SOU 1997:141

SOU 1997:141

309

Bilaga 1

+OMMITT©DIREKTIV

Boken och kulturtidskriften

Dir.

1996:85

Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996.

3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften. Utredaren skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på området är samt lämna förslag till fram- tida statliga insatser.

"AKGRUND

Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet behandlades litteratur- området av flera statliga utredningar i olika rapporter och betänkanden. Det gemensamma uppdraget för dessa utredningar var att hitta former för staten att främja en bokutgivning som präglades av mångfald och kvalitet och som skulle göra boken tillgänglig i hela landet. Se bl.a. 1968 års litteraturutredning och betänkandet Boken (SOU 1974:5), bokhandels- utredningen och betänkandet Stödet till bokhandeln (Ds U 1976:17), 1982 års bokutredning med betänkandet Läs mera! (SOU 1984:30).

De statliga stöd som riksdagen beslutat om mot bakgrund av utredning- arna har med några mindre undantag varit oförändrade sedan 1970-talet. Tyngdpunkten har legat på utgivningsstöd till bokförlagen. Därutöver har bidrag lämnats till utgivningen av lågprisserien En bok för alla och läs- främjande insatser i anslutning till denna utgivning. Ett visst stöd har också lämnats till bokhandeln. Ett särskilt distributionsstöd till bok- branschen upphörde i början på 1990-talet då branschavtalet på bok- marknaden sades upp. På kulturtidskriftsområdet lämnas sedan början på 1970-talet ett produktionsstöd som under senare år kompletterats med ett

310 "ILAGA

SOU 1997:141

utvecklingsstöd. Den senaste mera omfattande prövningen av statens insatser på bok- och kulturtidskriftsområdet gjordes av riksdagen inför budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU21, rskr. 1992/93:252).

I Kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) behandlas, förutom de traditionella statliga insatserna, även vissa andra omdebatterade åtgärder på litteraturområdet. Det gäller frågan om fria eller fasta priser på böcker, förslag om s.k. bokfrid, liksom förslag om lägre mervärdesskatt på böcker. Utredningen pekar i det sammanhanget på en rad problem för boken som förändringar i förlagsstrukturen, bokdistri- butionen samt att möjligheten att köpa äldre litteratur och klassiker är begränsad. Om bredden i bokutgivningen minskar bör, enligt Kulturutred- ningen, ytterligare åtgärder övervägas.

I propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framhåller regeringen att även om det finns en bred kvalitetsutgivning av litteratur tyder mycket på att den inte når ut till människor på det sätt som är önskvärt. Den statliga litteraturpolitiken etablerades i en tid då situationen på den svenska bok- marknaden såg annorlunda ut än i dag. Flera skäl talar därför för att en översyn bör göras.

Regeringen noterar i propositionen om kulturpolitik även att många kulturtidskrifter i dag har stora ekonomiska problem och att det finns en rik flora av kulturtidskrifter som av olika skäl står utanför det statliga stödsystemet. Kulturtidskrifterna har svårigheter att nå sin läsekrets och passar inte in i etablerade distributionsnät.

Mot denna bakgrund är det angeläget att en utredning tillsätts för att närmare kartlägga förhållandena på bokmarknaden och för att pröva de statliga insatserna. Utredningen bör även belysa kulturtidskrifternas situation och därvid redogöra för problem och tänkbara lösningar med hänsyn tagen till kulturtidskrifternas särart.

"OKMARKNADEN

År 1970 utgör en milstolpe i historien om den svenska bokmarknaden. Då upphörde bokbranschens generella dispens från bruttoprisförbudet, dvs. förbudet för en leverantör att binda en återförsäljare vid ett lägsta pris.

Samtidigt avskaffades det s.k. kommissionssystemet. Inför det nya syste- met med fria priser träffade branschorganen på bokmarknaden emellertid ett branschavtal - det s.k. fackbokhandelsavtalet - i syfte att det även i fortsättningen skulle finnas tillräckligt många bokhandlar som var välsor- terade med svensk litteratur. Fackbokhandelsavtalet innebar att bokhan- deln åtog sig en viss lagerhållning av aktuella titlar, medan förlagen förband sig att skicka ut en viss andel av sin nyutgivning i abonnemang till

SOU 1997:141

"ILAGA 311

bokhandeln. Avtalet omförhandlades flera gånger men behöll de grund- läggande inslagen från det ursprungliga avtalet.

Fackbokhandelsavtalet avskaffades år 1992 efter att parterna beslutat att inte förlänga det dåvarande avtalet. Sedan dess finns det inte längre något gemensamt branschavtal på den svenska bokmarknaden. Därmed är dagens bokmarknad i Sverige den mest avreglerade i Västeuropa.

Bokmarknaden har genomgått betydande strukturomvandlingar under de senaste decennierna. Förlagsstruktur, distribution och bokhandels- bransch har förändrats. I dag domineras t.ex. förlagsmarknaden av fyra stora förlagsgrupper och inom bokhandelsbranschen har det bildats olika kedjor. Affärsvillkoren avgörs i förhandlingar mellan den enskilda bok- handeln eller bokhandelskedjan å den ena sidan och varje förlag eller förlagsgrupp å den andra. Inom en snar framtid kan bokmarknaden komma att förändras än mer som en följd av informationsteknik och multimedia.

I den kulturpolitiska debatten om villkoren för den svenska bokmark- naden finns det en betydande oenighet om vad de senaste årens struktur- förändringar beror på och vad de inneburit för människors möjligheter att

ta del av en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Två olika synsätt kan urskiljas.

Enligt t.ex. Sveriges författarförbund innebär förlagskoncentrationen och kedjebildningen inom bokhandeln ett hot mot en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Det fria prissystemet har, enligt detta synsätt, medverkat till att bokhandeln fått en alltför hård konkurrenssituation, framför allt från bokklubbar, vilket bidragit till att många orter i dag saknar en bokhandel och till att utbudet av böcker numera domineras av anglosaxisk underhåll- ningslitteratur.

Enligt t.ex. Svenska förläggareföreningen har avregleringen på bok- marknaden bidragit till förekomsten av livskraftiga bokhandlare. Samtidigt har en samverkan inom bokhandelsledet medfört en förbättrad konkur- renskraft i förhållande till andra försäljningskanaler. De fria priserna har inneburit att olika distributionsvägar kunnat uppstå som effektivt verkar vid sidan av varandra.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling och de olika bil- der som ges av dagens situation är det angeläget att situationen klarläggs.

+ULTURTIDSKRIFTER

Många kulturtidskrifter har trots statligt stöd stora ekonomiska problem och det finns en rik flora av tidskrifter som av olika skäl står utanför det statliga stödsystemet. I strävandena att få ned produktionskostnaderna och att nå en större läsekrets används den nya informationstekniken (IT) i allt

312 "ILAGA

SOU 1997:141

större utsträckning. Den ekonomiska basen för kulturtidskriften är dock prenumerationerna.

Biblioteken har genom åren hållit en mycket god tillgång på kulturtid- skrifter. De flesta finns dock för läsning på biblioteket, inte för utlåning. Enligt bestämmelser i upphovsrättslagen är det möjligt för bl.a. folkbib- liotek att utan upphovsmannens samtycke för låntagare kopiera artiklar ur tidningar och tidskrifter. Bibliotekens prenumerationer har minskat efter år 1994.

Kulturtidskrifterna finns som regel inte att köpa i handeln. En orsak är att de som ger ut dessa inte har tillgång till de etablerade distributions- system som gäller för andra tidningar och tidskrifter. Upplagorna är för små, utgivningen är inte periodisk och kostnaderna för höga. Enligt Kulturutredningen utkommer hälften av alla kulturtidskrifter med 1 - 4 nummer per år och andelen kulturtidskrifter med månadsutgivning utgör endast ca 10 procent av samtliga utgivna titlar.

Den kvalificerade essän har länge haft en plats i kulturtidskrifterna. Den är en längre, genomarbetad artikel, byggd på omfattande inläsning och reflektion. En allt mer trängd ekonomi för kulturtidskrifterna riskerar både ett brett utbud och en kvalificerad essäistik.

5PPDRAGET

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften i Sverige. Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen i andra länder.

När det gäller bokmarknaden skall utredaren identifiera och synliggöra vad som begränsar människors möjligheter att ta del av en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Det kan t.ex. handla om förlagsstrukturen, förlagens utgivning, distributionen, samarbetsformer och kedjebildningar i branschen, bokhandelns situation, andra försäljningskanaler, sortiments- bredd i handeln, och försäljningspriset på kvalitetslitteratur. Utredaren skall även göra en bedömning av kvalitetslitteraturens ställning på folk- biblioteken, t.ex. hur tillgänglig den är och i vilken omfattning den sprids.

När det gäller kulturtidskrifterna skall utredaren bedöma möjligheten att främja en fortsatt bred utgivning av tidskrifter som når en vid läsekrets. Det kan t.ex. gälla utgivningsstrukturen, distribution och tidskrifternas utnyttjande på bibliotek. I anslutning till detta utnyttjande skall de upp- hovsrättsliga problemen belysas.

Utredaren skall vidare pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på bokens och kulturtidskrifternas område är och lämna förslag till framtida statliga insatser. Utgångspunkten för utredarens ställnings- tagande i denna del skall vara den inriktning som regeringen anger för

SOU 1997:141

"ILAGA 313

statens framtida insatser för litteraturen och språket i proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. Det handlar om att statens insatser skall stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur samt öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Vidare skall staten medverka till att barn och ungdom har tillgång till litteraturen och på kulturens område stödja en informationsteknik i allmänhetens tjänst. Kulturtidskrifterna och det svenska språket skall värnas.

I utredarens uppdrag ingår även att lämna förslag på statistik- och ana- lysmetoder som gör det möjligt att kontinuerligt följa utvecklingen på den svenska bok- och kulturtidskriftsmarknaden. Därvid bör också strävanden som görs internationellt, bl.a. inom EU, att nå fram till en jämförbar statistik studeras.

Förslagens ekonomiska effekter för staten skall redovisas. I budgetpro- positionen för år 1997 anger regeringen ramarna för statens insatser på litteratur- och kulturtidskriftsområdet för de närmaste tre åren. Förslag som ej ryms inom dessa ramar skall åtföljas av förslag till annan finan- siering inom utgiftsområdet. Det ingår inte i utredarens uppdrag att pröva frågor om mervärdesskatt.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om redovisning av re- gionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av jämställdhetspolitiska aspek- ter (dir. 1994:124) och om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Utredaren skall vidare beakta regeringens och riksdagens beslut om former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m. (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr. 1995/96:79).

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 augusti 1997.

(Kulturdepartementet)

SOU 1997:141

315

Bilaga 2

Media och berättande

!V 0ETER '¤RDENFORS

PROLOG

Ett oöverträffat sätt att fånga människors intresse är att BER¤TTA en god historia. Berättandet är lika gammalt som människan: Man kan argu-

mentera för att uppkomsten av narrativer hänger nära samman med ut- vecklingen av den moderna människan - (OMO SAPIENS (se Donald

1991). Berättarkonsten har haft ett oöverträffat inflytande på männi-

skans kulturella utveckling. Walter Ong (1990, s. 161) ger följande omdöme i sin bok -UNTLIG OCH SKRIFTLIG KULTUR : "På sätt och vis är

berättandet den förnämsta av alla verbala konstformer eftersom det lig- ger bakom så många andra konstformer, ibland även de mest abstrakta."

I denna artikel vill jag spekulera över hur utvecklingen av de mo- derna medierna kommer att påverka berättandet och berättandets förut- sättningar i framtiden. Hur kommer exempelvis berättelser i MULTIMEDIA att se ut om några år? Som underb yggnad till de trender jag vill peka på skall jag först presentera några drag i den historiska utvecklingen av

olika media. Ett genomgående fenomen är att tillkomsten av ett nytt medium också har gett upphov till NYA FORMER av berättande. En annan

ofta förekommande effekt är att de narrativa former som uppstår när ett nytt media tillkommer också får återverkningar på berättandet i de gamla medierna. De centrala frågorna blir därmed:

· Vilka nya berättarformer kommer multimedia och andra tekniker att ge upphov till?

· Hur kommer dessa berättarformer att påverka redan existerande former?

Att berätta är ETT sätt att förmedla kunskap. Kunskap har vi i våra huvuden. När vi löser ett problem utnyttjar vi saker som vi vet, även

om det ibland kan vara svårt att ur det inre få fram det man lärt sig. I vår tid utnyttjar vi också allt mer YTTRE medier för att komplettera vår

kunskap. De kraftigt ökade lagringsmöjligheterna har lett till en kraftig förskjutning av var informationen finns. När vi vill veta något måste vi allt oftare leta upp det på yttre lagringsställen. Informationen finns för-

316 "ILAGA

SOU 1997:141

packad i olika sorters lådor - i böcker och datorer, på magnetband och disketter. 1

Den moderna trenden att lagra information i yttre medier har, med teknikens hjälp, accelererat under det senaste århundradet. Det tryckta ordet, i form av böcker och tidningar, har blivit var mans egendom. Med tillkomsten av fotografiet fick vi ett effektivt sätt att bevara syn- intryck. Rörliga bilder firar nu 100-årsjubileum, och Edisons teknik för att lagra ljud är bara några år äldre. Under det senaste decenniet har de elektroniska medierna kommit att i allt större omfattning användas för lagring av många sorters information.

Sett ur ett evolutionärt tidsperspektiv är denna hantering av den mänskliga kunskapen mycket ny. De allra första yttre lagringsformerna är bilder. De äldsta bevarade spåren är grottmålningar som är i runda tal 40 000 år gamla. Skriftspråket uppstod för ungefär 5 000 år sedan. Men det är först med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen på 1400- talet som lagrad information blir mer allmänt tillgänglig. I människo- släktets historia är denna tidsperiod inte mer än ett andetag. Följande tabell ger en grov uppskattning av de olika sätten att lägga kunskap utanför våra egna huvuden. 2

-%$)%2.!3 …,$%2

·

Mimande, dans

» 1 500 000 år

·

Talat språk

» 300 000 år

·

Bilder

» 40

000 år

·

Skrift

» 5 000 år

·

Tryckta böcker

» 500 år

·

Fotografi

» 150 år

·

Inspelat ljud

» 100 år

·

Tecknad serie

» 100 år

·

Film

» 100 år

·

Datorer

» 50

år

·

TV

» 50

år

·

Multimedia

» 10

år

1 Se Gärdenfors (1996), kap. 1.

2 De första tidsuppskattningarna skall tas med en rejäl nypa salt.

SOU 1997:141

"ILAGA 317

Utvecklingen av media och olika narrativa former

I detta avsnitt skall jag ge en rask genomgång av hur olika media gett upphov till olika narrativa former. Jag går igenom dem i ungefär den historiska ordning de uppstått.

1. Med hjälp av sin kropp har människor berättat även innan det fanns talat språk. -IMANDE och DANS är de äldsta narrativa formerna.

Mimandet har en klart berättande struktur medan dansens berättelse- form är mer expressiv - den framställer emotioner snarare än händel- ser. Båda formerna möter publiken främst visuellt, men kan komplette- ras med ljud eller sång; och de är dynamiska. De narrativa formerna har sina begränsningar eftersom det bl.a. är svårt att uttrycka skillnader mellan det närvarande och det frånvarande och mellan verkligt och

påhittat.

2. Det TALADE SPR¥KETS uppkomst innebär en revolution som utökar uttrycksmedlen enormt. Den ursprungliga användningen av det talade språket har förmodligen varit att förmedla information om sociala rela- tioner (Dunbar 1997), men även att ge praktiska upplysningar rörande jakt och samlande. Småningom har språket kommit att användas i berättelser för att beskriva verkliga eller mytiska händelser. Berättandet är huvudsakligen monologiskt till skillnad från samtalet eller dansen som utförs gemensamt. Det muntliga berättandet blir med tiden så vik- tigt att en del personer får det som yrke; de blir sagoberättare eller bar- der om berättandet kombineras med sång. Hela kulturer bärs upp av narrativer. 3

En originell idé om språkets uppkomst presenteras av den engelske

antropologen Robin Dunbar (1997). Han hävdar att språket inte främst har använts för kommunikation, utan för att stärka de SOCIALA BANDEN

mellan medlemmarna i en grupp. Som socialt kitt kan språkljuden ha

ersatt den putsning av pälsen som apor ägnar varandra. Enligt Dunbar har språket ursprungligen varit EMOTIONELLT snarare än informativt. En konsekvens av hans resonemang är att SKVALLER kan ha varit (och fort-

farande vara) en viktigare användning av språket än exempelvis upp-

lysningar om var jaktbyten finns att hämta.

Även om (OMO SAPIENS var de första som hade ett talat språk, så tog det lång tid innan ett språk med en GRAMMATIK i modern mening upp-

stod. Med tempus och andra grammatiska markörer kan man skilja mellan om det man berättar verkligen har hänt, förutspås att hända, eller bara är fantasi. Tonfallet i talet används för att uttrycka emotioner och attityder. Dessa aspekter av ett budskap måste beskrivas indirekt i

3 Se von Platen (1985).

318 "ILAGA

SOU 1997:141

det skrivna språket. Berättaren använder sig ofta av en viss mimik som kompletterar berättelsen. Även denna försvinner i skriftspråket. Berät- taren har också sin publik närvarande vilket ger möjlighet till inter- aktion.

Det är svårt att veta vilka former av berättande som uppstått först. Myter och sagor har varit viktiga kulturbärare. De har också innehållit mycket av den kunskap som ett samhälle lagrat på sig. Innan de yttre medierna fanns fick man hålla all kunskap i huvudet. Ong (1990) skri- ver: "Man vet det man minns". (s. 46) "Hur skulle man någonsin kunna återkalla i minnet det man med så mycken möda kommit fram till? Det finns bara ett svar: Tänk tankar som går att komma ihåg. I en primärt talspråklig kultur måste man, för att lösa problemet med att kvarhålla och minnas en omsorgsfullt artikulerad tanke, tänka enligt minnestek- niska mönster, utformade för att göra en muntlig upprepning möjlig." (s. 47) "Därför måste tanken röra sig långsammare framåt i talspråkliga sammanhang och hålla allt sådant nära uppmärksamhetens fokus som den redan behandlat. Redundans, omtagning av det just sagda, håller både talaren och lyssnaren kvar i samma spår." (s. 53)

3. 4EATER är en annan form av berättande som kombinerar det kroppsliga mimandet med det muntliga berättandet. Traditionellt har

aktörernas möjligheter att påverka berättelsen varit mer begränsade än för en muntlig berättare. I OPERAN gör det musikaliska elementet berät- telsen ännu mer expressiv.

4. De första berättelser som förläggs utanför människornas huvuden

är BILDER . Bildmediet är rent visuellt och statiskt. Men det är fullt möj- ligt att använda bilder för berättande: Man kan rita en jakthistoria med

en serie bilder. En sådan bildserie kan också fungera som ett MIN NESST¶D för en muntlig tradition. Ett senare exempel är de bildtapeter

som berättar om exempelvis krigståg eller religiöst betydelsefulla hän- delser. Dans och mimande kan i en mening också beskrivas som att de visar bilder. Men en karakteristisk egenskap hos bilder och andra

senare yttre medier är att publiken inte behöver (eller inte ens bör) vara N¤RVARANDE när berättelsen skapas. 4

5. Det är främst genom SKRIFTEN som berättelser lagrade på yttre medier har kommit att få en genomgripande betydelse för oss. "Mer än någon annan enskild uppfinning har skrivkonsten omformat det mänskliga medvetandet." (Ong 1990, s. 94) Den moderna skriften är

visuell, men symbolisk i stället för avbildande, och, i likhet med en bild, statisk. Skriften utvecklas från en BILDM¤SSIG form till en IDEOGRA

4 Ong (1990, s. 119) noterar: "Att skriva är en solipsistisk handling. Jag är just nu i färd med att skriva en bok som jag hoppas kommer att läsas av hundratusentals personer, och jag måste därför isolera mig från alla människor."

SOU 1997:141

"ILAGA 319

FISK (t.ex. hieroglyfer och kinesiska ideogram). Slutligen uppstår en FONOLOGISK form av skriften där bildelementen är borta och ersatta med

representationer av de enskilda språkljuden. 5

Ett språk uppträder vanligen i många olika dialekter. När man väljer en fonologisk representation måste man välja vilken dialekt som repre-

senteras. En alfabetisk skrift, en "grafolekt", kommer därför att fungera NORMERANDE för talspråket. (Detta är ett första exempel på att ett nytt

medium påverkar användandet av ett äldre). Samma sak gäller inte för de ideografiska skrifterna. De kinesiska dialekterna är så pass olika att det hade varit svårt att ha ett enhetligt alfabet för dem. Men genom att orden representeras som idéer och inte som ljud kan alla kineser förstå samma skrift.

Ong påpekar att skriften ger upphov till ett större ordförråd: "Brukare av en grafolekt som Standard English har tillgång till ett ord- förråd som är hundratals gånger större än det som något muntligt språk kan uppbringa. I en sådan språkvärld är ordböcker den oundgängliga förutsättningen" (Ong 1990, s. 27). 6 "[G]rafolekten förfogar över resur- ser av en helt annan storleksordning än dialekten." (Ong 1990, s. 126)

Talat språk är bundet till ett visst sammanhang och uttrycks med tonfall och mimik som kan vara mycket mer laddat än det "bokstavliga" budskapet. 7 Allt detta går förlorat när språket fästs på en papperssida.

MacLuhan (1962, s. 83) påminner om att läsning under medeltiden var liktydigt med högläsning - texten överfördes till det muntliga. Det är först efter att tryckkonsten etableras som man börjar läsa TYST . Därmed kopplas munnen bort från läsprocessen.

Inte förrän vi får ett alfabetiskt skriftspråk blir vi medvetna om språkets LJUDSTRUKTUR och dess grammatiska uppbyggnad. Det är skrift-

språket som gör det möjligt att spekulera över språkets struktur snarare än tvärtom. 8 "Ironin är att när man lär sig att läsa, lär man sig att höra tal på ett nytt sätt!" (Olson 1994, s. 85)

En orsak till denna nya medvetenhet är att de tankar som uttrycks bryts loss från sin KONTEXT i det skrivna ordet. "Allt eftersom bok-

tryckarkonsten fick ett allt djupare inflytande började man uppfatta en bok som ett föremål som 'innehöll' information, av t.ex. naturveten-

5 Se Donald (1991) s. 278.

6 "Försök tänka er en kultur där ingen någonsin har 'slagit upp något'. I en primärt talspråklig kultur är uttrycket 'att slå upp något' en tom fras" (Ong 1990, s. 44).

7 Ong (1990, s. 126) skriver: "Orden får sin betydelse bara genom de ofrån- komliga, faktiska sammanhang där de förekommer och dessa sammanhang är inte, som i lexikon, bara ord, utan omfattar också gester, röstvariationer, ansiktsuttryck och hela den mänskliga, existentiella omgivning där det verkliga, talade ordet alltid förekommer."

8 Se Olson (1994), s. 68.

320 "ILAGA

SOU 1997:141

skaplig eller skönlitterär art, och i allt mindre grad som ett nedtecknat yttrande." (Ong 1990, s. 146) Idén om att skriftspråket har en självstän-

dig mening som är oberoende av författaren och läsaren etableras först på medeltiden - det är då texten får BOKSTAVLIG betydelse som inte för-

ändras när kontexten ändras. Grammatiska markörer blir viktiga för skriftens entydighet. Skriftspråk använder exempelvis fler ord än talet för att berätta en historia.

Olson (1994, s. 111) argumenterar för att skriftspråket med olika medel måste KOMPENSERA för den del av det språkliga budskapet som

förmedlas av tonfall, rytm och betoning. Han visar exempelvis att språkliga beteckningar för talakter som exempelvis "hävda", "förklara" och "föreslå" också uppstår först under medeltiden. Sådana markörer behövs inte i en muntlig tradition där talakten uttrycks direkt med sats- melodi och andra medel.

När skriften utvecklades för ungefär 5 000 år sedan användes den framför allt för bokhållning vid affärer och i juridiska sammanhang. 9 Det dröjer innan skriften utnyttjas för att nedteckna muntliga berättelser och då används skriften mest som ST¶D för det muntliga berättandet. Ong (1990, s. 37) noterar: "Det innebar att man inte längre lagrade kunskap med hjälp av minnestekniska formler utan med hjälp av skriven text. Detta öppnade sinnet för ett mer originellt, mer abstrakt tänkande."

Redan Platon uppvisar en kluven inställning till skriftspråket. Å ena sidan är det genom att skriva ned sina dialoger som hans filosofiska

lära är den första som till fullo kan bevaras till eftervärlden. Å andra sidan anser han att skriften UTARMAR minnet. I dialogen &AIDROS låter

han Sokrates säga: "Den som således tror, att han kan lämna efter sig en lära i skrift, och den som tar emot den ur en bok såsom vore det ett tydligt och säkert ord, han är mycket enfaldig [...], han inbillar sig, att det skrivna ordet har annan uppgift än att utgöra en påminnelse om något för den, som redan känner det."

I samma dialog berättar Sokrates om guden Teut som bland annat uppfann bokstäverna. Han ville ge dem i gåva till den egyptiske kungen Tamus. Men kungen avböjde. Han befarade att de skulle "skapa glömska i lärjungars själar [...] ty i förtröstan på skriften skall de hämta minne utifrån, från de främmande tecknen och ej från sitt eget inre". Tamus fortsätter: "Din uppfinning hjälper dem inte att få ett gott minne, utan ersätter deras eget dåliga minne. [...] De kommer att få höra mycket men inte lära sig något; de kommer att inbilla sig att de vet mycket men ändå vara okunniga i allmänhet; de kommer att bli odräg- liga att umgås med, sedan de blivit självkloka i stället för kloka."

9 Se Ong (1990), s. 102-103.

SOU 1997:141

"ILAGA 321

Som Platon är väl medveten om gör skriftspråket att

MINNESF¶RM¥

GAN får en ny roll. Vårt begränsade arbetsminne gör att människorna i en renodlat muntlig kultur får använda speciella trick för att minnas. I sådana kulturer uppstår särskilda minnesexperter: barder, sagoberättare, lagkloka, schamaner osv. I samhällen som har externa minnen behövs inte dessa personer längre. Vi använder oss i stället av uppslagsböcker eller CD-ROM-skivor. Vårt arbetsminne kan behandla det yttre mediet en bit i taget. Clark (1997, s. 180) formulerar det elegant: "Våra hjärnor gör världen så smart att vi lugnt kan vara dumma".

Det är först med den tryckta boken som skriften utvecklar sina egna berättarformer med romanen som det främsta exemplet. Följande citat från Ong ger några exempel på hur skriftliga narrativer uppstod: "Boktryckandet bidrar till att skapa tätare slutna verbala konstformer, i synnerhet inom berättarkonsten. Fram till boktryckarkonstens tid var det enda linjärt utarbetade längre berättelseförloppet det som fanns i dramat, som ända från antiken kontrollerades av skrivkonsten. Euripi- des' tragedier var texter som skapats i skrift och sedan ordagrant lärts in utantill för att presenteras muntligt. Med boktryckarkonsten utsträcks den fasta planläggningen av handlingen till att gälla även de längre berättelserna - romanen fr.o.m Jane Austens tid - och den når sin höjd- punkt i detektivberättelsen." 10 (Ong 1990, s. 153-154, se också s. 170- 171) "I en talspråklig kultur har man i själva verket ingen erfarenhet av epikens och romanens längre linjära intrig. Man kan inte ens organisera kortare berättelser så att de på ett noggrant uttänkt, obevekligt sätt steg- ras mot en klimax, något som litteraturläsare under de senaste 200 åren har lärt att förvänta sig - och under de senaste decennierna medvetet

börjat nedvärdera." (Ong 1990, s. 164, se också s. 166).

4IDNINGARNA utvecklar en delvis annan språkform. Texten är inte helt linjär eftersom man går in i den via olika rubriker. Inom varje arti-

kel finns sedan en hierarki av text: rubrik, ingress, brödtext. När TELE GRAFEN utvecklas går det mycket snabbt för en nyhet att nå publiken

vilket gör hela världen mer närvarande. Det är intressant att notera att telegrafens budskapsform i sin tur påverkar tidningsspråket till att bli kortare och ettrigare.

I samband med boktryckarkonsten får vi också ett uppsving för användningen av kartor, diagram, scheman och liknande visuella repre- sentationer. 11 Dessa representationer påverkar vårt sätt att se på världen: "Cooks resor skall därför inte bara ses som att han satte

10 "Varför har ingen skrivit en ordentlig detektivberättelse före 1841?" (Ong 1990, s. 166)

11 Se Olson (1994), kap. 10.

322 "ILAGA

SOU 1997:141

världen på papper, utan att han utforskade världen från kartans synpunkt." (Olson 1994, s. 212). "Pappersvärlden var därför inte bara ett medel för att samla och lagra det som alla visste. Det handlade snarare om att uppfinna de begreppsliga redskapen för att kunna samordna brottstyckena av geografisk, biologisk och mekanisk och annan kunskap som hade inskaffats från många källor till en passande och gemensam referensram." (Olson 1994, s. 232). "Vår moderna uppfattning av världen och vår moderna uppfattning av oss själva är, så att säga, biprodukter av att uppfinna en värld på papper." (Olson 1994,

s. 282)

6. &OTOGRAFIET , som utvecklas under 1800-talets första hälft, är det

första mediet där människans tänkande inte är direkt involverat i ska- pandet av representationen, dvs. bilden, utan detta sker på ett MEKANISKT

sätt. Som en följd av detta har fotografier ansetts vara SANNA represetationer av verkligheten - kameran ljuger aldrig. Den bild- skapande människan, å andra sidan, TOLKAR alltid sitt material och det krävs stor skicklighet för att göra bilder "verklighetstrogna". Liksom tidigare bilder har fotografier kommit att användas som minnesstöd för berättande - tänk bara på alla kringresande föreläsare med sina diabildspel. 12 Fotografiet gav till en början knappast upphov till någon egen berättarform, men kom senare att användas som en konstform i

form av fotomontage.

7. Även det INSPELADE LJUDET , först hört på Edisons fonografrullar 1877, skapas genom en mekanisk process och är därmed också en

direkt representation av verkligheten. Det är först med hjälp av detta medium som det muntliga berättandet kan BEVARAS direkt. Tidigare har

man varit tvungen att överföra berättelserna till skriven form och då försvinner många aspekter: dialekt, röstkvalitet, tonfall, betoning och den talade rytmen. Dessutom är den språkliga grammatiska formen betydligt striktare än den talade. Men det visuella momentet av en talad berättelse försvinner i en inspelning eftersom den inte bevarar berättar-

nas mimik eller gester.

2ADION har många egenskaper gemensamma med det inspelade lju-

det och utnyttjar inspelningar i hög grad. Men radion införde också direktsändning vilket ger en ökad N¤RVAROK¤NSLA för publiken (det är en

väsentlig skillnad i upplevelsen att höra ett direktreferat av en fot- bollsmatch och att höra referatet i efterhand). Möjligheten till direkt- sändning kom att dramatiskt påverka journalistiken, dels genom munt- ligheten och dels genom närvaron. De skrivna tidenderna har ju inte dessa möjligheter.

12 Eller moderna föreläsare med sin uppsättning overheadbilder.

SOU 1997:141

"ILAGA 323

När det gäller berättarformen ger det inspelade ljudet den muntliga traditionen en viss renässans i seklets början. Effekten kunde ha blivit ännu mer genomgripande om muntligt framförande hade givits en större tyngd i skolans undervisning. Radioteatern uppstår som en ny konstform som naturligtvis saknar det visuella momentet, men som ger stora publikgrupper tillfälle att till en låg kostnad uppleva dramatiska förlopp. En annan skillnad jämfört med vanlig teater är att publikens reaktioner inte kan påverka skådespelarna.

8. &ILMEN fyllde nyligen 100 år (en föregångare var Edisons ki- netoscope). Liksom fotot skapas den genom en mekanisk process. Omtagningar, scenografi och klippning ger dock filmaren stor frihet att skapa ett eget bildspråk. På samma sätt som teater presenterar filmen en berättelse dynamiskt och visuellt. Småningom kom även ljudfilmen som lade till ytterligare en dimension. Journalfilmerna gav publiken ännu större närvarokänsla än vad en tidning eller en ljudinspelning kunde erbjuda. Det dröjer dock till televisionens genombrott innan vi får direktsändningar av rörliga bilder.

Det tog tid innan filmen fann sin egen konstnärliga berättarform. De första bilarna var motoriserade hästdroskor - tidig film var inspelad teater. Filmtekniken erbjuder många möjligheter som inte går att skapa på en teater, men det dröjde innan dessa utnyttjades fullt i det konstnär-

liga skapandet (svensk film var föregångare i flera avseenden). Genom klippning kan man skapa TRICKFILM vilket ger nya metoder att berätta

overkliga förlopp; 13 man kan göra snabba scenbyten och hopp i tiden; och kameran ger genom närbilder, zoomningar och vinkelbyten mycket större visuell dynamik än vad som ges av en teater. Detta skapar en annan sorts närvaro för publiken än vad teatern erbjuder: Teaterstycket äger rum med närvarande skådespelare, medan filmens närbilder och vinkelval i stället skapar en större intimitet med skådespelarna.

Filmens narrativa struktur får återverkningar på litteraturen. Flera författare, exempelvis William Burroughs, börjar arbeta med en cut-up- teknik inom texterna. Här ser vi alltså ytterligare ett exempel på att ett nytt mediums narrativa form påverkar en redan etablerad.

En berättarform som tycks vara sent utvecklad är filmad dans. På samma sätt som filmen kom att förändra teaterns berättarform, kan den förändra dansens. En originell kombination av medier är Laterna Magica i Prag där svart teater, film, dans, inspelad musik och ljus- effekter används för att skapa en mångfasetterad berättelse. Detta är multimedia utan datorer.

13 Ett tidigt exempel är den svenska kortfilmen (¤XAN .

324 "ILAGA

SOU 1997:141

9. 4ECKNADE SERIER uppstod i den form vi känner den nu först på 1890-talet. 14 Det är egentligen förvånande att de inte kommit tidigare - trycktekniken har funnits länge. Det karakteristiska för serien är att den kombinerar text med bilder som representerar ett dynamiskt förlopp. Med tekniskt enkla och billiga medel kan man förmedla många aspek- ter av ett händelseförlopp.

Som berättelseform har serierna använts huvudsakligen som under- hållning, men under senare årtionden har mediet utvecklats till en rik- haltig konstform. För barn och ungdomar har tecknade serier i stor om- fattning kommit att ersätta traditionella böcker. Ett försök att bibringa ungdomar det traditionella kulturarvet med hjälp av serier var de

"Illustrerade Klassiker" som gavs ut under 1950-talet.

En utvidgning av denna narrativa form är TECKNADE FILMER . Sådana filmer har huvudsakligen använts som underhållning för barn och de

har varit ganska marginella som "seriös" konstform. (Det finns en del originella ansatser som t.ex. Viking Eggelings $IAGONALSYMFONIN som

tecknades direkt på filmremsan. Ett något bisarrt exempel är Disneys &ANTASIA som bäst kan beskrivas som illustrerad klassisk musik - 3VAN

SJ¶N dansas av flodhästar.) Den konstnärliga inriktningen kan nu komma att snabbt utvecklas i och med att vi får nya tekniker för dator- animation.

10. 4ELEVISIONENS uppkomst förser oss med en massproduktion av rörliga bilder. Bilderna flyttar in i vardagsrummet. Som berättarform påminner televisionen om filmen, även om tempot i bildväxlingarna skruvas upp och man använder fler närbilder. TV-produktioner erbju-

der i allmänhet en mer tolkningsmässigt lättillgänglig produkt än lång- film (i många program markeras det exempelvis N¤R man skall skratta). Fast direktsändning ökar naturligtvis närvarokänslan ytterligare. Sa- tellitsändningar gör att vi kan vara "närvarande" var som helst på jor- den. Televisionen leder till att en journalistik som kombinerar ord med bilder utvecklas. Trenden har gått från att bilderna belyser orden till att orden förklarar bilderna.

11. En form för att skapa berättelser som varit underskattad men

som förmodligen får stor betydelse för framtida narrativa former är de ROLLSPEL som blev populära under slutet av 1970-talet. De sammanfattas

ofta under kategorin "Dungeons and dragons". I dessa spel skapar del- tagarna själva sina rollkaraktärer som sedan sätts in en ramberättelse där såväl spelarnas val som spelledaren och slumpen avgör hur berät-

telsen/spelet utvecklas.

En variant är de ROLLSPELSB¶CKER där läsaren följer en äventyrstext tills man kommer till en punkt där man väljer en handling som

14 T.ex. "The Yellow Kid" och "Knoll och Tott".

SOU 1997:141

"ILAGA 325

bestämmer fortsättningen. Beroende på valet hoppar man till olika ställen i boken. Boken läses alltså inte linjärt utan snarare labyrintiskt. Målet med läsandet är att göra sådana val att hjälten/läsaren lyckas lösa ett antal uppgifter som leder till det lyckliga slutet på äventyret (hjälten dör vanligen om man gör fel). Denna narrativa form, som presenteras i vanligt bokformat, ger alltså läsaren en viss möjlighet att interagera med berättelsen.

$ATORSPEL fick en explosionsartad spridning när persondatorerna

kom. De bygger till en del på rollspelens struktur och är på grund av den elektroniska styrningen mer direkt INTERAKTIVA än rollspelen. Inom

dessa spel kan man se en snabb utveckling av berättarformen. Den första generationen var helt textbaserad. 15 Programmet presenterar en snutt av berättelsen och publiken får, på samma sätt som i ett rollspel, välja en handling vilken skrivs in som text. Valet styrde sedan fortsätt- ningen. Nästa generation spel lade till grafik som gav en visuell dimen- sion åt berättelsen. 16 Spelen styrs inte längre enbart med tangentbordet utan framför allt med joystick eller med datormus. Det är värt att notera att detta innebär att användarna i viss mån interagerar motoriskt med den "berättelse" som uppstår i spelet.

