SOU 1999:97

SOU 1999:97

3

Innehåll

Bilaga 1:

Kommittédirektiv 1997:109 .....................................................

5

Tilläggsdirektiv 1998:70 ........................................................

14

Bilaga 2: Jämförelse mellan den nuvarande socialtjänstlgen och lagen

med föreslagna ändringar .......................................................

19

Bilaga 3: Socialtjänstens kostnader på regional nivå i kommungrupper

.. 69

Bilaga 4: Äldreomsorg – översiktlig bild av reglering och uppgifter,

m.m. .....................................................................................

91

Bilaga 5:

Kalkyl över kostnader för äldreförsörjningsstödet ...................

95

SOU 1999:97

Bilaga 1 5

Kommittédirektiv

Översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen och

socialtjänstens uppgifter Dir. 1997:109

Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620) och socialtjänstens uppgif- ter. Utredaren skall analysera och lämna förslag som bl.a. berör lagens konstruktion och struktur, socialtjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid t illfälliga sociala eller ekonomiska problem samt formerna för tillsynen över socialtjänsten.

Behov av en översyn

I regeringens proposition (1996/97:124) Ändring i socialtjänstlagen konstaterar regeringen att det finns behov av att se över vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620).

Behovet av socialtjänstens insatser har ökat påtagligt under de se- naste åren – särskilt när det gäller behovet av ekonomiskt bistånd till försörjningen. Den dominerande orsaken är den förändrade arbets- marknaden med en hög arbetslöshet. Även andra former av stöd- och vårdinsatser efterfrågas i allt högre grad.

Socialtjänstens allt vidare ansvar har också lett till bristande över- ensstämmelse mellan de olika delarna av välfärdssystemet och en oba- lans i kostnadsfördelningen mellan dessa. Den översyn som regeringen har aviserat i propositionen om ändring i socialtjänstlagen bör främst omfatta vissa principiella frågor som bl.a. rör lagens konstruktion, soci- altjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid t ill-

6 Bilaga 1

SOU 1999:97

fälliga sociala eller ekonomiska problem samt formerna för tillsynen över socialtjänsten.

Sambandet mellan socialbidraget och övriga transfereringssystem

För att sanera de offentliga finanserna har det under de senaste åren varit nödvändigt att förändra delar av välfärdssystemet. Det gäller bl.a. arbetslöshetsförsäkringen, sjuk- och föräldraförsäkringen, förtidspension och sjukbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd.

Vissa av förändringarna har inneburit striktare regler när det gäller rätten till förmåner eller lägre ersättningsnivåer vilket antas ha medfört ökad utbetalning av socialbidrag.

Den höga arbetslösheten, framför allt bland ungdomar, har också ökat belastningen på socialbidragssystemet. Socialbidraget har kommit att tillgodose mer grundläggande ekonomiska behov. Samspelet mellan de generella trygghetssystemen och det individuellt behovsprövade socialbidraget är inte tillräckligt analyserat av tidigare utredningar.

Den ökande pressen på socialbidragssystemet riskerar att negativt påverka arbetsvillkoren för den som handlägger ärendena och kvalitén på handläggningen. Risk finns för att socialtjänsten bemöter enskilda individer utan tillbörlig tid, respekt och hänsynstagande.

OECD genomförde under hösten 1995 en jämförande studie av socialbidragssystemen i Sverige och tre andra länder. OECD-gruppen anför i sin utvärdering av det svenska socialbidragssystemet bl.a. föl- jande:

Systemet har genom den ekonomiska krisen blivit överlastat och tvingas fylla en roll som det inte varit avsett för, vilket kräver en administrativ översyn av trygghetssystemen som helhet.

En för smal definition av basbidraget riskerar att skapa ett passivt bidragsberoende, där klienten inte stimuleras att ta något eget ansvar för ekonomin.

Det är viktigt att det finns en klar koppling mellan socialbidrags- systemet och arbetsmarknaden för att undvika att personer fastnar i bidragsberoende.

Socialtjänstens finansiering

Ansvaret för socialtjänsten, såväl vad gäller de olika verksamheterna som kostnaderna för socialbidrag, ligger hos kommunerna. Staten ger finansiellt stöd till kommunerna genom det generella statsbidraget till kommunerna. Dessutom lämnas vissa specialdestinerade statsbidrag,

SOU 1999:97

Bilaga 1 7

t.ex. statlig ersättning för mottagandet av flyktingar och andra utländska medborgare som omfattas av flyktingmottagandet. För kommuner och landsting finns också ett utjämningssystem som syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Bland annat finns det en modell som har till syfte att utjämna strukturella kostnadsskillnader när det gäller individ- och familjeomsorgsverksamheten.

De ekonomiska problemen inom den offentliga sektorn har skapat svårigheter när det gäller finansieringen av socialtjänsten, bl.a. när det gäller kraftigt ökade kostnader för socialbidragen. Från kommunalt håll har hävdats att de ökade kostnaderna för socialbidragen ställt krav på neddragning i andra verksamheter. Det finns behov av att å ena sidan få till stånd en balans mellan långsiktig stabilitet i resurserna på social- tjänstens alla omsorgsområden och å andra sidan behoven och ambi- tionsnivån. Det gäller såväl äldre-, handikapp- och barnomsorg som individ- och familjeomsorg.

Socialtjänstlagen innehåller en blandning av rättigheter för den en- skilde och bestämmelser som medför skyldigheter för kommunen. Denna sammanblandning av olika rättsliga principer kan utgöra en risk för målkonflikter och att olämpliga prioriteringar görs.

Socialtjänstlagens struktur och konstruktion

Socialtjänstlagen (1980:620) är till sin konstruktion en ramlag. 6 § nämnda lag reglerar den enskildes rätt till bistånd. Bestämmelsen har en betydande räckvidd vad avser personkrets och typ av insatser. I enlighet med förslagen i regeringens proposition har Riksdagen beslutat om ändringar i socialtjänstlagen som innebär dels preciseringar dels vissa begränsningar av den enskildes rättigheter enligt 6 §, (bet. 1996/97 SoU:18, rskr.1996/97:264).

Socialtjänstlagen reglerar insatser som berör vitt skilda biståndsbe- hov. Lagen reglerar dels olika behandlingsinsatser, dels behov av ser- viceinsatser. Som nämnts tidigare innehåller lagen också en blandning av rättigheter för den enskilde och bestämmelser som endast innebär skyldigheter för kommunen, vilket medför olika förutsättningar för be- svärsordning. Vissa beslut av socialnämnden får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt socialtjänstlagen, andra får överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen ( 1991:900).

De rättigheter som socialtjänstlagen ger enskilda måste utformas med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser liksom rätten att överklaga. De konventioner som här är av betydelse är främst Euro- parådets sociala stadga samt Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (den s.k.

8 Bilaga 1 SOU 1999:97

Europakonventionen). Ur allmän synpunkt är självfallet också exem- pelvis FN:s konvention om barnets rättigheter av betydelse.

Det har blivit allt svårare att dra en tydlig gräns mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård. De förhållanden som styr verksamheten regle- ras nu i såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) utan att någon tydlig linje kan dras mellan lagarnas t illämp- lighet i det enskilda fallet.

Socialtjänstkommittén övervägde i sitt betänkande (SOU 1994:139) Ny socialtjänstlag om det finns behov att se över socialtjänstlagens konstruktion och struktur. Kommittén avvisade tanken att dela upp socialtjänstlagen i skilda lagar som omfattar vissa specifika gruppers behov. Kommittén stannade vid att föreslå att behålla nuvarande kon- struktion. Dock föreslog kommittén en ny lagkonstruktion som tydligare utgår från de olika verksamheter som socialtjänsten är skyldig att bedriva.

Regeringen har i propositionen om ändring i socialtjänstlagen valt att inte behandla Socialtjänstkommitténs förslag. Sedan kommittén av- slutade sitt arbete har förutsättningarna för socialtjänstens arbete ändrats genom framförallt en ökad arbetslöshet. När det gäller begreppet skälig levnadsnivå har i enlighet med förslagen i propositionen skett ytterligare preciseringar och i andra avseenden en begränsning av den enskildes rätt att överklaga socialnämndens beslut i biståndsärenden. Kostnadskonsekvenser för kommunerna av olika möjligheter att över- klaga och olika aspekter av den enskildes rättssäkerhet har inte utretts.

