Långtidsutredningen 1990. Bil. 12,
81 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
KB:s pdfCitera
SOU 1990:14, Långtidsutredningen 1990. Bil. 12,
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Det omedvetna valet
-
nationell politik och
regional obalans
Bilaga l2 till LU9O
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Ze/Ica
Öcc
50a
M70: /7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
WW Finansdepartementet
F54 Stockholm 1989
Det omedvetna Valet
- nationell politik och
regional obalans
Expertgruppen för forskning
om regional utveckling
Bilaga 12 till Långtidsutredningen 1990
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfat--
tar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 477
STOCKHOLM.
Best. nr. 38-12078-X.
Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kam
beställa sådana under adress:
Regeringskansliets förvaltningskontor
SOU-förrådet
103 33 STOCKHOLM
Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8°- l2°° extern ä
och internt
08/763 1005 l2°°- l6°° endast internt
Norstedts Tryckeri
Stockholm 1989
ISBN 91-38-10425-3
ISSN 0375-250X
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Lå d
Förord
utrregcit
Långtidsutredningen 1990 utarbetas inom Finansdepartementets struktur-
politiska enhet. I samband med utredningen har ett antal specialstudier
genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens
huvudrapport.
Föreliggande bilaga har utarbetats av Expertgruppen för forskning om
regional utveckling ERU. Huvudansvaret har legat på kanslichef Jan-
Even Nilsson. I arbetet har därutöver deltagit Mats Johansson, Lars Olof
Persson, Ewa Sjögren och Lennart Sundberg.
I bilagan analyseras den regionala utvecklingen under det kommande
decenniet. Särskild vikt läggs vid att beskriva konsekvenserna för den
regionala utvecklingen av den förväntade relativt långsamma tillväx-
- -
ten inom den offentliga sektorn. Därutöver belyser ERU hur förändringar
på arbetsmarknaden kan komma att påverka olika regioner. Ett tredje
tema är betydelsen for den regionala utvecklingen av investeringar i infra-
struktur.
Ansvaret for långtidsutredningens bilagor och for de bedömningar de
innehåller vilar på respektive författare. Av den kommunala huvudrappor-
ten framgår hur bilagorna använts i utredningens arbete.
Finansdepartementets kontaktman har varit departementssekreterare
Lars Engström.
Stockholm i oktober 1989
Lars Heikensten
Depanementsråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Innehållsförteckning
Författarnas förord
Det omedvetna valet
Regionalpolitikens särprägel
Regionalpolitikens fokus ll
Studiens inriktning 13
Utsatta regioner 15
Världsekonomins betydelse 15
Kortsiktiga fluktuationer
Den långsiktiga utvecklingen 21
Ansatt service 29
Framväxten av ett nytt synsätt 30
. . . .
Den offentliga tillväxtens geografiska mönster 31
Lokala variationer 33
. .
Framtidens tillväxt 36
. . . . .
Förnyelse och lokaliseringsmönster
Prioriterad utbildning
Utbildningens geografi 42
Regionalt förändringsmönster 44
En segmenterad arbetsmarknad 46
Tillbaka till kostnadskrisen 49
Den permanenta högkonjunkturen 52
Motverkande utvecklingstendenser 54
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Oprioriterad infrastruktur 57
Scenariernas investeringsförlopp
Infrastruktur för regional utveckling 60
Behoven av infrastruktur 63
Infrastrukturförsörjningen 65
Framtidens infrastrukturförsörjning 67
Nationell politik och regional obalans 69
Den regionala obalansen 69
Den nationella politiken 71
Litteratur 73
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Författarnas förord
I samband med sitt arbete med 1990 års långtidsutredning har Finansde-
partementet uppdragit åt ERU att genomföra en analys av de regionala
aspekterna av utvecklingen. Tidigare har den regionala analysen haft for-
men av en regional nedbrytning av de nationella prognoserna. Så är inte
fallet denna gång. Då Finansdepartementets framtidsalternativ denna
gång inte skall göra anspråk på att vara prognoser har departementet
arbetat med en förhållandevis aggregerad modell. Därmed blir det inte
längre meningsfullt att göra en regional nedbrytning av Finansdeparte-
mentets framtidsalternativ.
ERUs uppgift har därför i stället varit att fördjupa analysen inom tre
problemområden. ERU har sålunda riktat uppmärksamheten mot hur den
antagna låga tillväxten inom den offentliga sektorn förväntas påverka det
regionala utvecklingsmönstret. ERU har också fördjupat sig i vilka struk-
turella förändringar som förväntas prägla arbetsmarknaden i de olika
alternativen samt hur dessa förändringar slår igenom i olika typer av
regioner. Slutligen uppmärksammas investeringarna i infrastruktur. Frå-
geställningen är vilket utrymme för sådana investeringar som framtidsal-
ternativen ger samt vilken geografisk fördelning dessa investeringar för-
väntas ha.
Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp inom ERUs kansli. Arbets-
gruppen har bestått av Jan-Evert Nilsson, kanslichef, Mats Johansson,
Lars Olof Persson, Ewa Sjögren och Lennart Sundberg. ERUs styrelse har
fortlöpande följt arbetet.
Stockholm den ll september 1989.
Bertil Löfberg
Ordförande i ERU
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
säzxexuäg-.r
I :Jixâi i
.
555W-, u V3:
J fabêrigV
:farit-f: vi
mi xmrwg;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Det omedvetna valet
Regionala problem återspeglar det rumsliga utfallet av generella sociala
och ekonomiska förändringsprocessen Förändringar i folks värderingar
manifesterar sig i nya flyttningsmönster. Omläggningar i den ekonomiska
politiken kan yttra sig i form av ökad arbetslöshet i utsatta regioner. Den
nationella bostadspolitiken bidrar till att försvåra den regionala bostadssi-
tuationen. Miljö- och energipolitiken förändrar utvecklingsmöjligheterna i
enskilda regioner. Välfardspolitiken bidrar till att skapa olikheter i utbudet
av offentliga tjänster mellan olika typer av regioner.
Regionala problem återspeglar på detta sätt den nationella politik som
förs. Då den nationella politikens konsekvenser sällan synliggörs blir poli-
tiken i detta avseende omedveten. De regionala problemen blir på detta
sätt ett icke eftersträvat resultat av de medvetna politiska val som görs.
Regionalpolitikens särprägel
De regionala konsekvenserna av dessa omedvetna val manifesterar sig i
form av befolkningsförändringar, arbetslöshet, försämrat serviceutbud
m. m. i enskilda regioner. Det är sedan den traditionella regionalpolitikens
uppgift att bidra till att återställa den regionala balansen. Den traditionella
regionalpolitiken blir på detta sätt en reaktionspolitik som syftar till att
återskapa den balans som sektorpolitiken bidragit till att rubba. Regional-
politiken blir en respons på faktiska förändringar i det regionala utveck-
lingsmönstret.
Det faktum att regionalpolitiken präglas av att den är en reaktion på
faktiska förändringar ger regionalpolitiken dess särprägel. För det första
blir det ideologiska inslaget i politiken svagt. Uppgiften har en stark
praktisk anknytning. Den består i att i någon form återskapa den balans
som gått förlorad. Det ideologiska inslaget inskränker sig till att politiken
baserar sig på övergripande föreställningar om samhällets generella om-
vandling. 1960-talets regionalpolitik byggde sålunda på föreställningen att
samhället var inne i en industrialiseringsfas. Problemregionerna, i första
hand Norrland, kännetecknades av att de ännu stod med det ena benet i
jordbrukssamhället. Framtiden ansågs bestå i att industrialisera även des-
sa regioner. Modernisering blev den bärande ideologin för dåtidens regio-
nalpolitik. Sedan mitten av 1970-talet har situationen förändrats. Fram-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
10
växten av regionala problem i industriregioner som Bergslagen har fött nya
föreställningar om samhällets generella omvandling. Industrialisering be-
traktas inte längre som en väg att lösa regionala problem. l dag betraktas i
stället de regionala problemen som ett utslag av samhällets omvandling
från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle, där det ställs allt större
krav till arbetskraftens kunskapsnivå. Samhällsomvandlingen innebär att
Sveriges kunskapsberoende ökar.
Det senaste årtiondets snabba ökning i satsningen på tillämpad forsk-
ning och utveckling är ett uttryck för detta. Ökningen i antalet personer
som är sysselsatta med produktion och distribution av kunskaper är ett
annat uttryck för detsamma. År 1960 var 10 procent av arbetskraften
sysselsatt med denna typ av verksamhet. Tjugofem år senare hade andelen
fördubblats. Denna omvandling har starkt påverkat de prioriteringar som
görs inom regionalpolitiken. Medan 1960-talets regionalpolitik strävade
efter att etablera fabriker i de utsatta regionerna kännetecknades 1980-
talets politik av att kompetenshöjande insatser prioriteras. Förbättrade
kommunikationer för att underlätta kontakter med externa kompetens-
centra, teknikcentra för att stimulera teknologiöverföring samt utbild-
ningsinsatser for att öka kompetensen hos arbetskraften i regionen anses
till det
vara centrala medel för att underlätta problemregioners anpassning
framväxande kunskapssamhället
Regionalpolitiken kännetecknas också av att dess gränser är flytande. En
reaktionspolitik får alltid sin prägel av att de insatser som vidtas på kort
sikt bestäms ax de planer som redan finns. Regionalpolitiken bidrar på
detta sätt till att en regionalt motiverad omprioritering av åtgärder kom-
framgångsrik reaktionspolitik förutsätter därför en krea-
mer till stånd. En
tiv förmåga att utnyttja befintliga planer i ett nytt sammanhang. Föreslag-
planerad utbyggnad av högre utbildning, aktuella
na väginvesteringar,
omlokaliseringar av offentliga verksamheter m. m. ges karaktären av sär-
präglade regionalpolitiska insatser. På detta sätt utvidgas den regionalpoli-
tiska domänen automatiskt, när de regionala problemen växer. Den poli-
tiska medvetenheten om de omedvetna valen ökar med andra ord under
dessa perioder.
Regionalpolitikens särprägel ligger sålunda i politikområdets närhet till
konkreta problem samt till områdets stora utrymme för nytänkande, när
Åke E. Andersson har i det gäller medlen som kommer till användning. Relevans och dynamik
tre böcker behandlat oli- utgör sålunda två starka egenskaper hos politikområdet. Samtidigt medför
ka aspekter av denna om-
vandlingsprocess.Se dessa egenskaper att politikens utformning ofta ägnas större uppmärksam-
Kreativitet. Storstadens het än dess genomförande. Politikområdets närhet till konkreta symptom
framtid, Stockholm 1985, regionalpolitiken är ett eldorado för intressegrupperingar som
K-samhälletajframtid till- gör att
sammans med U. önskar påverka politikens inriktning. Avgränsningen av stödområden
Strömquist, Stockholm präglas därför av tillfälliga koalitioner. Regioner med problem mobiliserar
1988och Universitet. Re-
gionersframtid. Stock- olika typer av aktörer i den egna regionen - fackförening, näringsliv,
holm 1988. kommuner, riksdagsmän från regionen osv. - för att utverka särfördelar
2 SOU 1989:55 Samspel för den egna regionen. En fabriksnedläggning, en utebliven investering, en
förfimgerande regioner,
skev åldersstruktur i befolkningen, ett stort utflyttningsöverskott etc. kan
ger en illustration på da-
gensFöreställningarom sålunda tjäna som argument för en mobilisering av regionens aktörer och
vilka åtgärder som anses för att rikta krav på kompenserande statliga insatser.
krävas för att utveckla
problemregioner. Regionalpolitiken blir på detta sätt initiativtung. Aktörernas intresse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
ll
riktas mot att ta initiativ som kan leda till nya insatser i den egna regionen.
Motsvarande intresse ägnas inte åt att genomföra politiken. Den offentliga
och halvoffentliga apparat som har ansvar för att genomföra politiken är
därför komplex och oöverskådlig. I takt med att den regionalpolitiska
medelsarsenalen utvidgats har också komplexiteten i genomförandeappa-
raten ökat.
När lokaliseringspolitiken etablerades i mitten av 1960-talet var antalet
aktörer litet och ansvarsfördelningen mellan dem klar. I större ärenden
fattade regeringen beslut om vilka företag som skulle lokaliseringstöd
och lån medan ansökningar om mindre lån och bidrag behandlades av
Arbetsmarknadsstyrelsen. Under 1970-talet delegerades en del av ansvaret
till länsstyrelserna. Samtidigt byggdes de regionala utvecklingsfonderna
upp med ett speciellt ansvar för stöd till små och medelstora företag. En
speciell glesbygdsdelegation inom regeringskansliet inrättades också. Un-
der 1980-talet har regeringen överfört ytterligare ansvar till Statens Indu-
striverk, samtidigt som nya regionala aktörer har kommit in i bilden. I dag
handläggs därför vissa delar av regionalpolitiken av departementen, andra
av SIND och åter andra av länsstyrelsema I vissa regioner finns det
dessutom regionala/lokala investmentbolag som skall bidra till att stimule-
ra näringslivet i regionen. Staten har i något fall upprättat en särskild
delegation som tar ansvar för riktade insatser till de aktuella regionerna.
Samtidigt har allt fler kommuner aktiverat sig för att på egen hand bedriva
lokal näringspolitik." Den allt vildvuxnare floran av aktörer inom regional-
politiken bidrar till att försvaga skärpan i regionalpolitiken. Över tiden har
därför regionalpolitik fått ett allt starkare inslag av symbolpolitik. Beslutet
att göra någor har över tiden blivit viktigare än frågan om hur effekter skall
uppnås med de beslutade insatserna.
Regionalpolitikens fokus
Regionalpolitikens fokus är av tradition inriktad mot sysselsättning och
näringsutveckling. En, i förhållande till riket i övrigt, hög arbetslöshet eller
oro för ett regionalt arbetslöshetsproblem är starka argument för regional- 3 För en mer detaljerad
politiska insatser. Norrbotten, med en kronisk högre arbetslöshet än riks- analys av komplexiteten i
genomsnittet sedan 1960-talet, och Bergslagen, med en arbetslöshet som organisationen runt re-
gionalpolitiken se Ds
överstigit riskgenomsnittet sedan mitten av l970-talet, är två exempel på 1989:28 Förhandlings-
detta. De speciella, regionalpolitiskt motiverade insatser som gjordes i ekonomin zregionalpoliti-
ken.
Landskrona, Uddevalla och Malmö i samband med beslutet om att lägga 4 Det är i första hand
ned varven på dessa platser understryker att hot om ett regionalt arbetslös- kommuner inom stödom-
hetsproblem i vissa fall är tillräckligt för att initiera insatser. rådet som satsat på att ut-
veckla en lokal närings-
Befolkningsminskning är en annan accepterad indikator på förekomsten politik. För en beskriv-
av regionala problem. Den vikt som i den politiska debatten lägges vid ning av omfattningen på
befolkningsutvecklingen är ett resultat av att det i den politiska debatten den kommunala närings-
politiken se Benny Hjem
görs en stark koppling mellan befolkningsutveckling, befolkningsomflytt- och Ulf Bergendahl,
ningar och arbetsmarknadssituation. Den rådande konventionella visdo- Kommunal näringspolitik
och kompetens,
men utgår ifrån att folks flyttningsmönster återspeglar tillgången på arbe- - ansvar
Kommunförbundet,
ten. Folk tvingas flytta från en region, därför att de inte kan få arbete där. Stockholm 1987.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
12
Regionens problem definieras på detta sätt i termer av brist på arbetsplat-
ser.
Två förhållanden bidrar till att försvaga relevansen av befolkningsför-
ändringar som indikator på arbetsmarknadssituationen i regionen. För det
första har den långsiktiga nedgången i nativiteten inneburit att den naturli-
minskat. I regioner som upplevt många år med ett
ga befolkningsökningen
utflyttningsöverskott överstiger därför antalet döda antalet födda. l gles-
bygdskommuner som Bräcke, Ragunda, Sorsele m. fl. blir sålunda födelse-
underskottet av allt större betydelse för befolkningsminskningen. Befolk-
ningsminskningen är inte längre bara ett uttryck för att ungdomar lämnar
orten. Minskningen är i stället en konsekvens av att inflyttningsöverskottet
till orten är för litet.
För det andra är sambandet mellan arbetsmarknadssituation och flytt-
ningsrörelser mer komplext i dag än under l960-talet. Två förändringspro-
segmentering samt
cesser har bidragit till detta: arbetsmarknadens ökade
den ökade utbildningsnivån hos arbetskraften. Den ökade segmenteringen
gör att det inte längre är relevant att tala om en homogen arbetsmarknad.
Arbetsmarknaden består i stället av ett stort antal segment. Det finns en
arbetsmarknad för läkare, sjukskötare, förskollärare, högstadielärare, soci-
alarbetare, verkstadstekniker, arkitekter, byggnadsingenjörer, revisorer,
arbetstagare att röra sig
murare, snickare osv. Möjligheterna för en enskild
mellan dessa delarbetsmarknader är begränsade. l allmänhet kräver ett
byte av delarbetsmarknad att den enskilde arbetstagaren omskolar sig
under ett antal år.
Med arbetsmarknadens segmentering följer att arbetsmarknadssituatio-
arbetskraft förekommer
nen blir mer komplex. Brist på och överskott på
allt oftare parallellt. Norrlands inland har sålunda haft brist på läkare
sedan mitten av l960-talet. l dag råder det dessutom brist på andra
kategorier av utbildad vårdpersonal och på utbildade ekonomer och ingen-
jörer. Samtidigt råder det utbudsöverskott på vissa andra typer av arbets-
kraft. Situationen är likartad i andra regioner som är föremål för regional-
politiska insatser. Arbetsmarknadens ökade segmentering innebär att ett
utflyttningsöverskott inte längre uteslutande kan betraktas som en konse-
kvens av ett utbudsöverskott på arbetsmarknaden. Till en del är ett sådant
överskott också en konsekvens av att de aktuella regionerna har svårt att
attrahera vissa typer av arbetskraft. Dessa svårigheter kan bero på många
saker. Arbetsmarknaden är kanske för liten för att kunna erbjuda intres-
santa karriärmöjligheter för välutbildade personens Klimat och geografisk
belägenhet kan medföra att regioner framstår som mindre attraktiva. Brist
på bostäder och brist på attraktiva bostadsmiljöer kan också försvåra en
regions möjligheter att attrahera arbetskraft med relevant bakgrund. En
befolkningsminskning är sålunda i många fall ett resultat av att inflyttning-
en till regionen är mindre än vad arbetsmarknadssituationen ger utrymme
för.
Arbetsmarknadens ökade segmentering är bl. a. ett resultat av den ökade
5 För en mer utförlig dis-
kussion av karriärmöjlig- utbildningsnivån i samhället. Styrkan i denna förändring får man ett
heters betydelse för val av intryck av genom att studera förändringar i andelen personer med post-
bosättningsort se SOU gymnasial utbildning. Bland dagens 60-åringar, dvs. en grupp människor
1989: 12 Den regionala
lO procent postgym-
prøblembilden. som fick sin utbildning under 1950-talet, har knappt
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
13
nasial utbildning. Motsvarande andel bland 30-åringar, dvs. människor
som fick sin utbildning under 1980-talet, är 23 procent. Andelen personer i
en åldersgrupp med postgymnasial utbildning har sålunda fördubblats
under en trettioårsperiod. Med ökad utbildning följer ofta att kraven på
arbetsplatsen ökar. Det är inte längre tillräckligt för den enskilde att ett
arbete. Han/Hon kräver dessutom att arbetsuppgifterna skall vara intres-
santa och utvecklande. Detta innebär att många välutbildade flyttar till
arbetsmarknader som erbjuder intressanta arbeten med goda utvecklings-
möjligheter. Kvaliteten på den lokala arbetsmarknaden spelar en lika stor
roll som det aggregerade utbudsöverskottet på arbetsmarknaden. De välut-
bildades flyttningsmönster kommer på detta sätt att avvika från den all-
männa arbetsmarknadssituationen i regionen.
Studiens inriktning
l denna studie diskuteras inledningsvis hur de makro-ekonomiska scenario
som legat till grund för arbetet med långtidsutredningen förväntas påverka
det geografiska utvecklingsmönstret. Uppmärksamheten riktas mot vilka
regioner som förväntas uppvisa en expansiv respektive kontraktiv ekono-
misk utveckling. Den övergripande analysen av det geografiska utveck-
lingsmönstret följs av en mer detaljerad analys av den olTenliga sektorn,
arbetskraftens sammansättning samt infrastrukturens betydelse för den
regionala utvecklingen.
Den offentliga tjänsteproduktionen utmärks av att dess lokalisering i
huvudsak följer bosättningsmönstret. En växande offentlig tjänsteproduk-
tion bidrar därför till att konsolidera bosättningsmönstret. Under 1970-
talet växte antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn med i genomsnitt
5,2 procent per år. Under 1980-talet har tillväxttakten sjunkit till l,l
procent per år. Med den långsammare tillväxten har följt att uppmärksam-
heten kommit att fokuseras mot organiseringen av den offentliga tjänste-
produktionen i stället för utbygganden av den. l LU-90 förutser man, att
l980-talets svaga utbyggnadstakt inom offenliga sektorn består. Vad detta
kan förväntas innebära för det regionala utvecklingsmönstret diskuteras i
kap.
Kap. 4 ägnas åt hur den förväntade ekonomiska omvandlingen kan
påverka kraven på arbetskraftens utbildning. Arbetskraftens sammansätt-
ning med avseende på utbildning i olika typer av regioner analyseras.
Analysen tar utgångspunkt i de scenarios som utarbetats av Finansdeparte-
mentet. Den centrala frågeställningen är hur variationer i det makroeko-
nomiska utvecklingsförloppet förväntas påverka förändringen i kraven på
arbetskraftens kompetens. Frågeställningen behandlas genom att syssel-
sättningsutvecklingen i två typer av regioner diskuteras. Arbetsmarknaden
i den ena regionen kännetecknas av en stor andel av arbetskraften är
välutbildad, medan den andra regionen har en låg andel välutbildad ar-
betskraft.
infrastrukturen har under 1980-talet tillmätts en allt större betydelse för
regional utveckling. Tillgången på god infrastruktur anges ofta som en
viktig orsak till expansionen i vissa regioner. infrastrukturen har därför
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
14
kommit att få en allt mer framträdande roll i regionalpolitiken. I kapitel 5
riktas uppmärksamheten mot samspelet mellan infrastruktur och regional
utveckling. Befintlig kunskap om infrastrukturens betydelse För regional
utveckling diskuteras och de regionala fördelningsmekanismerna, när det
gäller beslut om infrastrukturbyggande, analyseras.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
15
Utsatta regioner
Det regionala utvecklingsmönstret i Sverige påverkas av många faktorer.
Bland dessa faktorer står emellertid en - den internationella ekonomiska
utvecklingen i en särklass. Den internationella ekonomiska utveckling-
-
utvecklingen i Sveri-
en är den viktigaste drivkraften bakom den regionala
i världsekonomin påverkar det regionala utvecklings-
ge. Förändringar
mönstret såväl direkt som indirekt.
