—
1
3
2
3
—
3
—
—
18
15
i
1
—
_
i
—
_
1
i
1
—
—
—
—
16
16
_
1
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
18
17
—
2
2
i
2
1
—
2
—
—
—
—
1
—
. 13
18
i
—
2
—
i
1
—
—
—
—
2
—
2
—
27
19
3
_
i
i
3
_
—
i
—
—
—
—
—
—
10
20
1 —
—
—
i
5
3
3
—
i
1
—
2
—
—
18
21
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
15
22
~
—
i
2
3
—
—
—
i
—
—
1 2
19
23
1 ~
—
—
1
2
3
1
u
*i
2 !
—
—
—
1
19
24i
I 16 1
15 {
18 |
15 |
22
19 |
16
15
14
16
7
9
3
4
370
36
Tab. 5. Förhållandet mellan allmänna och enskilda vägar med avseende å längd och underhållskostnad.
Med underhållskostnaden för de allmänna vägarna avses här distriktens verkliga kostnad efter avdrag alltså
av statsbidraget. Uppgifterna för de allmänna vägarna grundade på 1910 års vägstatistik, för de enskilda
vägarna på kronofogdarnas utredning (1912).
1
2
! # 1
4
5 i
6 1
7
« 1
» 1
10 i
L ä n
häng
d av
Enskilda
vägarnas
längd
i förhål- lande till
allmänna
vägarnas
längd
%
Årliga kost- naden för
underhåll av
Enskilda
vägarnas
underhålls- kostnad i
förhål- lande till
underhålls- kostnaden
för all- männa
vägarna
%
Underhålls- kostnaden per
kilometer av
_
Enskilda
vägarnas
mderhålls- kostnad !
per kilo- neter i för-]
hållande j
till motsva- rande kost-j
nåd för all-j
manna
vägarna [
% i
all- j
manna |
vägar j
Km.
enskilda
vägar
Km.
all-
männa
vägar
Kr.
enskilda
vägar
Kr.
all- |
männa]
vägar
Kr.
en-
skilda
vägar
Kr.
1
Stockholms ...........
2,295
1,750
76.2
294,583
147,824
50.2
128
84
65.6
<9
Uppsala
1,758
1,121
63. s
213,793
74,802
35.0
122
67
54.9
3
Södermanlands.........
2,304
2,404
104.3
192,430
80,297
41.7
84
33
39.3 |
4
Östergötlands .......
3,932
2,747
69.9
452,299
177,087
39.2
115
64
55.7
1 °
Jönköpings
3,812
4,014
105.3
305,127
134,445
44.1
80
33
41.3
6
Kronobergs ............
3,161
2,946
93.2
193,886
91,591
47.2
61
31
50. s
i 7
Kalmar ..................
3,305
3,938
119.2
263,720
197,823
75.o
80
50
62.5
8
Gottian ds ..............
1,345
1,120
83.3
109,396
39,478
36.1
81
35
43.2
i 9
Blekinge..................
1,092
926
84.8
avsnitt 33 Kontrollera mot PDF
147,469
99,809
67.7
135
108
80. o
ilo
Kristianstads ...........
2,710
3,293
121.5
553,681
385,341 69.6
204
117
57.4
11
Malmöhus..............
3,100
2,620
84.5
1,185,154
670,597
56.6
382
256
67.0
12
Hallands .........
1,639
1,668
101.s
269,433
208,196
77.8
164
125
76.2
13
Göteborgs och Bohus
1,515
1,657
109.4
354,375
134,336
37.9
234
81
34.6
14
Alvsborgs ...............
4,140
3,271
79.0
400,221
142,858
35.7
97
44
45.4
115
Skaraborgs ............
| 3,452
2,283
66.1
433,021
107,445
24.s
125
47
37.6
! 16
Värmlands...............
3,393
2,948
86.9
442,017
125,933
28.5
130
43
33.1
11 7
Örebro ...........—
2,219
2,074
93.5
223,401
107,380
48.1
101
52
51.5
18
Västmanlands .......
1,997
1,510
75.6
256,944
97,026
37.8
129
64
49.6
19
Kopparbergs ........
2,706
2,230
82.4
318,424
101,343
31.8
118
45
38.1
20
Gävleborgs ...........
2,192
2,463
112.4
363,767
118,011
32.4
166
48
28.9
21
Västernorrlands -----
2,530
1,965
77.7
432,949
j 96,644
22.3
171
49
28.7
2‘2
Jämtlands ..............
j 2,085
1,316
63.1
293,902
61,47C
20.9
141
47
33.8
23
| Västerbottens .......
2,703
13,541
131.0
338,379
53,781
15.9
125
15
12.0
124
Norrbottens ......
2,712
968
35.7
440,663
1 40.381
9.2
162
42
25.9
Riket
62 097
54,773
88.2
8,479,034
! 3,498,898
41.2
137
64
46.7
1 Av dessa vägar underhållas 6114 km. inom Sorsele sockens väghållniugsdistrikt endast vintertid. De äro
ofarbara sommartid.
37
Tab. 6. Med understöd av allmänna medel nybyggda, omlagda eller förbättrade vägar under
åren 1841—1910.
(Ur väg- och vattenbyggnadsstyrelsens berättelse 1910.)
i
2
3
4
5
« 1
7
Antal
Statsanslag
Län
före-
tag
Väglängd
kostnad
Från allmänna väg- byggnadsfonden
Från särskilt
anvisade medel
St.
Km
Kr.
öre
|
Kr.
öre
Andel
o/
/o
Kr.
öre
! i
Stockholms .....................
100
424.5
1,289,616
7 8
816,712
46
2.s
26,510
_
! 2
Uppsala.........................
38
114.S
396,562
97
288,010
65
1.0
4,900
—
3
Södermanlands..................
82
368.9
1,152,878
2 7
738,441
77
2.5
12,180
—
4
Östergötlands ..................
115
812.0
2,371,917
87
1,551,259
83
5.3
3,881
75
5
Jönköpings .....................
128
887.6
2,315,222
18
1,437,838
5.o
62,405
19
1 6
Kronobergs .....................
76
544.6
1,679,482
58
862,026
32
3.0
236,300
—
7
Kalmar ...........................
39
391.4
824,235
70
531,738
44
1.8
11,000
—
| S
Gottlands ........................
3
10.8
34,100
—
22,700
_
0.1
9
i
Blekinge ........................
65
avsnitt 34 Kontrollera mot PDF
76.7
541,710
30
273,877
53
1.0
74,836
58
10
Kristianstads ....................
66
274.1
1,240,801
29
806,881
81
2.8
5,485
—
22
90. o
531,788
20
349,347
35
1.2
3,800
—
i i-*
Hallands .......................
55
354.8
1,416,096
02
940,452
78
3.2
4,000
—
13
Göteborgs och Bohus.........
114
540.3
2,310,862
41
1,520,681
09
5.3
5,700
—
14
Älvsborgs ........................
151
1,060.1
3,395,477
08
2,110,348
33
7.3
84,000
—
! 15
Skaraborgs .....................
85
441.8
1,307,348
48
854,632
14
3.o
13,399
S 7
i16
Värmlands......................
136
960.5
2,888,197
76
1,811,764
35
6.2
91,740
—
17
Örebro ..........................
52
402. o
1,018,360
93
646,545
—
2.2
1,000
—
i»
Västmanlands .................
72
388.5
1,033,447
64
668,600
68
2.3
14,750
—
i19
Kopparbergs.....................
94
930.1
2,204,784
75
1,356,820
17
4.Ö
63,350
--
2°
Gävleborgs .....................
69
479.4
1,219,305
51
717,573
50
2.5
83,750
—
1 21
Västernorrlands ...............
132
1,417.7
3,532,659
82
2,146,338
47
7.3
137,926
—
l 22
Jämtlands........................
122
1,487.1
3,077,307
32
1,877,289
35
6.5
116,795
—
1 23
Västerbottens ..................
161
2,475.0
5,876,814
89
3,138,332
4 2
10.s
883,437
95
! 24
Norrbottens .....................
199
3,318.4
6,255,990
41
3,589,261
91
12.3
480,590
—
Riket
2.176
18.245.9
47,914,969
16
29,057,474
25
100 o
2,421,737
34
Tab. 7. Statsunderstöd, anvisade under åren 1841—1910 till byggnadsföretag,
(Ur väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
~ i
1 *
1 3
1 1 * 3 4
5
7
Stats-
reglerings-
period
Till
vägbyggo
åder
Till kommunikatiöns- leder, dels över vatten,
dels å land
‘Till broarna
mellan
Stockholm
och Drott- ningholm
Från väg
byggnads
fonden
Av riksdagen
särskilt be- viljade medel
Av Kungl.
Maj:t be- viljade medel
Av riksdagen särskilt
beviljade medel
Av riksdag
särskilt
beviljadf
medel
en
Anslag
Anslag
Anslag
Anslag
Lån
Anslag
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
1
1841—44
285,266
11
33,000
2
1845-47
3 548,552
02
—
—
17,998
20
_
_
_
_
_
_
3
1848—50
127,551
49
—
—
29,990
_
_
_
_
_
_
_
4
1851—53
708,802
50
—
—
17,845
—
—
—
—
_
72,000
5
1854—57
638,012
—
—
—
26,500
—
—
—
—
_
124,155
7 5
6
1858—60
424,095
—
82,500
—
33,100
—
244,500
—
—
—
60,049
09
7
1861—63
450,000
—
40,000
—
21,178
80
—
—
—
_
7,405
29
8
1864—66
450,000
—
210,000
—
19,800
—
253,000
—
70,000
_
16,940
41
9
1866—67
150,000
—
252,163
33
40,125
—
—
avsnitt 35 Kontrollera mot PDF
_
_
_
5,949
85
10
1868
150,000
—
347,500
—
13,336
50
—
—
_
_
5,314
20
11
1869
150,000
—
301,466
o 7
2,800
—
—
_
_
_
6,281
88
12
1870
144,104
—
16,250
—
3,400
—
—
—
_
_
5,926
91
13
1871
150,000
—
15,000
—
—
—
—
_
_
_
4,495
71
14
1872
148,200
—
20,000
—
8,700
—
—
—
_
_
8,063
36
15
1873
126,900
—
60,296
45
4,000
—
—
—
_
_
12,223
09
16
1874
150,000
—
64,449
45
4,500
—
_
_
_
_
14,521
03
17
1875
200,000
—
63,664
10
6,000
—
—
—
_
_
9,677
27
18
1876
200,000
—
60,950
—
4,000
—
—
_
_
_
12,160
63
19
1877
200,000
—
58,383
50
4,076
—
—
_
_
_
10,154
70
20
1878
200,000
—
75,810
36
3,100
—
—
_
_
_
7,374
02
21
1879
200,000
—
105,000
—
—
—
—
_
_
_
7,562
83
22
1880
199,267
—
47,000
—
1,149
89
—
_
_
_
7,487
90
23
1881
200,000
—
45,000
—
7,950
—
—
_
_
_
9,352
46
24
1882
298,260
48
87,160
—
7,950
—
_
_
_
_
34,063
21
25
1883
289,479
81
80,000
—
—
_
_
_
_
_
9,261
70
26
1884
398,418
7 7
39,687
—
—
—
—
_
_
_
12,655
06
27
1885
395,335
13
—
—
11,310
—1
—
—
—
—
5,762
91
Transport
5
cq
of
X
ko
31
2,105,280
86
288,909
s»|
497,500
-
70,0001—|
468,839
26
1 För ombyggnad och underhåll.
3 Dessutom anslag 27,500 kronor till rensning av farleder samt 17,500 kronor till hamnbyggnader.
3 Anslaget är till färjerodd över Ångermanälven.
1 Broarrendemedel.
39
som åtgöra led uti eller stå 1 samband med landets allmänna t agnat,
berättelse 1910)
8
9
1
10
1
11
“7
12
1
18
14
|
T
1 1
b
rob
y
g g n
a
der
!
Av riksdagen särskilt
beviljade medel
Av Kungl.
Maj:t
beviljade
medel
Från handels- och sjö- fartsfonden beviljade
medel
Från fonden
för mindre
hamn- och bro- byggnader
Från väg- byggnads- fonden
Anslag
Lån
Anslag
Anslag
Lån
Anslag
Anslag
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
o.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
13,972
77
1
3,600
—
—
—
34,717
52
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
22,448
50
3
—
—
26,000
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
400,000
—
110,000
—
23,575
—
103,471
40
—
—
—
—
25,350
—
0
27,500
—
55,000
—
3 3,000
—
10,299
—
—
—
—
—
—
—
7
110,800
—
20,000
—
—
—
—
—
21,300
—
33,500
—
—
—
8
—
—
—
—
2,000
—
—
—
—
5,000
—
—
—
9
_
__
10
—
10,000
—
—
—
11
—
—
—
—
3,800
—
—
—
_
—
—
—
5,616
-
12
—
—
—
—
—
—
18
14
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
—
- •
—
15
_
_
_
_
_
—
—
—
_
—
7,000
—
—
—
16
_
_
_
_
—
—
—
—
6,700
—
—
—
17
avsnitt 36 Kontrollera mot PDF
25,000
_
—
—
_
—
—
—
_
—
12,000
—
—
—
18
_
_
_
_
_
—
—
—
_
—
9,000
—
—
—
19
_
_
_
_
1 7,602
—
—
—
-
—
10,400
—
—
—
20
_
_
_
_
—
—
—
_
—
20,000
—
—
—
21
_
_
—
—
26,007
91
—
—
—
—
20,000
—
—
—
22
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
7,750
—
—
—
23
20,000
—
—
—
24
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
38,000
—
—
—
25
_
_
_
_
_
_
—
—
_
—
50,000
—
—
—
26
—
—
28,060
—
—
—
27
566,900
_
211,000
_
100,702 U 3
113,770
4o[ 21,3001 —
272,400| —
67,387 127
1
Stats
form;
period
Frans
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
Sami
1
Til
3 Fri
8 8,1
Tab. 7 (forLs.j. Statsunderstöd, un v i säde under åren 1841—1910 till byggintds
(Ur
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
2
3
4
6
«
! 7
Ti
11
vägbyg
vn
åder
Till kommunikations- leder, dels över vatten,
dels & land
1 Till broarna
mellan
Stockholm
och Drott- ningholm
Från väg
byggnads
fonden
Av riksdagen
särskilt be- viljade medel
Av Kungl.
Maj:t be- viljade medel
Av riksdagen särskilt
beviljade medel
Av riksdagen
särskilt be- viljade medel
Anslag
Anslag
Anslag
Anslag
Lån
Anslag
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
7,582,244
81
2,105,280
86
288,909
3 9
497,500
_
70.000
_
468,839
26
498,736
_
__
_
6,000
_
_
_
_
_
6,399
22
492,003
58
—
—
—
—
—
—
—
—
10,095
14
560,880
12
5,531
28
581,748
97
—
—
—
—
—
—
—
—
5,928
44
597,347
12
—
—
3,960
—
—
—
—
—
6,904
16
574,646
17
—
—
3.000
—
—
—
—
—
5,561
71
793,006
05
—
—
3,000
—
—
—
- .
—
6,476
46
792,541
2 2
—
—
5,900
—
—
—
—
—
5,737
71
795,141
84
—
—
4,200
—
—
—
—
—
4,872
22
796,746
13
4,947
37
794,298
80
15,450
—
778,239
28
6,850
—
881,815
54
9,400
—
888,736
28
—
—
1.487
09
—
—
—
—
7,239
—
995,521
8 6
8,948
—
970,775
27
2 8,996
—
993,507
53
—
—
—
—
—
—
—
—
6,616
80
995,463
89
—
—
—
—
—
—
—
—
6,965
72
986,535
39
—
—
—
—
—
—
—
—
5,633
—
997,201
63
7,046
—
998,577
4 6
20,700
—
978,826
88
—
—
—
—
—
—
—
38,000
—
1,239,711
02
—
-
—
—
—
—
—
16,000
—
1,243,221
85
—
—
—
—
—
—
—
—
11,000
—
1,250,000
—
—
—
100
—1
—
—
—
—
12,500
—
29,057,474
25
2,105,280
86
310.450
*s\
497,500
70,000
—
712.637
49
ibyggnad och underhåll,
rottningholmsbroarnas arrendemedel.
:ronor från fonden för reparation av Almarestäksbron samt 1,700 kronor från
41
avsnitt 37 Kontrollera mot PDF
företag, som utgöra led oti eller stå i samband med landets allmänna vägnät.
berättelse 1910.)
8
|
9
10
J
11
1
12
13
_l
14
T
i i
b
r o b
y
g g »
a
der
Av riksdagen särskilt
beviljade medel
Av Kung
Maj:t
beviljade
medel
1.
Från handels- och sjö- fartsfonden beviljade
medel
Från fonden
för mindre
hamn- och
brobyggnader
Från väg- byggnads- fonden
Anslag
•
Lån
Anslag
Anslag
Lån
Anslag
Anslag
Kr.
Ö.
Er.
ö.
Kr.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
566.900
211,000
100,702
43
113,770
40
21,300
—
272,400
—
67,387
27
_
_
_
80,500
_
—
—
28
57,805
21
—
—
29
100,000
—
—
—
30
—
—
98,000
—
—
—
31
49,700
—
—
—
3 2
—
—
—
10,124
20
—
—
—
—
43,300
—
—
—
33
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
34
70,156
92
—
—
3 5
_
_
_
_
—
—
—
81,500
—
—
—
36
_
_
_
_
—
—
—
—
123,500
—
—
—
37
148,879
58
—
—
38
_
_
_
_
—
—
—
100,000
—
—
—
39
56,800
—
—
—
40
_
_
_
—
—
—
—
122,100
—
—
—
41
165,900
—
—
—
42
_
_
_
_
—
—
—
210,211
68
—
—
43
129,248
58
—
—
44
_
_
_
_
_
—
—
211,456
06
—
—
45
_
_
_
_
_
_
—
—
45,650
—
—
—
46
_
_
_
_
_
—
—
64,029
04
—
—
47
_
_
_
_
—
—
—
193,783
52
—
—
48
_
_
s 9,800
_
—
—
—
—
256,362
86
—
—
49
_
_
_
_
_
—
—
353,450
—
—
—
50
365,314
41
—
—
51
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
182,182
74
~
—
52
566.900
_
211.000
—
120,626
63
118,770 |40
21,800
1-
{ 3,682,280 |eo
67,887 |sj
6:te huvudtitelns anslag till vägar och kommunikationer.
Vägkommissionen. II.
ti
Bilaga 2
BERÄKNINGAR
TILL UTREDNING AV FRÅGAN OM EN JÄMNARE FÖRDELNING
AV VÄGUNDERHÅLLSBÖRDAN GENOM OMLÄGGNING
AV STATSBIDRAGSSYSTEMET
44
Tab. I. Bibehållandet av nuvarande distriktsindelning. Särskilt statsbidrag: utöver det nu
vägfyrk överskjuter medeltalet för motsvarande landstingsområde, neda)
med avseende ä vägunderhållet.
1
2"
8
*
5
«
Landstingsområde
Distrikt som hava en egen
kostnad per vägfyrk, över- skjutande medelkostnaden för
landstingsområdets samtliga
distrikt
Nuvarande : , .
Antal kostnad ^ ar
; Kr. Antal
Distriktens
egen kostnad,
om per vägfyrk
uttaxerades
endast medel- kostnaden för
landstings- områdets
samtliga
distrikt
Kr.
Erforderligt
belopp för
nedbringande
av distriktets
nuvarande
egna kostnad
per vägfyrk till
medelkostna- den för lands- tingsområdets
samtliga
distrikt
‘ Kr.
1
Stockholms
läns......
21
225,763
1,283,972
109,138
116,625
2
Uppsala
» ......
10
151,431
586,446
119,049
32,382
3
Södermanlands
» ......
6
102,632
650,093
81,912
20,720
4
avsnitt 38 Kontrollera mot PDF
Östergötlands
» .....
17
283,489
1,209,960
214,163
69,326
5
Jönköpings
» ......
4
175,368
625,528
112,595
62,773
6
Kronobergs
» ......
3
107,200
531,714
82,947
24,263
7a
Kalmar läns norra
3
73,902
428,264
68,951
4,951
7b
» » södra ..
3
97,288
493,979
70,145
27,143
8
Gottlands
läns......
1
65,587
236,098
58,316
7,271
9
Blekinge
» ......
5
87,215
300,803
60,762
26,453
10
Kristianstads
» ......
4
248,884
776,186
185,508
63,376
11
Malmöhus
» ......
5
681,824
2,133,959
518,552
163,272
12
Hallands
» ......
2
124,953
298,212
69,185
55,768
13
Göteborgs och Bohus
» ......
11
288,642
889,814
202,208
86,434
14
Alvsborgs
» ......
9
233,735
708,723
152,375
81,360
15
Skaraborgs
» ......
9
283,930
881,653
194,845
89,085
16
Värmlands
» ......
9
287,963
1,286,409
225,122
62,841
17
Örebro
» ......
10
138,937
960,832
112,417
26,520
18
Västmanlands
» ......
8
151,245
517,923
97,372
53,873
19
Kopparbergs
» ......
16
190,871
1,151,338
138,161
52,710
20
Gävleborgs
» ......
6
242,043
1,042,224
171,967
70,076
21
Västernorrlands
» ......
10
260,019
863,384
175,267
84,752
22
Jämtlands
^ ......
9
201,396
548,569
155,794
45,602
23
Västerbottens
» ......
8
184,258
569,669
146,975
37,283
24
Norrbottens
» ......
10
295,056
649,139
173,969
121,087
Summa
199
5,183,631
19,624.891
3.697.695
1,485,936
45
utgående (15 % till vägunderhållet) i ändamål att för de distrikt, i vilka egna kostnaden per
bringa egna kostnaden till nämnda medeltal (enligt 1910 års statistik):
b) med arseende å väghållningen i dess helhet.
(
1
2
::
4
5 |
(i
1
Landsti ngsområde
Distrikt som hava eu egen |
kostnad per vägfyrk, över- skjutande medelkostnaden för j
landstingsområdets samtliga
distrikt
I
Distriktens
egen kostnad,
om per vägfyrk
uttaxerades
endast medel- kostnaden för
landstings- områdets
Erforderligt
belopp för
nedbringande
av distriktets
nuvarande
egna kostnad
per vägfyrk till
medelkostna- den för lands-
Antal
Nuvarande
kostnad
Vägfyrkar
samtliga
distrikt
tingsområdets
samtliga
distrikt
Kr.
Antal
Kr.
Kr.
j 1
Stockholms
läns......
13 :
460,783
1,439,705
268,785
191,998
2
Uppsala
» ......!
8
143,458 |
447,261
100,880
42,578
: 3
Södermanlands
» ......
4
83,590 |
386,612
55,672
27,918
i 4
Östergötlands
» ......!
15
292,181
1,107,186
224,759
67,422
i .
o
Jönköpings
» ......''
4
190,625
625,528
120,727
69,898
16
Kronobergs
» ......
3
130,544
531,714
95,177
35,367
"a
Kalmar läns norra .
3
85,951
421,870
82,265
3,686
i 7b
» » södra ..
avsnitt 39 Kontrollera mot PDF
3
118,975
493,979
82,500
36,475
i S
Gottlands
läns......
1
66,698
236,098
59,969
6,729
0
Blekinge
» ......
ti
108,835
345,872
79,651
29,284 j
10
Kristianstads
, ......1
4
306,402
776,186
216,556
89,846 !
Malmöhus
» ......
5
723,371
2,133,959
556,963
166,408
12
Hallands
» ......
2
151,216
298,212
84,394
66,822 j
113
Göteborgs och Bohus
» ......
12
311,066
977,119
279,456
31,610
114
Alvsborgs
» ......
7
237,985
624,895
161,848
76,137
ilo
Skaraborgs
» ......
9
299,743
881,653
212,478
87,265
16
Värmlands
» ......
8
376,232
1,328,263
302,844
73,388
17
Örebro
» ......
9
152,345
906,375
125,080
27,265
! 18
Västmanlands
» ......
9
233,969
751,673
167,623
66,346
10
Kopparbergs
» ......
13
306,892
1,243,722
230,089
76,803
iso
Gävleborgs
* ......
6
224,904
874,398
164,387
60,517
21
Västemorrlands
» ......
7
375,017
704,505
241,645
133,372
22
Jämtlands
» ......
6
240,937
320,567
150,676
90,261
23
i Västerbottens
» ......
7
! 316,256
527,875
212,206
104,050
24
j Norrbottens
» ......
10
1 359,664
649,139
216,812
142,852
Samma
174
6,297.639
19.034.366
4,493,342
1,804,297
46
Tab. II a. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köpingar och mnnicipalsamhällen,
skala med fasta brytningspunkter vid 15, 30 och 45 öres total kostnad per vägfyrk.
(Enligt 1910 års
1
1 2
*
4
5 | 6
Landstingsområde
Vägfyrkar
Antal
Total
underhålls-
kostnad
Ivr.
Total
under-
hålls-
kostnad
per
vägfyrk
Öre
i
procent
Stats-
Stats-
Per
vägfyrk
Öre
1
Stockholms
läns .......................
3,478,969
334,299
9.6
10.o
0.96
2
Uppsala
» ........................
1,054,168
243,427
23.1
13.5
3.12
3
Södermanlands » .......................
1,527,035
225,345
14.7
10. o
1.47
4
Östergötlands
» .................... ...
2,553,410
529,952
20.8
12.7
2.6 6 j
5
Jönköpings
» .......................
1,691,897
369,903
21.s
13.1
2.86
C
Kronobergs
» ........................
1,244,190
228,707
18.4
11.8
2.18
7a
Kalmar läns
norra ........................
763,915
143,607
18.8
11.9
2.26
7b
Kalmar »
södra ........................
992,159
162,340
16.4
10.9
1.78
8
Gottlands
läns ........................
441,652
122,777
27.8
14.6
4.06
9
Blekinge
> ........................
730,743
174,147
23.s
13.6
3.26
10
Kristianstads
» ........................
2,311,960
661,243
28.6
14.7
4.22 1
11
Malmöhus
» ........................
4,866,699
1,371,675
28.2
14.7
4.14
12
Hallands
» ‘........................
1,161,496
312,877
26.9
14.4
3.88
13
Göteborgs och
avsnitt 40 Kontrollera mot PDF
Bohus läns ...............
1,571,907
404,772
25.7
14.1
3.64
14
Älvsborgs
läns .......................
1,862,598
456,515
24.5
13.9
3.40
15
Skaraborgs
* ........................
1,957,109
493,562
25.2
14.0
3.6 4
16
Värmlands
» ........................
2,523,941
510,122
20.2
12.6
2.54
17
Örebro
» ........................
1,901,928
259,218
13.6
lO.o
1.36
18
Västmanlands
» ........................
1,369,179
287,133
20.9
12.8
2.68
19
Kopparbergs
» ........................
2,653,360
417,031
15.7
10.4
1.64
20
Gävleborgs
» ........................
2,201,958
401,321
18.2
11.8
2.14
21
Västernorrlands » ........................
2,128,708
505,582
23.7
13.7
3.2 8 f‘
22
Jämtlands
» ....................... i
1,032,967
381,737
36.9
17.8
6.5 7
28
Västerbottens
» ........................1
1,311,155
460,835
35.1
17.1
* 1
6.03
24
Norrbottens
’ ........................!
1,643,020
606,396
36.9
17.8
6.57
Riket
44,976,123
10,064,523
22.8
18.8
3.08
47
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vintervägh&llning efter progressiv
Alternativa grundbidrag med tllläggsbidrag efter samma procent som grnndbidraget.
statistik.)
7
*
9
i 10
71
12
13
it
bidrag med It
% grundbidrag
Statsbidrag med 15 % grundbidrag
bidrag
Distriktets egen
kostnad
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Totalt
Kr.
Totalt
Kr.
Per
vägfyrk
Öre
i
procent
Per
vägfyrk
Öre
Totalt
Kr.
Totalt
Kr.
Per
vägfyrk
Öre
33,430
300,869
8.64
15.0
1.44
50,145
284,154
8.16
1
32,890
210,537
19.DS
20.3
4.69
49,335
194,092
18.41
2
22,534
202,811
13.23
15.0
2.21
33,806
191,539
12.49
3
37,921
462,031
18.14
19.2
3.99
101,881
428,071
16.81
4
48,388
321,515
18.94
19.6
4.29
72,582
297,321
17.51
5
27,123
201,584
16.22
17.7
3.27
40,685
188,022
15.13
6
17,041
126,566
16.54
17.8
3.39
25,562
118,045
15.41
7a
17,660
144,680
14.6 2
16.4
2.6 7
26,491
135,849
13.7 3
7b
17,931
104,846
23.74
21.9
6.09
26,897
95,880
21.71
8
23,822
150,325
20.54
20.6
4.89
35,733
138,414
18.91
9
97,565
563,678
24.3$
22.1
6.83
146,347
514,896
22.2 7
10
201,481
1,170,194
24.06
22.o
6.21
302,222
1,069,453
21.99
11
45,066
267,811
23.02
21.6
5.8 2
67,599
245,278
21.08
12
57,218
347,554
22.0 6
21.2
5.47
85,827
318,945
20.23
13
63,328
393,187
21.10
20.9
5.H
94,992
361,523
19.89
14
69,282
424,280
21.66
21.1
5.81
103,922
389,640
19.89
15
64,108
446,014
17.60
18.8
3.81
96,162
413,960
16.8 9
16
25,922
233,296
12.24
15.0
2.04
38,883
220,335
11.56
17
36,694
250,439
18.22
avsnitt 41 Kontrollera mot PDF
19.2
4.02
55,041
232,092
16.88
18
43,515
373,516
14.06
15.6
2.40
65,272
351,759
13.24
19
47,122
354,199
16.06
17.6
3.21
70,683
330,638
14.99
20
69,822
435,760
20.42
20.6
4.93
104,733
400,849
18.77
21
• 67,866
313,871
30.3 3
26.7
9.S6
101,799
279,938
27.04
22
79,063
381,772
29.07
25.8
9.05
118,594
342,241
26.0 5
23
107,946
498,450
30.33
26.7
9.86
161,919
444,477
27.04
2 4
1,384,738
8,679,785
19.22
20.6
4.82
2,077,112
7,987,411
17.68
48
Tab. II a (forts ). Landstingsområdena, utan frånskiljande ar köpingur och niunicipalsamhällen.
skala med fasta brytningspunkter vid 16, 30 och 46 öres total kostnad per vägfyrk.
(Enligt 1910 års
‘
1
lä
16
17
18
19 |
Landstingsområde
Statsbidrag mod 20 °
Statsbidrag
o grandbidrag
Distriktets egen
kostnad
i pro- cent
Per
vägfyrk
Öre
Totalt
Kr.
Totalt
Kr.
Per
vägfyrk
Öre j
1
Stockholms
läns....................................
20. o
1.92
66,860
267,439
7.68
2
Uppsala
» ..................................
27.0
6.24
65,780
177,647
16.88
3
Södermanlands
» ....................................
20. o
2.94
45,069
180,276
11.76
4
Östergötlands
25.5
5.3 2
135,841
394,111
15.48
5
Jönköpings
» ..................................
26.2
5.7 2
96,776
273,127
16.os
6
Kronobergs
» ... ................................
23.7
4.3C
54,247
174,460
14.04
7a
Kalmar läns norra ....................................
23.8
4.52
34,082
109,525
14.28
7b
Kalmar läns södra ....................................
21.8
3.60
35,320
127,020
12.84
I 8
Gottlands
läns....................................
29.2
8.12
35,862
86,915
19.68
9
Blekinge
» ...................................
27. s
6.5 2
47,644
126,503
17.28
1°
Kristianstads
» ....................................
29.5
8.44
195,129
466,114
20.16
n
Malmöhus
» ................■;...................
29.1
8.28
402,963
968,712
19.02
12
Hallands
» ...................................
28.8
7.76
90,132
222,745
19.14
13
Göteborgs och
Bohus läns..........................
28.3
7.28
114,435
290,337
18.4 2
14
Alvsborgs
läns...................................
27.7
6.80
126,657
329,858
17.70
lo
Skaraborgs
» ....................................
28.1
7.08
138,563
354,999
18.12
16
Värmlands
» ....................................
25.1
5.08
128,216
381,906
15.12
1 7
Örebro
» ....................................
20. o
2.7 2
51,843
207,375
10.88
18
Västmanlands
» ...................................
25.6
5.36
73,388
213,745
15.54
19
Kopparbergs
» .............................. .....
20.n
3.28
avsnitt 42 Kontrollera mot PDF
87,030
330,001
12.42
20
Gävleborgs
» ....................................
23.5
4.28
94,244
307,077
13.92 ;
21
Västernorrlands » ....................................
27.4
6.56
139,643
365,939
17.34
22
Jämtlands
» ...................................
35.6
13.14
135,732
246,005
23.7 6
93
Västerbottens
» ....................................
34.3
12.06
158,125
302,710
23.04 !
l 24
Norrbottens
» ...................................
35.6
13.44
215,892
390,504
23.76
1
Riket
27.5
6.16
2,769,478
7,295,050
16 14
49
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vintervafhällning'' efter progressiv
Alternativa grnndbidrag med tilläggsbldrag efter samma procent som grnndbidraget.
statistik.)
20
21
2 2
23
24
25
2 6
27
28
29
Statsbidra
g med 25 ®
grundbidrag
Statsbidrag med 30 % grundbidrag
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Statsbidrag-
Distriktets egen
kostnad
i
procent
Per
vägfyrk
Öre
Totalt
Kr.
Totalt
Kr.
Per
vägfyrk
Öre
i
procent
Per
vägfyrk
Öre
Totalt
Kr.
Totalt
Kr.
Per
vägfyrk
Öre
25.0
2.40
83,575
250,724
7.20
30. o
2.88
100,290
234,009
6.72
1
33.s
7.81
82,225
161,202
15.''-’ 9
40.5
9.36
98,670
144,757
13.7 4
2
25.0
3.68
56,341
169,004
11.02
30. o
4.41
67,612
157,733
10.29
8
31.9
6.65
169,802
360,150
14.15
38.»
7.98
203,762
326,190
12.82
4
32.8
7.15
120,971
248,932
14.65
39.»
8.5 8
145,165
224,738
13.22
5
29.8
5.4 5
67,808
160.899
12.95
35.5
6.54
81,369
147,338
11.86
6
29.7
5.6 5
42,603
101,004
13.15
35.6
6.78
51,124
92,483
12.02
7a
27.3
4.45
44,151
118,189
11.95
32.»
5.34
52,981
109,359
11. oc
7t>
36.5
10.15
44,828
77,949
17.g a
43.7
12.18
53,793
68,984
15.62
8
| 34.2
8.15
59,555
114,592
15.65
41.1
9.7S
71,467
102,680
14.0 2
9
36.8
10.55
243,911
417,332
18.05
44.2
12.66
292,695
368,548
15.94
10
36.7
10.35
503,703
867,972
17.S5
44.o
12.42
604,444
767,231
15.7S
11
36.1
9.71
112,665
200,212
17.19
43.2
11.04
135,198
177,679
15.26
12
35.3
9.11
143,045
261,727
16.59
42.4
10.93
171,653
233,119
14.77
13
34.7
8.51
158,320
298,195
15.99
41.8
10.2 2
189,984
266,531
14.28
14
35.1
8.85
173,204
320,358
16. ''J 5
42.1
10.6 2
207,845
285,717
14.58
15
31.1
6.3 5
160,270
349,852
13.85
37.7
7.6 2
192,324
317,798
12.58
16
25.0
3.40
64,805
194,413
10.20
30. o
4.08
77,765
181,453
9.52
17
32.o
6.89
91,735
195,398
14.21
38.4
8.04
110,082
177,051
12.8 6
18
26.1
4.11
108,787
308,244
11.59
31.2
4.9 2
130,545
286,486
10.78
19
29.4
5.35
117,805
283.516
12.85
35.2
avsnitt 43 Kontrollera mot PDF
6.4 2
141,366
259,955
11.78
20
34.3
8.21
174,555
331,027
15.69
41.2
9.8 5
209,465
296,117
13.85
21
44.5
16.14
169,665
212,072
20.46
53.4
19.71
203,598
178,139
17.19
22
42.9
15.09
197,754
263,081
20.01
51.5
18.09
237,188
223,647
17.oi
23
44.5
16.4 4
269,865
336.531
20.4 6
53.4
19.71
323,839
282,557
17.19
24
34.4
7.70
3 461.948
6,602,575
14 BO 1 41.»
9.24
4,154 224
5,910,29!)
13ob
Vägkotnmissioven. II.
7
50
Tab. II b. Landstingsområdena, utan frånskiljande av köping-ar och municipalsamhällen,
skala med eu rörlig brytningspunkt (vid årets riksmedeltal av kostnaden per
1
3
3
1
Landstingsområde
I
Vägfyrkar
Antal
j
Total
underhålls-
kostnad
Kr.
Total
underhålls-
kostnad
per
vägfyrk
Öre
1
Stockholms läns .....................................
3,478,969
334,299
9.6
2
Uppsala » .......................................
1,054,168
243,427
23.1
3
Södermanlands » .......................................
1,527,035
225,345
14.7
4
Östergötlands » .....................................
2,553,410
529,952
20. s
5
Jönköpings » ......................................
1,691,897
369,903
21.s
6
Kronobergs » ......................................
1,244,190
228,707
18.4
7a
Kalmar läns norra ..........................................
763,915
143,607
18.c
7b
» » södra ..........................................
992,159
162,340
16.4
8
Gottlands läns .......................................
441,652
122,777
27.S
9
Blekinge » .......................................
730,743
174,147
23.8 1
10
Kristianstads » .......................................
2,311,960
661,243
28.«
11
Malmöhus » .......................................
4,866,699
1,371,675
28.-1
12
Hallands » .......................................
1,161,496
312,877
26.»
13
Göteborgs och Bohus läns ..........................
1,571,907
404,772
25.7
14
Alvsborgs läns ......................................
1,862,598
456,516
24.5
15
Skaraborgs » .......................................
1,957,109
493,562
25.2
16
Y ärmlands » ......................................
2,523,941
510,122
20.2
17
Örebro » ......................................
1,901,928
259.218
13.6
18
V ästmanlands » ......................................
1,369,179
287,133
20.9
19
Kopparbergs » ......................................
2,653,360
417,031
15.7
20
Gävleborgs » .......................................
2,201,958
401,321
18.2
21
Västernorrlands » .......................................
2,128,708
505,582
23.7
2 2
Jämtlands » .......................................
1,032,967
381,737
36.9
avsnitt 44 Kontrollera mot PDF
23
Västerbottens » .......................................
1,311,155
460,835
35.1
24
Norrbottens » .....................................
1,643,020
606,396
36.9
Riket
44,976,123
10,064,523
22.8
51
väghållningsdistrikt. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghåll ning efter progressiv
vägfyrk). Grund- och tilläggsbidrag som nedan. (Enligt 1910 års statistik.)
3
6
7
8
3
10
Belopp varmed
de nu föreslagna
distriktens totala
kostnad över- skjuter motsva- rande kostnad,
beräknad efter
medelkostnaden
per vägfyrk för
hela riket
Kr.
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Grundbidrag
med 20 % av
distriktets
hela kostnad
Kr.
Till äggsb idrag
med 75 % av det
belopp, som över- skjuter kostnaden,
beräknad efter
riksmedeltalet
per vägfyrk
Kr.
Summa
Er.
Totalt
Kr.
Per väg- fyrk
Öre
_
66,860
—
66,860
267,439
17.7
1
8,433
48,685
6,325
55,010
188,417
17.8
2
—
45,069
45,069
180,276
11.8
3
—
105,990
—
105,990
423,962
16.6
4
—
73,981
—
73,981
295,922
17.4
5
—
45,742
—
45,742
182,965
14.7
6
—
28,721
—
28,721
114,886
14.9
7a
—
32,468
—
32,468
129,872
13.1
7 b
24,291
24,556
18,217
42,773
80,004
18.1
s
10,961
34,829
8,221
43,050
131,097
17.9
9
143,653
132,249
109,240
241,489
419,754
18.1
10
287,135
274,335
215,351
489,686
881,989
18.1
11
53,429
62,576
40,072
102,648
210,229
18.1
12
53,411
80,954
40,058
121,012
283,760
18.0
13
40,977
91,303
30,733
122,036
334,479
18.0
14
56,756
98,712
42,567
141,279
352,283
18.0
15
102,024
—
102,024
408,098
16.1
16
—
51,844
—
51,844
207,374
10.9
17
57,427
—
57,427
229,706
16.7
18
83,406
—
83,406
333,625
12.6
19
—
80,264
—
80,264
321,057
14.5
20
29,802
101,116
22,352
123,468
382,114
18.0
21
150,813
76,348
113,110
189,458
192,279
18.6
22
167,828
92,167
125,871
218,038
242,797
18.5
23
239,881
121,279
179,911
301,190
305,206
18.6
24
1,269 370
2,012,905
952,028
2,964,933
7,099,590
15.8
Tab. II c. Landstingsområdena väghållnlngsdistrikt med köpingar och mnnicipalsamhällen alternatirt
med tre rörliga brytningspunkter på lika inbördes avstånd samt grund- och
i
2 1
3 !
4
b
6
7
9
10
ii 1
12
Landstingsområde
Vägfyrkar
An- delar
i väg- håll- nings- kost- naden
%
Distriktets
totala
kostnad
för väg- underhåll
och vinter- väghåll- ning
Kr.
Kostnad
i
för vägunderhåll och vinterväghållning
enligt nuvarande ordning
_____________ i
Antal
Summa
för lands- tings- området
To-
talt
1 Statsbidrag
Distriktets egen kostnad |
Öre
per
väg-
fyrk
X
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr. |
1
avsnitt 45 Kontrollera mot PDF
Stockholms län:
rena lundsb.......
2,590,343
1 67.2
köpingar .........
953,683
/ 3,856,568
{ 24.8
l 377,697
9.3
11.2
i.i
40,518
88.8
8.7
337,179
munic.-samh.......
312,542
1
l 8.0
1
3
Uppsala län:
rena landsb.......
1,151,365
)
, 99.1
köpingar .........
—
^ 1,162,261
1 _
l 247,310
21.3
11.3
2.4
27,301
88.7
18.9
220,009
munic.-samh.......
10,896
1
> 0.9
1
Södermanlands län:
rena landsb.......
1,426,779
\
i 85.3
\
köpingar ...
17,780
t 1,673,262
1.0
l 230,141
13.8
14.5
2.o
31,626
85.5
11.8
198,515
munic.-samh.......
228,703
1
l 13.7
1
i
Östergötlands lön:
rena landsb.......
2,486,505
I 92.8
\
köpingar ......
—
2,678,763
l 546,596
20.4
15.2
3.1
81,815
84.8
17.3
464,781
munic.-samh......
192,258
1
> 7.2
I
5
Jönköpings län:
rena landsb....
1,641,705
( 88.5
1
köpingar .........
100,562
'' 1,856,024
5.4
i 407,359
21.3
17.4
3.8
61,547
82.6
18.1
345,812
munic.-samh......
113,757
1
1 6.1
1
6
Kronobergs län:
rena landsb......
1,336,271
i 93.a
köpingar .........
17,914
l 1,427,744
1.3
l 294,858
20.7
12.1
2.5
33,800
87.9
18.2
261,058 |
munic.-samh.......
73,559
1
l 5.1
1
7a
Kalmar läns norra:
rena landsb.......
878,392
i 98.7
\
köpingar .........
909
l 889,615
O.i
\ 144,144
16.2
14.2
2.3
20,259
85.8
13.»
123,885
munic.-samh.......
10,314
1
l 1.2
1
7b
Kalmar läns södra:
rena landsb......
986,355
1 95.3
köpingar .........
48,61 J
'' 1,034,969
4.7
1 162,654
15.7
13.4
2.1
22,086
86.6
13.6
140,568
munic.-samh.......
—
J
1 -
f
|
Häri har i anslutning till k. jordbruksdepartementets statistiska tabell (kolumn 17) upptagits jämväl några
53
kvarstående eller frånskilda. Statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning efter progressiv skala
tilläggshidrag. allt efter kommissionens system. (Enligt 1913 års statistik.)
13 1
14 i
15 1
1(5
17 |
1» 1
19 ||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25
26
27 |
28
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning enligt vägkommissionens system för statsbidraget
Ökning ( + ) eller
minskning (—) av di- striktets egen kostnad
genom övergång från
nuvarande system till
det av kommissionen
föreslagna systemet
med samhällenas av- skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens
väghållning
Om samhällena icke deltaga i
väghållning
landsbygdens
To-
talt
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
To-
talt
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Öre
per
väg-
fyrk
0/
/O
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
o/
/o
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
Öre
per
väg-
fyrk
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
I procent
av nu var.
kostnad
Öre
avsnitt 46 Kontrollera mot PDF
per
vägfyrk
9.8
21.4
2.2
80,827
78.6
7.fi
296,870
14.6
25.9
3.8
97,940
74.1
10.8
279,757
+ 24.1
+ 2.1
1
21.3
35.o
7.5
86,559
65.0
13.8
160,751
21.5
31.6
6.8
78,059
68.4
14.7
169,251
— 22.3
— 4.2
2
13.s
27.5
3.s
63,289
72.5
10.0
166,852
16.2
27.5
4.5
63,208
72.5
11.7
166,933
— 0.8
— 0.1
3
20.4
34.1
7.0
186.389
65.9
13.4
360,207
22.0
31.8
7.0
173,620
68.2
15.0
372,976
— 13.8
— 2.3
4
21.9
36.2
7.9
147,464
63.S
14,o
259,895
24.8
35.5
8.s
144,686
64.5
16.0
262,673
— 11.6
— 2.1
5
20.7
34.7
7.2
102,316
65.3
13.5
192,542
22.1
32.o
7.1
94,417
68.0
15.0
200,441
— 17.6
— 3.2
6
16.2
29.o
4.7
41,802
71.0
11.5
102,342
16.4
27.5
4.5
39,615
72.5
U.S
104,529
— 14.4
— 2.0
Va
15.7
28.7
4.5
46,682
71.3
11.2
115,972
16.5
| 27.8
4.6
45,278
72.2
11.9
117,376
— 12.5
— 1.7
7b
smärre inkomster till vägkassan, såsom bro- och färjavgiffcer samt ersättningar enligt 12 § 2 mom. och 17 § väglagen.
54
1
2 | 8
4
5
6
7
8
9
10
n
12
Landstingsområde
Vägfyrkar
An- delar
i väg- liåll- nings- kost- naden
o/
/O
Distriktets
totala
kostnad
för väg- underhåll
och vinter- väghåll- ning
Kr.
Kostnac
för v
en
Stats
ägunderhåll och vi
nterväghållning
ting
iktets egen kostnad
Antal
Summa
för lands- tings- området
To-
talt
»drag
Distr
Öre
per
väg-
fyrk
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
8
Gottlands län:
rena landsb.......
448,030
i
( 98.4
)
köpingar .........
—
} 455,407
J _
} 152,928
33.6
10.7
3.0
16,247
89.3
30. o
136,681
munie.-samh.......
7,377
1
1 1.6
1
9
Blekinge län:
rena landsb.......
762,582
1
i 99.1
i
köpingar .........
—
> 766,996
-
} 159,326
20.8
14.9
3.1
23,535
85.1
17.7
135,791
munic.-samh.......
4,414
1
1 0.6
1
10
Kristianstads län:
rena landsb.......
2,281,244
)
| 89.8
|
1
köpingar .........
96,475
} 2,555,037
{ 3.8
■ 690,671
27.0
16.3
4.4
98,116
83.7
22.6
592,555
munic.-samh.......
177,318
)
l 6.9
1
it
Malmöhus län:
rena landsb......
4,558,781
1
f 86.7
)
köpingar .........
218,041
■ 5,256,053
4.2
[■1,339,325
25.5
14.9
3.8
195,765
85.1
21.7
1,143,560
munic.-samh.......
479,231
1
l 9.1
J
12
Hallands län:
rena landsb.......
1,297,600
1
1 97.7
I
köpingar .........
—
1 1,328,516
-
} 353,855
26.6
10.9
2.9
47,926
89.1
23.7
305,929
munic.-samh.......
30,916
1
t 2.8
)
13
Göteb. o. Bohus län:
rena landsb.......
1,596,423
1
( 84.3
1
köpingar ........
—
'' 1,892,785
-
i 396,551
21.0
14.8
3.1
54,106
85.2
17.9
342,445
munic.-samh.......
296,362
1
1 15.7
avsnitt 47 Kontrollera mot PDF
J
14
Alvsborgs län:
rena landsb......
1,946,152
1
1 89.1
)
köpingar ........
13,488
( 2,185,621
\ 0.6
1 501,946
23.o
14.3
3.8
69,199
85."
19.7
432,747
munic.-samh......
225,981
1
1 10.3
1
15
Skaraborgs län:
rena landsb.......
2,068,090
|
| 97.8
1
köpingar .........
47,528
1 2,115,618
2.2
i 533,195
25.2
13.1
3.3
69,840
86.9
21.9
463,355
munic.-samh.......
—
1
l _
)
16
Värmlands län:
rena landsb.......
2,643,235
\
( 95.s
\
1
köpingar .........
33,886
( 2,763,321
1.3
i 630,489
19.2
14.6
2.8
76,123
85.4
16.4
454,366 !
munic.-samh.......
86,200
1
1 3.4
)
1 Se anmärkningen å tabellens första uppslag.
55
13 1
14 i
15 1
16
ii i
13 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27
28
i
--:------
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning
enligt
vägkommissionens system för statsbidraget
Ökning (+) eller
Minskning (—) av di- striktets egen kostnad
genom övergång från
nuvarande system till
det av kommissionen
föreslagna systemet
med samhällenas av- skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens
väghållning
Om samhällena icke deltaga i
väghållning
andsbygdens
To- |
tält i
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
To-
talt
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Öre
per
i
lyrk
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
O/
/O
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
Öre
per
väg-
fyrk
o/
/O
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
o/
/O
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
I procent
av nuvar.
kostnad
Öre
per
vägfyrk
i
33.6
48.9
16.4
74,782
51.1
17.2
78,146
34.1
44.0
15.0
67,354
56.0
19.1
85,574
— 36.3
— 10.9
s
20.S
34.7
7.2
55,286
65.3
13.6
104,040
20.9
30.6
6.4
48,752
69.4
14.5
110,574
— 18.1
— 3.2
9
i 27.0
40.t
10.9
279,031
59.6
16.1
411,640
30.3
39.9
12.1
275,485
60.1
18.2
415,186
— 19.5
— 4.4
10
I 25.5
39.5
10.1
529,033
60.5
15.4
810,292
29.4
39.1
11.5
523,303
60.9
17.9
816,022
— 17.5
— 3.8
11
26.6
40.6
10.S
143,665
59.4
15.8
210,190
27.2
37.7
10.2
133,263
62.3
17.0
220,592
— 28.3
— 6.7
12
! 21.0
34. s
7.3
138,000
65.2
13.7
258,551
24.9
35.6
8.9
141,123
64.1
16.0
255,428
— 10.6
— 1.9
13
'' 23.0
37.4
8.6
187,728
62.6
14.4
314,218
25. s
36.4
9.4
182,77*
63.6
16.4
319,169
— 16.8
— 3.3
14
! 25.2
39.4
9.9
210,079
60.6
15.3
323,116
25. s
36.4
9.4
194,028
63.6
16.4
339,167
— 25.1
— 5.5
15
: 19.2
32.7
6.3
173,470
67.3
12.9
357,019
20.1
30.3
6.1
160,436
69.7
14.0
370,053
— 14.6
— 2.4
16
56
1
1 2
i 8
4
5
6
! 7
1 8
1 9
1 i°
1 it
1 13
Landstingsområde
Vägf yrkar
An- delar
i väg- liåll- nings- kost- naden
O,
/o
Distriktets
avsnitt 48 Kontrollera mot PDF
totala
kostnad
för väg- underhåll
och vinter- väghåll- ning
Kr.
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning
enligt nuvarande ordning
Antal
Summa
lör lands- tings- området
To-
talt
1 Statsbidrag
Distriktets egen kostnad
Öre
per
väg-
fyrk
°/
/o
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
17
Örebro län:
■
rena landsb.......
2,106,004
\
( 93. a
köpingar .........
63,922
i 2,245,239
2.8
■ 241,631
10.S
13.9
1.5
29,579
86.1
9.3
212,052
munic.samh.......
75,013
1
l 3.8
1
18
Västmanlands län:
rena landsb.......
1,479,482
1 96.7
j
köpingar ........
20,339
• 1,530,112
1.3
■ 295,924
19.3
11.1
2.2
32,854
88.6
17.1
263,070
munic.-samb.......
30,291
1
( 2.o
1
1»
Kopparbergs län:
rena landsb.......
2,869,333
| 91.2
köpingar.......
136,208
• 3,147,074
4.3
\ 463,783
14.7
17.0
2.5
76,950
83.0
12.2
386,833
munic.-samb.......
141,533
1
‘ 4.5
1
20
Gävleborgs län:
rena landsb.......
2,594,719
1 97.1
köpingar .........
28,480
} 2,671,049
1 hl
- 441,531
16.8
9.7
1.0
41,162
90.3
14.9
400,369
munic.-samb.......
47,850
1
'' l.s
1
21
Västernorrl. län:
rena landsb.......
2,381,616
| 95.8
köpingar .........
68,559
! 2,499,821
2.7
654,223
26.2
14.1
3.7
87,825
85.»
22.5
566,398 i
munic.-samb.......
49,646
1
1 2.0
1
22
Jämtlands län:
rena landsb.......
1,079,816
1
| 94.2
]
köpingar .........
—-
I 1,146,346
\ 400,760
35.0
23.4
8.2
52,983
26.8
347,777
munic.-samb.......
66,530
^ 5.8
1
23
Västerbottens län:
rena landsb.......
1,414,677
1
| 98.c
köpingar .........
—
( 1,434,273
| —
! 461,893
32.2
26.1
8.4
153,264
73.o
23.8
308,629
munic.-samb.......
19,596
1 1.4
24 j
Norrbottens län:
rena landsb.......
1,820,705
i
I 85.0
)
köpingar .........
—
f 2,120,885
-
( 742,256
35.0
25.1
8.8
138,972
74.9
26.2
603,284
miinic.-sa.idi
300.180
1 14.1
Riket:
[
1
I
rena landsb. ...
45.846 504
90 6
1
:
köpingar
1.866.388
50,693,359
3.5
10,771,046
21.2
16.0
3.4
1,583,398
84.0
17.8
9,187,648
■ i
in linie.-sa in Ii.
2,980,467
5.9 [
i
1 Se anmärkningen å tabellens första uppslag.
57
13
13
16
17
1.S
19
30
~ 21 ''
33
23
24
25
26
2 7
28
Kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning enlig
vägkommissionens system för statsbidraget
Ökning (+) eller
minskning (—) av di- striktets egen kostnad
genom övergång Irån
nuvarande system till
det av kommissionen
föreslagna systemet
med samhällenas av- skiljande
Om samhällena deltaga i landsbygdens
väghållning
Om samhällena icke deltaga i landsbygdens
väghållning
To-
talt
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
avsnitt 49 Kontrollera mot PDF
To-
talt
Statsbidrag
Distriktets egen
kostnad
Öre
per
väg-
fyrk
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
o,''
/o
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
Öre
per
väg-
fyrk
%
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
Öre
per
väg-
fyrk
Kr.
I procent
av nuvar.
kostnad
Öre
per
vägfyrk
10.8
i
24.0
2,
57,991
70.e
8.2
183,640
11.5
22.4
2.6
54,170
77.«
8.9
187,401
— 4.3
— 0.4
17
i 19.3
32.7
6.3
90,708
67.3
13.0
199,156
20. o
30.0
6.0
88,797
70.o
14.0
207,127
— 18.t
— 3.1
18
It. 7
27.9
4.t
129,395
72.1
10. o
334,388
16.1
27.5
4. t
128,071
72.5
11.7
335,712
— 4.1
— 0.5
19
10.5
29.7
4.9
131,135
70.3
11.6
310,396
17.0
28.3
4.8
124,975
71.7
12.2
316,556
— I8.1
— 2.7
20
i 28.2
40.i
10.5
262,343
59.9
15.7
391,880
[27.5
37.7
10.4
246,967
62.3
17.1
407,256
— 24.0
— 5.4
21
: 35. o
50. o
17.5
200,380
50.0
17.5
200,380
37.1
46.9
17.4
188,036
53.1
19.7
212,724
— 26.5
— 7.1
22
| 32.3
47.1
15.2
217,552
52.9
17.0
244,341
32.7
-
42.4
13.9
195,934
57.6
18. s
265,959
— 21.0
— 5.0
23
35.0
50. o
17.5
371,128
50. o
17.5
371,128
40.6
50.0
20.4
1371,128
50.0
20.4
371,128
— 22.1
—5.8
24
21.2
37.2
1
7.9 4,013 094
62.s
;
13.3 6 757.952
23i
35.84
8.38
3,861,422
1
64 16 15 07
6909,624
— 15.2
-2.!
Vägkommissionen II.
8
*
Bilaga 3
P. M.
ANGÅENDE LANDSBYGDENS OCH STÄDERNAS ANDELAR I TOTALA
BÖRDAN AV VÄG- OCH GATUHÅLLNINGEN I RIKET
*
«
61
Vid eu undersökning, efter vilken grund bördan för väg- och
gatuhållningen inom riket skäligen borde fördelas mellan städerna och
landsbygden, erbjuda sig i första hand de grunder, som nu tillämpas
för beskattning i olika avseenden, nämligen
1) Vägfyrktal eller
2) Inkomst- och förmögenhetsbelopp.
Man kan också tänka sig fördelningen efter
3) Folkmängd eller
4) Antal fastigheter.
Dessa nu nämnda fyra olika beräkningsgrunder kunna teoretiskt
sett givetvis tillämpas var för sig eller också två eller flera i någon
viss kombination med varandra.
En kritisk granskning skall snart giva vid handen, att ingen av
dem kan i praktiken ensam för sig godtagas såsom fördelningsgrund.
Håller man sig nämligen endast till vägfyrktalet, såsom uttryck —
ehuru långt ifrån något fullödigt sådant — för den intresseprincip, på
vilken beskattningen för ifrågavarande ändamål väsentligen bör byggas,
så beaktas icke den omständighet, att en avsevärd del av kostnaden utgår
genom statsbidrag, vilka, i den mån de härröra av direkta skattemedel
drabba båda parterna efter de för inkomst- och förmögenhetsskatten
gällande grunder; ej heller, att i ett reformerat och rationellt system för
avsnitt 50 Kontrollera mot PDF
den lokala beskattningen på ifrågavarande område ett visst utrymme
måste lämnas även åt skatteförmågans princip.
Att återigen välja enbart inkomst- och form ögen h e tss katt eb el opp e t
vore liktydigt med upphöjande av denna princip till den enda här riktiga,
något som icke synes kunna försvaras.
Folkmängd och antal fastigheter, slutligen, peka hän endast på
kommunikationsbehovet utan hänsyn till möjligheten av dess tillgodoseende
på lämpligt sätt.