Men den konstnärliga kvaliteten av dessa spel var ganska begrän- sad. De gav upphov till "platta" berättelser enligt Ongs (1990, s. 173) karakteristik. Det finns dock en del datorspel med högre kvalitet. Ett exempel är MYST som på ett ganska sofistikerat sätt kombinerar grafik med en ramberättelse på nivå med en god äventyrsbok. Publiken åter- skapar själv berättelsen genom sina handlinger i spelet. Historien har en "rund" karaktär enligt Ongs kriterier.

Hur berättar man med multimedia?

Datorerna ger oss kraftiga verktyg för att utveckla olika former av berättarmedier. De har redan påverkat vårt förhållande till skrivandet. På grund av att man med ett par knapptryckningar eller musklick kan klippa, kopiera, och klistra in textsnuttar har vi blivit mycket mer effektiva i vårt skrivande. Man behöver inte mödosamt renskriva ett utkast till ett manus, utan slutversionen växer nästan kontinuerligt fram. Effektiviteten har dock vissa negativa följder: vi producerar längre och mer urvattnade texter än förr.

De första "ordbehandlingsprogrammen" var datoriserade skriv- maskiner. Utvecklingen av dessa program har sedan gått i riktning mot redaktions-, layout- och tryckeriverksamhet i den form som kallas

15 Ett typexempel är spelet Zork.

16 Ett spel som King's Quest är ett typiskt exempel.

326 "ILAGA

SOU 1997:141

"desktop publishing". Programmen erbjuder därför mycket bredare produktionsmöjligheter än en penna eller en skrivmaskin. Medaljens baksida är att det blir frestande att lägga mer kraft på layout och effek- ter än på texten själv.

De första datorproducerade berättelserna är enbart motoriserade böcker. Brody (1996, s. 17) skriver: "Som vi implementerar dem idag är dynamiska media på datorn inte mer begreppsligt utvecklade än vad filmen var 1903. Då hade filmen rört sig bort från det statiska inspelan- det av teaterpjäser mot det första stadiet av verkligt filmiskt berättande. [...] Därför ser vi elektroniska böcker, digital film, samplat ljud, men inget fullt utvecklat nytt kommunikationsparadigm". 17 Vad kommer att hända med berättelsernas form när multimedias potential utnyttjas i högre grad?

Jag skall försöka identifiera några trender som jag sätter samman under sex huvudrubriker. Det finns ett terminologiskt problem: Vad skall man kalla "användaren" av en multimediaberättelse - lyssnare, läsare, eller publik? Jag väljer att använda ordet "publik" även om det ofta bara rör sig om en enskild person.

+OMBINATIONER AV MEDIA

I multimedia kan man klippa ihop olika narrativa former. Tekniken ger

därför tillgång till alla komponenter som filmproduktion och skrivande har och erbjuder dessutom möjligheter till INTERAKTIVITET . Det finns såle-

des en stor potential för konstnärlig utveckling och det är riskabelt att sia om vilka berättarformer detta kan ge upphov till. 18 Som ett exempel kan jag nämna en flexibilitet som varken finns i det skrivandet eller i den traditionella filmen, nämligen att ha FLERA informationsfönster

17 Han gör också en tankeväckande jämförelse när det gäller tekniken: "På tjugotalet var skivspelare kopplade med böjliga axlar till filmprojekter för att garantera synkron projektion av ljud och bild, en teknologi som inte överlevde. När jag ser på min vanliga multimediautrustning får jag liknande känslor; det finns fortfarande en direkt relation mellan multimedias komplexitet och mängden av kablar som behövs för att koppla ihop delarna", (Brody 1996, s. 19)

18 Blase (1997, s. 189-190) noterar om konferensrapporter producerade som multimedia: "Man kan vara betydligt friare om man producerar eller erbjuder material för en CD-ROM utifrån ett film- eller interaktivt manuskript och endast för detta ändamål. Den journalistiska metoden förvandlas till en litterär metod. En aldrig tidigare skådad mångfald material erbjuds i ett virtuellt rum, som användaren ser ut att ha fri kontroll över. På samma sätt som känslor och upplevelser återspeglades i litteraturen på 20-talet och i filmen på 60-talet kommer dessa inom kort att brännas in i huvudet på den som använder den nya mediaformen CD-ROM. Vid sidan av alla sina andra egenskaper är CD-ROM kommunikationssamhällets ideala roman".

SOU 1997:141

"ILAGA 327

aktiva samtidigt. Varje fönster kan innehålla sin egen narrativa form - ett fönster kan visa text, ett annat teckningar och ett tredje en film. Inom filmen har detta först nyligen börjat utnyttjas som en del av berättandet (t.ex. i Peter Greenaways filmer). Multimedias narrativa form har därmed börjat få återverkningar på filmkonsten. Ett annat exempel är att man i multimedia har en viss kontroll över förloppet - man får tillfälle att stanna upp och reflektera innan man går vidare (samma sak gäller i begränsad omfattning för videofilmer). Publiken kan välja sitt eget tempo. På bio rullar filmen obönhörligen på.

Multimedia gör det möjligt att ge komplexa presentationer av ett fenomen, vilket gör att publiken i viss mån kan välja vilket medium man vill använda. I t.ex. ett multimedialt fågellexikon kan de olika arterna, förutom en text och en bild som i traditionella böcker, presen- teras med en filmsekvens som visar fågeln i flykt och en ljudsnutt med fågelns läte.

Möjligheten att välja medium gör att multimedia kan göra berättel- ser tillgängliga för en ST¶RRE PUBLIK . För exempelvis personer med olika

former av handikapp kan ett medium delvis komma att ersätta ett annat. Multimedia kan således hjälpa dessa människor att ta del av olika kul- turyttringar som nu är otillgängliga för dem.

&¶RGRENADE HISTORIER

De tidiga elektroniska dokumentformerna var baserade på dem som

länge funnits på papper. Men ganska snart uppstod en ny form som kommit att kallas HYPERTEXT . Ett textstycke innehåller ett antal val-

möjligheter som anger olika alternativa fortsättningar eller fördjup- ningar av berättelsen. I viss mån är detta en parallell till rollspelen: som en del av spelet väljer publiken mellan olika fortsättningar av berättel- sen, ofta genom att ange en handling som ens alter ego (hjälten) skall utföra. Detta ger upphov till alternativa vägar i storyn.

En annan aspekt av hypertext är att publiken kan ges tillfälle att ställa frågor och på detta sätt tränga in på djupet i berättelsen. En kon- sekvens för berättandet är att i huvudspåret av en berättelse behöver inte allt berättas utan det kan på begäran hämtas in vid fördjupnings- punkter i (den multimodala) storyn. Dessa möjligheter gör att publiken kan interagera med berättelsen på ett varierande sätt.

I den klassiska retoriken planerade man sitt tal genom att placera det som skulle sägas vid bestämda LOCI . I hypertexter får sådana loci en konkret betydelse då det finns bestämda platser i det förgrenade mate-

rialet där en viss information återfinns. En nackdel med hypertext måste dock påpekas. I traditionell linjär skrift kan man F¶RUTS¤TTA att

328 "ILAGA

SOU 1997:141

läsaren vet det som stått tidigare i texten och man kan referera till detta på olika sätt (t.ex. med pronomen); i en hypertext däremot kan läsaren komma till ett ställe i texten från många olika vägar och all relevant information måste således finnas tillgänglig där.

-UNTLIGHETENS ¥TERKOMST

Det verkar som om mycket av talekonsten kan få en förnyad betydelse vid uppbyggnaden av berättelser i mu ltimedia. Ong hävdar att den elektroniska teknologin har "genom telefonen, radion, televisionen och olika slags ljudband, fört oss in i 'den sekundära talspråklighetens tid'. [...] Men här rör det sig i grunden om en mer överlagd och självmed- veten talspråklighet, som hela tiden är baserad på bruket av skrift och tryck, vilket utgör förutsättningen för att kunna tillverka, sköta och an- vända den elektroniska utrustningen. Liksom den primära talspåklig- heten har den sekundära skapat en stark gruppkänsla, eftersom lyss- nandet till talade ord gör lyssnarna till en sammanhållen grupp, till ett sannskyldigt auditorium, medan läsningen av såväl handskrivna som tryckta texter vänder de enskilda individerna in mot sig själva." (Ong 1990, s. 157) "Radio och television har fört fram viktiga personer inom politiken i deras egenskap av offentliga talare till en mycket större publik än vad som någonsin varit möjligt innan elektroniken utveckla- des. I en viss mening har talspråkligheten således återfunnit sig själv. Men det handlar inte om den gamla talspråkligheten." (Ong 1990, s. 158)

En faktor som förstärker genomslagskraften av multimedia (och

virtual reality) är att vi kommer att kommunicera allt mer med dato- rerna med hjälp av TALAT SPR¥K . Det finns redan flera system för person-

datorer som kan tolka och utföra ett antal muntliga kommandon. Man kan till exempel säga: "Öppna brevlådan med e-post", "läs det första brevet" och datorn läser upp brevet med en robotröst samtidigt som man kan se det på skärmen. Det finns också program där man kan dik- tera ett brev direkt till datorn.

Men den talade interaktionen med datorer är fortfarande av en

ganska primitiv kommandoform. Det är lång väg kvar till den mänsk- liga DIALOGEN : en riktig dialog förutsätter att den tilltalade kan komma

med kommentarer, invändningar och motfrågor. Inom datorvärlden saknas dessa förmågor, även om det finns vissa äventyrsspel som upp-

visar enkla former. Det som framför allt saknas för att datorerna skall kunna samtala med oss är att de inte har någon F¶REST¤LLNING om hur vi

tänker och vad vi vill. De s.k. användarmodeller som finns är alldeles för primitiva för att ge fungerande dialoger.

SOU 1997:141

"ILAGA 329

0ARALLELLA PERSPEKTIV

En annan utvidgning av det traditionella berättandet är att multimedia erbjuder att berättelsen presenteras ur olika perspektiv. Inom litteratu-

ren har detta prövats på olika sätt, till exempel av Lawrence Durrell i !LEXANDRIAKVARTETTEN där samma historia berättas ur olika synvinklar i

de fyra volymerna. Men den skrivna formen erbjuder inte publiken någon interaktion. Med nya medier blir det däremot möjligt att välja olika perspektiv på berättelsen. 19 När en sådan teknik väl utvecklats kommer den att kunna ge mycket större "djup" åt en berättelse.

0UBLIKEN SKAPAR SJ¤LV BER¤TTELSEN

Datorspelen pekar mot en ny berättarform där publiken interagerar med berättelsen och därmed blir DELAKTIG i den på ett väsentligt sätt. Det

finns redan deckare utformade i multimedia där publiken själv får arbeta med mysteriet. Genom att aktivt samla ledtrådar som presenteras i text-, ljud-, bild- eller filmformat får man själv försöka lösa mord- mysteriet. (Det finns en skröna om att Agatha Christie försökte skriva en detektivhistoria där läsaren själv var mördaren. I en multimedial interaktiv miljö blir detta kanske möjligt till slut.) Inom en snar framtid kan man säkert förvänta sig att andra "litterära" former utnyttjar multi- medias möjligheter.

Genom olika former av interaktivitet kan publiken själva gå in en "historia" flera gånger och genom att välja olika handlinger vid de olika tillfällena kan man få en mycket djupare förståelse av ett mänskligt dilemma eller en historisk situation än vad man kan få genom att läsa en vanlig bok. Man kan själv spela hjälte i ett antal dramer. Om slutet inte blir tillfredsställande, kan man få en ny chans att göra om sitt fik- tiva liv.

&¶RH¶JD N¤RVARO

Teknikerna för VIRTUAL REALITY (VR) utvecklas i snabb takt. Den virtuella verkligheten presenteras inte bara i ljud och bild, utan även TAKTIL

interaktion förekommer - man kan TA på fantasivärlden. Intressenterna är inte bara spelindustrin och försvaret, utan dessa tekniker kommer att användas i alla sammanhang där simuleringar kan bidra till att öka effektiviteten vid inlärning. Flygplanssimulatorer har fungerat sedan

19 Ett ganska primitivt försök var TV-serien "Nudlar och nollåttor" där man kunde växla mellan två kanaler som gav olika synvinklar.

330 "ILAGA

SOU 1997:141

länge och numera genomförs exempelvis kirurgernas utbildning delvis med hjälp av simulerade operationer.

VR kommer att ge berättandet flera nya tekniker att arbeta med.

Publiken kan placeras mitt i berättelsen och använda flera av sina sin- nen. De kan kommunicera med datorerna med TALAT SPR¥K . Tillsammans

kommer detta att ge dem en stark upplevelse av närvaro i berättelsen. Med inspiration från rollspelen kan man till exempel tänka sig en virtu- ell slottsmiljö där det pågår ett antal intriger och där publiken själva kan interagera med de virtuella personerna på olika sätt och på så sätt själva delta i berättelsen.

Den berättelseform som uppstår karakteriseras av att publiken utnyttjar motorisk styrning och de får rik feedback från systemet till flera sinnen. I viss mån innebär denna trend också en starkare koppling till en muntlig kultur. Ong (1990, s. 82) framhåller "att talspråkligt minne på ett signifikant sätt skiljer sig från textuellt minne genom att det förra rymmer ett avsevärt somatiskt inslag." 20

Genom VR och talstyrning kommer publiken att få en oerhört

mycket större påtaglighet och närvaro. Med en term lånad från kogni- tionsforskningen kan man säga att VR kommer att ge oss SITUERADE

berättelser. 21 Det är dock svårt att förutspå hur den form av upplevelser som kan skapas på detta sätt med de nya teknikerna kommer att jäm- föras med en läsupplevelse av en traditionell bok. Velthoven (1996, s. 14) skriver: "Det kommer att ta lång tid innan hyperkultur blir vuxen. Att läsa och skriva kontext är så nytt att bara ett fåtal behärskar det. Det är inte bara en fråga om att nya konventioner skall uppstå och att man skall förstå sin omgivning. Enlig min åsikt är det en alltför enkel

uppfattning. Att utveckla hypertextens estetik kommer att ta genera- tioner och kommer att följas av omfattande förändringar av med- vetandet, jämförbart med litteraturens långa utveckling vilken ägde rum

i ständigt utbyte med mycket vidare sociala förändringar".

!LLM¤NNA KOMMENTARER

Mycket av skriftspråkets stil utvecklades på grund av att författaren och läsaren ofta befinner sig i olika situationer - den gemensamma kon- texten är frånvarande. Skriftspråket är inte en transkription av talat språk utan det följer annolunda regler. 22 Multimedia och i synnerhet

20 När man utifrån betraktar de märkliga rörelser som en person med en VR- hjälm utför, verkar det som vi är tillbaka i mimandet och dansen som

berättandeform.

21 Jämför Clarks (1997) bok "EING 4HERE .

22 Se Olson (1994), s. 89.

SOU 1997:141 "ILAGA 331

VR erbjuder information för flera sinnen och SKAPAR därmed kontext som blir gemensam för producenten och publiken. Den gemensamma kontexten gör att talade eller skrivna budskap kommer att bli kortare - det självklara behöver inte sägas. 23 Språket som används i multimedia kommer därmed att innehålla färre och mångtydigare ord. På detta sätt leder multimedia och VR oss delvis åter till den muntliga kulturen (och även åter till handlandet). 24

I vår tid har den skriftliga kulturen kommit att betraktas som över- lägsen den muntliga. Det kan därför verka som om vi förlorar något om språket återvänder till det muntliga. Detta är inte alls självklart - de nya teknikerna kan komma att ge upphov till konstformer som är väl så rika som exempelvis romankonsten. Ong (1990, s. 99) har en belysande liknelse: "Teknologier är artificiella, men - här är åter en paradox - det artificiella är naturligt för människan. En väl tillägnad teknologi ned- värderar inte det mänskliga livet; tvärtom, den upphöjer det. Den moderna orkestern är t.ex. resultatet av en avancerad teknologi. [...] Faktum är att genom att använda en mekanisk apparat kan en violinist eller organist uttrycka någonting, som är utpräglat mänskligt och som inte kan uttryckas utan denna mekaniska anordning."

Vi har vant oss vid att böcker har en viss fysisk utformning - papy- rusrullarna byttes för länge sedan ut mot blädderbara sidor som hålls samman av en pärm. Vi föreställer oss också en dator, där multimedia- produkterna presenteras, som ett tangentbord, en bildskärm, och en mus eller möjligen en joystick. Boken kan man ha med sig i sängen, men det är inte många som tar dit ens sin bärbara dator.

Jag tror emellertid att vi kommer att få en större variabilitet i den fysiska utformingen av media inom en snar framtid. Talad input till en dator är av en annan karaktär än skriven. Inom en snar framtid kan vi i många sammanhang ersätta tangentbord och datormus med röststyr- ning. Det finns inget som säger att vi måste kommunicera med en dator via ett tangentbord och en bildskärm - det räcker långt med mikrofon och hörlurar. Det som behöver ses kan projiceras på insidan av ett par glasögon eller till och med direkt på näthinnan. Och i den mån vi fort- farande använder skärmar kommer vi att peka direkt på dem utan att gå

omvägen via en mus.

Det är egentligen förvånande att det inte redan finns L¤SSK¤RMAR . Dessa skulle kunna vara platta skärmar som bara är avsedda för läsning

i sängen eller på morgonbussen. Man lånar en diskett på biblioteket eller hämtar in en fil från nätet, öppnar den på skärmen, ställer in det

23 Jämför Winter (1996).

24 "Det talade ordet innebär alltid en modifiering av en total situation som går utöver det verbala. Det uppträder aldrig ensamt och aldrig i en kontext av blott och bart ord." (Ong 1990, s. 118)

332 "ILAGA

SOU 1997:141

typsnitt och den storlek som passar ögonen. På samma sätt kommer de klumpiga VR-system som nu finns att strömlinjeformas och masspro- duceras. Inte nog med att folk går omkring som debila och talar i sina mobiltelefoner, utan snart kommer vi att se individer som pratar med sina headsetdatorer med blicken fladdrande över den virtuella värld som spelas upp i glasögonen.

En begränsning med multimedia och VR är att det för närvarande är KOSTSAMT att producera bra produkter. För att den konstnärliga utveck-

lingen skall sätta fart krävs att publiken har råd att betala för resultaten. Här kan man jämföra med bokens ställning före Gutenberg: När en bok måste mödosamt kopieras för hand var läsandet, och i ännu högre grad författandet, förbehållet en elit. Vi kan bara hoppas att vi får en guten- bergsk revolution även inom multimedia och VR.

Media i undervisning 25

En fundamental fråga är hur uppkomsten av olika media påverkar hur

undervisning kan bedrivas. Förr skaffade man sig yrkeskunskap genom att vara L¤RLING . Man lärde sig ett yrke genom att H¤RMA vad mäster

gjorde - man hanterade verkligheten direkt. Den muntliga kommuni- kationen var bara ett ST¶D för den praktiska handlingen. Eleven fick

sällan kunskapen indirekt genom läsning eller genom att se på bilder. Vad vi i den moderna världen kallar UTBILDNING består faktiskt mest i

att lära sig handskas med de yttre minnessystemen. Vi lär oss att läsa, skriva och räkna, senare även att hantera lagboken, FASS-katalogen, reskontrat eller det datoriserade lagersystemet. Konsten att S¶KA infor- mation har blivit viktigare än kunskapen i sig. Alltfler yrken, från bib- liotekarier till datorsystemansvariga, ägnas åt att handha och vårda den kunskap som ligger utanför våra huvuden.

Formell utbildning utvecklades huvusakligen för att hantera de externa minnessystemen. 26 Traditionell skolundervisning har byggt på baskunskaper i läsning, skrivning och räkning. Den amerikanske me- diaforskaren Seymour Papert hävdar att dessa kunskaper inte längre kommer att vara nödvändiga när vi har de moderna tekniska hjälp- medlen. 27 Om man ger skolbarnen "kunskapsmaskiner" som exempelvis

låter dem ge sig in i olika virtuella världar, kan de få den kunskap de behöver utan att behöva L¤SA sig till den. De kan lära sig om livet på

Afrikas savanner genom att göra en resa dit via ett multimediaprogram.

25 Detta avsnitt bygger till stor del på material från min bok &¤NGSLANDE INFORMATION .

26 Jämför Donald (1991), s. 324.

27 Se t.ex. Papert (1994).

SOU 1997:141

"ILAGA 333

De kan få en inlevelse i blodomloppets funktion genom ett interaktivt spel där man reser runt i artärer och vener i rollen som röd blodkropp. De kan lära känna Shakespeares "En midsommarnattsdröm" genom att själva delta i ett virtuellt skådespel. Papert (1993) skriver: "Att läs- ningen blir degraderad från den privilegierade ställning den har inom skolans undervisning är bara en av många konsekvenser av kunskaps- maskinerna. Ett barn som har vuxit upp med den frihet att utforska som sådana maskiner erbjuder kommer inte att lugnt sitta igenom den van- liga läroplan som i dag skopas ut i de flesta skolor. Barn blir redan alltmer otåliga av kontrasten mellan skolans långsamhet och det mer spännande tempo som de upplever i videospel och på TV."

I detta perspektiv kan man fråga sig om boken kommer att överleva. Kommer framtidens barn ens behöva lära sig att läsa? Om Papert har rätt, kan det tyckas som om det räcker att kunna hantera kunskaps- maskinerna. Konsten att läsa blir kanske en parentes i människans kul- turella utveckling? Jag tror emellertid att den skrivna texten kommer att finnas kvar, även om den allt oftare kommer att kompletteras med

andra medier. Den främsta anledningen är att text i många samman- hang är en kompakt och EFFEKTIV kod. Vi läser snabbare än vi lyssnar -

jämför exempelvis tiden det tar att läsa en nyhetsartikel i morgon- tidningen med att höra samma text uppläst i radio eller på TV.

En annan anledning är att läsning (lyssnande också för all del) tvingar oss att använda FANTASIN för att bygga upp en bild av det vi

läser. Detta märks tydligt om man först läser en roman och sedan ser en film som bygger på boken. Filmen blir i allmänhet en besvikelse efter- som den inte stämmer med med den föreställning man skapat sig. Men om man går den omvända vägen och ser filmen innan man läser boken, kommer minnet av filmbilderna att kraftigt styra läsningen. Filmen har redan försett läsaren med en tolkning. Fast ofta upptäcker man att boken innehåller många nyanser som inte låter sig fångas på film (och vice versa).

Numera finns mycket av den information vi behöver lagrat på yttre medier. Information kommer att läggas i lådor i ännu högre grad i framtiden. Denna säkra prognos ställer krav på att vi redan nu förändrar vårt förhållande till kunskap och utbildning. Det vore dumt att slå bakut och kräva att vi skall återgå till att ha allt vi behöver veta i våra egna minnen. 28

Den information som finns i lådor blir inte kunskap av sig själv. För att kunna ta den till mig måste jag kunna TOLKA , V¤RDERA , och RELATERA

28 "När ordet en gång är teknologiserat finns det inget verkningsfullt sätt att kritisera vad teknologin gjort med ordet utan att själv ta hjälp av bästa tillgängliga tekniska hjälpmedel." (Ong 1990, s. 96)

334 "ILAGA SOU 1997:141

den till annan kunskap. Det hjälper inte att jag har Vergilius samlade skrifter på latin i bokhyllan om jag inte kan latin. Det hjälper inte att jag kan hämta fram alla van Eycks tavlor via Internet om jag inte kan

förstå symboliken i bilderna. Faran med informationssamhället är att den tolkande förmågan kommer att UNDERV¤RDERAS . Det är så lätt att tro

att bara för att information finns tillgänglig i ett yttre medium så HAR vi motsvarande kunskap.

Den mänskliga hjärnan är inte en videobandspelare som passivt

kopierar den information som matas in. Hjärnan är aktiv, söker mönster på olika nivåer, filtrerar bort det som är irrelevant, och den SKAPAR på

så sätt sin egen information. Vi kan inte ta till oss något utan att tolka det.

Förmågan att tolka är i hög grad beroende av vilka mönster vi är beredda att se och höra. Vi kan L¤RA oss att se nya mönster och på detta

sätt förfina vår tolkningsförmåga. Detta är inget man får gratis, utan det kräver stor möda, goda exempel och god handledning. Informations- samhället gör att det är lätt att få tag i fakta om allt mellan himmel och jord - om man vet var man skall leta - och vi behöver därför inte hålla alla detaljer i minnet. Men datorer och andra medier hjälper sällan till med att sätta in fakta i ett sammanhang, dvs. att göra information till

KUNSKAP . En ordbok i kinesiska innehåller stora mängder information, men hur många av oss kan ANV¤NDA den? Vad har man för glädje av att

ha en lista på alla grundämnen, om man inte förstår hur det periodiska systemet fungerar? Varför skall man samla på en massa recept som man kan hämta in från Internet, om man inte behärskar den grund- läggande kokkonsten?

Lika viktigt som att lära sig nya tolkningsmönster är att bli MED VETEN om de mönster man redan tänker i. Det finns otaliga exempel på att tänkandet, både i vardagen och i vetenskapliga sammanhang, spärras in i en osynlig bur som består av mönster som aldrig ifrågasätts. Det är nästintill omöjligt att själv upptäcka dessa tankegaller, utan fängelset får öppnas utifrån. Man kan bättra på chanserna genom att diskutera med oliktänkande (och med barn) och genom att lära känna andra traditioner och kulturer. På detta sätt lär man sig också nya tolkningsmönster. Det är inget som säger att man måste förkasta ett

gammalt mönster när man väl blir medveten om det - det kan vara bra som det är - men det är först då man får en möjlighet att V¤LJA .

När det gäller den kunskap jag har i huvudet vet jag för det mesta var den kommer ifrån och har en uppfattning om hur TILLF¶RLITLIG den är.

Sådan kunskap om vår kunskaps begränsningar är en viktig del av det som kallas OMD¶ME . Vi har också lärt oss att det för många externa

källor finns andra som garanterar informationens giltighet - en artikel i en uppslagsbok har granskats av experter och en tidningsnotis bygger

SOU 1997:141 "ILAGA 335

på journalistens förmåga till källkritik. Men för exempelvis Internet finns ingen sådan garanti. Det råder full anarki - där hittar man kvasi- vetenskapliga påståenden, rasistiska budskap, och störtfloder av reklam. Eftersom vi har varit bortskämda med att andra granskar den information som når oss via media, är vi inte vana vid att själva stän- digt behöva ifrågasätta.

Skolans roll att förmedla FAKTA är föråldrad eftersom fakta finns att

tillgå på yttre medier. Snarare bör utbildningen hålla fram olika TANKE M¶NSTER för eleverna genom att erbjuda ett rikhaltigt urval av språk,

skilda kulturyttringar och idéer. För att kunna skapa sammanhang i den information som sköljer över oss krävs tolkning och FANTASI . Jag vill

varna för att färdigpackade informationspaket, om än insvepta i mode- riktig multimedia, snöper fantasin. Utbildning via TV eller datorpro- gram där eleven passivt matas med information är ungefär som att ge barn den sorts målarböcker där man bara behöver pensla vatten över en sida för att en perfekt bild skall träda fram. Datorer kan vara kraftfulla hjälpmedel i undervisningen, men då skall de vara verktyg som ST¶DER elevernas naturliga nyfikenhet och kreativitet och inte en elektronisk

tvångströja. Det är genom att själv prova sig fram som man bäst skapar sin kunskap och lär sig fatta beslut. %RFARENHET kan inte lagras i lådor

eller köpas på konservburk.

Referenser

C. Blase, 1997: "Walter Benjamin och dagens CD-ROM: Om en ny mediaform", ss. 181-190 i &R¥N TAL TILL CYBERSPACE , Skriftserien

Kairos, nummer 3, Raster Förlag, Stockholm.

F. Brody, 1996: "Interaction design: State of the art and future deve- lopments", ss. 16-19 i i W. Velthoven and J. Seijdel, red., -ULTIMEDIA 'RAPHICS 4HE "EST OF 'LOBAL (YPERDESIGN , Chronicle Books, San

Francisco.

A. Clark, 1997: Being There: Putting Brain, Body and World Together Again, MIT Press, Cambridge, MA.

M. Donald, 1991: 4HE /RIGINS OF THE -ODERN -IND , Harvard University

Press, Cambridge, MA.

R. Dunbar, 1997: 3AMVARO SKVALLER OCH SPR¥KET UPPKOMST , Norstedts,

Stockholm.

336 "ILAGA

SOU 1997:141

P. Gärdenfors, 1996: &¤NGSLANDE INFORMATION , Natur och Kultur, Stockholm.

P. Gärdenfors, 1997: "De kulturella konsekvenserna av att tala med sin dator", -ODERNA 4IDER , April 1997, ss. 40-42.

M. MacLuhan, 1962: 4HE 'UTENBERG 'ALAXY 4HE -AKING OF 4YPO GRAPHIC -AN , University of Toronto Press, Toronto.

D. R. Olson, 1994: 4HE 7ORLD ON 0APER , Cambridge University Press,

Cambridge.

W. J. Ong, 1990: -UNTLIG OCH SKRIFTLIG KULTUR , Anthropos, Göteborg.

S. Papert, 1993: "Obsolete skill set: the 3 Rs", 7IRED May/June 1993, ss. 50-52.

S. Papert, 1994: Hur gör giraffen när den sover? Skolan, datorn och kunskapsprocessen, Daidalos, Göteborg.

W. Velthoven, 1996: "The cultural challenge of interactive

hypermedia: Is there a future for the book", ss. 12-15 i W. Velthoven and J. Seijdel, red., -ULTIMEDIA 'RAPHICS 4HE "EST OF 'LOBAL (YPERDESIGN , Chronicle Books, San Francisco.

M. von Platen, 1985: "Goda minnen", Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademins Årsbok, Stockholm, ss. 92-105.

S. Winter, 1996: "Det självklara behöver inte sägas", ,UND 5NIVERSITY #OGNITIVE 3TUDIES .

SOU 1997:141

"ILAGA 337

Bilaga 3

Internet och den litterära processen

Digitala hypertexter på Internet - exemplet Almqvist 1

!V *OHAN 3VEDJEDAL

Internet har i Sverige redan haft stor betydelse för olika led i vad Lars Furuland har kallat den litterära processen, ett litterärt verks väg från författare, via förlag, kritiker, bokhandel och bibliotek fram till läsa - ren. 2 Man kan publicera, beställa, sälja, köpa och läsa litteratur via nätet. Flera författare, förlag och tidskrifter publicerar verk direkt på Internet (eller lagrar dem där för publicering vid Print-On-Demand); där finns mängder av förlagreklam; en rad firmor bedriver direktför- säljning av böcker; en mängd bibliotek publicerar sina kataloger på nätet; där finns litterära diskussionsgrupper där läsare kan samtala per dator om böcker. Exemplen kunde göras många fler - under de senaste åren har mängder av initiativ tagits, både genom frivilligt arbete, sats- ningar från stat och kommuner och kommersiella investeringar. 3

I den här artikeln ska jag inte försöka inventera eller beskriva dessa olika aspekter av vad som kan kallas Internetiseringen av den litterära processen. Jag väljer en begränsad aspekt och låter den pågående utgivningen av Carl Jonas Love Almqvists "Samlade Verk" tjäna som ett exempel på hur datateknik kan användas vid vetenskaplig

1 En längre version av denna uppsats har tidigare tryckts som ”Almqvist på Internet. Om publicering av en textkritisk edition som digital hypertext”, Tidskrift för litteraturvetenskap 26(1997):2, s. 60 - 74. Där finns en utförligare beskrivning av framväxten av det digitala Almqvist-projektet, liksom mer av textkritiska metoddiskussioner. Uppsatsen är under publicering på Internet i anslutning till den digitala versionen av Almqvists ”Samlade Verk” (adress, jfr nedan). De URL-adresser som anförs i noterna gällde i maj 1997.

2 Jfr figuren över ”den litterära processen”, i Lars Furuland, ”Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält, Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Lars Furuland och Johan Svedjedal, Lund 1997 (s. 16 - 49), s. 40 f.

3 Se vidare mina översikter ”Det skönlitterära nätet. Internet och svensk skönlitteratur”, Medialiseringen av Sverige, red. Anders Björnsson & Peter Luthersson, Stockholm 1997, s. 29 - 40 (även http://www.bibks.uu.se/lsoc/ johans/svedjnet.htm)

338 "ILAGA

SOU 1997:141

textutgivning. 4 Främst handlar det om Internet som publiceringskanal, men en bakgrund ges om hela utgivningsprojektets framväxt och upp- läggning, liksom till den digitala utgåvans plats bland svenska digitala publikationer.

Det bör påpekas att termen "digital publicering" i det följande används som en beskrivning av en särskild slags "elektronisk publice- ring". En digital text lagras inte som bild utan är digitalt sökbar; en elektronisk text kan däremot vara en bild, t.ex. av en handskrift eller en boksida. Informationen i sådana bilder är inte möjlig att söka eller bearbeta med de texteditorer och sökverktyg som finns i exempelvis ordbehandlingsprogram.

# * , !LMQVISTS 3AMLADE 6ERK

En komplett utgåva av Almqvists "Samlade Verk" är en gammal dröm för forskarna på området, men det dröjde till början av 1980-talet innan frågan väcktes på allvar. Det skedde när det relativt nybildade Alm- qvist-sällskapet kallade till ett symposium den 29 november 1985. Resultatet av symposiet blev att en arbetsgrupp tillsattes för att under- söka förutsättningarna för en sådan edition. Dess arbete utmynnade i en rapport och så småningom i att en redaktion tillsattes. Den består nu av huvudredaktören Bertil Romberg och de biträdande redaktörerna Lars Burman och Johan Svedjedal. 5

"Samlade Verk" ska omfatta 51 volymer. Den första volymen utkom 1993 (Det går an och Hvarför reser du? i 1838 års versioner). Hittills har fyra volymer utkommit, och utgivningstakten planeras vara två à tre volymer om året.

I efterhand är det lätt att se hur mycket arbetet med "Samlade Verk" har präglats av de snabba tekniska förändringarna inom bokproduktio- nen sedan början av åttiotalet. Under den tiden har det skett något av en digital revolution i den svenska bokbranschen. Det kan vara skäl att erinra sig hur arbetet bedrevs till bara för några år sedan - hur vardagen såg ut när en scanner mest var något man såg i amerikanska TV-serier och när Internet mest var en glimt i forskningsbibliotekariernas ögon.

Den första idén med Almqvist-utgivningen var att utge en ny moderniserad edition, alltså något i stil med Böök-editionen. Tanken

4 Man måste använda termen verk, eftersom Almqvist inte inskränkte sig till skrifter. Hans musik och de tavlor han eventuellt har målat ska också tas med i editionen.

5 Granskningen av tidigare editioner och riktlinjerna för ”Samlade Verk”, se Bertil Romberg och Johan Svedjedal, ”Carl Jonas Love Almqvists Samlade Verk. Planer och principer”, Samlaren 114(1993) (tr. 1994), s. 15-26.

SOU 1997:141

"ILAGA 339

var att en sådan edition skulle nå ut till läsare på ett annat sätt än en originalstavad. I bakgrunden fanns också förhoppningen om vissa stat- liga garantier, ekonomiska utfästelser som skulle göra något stort förlag benäget att åta sig utgivningen - alltså ungefär som Bonniers stått för Böök-editionen. Både statens och bokförlagens intresse visade sig dock vara svalt.

Av olika skäl väcktes då idén att Svenska Vitterhetssamfundet kunde bli huvudman för utgivningen. Det visade sig mycket lyckligt eftersom det gav utgivningsprojektet en textkritisk miljö istället för en kulturpolitisk tidspress. Med tanke på Vitterhetssamfundets övriga utgivning var det uteslutet att editionen skulle vara annat än original- stavad. För det fanns ju också väsentliga språkhistoriska argument: en sådan edition skulle bli av mycket stort intresse för språkvetenskapen.

Vid det laget var vi framme vid omkring år 1990 och det hummade och surrade av datorer i bokbranschen. Sättningen av böcker skedde mer eller mindre rutinmässigt via diskett, men ännu var inte scannern något realistiskt alternativ. Därför sattes den första volymen genom att texten matades in på en persondator.

När den första volymen utkom hösten 1993 var denna metod redan föråldrad. Texterna till de följande volymerna har alla scannats in. Detta är en tjänst som vi har köpt, inklusive preliminär korrekturläs- ning, och vi ser ingen anledning att ta över scannings-arbetet själva. 6 I själva verket har utgivningen ganska strikt följt principen att köpa olika slags datatjänster framför att arbeta med en egen stab av datakunniga. Vi har också strävat efter att vända oss till de ledande på området fram- för att försöka handla upp tjänsterna så billigt som möjligt.

Merparten av det praktiska förlagsarbetet sköts av en av Sveriges datakunnigaste förläggare (Krister Gidlund, Gidlunds förlag, Hede- mora). Arbetsgången innebär att volymredaktören efter inscanningen får en diskett-version av texten att arbeta med redan från början. Så småningom levererar han eller hon en diskett till förlaget, som tar fram heloriginal för korrektur och tryckoriginal. Förlaget använder också denna diskett för att göra en moderniserad urvalsupplaga, kallad "Skrifter", för bokhandeln. Den har kortare inledningar och en hård- bantad textkritisk apparat. Moderniseringen för "Skrifter" görs av Gid- lund i samarbete med Svenska Vitterhetssamfundet. Genom denna version kan ett flertal av Almqvists verk nå ut till bibliotek och bok- handlar på ett sätt som "Samlade Verk" knappast kan göra.