Den direkta effekten går via näringslivets strukturomvandling. Struktur-
omvandlingen drivs primärt fram av förändrade internationella konkur-
rensförhållanden. Dessa slår igenom med varierande styrka i olika regio-
ner beroende på näringslivets lokaliseringsmönster. Den indirekta effekten
går via den nationella ekonomiska politiken. Målen för denna politik är att
upprätthålla full sysselsättning, stabila priser samt balans i landets utrikes-
affärer. Förändringar i världsekonomin innebär ofta att dessa mål hotas.
Motverkande nationella ekonomiska politiska åtgärder blir därför
nödvändiga. På detta sätt blir den ekonomiska politiken i stor utsträckning
interna-
en reaktion på den internationella ekonomiska utvecklingen. Den
tionella ekonomiska utveklingen påverkar emellertid inte bara inriktning-
handlingsutrymmet
en på den ekonomiska politiken, den påverkar också
för sådan politik. Den anpassning av den ekonomiska politiken som för-
ändringar i världsekonomin ger upphov till påverkar i sin tur den regionala
utvecklingen. Hur denna påverkan sker bestäms av vilka åtgärder som
vidtages.
Världsekonomins betydelse
Utvecklingen sedan mitten av 1970-talet ger en god illustration av världs-
ekonomins betydelse för det regionala utvecklingsmönstret. Den kraftiga
höjningen av oljepriset 1973/74 följdes i OECD-området av en kraftig
minskning av industriproduktionen 1975 figur l. Därefter följde fyra år
med stigande industriproduktion, innan ytterligare en period av stagna-
tion och tillbakagång inträlfade. Med konjunkturuppgången 1982 inleddes
en ny period med stabil tillväxt i industriproduktionen. Som helhet betrak-
tad har emellertid tillväxttakten i industriproduktionen varit svag sedan
mitten av l970-talet. Den genomsnittliga tillväxttakten i industriproduk-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
16
tionen under perioden 1974- 1988 uppgår endast till ungefär en tredjedel
av tillväxttakten under perioden 1960- 1974.
I sina huvuddrag följde den svenska industriproduktionen motsvarande
utvecklingsförlopp. Den noterbara avvikelsen består i att svensk industri
inte förmådde öka sin produktion under den internationella konjunktur-
uppgången som startade 1976. Detta är ett mönster som delvis går igen hos
några av Sveriges europeiska handelspartners som Västtyskland, Storbri-
tannien, Schweiz och Belgien. Industriproduktionen i såväl USA som
Japan däremot återhämtade sig snabbt från bakslaget 1975.
Den kraftiga internationella konjunkturnedgång som följde efter oljekri-
sen bidrog till att synliggöra strukturproblem i världsekonomin. En snabb
produktionsökning, med åtföljande stora utbyggnader av produktionska-
paciteten, under l960-ta1et följdes inom stora branscher av en minskande
efterfråga under l970-talet. Företag i dessa branscher upplevde att de
hamnat i en situation präglad av ett internationellt utbudsöverskott.
Varvsindustrin, stålindustrin, gruvindustrin och den petrokemiska indu-
strin tillhörde de branscher som drabbades hårdast. Världens råstålspro-
duktion minskade sålunda med knappt 10 procent under perioden 1974-
1982. Petrokemibranschen upplevde en motsvarande produktionsminsk-
ning, medan världsproduktionen av fartyg halverades under perioden.
Sådana produktionsminskningar i kombination med en fortgående pro-
duktivitetsökning resulterade i en kraftig reduktion i sysselsättningen.
Detta var en bidragande orsak till att arbetslösheten i OECD-området steg
från 3.5 procent 1974 till 8.5 procent 1982.
Produktionsminskningar och nedläggningar blev nödvändiga. Den fort-
gående krympningen, och så småningom nedläggningen, av varven på
västkusten, bantningen av LKABs verksamhet, nedläggningen av gruvor i
Bergslagen och strukturrationaliseringen inom stålindustrin är exempel på
hur den förändrade internationella ekonomiska situationen påverkade
strukturomvandlingen i Sverige. Norrbotten och Bergslagen med sin kon-
centration av gruv- och stålindustrin drabbades hårt av denna internatio-
nella omvandling. Under perioden 1974-1986 försvann ungefär 15000
arbetsplatser inom gruv- och stålindustrin i dessa två regioner. Göteborg,
Malmö, Uddevalla och Landskrona förlorade ungefär lika många arbets-
platser i samband med omvandlingen inom och nedläggningen av varvsin-
dustrin. Utvecklingen sedan mitten av l970-ta1et ger sålunda påtagliga
exempel på hur förändringar i den internationella ekonomiska utveckling-
En mer detaljerad be- en direkt påverkar utvecklingen i regioner med ett stort inslag av verksam-
skrivning av de problem heter som är utsatta före internationell konkurrens.
som omvandlingen inom Hur direkt sårbar en region är för den internationella utvecklingen är i
varvs- och stålindustrin
skapadesamt en kritisk en region bestäms av hur stor andel som är sysselsatt i den konkurrensut-
analys av de åtgärder som satta sektorn, dvs. i verksamheter som är utsatta för internationell konkur-
vidtogs för att lösa pro-
blemen finns i Jan-Evert rens. Då dessa verksamheter i huvudsak återfinns inom industrin innebär
Nilssons "Managing the det att orter med en stor industrisektor är de mest sårbara. I takt med att
spatial impacts of indu- andelen sysselsatta inom industrin har minskat har också regionernas
strial change - The Swe-
dish case". l OECD/ genomsnittliga sårbarhet reducerats. Medan andelen sysselsatta inom in-
N0rdREF0 The Long- dustrin i början av 1950-talet uppgick till 34 procent så hade andelen 1987
Ierm Future ofRegiønal reducerats till 22 procent. Trots detta finns det många regioner som fortfa-
Policy A Nordic View,
- rande är starkt exponerade för den internationella konkurrensen. I enstaka
Helsingfors 1989.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
17
orter är sålunda andelen sysselsatta i konkurrensutsatta verksamheter två
till tre gånger så hög som i riket som helhet jfr. tabell l.
Tabell Andel sysselsatta inom industrin 1985 i utvalda orter procent av total
sysselsättning.
Ort Procent Ort Procent
Oxelösund 65.8 Laxå 49.3
Gnosjö 60.1 Emmaboda 48.6
Olofström 58.I Trollhättan 48.3
Perstorp 57.2 Arboga 46.7
Boxholm 53.l Bengtsfors 45.6
Gislaved 52.3 Surahammar 45.5
Bjuv 50.8 Finspång 45.0
Tranemo 50.6 Hofors 44.3
Bromölla 50.2 Lessebo 44.0
Många av de mest utsatta orterna kännetecknas av att de domineras av
ett företag. l ensidiga industriorter som Oxelösund, Olofström, Perstorp,
Boxholm och Gislaved svarar industrin för mer än hälften av sysselsätt-
ningen. Även enstaka små kommuner med ett småföretagsdominerat
diversifierat näringsliv som exempelvis Gnosjö har en hög andel industri-
sysselsatta, medan industrin i medelstora, traditionella industriorter som
Trollhättan, Karlskoga, Borlänge och Eskilstuna svarar för mellan 40 och
50 procent av sysselsättningen. I stora kommuner med en gammal indu-
striell tradition som Norrköping, Jönköping, Västerås, Sundsvall och Lu-
leå svarar industrin endast för mellan 20 och 30 procent av sysselsättning-
en. Sysselsättningsutvecklingen i såväl ensidiga industriorter som mindre
orter med en diversifierad industri har på detta sätt en stark direkt kopp-
ling till den internationella utvecklingen.
Situationen är annorlunda i storstadsregionerna. I Stockholm återfinns
endast 13 procent av de sysselsatta i konkurrensutsatta verksamheter,
medan motsvarande andel för Göteborg3 och Malmö uppgår till 2l re-
spektive 20 procent. Även många regionala centra, som exempelvis Öre-
bro, Östersund, Umeå, Lund, Falun, Karlstad och Uppsala, kännetecknas
av att den konkurrensutsatta sektorn är betydligt mindre än riksgenom-
snittet. Såväl storstadsregionerna som regionala centra med en liten indu-
strisektor utmärks sålunda av att den internationella utvecklingen har en
förhållandevis svag direkt effekt på orternas utveckling.
Dessa regioner påverkas i första hand indirekt, d.v.s. via den förda
ekonomiska politiken, av den internationella utvecklingen. Den förda
ekonomiska politiken påverkas i sin tur av den internationella ekonomiska
utvecklingen via två mekanismer. Dels sker detta genom att den svenska 2 Stockholm omfattar i
konjunkturutvecklingen återspeglar världskonjunkturens utveckling. Den detta fall kommunerna
Stockholm, Nacka, Sol-
konjunkturnedgång följde på oljekrisen 1973/74 är en illustration på
som na, Sundbyberg, Lidingö
detta. Den svenska konjunkturuppgången sedan 1983 är ett annat exempel och Danderyd.
3Göteborg innefattar i
jfr. figur l. Premissema för den ekonomiska politiken läggs på detta sätt detta sammanhang kom-
av den internationella utvecklingen. Dels sker påverkan genom att den munerna Göteborg, Par-
internationella ekonomin utgör en restriktion, när det gäller vilken frihet tille och Mölndal.
4 Malmö omfattar i detta
den svenska regeringen har vid utformningen av sin ekonomiska politik. fall Malmö och Burlövs
De svenska och norska försöken med en överbyggningspolitik i mitten av kommuner.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
18
Figur klndustriproduktionens utveckling i Sverige och OECD 1960-1988 Index.
1974:100.
Index
15D , 1974100
100 -
50
I - - Sverige
0 -CECD
ivvvvrrvvvviirvrvvvrvvvvvivrr
1960 1965 1970 1975 1980 1985
1970-talet samt det franska försöket med en expansiv efterfrågepolitik i
början av 1980-talet är exempel på svårigheterna att Föra en ekonomisk
politik som går utanför de ramar som den internationella ekonomiska
situationen anger.
Grundregeln är att den politiska handlingsfriheten är större desto högre
den internationella tillväxten är. I en situation med en svag internationell
ekonomisk tillväxt är utrymmet för en expansiv ekonomisk politik begrän-
sat i en liten öppen ekonomi. Den svenska utvecklingen under andra
hälften av 1970-talet illustrerar hur en sådan politik resulterar i ett ökat
budgetunderskott och bytesbalansunderskott. Under perioden 1974-
1982 ökade budgetunderskottet med mer än 800 procent, medan under.
skottet i bytesbalansen steg med nästan 300 procent. Omtanken om bud-
getsaldot och bytesbalansen tvingade så småningom fram en anpassning av
den ekonomiska politiken till den internationella ekonomiska situationen.
Utformningen av den tredje vägens politik var sålunda ett uttryck för att
en sådan anpassning bedömdes vara nödvändig. Inledningsvis innebar
denna politik en åtstramning av den inhemska efterfrågan. En kraftig
åtstramning av statsbudgeten genomfördes. Statens budgetunderskott,
som 1982 motsvarade 13.25 procent av BNP, eliminerades under en
femårsperiod. Detta åstadkoms genom en kombination av en återhållsam
utgiftspolitik och ökade skatteintäkter. Den återhållsamma utgiftspoliti-
ken innebar bl. a., att det icke permanenta industristödet avvecklades och
att ökningstakten inom den offentliga tjänsteproduktionen begränsades.
Båda dessa åtgärder påverkade den regionala utvecklingen. Avvecklingen
av det icke permanenta industristödet gick i första hand ut över varvsor-
terna. Minskningen i tillväxttakten i den offentliga konsumtionen drabba-
de alla typer av regioner, även om effekterna varierade mellan olika
regioner. Den ökade regionala obalans som åtstramningsåtgärderna isole-
rat sett bidrog till att skapa motverkades av att âtstramningen genomför-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
19
des under en konjunkturuppgång. Förbättringen i världsekonomin skapa-
de sålunda utrymme for en kraftig exportledd tillväxt mellan 1982 och
1985. Därefter har den privata tjänstesektorn fungerat som motor i den
svenska ekonomin, vilket har möjliggjorts av en gynnsam utveckling i
terms of trade.
Ovanstående indikerar, att den internationella ekonomiska utveckling-
en samt det sätt på vilket regeringen försöker bemästra den är två variabler
av avgörande betydelse för det framtida utvecklingsmönstret. I långtidsut-
redningen ägnas i allmänhet den framtida internationella ekonomiska
utvecklingen endast ett begränsat intresse. Uppmärksamheten fokuseras
mot enskilda aspekter av den internationella utvecklingenF Alternativa
internationella utvecklingsmönster problematiseras däremot sällan. Upp-
märksamhet koncentreras i stället på den svenska ekonomins utveckling.
Förutsättningarna om den internationella utvecklingen byggs på detta sätt
in i de nationella projektionerna. Läsaren av långtidsutredningen får där-
med svårigheter att värdera hur olika förutsättningar om den internatio-
nella utvecklingen påverkar den svenska ekonomins utveckling. Ett in-
tryck av att Sveriges ekonomiska utveckling i första hand bestäms av den
förda ekonomiska politiken skapas.
Kortsiktiga lluktuationer
Utvecklingen i samband med oljekrisen 1974 illustrerar tydligt samspelet
mellan kortsiktiga ekonomiska fluktuationer och den långsiktiga struktur-
omvandlingen. Den djupa konjunkturnedgång som följde på oljekrisen
bidrog till framväxten av strukturproblem, vilka i sin tur dämpade den
ekonomiska tillväxten under de följande åren. Strukturproblemen ger på
detta sätt en del av förklaringen till den svaga konjunkturutveckling som
kännetecknade andra hälften av 1970-talet. Medan konjunkturuppgångar-
na under 1960-talet i huvudsak genererades av en ökad investeringsvolym,
så har de sedan mitten av 1970-talet i första hand skapats av en ökad
konsumtion. Under högkonjunkturåren 1963-1965 och 1968- 1979 steg
investeringsvolymen med i genomsnitt 5.5 respektive 2.6 procent.Under
den konjunkturuppgång som föregick oljekrisen 1972- 1975 steg inves-
teringarna med endast 0.7 procent per år, medan investeringsvolymen
minskade lika mycket under konjunkturuppgången 1978-1980. Under
den senaste uppgången har takten i investeringsökningen åter ökat. Under
perioden 1983- 1987 steg sålunda investeringsvolymen med i genomsnitt
3.5 procent per år. Med ovanstående förändringar följde, att det regionala
mönstret i konjunkturutvecklingen förändrades.
Under 1950- och 1960-talen präglades detta mönster av, att regioner
med en stor industrisektor uppvisade de största ekonomiska fluktuationer- 5 l denna omgång ägnas
sålunda uppmärksamhe-
na. Via sin industrisektor drabbades dessa regioner tidigt av internationel- ten åt EG. Fyra bilagor
konjunkturnedgångar. Tillväxten i industriproduktionen bromsades som behandlar EG har
minskade. Situationen förändrades un- publicerats. Se Svensk
upp och industrisysselsättningen
ekonomi och Europam-
der konjunkturuppgångama. Då fungerade industrisektorn som en motor tegratiønen, Stockholm
för den regionala utvecklingen. Uppgångarna präglades av en snabb ök- 1989.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
20
ning av industriproduktionen, vilket medförde att sysselsättningen inom
industrin ökade.
Under perioden 1950- 1974 minskade industriproduktionen endast un-
der ett år. Under sexton av de tjugofem åren ökade industriproduktionen
med mer än 5 procent. Det faktum att konjunkturnedgångarna under
femtio- och sextiotalen var svaga och kortvariga, samtidigt med att
konjunkturuppgångarna var långa innebar att industriregionerna var ex-
pansiva. Sysselsättningsökningen under högkonjunkturerna var betydligt
större än minskningen under lågkonjunkturerna jfr. figur 2. Under låg-
konjunkturen l957/58 minskade sålunda industrisysselsättningen med ca
7 000 personer, medan den under den efterföljande högkonjunkturen öka-
de med 124000 personer. Under slutet av 1960-talet kan ett första tecken
på ett nytt utvecklingsmönster iakttas. Under lågkonjunkturen 1966/67
inträffade ett kraftigt ras i industrisysselsättningen, då sysselsättningen
minskade med 42000 personer. Denna sysselsättningsminskning fortsatte
under den efterföljande högkonjunkturen. Trots högkonjunktur minskade
antalet anställda i industrin med 25000 personer under perioden 1968-
1970. Detta trots att industriproduktionen under samma period ökade
med 16 procent. En viktig förklaring till denna nya utveckling var den
stora bristen på arbetskraft som rådde under slutet av sextiotalet. Bristen
på arbetskraft tvingade företagen till stora produktivitetshöjande åtgärder.
l samband med den kraftiga konjunkturuppgången 1973-1975 ökade
sysselsättningen inom industrin med nästan 50000 personer. Det föreföll
som om utvecklingen på nytt hade kommit in i sitt gamla mönster. Så var
emellertid inte fallet. I stället kom 1974/75 att markera en vändpunkt. Den
höga och stabila tillväxten i industriproduktionen som kännetecknat efter-
krigstiden förbyttes nu till en svag och instabil tillväxt. Under perioden
1975-1988 har industriproduktionen ökat med mer än 5 procent endast
under tre år, medan industriproduktionen minskat under sex år. Detta
Figur Förändringar i industrisysselsättning 1958- 1986. Källa. SOS Industri.
Fhtal
l I
ll ll
1
1960 1965 1970 1975 1980 1985
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
21
in nnebär, att medan konjunkturnedgångarna tidigare endast känneteckna-
des av att tillväxttakten i industriproduktionen avtog, så kännetecknas de
sezdan mitten av 1970-talet av att industriproduktionen minskar. Industri-
rergionerna har på detta sätt kommit att bli mer utsatta för internationella
konjunkturnedgångar, samtidigt som de inte längre på samma sätt som
tidigare fått del av konjunkturuppgångarna. Sedan 1975 har industrisyssel-
sättningen ökat under endast tre år, samtidigt som produktivitetsökningen
varit svag. Under konjunkturuppgången 1978 1979 minskade sysselsätt-
-
ningen inom industrin med 32 000 personer, medan en mindre ökning har
inträffat under konjunkturuppgången sedan 1984. Som framgår av figur 2
är ökningen emellertid marginell. Dessutom var den koncentrerad till
några branscher. Sålunda svarade enbart transportmedelsindustrin för
ungefär hälften av sysselsättningsökningen. Konjunkturuppgången 1983-
1986 bars i huvudsak upp av expansion inom den privata tjänstesektorn.
Detta innebar att konjunkturuppgången i första omgång manifesterade
sig i form av Ökad tillväxt i storstadsregioner och regionala centra med en
stor privat tjänstesektor. Det var först i samband med att konjunkturupp-
gången gav utrymme för en mer expansiv ekonomisk politik 1986 som
industriregionerna fick del av expansionen. På detta sätt har konjunktur-
utvecklingens regionala mönster förändrats. Konjunkturnedgångarna
drabbar som tidigare industriregionerna hårdast, medan konjunkturupp-
gângarna i första hand leder till expansion i regioner med en stor service-
sektor. Dessa regioner är i sin tur förhållandevis okänsliga för konjunktur-
nedgångar. Detta innebär att såväl konjunkturnedgångar som konjunktur-
uppgångar bidrar till att öka den regionala obalansen. Balans uppnås först
när högkonjunkturen uppvisar överhettningstendenser.
Konjunkturutvecklingen får på detta sätt en stor betydelse för det regio-
nala utvecklingsmönstret under l990-talet. Amplituden i det ekonomiska
fluktuationerna påverkar omfattningen av den regionala obalansen. Driv-
kraften bakom konjunkturuppgångarna är också av betydelse. Starka
konjunkturfluktuationer med konjunkturuppgångar som bygger på expan-
sion inom den privata tjänstesektorn kommer att bidra till att förstärka
koncentrationstendenserna i den regionala utvecklingen. En återgång till
investeringsdrivna konjunkturuppgångar tillsammans med en fortsatt till-
växt inom den offentliga sektorn kom däremot att bidra till en ökad
regional balans.
Den långsiktiga utvecklingen
Långtidsutredningen ägnar liten uppmärksamhet åt konjunkturmönstret. l
det underlagsmaterial som delgivits dem som utarbetar bilagor riktas
uppmärksamheten ensidigt på den genomsnittliga ekonomiska utveckling-
en under en tioârsperiod. Utredningen har presenterat tre tänkbara mak-
roekonomiska utvecklingsforlopp. Genom att förutsätta att dessa scenari-
er representerar olika långsiktiga utvecklingsbanor kan de regionala konse-
kvenserna av scenarierna diskuteras på en övergripande nivå. Vi förutsät-
ter sålunda, att oavsett vilket av de tre scenarierna som kommer att
realiseras vill detta få ett avgörande inflytande på det ekonomiska utveck-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
22
lingsmönstret även bortom sekelskiftet. l detta avsnitt skall regionala
konsekvenser av två av de presenterade scenarierna diskuteras."
Tabell Den ekonomiska utvecklingen enligt LUs scenario Procent/år.
Scenario Verkligheten
1976- 1982
BNP l.l l.O
Import 2.3 1.3
Privat konsumtion 1.3 0.7
Offentlig konsumtion 1.2 2.5
Bruttoinvesteringar 0.0 -O.9
Export 2.3 3.5
Löneökningar 7.0 9.5
Arbetslöshet 2.9 l
Inflation 6.0 10.5
Scenario l Tillbaka till kostnadskrisen - målar upp ett utvecklings-
-
mönster som i sina huvuddrag överensstämmer med utvecklingen under
perioden 1976-1982 jfr. tabell 2. Stora löneökningar, i kombination
med en svag produktivitetsökning skapar en ny kostnadskris. Den svenska
industrins konkurrensförmåga försvagas. Exporten utvecklas svagt. Detta
utvecklingsmönster innebär sannolikt att Sverige tvingas till fortgående
devalveringar. Devalveringar betraktas som ett nödvändigt ont för att
begränsa försvagningen av industrins konkurrensförmåga. En effekt av
denna politik blir att prisökningstakten stabiliseras på en hög nivå. Där-
med försvåras möjligheterna att pressa ned löneökningstakten. Resultatet
blir att svensk ekonomi låses fast i en situation präglad av en hög inflation,
hög arbetslöshet och svag tillväxt.
Enligt scenariot Tillbaka till kostnadskrisen hamnar sålunda svensk
industri på nytt i allvarliga problem. Hur allvarliga problemen är bestäms
av vilken roll den internationella utvecklingen spelar för den svenska
utvecklingen. Återspeglar den svaga svenska utvecklingen en svag interna-
tionell utveckling, så som var fallet under 1976- 1982, så finns det utrym-
me för snabba scenskiften. Förändringar i den internationella ekonomiska
situationen kan i så fall innebära att det svenska utvecklingsmönstret
snabbt förändras på samma sätt som har skett efter 1982. Mot en sådan
bakgrund kan stagnationen i bruttoinvesteringarna och den svaga produk-
tionsökningen tolkas som ett utslag av ett globalt utbudsöverskott. Det
faktum att bruttoinvesteringarna inte förväntas minska som under åren
1976- 1982 kan tolkas som att den svenska ekonomin förväntas klara den
internationella nedgången bättre än förra gången.
