SOU 1997:190

SOU 1997:190
5

Kartläggning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

av Rolf Johansson, Peter Brose och Lars Emanuelsson Korsell

1 Tre undersökningar om konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden

3LUTSATSER

De slutsatser som kan dras av de tre genomförda undersökningarna är följande.

1. Konstnärerna är i inkomsthänseende en oenhetlig grupp. Det är förhållandevis stora inkomstskillnader mellan grupperna. För den i storlek dominerande gruppen bildkonstnärer, är den genomsnittliga bruttoinkomsten 98 500 kronor. vilket kan jämföras med författare/ översättare med 174 000 kronor och skådespelare (teater) med 194 000 kronor.

2. Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster än befolkningen i övrigt (17 procent lägre).

3. Många konstnärer, främst bland egenföretagarna, har mycket låga inkomster. Den fjärdedel bland bildkonstnärerna som har de lägsta inkomsterna, redovisade bruttoinkomster på under 40 000 kronor. Även den fjärdedel av de formgivande konstnärerna, tecknarna/illustratörerna, fotograferna och författarna/översättarna som redovisade de lägsta inkomsterna, ligger på en låg nivå.

6
SOU 1997:190

4. De egenföretagande konstnärerna är i mycket hög utsträckning beroende av sidoinkomster från annan verksamhet än den konstnärliga näringsverksamheten. Mätt i belopp är således sidoinkomsterna huvudinkomst och inkomsterna från den konstnärliga rörelsen biinkomst.

5. Mer än hälften av konstnärerna har eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med den yrkesarbetande delen av befolkningen i övrigt som ligger på drygt tio procent. Utbildningsnivån är således mycket hög och inom vissa yrkesgrupper synnerligen hög.

6. De egenföretagande konstnärerna redovisar lägre bruttoinkomster än näringsidkare i allmänhet.

7. Det finns tecken som tyder på att de konstnärliga egenföretagarna enbart i begränsad utsträckning utnyttjar de möjligheter till resultatreglering som skattesystemet medger. Det kan i sin tur tyda på att konstnärerna upplever skattesystemet som komplicerat och därför inte fullt ut tillämpar regelverket.

8. Konstnärer med de lägsta inkomsterna får förhållandevis låg ersättning från arbetslöshetskassa.

9. Undersökningarna ger vid handen att de egenföretagande konstnärernas ekonomiska situation bör undersökas och analyseras ytterligare, bl.a. för att kunna bedöma behovet av regelanpassningar inom skatte- och bidragssystemen och möjligen också när det gäller socialförsäkringarna.

1.1 Inledning

Enligt direktiven skall Konstnärsstödsutredningen (Dir. 1996:80) undersöka de konstnärliga och litterära egenföretagarnas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden. Syftet är att få fram en realistisk bild av konstnärernas situation i detta hänseende som kan ligga till grund bl.a. för att ta fram förslag om utformningen av ett generellt stöd.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen skall utreda förekomsten av passivt och aktivt arbetsmarknadspolitiska stöd till konstnärerna (Dir. 1997:58).

Enligt direktiven för Konstnärsstödsutredningen är det också av betydelse att undersöka i vilken omfattning konstnärerna har sidoinkomster. Bakgrunden är att många konstnärer uppges vara beroende av sidoinkomster. Detta är en realitet även i seriös konstnärlig verksamhet och bland etablerade högskoleutbildade konstnärer.

Konstnärsstödsutredningen har därför genomfört olika undersökningar för att besvara de nämnda frågorna om främst konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi. En av undersökningarna - en-

SOU 1997:190
7

kätundersökningen - har skett på uppdrag av både Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den konstnärliga arbetsmarknadspolitiken. De olika undersökningarna är följande:

· Statistiska centralbyrån, SCB, har på Konstnärsstödsutredningens uppdrag sammanställt registeruppgifter om konstnärernas verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden.

· SCB har vidare genomfört en enkätundersökning på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och utredningen om den Konstnärliga arbetsmarknadspolitiken för att dels få en kompletterande bild över konstnärernas villkor, dels för att närmare få belyst hur de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tillämpats avseende konstnärerna.

· En undersökning har gjorts av de egenföretagande konstnärernas intäkts- och kostnadsförhållanden utifrån deras bokföring som den registrerats i skattemyndighetens taxeringsdata.

En undersökning liknande den sistnämnda, där bl.a. egenföretagande konstnärers intäkts- och kostnadsposter jämförs med andra näringsidkares bokföring, har tidigare aldrig företagits i landet.

De genomförda undersökningarna har varit ett underlag för Konstnärsstödsutredningens överväganden om vilken metod som är lämpligast när det gäller att stödja konstnärlig verksamhet. Resultatet av undersökningarna har använts även på ett mer tekniskt plan vid konstruktionen av utredningens alternativa förslag om ett generellt stöd genom en s.k. inkomstförstärkning. Det gäller inte minst utformningen av inkomstprövningen samt beräkningen av kostnaden för det alternativa systemet med inkomstförstärkning.

De tre undersökningarna kommer i det följande att redovisas var för sig. Undersökningarna redovisas och kommenteras också i respektive betänkande.

"EGREPPET KONSTN¤R

I texten används av förenklingsskäl begreppet konstnär. Här avses både arbetstagare och egenföretagare som arbetar inom följande yrkesområden; bildkonstnärer, formkonstnär, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, författare m.fl. Vidare ingår personer i de konstnärliga yrkesgrupperna som är arbetslösa, föräldralediga m.m.

När det är av betydelse för analysen anges när det är fråga om arbetstagare respektive egenföretagare. Egenföretagarna redovisar sin inkomst från den konstnärliga verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Inget hindrar att vissa inkomster av olika skäl kan be-

8
SOU 1997:190

traktas som ersättningar som skall redovisas i inkomstslaget tjänst. Det centrala för undersökningen är att det förekommer inkomster från näringsverksamhet. Arbetstagare redovisar sina förvärvsinkomster enbart i inkomstslaget tjänst. Även här ingår arbetslösa m.fl.

2 SCB:s undersökning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomi

3AMMANFATTNING

Av undersökningen om konstnärernas ekonomiska förhållanden framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten för år 1995 uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor. Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20 - 64 år.

Bruttoinkomsten var under 40 000 kronor för 25 procent av bildkonstnärerna. Det bör då anmärkas att bildkonstnärerna också är den största yrkeskategorin bland de konstnärer som ingår i undersökningen.

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort. Någon förenklat ligger ungefär lika många manliga och kvinnliga konstnärer på samma inkomstnivåer upp till en årsinkomst på 160 000 kronor. Därefter ökar männens andel i de överstigande inkomstklasserna. Tendensen är att andelen kvinnor blir lägre i takt med stigande inkomstklasser.

I konstnärsyrkena uppgår andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärerna är mest representerade bland formkonstnärer, dansare och sångare. De manliga konstnärerna dominerar bland tonsättarna, kompositörerna och jazz/ folk/rock.

Konstnärerna har en mycket hög utbildningsnivå där 47 procent har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid jämfört med drygt 10 procent för befolkningen i övrigt. Den högsta utbildningsnivån har instrumentalister, där 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

SOU 1997:190
9

Bland bildkonstnärerna och de formgivande konstnärerna har inte mindre än 51 procent högre utbildning, vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga inkomster.

2.1 Inledning

Ett syfte med undersökningen är att redovisa antalet yrkesverksamma konstnärer i olika yrkesgrupper, nämligen bildkonstnärer, formgivare, tecknare/illustratörer, fotografer, tonsättare, kompositörer, instrumentalister, jazz/folk/rock, sångare, dansare, teater, film, författare/översättare och dramatiker. En uppdelning har gjorts för varje yrkesgrupp i manliga och kvinnliga konstnärer.

Vidare skall undersökningen visa inkomstförhållandena i de olika yrkesgrupperna, även med fördelningen på män och kvinnor.

Undersökningen redovisar också utbildningsnivån hos konstnärerna i de nyss angivna konstnärsyrkena.

Slutligen innehåller undersökningen uppgifter om förekomsten av stöd i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd, som utgetts till konstnärer i olika inkomstskikt.

Undersökningen bygger på inkomst uppgifter som avser inkomståret 1995. Vid undersökningstillfället var inkomstuppgifterna från detta år de mest aktuella uppgifterna i inkomstregistret. Då statistiken i huvudsak är baserad på deklarationsmaterial medför detta en fördröjning på två år eftersom 1995 års deklarationsuppgifter taxeras först år 1996 (1996 års inkomster har nyligen taxerats). Bedömningen är att det resultat som redovisas i undersökningen också är giltigt för 1997 års inkomstförhållanden. Förändringarna mellan åren bedöms därför ha varit måttliga.

2.2 Metoder för undersökningen

Ett grundläggande problem med registerundersökningen var att avgränsa målpopulationen, dvs. de yrkesverksamma konstnärerna. Folk- och bostadsräkningens register innehåller yrkeskoder, men dessa avser förhållandena år 1990 och får därför anses vara inaktuella. Dessutom är de inte tillräckligt specificerade för undersökningens ändamål. Konstnärsorganisationernas medlemsregister kunde också vara en möjlig väg. Som regel finns de emellertid inte tillgängliga med personnummer på datamedium. Av tids- och kostnadsskäl var det inte genomförbart att använda dessa register. Till detta kommer att de självklart inte omfattar

10 SOU 1997:190

konstnärer som står utanför de konstnärsorganisationer utredningen hämtat register från.

Av dessa skäl valdes i stället en annan metod. Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som ansöker om olika typer av stipendier och bidrag. En överenskommelse har gjorts med registerhållarna om att få utnyttja dessa register i den aktuella studien. Tillstånd har också givits av Datainspektionen.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgifter om personer som under femårsperioden 1991 - 1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller uppgifter om ansökningar under åren 1995 och 1996.

Emellertid kan samma person ha ansökt om bidrag både från Konstnärsnämnden och Författarfonden, eller ansökt hos samma fond vid flera tillfällen. När det s.k. undersökningsregistret b yggdes upp har följaktligen sådana dubblettfall rensats bort. Sökande från projektgrupper har också tagits bort.

Efter dessa rensningar omfattade urvalsregistret totalt 13 460 personer. Det finns naturligtvis konstnärer som inte ansökt om stipendier eller bidrag under den aktuella tiden och därför inte omfattas av undersökningen. Det troliga är dock att det i dessa fall främst rör sig om personer som är nyexaminerade från konstskolorna eller några enstaka väletablerade konstnärer. Å andra sidan ingår i undersökningen enstaka personer som upphört med sin konstnärliga verksamhet.

Av de 13 460 konstnärerna som ingår i undersökningen kan 5 035 personer räknas som egenföretagare. Denna uppgift har vi fått fram genom att undersöka vilka konstnärer som redovisat inkomst från näringsverksamheten på s.k. SRU-bilagor (Standardiserade Räkenskapsutdrag, jfr avsnitt 4). Det bör då anmärkas att ett mindre antal konstnärer som redovisar inkomst av näringsverksamhet underlåter att ge in SRU-bilagor.

För samtliga personer som ingår i undersökningsregistret har inkomstuppgifter från inkomstregistret insamlats. Det förstnämnda registret innehåller också koder för olika yrkesgrupper. Därför kan vissa tabeller med uppgifter avseende samtliga konstnärer redovisas. Detta görs i avsnitt 3.3.1 nedan.

För att mer detaljerat kunna redovisa de konstnärliga yrkesutövarens ekonomiska förhållanden var det nödvändigt att komplettera undersökningen med vissa enkätfrågor. Uppgifterna från enkätundersökningen redovisas i avsnitt 3.

För att lättare kunna göra jämförelser med SCB:s inkomststatistik används här två inkomstbegrepp som används av SCB (bruttoinkomst resp. disponibel inkomst).

SOU 1997:190
11

2.3 Undersökningen med kommentarer

Totalt omfattar undersökningen 13 460 personer, varav 70 är arkitekter. Arkitekterna har inte tagits med i tabellerna. 53 procent var män och 47 procent var kvinnor.

4ABELL 3KILLNADER I BRUTTOINKOMST MELLAN OLIKA REDOVISNINGSGRUPPER UPPDELAT P¥ K¶N

I % av antal

Genomsnittlig

Antal i

efter kö n

bruttoi nkomst

popula-

Män
Kvinnor
Samt-
Män
Kvinnor Samt-
tion

liga

liga

Bildkonstnärer
52
48
100
102,2
94,4
98,5
3 857

Form konstnärer
23
77
100
114,6
98,4
102,1
1 456

Tecknare,
46
54
100
149,6
130,8
139,4
341

illustratörer

Fotograf
68
32
100
135,3
116,0
129,0
826

Tonsättare
92
8
100
165,0

157,5
162

Kompositörer
82
18
100
167,0
155,1
164,9
470

Instrumentalist
62
38
100
220,4
166,6
199,8
656

Jazz/folk/rock
78
22
100
157,1
137,9
153,7
616

Sångare
39
61
100
221,2
179,1
195,6
438

Dansare
25
75
100
166,0
150,2
154,2
495

Teater
46
54
100
204,8
184,1
193,6
1 555

Film
65
35
100
162,7
142,8
155,7
668

Författare, över-
62
38
100
182,9
159,8
174,0
1 752

sättare

Dramatiker
65
35
100
183,4
157,4
174,4
98

Samtliga
53
47
100
153,0
129,5
141,9
13 390

Av tabell 1 framgår att den genomsnittliga bruttoinkomsten uppgick till 142 000 kronor. För befolkningen i övrigt, uppgick motsvarande genomsnittliga bruttoinkomst till 172 000 kronor (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701). Inkomstnivån var 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20 - 64 år. Bruttoinkomsten är summan av samtliga förvärvsinkomster samt positiva kapitalinkomster.

Av tabellen framgår andelen män respektive kvinnor inom varje yrkesgrupp. Totalt uppgick andelen män till 53 procent och andelen kvinnor till 47 procent. De kvinnliga konstnärernas andel är högst bland formkonstnärer, dansare och sångare. Beträffande kvinnor verksamma som tonsättare räcker inte antalet observationer till för att

12
SOU 1997:190

redovisa den genomsnittliga inkomsten. Tonsättare domineras av män (92 procent).

Kvinnornas inkomst uppgick i genomsnitt till 85 procent av männens inkomster. För hela befolkningen är motsvarande procentsats 73. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor inom de konstnärliga yrkena var således något mindre än i samhället i stort.

När det gäller inkomstnivåerna i de olika yrkesgrupperna har bildkonstnärerna den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten (98 500 kronor), följt av formgivare (102 100 kronor). Dessa grupper ligger betydligt under författarna och översättare (174 000 kronor). De högsta genomsnittliga bruttoinkomsterna har instrumentalisterna (199 800 kronor) och sångarna (195 600 kronor).

Mellan grupperna finns stora inkomstskillnader. I en del fall beror det på att det finns enstaka personer som har jämförelsevis höga inkomster. I tabell 2 görs därför en jämförelse mellan medianvärden i de olika grupperna.