Själva ederingsarbetet ska här beskrivas bara ytterst kortfattat. Alm- qvists "Samlade Verk" har det möjligen enkelt materialmässigt genom bristen på originalmanuskript, men har andra problem att lösa genom

6 Inscanningen sköts av Autotext AB i Norberg.

340 "ILAGA

SOU 1997:141

den bokvetenskapliga analys som måste göras för varje volym. Som många dåtida författare hade Almqvist för vana att ändra sina verk efter tryckningen (ibland också under tryckningen). 7 Med andra ord finns det variantexemplar inom den första impressionen av originaleditionerna. Ett stort arbete för utgivarna är att spåra upp och jämföra dessa exemplar. Det innebär samtidigt att "Samlade Verk" är en kritisk edi- tion av det klassiska slaget, en edition som inte bara trycker av en text utan där det, med bibliografen Rolf E. Du Rietzí lyckade termer, gäller att framställa en realtext som reproducerar en idealtext av ett verk. 8

Som har framgått var grundidén redan från början dels att använda datorer så mycket som möjligt, dels att köpa tjänster i största möjliga utsträckning. När tanken väcktes på att också publicera editionen digi- talt var därför första steget att söka efter någon som hade rätt slags datakompetens. Men det var också viktigt att knyta publiceringen till någon reputerad institution - dels för att användarna skulle hitta fram till den, dels för att den digitala versionen skulle få en kvalitetsstämpel.

Valet stod till att börja med mellan publicering på CD-ROM och publicering på Internet. Att publicera "Samlade Verk" på nätet tedde sig av olika skäl mycket mer tilltalande. Av marknadsskäl skulle en CD-ROM-version knappast kunna lanseras innan en stor del av voly- merna var utgivna, medan en Internet-version kan göras tillgänglig i ungefär den takt som bokvolymerna ges ut. Därmed kan den nå använ- darna snabbt - och fortlöpande bli till stor hjälp för de redaktörer som arbetar med nya volymer. Ett annat skäl att välja Internet framför CD- ROM var att vi därmed slapp låsa oss för ett tekniskt format redan från början. Vi har valt det mest använda och mest flexibla formatet, HTML-kodning, vilket gör att "Samlade Verk" enkelt blir tillgängliga i Word Wide Webs hypertextmiljö - och därmed kan länkas till andra hemsidor och hypertexter. 9

Vid valet av publiceringsställe för Internet-versionen upprättade vi samarbete med Språkbanken vid institutionen för Svenska språket i Göteborg. I dess databas, "Språkbanken", finns redan en rad texter som

7 Fler exempel beskrivs instruktivt i Lars Burman, ”Kancellanserna i C.J.L. Almqvists Amalia Hillner (1840)”, Tidskrift för litteraturvetenskap 24(1995):2, s. 47 - 54.

8 Se Rolf E. Du Rietz, ”Böcker, texter och editioner - av alla de slag”, Fiktio- nens förvandlingar. En vänbok till Bo Bennich-Björkman den 6 oktober 1996. Redaktion: Dag Hedman och Johan Svedjedal, Uppsala 1996 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 33), (s. 89-107, s. 96 ff.

9 En utförligare argumentation längs dessa linjer, jfr Peter L. Shillingsburg, Scholarly Editing in the Computer Age. Theory and Practice, 3 ed., Ann Arbor 1996, s. 166 ff.

SOU 1997:141

"ILAGA 341

utnyttjas flitigt av forskningen: en konkordans till Svenska Akademiens ordbok, konkordanser till Strindbergs "Samlade Verk" och hans brev, flera medeltida texter (bl.a. Den Heliga Birgittas uppenbarelser). 10

Valet att samarbeta med Språkbanken vidgades snabbt till ett gene- rellt beslut inom Svenska Vitterhetssamfundet, nämligen att publice- ringen av samfundets nya textkritiska utgåvor i fortsättningen ska ske parallellt i bokform och i digital form. Almqvists "Samlade Verk" får ses som ett pilotprojekt, men också andra tekniska lösningar kan och bör användas för de digitala versioner som Svenska Vitterhetssamfun- det publicerar av andra utgåvor. Tillgänglig finns för närvarande And- reas Arvidi, Manuductio Ad Poesin Svecanam, utgiven av Mats Malm (i bokform 1996). 11

!NDRA DIGITALA HYPERTEXTER P¥ )NTERNET

I praktiken går arbetet med den digitala publiceringen av Almqvists "Samlade Verk" till så att förlaget skickar en kopia av disketten med filerna innehållande heloriginalen till Språkdata. Där konverteras filerna till HTML-format (vilket gör att de i framtiden lätt kan anknytas till TEI-standard [TEI = Text Encoding Initiative]), samtidigt som ord- förklaringar och textkritiska kommentarer länkas till de skönlitterära texterna. 12 Utprodukten blir hypertexter, åtkomliga via Internet. För närvarande finns fyra volymer tillgängliga och under de kommande åren räknar vi att göra två - fyra volymer tillgängliga per år, dvs. följa bokversionens utgivningstakt.

När vi publicerade de första digitala verken på Internet, Det går an och Hvarför reser du?, fanns inga svenska textkritiskt ederade hyper- texter på nätet. Hittills är vi fortfarande ensamma på området. Strind- bergs "Samlade Verk" finns ännu så länge bara på Internet i form av en konkordans med begränsad tillgänglighet. Den är ytterst användbar, men är något annat än en fullfjädrad hypertext av intresse för litteratur- historiker och litteraturläsare.

Från andra språkområden finns mängder av välgjorda hypertexter på Internet. Ett stort antal är lätt åtkomliga via "Books on-line", "Project Bartleby" eller via Bibliotekstjänsts länklista "Internetkontakt" och på

10 Adress till Språkbanken: http://svenska.gu.se.

11 Adress till Svenska Vitterhetssamfundet: http://svenska.gu.se/vittsam.html.

Adress till Arvidi: http://hum.gu.se/ ~ LITMM/Arvidi.html.

12 Yvonne Cederholm på Språkdata är huvudansvarig för detta arbete, medan Johan Svedjedal från utgivarnas sida har det vetenskapliga ansvaret för den digitala hypertextversionen.

342 "ILAGA

SOU 1997:141

en mängd andra ställen. Som ett exempel på en lyckad publicering kan man peka på de roliga och användbara digitala hypertexteditionerna av Jane Austens romaner. Närmast ett digitalt hypertextbibliotek är den kulturhistoriskt omfattande "The Victorian Web" 13 Det bör då under- strykas att de flesta skönlitterära klassiker som publiceras på Internet läggs ut utan större textkritiska ambitioner (även om en del av dem bygger på tidigare textkr itiska editioner i bokform). Det tydligaste exemplet är det stora Project Gutenberg, som har gjort mängder av texter tillgängliga på nätet, men som sköts med vad Peter Shillingsburg kallar "abysmal ignorance of the textual condition" - texterna är så opålitliga att projektet mest liknar "a textual junkyard". 14

I Sverige finns flera skönlitterära klassiker på Internet, också de utan textkristiska ambitioner. Ett exempel är Karin Boye-sällskapets hemsida, innehållande delar av hennes författarskap och material kring det (handskrifter, essäer, m.m.). 15 Ett annat är Selma Lagerlöfs verk, som scannats in av Autotext AB. 16 Ett tredje exempel är det omfattande Projekt Runeberg med bas i Linköping, startat i december 1992. 17 Där presenteras ett brett urval författare och verk (för närvarande ett nittiotal) av svenska författare, ofta i datormässigt eleganta och fiffiga uppställningar - men inte textuellt pålitliga. Utgivarna anger mycket sällan vilken förlaga de har använt, men i regel tycks inläsningarna bygga på pocketutgåvor eller andra nyutgåvor, med alla deras ofrånkomliga textuella brister. Projekt Runeberg är en litteraturfräm- jande insats som deltagarna har allt skäl att vara stolta över, men för undervisning och forskning är dess texter knappast användbara. 18

13 Adressen till Books on-line: http://www.uni-sb.de/z-einr/ub/ebooks/ bookauth.html. Adressen till Procent Bartleby: http:// www.columbia. edu/acis/bartleby. Adressen till BTJ:s länklista: http:// www.btj.se/btj/saburl/ saburl.html. Adressen till Jane Austens romaner: http://curly.cc.utexas. edu/ ~ churchh/janeinfo.html. Adressen till The Victorian Web: http://www. stg.Brown.edu/projects/hypertext/landow/victorian/victov.html. Nyttiga länkar till skönlitterära hypertexter finns på t.ex. http://library.lib.binghamton.edu/ english.html; http://etext.lib.virginia.edu/uvaonline.html.

14 Shillingsburg 1996, s. 161.

15 Karin Boye-sällskapets hemsida, http://www.ivo.se/kboye/dikter.html.

16 Adressen till Selma Lagerlöfs verk: http://wwis.upnet.se/selma/indexswe. htm.

17 Adressen till Projekt Runeberg: http://www.lysator.liu.se/runeberg/ katalog.html.

18 Projekt Runeberg finns med i ”Länkskafferiet” (http://www.ub2.lu.se/ skolverket/), ett ”virtuellt skolbibliotek” som gjorts på uppdrag av Skolverket och Svenska skoldatanätet. ”Länkskafferiet är en databas med 895 kvali- tetsbedömda och ämnesstrukturerade Internetresurser. Skafferiet är ett hjälp-

SOU 1997:141

"ILAGA 343

Problemen med Projekt Runeberg är alltså desamma som med dess internationella föregångare, Project Gutenberg.

I ett sådant läge är det ännu viktigare att vetenskapssamhället erbju- der goda digitala texter, alltså texter utan fel och omedvetna förvräng- ningar. Ett syfte med det digitala Almqvist-projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsmetoder på detta område. Därför har projektets arbetsformer hittills medvetet hållits mycket öppna.

)NTERNETVERSIONEN OCH BOKVERSIONEN

Thomas Tanselle har skickligt argumenterat för att datorteknik och digital publicering inte gör någon skillnad i möjligheten att beskriva hur texter lagras och förmedlas: "Computerization is simply the latest chapter in the long story of facilitating the reproduction and alteration of texts; what remains constant is the inseparability of recorded language from the technology that produced it and makes it accessible." 19 Med den utgångspunkten kan man pröva att beskriva framställningen av Almqvists "Samlade Verk" som att vi producerar två versioner av en edition, en bokversion och en digitala version - i framtiden kan naturligtvis andra versioner framställas, t.ex. på CD- ROM eller i andra former.

Det kan finnas ovälkomna skillnader mellan dessa bägge versioner (bok, digital). Exempelvis sker små förvrängningar vid överföringen av texten från datafil till bok och från datafil till digital publicering - vi har haft vissa problem med små detaljer som kursiveringar och tankstreck, men har hittills inte råkat ut för några skillnader i innehållsligt betydelsebärande detaljer.

Det är dock väsentligt att frigöra sig från tanken att bokversionen och den digitala versionen måste vara exakt likadana textuellt. I vissa fall vill man helt enkelt inte att Internet-versionen ska överensstämma med bokversionen, detta eftersom tryckfel och andra konstigheter i bokversionen upptäcks vid omformatering och länkningar. Därför finns det en särskild sida där det anges vilka rättelser som införts i Internet- versionen.

Principiellt bör man, enligt min uppfattning, se det som både ofrån- komligt och eftersträvansvärt att boken och Internet-publiceringen inte

medel för att söka information på Internet och vänder sig i första hand till elever och lärare i den svenska skolan:” Någon egentlig bedömning av den textuella kvaliteten tycks alltså inte ha gjorts.

19 G Thomas Tanselle, ”Printing History and Other History”, Studies in Bibliography 48(1995) [s. 269-289], s. 288.

344 "ILAGA

SOU 1997:141

stämmer exakt överens. Varför skulle en digital utgivare avstå från den eviga textuella ångervecka han eller hon åtnjuter? En digital utgåva är ju öppen och oavslutad på ett annat sätt än den tryckta, något som exempelvis Jerome McGann har understrukit i en essä om den digitala hypertextens möjligheter vid textedering. 20

Kommer Internet-versionen att bli en konkurrent till bokversionen av "Samlade Verk"? Vill folk hellre läsa texterna på skärmen istället för från boksidan eller ladda ned dem på diskett i stället för att köpa boken? Visst finns det skäl att ställa frågorna. Men min erfarenhet är att en digital utgåva fungerar utmärkt som hjälpmedel, däremot aldrig som ett alternativ till boken. Den är oslagbar för sökningar, lokaliseringar av citat, olika språkliga analyser, m.m. Men den kan aldrig vara särskilt attraktiv för den som rätt och slätt vill läsa verket. Rädslan för att digitala editioner ska slå ut de bokburna är överdriven.

Och i alla händelser måste vi acceptera att en publicering av böcker aldrig kan vara ett självändamål. Böcker är dokument som bär texter, ingenting annat. Om andra dokument kan bära texterna lika bra eller bättre finns ingen anledning att hålla fast vid boken. Men de digitala utgåvor som jag hittills har sett på Internet är inga svåra hot mot boken. Skälen är de som alltid används för att försvara boken (digitala texter är inte portabla, saknar goda möjligheter till anteckningar i marginalen och är svåra att skumläsa) och som lästexter är de digitala utgåvorna ännu långtifrån lika tekniskt avancerade som boken.

På sikt kommer dock sannolikt datatekniken att påverka villkoren för själva tryckningen av boken. Om tekniken med print on demand håller vad den lovar, kommer akademisk speciallitteratur inom några år att tryckas i ett flertal små upplagor, snarare än i en stor initial upplaga, avsedd att räcka i flera decennier. En sådan teknik kräver, om den får genomslag, att textutgivare tänker om radikalt. I framtiden kan boken bli en utprodukt snarare än en slutprodukt.

Sådana framtidsutsikter hindrar inte att det är viktigt att arbeta med den digitala publiceringen. Ändamålet med vetenskaplig textutgivning är ju ändå till sist att etablera texten så säkert som möjligt, kommentera den och se till att den når så många som möjligt, antingen direkt (genom läsning) eller indirekt (som sättningsförlaga för senare utgå- vor). Och ingenstans har man en så stor potentiell publik som på Inter- net.

Det känns passande att erbjuda Almqvists texter på detta sätt. När allt kommer omkring drömde han ju om att nå en masspublik - han

20 Jerome McGann, ”Radiant Textuality”, http://jefferson.village.virginia. edu/public/jjm2f/radiant.html. I svensk översättning: ”Lysande textualitet”, Litteratursociologi, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal (1997), s. 274-285.

SOU 1997:141

"ILAGA 345

deltog i folkskriftsserier, arbetade som journalist, skrev i dåtidens stora romanbibliotek. Den esoteriske Almqvist hade en teknikvänlig sida i sin personlighet som gör att jag gärna föreställer mig att han skulle ha gillat Internet. Och jag menar då inte den gamla klichén att romanti- kerna skulle ha använt nätet för att skapa allkonstverk, utan snarare att Almqvist ville göra sina texter tillgängliga för så många som möjligt. En författare som prisade boktryckarkonstens demokratiserande infly- tande så ivrigt som Almqvist ("Boktryckerikonsten är det stora medlet för en universal uppfostran", skrev han 1839), skulle knappast haft något emot att publiceras på Internet. 21 För vad är en tryckpress i vår tid? I princip varje skrivare som är kopplad till en Internet-ansluten dator.

(YPERTEXTENS M¶JLIGHETER OCH ESTETIK

Som den stora internationella debatten kring textkritik och digital pub- licering har inskärpt under de senaste åren, finns det knappast någon ände på möjligheterna för den digitala textutgivaren. Datorernas lag- ringskapacitet gör det frestande att publicera samtliga versioner av ett verk på Internet (och därmed kanske förvandla ederingsarbetet till en gör-det-själv-låda för användaren), liksom mängder av relevant mate- rial runt verket (uppsatser, kommentarer, bilder). Därmed förvandlas den digitala versionen i praktiken till ett arkiv eller till ett bibliotek, bägge multimedialt upplagda. 22 En möjlighet, som nu lockar många, är att den traditionella editionen, med en etablerad text och en variant- apparat som beskriver de andra versionerna, kan ersättas med en digital lager-på-lager-edition. Materialet struktureras då så att datorn genererar de olika kända versionerna av ett verk, från författarens första utkast, via den först utgivna versionen till den sista av författaren omarbetade versionen. Användaren väljer själv vilken version han eller hon vill läsa. Ett sådant sätt att arbeta betyder, som Charles L. Ross har påpekat, döden för den kritiska editionen som vi känner den. 23 Mer bestämt kan det innebära att själva kärnan i ederandet (att välja en läsart framför en annan och att rekonstruera förlorade läsarter ur

21 ”Boktryckerikonsten och Folkuppfostran” (urspr. Aftonbladet den 5 januari 1839), Journalistik. Urval, inledning och kommentarer av Bertil Romberg, I: 1839-1845, Hedemora 1989 [s. 56-63], s. 57 f.

22 Jfr t.ex. Pete Shillingsburg, ”Principles for Electronic Archives, Scholarly Editions, and Tutorials”, The Literary Text in the Digital Age, ed. Richard J. Finneran, Ann Arbor 1996, s. 23-35.

23 Charles L. Ross, ”The Electronic Text and the Death of the Critical Edition”, The Literary Text in the Digital Age (1996), s. 225-231.

24 Istället för idealtexten

346 "ILAGA

SOU 1997:141

överlevande material) mjuknar och löses upp. erbjuds läsaren en serie realtexter.

Den digitala hypertextens möjligheter till många och snabba länk- ningar gör att den digitala kritiska editionen kan peka utöver sig själv på ett annorlunda sätt än den bokburna editionen. I sista hand är den utvecklingen analog med tankelinjer inom postmodernism och post- strukturalism: synen på litterära verk som förbundna i en oändlig väv med andra litterära verk (men inte nödvändigt med genetiska samband) och tanken på att läsarens associationer har minst samma tolknings- relevans som de intentioner författaren en gång hade. 25

Resultatet blir att den digitala textutgivaren kan välkomna en öppen struktur där användarna - idealt sett - kontinuerligt kan föra in nya länkningar. Den digitala editionen liknar då en poststrukturalistisk utopi - en väv av digressioner och associationer, ett icke-linjärt system snarare än den linjärt upplagda berättelse eller dikt vi i vår tidigare läs- kultur har vant oss vid. En Internet-edition blir på så sätt det verkligt decentrerade konstverket.

Allt detta betyder också att den digitala hypertexten med all sanno- likhet fjärmar sig från de effekter författaren strävat efter att skapa hos läsaren, de konstnärligt beräknade grepp som b ygger på den enkla tan- ken att läsaren börjar i början och läser på genom berättelsen fram till slutet av verket. Så ser läsningen sällan ut i Internet-världens zappande mellan olika sidor. De digitala hypertexternas icke-linjära teknik tende- rar därför ofta att strida mot estetiken i de verk de skall förmedla. Om detta är eftersträvansvärt eller beklagligt är användarens sak att avgöra

- men den digitala editionens logik tycks vara att författarintentionen marginaliseras och läsarens egna val uppvärderas. 26

24 Jfr t.ex. G. Thomas Tanselle, ”Textual Instability and Editorial Idealism”, Studies in Bibliography 49(1996) [s. 1-60], s. 59 .

25 Denna utvecklingslinje inom textkritiken beskrivs i t.ex. G. Thomas Biblio- graphy 44(1991), s. 83-143 och D.C. Greetham, ”Editorial and Critical Theory: From Modernism to Postmodernism”, Palimpsest. Editorial Theory in the Humanities, ed. Georg Bornstein & Ralph G. Williams, Ann Arbor 1993, s. 9-28.

26 Se flera bidrag i Hyper / Text / Theory, ed. Georg P. Landow, Baltimore & London 1994: Espen J. Aarseth, ”Nonlinearity and Literary Theory”, s. 51-86; Gunnar Liestøl, ”Witttgenstein, Genette, and the Readeris Narrative”, s. 87- 121; ”´How Do I Stop This Thing?´: Closure and Indeterminacy in Interactive Narratives”, s. 159-188.Jfr även t.ex. Philip E. Doss, ”Traditional Theory and Innovative Practice: The Electronic Editor as Poststructuralist Reader”, The Literary Text in the Digital Age (1996), s. 213-224.

SOU 1997:141

"ILAGA 347

$EN DIGITALA VERSIONEN AV !LMQVISTS 3AMLADE 6ERK

Beskrivningen av den digitala versionen av Almqvists "Samlade Verk" kan göras mycket kortfattad. Det enklaste sättet att få grepp om hur den fungerar är att pröva den själv. 27 Grundtanken är att den digitala ver- sionen ska innehålla samma material som bokversionen, och upplägg- ningen är sådan att varje bokvolym motsvaras av en hemsida, en "nätvolym".

En mer radikalt disponerad digital version skulle ha frigjort sig från uppläggningen av "Samlade Verk" och öppnat möjligheten till friare kombinationer - kanske en hemsida med alla Almqvists verk i alfabe- tisk ordning, snarare än den hemsida vi nu har som strukturerar inne- hållet efter en lista över volymerna i "Samlade Verk".

Att vi har behållit volymindelningen efter "Samlade Verk" beror inte minst på att vi också har behållit sidindelningen från bokversionen i den digitala versionen. Den som på skärmen läser den scen i Det går an där Albert och Sara äter "Hallon och grädda" i Strängnäs, finner längst ner paginasiffran 31 och kan lätt söka sig fram till rätt ställe i den tryckta boken. Av samma skäl har vi behållit alla paginasiffror i kommentarlistorna. Den digitala versionen är alltså ett hjälpmedel till bokversionen, inte en helt självständig publiceringsform.

Förutom de ederade texterna innehåller varje volym i "Samlade Verk" en inledning (om tillkomst, mottagande, m.m.), en textkritisk kommentar, två variantlistor (accidentalier respektive substantieller) och en avdelning med kommentarer / ordförklaringar. Allt detta finns med i den digitala versionen. Inledningen är olänkad (förutom till dess egna slutnoter), liksom den textkritiska kommentaren. Variantlistorna och kommentarer/ordförklaringar är däremot länkade till texten. De ligger skilda från varandra, vilket innebär att bara en av kategorierna kan visas åt gången: länkningen sker via blåmarkering av de aktuella delarna av texten. På en särskild meny kan man välja vilken kategori av länkar man vill se visad (kommentarer / substantieller / accidentalier). Att man kan välja att läsa texten ren eller med länkningen markerad är en klar fördel; att man bara kan visa länkningen till en kategori åt gången är en klar nackdel.

Till de praktiska svårigheterna med Internet-versionen hör ännu så länge att texten i HTML-format lagras i filer som ofta är betydligt mindre än verket (filerna motsvarar i regel ca 10-50 boksidor). Hante- ringen blir därför något försvårad för den som vill arbeta med större textsjok. Den som tänker använda texten mer intensivt har naturligtvis möjligheten att kopiera ner den till sin egen dator.

27 Adressen till utgåvan är: http://svenska.gu.se/vittsam/almqvist.html.

348 "ILAGA

SOU 1997:141

Den digitala Almqvists "Samlade Verk" är en mikro-hypertext inom en makro-hypertext, för Internet är ju egentligen ingenting annat än den mest omfattande hypertext som existerar. Problemet är just nu att dess uppläggning inte medger mycket långa dokument - med nuvarande teknik blir nedladdningstiderna alldeles för långa. Den digitala världen bygger på korta dokument, bokvärlden på långa dokument. Sk illnaden kan också uttryckas som att den digitala hypertexten är disponerad för sökning, boktexten för läsning.

Det väsentliga hjälpmedlet för vår digitala version är den sökfunk- tion som finns knuten till den digitala utgåvan - ett verktyg där använ- daren kan välja om han eller hon vill söka i samtliga de inlagda Alm- qvist-texterna, någon enstaka volym eller vissa delar av textmängden (inledningar, varianter, kommentarer eller Almqvists verk), om sök- ningen ska gälla hela ord eller delar av ord (trunkering). Det är i sök- möjligheterna och i länkningstekniken som den digitala utgåvan har sin stora användbarhet, snarare än i möjligheten att läsa verken på skär- men.

På sikt är tanken att den digitala versionen ska kompletteras med material som inte finns i böckerna - konkordanser, ordlistor, länkar till uppsatser, bilder, faksimil av boksidor, en bibliografi, musikexempel, osv. Den digitala versionen kan då vidgas till att bli en Almqvist-Web - ett digitalt arkiv vars öppna sätt att fungera förmodligen strider mot det begrundande, författartrogna lässätt som Almqvist förespråkade. 28

+VALITETSS¤KRING OCH INFORMATIONSFRIHET - VAD VILL INFORMATION VARA

"Information wants to be free", heter det i Internet-sammanhang. Med det menas att själva nätets idÉ är att information ska kunna cirkulera fritt: datafiler och program ska kunna kopieras ned från nätet till den enskilde användaren. Det är en idealistisk och demokratisk princip som på några år har gjort Internet till den viktigaste internationella kanalen för spridning av information. Men det är också en princip som kollide- rar med upphovsrättslagstiftningen, juridikens sätt att skydda t.ex. för- fattares rätt till sina verk. Internet är egentligen en anomali i ett indu- strisamhälle: löftet om att ge något för ingenting, att ge information gratis. "Information wants to be cheap" är egentligen det längsta ett kunskapsföretag borde kunna sträcka sig.

För en vetenskaplig textutgivare väcker Internet-publicering två problem. Det ena är upphovsrättsligt, det andra gäller kvalitetssäkring.

28 Jfr Johan Svedjedal, ”Om två slags lässätt. Om receptionen av C.J.L. Alm- qvist”, BLM 66(1966):6, s. 21-25.

SOU 1997:141

"ILAGA 349

Bägge kan kan formuleras om till tekniska problem. Ingetdera av pro- blemen är olösligt, men båda är i praktiken svåra att hantera.

Upphovsrättsproblemet är för närvarande en mardröm för bokbran- schen i Sverige. Förläggarna och författarna sitter sedan länge låsta i förhandlingar om vem som egentligen ska inneha förlagsrätten till den digitala versionen av ett verk. Författarna påpekar att författarrätten tillhör dem och kräver extra betalt för att upplåta den till förläggarna; och förläggarna befarar att författarna ska ordna digitala konkurrenter till bokutgåvorna om de inte skriver över sin förlagsrätt till digital pub- licering samtidigt som rätten till bokpublicering. Bakom förläggarnas ståndpunkt finns med andra ord tanken att den digitala publiceringen är ett hot mot boken som medium. Men i princip är rättsläget det gamla vanliga: författaren har rätten till publicering och reproducering av sitt verk.

För en vetenskaplig edition innebär upphovsrätten i Sverige i prak- tiken att också utgivaren omfattas av rättsskydd. En textutgivare har naturligtvis författarrätten till inledningar, kommentarer o.dyl. (som med all annan författarrätt omfattar skyddet själva framställningen, den språkliga utformningen, medan faktainnehållet inte är upphovsrättsligt skyddat). Men också själva den ederade texten omfattas av författar- rätten, detta när utgivaren genom aktivt vetenskapligt arbete har gjort sådana ingrepp i originaltexten att den avgörande skiljer sig från den version som tidigare varit tryckt. Gällande författarrätt omfattar skydd för: "Den som översatt eller bearbetat ett verk" (§ 4). 29 Hur gränsdrag- ningen mellan avtryck och omarbetning i praktiken ska göras kan här lämnas därhän, men det viktiga för den som publicerar vetenskapliga editioner digitalt är att minnas att materialet i regel är författarrättsligt skyddat. I praktiken skapar det dock knappast några problem för en vetenskaplig utgivning - edering görs sällan med direkt tanke på arvo- det.

Författarrätten gäller till 70 år efter författarens död och omfattar författarens ekonomiska och ideella intressen. Med det menas att den som publicerar ett verk inte får göra det utan författarens tillåtelse. Verket får inte heller förvrängas. Där börjar det brännas för den som arbetar på Internet. "Information wants to be free" - den principen betyder ju att vem som helst ska kunna kopiera vidare information, kanske också ändra den. Det är tillåtligt - också i författarrättslig mening - om man gör det för enskilt bruk. Men att offentliggöra infor- mation utan upphovsmannens tillåtelse är ett intrång i författarens upp- hovsrätt - och att ändra den kan vara ytterligare ett intrång, nämligen

29 Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, SFS 1960:729. Jfr Ulf Bernitz m.fl., Immaterialrätt, 5., omarb. uppl., Stockholm 1995, s. 33.

350 "ILAGA

SOU 1997:141

om ändringarna är så stora och okänsliga att de drabbat upphovsman- nens ideella rätt . 30

I teorin betyder allt detta att digitalt publicerade editioner borde vara rätt trygga. Folk får använda dem efter eget gottfinnande, skriva länkar till dem från sina hemsidor, göra dem kända på olika sätt. Men de får inte kopiera materialet för egen publicering, varken digitalt eller i pappersform. Inte heller får de ändra texten utan upphovsmannens tillåtelse. Problemet är bara i praktiken att de tekniska möjligheterna att kopiera och ändra texter nu är så mycket kraftfullare än förut.

Visserligen är vår digitala version skyddad mot ändringar i den meningen att ingen oauktoriserad användare kan ta sig in i datafilerna hos Språkdata och ändra i dem. På det sättet är den digitala Almqvist- utgåvan säker. Men den som vill få tillgång till en digital kopia av Almqvists "Samlade Verk" har ett enkelt jobb framför sig. På några minuter kopierar man ner ett helt skönlitterärt verk från Internet till en diskett. Och på ytterligare några minuter kan man, med en texteditor i ett ordbehandlingsprogram, göra genomgripande ändringar i texten. Så kan moderniseringen av äldre stavningsformer göras med en slags halvautomatik - en serie makro-kommandon, länkade till varandra.

I det läget är det en klen tröst för textutgivaren att möjligheterna till snabba ändringar är praktiskt taget lika stora även om texten inte finns på Internet. Omvägen över scanning-tekniken behöver inte vara lång. Med ett gott OCR-program kan inläsningen av en tryckt bok bli relativt snabb och säker (om än inte bokstavsperfekt). Och sedan finns den i digital form, öppen för ändringar och omarbetningar. Hur vi än publicerar "Samlade Verk" kommer texterna aldrig att kunna skyddas tekniskt.

Allt detta är välbekant för den som arbetar i en modern akademisk miljö. "Det elektroniska biblioteket" är redan nu en verklighet - text- mängden på Internet är så stor att inte så få litterära citat kan beläggas på nätet lika snabbt som i citatlexika. Men vad händer när tillgången på digitala svenska klassiker blir ännu större? Finns där en risk för piratut- givning? I varje fall är möjligheterna så stora att textutgivarna nog gör klokt i att regelbundet söka av Internet för att se om där finns några alternativa versioner av texterna. Mardrömmen är ju att en felaktig ver-

sion av texten börjar spridas genom vidarekopiering. I så fall blir Inter- net en Pandoras ask med den värsta sortens lidanden för en textutgivare - en svärm av korruptioner.

Så glider frågan om författarrätt över i frågan om säkerhet. Hur skyddar utgivaren sig mot förvrängningar?

30 Jfr Bernitz m.fl. 1995, s. 49 ff.

SOU 1997:141

"ILAGA 351

Mitt svar måste för närvarande bli att hon eller han inte bör skydda annat än den egna publiceringen (som självfallet ska vaktas noga) - inte för att det inte går rent tekniskt, utan för att det strider mot den digitala publiceringens idé. "Information wants to be free" - och den som sig ut på nätet ger får nätets villkor tåla. Visst går det att skydda sig mot bred vidarekopiering av texter. Man kan exempelvis lagra dem i format som kräver program som de flesta inte har tillgång till. Man kan kräva lösenord eller någon annan form av auktorisation. Och man lagra dem i form av bilder istället för som textfiler.

Alla sådana åtgärder skulle dock strida mot själva idén med en digital publicering: att göra texten snabbt och enkelt tillgänglig för så många som möjligt. Som vetenskaplig textutgivare ska man visserligen inte ha några illusioner om bredden av den publik man vänder sig till (en försäljning på över hundra exemplar på den öppna marknaden av en textutgåva innebär en bästsäljare), men just därför bör man gå användarna till mötes så långt som möjligt.

Publiken för den digitala Almqvist-editionen är i första hand univer- sitetsforskare, men förhoppningsvis kan den locka också andra använ- dare: gymnasister, folkhögskoleelever, andra som skriver om litteratur. Då duger det inte att arbeta i format som kräver lösenord, hjälp av dataexpertis eller komplicerade nedladdningar av program. Man bör sträva efter att ha texter som är användbara och sökbara på samma sätt som de flesta andra texter på Internet. Det innebär att texterna står vid- öppna för att laddas ner och sedan publiceras i annan form. I den meningen är säkerhetsfrågan för närvarande olöst, även om man vill ha gott hopp om att utvecklingen ska leda till möjligheter att lösa det pro- blemet.

Tills dess gäller det att minnas att säkerhetsfrågan främst bör ses som ett specialfall av kvalitetsfrågan. Internets stora och förtigna pro- blem är för närvarande att så mycket av informationen på nätet är fel- aktig, föråldrad eller förvrängd. Men information vill vara säker. An- nars är den inte information.

SOU 1997:141

353

Bilaga 4

Distribution av böcker genom detaljhandeln 1996

!V ,EIF /LSSON

Den viktigaste distributören av allmänlitteratur till konsument är bok- handeln. Vid sidan av biblioteken ansvarar bokhandeln för att ett brett boksortiment görs tillgängligt över hela riket. Av detta skäl är det av stor vikt att närmare studera den geografiska spridningen av bokhandel samt analysera förutsättningarna för att den kommersiella försäljningen av ett brett litteraturutbud kan bibehållas eller förstärkas.

Sedan bokpriserna blivit fria 1970 har successivt en förändring skett av bokdistributionen.

Vid sidan av den starka utvecklingen av bokklubbar har liberalise- ringen av bokförsäljningen inneburit att försäljningen av böcker spritt sig till andra försäljningskanaler. Således har varuhus, stormarknader och dagligvarubutiker i allt högre utsträckning tagit upp böcker i sitt sortiment. Dessutom har ett icke obetydligt antal specialbokhandlar etablerats. Bokutredningen har därför funnit det angeläget att kartlägga

den samlade bokförsäljningen inom hela detaljhandelssektorn.

-¥LS¤TTNINGEN HAR VARIT ATT F¥NGA UPP ALLA DETALJHANDELSENHETER SOM I BUTIK S¤LJER ALLM¤NLITTERATUR Med allmänlitteratur avses all skön-

, fack- samt barn- och ungdomslitteratur som köps av konsument för personlig förbrukning. Försäljning av läromedel till grund- och gymna- sieskolan ingår inte. Ej heller kurslitteratur för universitet och högsko- lor eller annan facklitteratur för vuxenutbildning.

I. Kartläggningens uppläggning

&¶RS¤LJNINGSST¤LLEN

För att fånga upp alla försäljningsställen har följande källor använts:

Bokhandel:

Svensk Bokhandlareföreningens matrikel

Servicebokhandlareförbundets matrikel

Bokias medlemsmatrikel

354 "ILAGA

SOU 1997:141

Ugglans medlemsmatrikel Akademibokhandelns årsberättelse Seeligs kundregister

Samtliga aktuella uppgifter från Gula Sidorna - TeleMedia PRV-uppgifter avseende all Bok- och Pappershandel

SCB:s Företagsregister SNI-kod *) 52471 Bok - och Pappershandel

*) SNI = Svensk Näringsgrensindelning

Samtliga register har stämts av mot varandra. Den utförligaste käl- lan är SCB:s företagsregister som under SNI-koden Bok- och pappers- handel har registrerat 912 verksamhetsställen med försäljning av böcker. Företagsregistret uppdateras regelbundet genom samkörning med Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket (PRV) samt Svenska Adressändrings AB.

Efter kritisk granskning, uppföljning per telefon samt avstämning med Bokhandlareföreningen och Seelig har antalet försäljningsställen som kan betraktas som bokhandel reducerats till drygt 500 butiker.

Annan detaljhandel:

För att kartlägga bokförsäljningen utanför bokhandeln har direktkon- takt tagits med följande företag:

Åhléns

KF:s Bokförmedling (Domus, Konsum, B&W, OBS m.fl.) SPECAB (ICA:s specialdistributör av böcker och musik) Stor & Liten

Pocketshop

Pocketgrossisten (Pressbyrån, Bonver, Treab och övrig servicehandel) SM-distribution

Tidsam Egmont/Richter Harlekin

Genom respektive företag har adressuppgifter erhållits om försälj- ningsställen som regelbundet säljer allmänlitteratur i nämnvärd omfatt- ning. Det gäller då primärt varuhus, stormarknader, dagligvaruhallar, servicehandlare (typ Pressbyrån) samt övrig fackhandel som säljer ett nischsortiment av böcker t.ex. Stor & Liten. Sammantaget har närmare 300 försäljningsställen registrerats.

SOU 1997:141

"ILAGA 355

Massmarknad

Vid sidan av försäljningen av allmänlitteratur finns också en mass- marknad som tidigare hade Presam som enda distributionskanal. Denna distribution är nu uppdelad på flera parter. Antalet butiker som säljer massmarknadspocket uppgår till drygt 3 500 enheter. Dessa är inte specificerade i den berörda kartläggningen men finns med i den totala sammanställningen.

&¶RS¤LJNING AV ALLM¤NLITTERATUR

Precisionen avseende kartläggningen av antalet försäljningsställen torde vara mycket god.

Svårare har det varit att bestämma hur mycket varje försäljnings- ställe säljer. Genom PRV finns uppgifter om respektive totala försälj- ning. I dessa siffror ingår emellertid annan försäljning av pappersvaror, läromedel, musik etc. Dessutom finns endast uppgifter om aktiebolag varför alla små bokhandlar som drivs som handelsbolag eller enskild firma ligger utanför. Naturligtvis finns inte heller någon fördelning av försäljning på filialer. Enda sättet att kartlägga försäljningen har varit att ta kontakt med de större kedjeföretagen. Genomgående har utred- ningen mötts av en positiv attityd till samverkan även om alla begärda uppgifter inte lämnats ut på grund av konkurrensskäl. Vissa kedjeföre- tag har lämnat fullständiga försäljningsuppgifter per försäljningsställe medan andra har lämnat ett klassindelat material och andra har endast lämnat den totala försäljningen. Genom kontakter med Seelig, bokför- lag och andra distributörer har en uppskattning gjorts för samtliga en- skilda butiker. Det föreligger naturligtvis en viss osäkerhet om exakt- heten för varje butiksenhet. För den reguljära bokhandeln torde preci- sionen vara hög. Försäljningen av allmänlitteratur genom annan detalj- handel är något mer osäker på den skilda butiksnivån medan den totala försäljningen för respektive företagsgrupp är korrekt.