Vad för övrigt särskilt angår kommunikationsbehovet, synes varken
folkmängden eller antalet fastigheter, sedda var för sig, giva det säkraste
uttrycket för sagda behov. Eu riktigare exponent torde, synes
det, kunna erhållas genom båda i förening på det sätt, att antalet
invånare sättes i visst förhållande till antalet fastigheter. Man utgar
då från det antagande, att vägbehovet (gatubehovet) förhåller sig omvänt
proportionellt till invånareantalet per fastighet. Med andra ord,
i samma mån som befolkningen hoptränges på ett mindre antal fastigheter
— så att varje fastighet bebos av ett större antal invånare — kan
nämnda behov anses bliva för denna befolkning mindre än om samma
befolkning vore förspridd på ett flertal fastigheter. Enligt nedan anförda
uppgifter skulle medeltalet invånare per fastighet utgöra för landsbygden
6.8 och för städerna 15.3. Med hänsyn därtill, att den fasta egendomen
på landet huvudsakligen består av jordbruksfastighet och i städerna av
annan fastighet, antagas nämnda medeltal kunna lämpas jämväl till förhållandet
mellan jordbruks- och annan fastighet i allmänhet; och med
tillämpning härav verkställes för vardera parten graderingen av antingen
invånare- eller fastighetsantalet såsom nedan finnes antytt.
1 stället för de under 3) och 4) här ovan angivna fördelningsgrunderna
skulle man alltså på detta sätt erhålla en annan, nämligen 5)
graderat invånare- eller fastighetsantal, ehuru även den av ovan anfört
skäl är lika litet som de båda andra användbar ensam för sig.
En lämplig och skälig fördelningsgrund synes icke stå att vinna
annorledes än genom någon kombination av de sålunda angivna, så att
säga primära faktorerna, två eller flera. Bland den mängd av dylika
kombinationer, som överhuvud äro möjliga, synes en sammanställning
av de under 1) 2) och 5) omnämnda fördelningsgrunderna genom att
taga ett medium av procenttalen för vardera partens andelar enligt
samma grunder vara den lämpligaste.
Man beaktar därigenom på en gång beskattningssynpunkten,
skatteförmågan och behovet. Att av dessa tre faktorer den första och
sista, vilka i själva verket kunna sägas giva uttryck för en och samma
avsnitt 51 Kontrollera mot PDF
sak, ehuru från olika sidor, nämligen intressegraden, tillsammans komma
att dominera över den tredje, skatteförmågan, synes fullt egentligt.
Måhända beredes åt den sistnämnda — vilken i alla fall skulle komma
att till en tredjedel bestämma resultatet — ett nog stort inflytande i
betraktande av statsbidragens relativt ringa belopp i förhållande till
totalbördan och skatteförmågans underordnade betydelse i ett rationellt
vägskattesystem; men å andra sidan blir en jämkning av proportionen
alltför godtycklig för att skäligen böra komma i fråga.
För att erhålla vägfyrktal för städerna har någon annan utväg
ej varit att tillgå än att — med ledning av statskontorets generalsammandrag
över bevillningen av fäst egendom samt av inkomst ävensom
över taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för vilken bevillning icke
erlägges m. in. — söka verkställa en summarisk vägfyrktalssättning efter
63
sammandragets totalsummor för städerna av taxeringsvärden och beskattningsbar
inkomst. Härvid har beträffande fast egendom, för vilken bevillning
icke erlägges, medtagits allenast staten tillhörig jordbruksfastighet.
Då resultatet på detta sätt givetvis icke kan bliva detsamma som
vid eu specifik vägfyrktalssättning, har för likformighetens skull samma
förfarande följts med avseende å landsbygden.
Missvisningen för landsbygden måste emellertid bliva relativt större,
beroende på, att generalsammandraget icke lämnar upplysning om värdet
av staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar, i följd varav landsbygden
icke kan komma i åtnjutande av den för dessa skogar — i jämförelse
med vanliga jordbruksfastigheter — gällande lindrigare vägfyrktalsberäkning.
Detta förhållande kan dock anses mer än väl uppvägas
av den mångenstädes alltför låga taxeringen av jordbruksfastigheter på
landet, vilken säkerligen betydligt nedtrycker vägfyrktalssumman för hela
landsbygden.
Med tillämpning härav erhållas ur 1912 års siffror följande vägfvrktal:
Landsbygden
Städerna
miljoner miljoner
Jordbruksfastighet .......................................... 31.70 0.06
Annan fastighet ............................................. 6.26 15.74
Inkomst ........................................................ 21.23 30.02
Summa 59.19 45.8 2
motsvarande respektive 56.4 och 43.6 procent.
Inkomst- och förmögenhetsskatten fördelar sig för nämnda år
sålunda:
Landsbygden.................................................. 10.03 miljoner kronor
Städerna............ ......................................... 25.7 4 » »
motsvarande respektive 28.ö och 72.0 procent.
Antalet fastigheter utgjorde år 1900 (enligt I. Flodström, om 1900
avsnitt 52 Kontrollera mot PDF
års bevillningstaxering; senare uppgifter ej tillgängliga):
Jordbruksfastighet
Annan fastighet ..
Landsbygden Städerna
........... 455,553 14,898
........... 127,727 57,458
Summa 583,280 72,356
64
Invånareantalet samma år (1900) var för:
4.03 miljoner
l.io »
Landsbygden
Städerna ....
Man erhåller sålunda antalet invånare per fastighet:
4,03°,000
Landsbygden ............................................................ 583,280
= 8.9
Städerna
1,100,000
''--2_ — 15
72,356 ~ lo
Efter den ovan antagna grunden av i medeltal 6.9 och 15.2 invånare
per fastighet, tillämpad på respektive jordbruks- och annan
fastighet, erhåiles antingen ett graderat invånareantal sålunda:
Antal invånare
å:
Landsbygden
miljoner
Städerna
miljoner
Jordbruksfastighet 455,553 st. x
15.2 .
............... 6.92
»
14,898 » x
15.2 .
0.2S
Annan fastighet
127,727 » x
6.9 .
............... 0.38
» >*
57,458 » x
6.9
0.4 0
Summa 7.80
0.68
motsvarande respektive 92.6 och 7.4 procent,
eller också ett graderat antal fastigheter på följande sätt:
Antal fastigheter: Landsbygden Städerna
Jordbruksfastighet..................................... 455,553 14,898
Annan fastighet ^''9 127,727 ..................... 57,977
15.2
» » 6''9 57,458 .................... 26,080
15.2
Summa 513,530 40,978
eller alltså jämväl i detta fall 92.6, respektive 7.4 procent.
Medium av de procentuella andelarna för vägfyrktal, inkomst- och
förmögenhets!-dopp samt graderat invånare- eller fastighetsantal skulle
alliså utgöra för landsbygden 59.0 och för städerna 41.0; och efter dessa
jämförelsetal skulle man hava att fördela den av kommissionen till 24.8
miljoner kronor beräknade tntalbördan. Därav skulle alltså belöpa på
landsbygden 14.7 miljoner och på städerna 10.1 miljoner kronor.
Nu återstår emellertid att undersöka, huru mycket av den totala
bördan vardera parten faktiskt har att bära och vad sålunda bör till
-
65
godoföras honom i vidräkningen. Med ledning av 1912 års siffror finner
man då, att landsbygden bör gottskrivas:
a) distriktens egna kostnader för allmänna väghållningen på landet, i
enligt jordbruksdepartementets statistik................................................... It.OS miljoner kronor
b) den på landsbygdens förenämnda inkomst- och förmögenhets
belopp
belöpande andel i statsbidragen1) till sagda väghållning ............... 0.7 2 » »
c) hela värdet av den enskilda väghållningen enligt förut åberopad
utredning .......................................................................................... °-5_;___________*
Tillsammans 15.8 miljoner kronor,
varemot städerna bör tillgodoföras:
avsnitt 53 Kontrollera mot PDF
a) hela den förut angivna kostnaden för »vägar, gator, torg o. s. v.»
med ................................................................................................... 7.8 miljoner kronor
b) efter beräknade inkomst- och förmögenlietsbelopp belöpande andel
i ovannämnda statsbidrag med.............................................................. 1-9__»___>
Tillsammans 9.5 miljoner kronor
Såsom slutresultat av vidräkningen skulle följaktligen framgå, att
landsbygden av ifrågavarande besvär drager 0.6 miljoner kronor mer
och städerna 0.6 miljoner kronor mindre än som vederborde.
För jämförelses skull har verkställts motsvarande beräkning dels
för endast allmänna väg- och gatuhållningen och dels för enbart landsbygdens
allmänna väghållning.
För samtliga tre alternativ hava dessutom uträkningar gjorts med
användning av de ovan anförda metoderna 1), 2), 3), 4) och 5) var för
sig samt med användning av åtskilliga andra, här ovan antydda fördelningsgrunder
än den nu följda. Angående dessa beräkningar hänvisas
till här bifogade tabell «.
Om alla beräkningar i förevarande avseende gäller, att de, i följd
av de allmänna förutsättningarnas omtvistbarhet och bristerna i det
statistiska materialet, måste bliva mer eller mindre osäkra. Den här
ovan utförda kan emellertid på intet sätt sägas vara, till utgångspunkt
eller materialets behandling, ogynnsam för landsbygden — snarare då
för andra parten. Så mycket mer anmärkningsvärt är då resultatet —
det nämligen, att någon avsevärd missproportion mellan land och stad
i ifrågavarande hänseende i själva verket icke är för handen, och att
följaktligen någon större förskjutning av den ekonomiska bördan i
riktning från landsbvgden till städerna icke av ifrågavarande synpunkt
kan anses påkallad.
Ingemar Petersson. i) * * *
i) Dessa bidrag (endast anslagen till vägbyggnader och vägunderhåll ävensom till under
stöd
åt synnerligt betungade distrikt bär avsedda) hava för år 1912 utgjort närmast 2.63 mil
joner
kronor.
Vägkotnmiss ionen. II. 9
Tab. a. Fördelning på landsbygden a ena samt städerna ä andra sidan ay samtliga kost
(tiatnhällningen
i köpingar och muni
-
1
! 2
! " 8
7......i
1 5
I «
1 1
7 8
1 9
1 10
1 11
Uppgifter, efter vilka för-
1
Kostnadsandelar, om
endast utgifterna
delningen verkställes
procent
för allmänna väghållningen a landet
medtagas
1
|
j ökning (+)
Pördelningsgrnnd
■
minskning (—)
slag
av-
seende
lands-
av-
seende
städer-
| lands- 1 bygden
jstäder-
kostnad
att för
dela
byg-
dens
städer
nas
andel
i förhållande
till nuvarande
kostnad
i na
andel
bygden
na
|
lands-
städer-
i
bygden
1 na
1 Mil-
avsnitt 54 Kontrollera mot PDF
1) Efter antalet, vägfyrkar (1912)
milj, vägfyrk
1 59.10
45.82
56.4
43.6
13.7 J)
7.7
1
6,0
— 4.3
+ 4.1
2) Efter inkomst- och förmögen-
milj. kr.
lO.oa
25.71
28.0
72.0
»
3.8
9.9
— 8.0
+ 8.0
hetsskatt (1912)
3) Efter folkmängd (1912)
milj. invän.
4.17
1.43
74.5
25.5
»
10.2
3.5
-1.6
+ 1.6
4) Efter antal fastigheter (1900)
tusental
583
72
89.0
11.0
12.2
1.5
+ 0.4
— 0.4
j 5) Efter »graderad» folkmängd
’ »graderad»
eller »graderat» fastighets-
Folkm. i milj.
7.80
0.63
]
antal (1900)
»graderat»
fast.-antal
!■ 92.6
7.4
»
12.7
1.0
+ 0.9
— 0.9
i tusenden
514
41
1
6) Efter medeltal av ovanståen-1
de under 1) och 2) angivna
procent
56.4,
28.0
43.6
72.0
} 42.2
57.8
»
5.8
7.9
— 6.0
+ 6.0
grunder
l 7) Efter medeltal av de under j
>
56.4
43.6
t
1), 2) och 3) angivna gran-
;>
28.0
72.0
} 53.0
47.0
»
7.3
6.4
— 4.5
+ 4.5
derna
74.5
25.5
i
1 8) Efter medeltal av de under
56.4
43.6
j
1), 2) och 4) angivna gran-
» i
28.0
72.0
[ 57. s
42.2
»
7.9
5.8
— 3.9
+ 3.9
derna
»
89.0
11.0
{
9) Efter medeltal av de under
56.4
43.6
1), 2) och 5) angivna gran-''
derna
s
28.0
72.0
) 59.o
41.0
8.1
5.6
— 3.7
+ 3.7
»
92.6
7.4
10) Efter medeltal av de under
56.4
43.6
I
1), 2), 3) och 4) angivna 1
grunderna
7>
28.0
72.0
62.0 j
38.0
8.5
— 3.3
■f" 3.3
74.5
25.5
»
5.2
» I
89.0
11.0
i
I
1
naderna för vä?- och ^Inhållning- i riket med användning av olika fördelningsg-mnder,
eipalsamhällen här ej medräknad.)
67
13
18
14
lä
16
" 18.....
19
20
31
22
: Kostnadeandelar. om utgifterna för all- männa väghållningen på landet samt
; städernas gatn- och väghållning med-
Kostnadsandelar, om förutom utgifterna
för allmänna väghållningen på landet
och städernas gatn- och väghållning
medtagas utgifterna för underhållet av
enskilda hy- och utfartsvägar å landet
öknin
? (+)
ökning (+)
lands-
minskning (—)
lands-
minskning (—♦)
Anmärkningar
i kostnad
städer-
i förhållande
kostnad
städer-
i förhållande
i att lör-
byg-
nas
till nuvarande
att för-
byg-
nas
till nuvarande
| dela
dens
andel
kostnad
dela
dens
andel
kostnad
andel
lands-
städer-
andel
lands-
städer-
•
bygden
na
hygden
na
j o n
e r
k
ron
o r
! *J)
12.o
9.::
+ 0.2
— 0.2
24. S
14.0
10.8
— 1.3
+ 1.3
[) Landsbygdens faktiska andel
— 8.4
+ 8.4
egen kostnad 11.08
milj. kr.
6.o
15.3
— 5.s
+ 5.8
5>
6.9
17.9
andel i statsbidragen 0.7 2
Summa 11.8
milj. kr.
i »
15.n
5.4
4- 4.i
— 4.1
»
18.5
6.3
+ 3.2
— 3.2
Städernas andel i stats-
19.o
2,3
+ 7.2
99 1
+ 6.s
— 6.8
bidragen............... 1.9
» y>
-7.1
avsnitt 55 Kontrollera mot PDF
»
2.7
Slutsumma 13.7
milj. kr.
2) Landsbygdens faktiska andel
it
enligt ovanstående 11.8
milj. kr.
r>
19. S
1.-,
+ 8.0
- 8.0
»
23.0
1.8
+ 7.7
— 7.7
Städernas enligt ovan- stående ............ 1.9
egen kostnad ... 7.0 g 5
» »
Slutsumma 21.3
milj. kr.
i! »
9.0
12.3
— 2.8
+ 2.S
y>
10.5
14.3
-4.8
+ 4.s
3) Landsbygdens faktiska andel
enligt ovanstående ...... 11.8
milj. kr.
11.3
10. o
+ 0.5
13.1
11.7
+ 2.2
enskild väghållning...... 3.5
3> »
i ’
— 0.5
»
— 2.2
Summa 15.3
milj. kr.
i
Städernas enligt ovan-
12.8
9.0
+ 0.5
— 0.5
14.3
10.5
''
-1.0
+ 1.0
stående.................. 9.5
> » 1
3
2>
Slutsumma 24.8
milj. kr. ''
12.o
8.7
+ 0.8
— 0.8
14.7
10.1
-0,
+ 0.6
13.2
8.1
+ U
- 1.4
»
15.4
9.4
''
+ 0.1
— o.i
1
■ I
'' •
''
t
I
Bilaga 4
Utkast till formulär.
Instrument
över
uppskattning av ärliga kostnaden för underhållet av de allmänna vägarna
inom N. kommun för åren 1920 -1924.
I orten gällande pris it dagsverken av beskaffenhet att kunna tör vägarbete användas
(vägd ags verken'': 1
1 mansdagsverke (mdv.) ................................
1 hjondagsverke .........................................
1 hästdagsverke (enhets) j
1 » (par) j kördagsverken (kdv.)
1 oxdagsverke »
1 iasiautomobildagsverke (...tons'' .................
kronor O.oo.
» O.oo.
» O.oo.
» O.oo.
» O.oo.
» O.oo.
70
Vägens
Namn
Nr
i
väg
regi
stret
-
Uppskattning slottens
Väg
klass
-
Längd
Nr
Belägenliet
Väghållare
1
Materialier ocli
Beskaffenhet
Vägen från
A. till B.
15
1,000
Från km. 3 till km. 4 II L
III
1,000
500
Från km. 1 till km. 5
III 4 i ^00 Frän km. 5.5 till km. 6.0
II
30 j Bro över A-ån
Finslagen makadam till flickning ...
Allmän flickning ...........................
Grovmakadam till nytt sliilager ......
Final skada in » » »
Grus » » »
Slitlagrets utläggning och vältning...
Reparation av skyddsvärn................
» » trumma ..................I
|| Fördjupning av dike .....................
i
Summa,
Från km. 5 till km. 5.5 jj K
Lika med föregående . ...
Grus till allmänt underhåll
Allmän flickning ...............
Summa
Lika med föregående .............
Dessutom: lagning av trumma.
Summa
Nytt slitdäck..........
Målning av balkarnu
Summa
1 L — I an dstings vägsty relsei i.
K — k o in in un vägst y relseu.
71
r b e 1
e n
u
n d e r
h e
a
u p
) s k a
t
t n i n g
s p e
r i
ode
II
1
!
B e
r
ä k n a
d k
O
t n a d
Anmärk-
ningar
Anskaffning
!
Framforsling j
Flickning
Övriga arbeten |j
Summa för arbeten,
ankommande på j
''
Mängd!
Kostnad
Dags- j
verken
Kostnad j
Dags- j
verken ;
st.
1
Kostnad 1
i
avsnitt 56 Kontrollera mot PDF
M&tt i
eller
Kostnad 1:
___J
lands - tingsväg- styrelsen
korn- I
munväg- [
styrelsen j
kr.
Ö.|
st. |
kr. i
ö.|
kr.
ö-l
kr. |
Ö-l
kr. 1
ö.
kr.
ö.|
i
oo
00 1
00
(K)
_
1
_ 1
—
i
<
i
—
— 1
— 1
—
—
-
00 I
00
—
—
_
i
IX)
00
—
00 !
(XI
_i
—
—
_
—
—
(Kl
00
—
(X)
(X)
-
—
—
—
—
—
—
00
00
—
00
00
—
—
—
—
—
—
_I
__i
_
—
-
_
—
—
—
00 m.
(X)
—
_
_
_
_
—
—
—
(X) m.
00
—
_
_
_
_
—
—
—
00 mdv.
00
-
—
—
—
-
-
—
00 m.
00
—
00
00
00
—
IX)
~
00
—
—
—
00
00
00
—
00
_
00
_
—
—
åt
00
—
00
00
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
00
00
—
-
—
—
: —
00
—
00
—
—
00
—
_
—
—
00
—
t
00
_
00
—
—
00
—
—
—
—
00 in.
00
—
j -
00
_
00
_
00
_
1
00
—
—
—
<x>
j -
1 -
.
_
_
L
i 00 kvm.
i
00
L
1
_
-
—
1 -
I -
—
1-
-
00
I-
_
_
r—
i _
1 _
1
L
1 -
| 00
1-
(X)
—
Samma för hela perioden
00
—
I 00
För varje ar (= V&
av
föregående) alltså
00
1-
! oo
.................... den .................. 19..
N. N. N. N. N. N.
>
Bilaga 5
P. M.
ANGÅENDE HÄMTANDE AV YÄGL AGN 1NGSÄMNEN Ä ANNANS MARK
VUgkommi-Kitkmeti. ]I
10
>4 • /
Bekräftande rätten att å annans mark för väghåliningsändamål
hämta sand stadgades i 25 kap. 12 § byggningabalken, att till landsväg
iinge sand tagas, där sådan närmast funnes. Någon skyldighet för väghållare
att till jordägaren utgiva ersättning för tagandet av ifrågavarande
väglagningsämne fanns vid ifrågavarande tidpunkt icke föreskriven.
Enligt kammarkollegii cirkulär den 5 april 1803 har Kungl. Maj:t
genom brev till kollegiet den 25 november 1802 förklarat, att, ehuru
vägbyggnader såsom ett betydligt besvär borde på allt möjligt sättlättas
och lindras, kunde likväl det i lagen lämnade tillstånd till sandtäkt
på närmaste ställe icke allena få bero på vägbyggarnas eget omdöme
och gottfinnande. Ben skattskyldiga jorden kunde nämligen i
annat fall göras onyttig och jordägaren försättas i ett betydligt lidande.
På grund härav föreskrev Kungl. Maj:t, att vid de tillfällen, då vägbyggare
önskade hämta sand å andra hemmans inägor, skulle »jordägaren
däröver förut ofelbart höras och i händelse av motsägelse därmed på
enahanda sätt, som med åverkans mål efter lag förfaras». Uppstod
tvist om väglagningsämnenas tagande, ankom det på domaren i orten
att pröva, »huruvida de förebragta skäl kunna däremot verka något
lagligt och gällande hinder». Vad åter beträffade rättigheten att för
vägbyggnaden taga sand å skog och utmark, förklarade Kungl. Magt, att
sådan rätt icke kunde de väglagningsskyldiga bestridas, under förutsättning
avsnitt 57 Kontrollera mot PDF
likväl, att vissa ordningsföreskrifter iakttoges vid sandgroparnas
begagnande, vadan Konungens befallningshavande skulle äga, var i sitt
län, utse sådana ställen, där väglagningsämnen kunde utan någons
förfång tjänligast avhämtas, samt tillika meddela de föreskrifter, som
därvid vore nödiga att iakttaga.
På grund av omförmälda kungl. brev, hade följaktligen den i
1734 års lag stadgade ovillkorliga rättigheten för väghållare till sandtäkt
å annans mark, blivit i vissa avseenden inskränkt. För begagnande
av sandtäkt å andra hemmans inägor föreskrevs nämligen såsom villkor
76
jordägarens hörande och i händelse av tvist domstols förordnande.
Sandtäkt å skog och utmark åter ansågs fortfarande vara de vägbyggnadsskyldigas
obestridliga rättighet, dock under vissa förbehåll i avseende
på begagnandet; i händelse av tvist behövde de emellertid ej anlita
domaren utan kunde påkalla åtgärd av länsstyrelsen. I sistnämnda hänseende
gjordes, på sätt kammarkollegii kungörelse den 12 april 1838
utvisar, sedermera den ändring, att frågan om grustäkt å skog och utmark
förklarades skola, i enlighet med vad om grustäkt å inägor vore stadgat,
tillhöra domstols upptagande och prövning, det vill med andra ord säga,
att berörda frågor därefter upphört att i händelse av tvist mellan väghållare
och jordägare kunna behandlas såsom rena förvaltningsfrågor.
Uppstod däremot icke tvist, som borde till domstol hänvisas, tillhörde
det fortfarande länsstyrelsen, att upptaga och pröva frågor och förslag
angående rättigheten att å skog och utmark hämta väglagningsämnen
(jämför landshövdingeinstruktionen av den 10 november 1855 § 27 mom. 2).
Av ordalagen i kungl. brevet den 25 november 1802 torde man
vara berättigad antaga, att den prövningsrätt, som där tillagts domstolen,
skulle inriktas på en undersökning i vad mån jordägarens rätt
till skydd mot skada och förfång av de väghållningsskyldiga borde
verka inskränkning i de sistnämndas anspråk att med stöd av 25
kap. 12 § byggningabalken »få till landsvägarnas förbättring och vidmakthållande
obehindrat hämta sand — —, där tillgång på närmaste
avstånd funnes». Prövades därvid något »lagligt och gällande hinder»
föreligga, lärer det hava ålegat domstolen att förbjuda den ifrågasatta
hämtningen av väglagningsämnen. Enligt vad kammarkollegii
cirkulär den 4 mars 1825 innehåller, har Kungl. Maj:t emellertid i
särskilt nådigt brev föreskrivit vissa tillägg till 1802 års författning.
Sålunda stadgades nu angående väghållares rättighet att å andras inägor
hämta väglagningsämnen av sand och grus, att, i den händelse då något
lagligt och gällande hinder mot dylik hämtning prövades förekomma,
avsnitt 58 Kontrollera mot PDF
sä att den icke utan verklig skada för jordägaren kunde ske, samt dessa
väglagningsämnen icke heller å utmark funnes att tillgå på det lämpliga
avstånd eller av den beskaffenhet, att de kunde begagnas, häradsrätten
ägde på väglottägarens begäran och efter föregången undersökning
bestämma, varest och på vad sätt sand och grus tjänligast och till
minsta skada för jordägaren finge å inägorna avhämtas mot utsatt skälig
ersättning till jordägaren.
De sålunda vidtagna ändringarna i kungl. brevet den 25 november
1802 inrieburo följaktligen, att häradsrätten under vissa förutsättningar
kunde medgiva väglagningsämnens hämtande å annans inägor även för
77
den händelse, att »lagligt och gällande hinder» däremot förelåge, och
skulle häradsrätten därvid bestämma såväl platsen som sättet för avhämtandet.
För skada, som genom väglagningsämnenas hämtande tillskyndades
jordägaren var denne berättigad till skälig gottgörelse; någon
ersättning för värdet å det avhämtade synes däremot ej varit avsedd.
Man torde nämligen hava utgått från den uppfattning, att väglagningsämnena
i och för sig haft ringa eller intet värde. Berörda synpunkter
torde även utgöra förklaring därtill, att avhämtande av grus och sand
å annans utmark icke ansetts böra föranleda någon ersättningsskyldighet,
då i de flesta fall någon skada genom grushämtningen å sådan markantagits
icke föreligga.
De särskilda författningar, för vilka sålunda redogjorts, avsågo
hämtande för väglagningsändamål av sand och grus men däremot icke
sten. Författningarna hava ej heller avsett förhållandena å »kronans
allmänning ar». A sådana allmänningar ansågos nämligen de väghållningsskyldiga
berättigade att avgiftsfritt hämta sand och grus, dock endast
efter den anvisning och med iakttagande av de föreskrifter, som meddelades
av vederbörande skogstjänsteman. 1 ett den 28 februari 1817
avgivet underdånigt utlåtande angående rätt för brobyggnadsskyldiga
till stenhämtning från enskildas ägor hemställde kammarkollegium, huruvida
icke brobyggnadsskyldig, på vars ägor tjänlig sten funnes, borde
förpliktas att tillåta avhämtning därav emot åtnjutande av lämpligt
avdrag å sin egen byggnadsskyldighet. I nådigt brev den 29 april
1817 förklarade emellertid Kungl. Magt sig i avéeende å denna fråga
finna ett helt annat förhållande föreligga än beträffande sand- och grustäkt
och kunde följaktligen ej bifalla framställningen, att var och en
skulle erhålla rättighet att avhämta sten å enskildas ägor. Kungl. Maj:t
ville dock tillåta, att då till allmänna byggnader sten erfordrades, finge
den avhämtas på sådana »kronans allmänning arv, där tillgång därtill
avsnitt 59 Kontrollera mot PDF
funnes. Någon ersättning för denna avhämtning stadgades ej. Däremot
ansågs, i likhet med vad som gällde för sand- och grushämtning, sådan
hämtning av sten å kronoallmänning icke få äga rum annat än efter
vederbörande skogstjänstemans anvisning.
De bestämmelser, vilka sålunda vid tiden för avgivande av vägkommitténs
förslag till väglag voro gällande för hämtande av väglagningsämnen
å annan mark än kronans allmänningar, sammanfattades
av kommittén på följande sätt. Sand och grus för väglagning skulle
företrädesvis tagas å skog och utmark och finge dessa väglagningsämnen
därifrån hämtas utan ersättning, vilka bestämmelser emellertid
icke gällde sten. Om sand och grus icke å skog eller utmark funnes
att på lämpligt avstånd tillgå, finge de jämväl tagas å mägor, åkergärden,
ängar och hagar, men, om verklig skada därigenom tillfogades
jordägaren, endast mot skälig ersättning åt honom. Allmän domstol
skulle avgöra dithörande frågor.
I kommitténs förslag erhöll § 40 (33 § i väglagen) följande
lydelse:
»Vill någon till vägs underhåll taga sand, grus eller sten å annans
ägor, och kan överenskommelse med jordägare icke träffas, äger häradsrätten,
då väghållningsskyldig därom väcker talan, efter föregången
undersökning bestämma huru vida och varest nämnda väglagningsämnen
tjänligast och till minsta skada för jordägaren mä, emot utsatt skälig
ersättning, få avhämtas.»
Enligt kommitténs motivering till berörda paragraf skilde sig de
sålunda föreslagna bestämmelserna från de dittills gällande huvudsakligast
därutinnan, att kommittén utsträckt dels rättigheten att å annans
ägor taga väglagningsämnen jämväl till sten och dels skyldigheten att
giva ersättning för väglagningsämnen även till det fall, att do toges å
utmark. Grunden till detta kommitténs förslag vore i förra hänseendet
den, att det ena väglagningsämnet, efter å olika orter sig företeende
förhållanden, kunde vara lika behövligt och av lika stor betydelse som
det andra, och i det senare hänseendet eller för utsträckning av ersättningsskyldigheten
jämväl till det fäll, att väglagningsämnena toges från
skog eller utmark, den, att äganderätten till en grustäkt vore en jorden
åtföljande förmån lika väl värd att skyddas som jordägarens rätt till
den odlade marken och på många orter, där efterfrågan på grus vore
stor men tillgången ringa, av vida större värde än till och med mångdubbla
ytmåttet av den bästa åkerjord.
I själva verket innebar vägkommitténs förslag i ämnet jämväl i
vissa andra avseenden ändring i vad dittills ansetts vara gällande rätt.
Under det att enligt de äldre bestämmelserna jordägaren till sitt fredande
avsnitt 60 Kontrollera mot PDF
måst ådagalägga något »lagligt och gällande hinder» för väglagningsämnenas
avhämtande, skulle det enligt kommitténs förslag ankomma
på domstolen att — därest frivillig överenskommelse ej träffats
— avgöra huruvida den väghållningsskyldiga kunde anses berättigad
avhämta dylika ämnen å annans mark. Den ursprungligen ovillkorliga
rätten till sådan avhämtning hade sålunda i förslaget gjorts villkorlig och
i varje fall beroende på domstols provning. Vidare hade skyldigheten
att till jordägaren gälda ersättning, vilken skyldighet enligt dåvarande
bestämmelser avsett allenast gottgörelse för den skada, jordägaren tillskyndats,
blivit i kommittéförslaget utsträckt att gälla jämväl för det
79
fall någon skada icke förelåge. Ersättningen var följaktligen — på
sätt jämväl framgår av en vid kommitténs betänkande fogad reservation
— av kommittén avsedd att utgöra gottgörelse även för det värde
sand-, grus- eller stentaget i och för sig kunde hava för jordägaren.
Vad först angår frågan, huruvida själva rättigheten att å annars
mark hämta väglagningsämnen skulle göras ovillkorlig eller om den i
varje fall skulle bero på domstols prövning, intog Kungl. Maj:t i de
till riksdagarna åren 1887'' och 1889 i ämnet avlåtna propositioner en
från kommittén avvikande ståndpunkt. Enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle, i brist på överenskommelse, domstolen bestämma, varest väglagningsämnena
finge avhämtas. Däremot tillädes domstolen icke någon
befogenhet att pröva, huruvida dylika ämnen finge tagas eller ej. Hämtandet
å annans mark av väglagningsämnen skulle följaktligen i överensstämmelse
med stadgandena i 1734 års lag anses utgöra en de väghållningsskyldigas
ovillkorliga rättighet. Vid 1891 års riksdag, då
väglagstiftningen på grund av enskilda motioner ånyo upptogs till behandling,
blev den uppfattning, som i berörda ämne fått sitt uttryck i
Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag, av riksdagen godkänd och bestämmelse
i sådan riktning intogs följaktligen i den då antagna nya
väglagen.
Beträffande därefter frågan, huruvida vid väglagningsämnenas avhämtande
ersättningsskyldighet skulle i varje fall åligga den väghåliningsskyldiga
och ersättning följaktligen utgå oavsett den skada, som
kunde tillskyndas jordägaren, blev denna fråga under kommittéförslagets
fortsatta behandling inför Kungl. Maj:t och i riksdagen föremål för olika
meningar. Ovannämnda av Kungl. Maj:t åren 1887 och 1889 framlagda
propositioner överensstämde härutinnan med kommitténs förslag.
I fråga härom anmärkte det särskilda utskott, till vilket Kungl.
Maj:ts förslag i ämnet vid 1889 års riksdag hänvisats, att då hämtande
avsnitt 61 Kontrollera mot PDF
av väglagningsämnen å utmark ditintills fått ske utan ersättning och
sådan avhämtning understundom icke förorsakade någon skada eller
skada blott till så ytterligt ringa belopp, att den knappt kunde i penningar
mätas, det syntes mindre lämpligt att ändock tillerkänna jordägaren
ovillkorlig rätt att alltid erhålla ersättning. Därigenom skulle
utan tvivel väghällningskostnaden i många fall onödigtvis fördyras, och
vissheten att alltid hava rätt till någon ersättning skulle sannolikt göra
jordägaren mindre benägen för en på billiga grunder fotad överenskommelse
och sålunda framkalla rättegång, vars undvikande i dylika
fall vore högligen att önska. På grund därav föreslog utskottet, att
det måtte bero på domstols prövning både om och till vilket belopp
80
ersättning borde lämnas för väglagningsämnen, som hämtats å annans
mark, då vederbörande ej kunde sig därom i godo förena.
När vid riksdagen år 1891 vägfrågan ånyo upptogs inom riksdagen,
framhöll lagutskottet att, då ett grustag onekligen måste hava
något, om ock ringa värde för ägaren av den mark, där detsamma
vore beläget, borde följaktligen någon ersättning tillkomma denne. På
grund härav förordade utskottet en avfattning av ifrågavarande 33 §,
som jämväl i nu förevarande avseende nära överensstämde med ovan
omförmälda kungl. förslag, och blev utskottets hemställan härutinnan av
riksdagen bifallen.
I det av vägkommittén uppgjorda förslaget hade icke upptagits
några särskilda bestämmelser rörande avhämtande av väglagningsämnen
å kronan tillhörande mark. I sin motivering till § 40 i förslaget framhöll
kommittén uttryckligen, att kommittén emellertid icke avsett att
göra någon ändring i dittills gällande stadganden om rätt att i sådant
avseende taga sten från »kronoallmänning)). Vid framläggande för riksdagen
av förslag till ny väglagstiftning framhöll Kungl. Maj:t, hurusom
det enligt dittills gällande bestämmelser ansetts tillkomma de väghållningsskyldiga
att avgiftsfritt hämta väglagningsämnen såsom sand,
grus och sten å kronans allmänningar, dock endast efter den anvisning
och med iakttagande av de föreskrifter, som meddelades av vederbörande
skogstjänsteman. I följd härav upptogs i 33 § av det kungl.
förslaget ett särskilt stycke angående dylika ämnens hämtande från
kronans allmänningar. Vad sålunda i det kungl. förslaget upptagits blev
sedermera av riksdagen godkänt.
I 1891 års väglag erhöll nu ifrågavarande 33 § följande lydelse:
»Å kronans allmänning må sand, grus eller sten till vägs underhåll
utan ersättning tagas efter vederbörande skogstjänstemans anvisning.
Vill någon å annan mark taga sand, grus eller sten till vägs
avsnitt 62 Kontrollera mot PDF
underhåll, och kan överenskommelse med jordägaren icke träffas, äger
häradsrätten, då väghållningsskyldig därom instämmer talan, bestämma
varest nämnda väglagningsämnen tjänligast och till minsta skada för
jordägaren må avhämtas samt till vilket belopp ersättning därför skall
utgivas.»
Genom lag den 20 juni 1905 har den i paragrafens sista stycke
omförmälda befogenhet att i här avsedda frågor väcka talan tillerkänts
jämväl vågstycke, även där den icke är direkt väghållningsskyldig,
detta, enligt yttrande till statsrådsprotokollet, för att vägstyrelsen skulle
bliva i tillfälle att vid ny vägdelning få på förhand ordna den för
81
vägarnas gradering viktiga frågan om vilka sand-, grus- eller stentäkter
för de olika vägarnas lagning skulle vara att påräkna, ävensom
om väglagningsämnenas pris.
I övrigt har förevarande paragraf icke undergått annan ändring
än att genom nyssberörda lag av den 20 juni 1905 emellan de två
stycken, av vilka paragrafen ursprungligen bestod, inskjutits ett nytt
stycke rörande hämtande av väglagningsämnen från kronans jordbruksdomäner.
Beträffande anledningen till och innebörden av sistnämnda
lagändring torde böra erinras om följande.
Vid tiden för väglagens antagande gällde beträffande förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner kungl. kungörelsen den 10 november
1882. Enligt punkt 5 i denna kungörelse kunde vid utarrenderande av
kronans jordegendom under vissa förutsättningar, kvarnverk, vattenfall,
fiske, sten- eller kalkbrott, torvmosse eller annan lägenhet undantagas
från den egendom, vartill lägenheten hörde och på särskilt arrende
upplåtas. I kungörelsens punkt 26 föreskrevs att arrendator skulle vara
förbunden att, där sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar
fordrades, avstå arrenderad kronoegendom tillhörig mark ävensom inkomstgivande
lägenhet emot åtnjutande av minskning i arrendeavgiften, motsvarande
den förlust honom tillskyndades.
I skrivelse den 6 maj 1895 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
täcktes till riksdagen inkomma med utredning och förslag rörande förändrade
bestämmelser bland annat angående täkt av sand, grus och
sten å kronans utarrenderade domäner. Rörande detta ämne anförde
riksdagen huvudsakligen, hurusom i § 65 av kungl. kungörelsen angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari
1891 stadgades, att å de under skogsstatens vård och förvaltning ställda
allmänna skogar, från vilka försäljningsmedel för virke inginge till statsverket,
finge med viss tidsbegränsning av domänstyrelsen upplåtas täkt
av mossar, dyjord, bränntorv, sand, grus och sten ävensom att dessa
ämnen finge, där så funnes vara lämpligt, avyttras i den ordning, som
avsnitt 63 Kontrollera mot PDF
angående skogsalsters försäljning vore föreskriven. Dessa bestämmelser
ägde emellertid ingen motsvarighet i fråga om kronans utarrenderade
egendomar. Kungörelsen den 10 november 1882 angåve nämligen icke
att från kronans jordbruksdomäner finge avyttras något av ovanberörda
eller likartade ämnen med undantag av vad som avsåges i kungörelsens
punkt 5 eller då sten- och kalkbrott samt torvtäkt på särskilt arrende
upplätes, därvid givetvis vederbörande ämnen finge tillgodogöras. Vad
särskilt anginge täkt av sand, grus och sten syntes, enligt riksdagens
uppfattning, omständigheter förefinnas, som borde föranleda dess utVägkommissionen.
II. H
82
övande även å jordbruksdomänerna. Därvid syntes hänsyn böra tagas
till bestämmelserna i 33 § i väglagen, som stadgade, att å kronans allmänning
finge sand, grus och sten till vägs underhåll utan ersättning
tagas efter vederbörande skogstjänstemans anvisning, men att, om någon
ville å annan mark taga sand, grus eller sten till vägs underhåll och
överenskommelse med jordägaren icke kunde träffas, häradsrätten ägde
att, då väghållningsskyldig därom instämde talan, bestämma, varest
nämnda väglagningsämnen tjänligast och till minsta skada för jordägaren
finge avhämtas samt till vilket belopp ersättning därför skulle
givas. Enligt riksdagens mening vore det av vikt, att åtgärder vidtoges
till underlättande av dessa bestämmelsers tillämplighet även i avseende
å andra kronoegendomar än kronoallmänningarna; och därvid
syntes vara av nöden, att föreskrifter meddelades i fråga om ovanberörda
väglagningsämnens avhämtande från kronans utarrenderade
domäner.
Över denna riksdagens skrivelse avgav domänstyrelsen utlåtande,
däri styrelsen bland annat framhöll, hurusom riksdagens uttalande om
önskvärdheten därav att åtgärder vidtoges till underlättande av de i
33 § i väglagen meddelade bestämmelsers tillämplighet även i avseende
å andra kronoegendomar än kronoallmänningar icke torde hava åsyftat
sådan ändring i den nyligen antagna väglagen, att de i nämnda paragraf
omförmälda väglagningsämnen skulle å kronans utarrenderade domäner
få av väghållningsskyldiga hämtas utan ersättning såsom dem nu
vore medgivet i avseende å kronans allmänningar. Vad riksdagen enligt
domänstyrelsens uppfattning i detta avseende avsett vore däremot att
underlätta möjligheten för väghållningsskyldiga, då de önskade hämta
väglagningsämnen från *en utarrenderad kronoegendom, att om villkoren
därför kunna få en överenskommelse till stånd, så att häradsrätt ej
ovillkorligen behövde anlitas för frågans avgörande. För närvarande
funnes, om väglagningsämnena ej skulle tagas å utmark, som vid
avsnitt 64 Kontrollera mot PDF
utarrenderingen undantagits och ställts under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning, icke någon myndighet, som ägde att för kronan
såsom jordägare ingå avtal i förevarande hänseende. För väghållningsskyldiga
vore det emellertid av vikt att överenskommelse kunde träffas,
så att rättegång ej behövde anställas. Domänstyrelsen ansåge följaktligen
lämpligt, om styrelsen erhölle bemyndigande att träffa avtal angående
täkt av sand, grus och sten å kronodomän, när väghållningsskyldiga
önskade där hämta sådana ämnen.
För framtiden komme — anförde domänstyrelsen vidare — antagligen
ej sällan att inträffa att, först sedan utarrendering av en krono
-
83
domän för ny arrendeperiod ägt rum, väghållningsskyldiga anmälde sig
att där hämta sand, grus eller sten. I sådant fäll skulle, om ej något
förbehåll gjorts i arrendekontraktet, domänstyrelsen för träffande av ett
för kronan nöjaktigt avtal med väghållningsskyldiga vara helt och
hållet beroende av de fordringar arrendatorn komme att uppställa för
sitt medgivande till väglagningsämnenas avhämtande. Föreskrift borde
därför meddelas om skyldighet för arrendatorn att för ändamålet avstå
täkt av sand, grus eller sten och att därtill upplåta nödig väg mot den
ersättning för skada och intrång, som av domänstyrelsen bestämdes.
I anslutning till en av domänstyrelsen i ämnet gjord hemställan
föreslog därefter Kungl. Maj:t i proposition den 13 mars 1896 riksdagen
att besluta vissa ändringar i punkterna 5 och 26 av 1882 års kungörelse.
Berörda proposition blev av riksdagen med viss modifikation antagen,
varefter kungörelse i ämnet utfärdades den 22 maj 1896. De bestämmelser,
som sålunda vunnit riksdagens gillande, innefattade dels i 5
punkten vissa befogenheter för domänstyrelsen beträffande upplåtelser
från kronans jordbruksdomäner av sand-, grus- och stentäkt dels ock i
26 punkten skyldighet för arrendator av dylik jordbruksdomän, att, om
domän styrelsen sådant påkallade, åt väghållningsskyldig till användande
för allmän vägs underhåll överlämna å egendomen möjligen befintlig
täkt av sand, grus eller sten samt för hämtning därav upplåta nödig
väg, mot det att arrendatorn i ersättning för härigenom möjligen uppkommande
skada och intrång erhölle det avdrag å arrendet, som av
domänstyrelsen bestämdes.
Vid föredragning den 18 december 1903 inför Kungl. Maj:t av
förslag till lag angående ändring i vissa delar av väglagen anförde
chefen för jordbruksdepartementet beträffande lagens 33 § bland annat
följ ande.
Enligt 26 punkten i kungörelsen den 10 november 1882, sådan
denna punkt lydde genom kungörelsen den 22 maj 1896, vore arrendator
avsnitt 65 Kontrollera mot PDF
å kronans jordbruksdomän skyldig att, om domänstyrelsen sådant påkallade,
åt väghållningsskyldig till användande för allmän vägs underhåll
överlämna i egendomen möjligen befintlig täkt av sand, grus eller sten
samt för hämtning därav upplåta nödig väg, mot det att arrendatorn i
ersättning för därigenom möjligen uppkommande skada och intrång erhölle
det avdrag å arrendet, som av domänstyrelsen bestämdes. Beträffande
väghållningsskyldigs rätt till hämtning av väglagningsämnen från arrenderad
kronoegendom och om ersättning för själva väglagningsämnenas
värde funnes däremot icke någon särskild föreskrift, utan måste i ty
fall gälla vad i andra stycket av 33 § väglagen vore i enahanda hän
-
84
seenden stadgat beträffande annan mark än kronans allmänning. Det
skulle alltså även här bero på överenskommelse och i brist därav på
domstols prövning, varest väglagningsämnen finge tagas och till vad
belopp ersättning för deras värde skulle utgå. Då det emellertid syntes
önskligt, att kronan, så långt ske kunde utan förnärmande av enskild
rätt, ställde till avgiftsfritt förfogande för det allmänna vägunderhållet
väglagningsämnen, som å tjänliga ställen å dess egna egendomar kunde
vara att tillgå, borde lämpligen i avseende å jordbruksdomänerna, utöver
vad nyss åberopade författningsrum i ämnet inneliölle, stadgas, att väghållningsskyldig
skulle vara berättigad att, efter vederbörandes anvisning,
å dylik egendoms mark taga sand, grus eller sten till vägs underhåll
utan annan ersättning än sådan gottgörelse till arrendator, varom nyss
blivit nämnt. Eu sådan föreskrift hade synts tjänligast kunna inrymmas
i åberopade kungörelse såsom redan innehållande speciella bestämmelser
i ämnet. I själva väglagen under förevarande paragraf skulle då, i
vad anginge domänerna, endast behöva upptagas en på berörda författning
syftande hänvisning.
I överensstämmelse härmed hade i det av departementschefen
anmälda förslaget till lag om ändring i vissa delar av väglagen beträffande
33 § näst efter första stycket införts ett nytt stycke så lydande:
»Om hämtning av väglagningsämnen från kronans jordbruksdomäner
stadgas särskilt.»
Med anledning av vad departementschefen sålunda till statsrådsprotokollet
yttrat inkom sedermera domänstyrelsen med underdånigt
utlåtande beträffande ovan antydda ändring i 1882 års kungörelse, och
anförde styrelsen därvid bland anuat följande.
Det ifrågasatta stadgandet skulle enligt statsrådsprotokollet innehålla,
att väghållningsskyldig skulle vara berättigad att efter vederbörandes
anvisning å kronans jordbruksdomäners mark taga sand, grus
eller sten till vägs underhåll utan annan ersättning än gottgörelse till
avsnitt 66 Kontrollera mot PDF
arrendator för härigenom möjligen uppkommande skada och intrång.
Förslaget torde emellertid ej få anses innebära ovillkorlig rätt för de
väghållningsskyldiga att för ifrågavarande ändamål hämta väglagningsämnen
å mark av nyssnämnda beskaffenhet, då enligt förslaget vederbörande
myndighet i varje fall skulle äga anvisa område för grustäkten
och sålunda jämväl äga rätt att pröva gjorda framställningar i ämnet.
Beträffande den myndighet, åt vilken prövningsrätten borde anförtros,
syntes det domänstyrelsen, som om tjänligast skulle vara, att styrelsen
finge i första hand pröva dithörande frågor och meddela tillstånd till
upplåtelser av ifrågavarande slag. I sådant fall skulle för vinnande av
85
det i statsrådsprotokollet angivna syftemål enligt domänstyrelsens förmenande
ej erfordras annan ändring i stadgandet i 26 punkten av
1882 års kungörelse än att till samma punkt fogades ett tillägg av
innehåll, att ersättning ej skulle beräknas för väglagningsämnenas värde.
Styrelsen ställde sig emellertid tveksam till frågan, huruvida ett stadgande
av denna innebörd borde hava sin plats i nyssnämnda kungörelse, som
reglerade förhållandena mellan kronan såsom jordägare och kronoarrendatorerna.
Styrelsen ville därför ifrågasätta, huruvida icke, då stadgandet
ej ansetts höra införas i väglagen, särskild författning i ämnet borde
utfärdas. Styrelsen hemställde följaktligen, att till riksdagen måtte
avlåtas proposition därom att vid hädanefter skeende upplåtelse åt väghållningsskyldig
till användande för allmän vägs underhåll av å kronans
jordbruksdomän befintlig täkt av sand, grus eller sten ersättning ej
skulle utgå för väglagningsämnenas värde.
Ovan omförmälda förslag till lag angående ändring i vissa delar
av väglagen blev år 1905 framlagt för riksdagen. Samtidigt därmed
avläts särskild proposition med förslag till riksdagen att medgiva viss
i propositionen närmare angiven ändring i gällande bestämmelser rörande
förvaltningen av kronans jordbruksdomäner. Enligt det vid denna proposition
fogade statsrådsprotokollet hade departementschefen vid ärendets
föredragning redogjort för innehållet i domänstyrelsens ovannämnda
utlåtande. För sin del ansåge departementschefen lämpligt
och nödigt att — antingen i kungörelsen den 10 november 1882 eller
i en särskild författning — införa stadgande ej allenast i det uti domänstyrelsens
hemställan angivna syfte, utan jämväl med uttryckligt betonande
av själva rättigheten för de väghållningsskyldiga att, efter
domänstyrelsens prövning, hämta väglagningsämnen från domänerna
tillhörande mark.
Såväl Kungl. Maj:ts förslag om förändrad lydelse av 33 § väglagen
avsnitt 67 Kontrollera mot PDF
som ock den särskilda propositionen om väglagningsämnenas hämtande
å jordbruksdomän erna bifölls av riksdagen. Vad de förändrade förvaitningsgrunderna
beträffar utfärdades därom den 2 juni 1905 särskild
kungörelse, i vilken dels i överensstämmelse med propositionens ordalydelse
förordnades, ätt för allmän vägs underhåll skulle väghållningsskyldig
vara berättigad att, där domänstyrelsen prövade sådant kunna
utan olägenhet för dylik egendom ske, å egendomens mark taga sand,
grus eller sten samt att någon ersättning för väglagningsämnenas värde
därvid ej finge beräknas, dels och — med hänsyftning pa 26 punkten
i kungörelsen den 10 november 1882 — förklarades, att beträffande
ersättning för intrång och skada skulle gälla vad därom förut vore stadgat.
86
I överensstämmelse med 1905 års riksdagsbeslut utfärdades därefter den
20 juni 1905 lag om ändring i vissa delar av lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet och erhöll därvid väglagens 33 §
sin nuvarande lydelse.
I detta sammanhang torde vidare böra erinras att 1882 års författning
rörande grunderna för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner
numera blivit ersatt genom kungl. kungörelsen i samma ämne
av den 4 juni 1908. Den nya nyttjanderättslagens införande hade
nämligen nödvändiggjort en genomgripande omarbetning av de bestämmelser,
som innehöllos i lörstnämnda författning. Vid denna omarbetning
uteslöts bland annat hela 26 punkten i 1882 års författning såsom
stridande mot bestämmelsen i 2 kap. 3 § nyttjanderättslagen. Genom
detta uteslutande upphävdes följaktligen bland annat det i nämnda
punkt förekommande stadgandet, att arrendator å kronodomän skulle
vara pliktig att åt väghållningsskyldig överlämna å egendomen befintlig
takt av sand, grus eller sten samt att för hämtning därav upplåta
nödig väg. Vid den i 5 punkten i 1882 års kungörelse förekommande
bestämmelsen om befogenhet för domänstyrelsen att åt arrendator eller
annan person lämna rättighet att mot särskild avgift tillgodogöra sig
bland annat sand, grus och sten, gjordes emellertid vid omarbetningen
det tillägg, att vid dylikt upplåtande skulle fästas förbehåll om skyldighet
för den, till vilken rättigheten upplätes, att mot det avdrag
å arrendet, som av domänstyrelsen bestämdes, tåla ej mindre att rätt
att därifrån hämta väglagningsämnen i vederbörlig ordning medgåves
vägliållningsskyldiga än även att för hämtning av dylika ämnen de
väghållningsskyldiga toge väg över egendomens mark, där sådan av
vederbörande domänintendent eller kronobetjänt dem anvisades.
Av den redogörelse, som sålunda lämnats, framgår att de i 33 §
avsnitt 68 Kontrollera mot PDF
väglagen lämnade bestämmelserna rörande rättigheten att å annans mark
hämta väglagningsämnen av sand, grus och sten avse rättighetens
utövande dels å kronans allmänning dels ock å annan mark än dylik
allmänning eller kronans jordbruksdomän. Vad berörda domäner angår
återfinnas föreskrifterna i ämnet i ovan omförmälda kungörelse den 2 juni
1905 jämförd med gällande bestämmelser rörande grunderna för förvaltningen
av kronans jordbruksdomäner. Sistnämnda bestämmelser såväl som
kungörelsen av den 2 juni 1905 hava emellertid av riksdagen antagits
med tillämpning av § 77 regeringsformen och hava följaktligen icke
karaktär av civillag. Härav framgår, att några i allmän civillag fastställda
bestämmelser rörande rättigheten att å kronans jordbruksdomäner
87
taga sand, grus och sten för väglagningsändamål icke numera äro till
finnandes.
På grund av bestämmelserna i sista stycket av 33 § väglagen
skall, då någon vill å annan mark än kronans allmänning eller jordbruksdomän
taga väglagningsämnen, häradsrätten, i brist på överenskommelse
med jordägaren, bestämma varest väglagningsämnena må avhämtas
ävensom ersättningsbeloppet.
Vid 1897 års riksdag yrkades i anledning av detta stadgande
i en inom andra kammaren väckt motion sådan ändring i berörda paragraf,
att, om överenskommelse med jordägaren icke kunde träffas om
avgälden för sand, grus eller sten till vägs underhåll, frågan därom
måtte hänskjutas till bedömande av tre gode män, vilka då hade att bestämma
dels var väglagningsämne finge tagas och dels avgälden därför.
Dessa gode män skulle utses på visst närmare angivet sätt och åtnjuta
ersättning för resor och tidsspillan, såsom för nämndemän vore stadgat.
Deras beslut skulle gälla minst i tio år eller till dess ny vägdelning
före den tiden avslutades. Till stöd för denna hemställan framhöll
motionären, hurusom många tvister mellan väghållningsskyldiga och
jordägare uppstått dels angående var väglagningsämne borde tagas och
dels om ersättningen därför. Därest sådana tvister instämdes till häradsrätten,
vore det ganska svårt för rätten att däruti fälla dom utan förutgången
syn på marken i fråga. Det syntes fördenskull ändamålsenligt,
att tvistefrågor angående väglagningsämne avgjordes av gode män på
samma sätt som fallet vore beträffande de i 18 § väglagen omnämnda
tvister. Därigenom undvekes både rättegångskostnader och vittnesersättningar.
Lagutskottet avstyrkte motionen i sitt däröver avgivna utlåtande,
därvid utskottet anförde, att det syntes utskottet, som om motionären
väsentligt överskattat olägenheterna av det gällande stadgandet. Utskottet
hölle före, att häradsrätten i de ojämförligt flesta fall vore i
avsnitt 69 Kontrollera mot PDF
tillfälle att utan syn inhämta de för frågornas avgörande nödiga upplysningar.
Därtill komme att det, enligt utskottets tanke, skulle strida
mot vår rätts allmänna grundsatser att, utan avseende å de rättsägandes
egen vilja, tvinga dem att i en sak av sådan beskaffenhet som den
ifrågavarande underkasta sig avgörandet av gode män och såmedelst
betaga dem rätten att hos vederbörlig domstol få sina anspråk prövade.
I enlighet med utskottets hemställan blev motionen av riksdagen
avslagen.
Vid 1899 års riksdag framställdes i motion i andra kammaren
88
förslag till ändring av 33 § väglagen bland annat i det avseende, att
åt gode män måtte överlåtas den häradsrätten tillkommande befogenhet
att i de fall, då ersättning för väglagningsämnen skulle utgå och överenskommelse
icke kunde träffas, bestämma ersättningens belopp.
Lagutskottet förklarade i sitt utlåtande sig icke kunna tillstyrka
motionärens förslag, därvid utskottet huvudsakligen åberopade vad lagutskottet
år 1897 anfört. Utskottets avstyrkande hemställan blev av riksdagen
bifallen.
På sätt redan i det föregående omtalats hade vid underdånig föredragning
den 18 december 1903 av förslag till lag om ändring i vissa
delar av väglagen, departementschefen framhållit behovet av ändring
jämväl i 33 § väglagen. I sammanhang därmed upptog departementschefen
till besvarande spörsmålet, huruvida icke den i paragrafens sista
stycke föreskrivna procedur för bestämmande av såväl stället för väglagningsämnenas
avhämtande som ock ersättningens belopp skulle kunna
utbytas emot ett enklare och mera summariskt förfarande exempelvis
så, att prövningen av nämnda frågor överlätes åt gode män i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som jämlikt 18 § väglagen gällde
rörande de i 14—17 §§ omförmälda ersättningsfrågor. Departementschefen
förklarade för sin del, att han visserligen icke ville bestrida,
att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom ett sådant förfarande, men
att han dock ej funne skäl att för det dåvarande upptaga något förslag
därom. Frågan om bestämmande av stället, varest väglagningsämnen
tjänligast och till minsta skada för jordägaren finge avhämtas, syntes
icke lämpa sig för obligatoriskt överlåtande åt gode mäns prövning.
Att återigen till gode män hänvisa endast ersättningsfrågan, som väl i
de flesta fall borde kunna av domstol i sammanhang med den förra
frågan lättast avgöras, vore att onödigtvis inveckla förfarandet och
betunga parterna med kostnader. I varje fall syntes det ej väl förenligt
med vår rättsuppfattning att vid tvist förmena parterna att för dess
slitande påkalla domstols prövning och, om alltså gode männens beslut
avsnitt 70 Kontrollera mot PDF
i dessa frågor skulle få hos domstol klandras, vore med förändringen
föga vunnet. För övrigt stode det parterna fritt att, om de därom
åsämjdes, anlita skiljemän för såväl den ena som den andra frågan.
Uti en vid 1914 års första riksdag inom andra kammaren väckt
motion upptogs frågan ånyo. I motionen yrkades, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av 33 § väglagen, att i densamma inrymdes
befogenhet för kronolänsman med biträde av två nämndemän att utsyna,
varest väglagningsämnen för de allmänna vägarnas underhåll tjänligast
89
och till minsta skada för jordägaren finge avhämtas, samt bestämma,
till vilket belopp ersättning därför skulle utgivas.
Till stöd för detta yrkande anfördes i motionen huvudsakligen
följande. Om en väghållare icke fullgjorde sin underhållsskyldighet på
det sätt, att han påförde vägen tillräcklig mängd väglagniogsämne, eller
om det ämne, som påförts, icke vore av den beskaffenhet, att det av
vägsynen godkändes, kunde han efter åtal vid häradsrätten dömas till
böter. Gott väglagningsämne funnes icke på långt när överallt, och
erfarenheten hade visat, att jordägaren icke alltid vore villig upplåta
sådant, där detta likväl kunnat ske utan nämnvärd skada för hans egendom.