4ABELL 'ENOMSNITTLIG BRUTTOINKOMST F¶R ¥R F¶RDELAD P¥ OLIKA GRUPPER

Genom-
Nedre
Median
Övre
Variations

snitt
kvartilen

kvartilen

bredden

(0,25)
(0,50)
(0,75)
(0,75-0,25)

Bildkonstnärer
98,5
39,2
91,6
141,0
101,8

Form konstnärer
102,1
43,0
92,1
143,5
100,5

Tecknare, illustra-
139,4
73,4
132,0
191,2
117,8

törer

Fotograf
129,0
60,5
123,2
176,9
116,4

Tonsättare
157,5
74,1
152,8
224,0
149,8

Kompositörer
164,9
113,3
155,9
213,0
99,7

Instrumentalist
199,8
142,4
204,7
264,2
121,8

Jazz/folk/rock
153,7
114,1
158,2
198,0
83,9

Sångare
195,6
138,5
199,3
245,2
106,7

Dansare
154,2
111,7
156,9
194,1
82,4

Teater
193,6
143,2
183,2
233,7
90,5

Film
155,7
80,8
143,9
214,9
134,1

Författare, över-
174,0
90,5
159,7
240,9
150,4

sättare

Dramatiker
174,4
106,7
161,6
223,2
116,5

Samtliga
141,9
70,5
133,9
196,2
125,7

SOU 1997:190
13

De yrkesgrupper som redovisas i tabellerna är förhållandevis små. En vanlig invändning är därför att den genomsnittliga inkomsten (jfr tabell 1) väsentligt kan påverkas av enstaka personer med höga inkomster. Därför är det enligt mångas bedömning det s.k. medianvärdet eller medianen ett mer rättvisande mått på inkomsten än den genomsnittliga inkomsten. I tabell 2 redovisas därför även medianvärdena. Det betyder att för varje grupp har samtliga inkomsttagare sorterats efter inkomstens storlek. Medianen är förenklat uttryckt inkomsten för den inkomsttagare som befinner sig i mitten av inkomstfördelningen. På varje sida finns sedan lika många inkomsttagare.

I inkomstjämförelser mellan grupper redovisas ofta inte enbart medianen (50 procent) utan även gränserna för den nedre (25 procent) respektive övre kvartilen (75 procent). I tabellen kan utläsas även den s.k. variationsbredden mellan den nedre och övre kvartilen, som är ett grovt mått på inkomstfördelningens utseende.

Av tabell 2 framgår att medianinkomsten för samtliga konstnärer uppgick till 134 000 kronor, vilket kan jämföras med den genomsnittliga bruttoinkomsten som uppgick till 142 000 kronor (tabell 1). Vi ser att för de flesta yrkesgrupperna är medianinkomsten lägre än den genomsnittliga bruttoinkomsten. Några undantag finns dock; det gäller olika grupper av musikutövare samt dansare.

Den lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten har bildkonstnärerna. Genomsnittsinkomsten för denna grupp var bara omkring 70 procent av inkomsten för samtliga grupper. Medianinkomsten uppgick till omkring 92 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna under 40 000 kronor. Även de formgivande konstnärerna uppvisar samma mönster som bildkonstnärerna med en medianinkomst på 92 000 kronor och en nedre kvartil på 43 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomsterna - övre kvartilen - ligger inkomsterna klart lägre än för andra grupper, nämligen 141 000 kronor respektive 143 000 kronor.

Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster. Den nedre kvartilen uppgår till 60 000 kronor för fotografer och till 73 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotograferna medianinkomst var 123 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas var 132 000 kronor.

I övrigt uppvisar samtliga andra yrkesgrupper högre genomsnittliga bruttoinkomster och medianinkomster. Det finns emellertid några grupper där den nedre kvartilen uppvisar låga inkomster. Det gäller tonsättare med 74 000 kronor, filmare med 81 000 kronor och författare/översättare med 90 000 kronor.

14
SOU 1997:190

De grupper som uppvisar de högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 205 000 kronor, sångare med 199 000 kronor och teater med 183 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också de högsta inkomsterna i övre kvartilen med 264 000 kronor respektive 245 000 kronor. Härefter kommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 241 000 kronor i övre kvartilen.

Variationsbredden är störst för författare och tonsättare. För dessa yrkesgrupper uppgår till den omkring 150 000 kronor. Denna siffra kan jämföras med variationsbredden för bildkonstnärerna, som uppgår till 102 000 kronor. Slutsatsen är därför att spridningen av inkomster är stor bland författarna och tonsättarna medan bildkonstnärerna har en jämnare inkomstfördelning.

Tabell 3. Antal inom varje grupp fördelade efter utbildningsnivå

Utbildning
Förgym-
Förgym-
Gymnasial
Gymnasial
Efter
Efter
Forskar-
Samtliga Antal i

saknas
nasial

nasial

utbildning

utbildning

gymnasial

gymnasial

utbildning

population

utbildning utbildning högst
längre
utbildning
utbildning

kortade

9 (10) år
2-årig
än 2 år
kortare
3 år

än 9 år
eller

än 3 år
eller

motsva-

längre

rande

Bildkonstnärer
4
2
4
15
12
12
51
0
100
3 857

Form konstnärer
3
1
3
15
12
14
51
0
100
1 456

Tecknare, illustratörer
2
1
6
16
16
19
40
1
100
341

Fotograf
4
1
7
23
24
17
25
0
100
826

Tonsättare
5
.
2
6
6
12
58
12
100
162

Kompositörer
1
1
11
15
19
19
33
1
100
470

Instrumentalist
4
0
3
8
6
8
70
1
100
656

Jazz/folk/rock
4
2
10
23
15
19
28
0
100
616

Sångare
4
0
2
7
12
8
68
0
100
438

Dansare
8

8
17
26
14
28
0
100
495

Teater
3
1
5
13
17
16
45
0
100
1 555

Film
4
0
6
12
19
33
25
1
100
668

Författare, översättare
3
1
3
9
10
21
42
10
100
1 752

Dramatiker
3

6
8
21
19
41
1
100
98

Samtliga
4
1
5
14
14
16
45
2
100
13 390

16
SOU 1997:190

Tabell 3 visar utbildningsnivån hos medlemmarna i de olika yrkesgrupperna. Av tabellen framgår att 47 procent av konstnärerna har genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid. Av hela befolkningen, från 25 års ålder, har drygt 10 procent genomgått eftergymnasial utbildning under tre år eller längre tid (Statistisk årsbok 97, tabell 408). Utbildningsnivån är således mycket hög bland konstnärerna.

Vissa yrkesgrupper uppvisar en synnerligen hög utbildningsnivå. Det gäller instrumentalister, där inte mindre än 71 procent har längre utbildning, och sångare med 68 procent.

4ABELL !NDEL M¤N OCH KVINNOR I RESPEKTIVE INKOMSTKLASS F¶RDELADE EFTER BRUTTOINKOMST

Brutto-
% av antal efter kön

Samtliga
Antal i

inkomst
Män
Kvinnor
Samtliga
brutto-
population

inkomst

-40
50
50
100
14,1
2 144

40- 80
48
52
100
61,6
1 739

80- 100
46
54
100
90,3
932

100-120
44
56
100
109,8
1 068

120-140
50
50
100
130,1
1 170

140-160
50
50
100
149,9
1 195

160-180
53
47
100
169,8
1 063

180-200
56
44
100
189,4
872

200-220
56
44
100
209,7
757

220-240
59
41
100
229,8
610

240-260
64
36
100
250,0
445

260-280
67
33
100
269,8
335

280-300
70
30
100
288,9
280

300-320
74
26
100
309,0
160

320-340
69
31
100
328,8
152

340-360
65
35
100
350,0
129

360-380
70
30
100
370,3
69

380-400
73
27
100
390,8
45

400-
71
29
100
513,1
225

Samtliga
53
47
100
141,9
13 390

Av tabell 4 framgår skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor. För årsinkomster upp till 160 000 kronor är det ungefär lika många män som kvinnor som har bruttoinkomsterna till den nivån. I varje inkomst-

SOU 1997:190
17

skikt är andelen kvinnor som regel något större. Det är också upp till denna inkomstnivå som flertalet konstnärer befinner sig (62 procent). När bruttoinkomsterna överstiger 160 000 kronor är andelen män hela tiden större än andelen kvinnor och växer med stigande inkomster. Exempelvis uppgick andelen kvinnor, som redovisade inkomster på mellan 160 000 - 180 000 kronor, till 47 procent medan andelen kvinnor med inkomster över 400 000 kronor uppgick till 29 procent.

4ABELL "RUTTOINKOMST DISPONIBEL INKOMST BIDRAG M M PER KOMSUM TIONSENHET SAMT I GENOMSNITT (USH¥LL SORTERADE EFTER BRUTTOINKOMST PER KONSUMTIONSENHET

Grupp
Brutto-
Disponibel
Barn-
Bostads-
Social-

Totalt

inkomst
inkomst
bidrag,
bidrag
bidrag

arbets-

flerbarns-

marknads-

tillägg

stöd

1
4 226
25 676
1 019
2 543
8 843
774

2
21 535
37 175
2 168
3 798
4 831
4 260

3
37 589
47 097
2 830
4 416
3 307
7 940

4
50 554
52 415
2 988
4 086
2 600
12 010

5
61 238
61 022
2 503
3 261
1 705
12 983

6
70 236
62 957
3 118
3 022
1 404
14 736

7
79 614
66 907
3 003
2 614
735
17 030

8
88 485
71 494
2 755
2 143
484
20 508

9
97 340
76 519
2 719
1 729
484
21 267

10
106 348
81 543
2 562
1 399
270
23 078

11
115 073
86 122
2 216
1 118
388
22 958

12
124 404
91 636
1 950
941
255
28 579

13
133 340
97 222
1 607
897
568
27 437

14
143 559
103 271
1 570
854
131
24 709

15
154 922
110 065
1 440
351
207
23 214

16
168 213
118 866
1 143
381
90
16 884

17
184 165
128 224
992
353
37
16 066

18
206 900
142 002
706
285
23
12 999

19
241 415
162 643
662
117
8
7 688

20
345 068
218 283
471
97
43
5 056

Genomsnittligt per konsum-

tionsenhet (samtliga 20 grupper):

121 724
92 064
1 921
1 720
1 320
16 009

Genom- 227 342
172 732
5 744
3 676
1 953
26 574

snitt

18
SOU 1997:190

Av tabell 5 framgår bruttoinkomst och disponibel inkomst för hushåll.

Om hushåll i olika inkomstklasser skall jämföras med varandra måste man ta hänsyn till hushållens storlek. En teknik som är vanlig i detta sammanhang är att ta hänsyn till försörjningsbördan. Konsumtionsenhet är ett begrepp som används för omräkning av disponibel inkomst för att jämförelser mellan olika typer av hushåll skall bli mer rättvisande. För varje familjeenhet beräknas en totalvikt. Viktsystemet bygger på en konsumtionsskala som Socialstyrelsen rekommenderar. För år 1995 var vikterna följande.

1 vuxen
1,16

2 vuxna
1,92

barn 0-3 år
0,56

barn 4-10 år
0,66

barn 11-17
0,76

I undersökningen finns även uppgifter om förvärvsinkomster hos och bidrag till konstnärernas hushåll. Härigenom kan, enligt den definition som SCB använder, en disponibel inkomst beräknas. För att beräkna den disponibla inkomsten måste även bidrag ingå, eftersom dessa höjer konsumtionsutrymmet. Den disponibla inkomsten är härigenom den inkomst som finns kvar för konsumtion eller sparande sedan skatter betalats.

Hushållen som redovisas i tabell 5 är sorterade efter bruttoinkomsten för hela hushållet. Hushållen har delats in i 20 lika stora grupper. Det är de grupper som anges i den vänstra kolumnen. Av raden längst ner i tabellen 5 framgår att den genomsnittliga disponibla inkomsten var 173 000 kronor. Det är ungefär samma genomsnittliga belopp som gäller för samtliga hushåll (Statistiska meddelanden Be 20 SM 1701).

Samtliga uppgifter i tabell 5 utom sista raden redovisas per konsumtionsenhet. Av tabell 5 kan utläsas att bruttoinkomsten var lägre än den disponibla inkomsten i de fyra grupperna med lägst inkomst. Därefter var bruttoinkomsten större. Av enkätuppgifterna (avsnitt 2 Fråga 13) framgår att antalet barn i genomsnitt är något större i dessa grupper än i genomsnitt. Det betyder att försörjningsbördan är något större. I stort är slutsatsen att den genomsnittliga disponibla inkomsten inte är väsentligt lägre än för andra hushåll. Ett skäl är inkomster i form av barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadsstöd. Ett annat skäl är att den disponibla inkomsten tar sikte på hushållet och att det helt enkelt finns ytterligare en person med inkomster. Av tabellen kan även utläsas storleken på bidragen och stöden.

SOU 1997:190
19

Tabellen visar också att det finns en kraftig variation när det gäller bruttoinkomster och disponibla inkomster på hushållsnivå. Det är många konstnärer som har mycket låga bruttoinkomster och disponibla inkomster.

Det totala arbetsmarknadsstöd som betalas ut uppgår i genomsnitt till 26 000 kronor, vilket är ett högt belopp.

4ABELL 'ENOMSNITTLIG TAXERAD F¶RV¤RVSINKOMST F¶R ¥R F¶RDELAD P¥ OLIKA GRUPPER

Genom-
Nedre
Median
Övre
Variations-

snitt
kvartil

kvartil
bredd

(0,25)
(0,50)
(0,75)
(0,75-0,25)

Bildkonstnärer
84,9
28,1
76,5

125,6
97,5

Form konstnärer
88,0
34,1
78,2

129,0
95,0

Tecknare, illustratörer
127,8
69,8
122,0

181,6
111,8

Fotograf
118,3
55,5
113,6

166,3
110,8

Tonsättare
136,1
58,0
124,6

198,4
140,4

Kompositörer
142,1
90,3
139,6

187,6
97,3

Instrumentalist
169,0
118,3
173,8

226,3
108,1

Jazz/folk/rock
126,7
89,1
129,8

165,0
75,9

Sångare
168,3
115,2
171,7

215,6
100,4

Dansare
138,4
98,9
141,0

176,2
77,3

Teater
173,3
127,1
166,5

212,4
85,3

Film
140,6
71,2
132,0

197,2
126,0

Författare, översättare
156,6
79,4
145,7
217,4
138,0

Dramatiker
152,8
77,7
137,7

206,5
128,8

Samtliga
124,7
58,0
118,3

175,8
117,8

Tabell 6 visar den taxerade förvärvsinkomsten fördelad på de olika yrkesgrupperna.

Det finns anledning att studera inkomstskillnaderna även när det gäller den taxerade förvärvsinkomsten. Den taxerade förvärvsinkomsten används vid inkomsttaxeringen och utgörs av summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag, dvs. i förekommande fall avdrag för pensionssparande i form av pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande, periodiskt understöd och avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet.

Som framgår av tabellen var den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 125 000 kronor. För befolkningen i övrigt var för

20 SOU 1997:190

åldersgrupperna 20 - 64 år den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten 166 000 kronor.

Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten är för bildkonstnärerna 85 000 kronor, vilket motsvarar 68 procent av den genomsnittliga inkomsten för de konstnärliga yrkesgrupperna. Det är bildkonstnärerna som har den lägsta genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten följt av formgivningskonstnärerna, 88 000 kronor.