Försäljningsuppgifterna avser förhållandet 1996.

)DENTIFIKATION AV F¶RS¤LJNINGSST¤LLE

För varje försäljningsställe har förutom försäljning av allmänlitteratur följande fakta registrerats:

1. Postadress

2. Kommuntillhörighet

3. Medlemskap i branschförening

a. Svenska Bokhandlareföreningen

b. Sveriges Servicebokhandlareförbund

356 "ILAGA

SOU 1997:141

4. Typ av försäljningsställe

a. allmänbokhandel

b. specialbokhandel

c. annan detaljhandel

Med ALLM¤NBOKHANDEL avses bokhandel vars huvudsakliga affärsidé är att lagerföra och/eller tillhandahålla ett brett urval av allmänlitteratur. Allmänbokhandeln utgörs i stort av den bokhandel som tidigare benämnts som fackbokhandel samt de mindre bokhandlar som är medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. I gruppen allmänbokhandel ingår även bokavdelningar i varuhus som uppfyller det gamla fackbokhandelskriteriet att lagerföra ett brett sortiment samt

erbjuda anskaffningsservice.

3PECIALBOKHANDEL är den bokhandel som huvudsakligen är inriktad på ett specialområde t.ex. barnböcker, datalitteratur, pocket etc. I denna kategori finns ett stort antal läromedelsspecialister med inriktning på högskolor och universitet. Några av dessa uppfyller även kriteriet för allmänbokhandel men då deras huvudsakliga affärsidé är försäljning av

läromedel har de klassats som specialbokhandel.

!NNAN DETALJHANDEL är varuhus, stormarknader, dagligvarubutiker och fackhandel som säljer ett smalare sortiment av allmänlitteratur och där böcker utgör en mindre del av försäljningsställets omsättning. För flertalet av dessa enheter utgör jul och bokrea en betydande del av års- omsättningen. I gruppen ingår även kiosker och servicehandel som saluför kvalitetspocket överstigande 50 000 kronor per år.

Massmarknad

En fjärde kategori är de butiker som säljer massmarknadslitteratur. Denna gruppering redovisas endast i sammandrag.

"AKGRUNDSVARIABLER

För varje kommun finns följande bakgrundsfakta:

- folkmängd 1996

- länstillhörighet 1996

- inkomstförhållanden 1994

- utbildningsnivå 1995

- biblioteksutlåning 1995

(Källa är SCB:s offentliga statistik.)

SOU 1997:141

"ILAGA 357

II. Total struktur

Den totala strukturen för år 1996 av bokförsäljningen av allmänlittera- tur genom detaljhandeln framgår av nedanstående tabeller.

Samtliga försäljningsuppgifter är angivna i miljoner kronor exkl. moms om inget annat är angivet.

! !LLM¤NBOKHANDEL

antal

försäljning

genomsnitts-

enheter

exkl. moms

försäljning

Akademibokhandeln*)

18

185,5

10,3

Bokia

104

456,6

4,4

Julbocken**)

32

132,5

4,1

Varuhusbokhandel

6

54,0

9,0

Servicebokhandel***)

99

66,1

0,7

Obunden bokhandel****)

72

208,7

2,9

331

1103,4

3,3

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Akademibokhandeln*)

5

17

Bokia

31

41

Julbocken**)

10

12

Varuhusbokhandel

2

5

Servicebokhandel***)

30

6

Obunden bokhandel****)

22

19

100 %

100 %

*) Här redovisas endast Akademibokhandelns butiker som kan betraktas som allmänbokhandel. De butiker som övervägande säljer läromedel redovisas under gruppen specialbokhandel.

**) Julbocken är en ren inköpskedja för enskild bokhandel. Medlemmarna driver sina företag under eget namn. Den största medlemmen är Wettergrens som står för närmare 50 % av gruppens volym. Namnet Julbocken har sin upprinnelse i omslaget till kedjans första julkatalog som pryddes av en julbock.

***) Servicebokhandeln utgörs av tidigare medlemmar i B-Bokhandelsför- bundet samt ett antal mindre fackbokhandlar. Servicebokhandeln har ett spe- ciellt sortimentsåtagande som garanterar ett visst bassortiment. Medlemmar i Servicebokhandlareförbundet har bildat den frivilliga kedjan Ugglan som i dag har 40 medlemmar med en total försäljningsvolym av allmänlitteratur på när- mare 30 miljoner kronor. Ugglan svarar för 43 % av Servicebokhandelns totala volym.

358 "ILAGA

SOU 1997:141

****) Obunden bokhandel är alla övriga bokhandlar. I denna gruppering ingår såväl tidigare fackbokhandel som mindre bokhandel som inte är medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. Gruppen är mycket heterogen vilket framgår av nedanstående uppdelning.

Obunden bokhandel

antal

försäljning

genomsnitts

enheter

exkl. moms

försäljning

Tidigare fackbokhandel

44

177,4

4,4

Övrig bokhandel

32

31,4

1,0

72

208,8

2,9

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Tidigare fackbokhandel

56

85

Övrig bokhandel

44

15

100 %

100 %

" 3PECIALBOKHANDEL

Den totala omsättningen av allmänlitteratur för specialbokhandeln är beräknad till 114 miljoner kronor. Det bör upprepas att omsättningen då inte omfattar försäljning av kurslitteratur. Den totala försäljningsvolymen för specialbokhandeln beräknas uppgå till drygt 600 miljoner kronor varav 500 miljoner kronor avser läromedel till universitet och högskolor.

Specialbokhandeln består av följande tre huvudgrupper:

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Läromedelsbokhandel

25

26,8

Religiös bokhandel

36

21,6*)

Övriga specialbokhandlar

129

66,0

190

114,4

*) exkl. försäljning av egen produktion samt speciallitteratur.

SOU 1997:141

"ILAGA 359

Den övriga specialbokhandeln omfattar en mycket variationsrik bland- ning av företag med bl.a. följande inriktning:

Typ

Antal

Antikvariat*)

8

Bokcaféer

14

Bygg

3

Data

3

Hästar

1

Hälsa

2

Kartor

2

Kokböcker

1

Konst

1

Kvinnor

1

Motor

2

Museer

11

Natur

3

New Age & filosofi

20

Noter

1

Pocket

5

Resor

2

Science Fiction

1

Främmande språk

11

*) med nyboksförsäljning.

Specialbokhandeln är sannolikt den för närvarande snabbast växande sektorn inom bokbranschen. På några få år har antalet mer än fördubb- lats.

Som framgår av den fortsatta analysen är emellertid specialbokhan- deln med några få undantag en storstadsföreteelse.

360 "ILAGA

SOU 1997:141

# !NNAN DETALJHANDEL

Med annan detaljhandel avses butiker som inte är bokhandel men som säljer allmänlitteratur.

antal

försäljning

genomsnitts-

enheter

exkl. moms

försäljning

Varuhus*)

102

198,8

1,9

Stormarknader**)

70

100,9

1,4

Dagligvaruhallar

53

20,2

0,4

Servicehandel inkl. Pressbyrån***)

45

20,0

0,4

Fackhandel

28

9,9

0,3

298

349,8

1,1

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Varuhus*)

34

57

Stormarknader**)

23

29

Dagligvaruhallar

18

6

Servicehandel inkl. Pressbyrån***)

15

6

Fackhandel

9

3

100 %

100 %

*) Åhléns och Domus exkl. fullsorterad varuhusbokhandel (se ovan under allmänbokhandel).

**) KF: OBS!, B&W, Robin Hood; ICA: MAXI samt några obundna företag tillhörande Dagab och Bergendahls-gruppen.

***) Försäljningsställen med försäljning överstigande 50 000 kronor per år.

$ –VRIG BOKF¶RS¤LJNING

Försäljning av kvalitetspocket

Utöver de ovan redovisade försäljningsställena sker en försäljning av kvalitetspocket genom företrädesvis servicehandeln dvs. kiosker, ben- sinstationer, tobakister etc. Huvudsaklig distributör är Pocketgrossisten, Treab och Bonver. Antalet försäljningsställen uppgår till 590 med en total försäljningsvolym på 21,4 miljoner kronor dvs. 40 000 kronor per försäljningsställe.

Dominerande återförsäljare är Pressbyrån.

SOU 1997:141

"ILAGA 361

Massmarknad

Den tidigare massmarknadsdistributionen av s.k. populärpocket genom Presam sker i dag huvudsakligen genom distributörerna SM-Distribu- tion (Interpress) och Tidsam. Antalet försäljningsställen som säljer massmarknadslitteratur uppgår till närmare 3 500 enheter som huvud- sakligen utgörs av dagligvarubutiker och servicehandel. Den totala för- säljningsvolymen via butik beräknas uppgå till 50 miljoner kronor. Dominerande förlag är Harlekin och Egmont. Massmarknadslitteratu- ren säljs även genom bokklubbar som i dag torde ha en större volym än försäljningen via öppen detaljhandel.

% 3AMMANDRAG

Försäljningen av allmänlitteratur får följande fördelning i sammandrag:

antal

försäljning

marknads-

enheter

exkl. moms

andel

Allmänbokhandel

331

1103,4

67 %

Specialbokhandel

190

114,4

7 %

Annan detaljhandel

298

349,8

21 %

Övriga butiker med kvalitetspocket

590

21,4

1 %

1409

1589,0

97 %

Massmarknad

3500

50,0

3 %

Summa ca

4500*)

1639,0

100 %

*) Ca 500 butiker som säljer massmarknad återfinns även i de övriga katego- rierna.

362 "ILAGA

SOU 1997:141

Marknadsandelar

Av den totala försäljningen av allmänlitteratur får de olika gruppering- arna följande marknadsandelar:

Akademibokhandeln*)

12,1 %

Bokia

27,9 %

Julbocken

8,1 %

Servicebokhandeln**)

4,0 %

Obunden bokhandel

12,7 %

Varuhusbokhandel

3,3 %

Specialbokhandel***)

6,2 %

Varuhus och stormarknader

18,3 %

Dagligvarubutiker

1,2 %

Servicehandel inkl. Pressbyrån

2,5 %

Fackhandel

0,6 %

Massmarknad

3,1 %

*) Inklusive läromedelsbutikernas försäljning av allmänlitteratur. **) Varav Ugglan 1,7 %.

***) Exkl. Akademibokhandelns läromedelsbutiker.

& +OMMENTARER

Försäljningen av allmänlitteratur sker huvudsakligen genom bokhan- deln - allmänbokhandel och specialister - som svarar för närmare 75 % av detaljhandelsmarknaden. Den resterande andelen faller till största delen på varuhus och stormarknader medan den rena mass- marknaden har en underordnad betydelse.

SOU 1997:141

"ILAGA 363

Nedanstående diagram visar fördelningen mellan huvudgrupperna:

Försäljningen av allmänlitteratur genom övrig detaljhandel har till övervägande del tillkommit efter 1970 då etableringskontrollen blev upphävd. Det är dock först på 1980-talet som försäljningen genom varuhus, stormarknader och dagligvarubutiker tagit fart. Det var då främst den attraktiva bokrean som attraherade varuhusen. Det blev snabbt en försäljningsframgång som spred sig till stormarknader och större dagligvarubutiker och som sedan fick en fortsättning med för- säljning av böcker under julmånaden. Bokförsäljningen genom annan detaljhandel har således en mycket stark koncentration till bokrea och jul. Dessa två perioder svarar för den helt dominerande delen eller 80 - 90 % av årets bokförsäljning. I bokhandeln står bokrea och julhandel för 25 - 50 % av årets bokförsäljning. Andelen varierar med hänsyn till sortimentsprofil.

Liksom många bokklubbar erbjuder detaljhandeln utanför bokhan- deln ett smalt sortiment till stor del bestående av lättsålda titlar medan bokhandeln står för det breda sortimentsutbudet. Naturligtvis har för- säljningen av böcker utanför den reguljära fackhandeln inneburit en besvärande konkurrens för bokhandeln. Samtidigt har med all säkerhet varuhus och stormarknader breddat försäljningen av böcker och på så sätt medverkat till en större total bokmarknad. Konkurrensen har också haft en positiv effekt på så sätt att bokhandeln har effektiviserats. I några fall har det inneburit att bokhandeln har skärpt sin sortimentspro- fil, vilket också har gett ett gott företagsekonomiskt resultat (se nedan).

364 "ILAGA

SOU 1997:141

Ur kulturpolitisk synpunkt är det främst bokhandeln som svarar för spridningen av det breda litteraturutbudet. Bokhandeln har också kvalificerad personal samt erbjuder anskaffningsservice vilket sällan förekommer inom varuhus och dagligvaruhandel.

III. Bokhandelns struktur

För att kunna upprätthålla en tillfredsställande försäljning av allmän- litteratur behövs en stark fackhandel med god spridning över hela riket. För att förstå denna problematik är det av vikt att känna till allmänbok- handelns struktur.

En fördelning av landets 331 allmänbokhandlar i omsättningsklasser ger följande struktur:

! /MS¤TTNINGSKLASSER

Omsättning

Antal

Total omsätt-

milj.kr.

ning

milj.kr.

>25

5

164,0

10 - 25

8

95,0

5 - 10

59

396,8

4 - 5

26

112,5

3 - 4

30

102,9

2 - 3

43

104,8

1 - 2

57

81,1

<1

103

46,4

331

1 103,5

Relativ fördelning

Omsättning

Antal

Total omsätt-

milj.kr.

ning

milj.kr.

>25

1,5

14,9

10 - 25

2,4

8,6

5 - 10

17,8

36,0

4 - 5

7,9

10,2

3 - 4

9,1

9,3

2 - 3

13,0

9,5

1 - 2

17,2

7,3

<1

31,1

4,2

100 %

100 %

SOU 1997:141

"ILAGA 365

Tabellerna visar mycket tydligt att den svenska bokhandelsstruktu- ren är mycket heterogen. Bokhandel med omsättning av allmänlitteratur överstigande 5 miljoner kronor utgör 20 % av antalet men svarar för 60 % av försäljningen. Närmare en tredjedel av antalet omsätter mindre än 1 miljon kronor per år. Dessa står endast för 4 % av bokförsäljningen.

Försäljningsvolym och ekonomi har ett mycket påtagligt samband. Det finns anledning att hänvisa till det speciella avsnitt som berör bok- handelns ekonomi. Där framkommer att minimiomsättningen för att en bokhandel skall uppnå ett godtagbart företagsekonomiskt resultat ligger i intervallet 3 - 4 miljoner kronor. I denna omsättningsvolym ingår då även andra sortimentsgrupper - företrädesvis pappers- och kontors- varor. Relationen brukar normalt ligga vid 50 % böcker och 50 % pap- per. Mot denna bakgrund är det givetvis mycket allvarligt att en tredje- del av allmänbokhandeln har en årsomsättning av böcker understigande 1 miljon kronor. Dessa uppnår knappast en tillräckligt hög försälj- ningsvolym för att kunna överleva på längre sikt.

Vidden av denna problematik får en klarare belysning i den fortsatta analysen avseende spridningen av bokhandel i riket.

IV. Spridning av bokförsäljning

För närvarande har Sverige 288 kommuner och 23 län. I föreliggande analys redovisas bokförsäljningens struktur enligt den gamla indel- ningen med 24 län dvs. en uppdelning av Skåne län i Kristianstads och Malmöhus län. I föreliggande avsnitt skall den geografiska spridningen analyseras.

! !LLA F¶RS¤LJNINGSST¤LLEN

För samtliga 819 registrerade försäljningsställen av böcker ser fördel- ningen ut enligt följande i rikets kommuner:

&REKVENS BOKF¶RS¤LJNINGSST¤LLEN PER KOMMUN APRIL

Frekvens

Antal

Antal

Antal

Bokoms.

Oms.

Bokoms.

Folk-

Folk-

Bokinköp

Antal pers

försäljn.-

kommu-

försäljn.-

%

mkr exkl.

%

per för-

mängd

mängd

per capita

per försäljn.-

ställen

ner

ställen

moms

säljn.ställe

tusen

%

kr

ställe

kkr

pers.

0

57

0

0,0

0

0,0

0

517 424

5,9

0

0

1

107

107

13,1

95 752

6,1

895

1 549 075

17,5

62

14 477

2

47

94

11,5

164 161

10,5

1 746

1 213 738

13,7

135

12 912

3

26

78

9,5

133 232

8,5

1 708

854 420

9,7

156

10 954

4

13

52

6,3

81 998

5,2

1 577

522 732

5,9

157

10 053

5

8

40

4,9

66 703

4,3

1 668

435 559

4,9

153

10 889

6

6

36

4,4

69 951

4,5

1 943

387 187

4,4

181

10 755

7

4

28

3,4

58 874

3,8

2 103

276 572

3,1

213

9 878

8

6

48

5,9

108 375

6,9

2 258

472 015

5,3

230

9 834

9

3

27

3,3

56 593

3,6

2 096

294 231

3,3

192

10 897

10

2

20

2,4

53 262

3,4

2 663

230 502

2,6

231

11 525

11

1

11

1,3

23 186

1,5

2 108

102 487

1,2

226

9 317

Umeå

12

1

12

1,5

15 750

1,0

1 313

33 685

0,4

468

2 807

Sigtuna (Arlanda)

13

1

13

1,6

28 227

1,8

2 171

120 774

1,4

234

9 290

Örebro

15

1

15

1,8

31 413

2,0

2 094

97 208

1,1

323

6 481

Lund

17

1

17

2,1

28 739

1,8

1 691

131 898

1,5

218

7 759

Linköping

22

1

22

2,7

54 956

3,5

2 498

184 507

2,1

298

8 387

Uppsala

24

1

24

2,9

55 771

3,6

2 324

248 007

2,8

225

10 334

Malmö

49

1

49

6,0

120 418

7,7

2 458

454 016

5,1

265

9 266

Göteborg

126

1

126

15,4

320 255

20,4

2 542

718 462

8,1

446

5 702

Stockholm

Totalt

288

819

100

1 567 616

100

1 914

8 844 499

100

177

10 799

SOU 1997:141

"ILAGA 367

Tabellen ger i koncentrat alla väsentliga fakta om bokförsäljningen i riket.

Sammanställning visar att det finns 57 kommuner med en halv mil- jon invånare som saknar försäljningsställe för böcker. I 107 kommuner med ytterligare 1,5 miljoner invånare finns endast ett försäljningsställe. Stockholms kommun svarar för över 20 % av bokförsäljningen fördelat på 126 olika inköpsalternativ.

Per capita-inköpet (exkl. moms) dvs. bokinköp per invånare uppgår till 177 kronor eller 221 kronor inkl. moms vilket inte motsvarar in- köpspriset för en nyutkommen roman. Fördelningen är emellertid mycket ojämn. I de kommuner där det endast finns ett försäljningsställe ligger inköpet så lågt som 62 kronor mot ett genomsnitt på 446 kronor i Stockholm. Av intresse är att notera den höga noteringen för Sigtuna kommun vilket sammanhänger med den mycket stora försäljningen av kvalitetspocket på Arlanda flygplats.

I utredningens kartläggning av Den svenska marknaden finns ett diagram över per capita-konsumtion av böcker för olika kundgrupper och litteraturkategorier.

Nedanstående tabell visar strukturen på länsnivå. Med vissa undan- tag redovisas inte utredningsresultat på kommunnivå på grund av sek- retesskäl för enskilda företag.

368 "ILAGA

SOU 1997:141

!NALYS AV BOKF¶RS¤LJNING PER L¤N

Län

Folkmängd

Antal

Försäljn.

Antal

Försälj-

Per

Invånare

försäljn.-

kkr exkl.

%

ning

capita

per för-

ställen

moms

%

försälj-

säljn.ställe

ning

Stockholms

1 744 330

194

462 675

23,7

29,5

265

8 991

Uppsala

289 153

28

60 656

3,4

3,9

210

10 327

Södermanlands

257 383

18

35 743

2,2

2,3

139

14 299

Östergötlands

415 659

38

72 574

4,6

4,6

175

10 938

Jönköpings

311 765

28

45 826

3,4

2,9

147

11 134

Kronobergs

179 655

17

24 921

2,1

1,6

139

10 568

Kalmar

241 896

28

37 980

3,4

2,4

157

8 639

Gotlands

57 971

5

10 551

0,6

0,7

182

11 594

Blekinge

151 972

14

22 965

1,7

1,5

151

10 855

Kristianstad

293 602

27

35 022

3,3

2,2

119

10 874

Malmöhus

820 766

78

156 573

9,5

10,0

191

10 523

Hallands

270 060

19

41 266

2,3

2,6

153

14 214

Göteborgs o Bohus

775 638

76

161 141

9,3

10,3

208

10 206

Älvsborgs

448 074

26

47 998

3,2

3,1

107

17 234

Skaraborgs

278 263

25

31 902

3,1

2,0

115

11 131

Värmlands

282 147

25

34 636

3,1

2,2

123

11 286

Örebro

275 855

25

45 610

3,1

2,9

165

11 034

Västmanlands

259 987

16

30 863

2,0

2,0

119

16 249

Dalarna

288 171

30

46 315

3,7

3,0

161

9 606

Gävleborgs

286 789

27

40 502

3,3

2,6

141

10 622

Västernorrlands

256 587

18

36 652

2,2

2,3

143

14 255

Jämtlands

134 561

9

17 172

1,1

1,1

128

14 951

Västerbottens

259 895

23

38 912

2,8

2,5

150

11 300

Norrbottens

264 320

25

29 161

3,1

1,9

110

10 573

(ELA RIKET

" !LLM¤NBOKHANDEL

Som påpekats ovan är det allmänbokhandeln som svarar för det breda sortimentsutbudet.

Följande tabell visar situationen för de 331 företag som tillhör denna grupp.

&REKVENS ALLM¤NBOKHANDEL PER KOMMUN

Frekvens

Antal

Antal

Antal

Bokoms.

Oms.

Bokoms.

Folk-

Folk-

Folk-

Bokinköp

Antal pers

försäljn.-

kommu-

försäljn.-

%

mkr exkl.

%

per för-

mängd

mängd

mängd

per capita

per för-

ställen

ner

ställen

moms

säljn.ställe

tusen

per

%

kr

säljn.-

mkr

pers.

kommun

ställe

0

77

0

0

0

0

0

761

9 883

8,6

0

0

1

165

165

49,8

308

27,9

1,9

3 658

22 170

41,4

84

22 170

2

30

60

18,1

206

18,7

3,4

1 701

56 700

19,2

121

28 350

3

5

15

4,5

60

5,4

4,0

394

78 800

4,5

152

26 267

4

8

32

9,7

154

14,0

4,8

910

113 750

10,3

169

28 438

9

1

9

2,7

41

3,7

4,6

248

248 000

2,8

165

27 556

14

1

14

4,2

88

8,0

6,3

454

454 000

5,1

194

32 429

36

1

36

10,9

246

22,3

6,8

718

718 000

8,1

343

19 944

Total

288

331

100

1 103

100

3,3

8 844

30 708

100

125

26 719

370 "ILAGA

SOU 1997:141

Antalet kommuner utan bokhandel uppgår till 77 och kommuner med en bokhandel till 165. Dessa kommuner har en folkmängd på 4,4 miljoner personer eller 50 % av hela rikets befolkningen. Endast 46 kommuner av 288 har två eller fler allmänbokhandlar.

Kartan finns endast i den tryckta versionen

SOU 1997:141

"ILAGA 371

Bokinköpet per capita av allmänlitteratur genom allmänbokhandeln uppgår till 125 kronor eller 156 kronor inkl. moms vilket motsvarar ungefär halva priset av en nyutkommen roman. Men fördelningen är ojämn. Medan Stockholm uppvisar ett per capita-inköp på 343 kronor når de kommuner som endast har en bokhandel upp till 84 kronor. Ta- bellen visar även att dessa bokhandlar har en betydligt lägre genom- snittsförsäljning av böcker. Det finns anledning att längre fram närmare granska denna grupp.

På länsnivå ser bokhandelsbeståndet ut på följande sätt:

!NALYS AV BOKF¶RS¤LJNING PER L¤N

Län

Folk-

Antal

Försäljn.

Antal

Försälj-

Per

Bokför-

mängd

bok-

kkr exkl.

%

ning

capita

säljn. per

handlar

moms

%

försälj-

bokhan-

ning

del kkr

Stockholms

1 744 330

69

336 650

20,8

30,5

193

4 879

Uppsala

289 153

8

41 306

2,4

3,7

143

5 163

Södermanlands

257 383

9

25 793

2,7

2,3

100

2 866

Östergötlands

415 659

13

49 254

3,9

4,5

118

3 789

Jönköpings

311 765

12

28 126

3,6

2,5

90

2 344

Kronobergs

179 655

9

14 971

2,7

1,4

83

1 663

Kalmar

241 896

12

24 810

3,6

2,2

103

2 068

Gotlands

57 971

3

6 051

0,9

0,5

104

2 017

Blekinge

151 972

4

13 565

1,2

1,2

89

3 391

Kristianstad

293 602

10

21 722

3,0

2,0

74

2 172

Malmöhus

820 766

32

116 098

9,7

10,5

141

3 628

Hallands

270 060

7

30 966

2,1

2,8

115

4 424

Göteb o Bohus

775 638

26

115 591

7,9

10,5

149

4 446

Älvsborgs

448 074

16

37 798

4,8

3,4

84

2 362

Skaraborgs

278 263

14

23 077

4,2

2,1

83

1 648

Värmlands

282 147

12

25 386

3,6

2,3

90

2 116

Örebro

275 855

13

31 210

3,9

2,8

113

2 401

Västmanlands

259 987

8

23 938

2,4

2,2

92

2 992

Dalarna

288 171

14

32 515

4,2

2,9

113

2 323

Gävleborgs

286 789

10

24 027

3,0

2,2

84

2 403

Västernorrlands

256 587

8

25 302

2,4

2,3

99

3 163

Jämtlands

134 561

5

13 022

1,5

1,2

97

2 604

Västerbottens

259 895

7

25 287

2,1

2,3

97

3 612

Norrbottens

264 320

10

16 961

3,0

1,5

64

1 696

(ELA RIKET

Stockholms län svarar för över 30 % av försäljningen samt det hög- sta per capita-inköpet av böcker. Det lägsta bokinköpet per invånare svarar Norrbotten för som endast kommer upp till en tredjedel av Stockholms län. Längre fram analyseras variationen av per capita-för-

Invånare per bok- handel

25 280

36 144

28 598

31 974

25 980

19 962

20 158

19 324

37 993

29 360

25 649

38 580

29 832

28 005

19 876

23 512

21 220

32 498

20 584

28 679

32 073

26 912

37 128

26 432

372 "ILAGA

SOU 1997:141

säljning för att kunna utröna om det finns bakomliggande faktorer till den stora spridningen.

Kommuner utan bokhandel

77 kommuner saknar egentlig bokhandel. Dessa är följande:

+OMMUNER UTAN BOKHANDEL

,¤N

&OLKM¤NGD

,¤N

&OLKM¤NGD

3TOCKHOLMS L¤N

Salem

12 927

Upplands-Bro

20 204

5PPSALA L¤N

Älvkarleby

9 130

3¶DERMANLANDS L¤N

Vingåker

9 745

Oxelösund

11 587

–STERG¶TLANDS L¤N

Ödeshög

5 861

Ydre

4 255

Boxholm

5 612

Valdemarsvik

8 640

*¶NK¶PINGS L¤N

Aneby

7 083

Gnosjö

10 014

Nässjö

30 207

Sävsjö

11 788

+RONOBERGS L¤N

Uppvidinge

10 236

Lessebo

8 801

+ALMAR L¤N

Högsby

6 982

6¤RMLANDS L¤N

Kil

12 213

Eda

9 015

Storfors

5 043

Hammarö

14 170

Munkfors

4 558

Forshaga

11 936

Grums

10 112

–REBRO L¤N

Lekeberg

7 055

Degerfors

11 225

6¤STMANLANDS L¤N

Skinnskatteberg

5 155

Surahammar

10 905

Heby

13 822

Kungsör

8 294

Hallstahammar

15 830

$ALARNAS L¤N

Gagnef

10 389

Älvdalen

8 153

'¤VLEBORGS L¤N

Ockelbo

6 329

Nordanstig

10 944

SOU 1997:141

"ILAGA 373

,¤N

&OLKM¤NGD

"LEKINGE L¤N

Olofström

14 708

+RISTIANSTADS L¤N

Östra Göinge

14 875

Tomelilla

12 552

Bromölla

12 380

Perstorp

7 188

-ALM¶HUS L¤N

Svalöv

12 846

Bjuv

14 155

Lomma

17 616

Skurup

13 674

(ALLANDS L¤N

Hylte

10 869

'¶TEBORGS O "OHUS L¤N

Tjörn

14 623

Munkedal

10 853

Tanum

12 216

„LVSBORGS L¤N

Färgelanda

7 328

Vårgårda

10 706

Bollebygd

7 898

Lilla Edet

13 256

Herrljunga

9 705

3KARABORGS L¤N

Grästorp

6 086

Mullsjö

7 402

Habo

9 559

Gullspång

6 377

,¤N

&OLKM¤NGD

6¤STERNORRLANDS L¤N

Timrå

18 590

Kramfors

23 084

*¤MTLANDS L¤N

Ragunda

6 667

Bräcke

8 186

Krokom

14 681

Berg

8 402

6¤STERBOTTENS L¤N

Nordmaling

8 059

Bjurholm

2 859

Robertsfors

7 637

Norsjö

5 036

Malå

3 934

Storuman

7 359

Sorsele

3 337

Dorotea

3 522

Vilhelmina

8 314

Åsele

3 924

.ORRBOTTENS L¤N

Arjeplog

3 615

Överkalix

4 509

Övertorneå

5 999

Pajala

7 991

Haparanda

10 666

(ELA RIKET

Som framgår av listan varierar folkmängden. I särklass störst är Nässjö med över 30 000 invånare. I grannkommunen Eksjö med drygt halva folkmängden finns en utmärkt bokhandel (se mer i avsnittet om sambandsanalys).

Många kommuner som saknar bokhandel har ett mycket svagt befolkningsunderlag i kombination med att kommunen saknar en stark centralort med komplett utbud av varor och tjänster. Detta innebär att

374 "ILAGA

SOU 1997:141

konsumenten gör stora delar av sina inköp utanför den egna kommu- nens gränser.

Kommuner med en bokhandel

Det är naturligtvis önskvärt att en bokhandel kan etableras i kommuner som i dag saknar bokhandel. Än mer viktigt är att den enda bokhandel som finns i dag kan överleva. I 165 eller närmare 60 % av antalet kommuner finns bara EN bokhandel. Det finns anledningen att närmare belysa detta förhållande. Följande tabell redovisar omsättningsstruktu- ren:

+OMMUNER MED ENDAST EN ALLM¤NBOKHANDEL

Omsättn.

Antal

Bokoms.

Oms.

Bokoms.

Folk-

Folk-

Bokinköp

allmän-

kommu-

mkr exkl.

%

per för-

mängd

mängd

per

litteratur

ner

moms

säljn.ställe

tusen

per

capita

kkr

kkr

pers.

kommun

<500

41

12,7

4

310

514

12 537

25

500-750

24

14,2

5

592

307

12 792

46

750-1 000

10

8,2

3

820

171

17 100

48

>1 000

90

272,9

89

3 032

2 666

29 622

102

Total

165

308,0

100

1 867

3 658

22 170

84

Antal pers. per för- säljn.ställe

12 537

12 792

17 100

29 622

22 170

En fjärdedel eller 41 kommuner har en bokhandel med en bokför- säljning som understiger 0,5 miljon kronor per år. Per capita-försälj- ningen är så låg som 25 kronor. Ytterligare 34 kommuner har ett bräckligt försäljningsunderlag

Samtliga bokhandlar med omsättning understigande 1 miljon kronor är obundna eller medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. Fördel- ningen är följande:

Antal

Omsättning

milj.kr.

Obundna

15

5,0

Servicebokhandlare

60

30,1

75

35,1

SOU 1997:141

"ILAGA 375

Sammanfattning

!V RIKETS KOMMUNER SAKNAR BOKHANDEL MEDAN YTTERLIGARE HAR ENDAST EN BOKHANDEL MED ETT SVAGT OMS¤TTNINGSUNDERLAG $ESSA KOM MUNER HAR EN SAMMANTAGEN BEFOLKNING P¥ MILJONER PERSONER ELLER

AV RIKETS BEFOLKNING

# 3PRIDNING AV SPECIALBOKHANDEL OCH ¶VRIGA ¥TERF¶RS¤LJARE

Specialbokhandel

Som ovan nämnts är specialbokhandeln den kategori som antalsmässigt växer snabbast. Kanske specialbokhandeln kan bygga ut s itt sortiment och därigenom förstärka spridningen av ett brett sortimentsutbud på de orter där allmänbokhandeln är svag. Tyvärr är detta ett önsketänkande

då specialbokhandeln endast finns på de orter där bokhandelsbeståndet är som störst.

De 190 specialbokhandlarna har följande lokalisering:

Stockholm

67

Göteborg

26

Uppsala

11

Malmö

8

Lund

6

Linköping

6

Umeå

6

Borås

3

Karlstad

3

Örebro

3

13 kommuner har två stycken och ytterligare 25 har en specialbok- handel. I samtliga kommuner finns redan tidigare allmänbokhandel. Specialbokhandel finns i 48 kommuner.

Övrig detaljhandel

Till skillnad mot specialbokhandeln har den övriga detaljhandeln som säljer böcker en större spridning i riket. Närmare hälften eller 134 av 288 kommuner har ett eller flera försäljningsställen.

&REKVENS ¶VRIG DETALJHANDEL PER KOMMUN

Frekvens

Antal

Antal

Antal

Bokoms.

Oms.

Bokoms.

Folk-

Folk-

Folk-

Bokinköp

Antal pers

försäljn.-

kommu-

försäljn.-

%

mkr exkl.

%

per för-

mängd

mängd

mängd

per capita

per för-

ställen

ner

ställen

moms

säljn.ställe

tusen

per

%

kr

säljn.-

mkr

pers.

kommun

ställe

0

154

0

0,0

0

0

0,0

2 096

13 610

23,7

0

0

1

70

70

23,5

62,9

18,0

0,9

1 623

23 186

18,4

39

23 186

2

30

60

20,1

72,9

20,8

1,2

1 314

43 800

14,9

55

21 900

3

13

39

13,1

46,6

13,3

1,2

814

62 615

9,2

57

20 872

>3

21

129

43,3

167,4

47,9

1,3

2 997

142 714

33,9

56

23 233

Total

288

298

100

349,8

100

1,2

8 844

30 708

100

40

29 678

SOU 1997:141

"ILAGA 377

Tabellen visar att koncentrationen är störst i de folkrika kommu- nerna. Icke desto mindre är varuhus och dagligvaruhandel enda försälj- ningsställe av böcker i 20 kommuner. Sorteringen i dessa är emellertid mycket begränsad. Likaså saknas anskaffningsservice.

V. Per capita-inköp genom bokhandeln - sambands- analys

Av de tabeller som presenteras varierar per capita-inköpet av böcker genom bokhandeln från kommun till kommun. Spridningen är mycket stor. Frågan man ställer sig är om det går att spåra några bakom- liggande faktorer eller samband som förklarar denna spridning. Av denna anledning har bokinköpet per kommun analyserats ur en rad olika aspekter. Således har försäljningen jämförts mot följande förhål- landen:

- inkomster

- utbildning

- utlåning

- folkmängd

- bokhandelns lönsamhet

I analysen har kommuner med extrema värden blivit undantagna. Det gäller då de tre storstadskommunerna, kommuner med universitet samt kommuner med regionala köpcentra eller andra förhållanden som snedvrider analysen.

)NKOMSTER

För varje kommun finns ett inkomstindex som kan jämföras med index 100 som är lika med medelinkomsten i riket. Vidstående diagram visar per capita-försäljningen för varje kommun i relation till olika in- komstnivåer.

378 "ILAGA

SOU 1997:141

3AMBANDSANALYS - )NKOMSTER

Per capita-försäljning av böcker genom bokhandeln i kommuner med skilda inkomstnivåer.

Index 100 = genomsnittet i riket.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-, universitets- och turistkommuner.

2 5 0 kr

2 0 0 kr

1 5 0 kr

1 0 0 kr

5 0 kr

0 kr

8 0

9 0

1 0 0

1 1 0

1 2 0

Index

Analysen ger inget entydigt belägg för att höga inkomster i nämn- värd omfattning påverkar bokinköpen. Tvärtom visar diagrammet att kommuner med hög per capita-försäljning genom bokhandeln snarast har en lägre inkomstnivå en genomsnittet.

Utbildning

Vuxenbefolkningen i respektive kommun finns indelad i olika utbild- ningsklasser.

För varje kommun har de som har eftergymnasial utbildning selek- terats. Diagrammet visar förhållandet mellan kommunens utbildnings- nivå och per capita-inköp.

SOU 1997:141

"ILAGA 379

3AMBANDSANALYS - UTBILDNING

Per capita-inköp av böcker genom bokhandeln i kommuner med skilda utbildningsnivåer.

Procenttalen anger hur många som har eftergymnasial utbildning.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-, universitets- och turistkommuner.

KR

KR

KR

KR

KR

KR

Procent av vuxen befolkning

Här kan konstateras att kommuner med hög försäljning per capita har en utbildningsnivå som ligger över genomsnittet men förhållandet är inte så markerat. Diagrammet visar att kommuner som har en lägre utbildningsnivå även har ett högt per capita-inköp.