Är däremot den svaga svenska utvecklingen uteslutande en följd av
svenska förhållanden så blir situationen annorlunda. Under dessa omstän-
digheter så är den svaga produktionsökningen ett uttryck för att svenskt
° Diskussionen i denna
näringsliv gradvis släpar efter utländska konkurrenter vad avser föräd-
rapport baserarsig på de
scenarier som Finansde- lingsvärde i produkter och modernitet i produktionsprocessen. Med denna
partementet presenterade utgångspunkt är stagnationen i bruttoinvesteringarna ett uttryck för att
1989-08-25.Beteckning-
svenskt näringsliv inte förmår investera sig ur det aktuella utvecklingsför-
arna på scenarierna som
användes - tillbaka till loppet. Scenariot pekar under dessa betingelser mot en utveckling där
kostnadskrisen och den Sverige avindustrialiseras och gradvis förlorar sin ställning som ett rikt
permanenta högkonjunk-
turen - är ERUs. industriland.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
23
Figur Andel industrisysselsatta i olika län 1985. Källa: FOB85
Procent
40
30- ä
S
ä s
x
xs
xY Y§
ä §
x s x x§x
x
x
xä x
äs g s Medeltal
förriket
H K M 0 R T Hc
Den mest iögonfallande regionala konsekvensen av en sådan ekonomisk
utveckling blir att problemen i regioner med en stor industrisektor på nytt
accentueras. Kostnadskrisen drabbar i första hand det konkurrensutsatta
näringslivet. l detta avseende är det av underordnad betydelse huruvida
den ekonomiska utvecklingen primärt är betingad av nationella eller inter-
nationella förhållanden. En ny kostnadskris medför sålunda, att de regio-
nala problemen i Bergslagen, Västernorrland och Blekinge förstärks och
permanentas. Till detta kommer att andra industriregioner som Småland
och Västsverige också kommer att drabbas jfr. figur 3. Hur hårt dessa
regioner kommer att drabbas bestäms till stor del av näringslivets struktur
ide olika regionerna.
I scenariot förutsätts att den offentliga konsumtionen endast kommer att
öka med i genomsnitt 1.2 procent per år, vilket kan jämföras med en årlig
tillväxt på 2.5 procent under perioden 1976- 1982. Den offentliga sek-
torns möjligheter att dämpa de problem som en svag industriutveckling
skapar blir därmed begränsade. Hur denna tillväxt påverkar det regionala
utvecklingsmönstret bestäms av inom vilka delar av den offentliga sektorn
Den
som tillväxten sker samt av hur den offentliga sektorn är organiserad.
privata konsumtionen antas öka med i genomsnitt 1.3 procent per år. Den
starka importökningen kan tolkas som att konsumtionsökningen till stor
del läcker ut ur landet.
Realiseras den utveckling som scenariot Tillbaka till kostnadskrisen
beskriver kommer expansionen i landet att koncentreras till Stockholmsre-
gionen samt till regionala centra med en stor tjänstesektor och en liten
industrisektor. lndustriproduktion spelar sysselsättningsmässigt en margi-
r.ell roll i Stockholmsregionen. Näringslivet är i huvudsak representerat
ned huvudkontor, marknadsavdelningar och FoU-enheter. Sådana verk-
samheter påverkas inte i första omgången av näringslivets svaga utveck-
lng. I stället kan den svenska kostnadsutvecklingen tjäna som ett argu-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
24
ment för ytterligare satsningar på marknadsbearbetningar och FoU. Då
Stockholm dessutom är landets ledande importnod kommer den växande
import av ny teknik som en avindustrialisering i Sverige på lång sikt
tvingar fram att ytterligare stimulera tillväxten i partihandeln i regionen.
Denna sysselsätter för närvarande 8 procent av arbetskraften i Stockholms
län, vilket motsvarar 36 procent av antalet sysselsatta inom partihandel i
riket. En utveckling som leder "tillbaka till kostnadskrisen kommer så-
lunda att bidra till att öka antalet dotterbolag till utländska företag längs
med ArlandakorridorenF
Tabell 3: Den ekonomiska utvecklingen enligt LUs scenario3. Procent/år
Scenario Verklighet
1983 l988
-
BNP 2.5 2.5
Import 4.2 5.2
Privat konsumtion 2.7 2.3
Offentlig konsumtion 1.2 l.5
Bruttoinvesteringar 3.0 3.9
Export 4.2 4.9
Löneökningar 5.7 8.5
Arbetslöshet l l
Inflation 3.3 6.4
Långtidsutredningens tredje scenario
- Den permanenta högkonjunk-
turen - målar upp ett utvecklingsmönster som uppvisar stora likheter
med utvecklingen under perioden 1983- 1988. I detta alterantiv har löne-
ökningstakten pressats ned till i genomsnitt 5.7
procent per år, vilket
bidrar till en årlig exportökning på 4.2 procent
per år. Den gynnsamma
exportutvecklingen leder till att bruttoinvesteringarna ökar med i genom-
snitt 3 procent per år.
Enligt detta scenario kommer den tekniska utvecklingen
att leda till en
snabbare produktivitetsökning, vilket i sin tur medför att den ekonomiska
tillväxten stabiliseras på en förhållandevis hög nivå. Den gynnsamma
kostnadsutvecklingen innebär att industrins konkurrensförmåga styrkes,
vilket i sin tur manifesterar sig i exportframgångar. Industriproduktionen
växer förhållandevis snabbt, medan den offentliga konsumtionen även i
detta fall förutsätts öka med 1.2 procent
per år. Investeringsvolymen
stabiliserar sig på en något lägre nivå än nivå under perioden 1983 1988.
-
Därmed blir det möjligt att upprätthålla en någorlunda
gynnsam produkti-
vitetsökning i näringslivet. Samtidigt förutsätts löneökningstakten ligga 30
procent lägre än under åren 1983-1988. Kombinationen av dessa två
utvecklingstendenser leder till att prisstegringstakten förväntas bli hälften
så stor under l990-talet som under åren 1983- 1988, utan att det går
ut
över sysselsättningen.
Scenariot den permanenta högkonjunkturen skapar utrymme för en
gynnsammare utveckling i industriregionema. Visserligen innebär sanno-
likt scenariot att industrisysselsättningen i riket endast ökar svagt eller
7För en djupare analys
av
Stockholmsregionensut- stagnerar. Sysselsättningsutvecklingen kommer att variera mellan olika
veckling och utvecklings- delar av industrin och därmed också mellan olika typer
möjligheter se SoU av regioner.
1989:69 Storstadsre- Utvecklingsmönstret i enskilda industriregioner under 1990-talet bestäms
gioner förändring i första hand av industristrukturen i regionen. Regioner med ett stort
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
25
inslag av resursbaserad industri, med begränsade möjligheter att öka för-
ädlingsgraden, har de mest ogynnsamma förutsättningarna. Västernorr-
lands län med sin koncentration av skogsindustri, kemisk basindustri och
metallindustri befinner sig i detta avseende i ett utsatt läge. Regioner med
ett stort inslag av produktionsanläggningar till svenska företag som tillver-
kar mogna produkter befinner sig också i ett utsatt läge. Blekinge är
exempel på en region i denna situation. Svenska storföretag med mogna
produkter kan förväntas prioritera att utvidga sin produktion på markna-
der som växer snabbt eller där de i utgångspunkter står svagt. Därmed
kommer den internationalisering som har präglat svensk industri under
senare år att fortsätta.
Under 1980-talets konjunkturuppgång har sålunda svenskt näringsliv
sexdubblat sina aktier i utländska koncernföretag. Svenska företag har till
stor del expanderat genom uppköp av utländska företag Resultatet har
blivit, att medan industrisysselsättningen i Sverige stagnerar, så har syssel-
sättningen ökat kraftigt i svenska koncernföretag i utlandet Under åren
1965- 1986 ökade sålunda sysselsättningen i svenska dotterbolag i utlan-
det med nästan 200000 personer. Under samma tidsperiod minskade
sysselsättningen inom industrin i Sverige med ungefär lika mycket. Detta
innebär att svenska företags produktion i utlandet har ökat från 25 procent
1965 till knappt 40 procent 1986. Några storföretag har kommit långt i
denna internationaliseringsprocess. SKF med 83 procent, Electrolux 78
procent, Atlas Copco 73 procent, ESAB 72 procent, Esselte 66 procent,
AGA 65 procent och Alfa Laval med 64 procent av de sysselsatta i utlandet
är exempel på sådana företag. SAAB-Scania med 20 procent, Volvo 27
procent, SCA 35 procent och Ericsson med 48 procent av de sysselsatta i
utlandet är exempel på företag som ännu befinner sig i början av sin
internationaliseringsprocess. Kommer svensk industri att förbli fram-
gångsrik kommer dessa framgångar i första hand att manifestera sig i en
fortsatt expansion i utlandet.
Tillväxtmöjligheter i Sverige kommer i första hand att skapas i regioner
med ett stort inslag av FoU-verksamheter. Stockholmsregionen står i det
avseendet i en särklass med en andel FoU-verksamma inom industrin som
är tre gånger så hög som i övriga delar av landet. De internationaliserade
svenska företagen har koncentrerat sin FoU-verksamhet till Sverige och i
synnerhet till Stockholmsregionen. Företagen har 85 procent av sin FoU-
verksamhet i Sverige. Tillgång till välutbildad arbetskraft till låga kostna-
der bidrar till att motverka en omfattande internationalisering även av
denna verksamhet. Detta förutsätter ett utbildningssystem som framti-
i
f Jan-Evert Nilsson
den är dimensionerat och anpassat till näringslivets behov. "Svenskt näringsliv -
Tillväxtmöjligheter kommer för det andra att skapas i industriregioner, norskt näringslivs dukti-
där företagen förmår utnyttja den tekniska utvecklingen till att skapa nya ga storebror Bergen
Bank Kvartals.skri/i nr. l
produkter som tillfredsställer nya behov. Företag som lyckas med detta får 1989.
arbeta på växande marknader. Framväxten av sådana företag kommer att Birgitta Swedenborg,
följa två vägar. Ett stort antal växer fram som små företag grundade av Göran Johansson-Grahn
och Mats Kinnwall, Den
entreprenörer. Regioner som erbjuder en god miljö för sådana företag och svenskaindustrins ut-
som har en levande företagartradition kan komma att utvecklas till centra landsinvesteringar,
I 960- l 986. Stockholm
för denna typ av företag. Vilka regioner som har förutsättningar att ikläda
1988.
sig denna roll vet vi i utgångspunkten lite om. ° Swedenborgm. fl. a. a.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
26
Historiska erfarenheter talar för att teknikbaserade etableringar i stor
utsträckning växer fram i anslutning till tekniska högskolor. En studie av
teknikbaserade etableringar under åren 1965- 1980 visade på en påtaglig
koncentration av sådana företag till storstadsregionerna." Speciellt mar-
kerad var koncentrationen till storstadsregionerna bland unga svenska
elektronikföretag. 70 procent av dessa återfanns i de tre storstadsregioner-
na. Nästan hälften av alla företag fanns i Stockholmsregionen.
Alla nyetablerade expansiva företag tar emellertid inte utgångspunkt i
ny kunskap och ny teknik. I många fall är det i stället fråga om att
identifiera nya behov/marknader som kan tillfredsställas med befintlig
teknologi. Framväxten av sådana företag bestäms inte av tillgången till
teknisk kompetens utan av en levande företagaretradition. En sådan finnes
ofta i regioner som sedan långt tillbaka i tiden har dominerats av småföre-
tag. Västra Småland är ett välkänt exempel på en region som erbjuder en
sådan miljö. I denna region är andelen sysselsatta i industrin hög, utbild-
ningsnivån hos arbetskraften låg och den tekniska nivå på produkterna
ofta låg. Trots detta är detta den enda industriregion i vilken industrisys-
selsättningen vuxit kontinuerligt sedan 1975. Detta är inte ett uttryck för
att det inte har skett någon strukturomvandling i regionens näringsliv.
Tvärtom, en betydande omvandling har skett. Ett stort antal företag har
lagts ned. Ännu fler nya har etablerats och de företag som har överlevt har i
många fall anpassat sin produktion till den nya marknadssituationen.
Industrins tillväxt i västra Småland är sålunda ett resultat av regionens
stora industriella anpassningsförmåga, en förmåga som mer baserar sig på
företagarnas kompetens än på arbetskraftens kunskapsnivå.
En annan väg på vilken denna typ av kunskapsbaserade företag förvän-
tas växa fram är i form av dotterbolag till utländska företag som etablerar
sig i Sverige. Omfattningen av dessa nyetableringar bestäms bl.a. av hur
väl svenska företag och entreprenörer förmår fånga upp den tekniska
utvecklingens kommersiella möjligheter. Det faktum att svensk industri
står internationellt svagt inom informationsteknologiområdet innebär att
expansionen i Sverige inom detta område till stor del sker genom dotterbo-
lag till utländska dotterbolag. Bland de femton största hårdvaruleverantö-
rerna inom informationsteknologiområdet i Sverige 1987 hade endast två
företag, Datatronic och Esselte System, svenska ägare. Sedan dess har
Datatronic övertagits av ett amerikanskt företag. Tillsammans sysselsatte
dessa femton företag 12 000 personer, varav huvuddelen återfanns i Stock-
holmsregionen. Detta illustrerar hur den grad i vilken nya kommersiella
möjligheter utnyttjas av svenska respektive utländska företag kan få bety-
" Göran Reitberger delse för den regionala utvecklingen. För utländska företag finns det inte
Några data om nyföreta- något konkurrenskraftigt alternativ till Stockholmsregionen som lokalise-
gande. Ds l 1984:22 Re- ringsort. En omfattande utländsk etablering kan på detta sätt bidra till en
gional utveckling och mel-
lanregional utjämning. expansion i Stockholm, medan lokaliseringsmönstret för nyetablerade
Göran Reitberger, "Lo- svenska företag sannolikt får en större geografisk spridning.
kalisering, inriktning och Scenariot den permanenta högkonjunkturen
tillväxtpotential bland rymmer också en fortsatt
unga svenskaelektronik- tillväxt inom den privata tjänstesektorn. Detta är en utveckling som i
företag. Dsl 1984:22 första hand gynnar storstadsregioner och regionala centra. För Stockholms
Regional utveckling och
meI/anregional utjäm- vidkommande kan en sådan utveckling, tillsammans med en fortgående
ning. tillväxt i dotterbolag till utländska företag, innebära en snabb tillväxt i
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
27
regionen. l en situation med full sysselsättning innebär det att bristen på
arbetskraft i regionen kommer att bli stor. Därmed ökar incitamenten för
företag att omlokalisera verksamheter från Stockholmsregionen till andra
regioner. l vilken utsträckning detta kommer att innebära omlokalisering-
ar inom landet eller omlokaliseringar till utlandet är en öppen fråga.
Styrkan i en sådan omlokaliseringsprocess kommer att växa över tiden i
takt med att arbetskraftsbristen accepteras som ett permanent fenomen.
Den regionala obalans som scenariot antas medföra kan således stimulera
processer, som bidrar till en ökad regional balans på lång sikt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
29
Ansatt service
Regionalpolitiken har traditionellt varit starkt fokuserad mot industrins
utveckling. En orsak till detta är, att när lokaliseringspolitiken introduce-
rades byggde politiken på en moderniseringsideologi. Den regionalpolitis-
ka uppgiften definierades i termer av att industrialisera den utpekade
problemregionen Norrland. Regionala problem betraktades som en
-
konsekvens av att vissa regioner släpade efter i samhällsomvandlingen
Detta synsätt blev dominerande ungefär vid den tidpunkt när antalet
anställda inom industrin nådde sin höjdpunkt. Tjugo år senare hade
antalet sysselsatta inom industrin reducerats med ungefär 200000 perso-
ner. Trots detta står industrin fortfarande i centrum för det regionalpolitis-
ka intresset.
En förklaring till detta kan vara att värdet av industrins samlade pro-
duktion fortfarande utgör hälften av landets totala produktion av varor
och tjänster. Detta innebär att industrins produktionsvärde är dubbelt så
stort som det framräknadez värdet av den offentliga tjänsteproduktionen.
Värderat utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv är sålunda den offent-
liga tjänstesektorn av betydligt mindre betydelse än industrin. Det är
möjligt att denna syn har påverkat även synen på den offentliga sektorns
roll i regionalpolitiken. Detta synsätt var inte
En annan bidragande orsak till att den offentliga sektorn ägnats liten specifikt för svensklokal-
uppmärksamhet är, att denna typ av tjänster betraktas som sekundär i seringspolitik vid denna
tidpunkt. Det är riktigare
förhållande till den konkurrensutsatta produktionen. Inom ekonomisk att sägaatt Sverigei detta
geografi har det under efterkrigstiden varit vanligt att anlägga ett export- avseendeanammade det
dominerande internatio-
bas perspektiv. Perspektivets grundläggande antagande är att exportsek-
nella synsättet. Se ex.
torn utgör den centrala drivkraften i den regionala utvecklingen. Tillväx- Leo H. Klaassen,Me-
ten inom den exportorienterade sektorn sätter ramarna för regionens thodso/Selecting Indu-
Depraszved
.srie.sfor' Areas.
ekonomiska utveckling. En expansiv exportsektor förutsätts skapa utrym- Paris 1967.
me för en fortgående tillväxt inom lokalt och regionalt inriktad tjänstepro- 7l nationalräkenskaperna
duktion. Expansionen inom denna typ av tjänsteproduktion betraktas åsättsde offentliga tjäns-
terna samma värde som
sålunda som en konsekvens av exportsektorns framgångar Utifrån ett kostnaderna för att pro-
sådan perspektiv är det naturligt att förutsätta att utvecklingen inom den ducera dem.
3 För en presentation av
offentliga sektorn i en region återspeglar regionens generella ekonomiska
detta synsätt se Douglass
utveckling. Den offentliga sektorn tilldelas på detta sätt ingen självständig C. North, "Location The-
roll i den regionala utvecklingsprocessen. ory and Regional Econo-
mic Growth", Journal of
Political Economy, vol.
63. 1955, s. 243-258.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
30
Framväxten av ett nytt synsätt
Den faktiska ekonomiska utvecklingen sedan sextiotalet har gradvis un-
dergrävt ovanstående passiva syn på den offentliga sektorns roll i den
regionala utvecklingen. Under 1960- och l970-talet var sålunda den of-
fentliga tjänsteproduktionen den mest expansiva sektorn i svensk ekono-
mi. Under dessa årtionden ökade den offentliga konsumtionen med i
genomsnitt 4.5 procent per år i volym. Under samma period ökade indu-
striproduktionen endast med 3.9 procent.
Tillväxten inom den offentliga sektorn innebar exempelvis att antalet
anställda inom offentlig tjänsteproduktion ökade med ungefär 1000 perso-
ner per vecka under l970-talet. Utvärderingar tyder på att ett motsvaran-
de antal arbetsplatser i bästa fall kunde åstadkommas med lokaliseringspo-
litiska insatser under ett helt år. Denna verklighet trängde så småningom
in även i offentliga utredningar och i regeringens propositioner. Detta
skedde emellertid först i samband med den ekonomiska åtstramningen i
början av l980-talet. Denna åtstramning innebar bl. a. att ökningen av
den offentliga konsumtionen skulle begränsas, vilket också blev fallet.
Sålunda minskade den statliga konsumtionen under första hälften av
1980-talet med i genomsnitt en procent per år, medan den kommunala
sektorn tilläts växa med i genomsnitt tre procent per år. Detta innebar att
tillväxttakten inom den kommunala sektorn halverades jämfört med till-
växten under 1960- och l970-talen.
I det program för regional utveckling som regeringen lade fram 1982
framhölls vikten av att det finns en regionalpolitisk planering och sam-
ordning som möjliggör en effektivt fungerande regionalpolitik inom den
i
statliga sektorn detta förändrade läge Regeringen gav emellertid inga
konkreta förslag på hur en sådan planering och samordning skulle komma
till stånd. Åtgärderna inskränkte sig till att länsstyrelserna fick ökad be-
slutsrätt över regionalpolitiska medel, vilket ansågs kunna leda till en
effektivt fungerande regionalpolitik inom den statliga sektorn.
Argumentationen om den offentliga sektorns roll i regionalpolitiken
återkom i regeringens proposition 1985. l denna slås det fast att insatser
för att . påverka den offentliga sektorns verksamhet och lokalisering
..
utgör också en viktig del av den samlade regionalpolitiken.5 Förslagen
hur detta skall ske är emellertid fortfarande begränsade. De inriktar sig i
första hand till insatser för att underlätta kunskaps- och teknikspridning i
utpekade regioner. Senare har ytterligare åtgärder vidtagits. Bl. a. motive-
rades det s. Dagmaravtalet med att det innebar en regional utjämning av
sjukvårdens ekonomiska resurser.
De regionalpolitiskt motiverade insatserna för att påverka den offentliga
sektorns organisering och lokalisering under l970-talet inskränkte sig till
omlokaliseringen av ett antal statliga verk med tillsammans 10000 anställ-
da. Trots detta är de flesta i dag eniga om att expansionen inom denna
sektor var huvudorsaken till den förhållandevis balanserade regionala
4 Regeringensprop. 1981/ utveckling som präglade l970-talet. Detta var bl.a. ett resultat av att
82: 113 Program/ör re- tillväxten inom den kommunala tjänsteproduktionen gav många kvinnor
gional utveckling, sid. 26.
5Regeringensprop. 1984/ möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
85: 22. Regional utveck-
ling och utjämning.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
31
Den offentliga tillväxtens geografiska mönster
Data om 1970-talets tillväxt inom den offentliga sektorn understryker
sektorns bidrag till en balanserad regional utveckling. Antalet sysselsatta
inom den offentliga sektorn har ökat med 70 procent sedan l970, en
tillväxttakt som varit likartad i nästan alla län. Det innebär att den offent-
liga sektorn fortfarande är något överrepresenterad i de mest folkrika
länen jfr. figur 4. Nästan hälften av de offentliganställda återfinns i dessa
län. Uppsala län - med 44 procent av de sysselsatta verksamma inom den
offentliga sektorn - har den i särklass största andelen sysselsatta inom
offentlig sektor, följt av Norrbotten och Jämtlands län. Jönköpings län -
med 29 procent verksamma inom offentlig sektor - har den lägsta ande-
len, följt av Kronobergs och Älvsborg län.
Vissa typer av offentliga verksamheter uppvisar en stark regional kon-
centration. Sålunda återfinns nästan vart fjärde arbetstillfälle inom försva-
ret i Stockholms län.
Även Norrbotten, Gotland och Blekinge har en
förhållandevis stor andel sysselsatta inom försvaret. Även den högre ut-
bildningen uppvisar ett koncentrerat lokaliseringsmönster. Tre fjärdedelar
de sysselsatta i sådan verksamhet återfinns i de tre storstadslänen samt i
av
Uppsala län. Andelen kan jämföras med att dessa läns befolkningsandel
endast uppgår till 40 procent. Den höga andelen återspeglar att de gamla
universiteten och högskolorna fortfarande spelar en dominerande roll i
utbildningssystemet. De län som endast har en regional högskola har
tillsammans med kommuner utanför universitetsorterna i övriga län 55
7 antalet syssel-
procent av landets befolkning, men endast ca procent av
satta inom denna typ av verksamhet. Variationerna i utbudet av högre
utbildning i olika län påverkar inte endast antalet sysselsatta i denna typ av
verksamhet i länen. Utbildningsutbudet i länen påverkar även rekryte-
ringsmönstret till högskolan. Ett stort utbud i den egna regionen leder till
att en större andel av en ungdomskull går vidare till högre utbildning.