Medianinkomsterna för dessa båda yrkesgrupper är klart lägre än de andra konstnärliga yrkesgrupperna, 76 000 kronor respektive 78 000 kronor. I den nedre kvartilen, dvs. för 25 procent av bildkonstnärerna, var inkomsterna så låga som 28 000 kronor respektive 34 000 kronor. För bildkonstnärer och formgivande konstnärer med de 25 procent högsta inkomster - övre kvartilen - ligger inkomsterna också klart lägre än för andra grupper, nämligen 126 000 kronor respektive 129 000 kronor. Även fotografer och tecknare/illustratörer redovisar låga inkomster.

Den nedre kvartilen uppgår till 55 000 kronor för fotografer och till 70 000 kronor för tecknare/illustratörer. Fotografernas medianinkomst var 114 000 kronor och tecknarnas/illustratörernas 122 000 kronor. Även tonsättarna har låga taxerade förvärvsinkomster, särskilt i den lägre kvartilen med 58 000 kronor.

De grupper som uppvisar den högsta medianinkomsterna är instrumentalister med 174 000 kronor, sångare med 172 000 kronor och teater med 167 000 kronor. Instrumentalister och sångare har också höga inkomsterna i övre kvartilen med 226 000 kronor respektive 245 000 kronor. Här tillkommer emellertid författarna/översättarna med inkomster på 217 000 kronor som gräns för övre kvartilen.

SOU 1997:190
21

4ABELL 6ISSA TAXERINGSBEGREPP I GENOMSNITT OCH F¶RDELAD P¥

GRUPPER EFTER TAXERAD F¶RV¤RVSINKOMST !NDEL AV BELOPP F¶RDELAT ¥R

Grupp Inkomst
Näringsverk-
Avdrag
Taxerad
Inkomst
Beskatt-
Summa
Slutlig

av
samhet
för pen-
förvärvs-
av kapi-
ningsbar
statlig
skatt

tjänst

sions-
inkomst
tal
inkomst
och kom-

försäkr.

munal

Aktiv
Passiv

skatt

1
0,1
0,0
0,0
0,5
0,0
4,1
0,0
0,0
0,3

2
0,2
0,6
0,5
1,6
0,2
6,2
0,0
0,0
0,4

3
0,8
1,9
2,3
2,3
0,7
8,5
0,4
0,4
0,9

4
1,3
3,7
4,1
2,4
1,4
6,9
1,0
1,0
1,4

5
1,9
5,3
4,3
3,0
2,0
5,2
1,7
1,6
1,9

6
2,7
3,5
1,2
2,9
2,6
4,7
2,2
2,1
2,3

7
3,0
5,1
3,5
2,8
3,1
4,2
2,7
2,6
2,8

8
3,6
4,3
2,2
3,5
3,6
4,5
3,3
3,1
3,2

9
4,1
4,7
0,5
4,0
4,1
3,4
3,7
3,5
3,6

10
4,4
5,7
0,9
4,1
4,5
3,7
4,2
4,0
4,1

11
5,0
4,5
4,2
4,5
5,0
4,0
4,7
4,5
4,5

12
5,5
4,7
1,6
4,8
5,4
4,1
5,3
5,0
5,0

13
5,9
4,1
3,5
3,8
5,8
3,7
5,8
5,5
5,5

14
6,3
4,9
4,4
5,2
6,3
3,3
6,3
6,0
5,9

15
6,8
5,6
1,2
6,5
6,8
3,7
6,9
6,5
6,5

16
7,5
5,1
1,5
6,4
7,4
3,6
7,7
7,3
7,0

17
8,1
6,2
4,3
8,9
8,0
5,5
8,5
8,0
7,9

18
8,8
8,2
8,5
8,9
8,9
5,2
9,4
9,0
8,7

19
10,3
7,3
15,0
11,2
10,1
8,2
10,8
11,3
10,9

20
13,7
14,6
36,3
12,7
14,1
7,3
15,3
18,6
17,2

100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0

Genomsnitt:

116373
11794
297
1294
124782
5045
108074
35057
40980

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister.

Tabellen visar de tre olika inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Inkomst av näringsverksamhet är indelad i aktiv respektive passiv näringsverksamhet. Med aktiv näringsverksamhet avses att den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Passiv näringsverksamhet är den motsatta situationen, t.ex. fastighetsförvaltning, arrendeinkomster. Eftersom konstnärlig verksamhet som redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet typiskt sett baseras på arbete är den genomsnittliga

22
SOU 1997:190

inkomsten av passiv näringsverksamhet mycket litet. Den genomsnittliga inkomsten av aktiv näringsverksamhet, knappt 12 000 kronor, förefaller låg. Förklaringen är att tabellen innehåller hela populationen konstnärer, dvs. även arbetstagarna, vilket får till följd att inkomsten slagits ut även på arbetstagarna.

Vidare framgår avdrag för pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande, som uppgår till i genomsnitt 1 300 kronor, vilket får anses vara ett lågt belopp. Numera är inkomst av kapital ett separat inkomstslag. Av tabellen kan utläsas storleken på den beskattningsbara kapitalinkomsten.

4ABELL %RS¤TTNING I SAMBAND MED ARBETSL¶SHET

Grupp
Ersättning
Kontant
Övrig
Arbetslivs-
Ersättning

för arbets-
arbetsmark-
arbetsmark-
utveckling
vid ALU

löshets-
nadsstöd
nadsutbild-

kassa

ning

1
0,0
0,8
0,5
0,3
0,1

2
0,1
1,5
1,2
0,5
0,0

3
0,7
6,7
3,4
0,9
0,3

4
1,0
9,6
6,5
2,6
0,8

5
1,5
13,4
6,7
3,2
1,0

6
2,1
16,4
7,2
11,0
2,2

7
3,5
14,9
5,9
9,8
2,7

8
5,8
12,0
8,4
10,0
7,8

9
8,4
7,5
6,7
4,3
12,2

10
9,2
5,7
8,6
8,3
9,7

11
10,6
3,5
7,7
7,2
14,9

12
11,7
1,8
7,7
5,0
13,6

13
10,9
2,1
6,4
11,8
10,9

14
10,4
1,4
7,0
9,3
10,9

15
7,5
0,9
5,2
6,5
4,0

16
5,3
1,0
3,0
3,5
2,9

17
4,6
0,1
3,3
0,2
3,5

18
3,1
0,4
3,1
2,9
1,7

19
2,3
0,1
0,6
2,5
0,3

20
1,4
0,1
0,9
0,0
0,3

100,0
100,0
100,0
100,0
100,0

Genomsnitt

15355
778
2466
603
2081

Källa: Särskild bearbetning av inkomstregister

SOU 1997:190
23

Av tabell 8 framgår olika arbetsmarknadspolitiska stöd och åtgärder. Konstnärerna är indelade i 20 grupper, efter taxerad förvärvsinkomst, där det är lika många konstnärer i varje grupp. Av tabellen framgår att grupperna med de lägsta inkomsterna får en liten del av stöden och åtgärderna. Det är också i de inkomstlägena som många egenföretagande konstnärer befinner sig. Tabellen visar således profilen på de angivna stöden och åtgärderna, dvs. att de är inriktade mot arbetstagare. De egenföretagande konstnärerna befinner sig således utanför en stor del av det arbetsmarknadspolitiska skyddsnätet, där främst a-kassa spelar en stor roll, vilket också framförts från konstnärshåll.

4ABELL 3KILLNADER I KONSTN¤RLIG INKOMST OCH ANNAN INKOMST MELLAN OLIKA GRUPPER AV KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA

Konstn.ink.
Övrig
Antal i

inom
inkomst
popula-

närings-

tionen

verksamhet

Bildkonstnärer
11 237
82 741
2 879

Keramiker
18 559
57 276
310

Konsthantverkare
24 465
73 379
452

Textilkonstnär
11 220
73 340
476

Tecknare, illustratörer
56 080
76 627
211

Fotograf
31 916
85 106
487

Tonsättare
28 512
135 270
95

Kompositörer
18 747
140 271
170

Instrumentalist
10 336
187 504
78

Jazz/folk/rock
18 182
113 371
124

Sångare
26 546
157 403
30

Dansare
15 782
117 850
46

Teater
31 874
172 273
224

Film
41 395
112 513
235

Författare, översättare
53 040
121 741
811

Dramatiker
53 239
111 856
32

Samtliga
23 120
93 778
6 661

Tabellen visar de egenföretagande konstnärernas inkomster av näringsverksamhet med konstnärligt arbete och övriga inkomster från förvärvsarbete. Med övriga inkomster avses inkomst av näringsverksamhet från arbete som inte är av konstnärlig art och inkomst av tjänst, det sistnämnda med både konstnärlig och inte konstnärlig inriktning.

24
SOU 1997:190

När det gäller sångare, dansare och dramatiker är antalet observationer få. De redovisade uppgifterna är därför mycket osäkra.

Tabellen bygger på antaganden om relationerna mellan konstnärliga och icke konstnärliga inkomster. Vidare bygger tabellen på ett antagande att det alternativa utredningsförslaget om inkomstförstärkning genomförs, vilket betyder att bidraget har en stimulerande effekt som något ökar antalet egenföretagande konstnärer. Tabellen visar förhållandet år 1998.

Om tabellen, med hänsyn till de gjorda förbehållen, ger en rättvis bild av de egenföretagande konstnärernas inkomstsituation visar den att konstnärerna i mycket hög grad är beroende av sidoinkomster. In- komsterna av konstnärlig näringsverksamhet ligger på en mycket låg nivå, i genomsnitt 23 000 kronor, medan sidoinkomsterna i realiteten är huvudinkomster och uppgår i genomsnitt till 94 000 kronor. Vi får således en bild av den typiske egenföretagande konstnären; det är en person som i mycket begränsad utsträckning kan leva på sin konstnärliga rörelse utan i betydande omfattning är beroende av sidoinkomster.

3 Enkätundersökning

3AMMANFATTNING

Av undersökningen framgår att den största konstnärliga yrkesgruppen är bildkonstnärer (30,6 procent) och att övriga yrkesgrupper är små. De största grupperna efter bildkonstnärerna är författare (9,6 procent), konsthantverkare (9,3 procent) och skådespelare (7 procent).

Tabellen visar andelen konstnärer som är egenföretagare respektive anställda i enkätundersökningen samt i vad mån arbetena har konstnärlig inriktning eller inte.

Arbete i egen regi med konstnärligt arbete
32.4

Arbete i egen regi med annat
4.6

Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete
20.6

Anställning med anknytning till konstnärlig arbete
21.5

Arbete utan anknytning till konstnärlig kompetens
16.2

Inget svar
4.7

Totalt
100.0

SOU 1997:190
25

Enligt tabellen är drygt hälften av konstnärerna verksamma huvudsakligen med konstnärligt arbete. Merparten av dessa är egenföretagare (32,4 procent).

Av undersökningen framgår att inte mindre än 87 procent av konstnärerna varit konstnärligt verksamma mer än fem år.

Av enkäten framgår vidare att det var 42 procent som utövade konstnärlig verksamhet i den utsträckning de önskade. Däremot önskade 54 procent utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete av privatekonomiska skäl.

Sidoinkomster är en betydelsefull inkomstkälla. Bland rörelseidkarna arbetade samtliga konstnärer med annat än konstnärligt arbete. De flesta arbetade mindre än tio timmar i veckan (32,1 procent) eller mellan 11 - 20 timmar i veckan (33,6 procent). men en inte obetydlig grupp arbetar 21 - 30 timmar i veckan med icke konstnärligt arbete i egen firma (18,6) och 15, 7 procent mer än 30 timmar i veckan

När det gäller arbetslöshet var inte mindre än 46 procent arbetslösa eller utan inkomst under år 1995. Av dessa fick 70 procent stöd i någon form.

De hårda villkoren för konstnärerna innebär att 34 procent hade övervägt att lämna sitt konstnärlig yrke. I 70 procent av fallen var det dålig privatekonomi som medförde att yrket var under omprövning.

När det gäller inkomsternas storlek ansåg 65 procent att år 1995 var ett normalt år. Av de som inte ansåg att år 1995 kunde kategoriseras som ett normalår ansåg ca 60 procent att det var ett sämre år.

Olika stöd spelar en stor roll för konstnärerna. Enbart 17,5 procent av konstnärerna hade inte fått något stöd. De mest frekventa stöden kommer, förutom från arbetsmarknadspolitiken, från Konstnärsnämnden (32,7 procent) och Sveriges författarfond (14,9 procent).

Sammanfattningsvis ger enkätundersökningen en bild av att konstnärerna ofta har stora ekonomiska problem.

3.1 Inledning

På uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen genomförde SCB under hösten 1997 en enkät i syfte att få en kompletterande bild över konstnärernas förhållanden. Urvalet för enkätundersökningen var ett s.k. proportionellt stratifierat urval, som omfattade totalt 3 050 personer. Dessa personer ingick i urvalsregistret för den ovan nämnda undersökningen om verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden. Man kan säga att för dessa personer gjordes en fördjupad undersökning.

Resultat från enkätundersökningen redovisas nedan.

26
SOU 1997:190

Bortfallet på enkäten uppgick till 33 procent. Bortfallet kan i vissa fall ha en snedvridande effekt på undersökningsresultatet. I detta fall har vi emellertid haft möjlighet att analysera bortfallet. En sådan analys görs.

Slutsatsen av denna är att undersökningsresultaten kan användas.

3.2 Enkätundersökningen

Fråga 1: Har Du varit konstnärligt verksam hittills under 1997?

Svarsalternativ

Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
129
6.2

1
Ja
1822
86.9

2
Nej
145
6.9

Samtliga

2096
100.0

Fråga 2: Inom vilket av nedanstående konstnärliga yrken är du huvudsakligen verksam?

Svarsa lternativ

Antal

Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
77
3.7

1
Bildkonstnär (skulptör, målare m.m.)
641
30.6

2
Konsthantverkare
194
9.3

3
Tecknare, illustratör
58
2.8

4
Fotograf
112
5.3

5
Tonsättare
46
2.2

6
Kompositör
28
1.3

7
Instrumentalist
90
4.3

8
Sångare
58
2.8

9
Musiker/Sångare
100
4.8

10
Dansare, koreograf
56
2.7

11
Skådespelare
147
7.0

12
Regissör (film, teater, TV)
51
2.4

13
Scenograf, dramaturg, dekoratör
48
2.3

m.m. inom scenområdet

14
Filmare
34
1.6

15
Författare
202
9.6

16
Översättare
45
2.1

17
Dramatiker
20
1.0

18
Annat
89
4.2

Samtliga
2096
100.0

SOU 1997:190
27

Fråga 3: Hur många år har Du varit konstnärligt yrkesverksam?

Svarsalternativ

Antal

Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
88
4.2

1
Mindre än 5 år
192
9.2

2
5-10 år
449
21.4

3
11-20 år
670
32.0

4
Längre än 20 år
697
33.3

Samtliga

2096
100.00

Kommentar: Ca 87 procent i urvalet har varit konstnärligt verksamma mer än 5 år, 33 procent längre än 20 år.

Fråga 4.1: Antal skattefria stipendier eller bidrag

Svarsalternativ

Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget belopp
95
17.5

1
Ett
411
75.6

2
Två
38
7

Samtliga

544
100.00

Kommentar: 544 angav att de hade fått skattefria stipendier eller bidrag för konstnärlig verksamhet. 95 angav inget belopp hade fått medel från två håll 38 personer.