Socialtjänstens arbetsmarknadspolitiska roll

Den höga arbetslösheten har utsatt socialtjänstens individ- och familje- omsorg för en ökad påfrestning, inte minst ekonomiskt. Personer som har haft svårigheter att få en fast förankring på arbetsmarknaden har inte fått del av de generella trygghetssystem som ger försörjning i samband med tillfälliga inkomstbortfall. Detta har i stor utsträckning berört ungdomar och invandrare med bristande utbildning, yrkeskompetens eller arbetslivserfarenhet. Även en hög andel av ensamstående föräldrar med otillräckliga inkomster är under kortare eller längre perioder bero- ende av socialbidrag för försörjningen. Detta arbetsmarknadsrelaterade bidragsberoende har medfört att socialtjänsten i allt större utsträckning inriktat insatserna mot att skapa förutsättningar för den enskilde att få ett arbete. Olika modeller för samverkan med bl.a. arbetsförmedlingen och utbildningssystemen har utvecklats. Socialtjänsten bedriver således i många fall ett arbetsmarknadspolitiskt arbete. Den uppkomna situa- tionen har lett till att sådant arbete ökat i omfattning. Detta är emellertid

SOU 1999:97

Bilaga 1 9

en verksamhet som socialtjänsten egentligen inte avsetts att bedriva. Regeringen anser mot denna bakgrund att frågan om bästa möjliga samverkan inom ramen för statlig arbetsmarknadspolitik och kommunal socialtjänst måste utredas.

Som ett led i detta har regeringen den 23 januari 1997 uppdragit åt Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen att utarbeta förslag som syftar till att aktivera och utveckla kompetensen hos arbetslösa ung- domar under 25 år som är berättigade till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Kommunerna skall ges möjlighet att i samarbete med den statliga arbetsmarknadsorganisationen i stället för socialbidrag er- bjuda ungdomarna en meningsfull och kompetenshöjande sysselsättning. I förslaget skall ingå en skälig ersättning till den enskilde för verksamhet som den enskilde deltar i. Den 16 juni 1997 överlämnade Socialstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen var sitt förslag till regeringen. Förslagen bereds inom regeringskansliet för att i samband med budgetproposi- tionen lämna förslag till åtgärder för arbetslösa ungdomar under 25 år.

Inom regeringskansliet pågår även en översyn av arbetssätt och finansiering när det gäller insatser för flyktingar och andra nyanlända invandrare för en kommande proposition om invandrares introduktion och integration i det svenska samhället. I detta arbete behandlas bl.a. Invandrarpolitiska kommitténs förslag (SOU 1996:55) om ett särskilt försörjningsstöd i stället för socialbidrag till flyktingar och andra ny- anlända invandrare som deltar i introduktionsprogram. Vidare behandlas ansvars- och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för för- sörjningsstödet under introduktionstiden. Regeringen har för avsikt att lämna förslag till riksdagen under hösten 1997.

Tillsynen över socialtjänsten

Socialstyrelsen har enligt 67 § socialtjänstlagen tillsynen över social- tjänsten i riket. Styrelsen skall också följa och vidareutveckla social- tjänsten bl.a. genom att bedriva en kvalificerad uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling.

Tillsynen över hälso- och sjukvården har nyligen förstärkts genom en ny lag (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården, som trätt i kraft den 1 januari 1997. Enligt 1 § har Socialstyrelsen tillsynen över hälso- och sjukvården och dess personal. Den direkta tillsynen utövas av Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter.

Länsstyrelsen har enligt 68 § socialtjänstlagen det regionala till- synsansvaret över hur kommunerna tillämpar socialtjänstlagen. Läns- styrelsen skall vidare informera och ge råd till allmänheten och biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet, främja samverkan på

10 Bilaga 1 SOU 1999:97

socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan samt i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition Ändring i socialtjänstlagen beslutat (prop. 1996/97:124, bet.1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264) om vissa preciseringar av länsstyrelsens t illsynsansvar samt vidgade uppgifter när det gäller t illståndsgivning för vissa enskilt bedrivna verksamheter. Således införs ett tillstånd för yrkesmässigt bedriven enskild heldygnsverksamhet i form av hem för vård eller boende, för särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade samt för hem för viss annan heldygnsvård. Krav på tillstånd skall också gälla

för enskilt bedrivet hem eller enskild öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet. Länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas föreslås vara tillståndsgivande myndighet.

Tillståndspliktig verksamhet som regleras i socialtjänstlagen skall stå under länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen skall omfatta också viss annan enskild verksamhet. Häri ingår både entreprenadverksamhet och sådan icke tillståndspliktig enskild verksamhet från vilken kommunen upphandlar enstaka tjänster för att fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen. Länsstyrelsens tillsyn omfattar också hem för vård eller boende enligt 23 § socialtjänstlagen.

Länsstyrelsen har även olika uppgifter som berör t illsyn och upp- följning av verksamheter inom alkoholområdet.

Behov av att se över formerna och organisationen av tillsynen över socialtjänsten har aktualiserats i olika sammanhang. I regeringens pro- position om ändring i socialtjänstlagen uttalar regeringen att den regio- nala tillsynen över socialtjänsten behöver effektiviseras och bli mer slagkraftig.

Vidare har riksdagen beslutat (rskr. 1996/97:185) att ge regeringen tillkänna vad socialutskottet uttalat i sitt betänkande 1996/97:SoU13. Utskottet anser att tillsynen över äldreomsorgen bör förbättras. Tillsynen måste skärpas och inriktas på frågor om laglighet och rättssäkerhet. Tillsynen måste också inriktas på att säkra kvalitet och kompetens i vården och omsorgen, så att de äldres självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet säkras. Utskottet anser vidare att det är angeläget att skapa en tydligare organisation för tillsynen. Det får inte råda någon tvekan om vart den enskilde skall vända sig med sina synpunkter och klagomål. Informationen om möjligheten att klaga måste förbättras. Utskottet pekar också på hur uppdelningen mellan länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter medför svårigheter och en otydlighet vid tillsynen i gränsområdet mellan kommunal och lands- tingskommunal verksamhet. Enligt utskottet bör övervägas om tillsynen kan läggas på samma statliga myndighet för såväl socialtjänsten som

SOU 1999:97

Bilaga 1 11

hälso- och sjukvården för att härigenom skapa en slagkraftigare organi- sation.

Frågan om tillsynen över socialtjänsten aktualiseras ytterligare av den markering som regeringen gör i propositionen om ändring i social- tjänstlagen. Bland de frågor som därmed kan komma att ställas i cent- rum är personalens kompetens, effekt och resultat av verksamheterna, bemötandet av klienter och allmänhet.

Mot bakgrund av vad som har redovisats skall en särskild utredare tillkallas.

Uppdraget

Utredaren skall göra en översyn av vissa frågor rörande socialtjänst- lagen, socialtjänstens uppgifter och t illsynen över den. Grundläggande målsättningar och värderingar i socialtjänsten såsom principer om hel- hetssyn, ett förebyggande perspektiv samt att den enskildes resurser tas till vara skall ligga fast. Härvid skall individens delaktighet och egna ansvar beaktas.

Utredaren skall lämna förslag till de lagändringar och organisatoriska eller ekonomiska förändringar som bedöms påkallade inom följande områden:

Utredaren skall analysera sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem utifrån de olika övergripande förändringar som skett i samhället under 1990-talet, särskilt när det gäller föränd- ringar i de statliga transfereringssystemen. Utredaren skall överväga hur systemen bättre skall kunna samverka i förhållande till varandra utan att arbetslinjen inom bidrags- och ersättningssystemen överges. Eventuella förslag skall rymmas inom ett oförändrat offentligt åta- gande.

Eventuella behov av att förändra principerna för socialtjänstens finansiering skall analyseras utifrån behovet av att få till stånd mer långsiktig stabilitet i resurserna på socialtjänstens alla omsorgsom- råden. Utredaren skall överväga hur en balans kan uppnås mellan den ambitionsnivå som socialtjänstlagen anger och kommunsektorns ekonomiska resurser. Utredaren skall därvid analysera om det är möjligt att genom förändringar i lagstiftning och annat centralt fast- ställt regelverk öka utrymmet för omprioriteringar rörande använd- ningen av socialtjänstens resurser.