380 "ILAGA

SOU 1997:141

Kommunens folkmängd

Kommunernas folkmängd varierar starkt. De minsta har en befolkning kring 5 000 personer medan den stora mängden ligger i intervallet 20 000 till 40 000 invånare. Så här ser sambandet ut mellan bokinköp och kommunens storlek mätt i antal invånare:

3AMBANDSANALYS - KOMMUNENS FOLKM¤NGD

Per capita-försäljning av böcker genom bokhandeln i olika kommun- storlekar.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-,

universistets- och turistkommuner.

2 5 0

kr

K alm ar

Sa la

V än ersb o rg

K arlsk o g a

2 0 0

kr

Ek sjö

H ärn ö san d

1 5 0

kr

N o ra

T ro sa

1 0 0 kr

5 0 kr

0 kr

0

1 0

2 0

3 0

4 0

5 0

6 0

7 0

8 0

9 0

1 0 0

1 1 0

1 2 0

1 3 0

Folkmängd tusen personer

Här kan vi konstatera ett mer tydligt samband. Per capita-inköpet ökar ju större folkmängd som kommunen har. Är det så att människor i små kommuner inte köper eller läser böcker? Knappast. Sanningen är snarare den att bokköparna söker större urval och reser till närmaste större tätort för att köpa litteratur. Man överger helt enkelt den lokala bokhandeln. Men diagrammet visar att det finns undantag. Ett antal kommuner med liten folkmängd kan uppvisa en försäljningsprestation som ligger långt över genomsnittet för motsvarande kommuner med samma folkmängd.

SOU 1997:141

"ILAGA 381

Vad är det som göra att Trosa, Nora, Eksjö, Tidaholm, Söderköping, Sala, Härnösand, Karlskoga och Vänersborg uppnår så mycket högre tal än andra kommuner? Innan detta förhållande närmare kommenteras skall även sambandet mellan bokhandelns lönsamhet och per capita- inköp redovisas.

"OKHANDELNS L¶NSAMHET

Genom den separata lönsamhetsstudien av bokhandeln finns ett utför- ligt underlag för att analysera sambandet mellan lönsamhet och bok- handelns försäljning per invånare. För 162 kommuner finns ekonomisk statistik om bokhandelns ekonomi. Dessa kommuner har indelats i klasser efter per capita-inköp. Nedanstående tabell visar sambandet mellan bokhandelns lönsamhet och grad av per capita-inköp.

3AMBAND PER CAPITA INK¶P AV B¶CKER OCH BOKHANDELNS L¶NSAMHET

Per capita

Antal

Total

Resul-

Solidi-

Oms. per

Bokoms.

Bok-

Folkmängd

bokinköp

bok-

oms. mkr

tat

tet

företag

per företag

handel

per

kr per år

handlar

%

%

mkr

mkr

%

kommun

>150

13

142 049

3,2

34,8

10,9

4,8

44

24 923

125-149

11

101 243

2,6

25,0

9,2

4,2

46

30 545

100-124

30

256 789

2,2

32,7

8,6

3,7

43

33 700

75-99

27

172 532

2,3

34,1

6,4

2,9

46

34 481

50-74

34

200 036

0,9

19,2

5,9

1,8

31

29 735

<50

47

121 613

-0,1

25,0

2,6

0,5

20

16 787

Samtliga

162

994 262

1,8

29,0

6,1

2,4

39

27 173

Tabellen ger ett överraskande besked. Det finns ett påtagligt sam- band mellan god ekonomi i bokhandeln och ett högt per capita-inköp av kommunens invånare. De 13 kommuner som uppvisar den bästa lön- samheten verkar dessutom i kommuner som har en genomsnittsfolk- mängd understigande 25000 invånare.

Finns det då något speciellt som karaktäriserar de bokhandlar som presterar en högre per capita-försäljning än andra med jämförbara för- utsättningar? Här är en lista på de kommuner som har ett per capita- inköp som är mer än dubbelt så stort än genomsnittet för andra kom- muner med samma folkmängd:

382 "ILAGA

SOU 1997:141

Kommun

Folkmängd

Per capita-

försäljning

(kronor)

Trosa

10 062

119

Nora

10 663

150

Tidaholm

13 217

104

Söderköping

13 940

115

Eksjö

17 678

195

Sala

22 063

213

Härnösand

27 146

170

Karlskoga

32 634

208

Vänersborg

36 251

217

För de som arbetar i bokbranschen är det allmänt bekant att bokhan- deln i de ovan nämnda kommunerna är kända för ett brett sortiments- utbud, stor backlist och kunnig personal. Flera är välkända för sin höga kulturambition. De flesta är också stora kunder på Seeligs grossistlager vilket indirekt är ett bevis för att bokhandeln aktivt arbetar med reorder och backlist. Det kanske märkligaste exemplet är Eksjö vars bokhandel ENDAST säljer böcker och samtidigt uppvisar en god lönsamhet. Bokhan- deln får vare sig statligt stöd eller är medlem i någon inköpskedja. Affärsidén bygger på en aktiv försäljning av ett brett ut bud i kombina- tion med en mycket kunnig personal. Eksjö Bokhandel omsätter böcker för 3,5 miljoner kronor vilket ligger över den genomsnittliga försälj- ningen av allmänlitteratur för samliga bokhandlare i riket. I Eksjö bor inte fullt 18 000 invånare. Grannkommunen Nässjö med över 30 000 invånare saknar bokhandel!

Nedanstående kartbild visar per capita-försäljningen av allmänlitteratur genom allmänbokhandeln i olika kommuner i Småland. Vid sidan av Kalmar har Eksjö den högsta försäljningen per capita. I dessa kommuner ligger inköpet genom bokhandeln exkl. moms på ca 200 kronor. Storkommuner som Jönköping och Växjö uppvisar betydligt lägre siffror.

SOU 1997:141

"ILAGA 383

Bilden finns endast i den tryckta versionen

Sala är ett annat intressant exempel där bakgrunden till den höga försäljningen ligger i ett nära samarbete med biblioteken i Sala och Heby kommun (saknar bokhandel). Detta samarbete innebär ett bättre fotfäste för den lokala bokhandeln.

Vid en specialanalys av Stockholms kranskommuner går det också att urskilja kommuner med hög försäljning per capita. Att Täby och Danderyd ligger i en klass för sig är kanske inte så märkligt men att Upplands Väsby uppnår en bokförsäljning som är mer än dubbelt så stor som genomsnittet för Järfälla, Huddinge, Haninge och Tyresö är förvånansvärt. Upplands Väsby är knappast någon god ”bokhandels- kommun” men det finns där en mycket välsorterad bokhandel som direkt ger utslag i statistiken. Ett annat exempel är Partille Bokhandel utanför Göteborg som uppnår en försäljningsprestation i sin kommun långt över genomsnittet för riket. Partille Bokhandels kännemärke är hög kulturprofil med en stor aktivitetsnivå. Både Väsby Bokhandel och Partille Bokhandel kan uppvisa en tillfredsställande lönsamhet.

384 "ILAGA

SOU 1997:141

Slutsatser

Sambandsanalysen visar att det finns förutsättningar att driva en bok- handel även i mindre kommuner även om marknadsunderlaget i de allra minsta är otillräckligt, men att kommuner med över 20 000 invånare saknar bokhandel är inte fullt logiskt. Snarare ett bevis på att det saknas bokhandlare med kompetens att driva bokhandel. Nyetable- ringsbenägenheten är mycket låg vilket är märkligt mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden. Svarsfrekvensen på utannonserade bokhandelsföretag är mycket svagt. Det finns helt enkelt inga köpare medan det finns kö på människor som vill starta eget inom andra de- taljhandelssektorer såsom gatukök, godisbutiker och kiosker. Anled- ningen till det svala intresset torde främst vara brist på kompetens. För att driva en framgångsrik bokhandel krävs en god branschkunskap och icke minst ett starkt engagemang för litteratur. Den på sikt mest lön- samma samhällsinvesteringen för bokhandelsbranschen är därför att utbilda nya bokhandlare. En sådan åtgärd inte bara stärker nätet av bokhandel utan den får även indirekt en stor betydelse för den smala litteraturen som är beroende av en kompetent bokhandelskår. Ett ytter- ligare skäl för att investera i kompetens är den snabba tekniska utveck- lingen som allt mer kommer att påverka bokhandeln. IT-tekniken kan för bokhandeln vara en ny möjlighet att nå marknaden men den kan också vara ett hot om bokhandeln försummar att vidareutbilda sig.

De ovan nämnda företagen som lyckats är goda förebilder. Deras försäljningsprestation visar att det går att öka marknaden. Böcker är impulsvara som säljs till stor del på grund av påverkan. Påverkan sker genom attraktiva och välsorterade butiken med rätt affärsläge i kombi- nation med en försäljningsinriktad och kunnig personal.

SOU 1997:141

"ILAGA 337

Bilaga 3

Internet och den litterära processen

Digitala hypertexter på Internet - exemplet Almqvist 1

!V *OHAN 3VEDJEDAL

Internet har i Sverige redan haft stor betydelse för olika led i vad Lars Furuland har kallat den litterära processen, ett litterärt verks väg från författare, via förlag, kritiker, bokhandel och bibliotek fram till läsa - ren. 2 Man kan publicera, beställa, sälja, köpa och läsa litteratur via nätet. Flera författare, förlag och tidskrifter publicerar verk direkt på Internet (eller lagrar dem där för publicering vid Print-On-Demand); där finns mängder av förlagreklam; en rad firmor bedriver direktför- säljning av böcker; en mängd bibliotek publicerar sina kataloger på nätet; där finns litterära diskussionsgrupper där läsare kan samtala per dator om böcker. Exemplen kunde göras många fler - under de senaste åren har mängder av initiativ tagits, både genom frivilligt arbete, sats- ningar från stat och kommuner och kommersiella investeringar. 3

I den här artikeln ska jag inte försöka inventera eller beskriva dessa olika aspekter av vad som kan kallas Internetiseringen av den litterära processen. Jag väljer en begränsad aspekt och låter den pågående utgivningen av Carl Jonas Love Almqvists "Samlade Verk" tjäna som ett exempel på hur datateknik kan användas vid vetenskaplig

1 En längre version av denna uppsats har tidigare tryckts som ”Almqvist på Internet. Om publicering av en textkritisk edition som digital hypertext”, Tidskrift för litteraturvetenskap 26(1997):2, s. 60 - 74. Där finns en utförligare beskrivning av framväxten av det digitala Almqvist-projektet, liksom mer av textkritiska metoddiskussioner. Uppsatsen är under publicering på Internet i anslutning till den digitala versionen av Almqvists ”Samlade Verk” (adress, jfr nedan). De URL-adresser som anförs i noterna gällde i maj 1997.

2 Jfr figuren över ”den litterära processen”, i Lars Furuland, ”Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält, Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Lars Furuland och Johan Svedjedal, Lund 1997 (s. 16 - 49), s. 40 f.

3 Se vidare mina översikter ”Det skönlitterära nätet. Internet och svensk skönlitteratur”, Medialiseringen av Sverige, red. Anders Björnsson & Peter Luthersson, Stockholm 1997, s. 29 - 40 (även http://www.bibks.uu.se/lsoc/ johans/svedjnet.htm)

338 "ILAGA

SOU 1997:141

textutgivning. 4 Främst handlar det om Internet som publiceringskanal, men en bakgrund ges om hela utgivningsprojektets framväxt och upp- läggning, liksom till den digitala utgåvans plats bland svenska digitala publikationer.

Det bör påpekas att termen "digital publicering" i det följande används som en beskrivning av en särskild slags "elektronisk publice- ring". En digital text lagras inte som bild utan är digitalt sökbar; en elektronisk text kan däremot vara en bild, t.ex. av en handskrift eller en boksida. Informationen i sådana bilder är inte möjlig att söka eller bearbeta med de texteditorer och sökverktyg som finns i exempelvis ordbehandlingsprogram.

# * , !LMQVISTS 3AMLADE 6ERK

En komplett utgåva av Almqvists "Samlade Verk" är en gammal dröm för forskarna på området, men det dröjde till början av 1980-talet innan frågan väcktes på allvar. Det skedde när det relativt nybildade Alm- qvist-sällskapet kallade till ett symposium den 29 november 1985. Resultatet av symposiet blev att en arbetsgrupp tillsattes för att under- söka förutsättningarna för en sådan edition. Dess arbete utmynnade i en rapport och så småningom i att en redaktion tillsattes. Den består nu av huvudredaktören Bertil Romberg och de biträdande redaktörerna Lars Burman och Johan Svedjedal. 5

"Samlade Verk" ska omfatta 51 volymer. Den första volymen utkom 1993 (Det går an och Hvarför reser du? i 1838 års versioner). Hittills har fyra volymer utkommit, och utgivningstakten planeras vara två à tre volymer om året.

I efterhand är det lätt att se hur mycket arbetet med "Samlade Verk" har präglats av de snabba tekniska förändringarna inom bokproduktio- nen sedan början av åttiotalet. Under den tiden har det skett något av en digital revolution i den svenska bokbranschen. Det kan vara skäl att erinra sig hur arbetet bedrevs till bara för några år sedan - hur vardagen såg ut när en scanner mest var något man såg i amerikanska TV-serier och när Internet mest var en glimt i forskningsbibliotekariernas ögon.

Den första idén med Almqvist-utgivningen var att utge en ny moderniserad edition, alltså något i stil med Böök-editionen. Tanken

4 Man måste använda termen verk, eftersom Almqvist inte inskränkte sig till skrifter. Hans musik och de tavlor han eventuellt har målat ska också tas med i editionen.

5 Granskningen av tidigare editioner och riktlinjerna för ”Samlade Verk”, se Bertil Romberg och Johan Svedjedal, ”Carl Jonas Love Almqvists Samlade Verk. Planer och principer”, Samlaren 114(1993) (tr. 1994), s. 15-26.

SOU 1997:141

"ILAGA 339

var att en sådan edition skulle nå ut till läsare på ett annat sätt än en originalstavad. I bakgrunden fanns också förhoppningen om vissa stat- liga garantier, ekonomiska utfästelser som skulle göra något stort förlag benäget att åta sig utgivningen - alltså ungefär som Bonniers stått för Böök-editionen. Både statens och bokförlagens intresse visade sig dock vara svalt.

Av olika skäl väcktes då idén att Svenska Vitterhetssamfundet kunde bli huvudman för utgivningen. Det visade sig mycket lyckligt eftersom det gav utgivningsprojektet en textkritisk miljö istället för en kulturpolitisk tidspress. Med tanke på Vitterhetssamfundets övriga utgivning var det uteslutet att editionen skulle vara annat än original- stavad. För det fanns ju också väsentliga språkhistoriska argument: en sådan edition skulle bli av mycket stort intresse för språkvetenskapen.

Vid det laget var vi framme vid omkring år 1990 och det hummade och surrade av datorer i bokbranschen. Sättningen av böcker skedde mer eller mindre rutinmässigt via diskett, men ännu var inte scannern något realistiskt alternativ. Därför sattes den första volymen genom att texten matades in på en persondator.

När den första volymen utkom hösten 1993 var denna metod redan föråldrad. Texterna till de följande volymerna har alla scannats in. Detta är en tjänst som vi har köpt, inklusive preliminär korrekturläs- ning, och vi ser ingen anledning att ta över scannings-arbetet själva. 6 I själva verket har utgivningen ganska strikt följt principen att köpa olika slags datatjänster framför att arbeta med en egen stab av datakunniga. Vi har också strävat efter att vända oss till de ledande på området fram- för att försöka handla upp tjänsterna så billigt som möjligt.

Merparten av det praktiska förlagsarbetet sköts av en av Sveriges datakunnigaste förläggare (Krister Gidlund, Gidlunds förlag, Hede- mora). Arbetsgången innebär att volymredaktören efter inscanningen får en diskett-version av texten att arbeta med redan från början. Så småningom levererar han eller hon en diskett till förlaget, som tar fram heloriginal för korrektur och tryckoriginal. Förlaget använder också denna diskett för att göra en moderniserad urvalsupplaga, kallad "Skrifter", för bokhandeln. Den har kortare inledningar och en hård- bantad textkritisk apparat. Moderniseringen för "Skrifter" görs av Gid- lund i samarbete med Svenska Vitterhetssamfundet. Genom denna version kan ett flertal av Almqvists verk nå ut till bibliotek och bok- handlar på ett sätt som "Samlade Verk" knappast kan göra.

Själva ederingsarbetet ska här beskrivas bara ytterst kortfattat. Alm- qvists "Samlade Verk" har det möjligen enkelt materialmässigt genom bristen på originalmanuskript, men har andra problem att lösa genom

6 Inscanningen sköts av Autotext AB i Norberg.

340 "ILAGA

SOU 1997:141

den bokvetenskapliga analys som måste göras för varje volym. Som många dåtida författare hade Almqvist för vana att ändra sina verk efter tryckningen (ibland också under tryckningen). 7 Med andra ord finns det variantexemplar inom den första impressionen av originaleditionerna. Ett stort arbete för utgivarna är att spåra upp och jämföra dessa exemplar. Det innebär samtidigt att "Samlade Verk" är en kritisk edi- tion av det klassiska slaget, en edition som inte bara trycker av en text utan där det, med bibliografen Rolf E. Du Rietzí lyckade termer, gäller att framställa en realtext som reproducerar en idealtext av ett verk. 8

Som har framgått var grundidén redan från början dels att använda datorer så mycket som möjligt, dels att köpa tjänster i största möjliga utsträckning. När tanken väcktes på att också publicera editionen digi- talt var därför första steget att söka efter någon som hade rätt slags datakompetens. Men det var också viktigt att knyta publiceringen till någon reputerad institution - dels för att användarna skulle hitta fram till den, dels för att den digitala versionen skulle få en kvalitetsstämpel.

Valet stod till att börja med mellan publicering på CD-ROM och publicering på Internet. Att publicera "Samlade Verk" på nätet tedde sig av olika skäl mycket mer tilltalande. Av marknadsskäl skulle en CD-ROM-version knappast kunna lanseras innan en stor del av voly- merna var utgivna, medan en Internet-version kan göras tillgänglig i ungefär den takt som bokvolymerna ges ut. Därmed kan den nå använ- darna snabbt - och fortlöpande bli till stor hjälp för de redaktörer som arbetar med nya volymer. Ett annat skäl att välja Internet framför CD- ROM var att vi därmed slapp låsa oss för ett tekniskt format redan från början. Vi har valt det mest använda och mest flexibla formatet, HTML-kodning, vilket gör att "Samlade Verk" enkelt blir tillgängliga i Word Wide Webs hypertextmiljö - och därmed kan länkas till andra hemsidor och hypertexter. 9

Vid valet av publiceringsställe för Internet-versionen upprättade vi samarbete med Språkbanken vid institutionen för Svenska språket i Göteborg. I dess databas, "Språkbanken", finns redan en rad texter som

7 Fler exempel beskrivs instruktivt i Lars Burman, ”Kancellanserna i C.J.L. Almqvists Amalia Hillner (1840)”, Tidskrift för litteraturvetenskap 24(1995):2, s. 47 - 54.

8 Se Rolf E. Du Rietz, ”Böcker, texter och editioner - av alla de slag”, Fiktio- nens förvandlingar. En vänbok till Bo Bennich-Björkman den 6 oktober 1996. Redaktion: Dag Hedman och Johan Svedjedal, Uppsala 1996 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 33), (s. 89-107, s. 96 ff.

9 En utförligare argumentation längs dessa linjer, jfr Peter L. Shillingsburg, Scholarly Editing in the Computer Age. Theory and Practice, 3 ed., Ann Arbor 1996, s. 166 ff.

SOU 1997:141

"ILAGA 341

utnyttjas flitigt av forskningen: en konkordans till Svenska Akademiens ordbok, konkordanser till Strindbergs "Samlade Verk" och hans brev, flera medeltida texter (bl.a. Den Heliga Birgittas uppenbarelser). 10

Valet att samarbeta med Språkbanken vidgades snabbt till ett gene- rellt beslut inom Svenska Vitterhetssamfundet, nämligen att publice- ringen av samfundets nya textkritiska utgåvor i fortsättningen ska ske parallellt i bokform och i digital form. Almqvists "Samlade Verk" får ses som ett pilotprojekt, men också andra tekniska lösningar kan och bör användas för de digitala versioner som Svenska Vitterhetssamfun- det publicerar av andra utgåvor. Tillgänglig finns för närvarande And- reas Arvidi, Manuductio Ad Poesin Svecanam, utgiven av Mats Malm (i bokform 1996). 11

!NDRA DIGITALA HYPERTEXTER P¥ )NTERNET

I praktiken går arbetet med den digitala publiceringen av Almqvists "Samlade Verk" till så att förlaget skickar en kopia av disketten med filerna innehållande heloriginalen till Språkdata. Där konverteras filerna till HTML-format (vilket gör att de i framtiden lätt kan anknytas till TEI-standard [TEI = Text Encoding Initiative]), samtidigt som ord- förklaringar och textkritiska kommentarer länkas till de skönlitterära texterna. 12 Utprodukten blir hypertexter, åtkomliga via Internet. För närvarande finns fyra volymer tillgängliga och under de kommande åren räknar vi att göra två - fyra volymer tillgängliga per år, dvs. följa bokversionens utgivningstakt.

När vi publicerade de första digitala verken på Internet, Det går an och Hvarför reser du?, fanns inga svenska textkritiskt ederade hyper- texter på nätet. Hittills är vi fortfarande ensamma på området. Strind- bergs "Samlade Verk" finns ännu så länge bara på Internet i form av en konkordans med begränsad tillgänglighet. Den är ytterst användbar, men är något annat än en fullfjädrad hypertext av intresse för litteratur- historiker och litteraturläsare.

Från andra språkområden finns mängder av välgjorda hypertexter på Internet. Ett stort antal är lätt åtkomliga via "Books on-line", "Project Bartleby" eller via Bibliotekstjänsts länklista "Internetkontakt" och på

10 Adress till Språkbanken: http://svenska.gu.se.

11 Adress till Svenska Vitterhetssamfundet: http://svenska.gu.se/vittsam.html.

Adress till Arvidi: http://hum.gu.se/ ~ LITMM/Arvidi.html.

12 Yvonne Cederholm på Språkdata är huvudansvarig för detta arbete, medan Johan Svedjedal från utgivarnas sida har det vetenskapliga ansvaret för den digitala hypertextversionen.

342 "ILAGA

SOU 1997:141

en mängd andra ställen. Som ett exempel på en lyckad publicering kan man peka på de roliga och användbara digitala hypertexteditionerna av Jane Austens romaner. Närmast ett digitalt hypertextbibliotek är den kulturhistoriskt omfattande "The Victorian Web" 13 Det bör då under- strykas att de flesta skönlitterära klassiker som publiceras på Internet läggs ut utan större textkritiska ambitioner (även om en del av dem bygger på tidigare textkr itiska editioner i bokform). Det tydligaste exemplet är det stora Project Gutenberg, som har gjort mängder av texter tillgängliga på nätet, men som sköts med vad Peter Shillingsburg kallar "abysmal ignorance of the textual condition" - texterna är så opålitliga att projektet mest liknar "a textual junkyard". 14

I Sverige finns flera skönlitterära klassiker på Internet, också de utan textkristiska ambitioner. Ett exempel är Karin Boye-sällskapets hemsida, innehållande delar av hennes författarskap och material kring det (handskrifter, essäer, m.m.). 15 Ett annat är Selma Lagerlöfs verk, som scannats in av Autotext AB. 16 Ett tredje exempel är det omfattande Projekt Runeberg med bas i Linköping, startat i december 1992. 17 Där presenteras ett brett urval författare och verk (för närvarande ett nittiotal) av svenska författare, ofta i datormässigt eleganta och fiffiga uppställningar - men inte textuellt pålitliga. Utgivarna anger mycket sällan vilken förlaga de har använt, men i regel tycks inläsningarna bygga på pocketutgåvor eller andra nyutgåvor, med alla deras ofrånkomliga textuella brister. Projekt Runeberg är en litteraturfräm- jande insats som deltagarna har allt skäl att vara stolta över, men för undervisning och forskning är dess texter knappast användbara. 18

13 Adressen till Books on-line: http://www.uni-sb.de/z-einr/ub/ebooks/ bookauth.html. Adressen till Procent Bartleby: http:// www.columbia. edu/acis/bartleby. Adressen till BTJ:s länklista: http:// www.btj.se/btj/saburl/ saburl.html. Adressen till Jane Austens romaner: http://curly.cc.utexas. edu/ ~ churchh/janeinfo.html. Adressen till The Victorian Web: http://www. stg.Brown.edu/projects/hypertext/landow/victorian/victov.html. Nyttiga länkar till skönlitterära hypertexter finns på t.ex. http://library.lib.binghamton.edu/ english.html; http://etext.lib.virginia.edu/uvaonline.html.

14 Shillingsburg 1996, s. 161.

15 Karin Boye-sällskapets hemsida, http://www.ivo.se/kboye/dikter.html.

16 Adressen till Selma Lagerlöfs verk: http://wwis.upnet.se/selma/indexswe. htm.

17 Adressen till Projekt Runeberg: http://www.lysator.liu.se/runeberg/ katalog.html.

18 Projekt Runeberg finns med i ”Länkskafferiet” (http://www.ub2.lu.se/ skolverket/), ett ”virtuellt skolbibliotek” som gjorts på uppdrag av Skolverket och Svenska skoldatanätet. ”Länkskafferiet är en databas med 895 kvali- tetsbedömda och ämnesstrukturerade Internetresurser. Skafferiet är ett hjälp-

SOU 1997:141

"ILAGA 343

Problemen med Projekt Runeberg är alltså desamma som med dess internationella föregångare, Project Gutenberg.

I ett sådant läge är det ännu viktigare att vetenskapssamhället erbju- der goda digitala texter, alltså texter utan fel och omedvetna förvräng- ningar. Ett syfte med det digitala Almqvist-projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsmetoder på detta område. Därför har projektets arbetsformer hittills medvetet hållits mycket öppna.

)NTERNETVERSIONEN OCH BOKVERSIONEN

Thomas Tanselle har skickligt argumenterat för att datorteknik och digital publicering inte gör någon skillnad i möjligheten att beskriva hur texter lagras och förmedlas: "Computerization is simply the latest chapter in the long story of facilitating the reproduction and alteration of texts; what remains constant is the inseparability of recorded language from the technology that produced it and makes it accessible." 19 Med den utgångspunkten kan man pröva att beskriva framställningen av Almqvists "Samlade Verk" som att vi producerar två versioner av en edition, en bokversion och en digitala version - i framtiden kan naturligtvis andra versioner framställas, t.ex. på CD- ROM eller i andra former.

Det kan finnas ovälkomna skillnader mellan dessa bägge versioner (bok, digital). Exempelvis sker små förvrängningar vid överföringen av texten från datafil till bok och från datafil till digital publicering - vi har haft vissa problem med små detaljer som kursiveringar och tankstreck, men har hittills inte råkat ut för några skillnader i innehållsligt betydelsebärande detaljer.

Det är dock väsentligt att frigöra sig från tanken att bokversionen och den digitala versionen måste vara exakt likadana textuellt. I vissa fall vill man helt enkelt inte att Internet-versionen ska överensstämma med bokversionen, detta eftersom tryckfel och andra konstigheter i bokversionen upptäcks vid omformatering och länkningar. Därför finns det en särskild sida där det anges vilka rättelser som införts i Internet- versionen.

Principiellt bör man, enligt min uppfattning, se det som både ofrån- komligt och eftersträvansvärt att boken och Internet-publiceringen inte

medel för att söka information på Internet och vänder sig i första hand till elever och lärare i den svenska skolan:” Någon egentlig bedömning av den textuella kvaliteten tycks alltså inte ha gjorts.

19 G Thomas Tanselle, ”Printing History and Other History”, Studies in Bibliography 48(1995) [s. 269-289], s. 288.

344 "ILAGA

SOU 1997:141

stämmer exakt överens. Varför skulle en digital utgivare avstå från den eviga textuella ångervecka han eller hon åtnjuter? En digital utgåva är ju öppen och oavslutad på ett annat sätt än den tryckta, något som exempelvis Jerome McGann har understrukit i en essä om den digitala hypertextens möjligheter vid textedering. 20

Kommer Internet-versionen att bli en konkurrent till bokversionen av "Samlade Verk"? Vill folk hellre läsa texterna på skärmen istället för från boksidan eller ladda ned dem på diskett i stället för att köpa boken? Visst finns det skäl att ställa frågorna. Men min erfarenhet är att en digital utgåva fungerar utmärkt som hjälpmedel, däremot aldrig som ett alternativ till boken. Den är oslagbar för sökningar, lokaliseringar av citat, olika språkliga analyser, m.m. Men den kan aldrig vara särskilt attraktiv för den som rätt och slätt vill läsa verket. Rädslan för att digitala editioner ska slå ut de bokburna är överdriven.

Och i alla händelser måste vi acceptera att en publicering av böcker aldrig kan vara ett självändamål. Böcker är dokument som bär texter, ingenting annat. Om andra dokument kan bära texterna lika bra eller bättre finns ingen anledning att hålla fast vid boken. Men de digitala utgåvor som jag hittills har sett på Internet är inga svåra hot mot boken. Skälen är de som alltid används för att försvara boken (digitala texter är inte portabla, saknar goda möjligheter till anteckningar i marginalen och är svåra att skumläsa) och som lästexter är de digitala utgåvorna ännu långtifrån lika tekniskt avancerade som boken.

På sikt kommer dock sannolikt datatekniken att påverka villkoren för själva tryckningen av boken. Om tekniken med print on demand håller vad den lovar, kommer akademisk speciallitteratur inom några år att tryckas i ett flertal små upplagor, snarare än i en stor initial upplaga, avsedd att räcka i flera decennier. En sådan teknik kräver, om den får genomslag, att textutgivare tänker om radikalt. I framtiden kan boken bli en utprodukt snarare än en slutprodukt.

Sådana framtidsutsikter hindrar inte att det är viktigt att arbeta med den digitala publiceringen. Ändamålet med vetenskaplig textutgivning är ju ändå till sist att etablera texten så säkert som möjligt, kommentera den och se till att den når så många som möjligt, antingen direkt (genom läsning) eller indirekt (som sättningsförlaga för senare utgå- vor). Och ingenstans har man en så stor potentiell publik som på Inter- net.

Det känns passande att erbjuda Almqvists texter på detta sätt. När allt kommer omkring drömde han ju om att nå en masspublik - han

20 Jerome McGann, ”Radiant Textuality”, http://jefferson.village.virginia. edu/public/jjm2f/radiant.html. I svensk översättning: ”Lysande textualitet”, Litteratursociologi, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal (1997), s. 274-285.

SOU 1997:141

"ILAGA 345

deltog i folkskriftsserier, arbetade som journalist, skrev i dåtidens stora romanbibliotek. Den esoteriske Almqvist hade en teknikvänlig sida i sin personlighet som gör att jag gärna föreställer mig att han skulle ha gillat Internet. Och jag menar då inte den gamla klichén att romanti- kerna skulle ha använt nätet för att skapa allkonstverk, utan snarare att Almqvist ville göra sina texter tillgängliga för så många som möjligt. En författare som prisade boktryckarkonstens demokratiserande infly- tande så ivrigt som Almqvist ("Boktryckerikonsten är det stora medlet för en universal uppfostran", skrev han 1839), skulle knappast haft något emot att publiceras på Internet. 21 För vad är en tryckpress i vår tid? I princip varje skrivare som är kopplad till en Internet-ansluten dator.

(YPERTEXTENS M¶JLIGHETER OCH ESTETIK

Som den stora internationella debatten kring textkritik och digital pub- licering har inskärpt under de senaste åren, finns det knappast någon ände på möjligheterna för den digitala textutgivaren. Datorernas lag- ringskapacitet gör det frestande att publicera samtliga versioner av ett verk på Internet (och därmed kanske förvandla ederingsarbetet till en gör-det-själv-låda för användaren), liksom mängder av relevant mate- rial runt verket (uppsatser, kommentarer, bilder). Därmed förvandlas den digitala versionen i praktiken till ett arkiv eller till ett bibliotek, bägge multimedialt upplagda. 22 En möjlighet, som nu lockar många, är att den traditionella editionen, med en etablerad text och en variant- apparat som beskriver de andra versionerna, kan ersättas med en digital lager-på-lager-edition. Materialet struktureras då så att datorn genererar de olika kända versionerna av ett verk, från författarens första utkast, via den först utgivna versionen till den sista av författaren omarbetade versionen. Användaren väljer själv vilken version han eller hon vill läsa. Ett sådant sätt att arbeta betyder, som Charles L. Ross har påpekat, döden för den kritiska editionen som vi känner den. 23 Mer bestämt kan det innebära att själva kärnan i ederandet (att välja en läsart framför en annan och att rekonstruera förlorade läsarter ur

21 ”Boktryckerikonsten och Folkuppfostran” (urspr. Aftonbladet den 5 januari 1839), Journalistik. Urval, inledning och kommentarer av Bertil Romberg, I: 1839-1845, Hedemora 1989 [s. 56-63], s. 57 f.

22 Jfr t.ex. Pete Shillingsburg, ”Principles for Electronic Archives, Scholarly Editions, and Tutorials”, The Literary Text in the Digital Age, ed. Richard J. Finneran, Ann Arbor 1996, s. 23-35.

23 Charles L. Ross, ”The Electronic Text and the Death of the Critical Edition”, The Literary Text in the Digital Age (1996), s. 225-231.

24 Istället för idealtexten

346 "ILAGA

SOU 1997:141

överlevande material) mjuknar och löses upp. erbjuds läsaren en serie realtexter.

Den digitala hypertextens möjligheter till många och snabba länk- ningar gör att den digitala kritiska editionen kan peka utöver sig själv på ett annorlunda sätt än den bokburna editionen. I sista hand är den utvecklingen analog med tankelinjer inom postmodernism och post- strukturalism: synen på litterära verk som förbundna i en oändlig väv med andra litterära verk (men inte nödvändigt med genetiska samband) och tanken på att läsarens associationer har minst samma tolknings- relevans som de intentioner författaren en gång hade. 25

Resultatet blir att den digitala textutgivaren kan välkomna en öppen struktur där användarna - idealt sett - kontinuerligt kan föra in nya länkningar. Den digitala editionen liknar då en poststrukturalistisk utopi - en väv av digressioner och associationer, ett icke-linjärt system snarare än den linjärt upplagda berättelse eller dikt vi i vår tidigare läs- kultur har vant oss vid. En Internet-edition blir på så sätt det verkligt decentrerade konstverket.

Allt detta betyder också att den digitala hypertexten med all sanno- likhet fjärmar sig från de effekter författaren strävat efter att skapa hos läsaren, de konstnärligt beräknade grepp som b ygger på den enkla tan- ken att läsaren börjar i början och läser på genom berättelsen fram till slutet av verket. Så ser läsningen sällan ut i Internet-världens zappande mellan olika sidor. De digitala hypertexternas icke-linjära teknik tende- rar därför ofta att strida mot estetiken i de verk de skall förmedla. Om detta är eftersträvansvärt eller beklagligt är användarens sak att avgöra

- men den digitala editionens logik tycks vara att författarintentionen marginaliseras och läsarens egna val uppvärderas. 26

24 Jfr t.ex. G. Thomas Tanselle, ”Textual Instability and Editorial Idealism”, Studies in Bibliography 49(1996) [s. 1-60], s. 59 .

25 Denna utvecklingslinje inom textkritiken beskrivs i t.ex. G. Thomas Biblio- graphy 44(1991), s. 83-143 och D.C. Greetham, ”Editorial and Critical Theory: From Modernism to Postmodernism”, Palimpsest. Editorial Theory in the Humanities, ed. Georg Bornstein & Ralph G. Williams, Ann Arbor 1993, s. 9-28.

26 Se flera bidrag i Hyper / Text / Theory, ed. Georg P. Landow, Baltimore & London 1994: Espen J. Aarseth, ”Nonlinearity and Literary Theory”, s. 51-86; Gunnar Liestøl, ”Witttgenstein, Genette, and the Readeris Narrative”, s. 87- 121; ”´How Do I Stop This Thing?´: Closure and Indeterminacy in Interactive Narratives”, s. 159-188.Jfr även t.ex. Philip E. Doss, ”Traditional Theory and Innovative Practice: The Electronic Editor as Poststructuralist Reader”, The Literary Text in the Digital Age (1996), s. 213-224.

SOU 1997:141

"ILAGA 347

$EN DIGITALA VERSIONEN AV !LMQVISTS 3AMLADE 6ERK

Beskrivningen av den digitala versionen av Almqvists "Samlade Verk" kan göras mycket kortfattad. Det enklaste sättet att få grepp om hur den fungerar är att pröva den själv. 27 Grundtanken är att den digitala ver- sionen ska innehålla samma material som bokversionen, och upplägg- ningen är sådan att varje bokvolym motsvaras av en hemsida, en "nätvolym".

En mer radikalt disponerad digital version skulle ha frigjort sig från uppläggningen av "Samlade Verk" och öppnat möjligheten till friare kombinationer - kanske en hemsida med alla Almqvists verk i alfabe- tisk ordning, snarare än den hemsida vi nu har som strukturerar inne- hållet efter en lista över volymerna i "Samlade Verk".

Att vi har behållit volymindelningen efter "Samlade Verk" beror inte minst på att vi också har behållit sidindelningen från bokversionen i den digitala versionen. Den som på skärmen läser den scen i Det går an där Albert och Sara äter "Hallon och grädda" i Strängnäs, finner längst ner paginasiffran 31 och kan lätt söka sig fram till rätt ställe i den tryckta boken. Av samma skäl har vi behållit alla paginasiffror i kommentarlistorna. Den digitala versionen är alltså ett hjälpmedel till bokversionen, inte en helt självständig publiceringsform.

