SOU 1997:77

3

Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut den 2 maj 1991 bemyndigade regeringen statsrådet Erik Åsbrink att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen.

En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas.

Kommittén har antagit namnet Skattelagskommittén. Kommittén avlämnade den 10 januari 1997 sitt huvudbetänkande

Inkomstskattelag (SOU 1997:2).

Kommittén får härmed överlämna slutbetänkandet Uppföljning av inkomstskattelagen (SOU 1997:77).

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i juni 1997

Bodil Hulgaard

Peter Melz
Gustaf Sandström
Barbro Ehrenberg-Sundin

/Mari Brissman
Monika Linder

4
|

Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat

Ledamot, tillika ordförande

fr.o.m.
t.o.m.

Regeringsrådet Bodil Hulgaard
1993-11-12

Finansrådet Johan Salsbäck
1991-05-22
1993-11-

11

Ledamöter

Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt
1991-05-22
1992-01-

31

Regeringsrådet Bodil Hulgaard
1991-05-22
1993-11-

11

Professorn Peter Melz
1991-05-22

Regeringsrådet Gustaf Sandström
1992-09-22

Kanslirådet Barbro Ehrenberg-Sundin
1991-05-22

Sakkunnig

Ekonomiska rådet Peder André
1991-06-25
1993-12-

31

Experter

Avdelningsdirektören Kerstin Boström
1993-01-26

Kammarrättsassessorn Anita Saldén Enérus
1995-09-11
1996-07-

31

Departementsrådet Roland Gustafsson
1991-08-20

Kanslirådet Olle Halldorf
1996-01-29

Kammarrättsassessorn

Lars Emanuelsson Korsell
1991-08-20

Kanslirådet Per Sjöblom
1991-08-20

Avdelningsdirektören Rolf Tyllström
1993-01-26

Kammarrättsassessorn Ulla Werkell
1991-08-20
1995-09-

10

Sekreterare

Kammarrättsassessorn Mari Brissman
1991-07-01

Jur. kand. Monika Linder
1992-11-01

|
SOU 1997:77
5

Innehåll

Missiv ...................................................................
3

Innehållsförteckning ................................................................
5

Förkortningar ...........................................................................
17

Författningsförslag ..................................................................
19

1
Inkomstskattelagen.......................................................
19

2
Lagen om ikraftträdande avinkomstskattelagen

(1998:000) ...................................................................
69

3
Lagen (1927:77) om försäkringsavtal ..........................
78

4
Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ............
79

5
Lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-

frågor. ............................................................................
86

6
Lagen (1955:257) om inventering av varulager för

inkomsttaxeringen.........................................................
88

7 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring ....................................................
90

8
Lagen (1962:381) om allmän försäkring ......................
93

9
Lagen (1962:382) angående införande av lagen

om allmän försäkring ....................................................
104

10
Lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt ..........................................................................
106

11
Lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

utfästelse m.m. ..............................................................
108

12
Lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m . ......................................................
110

13
Lagen (1978:401) omexportkreditstöd ........................
111

14
Lagen (1978:880) om betalningssäkring för

skatter, tullar och avgifter ............................................
112

15
Lagen (1979:84) omdelpensionsförsäkring ...............
113

6 Innehåll
SOU 1997:77
|

16
Lagen (1979:412) om kommunala indelnings-

delegerade......................................................................
114

17
Lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning

av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,

landsting och församlingar ............................................
115

18
Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) .........................
116

19
Skatteregisterlagen (1980:343) ....................................
120

20
Lagen (1981:691) om socialavgifter ............................
127

21
Lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter....................................................
132

22
Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel ................
133

23
Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel .....
134

24
Lagen (1984:947) om beskattning av utländska

forskare vid tillfälligt arbete i Sverige ..........................
135

25
Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ..............
136

26
Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ......
139

27
Utsökningsregisterlagen (1986:617) ............................
145

28
Lagen (1987:813) om homosexuella sambor ...............
146

29
Lagen (1989:1035) om särskild insamling

av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. ..............
148

30
Taxeringslagen (1990:324) ..........................................
149

31
Lagen (1990:655) omåterföring av obeskattade

reserver..........................................................................
158

32
Lagen (1990:659) om särskild löneskatt

på vissa förvärvsinkomster ...........................................
159

33
Lagen (1990:661) om avkastningsskatt

på pensionsmedel ..........................................................
163

34
Lagen (1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m..................................................
168

35
Lagen (1990:692) om upphävande av lagen

(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer ....
169

36
Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter ....
171

37
Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för

grupplivförsäkringar, m.m. ...........................................
173

38
Lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m . ....
174

39
Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta ...................................................
175

40
Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl. ...............................
179

41
Lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader ....................................................
181

42
Lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa.......................................................
183

|
SOU 1997:77
Innehåll 7

43
Lagen (1992:1352) omåterföring av allmän

investeringsreserv..........................................................
184

44
Lagen (1992:1485) om beräkning av

statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

vid 1994 och 1995 års taxeringar .................................
185

45
Lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbeten på bostadshus ..............................
186

46
Lagen (1993:737) om bostadsbidrag ............................
187

47
Lagen (1993:892) om ackord rörande

statliga fordringar ..........................................................
190

48
Lagen (1993:931) om individuellt

pensionssparande..........................................................
191

49 Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1995–1997 års taxeringar .......................................
192

50
Lagen (1993:1540) omåterföring av

skatteutjämningsreserv..................................................
194

51
Ordningslagen (1993:1617) ..........................................
196

52
Mervärdesskattelagen (1994:200) ................................
197

53
Lagen (1994:308) om bostadstillägg

till pensionärer ...............................................................
202

54
Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet ................................................
205

55
Lagen (1994:760) ominkomstskatteregler vid

ombildning avlandshypoteksinstitutionen ...................
206

56
Lagen (1994:774) om beskattning av

vinstutdelning vid 1995 års taxering ............................
207

57
Lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter ....................................................
208

58
Lagen (1994:1744) om allmännaegenavgifter ............
210

59
Lagen (1994:1776) om skatt på energi .........................
211

60 Lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 1996–1999 års taxeringar .......................................
212

61
Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ....................
213

62
Lagen (1995:575) mot skatteflykt ................................
214

63
Lagen (1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.................................................
217

64
Lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbete på bostadshus ................................
218

65 Lagen (1996:761) ominkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade regler om

aktiekapitalets storlek ...................................................
219

8 Innehåll
SOU 1997:77
|

66
Lagen (1996:810) om registrering av riksdags-

ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen .........
222

67
Lagen (1996:1030) om underhållsstöd .........................
224

68
Lagen (1996:1231) om skattereduktion förfastig-

hetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar ......
226

69
Lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt .........
227

70
Lagen (1997:000) om begränsning av skatt

i vissa fall ......................................................................
235

71
Skattebetalningslagen (1997:000) ................................
237

72
Lag om forskarskattenämnden ......................................
249

73
Kungörelsen (1928:404) angående utbetalande av

staten påförda utskylder m.m. .......................................
251

74
Kungörelsen (1935:77) angående utfärdande av

bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige ....
252

75 Kungörelsen (1950:431) med vissa föreskrifter angående taxering och debitering av skatt vid

ändring i kommunal indelning ......................................
253

76
Skogskontoförordningen (1954:144) ...........................
255

77
Förordningen (1962:521) om frivillig pensions-

försäkring hos Riksförsäkringsverket ...........................
256

78
Förordningen (1976:504) om inkomstgarantier

för konstnärer ................................................................
258

79
Förordningen (1979:824) om allmänt

investeringskonto..........................................................
259

80
Förordningen (1979:825) om upphovsmannakonto .....
260

81
Skatteregisterförordningen (1980:556) ........................
261

82
Förordningen (1980:1068) om ändrade bestämmel-

ser i fråga om räntebidrag för energisparlån .................
268

83
Förordningen (1982:805) om ersättning av

allmänna medel till vittnen, m.m..................................
269

84
Förordningen (1983:974) om statligt räntestöd

vid förbättring av bostadshus .......................................
270

85
Förordningen (1984:692) om det allmänna

företagsregistret ............................................................
271

86
Räddningstjänstförordningen (1986:1107) ..................
272

87
Förordningen (1990:320) om ömsesidig

handräckning i skatteärenden ........................................
273

88
Taxeringsförordningen (1990:1236) ............................
275

89
Förordningen (1990:1293) med instruktion för

skatteförvaltningen ........................................................
278

90
Förordningen (1991:7) om frisläpp av

investeringsreserver......................................................
279

|
SOU 1997:77
Innehåll 9

91
Förordningen (1991:1498) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering ...................
280

92
Utlandsreseförordningen (1991:1754) .........................
281

93
Förordningen (1992:1498) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering ...................
283

94
Förordningen (1993:959) med bemyndigande för

Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden

enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus ...................
284

95
Förordningen (1993:1200) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering ...................
285

96
Förordningen (1994:1120) om ersättning för

sjukgymnastik...............................................................
286

97
Förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning ...
287

98
Förordningen (1994:1904) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering ...................
288

99
Alkoholförordningen (1994:2046) ...............................
289

100
Förordningen (1995:1231) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering ...................
290

101 Förordningen (1995:1654) med bemyndigande för Riksskatteverket enligt lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar .................
291