Socialtjänstlagens struktur och konstruktion skall ses över och ana- lyseras bl.a. avseende för och nackdelar med blandningen av rättig- heter för den enskilde och bestämmelser om skyldigheter för kom- munen, samt de olika möjligheterna att överklaga beslut. Utredaren

12 Bilaga 1

SOU 1999:97

skall, med beaktande av aktuella internationella åtaganden från Sve- riges sida, analysera för- och nackdelar för den enskilde respektive kommunen av en större tydlighet när det gäller avgränsningen mellan rättighets- och skyldighetslagstiftning. Utredaren skall även analysera de kommunalekonomiska effekterna av sina överväganden samt konsekvenser för det kommunala självstyret.

Begreppet skälig levnadsnivå skall analyseras. Utredaren skall där- vidlag bland annat analysera om det, med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet, är möjligt att ge kommunerna utrymme för mer lokalt anpassade lösningar.

Förslag skall lämnas till hur socialtjänstens verksamhet inom individ- och familjeomsorgen kan förändras så att den bättre överensstämmer med den avsedda funktionen att främst stödja enskilda med ett individuellt bistånd som är föranlett av tillfälliga sociala eller ekonomiska problem. Förslagen får inte medföra utökning av de sammantagna offentliga åtagandena. Innebär förslagen en ökning av de kommunala åtagandena skall förslag till finansiering lämnas i enlighet med de generella kommittédirektiven och överenskommelsen som har träffats mellan regeringen och de båda kommunförbunden.

Förslag skall lämnas till hur tillsynen över socialtjänsten kan förbätt- ras och effektiviseras. Härvid bör även förutsättningarna för en bättre samordning av tillsynen över socialtjänsten samt hälso- och sjuk- vården analyseras. Behov av ökade befogenheter för tillsynsmyndig- heterna, motsvarande vad som gäller inom hälso- och sjukvården, bör också övervägas. Vilka konsekvenser som eventuella förslag medför för andra uppgifter som de olika t illsynsmyndigheterna har, t.ex. olika typer av tillståndsgivning, skall analyseras och redovisas.

Övrigt

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, stat- liga kommittéer och utredare samt arbetsgrupper inom Regeringskansliet som utreder eller på annat sätt arbetar med frågor som anknyter till denna utredning.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att re dovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att redovisa jämställd- hetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt att redovisa konsek- venser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

SOU 1999:97

Bilaga 1 13

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 mars 1999.

(Socialdepartementet)

14 Bilaga 1

SOU 1999:97

Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter (S 1997:16)

Dir. 1998:70

Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Ut- redningen skall ha slutfört sitt arbete senast den 31 maj 1999.

Bakgrund

I regeringens proposition (1997/98:113) Nationell handlingsplan för äldrepolitiken konstaterar regeringen att frågan om ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare behöver utredas.

Äldre pensionsregler

Vissa äldre invandrare är i dag hänvisade till socialtjänsten antingen på grund av de helt saknar pensionsförmåner eller att deras sammanlagda pensionsförmåner inte räcker till en godtagbar försörjning. Detta beror på att många personer som i dag invandrar till Sverige inte hunnit tjäna in tillräcklig pension i Sverige eller saknar pensionsrättigheter när de invandrar, antingen beroende på att landet de kommer ifrån saknar pen- sionssystem eller att de där tjänat in endast en liten eller ingen pen- sionsrätt. Äldre invandrare saknar, på grund av sin ålder, möjlighet att tjäna in rätt till svensk pension som räcker till en godtagbar försörjning. Detta problem uppstår dock inte om personen är ung vid tiden för invandringen till Sverige. Personen uppfyller då vid tiden för sin pen- sionering de krav som ställs för att få svensk pension. Kraven enligt huvudregeln är att man för att få oreducerad folkpension skall ha arbetat i Sverige i 30 år alternativt varit bosatt 40 år i landet före 65 års ålder.

SOU 1999:97

Bilaga 1 15

För invandrare som är födda före

1938 finns dock vissa övergångs-

regler. Dessutom finns det särregler för flyktingar, dvs. för skydds- behövande som beviljats uppehållst illstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529). Särreglerna innebär att flyktingar kan få tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet. Särreglerna gäller dock inte vid t.ex. anhöriginvandring eller för personer som fått uppehållst illstånd i Sverige på humanitära grunder. Detta har medfört en ökad belastning på socialbidragssystemet.

I vissa fall kan även försörjningsproblem uppstå för hushåll då äldre invandrare utan eller med små pensionsrättigheter kommit till Sverige och ingått äktenskap med en svensk medborgare.

Reformerade pensionsregler

Enligt regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension m.m. (bet. 1997/98:SfU113, rskr. 1997/98:315) skall i det reformerade pensions- systemet en garantipension utgå till personer med mycket låg eller ingen inkomstgrundad pension. Det reformerade pensionssystemet gäller personer som är födda 1938 eller senare. För rätt till oreducerad garanti- pension krävs 40 års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportionellt. Som försäkringstid för garantipension skall bl.a. tillgodoräknas tid då en person har varit folk- bokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). När det gäller flyktingar och andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållst ill- stånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid även t illgodoräknas viss del av bosättningstid i tidigare hemland fr.o.m. det år då personen i fråga fyllt 25 år (dock inte tid som berättigar till pension från hemlandet). För många invandrare innebär detta att de får ingen eller reducerad garanti- pension eftersom regeln inte gäller för s.k. anhöriginvandring och inte heller för personer som fått uppehållst illstånd på humanitära grunder. Detta betyder att pensionen för dessa invandrare kan komma att utebli eller bli mycket låg. Regeringen anser att situationen är otillfredsstäl- lande och att det är viktigt att hitta en långsiktig lösning på detta pro- blem.

Alternativa överväganden

Flera alternativa möjligheter har övervägts. Under beredningen av det reformerade pensionssystemet har Arbetsgruppen för genomförandet av reformeringen av ålderspensionssystemet, den s.k. Genomförande-

16 Bilaga 1

SOU 1999:97

gruppen, i departementspromemorian Garantipension och samordnings- frågor m.m. (Ds 1997:66) beskrivit en modell för garantipension som skulle kunna vara en möjlig lösning på problemet med ekonomisk trygghet för vissa invandrare. Modellen, en s.k. tudelad garantipension, innebär att pensionen delas upp i en del som tillgodoser önskemålet att ge högre pension även till den som tjänat in förhållandevis låg in- komstgrundad pension, och i en del som tillgodoser kravet på att pen- sionärer bosatta i Sverige skall ha rätt till en viss minsta pension. Genomförandegruppen valde dock av beredningstekniska skäl att inte lämna förslag om detta. De ekonomiska effekterna av en tudelad garantipension är svåra att överblicka, särskilt ur ett internationellt per- spektiv. Med hänsyn till osäkerheten i fråga om konsekvenserna av en sådan lösning anser regeringen att en sådan garantipension för närva- rande inte bör införas. Regeringen anser att ekonomisk trygghet för äldre invandrare istället bör åstadkommas utanför ålderspensionssystemets ram.

I sammanhanget kan också nämnas att en särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till en övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte kommer att omfattas av regelsystemet för garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet (dir. 1997:149), dvs. personer födda 1937 eller tidigare. Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 januari 1999.

Vidare har en särskild utredare (S 1997:25) fått i uppdrag att se över reglerna för bostadstillägg till pensionärer (BTP) samt hur det särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP) skall moderniseras. BTP syftar till att göra det möjligt för pensionärer med ingen eller låg pension att ha en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheten att också i övrigt ha en tillfredsställande standard. SBTP betalas ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst som annars inte skulle uppnå en skälig levnadsnivå. Uppdraget skall vara avslutat den 1 mars 1999.

En förutsättning för att få SBTP är att den enskilde också är berätti- gad till BTP. Detta innebär att de äldre invandrare som inte är berätti- gade till BTP enligt dagens regler inte heller skulle vara berättigade till SBTP. Det finns dock möjligheter att minska, men ej helt lösa proble- met, för äldre invandrare genom förändringar i reglerna för SBTP. Socialtjänstutredningen bör därför belysa om förändringar inom SBTP

är en lämplig lösning och i så fall hur en sådan lösning skall se ut. Det är viktigt att en sådan lösning sökes i samråd med utredningen Översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer m.m. (Dir. 1997:150).