Figur 4: Andel sysselsattainom offentlig sektor 1985. Källa: FOB85
Procent
40-
.
H l
xå
§ § å
20-
å
å
å
10 å
å
å Medel tal
/ för riket
s. u. .
7 3 D K E - 9%
L N P S U X Z BD
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
32
De delar av den offentliga sektorn som uppvisar stora variationer mellan
länen kännetecknas av att de är förhållandevis små. Antalet sysselsatta
inom den högre utbildningen uppgår till knappt 30 000 personer medan
antalet sysselsatta inom försvaret uppgår till 40000 personer. Inom den
offentliga sektorn representerar hälso- och sjukvården samt socialvården
de storleksmässigt dominerande verksamheterna. Dessa två typer av verk-
samheter svarar tillsammans för 55 procent av sysselsättningen inom den
offentliga sektorn.
Inom sjukvården och socialvården förekommer det förhållandevis små
variationer mellan olika län, när antalet som är sysselsatta inom dessa
verksamheter relateras till befolkningen i länet. Den nationella "vårdtät-
heten uppgår till 93 vårdanställda per 1000 invånare. Inom sjukvården
finns det endast ett fåtal län som avviker mer än 10 procent från den
nationella "vårdtätheten på 52 anställda per 1000 invånare. Län med
regionsjukhus har en "vårdtäthet" som överstiger riksgenomsnittet. Upp-
sala län har exempelvis 3 000 fler anställda inom vårdsektorn än vad länets
befolkningsunderlag motiverar. Denna överrepresentation för län med
regionsjukhus återspeglar att den svenska sjukvårdsorganisationen är ba-
serad på en föreställning om att det finns stordriftsfördelar inom vissa
typer av sjukvård. Detta har medfört att vissa typer av behandlingar har
centraliserats till regionsjukhus vars upptagningsområde omfattar flera
län.
Stordriftsfördelarna inom sjukvården återspeglar kraven på specialist-
kompetens samt behovet av avancerad teknisk utrustning i behandlingen.
l detta avseende skiljer sig socialvården barnomsorg, äldreomsorg och
-
socialomsorg från sjukvården. Därmed finns det organisatoriska och
-
tekniska förutsättningar för en jämnare geografisk fördelning av denna typ
av verksamheter. Trots detta är de länsvisa avvikelserna från det nationel-
genomnsittet i vårdtäthef något större inom socialvården än inom
sjukvården. Medan bl. a. Örebro och Jämtlands län har en socialvårdstät-
het på mer än 40, har län som Kristianstad och Västmanland en vårdtät-
het som endast uppgår till 30. Denna variation kan inte förklaras utifrån
befolkningens sammansättning. Huvudförklaringen är därför, att variatio-
nerna återspeglar variationer i politisk ambitionsnivå.
Empiriska analyser av variationer i utbudet av offentliga tjänster visar
en större spännvidd i ambitionerna inom primärkommunal än inom
landstingskommunal verksamhet." Dessa variationer i ambitioner tar sig
uttryck i att spännvidden i antalet sysselsatta inom primärkommunal
verksamhet uppgår till 20 procent mellan de två län som har de mest
repektive minst ambitiösa kommunerna. Vid beräkningen av dessa varia-
tioner har hänsyn tagits till olikheter befolkningens ålderssammansätt-
ning.
Under 1980-talet har emellertid skillnaderna mellan olika kommuner
f Lundin G, Olander L-O, minskat vad gäller servicenivå.7 Detta gäller i första hand inom de stora
Offentlig sysselsättning
områdena vård, omsorg och utbildning. Att denna utjämning skett samti-
tillväxt genom regional -
jörnyelseZ ERU-rapport digt som den statliga styrningen av dessa områden minskat och ansvaret
nr. 41, 1985. för dem decentraliserats förklaras av att olikheter utjämnas i takt med att
7 Ds 1988:48, Kommunal
.självstyre/seochjämlika verksamheter växer i omfattning. Denna de politiska reformernas inne-
kommuner. boende logik innebär att nya reformer inom välfárdsomrâdet inlednings-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
33
vis bidrar till att skapa olikheter. Den ökade satsning på kultur och
fritidsverksamhet som har skett under 1980-talet är ett exempel på detta.
Satsningen har gjorts i ett begränsat antal kommuner. Resultatet har blivit
att det för närvarande råder stor variation när det gäller verksamhetens
omfattning i olika kommuner. I takt med att reformen byggs ut tenderar
skillnaderna mellan kommuner att utjämnas. Detta är bl. a. ett resultat av
att kraven på kommuner ökar i takt med att medborgarnas kunskapen om
ett politiskt beslut ökar. Därmed tvingas de kommuner som släpar efter
att kopiera de satsningar som föregångskommunerna redan gjort.
Perioder med en omfattande reformering av den offentliga sektorn leder
på detta sätt till att de regionala olikheterna i utbudet ökar, medan peri-
oder med liten förnyelse bidrar till att olikheterna minskar. Den offentliga
sektorns regionala effekter bestäms därför inte endast av sektorns tillväxt-
takt utan också av omfattningen på förnyelsearbetet inom sektorn.
Lokala variationer
Det förhållandet att variationerna mellan länen i utbudet av offentliga
tjänster är förhållandevis litet är bl.a. ett uttryck för att dessa tjänster i
huvudsak avser att tillfredsställa lokala behov. Data för länen represen-
terar därför ett konstruerat aggregat, som kan dölja stora lokala variatio-
ner. Det faktum att variationerna mellan länen är små beror därför delvis
på att kommunstrukturen i länen är förhållandevis likartad. Genom att
rikta intresset mot olika typer av orter är det möjligt att få en uppfattning
om spännvidden i de lokala variationerna i utbudet av offentliga tjänster.
Sju typkommuner har valts som utgångspunkt för analysen - huvudsta- 8 Bakom desstypkom-
den, residensstaden, universitetsstaden, serviceorten, industriorten, ut- muner döljer sig kommu-
kantsorten samt inlandskommunen ner som valts därför att
de antas vara representa-
Valet av typorter motiveras av att utbudet av offentliga tjänster skiljer tiva för en grupp av kom-
sig åt mellan dessa orter. Skillnaderna avser såväl storleken på utbudet muner enligt en cluster
analys Holm, P et
som strukturen i den offentliga sektorn i respektive typ av kommun. 1984. Olika kommunty-
Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn varierar mellan 20.7 och per och särdrag. Huvud-
50.5 procent jfr. figur 5, något som kan jämföras med ett riksgenomsnitt staden omfattar i detta
fall Stockholm, Solna och
på 32 procent. De högsta andelarna offentliganställda återfinnes i residens- Sundbyberg; Härnösand
och universitetsstäderna och förklaras av det stora inslaget av statlig representerarresidenssta-
den Clustret Medelstora
förvaltning. Orter utan nationell eller regional serviceproduktion såsom
kommuner med service-
utkantsorten och serviceorten har den lägsta andelen offentligt anställda. I prägel, Umeå universi-
residensstaden och universitetsstaden svarar den offentliga sektorn för tetsstaden Clustret Folk-
rika servicekommuner,
ungefär hälften av sysselsättningen. Detta återspeglar naturligtvis den Nässjö serviceorten
stora förvaltnings- och utbildningssektorn i dessa orter. Den höga andelen Clustret Genomsnitt-
är emellertid också ett uttryck för att industrisektorn är liten i dessa orter. skommuner, Ludvika in-
dustriorten Clustret ln-
Industrin sysselsätter sålunda endast 14.3 respektive 11.7 procent av ar- dustrikommuner med
betskraften i dessa orter. stark centralort,
Svenljunga utkantsorten
Olikheter i den offentliga sektorns struktur yttrar sig bl.a i form av
Clustret Landsbygds-
variationer i rekryteringsmönstret till den offentliga sektorn. I serviceor- kommuner med liten yta
ten, industriorten, utkantsorten samt inlandskommunen är kvinnodomi- och Härjedalens inlands-
kommunen Clustret
nansen inom den offentliga sektorn stor. Endast mellan 5 och l0 procent Glesbygdskommuner
av männen i dessa typorter är verksamma inom den offentliga sektorn, med stor yta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Figur Andel sysselsattai offentlig sektor 1985, sju typorter.
Procent
SD
§\
xw s
ss§§§
figur 6. l samtliga sju typorter är mer än 35 procent av de kvinnliga
förvärvsarbetande på orten verksamma inom den offentliga sektorn. I
inlandskommunen är 75 procent av de kvinnor som förvärvsarbetar verk-
samma inom denna sektor. Denna höga andel återspeglar den lokala
arbetsmarknadens litenhet vilket resulterar i att kvinnorna har ytterst få
alternativa sysselsättningsmöjligheter. Även i residensstaden och universi-
tetsstaden spelar den offentliga sektorn en avgörande roll för kvinnornas
arbetsmarknad. Detta återspeglar bara att den offentliga sektorns betydel-
se för sysselsättningen i dessa typorter är betydligt större än i de övriga jfr.
figur 5.
Figur 6: Andel av kvinnor och män sysselsatta i offentlig sektor 1985; sju typorter.
Procent av alla sysselsattamän resp. kvinnor.
Procent
80
8 Å
I
I
a
I
/
Kvirnor
9/
Män
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Figur 7: Andel av högskoleutbildadeverksamma i offentlig sektor, 1985. Procent av
alla högskoleutbildademän resp. kvinnor.
Procent
100
Z
STD NI RESI SERV
Tgpor ter
z
INIJ UTK
Kvinnor
Mau
§91 la
Den offentliga sektorn spelar något större roll för männens arbetsmark-
nad endast i universitetsstaden och i residensstaden. l dessa båda typorter
är en fjärdedel av männen verksamma inom den offentliga sektorn. Orsa-
ken till denna förhållandevis höga andel manliga sysselsatta är att dessa
orter har många förvaltningsenheter samt en stor undervisningssektor.
Detta - tillsammans med att dessa orter har en liten industrisektor - gör
att 70 procent av alla högskoleutbildade på orten är verksamma inom den
offentliga sektorn. Andelen är något större för kvinnor än för män figur
7. Andelen av de högskoleutbildade som är verksamma inom den offentli-
ga sektorn är nästan lika hög i utkantsorten och inlandskommunen, medan
andelen i huvustaden och industriorten endast uppgår till 40 respektive 50
procent. Den låga andelen i huvudstaden återspeglar att det finns en
omfattande kvalificerad privat tjänstesektor samt att många kvalificerade
funktioner inom industrin är lokaliserade till huvudstaden.
Det faktum att den offentliga sektorn i sex av de sju typorterna sysselsät-
ter mer än hälften av de högskoleutbildade på orten är ett uttryck för att
denna sektor är den i särklass mest utbildningsintensiva. 17.8 procent av
de sysselsatta inom den offentliga sektorn 1985 hade sålunda högskoleexa-
men. Motsvarande andel för industrin och privata företagstjänster uppgick
till 4.0 och 10.2 procent. Andelen högskoleutbildade var högst inom ut-
bildningssektorn 52 procent följt av offentlig förvaltning 14 procent,
sjukvård 10 procent och socialvård 5 procent. Den höga utbildningsin-
tensiteten är en konsekvens av de starka krav på formella kvalifikationer
som ställs på personal inom den offentliga sektorn. En icke obetydlig del
av den högre utbildningen fungerar som yrkesutbildning för arbete i den
offentliga sektorn förskollärarutbildning, lärarutbildning, läkarutbild-
-
ning, sjuksköterskeutbildning, socionomutbildning etc.
Sysselsättningen inom den offentliga sektorn växte med mellan 25 och
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
36
Figur 8: Förändringar i antalet sysselsatta i olika delar av den offentliga sektorn,
1975- l985; sju typorter. Procent.
Fhtal
140
E
120 -
100 -
ä
80 -- å
- ä ä
60 l
I ä
rä trNL
40 N
- g PERI
3 5 %
20 - § - ä mn
ä s Est-:Rv
: i ä
0 s . RESI
gun
.20 H jSTO
offentligt stat kommun landsting
a b c d
95 procent under perioden 1975 1985 figur 8a. Huvudstaden uppvisade
-
den svagaste tillväxten, medan utkantsorten hade den största tillväxten.
Den svaga tillväxten i huvudstaden var ett resultat av en svag utveckling
inom alla typer av offentlig verksamhet. Antalet sysselsatta i statlig verk-
samhet minskade, medan sysselsättningen ökade med knappt 50 procent i
kommunal och landstingskommunal verksamhet jfr. figur 8 c-d. Den
stora ökningen i offentlig sysselsättning i utkantsorten var ett resultat av
att alla typer av offentlig verksamhet ökade förhållandevis snabbt. Ök-
ningen var störst inom landstingskommunal verksamhet. Det mest över-
raskande var ökningen av antalet statligt anställda med 50 procent efter-
som denna skedde under en period kännetecknad av en svag nationell
tillväxt inom denna sektor.
Utvecklingen inom den landstingskommunala sektorn ger ett intryck av,
att det skett en decentralisering av verksamheten under den studerade
tioårsperioden. Sålunda har antalet landstingsanställda mer än fördubblats
i utkantsorten och inlandskommunen, medan ökningen endast är omkring
50 procent i huvudstaden, universitetsstaden och residensstaden.
Framtidens tillväxt
Under slutet att 1980-talet har diskussionen om den offentliga sektorns
roll i regionalpolitiken intensifierats. Kraven på att den offentliga sektorn
skall användas mer aktivt i regionalpolitiken har skärpts. 1987 års regi-
onalpolitiska kommitté framhåller exempelvis i sitt betänkande att sek-
torpolitikens insatser för den regionala utvecklingen måste byggas ut".°
Det är ett ödets ironi att denna diskussion intensifieras och insatser på
allvar börjar göras vid en tidpunkt när tillväxten inom den offentliga
° SOU 1989:55. tjänstesektorn avtar.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
37
I samtliga de makroekonomiska scenarier här analyserar förutsätts
den offentliga konsumtionen öka med i genomsnitt endast 1.2 procent per
år. Den offentliga konsumtionen förutsätts sålunda växa något långsam-
mare än under perioden 1983- 1988. Bakom den svaga tillväxten döljer
sig ett antagande om att den statliga konsumtionen är i stort sett oföränd-
rad medan den kommunala antas stâ för huvuddelen av tillväxten. En
sådan utveckling öppnar möjligheter för att tillväxten inom den offentliga
sektorn kommer att fördelas förhållandevis jämnt över landet.
En förväntad fortsatt tillväxt inom den kommunala sektorn kommer att
vara koncentrerad till socialvården samt hälso- och sjukvården. Lokalise-
ringsmönstret för dessa verksamheter följer bosättningsmönstret förhål-
landevis väl. Fortsätter utvecklingsmönstret sedan 1970-talet kommer ök-
ningen av sysselsättningen inom landstingen att bli störst i de mindre
orterna. Utvecklingen inom sjukvården skulle i så fall bidra till att motver-
ka en ytterligare koncentration till stora orter. Den svaga sysselsättnings-
utvecklingen inom den statliga sektorn kommer sannolikt i första hand att
drabba storstadsregionerna.
Förnyelse och lokaliseringsmönster
Den offentliga konsumtionen förutsätts sålunda öka med lika mycket,
enligt de scenarier som analyseras, oavsett vad som sker med den makro-
ekonomiska utvecklingen i övrigt. Trots detta är det sannolikt att föränd-
ringarna inom den offentliga tjänsteproduktionen kommer att gestalta sig
olika i de olika scenariema. Dessa förändringar kommer att yttra sig i form
av nya organisationsmodeller. Kraven på organisatoriska förändringar
inom den offentliga sektorn är en konsekvens av att produktiviteten inom
sektorn sjunkit under lång tid. Samtidigt kännetecknas delar av sektorn av
en stor personalomsättning och en hög sjukfrånvaro. Trots ökade resurser
förmår den offentliga sektorn inte tillfredsställa befolkningens krav på
sektorn och detta i en situation där det ekonomiska utrymmet för ökat
resurstillskott till sektorn anses vara begränsat.
Paradoxalt nog innebär sannolikt alternativet tillbaka till kostnadskri-
sen" att kraven på förändringar i den offentliga sektorn reduceras. Flera
mekanismer bidrar till detta. För det första innebär den svaga ekonomiska
tillväxt som alternativet kännetecknas av att arbetslösheten ökar. Därmed
kommer tillgången till arbetskraft att förbättras, vilket i sin tur kommer att
förbättra personalsituationen inom den offentliga sektorn. En ökad arbets-
löshet innebär att rekryteringssvårighetema reduceras. Något som kan
vara nog så viktigt om man betänker att den offentliga sektorn med
nuvarande storlek har ett årligt rekryteringsbehov på 300000 personer.
Dessutom kommer den ökade arbetslösheten att bidra till att reducera
personalomsättningen och sannolikt också leda till en minskning av sjuk-
frånvaron inom den offentliga sektorn. Erfarenheterna visar att arbetskraf-
ten under perioder med hög tillväxt och brist på arbetskraft rekryteras ett
växande antal personer från arbetsmarknadens marginalgrupper. Dessa
personer har i genomsnitt en högre sjukfrånvaro. En svag tillväxt med en
mindre uttalad brist på arbetskraft förändrar rekryteringssituationen. Där-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
38
med kommer också sjukfrånvaron att sjunka. l en situation där rekryte-
ringssituationen förbättras och personalens närvaro ökar kommer sålunda
ett av den offentliga sektorns mest akuta problem att försvinna. Möjligen
kommer problemen att leva kvar i Stockholmsregionen, men i betydligt
mindre omfattning än för närvarande. Dessutom kommer det i så fall
sannolikt att definieras som ett storstadsproblem kopplat till en besvärlig
bostadssituation i region. Helhetsintrycket blir att behovet av radikala
förändringar inom den offentliga sektorn inte är nödvändiga. Uttryckt
med andra ord kan det förväntas att alternativet tillbaka till kostnadskri-
sen" ger den offentliga sektorn ro att fortsätta sitt stegvisa förnyelsearbete.
Arbetet med att decentralisera ansvaret inom sektorn kan förväntas fort-
skrida. Satsningen på målstyrning fördjupas, samtidigt som ledarupplär-
ningen ägnas ökat intresse. Däremot kommer det sannolikt att vara svårt
att få stöd för organisationsmodeller som bygger på att offentliga monopol
skall brytas och ersättas med konkurrerande alternativ.
Den argumentation som presenteras ovan går ut på att alternativet
tillbaka till kostnadskrisen leder till att de mest akuta problemen inom
den offentliga sektorn reduceras. Alternativet bidrar emellertid inte till att
sektorns långsiktiga problem med en sjunkande produktivitet försvinner.
Prioriteringsproblemen och köerna inom sjukvården kommer att bestå.
Därmed är det troligt, att den svaga produktivitetsutvecklingen inom den
offentliga sektorn kommer att framstå som det viktigaste incitamentet till
förändringar inom sektorn. Frågan är emellertid hur starkt detta incita-
ment kommer att vara. Styrkan i det bestäms av vilka andra problem som
tävlar om uppmärksamheten. l en situation där Sverige är på väg tillbaka
till kostnadskrisen" kommer näringslivets konkurrensförmåga, den stigan-
de arbetslösheten och underskottet i utrikeshandeln att ägnas mycket
uppmärksamhet. Sveriges möjligheter att lösa dessa problem kommer att
ges en hög dignitet. Andra problem kommer att tilldelas en underordnad
plats. Därmed vrids uppmärksamheten bort från brister inom den offentli-
ga sektorn och mot det privata näringslivets situation. Den offentliga
sektorn kommer endast att uppmärksammas i den grad förhållanden inom
den kan kopplas till de problem som har hög prioritet.
Enligt ovan skisserade utveckling blir resultatet att den offentliga sek-
torn i ökad grad kommer att bidra till ökad regional balans. Den decentra-
lisering som förväntas ske inom sektorn ökar sannolikheten för att de
föreställningar om stordriftsfördelar som hittills styrt den offentliga sek-
torn gradvis överges. Därmed skapas det möjligheter för en ökad geogra-
fisk decentralisering av ytterligare funktioner inom den offentliga sektorn.
Består den offentliga sektorns arbetskraftsproblem i storstadsregionerna är
det möjligt att detta stimulerar till att ytterligare funktioner omlokaliseras
från dessa regioner till andra regioner. Därmed skulle det uppstå en geo-
grafisk omvandlingsprocess inom den offentliga sektorn som påminner om
utvecklingen inom industrin under slutet av 1960-talet och början av
l970-talet.
Realiseras i stället scenariet "den permanenta högkonjunkturen så
förändras bilden. Detta scenario innebär att den rådande bristen på arbets-
kraft permanentas. Därmed är det sannolikt att problemen inom den
offentliga sektorn när det gäller rekrytering, personalomsättning och sjuk-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
39
frånvaro också permanentas. Då den permanenta högkonjunkturen
samtidigt innebär en förhållandevis gynnsam årlig ökning av den privata
konsumtionen, låg inflation och och en gynnsam exportutveckling
en
kommer mycket uppmärksamhet att fokuseras mot bristerna inom den
offentliga sektorn. Kravet på genomgripande förändringar kommer där-
med att öka. De gradvisa Förändringar som hittills har kännetecknat sek-
det politiskt
torn kommer att framstå som otillräckliga. Därmed skapas
offentliga sektorn kännetecknas
utrymme för dem som menar att den av
ett systemfel. De stora planeringsambitioner som präglar sektorn kommer
byråkratisering och minskad
att presenteras som en säker väg mot ökad
produktivitet. Den politiska tyngden i krav på ett ökat inslag av marknads-
hushållning inom den offentliga sektorn kommer öka, något som innebär
olika alternativ
att de offentliga monopolen bryts och konkurrens mellan
tillåts inom det som tidigare varit en enhetlig offentlig sektor. Resultatet
blir att enskilda initiativ släpps in för att öka medborgarnas valfrihet och
samtidigt öka effektiviteten inom den offentliga sektorn.
En sådan utveckling kan få stora konsekvenser för den offentliga sek-
torns lokaliseringsmönster. På lång sikt innebär det att utrymmet för att
anpassa organisationsmönstret till lokala förutsättningar ökar. På kort och
medellång sikt blir det emellertid primärt fråga om att utveckla nya kon-
cept och organisationsmodeller. Förutsättningarna för sådana experiment
är bäst i storstadsregionerna med sina stora lokala marknader. På en stor
marknad finns det ekonomiskt utrymme för alternativa konkurrerande
modeller. Det kan därför antas att experimenten med alternativa koncept
och organisationsmodeller i första omgången kommer att ske i befolk-
ningstäta regioner. I en första omgång kan därför ett ökat inslag av mark-
nadshushållning och konkurrens mellan alternativa organisationsmodeller
bidra till att öka den geografiska koncentrationen av den offentliga tjäns-
teproduktionen. Det är möjligt att huvuddelen av tillväxten inom denna
produktion då kommer att ske i storstadsregioner och regionala centra.
Ökad valfrihet och förbättrad produktivitet köps i så fall till priset av en
ökad geografisk koncentration. På lång sikt kan emellertid bilden föränd-
på nytt om konkurrensen inom sektorn bevaras. När nya framgångsri-
ras
ka organisationsmodeller utvecklats och utprovats i storstadsregioner och
regionala centra är det sannolikt att dessa modeller kommer att spridas till
övriga delar av landet.