102 Förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion .....
292

103 Förordningen (1996:805) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1996:725) om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus ...................
293

104 Förordning med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter

till inkomstskattelagen (1998:000) ...............................
294

105
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Australien ..................................................
295

106
Lagen (1983:534) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Bangladesh ....................................
296

107
Förordningen (1983:858) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Bangladesh ...........................
297

108
Lagen (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Belgien ...........................................
298

109
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Brasilien ....................................................
300

110
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Grekland ....................................................
301

10 Innehåll
SOU 1997:77
|

111
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Israel ..........................................................
302

112
Lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Italien .............................................
303

113
Förordningen (1983:857) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Italien ....................................
304

114
Lagen (1986:76) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Jamaica ..........................................
305

115
Förordningen (1986:733) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Jamaica .................................
306

116
Lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Japan ..............................................
307

117
Förordningen (1983:769) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Japan .....................................
308

118
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Jugoslavien ................................................
309

119
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Kenya .........................................................
310

120
Lag om dubbelbeskattningsavtalmellan

Sverige och Marocko ...................................................
311

121
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Nya Zeeland ..............................................
313

122
Lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Pakistan .........................................
314

123
Förordningen (1986:732) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Pakistan ................................
315

124
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Peru ............................................................
316

125
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Polen ..........................................................
317

126
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Rumänien ..................................................
318

127
Lagen (1993:1301) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Ryssland ........................................
319

128
Förordningen (1982:1227) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Sovjetunionen .......................
321

129
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Spanien ......................................................
322

130
Lagen (1983:912) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige ochSri Lanka .......................................
323

131
Förordningen (1984:809) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige ochSri Lanka ..............................
324

|
SOU 1997:77
Innehåll 11

132
Lagen (1983:898) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland .....
325

133
Förordningen (1984:932) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige samt Storbritannien och

Nordirland.....................................................................
326

134
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Tanzania ....................................................
327

135
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige ochTjeckoslavakien .........................................
328

136
Lagen (1984:246) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige samt Trinidad och Tobago ...................
329

137
Förordningen (1985:49) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago ..........
330

138
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Tunisien .....................................................
331

139 Förordningen (1986:1082) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och

Tyska Demokratiska Republiken ..................................
332

140
Lagen (1982:709) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Ungern ...........................................
333

141
Förordningen (1982:985) om dubbelbeskattnings-

avtal mellan Sverige och Ungern ..................................
334

142
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Zambia .......................................................
335

143
Lagen (1992:858) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Österrike ........................................
336

1
Utredningsarbetet..........................................................
337

1.1
Uppdatering av lagförslagen .........................................
337

1.2
Följdändringar ...............................................................
338

1.3
Dubbelbeskattningsavtal...............................................
340

2
Författningskommentar.................................................
343

2.1
Inkomstskattelagen.......................................................
343

2.2 Lagen om ikraftträdande avinkomstskattelagen

(1998:000) ...................................................................
400

2.3
Lagen (1927:77) om försäkringsavtal ..........................
407

2.4
Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ............
407

2.5 Lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxerings-

frågor .............................................................................
408

2.6 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för

inkomsttaxeringen.........................................................
408

12 Innehåll
SOU 1997:77
|

2.7 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring ....................................................
408

2.8 Lagen (1962:381) om allmän försäkring ......................
409

2.9 Lagen (1962:382) angående införande av lagen

om allmän försäkring ....................................................
410

2.10
Lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets utdebitering

av skatt ..........................................................................
410

2.11
Lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

utfästelse m.m. ..............................................................
410

2.12
Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

m.m................................................................................
411

2.13
Lagen (1978:401) omexportkreditstöd ........................
411

2.14
Lagen (1978:880) om betalningssäkring för

skatter, tullar och avgifter ............................................
411

2.15
Lagen (1979:84) omdelpensionsförsäkring .................
411

2.16
Lagen (1979:412) om kommunala indelnings-

delegerade......................................................................
412

2.17 Lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,

landsting och församlingar ............................................
412

2.18
Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) .........................
412

2.19
Skatteregisterlagen (1980:343) ....................................
413

2.20
Lagen (1981:691) om socialavgifter ............................
413

2.21
Lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter....................................................
414

2.22
Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel ................
414

2.23
Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel .....
414

2.24
Lagen (1984:947) om beskattning av utländska

forskare vid tillfälligt arbete i Sverige ..........................
414

2.25
Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ..............
414

2.26
Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ......
414

2.27
Utsökningsregisterlagen (1986:617) ............................
415

2.28
Lagen (1987:813) om homosexuella sambor ...............
415

2.29
Lagen (1989:1035) om särskild insamling

av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. ..............
415

2.30
Taxeringslagen (1990:324) ..........................................
415

2.31
Lagen (1990:655) omåterföring av obeskattade

reserver..........................................................................
418

2.32
Lagen (1990:659) om särskild löneskatt

på vissa förvärvsinkomster ...........................................
418

|
SOU 1997:77
Innehåll 13

2.33
Lagen (1990:661) om avkastningsskatt

på pensionsmedel ..........................................................
419

2.34
Lagen (1990:676) om skatt på ränta på

skogskontomedel m.m..................................................
420

2.35
Lagen (1990:692) om upphävande av lagen

(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer ....
420

2.36
Lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter ....
420

2.37
Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för

grupplivförsäkringar, m.m. ...........................................
421

2.38
Lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. .....
421

2.39
Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta ...................................................
421

2.40
Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl. ...............................
421

2.41
Lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader ....................................................
421

2.42
Lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa.......................................................
422

2.43
Lagen (1992:1352) omåterföring av allmän

investeringsreserv..........................................................
422

2.44
Lagen (1992:1485) om beräkning av

statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

vid 1994 och 1995 års taxeringar .................................
422

2.45
Lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbeten på bostadshus ..............................
422

2.46
Lagen (1993:737) om bostadsbidrag ............................
423

2.47
Lagen (1993:892) om ackord rörande

statliga fordringar ..........................................................
423

2.48
Lagen (1993:931) om individuellt

pensionssparande..........................................................
423

2.49
Lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader för

bilresor till och från arbetsplatsen

vid 1995–1997 års taxeringar .......................................
423

2.50
Lagen (1993:1540) omåterföring av

skatteutjämningsreserv..................................................
423

2.51
Ordningslagen (1993:1617) ..........................................
424

2.52
Mervärdesskattelagen (1994:200) ................................
424

2.53
Lagen (1994:308) om bostadstillägg

till pensionärer ...............................................................
424

2.54
Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet ................................................
425

2.55
Lagen (1994:760) ominkomstskatteregler vid

ombildning avlandshypoteksinstitutionen ...................
425

14 Innehåll
SOU 1997:77
|

2.56
Lagen (1994:774) om beskattning av

vinstutdelning vid 1995 års taxering ...........................
425

2.57
Lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för

riksdagens ledamöter ....................................................
425

2.58
Lagen (1994:1744) om allmännaegenavgifter ............
425

2.59
Lagen (1994:1776) om skatt på energi .........................
426

2.60
Lagen (1994:1852) om beräkning av

statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 1996–1999 års taxeringar .......................................
426

2.61
Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ....................
426

2.62
Lagen (1995:575) mot skatteflykt ................................
426

2.63
Lagen (1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.................................................
426

2.64
Lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter

för byggnadsarbete på bostadshus ................................
427

2.65 Lagen (1996:761) ominkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade regler om

aktiekapitalets storlek ...................................................
427

2.66
Lagen (1996:810) om registrering av riksdags-

ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen .........
429

2.67
Lagen (1996:1030) om underhållsstöd .........................
429

2.68
Lagen (1996:1231) om skattereduktion förfastig-

hetsskatt i vissa fall vid 1997–2001 års taxeringar ......
429

2.69
Lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt .........
429

2.70
Lagen (1997:000) om begränsning av skatt

i vissa fall ......................................................................
431

2.71
Skattebetalningslagen (1997:000) ................................
431

2.72
Lag om forskarskattenämnden ......................................
434

2.73
Kungörelsen (1928:404) angående utbetalande av

staten påförda utskylder m.m. .......................................
435

2.74
Kungörelsen (1935:77) angående utfärdande av

bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige ....
435

2.75
Kungörelsen (1950:431) med vissa föreskrifter

angående taxering och debitering av skatt vid

ändring i kommunal indelning ......................................
435

2.76
Skogskontoförordningen (1954:144) ...........................
435

2.77
Förordningen (1962:521) om frivillig pensions-

försäkring hos Riksförsäkringsverket ...........................
436

2.78
Förordningen (1976:504) om inkomstgarantier

för konstnärer ................................................................
436

2.79
Förordningen (1979:824) om allmänt

investeringskonto..........................................................
436

2.80
Förordningen (1979:825) om upphovsmannakonto .....
437

|
SOU 1997:77
Innehåll 15

2.81
Skatteregisterförordningen (1980:556) ........................
437

2.82
Förordningen (1980:1068) om ändrade bestämmel-

ser i fråga om räntebidrag för energisparlån .................
437

2.83
Förordningen (1982:805) om ersättning av

allmänna medel till vittnen, m.m..................................
437

2.84
Förordningen (1983:974) om statligt räntestöd

vid förbättring av bostadshus .......................................
437

2.85
Förordningen (1984:692) om det allmänna

företagsregistret ............................................................
438