SOU 1999:97

Bilaga 1 17

Uppdraget

Socialtjänstutredningen (S 1997:16) skall lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare skall utformas. Det förslag till stöd som lämnas skall vara förenat med krav på bosättning i Sverige. Vidare skall de ekonomiska konsekvenserna av förslaget ana- lyseras och redovisas.

Redovisning av uppdraget

Genom det tillkommande uppdraget förlängs utredarens uppdrag så att en redovisning skall lämnas senast den 31 maj 1999.

(Socialdepartementet)

SOU 1999:97

Bilaga 2 19

Jämförelse mellan den nuvarande socialtjänstlagen och lagen med föreslagna ändringar

I denna bilaga görs en sammanställning för att visa vad som händer med de nuvarande bestämmelserna i socialtjänstlagen efter förslaget till ändringar i lagen.

I vänsterspalten visas den nuvarande lydelsen och i den högra spalten framgår vilken beteckning bestämmelsen får efter föreslagna ändringar. Även andra förändringar i lagen anges i högra kolumnen. I de fall en bestämmelse enbart redigerats vad avser hänvisning till en annan bestämmelse i lagen anmärks inte detta särskilt i den högra kolumnen. Den nya bestämmelsens beteckning anges dock på samma sätt som för ej ändrade bestämmelser. I de fall bestämmelsen är oförändrad är spalten avseende föreslagen lydelse inte ifylld.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

Socialtjänstens mål

1 § 1

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

ekonomiska och sociala trygg- het,

jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhälls-

livet.

1 Senaste lydelse 1997:313.

20 Bilaga 2

SOU 1999:97

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och grup- pers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas själv- bestämmanderätt och integritet.

När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Kommunens ansvar

2 §

Varje

kommun

svarar

för

socialtjänsten inom sitt område.

3 § 2

Kommunen har

det

yttersta

ansvaret för att de som vistas i

kommunen får det stöd och den

hjälp som de behöver.

Detta

ansvar innebär

ingen

inskränkning i det ansvar som

vilar på andra huvudmän.

I fråga om den som omfattas

Ett nytt tredje stycke har

av lagen (1994:137) om mot-

införts med hänvisning till lagen

tagande

av asylsökande

m.fl.

om socialbidrag.

finns särskilda bestämmelser

i

Tredje

stycket

blir

fjärde

den lagen.

stycket.

I 6 h och 72 a §§ finns före-

Fjärde

stycket

blir

femte

skrifter om ansvar i vissa fall för

stycket.

annan kommun än den i vilken

den enskilde vistas.

2 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 21

4 § 3

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommun- fullmäktige bestämmer.

Vad som i denna lag eller anan författning sägs om social- nämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som ut- ses enligt första stycket.

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom so- cialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhanda- hålla tjänster åt en annan kom- mun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en för- ening, en samfällighet, en stiftel- se eller en enskild individ.

Kommunen får även träffa överenskommelse med lands- tinget, den allmänna försäkrings- kassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för social- tjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare an- vändning av tillgängliga resurser.

Kommunen skall bidra till finan- sieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.

Riksrevisionsverket får gran- ska sådan verksamhet som be- drivits i samverkan med och del- vis finansierats av försäkrings- kassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del av de uppgifter som behövs för

3 Senaste lydelse 1997:1305.

22 Bilaga 2

SOU 1999:97

att granska verksamheten.

Socialtjänstens innehåll

Socialnämndens uppgifter

5 § 4

Till socialnämndens uppgifter

hör att

göra sig väl förtrogen med

levnadsförhållandena i

kommu-

nen,

medverka

i

samhällsplane-

ringen och i samarbete med

andra

samhällsorgan,

organisa-

tioner,

föreningar

och

enskilda

främja goda miljöer i kommunen,

informera

om socialtjänsten i

kommunen,

genom uppsökande verksam-

het och på annat sätt främja för-

utsättningarna för goda levnads-

förhållanden,

svara för omsorg och service,

upplysningar, råd, stöd och vård,

ekonomisk hjälp och annat bi-

stånd till familjer och enskilda

som behöver det.

Socialnämnden

bör

genom

stöd och avlösning underlätta för

Andra stycket upphör. Jämför

dem som vårdar närstående som

med 14 §.

är långvarigt sjuka eller äldre

eller som har funktionshinder

4 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 23

Rätten till bistånd

6 § 5

Den som inte själv kan till-

Paragrafen har nytt innehåll.

godose sina behov eller kan få

Jämför nuvarande 6 § med

dem tillgodosedda på annat sätt

nya 14 §.

har rätt till bistånd av social-

nämnden för sin försörjning (för-

sörjningsstöd) och för sin livs-

föring i övrigt (annat bistånd) på

de villkor som anges i 6 b–6 f §§.

6 a § 6

Den

enskilde

skall

genom

Paragrafen upphör att gälla.

biståndet tillförsäkras en

Jämför med lagen om social-

skälig

levnadsnivå. Biståndet

bidrag.

skall utformas så att det

stärker

hans

eller

hennes

resurser att leva ett självständigt

liv.

6 b § 7

Försörjningsstöd

lämnas

för

Paragrafen upphör att gälla.

skäliga kostnader för

Jämför med lagen om social-

1. livsmedel, kläder och skor,

bidrag.

lek och fritid,

förbrukningsvaror, hälsa

och

hygien samt dagstidning, telefon

och TV-avgift,

2. boende, hushållsel, arbets-

resor, hemförsäkring, läkarvård,

akut tandvård, glasögon samt

medlemskap i fackförening och

arbetslöshetskassa.

Skäliga

kostnader

enligt

första stycket 1 skall i enlighet

med

vad

regeringen

närmare

föreskriver beräknas enligt en för

hela

riket

gällande

norm

5 Senaste lydelse 1997:313.

6 Senaste lydelse 1997:313.

7 Senaste lydelse 1997:313.

24 Bilaga 2

SOU 1999:97

(riksnorm) på grundval av offi- ciella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskon- sumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall so- cialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

6 c § 8

Socialnämnden får begära att

Paragrafen upphör att gälla.

den som uppbär försörjningsstöd

Jämför med lagen om social-

under viss tid skall delta i av

bidrag.

nämnden anvisad

praktik

eller

annan

kompetenshöjande

verk-

samhet om den enskilde inte har

kunnat

beredas

någon lämplig

arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och

1. inte har fyllt tjugofem år,

eller

2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller

3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll be höver försörj- ningsstöd.

Praktik eller kompetens- höjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjlig- heter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall

8 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 25

utformas med skälig hänsyn till

den enskildes individuella önske-

mål och förutsättningar.

Socialnämnden skall samråda

med

länsarbetsnämnden

innan

beslut fattas enligt första stycket.

6 d § 9

Om den enskilde utan god-

Paragrafen upphör att gälla.

tagbart skäl avböjer att delta i

Jämför med lagen om social-

praktik eller annan kompetens-

bidrag.

höjande verksamhet som anvisats

enligt 6 c §, får fortsatt

försörjningsstöd

vägras

eller

nedsättas. Detsamma gäller om

han eller hon utan godtagbart

skäl uteblir från praktiken eller

den kompetenshöjande verksam-

heten.

6 e § 10

Den som deltar i praktik eller

Paragrafen upphör att gälla.

annan

kompetenshöjande

verk-

Jämför med lagen om social-

samhet enligt 6 c § skall därvid

bidrag.

inte anses som arbetstagare. I

den utsträckning

den

enskilde

utför

uppgifter

som

stämmer

överens med eller till sin art

liknar sådant som vanligen utförs

vid förvärvsarbete, skall han eller

hon

dock

likställas

med

arbetstagare

vid

tillämpning av

2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 §§

och 7–14 §§, 4 kap. 1–4 §§ och

8–10 §§ samt

7–9 kap. arbets-

miljölagen ( 1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbets- skadeförsäkring.