Då väglagen stadgade, att den, som fått sig tilldelad underhållsskyldighet
för en väglott, också ovillkorligen skulle fullgöra denna sin
skyldighet, borde även denna lag innehålla en bestämmelse, som gjorde
det möjligt för väghållaren att även mot en jordägares bestridande
utan alltför stora kostnader skaffa sig rätt att taga väglagningsämne
å annans mark. För tillgodoseende av detta intresse funnes stadgande
meddelat i 33 § väglagen. För att erhålla den rätt, som i nämnda
paragraf avsåges, å annans mark, som icke tillhörde kronans allmänningar
och jordbruksdomäner, fordrades emellertid stämning till häradsrätten
samt laga syn med åtföljande orimliga kostnader i förhållande till den
tvist det gällde att lösa. Då framställde sig den frågan, huruvida ingen
annan form funnes att lösa en sådan tvist utan risk, att den ena eller
andra partens intressen träddes för nära. Enligt 35 § i nämnda lag
skulle vägsyn förrättas av länsman med biträde av två nämndemän.
Dessa personer vore i allmänhet, genom biträde vid vägsyner inom sin
ort, erfarna män på detta område och därför så väl skickade att bedöma
en sådan fråga som denna, att man tryggt kunde anförtro dess
avgörande åt den ordinarie vägsynen. Detta så mycket hellre som våra
nämndemän i allmänhet själva vore jordägare och väghållare och, då
det gällde att fatta beslut i en sådan fråga som denna, vore bundna
av sin domareed.
avsnitt 71 Kontrollera mot PDF
På grund av riksdagens upplösning hann förevarande motion ej
att slutbehandlas.
I motion i andra kammaren vid 1915 års riksdag återupprepades —
under åberopande jämväl av samma motivering — det i nyssberörda
motion framställda yrkande.
Jordbruksutskottet avstyrkte motionen i sitt däröver avgivna utlåtande,
enär utskottet ej funne sig övertygat om lämpligheten eller
behovet för närvarande av den ifrågasatta ändringen. Olägenheterna
av nu stadgade förfaringssätt, som, där överenskommelse ej kunde
Vägkommissicmen. II. 12
90
träffas, nödvändiggjorde stämning till häradsrätten och prövning genom
denna av tvistefrågan, syntes hava avsevärt överdrivits av motionärerna.
Dessa tycktes nämligen förutsätta, att häradssyn som regel
skulle vara erforderlig för häradsrätts prövning av ifrågavarande angelägenhet,
vilket i sin ordning skulle medföra oskäliga kostnader. Enligt
vad erfarenheten gåve vid handen torde det tvärtom vara jämförelsevis
sällsynt, att häradssyn för sådant ändamål behövde ifrågakomma, utan
syntes i flertalet fall, där frågan dr oges inför häradsrätt, avgörandet
kunna grundas på under vederbörande rättegång inhämtade, av rätten
vitsordade upplysningar rörande förhållandena på platsen för den ifrågasatta
grus- eller stentäkten. I sådana fall torde kostnaderna ej bliva
större än vid vilket annat förfarande som helst för lösande av tvist,
därest det skulle erbjuda garanti för objektivt bedömande och lämna
nödig trygghet. Vidare borde ihågkommas, att vägstyrelse ägde rätt
att ingripa för att få behovet av väglagningsämnen tillgodosett, en utväg,
som torde anlitas i många fall, där tvister av större betydenhet uppstode
eller eljest förhållandena sådant påkallade. I det stora flertalet
fall, då frågan gällde jämförelsevis mindre ekonomiska värden, torde
emellertid parterna träffa uppgörelse i godo och undvika rättegång.
Uppstode tvist — och denna kunde ju gälla större värden, exempelvis
grustäkt för underhåll av längre vägsträcka och å mark, som för jordägaren
på grund av särskilda omständigheter kunde hava synnerligt
värde — syntes det utskottet icke tillrådligt att minska den rättstrygghet,
som den nu gällande ordningen i sådant fall skänkte. Motionärernas
förslag att lägga häradsrätts ifrågavarande befogenhet i händerna på
förrättningsmännen vid vägsyn vore enligt utskottets mening föga välbetänkt,
vare sig man såge saken från jordägarens eller de väghållningsskyldigas
synpunkt.
Utskottet erinrade vidare, att 1914 års riksdag i en till Kungl.
Maj:t avlåten skrivelse anhållit om utredning angående rätt för under - hållsskyldig i avseende å enskilda vägar att taga väglagningsämnen å
avsnitt 72 Kontrollera mot PDF
annans mark och i sammanhang därmed uttalat sig för bestämmande
genom en på särskilt sätt utsedd skiljenämnd av förutsättningarna och
villkoren för tillgodonjutande av en dylik rätt. Utskottet ansåge emellertid
för sin del, vad riksdagen sålunda i fråga om enskilda vägar anfört,
icke böra tillmätas någon avgörande betydelse för här ifrågavarande
spörsmål rörande de allmänna vägarna. Oavsett de tvivelsmål utskottet
hyste i fråga om antagandet, att kostnaderna för ett sådant skiljemannaförfarande
skulle i någon avsevärdare mån eller under alla förhållanden
understiga dem, som betingades av prövning genom häradsrätt, borde
I
91
man ej förbise, att utsträckningen av och trafikförhållandena å de allmänna
vägarna medförde helt andra och större anspråk på mängden av
för deras underhåll erforderliga väglagningsämnen.
Vid utskottets utlåtande var fogad en av sex ledamöter underskriven
reservation, i vilken anfördes bland annat följande. För att
kunna rättvist bedöma alla de omständigheter, som borde hava inflytande
på frågan, var och till vilket pris väglagningsämnen måtte få tagas,
vore otvivelaktigt i ett flertal fall häradssyn erforderlig. Att vid sådant
förhållande kostnaderna ofta nog bleve oproportionerligt höga, syntes
reservanterna obestridligt. Därtill komme att, där klagan fördes över
häradsrättens utslag, en avsevärd tid hunne förflyta, innan frågan bleve
slutgiltigt avgjord, och att under därav föranlett dröjsmål det kunde
vara fara värt, att vägen försämrades eller vägunderhållarna förorsakades
oskäliga utgifter till följd av nödvändigheten att förskaffa sig erforderliga
vägfyllnadsämnen från annan, mera obekvämt belägen plats. Reservanterna
funne därför fullgoda skäl tala för en förenkling av förfarandet
ifråga. Emellertid kunde med fog ifrågasättas, huruvida motionärernas
förslag att lägga häradsrättens förevarande befogenhet i händerna på
kronolänsman och två nämndemän — eller samma personer, som vore
tjänstförrättande vid vägsyn — vore välbetänkt. Emot en dylik anordning
mötte åtskilliga betänkligheter, främst med hänsyn därtill att
de av motionärerna föreslagna synemännen icke alltid torde besitta den
erfarenhet och noggranna kännedom om de lokala förhållandena i varje
särskilt fall, som motionärerna gjorde gällande. Reservanterna ville
ytterligare framhålla, att riksdagen år 1914 i ovan omtalade skrivelse
till Kungl. Maj:t i fråga om rätt att till fullgörande av skyldighet att
underhålla enskild väg taga väglagningsämnen å annans mark, förordat
en sådan ordning med avseende å nämnda rätts tillgodonjutande, att,
då frivillig överenskommelse därom ej kunde träffas, det lämpligen
avsnitt 73 Kontrollera mot PDF
borde överlåtas åt en nämnd att slutligt bestämma, var och under vilka
villkor väglagningsämnen finge tagas, beloppet av ersättningen därför
ävensom befogenheten av de villkor i övrigt, som av markägare kunde
hava uppställts. Beträffande sammansättningen av denna nämnd hade
riksdagen funnit skäl föreligga för ett övervägande, huruvida icke nämnden
kunde bestå av tre personer, valda bland nämndemän eller gode män i
skiftesärenden på så sätt, att jordägaren skulle äga rätt att utse en
ledamot, den eller de väghållningsskyldiga en och de sålunda utsedda
den tredje. Det syntes reservanterna vara eu näraliggande och följdriktig
utveckling av det sålunda föreslagna tillvägagångssättet att, även
beträffande allmänna vägar, häradsrätts uppgift i förevarande avseende
92
övertoges av en på dylikt eller likartat sätt åstadkommen skiljenämnd,
så mycket hellre som det knappast kunde anses önskvärt eller eljest
av förhållandena påkallat, att vid tvist om rätt att taga väglagningsämne
å annans mark olika förfaringssätt skulle tillämpas beträffande allmänna
och enskilda vägar. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts
hemställde reservanterna, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda och till riksdagen
inkomma med förslag till förenklade bestämmelser i avseende å det i
33 § av lagen om väghållningsbesvärets utgörande å landet den 23
oktober 1891 stadgade förfaringssätt, då någon vill å annans mark
taga väglagningsämnen och överenskommelse med jordägaren ej kan
träffas.
Vid frågans behandling i kamrarna biföll första kammaren vad
utskottet i sitt utlåtande hemställt, medan andra kammaren med avslag
å utskottets hemställan antog det förslag, som innefattades i nyssberörda
reservation. Frågan hade genom kamrarnas skiljaktiga beslut
således förfallit.
P. M. af Ugglas.
Bilaga 6
P. M.
OM HJULRINGSBREDDEN Ä ANSPANNSFORDON OCH AUTOMOBILER
MED HÄNSYN DELS TILL VÄGBANANS MOTSTÅNDSFÖRMÄGA,
DELS TILL VÄGTRANSPORTERNAS EKONOMI
95
I. Vägbanans motståndsförinäga.
För att en vägbana skall utan att menligt åverkas kunna motstå den trafik,
som får framföras å densamma, måste givetvis vägen vara så byggd, att några
hjulspår ej uppstå, därest vägen väl skötes och åkdonen (resp. automobilerna) äro
försedda med erforderlig bredd å hjulringarna samt hastigheten, varmed fordonen
framföras, icke överskrider den normala. Härmed må förstås, att den i viss mån
elastiska vägbanan bör utan större, otillåten formförändring även under de mest
ogynnsamma väderleksförhållanden, såsom vid källossning, efter långvarig nederbörd
avsnitt 74 Kontrollera mot PDF
etc., kunna uthärda trafikens förstörande påfrestning. Då man ej i Sverige (lika
litet som i utlandet) är ekonomiskt i stånd att bygga alla vägar för tung trafik,
utan måste allt efter trafikens tyngd och omfattning utföra vägarna efter olika
standard — vägklasser —, framträder alltså för varje sådan vägklass kravet på
ett visst minimum av motståndsförmåga.
Dels med erfarenhet från några vägbyggnader här i landet (vid Mörby, Djursholm
och Saltsjö-Duvnäs), dels med ledning av tillgänglig utländsk litteratur på
området anser undertecknad, att vi skola bliva ekonomiskt i stånd att skaffa oss
vägar av I kl. med en minsta motståndsförmåga mot rörligt hjultryck av 6.5 kg. per
kvadratcentimeter (cnr), varvid det angivna talet (6.5 kg.) avser hjulets medeltryck
mot den vid framrullningen berörda delen av vägbanan. För att erhålla sådan
motståndsförmåga måste vägarna vara makadamiserade och vältade samt antingen
hava mycket god naturlig grund eller förstärkts genom bärlager.
I fråga om vägar av II kl. bör märkas, att deras styrka måste i mån
av trafikens storlek och tyngd närma sig hållbarheten hos I kl. vägar. Den nedre
gränsen för motståndsförmågan mot hjultryck måste sättas till 4.5 kg. per cm2, ty
i annat fäll är även en lättare last-automobiltrafik icke möjlig (se längre fram).
Våra nuvarande bästa makadamiserade vägar torde, om de avvattnas ordentligt,
hava den för II kl. vägar angivna hållbarheten.
HI kl. vägar böra givetvis under alla förhållanden tåla vanlig åkdonstrafik.
Då denna i själva verket blott är obetydligt lättare än trafik med luftringade
automobiler, bör den nu nämnda klassens vägar hava en så stor motståndsförmåga
mot hjultryck, att den kan tåla även en sådan trafik av ringare omfattning, och
har det därför ansetts, att motståndsförmågan måste uppgå till lägst 3.5 kg. per cm2.
Denna styrka motsvarar också genomsnittshållbarheten hos våra bättre skötta,
grusade (ej makadamiserade) allmänna vägar vid ogynnsam väderlek.
I detta sammanhang bör meddelas, att åtskilliga av våra nuvarande allmänna
vägar vid otjänlig väderlek icke torde hava mer än c:a 2.5 kg. motståndsförmåga,
räknat per cm2 — detta i första hand på grund av bristande avvattning
och därav föranledd uppmjukning av vägbanan. De nu avgivna siffervärdena för
motståndsförmågan mot rörligt hjultryck utgöra de för resp. vägar tillåtna medeltrycken
per ytenhet. I verkligheten växlar trycket från 0 till ett visst fnaximivärde.
96
Huru stort detta är för de olika vägtyperna, kan ej angivas, men torde kunna uppskattas
till något över en och en halv gång medeltrycket.1
Det är ju givet, att våra nuvarande vägar liksom också de förbättrade vägar,
avsnitt 75 Kontrollera mot PDF
som genom den nya väglagen avses skola komma till stånd, under torr väderlek
hava en flerfaldigt större motståndsförmåga, än vad de ovan anförda talen ange.
Likaså torde deras bärförmåga av stillastående last vara betydligt — bortåt 50 %
— större än motståndsförmågan mot den här omliandlade trafikbelastningen. I detta
sammanhang bör meddelas, att de ovan angivna siffrorna hava framkommit efter
undersökning av trafik med häståkdon. Automobiler med /ärwhjulringar hava så
liten hastighet, att de i nu berörda hänseende torde kunna betraktas såsom vanliga
åkdon. Beträffande automobiler med gummihjul hänvisas till de i det följande intagna
uppgifterna, hämtade från utlandets facklitteratur.
Till den åverkan, för vilken vägarna äro utsatta genom fordonen, kommer
givetvis också den genom dragarnas skodda hovar skedda upphackningen av vägbanan.
Denna sak faller emellertid utom ramen för den här föreliggande utredningen.
II. Olika hjulringsbredders åverkan å vägbanan.
För att praktiskt kontrollera lämpligheten av de under I här ovan angivna
minsta värdena för vägars motståndsförmåga mot rörligt hjultryck (trafik) hava en
del undersökningar, ledda av ingenjören John Nordenmark, blivit gjorda. Då ju
givetvis undersökningarna måst inskränkas till att omfatta ett fåtal hjulringsbredder,
hava hjul av 5 och 10 cm. bredd blivit utvalda och använda å en fyrhjulig vagn,
lastad vid olika prov till 700 å 1,650 kg. total vikt inklusive den egna vikten.
Det förra måttet å hjulringarna representerar en för närvarande inom vårt land
allmänt använd bredd -— man kan säkerligen säga av bredare slaget — och den andra
utgör den för vanliga paråkdon erforderliga bredden (se längre fram).
Vid granskning av de vid samma belastning och å samma väg uppkomna
nedsjunkningarna vid användning av 5 cm. resp. 10 cm. hjulringsbredd visade det
sig att i senare fallet — vid användning av 10 cm. bredd å hjulringarna — nedsjunkningen
var endast en fjärdedel av den i förra fallet. Det bör särskilt observeras,
att nedsjunkningen å dåliga vägar vid otjänlig väderlek (med en motståndskraft
av 2.5 kg. per cm?) kan uppgå till 5 å 6 cm. Att en stor extra dragkraft
erfordras för att draga fram ett lass vid en sådan nedsjunkning, är ju givet. Storleken
av denna ökade erforderliga dragkraft i jämförelse med den dragkraft, som
behöves för att draga fram samma lass, då vägbana och hjulringsbredder stå i
lämplig relation till varandra, framgår av det efterföljande. 2
1 Om deri mot vägen anliggande delen av hjulringen utgjorde en parabel och vägbanan
vore fullständigt elastisk (som den icke är vid ogynnsam väderlek), skulle maximitrycket vara exakt
50 % större än medeltrycket.
avsnitt 76 Kontrollera mot PDF
’ Det bör i detta sammanhang meddelas, att synnerligen omfattande och noggranna försök
för samma ändamål gjorts i Norge av vägdirektören J. Skougaard, som sammanfattar sina rön i
följande uttalande: »Användandet av breda och höga hjul icke allenast sparar vägbanan och
underlättar vägens underhåll, utan medgiver även ett fullständigare utnyttjande av dragkraften,
så att man alltså kan under eljest lika förhållande transportera större lass.»
Försöken beskrivas av överstelöjtnant Th. Helleberg i en uppsats, intagen i »Vägfrågans
utveckling i Sverige».
97
III. Erforderlig dragkraft för att draga fram en viss last å olika vägar.
Ändamålet med åstadkommandet av goda vägar och införandet av breda hjulringar
är ju i första hand att erhålla ett billigt, ändamålsenligt vägunderhåll samt
att möjliggöra framförandet av större lass och därigenom erhålla billigare transportkostnader
utan att anstränga dragama mera än för närvarande. Ja, genom alla gropars
och hjulspårs borttagande från våra vägar bliva dragarna befriade från alla ryck och slitningar,
varför i själva verket dragarnas arbete, även om det i kilogrammeter är endast
obetydligt mindre, blir väsentligt lindrigare. De huvudsakliga faktorer, som inverka på
behovet av större eller mindre dragkraft för visst lass, äro dels hjulens nedsjunkning
i vägbanan, dels vägens större eller mindre lutning. Undersökningar i dessa avseenden
äro gjorda i samband med de förut anförda, varvid användes den nämnda
vagnen med en total vikt av intill 1,650 kg. Härtill kommer den egna vikten
av hästarne med i detta fall c:a 900 kg. Med dragkraft förstås i detta sammanhang
den kraft, som dragama lägga i selen, eller, vilket är detsamma, den
spänning, som dragama åstadkomma uti draglinorna (skacklarne) vid lassets framforslande.
Som naturligt är, spela vägens lutningsförhållanden en mycket viktig roll.
En jämförelse exempelvis av undersökningsvärdena för lutningen 1:100, som ju i
praktiken ej betraktas som backe, med värdena för lutningen 1 :20 eller den
vanliga maximilutningen å nya vägar gav vid handen, att det uppstod en spänning
i draglinorna å II kl. väg och med 10 cm. breda ringar i förra fallet 88 kg., i
senare fallet ej mindre än 150 kg. För de sämre vägtypema blir lasset så svårt
att förflytta, att i vissa fall två hästar ej förmå draga fram detsamma. Gå vi ut
ifrån, att lutningen 1:20 är ett ordinärt maximum, så visar det sig sålunda, att å
ett flertal av våra nuvarande vägar ett par hästar ej komma fram med 1,650 kg.- lasset, om vagnen har 5 cm. smala hjulringar — allt naturligtvis, som flera gånger
här ovan betonats, under den förutsättningen, att vägarna blott hava sin ovan angivna
avsnitt 77 Kontrollera mot PDF
minsta motståndsförmåga. Vid de nu angivna slutsatserna har såsom utgångspunkt
tagits, att ett par hästar kunna utveckla en dragkraft vid ihållande arbete av 220 kg.
Detta torde erfordra en närmare förklaring.
IV. Hästars dragförmåga.
Det har givetvis sin stora betydelse för en utredning om erforderlig hjulringsbredd
på åkdon att känna dragarnas (hästarnas) dragförmåga under olika förhållanden,
ty denna dragförmåga är grundläggande för beräkning av lassens tyngd
och sålunda av den last, som varje särskilt hjul kan uppbära. Till grund för
beräkningarna av dragares arbetskraft och arbetsförmåga har legat en hel del
Vågkommissionen. II. 13
98
undersökningar, verkställda uti Amerika, Danmark och Norge.1 De här nedan
anförda uppgifterna avse väl fodrade hästar om 350 kg. vikt — eller av den
genomsnittsstorlek, som förekommer å landsbygden i de huvudsakligen åkerbrukande
delarna av landet. Det är att märka, att både dragkraften och arbetseffekten
sjunka med stigande färdhastighet, om denna uppdrives över 4 km. per timme. Vid
en hastighet av 16 km. per timme rår hästen endast med sig själv och uträttar
alltså intet dragarbete. Mellan en hastighet av 3 och 4 km. per timme har en
häst sin största nyttiga effekt och uträttar alltså mesta arbete. I den mån, som
lasset och sålunda även den erforderliga dragkraften ökas, måste hästen ju minska
sin hastighet för att rå med lasset. När hastigheten på grund av lassets tyngd
nedgått under 1 km. i timmen, är hästens arbetsprestation praktiskt taget ingen, och
resultatet blir, om lasset skulle ytterligare ökas, blott ryckningar och slitningar utan
vidare framåtskridande. I fråga om parhästars dragkraft och arbete torde nog den
allmänna föreställningen vara, att de uträtta lika mycket som två enbetshästar. Så
är emellertid ej fallet. Parets prestation är blott omkring 5/„ av summan av samma
hästars prestation var för sig — detta, emedan de ej kunna draga fullkomligt jämnt.
Emellertid är det icke desto mindre ofta ekonomi att köra par, ty dels kan antalet
körkarlar minskas, dels väger en parvagn jämförelsevis obetydligt mer än en enbetsvagn,
varför så mycket mera gods kan lastas å densamma. Vare sig det nu är
fråga om enbets- eller parkörning, ernås hästarnas största dragkraft vid 1 km.
hastighet. För en häst utgör dragkraften vid denna hastighet c:a 130 kg. och för
paret 220 kg.
Det är naturligt, att man för enstaka kortare prestationer kan ernå större
arbetsresultat hos hästar. De värden, som i så fall kunna påräknas av de omhandlade
hästarna om 350 kg. vikt, utgöra c:a 180 kg. för en häst och 300 kg. för
paret hästar. Ifråga om det nyttiga arbetsresultat, som kan vinnas med fullt
avsnitt 78 Kontrollera mot PDF
utnyttjande av sådana hästar vid användning i ena fallet av 5 cm. bredd, i andra
fallet 10 cm. bredd å hjulringarna, bör bemärkas, att det är olika för olika vägtyper
och olika lutningsförhållanden. För lutning 1:100 (fullt horisontal väg
linnes ju i verkligheten ej annat än å kortare sträckor), och dagsverkskostnad av 9
kronor för ett par hästar med körkarl kan teoretiskt per dag intjänas nära 10 kronor
genom den ökade last, som kan läggas å åkdonet. Vid ökade stigningar minskas
arbetsvinsten, men är vid den normala maximilutningen av 1:20 dock avsevärd,
nämligen vid 9 kronors dagsverkspris lägst 1.2o kr. vid I kl. väg och högst 7.5 o kr.
vid dålig väg — allt per dag. Emellertid har ju i verkligheten en väg aldrig
konstant lutning, varför de angivna vinsterna måste med hänsyn härtill j>förmedlas».
Vidare måste en reduktion verkställas på den grund, att hästarna ej ständigt
draga lass under dagens 10 arbetstimmar, utan vänta vid lastningar och lossningar
samt i de flesta fall gå med tom vagn i den ena riktningen. Man torde kunna
uttala, att i genomsnitt blott en fjärdedel av arbetstiden användes för själva lasskörningen.
Slutligen är att märka, att vinsterna äro större i samma mån, som vägarna
äro dåliga. För lantbrukets räkning ske landsvägstransporterna i stor utsträckning
under vår och höst. Som ett medelvärde bör kunna antagas, att den jordbrukande
1 Se överstelöjtnant Th. Hellebergs hjulringsutredning, intagen uti »VagfrAgans utveckling i
Sverige», av undertecknad utgiven 1913 å Sv. Teknologföreningens förlag.
99
befolkningen transporterar sina förnödenheter och produkter till c:a 40 % under de
för vägarnas motståndsförmåga ogynnsamma tiderna av året.
De teoretiska vinsterna reduceras med hänsyn till arbetstidens användning
och transporternas fördelning under året i praktiken antagligen till c:a 1/10, därest
man vill uppställa en kalkyl för hela årets transporter med vagn.
Tabellerna A och B upptaga sådana förmedlade värden med utgångspunkt från
några olika förekommande medelvärden å lutningsförhållandena. I samma tabeller
äro också införda värden för en enbets tvåhjulig kärra av den konstruktion, som
användes i Stockholmstrakten.
För att jämföra de angivna medellutningama med bekanta förhållanden,
torde kunna sättas:
medellutning 1:80
» 1:60
» 1:40
» 1:30
» 1:27
» 1:17
= väg å utpräglat slättland,
= väg i allmänhet å slättbygd,
= väg i »Sörmlandsbygd»,
= väg i Bergslagen,
= väg i Värmlands skogsbygd,
— väg i fjälltrakter.
När man nu utgår ifrån, att en sats nya breda hjul för en fyrhjulig arbetsvagn
kostar c:a 75 kronor (utan bössor), kan man snart med ledning av de förut
avsnitt 79 Kontrollera mot PDF
angivna tabellerna räkna ut, att det ej behöves mer än en kort tid för att intjäna
utlägget för de nya hjulen.
I det föregående har av praktiska skäl utredningen i huvudsak omfattat
endast två hjulringsbredder, nämligen 5 och 10 cm., ävensom endast en fyrhjulig
och en tvåhjulig arbetsvagn. Utredningen har avsett att giva en inblick i
de breda hjulringarnas betydelse för å ena sidan vägbanans vidmakthållande, å andra
sidan möjligheten av mera ekonomiska vägtransporter.
I det följande kommer att lämnas en teknisk motivering till de i förslaget
till väglag upptagna bestämmelserna angående minsta tillåtna hjulringsbredd för olika
slags fordon och olika maximibelastningar å hjulen. %
V. förmer och föreskrifter i utlandet beträffande hjulringsbredden, vilka skulle
kunna anpassas efter svenska vägförhållanden.
Det är självklart, att normer för hjulringarnas bredd icke kunna vara .lika
inom olika länder. Därtill äro trafik- och vägförhållanden allt för skiljaktiga. Även
sedan den avsedda förbättringen i väghållningen inom vårt land inträtt, måste de
svenska vägarna vid jämförelse med exempelvis Tysklands, Frankrikes och Englands
vägar betecknas såsom svaga. I dessa länder gällande praxis eller föreskrifter om
hjulringsbredder äro alltså ej användbara inom vårt land. Däremot torde de danska,
100
norska och holländska vägtyperna kunna sägas mera motsvara våra blivande vägar.
En översikt över lagstadganden och praxis om hjulringsbredden i dessa länder meddelas
därför här nedan.
I Danmark äro följande hjulringsbredder fastställda: i 8 amt 7.5—8 cm. och
i andra 8 amt 10—10.4 cm. Dessa mått gälla överhuvud för fordon, som användas
till godstransporter å landsvägarna, och i några fall även för åkdon, avsedda för
5—7 passagerare. I några amt angives i föreskrifterna, att påbudet avser lass om
minst 1,500 kg. vikt.
I Norge äro inom 15 amt gällande bestämmelser, som i sammandrag kunna
återgivas sålunda:
2-hjuliga fordon skola hava 6.5 — 10 cm. hjulringsbredd; 4-hjuliga fordon
6.5—13 cm. breda hjulringar.
Emellertid har ett amtsingenjörsmöte 1906 uttalat önskvärdheten av hjulringsbreddens
bestämmande till:
för 1-spända fordon minst 8 cm.
» 2- » » » 10 »
»3-» » »12»
samt hjulringsdiameter:
för 2-hjuliga fordon minst 90 cm.
» 4- » » » 70 »
Nyligen har amtsingenjören i Stavanger föreslagit:
för 2-hjuliga fordon:
vid total vikt intill 800 kg. minst 7.8 cm.
» » » över » » » 10 »
för 4-hjuliga fordon:
vid total vikt intill 1,400 kg. minst 7.8 cm.
» » » över » » » 10 »
För Holland har föreslagits, att hjulringsbredden skall vara:
1 cm. för varje 30 kg. av hjultrycket, dock att dessa 30 kg. få ökas med 1
avsnitt 80 Kontrollera mot PDF
kg. för varje decijneter av hjulets diameter.
I detta sammanhang kan nämnas, att den internationella vägkongressen i
Paris (1908) uttalade, att hjultrycket ej bör överstiga 150 kg. per cm. av hjulringens
bredd.1 Som synes, gäller detta uttalande för fordon, som trafikera mycket starka vägar.
VI. Nuvarande föreskrifter om hjulringsbredden i Sverige.
I Sverige finnas som bekant tvenne förordningar angående hjulringsbredden,
nämligen dels automobilförordningen (av den 30 juni 1916), dels hjulringslagen (av
den 28 juni 1907).
1 De engelska och amerikanska deltagarna i kongressen ansåge sig ej kunna biträda beslutet,
emedan de ansågo vägarna vore i allmänhet allt för svaga för ett sådant tryck. De föreslogo
i stället 105 kg. per cm. av hjulringsbredden, varjämte skulle fordras, att hjuldiametern
skulle vara minst 90 cm. vid ett sådant maximitryck.
101
Den förra förordningen föreskriver, att hjulringarna å automobiler med hjulringar,
som icke äro av mjukt eller elastiskt ämne, skola vara 8 cm. för ett hjultryck
av högst 400 kg. För varje överskjutande fullt eller påbörjat 50-tal kg. av
hjultrycket skall hjulringsbredden ökas med 0.5 cm., dock erfordras icke i något
fall större bredd än 25 cm. Ifråga om bredden av hjulringar av mjukt och elastiskt
ämne, komma jämlikt automobilförordningen föreskrifter, därest så befinnes erforderligt,
att utfärdas av Kungl. Maj:t.
Hjulringslagen föreskriver en minsta bredd av 7 å 12 cm., oberoende av antalet
hjul å åkdonet, lastens storlek och antalet dragare, varmed fordonet framforslas.
VII. Förslag till bestämmelser för bredden å hjulringar på fordon,
som användas å de svenska allmänna vägarna.
a. Allmänna beräkningsgrunder.
Som synes av ovanstående uppgifter, finnes i olika länder en hel mängd olika
föreskrifter, vilka sinsemellan äro mycket divergerande och till och med så att säga
skära varandra. Då vi nu emellertid i Sverige i och med den nya väglagen vilja
införa vissa minimifordringar å våra vägar, erhålles i dessa fordringar en basis för
bestämmandet av lämpliga hjulringsbredder. Utgångspunkten är därvid — i anslutning
till vad som här ovan under avdelning I anfördes — följande:
Den mot vägbanan vilande delen av ett fordons hjulringar får ej utöva större
medeltryck per ytenhet än som motsvarar vägbanans minsta motståndsförmåga.
Med andra ord betyder detta, att den mot vägen vilande ytan av en hjulring måste
vara så stor, att hela hjultrycket, fördelat lika på varje kvadratcentimeter av
beröringsytan, ej överstiger å
I kl. väg ....................... 6.5 kg.
II » » 4.5 å 6.0 kg.
III » » 3.5 å 4 o »
eller de i det föregående angivna värdena för vägbanans motståndsförmåga vid
avsnitt 81 Kontrollera mot PDF
ogynnsam väderlek. Då emellertid de för II och III kl. väg angivna värdena äro
gränsvärden, har för räkningarnas förenkling valts medelvärden, nämligen:1
för II kl. väg + 4.5 _ g 25
2
TTT 3.0 "f 4.5 Q i
» III > » ----- = 3.75 kg.
2
Vid beräkningen av den sålunda erforderliga hjulringsbredden måste man ju
gå ut ifrån, att hjulet alltid sjunker ned något i vägen — dock ej så mycket, att
hjulspår bildas. Man kan då uppställa den frågan: huru mycket får ett hjul nedsjunka
i vägbanan, utan att man skall rubricera märket efter hjulet såsom hjulspår?
Härom kunna givetvis åsikterna vara delade. För sin egen del anser undertecknad,
1 Jämför, vad härom anföres längre barn under e. sammanfattning.
102
att man under inga villkor kan medgiva en större temporär nedpressning, än att pilhöjden
på den mot vägen anliggande hjulringsdelen uppgår till 0.5 cm. För de
vanliga hjulringsdiametrarna av 65 till 100 cm. blir motsvarande längd av den mot
vägen pressande hjuldelen följande:
65
cm.
diameter............
70
»
» ............
75
»
»
80
»
» .......
85
»
» ............
90
»
»
95
»
X> ............
100
»
11.4 cm. längd
11.8 » »
12.2 » »
12.6 » »
13.o » »
13.4 » »
13.8 » »
14.2 » »
För varje mot vägen anliggande centimeter av hjulringens bredd erhålles
sålunda en tillåten last vid 65 cm. hjuldiameter av:
vid I kl. väg: 6.5 x 11.4 kg.
» II » » 5.25 x 11.4 »
» III » » 3.75 x 11.4 » 0. s. v.1
Den erforderliga hjulringsbredden beräknas enligt följande formel:
B =---— , där
r s
B = hjulringsbredden i cm.
P = belastningen per hjul i kg.
y — tillåtna medelbelastningen i kg. per cm2.
S = bärytans längd i cm.
I fråga om värdet av S i förhållande till hjuldiametern har man den geometriska
formeln:
c:y <;v*c "X
Om h, anliggningsytans pilhöjd, enligt det föregående bestämmes till 0.5 cm.
erhålles:
S = V 2 D—1
Då emellertid potensen y2 D—1 är tämligen
besvärlig att använda, har densamma
för vissa värden å hjuldiametern (D) approximerats
till en rät linje, som uttryckes:
S = 6.3 + 0.7 7 —
10
1 Den läsare, som ej önskar ingå på den matematiska behandlingen av ämnet, kan lämpligen
direkt härifrån övergå till e. Sammanfattning.
103
Denna approximation gäller nämligen för hjuldiametrar från 65 cm.
och uppåt (D ^ 65) så långt som praktiskt taget kan erfordras, eller till
en lijuldiameter av 150 å 180 cm. Vid de större diametrarna ger den större värde
än den ursprungliga formeln, men detta torde vara en fördel, ty vid insättning i
formeln B = — blir vid samma belastning (P) den erforderliga bredden (B) något
y S
mindre vid dessa stora diametrar. Vägbanan har nämligen, som framgått av det
avsnitt 82 Kontrollera mot PDF
föregående, en i viss grad plastisk konsistens. Detta medför, att undanskjutningen
av vägbanans material alltid blir svårare och nedsjunkningen härigenom mindre, då
trycket vid hjulets framrullande blir mera vertikalt, - ett förhållande, som ju inträder
vid större hjul. Formeln kan alltså sägas genom approximationen giva bättre
resultat än i ursprungligt skick. I fråga om små diametrar (D < 65 cm.) är approximationen
ej användbar, men då, såsom längre fram skall närmare beröras, hjul av
mindre storlek än anförda 65 cm. icke må tillåtas å fordon, som framföras å
allmän väg, är approximationens oanvändbarhet i berörda hänseende utan betydelse.
Koefficienten y är enligt det föregående för:
I kl. väg........................................................ 6.5 kg. per cm2.
II » » ........................................................ 5.25 » » »
in » » ........................................................ 3.75 » » »
Insättas dessa värden tillsammans med approximationen för S, erhållas något
avrundade värdena å yS, nämligen för I kl. väg:
/ Si = 6.5 (6.3 + 0.7 7 = 5 (8 + etc.
Genom den nu omhandlade transformeringen och approximationen hava formlerna
för resp. I, II och III kl. väg fått det mycket enkla utseendet:
P
104
b. Formler för vanliga åkdon.
Emellertid äro formlerna ej användbara i sitt ovanstående skick. De angiva
måttet för ett vanligt vagnshjuls erforderliga bärande bredd. Nu veta vi, att en
hjulring av järn eller stål inom kort förslites i kanterna, så att dessa bliva runda
eller sneda. Dessa avnötta kanter verka som en kil: de bidraga att skjuta vägmaterialierna
åt sidan. Kantens förmåga att bära — den vertikala komposanten av
reaktionen —- är så liten, att hjulringens bäryta i själva verket reduceras med 1 cm.
vid slitna hjul (de flesta torde i praktiken vara slitna). Som ersättning härför
måste hjulen göras av motsvarande större bredd, d. v. s. i formlerna måste ett
tillägg av 1 cm. göras vid beräkning av hjulringsbredden.
Med ledning av allt det föregående får man nedanstående slutgiltiga formler
för beräkning av hjulringsbredden å landsvägsfordon, nämligen:
för I kl. väg Bi = l +
II » » Bil = 1 + -
4
» III » » Bni = 1 + - 3
\ 10 /
Dessa formler äro tillämpliga också för automobiler med jävnhjulringar, varvid
dock göres den förutsättningen, att de ej framföras med större hastighet än 10
å 12 km. per timme.
I detta sammanhang bör något anföras beträffande hjulringsbredden å fjädrade
fordon. Det är givet, att med hänsyn till den genom vagnsfjädrarna åstadkomna
mjukare gången hos ett fordon vägbanan åverkas i mindre grad, än vad
avsnitt 83 Kontrollera mot PDF
fallet är vid framförandet med samma hastighet av ofjädrade, lika belastade fordon.
Detta har ock kommit till synes i föreskrifter för hjulringsbredden, utfärdade i vissa
av Norges amf. Enligt dessa föreskrifter får hjulringsbredden å tjädrade lastfordon
vara från 0.5 till 2.5 cm. d. v. s. 5 å 25 % eller i genomsnitt 15 % mindre än
å ofjädrade fordon. Emellertid bör man för svenska förhållanden taga sikte på,
att fjädrar anbringas å landsbygdens hästfordon i huvudsak endast i de fall, då man
använder fordonet helt eller delvis för körning i trav. Genom denna större körhastighet
bliva emellertid stötarna mot vägbanan givetvis häftigare än vid körning
i skritt. Man torde i fråga om denna ökade åverkan genom hästfordonen kunna
använda samma normer för bestämmande av hjulringsbredden som anses lämpliga i
fråga om automobiler med hänsyn till deras åverkan av vägbanan vid olika hastigheter.
Enligt de för automobiler framdeducerade formlerna, ökas hjulringsbredden
med 10 % vid en hastighetsö&mm? av 5 km. per timme eller från skritt till trav.
Man kan alltså uppskatta den erforderliga ökningen i hjulringsbredd för hästfordon,
som med full last köras i trav, till cirka 10 % av den lämpliga bredden å hjulringarna
för i skritt framförda fordon.
(• + £)
(• + £)
( 8 + -D \
Slutgiltiga formler för
järnhj ulringar.
105
Å ena sidan skulle alltså enligt det föregående för vissa åkdon på grund av
utfjädring kunna medgivas en minskning av hjulringsbredden om i genomsnitt 15 %.
A andra sidan skulle en ökning om cirka 10 % vara nödvändig för samma åkdon
på grund av den större hastighet, varmed de stundom framföras. De två motsatta
intressena ifråga om hjulringsbredden kunna anses i det stora hela neutralisera
varandra och sålunda ringarnas bredd utan korrektioner böra beräknas direkt enligt
de förut angivna slutgiltiga formlerna.
Emellertid finnes ett slag av åkdon, som äro kombinerade person- och laståkdon
— de s. k. åkvagnarna. För dessa torde böra medgivas ett avdrag å den
för lastfordonen föreslagna hjulringsbredden.
c. Formler för automobiler med massiva gummihjulringar.
I fråga om massiva gummihjulringar för automobiler framhäves från automobilisthåll,
att föreskrifter om hjulringarnas bredd äro obehövliga, alldenstund gummihjulringama
äro mindre motståndskraftiga än alla vägbanor och sålunda alltid göras för vägbanans
vidkommande tillräckligt breda. Detta är enligt undertecknads åsikt icke överensstämmande
med verkliga förhållandet. Satsen torde visserligen kunna anses vara
riktig i fråga om stadsgator samt de stora kulturländernas göda chausséer, ja, även
avsnitt 84 Kontrollera mot PDF
i fråga om våra blivande allmänna vägar av I och II kl. under gynnsam väderlek.
Men satsen är ingalunda riktig i fråga om våra vägar under dåliga väderleksförhållanden.
Man skall naturligen ej döma efter det förhållandet, som aldrig hör få
förekomma, att skarpkantig makadam ligger lös på vägarna utan hoppressning med
vält och täckning med pinmo eller grus, varigenom ringarna hastigt förstöras.
Gummiringarna äro emellertid på ett särskilt sätt ofördelaktiga för landsvägarna,
nämbgen dels i fråga om drivhjulen genom släp friktionen, dels beträffande alla hjul
genom sin av adhäsion och vakuum framkallade »sugande» egenskap. Erfarenheten
har givit vid handen, att gummihjul — detta isynnerhet i fråga om pneumatiska
ringar samt massiva ringar, då automobil framföres med stor hastighet — »draga
upp» vägmaterialier ur vägbanan. I första hand gäller detta pinmo och grus, men
ej sällan kastas också makadamstycken upp ur sitt tillpackade läge i vägbanan.1
På grund av dessa olika sätt att åverka vägbanan, nämligen genom tryck
samt genom ovannämnda släpfriktion och sugning, torde en lagstiftning även i fråga
om gummihjulringar vara påkallad. Detta har också tidigt insetts i vårt land, då
ju både den gällande automobilförordningen och förslaget till dess revision innehålla
stadganden i berörda hänseende. Emellertid kan av flera anledningar stadgandena
ej vara desamma som de, vilka äro lämpliga för hjulringar av järn och stål.
Såsom framgår av den av herrar Anders Rosborg, C. J. Magnell och O. E.
Lundholm verkställda och den 28 januari 1911 dagtecknade utredningen om gummihjulringar
(se automobilkommitténs betänkande den 5 februari 1912), får en massiv
gummihjulring av den allmänt brukliga halvcylindriska sektionen genom trycket en
avplattning, som ökar dels anliggningsytans längd dels dess bredd. Genom den
1 Vid omfattande under en följd av år gjorda undersökningar å vissa kretschausseer i
Tyskland har den genomsnittliga vägunderhållskostnaden per lastautomobil av genomsnittstorlek
(10-tons total vikt) uppgått till 50 Pfg. per kilometer och vagn, under det att motsvarande kostnad
för ett anspänt lastfordon av medelstorlek (2-tons total vikt) uppgått till 3 Pfg. per kilometer och vagn.
Vägkommissionen. II. 14
106
sålunda ökade anliggningsytan minskas hjulets nedsjunkning i en viss grad. Det
gäller sålunda att kunna finna några värden för denna ökning av ytan för att kunna
beräkna nedsjunkningen eller ock att vid fasthållande av en viss tillåten maximinedsjunkning
beräkna den bredd, som gummiringen bör hava, då den icke är utsatt
för tryck. Den nyss åberopade utredningen lämnar en del användbara uppgifter
avsnitt 85 Kontrollera mot PDF
härom; desamma måste dock i viss mån justeras på den grund, att de hänföra sig
till en belastning, som överstiger till och med den för I kl. väg i det föregående
angivna jwmmimotståndsförmågan.
De sakkunniga konstatera bland annat, »att gummiringens utsvällning på
bredden genom belastningen liksom yttrycket tilltager, om också långsamt med
belastningen». Vidare uttalas »att, då en sådan ring har nära 1 cm. större maximibredd
vid belastningsstället, an en järnring skall hava för samma belastning enligt
nu gällande förordning, det synes rimligt, att en enkel gummiring även tages 1 cm.
smalare än en järnring avsedd för samma belastning». Då nu förordningarna med
avseende å järnringens bärande bredd enligt det föregående uttryckes med formlerna:
etc.,
skulle alltså en reduktion enligt ovanstående uttalande innebära, att för gummiringar
bredden enligt nyssnämnda formel minskades med 1 cm. alltså:
Bik =
D
10
)
1 och
Blig
För III kl. väg, varå inga automobiler med massiva gummiringar torde böra
få framföras, erfordras ingen formel.1
För egen del har undertecknad intet att erinra emot en sådan enkel slutledning
betraktad såsom utgångspunkt för vidare utveckling av beräkningsgrunden
för bredden av gummihjulringen. En överslagsberäkning har nämligen givit vid
handen, att en massiv gummiring av samma bredd som en järnhjulring har vid
det för järnhjulet avsedda största hjultrycket och samma verkliga nedsjunkning i
vägbanan genom avplattningen ungefär 10 % större tryckyta än järnhjulringen,
varför sålunda totaltrycket kan vara i motsvarande grad större eller ock ringbredden
vara lika mycket mindre. Då gummiringarna i de flesta fall äro av en bredd av 8
å 12 cm., utgör avdraget 0.8 å 1.2 cm. eller i genomsnitt 1 cm., som i den rela
1
I Sverige gjorda försök beträffande framförande av lastautomobiler med massiva gummihjulringar
å svaga vägar (III kl.) hava visat olämpligheten av sådana ringar, ty desamma äro
avsevärt hårdare än vägbanan, varjämte den runda tvärsektionen verkar som en kniv, så att
hjulen skära ned sig mycket värre än järnhjul av samma bredd. Härtill kommer, att drivhjulen
genom släpfriktionen gräva eller muddra undan den lösa vägbanans beståndsdelar.
107
terade utredningen ansetts såsom lämpligt avdrag. Men, såsom till en början anfördes,
gummihjulen åverka vägbanan ej blott genom tryck utan ock genom släpfriktion
och sugning. Den dynamiska åverkan är ju i varje fall större än den statiska och
tilltar vid ökning av åkdonens hastighet. De i det föregående angivna siffrorna
å vägbanans motståndsförmåga, — 6.5, 5.2 5 och 3.7 5 kg. per cmä för resp. I, II
avsnitt 86 Kontrollera mot PDF
och III kl. väg — avsågo hjultryck av hästfordon och automobiler med järnhjulringar,
vilka samtliga fordons trafikhastighet ej torde överstiga 10 å 12 km. i timmen.
Automobiler med massiva gummiringar framföras med en hastighet upp till
20 å 22 km. De åverka vägbanan genom tryck, friktion och sugning på grund
av denna större hastighet högst betydligt mera än samma vagn, framförd med 10
å 12 km. hastighet. En utgångspunkt för beräkning av denna ökade åverkan
genom stor hastighet torde kunna sökas uti de av gummiringfabrikanterna utfärdade
villkoren för garanti av ringar. Enligt dessa garantivillkor får belastningen per
hjul ej överstiga en viss vikt, varvid trafikbelastningen skall taxeras 50 % över den döda
vikten av vagnen och nettolasten.1 Med andra ord: fabrikanterna anse, att vid en
maximihastighet av 20 å 22 km. per timme är påfrestningen å hjulringarna och
sålunda också på vägbanan 50 % ^större än vid stillastående. Då de för beräkningen
av bredden å järnhjulringar angivna siffrorna å minsta motståndsförmågan mot
hjultryck å respektive I och II kl. väg avsågo fordon med en hastighet upp till 10 å
12 km. per timme, gälla sålunda dessa siffror för en hastighet emellan stillastående
och 20 å 22 km. hastighet.1 2
Frågan gäller nu att bestämma, under vilken progression påfrestningen stiger.
Det torde vara ytterst svårt att med någon större tillförlitlighet ens kunna mäta
sig till densamma. Emellertid ligga värdena så nära varandra, att något fel av
betydelse för resultatet ej uppstår, om man förutsätter påfrestningens variation
proportionellt emot hastigheten.
I samma proportion måste givetvis hjulringsbredden tänkas ökad under i övrigt
oförändrade förhållanden.
p
Nu är emellertid utgångsformeln B =---uppsatt med y hänfört till 10
y ^
km. hastighet, varför sålunda en transformering av formlerna bör äga rum med
utgångspunkt från sistnämnda hastighet (H). Samtidigt införes korrektion av formeln,
så att den gäller generellt för var och en av de gummiringar, som användas
å samma hjul och som anses lika belastade. Antalet ringar betecknas med n.
Man erhåller då:
Bg = 11 ± 40 • -Z__i
50 n y S
Insättes detta värde i formlerna för beräkning av hjulringsbredderna för
resp. I och II kl. väg, erhålles:
1 Deri omnämnda övertaxeringen av belastningen (50 %) fordras bland annat av Trelleborgs
Gummi A.-B. Vissa utländska fabriker begära endast 25 % övertaxering. Säkerligen torde den
svenska firmans uppgift vara för svenska vägförhållanden den tillförlitligaste, helst dess fabrikat
är det kanske mest använda i Sverige.
2 Uti en i »Zeitschrift för Transportwesen und Strassenban» n:r 6 för 1916 intagen uppsats
avsnitt 87 Kontrollera mot PDF
har Kreisbaumeister M. Lauterbach, kommit till det resultatet, att avnötningen å vägbanan
varierar proportionellt med hastigheten intill 20 km. per timme, men ökas vid högre hastighet med
kvadraten på hastigheten.
108
för I kl. väg:
P
H + 40
1
för II kl. väg:
H + 40
P
Slutgiltiga formler
för massiva
gummiringar.
1
De värden å hjulringsbredden, som de nu framlagda formlerna giva,
böra givetvis något överstiga de av fabrikanterna såsom tillräckliga »garanterade»
ringbredderna för samma belastning, ty i motsatt fall vore ju en lagstiftning
om bredden å gummihjulringar obehövlig. I tabell C återfinnes en jämförelse
mellan den av fabrikanterna tillåtna belastningen för olika hjulringsbredder samt den
enligt ovanstående formler beräknade belastningen per hjul för samma ringbredder.
Av tabellen framgår, att ringar av 6.5—8.5 cm. bredd i allmänhet kunna fullt belastas
för användning å även II kl. väg. Däremot kunna av 9.o—12.o cm. bredderna
endast de största ringdiametrarna å II kl. väg helt utnyttjas enligt fabrikanternas
garantivillkor. Samtliga de grova ringarna med 14.o—16.o cm. bredd, som huvudsakligen
begagnas å lastautomobiler om 5 å 6 tons lastförmåga, kunna icke fullt
belastas vid gång å II kl. väg, och endast de större diametrarna kunna helt
utnyttjas å I kl. väg. Allt detta har uträknats under den förutsättningen, att
maximihastighet begagnas vid resp. vagnars framförande. Om hastigheten nedsättes,
ökas givetvis användbarheten av ringarna å såväl I som II kl. väg.
Alla de personer och myndigheter, som haft frågan under behandling, hava
samstämmigt uttalat, att något behov av föreskrifter för luftringar ej förefinnes och
detta av den anledningen, att nämnda ringar vore mycket svagare än vägbanan och
att deras stora elasticitet medförde, att en med hänsyn till vägbanans motståndsförmåga
fullt tillräckligt bred anliggningsyta uppkomme, då ringen belastas. Alldenstund
medeltrycket per cm- uppgår till högst 3.8 3 kg. per dill'' medgiver
undertecknad uttalandets riktighet i fråga om själva tryckpåkänningen, men
vågar dock bestrida dess allmänna giltighet i fråga om trafikerande automobiler.
Ty kilverkan och friktion, som uppkomma vid automobilernas framförande med
stark fart, inverka synnerligen ofördelaktigt på vägbanan. Härtill kommer den ytterligare
åverkan, »sugning», som dessa pneumatiska ringar redan vid jämförelsevis låg
hastighet åstadkomma till stort men för vägbanans bestånd och som snarare tilltar med
ökad bredd än minskas. Föreskrifter om minsta bredd å luftringar kunna alltså ej undanröja
alla olägenheterna, utan måste desamma avhjälpas på annat sätt. Det enda medel, som
avsnitt 88 Kontrollera mot PDF
mig veterligt hitintills kunnat utfinnas, är att göra vägbanans yta så seg och tät som 1
1 Lufttrycket varierar i pneumatiska ringar från lägst 4 kg. per cm’, nämligen vid en
ringbredd av 85 mm., motsvarande en total ringbelastning av 250 kg., till högst 5.7ökg. per cm*
vid en ringbredd av 135 mm., motsvarande en total ringbelastning av 600 kg. Medeltrycket mot
vägbanan kan uppskattas till 2/j av lufttrycket, alltså till högst $ • 5.7 5 = 3.83 kg. per cm2.
cl. Pneumatiska gummihjulringar.
(Luftringar.)
109
möjligt. Detta åstadkommes någorlunda genom en omsorgsfull tätning av densamma
med pinmo i förening med grus eller liknande ämnen. Vid en utvecklad väghållningsteknik
bör man, såsom redan nu inom de stora kulturländerna och även inom
några svenska städer äger rum, använda impregneringar (ytbegjutning eller indränkning
vid slitlagrets påläggande) med härför lämpliga bituminösa (tjärpreparat) eller
andra »bindeämnen». Några föreskrifter om viss bredd för pneumatiska hjulringar
böra sålunda tillsvidare icke utfärdas.
e. Sammanfattning.
Vad nu emellertid angår utgångspunkten för formlerna, nämligen den tilllåtna
rörliga medel-belastningen per ytenhet, så togos, såsom ovan framfördes, medelvärden
för vägar av II och III kl. Emellertid torde häremot vara att anmärka,
att därigenom överansträngas de svagare vägarna inom de angivna klasserna. Då
emellertid dels det med avseende å trafikbelastningen endast är fråga om ganska ringa
avvikelser, dels överansträngningen skulle ifrågakomma ganska sällan, dels slutligen
vid samma tillfällen, då överansträngning skulle förekomma, det är antagligt, att
de flesta lasterna måste temporärt minskas, för att dragarna skola kunna draga
fram dem å de betydligt svagare enskilda vägarna, hava de ifrågavarande medelvärdena
ansetts kunna utan större risk väljas för att erhålla likformighet över hela
landet och ej betunga vissa landsdelar med för dem onödig minimibredd å hjulringarna.
Härtill kommer ju också, att Konungens befallningshavande har i sin
hand att vid särskilt ogynnsamma tider (källossningen) påbjuda ett temporärt minskande
av det tillåtna hjultrycket.1
Granskar man nu de uppställda formlerna, faller det genast i ögonen, vilken
stor betydelse hjuldiametern spelar på bestämmandet av ringbredden å hjulen. Detta
är för dem, som sysslat med vägtransporter, en känd sak, ty man vet, att de stora
hjulen skära mindre ned i vägbanan. Genom de uppställda formlerna har kunnat
uppklaras den i vissa länder besvärliga frågan om bestämmandet av tvåhjuliga
åkdons hjulringsbredder. De nu angivna formlerna gälla nämligen i lika hög grad
avsnitt 89 Kontrollera mot PDF
för sådana åkdon. På den grund att de tvåhjuliga fordonen hava stora hjul — upp
till 1.5 meters diameter och mera — blir genom formlernas tillämpning hjulringsbredden
för dessa stora hjul på långt när ej den, som erfordras för de mindre
hjulen å en fyrhjulig vagn med samma belastning per hjul. Vidare torde formlerna
utan inskränkning kunna användas i fråga om sådana automobiler, som hava hjulringar
av metall. (I praktiken är det endast lastautomobiler, avsedda för landsbygden.
) I detta sammanhang torde böra meddelas, att det i vissa länder är förbjudet
att använda mindre hjuldiameter än 70 cm.
VII. Jämförelse mellan å ena sidan här föreslagna bestämmelser, å andra
sidan nuvarande bestämmelser i Sverige samt vissa bestämmelser och
praxis i utlandet för beräkning av hjulring sbredden.
För att nu demonstrera dels den praktiska innebörden av de förordade formlerna,
dels resultatens förhållande till de i det föregående beskrivna bestämmelserna
eller praxis inom vissa andra länder och nuvarande bestämmelser här i Sverige för 1
1 I Holland är det påbjudet, att vagnar, tillhörande Waterstaat (förvallningen av allmänna
arbeten), ej få lastas med mer än 500 kg., då vägarna äro uppblötta.
no
hjulringsbredden å åkdon och automobiler, har efterföljande uppställning, tabell D,
blivit gjord.
I densamma hänför sig uträkningen till de för de olika länderna här i det
föregående angivna grunderna. Personfordon hava i allmänhet fjädrar, varjämte de
äro tämligen lätta. Formeln för III kl. väg ger för de lättare enspända fordonen
ett värde å hjulringsbredden av 4 cm., som med hänsyn till avnötningen å järnringens
kanter bör betraktas som minimum å hjulring sbredd för landsväg shästfordon.
I fråga om belastningen för lastfordon har utgångspunkten varit en total vikt av 1,000
kg. för enbetslass. Motsvarande belastning för tvåspända fordon har antagits till
1,650 kg. Bakhjulen äro i båda fallen mer belastade än framhjulen. Beträffande automobilerna
bör märkas, att desamma äro synnerligen hårt baklastade för erhållande av
stor adhäsionsvikt. De i tabellen angivna tontalen avse automobilernas nettolast.
Egna vikten utgör:
för automobil med l.o tons lastförmåga högst 2,000 kg.
»
» 1.5 »
»
» 2,200
»
» 2.0 »
>?
» 2,500
»
»
» 3.o »
»
» 2,900
»
»
» 4.o »
»
» 3,600
I fråga om automobilerna framgår av tabell D, att för lastautomobiler med
ett hjultryck av 2,200 kg. skulle erfordras å II kl. väg en bredd av 31 cm.
å järnhjul samt 2 x 17 cm. å massiva gummihjul. I båda fallen torde hjulringsbredden
få anses så stor, att ej minst med hänsyn till körbanans bredd (4. o
avsnitt 90 Kontrollera mot PDF
m.) dessa hjulringsbredder i praktiken äro omöjliga och förty automobiler med större
hjultryck än 2,000 kg. icke under några förhållanden kunna användas å sagda vägtyp.
Här uppkommer sålunda en praktisk gräns mellan »lättare automobiler» och
»tyngre automobiler», av vilka båda grupper den senare icke kan tillåtas å II kl. väg.3''
Yad beträffar automobilernas förhållande till I kl. vägar, framgår av tabell
D, att man för dessa vägar av allmän beskaffenhet (med 6.5 kg. minsta motståndsförmåga)
icke torde kunna lämpligen använda större hjultryck än 3.2 ton. Vid
större transportmängder, än som kunna framföras med sistnämnda automobilstorlek
— 4-tons biler — bör lasten delas å automobil och tillhörande släpvagn, ett i utlandet
vanligt, men här i landet hitintills ej använt system. Det är givet, att å
särskilt starkt byggda I kl. vägar, ett större hjultryck kan utan olägenhet komma
till användning; detta bör i så fall bli föremål för särskilt tillstånd av Konungens
befallningshavande i fråga om vägar å landsbygden samt stadsmyndighet beträffande
vägar och gator inom resp. stadssamhällen.
Jämföras de resultat, som erhållits enligt här ovan framlagda beräkningsgrunder,
med de övriga uti tabellen, så finner man, att för vanliga fordon den nya
beräkningsmetoden ger resultat, som falla inom den nuvarande hjulringslagens
gränssiffror.
Den nuvarande automobilförordningen föreskriver för små värden för automobiler,
om de skola framföras å II kl. väg. Däremot fordrar automobilförordningen
intill den som maximum föreskrivna bredden av 25 cm. i det närmaste samma 1 2
1 I den män egna vikten är mindre, kan givetvis nettolasten ökas, utan att hjultrycket stiger.
2 Internationella vägkongressen i Paris (1908) uttalade, att hjultrycket må å vanliga automobilvägar
ej överskrida 2.000 kg., varjämte maximihastigheten bör bestämmas till 25 km. per
timme och den vanliga hastigheten ej uppgå till mer än 18 km. per timme.
in
hjulringsbredder, som beräknas för I kl. väg. En jämförelse med utländska
bestämmelser och förslag ger vid handen en ganska god överensstämmelse för vanliga
åkdon. Tabell E visar nu brukliga hjulringsbredder å lastautomobiler. De
förutsätta högst betydligt starkare vägar, än vi nu i allmänhet hava och inom
överskådlig tid kunna erhålla i någon större omfattning.