2.86
Räddningstjänstförordningen (1986:1107) ..................
438

2.87
Förordningen (1990:320) om ömsesidig

handräckning i skatteärenden ........................................
438

2.88
Taxeringsförordningen (1990:1236) ............................
438

2.89
Förordningen (1990:1293) med instruktion för

skatteförvaltningen ........................................................
439

2.90
Förordningen (1991:7) om frisläpp av

investeringsreserver......................................................
439

2.91
Förordningen (1991:1498) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering ...................
439

2.92
Utlandsreseförordningen (1991:1754) .........................
439

2.93
Förordningen (1992:1498) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering ...................
440

2.94 Förordningen(1993:959) med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen (1993:672) om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus ...................
440

2.95
Förordningen (1993:1200) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering ...................
440

2.96
Förordningen (1994:1120) om ersättning för

sjukgymnastik...............................................................
440

2.97
Förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning ...
440

2.98
Förordningen (1994:1904) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering ...................
441

2.99
Alkoholförordningen (1994:2046) ...............................
441

2.100
Förordningen (1995:1231) om skiktgränsen för

statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering ...................
441

2.101
Förordningen (1995:1654) med bemyndigande för

Riksskatteverket enligt lagen (1995:1623) om

skattereduktion för riskkapitalinvesteringar .................
441

2.102
Förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion .....
441

16 Innehåll
SOU 1997:77
|

2.103 Förordningen (1996:805) med bemyndigande för

Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden

enligt lagen (1996:725) om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus ...................
442

2.104 Förordning med bemyndigande för

Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter

till inkomstskattelagen (1998:000) ...............................
442

2.105 Övriga författningsförslag ............................................
442

Bilaga

Paragrafregister........................................................................
445

Inkomstskattelagen.......................................................
446

Kommunalskattelagen (1928:370 .................................
481

Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ..................
506

Kungörelsen (1950:674) angående grunder för

sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga

försäkring, som avses i punkt 1 tionde stycket av

anvisningarna till 31§ kommunalskattelagen ..............
520

Kungörelsen (1951:723) angående grunder för

uppdelning av vissa försäkringar på en

pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring ................
521

Lagen (1951:763) om statliginomstskatt på

ackumulerad inkomst ....................................................
522

Lagen (1984:947) om beskattning av utländska

forskare vid tillfällig arbete i Sverige ...........................
524

Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid

beskattning....................................................................
526

Lagen (1993:1537) om expansionsmedel ....................
528

Lagen (1993:1538) omperiodiseringsfonder ...............
530

Lagen (1994:775) om beräkning avkapitalunder-

laget vid beskattning av ägare ifåmansföretag ............
531

Lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid

gränsöverskridande omstruktureringar inom EG .........
532

Lagen (1996:761) ominkomstskatteregler m.m.

med anledning av ändrad bestämmelser om

aktiekapitalets storlek ...................................................
535

Skattebetalningslagen (1997:000) ................................
536

|
SOU 1997:77
17

Förkortningar

AvL
Lagen (1996:761) ominkomstskatteregler

m.m. med anledning av ändrade bestämmelser

AU
om aktiekapitalets storlek

Arbetsmarknadsutskottet

Bet.
Betänkande

BevU/BeU
Bevillningsutskottet

CU
Civilutskottet

Ds
Departementsstencil

ErFL
Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

ExmL
Lagen (1993:1537) om expansionsmedel

FiU
Finansutskottet

FöU
Försvarsutskottet

IL
Inkomstskattelagen (1998:000)

ILP
Lagen (1998:000) om införande avinkomst-

JuU
skattelagen (1998:000)

Justitieutskottet

KapUL
Lagen (1994:775) om beräkning av kapital-

underlaget vid beskattning av ägare i fåmans-

KL
företag

Kommunalskattelagen (1928:370)

KrU
Kulturutskottet

LAU
Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott

Lrr
i näringsverksamhet

Lagrådsremiss

LSK
Lagen (1990:325) om självdeklaration och

LU
kontrolluppgifter

Lagutskottet

L2U
Andra lagutskottet

Not.
Notis

NU
Näringsutskottet

OL
Lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen

vid gränsöverskridande omstruktureringar

Prop.
inom EG

Proposition

PFL
Lagen (1993:1538) omperiodiseringsfonder

Ref.
Referat

RFL
Lagen (1993:1536) om ränteför delning vid

RSV
beskattning

Riksskatteverket

RÅ
Regeringsrättens årsbok

SAIL
Lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på

SBL
ackumulerad inkomst

Skattebetalningslagen (1997:000)

SFS
Svensk författningssamling

SfU
Socialförsäkringsutskottet

SHBL
Lagen (1992:1643) om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag i

SIL
vissa fall

Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

18 Förkortningar
SOU 1997:77
|

SkkL
Skogskontolagen (1954:142)

SkU
Skatteutskottet

SOU
Statens offentliga utredningar

SäU
Särskilda utskottet

1SäU
Första särskilda utskottet

TL
Taxeringslagen (1990:324)

TU
Trafikutskottet

UAL
Lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid

UBL
byte av bostad

Uppbördslagen (1953:272)

UmkL
Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

|
SOU 1997:77
19

Författningsförslag

1 Förslag till Inkomstskattelag

Härigenom föreskrivs följande.

AVD. I INNEHÅ LL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

Skattskyldighet

3 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen, och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 59 kap. 4 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 14 § 2–4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

20
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

4 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsinkomsten dras sådana avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter som avser beskattningsåret samt grundavdrag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Gemensamma bestämmelser

8 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 57 kap., om grundavdrag i 58 kap. och om sjöinkomstavdrag i 58 a kap.

Hänvisning till andra lagar

15 § Bestämmelser om

– förfarandet för att fastställa underlaget för skatten (taxeringen) finns i taxeringslagen (1990:324),

– skyldighet att lämna uppgifter till skattemyndigheten till ledning för taxeringen finns i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, och

– hur skatten fastställs och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:000).

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
21

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa begrepp används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

De begrepp som anges nedan behandlas i följande paragrafer: aktiebolag i 4 §

aktiv näringsverksamhet i 23 § andelshus i 16 § bankaktiebolag i 4 §

barn i 22 § basbelopp i 25 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 14 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsår i 1 kap. 12–14 §§ byggnadsinventarier i 19 kap. 18–20 §§ delägarrätt i 46 kap. 2 §

dödsbo i 3 § och 4 kap. egenavgifter i 24 §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 1 § fast driftställe i 27 §

fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 §

fordringsrätt i 46 kap. 3 och 4 §§ fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§ fåmansföretag i 51 kap. 2 och 3 §§ fåmanshandelsbolag i 51 kap. 4 § företagsledare i 51 kap. 5 § försäkringsaktiebolag i 4 § förvaltningsföretag i 34 kap. 13 § gift i 20 §

handelsbolag i 3 § samt 5 kap. 1 § hyreshusenhet i 15 § industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 § investmentföretag i 38 kap. 14 § juridisk person i 3 § kapitalförsäkring i 53 kap. 2 § kapitaltillgång i 22 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 40 kap.

22
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

1–3 §§

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 22 kap. 3–5 §

koncern i 5 §

kooperativ förening i 38 kap. 18 § lantbruksenhet i 15 § livförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § make i 20 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§ näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 §

närstående i 51 kap. 6 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3 § obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § option i 42 kap. 10 §

passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 6 § pensionsförsäkring i 53 kap. 2 § pensionssparkonto i 53 kap. 19 § privatbostad i 8–12 §§ privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsföretag i 17 § privatbostadsrätt i 18 §

sambo i 21 §

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 8 §

sjöinkomst i 58 a kap. 3 och 4 §§ skadeförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § skattemässigt restvärde i 18 kap. 8 § skattemässigt värde i 29 §

småhus i 15 § småhusenhet i 15 § statslåneränta i 26 §

svensk fordringsrätt i 46 kap. 3 § svensk koncern i 5 §

Sverige i 28 § taxeringsår i 1 kap. 11 § termin i 42 kap. 9 §

utländsk fordringsrätt i 46 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 7 § utländskt bolag i 6 kap. 8 och 9 §§ uttagsbeskattning i 15 kap. 2 § återföring i 30 §.

|
SOU 1997:77

Författningsförslag
23

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

1. Den som är bosatt i Sverige.

2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.

3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana personer som enligt 14 § 2–4 är begränsat skattskyldiga.

3 a § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst är bosatt utomlands är också obegränsat skattskyldig.

Vad som sägs i första stycket gäller också en sådan persons make och barn under 18 år, om de bor hos denne och är svenska medborgare.

3 b § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är också obegränsat skattskyldig om

– artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas på honom,

– han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig i Sverige, och

– han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst är bosatt

i en annan stat inom Europeiska unionen.

Vad som sägs i första stycket gäller också en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

24
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

En sådan person som avses i första eller andra stycket skall vid tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal mellan den stat där personen är bosatt och Sverige anses ha hemvist i Sverige.

3 c § I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet skall tillämpas på, skall anses bosatta.