9 Senaste lydelse 1997:313.

10 Senaste lydelse 1997:313.

26 Bilaga 2

SOU 1999:97

6 f § 11

Med annat bistånd avses hjälp

Paragrafen upphör att gälla.

i hemmet samt särskilt boende

Jämför med 14 §.

för service och omvårdnad för

äldre eller bostad med särskild

service för funktionshindrade.

6 g § 12

Socialnämnden får ge bistånd

Paragrafen upphör att gälla.

i annan form än eller utöver vad

som följer av 6 b och 6 f §§, om

det finns skäl för det.

6 h § 13

En person som önskar flytta

Paragrafen har flyttats till

till en annan kommun, men till

15 §.

följd av ålderdom, funktionshin-

der eller allvarlig sjukdom har ett

varaktigt

behov

av omfattande

vård- och omsorgsinsatser och

därför inte kan bosätta sig där

utan att

inflyttningskommunen

erbjuder

behövliga insatser, får

hos den kommunen ansöka om

sådana insatser som avses i 6 f §.

En sådan ansökan skall be-

handlas som om den enskilde var

bosatt i inflyttningskommunen.

Det förhållandet att sökan-

dens behov är tillgodosedda i

hemkommunen får inte beaktas

vid prövning enligt första stycket.

På begäran av inflyttnings-

kommunen är

hemkommunen

skyldig att bistå den förra kom- munen med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan.

11 Senaste lydelse 1997:740.

12 Senaste lydelse 1997:313.

13 Senaste lydelse 1997:740.

SOU 1999:97

Bilaga 2 27

Allmänna riktlinjer för socialnämndens verksamhet

7 §

Socialnämndens

medverkan i

Paragrafen

har

flyttats

till

samhällsplaneringen skall bygga

6 §.

på nämndens sociala erfarenheter

och särskilt syfta till att påverka

utformningen av nya och äldre

bostadsområden

i

kommunen.

Nämnden skall också verka för

att

offentliga

lokaler

och

allmänna

kommunikationer

utformas så att de blir lätt till-

gängliga för alla.

Socialnämnden

skall även i

övrigt ta initiativ till och bevaka

att åtgärder vidtas för att skapa

en god samhällsmiljö och goda

förhållanden för barn och ung-

dom, äldre och andra grupper

som har behov av samhällets

särskilda stöd.

Socialnämnden

skall i sin verksamhet främja den

enskildes rätt till arbete, bostad

och utbildning.

7 a § 14

Insatser

inom

socialtjänsten

Paragrafen

har

flyttats

till

skall vara av god kvalitet.

7 §.

För utförande av socialnämn-

dens uppgifter skall det finnas

personal med lämplig utbildning

och erfarenhet.

Kvaliteten

i

verksamheten

skall systematiskt och fortlö-

pande utvecklas och säkras.

För

insatser

inom omsorger

om äldre människor eller männi-

skor

med

funktionshinder

får

regeringen,

eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer,

14 Senaste lydelse 1998:855.

28 Bilaga 2

SOU 1999:97

meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa.

8 §

Socialnämnden

skall

i

den

uppsökande

verksamheten

upp-

lysa om socialtjänsten och er-

bjuda grupper och enskilda sin

hjälp. När det är lämpligt skall

nämnden härvid samverka

med

andra

samhällsorgan

och

med

organisationer och andra för-

eningar.

8 a § 15

Socialnämnden bör

verka

för

Paragrafen har flyttats till

att kvinnor som är eller har varit

12 §.

utsatta för våld eller andra över-

grepp i hemmet får stöd och hjälp

för att förändra sin situation.

9 § 16

Socialnämndens

insatser

för

den enskilde skall utformas och

genomföras

tillsammans

med

honom och vid behov i sam-

verkan med andra samhällsorgan

och

med

organisationer

och

andra föreningar.

När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.

15 Senaste lydelse 1998:409.

16 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 29

10 § 17

Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.

Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, social- centraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.

Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller sam- tycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vård- nadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller sam- tycker till det.

Tredje stycket har flyttats till 13 §.

Åtgärder mot missbruk

11 § 18

Socialnämnden

skall

arbeta

Paragrafen har flyttats till

för att förebygga

och motverka

16 §

missbruk av alkohol och andra

beroendeframkallande medel.

Socialnämnden

skall

genom

information

till

myndigheter,

grupper och enskilda och genom

uppsökande

verksamhet

sprida

17 Senaste lydelse 1998:855.

18 Senaste lydelse 1999:48.

30 Bilaga 2

SOU 1999:97

kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälp- möjligheter som finns.

Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde miss- brukaren får den hjälp och vård som han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

Omsorger om barn och ungdom

12 § 19

Socialnämnden skall

Paragrafen har flyttats till

verka för att barn och

ung-

17 §.

dom växer upp under trygga och

goda förhållanden,

i nära samarbete med hemmen

främja en allsidig person-

lighetsutveckling och en gynnsam

fysisk och social utveckling hos

barn och ungdom,

med särskild uppmärksamhet

följa utvecklingen hos barn och

ungdom som har visat tecken till

en ogynnsam utveckling,

aktivt arbeta för att förebygga

och motverka missbruk

bland

barn och ungdom av alkohol-

haltiga drycker, andra beroende-

framkallande medel samt dop-

ningsmedel,

i nära samarbete med hemmen

sörja för att barn och ungdom

som

riskerar

att utvecklas

ogynnsamt får det skydd och stöd

som de behöver och, om hän-

synen

till den

unges

bästa

19 Senaste lydelse 1999:48.

SOU 1999:97

Bilaga 2 31

motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt

i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

12 a § 20

Kommunen skall sörja för

Paragrafen har flyttats till

1. att föräldrar

kan erbjudas

18 §.

samtal under sakkunnig ledning i

syfte att nå enighet i frågor

rörande

vårdnad,

boende

och

umgänge (samarbetssamtal) samt

2. att föräldrar får hjälp att

träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14

a § andra stycket eller 15 a §

andra stycket föräldrabalken.

Kommunen skall sörja för att

familjerådgivning

genom

kom-

munens

försorg

eller

annars

genom

lämplig rådgivare

kan

erbjudas dem som begär det.

Med familjerådgivning avses i

denna lag en verksamhet som

bedrivs av det allmänna eller

yrkesmässigt av enskild och som

består i samtal med syfte att

bearbeta

samlevnadskonflikter i

parförhållanden och familjer.

13 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 10 §

tredje stycket.

20 Senaste lydelse 1998:323.

32 Bilaga 2

SOU 1999:97

14 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 6 § .

15 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 6 h § .

16 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 11 § .

17 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 12 § .

18 §

har

upphävts

genom

lag

Nytt innehåll.

(1997:1229).

Jämför med nuvarande 12 a §.

18 a §

har

upphävts

genom

lag

(1994:1571).

Omsorger om äldre människor

19 § 21

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet.

20 § 22

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som be- höver det stöd och hjälp i hemmet

21 Senaste lydelse 1997:313.

22 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 33

och annan lättåtkomlig service.

Kommunen skall inrätta sär-

skilda boendeformer för

service

och omvårdnad för äldre männi-

skor med behov av särskilt stöd.

20 a § 23

Socialnämnden skall göra sig

Paragrafen

har

flyttats

till

väl förtrogen med levnadsför-

21 §.

hållandena i kommunen för äldre

människor samt i sin uppsökande

verksamhet

upplysa

om

socialtjänstens verksamhet

på

detta område.

Kommunen skall planera sina

insatser för äldre. I planeringen

skall kommunen samverka

med

landstinget samt andra samhälls-

organ och organisationer.

Omsorger om människor med funktionshinder

21 § 24

Socialnämnden skall verka för

Paragrafen

har

flyttats

till

att människor som av fysiska,

22 §.

psykiska eller andra skäl möter

betydande

svårigheter

i

sin

livsföring får möjlighet att delta i

samhällets

gemenskap

och

att

leva som andra.

Socialnämnden skall medver-

ka till att den enskilde får en

meningsfull sysselsättning och att

han får bo på ett sätt som är

anpassat efter hans behov av

särskilt stöd.

Kommunen skall inrätta bo-

städer med

särskild service

för

23 Senaste lydelse 1993:390.

24 Senaste lydelse 1990:1403.

34 Bilaga 2

SOU 1999:97

dem som till följd av sådana svå-

righeter som avses i första styc-

ket behöver ett sådant boende.