VIII. Slutligt förslag till bestämmelser om hjulring sbredden å landsvågsfordon.
Beträffande a nspända personfordon torde man kunna gå ut ifrån, att de lätta tvåhjuliga
åkdonen endast äro avsedda för två personer. De fyrhjuliga enbetsåkdonen för
uteslutande personbefordran torde väl lämna plats för högst fyra personer. Tvåspända
avsnitt 91 Kontrollera mot PDF
personåkdon böra särskiljas i fordon för högst sex personer och sådana för mer än
detta antal. Man torde vidare kunna antaga, att så gott som alla personfordon
hava störa hjul, d. v. s. de fyrhjuliga minst O.90 cm. och de tvåhjuliga minst 1.4
meter diameter. Föreskrifterna om hjulringsbredden böra därför kunna bestämmas
med hänsyn till stora hjul, helst det i varje fall ju är fråga om jämförelsevis små
hjultryck. Fördenskull föreslås följande minimihjulringsbredder:
För enspända tvåhjuliga personfordon 4.0 cm.
* » lyr- » » med plats för högst fyra personer 4.0 »
» tvåspända» » >■ » » » högst sex » 6.0 »
» » » » » » » » mer än » » 7.o »
Av dessa fordon är den sistnämnda typen ganska sällsynt, varför bestämmelse
härom eventuellt torde kunna undvaras.
Då man ju ej kan i fråga om vanliga lantbrulcsåkdon mäta lasten för varje
gång eller i vanliga fall ej ens ange den maximilast, som avses kunna framföras å
ett sådant fordon, torde man böra bestämma vissa bredder, oberoende av lasterna,
och föreslås härutinnan med hänsyn till hästars dragförmåga följande minimivärden:
Enspänd tvåhjulig kärra:
hjuldiameter 0.6 5—1.4 m. hjulringsbredd 10.0 cm.
» över 1.4 » » 8.0 »
Enspänd fyrhjulig vagn:
hjuldiameter 0.65—O.so m. »
» över O.so » »
Tvåspänd fyrhjulig vagn:
hjuldiameter 0.65—O.so m. »
» över 0.80 » »
10.0 »
8.0 »
12.0 »
10.0 »
Kombinerade fjädrade tvåspända person- och lastfordon:
hjuldiameter 0.6 5—O.so m. hjulringsbredd lO.o cm.
» över 0.80 » » 8.0 »
För andra hästfordon böra gälla ovanstående beräkningsformler. Härmed
avses specialfordon, i första hand sådana, som framdragas av mer än två dragare,
såsom stenkrossar, tröskverk, lokomobiler m. fl. Vidare torde för tunga fordon,
vilka från städerna köras ut på landsbygden, exempelvis bryggare-, fotogen-,
stenkols- med flera vagnar, gälla bestämmelser, som direkt hänföra sig till hjul
-
112
trycket. Till underlättande av beräkningen meddelas i tabell H uppgift å erforderliga
hjulringsbredder för fordon, som avses skola trafikera även III kl. väg.
Av sistnämnda tabell framgår, att hjultryck på 1,200 kg. förutsätter så breda
hjulringar, att praktiskt taget detta hjultryck bör anses såsom maximum. Vid
tider, då vägbanan är torr, torde kunna undantagsvis användas större hjultryck
med hjulringsbredd beräknad efter formeln för II kl. väg. Det bör i så fall ligga
i Konungens befallningshavandes hand att bestämma, var och när en sådan transport
får äga rum.
Emellertid torde transport av anspannsfordon med hjultryck över 1,200
kg. i praktiken bliva ytterst sällsynt, ty av lantmannahjuldon hava samtliga tyngre
avsnitt 92 Kontrollera mot PDF
tröskverk (vikt högst 4,200 kg.), halmpressar (högsta vikt 3,000 kg.), hårdpressar
(högsta vikt 3,600 kg.), motorlokomobiler (högsta vikt 3,000 kg.) samt transportabla
ånglokomobiler intill 23 hästkrafters maskinstyrka (vikt 4,000 kg.) högst 1,200 kg
hjultryck. Andra fordon, framförda av två dragare, torde ävenledes icke hava ett
hjultryck över 1,200 kg. Man torde nämligen även med ett par de bästa dragare
icke kunna å vanlig väg med säkerhet föra fram större lass än 4,400 kg.; vilket
motsvarar 1,200 kg. hjultryck.
För särskilt tunga självgående lokomobiler och traktorer, som hava mer än
1,200 kg. hjul- eller valstryck, må gälla de i tabell I upptagna valsbredderna, då
desamma skola framföras även under ogynnsam väderlek.
Automobiler med pneumatiska gummiringar (luftringar) äro tills vidare med
hänsyn till vägbanan ej underkastade bestämmelse om viss hjulringsbredd.
Personautomobiler äro i regel försedda med sådana hjulringar. Nu i trafik
vanligen förekommande pneumatiska gummiringar torde tåla intill c:a 600 kg belastning
per ring. Två ringar å samma hjul förekomma stundom å mycket tunga personautomobiler
samt å lättare lastautomobiler upptill 1,500 kg. lastförmåga. Totala
största hjultrycket utgör då 1,200 kg., varför sålunda alla personautomobiler och
lätta lastautomobiler, försedda med pneumatiska ringar, kunna framföras å III kl. vägar.
Beträffande automobiler med järnhjulringar eller massiva gummihjulringar må
föreskrivas, att högst 2.o tons hjultryck (last och egen vikt) får förekomma å II
kl. vägar1; automobiler av högst 3.2 tons hjultryck få användas å I kl. väg
utan inskränkning i fråga om transporter vid ogynnsam väderlek. Ännu tyngre
automobiler få endast efter för varje särskilt fall lämnat medgivande av Konungens
befallningshavande användas å vissa I kl. vägar. Det bör också här anmärkas,
att i fråga om hjultryck av 2.o ton och däröver respektive fordons totala vikt är så
avsevärd, att ett stort antal broar för närvarande ej bära sådana fordon.
Till belysande av den praktiska betydelsen av begränsningen till 2,000 kg.
av hjultrycket å II kl. vägar må anföras följande. Enligt de upplysningar, som
inhämtats, hava nyare lastautomobiler i allmänhet nedanstående hjultryck:
2.0 tons biler 1,550 kg. å bakaxeln, 700 kg. å framaxeln
2.5 » » 1,900 » » » 800 » » »
3.0 » » 2,150 » » » 850 » » »
4.0 » » 2,900 » >'' » 900 » » »
1 Enligt Kreisbauraeister Lauterbach varierar avnötningen å landsvägar med kvadraten
på fordonens totala vikt, då denna överstiger 2 ton (motsvarande c:n 700 kg. tryck å varje drivhjul).
Det bör sålunda vara i väghållningens intresse att i största möjliga och lämpliga grad
avsnitt 93 Kontrollera mot PDF
hålla nere hjultrycken.
Det torde ej möta några svårigheter att i fråga om 3. o tons vagnar överflytta
en del av bakhjulens belastning på framhjulen och därigenom minska trycket till
maximum 2,000 kg. II kl. vägar skulle alltså kunna befaras av vagnar med intill
3,000 kg. lastförmåga. Då 2- och 3-tons vagnar redan nu äro de vanligaste och
enär för körning utom de större städernas närmaste rayon tyngre vagnar ytterst
sällan användas, torde 2,000 kg. som tillåtet maximihjultryck icke verka hämmande
på lastautomobiltrafikens utbredning å landsbygden.
Andra hjuldon än automobiler med hjultryck upp till 2,000 kg. torde vara
ytterst sällsynta, om man bortser från traktorer och maskinvältar. De största i
Sverige förekommande traktorerna (totalvikt 8,600 kg.) hava ett största hjultryck
av 2,800 kg. De skulle sålunda ej kunna gå fram å II kl. vägar. Då de emellertid
med hänsyn till sin uppgift att å åkrar draga fram plogar (motorplogar) hava försetts
med synnerligen breda hjulringar, — fullständiga valsar —, torde från vägsynpunkt
intet vara att erinra emot att av Konungens befallningshavande tillstånd
lämnas i särskilda fall för deras framförande — detta ej blott å II kl., utan även
ä en stor del III kl. vägar under förutsättning likväl, att eventuellt förefintliga
broar bära den stora vikten av ända till 8,600 kg. Maskinvältarna hava en totalvikt
av 5.5 till 20 ton. För röyarbeten torde 12 ton vara den största utanför de
stora städernas närmaste omgivningar ifrågakommande vikten å maskinvältar. Det
valstryck, som är närmast jämförligt med ett hjultryck, torde för en 12 tons vält
uppgå till 4 ton; dock är bredden så stor, att vägbanan ej tar skada. En sådan vält
torde emellertid på grund av sin totalvikt ej utan försiktighetsåtgärder kunna tagas
över broar. De viktjusterbara vältarna, som i tomgång väga 5.5 å 6.o ton, hava
icke mer än 2 tons tryck för halva valsen (motsvarande ett hjul tryck). Deras
netto-totalvikt är också ej större än en 3-tons automobil. För dessa motorvältar
möter sålunda intet hinder att passera II kl. väg.
För I kl. vägar föreslås, såsom ovan anfördes, 3.2 tons största hjultryck.
Det torde under en följd av år endast bli fråga om ett fåtal vägar, nämligen sådana
som ligga intill större städer, å vilka automobiler med hjultryck intill sistnämnda
vikt komma till användning. Emellertid har detta höga hjultryck, som utövas av
automobiler med 4-5 tons lastförmåga, satts med tanke på framtiden samt med
hänsyn till broar, vilka å vissa platser redan inom närmaste tiden kunna behöva
utföras för ett större hjultryck och för en större total fordonsvikt än som II kl.
avsnitt 94 Kontrollera mot PDF
innebär. En automobil med 3.2 tons största hjultryck torde väga i sin helhet
mellan 9 och 10 ton, således hava ungefär samma vikt som de tyngre wn/vältarna.
För beräkning av hjulringsbredden må gälla de i det föregående angivna formlerna
för resp. jämhjul- och massiva gummihjulringar. Hastigheten bestämmes efter
automobilens största utväxling. Hjuldiametern för gummihjul bestämmes efter den
största diametern på nya hjul. Itingbredden mätes, där gummiringen är bredast.
Fälgen får givetvis ej inräknas i gummihjulrings bredd. Tabellerna F och G innehålla
uträknade värden å bredden på massiva gummihjulringar för olika hjultryck
och hjuldiametrar, vilka värden uträknats enligt de i det föregående omnämnda
formlerna.
Det bör i detta sammanhang påpekas, att automobilismens representanter ofta
framställa krav på rättigheten att framföra lastautomobil med större hjultryck än
som skulle få förekomma enligt ovanstående föreslagna bestämmelser för maximala
hjultrycket. Dä det för att uppnå en motsvarande ökad bärighet hos vägbanan
Vägkommissionen. It 15
114
erfordras så högst betydande kapital, att av denna anledning det sålunda iordningställda
vägnätet bleve ganska litet, komme i själva verket cirkulationen av automobiler
härigenom att försvåras i stället för att befrämjas. Enär, såsom nu framhållits,
vid en genomgående vägförbättring vägstandard och väglängd av ekonomiska
skäl stå i omvänt förhållande till varandra, bör alltså en väl avvägd begränsning i
fordringarna på motståndsförmåga hos vägarna uppställas. Undertecknad hyser den
åsikten, att de i det föregående föreslagna maximihjultrycken för de olika vägklasserna,
äro med hänsyn till vägarnas så att säga ekonomiska bärighet de för
vårt land högsta överkomliga och att man bör till det yttersta anstränga sig —
åtminstone under de närmaste 20 å 30 åren — att i fråga om allmännare använda
fordonstyper söka hålla hjultrycket så lågt som möjligt.
Militära fordon böra förses med hjulringar av samma bredd, som föreskrives
för civila fordon med motsvarande hjultryck.
Hjuldiametrar under 0.6 5 meter få ej förekomma å fordon, som trafikera
allmän väg.
IX. Några synpunkter i fråga om kontrollerandet av vägbanas motståndsförmåga.
I det föregående har utgåtts ifrån, att vägbanan skall inneliava viss bärighet
mot trafik — d. v. s. mot rörligt hjultryck. Denna bärighet, som för var och en
av de tre vägklasserna satts till ett visst minsta värde, uttryckt i kilogram per
kvadratcentimeter, måste förefinnas under varje tid, alltså även under de med hänsyn
till de olika vägbyggnadsmaterialiernas motståndsförmåga ogynnsammaste årstider
och väderleksförhållanden.
avsnitt 95 Kontrollera mot PDF
Det blir givetvis en konstruktionssak att, sedan maximihjultryck och hjulringsbredder
för olika hjultryck och hjulhöjder (diametrar) bestämts, i varje fall
bestämma, huru vägbanan av förhandenvarande materialier skall utformas. Denna
konstruktionssak faller utom ramen för denna utredning, då den hänför sig till
alla möjliga — nu kända eller först framdeles uppfunna — olika byggnadssätt, vilka
alla ju kunna godkännas, om de i verkligheten giva vägen föreskriven motståndsförmåga.
Sedan en väg blivit iordningställd, gäller det alltså att kontrollera, om den
verkligen innehar den för densamma bestämda bärigheten mot trafikbelastning. Denna
kontroll, som bör verkställas under de för vägen ogynnsammaste förhållandena med
hänsyn till vägbyggnadsmaterialierna, sker riktigast genom framförande i erforderlig
utsträckning av hjuldon med största tillåtna hjultryck och häremot svarande minsta
tillåtna hjulringsbredd. Allt efter den väntade trafikens livlighet har naturligtvis
stipulerats för vägen den i väglagen föreskrivna minimibärigheten eller större bärighet.
Till belysande på elementärt sätt av minimifordringama å vägbanans bärighet,
sådana de i början av denna uppsats angivits, må nämnas, att vid minsta tilllåtna
hjulhöjden (65 cm.) vägbanan skall för varje centimeter av hjulringsbredden
tåla en belastning av:
för I kl. väg
» II > »
» III » »
72 kg.
58 »
43 »
i
115
samt att för varje decimeter, varmed hjulhöjden överstiger den angivna minsta hjulhöjden
(65 cm.), vägbanan skall tåla för varje cementimeter av hjulringsbredden en
ökning av belastningen utöver de ovan angivna värdena av:
för I kl. väg ........................... 5 kg.
» II » » 4 »
» III » » 3 »
Med uttrycket tåla avses, att ingen permanent formförändring av vägbanan
skall uppstå vid hjuldonens framförande. Härvid förutsättes, att man icke kör å
samma plats å vägbanan alla gånger, utan »delar på spåren», ty ej ens den starkaste
vägbana kan i så fall uthärda trafikbelastningen.
Permanenta formförändringar (hjulspår) uppstå av skilda anledningar, såsom
1) otillräckligt sammanpressat slitlager,
2) för motståndssvaga materialier i slitlagret,
3) otillräcklig tjocklek av slitlager och därunder eventuellt särskilt anbragt
bärlager (tillsammans ofta kallade hårdgöring),
4) för svag vägkropp, d. v. s. otillräckliga dimensioner å vägrenar, doseringar,
stödmurar och trummor,
5) underhaltiga materialier i vägkroppen,
6) otillräcklig dränering, varigenom vägkroppens materialier bliva motståndssvagare,
än de i motsatt fall skulle vara.
Av ovanstående olika anledningar till en inträdd deformation av vägbanan
avsnitt 96 Kontrollera mot PDF
hänföra sig de två första till det specifika hjultrycket d. v. s. medeltrycket per
kvadratcentimeter av den mot vägbanan anliggande delen av ett framrullande hjuls
ring; de övriga hänföra sig till det maximala hjultrycket, för vars uppbärande det
fordras allt efter vägkroppsmaterialiernas beskaffenhet dels olika tjockt fördelningslager
(bärlager) dels ett visst mottryck från angränsande delar av vägkroppen, för
att ej materialiernas elasticitetsgräns skall överskridas och materialierna skola
sammanpressas eller vika undan. 1
X. Slutord.
Ovanstående uppsats har haft till ändamål att belysa en av de faktorer,
som vid en blivande teknisk-ekonomisk vägreform måste beaktas, nämligen förhållandet
mellan vägbanans motståndsförmåga och trafikens beskaffenhet. Frågan
om en ekonomisk vägtrafik och en ekonomisk väghållning torde icke kunna lösas
utan att väghållare- och vägtrafikantintressena i berörda hänseende gå varandra
1 Under förutsättning exempelvis att fördelningsvinkeln vore 2 :1 (63°) och vägkroppens
material närmast under bärlagret hade en bärighet av 0.5 kg. per cm3 oavsett egna vikten av slitoch
bärlager, skulle bärlagrets tjocklek behöva vara för resp. maximihjultryck:
å I kl. väg 55 cm.
» II » » 42 »
> III » » 29 »
För lägre totala hjultryck erfordras mindre tjocklek å bärlagret — allt under förutsättning
av användning av de i det föregående föreslagna hjulringsbredderna.
116
avsevärt till mötes, ty goda vägar fordra en välordnad vägtrafik och vice versa.
Det har från såväl den ena som andra sidan sagts, att sådana »uppoffringar» av
ekonomiska skäl icke kunna bringas. För egen del vågar undertecknad uttala, att
det antydda nödvändiga tillmötesgåendet ej är någon som helst uppoffring, utan en
god affär, som blir mera lönande, ju raskare reformen kan genomföras. Och det
erforderliga kapitalutlägget torde för landet i sin helhet och för den enskilda i varje
särskilt fall bliva i förhållande till vinsten skäligen obetydligt. Som av ifrågavarande
uppsats början och slut framgått, är det inga obilligheter som i avhandlade
hänseende begäras, utan framställas synnerligen måttliga anspråk — anspråk,
vilkas tillfredsställande såsom tungan på vågen dock är utslagsgivande i spörsmålet,
huruvida den förestående vägreformen skall bliva ekonomisk eller ej.
Ingemar Petersson.
117
Tabell A.
Genom den förbättring i transportförmågan, som erhålles, om man^utbyter 5 em.
breda hjul mot dylika av 10 em. bredd, åstadkommes ett direkt ökat arbetsutbyte
vid körning under ogynnsam väderlek] (under källossning, efter längre tids
nederbörd), vilket ger nedanstående besparing i transportkostnaden.
,
2 te
c.s
33 d ^
S §fi ö
2 *-ö
!
avsnitt 97 Kontrollera mot PDF
Stigningsförhållande å olika
delar av vägen
Par-vagn
Transportförbättring
Kärra
Transportförbättring
I kl.
väg
II kl.
väg
in ki.
väg
dålig
väg
I kl.
väg
n ki.
väg
ni k-i.
väg
Dålig
väg
, o
1
.
O/
/O
O/
/o
%
7o
%
%
%
;
1:80
Av vägen är:
- H och 7« — 1:20
8
19
24
40
6
15
20
34
1:60
7* - H » 7 * ~ 1:15
B
16
21
35
4.5
13
17
29
1:40
7, — H » 7 > — 1:20
5
14
18
30
3.5
11
14
25
! 1:30
7» - H » 7» — 1:15
4.5
12
15
26
3
9
12
21
1:27
7* — H » 7* — 1:20
4
10
13
23
2.5
8
10
18
1:20
hela sträckan 1:20
3.5
9
11
21
2.0
7
8.5
16
1:17
7s — 1:20 och 72 — 1:15
3
8
10
19
1.5
6
7.5
14
1:15
hela sträckan 1:15
2.5
7
9
17
1.0
5.5
7
12
Tabell B.
Genom den förbättring i transportförmågan, som erhålles, om man utbyter 5 em.
breda hjul mot dylika av 10 em. bredd, åstadkommes ett direkt ökat arbetsutbyte,
vilket, om 40 % av transporterna ske under ogynnsam väderlek oeh de övriga under
god väderlek, i genomsnitt för hela årets vagntransporter ger
nedanstående besparing.
*
2
Par-vagn
Transportförbättring
Kärr a
Transportförbättring
nornan
stignir
c:a
Stigningsförhållande å olika
delar av vägen
I kl.
väg
11 kl.
väg
111 kl.
väg
dålig
väg
I kl.
väg
n ki.
väg
in ki.
väg
dålig
väg
%
o/
/O
O/
%
%
O/
/o
/o
%
1:80
Av vägen är:
7* — H och 7* — 1:20
3
8
10
16
2.5
6
8
14
1:60
!
x
l
"i
2.5
6
8
14
2
5
6
12
1:40
7» - H » 72 — 1:20
2
5
7
12
1.5
4
5
10
1:30
7» - H » 7 s — 1:15
1.5
4.5
6
10
1
3.5
4.5
8
1:27
7. — H » »/. — 1:20
1.5
4
5
9
1
3
4
7
1:20
Hela sträckan 1:20
1
3.5
4.5
8
0.5
2.5
3.5
6
1:17
7» — 1:20 och 7» — 1:15
1
3
4
7.5
0.5
2
3
5.5
1:15
hela sträckan 1:15
I
2.5
3.5
7
0.5
2
2.5
5
118
Tabell C.
Jämförelse mellan tillåten belastning å massiva gummihjulringar enligt gummihjulringsfabrikanternas
garantivillkor och här framställt förslag
för vägar av I och II klass.
1
Dimensioner
i
millimeter1
Belastning per
hjul enligt
fabrikanterna
___kg^________
Totalt | Dödvikt
CO ö
3.5
M a
eö g
Tillåten belast- ning per hjul
--------
I kl. väg)II kl. vä
kg. | kg.
Profil 05
800x65x51
375
250
22
475
385
900 x 65 x 51
375
510
410
| 1010x65x51
375
540
435
1130x65x51
375
575
465
Profil 75
750 x 75 x 62
550
365
22
490
385
810x75x62
550
505
400
905x75x62
550
540
430
1050 x 75 x 62
550
585
460
1140x75x62
550
610
480
Profil 85
800 x 85 x 65
700
465
22
605
490
900x85x65
700
640
515
1080 x 85 x 65
700
710
570
1140x85x65
700
730
590
Profil 90
760x90x70
800
530
20
645
520
860 x 90 x 70
800
avsnitt 98 Kontrollera mot PDF
690
555
1 1020 x 90 x 70
800
760
605
Profil 100
760 x 100 x 75
950
630
20
720
575
| 850 x 100 x 75
950
760
610
j 950x100x75
950
800
650
1030x100x75
950
845
675
1160x100x75
950
900
710
Profil 120
j 820x120x80
1300
865
20
890
715
i 900x120x80
1300
935
750
1010 x 120 x 80
1300
995
795
1 1100x120 x 80
1300
1045
835
1400x120 x 80
1300
1110
970
1500x120x80
1300
1265
1010
Profil 140
830x140x90
1650
1100
16
1080
900
950 x 140 x 90
1650
1165
965
1030x140 x 90
1650
1230
1005
1120x140x90
1650
1280
1035
Profil 160
970 x 160 x 100
2000
1330
16
1365
1090
1060x160x100
2000
1410
1155
Anmärkningar
1 I marknaden förekommande
mindre hjulringar hava för liten
diameter i slitet tillstånd för att
tillåtas å fordon, som trafikera
allmänna vägar.
jg a,
s
so
c
Q!2
Öl®
-f-
oo
Qh
oo
ko
.2 § | _
£ +) o
® El°
+
sl
£
st. ringur tillräckliga för 1-tons
|! bil å II klass väg.
(2 st. tillräckliga för 1.5 tons bil
11 å II kl. väg.
I f 2 st. tillräckliga för 2-tons bil å
j | II kl. väg.
Dessa ringar användas huvudsakligen
för mycket tunga bilar, som
ej få gå å II kl. väg.
119
Tabell D.
Jämförande tablå över resultaten av olika bestämmelser för beräkning av hjulringsbredder.
J !
S £
Hjulringsbredd enligt
Fordon
i
U
| .
Förslag till normer
för Sverige
Nuvaran- j
de j
Nuvarande j
svenska j
Danska
Norska
nyare förslag
till best.
^ ®
rÖ
ö Spö
Hjuld:
ce
5
£
I kl. väg
11 kl. väg
HI kl.
väg
hjul rings- lag
förord- j
ningen
ser
3 s »
Kas
Enspänd tvåhjulig personkärra 140
200
—
—
4.0 cm.
—
—
4.5 cm.
» lastkärra ...
100
500
—
—
lO.o »
! 7-12
—
| 7.5—8.o
{ lO.o
12.5 » ''
> > »
140
500
—
8.5 »
1 cm.
_
| cm.
) cm.
11.0 »
Enspänd fyrhjulig personvagn
85
225
—
_
5.5 »
—
—
—
6.0 »
i j lastvagn ...
65
325
—
—
8.5 »
\ 7—12
\l0.0 —
) 7.6
8.0 »
»
90
325
—
—
7.0 »
| cm.
j cm.
( cm.
7.0 »
i
Tväspänd fyrk ju lig personvagn
85
300
—
—
7.0 »
—
—
—
8.0 »
t> » lastvagn ...
65
450
—
—
11.0 »
) 7—12
—
7.5—8.0 cm.
1 10. o
11.6 »
» » »
90
450
—
—
lO.o »
j cm.
—
10—10.1 »
j cm.
11.0 »
Antomobiler med järn hjulringar
1 tons 10 å 12 km. max. hast.
85 1200
15.5 cm.
19.0 om.
16 cm.
\
2.0 tons > » » »
951600
19.0 x
24.0 »
_
-
20 »
—
—
2.5 > å> > » i>
95 1900
22.5 »
28.0 »
—
22 »
—
—
—
3.0 tons * » » »
95
220C
26.0 »
(31.o) »
—
—
29 »
—
—
4 » » » »
105
3000
33.5 »
—
—
—
36 »
—
|
Automobiler med massiva gnm- mihjulringar
1 tons 22 km.tim. max. hast.
85
1200
2x 7.5 »
2x 9.5 »
2x 7.5 »
j 2.o » 20 » ''> »
95
1600
2x 9.o »
2xl2.o »
avsnitt 99 Kontrollera mot PDF
—
2x 9.0 »
—
—
—
: 2.5 » s » » »
95
1900
2x10.5 »
2x14.0 »
—
2x10.5 »
—
—
—
; 3.0 18 » » »
95*2200
2x12.5 »
(2 x 17) »
—
__
2x12.5 »
_
—
_
4.0 a> 16 » » »
10513000
1 2x16.0 »
—
—
—
2x12.5 » 1
—
—
1 Automobillagen bestämmer, att sammanlagda bredden av gummiringarna å ett hjul ej behöver överstiga 25 cm.
Då 2 ringar om vardera 12 cm. äro för smala, måste den närmast större bredden, li cm., användas.
Fälgen får emellertid enligt prejudikat inräknas i bredden.
120
Tabell E.
För närvarande använda dimensioner å gummihjulringar på lastautomobiler.
Last
total
Scania-Vabis
1
1 Mannesman-Miilag
Horch
Benz-Graggenau
Stoewer
Fram-
hjul
Bakhjul
Fram-
hjul
Bakhjul
Fram-
hjul
1 „ I
Bakhjul ; j Bakhjul
Fram-
hjul
Bakhjul
400 kg.
Pneum.
760/1001 760/100
|
i
i
Pneum.
500 kg. 765/1051 765/105
t
11 ’
| 750 kg.j
Pneum.
820/1201 820/120
|
1000 kg.
Pneum.
820/120 2x820/120
Massiva
810/75 830/80
Pneum.
880/120 2x880/120
1
i
i 1500 kg.
Massiva
760/90 1 2x850/85
1 j
830/75 ! 900/120
Massiva
850/85 j 2x880/85
1
|2000 kg.
760/90
2x950/100
Massiva
810/90 2x1030/140
860/90
2 X 860/90
860/90 | 2 x 900/100
!
Massiva
810/90 1 2 x 820/100J
j.3000 kg.
760/100
2x950/120
825/100
2x1010/120
860/90
2 x 920/100
870/100 2x1010/120
820/100
a930/120
(krigs)
2x950/120
a2x 1010/120
(krigs)
3500 kg.
1
1
860/90
! | |
2x920/120;
1 i
4000 kg.
1
820/120 2 x 1010/120
830/120
2 x 1030/140
! !
830/100 2 x 1030/140
!
5000 kg.
1
820/120 2 x 1050/140
830/120 2 x 1030/140
1
830/120
2 x 1030/140
830/120 2 x 1030/140
830/120
2x1030/140
6000 kg.
|
820/12012x1060/160
i
i
|
830/12oJ 2 x 1050/160
[
121
Tabell F.
Erforderlig bredd å massiva gummihjul för automobiler, som trafikera
blivande I kl. vägar.
Max.
hastighet
km/tim.
Yttre hjuldiameter uti om.
i Hjul tryck
i kg.
730—845
850-945 950-1045 lff|°5 “JJj
1250— . . , .
j i Anmärkningar
i
Minsta hjulringsbredd i cm.
enligt äldre
automobilför
ordningen
600
22
8.5
8.0
_
—
—
10
cm.
700
»
9 5
9.0
8.5
8.o
—
—
11
800
»
11.0
10 5
10.0
9.5
9.0
8.5
12
»
! i
900
/
12.5
12.0
11.5
10.5
lO.o
9.5
13
»
»
1 ;
2x 6.0
2 x 5.5
1000
f
14.0
13.5
12.5
12.0
11.5
10.5
14
»
\
2 x 6.5
2 x 6.5
2 x 6.0
2x 5.5
2x 5.5
2 x 5.0
i 1100
l
15.5
15.0
14.0
13.5
12.5
12.0
15
»
»
\ ■
2x 7.5
2x 7.0
2x 6.5
2 x 6.0
2x O.o
2 x 5.5
1200
»
2 x 8.o
2 x 7.5
2x 7.0
2x 6.5
2x 6.5
2 x 6.0
16
»
1300
20
2x 8.5
2 x 8.0
2x 7.5
2 x 7.0
2 x 6.5
2x 6.0
17
»
1400
2 x 9 o
2 x 8 5
2 x 8.0
2x 7.5
2x 7.0
2x 6.5
18
»
l 1500
2 x 9.5
2 x 9.0
2 x 8.5
avsnitt 100 Kontrollera mot PDF
2 x 8.0
2x 7.5
2 x 7.0
19
»
1600
»
2xl0.r,
2 x 9.5
2x 9.0
2 x 8.5
2x 8.0
2 x 7.5
20
»
1700
»
2x11.0
2x10.5
2x10.0
2 x 9.0
2x 8.5
2x 8.0
21
»
1800
»
2xl2.o
2x11.0
2x10.5
2 x 10. o
2 x 9.5
2x 9.0
22
1900
18
2x 12.0
2x11.0
2x105
2xl0.o
2 x 9.5
2x 9.0
2.3
»
2000
»
i
2 x 13.o
3 x 8.5
2x12.0
2x11.5
2x10.5
2 x lO.o
2x 9.5
24
»
2100
i,
2x13.5
2 x 12.5
2xl2.o
2x11.0
2x10.5
2 x lO.o
25
i
3x 8.5
3x 8.0
i 2200
t
2xl4.o
2x13.5
2x125
2xl2.o
2x11.0
2x 10.5
»
»
»
i
3x 9.o
3 x 8.5
3x 8.0
2300
i
2x!5.o
2 x 14.0
2x13.0
2 x 12.5
2x12.0
2x ll.o
»
»
t
3x 9.5
3 x 9.0
3x 8.5
3 x 8.0
2400
f
2 x 15.5
2x14.5
2x14.0
2 x 13.o
2x12.5
2x11.5
»
»
\
3 x lO.o
3x 9.5
3x 9 o
3x 8.5
3 x 8.0
! 2500
f
2x 16.0
2x15.5
2x14.5
2 x 13.5
2 x 13.0
2x 12.0
»
»
1 ;
3x10.5
3x10.0
3x 9.5
3 x 8.5
3 x 8.0
| 2600
16
f i
1
2x16.0
2x 15.5
2x145
2 x 13 5
2 * 13.0
2x12.5
»
»
3 x 10.5
3x10.0
3x 9.5
3 x 9.0
3x 8.5
3x 8.0
2700
( |
3x11.0
2x16.0
2 x lä.o
2 x 14.5
2 x 13.5
2x13.0
»
*
1
3 x 10.5
3x10.0
3x 9.5
3x 9.0
3x 8.5
2800
»
<
1
3x11.0
3x11.0
2x16.0
3 x 10.5
2x15.0
3x 9.5
2x14.0
3x 9.0
2x13.5
3x 8.5
»
»
2900
1
_
3x11.0
3x11.0
2xlo 5
2x14.5
2 x 14.0
»
»
»
t
3x10.0
3x 9.5
3x 9.0
3000
1
_
_
3x11.0
2 x 16 o
2xl5.o
2x14.5
»
»
»
1
3x10.5
o X 9.5
3x 9.0
3100
t
—
—
—
3x11.0
2x16.0
2 x 15.0
»
»
1
3xl0.o
3x 9.5
3200
i:
—
—
—
3x11.0
2x 16.o
2 x 15.6
»
»
t
3x10.5
3x10.0
Mindre hjuldiameter un 75 cm. (gummiringens ytterkant å nya ringar) får ej förekomma.
Större hjultryck än 3200 kg. kan ej tillåtas på grund av broarnas för låga bärighet.
De siffror, som äro angivna med fetstil, utmärka de för resp. hjultryck vanligaste ringdiametrarna.
Siffrorna äro avrundade nedåt till jämn halv-centimeter.
Vägkomm issionan- I.
16
122
Tabell G.
Erforderlig bredd å massiva gummihjulringar för automobiler, som trafikera
blivande II kl. vägar.
Max.
hastigh
km/tim
Yttre hjuldiameter uti
cm.
''It,i ul tryck
1 i kg.
et
750—845
850-945 950—1045
1050—
1145
mo-
ms
1250—
1345
Anmärkningar
Minsta hjutringsbredd i
om.
enligt äldre
automobilför- ordningen
500
22
8.5
8.0
—
—
—
—
9
cm.
000
»
10. o
9.5
9.o
8.5
8.0
—
10
»
700
»
12.0
11.0
10.5
lO.o
9.5
8.5
11
»
800
»
!
135
2 x 6.5
12.5
2 x 6.0
12.0
11.5
11.0
10.0
12
»
900
»
1
l
läs
2 x 7.5
14.5
2x 7.0
13.5
2x 6.5
12.5
2x 6.o
12.0
11.5
13
»
1000
»
2 x 8.5
2 x 8.0
2x 7.5
2 x 7.0
2x 6.5
2x 6.0
14
»
1100
»
2x 9.0
2 x 8.5
2 x 8.o
2x 7.5
2x 7.0
2x 6.5
15
»
1200
»
avsnitt 101 Kontrollera mot PDF
2x10.0
2 x 9.5
2x 9.0
2 x 8.5
2x 8.0
2x 7.5
16
»
1300
20
2 x 10.5
2 x lö.o
2 x 9.5
2x 9.0
2x 8.5
2x 8.0
17
»
1400
»
2x11.5
2x11.0
2x10.5
2 x 9.5
2x 9.0
2x 8.5
18
»
1500
»
2x12.0
2x11.5
2x11.0
2x10.5
2 x lO.o
2x 9.0
19
»
1600
»
1
1
2x 13.0
3x 8.5
2x12.5
3x 8.0
2 xl2.o
2x11.5
2xll.o
2x10.0
20
»
1700
»
1
2x14.0
2x13.5
2x12.5
2x12.0
2x11.5
2x10.5
21
»
1
3x 9.0
3 x 8.5
3x 8.o
’
1800
»
f
\
2x15.0
3 x 9.5
2 x 14.0
3x 9.0
2x13.5
3x 8.5
2x12.5
3x 8.0
2x12.0
2x11.5
22
»
1900
18
1
2x15.5
2x14.5
2x14.0
2x18.0
2x12.5
2x12.0
23
»
t
SxlO.o
3x 9.5
3x 9.0
3x 8.5
3x 8.0
2000
»
(
!
2x16.0
3x10.5
2x15.0
3xl0.o
2x14.5
3x 9.6
2x13.5
3 x 9.0
2 x 13.0
3x 8.5
2x12.5
3x 8.0
24
*
Mindre hjuldiameter itu 75 cm (gummiringens ytterkant å nya ringar) får ej förekomma.
De siffror, som äro angivna med fetstil, utmärka de för resp. hjultryck vanligaste ringdiametrarna.
Siffrorna äro avrundade nedåt till jämna halv-centimeter.
123
Tabell H.
Erforderlig tyuiringsbredd å speeialfordon, som framföras å blivande 111 kl. vägar.
Hjul tryck
i kir.
Hj
uldiameter uti cm.
050—749 |
750—849
850 - 949 , 950—1149
i 1150—1449
1450—1749
Anmärkningar
Minsta hjul ringsbredd i om.
i
,
|
Motsvarande ungefär- lig totalvikt å 4- hjuligt fordon
300
8.0
7.5
7.0 | 6.5
6.0 i
5.5
1 000 kg.
400
10.5
9.5
9.0 8.5
7.5
7.0
1400 »
500
12.5
11.5
11.0 10.5
9.5
8.5
1800 »
000
15.0
14.o
13.0 12.5
11.0
10.0
2 100 »
700
17.o
16.0
15.o 14.5
13.0
11.5
2 400 »
800
19.5
18.o
17.o 16.0
14.5
13.0
2 800 »
900
21.5
20.5
19.0 18.0
16.5
14.5
3 200 »
1.000
24.0
22.5
21.o 20. o
18.o
16.0
3 600 »
1.100
26.o
24.5
23.0 22.0
20. o
17.5
4 000 »
1.200
28.5
27.0
25.o 24.o
21.5
19.0
4 400 »
Tabell I.
Erforderlig valsbredd å
självgående lokomobiler och traktorer (landsvägs-
lokomotiv),
som framföras å blivande III kl. vägar.
Hjul tryck
i kg.
H
juldiameter i cm.
650—749
750—849
850—949 ! 950—1149 ,1150—1449 1450—1749
Anmärkningar
Hj
ulringsbredd i
c m.
1 300
30.5
29.0
27.0 25.5
23.5
20.5
1 400
33.f
31.0
29.0 27.5
25.o
22.0
1 500
35.0
33. o
31.0 29.5
27.0
23.5
1 000
37.5
35.5
33.0 31.5
28.5
25.0
1 700
39.5
37.5
35.0 33.5
30.5
26.5
1 800
42.5
40.0
37.0 3o.o
32.0
28.o
1 900
45.5
42.5
39.o 36.5
34.0
29.5
2 000
48.5
45.0
41.o 38.0
35.5
31.o
>
Bilaga 7
$
P. M.
ANGÅENDE IFRÅGASATT LAGSTIFTNING TILL FÖREKOMMANDE ELLER
LINDRING AV DE GENOM VINTERSJÖFARTENS ISRÄNNOR
FÖRANLEDDA OLÄGENHETER FÖR TRAFIKEN
1 ISVÄGARNA M. M.
127
avsnitt 102 Kontrollera mot PDF
I en vid 1905 års riksdag väckt motion framhölls behovet av åtgärder
till förekommande eller lindring av de olägenheter, som till följd
av sjöfarten inomskärs vintertiden uppkomma för skärgårdsbefolkningen.
Till stöd för motionen anfördes, bland annat, hurusom för en del av
kustbefolkningen, vars enda förbindelseled med fastlandet isvägarna under
vintern ofta vore, dessa vägars sönderbrytande medförde avsevärda kostnader
för återställande av den därigenom avbrutna trafiken. För uppehållande
av samfärdseln måste nämligen anskaffas dyrbara flottbroar,
vilkas skötsel och underhåll krävde ej obetydliga årliga kostnader, som
i de flesta fall uteslutande drabbade kustbefolkningen. Vidare hade
genom isbrytningen stora svårigheter vållats i fråga om stora och viktiga
transporter av olika slag, som plägat företagas endast å isvägarna.
På detta sätt hade för kustbefolkningen viktiga intressen, som förr
utan svårighet kunnat tillgodoses, måst uppoffras och helt vika för sjöfartsintresset.
Vid ärendets behandling fästes riksdagens uppmärksamhet på att
ett betydande antal hemman söder om Bråviken vore för fyllande av
sitt behov utav husbehovs virke och bränsle hänvisade till allmänningsskogar,
belägna norr om samma vik. Transporten av dessa skogsprodukter
kunde icke utan betydande kostnader och svårigheter äga rum å annan
tid, än då Bråviken vore belagd med körbar is. Då sådant vanligen
ägde rum åtminstone under någon del av vintern, hade det förhållandet,
att hemmanen vore genom eu bred havsvik skilda från ifrågavarande
skogsmarker, i äldre tider icke vållat någon avsevärd olägenhet. Förhållandet
hade emellertid blivit ett annat, sedan för Norrköpings städs
räkning anskaffats en isbrytare med uppgift att under vintern hålla
segelrännan i Bråviken öppen. Till avhjälpande av olägenheterna beträffande
vägarna över Bråviken hade på lantbefolkningens bekostnad eu
flottbro blivit anbringad över segelrännan, vilken bro med vindspel
uppdragits på isen, då fartyg skolat passera genom rännan; och ytter
-
128
likare tre sådana hade ansetts nödiga för att tillgodose behovet av
vintervägar över isen. Anskaffandet av dessa broar och den med deras
användande förenade vakthållningen medförde ej oväsentliga kostnader.
Åven inom andra skärgårdar förekomme dylika olägenheter av
isbrytningen, likasom ock klagomål framförts i fråga om isrännas öppenhållande
i insjö.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 april 1905 omförmälde riksdagen
vad sålunda förekommit och anförde i anslutning därtill följande.
Att genom isbrytningen olägenheter av allvarlig art såväl i nyss
angivna avseenden som beträffande fisket förorsakades den vid segelleder
avsnitt 103 Kontrollera mot PDF
bosatta befolkningen syntes riksdagen vara uppenbart. 1 fråga om av
dylik anledning uppkommen skada innehölle 1734 års lag den bestämmelsen,
att »var som hugger upp vinterväg över sjö — — — svare
till skadan». Motsvarande bestämmelse återfunnes dock icke i 1891 års
väglag, som beträffande landsbygden trätt i stället för det kapitel av
byggningabalken, som innehållit berörda stadgande. Ehuru någon anledning
ej syntes förefinnas att förutsätta, det en annan rättsuppfattning
härutinnan inträtt, finge dock saknaden av bestämd föreskrift i berörda
hänseende betraktas såsom en brist i den nuvarande lagstiftningen. Såväl
till skyddande av rätten till vintervägar över isarna som ock för tillvaratagande
av fiskarbefolkningens intressen förklarade sig riksdagen
finna en lagstiftning vara av behovet påkallad, därvid dock riksdagen
— med hänsyn till den stora betydelsen för vårt lands näringar, som
läge däri att sjötrafiken även under vintertiden, så vitt möjligt, upprätthölles
— ansåge nödvändigt, att icke sjöfarten genom en sådan
lagstiftning i för hög grad försvårades eller betungades. På grund av
vad sålunda anförts anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, i vad mån, med nödig hänsyn till sjötrafikens obehindrade fortgång,
de olägenheter, som i följd av vintersjöfarten förorsakades befolkningen
i flera orter av landet, måtte kunna lindras eller förekommas,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill eu sådan utredningkunde
giva anledning.
Genom nådig remiss den 25 maj 1905 anbefalldes länsstyrelserna
att avgiva utlåtanden i anledning av riksdagens berörda framställning.
Sedan yttranden inkommit från samtliga länsstyrelser, infordrades och
avgåvos utlåtanden i ämnet den 30 november 1907 av lantbruksstyrelsen,
den 4 december 1908 av kammarkollegium och den 17 januari 1911
av kommerskollegium, som dessförinnan lämnat överståthållarämbetet
i Stockholm, Stockholms stadsfullmäktige samt Stockholms handels- och
sjöfartsnämnd ävensom handels- och sjöfartsnämnderna i Göteborg, Norr
-
129
köping och Visby, Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges
redareförening tillfälle att yttra sig. Slutligen avgavs utlåtande jämväl
av lotsstyrelsen.
Av den genom länsstyrelserna införskaffade utredningen framgår
att olägenheter, förorsakade av vintersjöfarten genom isens sönderbråkande,
gjort sig förnimbara i åtminstone nio av rikets län, nämligen
i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Göteborgs
och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands och Jämtlands
län. Mest syntes olägenheterna hava framträtt i vissa av rikets kusttrakter,
avsnitt 104 Kontrollera mot PDF
framför allt i Stockholms skärgård med dess långa och talrika
farleder, samt vid stränderna av Bråviken (inloppet till Norrköping) och
i Bohusläns skärgård ävensom, om ock i mindre grad, i den småländska
skärgården. Men även i det inre av landet hade på sina håll obehag
och svårigheter av ifrågavarande slag försports. Sålunda hade klagomål
framställts från befolkningen vid Göta älv och en del värmländska sjöar
samt kring Mälaren och Storsjön i Jämtland. I allmänhet hade enligt
länsstyrelsernas meddelanden de genom isens sönderbråkande vållade
olägenheterna yppat sig i förhållande till vintertrafiken över isarna.
Länsstyrelsen i Stockholms län har därjämte utförligt påvisat det
intrång, som isrännas upptagande gjorde å vinterfisket, särskilt å vissa
skärgårdshemman av ålder tillhörande strömmingsnotvarp. Att svårigheter
för fisket framträtt även på andra håll, såsom i Södermanland,
framginge dock av ytterligare ett par länsstyrelsers utlåtanden. Största
men åstadkomn^e vintersjöfarten givetvis i de fall, då isränna hela
vintern igenom eller under någon större del därav öppenhölles antingen
medelst för isbrytningen särskilt anskaffade isbry tar fartyg eller genom
de trafikerande fartygen själva. Så vore händelsen först och främst i
in fartslederna till Stockholm (Sandhamns- och Furusundslederna) och till
Norrköping samt vidare i bohuslänska skärgården, på Göta älv, i ett
par värmländska sjöar, i Mälaren och i Jämtlands Storsjö. Mera tillfälliga
isbråkningar — även de ägnade att skada istrafiken och fisket —
hade rapporterats bland annat från Stockholms skärgård, Mälaren samt
de småländska och bohuslänska kusttrakterna.
Åtskilliga av de hörda myndigheterna, särskilt utförligt länsstyrelserna
i Stockholms och Ålvsborgs län samt kammarkollegium och kommerskollegium
hava uttalat sig rörande innehållet av den nuvarande lagstiftningen
på området. Därvid framhölls, att något allmänt förbud emot
att vare sig i enstaka fall eller för reguljär sjöfart begagna allmän farled
jämväl den tid av året, då vattnen vore betäckta med bärkraftig is, för
närvarande icke förefunnes, samt att gällande lagstiftning icke heller gåve
Vägkommissionen. II. 17
130
stöd åt några ersättnings- eller skadeståndsanspråk från fiRkerättsägares
eller isvägstrafikanters sida. Stadgandet i 25 kap. 7 § byggningabalken,
att den, som hugger upp vinterväg över sjö, skall svara till skadan
ävensom ådömas ansvar, kunde, lika litet som bestämmelserna i 19 kap.
15 § strafflagen om ansvar för skadegörelse å allmän väg anses i förevarande
fall tillämpliga, vad förstnämnda stadgande beträffade så mycket
avsnitt 105 Kontrollera mot PDF
mindre, som detsamma för landsbygdens del blivit upphävt genom 1891 års
väglag. Å andra sidan påpekades att korrektiv dock icke helt och hållet
saknades till skydd för behöriga intressen, som kunde antagas bliva trädda
för nära genom begagnande av farled vintertiden. Jämlikt § 3 i förordningen
om allmän farled den 30 december 1880 tillkomme det
sålunda Konungens befallningshavande att tillse, huru vid farleds ordnande
och begagnande tjänligast borde förfaras, så att ändamålet kunde
utan oskälig kostnad vinnas, men ock minsta olägenhet tillskyndas den,
vars rätt vore i fråga, och kungörelsen angående särskilda föreskrifter för
handläggning av fråga om farled den 30 december 1380 innehölle
föreskrift om att, förutom trafikanter samt andra, vilkas rätt kunde beröras
av dylik fråga, strand- och fiskeägare skulle vederbörligen höras, och att,
där så funnes nödigt, syn skulle å stället förrättas av sakkunnig man
eller sammanträde med sådana sakägare hållas. Enligt kom mers kollegii
mening vore det väl förerdigt med de åberopade bestämmelsernas såväl
syfte som avfattning, att Konungens befallningshavande med st"d av
desamma vid behov utfärdade reglerande bestämmelser för trafiken i
isbelagd farled, såsom angående isrännas sträckning i farleden, den
hastighet, varmed fartyg finge där framföras, förbud mot att avvika
från en gång upptagen ränna, skyldighet att giva signaler och dylikt.
Såväl kammarkollegium som kommerskolleginm framhöllo emellertid,
att den i ärendet verkställda utredningen tycktes utvisa, att länsstyrelserna
i blott ringa omfattning begagnat sig av den reglerande
befogenhet, som, enligt vad ovan sagts, redan med gällande lagstiftning
torde tillkomma dem.
De av myndigheterna i nämnda syfte vidtagna åtgärderna hava, av
länsstyrelsernas utlåtanden att döma. inskränkt sig till följande. Fiskerättsägares
yrkanden om skydd för sina intressen hava icke i vidare
mån vunnit avseende, än att vederbörande myndighet i ett enstaka fall
— beträffande isrännan i Sandhamnsieden till Stockholm — åstadkommit
rännans upptagande i ändrad sträckning, varigenom ett färre
antal notvarp än förut utsättas för skada. Vad beträffar åtgärder till
istrafikens skyddande har länsstyrelsen i Stockholms län i ett fall, där
tillfälligt förekommande isbråkning ansetts synnerligen farlig för den
131
livliga person- och körtrafiken å isen, nämligen i Vaxholmssundet och
å norra Vaxholmsfjärden, vid vite förbjudit isbråkning. Tillika har
denna länsstyrelse, som ej ansett sig kunna stadga förbud för öppenhållande
av isrännorna i Sandhamns- och Furusundslederna, dock — vid
vite för överträdelse — föreskrivit viss låg maximifart vid passerandet
avsnitt 106 Kontrollera mot PDF
av vid rännorna befintliga färjställen. Vidare har länsstyrelsen i Östergötlands
län genom utslag i ett särskilt mål sökt att, under åberopande
av bestämmelserna i förordningen om farled, reglera istrafikförhållandena
i den genom Bråviken ledande isrännan. Till förekommande av olägenheter
av ångbåtsfart vintertiden i Göta älv har länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län dels i ett fall gemensamt med länsstyrelsen i Ålvsborgs
län meddelat bestämmelser till iakttagande för befälhavarna å
ångfartygen, som trafikera älven, ävensom för dem, som omhänderhava
över ångbåtsrännan utlagd bro, dels i ett annat fall förordna!, att ångare
vid passerandet av viss färjinrättning, då älven är tillfrusen, skall vid
ansvarspåföljd gå med sakta fart. Slutligen har länsstyrelsen i Jämtlands
län i aidedning av klagomål från istrafikanters sida genom allmän
kungörelse utfärdat förbud för ångfartyg, vilka trafikera Jämtlands Storsjö,
att höstetiden, sedan isen vunnit den styrka, att gående kunna
därå färdas, eller vårtiden, så länge isen äger lika styrka, passera de
sund, över vilka allmän väg leder, såvida ej för särskilda fall undantag
av länsstyrelsen medgivas, dock utan att länsstyrelsen ansett sig berättigad
att stadga någon påföljd för förbudets överträdande. Däremot
har länsstyrelsen i Värmlands län i ett särskilt fall förklarat en av ortsinnevånare
vid sjön Lelången gjord ansökning om avlysning av farleden
i sjön årligen under tiden mellan 15 december och 15 april icke
förtjäna avseende.
1 ärendet är upplyst, att de tre färjorna i Sandhamnsleden av
billighetshänsyn bekostats dels av statsmedel, dels huvudsakligen av
Stockholms stad, som ock beslutat att tillsvidare bidraga till kostnaden
för färjornas underhåll och skötsel med ett årligt anslag, ävensom att
Norrköpings stadsfullmäktige frivilligt erbjudit sig att tillsvidare med
visst belopp bidraga till undanröjande av de av isrännan genom Bråviken
förorsakade svårigheter. Vad däremot beträffar färjorna i Furusundsleden,
synas istrafikanterna icke hava lyckats utverka något understöd
till bestridande vare sig av utgiften för färjornas anskaffande eller
av driftkostnaden.
Emellertid äro såväl flertalet länsstyrelser som ock övriga hörda
myndigheter ense därom, att gällande stadganden äro otillräckliga för
nöjaktigt reglerande av ifrågavarande förhållanden, vadan kompletterande
132
lagstiftning i den av riksdagen ifrågasatta riktning av det övervägande
antalet myndigheter förordas.
Vad innehållet i denna nya lagstiftning beträffar utgå myndigheterna
enstämmigt ifrån, att sjöfartsintresset i förevarande fall är det
avsnitt 107 Kontrollera mot PDF
dominerande, i förhållande till vilket såväl isvägstrafikanters som fiskerättsägares
önskemål måste sättas i andra rummet. Särskilt frarnhålles
att hinder ej får läggas i vägen för stad eller hamnplats att för
möjliggörande av sjötrafik till staden eller hamnplatsen vintern igenom
medels isbrytare eller annorledes hålla isränna öppen i dit ledande farleder.
De bestämmelser, som erfordras, kunde fördenskull ej avse mera,
än att dels närmare reglera sjötrafiken för att på sådant sätt i görligaste
mån förminska därav för samfärdseln över isen och vinterfisket föranledda
olägenheter dels ock meddela föreskrifter för lämnande av ersättning
eller deltagande i kostnader i vissa fall.
I det förra avseendet anser länsstyrelsen i Stockholms län riktigt,
att skillnad göres mellan allmän lotsled, däri isränna ständigt hålles
öppen, allmän lotsled, där så ej är händelsen, och annat farvatten än
allmän lotsled. I förstnämnda fallet borde det, enligt länsstyrelsens mening,
läggas i vederbörande länsstyrelses hand att i samråd med lotsstyrelsen
föreskriva nödiga jämkningar i och slutligen bestämma isrännans läge
och sträckning i leden ävensom meddela föreskrifter om minskning av
farten förbi befintliga färjställen m. in., varjämte fartyg borde förbjudas
att utan nödtvång avvika från rännan. Med avseende å övriga lotsleder
borde inrymmas befogenhet åt länsstyrelsen att i fråga om särskild
del därav, varest på grund av livlig isvägstrafik en tillfällig isbräkning
kunde medföra synnerlig fara för trafikanterna, meddela vitesförbud mot
fartygs framförande, dock endast under förutsättning, att fartyget utan
alltför stor olägenhet kunde föras fram annan väg och att lotsstyrelsen ej
motsatte sig förbudet. Vad slutligen angiuge farvatten utom farlederna
borde tillfälliga isbråkningar därstädes i regel förbjudas och göras
beroende av särskilt tillstånd av vederbörande länsstyrelse, så snart det
inträffade, att allmänt begagnad isväg skulle avskäras eller befintligt
notvarp eller annat fiske antagas lida skada. Länsstyrelsen borde
även tillerkännas befogenhet att vid tillståndets meddelande utfärda
närmare föreskrifter såväl angående den sträckning, i vilken isbråkning
för fartygets framförande finge äga rum, som beträffande de villkor i
övrigt, som kunde anses böra fästas vid tillståndet. — Dessa av Stockholms
läns länsstyrelse framställda förslag biträdas i huvudsak av kommerskollegium
och lotsstyrelsen. Åven åtskilliga av de övriga myndigheterna,
såsom kammarkollegium och länsstyrelserna i Södermanlands,
133
Värmlands, Västmanlands och Jämtlands län, förorda, att den närmare
avsnitt 108 Kontrollera mot PDF
regleringen av ifrågavarande trafikförhållanden lägges i länsstyrelsernas
hand.
Samtliga myndigheter, som i sådant hänseende uttalat sig, äro
ense därom att under vissa förutsättningar ersättning borde utgå såsom
bidrag till de ökade kostnader för isvägstrafiken och gottgörelse för det
intrång i vinterfiske, som vållades av vintersjöfarten. Olika meningar
hava emellertid framkommit såväl med avseende å frågan, av vem
ersättningen skulle gäldas, som ock med hänsyn till spörsmålet, av vem
densamma skulle bestämmas.
Beträffande den förra frågan föreslår länsstyrelsen i Stockholms
läu med instämmande av lantbruksstyrelsen, att i det fall, då isränna
hålles öppen i allmän lotsled, ersättning för färjförbindelses upprätthållande
ävensom för avsevärt intrång å fiske bör gäldas till hälften av
staten och till hälften av vederbörande stad eller hamnplats. I andra
fall skulle skadan gottgöras av den, som med åsidosättande av givna
föreskrifter vållat densamma. Kammarkollegium åter ifrågasätter, att
i förstnämnda fall ersättningen bör utgivas av staden eller hamnplatsen,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att av statsmedel återgälda den lämnade
gottgörelsen, samt att i fall av skada och kostnad vid mer tillfälligt
begagnande av allmän farled vintertiden ersättningsskyldigheten bör
falla å vederbörande fartygsägare. Kommerskollegium, till vilket lotsstyrelsen
ansluter sig, anser, att kostnader, som genom isrännas ständiga
öppenhållande i lotsled förorsakas istrafiken, böra drabba intressenterna
i nämnda trafik med en tredjedel, staden eller hamnen, till vilken rännan
hålles öppen, med eu tredjedel samt staten med en tredjedel. Vad
angår mer avsevärd skada, som å fiske vållats genom sådan isränna.
ifrågasätter kommerskollegium, att skyldighet att gälda densamma lägges
å statsverket och vederbörande stad eller hamnplats. För det fall åter,
att i lotsled till stad eller hamnplats bedrives allenast mer tillfällig
vintersjöfart förmenar kollegium, att staten och staden eller hamnplatsen
näppeligen böra bindas till någon ersättningsplikt. Slutligen hava länsstyrelserna
i Skaraborgs och Jämtlands län uttalat den mening, att
ifrågavarande ersättningar böra uteslutande eller till väsentlig del drabba
sjöfarten. Fn liknande uppfattning har ock gjorts gällande av länsstyrelsen
i Östergötlands län, men har från andra håll mött bestämda
gensagor.
Vad angår frågan, av vem skadan bör uppskattas och ersättningen
bestämmas, hava för olika fall föreslagits, att bedömandet härutinnan
134
bör läggas i händerna på Kungl. Maj:t, vederbörande .länsstyrelse, skiljemän
eller allmän domstol.
avsnitt 109 Kontrollera mot PDF
Slutligen har från flera håll hänvisats på bestämmelserna i förordningarna
om farled och flottled ävensom i flottningsstadgan såsom
tjänliga att i tillämpliga delar läggas till grund för en blivande lagstiftning
på förevarande område.
Kurt Bergendal.
t
''
PLANSCHER
Didoa/iko
Vägs beståndsde/or
Plansch. X.