28
SOU 1997:190

Fråga 4.2: Procentuell fördelning av skattefria stipendier och bidrag

Svarsalt ernativ

Antal

Procent

1
2
3
4

0
Inget belopp
95
17.5

1
Sveriges författarfond
81
14.9

2
Konstnärsnämnden
178
32.7

3
Konstakademien, Musikaliska
12
2.2

Akademien, Svenska Akademien

4
Landsting/Kommun
37
6.8

5
Annat ej skattepliktigt stipen-
141
25.9

dium/bidrag

Samtliga
544
100.0

Kommentar: Konstnärsnämndens bidrag svarar för 33 procent av stöden.

Fråga 5.1: Arbete i egen regi/rörelse med konstnärligt arbete?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

1
Mindre än 10 tim/vecka
206
15.6

2
11-20 tim/vecka
297
22.5

3
21-30 tim/vecka
244
18.5

4
Mer än 30 tim/vecka
574
43.5

Samtliga

1321
100.0

Fråga 5.2: Arbete i egen regi/rörelse med annat än konstnärligt arbete?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

1
Mindre än 10 tim/vecka
45
32.1

2
11-20 tim/vecka
47
33.6

3
21-30 tim/vecka
26
18.6

4
Mer än 30 tim/vecka
22
15.7

Samtliga

140
100.0

SOU 1997:190

29

Fråga 5.3: Anställning med huvudsakligen konstnärligt arbete?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

1
Mindre än 10 tim/vecka
71
14.3

2
11-20 tim/vecka
81
16.4

3
21-30 tim/vecka
57
11.5

4
Mer än 30 tim/vecka
286
57.8

Samtliga

140
100.0

Fråga 5.4: Verksamhet i annat arbete med anknytning till min konstnärliga kompetens?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

1
Mindre än 10 tim/vecka
156
32.7

2
11-20 tim/vecka
129
27.0

3
21-30 tim/vecka
71
14.9

4
Mer än 30 tim/vecka
121
25.4

Samtliga

477
100.0

Fråga 5.5: Anställning i annat arbete utan anknytning till mitt konstnärliga arbete?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

1
Mindre än 10 tim/vecka
71
22.0

2
11-20 tim/vecka
99
30.7

3
21-30 tim/vecka
47
14.6

4
Mer än 30 tim/vecka
106
32.8

Samtliga

323
100.0

Kommentar: 1 943 personer var under år 1995 verksamma med konstnärligt arbete eller annat arbete. 92 procent hade inte lämnat tolkningsbart svar. Av tabellen framgår antal arbeten. 40 procent hade två eller fler arbeten, vilket framgår av tabellen nedan.

30

SOU 1997:190

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

Inget svar
92

1
Ett arbete
1114
60.2

2
Två arbeten
632
34.1

3
Tre arbeten
94
5.1

4
Fyra arbeten
6
0.3

5
Fem arbeten
5
0.3

Samtliga

1943
100.0

Fråga 5: Sammanfattning

Svarsa lternativ
Antal
Procent

1
2
3
4

Inget svar
92
4.7

1
Arbete i egen regi med konstnärligt arbete
629
32.4

2
Arbete i egen regi med annat än konstnär-
90
4.6

ligt arbete

3
Anställning med huvudsakligen konstnär-
401
20.6

ligt arbete

4
Anställning med anknytning till konstnärlig
417
21.5

kompetens

5
Arbete utan anknytning till konstnärligt
314
16.2

kompetens

Samtliga
1943
100.0

Fråga 6.1: Utövade Du under år 1995 konstnärlig verksamhet i den omfattning Du önskade?

Svarsalternativ

Antal
Procent

1
2
3
4

Inget svar
83
4

1
Ja
873
41.7

2
Nej
1140
54.4

Samtliga

2096
100.0

Kommentar: 42 procent utövade konstnärlig verksamhet i den omfattning de önskade. Däremot önskade 54 procent att utöva konstnärlig verksamhet i större omfattning. Av dessa tog 47 procent annat arbete

SOU 1997:190
31

av privatekonomiska skäl (jfr fråga 6.2). 20 procent uppgav annan orsak.

Fråga 6.2: Om Nej, vilken var den viktigaste anledningen?

Svarsa lternativ

Antal

Procent

1
2
3
4

Inget svar
20
1.8

1
Tvingades ta annat arbete av privateko-
539
47.3

nomiska skäl

2
Bristande efterfrågan/arbetsmarknadsskäl
354
31.1

3
Annan orsak
227
19.9

Samtliga
1140
100.0

Fråga 7.1: Var Du arbetslös/utan inkomst någon gång under år 1995?

Svarsalternativ

Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
95
4.5

1
Ja
970
46.3

2
Nej
1031
49.2

Samtliga

2096
100.0

Kommentar: 46 procent var arbetslösa någon gång under år 1995, 970 var enligt enkätsvaret arbetslösa. Av dessa fick 683 någon form av stöd. Det är ca 70 procent. 254 har svarat Nej på frågan, dessa fick inget stöd.

32

SOU 1997:190

Fråga 7.2: Typ av arbetslöshetsstöd

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Arbetslöshetskassa
334
48.9

2
KAS
45
6.6

3
Utbildningsbidrag
60
8.8

4
Beredskapsarbete
67
9.8

5
Arbetsplatsintroduktion
3
0.4

6
Anställning med rekryteringsstöd
8
1.2

7
Utbildning
28
4.1

8
ALU
70
10.2

9
Starta eget-bidrag
13
1.9

10
Annat
55
8.1

Samtliga

683
100.0

Kommentar: Ersättning från arbetslöshetskassa var vanligaste stödformen. Av de som fick stöd fick 49 procent ersättning från arbetslöshetskassa.

Av tabellen nedan framgår hur många som var föremål för en eller flera åtgärder i samband med arbetslöshet.

För ca 25 procent gjordes mer än en åtgärd.

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
En åtgärd
509
74.5

2
Två åtgärder
150
22.0

3
Tre åtgärder
20
2.9

4
Fyra åtgärder
3
0.4

5
Fem åtgärder
1
0.1

Samtliga

683
100.0

SOU 1997:190

33

Fråga 7.1: Ersättning från arbetslöshetskassa

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
38
8.1

2
14 dagar - 1 månad
48
10.3

3
2 - 3 månader
133
28.4

4
Mer än 4 månader
249
53.2

Samtliga

468
100.0

Kommentar: Av de som fick stöd från arbetslöshetskassa så fick 53 procent stöd för längre period än 4 månader.

Fråga 7.2: KAS

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
8
11.0

2
14 dagar - 1 månad
8
11.0

3
2 - 3 månader
25
34.2

4
Mer än 4 månader
32
43.8

Samtliga

73
100.0

Fråga 7.3: Utbildningsbidrag

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
13
15.7

2
14 dagar - 1 månad
32
38.6

3
2 - 3 månader
25
30.1

4
Mer än 4 månader
13
15.7

Samtliga

83
100.0

34

SOU 1997:190

Fråga 7.4: Beredskapsarbete

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
1
1.4

2
14 dagar - 1 månad
3
4.2

3
2 - 3 månader
31
43.7

4
Mer än 4 månader
36
50.7

Samtliga

71
100.0

Fråga 7.5: Arbetsplatsintroduktion

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.6: Anställning med rekryteringsstöd

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.7: Utbildning

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
6
18.8

2
14 dagar - 1 månad
11
34.4

3
2 - 3 månader
5
15.6

4
Mer än 4 månader
10
31.3

Samtliga

32
100.0

Fråga 7.8: ALU

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
3
4.0

2
14 dagar - 1 månad
6
8.0

3
2 - 3 månader
23
30.7

4
Mer än 4 månader
43
57.3

Samtliga

75
100.0

SOU 1997:190
35

Fråga 7.9: Starta eget-bidrag

Kommentar: Kan ej redovisas då antal observationer är för få.

Fråga 7.10: Annat

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Enstaka dagar
9
16.4

2
14 dagar - 1 månad
4
7.3

3
2 - 3 månader
12
21.8

4
Mer än 4 månader
30
54.5

Samtliga

55
100.0

Fråga 7: Nej, fick inget stöd

Svarsaltern ativ

Antal

Procent

1
2
3
4

1
Nej
254
96.9

2
Inget svar
8
3.1

Samtliga

262
100.0

Fråga 8: Blev du anvisad annat arbete av arbetsförmedlingen under sådana perioder?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
52
5.4

1
Ja
64
6.6

2
Nej
854
88.0

Samtliga

970
100.0

36
SOU 1997:190

Fråga 9: Har Du någon gång övervägt att lämna Ditt konstnärliga yrke?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
79
3.8

1
Ja
720
34.4

2
Nej
1297
61.9

Samtliga

2096
100.0

Kommentar: 34 procent har övervägt att lämna sitt yrke. Främsta skälet som anges är att privatekonomin tvingade personen till detta övervägande. Det gällde ca 70 procent.

Fråga 9: Om Ja, vilken var den viktigaste anledningen?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
14
1.9

1
Privatekonomin tvingar mig
499
69.3

2
För små möjligheter att
77
10.7

utvecklas konstnärligt

3
Annat nämligen
130
18.1

Samtliga

720
100.0

Fråga 10: Har arbetsförmedlingen någon gång informerat Dig om möjligheterna till byte av yrke?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
157
7.5

1
Ja
242
11.5

2
Nej
1697
81.0

Samtliga

2096
100.0

SOU 1997:190

37

Fråga 11: Var år 1995 ett normalt inkomstår för Dig?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
97
4.6

1
Ja
1305
62.3

2
Nej
694
33.1

Samtliga

2096
100.0

Fråga 11: Om Nej, var nivån på Din inkomst under år 1995 högre eller längre jämfört med andra år?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
16
2.3

1
Högre
253
36.5

2
Lägre
425
61.2

Samtliga

694
100.0

Fråga 12: Har Du konstnärlig högskoleutbildning?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
80
3.8

1
Ja
1179
56.3

2
Nej
837
39.9

Samtliga

2096
100.0

Kommentar: 57 procent hade konstnärlig högskoleutbildning.

Fråga 13: Är Du ensamstående eller gift/sammanboende?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
67
3.2

1
Ensamstående
692
33.0

2
Gift/sammanboende
1337
63.8

Samtliga

2096
100.0

38

SOU 1997:190

Fråga 14: Har Du barn som bor i Ditt hem?

Svarsaltern ativ
Antal
Procent

1
2
3
4

0
Inget svar
76
3.6

1
Ja
1018
48.6

2
Nej
1002
47.8

Samtliga

2096
100.0

Kommentar: Tabellen visar antal barn i de familjer som hade barn.

Svarsalternativ

Antal

Procent

1
2
3
4

4

1
Ett
265
26.1

2
Två
165
16.3

3
Tre
283
27.9

4
Fyra
106
10.5

5
Fem
96
9.5

6
Sex
32
3.2

7
Sju
49
4.8

8
Åtta
1
0.1

9
Nio
13
1.3

10
Tio
4
0.4

Samtliga

1018
100.0

SOU 1997:190
39

3.3 Skillnaden mellan bortfall och medverkande

Medverkande respektive bortfall i enkäten har följande inkomster:

Bruttoinkomst
+ medverkande
142 000 kronor

- bortfall
151 000 kronor

Tjänst
- medverkande
117 000 kronor

- bortfall
125 000 kronor

Inkomst av närings-
- medverkande
13 000 kronor

verksamhet
- bortfall
13 000 kronor

Bortfallsgruppen har något högre genomsnittlig inkomst. Beträffande bidrag som utbetalades var inte skillnaden särskilt stor mellan medverkande och bortfall. T.ex. hade medverkande i genomsnitt 25 000 kronor i arbetsmarknadsstöd(summan av alla arbetsmarknadsåtgärder). För bortfallet var motsvarande belopp 27 000 kronor. Vi har inga skäl att anta att det finns skillnader mellan medverkande och bortfall som väsentligt snedvrider tolkning av resultat.

3.4 Teknisk rapport

3.4.1 Inledning

Enkätundersökningen genomfördes under hösten 1997. Ansvarig för denna var Brita Karlberg vid Statistiska centralbyrån. Den tekniska beskrivningen som ingår, bygger helt på den tekniska ra pport som Brita Karlberg sammanställt. Den tekniska rapporten redovisas i det följande.

I denna rapport görs en teknisk beskrivning av enkätundersökningen Konstnärliga yrkesutövares inkomst- och arbetsvillkor. Undersökningen är genomförd av SCB på uppdrag av Konstnärsstödsutredningen och Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

40
SOU 1997:190

3.4.2 Population och urval

2EGISTER F¶R URVALSDRAGNING M M

Målpopulationen utgörs av yrkesverksamma konstnärer. Att finna en lämplig urvalsram utan alltför stor resursinsats är svårt. Exempelvis innehåller Folk- och bostadsräkningens register yrkeskoder, men dessa avser år 1990 och anses därför inaktuella. Fackliga organisationers medlemsregister skulle kunna utnyttjas, men de finns inte alltid tillgängliga på datamedium. Den tid som står till utredningarnas förfogande tillåter inte heller att en urvalsram b yggs upp med utgångspunkt från befintliga register.

Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond för register över personer som söker/erhåller olika typer av stipendier och bidrag. De två utredningarna har kommit överens med registerhållarna att utnyttja dessa register i den nu aktuella studien. Datainspektionen har och givit sitt tillstånd till detta.

Från Konstnärsnämnden har SCB erhållit register med uppgift om personer som under en femårsperiod 1991 - 1995 sökt stipendier och bidrag. De register som erhållits från Sveriges författarfond innehåller sökande åren 1995 och 1996. Dessa register kallas fortsättningsvis ”sökanderegister”.

5RVALSREGISTER STRATIFIERING M M

Samma person kan ha sökt bidrag från både Konstnärsnämnden och från författarfonden och vid flera olika tillfällen. Vid uppb yggnaden av urvalsregister har sökanderegister rensats från dubletter. Dessutom har sökande för projektgrupper tagits bort. Urvalsregistret omfattar då totalt 13 460 unika personnummer.

Sökanderegistrena innehåller koder för olika yrkesgrupper/genrer. I registret från Sveriges författarfond kan följande beteckningar förekomma:

f = fackförfattare

kj = kulturjournalist ö = översättare

u = barn- och ungdomsförfattare fot = fotograf

te = tecknare 700 = dramatiker

Beteckning saknas = person som inte debuterat.

SOU 1997:190
41

Urvalsregistret innehåller 15 grupper av olika genrer samt en grupp utan beteckning.