7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra juridiska personer

Vissa andra skattebefriade juridiska personer

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst från innehav av fastigheter:

– Aktiebolaget Tipstjänst,

– Aktiebolaget Trav och Galopp,

– Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,

– Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,

– Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,

– Dag Hammarskjölds minnesfond,

– Fonden för industriellt samarbete med u-länder,

– Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,

– Handelsprocedurrådet,

– Industri- och nyföretagarfonden,

– Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,

– Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö,

– Nobelstiftelsen,

– Norrlandsfonden,

– Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
25

– SIS – Standardiseringen i Sverige, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,

– Stiftelsen Industricentra,

– Stiftelsen industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland,

– Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling,

– Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin

– PROTEKO,

– Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund,

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

– Stiftelsen Sveriges Nationaldag,

– Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,

– Stiftelsen UV-huset,

– Stiftelsen Ö V-huset,

– Svenska bibelsällskapets bibelfond,

– Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,

– Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,

– Svenska Penningspel Aktiebolag,

– Svenska skeppshypotekskassan,

– Svenska UNICEF-kommittén,

– Sveriges exportråd, och

– TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne.

AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Stipendier m.m.

5 § Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbildning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Med stipendium avses inte periodiska utbetal-

26
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

ningar. Marie Curie-stipendier som avses i 11 kap. 38 a § är dock aldrig skattefria.

Bidrag från Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond är alltid skattefria om de betalas ut för mottagarens utbildning och för att fullfölja stiftelsens ändamål.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte skall tas upp som intäkt finns i 11 kap. 39 §.

Räntor

6 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

– 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

– 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

– 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

– 33 § tullagen (1994:1550), och

– 19 kap. 2 och 12–14 §§ skattebetalningslagen (1997:000).

6 a § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är skattefria.

Ersättningar vid sakskador

25 a § Ersättningar vid förlust eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckas är skattefria, om de lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Ersättningar vid självförvaltning

31 a § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
27

hyresavdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala kostnaden för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresavdrag med samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning i fråga om avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte skall dras av

Räntor

10 § Följande räntor och avgifter skall inte dras av:

– räntor enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349),

– avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag, och

– räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållstöd.

11 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser skall inte dras av:

– 52, 52 a och 55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

– 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

– 60 § fordonsskattelagen (1988:327),

– 31 § tullagen (1995:1550), och

– 19 kap. 2 och 4–9 §§ skattebetalningslagen (1997:000). Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:000) om dröjsmål-

savgift skall inte dras av.

Företagsbot och sanktionsavgifter

12 § Följande skall inte dras av:

– företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken,

– straffavgifter enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken,

– överlastavgifter enligt lagen (1972:435) om överlastavgift,

– avgifter enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor,

28
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

– avgifter enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen (1975:1385),

– avgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

– avgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160),

– överförbrukningsavgifter enligt ransoneringslagen (1978:268),

– vattenföroreningsavgifter enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg,

– avgifter enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673),

– kontrollavgifter enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering,

– lagringsavgifter enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet,

– avgifter enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10),

– avgifter enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529),

– avgifter enligt 21 § insiderlagen (1990:1342), och

– avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Arbetsgivaransvar

13 § Skatteavdrag som en arbetsgivare är betalningsskyldig för enligt skattebetalningslagen (1997:000) skall inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄ NST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Beskattningstidpunkten

Intäkter

9 § Intäkter skall tas upp det beskattningsår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del, till exempel i form av bostads- eller kostförmån.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
29

10 a § Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall hänföras till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.

11 a § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten finns för

– avskattning av pensionsförsäkring i 53 kap. 18 §, och

– avskattning av pensionssparkonto i 53 kap. 30 §.

Kostnader

13 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:000) skall dras av det beskattningsår då skatten debiteras.

11 kap. Intäkter i tjänst

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

3 a § Förmån av fri resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa skall inte tas upp som intäkt hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget går i närfart. Vad som avses med närfart framgår av 58 a kap. 6 §.

Förmån av dator

4 a § Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall inte tas upp som intäkt. Detta gäller dock bara om förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

30
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Studiestöd

29 § Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp som intäkt:

1. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),

2. sådant utbildningsbidrag för doktorander som avses i 4 kap. 3 § studiestödslagen,

3. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

4. särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildningslagen (1984:1118), och

5. särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) enligt 13 kap. skollagen (1985:1100).

Arbetslöshetsbidrag

30 § Följande bidrag i samband med arbetslöshet skall tas upp som intäkt:

1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och

2. statsbidrag som motsvarar dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning och som lämnas till den som startar egen näringsverksamhet för att han skall kunna försörja sig under inledningsskedet av verksamheten.

Detta gäller också dagpenning som betalas ut enligt bestämmelser som meddelats av regeringen eller av statlig myndighet till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och till andra som är likställda med dem i fråga om rätt till sådan dagpenning.

Utländska pensionsförsäkringar

36 a § Pension från en sådan försäkring som enligt 53 kap. 4 a § anses som pensionsförsäkring skall inte tas upp som intäkt till den del den skattskyldige visar

– att premier som han betalat för försäkringen inte fått dras av, eller

– att han förmånsbeskattats för försäkringen utan att ett motsvarande avdrag fått göras.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 54 kap. 3–12 och 16 §§.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
31

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands.

Marie Curie-stipendier

38 a § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp som intäkt.

12 kap. Avdrag i tjänst

Inskränkningar i avdragsrätten

Skattskyldiga med sjöinkomst

3 a § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 5–23 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de fullgör sitt arbete.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

4 § Kostnader för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga kostnader för drivmedel som är förenade med resorna, skall kostnader för dieselolja dras av med 50 öre för varje körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre för varje körd kilometer.

32
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Ö kade levnadskostnader vid tjänsteresor

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Tjänsteställe är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses som tjänsteställe i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.

Om arbetet på varje plats pågår en begränsad tid enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

För reservofficerare anses bostaden som tjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd.

Hemresor

23 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall kostnader för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara för kostnader för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.

Avdraget skall beräknas efter kostnaden för det billigaste färdsättet. Skäliga kostnader för flygresa och inte oskäliga kostnader för tågresa skall dock alltid dras av.

Om det saknas godtagbara kommunikationer, skall kostnader för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 26 och 28 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som hans sambo eller en närstående till honom men inte han själv är skattskyldig för.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
33

Arbetsresor

26 § Kostnader för arbetsresor med egen bil skall dras av bara om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Kostnader för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall kostnaderna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag skall göras med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. I fråga om resor som gjorts med en förmånsbil finns särskilda bestämmelser i 28 §.

Kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.

28 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall i stället för vad som anges i 26 § tredje stycket kostnader för dieselolja dras av med 50 öre per körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som hans sambo eller en närstående till honom men inte han själv är skattskyldig för.

Avgifter till arbetslöshetskassa m.m.

33 § Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Kan avdrag komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där intäkterna är störst.

Avdrag skall göras även för avgifter till utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgifter enligt en utländsk stats system för förmåner vid arbetslöshet, om intäkt av arbete i det landet skall tas upp som intäkt av tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av enligt 57 kap. 6 §. Avdrag skall göras bara av dem som är obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret skall avdrag göras för avgifter som avser den tiden.

34
Författningsförslag

SOU 1997:77
|

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄ RINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet

Enskilda näringsidkare

Vissa tillgångar och skulder

8 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 49 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de

är

– lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,

– inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,

– banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten,

– andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten, eller

– fordringar som medlemmar i koopera föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

16 kap. Avdrag i näringsverksamhet

Representation

3 § Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande, eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
35

får inte överstiga vad som kan anses skäligt. I fråga om utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Fusionskostnader

7 a § Kostnader som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion, till exempel för rådgivning, prospekt och annonsering, skall dras av. Detta gäller vid sådana fusioner som avses i 35 kap. 1 § första stycket samt andra fusioner enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Organisationskostnader

7 b § Kostnader som ett aktiebolag har i samband med förändring av aktiekapitalet eller för förvaltning av bolagets kapital, till exempel för rådgivning, prospekt och annonsering, samt kostnader för utbetalning av utdelning skall dras av. Detsamma gäller en ekonomisk förenings kostnader i samband med ökning av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt för förvaltning av insatserna.

Mervärdesskatt

16 § Avdrag skall inte göras för sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag.

Avdrag skall göras för mervärdeskatt, om skatten avser

– utgående skatt som i strid med 15 kap. 11 § har tagits upp som intäkt och som har betalas in till staten, eller

– skatt som återförs enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen och som betalas in till staten på det sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket 2 nämnda lag.

Om mervärdesskatt som har dragits av enligt andra stycket sätts ned, skall motsvarande del av avdraget återföras.

36
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
37

Förluster av kontanta medel

19 a § Förluster av kontanta medel genom brott skall dras av bara om den skattskyldige visar att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i verksamheten, om det inte finns särskilda skäl.

Bilkostnader

26 § Kostnader för resor med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga kostnader för drivmedel som är förenade med resorna, skall kostnader för dieselolja dras av med 50 öre för varje körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre för varje körd kilometer.

Avgifter till arbetslöshetskassa

32 § I fråga om avgifter till arbetslöshetskassa tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 33 § första stycket.