Drivkrafterna bakom förändringarna inom den offentliga sektorn kom-
vilken framtid som realiseras. Med
mer delvis att vara olika beroende på
alternativet den permanenta högkonjunkturen kommer bristen på ar-
betskraft att bli en central drivkraft bakom förändringarna inom den
offentliga sektorn. Med alternativet tillbaka till kostnadskrisen kommer
den svaga produktivitetsökningen att fungera som drivkraft bakom för-
ändringarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
41
Prioriterad utbildning
Föreställningen att Sverige är på väg att omvandlas från ett industrisam-
hälle till ett informations- och kunskapssamhälle gör att utbildning ges hög
prioritet. Efterfrågan på välutbildade personer förutsätts växa i takt med
att näringslivet omvandlas och blir allt mer utvecklingsintensivt. Det
hävdas ofta att denna utveckling redan pågår med full kraft.
Sverige är det industriland som under senare år har ökat satsningen på
forskning och utveckling mest. Den svenska FoU-insatsen uppgick 1985
till nästan 3 procent av BNP, vilket innebär att Sverige gör den största
FoU-insatsen uttryckt som andel av BNP - bland OECD-länderna.
-
USA, Schweiz och Japan följer strax efter Sverige, medan Italien, Dan-
mark och Österrike ligger i botten bland industriländerna med en andel
som är mindre än hälften av Sveriges
Den höga svenska FoU-andelen är ett resultat av det svenska näringsli-
vets stora satsningar på forskning och utveckling. De svenska företagens
FoU-investeringar har - mätt i termer av andel av förädlingsvärdet -
nästan tredubblats sedan 1970 och uppgår nu till 8.5 procent. Under
samma period har de fysiska investeringarnas andel av förädlingsvärdet
endast ökat från l5 till l6 procent. FoU-investeringarnas ökade betydelse OECD, Main Science
and TecnoløgyInduca-
är en orsak till att efterfrågan på utbildad personal ökat. Sålunda har
tion. 1982- 1988.Paris
utbildningsnivån i arbetslivet ökat. Andelen personer med en högskoleut- I988.
år har fördubblats sedan 1970. Denna ökning har ZDe redovisade utbild-
bildning på minst tre
ningssiflrorna byggerpå
naturligtvis möjliggjorts av en fortgående utbyggnad av den högre utbild- ERU:s bearbetningar av
ningen. Den största ökningen har skett inom verkstadsindustrin, där ande- opublicerad statistik från
SCB.
len tredubblats under den aktuella perioden. Den högsta andelen högskole- 3 Utvecklingen i riktning
utbilade inom det privata näringslivet återfinns inom den företagsinrikta- mot allt större flexibilitet
de tjänstesektorn, där andelen uppgår till 10.2 procent. Denna andel är i produktionen medför
verkstadsindustrin att företagensbehov av
mer än dubbelt så hög som andelen inom generellakunskaper hos
Det är emellertid inte endast den formella utbildningen som är av den nyanställde ökar.
Detta innebär att behovet
betydelse, utan även den informella utbildningen har fått allt större bety-
av introduktionsutbild-
delse. Den informella utbildningen bestod tidigare till stor del av on the ning kommer att minska
medan däremot behovet
job training, men i samband med att kunskap alltmer kommit att betrak-
av specifik vidareutbild-
tas som en investering har den informella utbildningen blivit allt viktigare ning kommer att öka. Se
för företagen och därmed blivit alltmer explicit. Ett uttryck för detta är den ex. Michael Piore och
kraftiga expansionen på den privata utbildningens område. Den informel- Charles F. Sabel, The Se-
cond Industrial Di vide:
utbildningen har därmed också alltmer fått karaktär av en specifik Possibilitiesfor Prosperi-
kunskaps- och kompetensuppbyggnad inte minst gäller detta fort- och ty, New York 1984.
-
vidareutbildningen
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
42
Att öka den formella utbildningsnivån bland personalen är därför i sig
inget mål. Den formella utbildningen är viktig därför att den utgör en
förutsättning för att personalen skall kunna upparbeta den kompetens som
krävs för en framgångsrik verksamhet. Kompetens blir på detta sätt ett
sammansatt begrepp. Arbetskraftens kompetens är till en del ett uttryck
för den utbildning och de kvalifikationer den har. Kompetensen är emel-
leitid också ett resultat av de erfarenheter som arbetskraften har haft
möjlighet att förvärva. Kompetens blir på detta sätt något individuellt,
medan utbildning är allmängiltig. Värderat utifrån näringslivets utgångs-
punkt är arbetskraftens kompetens det avgörande. Dess privata karaktär
gör att begreppet är svårt att operationalisera och att mäta. Kompetens-
begreppet blir därmed dåligt ägnat till empiriska analyser. Därför fokuse-
ras uppmärksamheten i detta kapitel mot arbetskraftens utbildningsnivå.
Utbildning kan betraktas som en förutsättning för att ta till sig nya
kunskaper och initiera nya processer. Utbildningsnivån i en region, en
bransch eller ett företag indikerar därmed förmågan att anta nya utma-
ningar och att deltaga i en omvandlingsprocess. Utbildningsnivån kan
således ses som en indikator på ett företags, en branschs eller en regions
förmåga till förnyelse och utveckling.
Utbildningens geografi
År 1985 hade 9.1 procent av arbetskraften i det svenska näringslivet
en
högskoleutbildning på minst tre år." Utbildningsnivåerna skilde sig emel-
lertid avsevärt mellan olika typer av verksamhet och mellan olika regioner.
Medan 51 procent av arbetskraften inom utbildningssektorn hade högsko-
leutbildning, var andelen högskoleutbildade inom byggnadsverksamhet
endast 2 procent. Den regionala skillnaden var inte lika stor. Uppsala län
4 Andelen av arbetskraf- där 13.6 procent av arbetskraften hade högskoleutbildning hade den
- -
ten med mer än tvâ års högsta andelen, medan Jönköpings län med 6.2 procent högskoleutbil-
högskoleutbildning an- -
vänds som mått på ut- dade hade den lägsta.
-
bildningsnivån. Huvud- De lokala skillnaderna var betydligt större. Medan endast 4.0 respektive
motivet för denna förhål- 5.4 procent av arbetskraften i utkantsorten respektive inlandskommunen
landevis snävaavgräns-
ning är att man därvid hade högskoleutbildning, uppgick motsvarande andel i huvudstaden och
undviker de empiriska Universitetsstaden till 14.0 respektive 13.5 figur 9.
problem som senare års Även residensstaden uppvisar en förhållandevis hög andel högskoleut-
högskolereformer skapar.
Dessareformer utmärks bildade. Den höga andelen i dessa typer av orter återspeglar att de har en
av att äldre utbildningar betydande utbildningssektor samt en stor offentliga förvaltning. Huvud-
omdefinieras till tvååriga
högskoleutbildningar. stadens kännetecknas dessutom av att utbildningsintensiteten inom det
Därmed sker det en sta- privata näringslivet ligger betydligt över riksgenomsnittet jfr. figur 10.
tistisk ökning i antalet Detta är bl. a. en konsekvens av att den företagsinriktade tjänstesektorn är
högskoleutbildade som
inte motsvaras av någon överrepresenterad i huvudstaden. Andelen av arbetskraften som är syssel-
reell ökning i antalet per- satt inom uppdragsverksamhet, bank- och Finansverksamhet samt parti-
soner med högskoleut- handel var 1985 nästan dubbelt så hög som i riket som helhet.
bildning. Genom att av-
gränsa högskoleutbildade En jämförelse mellan figur 9 och 10 illustrerar den offentliga sektorns
till sådanamed minst tre stora betydelse för utbildningsnivån i olika regioner. Riktas uppmärksam-
års högskoleutbildning
blir det möjligt att göra heten mot enbart det privata näringslivet har industriorten en nästan lika
jämförelser över tiden. stor andel högskoleutbildade som universitetsstaden. Skillnaden hänför sig
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
43
Figur Andel av arbetskraften med treårig högskoleutbildning resp. lörgymnasial
utbildning 1985. Sju typorter.
Procent
25
EHögskola
fFörtggma-
sial utb
STO LNI RESI SERV IND UTK INL
till att universitetsonen har fler personer som är verksamma inom upp-
dragsverksamhet än vad fallet är i industriorten. Inom serviceorten, ut-
kantsorten och inlandskommunen är andelen högskoleutbildade inom det
privata näringslivet mycket liten. Omkring 80 procent av de högskoleutbil-
dade i dessa orter arbetar inom den offentliga sektorn.
Figur 10: Andel av arbetskraften inom det privata näringslivet med treårig högskoleut-
bildning resp. lörgymnasial utbildning. Sju typorter.
Procent
äHögskola
Färgana-
sial utb
sm uu RESI SERV IND um INL
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Regionalt förändringsmönster
Andelen av arbetskraften med minst tre års högskoleutbildning ökade med
4.3 procentenheter mellan 1970 och 1985. Ökningen var procentuellt
störst i de regioner som hade den lägsta utbildningsnivån i utgångsläget
figur l l. Orsaken till detta var att ökningen i första hand återspeglade en
generell ökning av arbetskraftens utbildningsnivå. Två tredjedelar av ök-
ningen förklaras av att utbildningsintensiteten ökat inom den offentliga
sektorn och i det privata näringslivet. Endast en tredjedel av ökningen kan
förklaras av strukturella förändringar inom ekonomin. Näringslivets och
den offentliga sektorns omvandling mot mer utbildningsintensiva verk-
samheter spelade således en underordnad roll som förklaring till den ökade
utbildningsintensiteten.
Ovanstående utvecklingsmönster förefaller vara giltigt för alla delar av
landet. I samtliga landsdelars dominerade utbildningseffekten. Mest mar-
kant var detta i Stockholm-Uppsala-regionen där endast 15 procent av
höjningen i utbildningsintensiteten kan förklaras av förändringar i pro-
duktionsstrukturen. Detta är ett resultat av att expansionen inom den
offentliga sektorn har betytt relativt sett mindre för höjningen i utbild-
ningsintensiteten i denna region än i övriga regioner. I övriga regioner
återspeglar struktureffekten enbart att andelen sysselsatta inom offentlig
sektor med sin förhållandevis höga andel välutbildad arbetskraft
- -
vuxit sedan 1970. Den offentliga sektorns betydelse för höjningen av
utbildningsintensiteten framgår när utvecklingen inom det privata nä-
ringslivet särredovisas jfr. figur 12. Inom aggregatet det privata näringsli-
vet förklaras strukturelfekten mindre av den ökade utbildningsintensite-
ten än vad som är fallet för hela näringslivet. Inom det privata näringslivet
förklarar struktureffekten endast en fjärdedel av ökningen i utbildningsin-
tensitet. Relativt sett betyder struktureffekten mest i Bergslagen, vars
Figur ll: Andel av arbetskraften med minst treårig högskoleutbildning i sju lands-
delar. 1970-1985.
Procent
15
10
5 Med landsdelar menas i
detta sammanhang föl-
jande sju regioner, Stock-
holm-Uppsala-regionen
AB och C län, Mälaren-
Vättern-regionen D, F
och R län, Sydöstra Sve-
rige G, H och K län,
SkåneL och M län,
VästsverigeN, O och P EFörändring
län, BergslagenS, T, U, 1970-1985
W, och X län samt 0 Nivå 1970
Nordsverige Y, Z, AC Sthlm/uaps Sgdostsv. Västsv. Nordsv
och BD län. Mälaren skåne Bergslagen RIKET
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
45
Figur 12: Andel av arbetskraften med minst treårig högskoleutbildning inom det
privata näringslivet i sju landsdelar, 1970-1985.
Procent
10.0
7.5 -
5.0 -
2.5 -
: EFörärñring
1970-1985
00 Nivå 1970
Sthlm/Lipps Sgdostsv. Västsv. NordsV.
Mälaren Skåne Bergslagen RIKET
industri har genomgått en omfattande omstrukturering med betydande
nedläggningar inom järn- och stålindustri samt metallbearbetande indu-
stri. Mälaren-Vättern-regionen utgör den andra motpolen. I denna region
bidrog struktureffekten inte alls till att utbildningsintensiteten höjdes.
Riktas uppmärksamheten mot förändringarna av utbildningsintensite-
ten inom industrin reduceras struktureffekten ytterligare. Endast fyra pro-
cent av den höjning av utbildningsnivån som skett inom den svenska
tillverkningsindustrin kan förklaras med industristrukturens Förändringar.
Endast i två landsdelar kan en positiv struktureffekt registreras. I Stock-
holm-Uppsala-regionen bidrar tillväxten inom den kunskapsintensiva in-
dustrin i Uppsala län till den positiva struktureffekten. I Västsverige
uppstår struktureffekten som ett resultat av tekoindustrins tillbakagång i
Älvsborgs län.
Föklaringen till struktureffektens ringa betydelse har samband med den
låga utbildningsintensiteten som de olika industribranscherna hade i ut-
gångspunkten. År 1970 var utbildningsintensiteten högst inom den ke-
misk-tekniska industrin och lägst inom trävaruindustrin. Spännvidden var
dock inte stor i procentenheter räknat - andelen med högskoleutbildning
inom den förstnämnda industribranschen var 2.7 procent och inom den
sistnämnda 0.2 procent. Även om samtliga industrisysselsatta i landet vid
denna tidpunkt hade överflyttats till den kemisk-tekniska industrin hade
utbildningsintensiteten höjts endast marginellt. Fram till år 1985 ökade
däremot spännvidden. Vid denna tidpunkt hade 0.6 procent av de syssel-
satta inom trävaruindsutrin och 5.3 procent inom den kemisk-tekniska
industrin minst en treårig högskoleutbildning. Ökningen i spännvid med-
för att struktureffekten sannolikt kommer att få en större betydelse för
förändringen i utbildningsintensiteten i framtiden. En potential för en
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
46
snabbare omvandling mot en mer kunskapsintensiw industri under nit-
tiotalet har därmed skapats.
" Jfr Lennart Ohlsson och
Lars Vinell, Tillväxtens Ett argument för att en sådan omvandling kommer att inträffa under
drivkrafter. Stockholm 1990-talet är att näringslivets ökade satsning på forskning och utveckling
1987. hittills inte avsatt några större effekter i form av ökad export av FoU-
7 Antalet personer i ål-
dersgruppen 20- 24 år intensiva produkter. Ett skäl till detta är att det tar tid innan ökade FoU-
beräknassålunda minska insatser manifesterar sig i nya produkter. Därför är det möjligt att närings-
med ungefär 20 procent livet under nittiotalet kan skörda frukterna av de ökade FoU-insatser som
fram till sekelskiftet. Ef-
fekten på utbildningssys- har gjorts under åttiotalet. En sådan möjlighet skulle bidra till att öka
temet kan emellertid bli struktureffektens betydelse. Denna förväntade struktureffekt förstärks om
större än så. En del de-
mografer hävdar nämli- det inte planeras någon omfattande utbyggnad av den högre utbildningen
gen att utbildningsbenä- under det kommande åniondet. Minskande ungdomskullar fram till sekel-
genhetensjunker med skiftet kan i stället skapa svårigheter attr rekrytera studenter till de studie-
minskade ungdom-
skullar. I så fall kommer platser som redan finns.7 Resultatet blir att kampen om den högskoleutbil-
en mindre andel än tidi- dade personalen kommer att öka. Vilka regionala effekter en sådan utveck-
gareav ungdomskullen ling kommer att är ännu en öppen fråga.
att söka sig till högre ut-
bildning. För en fördjup-
ning av detta resonemang
se Rolf Ohlsson och Per
Broomé. Alderschocken.
En segmenterad arbetsmarknad
Stockholm 1988.
5Förståelsenav den seg- Vilka regionala effekter som en sådan utveckling får bestäms naturligtvis
menteradearbetsmark-
naden baserar sig på en dels av den makroekonomiska utvecklingen och dels av det sätt på vilket
teoribildning om duala arbetsmarknaden fungerar. Vår utgångspunkt är att arbetsmarknaden är
arbetsmarknader som
segmenterad. Detta innebär att den består av olika segment som arbets-
växte fram i samband
med ett antal studier av kraften inte obehindrat kan röra sig mellan på grund av olikheterna i de
lokala arbetsmarknader i krav som ställs på arbetskraften i respektive segment. Framväxten av den
USA under slutet av
1960-taletoch början av segmenterade arbetsmarknaden är bl.a. ett resultat av att kraven på ar-
1970-talet.Studierna vi- betskraftens utbildning och kvalifikationer har ökat. En fortsatt utveckling
sadeatt arbetsmarknaden
mot ett informations- och kunskapsbaserat näringsliv kan därför förväntas
var uppdelad i olika seg-
ment mellan vilka rörlig- bidra till en ökad segmentering på arbetsmarknaden i framtiden
heten var begränsad Med arbetsmarknadens ökade segmentering följer att matchnings- och
p. a. sociala. ekonomis- anpassningsproblemen på arbetsmarknaden accentueras. Matchnings- el-
ka. teknologiska och ut-
bildnigsmässigahinder. ler anpassningsproblem har emellertid alltid funnits på arbetsmarknaden
Se t.ex. David M. Gor- åtminstone sedan det industriella genombrottet. Tidigare var dessa
don, Richard C. Edwards -
och Michael Reich eds.. dock till stor del en konsekvens av olikheter i olika näringsgrenars utveck-
Labour Market Segmen- lingstakt. l samband med att sysselsättningen inom vissa branscher mins-
talion, Boston 1975. För kade överfördes arbetskraften till expansiva branscher. En sådan överfö-
en genomgångav olika Överföringen av
skolbildningar inom den ring var ofta möjlig utan omfattande utbildningsinsatser.
duala arbetsmarknads- folk från primärnäringarna till industrin under 1950- och 1960-talet är en
teorin se Glen G. Cain
illustration på detta. Denna omvandling underlättades dessutom av en
"The Challengeof Seg-
mented Labor Market aktiv arbetsmarknadspolitik. Under 1970-talet tycks emellertid de struktu-
Theories to Onodox The- rella balans- och matchningsproblemen ha tilltagit på den svenska arbets-
ory: A Survey". Journal marknaden.
ofEconomic Literature,
vol. 14, 1976. Dagens matchningsproblem är delvis av en annan karaktär. Svårigheter-
° Nils Henrik Schager,
The Replacementa/ithe na att röra sig mellan olika arbetsmarknadssegment gör att det i dag ofta
UV-curvewith a New Me- finns såväl överskott som brist på arbetskraft inom ett företag, en bransch
axure q/Hiring Eficien- eller en region samtidigt. Effekten blir att de olika delarbetsmarknaderna
ey, IUI Working Paper utvecklas olika. Varje delarbetsmarknad har sina egna efterfråge- och
No. 149,Stockholm
1985. utbudskurvor och sin egen lönebildningsprocess.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
47
Figur l3:Schematisk illustration av en segmenteradarbetsmarknad.
III-lön"
Utbildning
K-region
K-segment
I-region
O-segment
Sysselsättning
Som en konsekvens av att kunskap i allt större utsträckning ses som en
investering och som en produktionsfaktor kommer betydelsen av interna
arbetsmarknader att öka och även dessa kan ses som en produktionsfaktor
i det moderna företaget. En följd av detta blir att rörligheten mellan olika
begränsas - rörligheten sker istället alltmer ° Se Enrico Deiaco, Ut-
interna arbetsmarknader
bildning, arbetsmarknad
inom olika interna arbetsmarknader. I synnerhet den specifika informella och kompetens", i G Eli-
utbildningen är rörlighetshämmande. Företagaren har investerat och är assonm. fl., Kunskap, in-
"humankapital samtidigt som den specifika formation och tjänster -
mån om att behålla sitt
en studie av svenskaindu-
vidareutbildningen begränsar den anställdes rörlighet. En ytterligare för- stri/öretag. Stockholm
klaring till de interna arbetsmarknadernas större betydelse är att företagen 1987och Rune Åberg, In-
terna arbetsmarknader -
blivit allt större.
enfråga om effektivitet,
I samband med teoretiska diskussioner av den segmenterade arbets- strati/iering och intresse-
marknaden tvingas man till förenklingar jfr. figur 13." En sådan är att organisationer, Sociolo-
giska institutionen,
man utgår från att arbetskraften består av två segment. Det ena segmentet Umeå universitet 1985.
K-segmentet - kännetecknas av att arbetskraften är välutbildad och " Resonemangeti detta
- avsnitt är en vidareut-
högt kvalificerad. Denna arbetskraft representerar en viktig resurs för
veckling av ett likartat re-
företagen. Därför är företagen angelägna om att förmå denna arbetskraft sonemang i Mats Johans-
att stanna i företaget. Detta sker genom att utbildnings- och karriärmöjlig- son, Svenskindustri
1930- 1950. Produktion,
heter erbjuds. Den individuella arbetstagarens värde gör företagen intres- produktivitet. sysselsätt-
serade av att finna individuella lösningar som tillfredsställer den anställdes ning, Lund 1985.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
48
krav. Konsultbranschen samt dataföretag är de mest typiska exempel på
verksamheter där ovanstående synsätt dominerar. I båda typerna av verk-
samheter är antalet högskoleutbildade högt. Arbetskraften betraktas som
Företagens viktigaste resurs, varför de flesta företagsledningar anstränger
sig för att överbrygga historiskt betingade motsättningar mellan ledning
och personal. Detta sker genom en långtgående individuell särbehandling
av personalen. Arbetskraften på K-segmentet har sålunda ett värde för
företaget som är frikopplat från den aktuella arbetsmarknadssituationen.
Deras värde bestäms således inte primärt av om det för tillfället råder brist
på eller överskott på arbetskraft. Vid en konjunkturnedgång med en mins-
kad arbetskraftsefterfrågan är t ex företagaren fortfarande angelägen om
att behålla arbetskraften inom K-segmentetet.
Det andra segmentet O-segmentet
- - rymmer arbetskraft som inte
besitter speciella kvalifikationer, vilket gör att företagen inte är särskilt
angelägna att vidta speciella åtgärder för att behålla denna typ av arbets-
kraft. Slutar några i denna kategori så kan de lätt ersättas med andra
personer utan att kvaliteten i företagens produkter behöver försämras.
Den aktuella arbetsmarknadssituationen blir således avgörande för vilken
ställning denna typ av arbetskraft har på arbetsmarknaden. I en situation
med allmän brist på arbetskraft representerar även personal från O-seg-
mentet en resurs, vilket inte är fallet i en situation med arbetslöshet.
Denna typ av arbetskraft återfinns inom såväl industri som privat och
offentlig tjänstesektor. Fabriksarbetare som utför monteringsarbete, serve-
ringspersonal, Städpersonal, vårdbiträde och brevbärare är några exempel
på yrkesgrupper som tillhör O-segmentet.