21 a § 25

Socialnämnden skall göra sig

Paragrafen har flyttats till

väl förtrogen

med levnadsför-

23 §.

hållandena

i

kommunen

för

människor med fysiska och psy-

kiska funktionshinder samt i sin

uppsökande verksamhet upplysa

om socialtjänstens verksamhet på

dessa områden.

Kommunen skall planera sina

insatser

för

människor

med

fysiska och psykiska funktions-

hinder. I planeringen skall kom-

munen samverka med landstinget

samt andra

samhällsorgan

och

organisationer.

Vård i familjehem och i hem för vård eller boende

22 § 26

/Upphör att gälla U:990701/ Socialnämnden skall sörja för

att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes sam- hörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med

25 Senaste lydelse 1994:1098.

26 Senaste lydelse 1997:313.

27 Senaste lydelse 1999:179.

SOU 1999:97

Bilaga 2 35

hemmiljön.

Vid placering av barn bör i

första hand övervägas om barnet

kan tas emot av någon anhörig

eller annan närstående. Enligt 1 §

skall dock barnets bästa alltid

beaktas.

22 § 27

/Träder i kraft

Paragrafen

har

flyttats

till

I:990701/

24 §.

Socialnämnden skall sörja för

att den som behöver vårdas eller

bo i ett annat hem än det egna tas

emot i ett familjehem eller i ett

hem för vård eller boende.

Socialnämnden

ansvarar

för

att den som genom nämndens

försorg har tagits emot i ett annat

hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att

den främjar den enskildes sam-

hörighet med anhöriga och andra

närstående

samt

kontakt med

hemmiljön.

Vid placering av barn skall i

första hand övervägas om barnet

kan tas emot av någon anhörig

eller annan närstående. Enligt 1 §

skall dock barnets bästa alltid

beaktas.

23 § 28

Varje kommun ansvarar

för

Paragrafen

har

flyttats

till

att det finns tillgång till famil-

25 §.

jehem och hem för vård eller

boende för enskilda och familjer

som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 23 a § skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

28 Senaste lydelse 1997:313.

36 Bilaga 2

SOU 1999:97

23 a § 29

Behovet av sådana hem som

Paragrafen

har

flyttats

till

avses i 12 § lagen (1990:52) med

26 §.

särskilda bestämmelser om vård

av unga samt 22 och 23 §§ lagen

(1988:870) om vård av miss-

brukare i vissa fall skall till-

godoses av staten. Statens insti-

tutionsstyrelse är central förvalt-

ningsmyndighet för dessa hem.

Styrelsen leder och har tillsyn

över verksamheten vid hemmen.

Staten kan om det finns

särskilda skäl för det genom

avtal uppdra åt ett landsting eller

en kommun att inrätta och driva

hem som avses i första stycket.

För vård i ett sådant hem som

avses i första stycket får avgift

tas ut av den kommun som be-

gärt placeringen.

Bestämmelserna i 24 § gäller

även i fråga om vård i hem som

avses i denna paragraf.

24 §

Vård i familjehem och hem

Paragrafen

har

flyttats

till

för vård eller boende skall be-

27 §.

drivas i samråd med social-

nämnden.

Regeringen eller den myn-

dighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.

29 Senaste lydelse 1993:1.

SOU 1999:97

Bilaga 2 37

Särskilda regler till skydd för underåriga

25 § 30

En underårig får inte utan

Paragrafen har flyttats till

socialnämndens medgivande tas

28 §.

emot för stadigvarande vård och

fostran i ett enskilt hem som inte

tillhör någon av hans föräldrar

eller någon annan som har

vårdnaden om honom. Som ett

medgivande

anses

socialnämn-

dens beslut att bereda den under-

årige vård i ett visst familjehem.

Socialnämnden får inte lämna

medgivande enligt

första

stycket

utan att förhållandena i det

enskilda hemmet och förutsätt-

ningarna för vård i hemmet är

utredda.

Är det fråga om att ta emot

ett barn med hemvist utomlands i

syfte att adoptera det, skall

medgivandet

inhämtas

innan

barnet lämnar det land där det

har sitt hemvist. Medgivande får

lämnas endast om den eller de

som vill adoptera har tillfreds-

ställande kunskaper om barn och

deras behov och har blivit infor-

merade om den planerade adop-

tionens innebörd.

Medgivandet

upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades.

Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras om- ständigheter ändras mer väsent- ligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall åter-

30 Senaste lydelse 1997:193.

38 Bilaga 2

SOU 1999:97

kallas, om förutsättningarna

för

det inte längre föreligger. Åter-

kallelse kan ske även när barnet

har tagits emot av den eller de

som vill adoptera, om en fortsatt

vistelse hos dem inte är förenlig

med barnets bästa.

När ett visst barn har före-

slagits för adoption, skall social-

nämnden

skyndsamt

och

senast

inom två veckor från det att den

eller de som vill adoptera kommit

in med en anmälan härom pröva

om samtycke skall ges till att

adoptionsförfarandet

får

fort-

sätta. Om det är fråga om ett

adoptionsförfarande som

omfat-

tas av lagen (1997:191) med

anledning av Sveriges tillträde till

Haagkonventionen om skydd av

barn och samarbete vid inter-

nationella adoptioner, skall där-

vid 3 § i den lagen tillämpas. Den

tid inom vilken prövning enligt

detta stycke skall ske får

förlängas

om

synnerliga

skäl

föreligger.

26 §

Socialnämnden skall

Paragrafen har flyttats till

medverka

till att

de

under-

29 §.

åriga som avses i 25 § får god

vård och fostran och i övrigt

gynnsamma uppväxtförhållanden,

verka för att de får lämplig

utbildning och

lämna

vårdnadshavarna

och

dem som vårdar sådana under- åriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

SOU 1999:97

Bilaga 2 39

När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras underåriga barn.

Ett förbud enligt första styck- et omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständig- heter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet. Lag

Vårdas en underårig med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs.

har upphävts genom lag (1990:53).

Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av socialnämnden i vårdnadshava- rens hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket och ett samtycke enligt 25 § femte stycket med- delas av socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun.

31 Senaste lydelse 1997:313.

32 Senaste lydelse 1990:53.

33 Senaste lydelse 1997:313.

27 § 31

Paragrafen har flyttats till 30 §.

28 § 32

Paragrafen har flyttats till 31 §.

29 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 26 §.

30 § 33

Paragrafen har flyttats till 32 §.

40 Bilaga 2

SOU 1999:97

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § fullgör skyldigheterna enligt 26 §. I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats av social- nämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 26 §.

31 § 34

Enskilda personer eller sam-

Paragrafen

har

flyttats

till

manslutningar

får

inte

bedriva

33 §.

verksamhet som syftar till att

förmedla underåriga till hem som

avses i 25 §.

Om

rätt

för

auktoriserade

sammanslutningar att i vissa fall

förmedla barn från utlandet för

adoption

finns bestämmelser i

lagen (1997:192) om internatio-

nell adoptionsförmedling.

32 § 35

Bestämmelser

om

vård av

Paragrafen

har

flyttats

till

unga i vissa fall finns i lagen

34 §.

(1990:52) med särskilda bestäm-

melser om vård av unga.

Avgifter m.m.

33 § 36

Socialnämnden

får,

i

andra

Paragrafen

har

flyttats

till

fall än som avses i 33 a §,

35 §.

återkräva

försörjningsstöd

som

Första stycket

har ändrat

den enskilde

har

erhållit

enligt

innehåll.

6 b § endast om det har lämnats

1. som förskott på en förmån eller ersättning,

34 Senaste lydelse 1997:193.

35 Senaste lydelse 1990:53.

36 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 41

2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller

3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats med stöd av 6 g §, får social- nämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

Beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att åter- krävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som en- ligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslu- tet skall delges den enskilde.

Andra stycket har upphört att gälla.

33 a § 37

Om någon genom oriktiga

Paragrafen har

flyttats till

uppgifter eller genom under-

36 §.

låtenhet att lämna uppgifter eller

Första stycket

har ändrat

på annat sätt förorsakat att eko-

innehåll.

nomiskt bistånd enligt 6 b eller

6 g § utgått obehörigen eller med

för högt belopp, får social-

nämnden återkräva vad som har

betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som

avses i första stycket uppburit

sådant ekonomiskt bistånd obe-

hörigen eller med för högt belopp

och skäligen borde ha insett

detta, får socialnämnden åter-

kräva vad som har betalats ut för

mycket.