22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i näringsverksamhet

Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag

6 § Kapitalförluster skall inte dras av när en juridisk person avyttrar tillgångar till en annan juridisk person och de juridiska personerna är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning.

38
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst av tillgångarna, gäller första stycket bara om tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren.

Om en kapitalförlust inte skall dras av, skall avdrag för förbättrande reparationer och underhåll inte återföras enligt 23 kap. Vad som avses med förbättrande reparationer och underhåll framgår av 23 kap. 2 § andra stycket och 10 § andra stycket.

7 § Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst av tillgångarna, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning. Vidare skall 8–10 §§ tillämpas.

Avyttringar med kapitalvinst av delägarrätter till närstående företag

11 § Kapitalvinster skall inte tas upp som intäkt när en juridisk person avyttrar näringsbetingade aktier eller andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag, svenska ekonomiska föreningar eller utländska juridiska personer (det avyttrade företaget) till en svensk juridisk person inom samma svenska koncern.

Första stycket gäller bara om

1. moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag,

2. överlåtaren inte samtidigt ingår i en svensk koncern som förvärvaren inte ingår i,

3. tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren,

4. förvärvaren är skattskyldig för en kapitalvinst vid avyttring av tillgångarna, och

5. en kapitalvinst vid förvärvarens avyttring av tillgångarna inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.

Vid tillämpning av andra stycket 2 beaktas inte sådana koncerner som är en del av den koncern som avses i första stycket.

14 § Riksskatteverket får medge att en kapitalvinst inte skall tas upp som intäkt när ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag äger samtliga aktier i ett utländskt bolag och avyttrar dessa till

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
39

ett annat utländskt bolag. Vad som sägs om aktier i denna paragraf gäller också i fråga om andra andelar.

Första stycket gäller bara om

– det överlåtande företaget äger samtliga aktier i det förvärvande bolaget,

– det förvärvande bolaget inte har inkomst från ett fast driftställe i Sverige,

– det avyttrade bolaget är hemmahörande i samma land som det förvärvande bolaget, och

– det avyttrade bolaget inte, direkt eller indirekt, äger aktier med en röst- eller kapitalandel som överstiger 25 procent i ett bolag som är hemmahörande i något annat land.

Riksskatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

26 kap. Näringsbidrag

Näringsbidrag

2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 15, 16 och 19 §§ och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

27 kap. Periodiseringsfonder

Beloppsgränser

5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.

40
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.

Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses överskottet eller underskottet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond

ökat med

– avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 §, och

– avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., minskat med

– sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 13 §,

– återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 §, och

– återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap.

30 kap. Expansionsfonder

Beloppsgränser

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

6 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång

ökat med

– underskott av näringsverksamheten till den del avdrag för underskottet inte görs enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,

– en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 14 § första stycket,

och

– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 6 a–6 c §§, minskat med

– sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs

i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Bestämmelserna i 31 kap. 9–14 §§ om vilka tillgångar och skulder

som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
41

samt om övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

6 a § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet understiger 72 procent av summan av förvärvarens expansionsfond och den övertagna expansionsfonden. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond skall beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. Detta stycke gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

6 b § Den särskilda posten uppgår till samma belopp som den särskilda posten för räntefördelning, beräknad enligt 31 kap. 14 b §.

6 c § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med högst ett så stort belopp att kapitalunderlaget motsvarar 72 procent av den sammanlagda expansionsfonden som avses i 6 a §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år motsvarar minst 72 procent av expansionsfonden, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

9 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsvärde för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid beskattningsårets utgång

ökat med

1. en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 17 § första stycket, minskat med

2. 28 procent av expansionsfonden,

3. sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, och

4. lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.

42
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond i stället andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång justerat med posterna 1, 3 och 4 i första stycket.

Bestämmelsen om övergångsposten i 31 kap. 17 § skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

I vilka fall fonderna får övertas

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

14 § En expansionsfond får övertas om

– samtliga realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han övertar expansionsfonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

Expansionsfonden får dock inte övertas till den del den överstiger 138,89 procent av värdet av realtillgångarna i näringsverksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökat med en tredjedel. Värdet av realtillgångarna skall beräknas på det sätt som anges i 31 kap. 12 § första stycket 1–4 och 7 samt 13 §.

Om expansionsfonden övertas, anses den som övertar fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

31 kap. Räntefördelning

Hur räntefördelning görs

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
43

Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.

Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.

Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–17 §§.

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökat med

– underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,

– kvarstående sparat fördelningsbelopp,

– en sådan övergångspost som avses i 14 §, och

– en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 14 a–14 c §§,

minskat med

– 72 procent av expansionsfonden enligt 30 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och

– sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

– statlig inkomstskatt,

– statlig förmögenhetsskatt,

– kommunal inkomstskatt,

– expansionsfondsskatt,

– egenavgifter,

– avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

44
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

– särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

– statlig fastighetsskatt,

– mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:000),

– avgift enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och

– skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

14 § Med övergångsposten avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten då, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering.

Ö vergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som gällde då, om beskattningsåret omfattade längre eller kortare tid än tolv månader. Om en fastighet som är kapitaltillgång vid den taxeringen togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 12 § första stycket 4 eller 13 §, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, övertar förvärvaren övergångsposten.

14 a § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

14 b § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket 4 eller 13 § och ökad med 72 procent av övertagen expansionsfond. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, skall posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
45

eller efter förvärvet tillskjutit kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, skall posten minskas i motsvarande mån.

14 c § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

Handelsbolagsdelägare

16 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en delägare i ett svenskt handelsbolag avses det justerade anskaffningsvärdet för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång

ökat med

– kvarstående sparat fördelningsbelopp, och

– en sådan övergångspost som avses i 17 §, minskat med

– sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, och

– lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.

Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses för andel som är lagertillgång i stället det skattemässiga värdet justerat med posterna i första stycket.

34 kap. Räntor och utdelningar i näringsverksamhet

46
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Skattefria utdelningar

11 § Med utdelning avses i 12–18 §§ inte sådan utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen skall dra av enligt 38 kap. 19 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 12–21 §§ anses som en utländsk juridisk person som är hemmahörande i den utländska staten.

35 kap. Svenska fusioner

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om fusioner finns också i fråga om

– kostnader i samband med fusion i 16 kap. 7 a §,

– periodiseringsfonder i 27 kap. 7, 8 och 14 §§,

– ersättningsfonder i 28 kap. 20 och 23 §§, och

– underskott i 39 kap. 14–20 §§.

38 kap. Beräkning av överskott och underskott för vissa juridiska personer

Investmentföretag och värdepappersfonder

17 § Om ett företag upphör att vara investmentföretag, skall 40 procent av värdet på företagets delägarrätter vid ingången av beskattningsåret tas upp som intäkt. Om värdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, skall intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.

I stället för vad som sägs i första stycket får företaget som intäkt ta upp summan av kapitalvinster på delägarrätter minskat med summan

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
47

av motsvarande kapitalförluster som företaget haft under den tid som det har varit investmentföretag, dock tidigast från och med ingången av år 1991.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om företaget upplöses genom likvidation.

Kooperativa föreningar

19 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar skall dras av.

Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 41 kap. 14 § inte skall tas upp som intäkt hos dem och det inte är fråga om bara enstaka medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret minskad med två procentenheter och multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen.

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Intäkter och avdrag i kapital

1 § Ränteinkomster, utdelningar, intäkter vid uthyrning av privatbostäder och alla andra intäkter på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 41 a kap.

Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter, andra ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 55 kap. Begränsat skattskyldiga skall dock inte dra av ränteutgifter som inte är kostnader för att förvärva eller bibehålla intäkter.

48
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Vissa utdelningar och utskiftningar

Utdelning av aktier i dotterbolag

16 § Utdelningar från svenska aktiebolag i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag skall inte tas upp som intäkt, om

1. utdelningen lämnas i förhållande till antalet innehavda aktier,

2. aktier i det utdelande bolaget är inregistrerade vid en svensk börs,

3. det utdelande bolaget vid utdelningstillfället, direkt eller indirekt, äger samtliga aktier i det andra bolaget och har gjort det sedan det föregående beskattningsårets ingång eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag,

4. samtliga aktier i det andra bolaget delas ut, och

5. den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget är av inte obetydlig omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget.

Förutsättningarna i första stycket 2 och 5 gäller inte i fråga om utdelning från bankaktiebolag. Förutsättningen i första stycket 5 gäller inte heller i fråga om utdelning från ett kreditmarknadsbolag som är moderbolag i en koncern där det ingår ett bankaktiebolag.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

41 a kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade företag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om i vilken utsträckning utdelningar och kapitalvinster på aktier och andelar inte skall tas upp som intäkt.

Bestämmelserna gäller utdelningar och kapitalvinster på

– aktier i svenska aktiebolag,

– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa,

och

– aktier i utländska juridiska personer om inkomstbeskattningen av den juridiska personen inte är väsentligt lindrigare än inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster.

Vad som sägs om aktier i detta kapitel gäller också i fråga om andra andelar.

2 § Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
49

1. företaget är marknadsnoterat,

2. företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom ett dotterföretag, ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,

3. företaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser, direkt eller genom ett annat förvaltningsföretag, ägt någon aktie i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person, eller

4. företaget är ett privatbostadsföretag.