I teorin om den segmenterade arbetsmarknaden förutsätts således att
arbetsmarknadens utbudssida består av två arbetskraftssegment K-
-
segmentet som betecknar den välutbildade arbetskraften och O-segmentet
som betecknar den lågutbildade arbetskraften. K-segmentet kännetecknas
av att arbetskraften är välutbildad och har en hög flexibilitet. O-segmentet
däremot kännetecknas av att arbetskraften har en förhållandevis låg ut-
bildningsnivå. Deras kompetens är därför standardiserad och de har en låg
flexibilitet med avseende på användbarhet. Den långsiktiga ekonomiska
utvecklingen i Sverige förväntas innebära en gradvis ökning av utbudet av
arbetskraft som tillhör K-segmentet, samtidigt som utbudet av arbetskraft
som tillhör O-segmentet reduceras. Uttryckt i teoretiska termer innebär
det att utbudskurvan för K-segmentet skiftas utåt medan utbudskurvan för
O-segmentet skiftas inåt. Även efterfrågekurvorna skiljer sig åt inom de
två segmenten. Efterfrågan på K-segmentets arbetskraft ökar snabbare än
efterfrågan på O-segmentets. Samtidigt är efterfrågan på den första typen
av arbetskraft mindre känslig för takten i löneökningarna än vad som är
fallet i O-segmentet. En kraftig höjning av löneökningarna leder sålunda
till en förhållandevis stor minskning av sysselsättningen inom O-segmen-
tet, medan en sådan ökning endast har en marginell effekt på sysselsätt-
ningen inom K-segmentet.
För att kunna fördjupa oss i de regionala aspekterna av förändringarna i
en segmenterad arbetsmarknad diskuteras utvecklingen i två typer av
regioner. Den ena regionen K-region i figur 13 kännetecknas av att
- -
den har ett näringsliv som domineras att verksamheter vilka ställer stora
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
49
krav på arbetskraftens utbildning. Stockholms län och Uppsala län är de
mest typiska exemplen på sådana regioner. Dessa län har en liten industri-
arbetararbetsmarknad, men en förhållandevis stor arbetsmarknad för hög-
skoleutbildad personal. Motpolen I-region i figuren
- - representeras av
Jönköpings och Kalmar län som har det relativt sett minsta K-segmentet.
Relateras denna diskussion till de sju typoiterna så kännetecknas huvud-
staden, residensstaden samt universitetsstaden av ett förhållandevis stort
K-segment, medan detta segment är mycket litet i serviceorten, industrior-
ten, utkantsorten samt inlandskommunen. En fortsatt tillväxt inom K-
segmentet på bekostnad av O-segmentet kan därför förväntas bidra till en
fortsatt tillväxt i första hand i stora och medelstora städer. En sådan
utveckling kommer således att underhålla den pågående urbaniseringspro-
cessen. Hur snabbt denna process kommer att gå bestäms av den förvän-
tande makroekonomiska utvecklingen under kommande år. Långtidsut-
redningens olika scenarier kommer därför att få olika effekter på de
regionala arbetsmarknaderna.
Tillbaka till kostnadskrisen
Scenariet tillbaka till kostnadskrisen kännetecknas av höga nominella
löneökningar och en låg tillväxt av industriproduktionen, vilket bl a tar sig
uttryck i en svag exportutveckling. Den svaga industrikonjunkturen leder
till att en låg investeringsnivå permanentas. Produktivitetsökningen blir
svag. Arbetslösheten beräknas stiga till 2.9 procent år 2000. En sådan
utveckling förväntas i första omgången drabba regioner med ett stort
inslag av varuproducerande och exportinriktad verksamhet. Resultatet
blir att efterfrågan på arbetskraft minskar i dessa regioner som ett resultat
av att efterfrågan på den okvaliñcerade arbetskraften i O-segmentet mins-
kar se förskjutningen av I-regionen i figur 14. Denna minskning är ett
resultat av att industrins efterfrågan på denna typ av arbetskraft reduceras.
Den i förhållande till BNP-tillväxten stora ökningen i privat konsumtion
indikerar att efterfrågan på privata tjänster inte drabbas lika hårt som den
exportorienterade verksamheten.
På nationell nivå förväntas efterfrågan på K-segmentets arbetskraft bli
opåverkad av den svaga ekonomiska tillväxt som detta scenario förutsät-
ter. Efterfrågan på civilekonomer, civilingenjörer och liknande grupper
förutsätts fortsätta att öka. I samband med den omstrukturering av den
exportinriktade verksamheten som scenariet förutsätter kan emellertid
även efterfrågan på K-segmentets arbetskraft minska i de mest utsatta
regionerna. De personer i K-segmentet som förlorar sina arbeten kan
emellertid finna nya arbeten om de är beredda att flytta till andra regioner.
Den ökade arbetslöshet som alternativet tillbaka till kostnadskrisen
innebär skulle i första hand drabba regioner med en stor varuproduktion.
Västmanland, Blekinge, Skaraborgs och Älvsborgs län samt Smålandslä-
nen är därför de som är mest utsatta för en sådan utveckling. I dessa län är
andelen sysselsatta inom varuproduktion 20-40 procent högre än i riket
jfr. tabell 4. Förutom att en förhållandevis stor andel av arbetskraften i
dessa län är sysselsatta inom industrin så är andelen högskoleutbildade
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
50
inom det privata näringslivet förhållandevis låg. l Jönköpings, Kalmar,
Blekinge och Skaraborgs län är andelen högskoleutbildade inom det priva-
ta näringslivet mindre än hälften av riksgenomsnittet.
Tabell 4: Län med en stor andel sysselsatta inom varuproduktion samt en låg utbild-
ningsnivå hos arbetskraften i det privata näringslivet, 1985.
Län Andel i varuproduktion/ Andel högskole-
riksgenomsnittet utbildade/riks-
genomsnittet
procent procent
Västmanland 136 100
Jönköping 131 43
Skaraborg 129 52
Alvsborg 128 41
Kalmar 128 46
Kronoberg 125 61
Blekinge 123 48
I regioner med en arbetsmarknad med ett ston K-segment blir effekter-
na av den svaga nationella ekonomiska tillväxten mindre. Sannolikt inne-
bär den svagare tillväxten att den samlade efterfrågan efter O-segmentets
arbetskraft minskar även i dessa regioner. Detta kommer att ta sig uttryck i
att den stora tjänstesektorn inte längre kommer att expandera på samma
sätt som under 1980-talet. Under åttiotalets snabba expansion har denna
sektor dragit till sig ett stort antal unga personer med låg utbildning. l
Stockholmsregionen var exempelvis 40 procent av de förvärvsarbetande
inom detaljhandeln 1985 under 30 år. Inom hotell- och restaurangnäring-
en var motsvarande andel 54 procent. I båda fallen är andelen personer
med endast grundskoleutbildning förhållandevis hög. Andelen med för-
gymnasial eller Ospecificerad utbildning uppgick sålunda till 53 procent
inom detaljhandeln och 56 procent inom hotell- och restaurangnäringen. 1
en del fall är det fråga om ungdomar som studerar och samtidigt arbetar
deltid. Dessa personer kommer att lämna arbetsmarknadens O-segment
när de avslutat sin utbildning. Många ungdomar tillhör emellertid en
kategori med dålig utbildning som har svårt att fotfäste på arbetsmark-
naden.
Alternativet tillbaka till kostnadskrisen innebär att tillväxten i den
privata konsumtionen beräknas bli reducerat med 40 procent jämfört med
utvecklingen under perioden 1983- 1988. En sådan minskning kommer
sannolikt att bidra till att expansionen inom den privata tjänstesektorn
upphör och övergår i tillbakagång. Därmed minskar efterfrågan på okvali-
ficerad arbetskraft som tillhör arbetsmarknadens O-segment även i K-
regioner med ett stort K-segment. Denna minskning förutsättas emellertid
delvis bli kompenserad av en fortsatt ökad efterfrågan på arbetskraft i K-
segmentet jfr. efterfrågekurvan K-region i figur 14. Dilemmat är att den
arbetskraft som frigörs inom O-segmentet i samband med stagnationen
inom tjänstesektorn inte direkt kan utnyttjas inom det expansiva K-seg-
mentet. K-segmentet tvingas i huvudsak rekrytera sin arbetskraft direkt
från utbildningsinstitutioner eller från andra regioner. Resultatet blir att
åttiotalets utvecklingsmönster kommer att fortsätta i K-regionerna, även
om tillväxttakten reduceras något. Arbetsmarknadens segmentering inne-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
51
Figur 14: Schematisk framställning av arbetsmarknadskonsekvensernaav scenariet
"tillbaka till kostnadskrisen.
lll-Ön"
Utbildning
K-segment
I-region
O-segment
Sysselsättning
bär emellertid att en svagare sysselsättningstillväxt i detta fall kommer att
följas av större geografiska omflyttningar. Sysselsättningsökningen inom
K-segmentet förväntas sålunda bidra till en fortsatt expansion i Stock-
holm, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län.
Tabell 5: Län med låg andel sysselsattainom varuproduktion samt en hög utbildnings-
nivå hos arbetskraften inom det privata näringslivet, 1985.
Län Andel i Andel
varuproduktion/ högskole-
riksgenomsnittet utbildade/
procent riksgenom-
snittet
procent
Stockholm 64 191
Uppsala 86 126
Göteborg o. Bohus 89 133
Malmöhus Q6 lll
Tillbaka till kostnadskrisen medför sålunda en utveckling på arbets-
marknaden som innebär att de traditionella exportorienterade regionerna
på nytt kommer att uppleva strukturproblem med ökande arbetslöshet.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
52
För välutbildade personer som tillhör arbetsmarknadens K-segment er-
bjuds det arbete i andra regioner, i första hand i storstadsregionerna jfr.
tabell 5, medan arbetskraften i O-segmentet blir hänvisade till arbets-
marknadspolitiska åtgärder eller arbetslöshet. Den svaga ekonomiska till-
växt som en ny kostnadskris resulterar i kommer även att begränsa syssel-
sättningstillväxten i regioner med en liten exportinriktad sektor. I dessa
regioner kommer den svagare tillväxten i första hand att manifestera sig i
en svag utveckling inom tjänstesektorn. Även i dessa regioner kommer
sålunda arbetslöshetsproblemet att öka inom arbetsmarknadens O-seg-
ment. Samtidigt förväntas emellertid efterfrågan på arbetskraft i arbets-
marknadens K-segment att öka. En väg på vilken denna ökade efterfrågan
kommer att tillfredsställas är genom att välutbildad arbetskraft från andra
regioner söker sig till storstadsregionerna. På detta sätt kommer alternati-
vet tillbaka till kostnadskrisen att innebära en ökad regional polarise-
ring samtidigt med att koncentrationen till storstadsregionema fortsätter.
Den permanenta högkonjunkturen
Scenariet "den permanenta högkonjunkturen visar på en dämpad löneök-
ningstakt, ökade investeringar samt en förhållandevis snabb produktivi-
tetsökning. Resultatet blir att dagens arbetsmarknadssituation med full
sysselsättning permanentas. Den förhållandevis gynnsamma ekonomiska
utvecklingen baserad på en stark tillväxt inom exportsektorn innebär
- -
att arbetslöshetsproblemet kommer att vara obetydligt även i regioner som
är starkt beroende av exportinriktad produktion I-regioner i figur 15.
Sysselsättningsökningen i dessa regioner kommer emellertid att i första
hand inriktas mot arbetskraft inom K-segmentet.
Två faktorer bidrar till att industrins efterfrågan på arbetskraft inom O-
segmentet förväntas minska. För det första kommer den brist på arbets-
kraft som den permanenta högkonjunkturen skapar att medföra att indu-
strin får ökade svårigheter att rekrytera okvalificerad arbetskraft. Därmed
kommer personalomsättning och sjukfrånvaro för denna typ av arbetskraft
att öka inom industrin. Arbetskraftsbristen blir på nytt ett allvarligt pro-
blem för industrin. Problemet kommer att manifestera sig i ökade flask-
halsproblem inom produktionen. Skall därför industrin ha möjligheter till
att öka sin produktion tvingas företagen till omfattande rationaliseringar i
produktionen. För det andra kan det antas att den exponökning som den
permanenta högkonjunkturen" innebär bygger på förutsättningen att åt-
tiotalets stora FoU-satsningar i näringslivet under nittiotalet manifesterar
sig i form av nya produkter. Därmed skulle svensk industri vrida sitt
produktspektrum mot produkter vars marknader växer förhållandevis
snabbt. Industrins expansion kommer därigenom att i huvudsak ske inom
verksamheter som har en stor andel välutbildad arbetskraft. Den förbätt-
rade konkurrensförmågan och den ökade tillväxten inom industrin kom-
mer sålunda inte att ta sig uttryck i en ökad efterfrågan på arbetskraft från
O-segmentet. Nettoeffekten av detta blir sannolikt att efterfrågan på okva-
lificerad arbetskraft inom industrin kommer att minska. En möjlighet är
att denna minskning inom industrin motverkas av en ökad efterfrågan på
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
53
Figur 15: Schematisk framställning av arbetsmarknadskonsekvensernaav scenariet
"den permanentahögkonjunkturen".
Illgönll
Utbildning
K-segment
I-region
O-segment
Sysselsättning
okvalificerad arbetskraft inom tjänstesektorn. Den förhållandevis svaga
tillväxten inom den offentliga tjänstesektorn motsäger emellertid en sådan
utveckling jfr. figur 15. Syssselsättningsökningen inom tjänstesektorn
förväntas i första hand att ske inom den företagsinriktade tjänstesektorn.
Denna sektor ställer betydligt större krav på arbetskraftens kvalifikationer
än de personinriktade tjänsterna.
För de regioner som har en liten exportinriktad sektor K-regioner i figur
l5 blir utvecklingsförloppet likartat som i alternativet tillbaka till kost-
nadskrisen". Efterfrågan på arbetskraft från såväl K- som O-segmentet
förväntas öka i dessa. Sysselsättningsökningen inom det okvalificerade O-
segmentet kan dock förväntas bli förhållandevis liten. Den förväntade
bristen på arbetskraft är en orsak till detta.
Realiseras alternativet den permanenta högkonjunkturen kommer
den regionala obalansen på arbetsmarknaden att bli mindre synlig än i
fallet med tillbaka till kostnadskrisen.Den permanenta högkonjunktu-
ren" innebär att regioner med en stor exportinriktad sektor eller med en
stor andel sysselsatta inom varuproduktion inte utsätts för samma nega-
tiva omvandlingstryck som i det andra alternativet. Därmed skapas det
utrymme för expansion också i denna typ av regioner. Den fulla sysselsätt-
ningen med åtföljande brist på arbetskraft gör att också personer som
- -
tillhör arbetsmarknadens O-segment har möjlighet att arbete inom den
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
54
egna regionen. Flyttningsströmmarna mellan olika regioner inom detta
segment av arbetsmarknaden kan sålunda förväntas bli balanserade. Detta
innebär att dagens brist på okvalificerad arbetskraft inom den offentliga
och privata tjänstesektorn i storstadsregionerna kommer att bestå.
Den växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft i storstadsregioner-
na måste till stor del tillfredsställas genom inflyttning till dessa regioner.
Åtminstone huvudstadsregionen har en underdimensionerad utbildnings-
sektor. Därmed rekryteras den kvalificerade arbetskraften från andra
regioner. storstadsregionerna upplever på detta sätt ett inflyttningsöver-
skott av kvalificerad arbetskraft. Med sina stora möjligheter till utveck-
lande arbetsuppgifter och sina gynnsamma karriärmöjligheter framstår
storstadsregionerna som attraktiva för karriärinriktade personer i arbets-
marknadens K-segment.
En faktor som kan begränsa storleken på inflyttningen av välutbildad
arbetskraft till storstadsregionerna är om bostadsbyggandet stagnerar på
en låg nivå. En sådan stagnation skulle medföra att skillnaden i den
bostadsstandard som en nyinflyttad har möjlighet förvärva i storstadsregi-
onerna jämfört med vad som erbjudes i andra delar av landet blir så stor
att storstadsregionerna förlorar sin attraktivitet. En fortsatt brist på okva-
lificerad personal i storstadsregionerna kan vidare medföra att kvaliteten i
viktiga servicefunktioner som kollektivtrafik, sjukvård, åldringsvård for-
sämras, vilket kan bidra till att reducera attraktiviteten hos dessa regioner.
Slutsatsen blir emellertid att en permanent högkonjunktur under nit-
tiotalet skulle leda till en balanserad regional utveckling på arbetsmarkna-
den. Nittiotalets utveckling skulle på detta sätt komma att påminna om
den utveckling som kännetecknat den andra hälften av åttiotalet. Denna
Se Börje Johanssonoch
Ulf Strömquist, Tek- utveckling kommer emellertid samtidigt att kännetecknas av en ökad
nikspridning och iiriporl- polarisering med avseende på arbetsmarknadens struktur i olika regioner.
subsmurion. Länsstyrel- Storstadsregionernas tillväxt är till stor del ett resultat av en ökad syssel-
sen i Stockholms län sättning inom det kvalificerade K-segmentet av arbetsmarknaden, medan
1986 nr 7:2. Stockholms
Handelskammare. 2000- regioner med ett stort inslag av traditionellt näringsliv sannolikt kommer
kommittén, Stockholm
att uppleva växande svårigheter att rekrytera denna typ av arbetskraft.
mot 2000-talet. Näringsli-
rct om Stockholms läns Den goda arbetsmarknaden gör att även O-segmentet kännetecknas av full
framtid. Stockholm 1989. sysselsättning. Underskottet på arbetskraft kan emellertid förväntas tvinga
3 För en kartläggning av
egenskaperhos inflyttare fram omfattande rationaliseringar inom olika verksamheter för att minska
till respektive utflyttare beroendet av denna typ av personal. Den permanenta högkonjunkturen
från Stockholmsregionen bidrar på detta sätt till att påskynda en fortsatt omvandling av svenskt
se Mats Johansson, De
nya .st0ckh0lmsb0rna.
näringsliv i riktning mot en högre utbildningsintensitet.
Länsstyrelseni Stock-
holms län 1987, samt
Kjell Gustavsson och
Mats Johansson,Stock-
holm. Tur och retur - vil- Motverkande utvecklingstendenser
ka flyttar ut och rarförZ
Statistik om Stockholms Konklusionen på ovanstående analys blir att medan scenariet den perma-
län, 1989:2. nenta högkonjunkturen bidrar till ökad regional balans på arbetsmarkna-
För en utförligare dis- den kommer scenariet "tillbaka till kostnadskrisen" att bidra en till ökad
kussion av kopplingen
mellan livsformer och bo- regional obalans. Denna konklusion kan relateras till den slutsats som
sättningsmönster se SOU drogs i samband med diskussionen om den offentliga tjänsteproduktionen.
1989: 12 Den regionala till
prøblcmbilden, Stock- Slutsatsen var i det fallet den rakt motsatta. Då noterades att tillbaka
holm 1989. kostnadskrisen gav förutsättningar för en rumsligt mer balanserad ut-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
55
veckling av den offentliga tjänsteproduktionen, medan "den permanenta
högkonjunkturen förväntades bidra till att öka den mellanregionala oba-
lansen.
Dessa till synes motstridande slutsatser är båda en konsekvens av arbets-
marknadens förändring. Tillbaka till kostnadskrisen innebär att arbets-
lösheten ökar, vilket i första hand drabbar arbetskraft i regioner med en
stor exportinriktad produktion. En del av den arbetskraft som frigörs i
dessa regioner kommer att söka sin tillflykt till de förhållandevis expansiva
storstadsregionerna. l dessa förväntas nämligen efterfrågan på såväl kvali-
ficerad som okvaliflcerad arbetskraft öka. Samtidigt som den regionala
omfördelningen av arbetskraft ökar växer utbudet av ledig arbetskraft.
Därmed reduceras omfattningen på de personalproblem som har känne-
tecknat den offentliga tjänstesektorn under andra hälften av åttiotalet. Det
upplevda behovet av organisationsförändringar reduceras. Den offentliga
tjänsteproduktionen kan åter öka sin produktion inom ramen för det
rådande organisationsmönstret. Endast marginella organisatoriska föränd-
ringar kommer att upplevas som nödvändiga. Avsaknaden av genomgri-
pande organisatoriska förändringar öppnar möjligheter för en balanserad
mellanregional tillväxt av den offentliga tjänsteproduktionen. Utveckling-
en inom den offentliga sektorn kommer på detta sätt att motverka de
obalansskapande drivkrafter som "tillbaka till kostnadskrisen aktiverar
inom det privata näringslivet.
På ett likartat sätt kommer den offentliga tjänstesektorn att bidra till en
ökad mellanregional obalans om den permanenta högkonjunkturen
kommer att realiseras. I detta fall medför bristen på arbetskraft att genom-
gripande organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn kom-
mer att framstå som nödvändiga. Med sina stora marknader kan det antas
att dessa förnyelser i en första omgång kommer att utvecklas och prövas i
storstadsregionerna. Det är sannolikt att framgångsrika lösningar kommer
att leda till en ökad efterfrågan från befolkningen i den egna regionen eller
från andra regioner på denna typ av tjänster. Resultatet blir att denna typ
av produktion kommer att expandera snabbare i storstadsregionerna än i
övriga regioner. Därmed skulle den offentliga tjänsteproduktionen bidra
till att stimulera storstadsregionernas tillväxt. I vilken utsträckning stor-
stadsregionernas ökade tillväxtpotential också kommer att omsättas i
praktiken beror dels i vilken utsträckning folk från andra regioner är
intresserade att flytta till storstadsregionerna och dels på i vilken utsträck-
ning bostadssituationen i storstadsregionerna ger utrymme för en fortsatt
inflyttning till dessa regioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
57
Oprioriterad infrastruktur
Infrastrukturinvesteringar har stått centralt i den regionalpolitiska debat-
ten sedan mitten av l970-talet. Det finns flera orsaker till detta. För det
första den genomgripande strukturomvandling som svensk basindustri
genomgick under andra hälften av l970-talet. Den innebar att en rad orter
fick uppleva att produktionsanläggningar som dominerat ortens näringsliv
kom att läggas ned. Därmed kom förutsättningarna för den ekonomiska
utvecklingen i dessa orter att radikalt förändras. Staten tvingades vidta
åtgärder för att lösa problemen. Dessa offentliga åtgärder har i stor ut-
sträckning inriktats på att genom investeringar i infrastruktur skapa ny
förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling på längre sikt. Insat-
serna i Bergslagen är det bästa exemplet på en region som blivit föremål för
en sådan satsning.
För det andra följdes den internationellt genererade konjunkturupp-
gången som inleddes 1983 av några år med en relativt stark inflyttning till
Stockholmsregionen. Detta gav upphov till en animerad politisk debatt
om Stockholmsregionens försörjning med bostäder, företagslokaler och
transportleder. Debatten kom i hög grad att fokusera mot avvägningen när
det gäller infrastrukturinvesteringar mellan huvudstadsregionen och andra
regioner. Debatten fick denna inriktning därför att många menade att
dagens investeringar i infrastruktur skulle avgörande betydelse på den
framtida ekonomiska tillväxtens geografiska mönster. En central politisk
målsättning var att undvika att huvuddelen av den ekonomiska expansio-
nen i framtiden förläggs till Stockholmsregionen.
För det tredje innebar föreställningen om att Sverige är på väg att
omvandlas från ett industrisamhälle till ett informations- och kunskaps-
samhälle, att intresset kom att riktas mot den typ av investeringar som
antas kommer att prägla det nya samhället. Detta innebar att begreppet
kompetensförsörjning blev ett nytt modeord. Centrala problemställningar
blev därmed utbildningssystemets dimensionering och regionala fördel-
ning samt transport- och kommunikationssystemets kapacitet, utsträck-
ning och sammansättning. Debatten innebar därför också att innebörden i
begreppet infrastruktur utvidgades från att tidigare endast ha omfattat
fysiska investeringar till att också omfatta sociala investeringar, som ut-
bildning och inforrnationsspridning.