9RKESGRUPP GENRE

!NTAL

AR=arkitekt
70

BK=bildkonstnär
3 837

KE=keramiker
334

KH=konsthantverkare
604

TK=textilkonstnär
518

TI=tecknare
341

FO=fotograf
826

TO=tonsättare
162

KO=kompositör
470

IN=instrumentalist
656

JF=Jazz/folk/rock
616

SÅ=sångare
438

DA=dansare
495

TE=teater
1 555

FI=film
668

Beteckning saknas
1 850

(bl.a. Författarfondens register)

42
SOU 1997:190

I samband med urvalsdragningen har små grupper slagits samman och följande stratifiering är gjord:

3TRATIFIERINGSVARIABLER

6ARIABEL

'RUPP NR
&¶RKLARING

Kön
1
Man

2
Kvinna

Yrkesgrupp/
1
AR=arkitekt, BK=bildkonstnär

genre
2
KE=keramiker, KH=konsthantverkare

TK=textilkonstnär

3
TI=tecknare

4
FO=fotograf

5
TO=tonsättare

6
KO=kompositör

7
IN=instrumentalist

8
JF=Jazz/folk/rock

9
SÅ=sångare

10
DA=dansare

11
TE=teater

12
FI=film

13
Författarfondens registerbeteckningar

med författare, dramatiker etc. eller

uppgift saknas

Vi får totalt (2 x 13) = 26 strata. Syftet med stratifieringen är att förbättra precisionen, det vill säga reducera ”felmarginalen”, för viktiga redovisningsgrupper.

5RVAL

Urvalet för enkätundersökningen är ett proportionellt stratifierat urval som omfattar totalt 3 050 personer. Vid urvalsdragningen har en indelning skett i strata efter yrkesgrupp/genre och kön. Inom strata har ett obundet slumpmässigt urval dragits.

SOU 1997:190

43

!NTAL PERSONER I POPULATION OCH URVAL F¶RDELADE EFTER STRATA

3TRATA

0OPULATION

5RVAL

Män
101
2056
466

102
332
75

103
156
35

104
558
126

105
149
34

106
387
88

107
405
92

108
481
109

109
171
39

110
124
28

111
714
162

112
434
98

113
1143
259

Kvinnor
201
1 871
424

202
1 124
255

203
185
42

204
268
61

205
96
22

206
0

0 (sammanslaget med 205)

207
251
57

208
135
31

209
267
61

210
371
84

211
841
191

212
234
53

213
707
160

4OTALT

Aktuella namn- och adressuppgifter för urvalspersonerna har hämtats från registret för rikets totala befolkning. Uppgifter saknades då för 107 personnummer. För dessa kan personnummer vara felaktiga, personerna är inte längre mantalsskrivna i Sverige, de kan ha avlidit etc.

44
SOU 1997:190

3.4.3 Genomförande

-¤TMETOD

Undersökningen genomfördes med postenkäter, se bilaga. Omkring en vecka efter utskicket fick samtliga urvalspersoner ett så kallat ”tack- och påminnelsekort”. Två till tre veckor efter första utskicket skickades ytterligare en påminnelse med en ny enkät till de personer som ännu inte svarat.

&¶LJEBREV

Samtliga urvalspersoner fick i samband med enkäten ett följebrev som beskrev undersökningen syfte, innehåll m.m. Se bilaga.

&¤LTARBETSPERIOD

Fältarbetet genomförde huvudsakligen under oktober 1997. Insamlingen avslutades 17 november.

3.4.4 Bortfallsredovisning och resultat av fältarbetet

I nedanstående tablå redovisas undersökningens bortfall.

"ORTFALLSREDOVISNING

Antal

Procent

Urval
3 050
100,0

Övertäckning
14
0,5

Bortfall
1 002
32,9

därav

initialt bortfall
107
3,5

ej identifierbara svar
48
1,6

SOU 1997:190
45

Övertäckningen utgörs av de personer som meddelat att de inte är yrkesverksamma konstnärer eller som inte varit det på flera år (kod 23 och 24, se nedan).

Det initiala bortfallet på 107 personer är de personnummer som inte matchar mot registret över rikets totala befolkning. Detta kan bero på att personnumren i urvalsramen är felaktiga, att personerna inte är bosatta i Sverige, att de är avlidna etc.

Av de inkomna svaren var 48 ej identifierbara. Dessa svar finns registrerade och har då löpnummer som börjar med 9 000. Uppgifter från andra register kan däremot inte kopplas till de svaren.

Bortfallet om det definieras som alla som ej lämnat identifierbart svar, uppgick totalt till 33 procent.

Resultatet av fältarbetet redovisas nedan.

2ESULTAT AV F¤LTARBETET

Antal

Procent

Urval
3 051

Initialt bortfall
107

Utsända enkäter
2 944
100,0

Inkomna svar
2 082
70,7

därav

ej identifierbara svar
48

Följande KODER för svar och bortfall har använts:

11 Inkommet svar

15 Postretur

22 Utomlands

23 Ej konstnärligt verksam på flera år

24 Har inte konstnärligt yrke

53 Blanketten insänd men utan svar

54 Ej tid att svara

55 Inte intresserad

66 Vägrar

Bortfallet kan vara en störande felkälla i undersökningen. Det går inte att bortse från att skillnaderna kan vara betydande mellan bortfallet

46
SOU 1997:190

och de svarande då det gäller de undersökta variablerna. Man brukar i detta sammanhang tala om bortfallets snedvridande effekter (se avsnitt 3.4.5).

3.4.5 Estimation (Viktning av urvalet)

Vikterna baseras på uppgifter från urvalet och kända polulationstotaler. Vikterna har beräknats enligt den stratifiering som gjordes vid urvalsdragningen.

Bortfallet hanteras med s.k. ”rak uppräkning” inom strata. Detta innebär att vi antar att bortfallet har samma egenskaper som de svarande inom strata. Varje individ tilldelas en vikt som gäller för samtliga variabler i undersökningen. Vikterna (W) har beräknats enligt följande sätt:

N h W h = ___

m h

där,

N h är antalet individer i populationen i stratum H

m h är antalet individer som svarat i urvalet (inklusive övertäckning) i stratum H

Individer som är bortfall tilldelas vikten noll.

Samtliga skattningar som redovisats är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som uppkommer i undersökningen. Osäkerheten uppstår redan i försöket att avgränsa populationen. Bortsett från detta orsakas osäkerhet i skattningarna genom att exempelvis endast ett urval undersöks (urvalsfel), svar saknas från personer som ingår i urvalet (bortfallsfel) och frågor och svar kan ha missuppfattats vilket leder till felklassificeringar (mätfel).

För att göra en bedömning av felens betydelse skiljer man på slumpmässiga fel och systematiska fel. Slumpmässiga fel orsakar en slumpmässig osäkerhet - ”felmarginal” - hos resultaten och systematiska fel påverkar (snedvrider) resultaten i en viss riktning vilket leder till en överskattning eller underskattning.

SOU 1997:190
47

3LUMPM¤SSIGA FEL

Den slumpmässiga osäkerheten som beror på urvalsfel och slumpmässiga mätfel kan uttryckas i form av ett konfidensintervall, som beräknas med hjälp av skattningens medelfel. Ett 95-procentigt konfidensintervall för en skattning bildas genom:

skattning ± 1,96 . (medelfelet för skattningen).

Talet 1,96 motsvarar konfidensgraden 95 procent. Med ett 95- procentigt konfidensintervall menas att det SANNA V¤RDET i 95 av 100

ligger inom dess gränser, om andra fel än slumpfel är försumbara. Det är praxis att tillämpa 95-procentiga konfidensintervall när man uttalar sig om statistiskt säkerställda skillnader. Det är möjligt att utifrån kända uppgifter beräkna kondfidensintervall för skattade resultat. Med hjälp av dessa kan man fastställa om skillnader i resultat mellan olika undersökningsgrupp är signifikanta eller lika gärna kan bero på ”slumpen”.

3YSTEMATISKA FEL

Bortfall och mätfel är vanligtvis de felkällor som i första hand orsakar systematiska fel. För att förhindra mätfelens omfattning har datamaterialet genomgått olika granskningsåtgärder. SCB har dock ingen mer specifik uppfattning om eventuella mätfels omfattning eller effekter för denna undersökning. För detta krävs någon form av evalveringsstudie (till exempel återinterjvustudie).

4 Undersökning av konstnärernas näringsverksamhet

4.1 Syfte och underlagets begränsningar

3YFTE OCH INFORMATIONSUNDERLAG

I detta avsnitt jämförs konstnärers inkomster och kostnader inom den konstnärliga näringsverksamheten med vad som gäller för övriga näringsidkare, samt mellan olika kategorier av konstnärlig verksamhet. Syftet är att försöka identifiera likheter och skillnader mellan konstnärlig och övrig näringsverksamhet, samt vad som skiljer mellan olika konstnärliga verksamheter. Detta görs med utgångspunkt från Riks-

48
SOU 1997:190

skatteverkets taxeringsdata och SRU- (Särskilt räkenskapsutdrag) information. Data avser taxeringsåret 1996, dvs. gäller 1995 års inkomster och kostnader. SRU-informationen började samlas in från och med räkenskapsåret 1992. Materialet är således i en uppb yggnadsfas. Detta innebär att en del ”barnsjukdomar” för registerinformationen kvarstår. Bortsett från dessa ”barnsjukdomar” är registerdata bland de bättre informationskällorna för att genomföra den tänkta jämförelsestudien.

5NDERLAGETS BEGR¤NSNINGAR

Det datamaterial som utredningen fått ta del av är summariskt rättat, t.ex. är korrigeringar som enskilda handläggare gjort under taxeringsarbetet inte tillfullo överförda till datamedia. Således återfinns både grova felstansningar, felskrivningar och logiska felaktigheter (t.ex. ej korrigerade felsummeringar). Av erfarenhet från denna typ av data återfinns största delen av felaktigheterna hos näringsidkare som ej gör årsbokslut (dvs. N1 taxerare). Majoriteten av de konstnärliga näringsidkarna finns hos denna kategori (se nedan för fördelning mellan näringsidkare utan [N1] och med [N2] årsbokslut). De tidsbegränsningar som funnits för sammanställningen av informationen har ej tillåtit ett rättningsarbete. Därför har enbart de iögonfallande (stora) felaktigheterna korrigerats. Detta innebär att de redovisade siffrorna kan innehålla små felaktigheter.

Materialet består av taxeringsdata från 4 326 N1 och 1 000 N2 näringsverksamheter med konstnärlig inriktning. Efter justeringar av materialet där vissa observationer exkluderats återstår ett material av 5 035 personer med inriktning mot konstnärlig näringsverksamhet. Bland de observationer som exkluderats återfinns de i tabell 1 och 2 redovisade näringsidkare som haft bruttoinkomster 1 från jordbruk och fastighet, vilket är 2,6 respektive 2,0 procent av näringsidkarna haft. Summa bruttoinkomster av jordbruk och fastighet var för dessa individer ca 59,2 miljoner kronor. Kvarvarande observationer redovisar enbart bruttoinkomst av ”rörelse”. Detta betyder dock inte att vi kan vara säkra på att bruttoinkomsterna från ”rörelsen” enbart kommer från den konstnärliga verksamheten. Då all enskild näringsverksamhet taxeras såsom en enda verksamhet innebär det att inkomster från annan näringsverksamhet som konstnären, utöver den konstnärliga, bedriver

1 Med bruttoinkomster menas inkomster från försäljning och utfört arbete, samt övriga inkomster i verksamheten förutom finansiella inkomster (t.ex. räntor). Hänsyn till kostnader är således inte taget.

SOU 1997:190
49

samlas till en bruttoinkomst av rörelse. Det finns inga möjligheter från taxeringsdata att särredovisa konstnärlig och annan näringsverksamhet. Dock kan vissa poster i SRU-informationen ge oss vissa indikationer på att även annan rörelse än konstnärlig verksamhet redovisas i materialet. Exempel på detta diskuteras nedan.

4.2 Jämförelse mellan konstnärlig och övrig enskild näringsverksamhet

"RUTTOINKOMSTER I VERKSAMHETEN

Med ovanstående reservationer jämförs i detta avsnitt näringsidkare med konstnärlig respektive icke konstnärlig verksamhet. Tabell 3 redovisar bruttoinkomster för konstnärlig och icke konstnärlig verksamhet, dvs. i den sistnämnda gruppen ingår alla enskilda näringsidkare. Dessa inkomster delades in i intervaller för att ge en översiktsbild av fördelningen av bruttoinkomster. Denna fördelning är återgiven i figur 1. Näringsidkare med konstnärlig inriktning har summa bruttoinkomst av näringsverksamhet på ca 555 miljoner kronor medan enskild näringsverksamhet har summa bruttoinkomster av näringsverksamhet på ca 148 miljarder kronor. Inkomstfördelningarna för båda typer av näringsidkare är skeva med tonvikt mot de lägre inkomstskikten; dock är det fler näringsidkare med konstnärlig inriktning som har låga inkomster jämfört med enskilda näringsidkare i stort. Enda undantaget från denna övervikt av lägre bruttoinkomster för konstnärerna är för gruppen näringsidkare med inga inkomster alls. Medianinkomsterna ligger för konstnärerna på 0 kronor medan de för enskild näringsverksamhet i övrigt ligger på ca 46 000 kronor. Huruvida de skillnader som visas i figur 1 är statistiskt signifikanta kan dock inte utläsas.

–VERSKOTT RESPEKTIVE UNDERSKOTT AV VERKSAMHETEN

Bilden blir dock något annorlunda när man ser på fördelningen över rörelseöverskott 2 , tabell 4 och figur 2. Bilden över fördelningarna av rörelseöverskott från konstnärlig och enskild näringsverksamhet uppvisar mycket små skillnader. Båda fördelningarna är skeva mot de lägre

2 Rörelseöverskott definieras som bruttoinkomster plus finansiella inkomster minus kostnader och bokföringsmässiga avsättningar. Blir resultatet positivt har näringsidkaren ett rörelseöverskott som skall tas upp till beskattning på dennes självdeklaration under rubriken inkomst av näringsverksamhet. Blir resultatet negativt uppstår rörelseunderskott.

50
SOU 1997:190

skikten. De skillnader som dock finns skulle med stor sannolikhet ej vara statistiskt signifikanta, varvid slutsatsen skulle vara att fördelningarna är lika. Summa rörelseöverskott från enskild näringsverksamhet är 15,5 miljarder medan summan för konstnärlig verksamhet är 127,8 miljoner kronor. Snittsiffrorna av rörelseöverskott ligger dock högre för konstnärerna än för hela gruppen näringsidkare. Medianöverskottet för konstnärer ligger på ca 21 000 kronor medan den för näringsidkare i stort ligger på ca 12 000 kronor. Ett tänkbart skäl till att medianöverskottet hos konstnärerna är högre än i populationen näringsidkare skulle vara ett lägre utnyttjande av resultatutjämnade åtgärder. För att få klarhet i dessa frågor behövs en fördjupad analys av avsättningarna till periodiseringsfonder, expansionsmedel och räntefördelning.

I tabell 5 redovisas rörelseunderskott för konstnärlig verksamhet och enskild näringsverksamhet. Denna jämförelse visar på samma tendenser som jämförelsen av bruttoinkomster. Dock är skillnaderna något större vid jämförelsen av underskott. Konstnärlig verksamhet har en kraftig samling av underskotten i de lägre skikten. Summa rörelseunderskott inom enskild näringsverksamhet är 11,5 miljarder kronor medan konstnärlig verksamhet har summa underskott på 69,9 miljoner kronor. För de näringsidkare vars verksamhet gått med underskott ligger medianunderskottet för konstnärer på ca 21 000 kronor. För enskild näringsverksamhet ligger medianunderskottet på ca 16 000 kronor.