Ett företag anses marknadsnoterat om någon aktie i företaget är marknadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.

Utdelning

3 § Utdelning skall tas upp som intäkt bara till den del den överstiger lättnadsbeloppet. Lättnadsbeloppet är summan av

1. underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 65 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och

2. sparat lättnadsutrymme.

4 § Underlaget för lättnadsbelopp är summan av

1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktien hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,

2. sparat lättnadsutrymme, och

3. lönesummetillägg enligt 11 §.

I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om att omkostnadsbeloppet för aktierna i vissa fall beräknas efter uppräkning eller på grundval av ett kapitalunderlag.

I fråga om kvalificerade aktier som avses i 52 kap. 3 § tillämpas också de begränsningar som följer av 11 och 12 §§.

5 § När en aktie förvärvas är förvärvarens lättnadsbelopp för det beskattningsåret noll, om utdelning har lämnats tidigare samma år.

50
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Sparat lättnadsutrymme

6 § Om utdelningen understiger lättnadsbeloppet, skall mellanskillnaden (sparat lättnadsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår.

Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela lättnadsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare. Detta gäller dock bara om förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda. Vad som sägs där om räkenskapsår som beslutet om utdelningen avser skall i stället gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

7 § Om en aktie övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall förvärvaren överta den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme.

Kapitalvinst

8 § Av en kapitalvinst på aktier skall bara ett belopp som överstiger summan av beskattningsårets återstående lättnadsbelopp och det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.

Tioårsperioden efter en marknadsnotering

9 § Om ett företag marknadsnoteras tillämpas 1–8 §§, utom 2 § första stycket 1, på utdelning och kapitalvinst på aktier i företaget till och med det tionde kalenderåret efter det år det noterades. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skall läggas till anskaffningsvärdet för aktien.

Första stycket gäller bara

1. aktier som getts ut före tidpunkten för noteringen eller den tidigare tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på något annat sätt riktat en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier i företaget och som inte efter denna tidpunkt har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, och

2. aktier som förvärvats med stöd av aktier som avses i 1 och inte efter förvärvet har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt.

10 § Bestämmelserna i 9 § första stycket gäller inte i fråga om aktier i

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
51

1. investmentföretag,

2. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit marknadsnoterade, eller

3. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit dotterföretag till ett marknadsnoterat företag.

Lönesummetillägg

11 § I underlaget för gränsbeloppet skall ett löneunderlag enligt 14–16 §§ räknas in (lönesummetillägg). För aktieägare som avses i 12 § får tillägget inte överstiga vad som anges i 13 §.

12 § Om aktieägaren året före beskattningsåret varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i dess dotterföretag, skall lönesummetillägg göras bara om aktieägaren för nämnda år har fått ersättning från företagen som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

– 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen samma år till en arbetstagare, och

– tio basbelopp för året före beskattningsåret.

13 § För en aktieägare som avses i 12 § får lönesummetillägget inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret fått från företagen och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Begränsningen gäller för aktieägarens sammanlagda innehav av aktier i företaget.

14 § Löneunderlaget skall beräknas på grundval av ersättning som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.

Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, skall så stor del av ersättningen medräknas som motsvarar moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

52
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

15 § Vid beräkningen av löneunderlaget skall följande ersättningar inte medräknas:

1. ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader,

2. ersättningar till arbetstagare som har en delägarätt som getts ut av företaget eller av ett annat företag inom samma svenska koncern om detta kapitel skall tillämpas på utdelning, ränta eller kapitalvinst på rätten.

16 § Löneunderlaget är den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger tio basbelopp. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på antalet aktier i företaget.

Aktier förvärvade före år 1990

17 § För aktier som har förvärvats före år 1990 skall vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § anskaffningsutgifterna räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 18 §.

Aktier förvärvade före år 1992

18 § För aktier som har förvärvats före år 1992 får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § som anskaffningsutgift tas upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 19–27 §§ fördelat med lika belopp på aktierna i företaget. Som förutsättning gäller att denna beräkning används för samtliga de aktier i företaget som aktieägaren förvärvat före år 1992. I sådant fall skall hänsyn inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 19 §.

Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om utländska juridiska personer.

Beräkning av kapitalunderlaget

19 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
53

vilket taxering skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget i stället motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.

20 § Som skuld räknas 28 procent av

1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,

2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskattningsårets utgång inte hade återförts, och

3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.

Som skuld räknas också skuldreserveringar till den del avdrag gjordes vid beskattningen.

21 § Aktier och andelar i andra svenska dotterföretag än handelsbolag skall tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets andel av aktierna eller andelarna i dotterföretaget.

22 § Vid värdering av andra tillgångar än som avses i 21 § skall

1. fastigheter som var lagertillgångar tas upp till det skattemässiga värdet, minskat med värdeminskningsavdrag som hade gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna,

2. andra lagertillgångar än fastigheter samt pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar tas upp till det skattemässiga värdet,

3. inventarier tas upp till det skattemässiga restvärdet,

4. fastigheter som var kapitaltillgångar tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnader och markanläggningar, ökat med förbättringskostnader och minskat med gjorda värdeminskningsavdrag,

5. delägarrätter som var kapitaltillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring,

6. fordringar i utländsk valuta tas upp till det värde som gällde vid beskattningen,

7. andelar i handelsbolag tas upp till det justerade anskaffningsvärdet enligt 47 kap., och

8. andra tillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring. Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också i fråga om

liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.

54
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

23 § Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som hade förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges i andra stycket.

Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara en viss del av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag och liknande avdrag vid 1982–1991 års taxeringar, om avdragen per år uppgått till minst 10 procent av nämnda del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är för

1. småhusenheter 70 procent,

2. hyreshusenheter 60 procent,

3. industrienheter 75 procent, och

4. lantbruksenheter 100 procent.

Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsvärdet enligt andra stycket, skall detta värde justeras i skälig mån.

Justering av kapitalunderlaget

24 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid 1995–2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 20 § första stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i 20 § första stycket 1, skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av mellanskillnaden.

25 § Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.

26 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 25 § skall minska kapitalunderlaget till den del det utdelade beloppet överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning, eller i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
55

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

27 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra utbetalningar som avses i 26 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget på

1. utdelningar som sker efter den utbetalning som medfört justeringen, och

2. kapitalvinster som uppkommer efter denna utbetalning.

AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖ RLUSTER

42 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster

Ersättningar i form av livränta

Ersättningen vid kapitalvinstberäkningen

30 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, räknas som ersättning det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Ä r livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.

Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att

1. livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller

56
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

2. livräntan skall utgå livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.

Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebeloppet tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre.

46 kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt fordringsrätter

Ersättning i form av nyemitterade aktier

17 § Avyttras aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag mot ersättning som består av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt kontant ersättning som motsvarar högst tio procent av de nyemitterade aktiernas nominella värde, skall den kontanta ersättningen tas upp som kapitalvinst. Detta gäller också vid avyttring av andelar i ekonomiska föreningar. Som anskaffningsvärde för de mottagna aktierna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

I fråga om internationella aktiebyten som avses i 20 § gäller vad som sägs i första stycket bara om den skattskyldige begär det.

17 a § Bestämmelserna i 17 § tillämpas bara i fråga om personer som är obegränsat skattskyldiga vid utgången av det beskattningsår då avyttringen sker. De tillämpas dock inte i fråga om personer som efter utflyttning från Sverige är obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 3 på grund av väsentlig anknytning hit.

Bestämmelserna i 17 § tillämpas inte heller i fråga om sådana avyttringar till närstående företag som avses i 22 kap. 6 och 11 §§.

Har avyttringen gjorts av en juridisk person, gäller utöver villkoren i 17 §, att aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i detta bolag. Om det finns särskilda skäl, får regeringen medge undantag från villkoren i första meningen i ett enskilt fall.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
57

Internationella aktiebyten

20 § Vid internationella aktiebyten tillämpas bestämmelserna i 21–27 §§, om det uppkommer en kapitalvinst som överstiger mottagen kontant ersättning. Vad som sägs om aktier gäller också i fråga om andra andelar.

Om den skattskyldige begär det, tillämpas i stället bestämmelserna i 17–19 §§.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

29 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av, till den del den inte skall dras av enligt 30–32 a §§.

Att kapitalförluster i vissa fall inte skall dras av följer av 6 §.

32 a § Kapitalförluster på sådana aktier och andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar.

Inkomstslaget näringsverksamhet

35 § I fråga om kapitalförluster i svenska handelsbolag tillämpas 29–32 a §§.

Kapitalförluster på sådana tillgångar och förpliktelser vars innehav betingats av verksamhet som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.

58
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

AVD. VIII FÅ MANSFÖ RETAG OCH

FÅ MANSHANDELSBOLAG

51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Definitioner

Fåmansföretag

3 § Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs och privatbostadsföretag anses inte som fåmansföretag.

52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag

Definitioner

3 § Med kvalificerad aktie avses aktie i ett fåmansföretag under förutsättning att

1. aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningåren har ägt aktier i ett annat fåmansföretag och aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta företag.