För det fjärde har infrastrukturkapital två egenskaper som ger starka
skäl för att offentliga myndigheter skall spela en central roll, när det gäller
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
58
samhällets försörjning med infrastruktur. För det första är infrastruktur en
källa till externa effekter. Det innebär att den som investerar i infrastruk-
tur har svårt att förhindra att avkastningen på investeringen också tillfaller
andra aktörer. Något som leder till underinvesteringar i infrastruktur om
dessa investeringar helt överlåtes till marknaden Den andra egenskapen
är att efterfrågan på infrastruktur uppstår först i samband med att den
finns tillgänglig. Detta innebär att marknaden i många fall inte förmår ge
relevanta signaler om vilka infrastrukturinvesteringar som är långsiktigt
lönsamma. Genom samhällsplanering kan viss osäkerhet och otillräcklig
information undanröjas. På detta sätt blir infrastrukturinvesteringar ett
medel att initiera och stödja ekonomiska utvecklingsförlopp
Scenariernas investeringsförlopp
lnvesteringsmönstret sedan mitten av 1970-talet har kännetecknats av att
investeringsvolymen ökat svagt samtidigt som maskininvesteringarnas be-
tydelse ökat. Av figur 16 framgår att investeringsuppgången som konjunk-
turuppgången skapade, i första hand återspeglade ökade maskininveste-
ringar. Konjunkturuppgången förstärkte därmed ett utvecklingsmönster
som inleddes under andra hälften av l970-talet. Trots konjunkturupp-
gången har de kommunala investeringarna i byggnader och anläggningar
fortsatt att minska. Däremot har de statliga investeringarna i byggnader
och anläggningar varit stabila sedan mitten av l970-talet.
Bruttoinvesteringarna är den variabel som uppvisar de största variatio-
nerna mellan LUs tre scenarier jfr. tabell 2 och tabell 3. I alternativet
"tillbaka till kostnadskrisen beräknas BNP växa med i genomsnitt 1.1
Figur 16: Bruttoinvesteringar i byggnaderoch anläggningar fördelat efter huvudman
som bruttoinvesteringar i maskiner, 1970- 1987 samt Långtidsutredningens alterna-
tiv för 1987-2000.
Miljarder kr, 1980 års Priser
Se t.ex. T. R. Lakshma- áPrognos
nan, Infrastructure and enl LU90
economic transforma-
llllllllllMaskiner,
tion", CERUM Working samtliga
Paper 1986:23, Umeå.
2Detta innebär inte att en üIülBostâder,
samtliga
obegränsadutbyggnad av
infrastrukturen automa- IlllIIlIBPrivata
tiskt medför en ökad eko- bygg 0 anl
nomisk tillväxt. Jfr. A. P. UIlDKomrmnala
Elhanceand T. R. Laksh- bggg o 311
manan, "Infrastructure- Illlllllllstatliga
Production system Dyna- D999 0 anl
l
mics in the Indian Econo- 1975 1980 1985 1990 1995 2003
my, CERUM Working
Report 1986.22, Umeå. 1971- 1974 interpolerat
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
59
procent per år under 1990-talet, trots att investeringsvolymen beräknas
vara konstant under perioden. Tillväxten kommer därför, enligt detta
alternativ, att bli konsumtionsdriven. Detta scenario leder till radikala
strukturförändringar i det svenska produktionssystemet. Omvandlingen
kommer att yttra sig i en betydande utslagning av etablerade verksamhe-
ter. De områden som förväntas fortsätta att expandera kännetecknas av en
låg kapitalintensitet. Resultatet blir att kapitalintensiteten i ekonomin
reduceras. Investeringarnas andel av BNP beräknas minska från ca 20
procent 1987 till ca 17 procent år 2000 jfr. figur 17.
En så omfattande omstrukturering i det svenska produktionssystemet
som alternativet tillbaka till kostnadskrisen innebär kommer att öka det
upplevda behovet av regionalpolitiska insatser i de drabbade regionerna.
En region som Bergslagen kommer i detta fall på nytt att drabbas av
allvarliga strukturproblem. Andra regioner med en stor industrisektor -
Västernorrland, Blekinge, Småland, Älvsborg och Skaraborgs län - kom-
mer att drabbas av Bergslagsproblem. En politik för att påverka dessa
regioners långsiktiga utvecklingsförlopp kommer att kräva betydande in-
vesteringar i infrastruktur. Den beräknade investeringsutvecklingen i sce-
nariot tillbaka till kostnadskrisen ger knappast utrymme för en sådan
ökning av investeringarna i infrastruktur. Omfattningen på strukturom-
vandlingen innebär i stället att kapitalstocken kommer att minska, vilket
sannolikt också innebär att kvaliteten på infrastrukturkapitalet försämras.
I scenariet den permanenta högkonjunkturen beräknas tillväxten i
BNP uppgå till i genomsnitt 2.5 procent per år. Denna tillväxttakt förut-
sätter att bruttoinvesteringar ökar med 3 procent per år. Det beräknade
utrymmet för infrastrukturinvesteringar är med andra ord större i detta
fall än i alternativet tillbaka till kostnadskrisen. Samtidigt måste det
emellertid konstateras att investeringsökningen är förhållandevis låg jäm-
Figur l7: Bruttoinvesteringarnas andel av BNP 1970-1987 samt Långtidsutred-
ningens alternativ lör 987-2000.
Procent
24-
18-
IIIIIIIYIIVIIII
1970 1975 1980 1985
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
60
fört med tillväxten i BNP. I detta fall förväntas investeringsvolymen växa
20 procent snabbare än BNP. Därför beräknas investeringarnas andel av
BNP öka från 20 till 21.5 procent. Bruttoinvesteringarnas andel av BNP
kommer i detta fall att år 2000 vara samma nivå som 1977 figur 17.
Alternativet innebär att bruttoinvesteringarnas andel av BNP år 2000
förväntas vara några procentenheter lägre än 1970. Att så är fallet beror på
att den svenska ekonomin förväntas omstruktureras. Tjänsteproduktionen
och industri med låg kapitalintensitet förväntas fungera som huvuddriv-
krafter bakom den ekonomiska tillväxten.
Trots denna omstrukturering mot verksamheter med låg kapitalintensi-
tet är den förväntade tillväxten i bruttoinvesteringar anmärkningsvärt låg.
Sålunda växte under perioden 1983- 1988 investeringsvolymen nästan 60
procent snabbare än BNP. Trots att tillväxten i BNP enligt alternativet
den permanenta högkonjunkturen" förväntas bli lika stor som under
perioden 1983- 1988 beräknas ökningstakten i investeringsvolymen sjun-
ka med nästan 25 procent. Även i detta alternativ kommer således investe-
ringarna att spela en underordnad roll som drivkraft bakom den ekono-
miska tillväxten. Utrymmet för stora insatser, när det gäller att modernise-
ra befintlig infrastruktur samt att bygga upp ny, är med andra ord begrän-
sat. Alternativet förefaller förutsätta att maskininvesteringarna kommer
att spela en allt mer dominerande roll. LUs antaganden om investerings-
utvecklingen synes sålunda inte ge något utrymme för en omfördelning av
kapitalanvändningen mot ökade infrastrukturinvesteringar.
Vårt resonemang behandlar enbart bruttoinvesteringar. I dessa ingår
inte depreciering av den befintliga kapitalstocken. Vidare inkluderas en-
dast reala investeringar. Marknadsinvesteringar, FoU och investeringar i
humankapital ingår inte. Det är till stor del med hjälp av dessa investering-
ar som näringslivet främst förnyas i framtiden.
Infrastruktur för regional utveckling
Med begreppet infrastruktur menas ofta fysisk infrastruktur som trans-
port- och kommunikationssystem. Under senare år har emellertid infra-
strukturbegreppet givits en allt vidare innebörd. Utbudet av tjänster från
utbildningssystemet, sjukvårdssystemet, socialvårdssystemet samt utbu-
det av kulturell service har också kommit att betecknas som infrastruktur
Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär det att delar av den offentliga
konsumtionen kan betraktas som infrastrukturinvesteringar.
l två avseenden skiljer sig emellertid transport- och kommunikations-
systemen från de övriga typer av infrastruktur som nämndes ovan. Odel-
barheten och orörligheten i investeringarna är större. Detta innebär att
3Inom EG har en analys denna typ av infrastruktur har en betydligt starkare geografisk bundenhet
som baserar sig på ett så- än de andra typerna av infrastruktur. Odelbarheten är ett resultat av att
dant brett infrastruktur- utbyggnaden av ett transportsystem inom en region eller mellan flera
begreppgenomföns. EEC
Infrastructure Group regioner förutsätter stora investeringar om de skall resultera i ett nytt
"The Contribution ofln- transportsystem. Man måste sålunda investera i vägar, broar, parkerings-
jiaslructurc to Regional
platser m. m. om det är fråga om ett vägbundet system. I andra fall kan det
Development Luxenbo-
urg 1986. vara fråga om investeringar i järnvägsspår, jämvägsstationer, hamnar,
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
61
kajplatser, landningsbanor, flygterminaler, hangarer, parkeringsplatser,
tillfartsvägar osv. Dessa olika investeringar är kopplade till varandra,
varför investeringar som leder till att kapaciteten ökar i ett transportsy-
stem medför att betydande följdinvesteringar måste göras. Denna typ av
infrastruktur är orörlig på grund av att de fysiska strukturerna har en lång
livslängd.
Infrastruktur för kommunikation har i stort sett samma egenskaper som
transportsystem. En gradskillnad kan emellertid iakttas, när det gäller
infrastrukturens odelbarhet och orörlighet. Kommunikationssystem har i
allmänhet inte lika lång livslängd eller behöver inte vara lika storskalig
som transportsystem. Under de senaste årtiondena har den tekniska ut-
vecklingen inom telekommunikationsområdet öppnat nya möjligheter för
förhållandevis småskaliga lösningar. Infrastruktur för kommunikation be-
står av kablar, satelliter, växlingsstationer, antenner, mottagningssta-
tioner, datorkommunikationscentraler, m. m.
Ur regional synpunkt spelar infrastrukturen för transporter och kommu-
nikation en viktig roll för en regions utvecklingsmöjligheter. Tillgången på
sådan infrastruktur bestämmer förutsättningar för människor och verk-
samheter i en region att upprätthålla förbindelser med andra regioner.
Tillgången till sådan infrastruktur har därför en avgörande betydelse för en
regions långsiktiga utveckling.
Investeringarna i det interregionala transport- och kommunikationssys-
temet uppgick under perioden 1974- 1985 till drygt 62 miljarder kronor
Detta belopp avser investeringar i interregionala vägar, järnvägar, postter-
minaler, flygplatser och telekommunikationsanläggningar. Däremot inklu-
deras inte investeringar i maskiner och utrustning som inte är geografiskt
bunden på samma sätt som den egentliga infrastrukturen. Under den
aktuella perioden har närmast en halvering av investeringarna i vägar
inträffat. Samtidigt har investeringarna i telekommunikationer nästan
fördubblats. Väginvesteringarna och investeringar i telekommunikationer
svarar for mellan 80 och 90 procent av det totala investeringarna i kommu-
nikations- och transportsystem jfr. figur 18.
Av figur 18 framgår också att investeringarna i infrastruktur fortgående
ökade från 1975 till 1983. Sålunda var investeringsvolymen ungefär 30
procent större vid den sistnämnda tidpunkten. Samtidigt med att konjunk-
turuppgången inleddes började infrastrukturinvesteringarna i transport-
och kommunikationssystemet åter att minska i omfattning.
Närmare 60 procent av samtliga dessa investeringar i infrastruktur har
i
skett de tre storstadsregionerna. ABC, NOPR och GKLM i figur 19.
Detta motsvarar ungefär dessa regioners samlade andel av landets befolk-
ning. Dessa tre regioner uppvisar också de största förändringarna över
tiden. Sålunda ökade Stockholm - Uppsala regionens andel av rikets
infrastrukturinvesteringar kraftigt under perioden 1978-1982. Under
denna femårsperiod steg regionens andel från knappt 20 procent till 30
minska- Beloppet avser investe-
procent. I samband med den efterföljande konjunkturuppgången ringarna i 1980års priser.
de sedan andelen, så att den 1985 låg strax under 25 procent. För Västsve- Uppgifterna har hämtats
rige, inklusive Göteborgsregionen, är mönstret det motsatta. Regionens från ERUs forsknings-
projekt Offentliga resur-
andel av investeringarna minskade från knappt 24 procent 1977 till något
ser för infrastrukturinve-
över 15 procent 1983. I samband med konjunkturuppgången steg sedan steringar".
andelen till nästan 20 procent 1985.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
62
Figur 18: 1nfrastrukturinvesteringar i Sverige, 1974- 1985.
Mkr, 1980 års priser
7500
F II.
mi..
-""
5000 -
iPost ter-
2500 - minaler
- lIImTelekorrvnu-
ni kat ioner
llmmllFlgg-
- platser
- Järnvägar
g IHIJVágar
I I
1974 1976 1978 1980 1982 1984
Av tabell 6 framgår att den geografiska fördelningen av infrastruktur-
investeringarna motsvarar förhållandevis väl den olika fördelningen av
rikets befolkning. Norrlands och Stockholmsregionens andel av infrastruk-
turinvesteringarna överstiger emellertid deras befolkningsandel. En närlig-
gande förklaring till detta kan för Stockholmsregionens del vara regionens,
efter svenska förhållanden, extremt höga befolkningstäthet.
Skillnader i befolkningstäthet och yta kan vara en orsak till att Norr-
lands andel är förhållandevis hög. Den höga andelen är uteslutande ett
resultat av att investeringarna i vägar och järnvägar är förhållandevis stora
Figur 19: investeringar i infrastruktur 1974- 1985fördelat på regioner.
Procent
25
20 L
15 l
Z - -GKLM
F NUDR
10
....DEFHI
E un.:Tan-grus:.:TE:::RS:H,:...i---F_,HFHHT.H7
5 -- nnun ,Hummmlm "muuuN
...mxu
I ---Y2
Uh . . . .
-FEBD
19.74 v 19.76 . . . . .
1978 1980 1982 1984
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
63
Tabell Geografiskt mönster i investeringar i olika typer av infrastruktur.
Läns- Medelandel av infrastrukturinvesteringar 1974- 1985 Samtliga Befolk- Invånare
nings- per
grupp andel km
Vägar Järn- Flyg- Postter- Tele-
vägar platser minaler kommu-
nikation
ACBD 14 12 8 3 6 9 6 3
YZ 9 13 3 4 6 7 5 6
ABC 14 14 46 53 30 25 21 135
XW 7 9 0 3 6 6 7 12
STU ll ll l 5 l0 lO 10 25
NOPR 21 16 36 19 17 19 20 55
DEFHl 13 9 4 4 9 10 15 30
GKLM 12 16 2 8 15 13 16 60
medan Norrlands andel av investeringarna i telekommunikationer mot-
andel av de samlade
svarar regionens befolkningsandel. Norrlands höga
investeringarna inom väg och järnvägsområdet kan tolkas som ett utslag
av regionens stora geografiska utbredning.
Stockholmsregionens förhållandevis höga andel av landets samlade in-
vesteringar i infrastruktur är i första hand ett utslag av en stor koncentra-
tion av investeringar i telekommunikationer till regionen. Stockholmsre-
gionens andel av de samlade investeringarna i telekommunikationer var
sålunda nästan 50 procent högre än regionens andel av landets befolkning.
Denna höga andel kan förklaras av två förhållanden. För det första repre-
senterar Stockholmsregionen, med en femtedel av landets befolkning på en
begränsad yta och med en stor koncentration av kontaktintensiva verk-
samheter, landets största och mest krävande marknad för telekommunika-
tionstjänster. Resultatet blir att nya teletjänster i allmänhet först introdu-
ceras i Stockhomsregionen. Utbyggnaden av nya typer av växlar, över-
gången till nya typer av kablar osv. sker med andra 0rd först i denna
region. Resultatet blir att Stockholmsregionens andel av telekommunika-
tionsinvesteringarna blir speciellt höga under perioden med en snabb
teknisk utveckling inom telekommunikationsområdet, något som varit
fallet under den senaste 10- 15 årsperioden.
För det andra representerar Stockholmsregionen centralpunkten i det
nationella telekommunikationsnätverket. Det innebär att det i Stock-
holmsregionen placerats en del nationella funktioner i telekommunika-
tionssystemet. Därmed bör investeringarna i Stockholmsregionen inom
detta område normalt överstiga regionens andel av rikets befolkning.
Stockholms nationella nodfunktion är ännu mer markerad när det gäller
flygtrafik och postdistribution. Ungefär hälften av investeringarna i riket
inom dessa båda områden är också koncentrerade till Stockholmsre-
gionen.
Behoven av infrastruktur
I perioder med en relativt snabb strukturomvandling förändras behoven
sådan omvandling
av infrastruktur. För det första innebär en att samman-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
sättningen av de transporterade varorna förändras. Sedan mitten av 1970-
talet har det sålunda skett en kraftig förskjutning från tunga varor med ett
lågt förädlingsvärde till lättare varor med ett högt förädlingsvärde. Denna
vridning i produktsortimentet har bidragit till en fortgående ökning i
lastbils- och flygtransporter, medan jämvägs- och sjötransporter utvecklas
svagt. Sålunda transporterades år 1970 endast 31 procent av svensk export
med lastbil och flyg. År 1985 hade andelen ökat till 55 procent. Skulle
denna utveckling fortsätta kommer lastbil och flyg att stå för transporterna
av minst sjuttio procent av svensk export i slutet av l990-talet. Mönstret
är likartat för importen. De långsamma transportmedlens marknadsandel
har på två decennier halverats. Flyg och lastbil svarar nu för två tredjede-
lar av den svenska importen
För det andra har de ökade kraven på flexibel specialisering inom
industriproduktion inneburit att Företagens krav på transporterna har
ökat. Därmed har också deras krav på infrastrukturens kvalitet ökat.
Infrastrukturen oavsett om de avser vägar, järnvägar, flyg, post eller
-
telekommunikationer måste ha en sådan kvalitet att varor och informa-
-
tion kan levereras vid exakta leveranstidpunkter och med hög säkerhet.
Företagen måste kunna lita på att varor och information kan levereras till
bestämda tidpunkter och i oskadat skick.
För det tredje kännetecknas strukturomvandlingen av att informations-
hanteringen växer i omfattning i näringslivet. FoU-intensiteten i företagen
ökar, marknadsbearbetningen intensifreras, den ökade flexibiliteten i pro-
duktionsprocesserna ställer ökade krav på information osv. Strukturom-
vandlingen innebär sålunda att informationsflödena inom och mellan
företagen växer snabbt. Behovet av infrastruktur som stödjer kommunika-
tion växer därmed.
Ovanstående tre omvandlingsprocesser förväntas fortsätta under nittio-
talet oavsett vilket av långtidsutredningens framtidsalternativ som kom-
mer att realiseras. De ökade informationsströmmarna inom och mellan
företag innebär ett ökat behov av infrastruktur som stödjer kommunika-
tion. En fortgående övergång från tunga och lite förädlade varor till lätta
och högt förädlade varor innebär på motsvarande sätt att behovet av
infrastruktur för vägtransporter och flygtransporter kommer att fortsätta
öka.
Den ekonomiska strukturomvandlingen kommer sålunda att resultera i
att efterfrågan på infrastruktur förskjuts från infrastruktur för varutrans-
porter mot infrastruktur för informationshantering, från sjöfart och järn-
väg mot vägar och flyg. Med denna vridning i efterfrågan på infrastruktur
följer samtidigt att det geografiska mönstret i behoven förändras. Då
storstadsregionema i vissa avseende leder den omnämnda struktur-
omvandlingen förändras på kort sikt efterfrågan snabbast i dessa regioner.
I ett långsiktigt perspektiv kommer det att ske motsvarande vridning i
behoven i andra regioner.
5 För en fördjupad analys Den uppsättning infrastruktur som efterfrågas vid en given tidpunkt är
av denna Förändring se ett uttryck for användarnas aktuella situation och av deras strategiska
Åke E. Andersson och ambitioner. Den aggregerade aktuella efterfrågan på infrastrukturservice
Ulf Strömquist, K-sam-
häl/etsframtid, Stock- uttrycker därför främst etablerade verksamheters kortsiktiga intressen i
holm 1988. nuvarande lokaliseringar. Denna efterfrågan beaktar därför inte infra-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
65
strukturens långsiktiga karaktär. l-luvudargumentet för det offentligas en-
är att infrastruktur har en långsiktig utvecklande effekt. Infra-
gagemang
struktur kan bidra till uppkomsten av ny ekonomisk aktivitet, därför
skulle en investeringspolitik som helt styrs av den kortsiktiga efterfrågan
leda till att infrastrukturinvesteringarna bidrar till en regional koncentra-
tion.
Infrastrukturförsörjningen
Målet med den offentliga planeringen av infrastrukturförsörjningen är att
beakta den långsiktiga utvecklande effekten. Generellt kan det sägas åligga
regering och riksdag att tillgodose försörjningen med interregional infra-
struktur för transport och kommunikation. Detta sker mot bakgrund av de
planer för investeringar i infrastruktur som myndigheter och affärsdrivan-
de verk redovisar. Uppsättningen av infrastrukturprojekt revideras konti-
nuerligt av myndigheterna och aifarsverken. En sådan projektuppsättning
föreläggs för regering och riksdag för beslut Detta beslut avser två aspek-
projektet
ter. För det första skall regering och riksdag ta ställning till om
skall genomföras i föreslagen eller modifierad form eller om projektet skall
förkastas. För det andra skall regering och riksdag avgöra hur det aktuella
projektet skall finansieras.
Det sistnämnda beslutet, om projektets finansiering, kan betraktas som
infrastrukturpolitik. Alla infrastruktur-
en manifestation av regeringens
investeringar finansieras emellertid inte efter beslut i regering och riksdag.
Under 1980-talet har utvecklingen kännetecknats av att en allt mindre
andel av investeringarna i infrastruktur finansieras via statsbudgeten.
Detta är dels en konsekvens av förändringar i infrastrukturinvesteringar-
finansieringssätt.
nas sammansättning, dels en konsekvens av valet av
Sedan mitten av sjuttiotalet har telekommunikationernas infrastruktur
svarat för en växande andel av de totala investeringarna i infrastruktur
jfr. figur 18. Under åttiotalet har i genomsnitt ca 30 procent av dessa
investeringar finansierats över statsbudgeten, en andel som är betydligt
lägre än för andra typer av infrastruktur jfr. figur 20.
Samtidigt har statens finansieringsansvar gradvis reducerats sedan mit-
ten av l970-talet för alla typer av infrastruktur. En växande andel av
investeringarna i infrastruktur, finansieras sålunda vid sidan av den ordi-
narie statsbudgeten jfr. figur 20. lnfrastrukturinvesteringar med ordina-
rie statsbudgetsmedel konkurrerar med utgifter för andra ändamål. Under
år har infrastrukturinvesteringar givits en förhållandevis låg priori-
senare
tet. Under perioden 1970-1986 skedde det sålunda en allmän sänkning
till transportsys- ° Samspeletmellan myn-
av nivån för statsbudgetmedel från de ordinarie anslagen digheter och regeringsker
temet och telekommunikationssystemet. I stället ökade användningen av i form av ett kontinuer-
tre andra finansieringsformer; extra-ordinarie statsbudgetmedel, infra- ligt utbyte av information
i samband med att en
strukturorganens ackumulerade vinstmedel samt lån från den reguljära projektuppsättning utar-
kapitalmarknaden. Finansieringsprofilen skiljer sig åt mellan olika typer betas. Det är emellertid
Medan investeringarna i infrastruktur för telekommuni- först när detta arbete är
av infrastruktur. färdigt som regeringoch
kationer under senare år helt har finansierats av ackumulerade vinstmedel riksdag formellt tar ställ-
och lån på kapitalmarknaden, är den minskade andelen av väginvestering- ning till planen.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
66
Figur 20: Andel av investeringar i infrastruktur finansierade med ordinarie statsbud-
getmedel.