Översiktsbilden visar att konstnärer till övervägande del har lägre bruttoinkomster än hela gruppen näringsidkare. Konstnärernas näringsöverskott har dock samma fördelning över näringsöverskotten som populationen enskild näringsverksamhet. Vad gäller underskotts fördelning skiljer sig dock konstnärerna mer uttalat från gruppen näringsidkare.

SOU 1997:190
51

4.3 Jämförelse mellan olika konstnärskategorier

I detta avsnitt jämförs olika konstnärskategorier på grundval av deras näringsuppgifter i SRU-materialet. Konstnärerna har delats upp i följande kategorier:

Antal

Bildkonstnärer
2 218

Keramiker, Konsthantverkare samt Textilkonstnärer (KKT)
908

Tecknare
161

Fotograf
375

Tonsättare
75

Kompositörer
129

Instrumentalister, Jazz/Folk/Rock samt Sångare (IJS)
159

Dansare och Teater (DT)
186

Film
185

Översättare
88

Dramatiker
22

Författare
529

Då enskilda grupper är små, framför allt gruppen dramatiker, kommer deras resultat att återges men kommenteras sparsamt.

"RUTTOINKOMSTER F¶R OLIKA KONSTN¤RSGRUPPER

Tabellerna 6 till 9 redovisar konstnärskategoriernas fördelning på bruttoinkomst. Dessa fördelningar uppvisar i stort samma mönster som visades i figur 1. Högst SUMMA bruttoinkomster uppvisar de största grupperna, bildkonstnärer, keramiker, konsthantverkare samt textilkonstnärer (KKT) och författare. Summan för dessa grupper är 166, 82 respektive 83 miljoner kronor. Dock ligger bildkonstnärer på låga medelrespektive medianinkomster. Samma mönster uppvisar KKT gruppen. Författarna visar en högre bruttoinkomst i median och medeltal än båda de föregående grupperna (108 000 respektive 157 000 kronor). Jämnast fördelning av bruttoinkomster har översättare. Denna grupp redovisar en median- och genomsnittsinkomst på 149 000 respektive 173 000 kronor. Störst spridning av bruttoinkomsterna har kategorierna instrumentalist, jazz/folk/rock samt sångare (IJS) och film. Dessa båda kategorier visar en spridning på 318 000 för IJS och 410 000 för film. Även deras median- och medeltals siffror visar på en

52
SOU 1997:190

mycket ojämn fördelning av bruttoinkomsterna inom dessa båda grupper.

3UMMA UTGIFTER KOSTNADER F¶R KONSTN¤RSGRUPPERNA

Verksamhetens utgifter redovisas i tabellerna 10 till 13. I utgiftsposten döljer sig utgifter för varor och material, legoarbeten och underentreprenörer, utgifter för arbetskraft samt övriga utgifter. Finansiella utgifter eller avskrivningar på inventarier, maskiner eller byggnader är dock inte inkluderade i denna post. Utgiftsfördelningarna uppvisar samma skevhet i fördelningen av utgifter som för inkomsterna. Det är i de lägre utgiftsskikten de flesta näringsidkare befinner sig. Den största spridningen av utgifter återfinns, precis som för bruttoinkomsterna, i konstnärskategorierna IJS (270 000) och film (386 000). Lägst spridning av utgifterna redovisas av kategorierna översättare, tecknare och författare, 61 000, 82 000 respektive 98 000 kronor. Lägst utgifter verkar kategorin översättare ha, då dess median- och medeltals siffror är 30 000 respektive 52 000 kronor. Men även grupperna bildkonstnärer, tonsättare och kompositörer verkar ha en något lägre utgiftsnivå

än övriga grupper. Summa utgifter är, inte oväntat, störst för de största grupperna, dvs. bildkonstnärer, KKT och författare. Dock finns en misstanke om datafel för gruppen KKT. Då denna grupp uppvisar en summa på utgifterna i samma storleksklass som deras summa på bruttoinkomster väcks misstanken om informationsfel.

*¤MF¶RELSE AV ¶VERSKOTT OCH UNDERSKOTT I VERKSAMHETERNA

Rörelsens överskott redovisas i tabellerna 14 till 17. Störst summa överskott återfinns i grupperna KKT (17,6 miljoner), bildkonstnär (25,5 miljoner) och författare (29,6 miljoner). Författarna är också bland de tre grupper med det högsta genomsnittliga överskottet. De övriga två grupperna är tecknare och översättare (den senare gruppen har median- och medelvärden på 73 000 respektive 94 000 kronor). Lägst median- och medelvärde återfinns i kategorierna bildkonstnärer och IJS. Rörelseunderskott redovisas i tabellerna 18 till 21. Fördelningsbilden varierar kraftigt mellan kategorierna. De värdemässigt största underskotten visas av kategorierna författare (4,4 miljoner), fotograf (5,2 miljoner), KKT (11,7 miljoner) och bildkonstnärer (40,8 miljoner). Lägst underskott, samt även lägst genomsnittliga underskott, återfinns hos IJS (1,2 miljoner totalt och medianvärde på 12 000 kro-

SOU 1997:190
53

nor). Kategorier med lägre underskott representeras av mycket få observationer, varvid deras uppgifter svårligen kan bedömas.

*¤MF¶RELSE AV ENSKILDA KOSTNADSPOSTER

Fortsättningsvis kommer jämförelsen mellan konstnärskategorierna att ske på statistik från utvalda kostnadsposter från SRU-informationen. Dessa poster redovisas för varje konstnärsgrupp. För varje post anges summa, medelvärde, median, standardavvikelse samt andel inom kategorin som uppgett värde för SRU-posten. Utvalda kostnadsposter (utgiftsposter) är varor och material, utgifter för hyrda lokaler, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, kostnad för hyra eller leasing av maskiner och inventarier, kostnad för reparation och underhåll av maskiner och inventarier, kostnad för företagsförsäkringar, kostnad för frakt, transporter eller resor, avskrivningar på maskiner och inventarier. Avsättning respektive uttag från upphovsmannakonto samt saldo från kontot anges tillsammans med periodiseringsfondsavsättning och premie för pensionsförsäkring i förvärvskällan för näringsidkaren. Avslutningsvis redovisas också ränteinkomster samt ränteutgifter. Dessa redovisningar görs per konstnärskategori i tabellerna 22 till 33.

-ATERIAL LOKAL F¶RBRUKNINGS OCH KONTORSMATERIAL

De kategorier som har de högsta kostnaderna för varor och material är KKT (14,6 miljoner), fotografer (16,5 miljoner) samt bildkonstnärer (33,4 miljoner). Utav dessa har kategorin fotograf en mediankostnad på ca 19 000 kronor. Lägsta kostnaden för varor och material i rörelsen har kategorin översättare (555 000 kronor). Kostnadsbilden för lokaler ser nästan ut på samma sätt. Gruppen fotografer har en kostnad på 6,5 miljoner kronor, medan situationen för KKT och bildkonstnärer är 10,7 respektive 27,8 miljoner kronor. Högst mediankostnad har fotografer (9 800), men bildkonstnärerna har nästan lika mycket (9 500). Lägsta totalkostnaden för lokaler har tonsättare (502 000 kronor) medan IJS har en mediankostnad på noll kronor. Även för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har grupperna bildkonstnärer och KKT den högsta totalkostnaden. Dock har KKT-gruppen den högre mediankostnaden av dessa två konstnärsgrupper. Högst mediankostnad för förbrukningsmaterial och kontorsmaterial har dock två andra grupper, nämligen tecknare och tonsättare.

54
SOU 1997:190

(YRA LEASING SAMT REPARATION OCH UNDERH¥LL AV MASKINER OCH INVENTARIER

Det är enbart för ett fåtal individer inom varje konstnärsgrupp det finns uppgifter om kostnader för hyra eller leasing av respektive reparationer och underhåll av maskiner och inventarier. Dessa grupper är fotograf, kompositör, IJS, dans och teater (DT), film samt vad gäller reparationer och underhåll tonsättare. Alla dessa kategorier har dock en mediankostnad för dessa två kostnadsposter på noll kronor. Nästan hälften av fotograferna har betalt in till företagsförsäkringar. Inom övriga kategorier är andelen mindre.

&RAKT TRANSPORT SAMT RESOR

KKT (4,6 miljoner), författare (5,5 miljoner) och bildkonstnärer (13,3 miljoner) är de kategorier med den högsta totalkostnaden för frakt, transport och resor. Sett till medianvärdet blir kostnadsbilden annorlunda. De tre kategorierna med högst mediankostnad är tonsättare (3 800), författare (4 000) och film (5 500). Lägsta kostnaden för denna SRU-post har kategorierna IJS och kompositörer. Avskrivningar på maskiner och inventarier uppges till största del av kategorierna film, fotograf och tonsättare. Bland dessa kategorier har fotograferna den högsta totalkostnaden (3,7 miljoner) medan tonsättarna har den högsta mediankostnaden (9 800). Lägsta andelen uppgivna värden har gruppen bildkonstnärer (37,3 procent), dock har dessa individer inom kategorien en total kostnad på 4,4 miljoner kronor.

5PPHOVSMANNAKONTO OCH PERIODISERINGSFOND

För avsättningsposterna upphovsmannakonto och periodiseringsfond uppkommer vissa frågetecken. Avsättning till upphovsmannakontot utnyttjats mycket sparsamt av alla konstnärsgrupperna. Detsamma gäller för innestående medel på upphovsmannakontot, där avsättningarna varit små under en lång tid. Mest innestående medel har kategorierna författare (3,0 miljoner fördelat på 3,6 procent av författarna) och bildkonstnärer (15,4 miljoner fördelat på 3,9 procent av bildkonstnärerna). Den senare gruppens totala insatta medel på kontot kan dock vara en överskattning. Periodiseringsfondsavsättning utnyttjas även det av en liten andel individer inom varje kategori. Störst andel återfinns hos översättare (36,4 procent) och tecknare (38,5 procent). Dock används denna form betydligt mer än avsättning till upphovsmannakonto som intäktsutjämning över åren.

SOU 1997:190
55

Upphovsmannakonto är emellertid inte någon allmän resultatreglerande möjlighet som står samtliga konstnärsgrupper till buds. Det krävs att avsättningen gäller upphovsrättsliga intäkter. Fotografer undantas uttryckligen. Det betyder att utövande konstnärer som musiker och skådespelare inte kan utnyttja upphovsmannakonto. Det är bildkonstnärer och författare som företrädesvis är aktuella. Det ställs även krav

på att intäkterna skall på visst sätt vara högre jämfört med tidigare års upphovsmannaintäkter. Vidare måste de avsatta medlen sättas in på bankkonto. Alla dessa förbehåll kan vara en förklaring till att upphovsmannakontot inte synes användas i alltför stor utsträckning.

0ENSIONSF¶RS¤KRING SAMT R¤NTE INKOMSTER OCH UTGIFTER

Avdrag för premie till pensionsförsäkring i förvärvskällan är mycket sparsamt utnyttjat. Detta kan till viss del avspegla åldersfördelningen inom konstnärskategorin. Yngre människor tänker inte i första hand på pensionsförsäkring. Finansiella inkomster och utgifter förekommer även det mycket sparsamt. De tre kategorierna med den största förekomsten av finansiella inkomster är film (34,6 procent), fotograf (36,3 procent) samt tecknare (39,1 procent). Kategorierna för finansiella utgifter är de samma, dock i en något annan ordning. Av dessa grupper har kategorin film de största sammanlagda finansiella inkomsterna medan kategorin fotograf har den största finansiella utgifterna.

4.4 Värdefull insikt genom fördjupad analys

För att sammanfatta ger konstnärlig verksamhet som helhet lägre bruttoinkomster än vad som gäller alla enskilda näringsidkare. Samtidigt uppvisar de nästan samma fördelning av rörelseöverskott som övriga näringsidkare (se figur 2). Konstnärernas underskott skiljer sig dock mycket från den totala gruppen. Underskotten är generellt lägre än för enskilda näringsidkare i allmänhet.

För olika konstnärskategorier finns såväl skillnader som vissa likheter mellan grupperna. Inkomstfördelningen är i stort sett lika för alla konstnärsgrupper. Dock har bildkonstnärer den högsta totala inkomsten medan författare har den högsta genomsnittliga inkomsten. Lägsta kostnaden har översättare medan kategorierna IJS och film har den största kostnadsspridningen inom gruppen. Högsta genomsnittliga kostnaden för varor och material har gruppen fotografer. Så är även fallet för lokalkostnaderna, men för denna kostnadspost har bildkonstnärer och tecknare nästan lika stora kostnader.

56
SOU 1997:190

Lågt utnyttjande av vissa kostnadsposter kan ge indikationer om annan verksamhet än konstnärlig verksamhet. Eftersom näringsidkaren redovisare hela sin verksamhet i SRU- och taxeringsinformationen kan den konstnärliga verksamheten inte helt särskiljas från den övriga verksamheten.

Avslutningsvis skall sägas att redan denna översiktliga analys av materialet ger en intressant inblick i konstnärers näringsverksamhet. Olika kostnadsbilder ges för flera olika konstnärsgrupper. Det vore mycket önskvärt att materialet fick analyseras grundligare, så att en utförligare beskrivning av konstnärernas näringsverksamhet kan ges. Detta skulle medföra att problembilden för konstnärerna kan beskrivas tydligare.

SOU 1997:190
57

Information från Konstnärsverksamhet

4ABELL )NKOMSTER FR¥N JORDBRUK

Brutto inkomst
Antal
Procent

0
5135
97,6

0 - 25.000
52
1,0

25.000 - 50.000
24
0,5

50.000 - 100.000
12
0,2

100.000 - 500.000
36
0,7

500.000 - 1.000.000
1
0,0

1.000.000 -
3
0,1

3UMMA
5263
100,1

3UMMA +R

15 246 212

-EDELTAL

2 897

-EDIAN

-

3TANDARDAVVIKELSE

44 890

4ABELL )NKOMSTER FR¥N FASTIGHET

Brutto inkomst
Antal
Procent

0
5156
98,0

0 - 25.000
34
0,6

25.000 - 50.000
15
0,3

50.000 - 100.000
18
0,3

100.000 - 500.000
22
0,4

500.000 - 1.000.000
4
0,1

1.000.000 -
14
0,3

3UMMA
5263
100

3UMMA +R

43 916 592

-EDELTAL

8 344

-EDIAN

0

3TANDARDAVVIKELSE

142 783

58
SOU 1997:190

4ABELL )NFORMATION FR¥N +ONSTN¤RER

Fördelning för
Fördelning hos enskild

konstnärer
näringsverksamhet totalt.