Dör ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos dödsboet, om den döde, någon närstående till honom eller någon delägare i dödsboet varit verksam på det sätt som anges i första stycket.

4 § Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag gäller vid tillämpningen av detta kapitel, utöver vad som sägs i 51 kap. 2 och 3 §§, följande.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
59

Utländska juridiska personer likställs med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Detta gäller dock inte dödsbo efter den som inte var obegränsat skattskyldig vid dödsfallet.

Sådana ägare som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i företaget i betydande omfattning anses som en person.

Som ägare anses den som direkt eller indirekt eller på liknande sätt innehar aktier eller andelar i företaget.

5 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under längst fem beskattningsår därefter. Detta gäller dock bara om aktieägaren eller någon närstående till denne

1. ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag och aktien då var kvalificerad, eller

2. har förvärvat aktien med stöd av en sådan aktie som avses i 1.

Undantag på grund av utomstående delägare

6 § Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall 2 § inte tillämpas, om det inte finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Med företag avses här det företag där aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.

Ett företag anses ägt av utomstående till den del det varken direkt eller indirekt ägs av fysiska personer som äger kvalificerade aktier i företaget eller i ett annat fåmansföretag som avses i 3 §.

Utdelning

7 § Utdelning på kvalificerade aktier skall tas upp som intäkt av tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet är summan av

1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med fem procentenheter, och

2. sparat utdelningsutrymme.

I fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan dock ökas med en procentenhet.

60
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Om lättnadsbeloppet enligt 41 a kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med mellanskillnaden.

8 § Underlaget för gränsbelopp är summan av

1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktien hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen,

2. sparat utdelningsutrymme, och

3. lönesummetillägg enligt 41 a kap. 11 §.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 41 a kap. 17 § och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 §. Detta gäller dock inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar. Bestämmelserna om lönesummetillägg tillämpas inte heller i fråga om sådana andra delägarrätter.

9 § När en aktie förvärvas från en närstående är förvärvarens gränsbelopp för det beskattningsåret noll, om utdelning har lämnats tidigare samma år.

Kapitalvinst

12 § Av en kapitalvinst på kvalificerade aktier skall 50 procent av den del som överstiger summan av beskattningsårets återstående gränsbelopp och det sparade utdelningsutrymmet tas upp som intäkt av tjänst.

Vid beräkningen enligt första stycket av omkostnadsbeloppet för aktierna tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 41 a kap. 17 § och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 §. Detta gäller dock inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar.

En kapitalvinst skall inte tas upp som intäkt av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren som intäkt av tjänst sammanlagt tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 basbelopp för avyttringsåret.

Om sparat lättnadsutrymme enligt 41 a kap. 6 § överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i första stycket på kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden.

Skatteberäkning inom familjen

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
61

13 § Om aktieägarens make eller, om aktieägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, hans förälder är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som avses i 3 § och om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel skall tas upp som intäkt av tjänst (tjänsteintäkten), understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst gäller följande. Skatten på tjänsteintäkten skall beräknas enligt 59 kap. 6 § som om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

Pensionsförsäkring m.m.

Pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring

4 § En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige och som medför skattskyldighet enligt denna lag eller enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

4 a § En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efterlevandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring, om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna.

Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premierna under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.

Om det i annat fall finns särskilda skäl, får skattemyndigheten medge att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, skall anses som en

62
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

pensionsförsäkring. Har ett sådant medgivande lämnats, kan försäkringen inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.

Ö verklagande

31 § Skattemyndighetens beslut enligt 4 a, 8, 9, 17, 22 eller 29 § får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

54 kap. Pensionsparavdrag

Beräkning av pensionssparavdrag

Avdragsgrundande inkomster

4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses

1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före

– pensionssparavdraget,

– avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och

– avdrag för avsättning för egenavgifter, och

2. överskott av tjänst minskat med sådana utdelningar, kapitalvinster och förmåner m.m. i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som enligt 47, 51 eller 52 kap. skall tas upp som intäkt av tjänst.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 basbelopp med tillägg enligt andra–tredje styckena.

I fråga om annan avdragsgrundande inkomst av tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 basbelopp.

I fråga om avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget dock, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som han har sådant bestämmande inflytande i som avses i 25 kap. 10 §,

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
63

– högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och

– högst 25 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

I fråga om avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget

– 25 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och

– 20 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte 40 basbelopp.

AVD. X Ö VRIGA GEMENSAMMA BESTÄ MMELSER

56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar

2 § Särskilda bestämmelser finns om

– förmån av kost (kostförmån) i 3 §,

– förmån av bil (bilförmån) i 4–6 a §§,

– förmån av resor (reseförmån) med inskränkande villkor i 7–9 §§,

– förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan (ränteförmån) i 10–12 §§,

– förmån av fritt logi på fartyg i 12 a §, och

– justering av förmånsvärdet i 13–15 §§.

Bilförmån

4 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för ett kalenderår beräknas till summan av

– 0,3 basbelopp,

– ett ränterelaterat belopp, och

– ett prisrelaterat belopp.

Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerad med nybilspriset för årsmodellen.

Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till 9 procent av nybilspriset för årsmodellen, om detta uppgår till högst 7,5 basbelopp. Om nybilspriset för årsmodellen är högre, skall det prisrelaterade beloppet

64
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

beräknas till summan av 9 procent av 7,5 basbelopp och 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 basbelopp.

4 a § I fråga om en bil av en årsmodell som är sex år eller äldre, skall nybilspriset anses vara det högsta av

– det verkliga nybilspriset plus anskaffningskostnaden för extrautrustning enligt 4 b §, och

– fyra basbelopp.

4 b § Vid beräkning av förmånsvärdet skall anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning läggas till det angivna nybilspriset.

Med nybilspris för årsmodellen avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för årsmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny.

5 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av 4 och 4 a §§.

I fråga om en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, skall värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen.

6 a § Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel för förmånsbilen, skall denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Marknadsvärdet antas motsvara värdet för den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige är skattskyldig för bilförmånen, om han inte gör sannolikt att marknadsvärdet är något annat.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
65

Fritt logi på fartyg

12 a § Förmån av fritt logi ombord på fartyg skall för arbetstagare som har sjöinkomst värderas till noll.

Justering av förmånsvärdet

13 § Värdet av kostförmån enligt 3 § och bilförmån enligt 4–6a §§ får justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl.

13 a § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses

– att bilen använts som arbetsredskap,

– att bilen använts i taxinäring, den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller

– att det finns liknande omständigheter.

Värdet av bilförmån får justeras nedåt också när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.

AVD. XI ALLMÄ NNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖ INKOMSTAVDRAG

57 kap. Allmänna avdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för

– underskott i 2–4 §§,

– egenavgifter i 5 §,

– utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,

– periodiska understöd i 7 och 8 §§, och

– premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i 9 §.

Bestämmelser för dem som inte är obegränsat skattskyldiga hela året finns i 10 §.

66
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

58 a kap. Sjöinkomstavdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sjöinkomstavdrag.

Avdragets storlek

2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med

– 35 000 kronor vid anställning på fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart, och

– 34 000 kronor vid anställning på annat fartyg.

Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av beloppet enligt första stycket för varje dag som de haft sjöinkomst.

Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Sjöinkomst

3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett svenskt handelsfartyg. Detta gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och huvudsakligen används i fjärrfart eller närfart. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.

Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av

1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare skall tillträda en befattning på fartyget, och

2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.

Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
67

Anställning på ett svenskt handelsfartyg

5 § Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare, gäller detta bara anställning hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.

Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar.

Fartområden

6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.

Med inre fart avses fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Med närfart avses

– linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och

– linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm - Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.

AVD. XII BERÄ KNING AV SKATTEN

59 kap. Skatteberäkningen

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:000).

68
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

4 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 2 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:000) för året före taxeringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret.

Statlig inkomstskatt

9 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. När avdraget återförs, skall ett belopp som motsvarar 28 procent av en minskning av expansionsmedel räknas av vid debiteringen av slutlig skatt.

Skattereduktion

10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital skall skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet (skattereduktion).

10 a § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, skall skattereduktion göras med 13 000 kronor vid anställning på faryg som huvudsakligen går i fjärrfart och med 8 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i föregående mening, för varje dag som sjöinkomsten uppbärs. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 58 a kap. 6 §.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
69

10 b § Skattereduktion skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott av kapital.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
69

2 Förslag till

Lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1998:000)

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

2 § Genom denna lag upphävs

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2 a. kungörelsen (1950:674) angående grunder för sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, som avses i punkt 1 tionde stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen,

2 b. kungörelsen (1951:723) angående grunder för uppdelning av vissa försäkringar på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring,

3. lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

4. skogskontolagen (1954:142),

5. förordningen (1962:42) om skattefrihet för belopp, som utgår på grund av vissa riskgarantier,

6. lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

7. lagen (1969:739) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering Aktiebolag, m.m.,

8. lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,

9. lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m.,

10. lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.,

11. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

12. lagen (1982:60) om beräkning av avdrag på grund av avyttring av skog i vissa fall,

13. lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

14. lagen (1990:696) om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tekniska Museum,

15. lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,

16. lagen (1992:1061) om inkomstskatteregler vid ombildning av föreningsbank till bankaktiebolag,

70
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

17. lagen (1992:1091) om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall,

18. lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,

19. lagen (1993:5) om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa kreditinstitut,

20. lagen (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond,

21. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,

22. lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

23. lagen (1993:1537) om expansionsmedel,

24. lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

25. lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,

26. lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag,

27. lagen (1994:1850) om direktavdrag för byggnader m.m.,

28. lagen (1994:1853) om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar,

29. lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,

30. lagen (1995:1592) om skatteregler för ersättning från insättningsgaranti, och

31. lagen (1996:161) med vissa bestämmelser om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal.