Hndel investeringar med
ordinarie statsbudgetmedel,
12D
100;
..............:..........,
80
60 -
: "-Telek0nmu-
40 nikationer
- Posttermi-
r naler
2D rrlluFlgg.
platser
-
r --Järnvägar
0 i "V-âar
. . . . . . 1 T . . . . . . . .
1970 1974 1978 1982 1986
ar som finansieras med ordinarie statsbudgetsmedel i första hand ett
uttryck för att extra-ordinarie statsbudgetmedel har varit en växande
finansieringskälla för denna typ av infrastrukturinvesteringar. Den ökade
användningen av icke-reguljära finansieringsformer har bidragit till att
öka det finansiella utrymmet för infrastrukturinvesteringar. Samtidigt in-
nebär denna utveckling att utrymmet för en planmässig utbyggnad av
infrastrukturen reduceras.
Ovanstående Förändringar i finansieringsfrågor påverkar också det re-
gionala mönstret i investeringsverksamheten. Hur detta mönster påverkas
bestäms av vilka icke-reguljära finansieringsformer som kommer till an-
vändning. Den faktiska utbyggnaden av infrastrukturen under det senaste
årtiondet ger underlag för en diskussion av hur det regionala mönstret
påverkas av förändringarna i finansieringsformer.
Under den aktuella perioden har omfördelningen av infrastruktur mel-
lan landets regioner varit snabbare än omfördelningen av befolkningen.
Omfördelningen har tagit sig formen av att norra Sverige tillsammans med
Stockholmsregionen har ökat sin infrastrukturutrustning, medan de södra
och sydöstra delarna har fått minskade tillgångar. Utvecklingen har sålun-
da inneburit en polarisering av infrastrukturinvesteringarna. En av de
mest expansiva regionerna har tillsammans med de regioner som haft den
svagaste utvecklingen fått det största tillskottet av infrastrukturkapital.
Detta kan betraktas som en konsekvens av att den offentliga planeringen
av infrastrukturuppbyggnaden försvagats.
Utbyggnaden i Stockholmsregionen är ett resultat av att investeringarna
i infrastruktur för telekommunikationer ökat kraftigt i regionen. Då dessa
investeringar endast marginellt har finansierats via statsbudgeten har ut-
byggnaden till stor del skett efter marknadsekonomiska principer. Stock-
holmsregionen, som telekommunikationsnätverkets centrala nod och med
den största och mest expansiva marknaden för telekommunikationstjäns-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
67
ter, har under de gångna åren varit landets mest intressanta och lönsam-
maste marknad för investeringar i infrastruktur för telekommunikations-
tjänster. Dessa investeringar kan förväntas bidra till att Stockholmsregio-
nens försteg framför andra regioner i landet permanentas när det gäller
tillgång till telekommunikationstjänster.
lnfrastrukturtillskottet i norra Sverige var i första hand ett uttryck för
stora investeringar i vägar och järnvägar. De stora investeringarna i denna
typ av infrastruktur i norra Sverige återspeglar landsdelens svaga ekono-
miska utveckling. Med en arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet
och en nettoflyttning av folk från regionen har denna varit föremål för
speciella arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska insatser. Till en
del har dessa antagit formen av investeringar i vägar och järnvägar vilka
finansierats med extra-ordinarie statsbudgetmedel. Att infrastrukturinve-
steringarna fick denna inriktning betingades av att väg- och järnvägsinfra-
struktur är de områden, där statens planeringsmöjligheter är störst. I detta
avseende har situationen varit helt annorlunda inom telekommunikations-
området.
Det faktum att såväl Stockholmsregionen som norra Sverige fått ett
infrastrukturtillskott innebär inte att dessa två regioners förutsättningar
att möta framtidens möjligheter utvecklas på ett likartat sätt. Det är dock
inte sannolikt att tillskott av äldre former av infrastruktur, såsom vägar
och järnvägar, skapar samma utvecklingsmöjligheter som ett tillskott av
nyare former av infrastruktur, såsom infrastruktur för telekommunika-
tion. Medan investeringar i de äldre formerna av infrastruktur styrker ett
transportnät som understödjer relativt långsamma transporter av varor
och personer, stödjer investeringar i infrastruktur för telekommunikation
och personlig kommunikation.
Framtidens infrastrukturförsörjning
Utifrån de nationella ekonomiska utvecklingsförlopp som angivits i Lång-
tidsutredningens scenarier kan investeringarna i infrastruktur inte direkt
härledas. Det kan emellertid antas att dessa investeringar kommer att
utvecklas på samma sätt som bruttoinvesteringarna. I så fall innebär
scenariot tillbaka till kostnadskrisen att investeringarna i infrastruktur
kommer att understiga kapitalförslitningen. Detta innebär att standarden
på infrastruktur försämras och/eller storleken på den minskas. Sannolikt
kommer en sådan utveckling att ta sig uttryck i att äldre typer av infra-
struktur hamnar, järnvägar och vägar - får en allt sämre standard
-
samtidigt som utbyggnaden av modern infrastruktur infrastruktur för
-
telekommunikation fortsätter, om än i lägre takt än under l980-talet.
-
Betraktat ur ett regionalt perspektiv skulle detta alternativ sannolikt
innebära en forcerad nedläggning av nedläggningshotade järnvägar samt
Stor-
en märkbart försämrad vägstandard utanför europavägsystemet.
stadsregionerna skulle i detta fall lida av att vägsystemet i regionerna inte
byggs ut, medan speciellt norra Sverige sannolikt skulle få uppleva ned-
läggningar av järnvägsförbindelser. Spridningen ut över landet av investe-
ringar i infrastruktur kommer enligt detta alternativ att gå långsamt.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
68
Denna typ av investeringar kommer, på grund av skillnader i lönsamhet
mellan olika regioner, även under 1990-talet att koncentreras till storstads-
regionerna.
Scenariet den permanenta högkonjunkturen ger ett visst utrymme för
en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen. l vilka regioner detta kommer att
ske bestäms av vilka drivkrafter som kommer att prägla infrastrukturut-
byggnaden. Förutsätts att utvecklingstendensema från 1980-talet förstärks
och att den reguljära kapitalmarknaden kommer att användas för allt fler
typer av infrastrukturinvesteringar så kommer dessa att koncentreras till
storstadsregioner och andra expansiva regioner. Den snabba ekonomiska
och befolkningsmässiga expansionen i storstadsregionerna under åttiotalet
gör att dessa regioner i dag är underförsörjda på genomfartsvägar och
järnvägar. De förhållandevis små investeringarna i dessa typer av infra-
struktur i storstadsregionerna under 1980-talet har bidragit till den upp-
komna situationen. Detta gör att utifrån ett marknadsekonomiskt betrak-
telsesätt framstår ökade väg- och järnvägsinvesteringar i storstadsregioner-
na, som mest lönsamma.
En sådan utveckling, skulle innebära att förutsättningar för en fortsatt
expansion i storstadsregionerna skapades. Senare års erfarenheter tyder på
att statsmakterna kommer att utnyttja sina möjligheter till att styra inves-
teringar i vägar och järnvägar till andra regioner. Därmed kommer dagens
utvecklingsmönster att fortsätta. En förhållandevis stor andel av väg- och
järnvägsinvesteringar kan förväntas bli kanaliserade till problemregioner i
avsikt att förbättra utvecklingsförutsättningar för dessa regioner.
Möjligheterna att styra investeringarna i infrastruktur för telekommuni-
kationer är mindre. Visserligen har regeringen formella möjligheter att
formulera krav på att Televerket beaktar regionalpolitiska aspekter i sin
investeringspolitik. Televerkets möjligheter att i praktiken uppfylla en
sådan målsättning begränsas av att Televerket är utsatt för internationell
konkurrens inom sina mest lönsamma verksamheter. Utrymmet för att
styra Televerkets investeringar blir därmed begränsat såvida staten inte är
beredd att finansiera sådana investeringar direkt över statsbudgeten. En
sådan satsning förutsätter att regeringen satsar på en långsiktig regionalpo-
litik, i vilken infrastrukturinvesteringar utgör ett centralt element.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
69
Nationell politik och regional obalans
Det finns inget entydigt samband mellan den ekonomiska tillväxttakten
och omfattningen på den mellanregionala obalansen. Styrkan och riktning-
tillväxten
en i sambandet bestäms av den strukturella omvandlingen som
upphov till. Under 1960-talet innebar en ökad tillväxttakt exempelvis
ger
att avgångarna från primämäringama ökade. På detta sätt bidrog ökningar
i den ekonomiska tillväxten till att den mellanregionala obalansen ökade.
Under 1980-talet har situationen varit den motsatta. Den ökning i den
ekonomiska tillväxten som följde på konjunkturuppgången i början av
åttiotalet bidrog till att minska den mellanregionala obalansen. Huvudor-
saken till detta var att konjunkturförbättringen innebar att det negativa
omvandlingstryck som industrin var utsatt för lättade.
Diskussionen i denna rapport leder fram till slutsatsen att det regionala
utvecklingsmönstret under 1990-talet i detta avseende, kommer att på-
minna om 1980-talets utvecklingsmönster. Den ekonomiska tillväxten
förväntas sålunda utöva ett positivt inflytande på den mellanregionala
balansen.
Den regionala obalansen
I scenariot tillbaka till kostnadskrisen leder en ogynnsam kostnads-
utveckling till att näringslivets internationella konkurrensförmåga försva-
gas. Resultatet blir att omvandlingstrycket inom industrin ökar. Företag
förlorar marknadsandelar och hamnar i lönsamhetsproblem. I denna situ-
ation tvingas företagen till strukturrationaliseringar. Uppköp och nedlägg-
ningar är två aspekter av en sådan rationalisering. Det är möjligt att dessa
åtgärder på sikt bidrar till att förbättra näringslivets konkurrensförmåga.
Priset för att uppnå detta blir emellertid att sysselsättningen minskar.
Utvecklingsmönstret kan jämföras med vad som skedde under perioden
1976- 1982. Under denna period minskade sysselsättningen inom indu-
strin med 18 procent, d. v. s. 165000 personer.
Med ett ökat omvandlingstryck inom industrin följer sålunda att de
regionala problemen i industriregioner åter ökar. Dessa regioner kommer
att stå för en stor del av den ökning i arbetslöshet som scenariet tillbaka
till kostnadskrisen indikerar. Motpolen i den regionala utvecklingen blir
storstadsregioner och regionala centra med en förhållandevis liten indu-
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
70
strisektor. l dessa regioner finns det förutsättningar för att den Förväntade
expansionen i kunskapsintensiva verksamheter skall kunna bära upp en
fortsatt expansion. Om denna expansion i sin tur ger upphov till en stor
befolkningsökning är det möjligt att också tjänstenäringarnas efterfrågan
på okvalificerad arbetskraft ökar.
Tillbaka till kostnadskrisen innebär sålunda att flyttningsströmmen
på nytt kommer att gå från industriregioner till storstadsregioner och
regionala centra. Med detta följer bl. a. att bristen på okvalificerad arbets-
kraft i storstadsregionerna minskar, vilket i sin tur bidrar till att reducera
personalproblemen inom den offentliga tjänstesektorn.
Enligt detta scenario kommer den mellanregionala obalansen under
nittiotalet att framstå som en obalans mellan industriregioner och stor-
stadsregioner. Motsättningen mellan storstadsregionerna och övriga regio-
nen kan därmed förstärkas. Detta kan leda till ökade krav på omlokalise-
ring av statliga verksamheter från Stockholm. Obalansen kan också kom-
ma att aktualisera frågan om geografiskt differentierade socialavgifter,
regionalt avgränsade investeringsavgifter osv. i syfte att bromsa storstads-
regionernas tillväxt.
Scenariot "den permanenta högkonjunkturen" bidrar till att skapa ett
annat regionalt utvecklingsmönster. Även i det alternativet bärs den eko-
nomiska tillväxten upp av tjänstesektorns expansion. Den förhållandevis
fördelaktiga kostnadsutvecklingen innebär emellertid att näringslivets
konkurrensförmåga utvecklas gynnsammare än i alternativet tillbaka till
kostnadskrisen. Effekten blir att omvandlingstrycket på industrin blir
mindre, varvid sysselsättningen endast förändras marginellt. Även i detta
scenario kommer storstadsregioner och regionala centra att fungera som
tillväxtcentra. Den mellanregionala obalansen blir emellertid förhållande-
vis liten, då näringslivet i industriregionerna förmår upprätthålla sin kon-
kurrensförmåga.
Den överhettade arbetsmarknad som den permanenta högkonjunktu-
ren" förväntas resultera i gör att befolkningens flyttningsmönster i stor
utsträckning kommer att återspegla människors prioriteringar. Strömmen
av kvalificerad arbetskraft till storstadsregionerna kan förväntas fortsätta.
Samtidigt förväntas dagens problem med att rekrytera okvaliñcerad ar-
betskraft i dessa regioner att bestå. Detta kan innebära att servicenivån i
storstadsregionerna försämras ytterligare. Problemen inom den offentliga
tjänsteproduktionen permanentas.
Den permanenta högkonjunkturen" bidrar sålunda till att dagens ba-
lanserade mellanregionala balans kan bevaras under 1990-talet. Ett sådant
utvecklingsmönster innebär rimligen att regionalpolitiken prioriteras ned.
Uppmärksamheten kommer i stället att riktas mot lokala problem. Bland
dessa kommer säkert storstädernas interna problem att ägnas stort intres-
se. Utbudet av offentliga tjänster, bostadsmarknadens funktionssätt, dent
sociala segregeringen, transportsystemet osv. kommer i så fall att bli före-
mål för mycket diskussion. På detta sätt är det möjligt att scenariot den
permanenta högkonjunkturen", om det blir verklighet, tvingar fram en
medveten storstadspolitik.
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
71
Den nationella politiken
Slutsatsen av ovanstående blir att den ekonomiska tillväxten utövar ett
starkt inflytande på den mellanregionala obalansen. I den mån den natio-
nella politiken påverkar den ekonomiska tillväxttakten så påverkar den
också den mellanregionala obalansen. Som inledningsvis påpekades så
påverkas tillväxttakten i första hand av den internationella ekonomiska
tillväxten. Den internationella tillväxten anger en ram inom vilken den
nationella ekonomiska politiken verkar. Jämförs den svenska BNP-tillväx-
ten med tillväxten inom OECD-området under åren 1976- 1982 finner
man att den svenska tillväxten endast uppgick till 40 procent av tillväxten i
OECD-området. Denna skillnad är ungefär lika stor som skillnaden i
tillväxten i de två scenarierna. Därav skulle slutsatsen kunna dras, att
vilket scenario som kommer att realiseras bestäms av hur framgångsrik
den ekonomiska politiken blir. Den förda ekonomiska politiken skulle i så
fall få avgörande betydelse för om 1990-talet kommer att präglas av
mellanregional balans eller obalans.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Litteratur
Andersson Å Kreativitet. Storstadens framtid. Stockholm 1985.
Andersson Å E Strömquist U, K-samhällets framtid. Stockholm 1988.
Andersson Å Universitet. Regioners framtid. Stockholm 1988.
Cain G G, The Challenge of Segmented Labor Market Theories to Ono-
dox theory: A Survey, Journal of Economic Literature, vol 14, 1976.
Deiaco Utbildning, arbetsmarknad och kompetens, i Eliasson G
m. fl., Kunskap, information och tjänster studie av svenska industri-
- en
företag. Stockholm 1987.
Ds 1988: 48, Kommunal självstyrelse och jämlika kommuner.
Ds 1989:28, Förhandlingsekonomin i regionalpolitiken. Göteborg. 1989.
EEC Infrastructure Group, The Contribution of Infrastructure to Regional
Development, Luxembourg 1986.
Elhance A P Lakshmanan T R, Infrastructure-Production System
Dynamics in the Indian Economy", CER UM Working Report 1986:22,
Umeå.
Gordon D M, Edwards R C Reich M eds, Labour Market Segmenta-
tion. Boston 1975.
Gustavsson K Johansson M, Stockholm. Tur och retur - vilka flyttar ut
och varför Statistik om Stockholms län, 1989:2. Länsstyrelsen i Stock-
holms län samt regionplane- och trafikkontoret.
Hjern B Bergendahl U, Kommunal näringspolitik - ansvar och kompe-
tens. Kommunförbundet, Stockholm 1987.
Holm P Fredlund A, Olika kommuntypers utveckling och särdrag. Bygg-
forskningsrådet 1984.
Johansson B Stömquist U, Teknikspridning och importsubstitution.
Länsstyrelsen i Stockholms län 1986 nr.
Johansson M, Svensk industri 1930- 1950. Produktion, produktivitet, sys-
selsättning. Lund 1985.
Johansson M, De nya stockholmsborna. Länsstyrelsen i Stockholms län
1987.
Klaassen L H, Methods of Selecting Industries for Depressed Areas. Paris
1967.
Lakshmanan T R, Infrastructure and Economic Transformation, CE-
RUM Working Report 1986:23, Umeå.
Lundin G, Olander L-O, Offentlig sysselsättning - tillväxt genom regional
förnyelsel ERU-rapport nr. 41, 1985.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
74
Nilsson J-E, "Managing The Spatial Impacts of Industrial Change The
-
Swedish Case, OECD/NordREFO The Long-term Future of Regional
Policy Nordic View. Helsingfors 1989.
- A
Nilsson J-E, Svenskt näringsliv norskt näringslivs duktiga storebror,
-
Bergen Bank kvartalsskrift nr. l 1989.
North D C, "Location Theory and Regional Economic Growth, Journal
of Political Economy, vol 63, 1955.
OECD, Main Science and Technology Inducation 1982- 1988. Paris 1988.
Ohlsson L Vinell Tillväxtens drivkrafter. Stockholm 1987.
Ohlsson R Broomé .Ålderschocken Stockholm 1988.
Piore M J Sabel C The Second Industrial Divide: Possibilities for
Prosperity, New York 1984.
Regeringens prop. 1981/82: l 13. Program för regional utveckling.
Regeringens prop. 1984/85: 115. Regional utveckling och utjämning.
Reitberger G, Några data om nyföretagande. Ds I 1984:22 Regional
utveckling och mellanregional utjämning.
Reitberger G, Lokalisering inriktning och tillväxtpotential bland unga
svenska elektronikföretag. Ds I 1984: 22 Regional utveckling och mel-
lanregional utjämning.
Schager N H, The Replacement of the U V-curve with a New Measure of
Hiring Ejficiency. IUl Working Paper No. 149. Stockholm 1985.
Swedenborg Johansson-Grahn G Kinnwall M, Den svenska industrins
utlandsinvesteringar, 1960- 1986. Stockholm 1988.
Svensk ekonomi och Europaintegrationen. Stockholm 1989.
SOU 1989: 12, Den regionala problembilden. Stockholm 1989.
SOU 1989: 55, Samspel jZir fungerande regioner.
SOU 1989: 69, Storstadsregioner i förändring. Stockholm 1989.
Stockholms Handelskammare, 2000-kommittén, Stockholm mot 2000-ta-
let. Näringslivet om Stockholms läns framtid. Stockholm 1989.
Åberg R, Interna arbetsmarknader fråga om efektivitet, stratifiering
- en
och intresseorganisationer. Sociologiska institutionen, Umeå universitet
1985.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
75
Bilagor till långtidsutredningen 1990
Nr Namn Författare
l Metoder, modeller och beräkningar Finansdepartementet
.
Ekonomiska konsekvenserför Sverige Harry Flam och Henrik Horn
av EG:s inre marknad Institutet för för internationell eko-
nomi, Stockholms universitet
Svenskt näringsliv och den europeiska Lars Lundberg
. integrationen Industrins utredningsinstitut
Konsekvenser av fri arbetskraftsrörlig- Per Lundborg
. het mellan Sverigeoch EG Industrins utredningsinstitut
Finansiell integration, resursfördelning Lars Svensson
. och penningpolitik Institutet för internationell ekono-
mi, Stockholms universitet
Det framtida arbetskraftsutbudet Statistiska centralbyrån
.
Sverigesframtida befolkning Statistiska centralbyrån
.
Skogsnäringen:Miljöfrågor, avreglering, Lars Hultkrantz och
. framtidsutsikter Sören Wibe
Lantbruksuniversitet i Umeå
Tillväxt och miljö - en analys av mål- Lars Bergman
. konflikter Handelshögskolan i Sthlm
10. Den internationella utvecklingen Kjell Andersen
ll. Svenskhälso-och sjukvård i ett interna- Åke Blomqvist
tionellt perspektiv University of Western Ontario, Ca-
nada
Det omedvetna valet nationell politik Expertgruppen för forskning om re-
. och regional obalans - gional utveckling
Kunskapsbildning för strukturell förny- Lennart Ohlsson
. else
Landsting Landstingsförbundet
.
Bostadsmarknadenunder 1990-talet Bengt Turner m.
. Statens institut för byggnadsforsk-
ning
Samhällsekonominstransportförsörj- Folke Snickars
. ning
I7. Privata tjänster Statens industriverk
18. Industrin till år 2000 - ett tillväxtde- Statens industriverk
cennium
Den svenskainkomst- och förmögen- Statistiska centralbyrån
. hetsfördelningen 1967- 1987
20. Primärkommuner Svenskakommunförbundet
21. Energipolitiken i ett samhällsekono- Statens energiverk
miskt perspektiv
22. Utbildning för 2000-talet Karl-Gustav Andrén, Erik Wallin
och Bengt Christer Ysander
23. Kvinnor och ekonomi Inga Persson-Tanimura m. ll.
Lunds universitet
24. Svensklönebildning - teori, empiri, Bertil Holmlund
politik Uppsala universitet
25. Miljöproblemen i framtiden Lars Lundgren m.fl.
zhlanrrxiärdâäiêñêér
26. Den offentliga sektorn
Sjtetanföfster
. t
. : kGus
..v
.
. .I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skanning och maskinläst text: Kungliga biblioteket (sou.kb.se). Maskinläsningen innehåller fel; kontrollera mot KB:s pdf.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (20)
20 kopplingar i 17 dokument.
- Skr. 2018/19:120 Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken s. 42 · s. 81 i texten
- SOU 2008:105 Långtidsutreningen 2008 Huvudbetänkande i texten
- SOU 2004:70 Tid och pengar - dela lika? s. 16 i texten
- SOU 2002:116 EU:s utvidgning och arbetskraftens fria rörlighet s. 214 i texten
- Ds 2002:9 Staten fick Svarte Petter : en ESO-rapport om bostadsfinansieringen 1985-1993 : rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi s. 67 · s. 77 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- JT 1994/95 s. 1123 s. 1125 i texten · dokumentnivå