Vågknopp
-
^Praner/rnjsror
Utlopp
Vågkropp
^ ^r
i[«- Va g bana —*1
:• .''.y.-va ••■• .TTi-ii 9?
mMmbsss,
•/;•••>,
''oghropp
Vägbana
drum fria
V+pL»3
me
t:V.V..
Kwa-f.?j
»S.V.H
GEN. STAB. LTT.A1 IST.
5^/dod/ke
Plansch. 2
_VåghålIningedia/rih/en-e nummerbefac/rning hämfad
från jordbru/redepar/ernen/efa a/a/i-y/iåha fabel/ angående
allmänna vågha/Zn/ngabeevåre/ gå /ande/ ar /?/£>.
allmänna råga/-.
-700
-3 oo
-200
9 // O.
/ 3 5 7 9 II. 13. I5.J7. /9|/ 8 5. 7 ? H /i /
7 9 U.J? 15.
I . 5. 7
i. 3. .79 //. /3. /7
9. // /3. 15. /7 /9
/3. J5. 17. n.
. //.. /3 16 .17. 19 2/ 7. i
/. 3 .3: 7 9. //.
/ a 5
//. /3 15/7. 19. 21. 23. 25.
/ 3. 5. 7
/ 3 5.
/ 3. 5- 7 9 //. /A
>. >?■ tf. g. /Q tf. /tf. /A
7. 4 6. ''fl- /fr
2 4 tf. g- IQ-12 i4.
2. 4- 6 8 JO. 12. i+ /tf
-
14. /6. JO. 20:22.24. 26
''2. 4 tf. g JO-12 & 16
2. 4. tf. 3. !Q. 12.14.16.18.2 a
2. 4. tf 8 JO. 12. !4.16. 18. 20 22.
2. 4. 6>. 8.
2. 4. 6. 8 JO
21. Vo?/err?c>rr
-
V6>. Kopparberg:
24 Norr -
/<Z>. tårm Janet?
/5. O Steborg?-
/. 5tocJrhoJm?
Toberg. Norra Södra
hänge
och Bohu? /or?.
? 4. tf. 8 JO }?. 14.16
!0. 12.14.
t. 4. tf. 8. tO. 12.14. 16. !8.
t. 4. 6. « to 12.
tf 8. tO. 12.14. 16.
2. 4 6. 8 to.
8. tO. 12. 14. 16. 18.
9. II. 15 15.17. 19 21 25 25 n
2. 4. 6. 8. 10. 12.
1 3 5. 7
2. 4. Jo 8. tO. !2.14
2. 4. tf. 8 ro 12. 14. 7335 ''
t. 4. tf. 8. /O. !2. 14. 16. 18 20.
t 4 tf 8 IO 12.14. 16.
8 IO. 12.
2. 4. tf. 8. 10.
/a 12.14. /tf.
2a 22.24 &.Z6.30 52.
2 4. tf 8 IO
2. 4. tf 8 IO 12.14.
a >/■ /* 15 1. 3.
I. 3. 5 7 9
5 7. a il. 19 15.17.
/• 3. 5.
''7 9 //• 19. 15 1715
7. a II. 19. ''15. IT
3. 5. 7.
It. 14. /tf. 18 20.
-3oo
800-
Generalstabens Litogr. Anst
Plansch. 3.
Be/ec/rn/ngar för u/jomn/nger? ■
Graf/sk framståZ/n/ng,
utösande ifra ga om d/sfr/kfens egna kostnadertper iragfyrk
tor va g anderb å//ef och vin för väghå//r?/r?ge/7 don uf/åmn/ng, som
efter torka//an derå tor ar 7970 sko/åt v/nnas, / hånde/se*
/an dst/n gs områden a / staket torde nuvarande. vågha//n/ngsd/sfr/kten
utgjort enheter för kostnadernas förda/n/ngr.
(ySsm^or gOrc/truksc/eporf-amenfats- \sä<ps"/cr//ai/s-Aa /abe-// /or år 19/0t ko/umn 2ig
y//g/ vagAorr?r?7/m/orer?o grunder:
mede//ar/ /or rike/ er?//g/ 3j.
85 Öra
2. 4. O. o. /a n. tf. *. !8. Zo. 22. 24. gg.
2. A C. 8. JO. 12. ti It. /8
avsnitt 110 Kontrollera mot PDF
2. 4. g. a. iO.JZ. k. k. /a zo. 22.24.
19 Kopparberg#
ZJ. Vösferr?Orr
-
Z3. Vös/erbo/Zerrs
~4. Os/erpö//anc/3
1. S-focAho/ms
ra. \ ro._
/iorra Södra
Generalstabens LitoéT. Anst .
Plansch h
Kostnad per vägfynd
Kostnad per vågfyr A
öre no
J2S
-
fyJämför Jordbrukodeparfemenfete vägefat/yffeka fabe// Pär är J0/O, ko/umn 32).
/oo
mede/ta/ Pär r/ke/ en//gt P7 ) ■
7•s/igf vägkomm/bv/onens grunder.
medeltal Pär rike/ er?//g/ B ) .
8S
-
-70
-60
ro. 5. ra //. a. /}. n. n. tu. nn,
5. 7 3 //. /3. tf. n.
/. 3. 5. 7 St //. tf tf. )7. tf 21.
/ 3. 5. 7 9
25.27. tf 31. 33
/. 3 5. 7
/. 3. 5. 7. S>. H. tf
/. 3 5. 7 /. 3. 5. 7 9. // tf. tf tf. tf 2/.
/. 3. 5. 7. S>. t! tf. tf. tf
/. 3. 5. 7 9.
/. 3 5. 7 9 tf. tf. tf. tf. tf
''2. tf. 6. 8. IO. /2. tf. tf
tf- <o. 8. K), tf. tf. 16.
2. tf. ''6, 0. ''/O. /2. tf. t*. ‘tf. 20322''
2 tf 8. iö. 2. ^
S>to Ch ho 1/77 tf
T?. Ör ebro
// Ma/möhurs
24. Morr
-
Horrc
och Bohus för?.
borgs Jon
Generalstabens Litogr. Anst
Plansch. 5.
Grafisk fram afä/fr/r/ qr
• • s-\ * t t
rar/cje anorc/n/ngr^n ens rermma b/efragr..
här Järn i/af iz/nfen/äghå/fningcn.
o//Aca s-^ar/vbAi/rcrgs.
dyn/d/a /■ rf er. isb ''Hn. 7g3 //nj er)
grundb/drag. Jfa/ens fo/o/a ar
-
mod användning
av i ''äg'' JofÅ d/s/ a cppgrf/e/- So/- år
se 6/7.2 kzb.Ha.
Linie /
varande anondn/hg.
■Progressiv/ s/aisb/drag med 20% ■
o 7.o/a/a kos/naden jäm/e 75% å
■ vad som overshger mede/Tros/näpen
Tor he/a rike/. 5fa/eny Tofa\/a
ande/ i underhä/isTrosinaden
7 775''577 kr. en/ig/ /9/0 års s/aksi/kj
se 6/7.2
7/7/ 7/n ''''ernå /äocb/2
fvs/dndef /rov? åt’s//r,/en
ProgressivT s/aisb/drag med 25%
se 6/7 2 7tz6. Ho.
fo/zib/dragefs :t7ot
enig/ /O/O års s/a/is/ik.
''■ Ten bore nät ■ s/a ‘sb/c *.''nog s/in
ege n / -os// 7ad
r Progressiv.7 s/a/sb/drug med 20%
grundbr/drag. b/a/ens 7o7a/a an
-
se 6/7. 2 kzb. Ho.
de/ / underhå/hkos/naden 2765573
kr. enig/ /O/O års s/ai/s/ik.
r Fores/aana finska vät
-i m /, fin____2___
föreskrif,’/ angående sfa/sbidrog, uf
__"
in. ofi “ . _
derhå/bkos/nad //// forde/n/ng å
d/sir/k/ med kos/nod över mede/-
7a/ei proporf/one/// å denna mer
O. ObsonS" i ifui/enbengs/orp moi/on
vid J9/o års riksdag.
grundb/drag.dfa/ens /o/a/a an
-
se b/7. 2 kzb. Ho.
de/ 7 under63//skos/naden 2077/ /2.
kr en//g7 /9/0 års s7a7/s7/k.
O. O/ssons / /Tu/Jenbcrgsforp moi/on
v/d /2>// års riksdag.
i U/shoi/sreservan/ernas förs/ag
vid /Q/O ars ri/rsdera.
Progressiv/ s/a/sb/drag med ZO%
■se 6/7.2 kzb. Ho.
eni/g/ /9/o års s/a/is/ih.
/5/o b/drag å vägunderhå/iskosi
-
e 6/7 i kzb. 2.
varande s/afsb/drage/, som uf
-
gjorde år /2>/0 7555840kronor.
iUn/erno 8 och 9.
avsnitt 111 Kontrollera mot PDF
Pr/nc/pen för sfafsb/drage/s beräknande en//gT de 2 råda //njern a
/: » /855 » •• " •• •• 18.45 “ "
/Tf, i /ops * » * * * " 2555 * “ *
n< " Ko,44 « * * '''' * 20.46 " » *
O- • 18,14 * * * * " » 28.76 - • *
p, « lo,85 - ‘ " " " * 26,05 ‘ * *
q. m 0)87 „ ., . 27,03 “ * *
/-< " 2),/o * * * " " « 27.80 * * *
y: * 21,38 * " * * * 29.58 « " *
h " 657 * » " " * » 3033 " “ •
U: • S54 ""i " * » 37.36 * * *
K- * 8.50 ‘ • • • " * 28,40^ " *
På grund av ande./ av sio/sb/drag /rån d/Ts/oge/ f/77 sy/zner
//gf
betungade vågbål/n/ngsd/s/r/k/''’bär max/mom ned
br/nga/s
från 3/36 öre per väg fyrk fu) 77/7 28.40 åre pr. vagdyrk fv).
fkomm/ss/onens fors/ag) ar fo//ande: Pos/noden pgr repari/k/onsenhef
igska/7 för de7 med hänsyn 7/7/ vägunderhå//e7 mes/ be/ungade
under/age7 sam7 s/u7//gen 5 - e/7 /red/e och s/sfa 77/läggsb/drag a
vad som overs/iger 7re gånger onder/age/.
äioiens To/a/a ande/ i kosinaden för- vågunderhå//e/ skulle, med
777/åmpn/ng av /S/3 års s/a/isf/k och under föru/sö/fning a/f köpingar
och mun/cipa/samho7/en aivski/fs från 7anda bygdens väghd//ning
hava u/gjorf 386/7-22 kronor(5e /inge 9 och £>// 2 fab. Hej
GENERALST, HTOOR. ANSTALT STOCKH
Plansch. 6.
(Srct/zsA /v~czrnföZct//r7/nct
Z ancZ^Z/n g5-0/77råden.
Totala kostnaden per vdgZy/-A enligt
nuvcrranc/e ordning och/ procentue/ta
fdr/usien i vdgfyrkan
genom köpingars och mun/c/paisamhd/tens
avskiljande ang/vas
inom pa re nies.
Toia/kosinad
per vagiyrA
enligt nuvarande
ordning.
och
(ynunc/oG/ pa föågfs-fcaf/srf/GAci uppgifter för år /3/X
(Jfr. h/7. 2 tabJTc).
24
Norrbottens Iåns
(3å,o öre,
22
Jämi/ands •
(35o »
8
Gott/ar/ds >
(33 & ■■
23
Västerbottens •
(323 .
JAä---
/O
kr/st/anstads *
(27.o <
öre.
12
Na/tands »
(2(6
»
\
\
2/
Västemarr/ands *
(2(2
•
-4-ZL»JL^
//
tia/mohus »
(25,5
f
15
Skaraborgs *
(25,2
0
-Z2p-~
14
0
A/vsborgs *
(25,o
0
/oprp
5
Jönköpings «
(2(9
0
!L5 "l
2
Uppssa/a "
(2(3
-
-0r9nj
13
Göteborgs 0. 3okus /åns
(Itp
u
15,7 r)____
5
3/ek/nge tåns
(208
0
AA-p-"
^ v''
6
Kronobergs •
C20 7
0
k ^ y
/
4
Östergöt/ands »
(20,4
0
/ /
18
Vdsfman/ands »
(10,3
0
3b fö '' /
Ko
Vdrm/aneds «
(19.2
H
/
-4,7A
fö
20
Gävleborgs «
(Ib, 5
0
fö
ZpsV''
/ /
7 a Ka/mar iåns norra
(Ib. 2
r
J.3dy'' /
/
7 b
» * södra
(15,7
0
/ /
käfs v''
/ /
IS
Kopparbergs läns
(14,7
0
8,8 fö /
/
3
Döderman/ands *
(13.8
0
14(7fö''
n
Örebro »
(10,6
0
-bJL-fö
/
Dfockho/ms *
(9,8
0
32,0fö
Proceniue Ha Lor/usten
/ vag/yrkar genom sambödenas^
avsk/i/ande.
Gräns för minskning
eder ök - ning av iandsfingsd/striAtsns
egen kos/nad.
avsnitt 112 Kontrollera mot PDF
2 { “Statsbidrags - tin/e enligt kommissionens
förslag.
'' Giatsbkirags - Unge (15%) motsvarande
nuvarande
ordninp.
/O 15 20
loka/ Aoa/nad per våkyfynA efta/- for/ua/e
25
30
förklaring.
() Vdghadningsdistr/kten utgöras enligt
kommissionens förs/ag av landstingsområdena.
Oen genom ruin diets veri/kaia skata utmärkta
"fota/kostnad per vdg/yrk enligt nuvarande
ordninp " avser sd tanda flor varje tandstingsomrade
medetfu/et av de nuvarande it// samma
område hånande distriktens kostnader
per vdpfyrk.
2.) Landst/npsd/sfrikfens egen kostnad erhdt/«3
om från den tota/a kostnaden; som begränsas
av //Hjerna O och 4, frånrdknas statsbidraget
vilket med utgångspunkt trän //ngen O begränsas
••
aj enligt nuvarande statsbidragssystem
av tingen f_
samt
b) eni/gt komm/ss/onens statsbidragssystem
av //ngen 2 .
3) Linjen j dr dragen såsom en /5 % - Ange, viiken närmast motsvarar det nuvarande
statsbidraget nämligen tö % av kostnaden
tor vdgundsrhd/tet den t/d mark dr bär garn te
extra understöden titt synner/tgi betungade
väghä/tningsdis/rikh kor de olika tandst/npsdisirikten
ånger fö/gähttigen statsbidrags/injen
J eg exakt det verk tiga statsbidraget utan
antingen ett något tor stort etter tår //tet varde.
4.) J/dmtone/sen medan ''tota/ kostnadper vägtyrk,
enligt nuvarande ordning"och tota/a kost - kostnaden cn/ipf kommissionens företag, v/tket
senare torde o/tka tandst/npsd/str/kten innebår
en minskning av anta/et vdptyrkar på grund av
kåp/npsrs och mun/c/goatsamhä/tens avskijände,
erhådes genom att o p/anschep tor vargé distrikt
tära skärningspunkten medan motsvarande tota/
kostnad per vdg/yrk enligt nuvarande ordning
*och /ingen 4 horisonta/t åt hdgeg in titt den
sneda /inge eder den medan de sneda ///-gerna
be/dgna punkt, som utmärker dsn procentueda
minskningen i anta/et vdg/yrkar genom samhd/tenas
avsk/jande. Vertika/o avståndet medan t/ryerna O
och 4 genom den sålunda uppsökta punkten angiver
distriktets tota/a kostnad per vdg/yrk stkr
r/yssnåmnda minskning. Vad som dånav utgör
statsbidrag etter distriktets egen kostnad, trampar
av mom. 2 hår ovan.
_5.) Avståndet medan den enligt mom. 4 uppsökta
punkten och //ngen 3 ang/ver/unge/dr/igta)
bk/Z/anden /ne/tar? /unakt/ng/sd/s/rik/ets egen
kostnadgoer vdg/yrk en//gt nuvarande onanihg
od? er//ig/ komm/ss/onens sy sten?. Lugger
nä/nndapunk/ ovanför ///ogen 3J /medan
sk/Z/naden er zn/nskn/ngj //ggerpunA/en
ddnano/ nedanför //igen 3, u/gon sk/Z/naden
er åkning av d/str/kfe/s egen kos/nad.
6. ) Den enligt mom. 4 /dr varge sårski/Z /andsfingsdisfrikt
uppsåk/a/sank/ dr /no// utmark/
med en cirkelgam/e v/ds/ående si/Zrg angivande
distriktets nummer.
avsnitt 113 Kontrollera mot PDF
7. ) 3åsom trampar av planschen in otta tandsbngsdistdkt
utom n--r i och 3 minskad egen kostnad
genom komm/ss/onens system, för distrikt et n.r
/ uppstår en mindre åkning och s/ddn/ngen för
d/striktet n-r 3 L/ir oförändrad.
GENERALST. LITOGR. ANSTALT. STOCKH
BIHANG
(åtföljer valkommissionens betänkande enligt Kung!. Maj:ts särskilda medgivande)
,
KUNG!, JORDBRUKSDEPARTEMENTET XXVI
ALLMÄNNA VÄGHÅLLNINGSBESVÄRET PÅ LANDET
STATISTISK TABELL
ANGIFVANDE FÖR HVARJE VÅGHÅLLNINGSDISTRIKT OCH LÅN
DE ALLMÄNNA VÄGARNAS LÄNGD OCH KOSTNADEN FÖR
VÄGHÅLLNINGEN M. M. FÖR ÅR 1910
I ENLIGHET MED UPPGIFTER FRÅN VÅGSTYRELSERNA
UPPRÄTTAD I KUNGL. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
+
STOCKHOLM 1912
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI»AKTIEBOLAG
B
Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet.
Härmed får jag vördsamt öfverlämna statistisk tabell angående
allmänna väghållningsbesväret på landet för år 1910, grundad på uppgifter
från vägstvrelserna enligt kungl. kungörelsen den 28 januari 1910.
Liksom föregående år hafva de inkomna uppgifterna i ett stort
antal fall befunnits antingen oriktiga eller ofullständiga. Genom vidlyftig
korrespondens med vederbörande vägstyrelsers ordförande hafva
i de flesta fall rättelse eller komplettering kunnat göras. I ett afsevärdt
antal fall hafva emellertid oriktigheterna visat sig vara grundade
på felaktig tillämpning inom distrikten af väglagens föreskrifter, synnerligast
i fråga om vägskattens uttaxering å olika slag af vägfyrkar. I
några fall har uppgifvits, att detta skett fullt medvetet, i afsikt att
därigenom rätta förmenta orättvisor i väglagens uttaxeringsbestämmelser.
Till förklaring af tabellen och åskådliggörande af de principer,
som följts vid dess upprättande, anhåller jag att beträffande de särskilda
kolumnerna af densamma få anföra följande.
Kol. 2 och 3. Den här gjorda åtskillnaden mellan landsvägar
och bygdevägar torde icke kunna anses exakt beträffande andra distrikt
än dem, där vägdelning enligt nu gällande lag ägt rum.
Kol. 4—6. Ehuru de vid uppgiftsformuläret fogade anvisningarna
angifva, att med »årets vägfyrktalslängd» skall afses den längd, som
upprättats under hösten nästföregående år — alltså året näst före det,
som uppgiften afser, och sålunda i detta fall hösten 1909 —, hafva i
ett flertal uppgifter här angifvits vägfyrktalen enligt den vägfyrktalslängd,
som upprättades hösten 1910. Där detta har kunnat observeras,
har rättelse skett.
Kol. 7. I många uppgifter har i denna kolumn angifvits det
under året till vägkassan influtna beloppet, hvari ofta ingått äfven
restantier från tidigare år. Här afses dock uppenbarligen endast att
4
avsnitt 114 Kontrollera mot PDF
erhålla uppgift å hela det uttaxerade beloppet, livilket bör motsvaras af
vägfyrktalssumman i kol. 4, multiplicerad med uttaxeringen per vägfyrk
i kol. 8, + vägfyrktalssumman i kol. 5, multiplicerad med uttaxeringen
per vägfyrk i kol 9. Uppbördsprovision och dylikt synes icke
böra här afdragas, utan uppföras såsom utgift i kol. 24.
Kol. 8 och 9. De i dessa kolumner upptagna talen skola utvisa
en skillnad inbördes, lika stor som naturaväghållarnas uppskattade nettokostnad
per vägfyrk, hvilken angifves i kol. 13. I många fall synes,
som ofvan nämnts, oriktigheter i detta fall hafva ägt rum, hvilket påpekats
i anmärkningskolumnen. Ibland har uppgifvits, att den i 61 §
väglagen föreskrifna uppgift från häradsskrifvaren ej erhållits, utan vägskatten
måst ungefärligen beräknas på grundval af föregående årets
vägfyrktalssummor. Någon gång uppges den i dessa kolumner nu befintliga
oriktigheten bero på af pröfningsnämnden vidtagna ändringar i
taxeringarna, hvilka återverkat på vägfyrktalen, sedan vägskatten redan
bestämts.
Vid uttaxeringen har ibland den felaktigheten begåtts, att det
vid särskilda nämndens uppskattning uträknade fördelningstalet för nettokostnad
per dåvarande naturafyrk ansetts såsom en oföränderlig »grundfyrk
för naturafyrk»., Fördelningen skall dock årligen ske efter det då
förhandenvarande antalet naturafyrkar. Eljest vinnes ej den åsyftade
anpassningen efter ändringar i taxeringsvärdena å jordbruksfastighet.
I de fall, då statsbidraget ingått till vägkassan — hvarom anteckning
skett i anmärkningskolumnen —, utgör detta bidrag faktiskt
ett tillskott till vägkassan från naturaväghållarna och synes därför hafva
bort föranleda höjning i motsvarande mån af vägskatten från öfriga
beskattningsföremål. I de flesta fall har detta också skett, dock ej
öfverallt i rätt proportion. Under alla förhållanden är emellertid detta
förfaringssätt icke absolut riktigt, ty statsbidraget måste enligt 60 §
väglagen anses tillkomma naturaväghållarna i förhållande till uppskattningsvärdet
af deras väglotter, under det att vägskatten skall utgå efter
deras vägfyrktal. De häraf uppkomna felaktigheterna, hvilka ju skulle
bero på efter vägdelningen skedda ändringar i proportionen mellan de
särskilda jordbruksfastigheternas inom distriktet taxeringsvärden inbördes,
torde dock ej vara af särdeles stor betydelse, och hafva påtagligen ansetts
öfver vägas af den praktiska fördelen att slippa bestyret med statsbidragets
utdelning.
I kol. 8 och 9 synes böra upptagas endast verklig vägskatt och
alltså icke exempelvis bidrag från naturaväghållare enligt 12 och 17 §§
väglagen.
avsnitt 115 Kontrollera mot PDF
I de fall, då uppgift lämnats, att allt vägunderhåll bekostats af
vägkassan, har vägskatten icke bestämts enligt 60 § väglagen utan
endast efter vägkassans behof samt utgått med lika belopp på alla vägfvrkar.
I dessa fall hafva talen i kol. 10—13 hufvudsakligen tjänat till
att meddela uppgift om det erhållna statsbidraget. Vägkassans hela verkliga
underhållskostnad, den tid mark varit bar, för samtliga allmänna
vägar inom distriktet har då uppförts i kol. 14, hvarefter hela statsbidraget
afdragits i kol. 17.
Kol. 10—13. Dessa kolumner afse enligt den gemensamma öfverrubriken
endast indelade vägar, hvilket icke i alla uppgifter iakttagits.
Så vidt möjligt, har rättelse skett efter korrespondens. Med indelade
vägar torde här afses endast sådana, som verkligen blifvit indelade på
särskilda jordbruksfastigheter, men däremot alla sådana vägar. Äfven
om väglotter enligt 12 § 2 mom. väglagen sedermera öfverlåtits å vägkassan,
mot att väglottsägarna till vägkassan utgifva ersättning enligt
uppskattningsvärdet (ibland med visst afdrag), äro dessa väglotter »indelade»
vägar och deras uppskattningsvärde skall läggas till grund för
vägskatteberäkningen. De vägar, som enligt 12 § 1 mom. undantagits
från delningen för att underhållas medelst vägkassan, synas däremot
icke kunna anses såsom »indelade» i formulärets mening.
Såsom kol. 10 a) har införts en i det fastställda uppgiftsformuläret
icke befintlig kolumn, hvilken är afsedd att i ungefärliga tal utvisa
uppskattningsvärdet per meter väg. Det bör uttryckligen betonas,
att siffrorna i denna kolumn icke äro exakta, ty de hafva erhållits genom
att dividera uppskattningssumman i kol. 10 med sammanlagda våglängden
i kol. 2 och 3, uttryckt i meter. Det är uppenbart, att detta
förfaringssätt är riktigt endast under den förutsättning, att uppskattningsvärdet
i kol. 10 afser hela den i kol. 2 och 3 redovisade våglängden.
Detta är dock i regel icke fallet. Kol. 2 och 3 omfatta nämligen
den totala längden af allmänna vägar i distriktet, men uppskattningen
i kol. 10 blott de indelade vägarna. Då emellertid i de flesta
distrikt äfven oindelade vägar finnas, följer däraf, att talen i kol. 10 a)
i allmänhet äro för låga. Huru stor den häraf föranledda felaktigheten
i hvarje fall är, låter sig icke bedöma, enär uppgift saknas om längden
af indelad, resp. oindelad väg. I någon mån kan den i kol. 14 upptagna
kostnaden för underhållet af, bland annat, oindelade vägar gifva
ledning vid bedömandet af dessa vägars längd.
I vissa fall orsakas oriktighet i kol. 10 a) äfven däraf, att ny
vägdelning skett och de därvid nyintagna vägarna ingått i kol. 2 och
avsnitt 116 Kontrollera mot PDF
3, men ny uppskattning ännu icke ägt rum, till följd hvaraf talet i kol.
6
10 fortfarande afser blott de förut indelade vägarna. Detta har i förekommande
fall påpekats i anmärkningskolumnen.
Oaktadt denna nu framhållna osäkerhet hos talen i denna kolumn,
hafva dock dessa tal ansetts böra medtagas, enär de äfven i sitt nuvarande
skick, om de användas med nödig försiktighet, ganska tydligt
visa, huru olika uppskattningarna äro icke blott mellan större delar af
landet utan till och med mellan hvarandra ganska närliggande distrikt.
Någon skillnad i underhållsvärde per meter mellan landsväg och
bygdeväg har hvarken här eller i kol. 23 tagits i beräkning, ehuruväl
den torde förefinnas.
Kol. 14. Här bör enligt anvisningarna upptagas vägkassans
verkliga kostnad för de i rubriken afsedda ändamål. Till oindelad väg
synes, såsom ofvan nämnts, böra räknas äfven sådan väg, som undantagits
från delning enligt 12 £ 1 mom. väglagen. I denna kolumn
synas därjämte lämpligen böra angifva^ såväl verkliga kostnaden för de
väglotter, vägkassan öfvertagit enligt 12 § 2 mom. som ock de utgifter,
vägkassan kan hafva haft för ersättningar enligt 14—16 §§ väglagen.
Kol. 17. Det har i iippgifterna ofta förbisetts, att i denna kolumn
skall införas statsbidraget till oindelade, uppskattade vägar äfvensom
till broar och färjor. Mycket ofta har hela det erhållna statsbidraget
införts i kol. 11, oaktadt dit endast skall föras statsbidraget till indelade
vägar,o hvilket skall utgöra 15 procent af uppskattningssumman i kol.
10. Återstoden af hela det erhållna statsbidraget skall föras till kol. 17.
Uppgifterna hafva i detta hänseende rättats.
I denna kolumn synas äfven lämpligen böra upptagas de inkomster,
vägkassan haft genom ersättning från väghållare för till kassan
öfverlämnad väg enligt 12 § 2 mom. och för förminskadt vägunderhållsbesvär
enligt 17 § väglagen.
Kol. 24—26 liksom kol. 28 hafva endast kunnat utan någon mera
effektiv kontroll införas enligt de inkomna uppgifterna. Det synes
emellertid af jämförelse mellan summorna påtagligt, att mycket skiljaktiga
system tillämpats i olika distrikt vid dessa kolumners ifyllande.
Förvaltningskostnaderna synas sålunda i olika distrikt hafva ansetts
innefatta mycket olika slag af utgifter. I kol. 26 torde böra införas,
bland annat, erlagda skuldräntor, hvilket säkerligen icke öfverallt skett.
Likaså är det ovisst, huruvida influtna räntor öfverallt upptagits i kol.
28. Beträffande sättet att redovisa upptagna lån och afbetalningar å
desamma torde äfven stora skiljaktigheter råda.
Kol. 33 skall upptaga sådant öfverskott i vägkassan, som omförmäles
avsnitt 117 Kontrollera mot PDF
i 62 § väglagen. Oaktadt enligt detta lagrum sådant öfver
-
7
skott skall särskild! bokföras i vägkassans räkenskaper, synas uppgifterna
ganska tydligt gifva vid banden, att så icke skett öfverallt. Dels
har nämligen för vissa distrikt denna kolumn icke ifyllts, oaktadt vägfyrktalens
sammansättning gör högst sannolikt, att dylikt öfverskott bör
förefinnas, och dels har för andra distrikt hela behållningen tillförts
denna kolumn, utan att förhållandena synas motivera detta.
* Stockholm den 18 januari 1912.
Axel Mörner.
Förklaringar.
Med året, då gällande vägdelning fullbordats, afses det år, då vägdelning
afslutats eller, i händelse besvär däröfver anförts, då slutligt utslag i frågan
meddelats. Har vägdelning enligt väglagen ej ägt rum, bär detta anmärkts.
Med årets vägfyrktalslängd afses den längd, som upprättats under hösten 1909.
Med vägskatten för året afses den vägskatt, som bestämdes af vägstämman i
augusti månad år 1909.
Kolumnerna 10 —13 afse underhållet af alla indelade vägar, vare sig dessa
underhållas af särskilda jordbruksfastigheter eller medelst vägkassan på grund
af 12 § 2 mom. väglagen.
Summan i kolumnen 12 har erhållits genom att draga summan i kolumnen
11 från summan i kolumnen 10.
Talet i kolumnen 13 har erhållits genom att dela summan i kolumnen 12
med summan i kolumnen 4. Talet i kolumnen 13 skall, åtminstone i jämnadt
tal, motsvara skillnaden mellan talen i kolumnerna 8 och 9. (Jämför 60 §,
sista stycket, väglagen.)
Talen i kolumnerna 14, 15, 17, 20, 24, 25, 26, 28, 33, 34 och 35 hafva angifvits
efter vägkassans räkenskaper.
Kolumnen 16 utvisar summan af talen i kolumnerna 14 och 15.
Från summan i kolumnen 16 har dragits den i kolumnen 17 afsedda inkomstsumma
(t. ex. statsbidrag för oindelade vägar samt broar och färjor, brooch
färjafgifter in. fl. inkomster, som gälla underhållet), hvarefter kolumnen
18 utvisar distriktets egen kostnad.
Kolumnen 19 utvisar summan af talen i kolumnerna 12 och 18.
1 kolumnen 20 har uppförts erhållet statsbidrag från anslaget till understöd
åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, hvarefter kolumnen 21 utvisar
det tal, som erhållits, då summan i kolumnen 20 dragits från summan i
kolumnen 19.
Kolumnerna 22 och 23 utvisa de tal, som erhållits genom att dela summan i
kolumnen 21 med antalet vägfyrkar i kolumnen 6, resp. med talet för hela
våglängden, hvilket vunnits genom sammanläggning af talen i kolumnerna 2
och 3, uttryckta i meter.
9
10. Kolumnen 27 utvisar summan af talen i kolumnerna 24, 25 och 26.
I kolumnen 28 har afdrag icke skett för inkomst, som redan afdragits i
kolumnerna, 11, 17 eller 20.
avsnitt 118 Kontrollera mot PDF
Summan i kolumnen 29 har vunnits genom att draga talet i kolumnen 28
från talet i kolumnen 27.
I kolumnen 30 har summan i kolumnen 29 fördelats på antalet vägfyrkar
enligt kolumnen 6.
11. Summan i kolumnen 31 har vunnits genom att sammanlägga talen i kolum
nerna
21 och 29.
Då den sålunda erhållna summan delats med antalet vägfyrkar enligt kolumnen
6, har erhållits det tal, som införts i kolumnen 32.
2
10
V äghållningsdistrikt.
1
2
3
4
5
6
8
9
10
Gällande
vägdel- ning full.
bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Hela det
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Vägskatt per
vägfyrk.
—
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
Å jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km
St.
St.
st.
Kr.
Öre.
Öre,
Kr.
Stockholms län.
1
Sollentuna härads ..............
1897
31
32
93,850
357,868
451,718
21,472
_
6
7,389
2
Färentuna härads .............
1909
—
74
69,110
36,326
105,436
7,522
3
15
9,758
3
Stockholms läns västra fög-
devis norra ..............
1900
10
139
56,499
6,465
62,964
5,248
7
20
9,138
4
Stockholms läns västra fög-
deris östra....................
1899
25
66
47,567
6,090
53,657
3,242
4
22
10,025
5
Stockholms läns västra fög-
deris västra .....................
1903
27
91
53,299
11,784
65,083
5,077
4
25
14,700
6
Stockholms läns västra fög-
deris södra .....................
1899
16
97
53,895
26,691
80,586
5,076
1
17
10,004
7
Börstils sockens ..................
1894
35
19
22,144
3,009
25,153
3,087
10
29
4,766
8
Gräsö sockens ..................
1898
—
31
6,432
579
7,011
449
5
22
1,262
9
Hargs och Edebo socknars ..
1897
38
51
30,256
8,792
39,048
1,836
2
14
4,204
10
Hökhufvuds, Valö och Fors-
marks socknars ...............
1898
31
43
27,391
13,422
40,813
2,684
_
20
6,497
11
Närdinghundra härads .........
1894
66
105
60,876
15,253
76,129
2,743
2
10
10,955
12
Väddö och Häfverö socknars
*)
23
57
32,589
20,541
53,133
6,269
6
21
5,784
13
Singö sockens ....................
1902
—
12
2,574
945
3,519
246
—
26
780
14
Lyhundra härads................
1902
45
66
44,446
4,528
48,974
5,675
9
37
14,143
15
Sjuhundra härads ...............
1897
30
85
32,966
13,390
46,356
3,347
_
. 25
9,968
16
Roslagsbro sockens....... .....
1909
—
avsnitt 119 Kontrollera mot PDF
43
18,753
2,345
21,098
3,563
14
40
5,735
17
Vätö sockens ....................
*1
—
37
10,132
9,767
19,899
4,055
14
27
1,444
18
Frötuna och Länna skeppslags
1909
8
108
49,723
19,456
69,179
4,020
3
13
5,695
19
Österåkers, Riala och Roslags
Kulla socknars..................
1897
—
80
37,697
22,836
60,533
3,197
_
14
6,216
20
Ljusterö sockens ..................
1896
—
27
13,862
6,548
20,410
917
—
14
1,921
21
Varmdö skeppslags...............
1904
26
23
99,232
125,029
224,261
18,456
6
10
4,456
22
Danderyds skeppslags .........
1905
28
72
113,682
615,158
728,840
55,364
—
9
12,830
23
Sotholms härads..................
1904
89
124
136,837
85,847
222,684
22,320
_
26
41,378
24
Svartlösa härads..................
1896
51
in
148,197
661,981
810,178
132,396
—
20
34,941
25
Oknebo härads.....................
1899
37
86
89,933
52,374
142,307
7,332
—
14
14,555
Summa
—
616
1,679
1,351,942
2,127,027
3,478,969
325,593
-
248,544
'') Vagdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.
11
10 a
n
12
13
14
15
16
17
18
Anmärkningar.
Kostnader föi
v ä g v ä s e n d e t.
U n d e
r h å 11.
delade
vägar.
Annat underhåll.
Upp- skattad
under- hålls- kost- nad per
meter
våg- längd.
Afgår or- dinarie
stats- bidrag
enligt 60 §
väglagen.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- väg- hållare.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
Vinter-
väghåll-
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
11.5
1,108
6,281
6.7
1,415
1,415
1,415
1
13. ä
1,464
8,294
12.0
4,043
1,295
5,338
606
4,732
2
6.1
1,370
7,768
13.7
51
3,573
3,624
58
3,566
3
11.0
1,504
8,521
17.9
690
2,810
3,500
—
3,500
4
12.1
2,205
12,495
23.4
586
2,708
3,294
206
3,088
5
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
8.s
1,501
8,503
15.7
707
2,680
3,387
426
2,961
6
8.8
715
4,051
18.3
30
2,423
2,453
—
2,453
7
4.1
189
1,073
16.6
—
367
367
—
367
8
4.7
630
3,574
11.8
1,067
1,263
2,330
57
2,273
9
8.8
994
5,503
20.1
89
1,603
1,692
—
1,692
10
6.4
1,643
9,312
15.3
75
1,633
1,708
—
1,708
11
D:o d:o d:o d:o.
7.2
867
4,917
15.1
1.652
3,777
5,429
124
5,305
12
6.5
117
663
25.7
5
295
300
—
300
13
12.7
2,121
12,022
27.0
49
3,710
3,759
—
3,759
14
D:o d:o d:o d:o.
8.0
1,495
8,473
25.7
404
1,470
1,874
—
avsnitt 120 Kontrollera mot PDF
1,874
15
13.3
860
4,875
26.o
430
2.190
2,620
86
2,534
16
3.9
216
1,228
12.1
2,113
1,000
3,113
—
3,113
17
4.9
854
4,841
9.7
674
1,495
2,169
—
2,169
18
7.7
932
5.284
14.0
1,540
749
2,289
39
2,250
19
7.1
288
1,633
11. s
10
272
282
9
273
20
D:o d:o d:o d:o.
9.1
668
3,788
3.8
674
569
1,243
—
1,243
21
12.s
1.925
10,905
9.6
3,998
3,508
7,506
—
7,506
22
21.1
6,207
35,171
25.7
9,293
5,554
14,847
808
14,039
23
21.0
5,241
29,700
20. o
2,026
5,956
7,982
—
7,982
24
11.8
2,183
12,372
13.7
2,049
1,185
3,234
—
3,234
25
medelt.
37,297
211,247
medelt.
32,255
53,500
85,755
2,419
83,336
12
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Kostnader för väg-
Underhåll, (forts.)
Öfriga ut-
V äghållningsdistrikt.
Distrik- tets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
Afgår
statsbidrag
från an- slaget till
synnerligt
betungade
väghall- mngs- distnkt.
Åter-
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kostna-
der.
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
vägfyrk.
meter
våg-
längd.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
Stockholms län.
Sollentuna härads ..............
7,696
7,696
1.7
12.2
2,614
260
407
3,281
2
Färentuna härads ...............
13,026
—
13,026
12.3
17.6
496
59
8,167
8,722
3
Stockholms läns västra fög- deris norra .....................
11,334
_
11,334
18.0
7.6
559
42
601
4
Stockholms läns västra fög- deris östra........................
12,021
_
12,021
22.4
13.2
292
119
411
i ^
Stockholms läns västra fög- deris västra ..................
15,583
_
15,583
23.9
13.2
283
283
6
Stockholms läns västra fög- deris södra .....................
11,464
_
11,464
14.2
10.1
688
24
712 1
7
Börstils sockens ...............
6,504
—
6,504
25. s
12.0
126
_
49
175
8
Gräsö sockens ....................
1,440
—
1,440
20.5
4.6
32
_
59
91
9
Hargs och Edebo socknars ...
5,847
—
5,847
15.0
6.5
220
125
44
389
10
Hökhufvuds, Valö och Fors- marks socknars ..............
7,195
7,195
17.6
9.6
155
27
182
11
Närdinghundra härads .........
11,020
—
11,020
14.4
6.4
187
32
2,271
2,490
12
Väddö och Häfverö socknars
10,222
—
10,222
19.2
12.8
292
_
328
620
13
Singö sockens .....................
963
—
963
27.3
8.0
35
—
22
57
14
Lyhundra härads..................
15,781
—
15,781
32.2
14.2
291
—
5,474
5,765
15
Sjuhundra härads ..............
10,347
—
10,347
22.3
9.0
27
—
405
432
16
Roslagsbro sockens ............
7,409
—
7,409
35.1
17.2
182
avsnitt 121 Kontrollera mot PDF
—
1,057
1,239
17
Vätö sockens .................
4,341
—
4,341
21.8
11.7
250
—
_
250
18
Frötuna och Länna skeppslags
Österåkers, Riala och Roslags
Kulla socknars................
7,010
—
7,010
10.1
6.0
466
_
J52
618
19
7,534
7,534
12.4
9.4
350
16
366
20
Ljusterö sockens ..................
1,906
—
1,906
9.3
7.0
75
_
36
111
21
Värmdö skeppslags .....
5,031
—
5,031
18,411
2.2
10.2
1,576
12,171
188
13,935
22
Danderyds skeppslags .........
Sotholms härads..................
18,411
—
2.5
18.4
3,960
39,759
5,543
49,262
23
49,210
—
49,210
22.1
23.1
969
11,167
1,924
14,060
24
Svartlösa härads..................
37,682
—
37,682
4.fi
23.2
3,110
249,383
4,583
257,076
25
Öknebo härads ...................
15,606
—
15,606
10.9
12.7
369
153
522
Summa
294,583
_
294,583
medelt.
medelt.
17,604
312,956
31,090
361,650
8.5
12.8
13
28 |
29
30
31
32
33
34
35
väsendet (forts.).
gifter.
Öfver- skott i
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Älgar
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
: (utom till
under- hållet).
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
verklig
kostnad
för vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Anmärkningar.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
3,281
0.7
10,977
2.4
92,000
4,528
1
4,721
4,001
3.s
17,027
16.1
—
5,428
9,000
2
—
601
0.9
11,935
18.9
—
4,472
—
3
—
411
O.S
12,432
23.2
—
—
200
4
—
283
0.4
15,866
24.3
—
—
5
86
616
O.s
12,080
15.0
2,570
81
703
6
—
175
0.7
6,679
26.5
1,295
—
—
7
14
77
1.1
1,517
21.6
363
—
—
8
72
317
i.-j
182
0.8
6,164
15.8
—
831
—
9
0.4
7,377
18.0
—
536
—
10
_
2,490
3.3
13,510
17.7
184
5,346
—
11
_
620
1.1
10,842
20.3
—
2,181
—
12
_
57
1.6
il,020
28.9
26
—
—
13
_
5,765
11.8
21,546
44.0
712
—
—
14
_
432
0.9
10,779
23.2
8,446
7,265
—
15
_
1,239
5.9
8,648
41.0
—
—
3,500
16
_
250
1.2
4,591
23.0
—
400
—
17
—
618
0.9
7,628
11.0
31,912
—
18
366
0.6
7,900
13.0
7,626
_
_
19
_
in
0.5
2.017
9.8
175
—
—
20
50
13,885
6.2
18,916
8.4
—
22,831
6,209
21 !
482
48,780
6.7
67,191
9.2
—
122,864
12,857
22
3,100
10,960
4.9
60,170
27.0
10,000
4,356
—
23
—
257,076
31.7
294,758
36.3
90,795
1,285
—
24
—
522
0.4
16,128
11.8
—
4,404
25
8,535
353,115
avsnitt 122 Kontrollera mot PDF
medelt.
10.1
647,698
medelt.
18.6
214,192
218,450
32,469
14
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Gällande
vägdel- ning full- bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
Y ägliållningsdistrikt.
Lands-
vägar.
liygde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Å jord- bruks- f as tig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
st.
st.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
1
Uppsala län.
Håbo härads........................
1903
16
67
48,183
7,607
55,790
2,764
4
11
5,192
2
Bro härads ........................
1897
19
23
31,030
8,582
39,612
1,262
_
14,7
5,292
3
Asunda härads.....................
1899
21
80
65,095
7,024
72,119
2,126
1
21
12,939
4
Trögds härads.....................
1907
19
177
96,274
16,905
113,179
4,461
2
15
14,999
5
Lagunda härads ..................
1900
6
90
48,555
4,468
53,023
2,688
3.3
24.3
11,877
6
Hagunda härads..................
*)
30
76
48,292
5,488
53,780
6,904
11
29
9,319
7
Ulleråkers härads ...............
1898
28
61
39,852
19,811
59,663
5,349
_
27
11,969
8
Bälinge härads.....................
1895
33
93
38,626
3,750
42,376
9,390
19
53
15,659
9
Vaksala härads ..................
1894
19
44
38,359
5,894
44,253
5,250
10
24
6,533
10
Rasbo härads .....................
1896
23
53
35,321
6,225
41,546
4,506
8
27
8,103
11
Tierps tingslags ..................
1907
33
62
50,868
45,722
96,590
10,616
—
23
13,868
12
Yendels tingslags ...............
Västlands och Älfkarleby tings- lags .................................
*)
—
61
21,544
6,117
27,661
2,455
6
19
3,379
13
1902
25
89
38,908
87,561
126,469
11,383
13
6,103
14
Norunda härads ..................
1896
25
122
51,736
9,022
60,758
6,033
8
21
8,239
15
Olands härads.....................
1900
33
120
57,899
14,129
72,028
6,851
5
28
15,801 1
16
Films och Dannemora tingslags
1899
19
93
23,894
28,832
52,726
7,208
_
25
6,914
17
Löfsta tingslags ..................
1900
—
98
34,074
8,521
42,595
3,238
4
22
7,110 j
Summa
—
349
1,409
768,510
285,658
1,054,168
92,484
—
—
163,296
1
Södermanlands län.
Jönåkers härads ..................
1907
60
251
152,269
68,963
221,232
7,586
11
20,273
2
Rönö härads........................
1894
76
177
avsnitt 123 Kontrollera mot PDF
111,579
17,505
129,084
8,314
4
22
22,668
3
Hölebo härads.....................
1897
25
98
54,695
14,690
69,385
5,420
4
22
11,378
4
Oppunda härads ..................
1903
214
399
248,509
149,204
397,713
22,329
1
13.3
35,974
5
Villåttinge härads ...............
1899
78
172
90,048
68,176
158,224
8,999
—
13.2
13,887
6
Öster Rekarne härads .........
1899
74
173
133,142
18,826
151,968
7,006
3
16
19,680
7
Väster Rekarne härads.........
1900
49
57
81,015
30,498
111,513
8,730
4
18
12,423
8
Åkers härads .....................
1902
54
100
77,386
11,631
89,017
5,730
5
16
10,627
9
Daga härads........................
1896
52
102
65,234
33,892
99,126
7,456
—
22
18,239
10
Selebo härads ....................
1898
20
73
80,147
19,626
99,773
2,960
1
ii
8,391
Summa
—
702
1,602
1,094,024
433,011
1,527,035
84,530
—
—
173,540 |
*) Vägdelning enligt gällande väglag har
ej ägt
rum.
15
10 a
n
12
13
14
15
16
17
18
1
Kostnader för vägväsendet.
Und
erhåll.
delade
vägar.
Annat underhåll.
fpP-
skattad
under-
Distriktets
återstå- ende kost-
Anmärkningar.
Afgår or- dinarie
Åter-
stående
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
Kostnad
för under- håll af
Vinter-
Afgå sär- skilda in- komster
kost-
stats-
under-
oindelade
vägar samt
väghåll-
Summa.
till annat
underhåll
nåd för
annat un-
meter
väg-
längd.
enligt 60 §
väglagen.
hålls-
kostnad.
väg-
hållare.
broar och
färjor
m. m.
Ullig.
än af in- delade
vägar.
derhåll än
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
6.3
779
4,413
9
759
1,834
2,593
2,593
1
f Statsbidraget bär ingått i vägkassan.
^ Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.1
12.8
12.8
794
1,941
4,498
10,998
14.5
17
2,027
791
3,461
791
5,488
—
791
5,488
2
3
1 Statsbidraget har ingått i vägkassan1
\ och höjt vägskatten i kol. 9.
7.6
2.250
12,749
13
—
3,162
3,162
49
3,113
4
12.4
1.817
10,060
21
240
2,682
2,922
—
2,922
5
Yägskatten synes oriktigt uttaxerad.
8.s
. 1,398
7,921
16.4
906
4,599
5,505
in
5,394
6
13.4
1.795
10,174
25.5
630
4,994
5,624
95
5,529
7
D:o d:o d:o d:o. |
12.4
2,349
13,310
34
7,465
5,226
12,691
2,520
10,171
8
13.7
980
5,553
14
82
2,356
2,438
194
2,244
9
10.7
1,215
6,888
19
28
2,713
2,741
81
2,660
10
14.6
2,080
11,788
23
2,101
6,911
9,012
192
8,820
11
5.5
507 .
2,872
13
23
2,429
2,452
45
2,407
12
5.3
915
5,188
13
80
5,577
5,657
1,317
4,340
13
5.6
1,236
7,003
13
128
4,652
4,780
182
4,598
14
10.3
2,370
13,431
23
159
5.615
5,774
65
avsnitt 124 Kontrollera mot PDF
5,709
15
6.1
1,037
5,877
25
1,205
4,353
5,558
185
5,373
16
• 7.3
1,066
6,044
18
42
2,901
2,943
69
2,874
17
medelt.
24,529
138,767
medelt.
15,875
64,256
80,131
5,105
75,026
9.3
18.1
6.5
3,041
17,232
11
4,166
3,279
7,445
613
6,832
1
8.9
3,400
19,268
18
3,525
3,926
7,451
264
7,187
2
9.2
1,706
9,672
18
296
1,975
2,271
220
2,051
3
5.9
5,396
30,578
11,804
12.8
9,898
839
10,737
984
9,753
4
5.5
2,083
13.2
2,572
2,061
4,633
425
4,208
5
8
2,952
16,728
13
368
4,673
5,041
2,029
3,012
6
11.7
1,863
10,560
13.3
2,377
3,260
5,637
1,766'')
3,871
7
J) Häraf 1,557 kr. från väghållare,1
hvilkas väglotter öfvergått till
6.9
1,594
9,033
11
1,876
1,340
3,216
315
2,901
8
11.8
2,736
15,503
23
10
2,836
2,846
—
2,846
9
Yägskatten synes oriktigt uttaxerad.
9
1,259
7,132
9
1,568
960
2,528
269
2,259
10
D:o d:o d:o d:o.
niedelt.
7.5
26,030
147,510
medelt.
13.5
26,656
25,149
51,805
6,885
44,920
16
19 | 20 j 21 | 22 | 23 |j 24 | 25 | 26 | 27
Kostnader för väg
-
Underhåll, (forts.)
Ö f r
i g a ut-
Y ägliftllningsdistrikt.
Distrik- tets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
Af går
statsbidrag
från an- slaget till
synnerligt
betungade
valhall - mngs- distnkt.
Åter-
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
Förvalt-
nings-
kostna-
der.
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
vägfyrk.
meter
våg-
längd.
Vägbygg.
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
Uppsala län.
Håbo härads........................
7,006
7,006
•
12.6
8.4
283
283
2
Bro härads ........................
5,289
—
5,289
13.8
12.6
155
—
90
245
3
Åsunda härads.....................
16,486
—
16,486
22.9
16.3
465
—
278
743
4
Trögds härads .....................
15,862
—
15,862
14.0
8.0
513
658
77
1,248
5
Lagunda härads ..................
12,982
—
12,982
24.3
13.5
200
760
—
960
6
Hagunda härads ..................
13,315
—
13,315
24.7
12.5
408
—
—
408
7
Ulleråkers härads ...............
15,703
—
15,703
26.3
17.6
300
—
724
1,024
8
Bälinge härads.....................
23,481
—
23,481
55.4
18.6
484
6,859
5,687
13,030
9
Yaksala härads ..................
7,797
—
7,797
17.6
12.4
161
3,977
340
4,478
10
Rasbo härads .....................
9,548
—
9,548
23.0
12.5
256
28
161
445
11
Tierps tingslags ..................
20,608
—
20,608
5,279
21.3
21.7
176
—
—
176
12
V endels tingslags ...............
Västlands och Älfkarleby tings- lags .................................
5,279
—
19.t
8.6
avsnitt 125 Kontrollera mot PDF
69
—
120
189
13
9,528
_
9,528
7.5
8.3
502
233
735
14
Norunda härads ..................
11,601
—
11,601
19.1
8.0
611
—
65
676
15
Olands härads.....................
19,140
—
19,140
26.6
12.5
592
3,176
2,369
6,137
16
Films och Dannemora tingslags
Löfsta tingslags ..................
11,250
—
11,250
21.3
10.o
276
319
903
1,498
17
8,918
—
8,918
20.9
9.1
188
—
100
288
Summa
213,793
_
213,793
medelt.
medelt.
5,639
15,777
11,147
32,563
1
Södermanlands län.
Jönåkers härads ..................
24,064
24,064
20.3
10.9
12.2
7.7
867
_
358
1,225
2
Rönö härads........................
26,455
—
26,455
20.5
10.5
523
233
—
756
3
Hölebo härads.....................
11,723
—
11,723
16.9
9.5
386
—
231
617
4
Oppunda härads..................
Villåttinge härads ...............
40,331
—
40,331
10.1
6.6
1,314
28,685
1,816
31,815
5
16,012
—
16,012
10.1
6.4
840
198
125
1,163 1
6
Öster Rekarne härads .........
19,740
—
19,740
13.0
8.0
868
—
460
1,328
7
Väster Rekarne härads.........
14,431
—
14,431
12.9
13.6
954
—
295
1,249
8
Åkers härads .....................
11,934
—
11,934
13.3
7.7
1,177
—
—
1,177
9
Daga härads........................
18,349
—
18,349
18.5
11.9
378
16,266
1,660
18,304
10
Selebo härads .....................
9,391
—
9,391
9.4
10.1
377
—
1,020
1,397
Summa
192,430
_
192,430
medelt.
medelt.
7,684
45,382
5,965
59,031
12.6
8.4
17
28 29
väsendet, (forts.)
gifter.
Af går Distrik.
statsbidrag tets åter- b»r Gående
sa ock verkliga
andra in- kostnad
(a ^
under- än under- hållet!. håll.
30
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
31
Summa
verklig
j kostnad
Iför vagvä- sendet i
dess
helhet.
.32
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fvrk.
33
Öfver- skott i
viigkassan
enligt
162 § väg- lagen
vid årets
slut.
Kr.
34
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Kr.
35
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Kr.
Anmärkningar.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
28.3
o..->
7,289
13.1
2,595
976
i
—
245
0.8
5,534
13.9
897
—
—
2
—
743
1.0
17,229
23.0
—
1,970
—
3
—
1,248
l.i
17.110
15.i
4,000
330
—
4
—
960
l.s
13,942
26.3
_
—
313
5
—
408
0.8
13,723
25.5
—
5,763
—
6
—
1.024
1.7
16,727
28.o
—
1,500
—
7
2.500
10,530
24.0
34,011
80.n
—
1,705
—
8
3,134
1,344
3.0
9,141
20.8
—
—
1,051
9 ,
—
445
1.0
9,993
24.0
—
201
—
10
1761)
—
—
20,608
21.3
—
5,403
—
>) Dessutom inkomst å 4.99L kr.
—
189
0.7
5,468
19.8
2,254
—
—
12
_
735
o. 6
10,263
8.1
3,000
890
avsnitt 126 Kontrollera mot PDF
_
13
—
676
1.1
12,277
20.2
2,820
—
13
14
—
6.137
8.5
25,277
35.1
—
—
2,072
15
192
1,306
2.5
12,556
23.8
3,500
57
—
16
—
288
0.7
9,206
21.8
—
868
—
17
6,002
23.581
medelt.
240,354
medelt.
19,066
19,663
3,449
2.3
22.*
1,225
0.5
25,289
n.i
7,653
1
—
758
0.6
27,211
21.1
13,800
12,543
—
2
—
617
O.o
12,340
17. *
—
14,981
—
3
25,138
8.877
1.7
47,008
11.8
6,008
38,948
—
4
241
922
0.8
16,934
10.7
—
12,448
—
5
313
1,015
o.ti
20,755
13.8
—
15,969
—
(i
435
814
0.7
15,245
13.8
—
137
—
7
—
1.177
1.3.
13,111
14.6
—
3,871
—
8
5,725
12,579
12.7
30,928
31.3
—
33,065
—
9 .
1.397
1.4
10,788
10.8
—
4,813
87
10
31,852
27.179
medelt.
219,609
medelt.
19,808
144,428
87
1.8
14.4
3
18
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
V äghållningsdistrikt.
Gällande
vägdel- ning full- bordad.
År.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Lands- Bygde- vägar. vägar.
Km. 1 Km.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
För jord-!
bruksfas- För öfriga
tiglieter beskatt- , a
»limma.
med väg-hingst öre- underhåll i mål.
in natura
St. St. St,
Hela det
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Kr.
Yägskatt per
vägfyrk.
A jord-
bruks- Å öfri- tus tig- ! „a |je.
het, skatt- med i ning8_
vaS- 1 före- ??äe.r- mål.
hall in
natura.''
1
Öre. Öre.
In-
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
Kr.
1
Östergötlands län.
Kinda härads södra ............
1903
28
187
82,305
18,976
101,281
8,612
5
23.7
18,129
2
Kinda härads norra...............
1909
26
186
67,955
8,734
76,689
12,153
13
38
23,044
3
Svinhults sockens ...............
1908
- ''
20
7,490
368
7,858
443
4
39
3,074
4
Västra Ryds sockens............
1902
—
50
14,472
1,481
15,953
717
0.5
43.5
7,376
5
Sunds sockens ...................
1896
- i
39
18,322
1,739
20,061
492
1.5
12.5
2,364
6
Asby sockens ....................
1909
— !
44
15,365
1,259
16,624
816
4
16
6,255
7
Torp» sockens .....................
*)
— j
35
12,594
1,286
13,880
712
3
26
3,476
! 8
Norra Vi sockens ...............
1896
—
44
11,294
914
12,208
427
2
22
2,264
9
Gullbergs härads................
1897
58
43
68,600
22,090
90,690
5,150
3
14
9,988
j 10
Bobergs härads ..................
1899
48 ■
105
99,492
17,878
117,370
2,861
—
15
17,478
It
Valkebo härads ................
1895
10
244
76,010
8,823
84,833
4,574
3
26
19,899
12
Åkerbo härads....................
1894
21
56
55,459
.17,985
73,444
3,577
1
17
8,983
13
avsnitt 127 Kontrollera mot PDF
Bankekinds härads...............
1897
37
211
94,575
39,481
134,056
10,660
—
27
29,969
14
Hanekinds härads ...............
1894
31
146
91,329
26.249
117,578
6,425
1
21
18,126
15
Hammurkinds härads fastlands
1906
67
272
144,004
31,010
175,014
12,183
2
30
47,558
16
Hammarkinds härads skärgårds
—
— ;
—
—
—
—
—
— i
—
17
Skärkinds härads.................
1902
17
122
59,584
4,231
63,815
1,142
—
27
19,737
18
Tjällmo och Godegårds socknars
1900
32
81
48,630
14,901
63,531
2,161
—
14.5
8,283 1
19
Hällestads sockens ...............
1895
56
5
38,054
10,795
48,849
1,835
—
17
7,691
20
Regna, Skedvi, Risinge och
Vänga socknars ...............
1897
37
225
99,880
54,924
154,804
14,829
27
29,789
21
Bråbo härads .....................