Förutom de ederade texterna innehåller varje volym i "Samlade Verk" en inledning (om tillkomst, mottagande, m.m.), en textkritisk kommentar, två variantlistor (accidentalier respektive substantieller) och en avdelning med kommentarer / ordförklaringar. Allt detta finns med i den digitala versionen. Inledningen är olänkad (förutom till dess egna slutnoter), liksom den textkritiska kommentaren. Variantlistorna och kommentarer/ordförklaringar är däremot länkade till texten. De ligger skilda från varandra, vilket innebär att bara en av kategorierna kan visas åt gången: länkningen sker via blåmarkering av de aktuella delarna av texten. På en särskild meny kan man välja vilken kategori av länkar man vill se visad (kommentarer / substantieller / accidentalier). Att man kan välja att läsa texten ren eller med länkningen markerad är en klar fördel; att man bara kan visa länkningen till en kategori åt gången är en klar nackdel.

Till de praktiska svårigheterna med Internet-versionen hör ännu så länge att texten i HTML-format lagras i filer som ofta är betydligt mindre än verket (filerna motsvarar i regel ca 10-50 boksidor). Hante- ringen blir därför något försvårad för den som vill arbeta med större textsjok. Den som tänker använda texten mer intensivt har naturligtvis möjligheten att kopiera ner den till sin egen dator.

27 Adressen till utgåvan är: http://svenska.gu.se/vittsam/almqvist.html.

348 "ILAGA

SOU 1997:141

Den digitala Almqvists "Samlade Verk" är en mikro-hypertext inom en makro-hypertext, för Internet är ju egentligen ingenting annat än den mest omfattande hypertext som existerar. Problemet är just nu att dess uppläggning inte medger mycket långa dokument - med nuvarande teknik blir nedladdningstiderna alldeles för långa. Den digitala världen bygger på korta dokument, bokvärlden på långa dokument. Sk illnaden kan också uttryckas som att den digitala hypertexten är disponerad för sökning, boktexten för läsning.

Det väsentliga hjälpmedlet för vår digitala version är den sökfunk- tion som finns knuten till den digitala utgåvan - ett verktyg där använ- daren kan välja om han eller hon vill söka i samtliga de inlagda Alm- qvist-texterna, någon enstaka volym eller vissa delar av textmängden (inledningar, varianter, kommentarer eller Almqvists verk), om sök- ningen ska gälla hela ord eller delar av ord (trunkering). Det är i sök- möjligheterna och i länkningstekniken som den digitala utgåvan har sin stora användbarhet, snarare än i möjligheten att läsa verken på skär- men.

På sikt är tanken att den digitala versionen ska kompletteras med material som inte finns i böckerna - konkordanser, ordlistor, länkar till uppsatser, bilder, faksimil av boksidor, en bibliografi, musikexempel, osv. Den digitala versionen kan då vidgas till att bli en Almqvist-Web - ett digitalt arkiv vars öppna sätt att fungera förmodligen strider mot det begrundande, författartrogna lässätt som Almqvist förespråkade. 28

+VALITETSS¤KRING OCH INFORMATIONSFRIHET - VAD VILL INFORMATION VARA

"Information wants to be free", heter det i Internet-sammanhang. Med det menas att själva nätets idÉ är att information ska kunna cirkulera fritt: datafiler och program ska kunna kopieras ned från nätet till den enskilde användaren. Det är en idealistisk och demokratisk princip som på några år har gjort Internet till den viktigaste internationella kanalen för spridning av information. Men det är också en princip som kollide- rar med upphovsrättslagstiftningen, juridikens sätt att skydda t.ex. för- fattares rätt till sina verk. Internet är egentligen en anomali i ett indu- strisamhälle: löftet om att ge något för ingenting, att ge information gratis. "Information wants to be cheap" är egentligen det längsta ett kunskapsföretag borde kunna sträcka sig.

För en vetenskaplig textutgivare väcker Internet-publicering två problem. Det ena är upphovsrättsligt, det andra gäller kvalitetssäkring.

28 Jfr Johan Svedjedal, ”Om två slags lässätt. Om receptionen av C.J.L. Alm- qvist”, BLM 66(1966):6, s. 21-25.

SOU 1997:141

"ILAGA 349

Bägge kan kan formuleras om till tekniska problem. Ingetdera av pro- blemen är olösligt, men båda är i praktiken svåra att hantera.

Upphovsrättsproblemet är för närvarande en mardröm för bokbran- schen i Sverige. Förläggarna och författarna sitter sedan länge låsta i förhandlingar om vem som egentligen ska inneha förlagsrätten till den digitala versionen av ett verk. Författarna påpekar att författarrätten tillhör dem och kräver extra betalt för att upplåta den till förläggarna; och förläggarna befarar att författarna ska ordna digitala konkurrenter till bokutgåvorna om de inte skriver över sin förlagsrätt till digital pub- licering samtidigt som rätten till bokpublicering. Bakom förläggarnas ståndpunkt finns med andra ord tanken att den digitala publiceringen är ett hot mot boken som medium. Men i princip är rättsläget det gamla vanliga: författaren har rätten till publicering och reproducering av sitt verk.

För en vetenskaplig edition innebär upphovsrätten i Sverige i prak- tiken att också utgivaren omfattas av rättsskydd. En textutgivare har naturligtvis författarrätten till inledningar, kommentarer o.dyl. (som med all annan författarrätt omfattar skyddet själva framställningen, den språkliga utformningen, medan faktainnehållet inte är upphovsrättsligt skyddat). Men också själva den ederade texten omfattas av författar- rätten, detta när utgivaren genom aktivt vetenskapligt arbete har gjort sådana ingrepp i originaltexten att den avgörande skiljer sig från den version som tidigare varit tryckt. Gällande författarrätt omfattar skydd för: "Den som översatt eller bearbetat ett verk" (§ 4). 29 Hur gränsdrag- ningen mellan avtryck och omarbetning i praktiken ska göras kan här lämnas därhän, men det viktiga för den som publicerar vetenskapliga editioner digitalt är att minnas att materialet i regel är författarrättsligt skyddat. I praktiken skapar det dock knappast några problem för en vetenskaplig utgivning - edering görs sällan med direkt tanke på arvo- det.

Författarrätten gäller till 70 år efter författarens död och omfattar författarens ekonomiska och ideella intressen. Med det menas att den som publicerar ett verk inte får göra det utan författarens tillåtelse. Verket får inte heller förvrängas. Där börjar det brännas för den som arbetar på Internet. "Information wants to be free" - den principen betyder ju att vem som helst ska kunna kopiera vidare information, kanske också ändra den. Det är tillåtligt - också i författarrättslig mening - om man gör det för enskilt bruk. Men att offentliggöra infor- mation utan upphovsmannens tillåtelse är ett intrång i författarens upp- hovsrätt - och att ändra den kan vara ytterligare ett intrång, nämligen

29 Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, SFS 1960:729. Jfr Ulf Bernitz m.fl., Immaterialrätt, 5., omarb. uppl., Stockholm 1995, s. 33.

350 "ILAGA

SOU 1997:141

om ändringarna är så stora och okänsliga att de drabbat upphovsman- nens ideella rätt . 30

I teorin betyder allt detta att digitalt publicerade editioner borde vara rätt trygga. Folk får använda dem efter eget gottfinnande, skriva länkar till dem från sina hemsidor, göra dem kända på olika sätt. Men de får inte kopiera materialet för egen publicering, varken digitalt eller i pappersform. Inte heller får de ändra texten utan upphovsmannens tillåtelse. Problemet är bara i praktiken att de tekniska möjligheterna att kopiera och ändra texter nu är så mycket kraftfullare än förut.

Visserligen är vår digitala version skyddad mot ändringar i den meningen att ingen oauktoriserad användare kan ta sig in i datafilerna hos Språkdata och ändra i dem. På det sättet är den digitala Almqvist- utgåvan säker. Men den som vill få tillgång till en digital kopia av Almqvists "Samlade Verk" har ett enkelt jobb framför sig. På några minuter kopierar man ner ett helt skönlitterärt verk från Internet till en diskett. Och på ytterligare några minuter kan man, med en texteditor i ett ordbehandlingsprogram, göra genomgripande ändringar i texten. Så kan moderniseringen av äldre stavningsformer göras med en slags halvautomatik - en serie makro-kommandon, länkade till varandra.

I det läget är det en klen tröst för textutgivaren att möjligheterna till snabba ändringar är praktiskt taget lika stora även om texten inte finns på Internet. Omvägen över scanning-tekniken behöver inte vara lång. Med ett gott OCR-program kan inläsningen av en tryckt bok bli relativt snabb och säker (om än inte bokstavsperfekt). Och sedan finns den i digital form, öppen för ändringar och omarbetningar. Hur vi än publicerar "Samlade Verk" kommer texterna aldrig att kunna skyddas tekniskt.

Allt detta är välbekant för den som arbetar i en modern akademisk miljö. "Det elektroniska biblioteket" är redan nu en verklighet - text- mängden på Internet är så stor att inte så få litterära citat kan beläggas på nätet lika snabbt som i citatlexika. Men vad händer när tillgången på digitala svenska klassiker blir ännu större? Finns där en risk för piratut- givning? I varje fall är möjligheterna så stora att textutgivarna nog gör klokt i att regelbundet söka av Internet för att se om där finns några alternativa versioner av texterna. Mardrömmen är ju att en felaktig ver-

sion av texten börjar spridas genom vidarekopiering. I så fall blir Inter- net en Pandoras ask med den värsta sortens lidanden för en textutgivare - en svärm av korruptioner.

Så glider frågan om författarrätt över i frågan om säkerhet. Hur skyddar utgivaren sig mot förvrängningar?

30 Jfr Bernitz m.fl. 1995, s. 49 ff.

SOU 1997:141

"ILAGA 351

Mitt svar måste för närvarande bli att hon eller han inte bör skydda annat än den egna publiceringen (som självfallet ska vaktas noga) - inte för att det inte går rent tekniskt, utan för att det strider mot den digitala publiceringens idé. "Information wants to be free" - och den som sig ut på nätet ger får nätets villkor tåla. Visst går det att skydda sig mot bred vidarekopiering av texter. Man kan exempelvis lagra dem i format som kräver program som de flesta inte har tillgång till. Man kan kräva lösenord eller någon annan form av auktorisation. Och man lagra dem i form av bilder istället för som textfiler.

Alla sådana åtgärder skulle dock strida mot själva idén med en digital publicering: att göra texten snabbt och enkelt tillgänglig för så många som möjligt. Som vetenskaplig textutgivare ska man visserligen inte ha några illusioner om bredden av den publik man vänder sig till (en försäljning på över hundra exemplar på den öppna marknaden av en textutgåva innebär en bästsäljare), men just därför bör man gå användarna till mötes så långt som möjligt.

Publiken för den digitala Almqvist-editionen är i första hand univer- sitetsforskare, men förhoppningsvis kan den locka också andra använ- dare: gymnasister, folkhögskoleelever, andra som skriver om litteratur. Då duger det inte att arbeta i format som kräver lösenord, hjälp av dataexpertis eller komplicerade nedladdningar av program. Man bör sträva efter att ha texter som är användbara och sökbara på samma sätt som de flesta andra texter på Internet. Det innebär att texterna står vid- öppna för att laddas ner och sedan publiceras i annan form. I den meningen är säkerhetsfrågan för närvarande olöst, även om man vill ha gott hopp om att utvecklingen ska leda till möjligheter att lösa det pro- blemet.

Tills dess gäller det att minnas att säkerhetsfrågan främst bör ses som ett specialfall av kvalitetsfrågan. Internets stora och förtigna pro- blem är för närvarande att så mycket av informationen på nätet är fel- aktig, föråldrad eller förvrängd. Men information vill vara säker. An- nars är den inte information.

SOU 1997:141

353

Bilaga 4

Distribution av böcker genom detaljhandeln 1996

!V ,EIF /LSSON

Den viktigaste distributören av allmänlitteratur till konsument är bok- handeln. Vid sidan av biblioteken ansvarar bokhandeln för att ett brett boksortiment görs tillgängligt över hela riket. Av detta skäl är det av stor vikt att närmare studera den geografiska spridningen av bokhandel samt analysera förutsättningarna för att den kommersiella försäljningen av ett brett litteraturutbud kan bibehållas eller förstärkas.

Sedan bokpriserna blivit fria 1970 har successivt en förändring skett av bokdistributionen.

Vid sidan av den starka utvecklingen av bokklubbar har liberalise- ringen av bokförsäljningen inneburit att försäljningen av böcker spritt sig till andra försäljningskanaler. Således har varuhus, stormarknader och dagligvarubutiker i allt högre utsträckning tagit upp böcker i sitt sortiment. Dessutom har ett icke obetydligt antal specialbokhandlar etablerats. Bokutredningen har därför funnit det angeläget att kartlägga

den samlade bokförsäljningen inom hela detaljhandelssektorn.

-¥LS¤TTNINGEN HAR VARIT ATT F¥NGA UPP ALLA DETALJHANDELSENHETER SOM I BUTIK S¤LJER ALLM¤NLITTERATUR Med allmänlitteratur avses all skön-

, fack- samt barn- och ungdomslitteratur som köps av konsument för personlig förbrukning. Försäljning av läromedel till grund- och gymna- sieskolan ingår inte. Ej heller kurslitteratur för universitet och högsko- lor eller annan facklitteratur för vuxenutbildning.

I. Kartläggningens uppläggning

&¶RS¤LJNINGSST¤LLEN

För att fånga upp alla försäljningsställen har följande källor använts:

Bokhandel:

Svensk Bokhandlareföreningens matrikel

Servicebokhandlareförbundets matrikel

Bokias medlemsmatrikel

354 "ILAGA

SOU 1997:141

Ugglans medlemsmatrikel Akademibokhandelns årsberättelse Seeligs kundregister

Samtliga aktuella uppgifter från Gula Sidorna - TeleMedia PRV-uppgifter avseende all Bok- och Pappershandel

SCB:s Företagsregister SNI-kod *) 52471 Bok - och Pappershandel

*) SNI = Svensk Näringsgrensindelning

Samtliga register har stämts av mot varandra. Den utförligaste käl- lan är SCB:s företagsregister som under SNI-koden Bok- och pappers- handel har registrerat 912 verksamhetsställen med försäljning av böcker. Företagsregistret uppdateras regelbundet genom samkörning med Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket (PRV) samt Svenska Adressändrings AB.

Efter kritisk granskning, uppföljning per telefon samt avstämning med Bokhandlareföreningen och Seelig har antalet försäljningsställen som kan betraktas som bokhandel reducerats till drygt 500 butiker.

Annan detaljhandel:

För att kartlägga bokförsäljningen utanför bokhandeln har direktkon- takt tagits med följande företag:

Åhléns

KF:s Bokförmedling (Domus, Konsum, B&W, OBS m.fl.) SPECAB (ICA:s specialdistributör av böcker och musik) Stor & Liten

Pocketshop

Pocketgrossisten (Pressbyrån, Bonver, Treab och övrig servicehandel) SM-distribution

Tidsam Egmont/Richter Harlekin

Genom respektive företag har adressuppgifter erhållits om försälj- ningsställen som regelbundet säljer allmänlitteratur i nämnvärd omfatt- ning. Det gäller då primärt varuhus, stormarknader, dagligvaruhallar, servicehandlare (typ Pressbyrån) samt övrig fackhandel som säljer ett nischsortiment av böcker t.ex. Stor & Liten. Sammantaget har närmare 300 försäljningsställen registrerats.

SOU 1997:141

"ILAGA 355

Massmarknad

Vid sidan av försäljningen av allmänlitteratur finns också en mass- marknad som tidigare hade Presam som enda distributionskanal. Denna distribution är nu uppdelad på flera parter. Antalet butiker som säljer massmarknadspocket uppgår till drygt 3 500 enheter. Dessa är inte specificerade i den berörda kartläggningen men finns med i den totala sammanställningen.

&¶RS¤LJNING AV ALLM¤NLITTERATUR

Precisionen avseende kartläggningen av antalet försäljningsställen torde vara mycket god.

Svårare har det varit att bestämma hur mycket varje försäljnings- ställe säljer. Genom PRV finns uppgifter om respektive totala försälj- ning. I dessa siffror ingår emellertid annan försäljning av pappersvaror, läromedel, musik etc. Dessutom finns endast uppgifter om aktiebolag varför alla små bokhandlar som drivs som handelsbolag eller enskild firma ligger utanför. Naturligtvis finns inte heller någon fördelning av försäljning på filialer. Enda sättet att kartlägga försäljningen har varit att ta kontakt med de större kedjeföretagen. Genomgående har utred- ningen mötts av en positiv attityd till samverkan även om alla begärda uppgifter inte lämnats ut på grund av konkurrensskäl. Vissa kedjeföre- tag har lämnat fullständiga försäljningsuppgifter per försäljningsställe medan andra har lämnat ett klassindelat material och andra har endast lämnat den totala försäljningen. Genom kontakter med Seelig, bokför- lag och andra distributörer har en uppskattning gjorts för samtliga en- skilda butiker. Det föreligger naturligtvis en viss osäkerhet om exakt- heten för varje butiksenhet. För den reguljära bokhandeln torde preci- sionen vara hög. Försäljningen av allmänlitteratur genom annan detalj- handel är något mer osäker på den skilda butiksnivån medan den totala försäljningen för respektive företagsgrupp är korrekt.

Försäljningsuppgifterna avser förhållandet 1996.

)DENTIFIKATION AV F¶RS¤LJNINGSST¤LLE

För varje försäljningsställe har förutom försäljning av allmänlitteratur följande fakta registrerats:

1. Postadress

2. Kommuntillhörighet

3. Medlemskap i branschförening

a. Svenska Bokhandlareföreningen

b. Sveriges Servicebokhandlareförbund

356 "ILAGA

SOU 1997:141

4. Typ av försäljningsställe

a. allmänbokhandel

b. specialbokhandel

c. annan detaljhandel

Med ALLM¤NBOKHANDEL avses bokhandel vars huvudsakliga affärsidé är att lagerföra och/eller tillhandahålla ett brett urval av allmänlitteratur. Allmänbokhandeln utgörs i stort av den bokhandel som tidigare benämnts som fackbokhandel samt de mindre bokhandlar som är medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. I gruppen allmänbokhandel ingår även bokavdelningar i varuhus som uppfyller det gamla fackbokhandelskriteriet att lagerföra ett brett sortiment samt

erbjuda anskaffningsservice.

3PECIALBOKHANDEL är den bokhandel som huvudsakligen är inriktad på ett specialområde t.ex. barnböcker, datalitteratur, pocket etc. I denna kategori finns ett stort antal läromedelsspecialister med inriktning på högskolor och universitet. Några av dessa uppfyller även kriteriet för allmänbokhandel men då deras huvudsakliga affärsidé är försäljning av

läromedel har de klassats som specialbokhandel.

!NNAN DETALJHANDEL är varuhus, stormarknader, dagligvarubutiker och fackhandel som säljer ett smalare sortiment av allmänlitteratur och där böcker utgör en mindre del av försäljningsställets omsättning. För flertalet av dessa enheter utgör jul och bokrea en betydande del av års- omsättningen. I gruppen ingår även kiosker och servicehandel som saluför kvalitetspocket överstigande 50 000 kronor per år.

Massmarknad

En fjärde kategori är de butiker som säljer massmarknadslitteratur. Denna gruppering redovisas endast i sammandrag.

"AKGRUNDSVARIABLER

För varje kommun finns följande bakgrundsfakta:

- folkmängd 1996

- länstillhörighet 1996

- inkomstförhållanden 1994

- utbildningsnivå 1995

- biblioteksutlåning 1995

(Källa är SCB:s offentliga statistik.)

SOU 1997:141

"ILAGA 357

II. Total struktur

Den totala strukturen för år 1996 av bokförsäljningen av allmänlittera- tur genom detaljhandeln framgår av nedanstående tabeller.

Samtliga försäljningsuppgifter är angivna i miljoner kronor exkl. moms om inget annat är angivet.

! !LLM¤NBOKHANDEL

antal

försäljning

genomsnitts-

enheter

exkl. moms

försäljning

Akademibokhandeln*)

18

185,5

10,3

Bokia

104

456,6

4,4

Julbocken**)

32

132,5

4,1

Varuhusbokhandel

6

54,0

9,0

Servicebokhandel***)

99

66,1

0,7

Obunden bokhandel****)

72

208,7

2,9

331

1103,4

3,3

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Akademibokhandeln*)

5

17

Bokia

31

41

Julbocken**)

10

12

Varuhusbokhandel

2

5

Servicebokhandel***)

30

6

Obunden bokhandel****)

22

19

100 %

100 %

*) Här redovisas endast Akademibokhandelns butiker som kan betraktas som allmänbokhandel. De butiker som övervägande säljer läromedel redovisas under gruppen specialbokhandel.

**) Julbocken är en ren inköpskedja för enskild bokhandel. Medlemmarna driver sina företag under eget namn. Den största medlemmen är Wettergrens som står för närmare 50 % av gruppens volym. Namnet Julbocken har sin upprinnelse i omslaget till kedjans första julkatalog som pryddes av en julbock.

***) Servicebokhandeln utgörs av tidigare medlemmar i B-Bokhandelsför- bundet samt ett antal mindre fackbokhandlar. Servicebokhandeln har ett spe- ciellt sortimentsåtagande som garanterar ett visst bassortiment. Medlemmar i Servicebokhandlareförbundet har bildat den frivilliga kedjan Ugglan som i dag har 40 medlemmar med en total försäljningsvolym av allmänlitteratur på när- mare 30 miljoner kronor. Ugglan svarar för 43 % av Servicebokhandelns totala volym.

358 "ILAGA

SOU 1997:141

****) Obunden bokhandel är alla övriga bokhandlar. I denna gruppering ingår såväl tidigare fackbokhandel som mindre bokhandel som inte är medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. Gruppen är mycket heterogen vilket framgår av nedanstående uppdelning.

Obunden bokhandel

antal

försäljning

genomsnitts

enheter

exkl. moms

försäljning

Tidigare fackbokhandel

44

177,4

4,4

Övrig bokhandel

32

31,4

1,0

72

208,8

2,9

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Tidigare fackbokhandel

56

85

Övrig bokhandel

44

15

100 %

100 %

" 3PECIALBOKHANDEL

Den totala omsättningen av allmänlitteratur för specialbokhandeln är beräknad till 114 miljoner kronor. Det bör upprepas att omsättningen då inte omfattar försäljning av kurslitteratur. Den totala försäljningsvolymen för specialbokhandeln beräknas uppgå till drygt 600 miljoner kronor varav 500 miljoner kronor avser läromedel till universitet och högskolor.

Specialbokhandeln består av följande tre huvudgrupper:

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Läromedelsbokhandel

25

26,8

Religiös bokhandel

36

21,6*)

Övriga specialbokhandlar

129

66,0

190

114,4

*) exkl. försäljning av egen produktion samt speciallitteratur.

SOU 1997:141

"ILAGA 359

Den övriga specialbokhandeln omfattar en mycket variationsrik bland- ning av företag med bl.a. följande inriktning:

Typ

Antal

Antikvariat*)

8

Bokcaféer

14

Bygg

3

Data

3

Hästar

1

Hälsa

2

Kartor

2

Kokböcker

1

Konst

1

Kvinnor

1

Motor

2

Museer

11

Natur

3

New Age & filosofi

20

Noter

1

Pocket

5

Resor

2

Science Fiction

1

Främmande språk

11

*) med nyboksförsäljning.

Specialbokhandeln är sannolikt den för närvarande snabbast växande sektorn inom bokbranschen. På några få år har antalet mer än fördubb- lats.

Som framgår av den fortsatta analysen är emellertid specialbokhan- deln med några få undantag en storstadsföreteelse.

360 "ILAGA

SOU 1997:141

# !NNAN DETALJHANDEL

Med annan detaljhandel avses butiker som inte är bokhandel men som säljer allmänlitteratur.

antal

försäljning

genomsnitts-

enheter

exkl. moms

försäljning

Varuhus*)

102

198,8

1,9

Stormarknader**)

70

100,9

1,4

Dagligvaruhallar

53

20,2

0,4

Servicehandel inkl. Pressbyrån***)

45

20,0

0,4

Fackhandel

28

9,9

0,3

298

349,8

1,1

Relativ fördelning

antal

försäljning

enheter

exkl. moms

Varuhus*)

34

57

Stormarknader**)

23

29

Dagligvaruhallar

18

6

Servicehandel inkl. Pressbyrån***)

15

6

Fackhandel

9

3

100 %

100 %

*) Åhléns och Domus exkl. fullsorterad varuhusbokhandel (se ovan under allmänbokhandel).

**) KF: OBS!, B&W, Robin Hood; ICA: MAXI samt några obundna företag tillhörande Dagab och Bergendahls-gruppen.

***) Försäljningsställen med försäljning överstigande 50 000 kronor per år.

$ –VRIG BOKF¶RS¤LJNING

Försäljning av kvalitetspocket

Utöver de ovan redovisade försäljningsställena sker en försäljning av kvalitetspocket genom företrädesvis servicehandeln dvs. kiosker, ben- sinstationer, tobakister etc. Huvudsaklig distributör är Pocketgrossisten, Treab och Bonver. Antalet försäljningsställen uppgår till 590 med en total försäljningsvolym på 21,4 miljoner kronor dvs. 40 000 kronor per försäljningsställe.

Dominerande återförsäljare är Pressbyrån.

SOU 1997:141

"ILAGA 361

Massmarknad

Den tidigare massmarknadsdistributionen av s.k. populärpocket genom Presam sker i dag huvudsakligen genom distributörerna SM-Distribu- tion (Interpress) och Tidsam. Antalet försäljningsställen som säljer massmarknadslitteratur uppgår till närmare 3 500 enheter som huvud- sakligen utgörs av dagligvarubutiker och servicehandel. Den totala för- säljningsvolymen via butik beräknas uppgå till 50 miljoner kronor. Dominerande förlag är Harlekin och Egmont. Massmarknadslitteratu- ren säljs även genom bokklubbar som i dag torde ha en större volym än försäljningen via öppen detaljhandel.

% 3AMMANDRAG

Försäljningen av allmänlitteratur får följande fördelning i sammandrag:

antal

försäljning

marknads-

enheter

exkl. moms

andel

Allmänbokhandel

331

1103,4

67 %

Specialbokhandel

190

114,4

7 %

Annan detaljhandel

298

349,8

21 %

Övriga butiker med kvalitetspocket

590

21,4

1 %

1409

1589,0

97 %

Massmarknad

3500

50,0

3 %

Summa ca

4500*)

1639,0

100 %

*) Ca 500 butiker som säljer massmarknad återfinns även i de övriga katego- rierna.

362 "ILAGA

SOU 1997:141

Marknadsandelar

Av den totala försäljningen av allmänlitteratur får de olika gruppering- arna följande marknadsandelar:

Akademibokhandeln*)

12,1 %

Bokia

27,9 %

Julbocken

8,1 %

Servicebokhandeln**)

4,0 %

Obunden bokhandel

12,7 %

Varuhusbokhandel

3,3 %

Specialbokhandel***)

6,2 %

Varuhus och stormarknader

18,3 %

Dagligvarubutiker

1,2 %

Servicehandel inkl. Pressbyrån

2,5 %

Fackhandel

0,6 %

Massmarknad

3,1 %

*) Inklusive läromedelsbutikernas försäljning av allmänlitteratur. **) Varav Ugglan 1,7 %.

***) Exkl. Akademibokhandelns läromedelsbutiker.

& +OMMENTARER

Försäljningen av allmänlitteratur sker huvudsakligen genom bokhan- deln - allmänbokhandel och specialister - som svarar för närmare 75 % av detaljhandelsmarknaden. Den resterande andelen faller till största delen på varuhus och stormarknader medan den rena mass- marknaden har en underordnad betydelse.

SOU 1997:141

"ILAGA 363

Nedanstående diagram visar fördelningen mellan huvudgrupperna:

Försäljningen av allmänlitteratur genom övrig detaljhandel har till övervägande del tillkommit efter 1970 då etableringskontrollen blev upphävd. Det är dock först på 1980-talet som försäljningen genom varuhus, stormarknader och dagligvarubutiker tagit fart. Det var då främst den attraktiva bokrean som attraherade varuhusen. Det blev snabbt en försäljningsframgång som spred sig till stormarknader och större dagligvarubutiker och som sedan fick en fortsättning med för- säljning av böcker under julmånaden. Bokförsäljningen genom annan detaljhandel har således en mycket stark koncentration till bokrea och jul. Dessa två perioder svarar för den helt dominerande delen eller 80 - 90 % av årets bokförsäljning. I bokhandeln står bokrea och julhandel för 25 - 50 % av årets bokförsäljning. Andelen varierar med hänsyn till sortimentsprofil.

Liksom många bokklubbar erbjuder detaljhandeln utanför bokhan- deln ett smalt sortiment till stor del bestående av lättsålda titlar medan bokhandeln står för det breda sortimentsutbudet. Naturligtvis har för- säljningen av böcker utanför den reguljära fackhandeln inneburit en besvärande konkurrens för bokhandeln. Samtidigt har med all säkerhet varuhus och stormarknader breddat försäljningen av böcker och på så sätt medverkat till en större total bokmarknad. Konkurrensen har också haft en positiv effekt på så sätt att bokhandeln har effektiviserats. I några fall har det inneburit att bokhandeln har skärpt sin sortimentspro- fil, vilket också har gett ett gott företagsekonomiskt resultat (se nedan).

364 "ILAGA

SOU 1997:141

Ur kulturpolitisk synpunkt är det främst bokhandeln som svarar för spridningen av det breda litteraturutbudet. Bokhandeln har också kvalificerad personal samt erbjuder anskaffningsservice vilket sällan förekommer inom varuhus och dagligvaruhandel.

III. Bokhandelns struktur

För att kunna upprätthålla en tillfredsställande försäljning av allmän- litteratur behövs en stark fackhandel med god spridning över hela riket. För att förstå denna problematik är det av vikt att känna till allmänbok- handelns struktur.

En fördelning av landets 331 allmänbokhandlar i omsättningsklasser ger följande struktur:

! /MS¤TTNINGSKLASSER

Omsättning

Antal

Total omsätt-

milj.kr.

ning

milj.kr.

>25

5

164,0

10 - 25

8

95,0

5 - 10

59

396,8

4 - 5

26

112,5

3 - 4

30

102,9

2 - 3

43

104,8

1 - 2

57

81,1

<1

103

46,4

331

1 103,5

Relativ fördelning

Omsättning

Antal

Total omsätt-

milj.kr.

ning

milj.kr.

>25

1,5

14,9

10 - 25

2,4

8,6

5 - 10

17,8

36,0

4 - 5

7,9

10,2

3 - 4

9,1

9,3

2 - 3

13,0

9,5

1 - 2

17,2

7,3

<1

31,1

4,2

100 %

100 %

SOU 1997:141

"ILAGA 365

Tabellerna visar mycket tydligt att den svenska bokhandelsstruktu- ren är mycket heterogen. Bokhandel med omsättning av allmänlitteratur överstigande 5 miljoner kronor utgör 20 % av antalet men svarar för 60 % av försäljningen. Närmare en tredjedel av antalet omsätter mindre än 1 miljon kronor per år. Dessa står endast för 4 % av bokförsäljningen.

Försäljningsvolym och ekonomi har ett mycket påtagligt samband. Det finns anledning att hänvisa till det speciella avsnitt som berör bok- handelns ekonomi. Där framkommer att minimiomsättningen för att en bokhandel skall uppnå ett godtagbart företagsekonomiskt resultat ligger i intervallet 3 - 4 miljoner kronor. I denna omsättningsvolym ingår då även andra sortimentsgrupper - företrädesvis pappers- och kontors- varor. Relationen brukar normalt ligga vid 50 % böcker och 50 % pap- per. Mot denna bakgrund är det givetvis mycket allvarligt att en tredje- del av allmänbokhandeln har en årsomsättning av böcker understigande 1 miljon kronor. Dessa uppnår knappast en tillräckligt hög försälj- ningsvolym för att kunna överleva på längre sikt.

Vidden av denna problematik får en klarare belysning i den fortsatta analysen avseende spridningen av bokhandel i riket.

IV. Spridning av bokförsäljning

För närvarande har Sverige 288 kommuner och 23 län. I föreliggande analys redovisas bokförsäljningens struktur enligt den gamla indel- ningen med 24 län dvs. en uppdelning av Skåne län i Kristianstads och Malmöhus län. I föreliggande avsnitt skall den geografiska spridningen analyseras.

! !LLA F¶RS¤LJNINGSST¤LLEN

För samtliga 819 registrerade försäljningsställen av böcker ser fördel- ningen ut enligt följande i rikets kommuner:

SOU 1997:141

"ILAGA 367

Tabellen ger i koncentrat alla väsentliga fakta om bokförsäljningen i riket.

Sammanställning visar att det finns 57 kommuner med en halv mil- jon invånare som saknar försäljningsställe för böcker. I 107 kommuner med ytterligare 1,5 miljoner invånare finns endast ett försäljningsställe. Stockholms kommun svarar för över 20 % av bokförsäljningen fördelat på 126 olika inköpsalternativ.

Per capita-inköpet (exkl. moms) dvs. bokinköp per invånare uppgår till 177 kronor eller 221 kronor inkl. moms vilket inte motsvarar in- köpspriset för en nyutkommen roman. Fördelningen är emellertid mycket ojämn. I de kommuner där det endast finns ett försäljningsställe ligger inköpet så lågt som 62 kronor mot ett genomsnitt på 446 kronor i Stockholm. Av intresse är att notera den höga noteringen för Sigtuna kommun vilket sammanhänger med den mycket stora försäljningen av kvalitetspocket på Arlanda flygplats.

I utredningens kartläggning av Den svenska marknaden finns ett diagram över per capita-konsumtion av böcker för olika kundgrupper och litteraturkategorier.

Nedanstående tabell visar strukturen på länsnivå. Med vissa undan- tag redovisas inte utredningsresultat på kommunnivå på grund av sek- retesskäl för enskilda företag.

368 "ILAGA

SOU 1997:141

!NALYS AV BOKF¶RS¤LJNING PER L¤N

Län

Folkmängd

Antal

Försäljn.

Antal

Försälj-

Per

Invånare

försäljn.-

kkr exkl.

%

ning

capita

per för-

ställen

moms

%

försälj-

säljn.ställe

ning

Stockholms

1 744 330

194

462 675

23,7

29,5

265

8 991

Uppsala

289 153

28

60 656

3,4

3,9

210

10 327

Södermanlands

257 383

18

35 743

2,2

2,3

139

14 299

Östergötlands

415 659

38

72 574

4,6

4,6

175

10 938

Jönköpings

311 765

28

45 826

3,4

2,9

147

11 134

Kronobergs

179 655

17

24 921

2,1

1,6

139

10 568

Kalmar

241 896

28

37 980

3,4

2,4

157

8 639

Gotlands

57 971

5

10 551

0,6

0,7

182

11 594

Blekinge

151 972

14

22 965

1,7

1,5

151

10 855

Kristianstad

293 602

27

35 022

3,3

2,2

119

10 874

Malmöhus

820 766

78

156 573

9,5

10,0

191

10 523

Hallands

270 060

19

41 266

2,3

2,6

153

14 214

Göteborgs o Bohus

775 638

76

161 141

9,3

10,3

208

10 206

Älvsborgs

448 074

26

47 998

3,2

3,1

107

17 234

Skaraborgs

278 263

25

31 902

3,1

2,0

115

11 131

Värmlands

282 147

25

34 636

3,1

2,2

123

11 286

Örebro

275 855

25

45 610

3,1

2,9

165

11 034

Västmanlands

259 987

16

30 863

2,0

2,0

119

16 249

Dalarna

288 171

30

46 315

3,7

3,0

161

9 606

Gävleborgs

286 789

27

40 502

3,3

2,6

141

10 622

Västernorrlands

256 587

18

36 652

2,2

2,3

143

14 255

Jämtlands

134 561

9

17 172

1,1

1,1

128

14 951

Västerbottens

259 895

23

38 912

2,8

2,5

150

11 300

Norrbottens

264 320

25

29 161

3,1

1,9

110

10 573

(ELA RIKET

" !LLM¤NBOKHANDEL

Som påpekats ovan är det allmänbokhandeln som svarar för det breda sortimentsutbudet.

Följande tabell visar situationen för de 331 företag som tillhör denna grupp.

370 "ILAGA

SOU 1997:141

Antalet kommuner utan bokhandel uppgår till 77 och kommuner med en bokhandel till 165. Dessa kommuner har en folkmängd på 4,4 miljoner personer eller 50 % av hela rikets befolkningen. Endast 46 kommuner av 288 har två eller fler allmänbokhandlar.

Kartan finns endast i den tryckta versionen

SOU 1997:141

"ILAGA 371

Bokinköpet per capita av allmänlitteratur genom allmänbokhandeln uppgår till 125 kronor eller 156 kronor inkl. moms vilket motsvarar ungefär halva priset av en nyutkommen roman. Men fördelningen är ojämn. Medan Stockholm uppvisar ett per capita-inköp på 343 kronor når de kommuner som endast har en bokhandel upp till 84 kronor. Ta- bellen visar även att dessa bokhandlar har en betydligt lägre genom- snittsförsäljning av böcker. Det finns anledning att längre fram närmare granska denna grupp.

På länsnivå ser bokhandelsbeståndet ut på följande sätt:

!NALYS AV BOKF¶RS¤LJNING PER L¤N

Län

Folk-

Antal

Försäljn.

Antal

Försälj-

Per

Bokför-

mängd

bok-

kkr exkl.