Brutto inkomster Kkr
Antal
Procent
Procent

0
531
10,5
21,8

0 - 20
1067
21,2
18,3

20
- 40
712
14,1
8,6

40
- 60
473
9,4
5,8

60
- 80
311
6,2
4,4

80 - 100
313
6,2
3,5

100
- 150
482
9,6
6,8

150
- 200
347
6,9
4,8

200
- 250
202
4,0
3,4

250
- 300
156
3,1
2,6

300
- 350
114
2,3
2,1

350
- 400
75
1,5
1,8

400
- 450
59
1,2
1,5

450
- 500
32
0,6
1,4

500
- 600
55
1,1
2,3

600
- 700
35
0,7
1,7

700
- 800
19
0,4
1,3

800
- 900
12
0,2
1,1

900 - 1.000
7
0,1
0,9

1.000 - 10.000
33
0,7
5,7

10.000
- 50.000
0
0,0
0,1

50.000 - 100.000
0
0,0
0,0

100.000 -
0
0,0
0,0

3UMMA

5035
100,0
99,9

3UMMA +R

555 370 887
148 200 000 000

-EDELTAL

110 302
248 936

-EDIAN

0
45 670

3TANDARDAVVIKELSE

208 792
2 770 401

0,0
5,0
10,0

15,0
20,0
25,0
1 Figur
1997:190 SOU

0

0 - 20

20 - 40

40 - 60

60 - 80

80
- 100

100
- 150

150
- 200

200
- 250

250
- 300

300
- 350

350
- 400

400
- 450

450
- 500

500
- 600

600
- 700

700
- 800

800
- 900

900 - 1.000

1.000 - 10.000

10.000 - 50.000

50.000 - 100.000

100.000 -

Procent .totalt
näringsverksamhet enskild hos Fördelning
Procent konstnärer för Fördelning

59

60

SOU 1997:190

4ABELL )NFORMATION FR¥N +ONSTN¤RER

Fördelning

för
Fördelning hos enskild

konstnärer
näringsverksamhet totalt.

Rörelse överskott Kkr
Antal
Procent
Procent

0

371
12,7
18,8

0 - 20
1077
36,9
38,1

20
-
40
455
15,6
11,2

40
-
60
285
9,8
7,4

60
-
80
194
6,6
5,8

80 - 100
131
4,5
4,4

100
-
150
215
7,4
7,5

150
-
200
97
3,3
3,7

200
-
250
62
2,1
1,9

250
-
300
16
0,5
0,6

300
-
350
5
0,2
0,3

350
-
400
5
0,2
0,1

400
-
450
3
0,1
0,1

450
-
500
0
0,0
0,1

500
-
600
1
0,0
0,1

600
-
700
2
0,1
0,1

700
-
800
0
0,0
0,0

800
-
900
0
0,0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0,0

10.000
-
50.000
0
0,0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0,0

100.000 -
0
0,0
0,0

3UMMA

2919
100,0
100,2

3UMMA +R

127 800 000
15 540 000 000

-EDELTAL

43 782
41 646

-EDIAN

20 588
12 259

3TANDARDAVVIKELSE

60 491
214 555

SOU 1997:190
61

Figur 2

40,0

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

0
- 20
- 40
- 60
- 80
100
150
200
250
300
350
400
450
500
600
700
800

0
20
40
60
80 -
100 -
150 -
200 -
250 -
300 -
350 -
400 -
450 -
500 -
600 -
700 -

+KR

Fördelning för konstnärer Procent

Fördelning hos enskild näringsverksamhet totalt. Procent

62

SOU 1997:190

4ABELL )NFORMATION FR¥N KONSTN¤RER

Fördelning hos enskild

näringsverksamhet totalt.

Rörelse underskott Kkr
Antal
Procent
Procent

0 - 20
1015
47,9
56,2

20
- 40
579
27,3
16,0

40
- 60
231
10,9
8,5

60
- 80
115
5,4
4,8

80 - 100
66
3,1
3,5

100
- 150
68
3,2
4,6

150
- 200
24
1,1
2,2

200
- 250
7
0,3
1,2

250
- 300
6
0,3
0,7

300
- 350
7
0,3
0,4

350
- 400
1
0,0
0,3

400
- 450
1
0,0
0,2

450
- 500
0
0,0
0,2

500
- 600
1
0,0
0,3

600
- 700
0
0,0
0,2

700
- 800
0
0,0
0,1

800
- 900
0
0,0
0,1

900 - 1.000
0
0,0
0,1

1.000 - 10.000
0
0,0
0,4

10.000
- 50.000
0
0,0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0,0

100.000 -
0
0,0
0,0

3UMMA

2121
99,8
100,0

3UMMA +R
69 895 981
11 500 000 000

-EDELTAL
32 954
51 382

-EDIAN
20 944
15 677

3TANDARDAVVIKELSE
41 971
697 261

SOU 1997:190
63

4ABELL

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori

Bildkonstnär
textilkonstnär
Tecknare

Brutto inkomster Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
282
12,7
90
9,9
14
8,7

0 - 20
593
26,7
192
21,1
15
9,3

20
- 40
369
16,6
151
16,6
20
12,4

40
- 60
228
10,3
85
9,4
8
5,0

60
- 80
138
6,2
74
8,1
8
5,0

80 - 100
133
6,0
58
6,4
6
3,7

100
- 150
178
8,0
93
10,2
21
13,0

150
- 200
111
5,0
57
6,3
20
12,4

200
- 250
62
2,8
29
3,2
12
7,5

250
- 300
37
1,7
24
2,6
5
3,1

300
- 350
26
1,2
16
1,8
12
7,5

350
- 400
19
0,9
9
1,0
3
1,9

400
- 450
8
0,4
9
1,0
3
1,9

450
- 500
5
0,2
6
0,7
1
0,6

500
- 600
6
0,3
3
0,3
6
3,7

600
- 700
11
0,5
3
0,3
4
2,5

700
- 800
2
0,1
3
0,3
2
1,2

800
- 900
2
0,1
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
3
0,3
0
0,0

1.000 - 10.000
8
0,4
3
0,3
1
0,6

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

2218
100,1
908
99,8
161
100,0

165 880 000
82 329 674
27 558 471

74 788

90 671

171 170

31 346

43 958

119 420

190 566

134 803

185 706

64

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Fotograf
Tonsättare
Kompositör

Brutto inkomster Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
36
9,6
3
4,0
11
8,5

0 - 20
58
15,5
13
17,3
24
18,6

20
- 40
36
9,6
10
13,3
21
16,3

40
- 60
24
6,4
8
10,7
14
10,9

60
- 80
16
4,3
4
5,3
10
7,8

80 - 100
25
6,7
3
4,0
7
5,4

100
- 150
40
10,7
14
18,7
10
7,8

150
- 200
27
7,2
6
8,0
12
9,3

200
- 250
19
5,1
2
2,7
3
2,3

250
- 300
18
4,8
3
4,0
6
4,7

300
- 350
15
4,0
2
2,7
4
3,1

350
- 400
11
2,9
2
2,7
2
1,6

400
- 450
7
1,9
2
2,7
1
0,8

450
- 500
7
1,9
0
0,0
0
0,0

500
- 600
14
3,7
1
1,3
1
0,8

600
- 700
7
1,9
0
0,0
1
0,8

700
- 800
3
0,8
1
1,3
0
0,0

800
- 900
2
0,5
1
1,3
1
0,8

900 - 1.000
2
0,5
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
8
2,1
0
0,0
1
0,8

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

375
100,1
75
100,0
129
100,3

69 286 847

9 831 301
14 061 287

184 765

131 084

109 002

93 000

78 037

51 804

260 524

164 817

156 401

SOU 1997:190

65

4ABELL

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock,

Kategori

Sångare
Dansare, Teater

Film

Brutto inkomster Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
18
11,3
24
12,9
23
12,4

0 - 20
32
20,1
33
17,7
19
10,3

20
- 40
20
12,6
15
8,1
13
7,0

40
- 60
22
13,8
18
9,7
15
8,1

60
- 80
10
6,3
12
6,5
12
6,5

80 - 100
13
8,2
12
6,5
15
8,1

100
- 150
14
8,8
9
4,8
13
7,0

150
- 200
8
5,0
20
10,8
14
7,6

200
- 250
5
3,1
13
7,0
13
7,0

250
- 300
7
4,4
8
4,3
10
5,4

300
- 350
1
0,6
6
3,2
3
1,6

350
- 400
2
1,3
1
0,5
7
3,8

400
- 450
2
1,3
2
1,1
6
3,2

450
- 500
1
0,6
2
1,1
5
2,7

500
- 600
2
1,3
2
1,1
4
2,2

600
- 700
0
0,0
2
1,1
4
2,2

700
- 800
0
0,0
2
1,1
5
2,7

800
- 900
1
0,6
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
1
0,5
0
0,0

1.000 - 10.000
1
0,6
4
2,2
4
2,2

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

159
99,9
186
100,2
185
100,0

18 063 740
27 873 268
39 456 821

113 608

149 856

213 280

48 714

64 542

89 761

317 509

253 675

410 190

66

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Översättare
Dramatiker
Författare

Brutto inkomster Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0

3
3,4
1
4,5
26
4,9

0 - 20
3
3,4
3
13,6
82
15,5

20
-
40
6
6,8
1
4,5
51
9,6

40
-
60
9
10,2
6
27,3
41
7,8

60
-
80
3
3,4
4
18,2
24
4,5

80 - 100
5
5,7
3
13,6
30
5,7

100
-
150
15
17,0
2
9,1
71
13,4

150
-
200
16
18,2
0
0,0
53
10,0

200
-
250
5
5,7
1
4,5
37
7,0

250
-
300
13
14,8
0
0,0
25
4,7

300
-
350
3
3,4
0
0,0
25
4,7

350
-
400
4
4,5
0
0,0
15
2,8

400
-
450
0
0,0
1
4,5
19
3,6

450
-
500
0
0,0
0
0,0
5
0,9

500
-
600
2
2,3
0
0,0
13
2,5

600
-
700
0
0,0
0
0,0
3
0,6

700
-
800
0
0,0
0
0,0
1
0,2

800
-
900
0
0,0
0
0,0
5
0,9

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
1
0,2

1.000 - 10.000
1
1,1
0
0,0
2
0,4

10.000
-
50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

88
99,9
22
99,8
529
99,9

3UMMA +R

15 188 735

2 942 623
82 898 524

-EDELTAL

172 599

133 756

156 708

-EDIAN

149 142

98 712

108 250

3TANDARDAVVIKELSE

150 100

121 213

172 716

SOU 1997:190

67

4ABELL

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori

Bildkonstnär
textilkonstnär
Tecknare

Rörelse utgifter Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
55
2,5
36
4,0
10
6,2

0 - 20
407
18,3
150
16,5
23
14,3

20
- 40
636
28,7
244
26,9
32
19,9

40
- 60
414
18,7
176
19,4
20
12,4

60
- 80
224
10,1
98
10,8
21
13,0

80 - 100
145
6,5
60
6,6
15
9,3

100
- 150
197
8,9
73
8,0
24
14,9

150
- 200
69
3,1
30
3,3
6
3,7

200
- 250
20
0,9
13
1,4
2
1,2

250
- 300
13
0,6
8
0,9
2
1,2

300
- 350
11
0,5
4
0,4
5
3,1

350
- 400
6
0,3
3
0,3
0
0,0

400
- 450
8
0,4
3
0,3
0
0,0

450
- 500
2
0,1
4
0,4
0
0,0

500
- 600
4
0,2
1
0,1
0
0,0

600
- 700
1
0,0
1
0,1
1
0,6

700
- 800
1
0,0
1
0,1
0
0,0

800
- 900
0
0,0
2
0,2
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
1
0,1
0
0,0

1.000 -
5
0,2
0
0,0
0
0,0

3UMMA

2218
100,0
908
99,8
161
99,8

138 390 000
82 329 674
12 224 345

62 395

90 671

75 928

40 404

43 958

54 014

108 291

134 804

81 740

68

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Fotograf
Tonsättare
Kompositör

Rörelse utgifter Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
20
5,3
2
2,7
19
14,7

0 - 20
44
11,7
13
17,3
27
20,9

20
- 40
60
16,0
28
37,3
20
15,5

40
- 60
41
10,9
9
12,0
15
11,6

60
- 80
43
11,5
5
6,7
13
10,1

80 - 100
32
8,5
6
8,0
10
7,8

100
- 150
42
11,2
7
9,3
15
11,6

150
- 200
32
8,5
2
2,7
4
3,1

200
- 250
18
4,8
1
1,3
1
0,8

250
- 300
13
3,5
0
0,0
0
0,0

300
- 350
6
1,6
0
0,0
1
0,8

350
- 400
6
1,6
0
0,0
1
0,8

400
- 450
4
1,1
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
1
1,3
0
0,0

500
- 600
5
1,3
0
0,0
2
1,6

600
- 700
2
0,5
0
0,0
0
0,0

700
- 800
3
0,8
1
1,3
1
0,8

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 -
4
1,1
0
0,0
0
0,0

3UMMA

375
99,9
75
99,9
129
100,1

46 062 790

4 912 731
8 520 724

122 834

65 503

66 052

72 455

35 407

38 067

185 905

105 996

105 688

SOU 1997:190

69

4ABELL

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock,

Kategori

Sångare
Dansare, Teater

Film

Rörelse utgifter Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
15
9,4
16
8,6
14
7,6

0 - 20
52
32,7
43
23,1
26
14,1

20
- 40
19
11,9
34
18,3
28
15,1

40
- 60
22
13,8
21
11,3
22
11,9

60
- 80
13
8,2
19
10,2
21
11,4

80 - 100
10
6,3
11
5,9
11
5,9

100
- 150
12
7,5
19
10,2
26
14,1

150
- 200
4
2,5
7
3,8
11
5,9

200
- 250
7
4,4
4
2,2
6
3,2

250
- 300
2
1,3
1
0,5
4
2,2

300
- 350
2
1,3
0
0,0
7
3,8

350
- 400
0
0,0
3
1,6
0
0,0

400
- 450
0
0,0
2
1,1
2
1,1

450
- 500
0
0,0
0
0,0
1
0,5

500
- 600
0
0,0
0
0,0
1
0,5

600
- 700
0
0,0
2
1,1
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
1
0,5

800
- 900
0
0,0
2
1,1
1
0,5

900 - 1.000
0
0,0
1
0,5
1
0,5

1.000 -
1
0,6
1
0,5
2
1,1

3UMMA

159
99,9
186
100,0
185
99,9

12 089 338
17 604 714
25 660 395

76 034

94 649

138 705

27 194

39 996

61 239

270 281

206 406

385 685

70

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Översättare
Dramatiker
Författare

Rörelse utgifter Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
1
1,1
1
4,5
23
4,3

0 - 20
28
31,8
4
18,2
137
25,9

20
- 40
21
23,9
6
27,3
111
21,0

40
- 60
17
19,3
4
18,2
61
11,5

60
- 80
5
5,7
2
9,1
47
8,9

80 - 100
3
3,4
3
13,6
37
7,0

100
- 150
5
5,7
1
4,5
41
7,8

150
- 200
5
5,7
1
4,5
28
5,3

200
- 250
1
1,1
0
0,0
13
2,5

250
- 300
1
1,1
0
0,0
10
1,9

300
- 350
1
1,1
0
0,0
9
1,7

350
- 400
0
0,0
0
0,0
6
1,1

400
- 450
0
0,0
0
0,0
1
0,2

450
- 500
0
0,0
0
0,0
1
0,2

500
- 600
0
0,0
0
0,0
1
0,2

600
- 700
0
0,0
0
0,0
1
0,2

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
2
0,4

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

88
99,9
22
99,9
529
100,1

4 545 012

1 126 228
38 585 697

51 648

51 192

72 941

29 747

37 852

39 034

61 444

45 101

98 180

SOU 1997:190

71

4ABELL

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori

Bildkonstnär
textilkonstnär
Tecknare

Rörelse överskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
174
17,5
58
11,6
10
7,6