1895
30
39
65,553
80,641
146,194
12,096
—
15 ''
11,795
22
Memmings härads ...............
1895
18
41
44,820
65,181
110,001
9,777
—
15
8,047
23
Lösings härads.....................
1900
29
32
63,591
16,515
80,106
4,550
3
16
9,696
24
Krokeks sockens ..................
1898
21
6
7,259
9,067
16,326
2,266
—
25
1,716
25
Bjfirkekinds härads västra ...
1898
17
45
33,972
4,957
38,929
2,159
3
23
7,673
26
Björkekinds härads östra .....
1898
—
65
25,093
2,269
27,362
1,138
3
17
4,261
27
Östkinds härads ..................
1902
11
119
65,869
13,575
79,444
7,366
5
30
19,141
28
Göstrings härads .................
1897
76
181
124,711
37,078
161,789
8.527
—
23
34,137
29
HJåviks och Malexanders sock- nars ..............................
1903
16
6,354
1,019
7,373
405
3
21
1,419
30
Vifolka härads...................
1898
32
148
96,620
59,557
156,177
13,698
—
23
25,780
31
Lysings härads ..................
1909
44
123
90,908
16,880
107,788
9,168
6
22
22,244
32
Bals härads ........................
4903
27
34
53,040
5,872
58,912
1,233
—
21
11,256
33
Aska härads......................
1894
53
142
99,556
74,915
174,471
11,237
—
15
17,185
Summa
—
826
3.106
1,882,760
670,650
2,553,410
173,389
—
—
457,833
*) Vägdelning enligt gällande väglag har icke ägl rum.
19
—
11
12
13
14
15
16
17
18
K o
s t n a d
er för v
ii g v ä s e n d e t.
Und
e r h å 11.
delade
vägar.
Annat underhåll.
A n m ä rkningar.
skattad Åt går or-
Åter-
Beräknad kostnad
Afgå sär- skilda in-
Distriktets
återstå-
.
hålls-
stats-
bidrag
stående
per väg- fyrk för
hall åt
Vinter-
k om ster
ende kost-
kost- nad por
under-
oindelade
vägar samt
vilghåll-
Summa.
till annat
underhåll
nåd för
annat un-
enligt 80 §
avsnitt 128 Kontrollera mot PDF
väglagen.
hålls-
broar ocli
ning.
än af in-
derhän än
våg-
längd.
kostnad.
hållare.
färjor
in. m.
delade
vägar.
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
8.4
2,719
15,410
18.7
1,344
654
1,998
302
1,696
1
10.9
15.3
3.456
461
19,588
2.613
29
35
3,300
83
1,483
201
4,783
284
15
4,783
269
2
3
1 Vägskatten beräknad enligt äldre
j uppskattning.
14.7
1,106
6,270
473
—
372
.372
—
372
4
6.i
355
2,009
II
10
202
212
—
212
5
1.3.s
9.38
5,317
34.6
204
256
460
—
460
6
D:o d:o d:o d:o.
9.9
521
2.955
23
782
190
972
—
972
7
5.1
340
1.924
20
28
311
339
—
339
8
9.9
1.498
8,490
12
240
779
1,019
477
542
9
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
11.4
2.621
14,857
15
375
389
764
229
535
10
7.9
2,985
16,914
23
966
.382
1,348
495
853
11
11.7
1,347
7,636
14
216
1,845
2,061
177
1,884
12
D:o d:o d:o d:o.
12.1
4,495
25.474
27
1.074
3,125
4,199
527
3,672
13
10. i
2,719
15.407
17
1,342
2,246
3,588
2,001
1,587
14
D:o d:o d:o d:o.
14.9
7.134
40,424
28
5.046
3,449
8,495
511
7,984
15
—
—
—
—
—
—
—
—
16
Distriktet saknar allmän väg.
14.2
2.961
16.776
28.1
177
1,673
1,850
92
1,758
17
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
7.3
1,242
7.041
14.5
301
150
451
333
118
18
12.3
1.154
6,537
17
|; —
612
612
—
612
19
11.4
4.468
25,321
25.4
2.525
2,326
4,851
_
4,851
20
D:o d:o d:o d:o.
17.1
1.769
10.026
15
1,147
1,685
2,832
—
2,832
21
13.«
1.207
6,840
15
347
1,210
1,557
171
1,386
22
15.9
1,454
8.242
13
1,4.30
2.150
3,580
400
3,180
23
8.4
257 .
1,459
20
! -
550
550
—
550
24
D:o d:o d:o d:o.
12.4
1,151
6.522
20
—
1,675
1,675
—
1,675
25
8.tj
639
3,622
14
167
1,075
1.242
—
1,242
26
14.7
2.871
16,270
25
1.219
3.145
4,364
818
3,546
27
13.3
5.121
29,016
23
1,133
1,535
2,668
425
2,243
28
8.5
213
1,206
18
149
12
161
_
161
29
14.3
3,867
21.913
23
4,009
1,025
5,034
1.145
3,889
:io
1 13.»
3.336
18,908
20
647
3.440
4,087
739
3,348
31
IVägskatten beräknad enligt äldre]
\ uppskattning.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
1 18.*
1,688
9.568
18
303
960
1,263
126
1,137
32
8.5
2,577
14.608
15
982
3,466
4,448
—
4,448
33
medelt.
68,670
389.163
medelt.
29,546
42,573
72,119
8,983
63,136
11.3
20.7
•20
19 20 21 22 23 , 24 25 26 27
Kostnader för väg
-
Väghållningsdistrikt.
Underhåll, (forts.)
Öfriga ut
-
Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för under-5
hållet.
Afgår
statsbidrag
från anslaget
till
synnerligt
betungade
avsnitt 129 Kontrollera mot PDF
väghallningsdi
strikt.
Återstående
verklig
underhållskostnad
för
distriktet.
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
meter j
vägfyrk. väg- |
längd.
Körvalt
nings
kostna
der.
Vägbygg,
nader, I öfrigt.
brutto.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
Östergötlands län.
Kinda härads södra ............
17,106
17,106
16.9
8.0
548
428
4,775
5,751
2
Kinda härads norra ............
24,371
—
24,371
31.s
11.5
300
—
6,580
6,880
3
Svinhults sockens ...............
2,882
2,882
36.7
14.0
20
_
195
215
4
Västra Ryds sockens ............
6,642
6,642
41.6
13.3
30
—
69
99
5
Sunds sockens .....................
2,221
—
2,221
ll.i
5.7
46
—
148
194
6
Asby sockens .....................
5,777
—
5,777
34.8
13.1
20
—
1,384
1,404
7
Torpa sockens .....................
3,927
—
3,927
28.3
11.2
30
—
—
30
8
.Norra Vi sockens ............
2,263
—
2,263
18.5
5.1
20
—
22
42
9
Gullbergs härads.................
9,032
—
9,032
10.o
8.9
400
—
8,555
8,955
10
Bobergs härads ..................
15,392
—
15,392
13.1
10.0
355
2,379
645
3,379
11
Valkebo härads ..................
17,767
—
17,767
20.ii
7.o
638
1,300
623
2,561
12
Åkerbo härads....................
9,520
—
9,520
13.0
12.4
638
6,392
1,505
8,535 ;
13
Bankekinds härads...............
29,146
—
29,146
21.7
11.8
461
114
575
14
Hanekinds härads .............
16,994
—
16,994
14.5
9.6
872
6,198
996
8,066
15
Hammarkinds härads fastlands
48,408
—
48,408
27.7
14.3
600
_
978
1,578
16
Hammarkinds härads skärgårds
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
Skärkinds härads ........ ......
18,534
—
18,534
29.0
13.8
363
177
5
545
18
Tjällmo och Godegårds socknars
7,159
—
7,159
11.3
6.3
415
740
153
1,308
19
Hällestads sockens .............
7,149
—
7,149
14.6
11.7
317
—
194
511
20
Regna, Skedvi, Rismge och
Vänga socknars ...............
30,172
30,172
19.5
11.5
1,174
14,791
326
16,291
21
Gråbo härads ..................
12,858
—
12,858
8.8
18.6
600
2,938
i;i7ö
4,713
22
Memmings härads .............
8,226
—
8,226
7.5
13.9
993
3,819
25
4,837
23
Löstaga härads.....................
11,422
11,422
14.2
18.7
370
—
98
468
24
Krokeks sockens ................
2,009
—
2,009
12.3
7.1
160
—
22
182
25
Björkekinds härads västra ...
8,197
—
8,197
21.0
13.2
290
—
121
411
26
Björkekinds härads östra ..
4,864
—
4,864
17.7
7.5
100
—
34
134
27
Östkinds härads .................
19,816
—
19,816
25.«
15.2
808
—
2,918
. 3,726
28
Göstrings härads..................
31,259
—
avsnitt 130 Kontrollera mot PDF
31,259
19.3
12.2
535
7,496
1,000
9,031
29
Blåviks och Malexanders sock- nars ...........................
1,367
1,367
18.5
8.5
38
38
30
Vifolka härads ...................
25,802
—
25,802
16.5
14.3
946
3,176
611
4,733
31
Lysings härads ....................
22,256
—
22,256
20.6
13.3
380
11,584
3,136
15,100
32
Dals härads .......................
10,705
—
10,705
18.2
17.5
407
—
188
595 i
33
Aska härads.......................
19,056
—
19,056
10.9 1
10. o
418
60
—
478 i
Summa
452,299 |
—
452,299
medelt.
meclelt.
13,292
61,478
36,595
111,365!
17.7
11.5
21
:>H
väsende
gifter.
Af går
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
I>9
t. (forts.'';
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
ao
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
31
Summa
verklig
kostnad
för vägvä- sendet i
dess
helhet.
32
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öre.
33
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
34
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
85
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
1
Anmärkningar.
.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5.751
5.7
22,857
|
22.6
949
•
12,770
i
—
6.880 ,
8.9
31,251
40.7
—
414
85,180
2
—
215
2.7
3,097
39.4
75
—
—
3
_
99
0.6
6,741
42.2
806
—
—
4
_
194
0.9
2,415
12.0
353
—
—
5
—
1.404
8.4
7,181
43.2
—
—
1,404
6
_
30
0.2
3,957
28.5
55
—
—
7
_
42
0.3
2,305
18.6
58
465
—
8
_
8,955
9.6
17,987
19.6 i
—
2,023
26,828
9
—
3,379
2.9
18,771
16.0
—
4,164
—
10
_
2,561
3.u
20,328
23.9
12,262
630
—
11
_
8,535
11.0
18,055
24.0
—
—
5,900
12
575l)
_
_
29,146
21.7
—
16,166
—
13
>) Dessutom inkomster å 139 kr.
_
8,066
6.ö
25.060
21.3
—
—
2,202
14
_
1,578
0.9
49.986
28.o
—
20,224
—
15
_
_
_
_
_
—
—
16
Distriktet saknar allmän väg.
-
545
0.»
19,079
29.»
—
16,112
—
17
136
1,172
1.6
8,331
13. i
3,387
—
—
18
—
511
1.0
7,660
15.0
2,729
—
—
19
16.291 5|
30,172
19.5
64,490
2,065
—
20
Dessutom inkomster å 12.329 kr.
4.713
3.2
17,571
12.0
11,418
11,574
—
21
2.4<K)
2.437
2.i»
10,663
9.7
17,662
14,087
1,777
22
_
468
0.6
11,890
14.6
2,783
—
'' -
23
_
182
1.1
2,191
13.4
5,786
—
- •
24
_
411
1.1
8,608
22.4
—
2,395
—
25
_
134
0.5
4,998
18.5
—
592
—
26
_
3,726
4.0
23,542
29.6
—
385
4,600
27
9,031»)
—
—
31,259
19.3
17,078
—
—
28
:<) Dessutom inkomster a 7,317 kr.
38
0.5
1,405
19.o
144
—
—
29
1.682
avsnitt 131 Kontrollera mot PDF
3,051
2.o
28,853
18.5
—
32,586
—
30
14,063
1,037
1.0
23,293
21.o
—
13,141
—
: 31
__
595
1.0
11,300
19.2
—
441
—
32
—
478
0.3
19,534
11.2
30,449
—
506
33
44.17S
6”, 187
medelt.
519,486
medelt.
| 169,535
; 138,413
j 141,167
22
Väghållningsdistrikt.
Gällande
vägdel- I
''ning fulli
bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Lands- J Bygdevägar.
1 vägar.
4 5 6
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
10
För jord.
bruksfas- För öfriga
tiglieter : beskattmed
väg-iningsföreunderliåll
mål.
in natura.
Summa.
Yägskatt per
vägfyrk.
Hela det
såsom
vägskatt
för året
uttaxerade
beloppet.
A ordbruk
sfastigliet
med
vägunderhåll
in
natura.
A öfriga
beskattningsföremål.
In
-
Särskilda
nämndens
uppskattning
af underhållskostnaden.
År. Km. Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre. Öre.
Kr.
Jönköpings län.
1 T veta härads ................
2 Vista härads landtdistrikt
3 : Visingsö sockens.............
Mo härads ...................
Norra Vedbo härads .......
Södra Vedbo härads .......
Östra härads..................
Västra härads ...............
Östbo härads ................
Västbo härads ................
Summa
1910
121 258
150,428
195,887
346,315
*)
34 24
62,678
4,744
67,422 1
*)
15
10,879
1,566
12,445
1900
40 330
50,509
6,912
57,421
1899
8 ; 256
135,053
74,664
209,717
1895
20 340
105,037
33,403
138,440
*)
126 359
155,976
58,532
214,508
*)
151 464
170,405
45,557
215,962
1908
78 437
144,833
66,734
211,567
1901
751
155,887
62,213
218,100
—
578 ! 3,234
1,141,685
550,212
1,691,897
52,889
1,054
218
3,456
10,453
9,687
8,487
8,082
18,018
24,885 |
27
9
7
50
14
29
14.3
14
27
40
38,888
7,188
748
40,095
20,613
35,588
26,430
27,895
47,427
74,669
137,2291 —
319,541
Kronobergs län.
1 Koöga härads ...................
2 Uppvidinge härads ...............
3 Kinnevalds härads ..............
4 j Norrvidinge härads...............
5 | Allbo härads.......................
6 Sunnerbo härads ..................
Summa
■)
77
502
171,298
61,879
)
156
501
173,557
65,498
■)
32
300
107,366
33,475
'')
29
124
60,792
7,311
■)
112
514
163,064
77,180
:)
156
1 658
227,727
95,043 1
562
2,599
903,804
340,386 !
233,177
8,044.
13
24,510
239,055
16,767
4 15
21,817
140,841
7,364
— i 22
28,527
68,103
11,838 ]
15.5 : 34
12,755
240,244
22,046
5 18
23,793
322,770
23,760
25
66,160
1,244,190 89,819 — ; — 177,062
*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.
23
It 12 13 14 15
Kostnader för vägväsendet.
16
17
18
delade vägar.
4''PP
skattad
avsnitt 132 Kontrollera mot PDF
underhållskostnåd
per
meter
väg-!
längd.
Afgår ordinarie
statsbidrag
enligt 60 §
väglagen.
Öre. Kr.
10.2
5,833
12.1
1,078
5.o
112
10.8
6,014
7.8
3,002
0.9
5,338
5.4
3,064
4.5
4.134
9.2
7,114
0.9
11,200
! medelt. 47,870
4. i 3,676
3.3 3,107
8.6 4,270
8.3 1,013
3.s 3,482
8.1 0,024
medelt, 26,471
5.6
Underhål 1.
Annat underhåll.
Anm» r kninga r.
Beräknad
Kostnad
Afgå sär- skilda in-
Distriktets
återstå-
stående
under-
kostnad
per väg- fyrk för
håll af
oindelade
Vinter-
väghåll-
Summa.
komster
till annat
underhåll
ende kos - nåd för
annat un-
hålls-
natura-
ning.
än af in-
derhåll Un
kostnad.
väg-
hållare.
färjor
in. in.
delade
vägar.
af indelade
vägar.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
10,754
1
Vägskatten beräknad enligt äldre
22.0
4,046
5,808
10,754
—
uppskattning.
6A10
9.7
112
1.077
1,180
no
1,070
2 1
D:o d:o d:o d.o.
H.o
103
103
—
103
3
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.!
34,081
67.0
4,642
1,857
6,400
725
5,774
4
17,521
13.o
3,241
1,157
4,308
—
4,398
5
30,250
20.o
no
864
074
422
552
(i
22,466
23,761
14.5 :
13.9
2,201
2,405
2,144
3,268
4,345
5,763
76
156
4,260
5,607
7
8
40,313
27.0
10,637
60
10,607
541
10,156
9
63,460
40. o
3,805
1,835
5,640
867
4,773
10
271,662
medelt.
32,180
18,173
50,362
2,807
47,465
23.8
20,834
13.o
10,800
211
20,110
6,485
13,625
! i
18,120
11.0
—
2,521
2,521
—
2,521
'' 2
24,248
22.0
1,140
3,200
4,358
186
4,172
3
D;o d:o d:o d:o.
t Statsbidrag uppges oj hafva erhållits
till uppskattade, oindelade vägar,
| som häradet underhållit f»re nya
10,842
20,311
56,236
17.8
13.0
25.0
3,100
12,488
4,220
2,410
462
1,067
5,510
12,050
6,187
4
1,675
5,515
11,275
6,187
1 4
5
1 6
150,501
medelt.
16.fi
40.856
10,780
51,645
8,350
43,205
väglagen.
24
1
19
20
L 21
22
23
I! 24
| 25
26
27
•
!
---
Kostnader
för väg-
|
Unde
rliåll (forts.).
Ö f r i g a ut-
Väghfillningsdistrikt.
Distrik- tets hela
ordinarie
kostnad
för under,
hållet.
Afgår
statsbidrag
från an- slaget till
synnerligt
betungade
väghåll- nings- distrikt.
Åter-
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
1
Förvalt- : nings- kostna- der.
verklig
under,
hållskos t.
nad för
distriktet.
vagfyrk.
meter
våg-
längd.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa. \
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Jönköpings län.
1
2
3
I 4
3 i
6
ef
9
10
Tveta härads ............
Vista härads landtdistrikt
Visingsö sockens ...........
Södra Vedbo härads
Östbo härads ..................
avsnitt 133 Kontrollera mot PDF
Västbo härads.....................j 68,242
Summa
43,809
—
43,809
12.7
11.6
412
700
7,189
—
7,189
10.7
12.4
230
_
739
—
739
5.9
4.9
50
_
89,855
14,000
25,855
45.1
7.0
150
21,919
—
21,919
10.5
8.2
530
_
30,802
—
30,802
22.2
8.6
449
_
26,735
—
26,735
12.5
5.5
528
_
29,368
—
29,368
13.6
4.8
650
50,469
—
50,469
23. s
9.8
840
68,242
—
68,242
31.3
9.1
980
13,033
319,127
14,000
305,127
medelt.
18.0
medelt. 1
8.0
4,819
13,733
9,763
40
147
784
293
343
571
691
12,691
2,411
10,875
270
197
934
823
792
1,099
1,341
13,531
16,424
27,734 ! 46,286
Kronobergs län.
1 1 Koöga härads .................... 34,459
2 Uppvidinge härads ............... 20,641
! 3 Kinnevalds härads ............... 28,420
4 Norrvidinge härads............... 16,357
1 5 Allbo härads........................ 31,586
6 Sunnerbo härads.................. 62,423
M II I 1
34,469
20,641
28,420
16,357
31,586
62,423
14.8
8.6
20.2
24.0
13.1
19.3
6.0
3.1
8.5
10.7 I
5.0 !
7.7
300
300
350
348
900
996
1,200
419 1,905
7,752 | 355
20,630 j
15,968 i 4,700
1,500
2,624
8,457
20,978
900
21,664
Summa 193,886
—
193,886
medelt.
15.6
medelt.
6.1 !
3,194
44,769 8,160
56,123
29
30
31
34
35
''2H m
32 33
väsendet, (forts.)
gifter.
Af går
statsbidrag
till väg- byggnader
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
Kr.
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Kr.
Vid- s tå ende
kostnad
fördelad
per väg- fvrk.
Summa
verklig
kostnad
för vägvä- 1 sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Anmärkningar.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
7,338
3,537
1.0
i
47,346
13.7
117,734
i
|
_ ; i
_
270
0.4
7,459
ll.l
2,103
—
— 2
—
197
1.6
936
7.5
—
77
- 3
_
934
1.6
26,789
46.7
114
28,717
629 4
—
823
0.4
22,742
10.9
11,287
—
— ! 5
_
792
0.6
31,594
22.8
22,574
—
— 0
i
1.099
0.5
27,834
13.o
29,259
_
— 7
—
1,341
0.6
30,709
14.2
—
12,972
— 8
_
13,531
0.4
64,000
30.2
—
16,972
— | 9
16,424'')
68,242
31.8
24,756
78,290
1,053 j 10
0 Dessutom inkomster å 14,900 kr.
23,762
22,524
medelt.
I 327,651
medelt.
'' 207,827
137,028
1,682
1.3
j
19.3
1,500
0.6
i
fi 35,959
15.4
17,073
— 1
_
2.624
1.1
23,205
9.7
29,722
—
_ 2
615
7.842
5.5
36,262
25.7
—
7.103
— i 3
20.9782)
—
—
10,357
24.o
—
47,751
— ! 4
2) Dessutom inkomster å 2.287 kr.
avsnitt 134 Kontrollera mot PDF
900
0.4
32,486
13.5
18.172
—
— 5
6,162
15,502
4.6
77,925
24.1
29,647
— 0
97 755 28 368 1 medelt. ii 222,254 ! medelt. 1 47,894 102,174
2.3
4
26
Väghållningsdistrikt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Gällande
vägdel- ning full-
bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vilgfyrk t a 1 slängd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Å jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km,
st.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kalmar län.
i
Norra Tjusts härads ............
1900
73
371
173,581
35,476
209,057
9,857
2
18
34,464
2
Södra Tjusts härads ............
1899
114
421
155,428
47,235
202,663
8,502
_
18
32,278
3
Tunaläns härads..................
1906
49
184
83,729
9,945
93,674
1,492
---
15
14,709
4
Sevede härads .....................
1899
91
224
110,765
22,223
132,988
7,101
3
17
18,032
5
Aspelands härads ...............
1904
65
229
97,255
28,278
125,533
6,221
—
22
26,231
*5
Handbörds härads ...............
1904
89
166
125,975
35,478
161,453
7,096
20
28,765
7
Norra Möre härads...............
1906
33
157
123,127
16,166
139,293
4,726
2
14
17,260
8
Stranda härads ..................
1896
98
48
101,173
39,693
140,866
7,183
2
13
13,849
9
Södra Möre härads...............
1908
77
438
234,572
67,929
302,501
30,069
5
27
59,658
10
Åkerbo härads.....................
1902
44
19
34,949
8,490
43,439
1,972
9
15
5,498
It
Runstens härads ..................
*)
36
35
38,076
3,285
41,361
1,687
4
5
1,907
12
Slättbo härads.....................
1905
20
44
27,791
2,234
30,025
2,660
7
32
7,781
13
Olands södra mots...............
*)
125
55
106,492
26,729
133,221
4,000
2
7
4,449
Summa
—
914
2,391
1,412,913
343,161
1,756,074
92,566
—
—
264,881
Gottlands län.
1
Gottlands södra härads.........
1909
226
366
174,324
31,230
205,554
8,580
1.5
19.1
30,928
2
Gottlands norra härads.........
1908
278
475
186,946
49,152
236,098
16,913
3
23
54,408
Summa
—
504
841
361,270
80,382
441,652
25,493
_
—
85,336
Blekinge län.
i
Östra härads .....................
1905
42
207
116,710
33,341
150,051
13,504
3
30
37,331 |
2
Medelstads härads ...............
1908
83
199
163,783
57,664
221,447
10,380
avsnitt 135 Kontrollera mot PDF
_
18
30,319
3
Bräkne härads.....................
*)
64
112
120,681
42,743
163,424
6,839
_
16
22,794
4
Mörrums och Kllehohns sock-
13^997 |
nars.................................
1909
9
72
31,557
8,552
40,109
1,973
3
12
5
Jämshögs sockens ..............
1903
—
93
32,126
12,943
45,069
2,718
21
7,899
«
Kyrkhults sockens ...............
1897
—
109
20,438
8,882
29,320
5,063
_
57
13,766
7
Gammalstorps sockens .........
*)
—
34
17,221
3,177
20,398
667
21
5,199
8
Mjällby, Sölvesborgs och Ysane
socknars...........................
1907
16
52
51,558
9,367
60,925
1,873
—
20
26,025
Summa
_
214
878
554,074
176,669
730,743
43,017
-
—
157,330 1
*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt ruin.
27
10 a 11
12 13 11 15 | lti 17 ! 18
Kostnader för vägväsendet.
1
Underhåll.
delade vägar. . Annat underhåll.
l''pp- skattad
under- hal ls- kost- nad per
meter
våg- längd.
Öre.
Afgår or- dinarie
stats- bidrag
enligt 60 §
väglagen.
Kr.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Kr.
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- väg- hållare.
Öre.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. in.
Kr.
Vinter-
väghåll-
ning.
Kr.
Summa.
Kr.
Afgå sär- ,
skilda in- 1
komster |
till annat
underhåll j
än af in- delade i
vägar.
Kr.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Kr.
8.0
5,170
29,294
16.b
3,582
1,833
5,415
078
4,737
1
6.0
4.842
27,436
18
2,362
1,276
3,638
255
3,383
2
6.:*>
2,206
12,503
15
2,726
598
3,324
202
3,122
3
5.7
2,705
15,327
I3.s
2,262
1.287
3,549
272
3,277
4
9.0
3,934
22,297
22
1,176
791
1,967
18
1,949
5
11.3
4,315
24,450
20
11,124
1,683
12,807
94
12,713
6
9.1
2,589
14,674
12
492
187
679
130
549
7
9.:,
2,077
11,772
11
1.717
60
1,777
201
1,576
8
11.6
8,949
50,709
22
934
475
1,409
638
77 L
9
8.7
824
4,674
13
145
185
330
—
330
10
2.»
286
1,621
4.2
423
1,532
1,955
—
1,955
n;
12.3
1.167
6,614
24
440
1,591
2,031
—
2,031
12
2.5
667
3,782
3.5
895
1,290
2,185
8
2,177
13
medelt.
8.0
39,731
225,150
medelt.
15.9
28,278
12,788
41,066
2,496
38,570
5.2
4,639
26,289
15.1
1,825
15,695
17,520
17,520
1 |
7.2
8,161
46,247
24.7
2,045
17,876
19,921
581
19,340
medelt.
6.3
12,800
72,536
medelt.
20.1
3,870
33,571
37,441
581
36,860
15.o
5,599
.31,732
27
4,408
177
4,585
1,024
3,561
1
10.7
4,548
25,771
15.7
6.757
214
6,971
—
6,971
2
12.o
3,419
19,375
16
1,144
16
1,160
—
1,160
3
I 17.3
2,099
11,898
37
avsnitt 136 Kontrollera mot PDF
1,732
_
1,732
—
1,732
4
8.5
1.185
6,714
21
263
—
263
—
263
5
6
1 12.6
2,065
11,701
57
201
—
201
57
144
1 15.3
779
4,420
25.6
445
—
445
—
445
7
'' 38.3
3.903
22,122
42
673
.787
1,460
1,460
8
medelt.
14.1
23,597
133,733
medelt.
24.1
15,623
1,194
16,817
1,081
15,736
A n m it r k n i n g a r.
Statsbidraget har ingått i vägkassan.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
I Statsbidraget bär ingått i vägkassan.
\ Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
Statsbidraget liar ingått i vägkassan.
Vägskatten beräknad efter äldre
uppskattning.
Vagska tten synes oriktigt uttaxerad.
Vägskatten beräknad efter äldre
uppskattning.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
B:o d:o d:o d:o.
28
Väghållningsdistrikt.
19
Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.
20
21
23
24
Underhåll, (forts.)
Återstående
verklig
bM?,äe!hållskostnåd
för
distriktet.
Af går
statsbidrag
! från anI
slaget till
synnerligt I
betungade
vägliållningsdistnkt.
Vidstående verkligaii
kostnad fördelad ||
per
vägfvrk.
meter
väg
längd.
Förvaltningskostnader.
25
26
27
Kostnader för vä<.
vägbygg
nåder,
brutto.
Ofri g a ut
-
I öfrigt. Summa, j
Kr.
Kr.
Kr.
Ore.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
! l
o
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Kallnar län.
Norru Tjusts härads .
Södra Tjusts härads ■
Tunaläns härads .....
Sevede härads ..........
Aspelands härads
Handbörds härads
Norra Möre härads
Stranda härads .......
Södra Möre häradj ..
Åkerbo härads..........
Runstens härads .......
Slättbo härads..........
Ölands södra mots ...
öottlands län.
1 Gottlands södra härads
2 | Gottlands norra härads
nars
Jämshögs sockens ...............
Kyrkhults sockens ...............
Gammalstorps sockens .........
Mjällby, Sölvesborgs och Ysane
socknars .........................
34,031
30,819
15,825
18,604
24,246
37,163
15,220
13,348
51,480
5,004
3,576 ,
8,645
5,959
34,031
30,819
15,625
18,604
24,246
37,163
15,220
13,348
51,480
5,004
3,576
8,645
5,959
16.3
15.2
16.7
14.0
19.8
23.0
10.9
9.5
17.0
11.5
8.6
28.»
4.5
1.1
5. »
6. 7
6.0
8.2
14.5
8.0
9.1
lO.o
8.0
5.0
13.5
3.8
1,770
1,349
521
150
300
1,220
259
587
1,803
397
192
252
662
31,995
7,283 !
3,222
15,921
188
505
1,643
3,700
438
320
984
1,983
160
1,304
Summa 263,720
263,720
medelt.
15.0
43,809 |
65,587 i
Summa 109,396!
43,809 21.3
[ 65,587 ; 27.7
109,396 medelt.
24.7
Blekinge län.
1 | Östra härads ..................
2 Medelstads härads ...............
3 Bräkne härads....................
4 Mörrums och Elleholms sock
-
35,293
32,742
20,535 ''
13,630
6,977
avsnitt 137 Kontrollera mot PDF
11,845
4,865
23,582 (
2,(K K)
35,293
32,742
20,535
13,630 ;
6,977
9,845
4,865
23.5
14.»
12.6
33.9
15.5
33.6
23.»
medelt.
8.0
7.4
8.7
961
1,313
420
886 |
783
23,582 j 38.7
medelt.
8.1
14.2
11.6
11.6
16.8
7.5
9.0
14.3
34.7
2,274
1,048
770 I
508 :
318
312
430 :
180
459
4,304
2,359
1,621
4,119
530
264
382
206
1,497
1,702
122
457
33,765
9,137
5,386
3,850
738
1,540
259
1,571
19,707
557
192
440
1,966
9,462'' 58,609 1 11,037! 79,108
420 j 1,6691 4,363
1,578
5,338
890
2,883
3,430
6,251
302
916
1,847
2,516 |
Summa 149,469
2,000 ! 147,469 I medelt, medelt.
20.2 13.5
4,025 12,403'' 5,160; 21,588
29
28
29
30
31
32
33
.34
35
väsendet
gi (ter.
Älgar
statsbidrag
till väg- ,byggnader
'' sa ock
t andra in- ; komster
1 (utom till
’ under- hållet).
Kr.
(forts.)
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Kr.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öre.
Summa
; verklig
kostnad
Iför vägvä- ! sendet i
dess
helhet.
Kr.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
.
Öre.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
sint.
Kr.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Kr
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut,
Kr.
27,475
3,290
3.o
40,321
19.3
29,883
!
1
—
9,137
4.:.
39,956
19.7
17,126
1,470
—
2
_
5,386
5.7
21,011
22.4
4,773
—
—
3
—
3,850
2.9
22,454
16.9
3,250
25,307
—
4
—
738
0.6
24,984
19.9
39,441
956
5
—
1,540
1.0
38,703
24.0
—
12,740
6
—
259
0.2
15,479
11.t
—
6,411
7
239
1,332
0.9
14,680
10.4
4,843
—
—
8
-
19,707
B. 5
71.187
23.5
—
3,126
1,023
9
1 —
557
1.3
5,561
12.8
4,609
—
—
10
-
192
0.5
3,768
9.1
1.265
—
—
11
( -
440
i.i
9,085
30.2
—
4,075
—
12
645
1,321
1.0
7,280
5.5
—
12,462
7,700
13
'' 28,359
50,749
medelt.
2.9
314,469
medelt.
17.9
75,307
96,429
8,723
1,847
0.9
45,056
22.2
12,255
11
1,405
1,111
0.5
66,698
28.2
—
25,314
2 ''
1,405
2,958
medelt.
0.7
|f 112,354
medelt.
25.1
__
37,569
i
1,578
1.0
36,871
24.5
-
9,960
i
—
5,338
2.1
38,080
17.2
—
23,590
—
2
890
0.5
21,425
1.3.1
28,498
—
3
1 _
2,883
7.2
16,513
4l.i
—
—
3,227
4
—
3,430
7.6
10,407
23.1
6,489
—
—
5
717
5,534
18.»
15,379
52.4
9,495
2,500
—
6 1
—
302
1.5
5,167
25.3
j —
—
—
7
—
916
1.5
24,498
40.2
—
—
783
8
717
20,871
medelt.
2.8
168,340
medelt.
23.0
44,482
36,050
4,010
A n m ärkninga r.
30
1
1 2
3
4
5
6
7
8
9
1 10
Gällande
vägdel- ning full- bordad.
Längd af
allmänna
avsnitt 138 Kontrollera mot PDF
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
—
Yäghållningsdistrikt.
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Ä jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å ofri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
! Särskilda
| nämndens
| uppskatt- ning af un- ! derliålls- kostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
i Kr.
1
Kristianstads län.
Norra Åsbo härads...............
1901
148
134
203,050
66,356
269,406
11,944
18
i |
43,874
2
Södra Åsbo härads..............
1901
43
101
171,083
47,846
218,929
11,483
_
24
48,869
3
Bjäre härads .......................
1905
15
120
134,147
40,296
174,443
9,268
_
23
36,898
4
Västra Göinge härads .........
1902
131
514
228,312
99,122
327,434
23,789
_
24
64,529
5
Ostra Göinge härads ............
1902
02
380
165,607
67,470
233,077
13,494
_
20
43,577
»i
Villands härads ..................
1902
34
209
215,408
91,749
307,157
26,926
1
27
67,037
7
Gärds härads ...................
1904
00
309
190,083
47,446
244,129
27,518
58
135,729
8
Albo härads ......................
1897
42
83
91,646
13,608
105,254
8,937
5
32
28,908
9
Ingelstads härads ...............
1900
48
175
268,911
105,245
43,574
312,485
20,268
3
28
73,468
10
Järreslads härads ...............
1899
35
Öl
14,401
119,646
7,190
3
28
32,023
Summa
024
2,080
1,780,092
531,818
2,311,960
160,817
—
—
574,912
1
Malmöhus län.
Oxie härads ........................
1900
29
178
321,698
276,744
598,442
61,990
22.4
84,354
Skytts härads ..................
1904
53
164
260,185
43,469
303,654
12,165
1
22 1
63,867
3
Ljunits härads .....................
1894
18
77
99,597
13,053
112,650
4,994
2
23
22,864
4
Herrestads härads ...............
1898
23
70
119,411
32,199
151,610
5,473
_ ''
17
22,403
O
Vemmenhögs härads ............
1898
32
246
321,072
94,186
415,258
22,604
_ i
24
91,043
6
b ars härads ........................
1904
63
205
271,980
40,732
312,712
10,183
_
25
80,515
/
b losta härads .....................
1904
71
314
319,427
64,916
384,343
22,071
_ i
34
125,360
8 ;
1 orna härads .....................
1899
6(1
153
339,721
76,418
416,139
15,624
l
16
60,833
9
Bara härads ........................
189.9
34
192
279,314
183,603
462,917
37,455
20.4
67,088
58,639
10
avsnitt 139 Kontrollera mot PDF
Rönnebergs härads med undan- tag af ön Hven ...............
1904
29
132
206,964
51,079
258,043
12,259
24
11
Hvens..................
1895
—
4
8,077
5,950
14,027
416
—
7
685
12
Onsiö härads .....................
1903
49
155
232,026
48,879
280,905
25,906
53
145,439
13 :
Härja gers härads.................
1904
56
104
203,895
168,942
372,837
57,440
_
34
82,702
14
Luggude härads .................
1910
77
440
496,088 |
287,074
783,162
117,700
—
41
241,426
Summa1
—
000
2,500
3,479,455
1,387,244
4,866,699 |
406,280 j
— 1
— |
1,147,218
31
loa 11 12 13 14 15 16 17 18
Kostnader för vägväsendet,
Underhåll.
delade vägar.
UPP- .t .
skattad Älgar or- under- dinarie
hålls- . ,
kost- stats*
nåd per bidrag
meter enligt 60 §
längS. väglagen.
Öre. Kr.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- väg- hållare.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
in. m.
Annat underhåll.
Afgå sär- skilda in-
Vinter- komster
vaghåll- Summa. ™dearnhn«dl
ning. än af in-
delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Anmärkninga r.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
• I
15.5
6,561
37,293
18
1,500
4,499
5,999
954
5,045
1
34.0
7.33(1
41,539
24
1,130
5,509
6,639
292
6,347
2
27.3
5.534
31,364
23
1,311
3,388
4,699
334
4,365
3
10.0
9.679
54,850
24
6,957
5,738-
12,695
3,838
8,857
4;
9.»
6,536
37,041
22
3,053
3,135
6,188
356
5,832
5 1 Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
27 6
10,055
56,982
26
16,104
13,849
29,953
—
29,953
6 i
35.9
20,359
115,370 1
58
2,636
—
2,636
405
2,231
7 ;
23.1
4,336
24,572
27
1,046
2,570
6,616
35
3,581
8
33.0
11,020
62,448
23.2
2,280
9,600
9,880
64
9,815
9 D:o d:o d:o dio.
33.3
4,803
27,220
25
550
3,476
4,026
51
3,975
10
medelt.
86.233
488.679
medelt.
34.567
51,764
86,331
6,329
80,002
21.2
27.4
40.4
12.653
71,701
22.3
59,524
1,676
61,200
410
60,790
i
29.1
9,580
54,287
21
1.325
1,509
2,834
2,008
826
2
24
3,429
19,435
19.5
209
2,886
3,095
125
2,970
3
22.0
3,360
19,043
17
2,085
2,522
4,607
287
4,320
4
32.7
13,656
77.387
24
3,344
5,648
8,992
1,180
7,812
5
24.7
12,077
68,438
25
7,593
9,811
17.404
1,222
16,182
6
32.7
18.804
106,556
34
4,315
13,175
17,490
166
17,324
7
27.5
9.125
51.708
15
10,892
1,959
12,851
1.293
11,558
8
29.4
10,063
57,025
20.4
6,109
1,572
7,681
1,383
6,298
9
36.1
8.796
49.843
24
4,854
3,137
7,991
595
7,396
10
17.1
103
582
7
4
345
349
—
avsnitt 140 Kontrollera mot PDF
349
11
71.3
21.816
123.623
53
4,677
10,224
14,901
1,918
12,983
12
51.7
12,405
70,297
34
41.877
7,185
49,062
1,804
47,258
13
46.7
36,214
205,212
41
9,413
-6,587
16,0<X)
2,049
13,951
14
medelt.
172.081
975,137 I
medelt.
156,221
. 68,236
224.457
14.440
210,017
3/.o
1
28.0
32
19 20
21
22
23
24
25
26
27
Kostnader för väg-
Underhåll, (forts.)
Öfriga ut-
Väghållningsdi strikt.
t-.. .. Afgår
Distnk- !statsbidrag
tets hela ! från an-
ordinane^Xrligt
kostnad J betungade
för under*| vttghall-
“»et. ; aSSK-*.
Åter-
stående
Vid stående verkliga
kostnad fördelad
per
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
vägfyrk-
meter
våg-
längd.
r öi valt- nings- kostna- der.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr. Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
8
4
5
6
7
8
9
10
Kristianstads län.
Norra Asbo härads...............
Södra Åsbo härads...............
Bjäre härads...................
Yästra Göinge härads .......
Ostra Göinge härads........
Villands härads ...............
Gärds härads ....................
Albo härads ........ ...............
Ingelslads härads ...............
.Tärrestads härads ...............
42,338
47,886 !
35,729 i —
63,707 —
42,873 —
86,935! —
117,601; 15,000
28,153 i —
72,264 —
31,195
42,338
47,886
35,729
63,707
42,873
86,935
102,601
28,153
72,264
31,195
15.7
21.9
20.5
19.5
18.t
28.3
42.0
26.8
23.1
26.0
15.0
33.0
26.5
9.9
9.7
35.8
27.1
22.5
32.3
32.5
1,177
1,765
788
878
1,122
1,494
3,513
1,114
780
i al5
15,719
39,025
2,077
594
152
369
16,234
9,334
138
520
2,722
1,771
1,765
940
16,966
17,356
1,494
51,872
3,329
1,300
2,937
Stim ma
568,681 15,000
553,681
medelt.
medelt.
12,846
56,821
30,063
99,730
23.9
20.4
Malmöhus län.
1
Oxie härads ......................
132,491 —
132,491
22.1
64.0
3,102
7,633
10,735
2
Skytts härads .................
55,113 —
55,113
18.1
25.4
1,681
13,386
—
15,067
3
Ljunits härads.................
22,405
22,405
19.9
23.6
386
—
—
386
4
Herrestads härads ...............
23,363 —
23,363
15.1
23.5
650
1,943
1,637
4,230
5
Vemmenliögs härads ............
85,199 —
85,199
20.5
30.6
1,356
—
8,970
10,326
6
Färs härads ..................
84,620
84,620
27.0
25.8
1,076
—
767
1,843
7
Frosta härads .....................
123,880 i
123,880
32.3
32.3 -
1,227
—
1,294
2.521
8
Forna härads ..................
63,266 —
63,260
15.3
28.9
1,158
—
1,705
2,863
9
Bara härads ........................
63,323 - —
63,323
13.7
28.0
799
—
4,952
5,751
11»
Rönnebergs härads med undan-
|
avsnitt 141 Kontrollera mot PDF
tag af ön Hven .............
57,239! —
57,239
22.3
35.6
1,154
—
695
1,849
»i
Hvens ............................
931; —
931
6.6
23.3
60
-''
42
102
12
(Insjö härads ...................
136,606 —
136,606
48.6
67.0
1,101
6,335
6,077
13,513
13
Harjagers härads................
117,555 i
117,555
31.5 ,
73.5
4,417
9,442
262
14,121
14
Lnggude härads ..................
219,163
219,163
28.0
42.1 1
2,290
— 1
9,218
11,508
Samma 1,185,154 — 1.185,154 1 medel!, medelt.!! 20,457 31,106 43,252 94,815
24.:! 38.2 |: ’ ’ 1
33
28
29
30
31
32
33 |
34
35
Anmärkningar.
väsendet
gifter.
Afgår
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
forts.).
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
]j verklig !
kostnad t
;för vägvä-j
i| sendet i !
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öre.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg-!
lagen
vid årets
slut.
Annan
behåll- j
ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- :
kassans
skuld
vid årets
slut.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1,771
0.7
44.109
16.4
7,236
1 :
_
1.765
0.8
49,651
22.7
—
653
—
2
_
940
0.5
36,669
21.0
6,100
339
—
3;
5,(KK3
11,966
3.*>
75,673
23.1
—
3,057
73,250
4
_
17,356
7.4
60,229
25.8
—
9,295
5
_
1.494
0.5
88,429
28.8
—
—
21,030
6 ''
2,114
49,758
20.i
152,359
62.t
—
44,428
128,711
7 |
3,329
3.1
31,482
29.fi
-
9,385
—
8(
1,300
0.1
73,564
23.5
300
21,875
9 |
—
2,937
9.5
34,132
28.5
—
—
5,400
io |
7.114
92,616
medelt.
| 646,297
medelt.
6,100
65,398
259,561
i
4.0
27.9
•
.
3,369
7,366
1.2
139,857
23.8
29,742
_
1
15,067
5.o
70.180
23,i
42,728
—
25,000
2
_
386
0.3
22,791
20.2
3,577
—
—
3
_
4,230
2.»
27,593
18.2
—
7,728
, -
4
1.541
8,785
2.1
: 93,984
22.0
—
41,292
37,330
1.843
0.3
86,463
27.6
—
6,627
6:
_
2,521
0.7
126,401
32.»
—
2,021
—
7
1.475
1,388
0.3
64,654
15.5
26,687
13,000
—
8
5.751
1.2
69.074
14.9
160,783
675
''-
9
1,849
0.7
59,088
2*2. o
_
10,268
6,060
10
102
0.7
1,033
7.3
-’
789
1 -
11
1,959
11,554
4.1
148,160
52.7
—
23,237
52,440
12
14,121
3.s
131,676
35.3
153,607
7,776
—
13
—
11,508
l.i
] 230,671
29.4
—
—
17,003
! 14
8.344
86,471
medelt.
1] 1,271,625
medelt.
il 417,124
i 113,413
137,833
4
1.8 ’ 26.1
5
34
Väghållningsdistrikt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
II io
Gällande
vägdel- ning full.
bordad.
--
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
avsnitt 142 Kontrollera mot PDF
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
i
Hela del
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Vägskatt pei
vägfyrk.
r Lands- vägar.
Bj-gde-
vägar.
För jord- bruksfas- j tigheter
med väg- l underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- m&l.
1 Summa.
A jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr. 1
■
1
2
6
4
5
6
7
H
Hallands län.
Höks härads........................
Tönnersjö härads..................
Halmstads härads ...............
Arstads härads.....................
Faurås härads .....................
Viske härads .....................
Himle härads
Fjäre härads........................
1901
1908
*)
*)
1907
*)
*)
1900
160
46
57
62
62
32
31
37
72
176
121
95
258
40
137
253
156,564
95,507
115,327
106,711
150,868
46,550
129,597
135,088
34,682
35,014
65,213
22,200
16,746
5,844
12,982
32,603
191,246
130,521
180,540
128,911
167,614
52,394
142,579
167,691
7,115
25,210
23,072
12,354
5,193
1,519
5,539
13,460
1
7
7
1
2
2
16
72
23
22
22
26
22.7
33 |
26,366
79,904
21.379
16,544 |
36,358 ;
12.380 !
33,085
49,290 j
Summa
—
487
1,152
936,212
225,284
1,161,496
93,462
—
275,306 ;
Göteborgs och Bohus län.
i
Åskhus härads.....................
1899
18
36
97,792
184,617
282,409
53,539
29
34,126
2
Östra Hisings härads............
*)
—
9
10,184
678
10,862
1,887
3
Sätvedals härads..................
1910
36
15
60,559
265,385
325,944
18,576
4,860
4
Västra Hisings härads .........
1901
21
54
81,448
51,285
132,733
29,745
.
58
5
Inlands Södre härads............
1909
35
46
59,676
6,436
66,112
5,207
7
16
11,415 |
6
Inlands Nordre härads .........
1902
40
59
61,223
8,322
69,545
4,470
2
39
26,908
7
Inlands Fräkne härads .........
*)
35
27
37,754
13,068
50,822
16,161
30
37
2,726
8
Inlands Torpe härads............
1899
43
16
34,594
11,634
46,228
3,821
6
4^560
9
Orusts.................................
1904
—
183
72,883
19,968
92,851
23,060
20
44
20,069
JO
Skaftö sockens.....................
*)
—
15
4.520
7,557
12,077
756
io !
_ 520
n
Flåte. .................................
1905
—
8
1,915
203
2,118
280
12
282
12
Tjörns härads .....................
*)
—
70
41,412
9,724
51,136
11,977
20
38
8,000
13
Sotenäs härads .................
1898
—
37
24,111
23,234
47,345
6,970
30
6,989
14
Sörbygdens härads ...............
avsnitt 143 Kontrollera mot PDF
1896
29
20
20,385
1,104
21,489
855
3
22
3,933
15
Tunge härads .....................
1894
24
36
45,064
19,395
64,459
4,461
23
11,739
ni
Lane härads ........................
1901
27
73
53,892
7,809
61,701
6,505
7
17,296
17
Stångenäs härads ...............
1898
_
48
33,196
12,303
45,499
3,075
25
8,953
18
Vette härads........................
1898
58
73
54,710
12,055
66,765
4,655
3
18’030
19
Tanums härads ..................]
1899
29
118
42,426 1
13,418
55,844
8,159
45
19,952
20
K vi Ilo härads .....................
1901
8
97
37,696
7,565
45,261
5,813
7
42 |
21
Bullarens härads..................j
*) 1
72 !
—
18,574
2,133
20,707
1,474
3
43
10^604
Summa
—
475 |
1,040
894,014
677,893
1,571,907
211,446
—
— i
288,025
*) Vindelning enligt gällande viiglag liar ej ägt ruin.
35
10 a 11 12 13 14 15 10 17 18
Kostnader för v ä g v ä s e n d e t.
Underhåll.
Annat underhåll.
l''pp- skattad
under- håll s- kost- nad per
meter
våg- längd.
Af går or- dinarie ;
stats- bidrag
enligt 60 §
väglagen.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- väg- 1 lull are.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
in. m.
Vinter-
väghåll-
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
11.3
3,955
22,411
15.o
3,050
3,419
6,469
6,469
1
36.o
11,986
67,918
72.0
3,450
2,770
6,220
517
5,703
2
12.3
3,207
18,172
16.0
1.962
1,664
3,626
694
2,932
3
10.5
2,482
14,062
13.2
801
1,730
2,686
2,531
—
2,531
4
11.3
5.454
30,904
21.0
1,106
3,792
526
q ont:
o,Jnn
5
17.3
1,857
10,523
22.0
—
1,260
1,260
1,260
6
19.»
4.963
28,122
21.7
148
3,730
3,878
50
3,828
7
17.0
7,393
41,897
31.0
6,424
3,371
9,795
360
9,435
8
medel!.
1H.S
41,297
234,009
medelt.
25.0
16,941
20,630
37,571
2,147
35,424
63.2
5,119
29.007
29.0
40,649
230
40,879
1,167
39,712
1
56.1
758
4,297
42.2
524
30
554
—
554
2
0.5
729
4.131
7.0
5,828
105
5,933
2,750
3,183
3
75.3
8,475
48,025
58.0
6,562
152
6,714
—
6,714
4
14.1
1.712
9,703
9.0 ;
2,952
186
3,138
275
2,863
5
6
27. i
4,036
22,872
37.o
4,372
2,635
7,007
141
6,866
4.4
409
2,317
7.o
1.987
1,019
3,006
80
2,926
7
t. 7
684
3.876
11.2
509
800
1,309
267
1,042
8
11.0
3,010
17,059
24.o
11,320
4,607
15,927
753
15,174
9
3.4
78
442
lO.o
81
315
396
20
376
10
3.5
42
avsnitt 144 Kontrollera mot PDF
240
13.0
112
—
112
15
97
n
11.4
1,200
6.800
16.4
2,879
3,623
6,502
430
6,072
12
18.»
1.048
5.941
24.0
1,476
844
2,320
70
2,250
13
8.o
590
3,343
16.o
120
990
1,110
108
1,002
14
19.5
1.761
9,978
23.0
838
1,579
2,417
—
2,417
15
17.3
2,594
14.702
28.0
610
2,717
1,890
3,327
970
2,357
1H
18.»
1,343
7,610
22.9
151
2,041
4,821
45
1,996
17
13.7
2,704
15,326
28.0
583
4,238
—
4,821
3,750
18
13.»
2,993
16,959
40.o
1,128
2,625
i 3,753
3
19
14.7
2.326
13,182
35.0
871
3,305
4,176
—
1 4,176
1,204
20
14.7
1,591
9.013
48.5
675
630
1,305
101
21
medelt
19.0
•| 43,202
244.823
medelt.
27.4
84,227
'' 32,520
116,747
| 7,195
109,552
A n m ä r k n i n g a r.
Vägskatten synes orätt uttaxerad.
D:o
D:o
clio
d:o
d:o
d:o
d:o.
d:o.
D:o d:o d:o d:o.
/Särskilda förhållanden gen. Lund-I
\ by sins införlifning m. Göteborg.''
Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.
(Taxeringsvärdena ändrade af pröf;
■ ningsnämnden, livilket inverkat
\ på vägskattens beräkning.
Vägskatten synes orätt uttaxerad.
/Statsbidraget bär ingått i vägkassan.
\ Vägskatten likväl orätt uttaxerad.
Statsbidraget har ingått i vägkassan
Vägskatten synes oriitt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.
D:o d:o d:o d:o.
19 20
21
22
23
24
25
26
1 27
Kostnader
för väg-
Underhåll, (forts.)
Öfriga ut
Vägh&llningsdistrikt.
n. , , Af går
Distrik- statsbidrag
tets hela från an- ordinarie j slaSet ‘i11,
kostnad tegafe
för under- vägliall-
dÄ.
Åter- stående
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
meter
vägfyrk. Våg- längd.
Förvalt-
nings-
kostna-
der.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr. Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Hallands län.
1 Höks härads.......................
28,880 —
28,880
15.1
12.4
1,181
5,294
3,149
9,624
2 Tönnersjö härads..................
73,621 —
73,621
56.4
33.1
2,559
40,389
390
43,338
3 Halmstads härads ...............
21,104 —
21,104
11.7
11.8
619
3,500
138
4,257
4 Arstads härads.....................
16,593
16,593
12.0
10.5
790
15,936
2,630
19,356
5 Faurås härads .....................
34,170
34,170
20.1
10.7
897
—
1,007
1,904
B Viske härads........................
11,783 i —
11,783
22.5
16.3
260
_
58
318
7 | Himle härads .....................
31,950 —
31,950
22.4
19.0
505
_
340
845
8 Fjär? härads........................
51,332
51,332
30.6
17.7
520
—
305
825
Summa
269,433 |
269,433
medelt.
medelt.
7,331
65,119
8,017
80,467
|
23.2
16.4
Göteborgs och Bohus län.
avsnitt 145 Kontrollera mot PDF
1 | Åskhus härads.....................
68,719 —
68,719
24. it
127.2
3,453
__
4,408
7,861
2 Ostra Hisings härads............
4,851 —
4,851
44.6
53.9
140
—
57
197
3 j Säfvedals härads..................
7,314 —
7,314
2.2
14.8
500
_
—
500
4l Västra Hisings härads .........
54,739 —
54,739
41.2
73.0
3,233
4,150
—
7,383
5 Inlands Södre härads............
12,566 —
12,566
19.0
15.5
689
1,000
891
2,580
6 Inlands JNordre härads .........
29,738 1 -
29,738
42.7
30.0
545
11,519
2,440
14,504
7 Inlands Fräkne härads .........
5,243 I —
5,243
10.8
8.5
784
11,301
27,550
39,635
8 Inlands Torpe härads............
4,918 _
4,918
10.6
8.3
366
—
3,924
4,290
9 1 Orusts.................................
32,233 -
32,233
34.7
17.6
1,299
30,046
1,287
32,632 :
10 j Skäfte sockens.....................
818
818
6.7
5.4
90
_
500
590
11 Flåte .................................
337 —
337
15.o
4.2
82
—
17
99
12 Tjörns härads .....................
12,872 —
12,872
25.1
18.4
475
—
3,035
3,510
13 Sotenäs härads.....................
8,191 * —
8,191
17.3
22.1
200
5,488
—
5,688 !
14 Sörbvgdens härads ...............
4,345 1 —
4,345
20.3
8.9
295
—
81
376
15 Tunge härads .....................
12,395 —
12,395
19.3
20.6
386
—
97
483
IB Lane härads ........................
17,059 —
17,059
27.6
17.0
463
4,354
535
5,352
17 i Stångenäs härads ...............
9,606 —
9,606
21.1
20.0
515
813
227
1,555
18 Vette härads........................
20,147 —
20,147
30.2
15.4
456
—
306
762
19 ! Tanums härads ..................
20,709 —
20,709
37.1
14.1
586
3,011
508
4,105
20 Kville härads .....................
17,358 i —
17,358
38.4
16.5
605
1,000
333 i
1,938
21 Bullarens härads..................
10,217 i
10,217
49.8
14.2 i
100 ;
—
1,508
1,608
Summa
354,375
354,375 !
medelt.
medelt. I
15,262
72,682
47,704
135,648
22.5
23.6 |
28
30
:!1
väsendet, (forts.’
32
83
34
35
gifter.
Afgar I )i''trik
statsbidrag
tets åter
,
t*5Lraf'' stående
byggnader
ock
andra inkomster
Hitom till
underhållet).
Vid
stående
kostnad
fördelad
-
verkliga
kostnad
för annat per väg''
än under- fyrk.
håll.
Summa
verklig
| kostnad
iför vägväI
sendet i
dess
helhet.
Vidstående
verkliga
kostnad
fördelad
per vägfvrk.
Öfverskott
i
vågkassan
I enligt
62 § väg-''
] lagen
vid årets
slut.
Annan
behållning
i
vägkassan
vid årets
slut.
Vägkassans
I
skuld i
vid årets:
slut.
A n m lirkning» r.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr
Kr.
9,624
5.0
38,504
''
20.1
16,476
505
1
17,900
25,438
19.3
99,059
avsnitt 146 Kontrollera mot PDF
75.9
—
6,843
12,000
2 1
4,257
2.3
25,361
14.0
—
18,318
—
3 i
1,219
18,137
ilo
34,730
26.9
—
4,754
—
4 i
1,904»)
_
—
.34,170
20.4
—
13,168
—
o :
318
o.s
12,101
23.1
624
—
6
845
o.o
32,795
23.o
—
9,090
—
7
—
825
0.5
52,157
31.1
702
16,360
-
8
21,023
59,444
medel t.
5.1
328,877
medelt*
28.3
702
85,633
12,505
7.861
2.7
76,580
27.0
25,710
1
— *)
197
l.s
5,048
46.4
1,287
—
—
a
500
0.2
7,814
2.4
—
26,680
—
3
_
7.383
5.0
62.122
46.8
—
56,379
—
4
-
2,580
3.9
15,146
22.o
6,035
—
—
5
12,900
1.604
2.8
31,342
45.0
—
3,621
15,864
6
—
39,635
78.0
44,878
88.8
—
—
96,965
1
134
4,156
9.0
9,074
19.6
—
—
680
8
22,555
10,077
10.8
42,310
45.5
—
• -
16,069
9
_
590
4.0
1.408
11.6
—
—
105
10
_
99
4.7
436
20.6
—
—
9
11
—
3,510
6.0
16,382
32.0
721
14,714
12
_
5,688
12.o
13,879
29.3
—
—
13
_
376
l.s
4,721
22.o
—
3,485
—
14
_
483
0.8
12.878
20.0
—
7,363
—
15
1,100
4,252
H.
21,311
34.5
—
—
104
16
_
1.555
3.4
11,161
24.3
61,403
—
—
17
_
762
1.1
20,909
31.3
—
12,882
—
18
2.050
2.055
3.7
22,764
40.8
—
—
215
19
1,000
938
2.o
18,296
40.4
—
11,472
—
20
—
1,608
7.8
11,825
57. i
4,869
—
—
21
39,739
95,909
medelt.
450,284
medelt.
99,404
122,603
144,725
6.1
28.r,
>) Dessutom inkomst A 1,836 kr
Dessutom 1,500 kr. inkomst fr
stad.