37 Senaste lydelse 1997:313.

42 Bilaga 2

SOU 1999:97

34 § 38

Stöd-

och

hjälpinsatser

av

Paragrafen

har

flyttats

till

behandlingskaraktär

medför

inte

37 §.

kostnadsansvar för

den

enskilde

vårdtagaren.

Kommunen

får

dock, utom beträffande under-

årig, ta ut ersättning för uppe-

hället av den som på grund av

missbruk

av

alkohol, narkotika

eller därmed

jämförbara

medel

får vård eller behandling i ett

hem för vård eller boende eller i

ett familjehem. Regeringen be-

myndigas

meddela

föreskrifter

om den högsta ersättning som får

tas ut för varje dag. För andra

stöd- och hjälpinsatser än som

angetts nu får kommunen ta ut

skälig ersättning.

Om

en

underårig

genom

socialnämndens försorg får vård i

ett annat hem än det egna, är

föräldrarna skyldiga att i skälig

utsträckning

delta

i

kommunens

kostnader

enligt

grunder

som

regeringen

föreskriver

Social-

nämnden får i sådant fall upp-

bära underhållsbidrag som avser

den underårige.

Bestämmelserna i första stycket

gäller inte i fråga om tjänst för

vilken avgift har bestämts enligt

35 §. Lag (1987:377).

35 § 39

För

familjerådgivning, hem-

Paragrafen

har

flyttats

till

tjänst,

verksamhet

för barn

och

38 §.

ungdom enligt 12 § som inte är

stöd- och hjälpinsatser av behand-

lingskaraktär, sådant boende som

38 Senaste lydelse 1987:377.

39 Senaste lydelse 1998:855.

SOU 1999:97

Bilaga 2 43

avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kom- munen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen be- stämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkost- nader.

Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, boende- kostnad och andra normala levnadskostnader. När avgifterna fastställs skall kommunen för- säkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

36 § 40

Vill socialnämnden föra talan

Paragrafen har flyttats till

om ersättning som en enskild inte

39 §.

betalar godvilligt

för

ekonomisk

hjälp som avses i 33 eller 33 a §

eller för kostnad som kommunen

har haft enligt 34 § första eller

andra stycket, skall talan väckas

hos länsrätten inom tre år från

det kommunens kostnad uppkom.

Talan väcks vid den länsrätt

inom vars domkrets den enskilde

är bosatt.

Talan om ersättning får inte

bifallas, om den ersättnings-

skyldige genom

att

återbetala

kostnaden eller en del av denna

40 Senaste lydelse 1997:1091.

44 Bilaga 2

SOU 1999:97

kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

37 § 41

Socialnämnden

får helt

eller

Paragrafen

har

flyttats

till

delvis efterge den ersättnings-

40 §.

skyldighet som avses i 33 och

33 a §§ samt 34 § första och

andra styckena.

Nämndorganisationen

Socialnämnden

38 § 42

För en socialnämnd gäller vad

Paragrafen

har

flyttats

till

som är föreskrivet om nämnder i

41 §.

kommunallagen (1991:900).

39 § 43

Socialnämnden

skall

själv

Paragrafen

har

flyttats

till

eller genom ombud föra kom-

42 §.

munens talan i mål och ärenden

som enligt denna lag eller annan

författning ankommer på social-

nämnden.

40 §

Socialnämnden skall hos full-

Paragrafen

har

flyttats

till

mäktige,

kommunstyrelsen

och

43 §.

övriga nämnder och hos andra

myndigheter göra de framställ-

ningar

som nämnden

finner

påkallade.

Socialnämnden

får

inhämta

yttranden och upplysningar

från

41 Senaste lydelse 1997:313.

42 Senaste lydelse 1991:1667.

43 Senaste lydelse 1991:1667.

SOU 1999:97

Bilaga 2 45

kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

41 § har upphävts genom lag (1997:313).

har upphävts genom lag (1997:313).

har upphävts genom lag (1997:313).

har upphävts genom lag (1997:313).

har upphävts genom lag (1997:313).gen till kommunsty- relsen.

har upphävts genom lag (1997:313).

Delegation

Uppdrag att besluta på so- cialnämndens vägnar får ges en- dast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersätt- are i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden enligt

44 Senaste lydelse 1997:313.

41 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 38 §.

42 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 39 §.

43 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 40 §.

44 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 47 §.

45 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 48 §.

46 §

Nytt innehåll.

Jämför med nuvarande 49 §.

47 § 44

Paragrafen har flyttats till 44 §.

46 Bilaga 2

SOU 1999:97

25 §

första–fjärde

styckena

och

28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 §

första och andra styckena, 13 §,

14 § tredje stycket, 21, 22, 24,

26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52)

med särskilda

bestämmelser

om

vård av unga samt 11 och 13 §§

lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall.

Första stycket gäller även i

ärenden enligt 25 § femte stycket

om samtycke vägras och beslut

enligt 36 § om att föra talan om

återkrav enligt 33 a §.

48 § 45

Uppdrag

att

besluta

på

Paragrafen har flyttats till

socialnämndens vägnar får

när

45 §.

det

gäller föräldrabalken

avse

endast uppgifter som anges i

följande lagrum

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§

föräldrabalken, dock inte befo-

genhet enligt 9 § att besluta att

inte påbörja utredning eller att

lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräld-

rabalken,

6 kap. 6 §, 14 a § andra

stycket och 15 a § andra stycket

föräldrabalken,

6 kap. 19 § föräldrabalken

beträffande beslut att utse utre-

dare i mål och ärenden om vård-

nad, boende eller umgänge,

7 kap. 7 § föräldrabalken be-

träffande

godkännande av

avtal

om

att

underhållsbidrag

skall

betalas för längre perioder än tre månader,

45 Senaste lydelse 1998:323.

SOU 1999:97

Bilaga 2 47

11 kap. 16 § andra stycket

föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på so-

cialnämndens

vägnar

får

inte

heller

omfatta befogenhet att

meddela beslut i frågor som

avses i 27 § denna lag eller att

fullgöra vad som ankommer på

nämnden enligt 5 § lagen

(1947:529) om allmänna barn-

bidrag eller 17 § lagen

(1996:1030) om underhållsstöd.

49 § 46

Om rätt att i vissa fall

fatta

Paragrafen

har

flyttats

till

beslut

i

socialnämndens

ställe

46 §.

finns

bestämmelser

i

lagen

(1990:52) med särskilda bestäm-

melser om vård av unga och

lagen (1988:870) om vård av

missbrukare i vissa fall.

Handläggning av ärenden m.m.

50 § 47

Socialnämnden

skall

utan

Paragrafen

har

flyttats

till

dröjsmål inleda utredning av vad

47 §.

som genom ansökan eller på

annat sätt har kommit till

nämndens

kännedom

och

som

kan föranleda någon åtgärd av

nämnden.

Vad som har kommit fram vid

utredning och som har betydelse

för ett ärendes avgörande skall

tillvaratas

på

ett

betryggande

sätt.

46 Senaste lydelse 1990:53.

47 Senaste lydelse 1997:313.

48 Bilaga 2

SOU 1999:97

50 a § 48

Vid en utredning om social-

Paragrafen

har

flyttats

till

nämnden behöver

ingripa

till

en

48 §.

underårigs skydd eller stöd får

nämnden,

för

bedömningen

av

behovet

av

insatser, konsultera

sakkunniga samt i övrigt ta de

kontakter

som

behövs.

Utred-

ningen skall bedrivas så att inte

någon onödigt utsätts för skada

eller olägenhet. Den skall inte

göras mer omfattande än vad

som är motiverat av omständig-

heterna i ärendet.

Utredning enligt första stycket

skall bedrivas

skyndsamt

och

vara slutförd senast inom fyra

månader. Finns det särskilda skäl

får socialnämnden

besluta

att

förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan

utredning som anges i första

stycket skall underrättas om att

en utredning inleds.