%

ning

capita

säljn. per

handlar

moms

%

försälj-

bokhan-

ning

del kkr

Stockholms

1 744 330

69

336 650

20,8

30,5

193

4 879

Uppsala

289 153

8

41 306

2,4

3,7

143

5 163

Södermanlands

257 383

9

25 793

2,7

2,3

100

2 866

Östergötlands

415 659

13

49 254

3,9

4,5

118

3 789

Jönköpings

311 765

12

28 126

3,6

2,5

90

2 344

Kronobergs

179 655

9

14 971

2,7

1,4

83

1 663

Kalmar

241 896

12

24 810

3,6

2,2

103

2 068

Gotlands

57 971

3

6 051

0,9

0,5

104

2 017

Blekinge

151 972

4

13 565

1,2

1,2

89

3 391

Kristianstad

293 602

10

21 722

3,0

2,0

74

2 172

Malmöhus

820 766

32

116 098

9,7

10,5

141

3 628

Hallands

270 060

7

30 966

2,1

2,8

115

4 424

Göteb o Bohus

775 638

26

115 591

7,9

10,5

149

4 446

Älvsborgs

448 074

16

37 798

4,8

3,4

84

2 362

Skaraborgs

278 263

14

23 077

4,2

2,1

83

1 648

Värmlands

282 147

12

25 386

3,6

2,3

90

2 116

Örebro

275 855

13

31 210

3,9

2,8

113

2 401

Västmanlands

259 987

8

23 938

2,4

2,2

92

2 992

Dalarna

288 171

14

32 515

4,2

2,9

113

2 323

Gävleborgs

286 789

10

24 027

3,0

2,2

84

2 403

Västernorrlands

256 587

8

25 302

2,4

2,3

99

3 163

Jämtlands

134 561

5

13 022

1,5

1,2

97

2 604

Västerbottens

259 895

7

25 287

2,1

2,3

97

3 612

Norrbottens

264 320

10

16 961

3,0

1,5

64

1 696

(ELA RIKET

Stockholms län svarar för över 30 % av försäljningen samt det hög- sta per capita-inköpet av böcker. Det lägsta bokinköpet per invånare svarar Norrbotten för som endast kommer upp till en tredjedel av Stockholms län. Längre fram analyseras variationen av per capita-för-

Invånare per bok- handel

25 280

36 144

28 598

31 974

25 980

19 962

20 158

19 324

37 993

29 360

25 649

38 580

29 832

28 005

19 876

23 512

21 220

32 498

20 584

28 679

32 073

26 912

37 128

26 432

372 "ILAGA

SOU 1997:141

säljning för att kunna utröna om det finns bakomliggande faktorer till den stora spridningen.

Kommuner utan bokhandel

77 kommuner saknar egentlig bokhandel. Dessa är följande:

+OMMUNER UTAN BOKHANDEL

,¤N

&OLKM¤NGD

,¤N

&OLKM¤NGD

3TOCKHOLMS L¤N

Salem

12 927

Upplands-Bro

20 204

5PPSALA L¤N

Älvkarleby

9 130

3¶DERMANLANDS L¤N

Vingåker

9 745

Oxelösund

11 587

–STERG¶TLANDS L¤N

Ödeshög

5 861

Ydre

4 255

Boxholm

5 612

Valdemarsvik

8 640

*¶NK¶PINGS L¤N

Aneby

7 083

Gnosjö

10 014

Nässjö

30 207

Sävsjö

11 788

+RONOBERGS L¤N

Uppvidinge

10 236

Lessebo

8 801

+ALMAR L¤N

Högsby

6 982

6¤RMLANDS L¤N

Kil

12 213

Eda

9 015

Storfors

5 043

Hammarö

14 170

Munkfors

4 558

Forshaga

11 936

Grums

10 112

–REBRO L¤N

Lekeberg

7 055

Degerfors

11 225

6¤STMANLANDS L¤N

Skinnskatteberg

5 155

Surahammar

10 905

Heby

13 822

Kungsör

8 294

Hallstahammar

15 830

$ALARNAS L¤N

Gagnef

10 389

Älvdalen

8 153

'¤VLEBORGS L¤N

Ockelbo

6 329

Nordanstig

10 944

SOU 1997:141

"ILAGA 373

,¤N

&OLKM¤NGD

"LEKINGE L¤N

Olofström

14 708

+RISTIANSTADS L¤N

Östra Göinge

14 875

Tomelilla

12 552

Bromölla

12 380

Perstorp

7 188

-ALM¶HUS L¤N

Svalöv

12 846

Bjuv

14 155

Lomma

17 616

Skurup

13 674

(ALLANDS L¤N

Hylte

10 869

'¶TEBORGS O "OHUS L¤N

Tjörn

14 623

Munkedal

10 853

Tanum

12 216

„LVSBORGS L¤N

Färgelanda

7 328

Vårgårda

10 706

Bollebygd

7 898

Lilla Edet

13 256

Herrljunga

9 705

3KARABORGS L¤N

Grästorp

6 086

Mullsjö

7 402

Habo

9 559

Gullspång

6 377

,¤N

&OLKM¤NGD

6¤STERNORRLANDS L¤N

Timrå

18 590

Kramfors

23 084

*¤MTLANDS L¤N

Ragunda

6 667

Bräcke

8 186

Krokom

14 681

Berg

8 402

6¤STERBOTTENS L¤N

Nordmaling

8 059

Bjurholm

2 859

Robertsfors

7 637

Norsjö

5 036

Malå

3 934

Storuman

7 359

Sorsele

3 337

Dorotea

3 522

Vilhelmina

8 314

Åsele

3 924

.ORRBOTTENS L¤N

Arjeplog

3 615

Överkalix

4 509

Övertorneå

5 999

Pajala

7 991

Haparanda

10 666

(ELA RIKET

Som framgår av listan varierar folkmängden. I särklass störst är Nässjö med över 30 000 invånare. I grannkommunen Eksjö med drygt halva folkmängden finns en utmärkt bokhandel (se mer i avsnittet om sambandsanalys).

Många kommuner som saknar bokhandel har ett mycket svagt befolkningsunderlag i kombination med att kommunen saknar en stark centralort med komplett utbud av varor och tjänster. Detta innebär att

374 "ILAGA

SOU 1997:141

konsumenten gör stora delar av sina inköp utanför den egna kommu- nens gränser.

Kommuner med en bokhandel

Det är naturligtvis önskvärt att en bokhandel kan etableras i kommuner som i dag saknar bokhandel. Än mer viktigt är att den enda bokhandel som finns i dag kan överleva. I 165 eller närmare 60 % av antalet kommuner finns bara EN bokhandel. Det finns anledningen att närmare belysa detta förhållande. Följande tabell redovisar omsättningsstruktu- ren:

+OMMUNER MED ENDAST EN ALLM¤NBOKHANDEL

Omsättn.

Antal

Bokoms.

Oms.

Bokoms.

Folk-

Folk-

Bokinköp

allmän-

kommu-

mkr exkl.

%

per för-

mängd

mängd

per

litteratur

ner

moms

säljn.ställe

tusen

per

capita

kkr

kkr

pers.

kommun

<500

41

12,7

4

310

514

12 537

25

500-750

24

14,2

5

592

307

12 792

46

750-1 000

10

8,2

3

820

171

17 100

48

>1 000

90

272,9

89

3 032

2 666

29 622

102

Total

165

308,0

100

1 867

3 658

22 170

84

Antal pers. per för- säljn.ställe

12 537

12 792

17 100

29 622

22 170

En fjärdedel eller 41 kommuner har en bokhandel med en bokför- säljning som understiger 0,5 miljon kronor per år. Per capita-försälj- ningen är så låg som 25 kronor. Ytterligare 34 kommuner har ett bräckligt försäljningsunderlag

Samtliga bokhandlar med omsättning understigande 1 miljon kronor är obundna eller medlemmar i Servicebokhandlareförbundet. Fördel- ningen är följande:

Antal

Omsättning

milj.kr.

Obundna

15

5,0

Servicebokhandlare

60

30,1

75

35,1

SOU 1997:141

"ILAGA 375

Sammanfattning

!V RIKETS KOMMUNER SAKNAR BOKHANDEL MEDAN YTTERLIGARE HAR ENDAST EN BOKHANDEL MED ETT SVAGT OMS¤TTNINGSUNDERLAG $ESSA KOM MUNER HAR EN SAMMANTAGEN BEFOLKNING P¥ MILJONER PERSONER ELLER

AV RIKETS BEFOLKNING

# 3PRIDNING AV SPECIALBOKHANDEL OCH ¶VRIGA ¥TERF¶RS¤LJARE

Specialbokhandel

Som ovan nämnts är specialbokhandeln den kategori som antalsmässigt växer snabbast. Kanske specialbokhandeln kan bygga ut s itt sortiment och därigenom förstärka spridningen av ett brett sortimentsutbud på de orter där allmänbokhandeln är svag. Tyvärr är detta ett önsketänkande

då specialbokhandeln endast finns på de orter där bokhandelsbeståndet är som störst.

De 190 specialbokhandlarna har följande lokalisering:

Stockholm

67

Göteborg

26

Uppsala

11

Malmö

8

Lund

6

Linköping

6

Umeå

6

Borås

3

Karlstad

3

Örebro

3

13 kommuner har två stycken och ytterligare 25 har en specialbok- handel. I samtliga kommuner finns redan tidigare allmänbokhandel. Specialbokhandel finns i 48 kommuner.

Övrig detaljhandel

Till skillnad mot specialbokhandeln har den övriga detaljhandeln som säljer böcker en större spridning i riket. Närmare hälften eller 134 av 288 kommuner har ett eller flera försäljningsställen.

SOU 1997:141

"ILAGA 377

Tabellen visar att koncentrationen är störst i de folkrika kommu- nerna. Icke desto mindre är varuhus och dagligvaruhandel enda försälj- ningsställe av böcker i 20 kommuner. Sorteringen i dessa är emellertid mycket begränsad. Likaså saknas anskaffningsservice.

V. Per capita-inköp genom bokhandeln - sambands- analys

Av de tabeller som presenteras varierar per capita-inköpet av böcker genom bokhandeln från kommun till kommun. Spridningen är mycket stor. Frågan man ställer sig är om det går att spåra några bakom- liggande faktorer eller samband som förklarar denna spridning. Av denna anledning har bokinköpet per kommun analyserats ur en rad olika aspekter. Således har försäljningen jämförts mot följande förhål- landen:

- inkomster

- utbildning

- utlåning

- folkmängd

- bokhandelns lönsamhet

I analysen har kommuner med extrema värden blivit undantagna. Det gäller då de tre storstadskommunerna, kommuner med universitet samt kommuner med regionala köpcentra eller andra förhållanden som snedvrider analysen.

)NKOMSTER

För varje kommun finns ett inkomstindex som kan jämföras med index 100 som är lika med medelinkomsten i riket. Vidstående diagram visar per capita-försäljningen för varje kommun i relation till olika in- komstnivåer.

378 "ILAGA

SOU 1997:141

3AMBANDSANALYS - )NKOMSTER

Per capita-försäljning av böcker genom bokhandeln i kommuner med skilda inkomstnivåer.

Index 100 = genomsnittet i riket.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-, universitets- och turistkommuner.

2 5 0 kr

2 0 0 kr

1 5 0 kr

1 0 0 kr

5 0 kr

0 kr

8 0

9 0

1 0 0

1 1 0

1 2 0

Index

Analysen ger inget entydigt belägg för att höga inkomster i nämn- värd omfattning påverkar bokinköpen. Tvärtom visar diagrammet att kommuner med hög per capita-försäljning genom bokhandeln snarast har en lägre inkomstnivå en genomsnittet.

Utbildning

Vuxenbefolkningen i respektive kommun finns indelad i olika utbild- ningsklasser.

För varje kommun har de som har eftergymnasial utbildning selek- terats. Diagrammet visar förhållandet mellan kommunens utbildnings- nivå och per capita-inköp.

SOU 1997:141

"ILAGA 379

3AMBANDSANALYS - UTBILDNING

Per capita-inköp av böcker genom bokhandeln i kommuner med skilda utbildningsnivåer.

Procenttalen anger hur många som har eftergymnasial utbildning.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-, universitets- och turistkommuner.

KR

KR

KR

KR

KR

KR

Procent av vuxen befolkning

Här kan konstateras att kommuner med hög försäljning per capita har en utbildningsnivå som ligger över genomsnittet men förhållandet är inte så markerat. Diagrammet visar att kommuner som har en lägre utbildningsnivå även har ett högt per capita-inköp.

380 "ILAGA

SOU 1997:141

Kommunens folkmängd

Kommunernas folkmängd varierar starkt. De minsta har en befolkning kring 5 000 personer medan den stora mängden ligger i intervallet 20 000 till 40 000 invånare. Så här ser sambandet ut mellan bokinköp och kommunens storlek mätt i antal invånare:

3AMBANDSANALYS - KOMMUNENS FOLKM¤NGD

Per capita-försäljning av böcker genom bokhandeln i olika kommun- storlekar.

Varje punkt utgör en kommun som har bokhandel. Urvalet är rensat från storstads-,

universistets- och turistkommuner.

2 5 0

kr

K alm ar

Sa la

V än ersb o rg

K arlsk o g a

2 0 0

kr

Ek sjö

H ärn ö san d

1 5 0

kr

N o ra

T ro sa

1 0 0 kr

5 0 kr

0 kr

0

1 0

2 0

3 0

4 0

5 0

6 0

7 0

8 0

9 0

1 0 0

1 1 0

1 2 0

1 3 0

Folkmängd tusen personer

Här kan vi konstatera ett mer tydligt samband. Per capita-inköpet ökar ju större folkmängd som kommunen har. Är det så att människor i små kommuner inte köper eller läser böcker? Knappast. Sanningen är snarare den att bokköparna söker större urval och reser till närmaste större tätort för att köpa litteratur. Man överger helt enkelt den lokala bokhandeln. Men diagrammet visar att det finns undantag. Ett antal kommuner med liten folkmängd kan uppvisa en försäljningsprestation som ligger långt över genomsnittet för motsvarande kommuner med samma folkmängd.

SOU 1997:141

"ILAGA 381

Vad är det som göra att Trosa, Nora, Eksjö, Tidaholm, Söderköping, Sala, Härnösand, Karlskoga och Vänersborg uppnår så mycket högre tal än andra kommuner? Innan detta förhållande närmare kommenteras skall även sambandet mellan bokhandelns lönsamhet och per capita- inköp redovisas.

"OKHANDELNS L¶NSAMHET

Genom den separata lönsamhetsstudien av bokhandeln finns ett utför- ligt underlag för att analysera sambandet mellan lönsamhet och bok- handelns försäljning per invånare. För 162 kommuner finns ekonomisk statistik om bokhandelns ekonomi. Dessa kommuner har indelats i klasser efter per capita-inköp. Nedanstående tabell visar sambandet mellan bokhandelns lönsamhet och grad av per capita-inköp.

3AMBAND PER CAPITA INK¶P AV B¶CKER OCH BOKHANDELNS L¶NSAMHET

Per capita

Antal

Total

Resul-

Solidi-

Oms. per

Bokoms.

Bok-

Folkmängd

bokinköp

bok-

oms. mkr

tat

tet

företag

per företag

handel

per

kr per år

handlar

%

%

mkr

mkr

%

kommun

>150

13

142 049

3,2

34,8

10,9

4,8

44

24 923

125-149

11

101 243

2,6

25,0

9,2

4,2

46

30 545

100-124

30

256 789

2,2

32,7

8,6

3,7

43

33 700

75-99

27

172 532

2,3

34,1

6,4

2,9

46

34 481

50-74

34

200 036

0,9

19,2

5,9

1,8

31

29 735

<50

47

121 613

-0,1

25,0

2,6

0,5

20

16 787

Samtliga

162

994 262

1,8

29,0

6,1

2,4

39

27 173

Tabellen ger ett överraskande besked. Det finns ett påtagligt sam- band mellan god ekonomi i bokhandeln och ett högt per capita-inköp av kommunens invånare. De 13 kommuner som uppvisar den bästa lön- samheten verkar dessutom i kommuner som har en genomsnittsfolk- mängd understigande 25000 invånare.

Finns det då något speciellt som karaktäriserar de bokhandlar som presterar en högre per capita-försäljning än andra med jämförbara för- utsättningar? Här är en lista på de kommuner som har ett per capita- inköp som är mer än dubbelt så stort än genomsnittet för andra kom- muner med samma folkmängd:

382 "ILAGA

SOU 1997:141

Kommun

Folkmängd

Per capita-

försäljning

(kronor)

Trosa

10 062

119

Nora

10 663

150

Tidaholm

13 217

104

Söderköping

13 940

115

Eksjö

17 678

195

Sala

22 063

213

Härnösand

27 146

170

Karlskoga

32 634

208

Vänersborg

36 251

217

För de som arbetar i bokbranschen är det allmänt bekant att bokhan- deln i de ovan nämnda kommunerna är kända för ett brett sortiments- utbud, stor backlist och kunnig personal. Flera är välkända för sin höga kulturambition. De flesta är också stora kunder på Seeligs grossistlager vilket indirekt är ett bevis för att bokhandeln aktivt arbetar med reorder och backlist. Det kanske märkligaste exemplet är Eksjö vars bokhandel ENDAST säljer böcker och samtidigt uppvisar en god lönsamhet. Bokhan- deln får vare sig statligt stöd eller är medlem i någon inköpskedja. Affärsidén bygger på en aktiv försäljning av ett brett ut bud i kombina- tion med en mycket kunnig personal. Eksjö Bokhandel omsätter böcker för 3,5 miljoner kronor vilket ligger över den genomsnittliga försälj- ningen av allmänlitteratur för samliga bokhandlare i riket. I Eksjö bor inte fullt 18 000 invånare. Grannkommunen Nässjö med över 30 000 invånare saknar bokhandel!

Nedanstående kartbild visar per capita-försäljningen av allmänlitteratur genom allmänbokhandeln i olika kommuner i Småland. Vid sidan av Kalmar har Eksjö den högsta försäljningen per capita. I dessa kommuner ligger inköpet genom bokhandeln exkl. moms på ca 200 kronor. Storkommuner som Jönköping och Växjö uppvisar betydligt lägre siffror.

SOU 1997:141

"ILAGA 383

Bilden finns endast i den tryckta versionen

Sala är ett annat intressant exempel där bakgrunden till den höga försäljningen ligger i ett nära samarbete med biblioteken i Sala och Heby kommun (saknar bokhandel). Detta samarbete innebär ett bättre fotfäste för den lokala bokhandeln.

Vid en specialanalys av Stockholms kranskommuner går det också att urskilja kommuner med hög försäljning per capita. Att Täby och Danderyd ligger i en klass för sig är kanske inte så märkligt men att Upplands Väsby uppnår en bokförsäljning som är mer än dubbelt så stor som genomsnittet för Järfälla, Huddinge, Haninge och Tyresö är förvånansvärt. Upplands Väsby är knappast någon god ”bokhandels- kommun” men det finns där en mycket välsorterad bokhandel som direkt ger utslag i statistiken. Ett annat exempel är Partille Bokhandel utanför Göteborg som uppnår en försäljningsprestation i sin kommun långt över genomsnittet för riket. Partille Bokhandels kännemärke är hög kulturprofil med en stor aktivitetsnivå. Både Väsby Bokhandel och Partille Bokhandel kan uppvisa en tillfredsställande lönsamhet.

384 "ILAGA

SOU 1997:141

Slutsatser

Sambandsanalysen visar att det finns förutsättningar att driva en bok- handel även i mindre kommuner även om marknadsunderlaget i de allra minsta är otillräckligt, men att kommuner med över 20 000 invånare saknar bokhandel är inte fullt logiskt. Snarare ett bevis på att det saknas bokhandlare med kompetens att driva bokhandel. Nyetable- ringsbenägenheten är mycket låg vilket är märkligt mot bakgrund av situationen på arbetsmarknaden. Svarsfrekvensen på utannonserade bokhandelsföretag är mycket svagt. Det finns helt enkelt inga köpare medan det finns kö på människor som vill starta eget inom andra de- taljhandelssektorer såsom gatukök, godisbutiker och kiosker. Anled- ningen till det svala intresset torde främst vara brist på kompetens. För att driva en framgångsrik bokhandel krävs en god branschkunskap och icke minst ett starkt engagemang för litteratur. Den på sikt mest lön- samma samhällsinvesteringen för bokhandelsbranschen är därför att utbilda nya bokhandlare. En sådan åtgärd inte bara stärker nätet av bokhandel utan den får även indirekt en stor betydelse för den smala litteraturen som är beroende av en kompetent bokhandelskår. Ett ytter- ligare skäl för att investera i kompetens är den snabba tekniska utveck- lingen som allt mer kommer att påverka bokhandeln. IT-tekniken kan för bokhandeln vara en ny möjlighet att nå marknaden men den kan också vara ett hot om bokhandeln försummar att vidareutbilda sig.

De ovan nämnda företagen som lyckats är goda förebilder. Deras försäljningsprestation visar att det går att öka marknaden. Böcker är impulsvara som säljs till stor del på grund av påverkan. Påverkan sker genom attraktiva och välsorterade butiken med rätt affärsläge i kombi- nation med en försäljningsinriktad och kunnig personal.

SOU 1997:141

"ILAGA 385

Bilaga 5

Lönsamhetsanalys - bokhandel

!V ,EIF /LSSON

För att närmare få klarhet i bokhandelns framtida förutsättningar är det nödvändigt att studera dess lönsamhet. Viktiga frågeställningar är huruvida det finns speciella kriterier som påverkar bokhandelns eko- nomi. För att få svar på dessa frågor har samtliga bokhandelsföretag som drivs i aktiebolagsform analyserats. Faktauppgifter är hämtade från PRV:s aktiebolagsregister avseende resp. bokhandels senast inlämnade årsredovisning. Då bokhandeln har varierande räkenskapsår härrör uppgifterna från bokslut per 96-08 eller tidigare. Den bokhandel som drivs i annan bolagsform eller är avdelningar i varuhus ingår inte i denna undersökning. Många små bokhandlar drivs som handelsbolag eller enskilda firmor. Dessa faller således utanför analysen. Det är emellertid högst sannolikt att deras ekonomi överensstämmer med andra små bokhandlar som drivs i aktiebolagsform.

Det är viktigt att hålla i minnet att föreliggande undersökning inte utgör en fullständig kartläggning av bokhandelsbranschen. Antalet för- säljningsställen för böcker är betydligt större. När det gäller mer ren- odlad bokhandel torde dock analysen täcka över 90 % av försälj- ningsvolymen och ca 70 % av antalet bokhandlar.

/MFATTNING

Undersökningen omfattar 336 aktiebolag med 2 157 anställda och en försäljningsvolym exkl. moms på 2 992 miljoner kronor. Försälj- ningsvolymen utgör företagens totala omsättning dvs. förutom böcker och läromedel även pappers- och kontorsvaror och andra komplette- ringsvaror såsom musik, video, leksaker. Försäljningen av allmänlitte- ratur uppgår till ca 40 % dvs. omkring 1,2 miljarder kronor.

Varje företag har kategoriserats. Det gäller medlemskap i olika fri- villiga kedjor samt eventuell tillhörighet till Servicebokhandlare- förbundet. Även den geografiska hemvisten är angiven på kommun- nivå.

386 "ILAGA

SOU 1997:141

Följande faktauppgifter redovisas i analysen:

- Omsättning exkl. moms

- Resultat före dispositioner och skatt

- Resultat i % av omsättning

- Soliditet dvs. självfinansieringsgraden

Övriga nyckeltal:

- Omsättning per företag

- Omsättning per anställd

- Lageromsättningshastighet (schablonmässigt beräknad)

2EDOVISNING

Då bokhandelns struktur utförligt presenteras i den separata undersök- ningen om distributionen av allmänlitteratur genom detaljhandeln redo- visas bokhandelns lönsamhet endast i två tabeller som emellertid ger en god sammanfattning av bokhandelns ekonomi.

Tabell 1 - Omsättningsklasser

Omsätt-

Antal

Om-

Resul-

Resul-

Soli-

Oms/

Oms/

Lager-

Mark-

nings-

före-

sättn.

tat

tat

ditet

bokhan-

anställd

omsättn.

nads-

klass

tag

milj.kr

milj.kr

%

%

del kkr

kkr

hastighet

andel

milj.kr

<1

26

16

-0,4

-2,5

18

614

443

1,1

1

1-2

51

75

-1,6

-2,1

22

1 476

678

1,8

2

2-3

52

129

-0,2

-0,2

18

2 481

860

2,0

4

3-4

42

147

1,7

1,2

23

3 501

1 081

2,1

5

4-5

30

137

2,9

2,1

33

4 570

1 124

2,4

5

5-6

19

103

1,2

1,2

22

5 418

1 287

2,2

3

6-7

17

111

1,5

1,4

30

6 500

1 331

2,6

4

7-8

23

170

1,5

0,9

15

7 404

1 158

2,2

6

8-10

17

154

3,8

2,4

42

9 039

1 372

2,5

5

10-20

40

544

9,2

1,7

28

13 595

1 420

2,8

18

>20

19

1 407

25,2

1,8

19

74 032

1 765

2,8

47

Alla

336

2 992

44,8

1,5

23

8 905

1 387

2,5

100

SOU 1997:141

"ILAGA 387

Den mest klargörande analysen av bokhandelns lönsamhet är att dela upp företagen i omsättningsklasser som framgår av tabell 1. Tabellen visar att det finns ett påtagligt samband mellan försälj- ningsvolym och resultat. De 77 bokhandlar som omsätter mindre än 2 miljoner kronor - närmare 1/4 av antalet - har påtagliga ekonomiska problem. Även nästa omsättningsklass har sammantaget ett negativt resultat. Här framkommer också att nyckeltalen för såväl omsättning per anställd som lageromsättningshastighet ligger betydligt lägre än för bokhandel i de övriga omsättningsklasserna. Vattendelaren ligger i intervallet 3 - 4 miljoner kronor.

För företagen i de högre omsättningsklasserna finns inget entydigt samband mellan volym och resultat. Däremot kan konstateras att omsättningen per anställd är starkt volymrelaterad.

En annan intressant iakttagelse är branschens heterogena struktur. 19 företag av 336 som omsätter över 20 miljoner kronor står för 47 % av all försäljning medan de 77 minsta företagen endast svarar för 3 %.

Tabell 2 - Lönsamhetsklasser

Lönsam-

Antal

Om-

Resul-

Resul-

Soli-

Oms/

Oms/

Lager-

Mark-

hetsklass

före-

sättn.

tat

tat

ditet

bokhan-

anställd

omsättn.

nads-

milj.kr

tag

milj.kr

milj.kr

%

%

del kkr

kkr

hastighet

andel

% av

oms.

<-3

54

153

-12,4

-8,1

4

2 834

905

1,9

7

-(1,5 - 3,0)

21

154

-3,1

-2,0

22

7 349

1 286

2,2

7

-(0 - 1,5)

37

286

-1,9

-0,7

18

7 718

1 226

2,5

13

0 - 1

70

490

2,3

0,5

19

7 001

1 350

2,8

23

1 - 2

36

304

4,4

1,4

28

8 433

1 412

2,6

14

2 - 3

23

203

4,8

2,4

23

8 833

1 551

2,3

9

3 - 5

31

164

6,4

3,9

36

5 279

1 399

2,4

8

5 - 7

29

215

12,7

5,9

39

7 400

1 412

2,6

10

>7

33

199

18,4

9,3

49

6 019

1 226

2,5

9

Alla

334

2 167

31,4

1,5

26

6 487

1 304

2,5

100

Tabell 2 redovisar bokhandeln uppdelad i lönsamhetsklasser. I denna analys är Akademibokhandeln och Wettergrens exkluderade då dessa företag får så stort genomslag i sina respektive klasser att analy- sen blir snedvriden. Detta är anledningen till att den totala omsätt- ningsvolymen blir lägre än i tabell 1.

388 "ILAGA

SOU 1997:141

Närmare en tredjedel av företagen uppvisar ett negativt resultat. För 54 som går extremt dåligt ligger den genomsnittliga resultatnivån på minus 8 %. Att dessa företag befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation visar också den låga soliditeten. Praktiskt taget hela kapitalet är förbrukat. Om statistiken rensas från ett antal obeståndsföretag i den lägsta lönsamhetsklassen ligger genomsnittet för de övriga på ca 4,5 %. Vi ser även här ett tydligt samband mellan volym och resultat. De mest förlusttyngda företagen har en avsevärt lägre omsättning än de övriga. Mindre omsättning per anställd och en väsentligt lägre lageromsätt- ningshastighet är ytterligare kännetecken för den olönsamma bokhan- deln.

Var ligger då dessa extremt olönsamma bokhandlar? Man kanske tar för givet att alla ligger i mindre kommuner med ett sviktande befolk- ningsunderlag. Men så är inte fallet. Endast 3 ligger i kommuner under 10 000 invånare. Ytterligare 11 i kommuner med 10 - 15 000 tusen och 4 i 15 - 20 000 invånare. Resten ligger i större kommuner. 9 finner vi i de tre storstäderna.

De nästa två klasserna med en lägre förlustprocent är märkliga. Genomsnittsomsättningen är hög, soliditeten nöjaktig och nyckeltalen acceptabla. Även kriterierna för de extremt lönsamma företagen är otydliga. Man kan inte heller här peka på något entydigt förhållande som karakteriserar hög lönsamhet. Vid en djupare analys, som inte ingår i föreliggande översiktliga undersökning, framkommer emellertid att faktorer som lönsamhetskontroll och allmänt god management är de kriterier som är utslagsgivande.

3LUTSATSER

Undersökningen visar att bokhandeln generellt sett har en bristfällig ekonomi. Vid en jämförelse med liknande analyser de senaste åren kan konstateras att lönsamheten har försämrats. Det framkommer även att omsättningen har stagnerat vilket naturligtvis påverkar företagens eko- nomi.

Lönsamhetsproblemen inom bokhandeln kan delas upp i två katego- rier nämligen strukturella och managementorienterade. De förstnämnda är allvarliga då de pekar på förhållanden som kan vara svåra att påverka. I vissa fall kan det gälla en entreprenör som öppnar en spe- cialbokhandel i en storstad men som finner att marknaden för detta sortimentsområde inte räcker för att etablera en lönsam rörelse. Det finns ett antal bokhandlar som tillhör denna kategori. Med en fri före- tagsamhet i en fri marknad kommer alltid denna typ av entreprenörskap kräva sin tribut. Förhoppningen är bara att denna företagaranda

SOU 1997:141

"ILAGA 389

fortsätter. Det behövs idéer och nytänkande för att en bransch skall utvecklas.

Värre är emellertid de strukturella problem som beror på att mark- naden i en kommun är så begränsad att kommunens enda bokhandel är hotad. Vi har sett i analysen att det finns ett tydligt samband mellan omsättning och lönsamhet. Likaså att bokhandel med en låg omsättning har sämre nyckeltal avseende omsättning per anställd och lageromsätt- ningshastighet. Hur hänger det ihop?

En mindre bokhandel - med böcker och pappersvaror - har en bruttovinst på ca 35 % av omsättningen. Det innebär att bokhandeln får behålla 350 000 kronor på varje miljon kronors försäljning. Öppethål- landet per vecka är minst 45 timmar + 5 timmars administration. 50 timmar innebär 1,25 anställd om rörelsen är enmansbetjänad. Arbets- kraftskostnaden för en bokhandelsanställd uppgår till minst 200 000 kronor per år vilket innebär 250 000 kronor i arbetskraftskostnad för att hålla bokhandel öppen med enmansbetjäning. I praktiken är emellertid bokhandelns försäljning mycket ojämn under året. Vid jul, rea och kampanjer behövs personalförstärkning vilket innebär att en personal på 1,5 är ett minimum. Det innebär att arbetskraftskostnaden enligt avtal nu är uppe i 300 000 kronor. Vi har då räknat med lägsta lön och ingen ersättning för den affärsrisk som ägaren tar. Sedan kommer kost- nader för hyra, administration och finansiella kostnader för inventarier och varulager.

En bokhandel som omsätter under 2 miljoner kronor är svår att driva enligt företagsekonomiska principer. Enda möjligheten att driva rörelsen vidare är att ägaren själv stödjer företaget med kapitaltillskott eller bjuder på sin egen lön eller fritid. Detta är naturligtvis ingen garanti för överlevnad på längre sikt.

För att säkerställa en distribution av litteratur inom kommuner med svagt marknadsunderlag torde krävas att bokförsäljningen får stöd från annan verksamhet t.ex. att den sammankopplas med andra butiker, bib- liotek eller annan samhällsfunktion.

I gränsintervallet vid omsättning mellan 2 - 4 miljoner kronor kan ett finansiellt stöd ge effekter framför allt vid nyetablering, modernisering eller överlåtelse. Vid omsättningsvolymer över 4 miljoner kronor finns emellertid klara förutsättningar att bokhandeln kan klara sig själv på företagsekonomiska grunder.

SOU 1997:141

"ILAGA 391

Bilaga 6

Den svenska bokmarknaden 1996 - en översikt

!V ,EIF /LSSON

Den svenska bokmarknaden för allmänlitteratur har traditionellt redo- visats av Svenska Förläggareföreningen (SvF). Varje år har föreningen publicerat sin branschstatistik som baseras på uppgifter från medlems- förlag. Som ett komplement har föreningen gjort en uppskattning av den totala allmänlitteraturmarknaden genom att lägga till en beräknad försäljningsvolym för bokförlag som icke är medlemmar. Enligt den senaste branschstatistiken för år 1996 uppgår den totala bokmarknaden av allmänlitteratur i konsumentvärde till 3,3 miljarder kronor exkl. moms. Om även försäljningen av läromedel inkluderas blir den totala bokkonsumtionen 4,5 miljarder kronor. Läromedelsförsäljningen base- ras på statistik från medlemmar inom FSL - Föreningen Svenska Läro- medelsproducenter.

En sammanfattning av Svenska Förläggareföreningens statistik för de två senaste åren framgår av nedanstående tabell. Samtliga belopp i miljoner kronor.

1996

1995

Förändring

Total fakturering av med-

1 861

1 890

- 29

lemsföretag

Omräknat till konsument-

2 303

2 421

- 118

värde

Konsumentvärde icke

986

1 038

- 52

medlemmar*)

Total bokkonsumtion all-

3 289

3 459

- 170

mänlitteratur

Läromedel enl. FSL

1 253

1 282

- 29

Total bokkonsumtion

4 542

4 741

- 199

Total bokkonsumtion

5 668

5 926

- 258

inkl. moms

*) för resp. år utgör konsumentvärdet av förlagsförsäljning utanför SvF:s medlemskrets exakt 30 % av totalkonsumtionen.

392 "ILAGA

SOU 1997:141

Export och import

Ovanstående siffror inkluderar även export på närmare 100 miljoner kronor per år inkl. moms. Denna försäljning som inte konsumeras i Sverige bör således ej ingå som en del av den svenska bokkon- sumtionen. Exporten är dessutom befriad från moms. Däremot saknas uppgifter om import av böcker som i högsta grad utgör en del av bokkonsumtionen i riket.

!NM Enligt SvF utgörs exporten av sålda rättigheter till utlandet. Hur stor exporten av färdigtryckta böcker på svenska uppgår till är oklart. Denna del bör inte ingå som en del av den svenska konsumtio- nen. Med import av böcker avses nedan endast tryckta böcker på annat språk.

Ny kartläggning - Bokförlag utanför SvF och FSL

I maj månad gjorde Bokutredningen en översiktlig analys av bokför- lagens lönsamhet. Denna analys omfattande samtliga aktiebolag för vilka ekonomisk information var tillgänglig från Patent- och registreringsverket (PRV).

Materialet delades upp i olika grupperingar och kategorier. Analy- sen indikerade att försäljningsvolymen utanför Svenska Förläggare- föreningens medlemskrets sannolikt är större än den som redovisas i branschstatistiken. Bokutredningen beslöt då att göra en mer översiktlig kartläggning av hela förlagsbranschen för att får en säkrare uppfattning om omfattningen av den svenska bokmarknaden.

5NDERS¶KNINGENS UPPL¤GGNING

På grund av tidsnöd har det inte varit möjligt att genomföra denna undersökning med samma ambitionsnivå som den som verkställts an- gående försäljningen genom bokhandel och annan detaljhandel. Dess- utom var tidpunkten inte heller den mest lämpade genom kollision med semestertider.

Den nya utredningen har genomförts på följande sätt:

Som bas har ett register tagits fram för samtliga verksamhetsställen som enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI-kod) omfattar förlags- verksamhet. Detta register som innehåller mer än 1 250 adresser har stämts av med uppgifter från PRV för de förlag som drivs som aktie- bolag. Då en utförlig statistik finns för SvF:s medlemmar har dessa företag exkluderats från undersökningen. Till samtliga kvarvarande

SOU 1997:141

"ILAGA 393

1 105 adresser har ett frågeformulär sänts ut i början av juli (se bilaga). Trots att detta utskick gjordes under semestertid hade i början av augusti 555 eller drygt 50 % svarat. Av dessa har 180 meddelat att företaget inte sysslar med bokutgivning och/eller att verksamheten är nedlagd. Bortfallet har sedan analyserats. Genom SCB:s register samt uppgifter från PRV har samtliga förlag med mer än 3 anställda och/eller redovisad försäljning på över 2 miljoner kronor blivit påminda. Dessa företag uppgick endast till 45 adresser. Flertalet företag svarade ganska omgående. De övriga bearbetades genom tele- fonsamtal. Det bortfall som finns kvar utgörs av 512 adresser. Med mycket stor sannolikhet består bortfallet endast av mycket små företag eller företag som inte längre bedriver någon förlagsverksamhet. Det hade naturligtvis varit av värde att göra en fullständig kartläggning men av tidsskäl har detta varit ogörligt. Det är emellertid vår uppfattning att bortfallet står för en mindre försäljningsvolym varför utredningen anser att resultatet avseende de 413 förlag som ingår i vår undersökning är av vikt att redovisas.

2ESULTAT - F¶RLAG

Nedan redovisas resultatet av förlagsenkäten i tre tabeller som beskri- ver förlagens struktur, litteraturinriktning och kundgrupperingar.