. Gdteborgs
38
2
3
4
5
6
7
8
9
'' 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
! 20
1
2
3
4 !
5
6
7
: 8 i
9
10
Väghållningsdistrikt.
Gällande
j vägdelning
fullbordad.
År.
_2 j _3
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
4 o 6
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vä gf yrktalslängd.
10
Vägskatt per
vägfyrk.
Lnnds
-
Bygde
vägar’.
.För jord
!
bruksfas- För öfriga
| tigheter ! beskatt- j
med väg- ningsförejunderhåll
mål.
in natura.
Summa.
Hela det
såsom
1 vägskatt
för året
uttaxerade
beloppet.
Km. Km.
St.
St.
St.
Kr.
Älfsborgs län.
Väne härads..............
Bjälke härads ...........
Flundre härads...........
Ale härads ..............
Vätle härads ...........
Kullings härads ........
Gösene härads...........
Ås härads.................
Marks härads ...........
Bollehvgds härads .....
Vedens härads...........
Bedvägs härads ........
Kinds härads ..........
Sundals härads ......
Nordals härads ..........
Valbo härads ........
Vedho härads västra ..
Tössbo härads
norra
östra
1908
1903
*)
1897
1902
1910
1909
1910
*)
1904
1910
1910
1908
1910
1904
*)
1903
*)
*)
1905
97
46
37
104
30
99
80
77
212
66
60
93
114
avsnitt 147 Kontrollera mot PDF
37
57 |
o2
65
64
34
43
32
24
42
53
183
187
139
206
1 !
76 |
114
717:
216
76
219
99
86
72
131 !
85,489
33,216
35,934
75,274
58,479
97,079 ;
50,648
53,550
116,848
23,685
35,148
65,134
119,520
91.428 I
53,388
68.429 I
50,460 ,
37,751 :
40,346
49,515 I
142,752 ;
4,053
55,527 i
31,764 !
37,113
44,165
11,692
10,619 ’
91,885 j
7,393 I
11,411
9,990
45,876
8,884
28,621
12,884
9,231
18,665
29,866 i
8,886 ;
228,241
37,269
91,461
107,038
95,592
141,244
62,340
64,169
208,733
31,078
46,559
75,124
165,396
100,312
82,009
81,313
59,691
56,416
70,212
58,401
31,405
729
8,688
7,775
6,309
9,581
7,365
6,191
16,789
1,552
7,878
10,309
17,932
6,703
8,929
9,372
7,858
3,750
6,869
6,119
Summa — 1,424 i 2,716 I 1,241,321 i 621,277 1,862,598
Skaraborgs län.
Hasslerörs tingslags ............ 1909 81 143
Hofva tingslags ................. *) 74 88
Södra Vadsbo ................... ) 285 250
Kåkinds härads ................ *) 150 106
Gudhems härads ................. *) 105 72
Leaby tingslags ................. 1910 21 73
Dimbo tingslags .................. *) 38 208
Slältängs tingslags............... *) 129 236
Skånings härads ..................| *) 95 91
Vilske härads .....................| 1908 , 33 92
110,071
79,862
196,303
140,550
89,554
48,265
98,770
82,300
127,216
48,271
31,539
36,633 !
61,398
22,298
21,774
5,196 ;
21,755 j
19,236
11,631
6,863
141,610
116,495
257,701
162,848
111,328
53,461
120,525
101,536
138,847
55,134
182,103
14,798
9,854
21,602
11,953
10,823
4,469
15,851
6,925
6,949
6,680
Ä jord- bruks- f as tig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
Öre.
Öre.
22
—
18
1
15
4
15
—
17
3.5
14
3.0
50
7.o
23
1
17
—
21
13
29
10
38
—
38
5
24
—
31.2
6
41
11
25
4
12
—
23
5
41
8
19
5
16
8
16 ;
2
41
2
39
7
21
9
32
—
36
4
16
10
27
In
-
Särskilda
i nämndens
j uppskattning
af un- i
derliållsI
kostnaden.
Kr.
22,228
8,837
5,887
10,180
12,158
11,970
29,466
10,161
21,369
5,701
6,714
20,618
56,231
20,629
17,357
25,304
8,622
4,004
9,612
21,574
“) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt runr.
— I; 328,622;
29,780
9,977
22,468
64,250
38,876
8,321
27,604
34,984
17,508
11,326
39
10 a 11 _12 _13 j 14 15
Kostnader för v äg väsende t.
U il d e r h å 11.
16
1H
<lelade vägar,
skattad Afgål* Of
-
Annat underhåll.
dinarie
stats
-
underhållskostnåd
per bidrag
meter enligt 60 §
längd, väglagen.
Öre.
Kr.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Beräknad1 kostnad
kostnad
per väg- | .aS
avsnitt 148 Kontrollera mot PDF
fvrk för om delade ,
natura- | .v“g»r sa™‘
väg broar och
hållare. !.
m. m.
Vinter-
väghåll-
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar.
Distriktets
! återstå- j ende kost- nad för
annat un- ;derhän än
af indelado
vägar.
Kr.
Öre. Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
| Kr.
15.8
11.3
0.6
7.0
14.6
4.2
11.0
4.7
5.1
8.5
4.9
ll.i
6.8
8.1
13.0
9.3
5.2
3,334
1,325
883
1,527
1,824
1.795
4,420
1,524
3,405
855
1,007
3.093
8,434
3.094
2,603
3.796
1,293
18,894
7,512
5,004
8,653
10,334
10,175
25,046
8,637
17,964
4,846
5,707
17,525
47,797
17,535
14,754
21,508
22
22.6
14
11
17.7
10.5
49.4
16
16
21
16
27
38
19
27.6
31.4
14
3,076
940
3,397
643
1,682
14,290
610
429
6,794
1,028
3,713
3,419
4,875
1,563
2,448
3,306
2,988
5,610
1,445
3,830
75
2,152
3,602
3,889
2,744
627
1,647
3,671
6,814
7,824
3,789
6,494
2,023
8,686
940
4,842
4,473
1,757
16,442
4,212
4,318
9,538
1,655
5,360
7,090
11,689
9,387
6,237
9,800
5,011
390 !
392 |
360 |
773
41
1,165
145
534
1,531
138
967
367
4.«
7.1
13.1
601
1,442
3,236
3,403
8,170
18,338
9
20.2
37
2,764
1,836
3,293
1,361
3,986
3,216
4,125
5,822
6,509
—
medelt.
7.9
49,491
279,131
medelt.
2*2.5
63,094
64,799
127,893
6,803
13.3
4,467
25,313
23
6,544
5,016
11,560
311
6.1
1,496
8,481
11
610
4,035
4,645
274
4.2
3,370
19,098
10
5,059
6,269
11,328
997
25.1
9,637
54,613
39
4,863
6,775
11,638
525
22.0
5,831
33,045
37
1,323
6,224
7,547
224
8.8
1,248
7,073
23,464
14
2,184
2,553
4,737
—
11.2
4,140
23
10,581
5.690
16,271
—
9.6
5,247
29,737
36
752
4,692
5,444
225
9.1
2,626
14,882
12
444
192
636
—
9.0
1,699
9,627
19.9
3,571
2,519
6,090
—
8,296
940
•4,450
4,473
1,397
15,669
4,171
4,318
8,373
1,510
5,360
6,556
10,158
9,387
6,099
8,833
4,644
4,125
5,822
6,509
121,090
11,249
4,371
10,331
11,113
7,323
4,737
16,271
5,219
636
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.j
Ny uppskattning har ej mcdhunnits.
Vägskatten icke beräknad enligt
gill lande uppskattning.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
P:o
d:o
d:o
d:o.
P:o
d:o .
d:o
d:o.
D:o
d:o
d:o
d:o.
P:o
d:o
d:o
d:o.
D:o
d:o
d:o
d:o.
b,090 10
Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.
Ny uppskattning bär ej medliunnits.i
Vägskatt eu synes oriktigt uttaxerad.
40
1 19
| 20
1 21
'' 22
i 23
:
Underhåll, (forts.)
Distrik- ; tets hela
ordinarie
kostnad
Iföl- under- | hållet.
Af går
statsbidrag
| från an- j slaget till
; synnerligt
''■ betungade
| våghål 1 -
1 rW;
distrikt.
avsnitt 149 Kontrollera mot PDF
|
| Åter- stående
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
meter 1
vägfyrk. våg- längd. j
1 Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
1
Ore. ;
27,190
;
:
27,190
■''
1
11.9
19.4 1
8,452
—
8,452
1 22.7
lo.s !
9,454
—
9,454
10.3
15.5 |
13,126
—
13,126
12.3
9.0
11,731
—
11,731
12.2
14.1
25,844
—
25,844
18.3
9.0 |
29,217
—
29,217
46.9
10.9
12,955
—
12,955
20.2
6.0
. 26,337
—
26,337
12.7
6.3
6,356
—
6,356
20.5
9.5
11,067
—
11,067
23.7
8.1
24,081
—
24,081
32.0
11.6 !
57,955
—
57,955
35.0
7.0
26,922
—
26,922
26. s
10.6
20,853
—
20,853
25.4
15.7 !
30,341
—
30,341
37.3
11.2
11,973
—
11,973
20.0
7.3
7,528
—
7,528
13.3
8.7
.! 13,992
— j
13,992
19.9
10.3
| 24,847
— |
24,847
42.5
15.0 1
il 400,221
400,221
medel t.
21.5
medelt. ||
9.6 ;
36,562
36,562
25.3
16.3
12,852
—
12,852
11.0
8.0
29,429
—
29,429
11.4
5.5
65,726
—
65,726
40.3
25.7
40,368
—
40,368
36.2
22.8
11,810
—
11,810
22.1
12.5
39,735
—
39,735
33.0
16.1
34,956
—
34,956
34.4
9.« 1
15,518
—
15,518
11.2
8.3 I
15,717 |
—
15,717
28.5
12.6 1
Väghållningsdistrikt.
24_I _25 26 | 27
Kostnader för väg
O
f r i g a ut
-
förvalt- ! ,
nings- Vägbyggkostna-
,nad°r- j1 Summa,
der. brutt0-
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
2
3
4
5
B
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Älfsborgs län.
Vane härads..............
Biärke härads ...........
Flundre härads...........
Ale härads ..............
Vätle härads..............
Kullings härads ........
Gäsene härads...........
As härads.................
Marks härads ...........
Bollebygds härads .....
Vedens härads..........
Redvägs härads ........
Kinds härads ...........
Sundals härads ........
Nordals härads...........
Valbo härads ...........
Vedbo härads västra ..
Tössbo härads
norra
östra
Summal
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Skaraborgs län.
Hasslerörs tingslags ....
Hofva tingslags .......
Södra Vadsbo .............
Käkinds härads ..........
Gudhems härads ..........
Leaby tingslags ..........
Dimbo tingslags ..........
Slättängs tingslags......
Skånings härads ..........
Vilske härads .............
1,261
300
589 i
641
313
900
802
579
2,050
125
263
673
1,666
1,220
546
1.345
297
236
85
573
9,847
3,350
2,421
4,208
1,557
25,569
36,639
9,231
122
6,873
859
235
7,060
1,605
1,117
20
53
4,759
10,006
239 j
5,304 |
— j 4,1251
20,339
422
10,812
3,921
4,756
7,960
3,964
1,696
27,639
178
263
5,432
48,311
1,220
785
6,649
297
4,361
85
573
14,464 ! 83,591 51,608 j 149,663
715
354
853
755
549
avsnitt 150 Kontrollera mot PDF
259
835
874
578
345
827
788
1,048
500 —
— ; 826
172
822
2,813
2,396
1,101 —
27,486 j
6,733
3,796
1,542
28,628
1,901 i
1,255
1,375
431
8,390
7,483
2,974
1,446
41
28
20
30
31
32
33
34 1
35
—
väsendet, (forts.)
gifter.
Älgar
statsbidrag
till väg- byggnader
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
Distrik- tets åter- stående i
verkliga j
kostnad <
för annat
än under- håll.
Vid-
stående i
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
verklig
kostnad
''ör vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid-
stående j
verkliga i
kostnad
fördelad
per väg- :
fyrk.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
52 § väg-;
lagen
vid årets
slut.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
i
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Kr
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
4.244
16,095
T.o
1
43,285
18.9
2,261
1
422
i.i
8.874
23.s
—
2,169
—
10,812
11.8
20,266
22.1
—
158
48,769
3
3,921
3.6
17,047
15.9
—
2,468
31,984
4
4,756
5.0
16,487
17.2
6,000
417
5
7''960
5.6
33,804
23.9
—
—
14,048
6
3,056
908
1.4
30,125
48.3
—
2,364
—
7
1,696
2.6
14,651
22.8
—
1,958
—
8
19,2*26
8,413
4.0
34,750
16.7 !
—
65,106
9,928
9
178
0.5
6,534
21.0
142
18,762
—
10
263
0.8
11,330
24.3
—
—
3,388
11
163
7.0
29,350
39.0
—
6,917
—
12
39,696
8^615
5.2
66,570
40.2
26.609
—
7,021
13
230
990
1.0
27,912
27.8
—
12,744
—
14
0.9
21,638
26.3
1,347
—
1,800
8.2
36,990
45.5
—
—
2,051
16
297
0.5
12,270
20.5
—
—
1,651
17
4,361
7.7
11,889
21.0
—
3,611
—
18
85
0.1
14,077
20. o
—
1,765
—
19
20
553
1.0
25,400
43.5
—
2,193
—
| 20
66,635
83,028
medelt.
4.4
483,249
medelt.
25.9
34.098
122,893
120,640
1,542
i.i
38,104
26.9
1,032
: 1
17,212
11,416
9.8
24,268
20.8
—
—
1,458
2
_
1,901
0.7
31,330
12.1
23,396
—
—
3
_
1,255
0.8
66,981
41.1
—
8,306
—
4
117
1,258
i.i
41,626
37.3
1,140
—
—
! 5
431
0.6
12,241
22.9
—
1,806
14,753
1 -
H
1,588
6,802
5.6
46,537
38.6
—
—
7
5,902
1,581
1.5
36,537
35.9
—
8,892
1 -
8
2.974
2.1
18,492
13.3
—
11,842
—
9
_
1.446
2.6
17.163
31.1
3,274
—
—
10
Anmärkningar.
6
42
Vftgli&lhlings distrikt.
I
2
i 3
4
5
6 7
8
9
10
Gällande
vägdel-
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
—
För jord
bruksfas- tigheter
med väg- underliål
in natura
såsom
vägskatt
In-
ning full.
bordad.
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
|För öfrigs
beskatt- Iningsföre
mål.
för året
uttaxera
avsnitt 151 Kontrollera mot PDF
1 Summa. de be- loppet.
1 bruks- 1 fastig- { liet
i med
väg- 1 under- j håll in
natura
Å öfri- ga be- ékatt- nings- före- j mål.
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
j Km.
St.
St.
St, Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
*)
50
47
43,320
8,391
51,711 5,116
6
30
10,916
77
93
90,942
30,222
121,164 7,258
2
18
17,324
1909
52
82
67,739
14,547
82,286 4,459
I
26
21/716
1910
33
78
60,396
6,309
66,705! 3,966
5
15
7J184
*)
45
72
49,526
5,149
54,675 S 6,136
10
23
7,867
1906
82
83
116,296
8,138
124,434 j 3,302
2
12
14,476
1908
45
65
65,087
11,312
76,399 1 4,328
3
21
13,918
*)
48
130
84,259
35,991
120,2501 6,478
—
18
18,063
1,443
2,009
1,598,727
358,382
1,957,109 1 150,947
376,458
1899
44
119
74,515
17,423
91,938- 2,265
13
11,414
1897
40
52
51,847
5,747
57,594 3,534
4.5
20.9
10,012
1900 |
40
124
63,539
10,850
74,389 4,402
3
23
13,190
1900
23
82
44,753
14,384
59,137 2,876
_
20
10’738
1900
132
133
154,966
68,147
223,113 8,364
1
10
16,117
1908 [
117
150
154,771
68,320
223,091 41,032
16.8
22
1901
189
—
183,767 |
17,236
201,003 17,459
8
16
16,838
1900
82
83
119,328
18,698
138,026 15,111
10
17
8,899
1898 j
24
238
130,008
86,748
216,856 17,350
20
40^520
1902
43
55
59,866
72,842 i
132,708 19,667
_
27
19''165
1898
72
21
72,162
43,468
115,630 17,796
9
26
14,097
1900 1
1H0
312
190,162
146,907
337,069 51,711
—
35.2
78,853
1901
104
177 I
131,401
29,068 !
160,469 28,430
15
30
23,437
1910
107 1
129
125,901
19,482
145,383 20,555 i
13
21.5 1
10^884
1900
102
56
88,915
43,642
132,557 14,467
4
25
22^088
1904
137
246
184,789 i
30,289 |
215,078 i 22,689 [
9
20
23,283
—
1.416
1,977 i
1,830,690
693,251 |
2,523,941 287,708 ''
— |
342,989
11
12
13
14
15
16
IT
18
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Valle härads.............
Barne härads ..........
yiste härads.............
Ase härads .............
Laske härads ..........
Kållands härads ......
Kinnefjärdings härads
Kinne härads ...........
Summa —
Värmlands län.
Visnums härads ...........
Olme härads...............
Vase härads ..................
Nyeds härads .............
Färnebo härads ..........
Älfdals härads nedre tingslags
Älfdals härads öfre tingslags
Fryksdals härads öfre tingslags
Kils härads .............
Karlstads härads ..........
Grums härads ...............
Jösse härads....................
Fryksdals härads nedre tingslags.
..........................
Gillbergs härads ...........
Näs härads ...................
avsnitt 152 Kontrollera mot PDF
Nordmarks härads .......... *)
*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt
ruin.
43
10 a
a
12
13
14
Kostnader för v ii g v
Underhåll
delade vägar.
skattad Afgåv or- under- dinarie
hålls- stats-
kost-
nåd per bidrag
meter enligt 60 §
längd, väglagen.
\ Beräknad
Atei‘ kostnad
stående per väg- under- fyrk för I
i »ii natura-
hålls- väg. Il
kostnad. . hållare.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre. 1
Kr.
U.i
1,637
9,279
21.4
60
10.2
2,598
14,726
16.0
5,248
1 16.2
3.257
18,459
27.2
4,362
6.4
1,063
6,021
10.o
539
6.7
1,180
6,687
13.o !
4,671 j
8.7
2,171
12,305
10.0
1,514
12.5
2,088
11,830
18.0 |
48
| 10.1
2,709
15.354
18.0
1,685
medelt.
10.9
56,464
319,994 ;
medelt. i
20.0 j
54,058
1.712
9,702
13.0
32
| 10.D
1,502
8,510
16.4
1,626
8.o
1.978
11,212
17.6
1,748
| 10.2
1,610
9,128
20. o
6,628
6.1
2,417
13,700
9.0
5,298
8.8
3,518
19,936
12.8
9,397
8.9
2,526
14,312
8.0
6,369
1,335
7,564
7.0
12,668
15.5
6,078
34,442
26.4
14,298
19.5
2,874
16,291
27.o
9,994
16.2
2,114
11,983
17.0
6,710
16.7
11,828
67,025
35.3
15,709
8.3
3,515
19,922
15.0
8,107
4.t;
1.632
9,252
7.3
4,122
14.0
3,313
18,775
21.0
5,573
{ 6.1
3,492
19,791
11.0
7,022
15
16
18
Annat underhåll.
Vinter
väghåll
ning.
Kr.
Summa.
Kr.
Afgå särskilda
inkomster
till annat
underhåll
än af indelade
vägar.
Kr.
Distriktets
återstående
kostnad
för
annat underhåll
än
af indelade
vägar.
Kr.
3,939
2,534
2,509
2,218
1,760
1,826
2,014
2,281
3,999
7,782
6,871
2,757
6,431
3,340
2,062
3,966
434
160
700
114
113
1,752
1,750
2,070
1,745
4,420
1,782
2,905 |
3,095 !
7,019 I
1,804 I
2,595 1
5,400 |
I
3,570
3,322 |
3,967
4,636 i
I, 784
3,376
3,818
8,373
9,718
11,179
9,274
15,763
21,317
II, 798
9,305
21,109
11,677
7,444
9,540
11,658
180
1,438
1,859
2,305
983
806
1,401
3,600
573
1,747
360
243
339
827
3,999 | 11
7,348 [ 12
6,711 13
2,757 14
5,731
3,226
2,062
3,853
15
16
17
18
63,046 117,104 I 4,077 i 113,027
1,784 i 1
3,196 2
3,818 i 3
6,935 I 4
7,859
8,874
8,291
14,957
19,916
8,198
8,732
19,362
5
6
7
8
9
10
11
12
11,317 13
7.201 14
9.201 | 15
10,831 16
medelt.
10.1
51.444 291,545
medelt. 115,301
15.9 ||
51,832 167,133 16,661 I 150,472
Anmärkningar.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
fVägskatten beräknad enligt äldre
\ uppskattning.
I V Ugsk ätten sy nes oriktigt ut taxerad.
■ f Vägskatten beräknad enligt äldre
\ uppskattning.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
i
avsnitt 153 Kontrollera mot PDF
D:o d:o d:o d:o.
44
19
20
21
22
23
24
25
26
Underhäll, (forts.)
Y äghållningsdistrikt.
Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.
Afgår
statsbidrag;
Åter
stående
verklig
under
-
frän anslaget
till
synnerligt
bväghf?b hällskostnings-
nåd för ;
distrikt, distriktet.
Vidstående verkliga.1
kostnad fördelad
per
meter
vägfyrk. | väglHngd.
Kostnader för vägOfriga
ut
-
Förvalt
nings
-
Vägbygg-j
kostna- 1 ,nader’ 1 öfriS‘- Summa.
der.
brutto.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
13,278
13,278
25.7
13.7
4<X)
360
760
22,074
—
22,074
18.2
13.0
598
1 2,650
1,411
4,659
25,170
25,170
30. u
! 8.s
1 316
316
255
8,778
—
8,778
13.1
7.9
255
_
12,418
—
12,418
22.7
10.6
853
_
853
15,531
'' —
15,531
12.5
9.4
528
_
226
754
13,892
—
13,892
18.2
12.5
477
_
477
19,207
—
19,207
15.9
10.8
450
—
266
716
433,021
433,021
medelt.
22.1
medelt.
12.5
9,994
42,266
11,955
64,215
11,486
11,486
12.5
7.0
100
439
|
539
11,706
11,706
20.8
12.7
247
._
331
578 !
15,030
15,030
20.2
9.1
745
.3,300
16,063
—
16,063
27.2
15.3
379
1.090
1.176
21,559
—
21,559
9.7
8.1
776
910
L686
28,810
28,810
12.9
10.8
2,687
662
1,915
5,264
22,603
—
22,603
11.2
12.0
602
20,769
766
22,137
22,521
'' -
22,521
16.4
13.7
1,528
_
473
2,001
54,358
—
54,358
25.0
20.7 1
1,044
_
1,044
24,489
- ,
24,489
18.4
25.0
750
7,083
_. j
7,833
20,715
— 1
20,715
17.9
22.3
940
565 I
1,505
86,387
—
86,387
25. (J
18.3
8,784
41,755
50,539
31,239
—
31,239
19.5 j
11.1
2,417
7,005
1,675
11,097
16,453
- 1
16,453
11.8
7.° j
1,465 1
11,631
2,720
15,816
27,976
27,976
21.1 !
17.7 J
487
31,249
2,541
34,277
30,622 I
30,622 1
14.2 ,
8.o |
2,373 |
20,677
617 j
23,667 |
442,017
—
442,017 i
medelt. |
17.5 i
medelt.
13.0
25,324 j
145,221
14,128 !
184.673 |
11
12
13
14
15
16
17
18
Barne härads ......
Viste härads.........
Åse härads ..........
Laske härads ..........
Kållands härads ...
Kinnefjärdings härads
Kinne härads ..........
Summa
Värmlands län.
Yisnums härads ............
Olme härads..................
Väse härads .................
Nyeds härads .............
Färnebo härads ............
Älfdals härads nedre tingslags
Älfdals härads öfre tingslags
[ 8 Fryksdals härads öfre tingslags
j 9 Kils härads .......................
10 Karlstads härads .................
11 Grums härads .................
12 Jösse härads .......... ........
13 Fryksdals härads nedre tings
lags
.................................
14 Gillbergs härads ..................
avsnitt 154 Kontrollera mot PDF
15 Näs härads ........................
16 Nordmarks härads ...............
Summa
45
28
29
30
31
32
33
34
35
väsendet, (forts.)
gifter.
Älgar : Distrik- statsbidrag tets åter-
tiUväg- I stående
byggnader ..
sa ock verkliga
andra in- kostnad
komster flnT1ftt
. (utom till lör anfat
under- Un under- hållet). håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
verklig
kostnad
för vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
'' slut.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
287
760
4,372
316
255
853
754
477
716
1.4
3.6
0.4
0.4
1.5 1
0.6
0.6
0.6
14,038
26,446
25,486
9,033
13,271
16,285
14,369
19,923
27.i
21.s 1
31.0 !
13.5
it
18.5
16.5
3,592
2,499
—
4,068
1,547
4,827
1,204
4,500
2,667
1,519
3,880
—
11
12
13
14
15
16
17
18
25.106
39,109 !
medelt. J
2.0
472,130 |
medelt.
24.1
37,969
65,703
2,490
52
467
0.5
11,973
13.0
4,240
189
1
_
578
1.0
12,284
21.3
—
—
120
2 ''
_
4,045
5.4
19.075
25.6
—
500
2,344
3
79
2.566
4.3
18.629
31.5
—
__0
5,495
4i
1.686
0.7
23,245
10.4
—
26,559
5,957
5
_
5,264
2.4
34,074
15.3
—
1,088
48,373
6
6,222
15,915
7.9
38,518
19.1
—
—
17,820
7
_
2,001
1.5
24,522
17.9
2,083
—
—
8
_
1,044
0.5
55,402
26.0
—
21,512
54,977
9
_
7.833
5.9
32,322
24.8
40,434
455
—
10
_
1,505
1.3
22,220
19.2
11,593
—
11
20,000
30,539
9.1
! 116,926
34.7
—
17,075
7,473
12
11,097
6.9
1 42,336
26.4
—
9,000
55,231
13
_
15,816
10.9
32,269
22.2
—
141
997
14
25,000
9,277
7.0
37,253
28.1
—
—
37,474
15
23,667
11.0
54,289 ;
25.2
—
720
1,285
i 16
51,353
133,320
medelt,
5.3
575,337
medelt.
22.8
42,517
92,883
237,735
1
Anmärkningar.
46
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Gällande
vägdel-
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
Väghållningsdistrikt.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- [ underhåll
in natura.
j såsom
; vägskatt
Å .iord- bruks- f as tig- liet
med
väg- under- hållen
natura.
In-
ning full- bordad.
Lands-
vägar.
| Bygde- ; vägar.
För öfriga
beskatt- ningsf öre- mål.
Summa.
för året
uttaxera- de be- loppet.
Å öfri- ga be- skatt- nings - före- mål.
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
1
2
;s
i
5
(i
7
8
9
10
11
12
13
14
avsnitt 155 Kontrollera mot PDF
15
18
IT
18
Örebro län.
Örebro härads.................
Glanshammars härads .........
Askers härads ..................
Sköllersta härads ............
Rumla härads .....................
Hardemo härads ................
Edsbergs härads ..................
Grimstens härads............
Sundbo härads.....................
Nora och Järnboås socknars
samt Vikers kapells ........
Linde sockens ...........
Hjulsjö sockens ..................
Grythytte o. Hällefors socknars
Karlskoga sockens ..............
Bjurtjärns sockens ...............
Ramsbergs sockens...............
Fällingsbro härads ...............
Nya Kopparbergs härads ......
1904
1 1898
1899
1898
1899
1897
1900
1897
1898
1898
*)
*)
1894
1897
1895
1905
1908
1895
1 89
25
53
85
29
7
81
45
41
112
22
41
88
118
39
17
37
59
152
78
87
178
132
48
150
42
95
13
81
28
2
87
108
34
148,955
73,763
81,170
96,067
101,784
31,370
112,078
50,339
66,462
83,346
69,720
19,718
58,304
88,243
15,436
44,131
98,930
50,809
35,789
6,749
14,091
15,757
84,791
2,094
30,419
24,031
33,904
34,586
27,777
8,452
34,024
116,414
1,341
13,210
45,258
82,616
! 184,744
80,512
95,261
111,824
186,575
| 33,464
142,497
74,370
100,366
117,932
97,497
28,170
92,328
204,657
16,777
57,341
144,188
133,425
5,426
1,615
2,361
2,678
12,210
1,862
8,742
3,650
16,451
6,996
2,916
1,972
2,722
21,362
630
4,365
10,577
8,960
1
1
1
2
5
4
2
12
3
7
2
6
2
3
11
13
11
17
12
14
14
n
25
13
10.5
7
8
18.3 5
24
13
19
9
18,345
6,895
9,676
20,035
12,559
3,427
13,220
5,545
9,608
9,714
8,648
2,306
5,392
11,785 ;
3,897 i
2,650 i
20,217
3,430
Summa
Västmanlands län.
928
1,291
1,290,625
611,303
1,901,928
115,495
—
—
167,349
1
Tuhundra härads..................
1903
15
78
43,478
9,217
52,695
3,542
2
29
14,071
2
Siende härads ....................
1901
39
57
47,834
8,915
56,749
3,388
38
21,579
3
Snefringe härads...............
1904
95
187
135,610
106,691
242,301
13,381
9
10
12,726
4
Vtter-Tjurbo härads ..........
1897
12
48
31,082
2,895
33,977
3,376
9
20
6,706
5
Åkerbo härads....................
*)
79
203
159,743
74,007
233,750 !
15,893
3
15
23,092
6
Skinnskattebergs härads ......
1905
81
35
51,801
24,864
76,665
4,227
_
17
9,623 !
7
Norrbo härads....................
1904
75
73
73,797
28,953
102,750
8,294
3
21
14,890
8
Gamla Norbergs härads.........
1903
51
103
72,631
123,159
195,790
25,863
_
21
18,646
9
Vagnsbro härads..................
1908
84
32
35,417
3,992
39,409
6,789
15
37
avsnitt 156 Kontrollera mot PDF
9,153 ;
10
Torstuna härads ..................
*)
—
119 ;
37,802
10,040
47,842
5,688
10
19
3,663 i
11
Simtuna härads ..................
1902
88
153 !
97,890
20,867
118,557
15,469
9
32
24,409 |
12
Öfver-Tjurbo härads ............
1908
56
107
75,245
8,371
83,616
18,145
21
28
6,216
13
Våla härads......................
1905 )
109
58
76,498
8.580 .
85,078 j
10,574
9
43
29,633
Summa
—
784
1,233
938,628
430,551
1,369,179
134,629
— i
194,407
) Vagdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.
47
Illa
11
12 13 14
15 16
17
18
Kostnad© r f ö r
vägväsendet.
......
IT n d e r h å 11.
delade
vägar.
Annat underhåll.
Upp-
skattad
|
A n m ä rkni
ngar.
Af går or- dinarie
Åter-
Beräknad
Kostnad
för under-
Afgå sär- j
skilda in- ;
Distriktets
återstå-
EM
natura-
väg-
liållare.
håll af
Vinter- j
koms ter
ende kost-
kost- nad per
meter
stats- bidrag
enligt 60 §
under-
hålls-
kostnad.
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
väghåll-
ning.
Summa.
till annat
underhåll
än af in- delade
nåd föi- an nät un- derhåll än
af indelade
längd.
vaglagen.
in. in.
vagar.
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kl*.
8.3
tf.s
2,752
1.034
15,593
5,861
10.o
7.!»
1,905
781
5,095
1,479
7,000
2,260
514
175
6,486
2,085
1
2
(Statsbidraget bär
; san. Vägskatten
f beräknad.
ingått i
likväl
vägkas-
oriktigt
8.o
1.451
8,225
lO.o
2,184
3.01)6
5,190
82
5,108
3
8.3
3,005
17,030
17.0
1,512
1,676
3,188
239
2,949
4
7.7
1.884
10,675
lo.o
1,302
6,308
7,610
232
7,378
5
K. 3
514
2,913
9.0
96
1,842
1,938
87
1,851
6
6.3
1.983
11,237
lo.o
2,519
6,121
8,640
406
8,234
7
8.3
832
4.713
9.0
1.819
3,166
4,985
500
4,485
8
7.0
1,441
8,167
13.0
7,328
3,435
10,763
4,048
6,715
9
7.s
1.457
8,257
9.9
1,507
3,055
4,562
136
4,426
10
8.4
1.297 i
7,351
10.:.
1,095
1,664
2,759
—
2,759
11
(Allt vägunderhåll
: kassan. Statsbidi
Ilek osta» af väg-
5.6
346
1,960
9.9
1.41 1
601
2,012
—
2,012
12
ag har
ej rekvi-
6.1
809 !
4,583
8.o
421
1,902
2,323
146
2,177
13
[ rerats.
8.1
1.768 |
10,017
11.3
6,983
4,407
11,390
423
10,967
14
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad
9.5
584
3,313
22.0
1,568
522
2,090
57
2,033
15
2.5
397
2,253
5.1
1.921
2,644
4,565
—
4,565
16
D:o d:o
d:o
d:o.
14.0
3,032
17,185
17.0
2,450
4,000
6,450
568
5,882
17
3.6
514
2,916
6.0
1,154
2,990 !
4,144
1,144
3,000
18
medelt.
7.5
25.100
142,249
medelt.
11.0
37,956
53,913
91,869
8,757
83,112
15.1
2,111
11,960
27.0
441
2,820
3,261
3,261
1
22.4
avsnitt 157 Kontrollera mot PDF
3,237
18,342
38,o
—
1,665
1,665
—
1,665
2
4.o
1,909
10,817
8.0
1,350
10,618
11,968
—
11,968
3
D:o d:o
d:o
d:o.
11.3
1.006
5,700
18.3
2,418
48
2,466
144
2,322
4
8.3
3,463
19,629
12.0
4,390
8,925
13,315
13,315
5
D:o d:o
d:o
d:o.
8.8
1.443
8,180
I5.s
530
4,121
4,651
88
4,563
6
10.o
2,233
12,657
18.0
1,766
788
2,554
201
2,353
7
12a
2,797
15,849
21.s
1,690
4,758
6.448
80
6,368
8
9.5
1,373
7,780
22.0
933
3,757
4,690
128
4,562
9
3.o
549
3,114
9.0
1.770
5,926
7,696
—
7,696
10
10.1
3.661
20,748
21.2
3,012
8,686
11,698
389
11,309
11
D:o d:o
d:o
d:o.
3.8
932
5,284
7.0
7,854
; 5,853
13,707
—
13,707
12
17.7
4,445
25,188
32.9
495
8,112
8,607
—
1'' 8,607
13
D:o d:o
d:o
d:o.
medelt
29,159
165,248
medelt.
26,649
66,077
92,726
1,030
91,696
9.7
17.0
48
19 ! 20 | 21 22 i 23 I'' 24 25 26 27
Kostnader för väg
-
Underhåll (forts.).
Öfriga ut
Vägkållningsdistrikt.
Distrik-
Afgår
statsbidrag
från an- slaget till
synnerligt
betungade
väghall- nin^s- distnkt.
Åter-
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
verklig
under- hållskost- nad för
distriktet.
vägfyrk.
meter
väg.
längd.
nings-
kostna-
der.
Vägbygg.
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
Örebro län.
Örebro härads .....................
22,079
22,079
11.0
10. o
966
1,145
676
2,787
2
Glanshammars härads .........
7,948
—
7,946
9.s
7.8
250
—
2,412
2,662
3
Askers härads .....................
13,333
—
13,333
14,o
11.1
363
—
187
550
4
Sköllersta härads ...............
19,979
18,053
—
19,979
17.8
8.3
198
—
728
926
5
Rumla härads .....................
—
18,053
9.7
11.2
519
2 200
620
3,339
6
Hardemo härads ..................
4,784
—
4,764
14.2
8.«
50
25
47
122
7
Edsbergs härads.............
19,471
—
19,471
13.G
9.2
604
—
248
852
8
Grimstens härads ...............
9,198
—
9,198
12.8
10.5
230
—
—
230
9
Sundbo härads..................
14,882
—
14.882
14.8
10.0
330
505
1,030
1,865
10
Nora och Järnboås socknars
samt Vikers kapells .........
12,883
12,683
10.7
10.1
225
1,123
471
1,819
11
Linde sockens ...................
10,110
—
10,110
10.4
9.8
300
—
2,118
2,418
12
Hjulsjö sockens ...............
2,012
—
2,012
7.1
4.9
75
—
56
131
13
Grythytte o. Hällefors socknars
6,760
—
6,760
7.3
7.7
243
—
195
438
14
Karlskoga sockens ...............
20,984
—
20,984
10.2
14.4
974
11,815
443
13,232
15
Bjurtjärns sockens ...............
avsnitt 158 Kontrollera mot PDF
5,346
—
5,346
31.9
13.o
50
—
202
252
It)
Ramsbergs sockens ..............
6,818
—
6,818
11.0
6.5
300
—
1,200
1,500
17
Fällingsbro härads............
23,067
—
23,067
16.0
15.9
615
—
4,000
4,615
18
Nya Kopparbergs härads ...
5,916
5,916
4.4
6.3
713
3,800
—
4,513
Summa
223,401
—
223,401
med el t.
medelt.
7,005
20,613
14,633
42,251
1
Västmanlands län.
Tuhundra härads..................
15,221
15,221
11.7
28.0
10. i
16.3
.
612
66
678
2
Siende härads ........ ............
20,007
—
20,007
35.2
20.8
452
—
517
969
3
Snefringe härads.................
22,785
—
22,785 -
9.4
8.7
696
—
603
1,299
4
V tter-Tjurbo härads ............
8,022
—
8,022
23.0
13.4
402
3,837
61
4,300
5
Åkerbo härads..................
32,944
—
32,944
14.1
11.7
1,374
23,045
8,385
32,804
0
Skinnskattebergs härads .....
12,743
- 1
12,743
16.0
11.0
350
—
113
463
7
Norrbo härads ....................
15,010
—
15,010
14.o
10.1
1,166
— - j
3,640
4,806
8
Gamla Norbergs härads.........
22,217
—
22,217
11.3
14.4
726
838
192
1,756
t»
Vagnsbro härads..................
12,342
• -
12,342
31.8
12.o
401
210
1,018
1,629
10
Torstuna härads ..................
10,810
—
10,810
22.0
9.1
793
1,083
592
2,468
11
Simtuna härads ................
32,057
—
32,057
27.0
13.3
475
—
446
921
12!
Öfver-Tjurbo härads ..........
18,991
—
18,991
22.7
11.0
743
8,231
1,343
10,317
131
Våla härads ........................i
33,795 |
—
33,795 i
39.7
20.2 1
264
— i
363
627
Summa!
256,944
—
256,944
mede It.
medelt. |j
8,454
37,244
17,339
63,037
18.8
12.9
49
28
29
30
31
32 |
33 |
34 | 35 ]
Anmärkningar.
;
väsendet
gifter.
forts.).
-
Glimma
verklig
kostnad
^ör vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Af går
statsbidrag
till väg- byggnader
så ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
Distrik- tets Åter- stående :
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fvrk.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
2,787
1.5
24.866
13.4
982
_
i
_
2,662
3.3
10,608
13.1 1
—
—
390
2
115
435
0.5''
13,768
14.5
—
133
3
—
926
0.3
20,905
18.6
—
9,328
4
2,000
1.339
0.7
19,392
10.4
—
—
377
5
_
122
0.4
4,886
14.6
—
96
—
6
_
852
0.6
20,323
14.2
—
163
2,058
7
_
230
0.3
9,428
12.6
—
3,553
—
8
—
1,865
1.3
16,747
avsnitt 159 Kontrollera mot PDF
16.6
—
2,350
8,994
9
1.819
1.6
14,502
12.3
6,660
4,481
271
10
402
2,016
2.0
12,126
12.4
2,172
6,483
—
11
15
116
0.4
2,128
7.5
—
8
164
12
_
438
0.3
7,198
7.s
—
3,344
13
_
13,232
6.3
34,216
16.7
—
54,162
1,768
14
98
154
0.9
5,500
32. s
—
145
—
15
_
1,500
2.6
8,318
14.5
—
4,872
—
16
_
4,615
3.2
27,682
19.2
—
3,628
5,613
17
—
4,513
3.4
10,429
7.8
1,017
—
3,669
18
|
2,630
39,621
medelt.
263,022
medelt.
9,849
93,728
23,304
2.1
13. s
67
611
l.i
15,832
30. o
764
_
1
_
969
» 1.7
20,976
36.9
2,450
—
—
2
_
1,299
0.5
24,084
9.9
1,542
7,000
—
3
_
4,300
12.4
12,322
36.0
—
2,816
17,080
4
4,900
27,904
11.9
60,848
26.o
—
—
8,500
5
_
463
0.6
13,206
17.2
—
240
—
6
—
4,806
4.6
19,816
19.2
—
13,161
—
7
—
1.756
0.9
23,973
12.2
32,521
18,376
1,131
8
—
1,629
4.1
13,971
35.4
—
5,281
—
9
209
2,259
4.7
13,069
27.3
—
3,346
—
10
757
164
0.1
32,221
27.1
—
10,221
—
11
9,000
1,317
1.6
20,308
24.3
—
—
10,179
12
—
627
0.7
34,422
40.4
—
2,839
—
13
14,933
48,104
medelt.
3.3
305,048
medelt.
22.3
37,277
63,280
36,890
7
j
50
1
2
3
4
1 5
6
7
8
9
10
Gällande
vilgdel-
ningfull-
bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
1
Hela det
; Vägskatt per
vägfyrk.
1
V äghållningsdistrikt.
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
. såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
Ä jord- bruks- fastig- liet
med
väg- under- håll in
natura.
Ä öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derliålls- jkostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
1
Kopparbergs län.
Svärdsjö och En vikens socknars
*)
49
75
84,109
26,006
110,115
<
2,470
9.5
4,657 I
2
Sundborns sockens...............
1894
9
10
14,644
9,102
23,746
3,103
10
18
1,255
3
Vika sockens ....................
*)
20
.39
23,873
12,476
36.349
8,456
16
37
5,597
4
Kopparbergs sockens............
*)
40
35
35,718
71,146
106,864
21,373
20
20
11,505
1 5
Aspeboda sockens ...............
*)
16
25
10,822
1,643
12,465
3,490
28
28
3,651
1
Torsångs sockens ...............
*)
*)
2
17
9,774
2,073
11,847
518
_
25
2,440
i ^
Gustafs sockens ..................
10
20
16,252
2,461
18,713
2,043
10
17
1,251 1
8
Störa Tima och Silfbergs sock- nars ..............................
1895
47
131
87,588
141,482
229,070
avsnitt 160 Kontrollera mot PDF
20,090
14.2
14,474
9
Störa Skedvi sockens...........
1891
36
27
28,623
3.862
32,485
3,040
9
12
5,109
10
Säters sockens ....................
1893
19
—
8,002
4,139
12,141
786
_
19
1,798
11
Hedemora sockens ...............
1898
40
55
51,227
8,818
60,045
561
7
23
9,491
12
Garpenbergs sockens............
1904
—
47
11,244
10,032
21,276
1,003
10
4,079
13
Husby tingslags ..................
1895
34
19
42,518
20,799
63,317
3,563
3
11
4,608
14
Eolkare härads ........ ...........
1896
172
11
84,545
147,845
232,390
25,134
—
17
11,399
15
Gagnefs tingslags ...............
*)
34
7
50,777
7,252
58,029
2,248
2
17
7,520
16
Leksands tingslags..............
1904
31
122
133,809
35,956
169,765
9,809
3.3
15
17,000
17
Rättviks och Boda socknars...
*)
63
23
95,656
25,145
120,801
12,080
10
10
9,121
18
Ore sockens ........................
*)
48
14
62,451
6,313
68,764
4,630
6
14
6,794
19
Mora tingslags.....................
1894
168
64
102,502
44,204
146,706
17,411
10
16.2
7,487
20
Orsa tingslags .....................
*)
44
—
109,768
41,933
151,701
3,291
_
7.8
10,160
21
Altdalens tingslags...............
*)
78
22
63,307
90,025
153,332
5,401
6
; 6,394
22
Sårna och Idre tingslags ......
*)
118
8,132
50,773
58,905
31,808
54
54
F 5,160
23
Malungs tingslags ...............
*)
305
155,803
45,323
201,126
49,431
23
30
12,525
24
JNås tingslags ....................
1898
65
162
106,359
41,410
147,769
23,954
12
27
18,180
25
Grangärde tingslags ............
*)
17
174
70,508
183,627
254,135
34,522
_
18.8
15,622
26
JNorrbärke tingslags ............
Söderbärke bergslags härads
1900 ,
39
15
46,192
45,508
91,700
6,378
1
13
7.424
27
1901
21
67
50,298
9,506
59,804
2,432
2
15
7,573
Summa
—
1,525
1,181
1,564,501
1,088,859
2,653,360
299,025
—
— |
212,274
4) Vägdelning enligt gällande väglag liar ej ägt rum.
I
5i
10a 11 12 13 14 15 |_ 16__17 18
Kostnader för vägväsendet.
Underhåll.
delade vägar. '' It Annat underhåll.
skattad Afgår or- nnder- dinarie
stats- nadper bidrag
meter enligt 60 §
längd, väglagen.
v x Beräknad
Ater; kostnad
stående per väg- under- fyrk för .11
hålls- n^"ra-
kostnad. hållare.
Kostnad
ör under- håll af
oindelade
*ägar samt
broar och
färjor
m. m.
Vinter-
väghåll-
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar, i
Distriktets
återstå- ende kost- nad för j
annat un- derhåll Un 1
af indelade!
vägar.
Öre. |
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
3.7
698
3,959
4.7
2,057
avsnitt 161 Kontrollera mot PDF
3,268
5,325
72
5,253
10.3
125
1.1.30
7.7
2.251
529
2,780
—
2,780
9.5
839
4.758
20. o
2,297
1,057
3,354
235
3,119
15.3
1.726
9.779
27.3
10,079
1,704
11,783
1,726
10,057
9.0
547
3,104
28.6
4,010
828
4,838
547
4,291
12.8
366
2,074-
21.2
471
331
802
420
382
4.1
188
1,063
7.0
618
541
1,159
1,159
H.l
2,171
12,303
14.0
11,160
10,132
21,292
1,428
19,864
8.1
7tftf
4,343
15.1
992
—
992
37
955
9.4
265
1,533
19.0
22
746
768
—
7tf8
It 1.0
1,424
8.067
16.0
3,741
3,428
7,169
858
6,311
8. »i
612
3,467
30.8
328
5 i 5
903
—
903
8.7
691
3.917
9.2
1,289
2,937
4,226
—
4,226
tf. 2
1,710
9,689
11.4
25,220
4,793
30,013
973
29,040
18.3
1,128
6,392
12.6
2,424
727
3,151
760
2,391
11.1
2,550
14,450
10.8
16.816
3,520
20,336
3,191
17,145 i
10.6
1,368
7,753
8.1
7,640
3,039
10,679
] ,456
9,223
11.0
1,019
5,775
9.2
758
654
1,412
—
1,41a
3.2
1,123
6,364
tf. 2
4,604
3,474
8,078
| 2,397
5,681
! 23. t
1,524
8.636
7.8
408
2,281
2,689
272
2,417
6.4
959
5,435
8.6
4,075
3,465
7,540
959
6,581
4.4
774
4,386
53.9
10,890
3,253
14,143
774
13,369
5.5
1,879
10,646
7.0
5,803
6,942
12,745
9,064
3.681
8.0
2,727
15,453
15.o
4,953
5,666
10,619
1,436
9,183
8.2
2,343
13,279
18.8
3,510
7,03 tf
10,546
759
9,787
13.7
1,113
6,311
13.6
2,609
2,174
4,783
—
4,783
8.6
1,136
tf,437
13.0
466
2,166
2,632
—
2,632
jmedelt.
7.s i
31,771
180,503
medelt.
11.5
129,491
75,266
| 204,757
27,364
| 177,393
1
2
3
4 j
5 (
6 1
7
8
9
10 i
11 I
12 I
13
14
15
1.6
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Anmärkningar.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
/ Vägunderhållet ombesörjes af koin\
munalnämnden.
/Vägunderhållet bekostas af väg\
kassan.
D:o d:o d:o d:o.
Statsbidraget haringåtti vägkassan.]
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.
D:o d:o d:o d:o.
D:o d:o d:o d:o.
D:o d:o d:o d:o.
Statsbidraget liar ingått i vägkassan.
/ Vägunderhållet bortackorderadt
t till
Vägunderhlt bekostas af vägkassan.
/Uttaxering beräknad under förut\
sättning af högre statsbidrag.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
/Vägunderhållet bekostas af väg\
kassan.
80 km. oindelad väg.
Vägskatten synes oriktigtuttaxerad.
52
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Kostnader för väg-
Underhåll, (forts.)
Öfriga ut-
Väghållningsdistrikt.
Distrik- tets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
Afgår
statsbidrag
från an- slaget till
synnerligt
betungade
i vägliåll- | mngs- | distrikt,
1
Åter-
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
*
avsnitt 162 Kontrollera mot PDF
Förva^t-
nings-
kostna-
der.
1
verklig
under- liållslcost- | nåd föl- distriktet.
vägfyrk.
meter
väg-
längd.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr.
Kr.
Ivr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1
Kopparbergs län.
i SvärdsjöochEnvikenssocknars
9,212
9,212
8.4
7.4
280
■
860
1,140
2
Sundborns sockens .............
3,910
—
3,910
16.5
20.1
50
3
Vika sockens .....................
7,877
—
7,877
21.1!
13.3
172
_
1,296
1,468
4
Kopparbergs sockens ............
10,057
—
10,057
9.4
13.4
1,784
21,546
23^330
b
Aspeboda sockens ..............
4,291
—
4,291
34.4
10.5
50
_
169
219
H
Torsångs sockens ...............
2,456
—
2,456
20.7
12.9
50
•'' 500
417
967
7
Gustafs sockens ................
2,222
—
2,222
1 1.9
7.4
202
258 !
8
Stora l una och Silfbergs sock-
32,167
—
32,167
14.0
18.1
1,459
2,652
6,905
11,016
9
nars...............................
Störa Skedvi sockens ...........
5,298
_
5,298
16.3
8.4
145
148
293 1
10
Säters sockens .................
2,301
—
2,301
18.9
12.1
85
1,018
85
1,188
11
Hedemora sockens ...............
14,378
—
14,378
23.9
15.1
660
118
''778 !
12
Garpenbergs sockens.........
4,370
—
4,370
20.5
9.3
160
,
107
267
13
Husby tingslags .................
8,143
8,143
12.8
15.3
165
_
799
964 [
14
Eolkare härads....................
38,729
38,729
16.0
21.1 |
494
_.
494
15
Gagnefs tingslags ..............
8,783
—
8,783
15.1
21.4
125
795
700
1,620
16
Leksands tingslags ...............
Rättviks och Boda socknars...
17,145
17,145
10.1
11.2
1,031
2,9(Vl
3,931
17
9,223
—
9,223
7.0
10.7
796
1,156
l|952
18
Ore sockens ........................
7,187
—
7,187
10.4
11.6
180
22
239
''441
19
Mora tingslags.....................
12,045
—
12,045
8.2
5.2 1
813
6,139
6,952
20
Orsa tingslags .....................
11,053
—
11,053
7.3
25.0
944
8,496
927
10,367
21
Alfdalens tingslags...............
12,016
—
12,016
7.8
11.9
650
_L
650
22
Surna och ldre tingslags ......
13,369
—
13,369
22.7
11.3
1,700
29,285
5,118
36,103
23
24
Malungs tingslags .............
14,327
—
14,327
7.1
4.7
1,738
29,000
4j086
34,824
JNås tingslags .....................
24,636 !
—
24,636
16.1!
10.8
541
12,131
12,672 i
25
Grangärde tingslags ............
23,066 i
—
23,066
9.1
12.1
2,932
52,459
38,018
93^409
26
Norrbärke tingslags ............
Söderbärke bergslags härads
11,094
—
11,094
12.1
20.5
200
9,071
*972 I
9,54.3 [
27 ;
9,069 |
—
9,069
15.1
10.3
250
— 1
250 |
Summa
318,424
—
318,424
medelt.
medelt. |
avsnitt 163 Kontrollera mot PDF
17,656
156,000
81,490 [
255,146 J
12.0
11.8
53
28
29
30
31
32
33
34
35
väsendet, (forts.)
gifter.
Öfver- skott i
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
Af går
statsbidrag
till väg- byggnader
sa ock
andra in- komster
(utom till
under- hållet).
Distrik- tets åter- stående
verkliga
kostnad
för annat
än under- håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
verklig
kostnad
för vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga 1
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Anmärkningar.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
1,140
I.o
10,352
9.4
5,500
1
_
50
0.2
3,900
10.7
—
911
—
2
_
1.408
4.0
9,345
25. ti
2,651
—
—
3
_
23,330
21.8
33,387
31.2
—
8,000
5,638
4
_
219
1.8
4,510
36.2
—
1,039
—
O
574
393
3.3
2,849
24.0
—
1,457
—
8
258
1.3
2,480
13.2
1,327
195
—
7
—
11.016
4.8
43,183
18.8
6,003
39,119
—
8
_
293
0.»
5,591
17.2
_
1,801
—
9
—
1,188
9.8
3,489
28.7
*407
—
—
io
—
778
1.3
15,156
25 2
—
19,017
—
ii
_
287
1.2
4,037
21.7
—
9,009
415
12
258
708
1.1
8,851
13.9
—
3,743
—
13
_
494
0.2
39,223
10.8
—
27,306
—
14
1,020
2.8
10,403
17.9
—
1,485
543
15
—
3,931
2.3
21,070
12.4
—
7,898
—
16
—
1,952
1.0
11.175
9.2
ti,648
26,779
—
17
_
441
0.0
7,028
II.»
1,909
—
18
_
0,952
4.7
18,997
12.9
—
21,223
84,624
19
_
10,307
0.8
21,420
14. t
—
12,208
—
20
_
6541
0.4
12,000
8.2
—
24,366
—
21
10,700
25,403
43.1
38,772
05.8
—
17,287
—
22
_
34.824
17.3
49,151
24.4
294
50,000
23
_
12,072
8. ti
37,308
25.2
2,601
5,006
40,441
24
08.998
24,411
9.0
47,477
18.7
—
—
43,369
25
3,000
0,o43
7.1
17,037
19.2
—
16,201
3,000
26
250
0.4
9,319
15.5
—
3,082
—
27
83,528
171,018
medelt.
0.5
490,042
medelt.
18.5
21,740
253,046
228,030
I
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
13
16
17
18
54
1
! 2
3
4
5
6
7
8
9
1 io
Gällande
vägdel- ning full- bordad.
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
^iela det
Vägskatt per
vägfyrk.
Väghållningsdistrikt.
Lands-
vägar.
Bj-gde-
vägar.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
såsom
vägskatt
för året
uttaxera- de be- loppet.
A jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
Ä öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
In-
Särskilda
nämndens
avsnitt 164 Kontrollera mot PDF
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
lvm.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Gäfleborgs län.
Gästriklands östra tingslags...
Gästriklands västra tingslags
Ala tingslags .....................
Södra Hälsinglands västra
tingslags...........................
Enångers tingslags...............
Forsa tingslags.....................
Bergsjö tingslags..................
Delsbo tingslags ..................
Ljusdals tingslags ...............
Arbrå och .lärfsö tingslags ...
*i
190H
*)
1905
1902
1900
1903
1898
1903
*)
118
02
04
30
25
39
173
220
104
207
49
141
151
213
424
112
235,000
241,727
79,889
245,365
31,606
85,872
93,657
94,554
164,230
66,095
208,136
168,146
111,571
113,921
17,453
45,956
35,231
17,506
96,873
48,510
443,796
409,873
191,460
359,286
49,059
131,828
128,888
112,060
261,103
114,605
23,721
36,362
23,278
20,681
5,627
30,682
10,5(j9
9,945
36,388
6,834
3
6
4
1
4
17
7
8
3
8
13
18
16
25
35
30
19
24
10
13,751
19,148
13,555
45,199
8,085
17,400 !
29,890
12,858
30,600
5,352 i
Summa
338
1,854
1,338,655
863,303
2,201,958
204,087
—
—
195,898
Västernorrlands län.
Njurunda tingslags...............
1907
20
58
25,674
62,234
87,908
20,537
33
17,349
''Luna tingslags.....................
1909
40
96
78,308
40,837
119.145
25,870
20
25
17,217
lorps tingslags ..................
*)
96
78
100,820
107,366
208,186
45,932
20
24
3,674
Selångers tingslags...............
1902
11
38
35,479
5,138
40,617
6,256
13
32
8,008
Indals tingslags ..................
1899
99
23
50,476
12,240
02,722
12,332
14
43
17,387
Sköns tingslags ..................
*>
28
51
50,102
162,086
212,788
45,304
0
26
11,175
Ljustorps tingslags ...............
*)
15
105
36,547
19,923
56,470
14,149
18
38
8,529
Säbrå tingslags ..................
1902
(17
(59
53,306
18,881
72,187
18,591
''20
42
13,687
Gudmundrå tingslags............
1900
37
45
38,977
84,994
123,971
10,149
19
<>,088
Boteå lingslags ..................
*)
09
50
53,368
50,819
110,187
20,006
13
23
9,008
Nora tingslags...................
1905
10
80
37,133
42,130
79,263
19,301
10
37
11,760
Solletteå tingslags ...............
1904
24
143
111,398
73,240
184,638
123,689
18,021
5
17
10,298 ■
Resele tingslags ..................
1900
—
164
106,797
10,892
16,254
10
33
28,382
Ramsele tingslags ...............
1908
—
378
173,978
28,612
202,590
30,296
11
39
72,638
Nordingrå tingslags...............
*)
28
21
35,763
10,439
46,202
15,471
31
42
4,769
avsnitt 165 Kontrollera mot PDF
JNätra tingslags.....................
*)
21
240
103,828
102,926
206,754
23,745
8
15
8,778 ;
Själevads tingslags...............
*)
14
129
57,382
42,273
99,655
13,045
8
20
8,290
Arnäs tingslags ..................
*)
40
119
61,889
29,847
91,736
29,610
30
37
5,174 1
Summa
—
63 J
1,899
1,211,225 |
917,483
2,128,708
390,809
—
- |
268,217
‘) Yägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.
55
10 a
11
12 13 14 15
Kostnade för vägväsendet.
16
18
Underhåll.
delade vägar.
Annat underhåll.
Upp-
skattad
under- hålls- kost- nad per
meter
våg- längd.
Afgår or- dinarie 1
stats- bidrag
enligt 60 §
väglagen.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Berftknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- väg- hållare.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och ;
färjor
m. m.
Vinter- väghåll- ;
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för j
annat un- derhåll Un
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
4 7
2 062
11,689
5,o
15,913
14,272
30,185
i
30,185
1
2,872
2,033 1
16,276
» 7.°
12,715
15,949 ’
28,664
395
28,269
8. o
11,522
14.0
965
14,842
15,807
2,259
1.3,548
•4 i
] K •)
6,561
1,213
9 610
38,638
15.0
10,640
12,862
23,502
806
22,696
4 i
in»
6|872
21.0
3,592
5,081
8,673
405
8,268
5
in ä
14S41
18.0
7,214
22,272
29,486
351
29,135
6 !