0 - 20
438
44,0
186
37,1
26
19,8

20
- 40
164
16,5
107
21,4
16
12,2

40
- 60
93
9,3
58
11,6
8
6,1

60
- 80
54
5,4
31
6,2
19
14,5

80 - 100
27
2,7
21
4,2
12
9,2

100
- 150
32
3,2
25
5,0
22
16,8

150
- 200
10
1,0
10
2,0
11
8,4

200
- 250
2
0,2
3
0,6
6
4,6

250
- 300
1
0,1
0
0,0
1
0,8

300
- 350
0
0,0
1
0,2
0
0,0

350
- 400
0
0,0
1
0,2
0
0,0

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
1
0,1
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

996
100,0
501
100,1
131
100,0

25 501 414
17 616 293
9 774 343

25 604

35 162

74 613

11 676

21 317

66 686

37 787

44 567

65 274

72

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Fotograf
Tonsättare
Kompositör

Rörelse överskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
25
10,4
3
5,6
10
10,5

0 - 20
75
31,3
22
40,7
47
49,5

20
- 40
31
12,9
10
18,5
18
18,9

40
- 60
33
13,8
5
9,3
4
4,2

60
- 80
18
7,5
5
9,3
5
5,3

80 - 100
9
3,8
2
3,7
4
4,2

100
- 150
24
10,0
4
7,4
4
4,2

150
- 200
9
3,8
0
0,0
1
1,1

200
- 250
14
5,8
2
3,7
1
1,1

250
- 300
1
0,4
1
1,9
1
1,1

300
- 350
0
0,0
0
0,0
0
0,0

350
- 400
0
0,0
0
0,0
0
0,0

400
- 450
1
0,4
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

240
100,1
54
100,1
95
100,1

13 343 774

2 483 830

2 866 816

55 599

45 997

30 177

31 376

24 962

10 107

67 433

59 242

48 155

SOU 1997:190

73

4ABELL

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock,

Kategori

Sångare
Dansare, Teater

Film

Rörelse överskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
24
20,3
16
11,9
17
12,7

0 - 20
66
55,9
51
37,8
35
26,1

20
- 40
9
7,6
20
14,8
25
18,7

40
- 60
3
2,5
11
8,1
9
6,7

60
- 80
3
2,5
9
6,7
9
6,7

80 - 100
6
5,1
5
3,7
7
5,2

100
- 150
2
1,7
10
7,4
14
10,4

150
- 200
3
2,5
4
3,0
9
6,7

200
- 250
2
1,7
6
4,4
6
4,5

250
- 300
0
0,0
2
1,5
2
1,5

300
- 350
0
0,0
0
0,0
0
0,0

350
- 400
0
0,0
1
0,7
1
0,7

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

118
99,8
135
100,0
134
99,9

2 815 258
6 604 811
8 299 070

23 858

48 925

61 933

4 332

21 234

33 459

46 715

70 417

74 359

74

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Översättare
Dramatiker
Författare

Rörelse överskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0
2
2,5
8
40,0
32
7,7

0 - 20
10
12,5
3
15,0
113
27,2

20
- 40
10
12,5
2
10,0
42
10,1

40
- 60
14
17,5
1
5,0
45
10,8

60
- 80
5
6,3
0
0,0
35
8,4

80 - 100
4
5,0
4
20,0
34
8,2

100
- 150
17
21,3
0
0,0
57
13,7

150
- 200
11
13,8
1
5,0
29
7,0

200
- 250
4
5,0
0
0,0
15
3,6

250
- 300
2
2,5
0
0,0
5
1,2

300
- 350
0
0,0
1
5,0
4
1,0

350
- 400
0
0,0
0
0,0
1
0,2

400
- 450
1
1,3
0
0,0
1
0,2

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
2
0,5

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

80
100,2
20
100,0
415
99,8

7 505 311

1 360 754
29 628 425

93 816

68 038

71 394

73 062

31 567

50 691

78 356

89 399

81 673

SOU 1997:190

75

4ABELL

Keramiker,

Konsthantverkare,

Kategori

Bildkonstnär
textilkonstnär

Tecknare

Rörelse underskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 - 20
541
44,2
218
53,4
21
70,0

20
- 40
362
29,6
114
27,9
5
16,7

40
- 60
152
12,4
36
8,8
1
3,3

60
- 80
68
5,6
14
3,4
0
0,0

80 - 100
40
3,3
10
2,5
0
0,0

100
- 150
37
3,0
7
1,7
2
6,7

150
- 200
11
0,9
6
1,5
1
3,3

200
- 250
3
0,2
1
0,2
0
0,0

250
- 300
3
0,2
0
0,0
0
0,0

300
- 350
5
0,4
1
0,2
0
0,0

350
- 400
1
0,1
0
0,0
0
0,0

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
1
0,2
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

1223
99,9
408
99,8
30
100,0

40781812
11743358
790115

33346
28783
26337

22469
18178
11570

39380
42388
38843

76

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Fotograf
Tonsättare
Kompositör

Rörelse underskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 - 20
58
42,3
11
52,4
16
47,1

20
- 40
33
24,1
3
14,3
9
26,5

40
- 60
19
13,9
1
4,8
4
11,8

60
- 80
9
6,6
3
14,3
2
5,9

80 - 100
4
2,9
0
0,0
1
2,9

100
- 150
11
8,0
2
9,5
1
2,9

150
- 200
3
2,2
1
4,8
1
2,9

200
- 250
0
0,0
0
0,0
0
0,0

250
- 300
0
0,0
0
0,0
0
0,0

300
- 350
0
0,0
0
0,0
0
0,0

350
- 400
0
0,0
0
0,0
0
0,0

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

137
100,0
21
100,1
34
100,0

5 233 338

826 237

1 100 797

38 200

39 345

32 376

23 558

19 007

21 423

38 138

46 032

38 371

SOU 1997:190

77

4ABELL

Instrumentalist,

Jazz/Folk/Rock,

Kategori

Sångare
Dansare, Teater

Film

Rörelse underskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 - 20
25
61,0
36
69,2
23
45,1

20
- 40
9
22,0
9
17,3
11
21,6

40
- 60
3
7,3
4
7,7
7
13,7

60
- 80
2
4,9
1
1,9
5
9,8

80 - 100
0
0,0
1
1,9
1
2,0

100
- 150
0
0,0
0
0,0
2
3,9

150
- 200
0
0,0
0
0,0
0
0,0

200
- 250
1
2,4
0
0,0
1
2,0

250
- 300
1
2,4
0
0,0
0
0,0

300
- 350
0
0,0
0
0,0
1
2,0

350
- 400
0
0,0
1
1,9
0
0,0

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

41
100,0
52
99,9
51
100,1

1 213 435

1 495 596

2 124 089

29 596

28 761

41 649

12 016

14 203

20 736

54 610

60 217

55 870

78

SOU 1997:190

4ABELL

Kategori

Översättare
Dramatiker
Författare

Rörelse underskott Kkr
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 - 20
5
62,5
1
50,0
60
52,6

20
- 40
3
37,5
0
0,0
21
18,4

40
- 60
0
0,0
0
0,0
8
7,0

60
- 80
0
0,0
1
50,0
7
6,1

80 - 100
0
0,0
0
0,0
9
7,9

100
- 150
0
0,0
0
0,0
5
4,4

150
- 200
0
0,0
0
0,0
1
0,9

200
- 250
0
0,0
0
0,0
1
0,9

250
- 300
0
0,0
0
0,0
2
1,8

300
- 350
0
0,0
0
0,0
0
0,0

350
- 400
0
0,0
0
0,0
0
0,0

400
- 450
0
0,0
0
0,0
0
0,0

450
- 500
0
0,0
0
0,0
0
0,0

500
- 600
0
0,0
0
0,0
0
0,0

600
- 700
0
0,0
0
0,0
0
0,0

700
- 800
0
0,0
0
0,0
0
0,0

800
- 900
0
0,0
0
0,0
0
0,0

900 - 1.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

1.000 - 10.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

10.000
- 50.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

50.000 - 100.000
0
0,0
0
0,0
0
0,0

100.000 -
0
0,0
0
0,0
0
0,0

3UMMA

8
100,0
2
100,0
114
100,0

131 766

87 109
4 368 329

16 471

43 554

38 319

16 781

43 554

18 776

9 745

40 129

50 570

SOU 1997:190

79

4ABELL

Standard
Utnyttjande

Kostnader (utgifter)
Summa
Medelvärde
Median
avvikelse
Andel

Varor och material
33 420 531
15 068
4 258
80 388
67,1

Utgifter för hyrda

lokaler
27 784 062
12 527
9 504
14 899
75,5

Förbrukningsmaterial
11 601 993
5 231
1 059
11 005
59,2

Kontorsmaterial
3 121 880
1 408
359
3 258
63,2

Hyra el. leasing av

maskiner o inv.
809 373
364
-
2 407
8,6

Reparation o underhåll

på maskiner o inv.
558 347
252
-
1 480
11,4

Företagsförsäkringar
1 551 373
699
-
1 860
32,6

Frakt, transporter och

resor
13 315 015
6 003
2 538
11 988
74,6

Avskrivningar på

maskiner o inv.
4 374 797
1 972
-
7 239
37,3

Uttag från

Upphovsmannakonto
2 785 310
1 256
-
10 492
2,6

Insättning till

Upphovsmannakonto
2 424 163
1 094
-
13 872
1,2

Upphovsmannakonto

saldo
15 359 942
6 925
-
148 620
3,9

Periodiseringsfonds

avsättning
5 678 631
2 560
-
10 462
13,3

Pensionsförsäkrings-

premie i förvärvskällan
1 411 306
636
-
5 059
6,2

Ränte inkomster
310 177
140
-
1 096
8,9

Ränte utgifter
2 540 696
1 145
-
8 540
12,0

80

SOU 1997:190

4ABELL

Standard
Utnyttjande

Kostnader (utgifter)
Summa
Medelvärde
Median
avvikelse
Andel

Varor och material
14 611 567
16 092
6 138
34 396
74,9

Utgifter för hyrda

lokaler
10 734 098
11 822
7 186
16 508
71,1

Förbruknings material
4 342 720
4 783
1 395
9 119
65,1

Kontorsmaterial
1 835 806
2 022
692
4 752
71,0

Hyra el. leasing av

maskiner o inv.
293 058
322
-
2 525
5,9

Reparation o underhåll

på maskiner o inv.
461 484
508
-
1 757
19,7

Företagsförsäkringar
1 083 981
1 194
-
2 364
48,1

Frakt, transporter och

resor
4 618 512
5 086
2 283
8 851
74,2

Avskrivningar på

maskiner o inv.
2 680 487
2 952
486
6 683
55,3

Uttag från

Upphovsmannakonto
501 660
552
-
6 972
1,1

Insättning till

Upphovsmannakonto
347 454
383
-
5 388
0,8

Upphovsmannakonto

saldo
5 401 418
5 949
-
141 525
1,4

Periodiseringsfonds

avsättning
4 052 297
4 463
-
12 827
21,1

Pensionsförsäkrings-

premie i förvärvskällan
1 057 497
1 164
-
4 097
13,8

Ränte inkomster
414 321
456
-
5 096
19,5

Ränte utgifter
1 921 073
2 116
-
8 202
24,6

SOU 1997:190

81

4ABELL

Standard
Utnyttjande

Kostnader (utgifter)
Summa
Medelvärde
Median
avvikelse
Andel

Varor och material
2 009 221
12 480
5 321
19 539
67,7

Utgifter för hyrda

lokaler
2 365 523
14 693
9 612
17 726
74,5

Förbrukningsmaterial
1 028 392
6 388
2 011
12 974
64,6

Kontorsmaterial
563 037
3 497
1 310
5 539
75,2

Hyra el. leasing av

maskiner o inv.
164 222
1 020
-
5 470
9,3

Reparation o underhåll

på maskiner o inv.
41 018
255
-
688
20,5

Företagsförsäkringar
132 683
824
-
2 328
44,1

Frakt, transporter och

resor
997 126
6 193
2 500
8 362
78,3

Avskrivningar på

maskiner o inv.
826 367
5 133
825
9 696
56,5

Uttag från

Upphovsmannakonto
12 000
75
-
946
0,6

Insättning till

Upphovsmannakonto
284 532
1 767
-
12 496
2,5

Upphovsmannakonto

saldo
-
-
-
-
0,0

Periodiseringsfonds

avsättning
2 495 347
15 499
-
28 050
38,5

Pensionsförsäkrings-

premie i förvärvskällan
397 922
2 472
-
6 934
21,7

Ränte inkomster
142 862
887
-
4 877
39,1

Ränte utgifter
141 841
881
-
4 138
26,7

82

SOU 1997:190

4ABELL

Standard
Utnyttjande

Kostnader (utgifter)
Summa
Medelvärde
Median
avvikelse
Andel

Varor och material
16 492 600
43 980
18 942
87 508
78,1

Utgifter för hyrda

lokaler
6 463 051
17 235
9 836
21 010
76,8

Förbrukningsmaterial
3 108 509
8 289
1 200
18 258
61,3

Kontorsmaterial
1 050 892
2 802
1 132
5 610
81,1

Hyra el. leasing av

maskiner o inv.
871 604
2 324
-
12 431
22,7

Reparation o underhåll

på maskiner o inv.
429 788
1 146
-
2 899
36,3

Företagsförsäkringar
635 045
1 693
-
3 125
49,9

Frakt, transporter och

resor
4 069 740
10 853
3 405
27 627
77,9

Avskrivningar på

maskiner o inv.
3 696 932
9 858
5 457
13 705
72,5

Uttag från

Upphovsmannakonto
49 808
133
-
1 736
0,8

Insättning till

Upphovsmannakonto
365 487
975
-
11 798
1,3

Upphovsmannakonto

saldo
253 877
677
-
11 033
0,5

Periodiseringsfonds

avsättning
3 181 615
8 484
-
20 026
25,3

Pensionsförsäkrings-

premie i förvärvskällan
504 605
1 346
-
6 764
13,3

Ränte inkomster
131 208
350
-
1 588
36,3

Ränte utgifter
876 801
2 338
-
7 423
36,3

SOU 1997:190

83

4ABELL

Standard
Utnyttjande

Kostnader (utgifter)
Summa
Medelvärde
Median
avvikelse
Andel

Varor och material
734 166
9 789
-
32 104
26,7

Utgifter för hyrda

lokaler
501 820
6 691
4 000
10 252
68,0

Förbrukningsmaterial
501 843
6 691
1 894
11 225
68,0

Kontorsmaterial
329 386
4 392
1 842
6 672
78,7

Hyra el. leasing av

maskiner o inv.
20 250
270
-
1 768
6,7

Reparation o underhåll

på maskiner o inv.
51 646
689
-
1 688
30,7

Företagsförsäkringar
92 828
1 238
-
2 785
34,7

Frakt, transporter och

resor
559 917
7 466
3 815
9 547
66,7

Avskrivningar på

maskiner o inv.
1 062 653
14 169
9 856
15 187
80,0

Uttag från

Upphovsmannakonto
30 000
400
-
3 464
1,3

Insättning till

Upphovsmannakonto
237 252
3 163
-
14 096
6,7

Upphovsmannakonto