4ABELL /MS¤TTNINGSKLASSER

Omsättningsklass

Antal

%

Omsätt-

%

Anställda

%

mkr

ning

>20

14

4

1 121

67

608

44

10-20

3

10

13

13

165

183

5-10

6

10

7

23

166

102

2-5

7

5

7

29

86

104

1-2

8

3

5

32

50

64

0,5-1

8

2

3

35

27

44

0,3-0,5

9

1

3

39

15

41

<0,3

55

2

18

225

32

240

Summa

413

100

1 662

100

1 386

100

394 "ILAGA

SOU 1997:141

Förlagen i undersökningen uppvisar en mycket heterogen struktur. Ett fåtal företag eller 7 % svarar för nästan 80 % av försäljningsvoly- men. 55 % eller över 200 redovisar en försäljning som understiger 300 000 kronor. Den totala försäljningsvolymen uppgår till närmare 1,7 miljarder kronor vilket skall jämföras med medlemmarna i Svenska Förläggareföreningen vars totala fakturering uppgår till inte fullt 1,9 miljarder kronor.

) OVANST¥ENDE OMS¤TTNINGSSIFFROR ING¥R ENDAST F¶RS¤LJNING AV B¶CKER OCH MULTIMEDIA SE ENK¤TFORMUL¤R

4ABELL &¶RS¤LJNING LITTERATURKATEGORIER

Kategori

Oms. mkr

%

Skönlitteratur

311

19

Facklitteratur

919

55

Barn & ungdom

168

10

Läromedel - grund

37

2

Läromedel - universitet

24

1

Datalitteratur

125

8

Multimedia

78

5

Summa

1 662

100

Över 50 % av försäljningen består av facklitteratur. Om även data- litteratur och multimedia inräknas svarar facklitteratur för närmare 70 %. En stor del av förlagen är nischföretag med en mycket hög grad av specialisering.

SOU 1997:141

"ILAGA 395

4ABELL &¶RS¤LJNING P¥ KUNDGRUPPER

Kundgrupp

Oms. mkr

%

Detaljhandel*)

306

18

Bokklubbar

21

351

Direktförsäljning

59

977

Bibliotek

2

28

Summa

1 662

100

*) Bokhandel, varuhus och annan detaljhandel.

Den helt dominerande försäljningen sker direkt till konsument. Bokklubbar och direktförsäljning svarar för 80 %. Bokhandel och övrig detaljhandel utgör endast 18 % av volymen. En majoritet av förlagen har i många fall en mycket målinriktad utgivning som vänder sig direkt till den målgrupp som är den slutliga konsumenten.

0ROGNOS

Mot bakgrund av den volymminskning som rapporterats inom förlags- branschen det senaste året har deltagarna i enkäten fått ange hur de ser på försäljningsutvecklingen under innevarande år. Tre alternativ angavs nämligen att försäljningen ökar, står still eller minskar mot föregående

år. Så här fördelar sig resultatet:

Omsättning i miljoner kronor

Antal

Försäljning på kundgrupper

Summa

%

företag

Bok-

Bok-

Direkt

Biblio-

handel

klubb

tek

Ökar

168

135

138

315

16

604

36

Står still

129

535

8

170

119

792

48

Minskar

84

127

4

75

52

266

16

413

306

351

977

28

1 662

100

Av denna enkla enkät kan slutsatsen dras att försäljningen under 1997 snarare ökar än minskar. Intressant är att konstatera att bokhandel

396 "ILAGA

SOU 1997:141

och bokklubbar relativt sett har en större betydelse för de förlag som uppger en ökning.

Reviderad beräkning av den svenska bokmarknaden

Bokutredningens enkät verifierar den uppfattning som förelåg nämligen att bokmarknaden är större än den som SvF har redovisat.

Om försäljningen enligt tabell 3 omräknas till konsumentvärde enligt samma beräkningsmetod som SvF använder, blir den totala bok- marknaden för allmänlitteratur följande:

Sammanfattning - Marknad allmänlitteratur i miljoner kronor

SvF:s med-

Enligt ny

Summa

lemmar

enkät

Fakturering F-pris

1 860

1 660

3 520

Konsumentvärde exkl. moms

2 300

1 925

4 225

Konsumentvärde inkl. moms

2 875

2 405

5 280

Denna beräkning ger vid handen att bokmarknaden för allmänlitte- ratur är drygt 1 miljard kronor större än SvF:s beräkningar. Då har inte hänsyn tagits till import av böcker och till den försäljningsvolym som enkätens bortfall representerar. Med bokimport inklusive försäljning av läromedel blir totalmarknaden för böcker med moms inräknad över 7 miljarder kronor.

Nedanstående tabell är ett försök att göra en beräkning av den totala bokmarknaden fördelad på kundkategorier.

SOU 1997:141

"ILAGA 397

Fördelning på kundkategorier

Butiker

Bok-

Direkt

Biblio-

Totalt

klubb

tek

SvF:s medlemmar*)

1 430

519

185

129

2 263

Icke medlemmar i SvF

547

351

977

50

1 925

Summa allmänlitteratur

1 977

870

1 162

179

4 188

Bokimport**)

300

50

350

FSL***)

1 253

1 253

Summa

2 277

870

2 465

179

5 791

Moms

569

218

616

44

1 447

Marknad inkl. moms

2 846

1 088

3 081

223

7 238

*) exkl. export. **) uppskattad.

***) uppgift om hur stor volym som passerar bokhandeln saknas.

Enligt dessa beräkningar uppgår den totala bokkonsumtionen till 7,2 miljarder kronor vilket är närmare 1,6 miljarder eller 27 % mer än den marknad som angivits av Svenska Förläggareföreningen. Den totala bokförsäljningen är emellertid med stor sannolikhet större då ett stort antal småförlag och enboksutgivare saknas. Sammantaget torde dessa utgivare stå för en volym på 100 - 200 miljoner kronor.

Bokimporten är också beräknad i underkant. Enligt vissa källor kan den uppgå till över 500 miljoner kronor. Å andra sidan är omräkningen till konsumentvärde enligt SvF:s modell något diskutabel. Den utgår ifrån att detaljhandeln - företrädesvis bokhandel och varuhus - säljer alla sina böcker till 44 % marginal. Detta är inte sannolikt. Den totala bokförsäljningen inom detaljhandeln inkl. läromedel till universitet och högskolor samt inkl. import bör ligga i intervallet 2 - 2,1 miljarder kro- nor.

!NALYS AV BOKMARKNADEN F¶R ALLM¤NLITTERATUR

Genom att lägga samman SvF:s statistik för sina medlemmar med kartläggningen av övriga förlag är det möjligt att göra en översiktlig bedömning av den totala försäljningen av allmänlitteratur. Då enkätens frågor inte helt täcker den redovisning som SvF gör i sin branschstatis- tik har vissa smärre justeringar blivit nödvändiga.

398 "ILAGA

SOU 1997:141

A. Försäljning på kundkategorier

- miljoner kronor (konsumentvärde

exkl. moms)

Butiker

Bok-

Direkt

Biblio-

Totalt

%

klubb

%

tek

%

%

%

SvF:s medlemmar

63

23

8

6

100

Icke medlemmar i SvF

28

18

51

3

100

Marknadsandel totalt

47

21

28

4

100

&¶RDELNING F¶RS¤LJNINGSKANALER

ALLM¤NLITTERATUR

Direkt-

Bibliotek

4%

Bokhandel

försäljning

31%

28%

Bokklubb

Annan

detaljhandel

21%

16%

SOU 1997:141

"ILAGA 399

B. Försäljning

på

litteraturkategorier

-

miljoner

kronor

(förlagsfakturering)

Skön

Fack

Barn &

Multi-

Totalt

%

%

Ungdom

media

%

%

%

SvF:s medlemmar

40

45*)

14

1

100**)

Icke medlemmar i SvF

19

66***)

10

5

100

Marknadsandel totalt

30

55

12

3

100****)

*) inkl. uppslagsverk.

**) inkl. export (uppdelning saknas).

***) inkl. datalitteratur och läromedel till universitet och högskolor.

****) exkl. läromedel till grundskolor etc.

&¶RDELNING LITTERATURKATEGORIER ALLM¤NLITTERATUR

C. Antal nya titlar och upplagor

Antal

SvF:s medlemmar

3 586

Icke Medlemmar i SvT

2 271

Summa

5 857

400 "ILAGA

SOU 1997:141

Den totala bokmarknaden per capita

Den totala bokmarknaden torde ligga i intervallet 5,5 - 6,0 miljarder kronor exkl. moms. Då inkluderas såväl allmänlitteratur, läromedel som import av böcker. I allmänt tal kan bokmarknaden definieras på olika sätt. Ibland avses endast bokhandel eller endast allmänlitteratur. Sällan inkluderas läromedel i bokmarknaden vilket man gör i Norge. För att reda ut begreppen redovisas nedan marknadens storlek för olika försäljningskanaler och litteraturkategorier. Försäljningssiffrorna är avrundade.

Per capita-statistik (inkl. import)

Försäljningskanal

Försäljning

Per capita

Per capita

mkr

exkl. moms

inkl. moms

kr

kr

Allmänbokhandel*)

1 100

125

155

Övrig detaljhandel

450

52

65

All detaljhandel med böcker**)

1 550

177

220

Bokklubbar

900

102

127

Övrig direktförsäljning

1 150

130

162

Inköp från bibliotek

180

20

25

Institutionell försäljning***)

550

62

78

Summa allmänlitteratur

4 330

489

612

Läromedel

1 300

147

183

Summa bokkonsumtion

5 630

636

795

*) Med försäljning i allmänbokhandel avses allmänlitteratur exkl. läromedel till universitet, högskolor etc. Med allmänbokhandel avses den traditionella bokhandeln.

**) exkl. allmänbokhandelns och specialbokhandelns försäljning av läromedel till universitet, högskolor etc. (till stor del direktimport).

***) Beräknad ins titutionell försäljning genom allmänbokhandel och special- bokhandel avseende främst universitets- och högskolelitteratur (till stor del direktimport).

SOU 1997:141

"ILAGA 401

Per capita-statistik litteraturkategorier (exkl. bibliotek)

Kategori

Försäljning

Per capita

Per capita

mkr

exkl. moms

inkl. moms

kr

kr

Skönlitteratur

1 300

147

184

Facklitteratur

2 150

243

304

Barn & Ungdomsböcker

550

62

78

Multimedia

150

17

21

4 150

469

587

Per capita statistiken bli mer överskådlig i diagramform:

0ERCAPITA KONSUMTION AV B¶CKER INKL MOMS

0 kr 100 kr 200 kr 300 kr 400 kr 500 kr 600 kr 700 kr 800 kr

Bokhandel Övrig detaljhandel Bokklubb

Direktförsäljning

Institutionell försäljn.

Inköp av bibliotek

All allmänlitteratur

Läromedel

All bokkonsumtion

Skönlitteratur

Facklitteratur

Barn & ungdom

Multimedia

Det svenska samhället konsumerar böcker för närmare 800 kronor inkl. moms per år och invånare. Av denna konsumtion faller endast 155 kronor eller 20 % på den reguljära bokhandeln. Skönlitteratur svarar

402 "ILAGA

SOU 1997:141

för 184 kronor och barn- och ungdomslitteratur för nästan 80 kronor per person.

"EHOV AV MARKNADSINFORMATION

Föreliggande undersökning har tillkommit under sommarmånaderna 1997. Materialet är inte helt fullständigt men det torde ge en bättre bild av bokmarknaden än vad som tidigare har redovisats. Bokbranschen är mycket dynamisk. Stora förändringar sker inom såväl produktion, dist- ribution som konsumtion. För branschens aktörer är det av stor vikt att kunna följa utvecklingen på nära håll. Det gäller även kulturmyndig- heter och media. För att kunna analysera och kommentera branschen behövs fakta. Det vore därför av stort värde att en objektiv statistik- funktion kan skapas för branschen med uppgift att fortlöpande infor- mera om de förändringar som sker inom branschen olika led.

SOU 1997:141

"ILAGA 403

Bilaga 7

Analys litteraturstödda titlar

!V ,EIF /LSSON

"AKGRUND

Statens utgivningsstöd som infördes 1975 är det största stödet på litte- raturområdet. För år 1997 anslås 32,9 miljoner kronor i stöd för utgiv- ning av litteratur. Utgivningsstöd kan sökas av förlag och utgår som ersättning för enskilda titlar. Utgivningsstödet går att söka för svensk skönlitteratur för vuxna, skönlitteratur för vuxna i svensk översättning, facklitteratur för vuxna, barn och ungdomslitteratur. Någon analys eller uppföljning av utgivningsstödet har inte gjorts vad gäller hur de stödda titlarna sålts i olika kanaler.

Kulturrådet har under våren 1997 genomfört en undersökning av spridningen på några folkbibliotek av de titlar som fått litteraturstöd under budgetåret 1995/96 (1 juli 1995 - 31 december 1996). Facklitte- raturen saknades i materialet. Bokutredningen ansåg det angeläget att göra en undersökning som b yggde på samma titlar som Kulturrådet valt för att få veta hur många exemplar som tryckts och hur de sålts till olika kanaler. Facklitteraturen ingår inte heller i vår undersökning.

5NDERS¶KNINGENS UPPL¤GGNING

Ett frågeformulär utarbetades och skickades till respektive förlag som erhållit utgivningsstöd (se bilaga) där titlar som erhållit bidrag var an- givna. Frågeformuläret avsåg perioden 1 juli 1995 - 31 december 1996. Således 18 månader. De frågor som vi ställde per titel var följande:

1. Antal tryckta exemplar

2. Försäljning antal volymer till:

- bokhandel

- bokklubb

- direkt till konsument

- övriga kunder (t.ex. varuhus, specialhandel etc.)

- bibliotek

3. F-pris

404 "ILAGA

SOU 1997:141

Anmärkning: Med försäljning avses försålda exemplar från förlag till återför- säljare. Denna försäljning är inte liktydig med försäljning till konsument. Upp- gifter om t.ex. bokhandelns försäljning av litteraturstödda titlar saknas. Böcker kan således ligga på lager i bokhandeln. I viss utsträckning kan även inköpta titlar returneras till förlagen.

Responsen från deltagande förlag blev mycket god. Svarsfrekvensen ligger över 95 %. Endast ett fåtal mindre förlag saknas. Några av dessa har inte svarat och ett par lämnade ofullständiga uppgifter. Bortfallet bedömer vi som marginellt varför vi anser att vår analys är relevant som en beskrivning av litteraturstödet avseende de litteraturkategorier som vi har studerat.

2ESULTAT

Resultatet av vår undersökning redovisas i ett antal tabeller och dia- gram.

SOU 1997:141

"ILAGA 405

3AMMANDRAG - LITTERATURKATEGORIER

Resultatet i sammandrag av vår analys framgår av följande tabell:

Tabell 1. Analys litteraturstödda titlar - sammandrag

! 3AMMANDRAG - LITTERTURKATEGORIER

Försäljning

Kategori

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

titlar

ex

deln

klubb

tek

Barn och

253

1 825 264

304 371

567 489

42 264

73 113

325 637

ungdom

Svensk skön

293 007

171 881

15 385

78 136

52 153

281

1 006 548

Skön i över-

82 721

87 907

4 444

13 110

23 238

105

355 566

sättning

Totalt

639

3 187 378

680 099

827 277

62 092

164 359

401 028

Kategori

Antal

Värde

Antal

Värde

Osålda

% kr

sålda ex

F-pris

osålda

F-pris

% ex

mkr

mkr

Barn och

1 312 873

76,2

512 391

31,3

28,1

29,1

ungdom

Svensk skön

610 562

65,8

395 986

40,0

39,3

37,8

Skön i över-

211 420

26,4

144 146

16,5

40,5

38,4

sättning

Totalt

2 134 855

168,4

1 052 523

87,8

33,0

34,3

" 2ELATIV F¶RDELNING

Kategori

Antal titlar

Tryckta ex

Antal sålda ex

%

%

%

Barn och ungdom

39,6

57,3

61,5

Svensk skön

44,0

31,6

28,6

Skön i översättning

16,4

11,2

9,9

406 "ILAGA

SOU 1997:141

# !NDEL AV F¶RS¤LJNING

Försäljning

Antal

Kategori

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda

titlar

ex

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

Barn och

253

1 825 264

23,2

43,2

3,2

5,6

24,8

100

ungdom

Svensk skön

281

1 006 548

48,0

28,2

2,5

12,8

8,5

100

Skön i över-

105

355 566

39,1

41,6

2,1

6,2

11,0

100

sättning

Totalt

639

3 187 378

31,9

38,8

2,9

7,7

18,8

100

Enligt avsnitt ! (UVUDKATEGORIER omfattar analysen 639 titlar som är tryckta i 3,2 miljoner exemplar. Av dessa har 2,1 miljoner exemplar blivit sålda till ett F-prisvärde på 168 miljoner kronor. Antal osålda exemplar under första året utgör 33,0 % av antalet tryckta exemplar

och 34,3 % av F-prisvärdet.

Enligt avsnitt " 2ELATIV F¶RDELNING framkommer att barn- och ungdomslitteratur står för 57,3 % av antalet tryckta exemplar och 61,5 % av antalet sålda exemplar men endast för 39,6 % av antalet tit-

lar.

Avsnitt # !NDEL AV F¶RS¤LJNING visar hur titlarna når konsumenten. Totalt svarar bokklubbarna för den största försäljningsandelen tätt följd av bokhandeln. Det föreligger emellertid stora skillnader mellan de olika litteraturkategorierna vilket kan illustreras med nedanstående dia- gram:

SOU 1997:141

"ILAGA 407

Diagram 1. Sålda ex av litteraturstödda titlar

- - litteraturkategorier

Barn & ungdom

Antal ex

Svensk skön

Skön i översättning

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

Bokhandeln

Bokklubb

Direkt

Övriga

Bibliotek

Vi kan här konstatera att bokklubbarna spelar en avgörande roll för distributionen av barn- och ungdomslitteratur medan bokhandeln bety- der mest för skönlitteraturen. Biblioteken står också för en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen medan inköpen av skönlitteratur är mer blygsam.

408 "ILAGA

SOU 1997:141

3AMMANDRAG - UPPLAGESTORLEK

Följande tabell redovisar samtliga titlar fördelade på upplagor i olika storleksklasser:

Tabell 2. Analys litteraturstödda titlar - upplagestorlek

! !NTAL

Försäljning

Upplageklass

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

ex

titlar

ex

deln

klubb

tek

>10 000

64

1 434 315

289 662

671 773

15 483

69 785

98 065

6 000-10 000

56

411 726

114 366

63 682

15 869

18 647

78 120

4 000-6 000

99

455 251

109 602

48 309

13 675

22 101

88 646

3 000-4 000

100

326 301

62 089

24 820

4 987

16 414

63 439

2 000-3 000

143

328 135

63 205

13 023

6 565

19 845

49 732

1 000-2 000

123

188 353

32 199

5 494

4 812

14 857

21 216

<1 000

54

43 297

8 976

176

701

2 710

1 810

Totalt

639

3 187 378

680 099

827 277

62 092

164 359

401 028

Upplage-

Antal

Värde

Antal

Värde

Osålda

klass

sålda ex

F-pris

osålda

F-pris

% ex

% kr

ex

mkr

mkr

>10 000

1 144 768

90,6

289 547

23,1

20,2

20,3

6 000-10 000

290 684

19,2

121 042

8,7

29,4

31,1

4 000-6 000

282 333

23,2

172 918

14,9

38,0

39,1

3 000-4 000

171 749

13,8

154 552

13,5

47,4

49,3

2 000-3 000

152 370

13,5

175 765

15,8

53,6

53,9

1 000-2 000

78 578

7,0

109 775

10,1

58,3

59,2

<1 000

14 373

1,0

28 924

1,8

66,8

64,1

Totalt

2 134 855

168,4

1 052 523

87,8

33,0

34,3

SOU 1997:141

"ILAGA 409

" 2ELATIV F¶RDELNING

Upplageklass

Antal titlar

Tryckta ex

Antal sålda ex

ex

%

%

%

>10 000

10,0

45,0

53,6

8,8

12,9

13,6

6 000-10 000

15,5

14,3

13,2

4 000-6 000

15,6

10,2

8,0

3 000-4 000

22,4

10,3

7,1

2 000-3 000

19,2

5,9

3,7

1 000-2 000

8,5

1,4

0,7

<1 000

Totalt

100

100

100

# !NDEL AV F¶RS¤LJNING

Försäljning

Upplageklass ex

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

Antal

titlar

ex

deln

klubb

%

%

tek

sålda

%

%

%

ex %

>10 000

64

1 434 315

25,3

58,7

1,4

6,1

8,6

100

56

411 726

39,3

21,9

5,5

6,4

26,9

100

6 000-10 000

99

455 251

38,8

17,1

4,8

7,8

31,4

100

4 000-6 000

100

326 301

36,2

14,5

2,9

9,6

36,9

100

3 000-4 000

143

328 135

41,5

8,5

4,3

13,0

32,6

100

2 000-3 000

123

188 353

41,0

7,0

6,1

18,9

27,0

100

1 000-2 000

54

43 297

62,5

1,2

4,9

18,9

12,6

100

<1 000

Totalt

639

3 187 378

31,9

38,8

2,9

7,7

18,8

100

Tabellens olika avsnitt ger en mycket god bild av litteraturstödets struktur avseende upplagor och distributionsvägar. Avsnitt B. visar att den största upplageklassen över 10 000 exemplar per titel svarar för 10 % av antalet titlar men 45 % av antalet tryckta exemplar och 54 % av antalet sålda volymer. Genomslaget av titlar med stor upplaga fram- kommer än tydligare av följande diagram som även redovisar antalet titlar för respektive upplageklass.

410 "ILAGA

SOU 1997:141

Diagram 2. Sålda ex och antal titlar för olika upplagestorlekar

Sålda ex

Antal titlar

1 200 000

160

1 000 000

140

120

800 000

100

600 000

80

400 000

60

40

200 000

20

0

0

>10.000

6.000-

4.000-

3.000-

2.000-

1.000-

<

1.000

ex

10.000

6.000 ex

4.000 ex

3.000 ex

2.000ex

ex

ex

Vi kan här klart konstatera att titlar med stora upplagor står för en helt dominerande del av de volymer som säljs.

Diagram 3 nedan visar den procentuella andelen av osålda exemplar per titel för olika upplageklasser. Här framkommer det att titlar med stora upplagor säljs till stor del medan titlar med små upplagor till stor del aldrig når nästa distributionsled. De blir hyllvärmare i bokförlagets lagerhyllor.

Diagram 3. Procentuell andel osålda exemplar för olika upplagestorlekar

70%

Osålda ex i %

160

Antal titlar

60%

140

50%

120

40%

100

80

30%

60

20%

40

10%

20

0%

0

>10.000

6.000-

4.000-

3.000-

2.000-

1.000-

< 1.000

ex

10.000

6.000 ex

4.000 ex

3.000 ex

2.000ex

ex

ex

SOU 1997:141

"ILAGA 411

Tabell 2 ger eljest en mängd intressant information. Avsnitt C. visar de olika försäljningskanalernas betydelse för titlar med olika upp- lagestorlek. Här framkommer att bokklubbarna spelar en mycket liten roll för spridningen av de smala titlarna. För dessa är däremot bokhan- deln och biblioteken av mycket stor betydelse även om biblioteken visar ett svalt intresse för de smalaste titlarna.

Förhållandet mellan upplagestorlek och försäljning på olika kund- kategorier blir än mer påtagligt när det redovisas i diagramform.

Diagram 4 a. Försäljning på kundkategorier per upplageklassprocentuell fördelning

70%

Bokhandeln

Bokklubb

Övriga

Bibliotek

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

>10.000 ex

6.000-

4.000-6.000

3.000-4.000

2.000-3.000

1.000-

<

1.000 ex

10.000 ex

ex

ex

ex

2.000ex

Ovanstående diagram visar den procentuella fördelningen per upp- lageklass. Nästa diagram visar samma uppdelning men i faktiska tal av sålda exemplar. Här ser vi mycket tydligt att titlar med stor upplaga dominerar samt att det är bokklubbarna som är den helt överlägsna för- säljningskanalen.

412 "ILAGA

SOU 1997:141

Diagram 4 b. Försäljning på kundkategorier per upplageklass

- antal

sålda exemplar

Sålda ex

700 000

Bokhandeln

Bokklubb

Övriga

Bibliotek

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

>10.000 ex

6.000-

4.000-

3.000-

2.000-

1.000-

<

1.000

10.000 ex

6.000 ex

4.000 ex

3.000 ex

2.000ex

ex

'ENOMSNITT PER LITTERATURST¶DD TITEL

Tabell 3 visar genomsnittsvärden för olika upplageklasser.

Tabell 3. Genomsnitt per litteraturstödd titel

Försäljning

Upplageklass ex

Tryckta ex

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

deln

klubb

tek

>10 000

22 411

4 526

10 496

242

1 090

1 532

6 000-10 000

1 137

283

333

1 395

7 352

2 042

4 000-6 000

488

138

223

895

4 598

1 107

3 000-4 000

248

50

164

634

3 263

621

2 000-3 000

91

46

139

348

2 295

442

1 000-2 000

45

39

121

172

1 531

262

<1 000

3

13

50

34

802

166

Totalt

4 988

1 064

1 295

97

257

628

SOU 1997:141

"ILAGA 413

Upplageklass

Antal

Värde

Antal

Värde

ex

sålda ex

F-pris

osålda ex

F-pris

>10 000

17 887

1 415 939

4 524

360 540

6 000-10 000

343 686

155 348

5 191

2 161

4 000-6 000

234 155

150 305

2 852

1 747

3 000-4 000

138 407

134 548

1 717

1 546

2 000-3 000

94 375

110 298

1 066

1 229

1 000-2 000

56 687

82 119

639

892

<1 000

18 990

33 913

266

536

Totalt

3 341

263 509

1 647

137 423

Den högsta upplageklassen trycks i genomsnitt i över 22 000 exemplar varav närmare 18 000 säljs vidare. Försäljningen per titel har ett F-prisvärde på 1,4 miljoner kronor. Denna upplageklass utgörs av 84 titlar. De 54 titlar som trycks i mindre än 1 000 exemplar har en genomsnittlig upplaga på 802 exemplar varav endast 266 exemplar blir sålda till ett F-prisvärde på 19 000 kronor per titel. Av den lägsta klas- sen köper biblioteken endast 34 exemplar dvs. 0,6 exemplar per titel. I den högsta klassen köper biblioteken 1 532 ex eller drygt 180 exemplar per titel. Spridningen är således utomordentligt stor.

414 "ILAGA

SOU 1997:141

2EDOVISNING PER LITTERATURKATEGORI

Samma analys som redovisats ovan i tabell 2 finns per litteraturkate- gori.

Tabell 4. Analys litteraturstödda titlar - svensk skönlitteratur

! !NTAL

Försäljning

Upplageklass ex

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

Antal

Tryckta ex

titlar

deln

klubb

tek

>10 000

15

364 785

133 629

132 700

1 123

17 661

9 906

6 000-10 000

69 420

8 306

803

9 146

3 185

9

25 337

4 000-6 000

149 820

16 532

3 988

12 802

7 988

32

46 369

3 000-4 000

114 244

6 115

1 465

10 702

9 199

35

26 494

2 000-3 000

151 256

4 854

3 572

13 220

11 444

66

32 328

1 000-2 000

123 226

3 218

3 973

11 895

9 104

82

21 860

<1 000

33 797

156

461

2 710

1 327

42

6 990

Totalt

281

1 006 548

293 007

171 881

15 385

78 136

52 153

Upplageklass ex

Antal

Värde

Antal

Värde

Osålda

sålda ex

F-pris

osålda

F-pris

% ex

% kr

milj.kr.

milj.kr

>10 000

295 019

34,3

69 766

8,3

19,1

19,4

6 000-10 000

4,7

2,5

32,6

34,7

46 777

22 643

4 000-6 000

9,6

6,7

41,5

40,8

87 679

62 141

3 000-4 000

5,2

6,0

52,8

53,6

53 975

60 269

2 000-3 000

6,5

8,3

56,8

56,1

65 418

85 838

1 000-2 000

4,5

6,7

59,4

59,6

50 050

73 176

<1 000

0,9

1,5

65,5

63,6

11 644

22 153

Totalt

610 562

65,8

395 986

40,0

39,3

37,8

SOU 1997:141

"ILAGA 415

" 2ELATIV F¶RDELNING

Försäljning

Antal

Upplageklass ex

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

titlar

ex %

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

%

>10 000

5,3

36,2

45,6

77,2

7,3

22,6

19,0

48,3

4,8

5,2

11,7

6,1

6 000-10 000

3,2

6,9

8,6

7,7

9,6

25,9

16,4

15,3

4 000-6 000

11,4

14,9

15,8

14,4

3,6

9,5

13,7

17,6

3 000-4 000

12,5

11,4

9,0

8,8

2,8

23,2

16,9

21,9

2 000-3 000

23,5

15,0

11,0

10,7

1,9

25,8

15,2

17,5

1 000-2 000

29,2

12,2

7,5

8,2

0,1

3,0

3,5

2,5

<1 000

14,9

3,4

2,4

1,9

Totalt

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

# !NDEL AV F¶RS¤LJNING

Försäljning

Antal

Upplageklass

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

ex

titlar

ex

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

>10 000

15

364 785

45,3

45,0

0,4

6,0

3,4

100,0

9

69 420

17,8

1,7

19,6

6,8

6 000-10 000

54,2

100,0

32

149 820

18,9

4,5

14,6

9,1

4 000-6 000

52,9

100,0

35

114 244

11,3

2,7

19,8

17,0

3 000-4 000

49,1

100,0

66

151 256

7,4

5,5

20,2

17,5

2 000-3 000

49,4

100,0

82

123 226

6,4

7,9

23,8

18,2

1 000-2 000

43,7

100,0

42

33 797

1,3

4,0

23,3

11,4

<1 000

60,0

100,0

Totalt

281

1 066 548

48,0

28,2

2,5

12,8

8,5

100,0

416 "ILAGA

SOU 1997:141

Tabell 5. Analys litteraturstödda titlar - skönlitteratur i svensk över-

sättning

! !NTAL

Försäljning

Upplageklass ex

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

Antal

Tryckta ex

titlar

deln

klubb

tek

>10 000

5

117 665

23 572

66 913

0

3 016

2 429

12 505

4 683

1 596

68

0

504

6 000-10 000

2

49 177

16 902

6 524

752

1 543

4 143

4 000-6 000

11

53 421

12 582

7 043

897

1 523

5 147

3 000-4 000

16

68 161

15 060

4 445

1 648

4 066

6 566

2 000-3 000

30

45 137

7 936

1 366

839

2 962

3 966

1 000-2 000

29

9 500

1 986

20

240

0

483

<1 000

12

Totalt

105

355 566

82 721

87 907

4 444

13 110

23 238

Upplageklass ex

Antal

Värde F-

Antal

Värde F-

Osålda

sålda ex

pris milj.kr.

osålda

pris milj.kr

% ex

% kr

>10 000

95 930

13 453 260

21 735

3 033 570

18,5

18,4

635 838

526 470

45,3

6 000-10 000

6 851

5 654

45,2

2 348 063

40,5

4 000-6 000

29 864 3 454 707

19 313

39,3

3 230 625

48,7

3 000-4 000

27 192 3 405 791

26 229

49,1

4 141 427

53,5

2 000-3 000

31 785 3 598 091

36 376

53,4

2 891 177

62,9

1 000-2 000

17 069 1 702 264

28 068

62,2

155 899

312 501

66,7

<1 000

2 729

6 771

71,3

Totalt

211 420

26 405 850

144 146

16 483 833

40,5

38,4

SOU 1997:141

"ILAGA 417

" 2ELATIV F¶RDELNING

Försäljning

Antal

Upplageklass ex

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

titlar

ex %

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

%

>10 000

4,8

33,1

28,5

76,1

0,0

23,0

10,5

45,4

1,8

1,5

0,0

2,2

6 000-10 000

1,9

3,5

5,7

3,2

7,4

16,9

11,8

17,8

4 000-6 000

10,5

13,8

20,4

14,1

8,0

20,2

11,6

22,1

3 000-4 000

15,2

15,0

15,2

12,9

5,1

37,1

31,0

28,3

2 000-3 000

28,6

19,2

18,2

15,0

1,6

18,9

22,6

17,1

1 000-2 000

27,6

12,7

9,6

8,1

0,0

5,4

0,0

2,1

<1 000

11,4

2,7

2,4

1,3

Totalt

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

# !NDEL AV F¶RS¤LJNING

Försäljning

Antal

Upplageklass

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

ex

titlar

ex

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

>10 000

5

117 665

24,6

69,8

0,0

3,1

2,5

100,0

2

12 505

23,3

1,0

0,0

7,4

6 000-10 000

68,4

100,0

11

49 177

21,8

2,5

5,2

13,9

4 000-6 000

56,6

100,0

16

53 421

25,9

3,3

5,6

18,9

3 000-4 000

46,3

100,0

30

68 161

14,0

5,2

12,8

20,7

2 000-3 000

47,4

100,0

29

45 137

8,0

4,9

17,4

23,2

1 000-2 000

46,5

100,0

12

9 500

0,7

8,8

0,0

17,7

<1 000

72,8

100,0

Totalt

105

355 566

39,1

41,6

2,1

6,2

11,0

100,0

418 "ILAGA

SOU 1997:141

Tabell 6. Analys litteraturstödda titlar - barn- och ungdomslitteratur

! !NTAL

Försäljning

Upplageklass ex

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

Antal

Tryckta ex

titlar

deln

klubb

tek

>10 000

44

951 865

132 461

472 160

14 360

49 108

85 730

6 000-10 000

329 801

84 346

53 780

14 998

9 501

74 431

45

4 000-6 000

256 254

46 331

25 253

8 935

7 756

76 515

56

3 000-4 000

158 636

23 013

11 662

2 625

4 189

49 093

49

2 000-3 000

108 718

15 817

3 724

1 345

2 559

31 722

47

1 000-2 000

19 990

2 403

910

0

0

8 146

12

<1 000

0

0

0

0

0

0

0

Totalt

253

1 825 264

304 371

567 489

42 263

73 113

325 637

Upplageklass ex

Antal sålda

Värde F-

Antal

Värde F-

Osålda

ex

pris milj.kr.

osålda

pris milj.kr

% ex

% kr

>10 000

753 819

42,9

198 046

11,8

20,8

21,5

6 000-10 000

13,9

5,6

28,1

29,0

237 056

92 745

4 000-6 000

10,1

5,9

35,7

36,8

164 790

91 464

3 000-4 000

5,2

4,2

42,9

44,6

90 582

68 054

2 000-3 000

3,4

3,3

49,3

49,5

55 167

53 551

1 000-2 000

0,7

0,5

42,7

41,7

11 459

8 531

<1 000

0

0,0

0

0,0

Totalt

1 312 873

76,2

512 391

31,3

28,1

29,1

SOU 1997:141

"ILAGA 419

" 2ELATIV F¶RDELNING

Försäljning

Antal

Upplageklass ex

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

titlar

ex %

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

%

>10 000

17,4

52,1

43,5

83,2

34,0

67,2

26,3

57,4

9,5

35,5

13,0

22,9

6 000-10 000

17,8

18,1

27,7

18,1

4,4

21,1

10,6

23,5

4 000-6 000

22,1

14,0

15,2

12,6

2,1

6,2

5,7

15,1

3 000-4 000

19,4

8,7

7,6

6,9

0,7

3,2

3,5

9,7

2 000-3 000

18,6

6,0

5,2

4,2

0,2

0,0

0,0

2,5

1 000-2 000

4,7

1,1

0,8

0,9

0,0

0,0

0,0

0,0

<1 000

0,0

0,0

0,0

0,0

Totalt

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

# !NDEL AV F¶RS¤LJNING

Försäljning

Antal

Upplageklass

Antal

Tryckta

Bokhan-

Bok-

Direkt

Övriga

Biblio-

sålda ex

ex

titlar

ex

deln

klubb

%

%

tek

%

%

%

%

>10 000

44

951 865

17,6

62,6

1,9

6,5

11,4

100,0

45

329 801

22,7

6,3

4,0

31,4

6 000-10 000

35,6

100,0

56

256 254

15,3

5,4

4,7

46,4

4 000-6 000

28,1

100,0

49

158 636

12,9

2,9

4,6

54,2

3 000-4 000

25,4

100,0

47

108 718

6,8

2,4

4,6

57,5

2 000-3 000

28,7

100,0

12

19 990

7,9

0,0

0,0

71,1

1 000-2 000

21,0

100,0

0

0

<1 000

100,0

Totalt

253

1 825 264

23,2

43,2

3,2

5,6

24,8

100,0

Tabellerna ger en mängd intressant information. Mycket tydligt framgår den svaga försäljningen av skönlitterära titlar med liten upp- laga. För upplagor under 3 000 exemplar stannar nästan genomgående över 50 % kvar på förlaget. För skönlitteratur i svensk översättning i upplaga mindre än 1 000 exemplar/titel uppgår de osålda volymerna till över 70 %.

För barn- och ungdomslitteratur avviker upplagestorlekar och för- säljning per titel påtagligt mot skönlitteraturen. 17 % av titlarna står för 52 % av tryckta ex och 57 % av försäljningen.

SOU 1997:141

"ILAGA 421

Bilaga 8

Bibliotekslag (1996:1596)

(Utfärdad 1996-12-20)

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteks- väsendet.

2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.

Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs till- gänglig för alla medborgare.

Varje kommun skall ha folkbibliotek.

3 § På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid.

Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar till- baka det som de har lånat.

4 § Ett länsbibliotek bör finnas i varje län.

Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med komplette- rande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.

För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler.

5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läs- ning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.

6 § Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksser- vice.

422 "ILAGA

SOU 1997:141

7 § Kommunerna svarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen svarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid hög-

skolor med landstingskommunalt huvudmannaskap.

Staten svarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten.

8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.