15.7
4,483
27.0
4,512
14,793
19,305
1,219
18,086
7
1,028
10,930**
12.0 i
1,857
9,618
11,475
565
10,910
8
4,590
26,010
16.0
18,090
14,550
32,640
2,390
30,250
9 J
4.»
803
4,549
7.0
916
4,770
5,686
—
5,686
10
medelt.
8.o
29,164
166,734
medelt.
12.:»
76,414
129,009
205,423
8,390
197,033
oo * ;
‘>,602
14.747
57.0
693
7,905
8,598
504
8,094
i
12.0
O |
2^582
14,635
18.7
3,385
8,512
11,897
4,541
7,356
3,123
3.1
14,310
8,990
23,300
3,013
20,287
8
1,201
6.807
19.2
124
4,744
4,868
210
4,658
4 >
|4 ->
2,608
14.779
29.3
3,434
4,613
8,047
2,571
5,476
5
14 l
9,499
18.9
16,216
10,174
26,390
459
25,931
6
1,279
7,250
19.»
3,166
8,469
11,635
330
11,305
7
in i
2,053
913
1 ''.,6:44
21.»
2,096
11,764
13,860
—
13,860
8
5,175
13.3
3,598
7,011
10,609
351
10,258
9
1,351
14.3
58
5,801
5,859
—
5,859
10
; 12.*
M 7
10,1811
26.9
5,595
6,755
12,350
320
12,030
11
2,445
13,853
12.4
5,212
5,924
11,136
—
11,136
12
17.3
19 »
4,257
24,125
22.o
4.365
3,383
7,748
1,734
6,014
13
10,895
61,743
35.5
8,749
11,060
19,809
1,999
17,810
14
9 7
715
~ 4,054
11.3
avsnitt 166 Kontrollera mot PDF
1,209
5,422
6,631
172
6,459
15
16
1,317
7,461
7.2
13,828
11,861
25,689
5,772
19,917
1,243
7.047
12.3
6,197
2,967
9,164
5,428
3,736
17
1 3.1
776
4,.198
7.1
12,483
7,292
19,775
—
19,775
1
medelt
10.6
40,229
1 227,988
medelt.
18.6
104,718
132,647
| 237,365
27,404
j 209,961
Anmärkningar.
[Statsbidraget ej fulltl5°/o, beroende
I på att, när vägkassan öfvertagit!
i vägar enl. § 12 m. 2, afdrag skett[
[ enl. sista punkten.
'' san. V agsKancn
[ oriktigt beräknad.
Vägskatten synes oriktigtuttaxerad.j
fägskatten beräknad enligt äldre!
uppskattning.
(Vägs k åt ten synes oriktigt beräknad.
1 Vägkassan har Ufvertagit en stor
| del af de indelade vägarna.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.
Vägskatten beräknad enligt äldre
uppskattning.
56
19
20
21
22
2.3
24
25
26
27
Kostnader för väg
-
underhåll. (forts.)
Våghål! ningsdistrilct.
Öfriga ut
-
Distrik- tets hela
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
Älgar
statsbidrag
från an- ! slaget till
1 synnerligt
i betungade
! väghåll- nings- distrikt.
Åter- stående
verklig
under- hållskost- nad föi- distriktet.
Vidståem
kostnai
1
vägfyrk.
e verkligt
fördelad
er
meter
våg-
längd.
Förval t- nings- kostna- 1 der.
i
Vägbygg
nader,
brutto.
11 öfrigt.
Summa
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
| Kr.
Kr.
Kr.
41,874
41,874
9.4
14.4
2,222
37,846
4,518
44,586
44,545
—
44,545
10.9
15.8
1,287
1,059
1,356
3,702
25,070
—
25,070
13.1
14.9
774
20,356
592
21,722
61,334
—
61,334
17.1
23.0
909
2,345
3,254
15,140
—
15,140
30.8
19.2
472
_
284
43,916
—
43,976
33.8
26.5
848
1,713
2,680
5,241
43,493
—
43,493
33.7
22.8
481
_
684
1,165
21,840
—
21,840
19.5
10.2
472
_
682
1.154
56,260
—
56,260
21.6
13.3
630
290
920
10,235
—
10,235
8.9
9.1
847
—
847
363,767
363,767
medelt.
16.5
medelt.
16.6
8,942
60,974
13,431
83,347
22,841
21,991
22,841
21,991
26.0
18.4
27.0
15.4
780
750
93,973
1,435
11,101
2,215
105,824
23,410
—
23,410
11.2
13.5
3,316 |
72,711
1,280
77,307
11,465
—
11,465
28.2
23.4 j
211
_
289
500
20,255
—
20,255
32. s
16.6 j
620 |
300
2,736
35,430
—
35,430
16.6
44.»
7,630
36,944
15.984
60,558
18,55o
—
18,555
32.9
15.5
1,23.3
_
6,869
8,102
25,494
—
25,494
35.3
18.8
846
25,8.77 !
610
27,33.3
15,433
—
15,433
12.4
18.8
2,255
11,058
9,703
23,016
13,516
22,031
_
13,516
22,031
12.8
27.8
11.8
23.0
1,236
1,101
1,237
504
2,473
1,605
24,989
—
24,989
13.5
15.0
1,560 j
7,000
786
0,346
30,139
79,553
10,513
5,000
30,139 1
74,553
10,513
24.3 |
avsnitt 167 Kontrollera mot PDF
36.8 |
22.7 1
18.4
19.7
21.4
666
1,656 j
300
—_
2,265 !
3,134
664
2,931
4,790
964
27,378
—
27,378 j
13.2 !
10.2
1,614
_
1,614
10,783 J
—
10,783
10.8
7.5
2,057
57,657
1,220
60’934
24,173 1
—
24,17.3
26.8
14.6
1,986
24,855 !
546
27,387
1
2
3
I 4
5
6
7
8
I «
10
II
12
•13
14
15
16
17
18
västi
Gäfleborgs län.
Gästriklands östra tingslags...
Gästriklands västra tingslags!
Ala tingslags ........
Södra Hälsinglands
tingslags......................
Enångers tingslags ..........
Forsa tingslags................
Bergsjö tingslags ...........
Delsbo tingslags .............
Ljusdals tingslags .........
Arbrå och Jflrfsö tingslags
Sill
Västernorrlands län.
Njurunda tingslags........
Tima tingslags................
Torps tingslags ..........
Selångers tingslags..........
Indals tingslags ..............
Sköns tingslags .............
Ljustorps tingslags...........
Säbrå tingslags ..............
Gudmundrå tingslags......
Boteå tingslags .............
Nora tingslags ................
Sollefteå tingslags ..........
Resele tingslags .............
Ramsele tingslags ...........
Nordingrå tingslags...........
Natta tingslags.................
Själevads tingslags...........
Arnäs tingslags ..............
Summal 437,949
5,000 i 432,949 : medel!.
20.3
in edelt.
17.1
29,817 | 330,375 | 60,363 1420,555
57
28
29
80
81
82
väsendet, (forts.)
bitter.
Af går
statsbidrag
till vägbj''ggna<ler
så ock
andra inkomster
(utom till
underhållet).
Distriktets
återstående
verkliga
kostnad
för annat
än underhåll.
Vidstående
kostnad
fördelad
per vägfvrk.
Summa
verklig
kostnad
för vägväsendet
i
dess
helhet.
Vidstående
verkliga
kostnad
fördelad
per vägfyrk.
83
Öfverskott
i
ivägkassan
| enligt .
62 § väglagen
-
34
Annan
behållning
i
vägkassan
-
... , vid årets
vid årets glut
slut.
35
Vagkassans
skuld
vid årets
slut.
Anmärkningar.
Kr. Kr. Öre.
Kr.
Öre.
19,221
25,365
5.7 1
67,239
15.1
1.170
2,532
0.6
47,077
11..7
8,900
12.822
H. 7
37,892
19.S
1.157
2,097
0.6
63,431
17.7
409 1
O.s
15,549
31.6
2.200
3,041
2.3
47.017
35.6
1.165
0.9
44,658
34.6
386
768
0.7
22,608
20.2
1*20
0.3
57,180
21.9
_
847
0.8
11.082
9.7
Kr.
Kr
Kr.
7,147
21,071
67,608
43,956
1,756
13,876
4,314
2,370
8,700
2,878
15,000
— 83,640
— I 6,206 | -
33,381 49,966
13,593
31.500
29.000
15.0 K)
1.882
2,500
3,997
22.600
3,623
2,215 i
92,231 j
45,807
500
3,656
31,558
8.102
12.333
23,016
591
1,605
6.846
2,931
793
964
1,614
38.334
23,764
123,695 296,860
medelt.
413,733
medelt.
28,218
151,664
2.3
18.s
■
avsnitt 168 Kontrollera mot PDF
2.3
25,056
28.5
60,999
77.4
114,222
95.8
—
17,515
22.0
69,217
33.2
—
21,416
1.2
11,965
29.4
5,487
5.8
23,911
38.1
19,983
14.s
HB,988
31.4
1,125
6,052
14.3
26,657
47.2
—
1,256
17.1
37,827
52.4
—
47,343
18.3
38,449
30.9
—
7,956
0.5
14,107
12.s
—
34,106
2.o
23,636
29.s
—
596
3.7
31,835
17.2
—
—
2.4
33,070
26.7
—
23,840
0.4
75.346
37.2
—
87,560
2.1
11,477
24.s
—
10,230
O.s
28,992
14.o
—
15,406
38.4
49,117
49.2
—
—
25.9
47,937
52.2
—
—
medelt.
i 729,809
medelt.
1,125
I 359,745
14.o
34.3
98,640
2.074
81,878
324,319
1,135
5,803
80,524
8
58
i
Väghållnings distrikt.
Gällande
| vägdelning
fullbordad.
År. |
1
Jämtlands län.
Ragunda tingslags ...............
1901
2
Kelsunds tingslags...............
1898
i
Bruntio tingslags..................
1895
4
Lits tingslags ...................
1900
5
Hammerdals tingslags ... .....
1898
6
Sunne tingslags ..................
1899
7
Hallens tingslags..................
1899
8
Ovikens tingslags ...............
1897
9
Undersåkers tingslags .........
1898
10
1 Iflerdals tingslags ...............
1896
11
Bergs tingslags ..................
1901
12
Hackås och JNäs tingslags ...
1905
13
Ködöns tingslags..................
Svegs tingslags ..................
1899
14
1899
15
Hede tingslags..................
1897
Summa
—
1
Västerbottens län.
Nordmalings och Bjurholms
1
tingslags ......................
1900
o
Umeå tingslags .................
*)
3
Holmö ...........................
4
Degerfors tingslags...............
1907
5
Bygdeå tingslags..................
*)
*)
o
Burträsks tingslags...............
7
Skellefteå tingslags...............
1899
8
Mala och JNors.iö tingslags ...
*)
9
Löfångers tingslags...............
*)
10
Nysätra tingslags ...............
1895
11
Lycksele sockens..................
*)
12
Örträsks sockens..................i
*)
1894
13
Stensele sockens..................
14
Tärna sockens.....................
_
2
1 3
4
5
6
7
8
9
10
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfvrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslängd.
Vägskatt pei
vägfyrlc.
Hela det
Lands-
vägar.
By gelé
vägar.
För jord
bruksfas- tigheter
med väg
underhal
in natura
För öfrig?
beskatt- ningsföre
mål.
i Summa.
•
såsom
vägskat
för året
uttaxera
de be- loppet.
IÅ jord
1 bruks- J fastig- 1 het
| med
väg- under- håll in
i natura
A ofri
ga be
j skatt- nings- före- mål.
In
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
Km.
lvm.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
259
129,401
21,949
151,350
avsnitt 169 Kontrollera mot PDF
22,332
12
31
28,896
57
60
85,888
26,488
112,376
18,374
14.3
! 23
8,850
33
30
40,290
20,982
61,272
11,456
5
45
10,498
44
200
88,509
11,785
100,294
23,592
18
65
49,477
119
105
103,689
24,017
127,706
22,125
13
36
27,721
36
29
26,257
8,082
34,339
5,939
10
41
8,194
—
50
15,296
1,788
17,084
5,447
30
48
2,658
—
46
26,869
2,402
29,271
4,501
13
42
! 9,473
105
TB
36,922
25,249
62,171
10,099
_
40
17,180
28
129
52,380
8,865
61,245
5,577
1
57
34,637
102
55
40,228
6,200
46,428
2,046
_
33
15,611 1
20
28
18,399
2,864
21,263
8,812
33.2
94.4
13,262 ,
25
71
42,387
23,465
65,852
10,703
2
42
20,502
163
5*
90,606
14,774
105,380
34,746
32
43
11,215
153
7
33,089
3,847
36,936
8,056
19
46
9,058
885
1,200
830,210
202,757
1,032,967
193,785
''
267,232 |
163
49
72,120
43,990
116,110
44,352
31
50
15,896
178
174
144,747 ;
93,207
237,954
49,773
17
27
19,412
195
44
58,619
19,829
78,448
7,698
4
27
13,882
74
15
33,306 1
18,218
51,524!
15,457
30
30
15,790
99
18
50,130 i
10,946
61,0761
21,377
35
35
23,806
334
102
166,367
87,154
253,521!
44,526
10
32
43,965
206
— |
41,920
19,375
61,295
38,616
63
63
14,306
28
36
29,786
3,457
33,243
7,646
23
23
3,470
20
33
20,190
3,202
23,392;
4,117
15
34 1
3,845
— )
342
65,942
53,707
119,649
26,296
13
33 I
15,992
16
—
13,871
5,609
19,480
4,008
20 1
22 ,
316
—
65
13,663
12,128
25,791
7,444
3
58
9,035
—
—
—
—
—
—
— 1
—
_
*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.
59
10a 11
12
13 14 | 15
16
17
18
Kostnader för väg väsende t.
Underhåll.
delade vägar.
Annat underhåll.
{skattad Af går or- under-! dinarie
stats-
Kost- . ,
nåd per bidrag
meter enligt 60 §
längli. väglagen.
Åter-
stående
under-
hålls-
kostnad.
Beräknad Kostnad
kostnad för under-
W f väghåll-
“ väv '' broar ooh nmg
hållare, ji far5or
m. m.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
till annat
underhåll
än af in- 1 delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Öre. Kr.
Kr.
Öre. Kr. Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
11.1
7.5
16.0
20.3
12.3
12.0
5.3
20.6
9.1
22.1
lO.o
27.6
21.3
5.1
5.6
4,334
1,328
1,574
7.421
4,158
1,229
399
1.421
2,577
5,198
2,342
1,989
3,075
1,882
1,358
24.582
7,522
8,924
42,056
23.583
6,965
2,259
8,052
14,603
29,441
13,269
11,273
17,427
9,533
7,700
19.0 ;
8.7 ;
22.1
47.5
22.7
26.5
14.7 j
29.9
39.5
56.2
32.n
61.2
41.1
10.5
23.3
9,621
2,818
480
8,181
10,157
3,811
1,333
1,105
3,512
1,717
avsnitt 170 Kontrollera mot PDF
10,404
1,668
2,440
3,252
1,603
4,637
1,973
1,444
7,745 I
7,126 S
1,780
1,481
1,582
3,842
4,851
3,285
867
2,925
5,486
3,379
14,258
4,791
1,924
15,926
17,283
5,591
2,814
2,687
7,354
6,568
13,689
2,535
5,365
8,738
4,982
793
423
.,689
1,592
1,720
231
145
432
234
197
192
550
814
240
13,465
4,368
1.924
14,237
15,691
3,871
2,583
2,542
6,922
6,334
13,492
2,343
4,815
7.924
4,742
1 1
2
I 3
5
1 6
i 7
8
: 9
10
11
12
13
i14
15
medel!. 40,083
12.8 t
227,149 medelt.
27.3
62,102 | 52,403 j 114,505
7.5 !
2,384
13,512
18.7 ||
9,022
5.5
2,912
16,500 i
11.4
19,201 [
5.s
2,082
11,800
20.1 !:
574 ''
17.5
2,369
13,421
40.3 !:
8,007 !
20.3
3,571
20,235
40.3
10,848
10.1
6,595
37,370
22.4 i
19,391
7.0 i
2.146
12,160
29.0 1
i 24,314
5.4 !
521
2,949
9.9 j
4,643 j
i 7.2 1
577
3,268 |
16.1
669
4.7
2,399
13,593
20.0
8,270
2.o
47
269
1.9
690
13.9
1,355
7,680
56.2
1,185
—
—
—
—
7,459 i
15,137 i
5,379 I
3,140 1
2,860
19,024
5,886
2,275
2,231
6,343
308
1,541
9,252 ! 105,253
Anmärkningar.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.
Statsbidraget har ingått i vägkassan.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
Statsbidraget har in gått i vägkassan.
16,481
34,338
5,953 |
11,147 1
13,708 I
38,415
30,200
6,918
2,900
14,613
998
2,726
_ I
3,130 |
787
2,369 i
3,571
3,643
2,146
521 ;
560
16,481
31,208
5.166
8,778
10,137
34,772
28,054
6,397
2,900
14,613
998
2.166
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
I11
12
13
i 14
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad. ■
Distriktet saknar allmän väg.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
/Allt vägunderhåll bekostas åt'' väg\
kassan.
D:o d:o d:o.
D:o d:o d:o. i
D:o d:o d:o. |
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad ''
D:o d:o d:o d:o.
Distriktet saknar allmän väg.
60
19
20
21
22 | 23
24
25
26
27
i__
Kostnader
för väg-
__
Underhåll (forts.).
Öfriga ut-
1.
V äghållningsdistrikt.
Distrik-
Af går
statsbidrag
Åter.
stående
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
Förvalt- nings- kostna- der.
1
ordinarie
kostnad
för under- hållet.
slaget till
synnerligt
betungade
vägliall- nings- distrikt.
verklig
under,
hållskost- nad för
distriktet.
meter
vägfyrk.! väg- !
längd.
Vägbygg-
nader,
brutto.
I öfrigt.
Summa.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre. i Öre. 1
Kr. •
Kr.
Kr.
—
Kr.
I 2
3
4
5
; K
7
. 8
9
I 10
! ii
12
13
14
15
Jämtlands län.
1
2
3
4
5
(i
7
8
9
10
11
12
13
14
Ragunda tingslags ..........
\ Refsunds tingslags ...........
Brunflo tingslags............
Lits tingslags .................
avsnitt 171 Kontrollera mot PDF
Hammerdals tingslags _____
Sunne tingslags .............
Hallens tingslags ...........
Ovikens tingslags ...........
Undersåkers tingslags .....
Offerdals tingslags ...........
Bergs tingslags ..............
Hackås och Näs tingslags
Rödöns tingslags .............
Svegs tingslags ..............
Hede tingslags ................
38,027
11,890 I
10,848 i
53,293
39,254 !
10,836
4,842
10,594
21,525
35,775
26,761 !
13,616 I
22,242 |
17,457 |
12,442
22,000
1,500
12,000
3,000
38,027
11,890
10,848
34,293
37,754
10,836
4,842
10,594
21,525
23,775
26,761
13,616
22,242
17,457
9,442
25.1
10.5
17.7
34.2
29. (i
31.t;
28.3
36.2
34.»
38.8
57.s
64.0
33.s
16.5
25.5
14.3
10.2
17.2
14.0
16.8
16.6
9.7
23.0
11.9
15.1
17.0
28.3
23.2
8.0
5.9
1,100
847
275
829
1,505 :
425
215
170
820
440
1,054)
150
300
1.302
670
Summa; 332,402 J 38,500
15,007
93,797
17,319
5,000!
70,000 ''
42,131
14,045 I
7,750 |
68,2741
3,490 i
1,302
7,538
734
358 ;
333 1
6,010
2,478
506 j
1,844
500
17,409
94,644
17,594
8,367
2,239
425
5,573
170
71,153
48,581
3,532
14,195
8,556
71,420 (
4,660
29,993 |
Västerbottens län. \
Nordmalings och Bjurholms
tingslags ......................
Umeå tingslags ..................| 47,708
Holmii ...........................) L
Degerfors tingslags.............
Bygdeå tingslags................
Burträsks tingslags.............
Skellefteå tingslags.............
Malå och Norsjö tingslags .
Löfångers tingslags.
Nysätra tingslags •
Lycksele sockens ...
Örträsks sockens.....
Stensele sockens.....
Tärna sockens........
16,966
'' 8,778
10,137
72,142
28,054
6,397
6,168
28,206 1
1,267
9,846 !
9.000
_
1,500 ''
3.000
293,902
l medelt.
28.4
| medelt.
14.1
1! 10,102
336,813
21,603
368,518
29,993
25.8
14.1
665
45,626
866
47,157
47,708
20. o
13.5
658
|
32,170
11,807
44,635
16,966
2I.o
7.1
744
_
1,062
1,806
8,778
10,137
72,142
19,054 ;
17.0
16.0
28.4
31.1
9.s
8.0
16.5
9.2
150
150
2,095
3,254
105,108
4,878
3,461
16,575
5,028
150
110,664
19,829
6,397
6,168 )
26,706
19.2
26.4 1
22.3
10.0 |
11.0
7.7 |
222
100
1,485 j
498
3,478 !
185
290 |
905
100
5,253
1,267
6.5 1
7.9 |
61
2,559
341 1
2,661
6,846
26.5
10.5 j
150
6,300
3,419
9,869 |
61
28
29
30
31
32 !|
33
34 |
35
väsendet, (forts.
gifter.
Öfver- skott i
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans
skuld
vid årets
slut.
__________
Af går
statsbidrag
till väg- byggnader
"så ock
• andra in- i komster
1 (utom till
under- hållet).
Distrik- tets åter- stående 1
verkliga
avsnitt 172 Kontrollera mot PDF
kostnad i
för annat
än under- håll.
Vid-
stående II
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Summa
verklig
kostnad
ör vägvä- sendet i
dess
helhet.
Vid- stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
10,031
29.000
8,250
47.000
j 23,150
7,350
1 49,500
i 2,320
7,378
05,044
9,344
8,367
2,239
425
5,573
170
24,153
25,431
3,532
14,195
1,206
21,920
2,334
4.0 1
58.4
15.2 ;
8.3
1.7
1.2
32. tf
O.tf
38.s
41.5 i
7.6
06.7
1.8
20. s
6.3
45,405 i
77,534
20,192 1
42,000
39,993
11,201
10,415
10,704
45,678 ''
49,200
30,293
27,811
23,448
39,377
11,776
30. o
69.0 j
32.9 !
42.5 t
31.3 !
32. s
00.9
30.8
73.4
80.3
65.2
130.7
35.6
3/.3
31.8
4,554
816
515
35,245
8,998
I
5,420
22,000
46,961
4 675
16,000
491
33,802
24,912
1,523
''
_
33,508
3,000
6,736
*29,890
13,195
1
1 !
2
3
4
5
6 l
7
8
9 ,
10
11
12
13j
14
15;
176,607
!
191,911
medelt.
18.0
485,813
medelt.
47.0
50,128
155,844
86,329
34,200
12,957
11.2
42,950
37.0
—
_
10,814
. i
1 29,310
15,319
6.4
03,027
26.4
0,798
! 20,515
—
2
_
—
—
—
—
—
3!
1,221
585
0.7
17,551
22.o
15,417
—
—
! 4
20
5,008
9.7
13,786
26.7
—
1,903
6,871
—
1 ^ i
1 —
150
0.2
10,287
16.8
—
26,000
: ^
| 21.500
89,104
35.2
101,306
63.0
—
44,946
—
7
i 2,807
10,902
27.7
30,010
58. s
—
—
45,515
8
_
905
2.7
7,302
21.9
—
1,400
—
9
_
100
0.4
6,208
26.8
—
—
—
10
5,253
4.4
31,959
! 4,228
20.7
—
16,617
ii!
1
2,901
15.2
21.7
—
—
1 25,288
i 12
335
9,534
37.0
16,380
63.4
—
3,513
27,370
13
—
1 -
i —
—
—
| -
! u
Anmärkningar.
■
Distriktet saknar allmän väg.
Distriktet saknar allmän väg.
62
i 1
2
3
4
5
6
i 7
8
1 9
10
Gällande
vägd el-
Längd af
allmänna
vägar inom
distriktet.
Antal vägfyrkar inom
distriktet enligt årets
vägfyrktalslftngd.
Hela det
Vägskatt per
vägfyrk.
V äghållningsdistrikt.
För jord- bruksfas- tigheter
med väg- underhåll
in natura.
såsom
vägskatt
Ä jord- bruks- fastig- het
med
väg- under- håll in
natura.
In-
ning full- bordad.
Lands-
vägar.
Bygel e- vägar.
För öfriga
beskatt- ningsföre- mål.
Summa.
för året
uttaxera.
de be- loppet.
Å öfri- ga be- skatt- nings- före- mål.
Särskilda
nämndens
uppskatt- ning af un- derhålls- kostnaden.
År.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
15
It)
17
18
It!
Sorsele sockens ...............
Asele sockens ..................
Fredrika sockens...............
Dorotea sockens ................
Vilhelmina sockens........
1906
1901
avsnitt 173 Kontrollera mot PDF
*)
1908
1895
60
176
93
29
74
-1)
J
61
15
8,908
59,364
11,839
33,868
38,152
12,023
26,028
12,163
8,536
18,791
20,931
85,392
24,002
42,404
56,943
7,694
10,703
9,528
2,561
18,661
25
20
84
32
54
30
58.7
6,728 i
34,702
3,981
1 11,798
16,188
Summa
_
1,745
958
862.792
448,363
1,311,155
320,457
—
—
253,112
i,
: 1
Norrbottens län.
Piteå sockens ....................
Alfsby sockens ....................
Arvidsjaurs tingslags...........
1910
76
223
97,798
41,346
139,144
30,381
15
38
26,839
3
1895
1907
_^
59
154
196
12,579
30,685
28,107
57,316
40,686
88,001
21,653
28;600
32.5
77
32.5
10^767
26,499
4
Arjeplogs tingslags..............
1908
52
1
15,521
25,861
41,382
14,484
35
35
6,494
i
6
.Nederluleå tingslags ...........
Ofverluleå-Edefors ...............
1905
52
112
67,428
37,750
105,178
31,699
9.9
66
49,991
1894
—
234
80,328
81,074
161,402
31,076
38.3
18,122
t
8
Jokkmokks sockens ............
1897
—
216
53,684
82,074
135,758
50,065
_
61
32,118
Råneå tingslags ..................
1902
26
84
38,968
18,579
57,547
8,610
3.5
39
13^522
1 9
Nederkalix tingslags ............
1900
62
90 1
26,589 .
62,447
89,036
22,747
1
36
10^948
! 10
Utverka lix tingslags ............
1900
—
142
22,113
14,506
36,619
14,294
19.5
69.5
13^078
M
Gellivare tingslags .............
1907
177
11 1
40,212
268,930
309,142
80,679
30
13*040
12
Nedertorneå-Karl Gustafs ......
1897
32
75
22,299
8,213
30,512
6,891
23,095
22,427
14,326
13
(»fvertorneå-Hietaniemi ........
1898
—
190
22,739 I
15,555
38,294
21,012
24
100
14
korpilombolo-T ärende .........!
1897
—
125 t
11,134
14,583
25,717
15,895
109
15
Pajala tingslags ..................j
1896
—
182
20,075
19,609
39,684
22,078
25
36
87
14,685
IH
Karesuando tingslags............^
*)
—
_ !
487
908
1,395
502
36
17
Jukkasjarvi tingslags............
*)
—
141 |
7,814 |
295,709
303,523
75,880
25
25
15,774
Summa
— |
536
2,176
570,453
1,072,567 J
1,643,020 |
476,546
—
— |
311,725
*) Vägdelning enligt gällande väglag har ej ägt rum.
63
10 ii
n
12 13 14 15 ! 16
Kostnader för vägväsendet.
17
18
Underhåll
delade vägar.
Annat underhåll.
u PP'' ,
skattad
under- hålls- kost- nad per
meter
våg- längd.
Afgår or- dinarie
stats- bidrag
enligt 60 §
väglagen.
Åter-
stående
under-
hålls.
kostnad.
Beräknad
kostnad
per väg- fyrk för
natura- yäg- liållare.
Kostnad
för under- håll af
oindelade
vägar samt
broar och
färjor
m. m.
Vinter-
väghåll-
ning.
Summa.
Afgå sär- skilda in- komster
avsnitt 174 Kontrollera mot PDF
till annat
underhåll
än af in- delade
vägar.
Distriktets
återstå- ende kost- nad för
annat un- derhåll än
af indelade
vägar.
Öre.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
11.2
1.009
5,719
64.2
1,092
2,883
3,975 j
221
•
3,754
15
lvu
5,2< >5
29,497
49.7
5,975
3,395
9,370 l
—
9,370
16
4.3
SVIT
3,384
28.6
5,546 ;
2,283
7,829
1,044
6,785
17
13.1
1.770
10,028
29.8
1,539
1,813
3,352
231
3,121
18
18.2
2,429
13,759
36. i
2.871
1.929
4,800 1
—
4,800
19
medelt.
9.4
37,968
215,144
medelt.
24.9
123,837
83,886
207,723
18,223
189,500
9.0
4,026
22,813
23.3
13,733
10,243
23,976
23,976
1
1.615
9,152
72.b
8.198
3,020
11,218
2,252
8,966
2
10.4
3.975
22,524
73.4
17,186
7,278
24,464
4,065
20,399
3
12.2
974
5,520
35.5
4,013
5,447
9,460
1,325
8,135
4
7,499
42,492
63.0
17,102
19,307
36,409
—
36,409
OJ
2,718
15,404
19.2
5,150
9,966
15,116
1,391
13,725
6
14.9
4,818
27,300
50.8
17,399
5,461
22.860
1,719
21,141
7
12.2
2.028
11,494
29.5
1,810
7,615
9,425
568
8,857
8
7.2
1,642
9,306
35.0
5,687
12,352
18,039
1,820
16,219
9
9.2
1,962
11,116
50.2
19,304
5,305
24,609
24,609
10
6.1*
1.956
11,084
27.5
35,130
7,613
42,743
3,429
39,314
11
21.1
3,464
19,631
88.0
1,110
4,348
5,458
—
5,458
12
11.8
3,364
19,063
83.8
6,737
6,355
13,092
—
13,092
13
11.4
2,149
12,177
109.3
2,295
5,977
8,272
—
8,272
14
8.0
2,202
12,483
62.1
7,957
5,186
13,143
588
12,555
lo
1
_
_
15
91
106
—
106
16
11.2
2,366
13,408
171.6
9,951
6,330
16,281
2,366
13,915
17
medelt. 46,758
11.:»
264,967
medelt.
46.4
172,777
121,894
294,671
19,523
j 275,148
1
Anmärkningar.
i) Härjämte 658 km. vintervägar.
Vägskatten synes oriktigt uttaxera^.
Statsbidraget har ingått i vägkassan.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
(Allt vägunderhåll bekostas af väg--
B:o d:o d:o d:o. |
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
D:o d:o d:o d:o.
D:o d:o d:o d:o.
Statsbidraget liar ingått i vägkassan.
Vägskatten synes oriktigt uttaxerad.
Pro <l:o d:o d:o.
) Vägskattens oriktiga uttaxering
| beror på ändring i beräknade
I antalet vägfyrkar i kol. 4.
/Allt vägunderhåll bekostas af väg\
kassan.
i D:o d:o d:o d:o.
64
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Kostnader för väg
-
Väghållningsdistrikt.
Underhåll, (forts.)
Distriktets
hela
ordinarie
kostnad
för underhållet.
Afgår 1 Åter8
från''anstående |
slaget till verklig
synnerligt under
-
Vidstående verkligt
kostnad fördelad
betungade uaii-i j.
vägliåll- hållskost
ningsdistnkt.
meter
nåd för vagdistriktet.
1 '' angd.
Förvalt
nings
avsnitt 175 Kontrollera mot PDF
kostna
der.
Öfriga ut
-
Vägbygg.
nader, 11 öfrigt. Summa. |
brutto.
Kr.
Kr.
Kr.
Öre.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
9,473
—
9,473
45.3
15.8
572
2,501
200
1
3,273
38,86 t
—
38,867
45.5
21.s
210
7,736
7,946 f
10,169
4,000
6,169
25.7
6.0
632
23,605
1,083
25*320 |
13,149
—
13,149
31.5
14.8
130
_
308
*438 1
18,559
—
18,559
32.5
20.»
300
54,403
679
55,382 |
355,879
17,500
338,379
medelt.
25.8
medelt. j
12.5
11,578
283,984
45,154
340,716 i
15
16
17
18
19
Sorsele sockens .
Asele sockens
Fredrika sockens
Summa
Norrbottens län.
1 Piteå sockens ...............
2 Älfsby sockens............
3 Arvidsjaurs tingslags......
4 Arjeplogs tingslags.........
5 Nederluleå tingslags ......
6 Öfverluleå-Edefors .........
7 : Jokkmokks sockens ......
8 Råneå tingslags ...........
9 Nederkalix tingslags ......
10 Öfverkalix tingslags ......
11 Gellivare tingslags .........
12 Nedertorneå-Karl Gustafs
13 i Öfvertorneå-Hietaniemi
14 Korpilombolo-Tärendö......
15 Pajala tingslags ............
16 i Karesuando tingslags.......
17 1 Jukkasjärvi tingslags.......
46,789
18,118
20,399
8,135
78,901
29,129
48,441
20,351
25,525
35,725
50,398
25,089
32,155
20,449
25,038
106
13,915
2,000
4,000
21,000
3.000
2.000
11,000
15,000
44,789
14,118
20,399
8,135
57,901
29,129
48,441
17,351
23,525
24,725
50,398
25,089
17,155
20,449
25,038
106
13,915
32.2
34.7
23.2
19.«
55. i
18.0
35.7
30.2
26.4
67.5
16.8
82.2
44.s
79.5
63.1
7.c
4.o
15.0
9.1
8.0
15.3
35.3
12.4
22.4
15.7
15.5
18.1
26.8
23.4
9.0
16.3
13.7
9.9
874
1,096
1,544
515
900
773
1,200
3,000
987
300
3,652
500
636
436
1,066
18
929
Summa 498,663 j 58,000 440,663
medel!.
26.s
medelt.
16.2
4,852
5,100
i 7,157
! I
8,072
4,200
24,591
14,584
7,112
2,816
2,212
4,979
718
3,808
1,360
76
3,457
668
441
94
8,332
2,850
8,542
8,408
8,701
5,494
1,618
4,581
9,272
8,560
1,063
3,757
28,911
941
15,314
416
9,398
18
10,891
18,426 | 75,668 j 31,811 1125,905
tf
65
28
29
30
31
32
33
34
35
A n in tidningar.
väsendet, (forts.)
gifter.
Afgår Distrik-
statsbidrag tets åter- till väg- cf&pnrlp
j byggnader stående
i sa ock verkliga
andra in- kostnad
(utom ‘till för annat
| under- än under- j hållet). håll.
Vid- stående
kostnad
fördelad
per väg-''
fyrk.
Summa
verklig
kostnad
för vagvä- sendet i
dess
helhet.
Vid.
stående
verkliga
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Öfver- skott i
vägkassan
enligt
62 § väg- lagen
vid årets
slut.
Annan
behåll- ning i
väg- kassan
vid årets
slut.
Väg- kassans''
skuld
vid årets
slut.
avsnitt 176 Kontrollera mot PDF
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
3,273
15.6
12,746
60.9
1,657
14,547
15
2,900
5,040
5.9
43,913
51.4
174
—
—
16
11,535
13,785
57.4
19,954
83.1
—
760
53,067
17
_
438
1.0
13,587
32.5
—
2,307
—
18
48,000
7,382
13.o
25,941
45.5
—
66,692
94,888
19
1 151,894
188,822
medelt.
527,201
medelt.
25,949
161,551
299,559
14.4
40.2
•
482
8,060
5.7
52,849
37.9
20,198
10,000
1
_
8,408
20.6
22,526
55.3
50,839
—
37,621
2
_
8,701
9.9
29,100
33.1
—
—
1,858
3
_
5,494
13.3
13,629
32.9
—
2,274
44,550
4]
_
1,618
1.5
59,519
56.6
—
71,161
—
5
_
4,581
2.8
33,710
20.8
—
492
39,034
6
104
9,168
6.7
57,609
42.4
162
23,737
181,619
7
1,052
7,508
13.0
24,859
43.2
—
23,500
—
8
_
1.063
1.2
24,588
27.6
—
13,332
—
3 1
_
3,757
10.3
28,482
77.8
—
—
53,724
10 i
4,512
24,399
7.9
74,797
24.2
116,959
—
56,319
11
—
941
3.1
26,030
85.3
—
3,608
—
12
_
15,314
40. o
32,469
84.8
—
—
339
13
_
436
1.7
20,885
81.2
25,581
7,794
—
14
_
9 398
23.6
34,436
86.7
—
5,688
130,751
15
_
18
1.3
124
8.9
301
—
—
.16
10,891‘)
—
—
13,915
4.6
—
1,927
! 44,953
17 i) Dessutom inkomster k 18 kr.
17,041
108,864
medelt.
549,527
medelt.
| 193,842
1 173,711
600,768
6.6
33.4
I I
9
66
Samman
-
I
1
L ä n.
2
3
4
5
7
Längd af
allmänna vägar
inom länet.
| Antal vägfyrkar inom länet enligt
årets vägfyrktalslängder.
Hela det
såsom
vägskatt
för året
uttaxerade
beloppet, i
Lands-
vägar.
Bygde-
vägar.
| För jord- bruksfastig- I heter med
vägunder- håll in
natura.
För öfriga
beskatt,
j ningsföre- mål.
i Summa.
Km.
Km.
St.
St.
St.
Kr.
1
Stockholms .............................................
616
1,679
1,351,942
2,127,027
3,478,969
325,593
Uppsala .....................................................
349
1,409
768,510
285,658
1,054,168
92,484
3
Södermanlands ....................................
702
1,602
1,094,024
433,011
1,527,035
84,530
4
Östergötlands ...........................................
826
3,106
1,882,760
670,650
2,553,410
173,389
5
Jönköpings ..............................................
578
3,234
1,141,685
550,212
1,691,897
137,229
6
Kronobergs.................................................
562
2,599
903,804
340,386
1,244,190
89,819
7
Kalmar ......................................................
914
2,391
1,412,913
343,161
1,756,074
92,566
8
Gotllands ...................................................
504
841
361,270
80,382
441,652
25,493 l
9
avsnitt 177 Kontrollera mot PDF
Blekinge......................................................
214
878
554,074
176,669
730,743
43,017
JO
Kristianstads................................................
624
2,086
1,780,092
531,868
2,311,960
160,817
II
Malmöhus ...................................................
600
2,500
3,479,455
1,387,244
4,866,699
406,280
12
Hallands......................................................
487
1,152
936,212
225,284
1,161,496
93,462
13
Göteborgs och Bohus....................................
475
1,040
894,014
677,893
1,571,907
211,446
14
Ällsborgs ...................................................
1,424
2,716
1,241,321
621,277
1,862,598
182,103
15
Skaraborgs...................................................
1,443
2,009
1,598,727
358,382
1,957,109
150,947
10
Värmlands...................................................
1,416
1,977
1,830,690
693,251
2,523,941
287,708
17
Örebro.........................................................
928
1,291
1,290,625
611,303
1,901,928
115,495
18
Västmanlands .............................................
764
1,233
938,628
430 551
1,369,179
134,629
19
Kopparbergs ................................................
1,525
1,181
1,564,501
1,088,859 ,
2,653,360
299,025
20
Gäfleborgs ...................................................
338
1,854
1,338,655
863,303
2,201,958
204,087
21
Västernorrlunds.............................................
631
1,899
1,211,225
917,483
2,128,708
390,869
22
Jämtlands ....................................................
885
1,200
830,210
202,757
1,032,967
193,785
23
Västerbottens................................................
1,745
958
862,792
448,363
1,311,155
320,457
24
Norrbottens ................................................
536
2,176
570,453
1,072,567 |
1,643,020 |
476,546
Summa
19,086
43,011 j
29,838,582
15,137,541
44,976,123
4,691,776
67
drag.
in
in a
11
12
13
11
15
1H
17
13
Kostnader för vägväsendet.
Underhåll.
Särskilda
nämndens
uppskattning
af underhållskostnaden.
Kr.
248,314
163,296
173.540
457,833
319.541
177,062
264,881
85,336
157,330
574,912
1,147,218
275,306
288,025
328,622
376,458
342,989
167,349
194,407
212,274
195,898
268,217
267,232
253,112
311,725
7,251,107
Indelade vägar.
Uppskattad
underhållskostnad
pr
meter
våglängd.
Afgår ordinarie
statsbidrag
enligt
60 §
väglagen.
Beräknad
Kostnad
kostnad
för under-
Återståen- per väg-
håll af oin-
de under- j fyrk för
delade
hållskost- natura-
vägar samt
nåd. | väg-
broar och
hållare.
färjor m.m.
Vinter
väghåll
ning.
Öre.
Kr.
avsnitt 178 Kontrollera mot PDF
Kr Öre. Kr._j Kr.
10. s
37,297
211,247
9.3
24,529
138,767
7.5 ;
26,030
147,510
11.6
68,670
389,163
8.4
47,879
271,662
5.6
26,471
150,591
8.0
39,731
225,150
6.3
12,800
72,536
14.4
23,597
133,733
21.3
86,233
488,679
37.0
172,081
975,137
16.3
41,297
234,009
19.0
43,202
244,823
7.9
49,491
279,131
10.9
56,464
319,994
10. l
51,444
291,545
7.5
25,100
142,249
9.7
29,159
165,248
7.8
31,771
180,503
8.9
29,164
166,734
10.6 ,
40,229
227,988
12.8
40,083
227,149
9.4
37,968
215,144
11.5 1
46,758
264,967
15.6
32,255
53,500
18.1
15,875
64,256
13.5
26,656
25,149
20.7
29,546
42,573
23. s
32,189
18,173
16.6
40,856
10,789
15.9
28,278
12,788
20.1
3,870
33,571
24.1
15,623
1,194
27.1
34,567
51,764
28.0
156,221
68,236
25.0
16,941
20,630
27.1
84,227
32,520
22.5
63,091
64 799
20. o
54,058
63,046
15.9
115,301
51,832
1 1.0
37,956
53,913
17.6
26,649
66,077
11.5
129,491
75,266
12.5
76,414
129,009
18.8
104,718
132,647
27.3
62,102
52,403
24.9
123,837
83,886
46.1
172,777
121,894
medelt. I 1,087,448 6,163,659 | medelt. II 1,483,501 | 1,329,915
11.68 | '' ! 20.66 ||
Annat underhåll.
Afgå sär-
Distriktets
skilda in-
återstående
komster till
kostnad för
Summa.
annat un-
annatunder-
derhåll än
håll än af
af indelade
indelade
vägar.
vägar.
Kr.
Kr.
Kr.
85,755
2,419
83,336
1
80,131
5,105
75,026
o
51,805
6,885
44,920
3
72,119
8,983
63,136
4
50,362
2,897
47,465
5
51,645
8,350
43,295
6
41,066
2,496
38,570
7
37,441
581
36,860
8
16,817
1,081
15,736
9
86,331
6,329
80,002
10
224,457
14,440
210,017
11
37,571
2,147
35,424
12
116,747
7,195
109,552
13
127,893
6,803
121,090
14
117,104
4,077
113,027
15
167,133
16,661
150,472
16
91,869
8,757
83,112
17
92,726
1,030
91,696
18
204,757
27,364
177,393
19
205,423
8,390
197,033
20
237,365
27,404
209,961
21
114,505
9,252
105,253
22
207,723
18,223
189,500
23
294,671
19,523
275,148
24
2,813,416
216,392
| 2,597,024
68
Samman
-
i i*
20
21
22
23
24
Kostnader för v ä g
-
Underhåll (forts.)
L ft n
Länets hela
ordinarie
kostnad för
| underhållet.
1
I
Afgår stats- bidrag från
anslaget till
synnerligt
betungade
väghåll- nings- distrikt.
Återstående
verklig un-
Vidstående verkliga
kostnad fördelad
per
derhålls- kostnad för
länet.
vägfyrk. ,!
Kr.
Kr.
Kr.
Öro. | Öre.
Öfriga ut
-
Förvalt
nings
kostnader.
Kr.
Vägbygg
nader,
brutto.
Kr.
1 Stockholms ............
2 Uppsala .................
!! Södermanlands .........
4 Östergötlands ...........
5 Jönköpings............
avsnitt 179 Kontrollera mot PDF
ti Kronobergs ............
7 Kalmar ...... ..........
8 Gottlands .............
9 Blekinge..................
[ 10 Kristianstads...........
It Malmöhus ...............
12 Hallands.................
j 13 Göteborgs och Bohus
14 Älfsborgs ............
; 15 Skaraborgs ............
It» Värmlands.......
j 17 Örebro........
18 Västmanlands .
19 Kopparbergs ....
20 Gäfleborgs .......
21 Väslernorrlands.
I 22 Jämtlands .......
23 Västerbottens.....
j 24 Norrbottens _____
Summa; 8,329,034
294,583
—
294,583
8.5
12.s
17,604
312,956
213,793
—
213,793
20.3
12.2
5,639
15,777
192,430
—
192,430
12.6
8.4
7,684
45,382
452,299
—
452,299
17.7
11.5
13,292
61,478
319,127
14,000
305,127
18.0
8.0
4,819
13,733
193,886
263,720
Z
193,886
263,720
15.6
15.0
6. t
8.0
3,194
9,462
44,769
58,609
i 09, 390
—
109,396
24.7
8.1
2,274
420
149,469
2,000
147,469
20.2
13.5
4,025
12,403
568,681
15,000
553,681
23.9
20.4
12,846
56,821
1,185,154
—
1,185,154
24.3
38.2
20,457
31,106
269,433
—
269,433
23.2
16.4
7J5.31
65,119
454,475
—
354,375
22.5
23.6
15,262
72,682
400,221
433,021
_
400,221
433,021
21.5
22.1
9.0
12.5
14,464
9,994
83,591
42,266
442,017
—
442,017
17.5
13.0
25,324
145^221
223,401
—
223,401
11.7
10.1
7,005
2ö''613
256,944
—
256,944
las
12.9
8,454
37’244
318,424
363,767
_
318,424
363,767
12.0
16.5
11.8
16.0
17,656
8,942
156JXM)
60,974
437,949
5,000
432,949
20.3
17.1
29,817
330,375
332,402
38,500
293,902 j
28.4
14.1
10,102
336,813
355,879
17,500
338,379
25.8
12.5
11,578
283,984
498,663
58,000
440,663 |
26.8
16.2
18,426
75,668
150,000 | 8,479,034
medel t.
18.85
medelt.
13.6 5
285,651
2,364,004
Anm. Att slutsumman i kol. 19 icke jämnt motsvarar sammanlagda slutsummorna i kol. 12 och 18 beror på, att
v g assuu, och alt för dessa distrikt talen i kol. 12 därför icke medtagits i summeringen, utan kol. 19 blifvit lika med kol.
69
drag. (forts.)
26 27 28 29 t 30 It 31
s e n d e t
f ter.
öfrigt.
Kr.
(forts.)
Summa.
Kr.
Afgår stats- bidrag till
vägbygg- under så
ock andra
inkomster
(utom till
underhållet).
Länets
återstående
verkliga
kostnad för
annat än
underhåll.
-------H
Vid-
stående j
kostnad
fördelad
per väg- fyrk.
Länets sam- manlagda
verkliga
kostnad för
vägväsen- det i dess
helhet.
Kr.
Kr.
Öre.
Kr.
:$1,< *m>
361,650
8,535
35.3,115
10. i
647,698
11,147
32,563
6,002
2H,5t> 1
2.5
240,354
5,9H5
59,0.31
31,852
27,179
1.8
219,609
oH,595
111,365
44,178
67,187
2.8
519,486
27,734
46,286
23,762
22,524
1.-8
327,651
8,160
56,123
27,755
28,368
avsnitt 180 Kontrollera mot PDF
2.3
222,254
11,037
79,108
28,359
50,749
2. a
314,469
1,669
4,36.3
1,405
2,958
0.7
112,354
5,160
21,588
717
20,871
2.8
168,340
30,063
99,730
7,114
92,616
4.0
646,297
43.252
94,815
8,344
86,471
1.8
1,271,625
8.017
80,467
21,023
59,444
5.1
328,877
47,704
1.35,648
39,739
95,909
6.1
450,284
51,608
149,66.3
66,635
83,028
4.1
483,249
11,955
64,215
25,106
39,109
2.0
472,130
11.128
184,673
51,353
133,320
5.8
575,337
14,633
42,251
2,630
39,621
2.1
263,022
17,339
63,0.37
14,933
48,104
3.5
305,048
81,490
255,146
83,528
171,618
6.5
490,042
13,431
83,347
33,381
49,966
2.!)
413,733
t>< >,363
420,555
123,695
296,860
14.0
729,809
21,60.3
368,518
176,607
191,911
18.6
485,813
45,154
.340,716
151,894
188,822
14.1
527,201
31,811
125,905
17,041
108,864
6.8
549,527
631,108
3,280,763
995,588
| 2,285,175
medelt.
5.08
1 10,764,209
32
33
T
34
35
Vidstående
verkliga
kostnad
fördelad
per vägfyrk.
Öfverskott :
i vägkas- I
sorna enligt |
62 § väg- |
lagen vid
årets slut.
Annan
behållning
i vägkassorna
vid
årets slut.
Vägkassornas
skuld
vid årets
slut.
Öre.
Kr.
Kr.
Kr.
18.6
214,192
218,450
32,469
1
22.8
19,066
19,663
3,449
2
14.4
19,808
144,428
87
3
20.8
169,535
138,413
141,167
4
19.3
207,827
137,028
102,174
1,682
5
17.9
47,894
—
6
17.9
75,307
96,429
8,723
7
25.4
—
37,569
—
8
23.0
44,482
36,050
4,010
9
27.9
6,100
65,398
259,561
10
26.1
417,124
113,413
137,833
11
28.3
702
85,633
12,505
12
28.6
99,404
122,603
122,893
144,725
13
25.9
34,098
120,640
14
24.1
37,969
65,703
2.490
15
22.8
42,517
92,883
237,735
16
13.8
9,849
93,728
23,304
17
22.3
37,277
63,280
253,046
36,890
18
18.5
21,746
228,030
19
18.8
28,218
151,664
98,640
20
34.3
1,125
359,745
495,733
21
47.o
50,128
155,844
86,329
22
40.2
25,949
161,551
299,559
23
33.1
193,842
173,711
600,768
24
medelt.
23.93
1,804,159
3,011,299
j 2,976,329
1
i vissa väghållningsdistrikt inom Örebro, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län allt vägunderhåll bekostats af
18, som för samma distrikt upplager hela effektiva underhållskostnaden.
70
/
Sammandrag öfver vägskatten.
Stockholms..............
Uppsala .................
Södermanlands ........
Östergötlands...........
Jönköpings ..............
Kronobergs...............
Kalmar ..................
Gottlands................
Blekinge .................
Kristianstads ............
Malmöhus ...............
Hallands ........i.........
Göteborgs och Bohus
Alfshorgs..................
Skaraborgs ...............
avsnitt 181 Kontrollera mot PDF
Yärmlands ...............
Örebro .....................
Västmanlands .........
Kopparbergs ............
Giifleborgs ...............
Västernorrlands.........
Jämtlands ...............
Västerbottens............
Norrbottens .............
i
2 j 3
4
5
I 6
7
II 8
| 9 10
Lön.
Uttaxerad vägskatt
I medeltal ut- taxerades per
vägfyrk
I medeltal per
distrikt ut- taxerades per
vägfyrk
Ifall länet varit väghåll- nings distrikt, skulle
ungefär samma vägskatte- belopp vunnits genom
uttaxering per vägfyrk af
från
natura-
väg
. hållare.
öfriga. Summa-
för
natura-
väg-
hållare.
för
öfriga.
för
natura-
väg-
liållare.
för
öfriga.
för
natura-
väg-
hållare.
1
Summa.
omgå.
Kr.
Kr. Kr.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre.
Öre. Kr.
32,410
35,107
21,040
36,114
2,440
24,517
29,304
8,223
4,449
17,960
7,991
23,910
54,659
42,499
68,700
''.21,182
30,447
53,953
107,970
64,825
156,338
112,701 |
154,493
55,286 |
Summa 1,266,518
I medeltal per vägfyrk ............
» a i ,, för hvarje
distrikt
a ii „ för hvarje]
län, ifall länet vant väghåll-!
ningsdistrikt.
I medeltal per vägfyrk, om hela
riket utgjort ett väghållningsdistrikt.
............................
293,183
325,593
2.31)
13.7 7
3.6
19.8
15.3
] 325,435
57,377
92,484
4.5 7
20.06
4.8
23.8
3.9
22.0
92,816
63,490
84 530
1.92
14.66
2.2
16.4
1.7
15.2
84,415
137,275
173,389
1.92
20.4 7
2.1
22.6
1.4
29 t
174 571
134,789
137,229
0.21
24.49
0.8
23.1
0.4
24.2
137,717
65 302
89,819
2.71
19.25
4.1
21.2
2.7
19.3
90,097
63,262
92 566
2.0 7
18.44
2.2
17.7
2,-2
18.1
93.195
17,270
25,493
2.23
21.48
2.2
21.1
2.1
29. -2
25,431
38 568
43 017
0.8 2
21.88
0.7
24.4
0.1
2.1.9
43.307
142,857
160,817
1.01
26.8 6
1.2
28.2
0.7
28.1
161 915
398,289
406,280
0.23
28.7 1
0.8
25.9
0.4
28.4
407,894
69,552
93,462
2.55
30.8 7
2.5
1 29.6
3.2
28.2
93 489
156,787
211,446
6.11
23.11
6.7
31.5
1.6
29.0
210,893
139,604
182,103
3.4 2
22.4 7
3.6
25.8
2.3
24.8
182,627
82,247
150,947
4 29
22.9 5
4.6
23.7
4.1
24.1
151,917
166,526
287,708
6.6 2
24.0 2
5.3
21.7
7.o
99,n
286 903
85,048
115,495
2.3 6
13.90
2.8
13.9
2.6
13.6
116,693
80,676
134,629
5.7 5
18.74
6.4
25.4
4.3
21.9
134,651
191.055
299,025
6.96
17.55
8.3
18.7
6.6
18.1
300,340
139,262
204,087
4.84
16.13
5.3
19.8
4.4
16.9
204,799
234,531 ,
390,869
12.91
25.5 6
13.2
30.8
10.3
29.1
391,743
81 084
193,785
13.57
39.99
13.5
45.7
13.4
40.7
193,770 ,
165,964
320,457
17.91
37.01
18.1
39.6
15.9
40.8
320,116
421,260 |
476,546 j
9.6 9
39.28 1
13.3
avsnitt 182 Kontrollera mot PDF
56.7
-
44.4
476,220
425,258
4,691,776
—
_
4,700,954
-
4.24
22.6 2
-
_ i
|
~
—
—
-
—
1
5.* 7
26.24
— l
—
-
—
—
—
-
3.8 0
24.73
—
—
•
|l
- II
— ..
'' ''_ j
_
1
3.4 9
26.li
Förklaring till sammandraget öfver vägskatten.
I de tre första kolumnerna utvisas den för år 1910 faktiskt uttaxerade vägskatten.
Den har fördelats på dels naturaväghållamas och dels öfriga vägfyrkar
sålunda, att för hvarje vägdistrikt vägskattebeloppet för hvartdera fyrkslaget uträknats
enligt den uppgifna vägskatten per vägfyrk och dessa belopp sedan summerats
länsvis.
I fjärde och femte kolumnerna har medeltalet per län erhållits genom att
dela summorna i första, resp. andra kolumnen med länets vägfyrktalssumma af
ifrågavarande slag. Detta medeltal utvisar alltså den faktiska medeluttaxeringen
inom länet å resp. slag af vägfyrk.
I sjätte och sjunde kolumnerna har medeltalet uträknats på annat sätt, nämligen
genom att summera uttaxeringsbeloppen per vägfyrk i länets samtliga distrikt,
som hafva allmänna vägar, och dela den sålunda erhållna summan med antalet
sådana distrikt. Härigenom visas medeluttaxeringen per distrikt i hvarje län, hvilken
dock, på grund af distriktens växlande inbördes storlek icke sammanfaller med de
i fjärde och femte kolumnerna funna medeltalen, hvilka äro mer exakta.
I åttonde och nionde kolumnerna visas den uttaxering, som skulle erfordrats
för att utvinna ungefär samma vägskattebelopp som nu, under förutsättning att
länet utgjort väghållningsdistrikt. Talen hafva vunnits genom att enligt reglerna i
60 § väglagen först beräkna hvad som skulle influtit från öfriga vägfyrkar genom
uttaxering af ett belopp, motsvarande nettouppskattningsvärdet enligt länets medeltal,
af naturaväghållamas naturaunderhåll per vägfyrk, samt därefter fördela återstående
behöfliga vägskattebeloppet på samtliga vägfyrkar inom länet. I Stockholms och
Norrbottens län skulle redan uttaxeringen å öfriga vägfyrkar öfverstigit behofvet
och denna uttaxering har därför sänkts. De sålunda vunna totala vägskattebeloppen
hafva angifvits i tionde kolumnen.
Medeltalet faktiskt uttaxerad vägskatt per vägfyrk för hela riket har erhållits
genom att dela slutsummorna i första och andra kolumnerna med hela antalet vägfyrkar
af vederbörande slag för hela riket. Dessa medeltal utvisa alltså den faktiska
medeluttaxeringen per vägfyrk under år 1910.
Medeltalet uttaxerad vägskatt per vägfyrk för hvarje distrikt har erhållits
genom att summera uttaxeringsbeloppen per vägfyrk för samtliga distrikt i riket,
som hafva allmän väg, samt dela de sålunda erhållna summorna med antalet sådana
avsnitt 183 Kontrollera mot PDF
distrikt eller 365. Dessa medeltal äro dock ej något fullt exakt uttryck för medeltalet
af vägskattetungan, hvilket beror på distriktens växlande storlek.
72
Medeltalet af den vägskatt, som skulle behöft uttaxeras per vägfyrk, ifall
länen utgjort väghållningsdistrikt, har erhållits genom att summera uttaxeringsbeloppen
per vägfyrk i åttonde, resp. nionde kolumnen och dela de sålunda erhållna
summorna med länens antal. Ej heller dessa medeltal äro fullt exakta, beroende
på länens olika storlek.
Medeltalet af den vägskatt, som skulle behöft uttaxeras, ifall hela riket
utgjort ett enda väghållningsdistrikt, har vunnits genom att enligt reglerna i 60 §
väglagen först beräkna hvad som skulle influtit från öfriga vägfyrkar genom uttaxering
af ett belopp, motsvarande nettouppskattningsvärdet enligt riksmedeltalet af
naturaväghållamas naturaunderhåll per vägfyrk, samt därefter fördela det för vinnande
af en total vägskattesumma af 4,700,000 kronor behöfliga återstående vägskattebeloppet
på samtliga vägfyrkar inom riket.