2 kap. Ö vergångsbestämmelser om personförsäkringar

Pensionsförsäkringar på ansökan före år 1976

14 a § Vid uppdelning av försäkring som avses i 11 § enligt punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1976 av lagen (1975:1347) om ändring i nämnda lag gäller följande i fråga om

1. försäkringar, som avsågs i 1 § första stycket c den upphävda kungörelsen (1947:981) angående anordnandet av den frivilliga statliga

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
71

pensionsförsäkringen (pensionsstyrelsens frivilliga försäkring), doc k ej försäkringar på grund av avgift som betalats före år 1951, och

2. livränteförsäkringar som meddelats av Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm, Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg, Skånska livränte- och kapitalförsäkringsanstalten samt Skaraborgs läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, för vilka utfästelse om försäkringsbeloppets storlek inte har lämnats och som dessutom är förenade med villkoret, att betalda premier – utan ränta – skall betalas tillbaka, om den försäkrade dör, innan livräntan börjat utbetalas, dock ej försäkringar på grund av premie som betalats före år 1952.

Försäkringen skall anses som en kapitalförsäkring till den del den avser återbetalning av premier eller avgifter vid dödsfall och i övrigt som en pensionsförsäkring. Inbetalade premier eller avgifter skall anses betalda till 10 procent för kapitalförsäkringen och till 90 procent för pensionsförsäkringen.

Försäkring tecknad utomlands före år 1997

20 § En försäkring anses som en pensionsförsäkring om Riksskatteverket har lämnat en förklaring om detta enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1240) om ändring i nämnda lag. I fråga om andra personförsäkringar som tecknats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse före år 1997 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen i den nyss angivna lydelsen, om inte den skattskyldige begär annat.

3 kap. Ö vriga övergångsbestämmelser

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

1 a § Om ett aktiebolag, vars aktiekapital inte uppgick till 100 000 kronor, upplöstes genom avregistrering enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) och verksamheten togs över på ett sådant sätt att lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av

72
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek är tillämplig, gälle r följande.

Ö vertagaren skall ta upp de intäkter och göra de avdrag som aktiebolaget skulle ha tagit upp eller dragit av.

Om byggnader, markanläggningar eller inventarier togs över, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

Det finns ytterligare bestämmelser som gäller efter sådana övertaganden för tillgångar som är kapitaltillgångar hos övertagaren

– i fråga om skattemässig kontinuitet i 71 a §,

– i fråga om anskaffningsvärdet på fastigheter och bostadsrätter i 76 a §, och

– i fråga om anskaffningsvärdet på andelar i handelsbolag i 91 a §.

Till 3 kap.

Personal vid Europeiska universitetsinstitutet

8 a § Bestämmelserna i 3 kap. 3 b § tillämpas från och med den dag regeringen bestämmer.

Till 8 kap.

Räntor på skatter, tullar och avgifter

11 § Räntor på återbetalade skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen (1953:272), den upphävda lagen (1958:295) om sjömansskatt, den upphävda lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, den upphävda lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen (1987:1065) eller mervärdesskattelagen (1994:200) är skattefria.

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
73

Till 9 kap.

Räntor på skatter, tullar och avgifter

18 § Räntor på skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen (1953:272), den upphävda lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen (1987:1065) eller mervärdesskattelagen (1994:200) skall inte dras av till den del de belöper på tid efter år 1992.

Underlåtet avdrag

19 § Avdrag skall inte göras för belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 75 § den upphävda uppbördslagen (1953:272).

Till 11 kap.

Marie Curie-stipendier beviljade före år 1998

25 a § Bestämmelserna i 11 kap. 38 a § inkomstskattelagen (1998:000) tillämpas in te i fråga om stipendier som har beviljats före år 1998 och vars storlek bestämts med utgångspunkt i att de inte skall tas upp som intäkt.

Till 26 kap.

Näringsbidrag m.m. från Europeiska gemenskaperna före år 1997

51 a § I fråga om stöd från Europeiska gemenskaperna som en näringsidkare mottagit för sin näringsverksamhet före år 1997 tilllämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) före

74
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1399) om ändring i nämnda lag.

Till 30 och 31 kap.

Fastighetsförvärv före år 1996

54 a § Bestämmelserna i 30 kap. 6 a–6 c §§ och 31 kap. 14 a–14 c §§ tillämpas inte, om fastigheten förvärvats före år 1996.

Till 41 a kap.

Marknadsnotering före år 1997

68 a § Bestämmelserna i 41 a kap. 9 § gäller inte, om ett företag har marknadsnoterats före år 1997. I stället gäller att 41 a kap. 1–8 §§, utom 2 § första stycket 1, tillämpas på utdelning och kapitalvinst på sådana kvalificerade aktier eller andelar i företaget som avses i 52 kap. 2 § första stycket och andra stycket första meningen, dock längst til och med beskattningsåret 2006. Vad som avses med att ett företag är marknadsnoterat anges i 41 a kap. 2 §.

Till 42 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

71 a § Om kapitaltillgångar togs över i samband med ett sådant övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i 1 a § och uttagsbeskattning inte skedde vid övertagandet, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

|
SOU 1997:77

Författningsförslag
75

Till 43 och 44 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

76 a § Om en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt togs över i samband med ett sådant övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i 1 a § och ändrade karaktär till privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt vid övertagandet, skall bestämmelserna i andra–fjärde styckena tillämpas för att bestämma anskaffningsvärdet hos övertagaren. De skall dock tillämpas bara om marknadsvärdet vid övertagandet översteg omkostnadsbeloppet respektive det bokförda värdet.

Var fastigheten eller bostadsrätten en kapitaltillgång hos aktiebolaget, skall anskaffningsvärdet minskas med 0,8 gånger skillnade n mellan marknadsvärdet och omkostnadsbeloppet.

Var fastigheten eller bostadsrätten en lagertillgång hos aktiebolaget, skall anskaffning svärdet tas upp till det bokförda värdet i aktiebolaget och minskas med 2,307 gånger skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet.

Om annat inte visas, skall marknadsvärdet vid övergången i fråga om fastigheter anses ha varit 133 procent av taxeringsvärdet och i fråga om bostadsrätter 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1994 och med hänsyn till privatbostadsföretagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslut för det räkenskapsår som avslutades närmast före ingången av år 1994.

Till 46 kap.

Avyttring mot ersättning i aktier till närstående företag före år 1997

90 a § För nyemitterade aktiersom förvärvats före år 1997 som ersättning vid en avyttring gäller följande, om både 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket och 27 § 4 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1227) om ändring i nämnda lag var tillämpliga på avyttringen. Som anskaffningsvärde för aktierna anses marknadsvärdet

76
Författningsförslag
SOU 1997:77
|

på de avyttrade aktierna vid nyemissionen ökat med eventuell kontant ersättning vid avyttringen som har tagits upp som intäkt.

Avyttring mot ersättning i aktier före den 6 maj 1997

90 b § För nyemitterade aktier som förvärvats före den 6 maj 1997 som ersättning vid en avyttring som avsågs i 27 § 4 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1997 av lagen (1997:000) om ändring i nämnda lag tillämpas i fråga om anskaffningsvärde på aktierna va d som gällde enligt nämnda lagrum i den angivna lydelsen.

Till 47 kap.

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

91 a § Om ett handelsbolag tog över verksamheten i ett aktiebolag på ett sådant sätt som anges i 1 a § och aktierna i aktiebolaget hade tillskjutits till handelsbolaget från delägarna, skall vid beräkning a v delägarnas omkostnadsbelopp för andelen i handelsbolaget enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1998:000) tillskottet bestämmas med utgångspunkt i delägarens omkostnadsbelopp för de tillskjutna aktierna.

Till 52 kap.

Delavyttring före år 1997

93 a § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom har avyttrat en del av aktierna i ettföretag under något av beskattningsåren 1991–1996 och någon del av en kapitalvinst togs upp som intäkt av tjänst på grund av bestämmelserna i 3 § 12 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vid avyttring av återstående

|
SOU 1997:77
Författningsförslag
77

aktier i stället för perioden på fem år i 52 kap. 12 § tredje stycket inkomstskattelagen (1997:000) gälla en period på tio år.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas under tio beskattningsår efter det senaste år då en kapitalvinst på grund av en avyttring under något av beskattningsåren 1991–1996 togs upp som intäkt av tjänst.

Till 56 kap.

Förmånsbil av 1996 års modell

94 a § Vid värdering av bilförmån skall nybilspriset för bilar av 1996 års modell justeras med hänsyn till de förändringar av försäljnings - skatten som skedde genom lagen (1996:833) om ändring i lagen (1996:537) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.