50 b § 49

Socialnämnden är

skyldig

att

Paragrafen

har

flyttats

till

slutföra en utredning enligt 50 a

49 §.

§ och fatta beslut i ärendet även

om den underårige byter vistel- sekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 50 § och ärendet avser vård av missbrukare.

Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen sam- tycker till att ta över utredningen av ärendet.

48 Senaste lydelse 1997:313.

49 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 49

51 § 50

Handläggning av ärenden som

Paragrafen

har

flyttats

till

rör enskilda

samt genomförande

50 §.

av beslut om stödinsatser, vård

och behandling skall dokumen-

teras. Dokumentationen skall ut-

visa beslut och åtgärder som

vidtas i ärendet samt faktiska

omständigheter och händelser av

betydelse.

Handlingar som rör enskildas

personliga förhållanden skall för-

varas så att den som är obehörig

inte får tillgång till dem.

52 § 51

Dokumentationen skall utfor-

Paragrafen

har

flyttats

till

mas med respekt för den en-

51 §.

skildes integritet. Den enskilde

bör hållas underrättad om de

journalanteckningar och andra

anteckningar som förs om ho-

nom. Om den enskilde anser att

någon uppgift i dokumentationen

är oriktig skall detta antecknas.

53 § 52

Socialnämnden skall tillämpa

Paragrafen

har

flyttats

till

bestämmelserna i 13 § förvalt-

52 §.

ningslagen (1986:223) om remiss

i alla ärenden.

54 § 53

I

ärenden

hos socialnämnden

Paragrafen

har

flyttats

till

som

avser

myndighetsutövning

53 §.

mot någon enskild skall nämnden

tillämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

50 Senaste lydelse 1997:313.

51 Senaste lydelse 1997:313.

52 Senaste lydelse 1986:1186.

53 Senaste lydelse 1997:1229.

50 Bilaga 2

SOU 1999:97

14 § första stycket om en

parts rätt att meddela sig munt-

ligen,

16 och 17 §§ om en parts rätt

att få del av uppgifter,

20 § om motivering av beslut,

26 § om rättelse av skrivfel

och liknande.

Bestämmelserna i 16 och 17

§§ förvaltningslagen gäller

dock

inte uppgifter som rör någon

annan sökande i ett ärende om ett

sådant boende som avses i 20 §

andra stycket eller 21 § tredje

stycket eller om någon annan

liknande social tjänst.

Vad som sägs i första stycket

gäller också när det är fråga om

en ansökan eller ett yttrande till

en annan myndighet i ett mål

eller ärende som rör myndig-

hetsutövning

mot enskild

hos

denna.

55 § 54

Den som enligt vad som sägs i

Paragrafen har flyttats till

54 § skall ges tillfälle att yttra sig

54 §.

enligt 17 §

förvaltningslagen

(1986:223) har rätt att få före- träde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

54 Senaste lydelse 1986:1186.

SOU 1999:97

Bilaga 2 51

56 §

Barn som har fyllt 15 år har

Paragrafen

har

flyttats

till

rätt att själva föra sin talan i mål

55 §.

och ärenden enligt denna lag.

Barn som är yngre bör höras,

om det kan vara till nytta för

utredningen och barnet inte kan

antas ta skada av det.

57 § 55

Socialnämnden har rätt att av

Paragrafen

har

flyttats

till

de allmänna försäkringskassorna

56 §.

eller

erkända

arbetslöshetskas-

sorna få uppgifter om e konomisk

hjälp som har lämnats till

enskilda, som har ärenden hos

nämnden. Socialnämnden

har

vidare rätt att få uppgifter som

lämnats till kommunen i ärenden

om ekonomisk hjälp enligt lagen

(1992:1068) om introduktionser-

sättning för flyktingar och vissa

andra utlänningar.

58 §

I mål och ärenden enligt den-

Paragrafen

har

flyttats

till

na lag som avser myndighets-

57 §.

utövning mot enskild får del-

givning inte ske med tillämpning

av 12 eller 15 § delgivningslagen

(1970:428).

Register m.m.

59 §

I

sådana personregister

hos

Paragrafen

har

flyttats

till

socialnämnden som utgör sam-

58 §.

manställningar

av uppgifter

får

inte tas in uppgifter om ömtåliga

personliga förhållanden.

55 Senaste lydelse 1992:1071.

52 Bilaga 2

SOU 1999:97

Detta hindrar inte att det i ett personregister tas in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på vilken ett beslut om en sådan åtgärd grun- das.

Regeringen eller den myndi- ghet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om registren.

60 § 56

Anteckningar

och

andra

Paragrafen

har

flyttats

till

uppgifter i

en

personakt

som

59 §.

tillhör

socialnämndens

person-

register skall gallras fem år efter

det sista anteckningen gjordes i

akten. Gallring skall dock inte

ske så länge uppgifter om samma

person inte har gallrats av

nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter

i

personregister

som avses i 59 § första stycket

skall gallras fem år efter det att

de förhållanden

som uppgiften

avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad

senast kalenderåret efter det att

gallringsskyldigheten inträdde.

61 § 57

I fråga om automatiserad och

Paragrafen

har

flyttats

till

viss

manuell

behandling

av

60 §.

personuppgifter

finns

bestäm-

melser

i

personuppgiftslagen

(1998:204).

56 Senaste lydelse 1990:789.

57 Senaste lydelse 1998:719.

SOU 1999:97

Bilaga 2 53

62 § 58

Följande handlingar får inte

Paragrafen har flyttats till

gallras med stöd av bestäm-

61 §.

melserna i 60 § första stycket:

1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap,

2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,

3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en underårig har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett famil- jehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.

Handlingar skall vidare un- dantas från gallring enligt be- stämmelserna i 60 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommu- ner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

63 § 59

Socialnämnden

skall,

enligt

Paragrafen

har

flyttats

till

vad regeringen närmare före-

62 §.

skriver,

ur

personregister

lämna

ut uppgifter

till

Socialstyrelsen

för angelägna statistiska ända-

mål.

64 §

Socialnämnden skall lämna ut

Paragrafen

har

flyttats

till

uppgifter

ur

personregister till

63 §.

statliga

myndigheter, när

detta

58 Senaste lydelse 1990:789.

59 Senaste lydelse 1995:608.

54 Bilaga 2

SOU 1999:97

begärs

för

forskningsändamål

och det kan ske utan risk för att

den enskilde eller någon honom

närstående lider men.

65 § 60

Socialnämnden skall på begä-

Paragrafen har flyttats till

ran av

en

annan myndighet till

64 §.

denna lämna uppgifter om utgi-

ven ekonomisk hjälp, om syftet

är att undvika felaktiga utbetal-

ningar från det allmänna eller en

felaktig taxering.

Om

kommunens uppgifter

inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1. uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom social- tjänsten, och

2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda bo- endeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekre- tesslagen (1980:100).

65 a § 61

Har någon

som

påföljd för

Paragrafen har flyttats till

brott

överlämnats till

vård inom

65 §.

socialtjänsten, skall

socialnämn-

den

underrätta

åklagarmyndig-

heten, om vården eller de andra

åtgärder som redovisats i vård- planen inte kommer till stånd.

60 Senaste lydelse 1997:1229.

61 Senaste lydelse 1998:615.

SOU 1999:97

Bilaga 2 55

Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom social tjänsten bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brotts- balken.

65 b § 62

Om

socialnämnden

i

sin

Paragrafen

har

flyttats

till

verksamhet iakttagit

något

som

66 §.

tyder på att nya medel används

för

missbruksändamål eller

att

ändringar sker i missbruks-

mönster av kända medel, skall

nämnden

utan dröjsmål

anmäla

detta till Folkhälsoinstitutet.

66 § 63

Av 1 kap. 5 § sekretesslagen

Paragrafen

har

flyttats

till

(1980:100) framgår att social-

67 §.

nämnden utan hinder av sekretess

kan

polisanmäla

brott

som

hindrar

nämndens

verksamhet.

Detsamma gäller enligt 14 kap. 2

§ femte stycket samma lag be-

träffande vissa brott som riktar

sig mot underåriga. Av samma

stycke följer också att sekretess

inte hindrar att uppgift, som

angår misstanke om brott för

vilket inte är föreskrivet lind-

rigare straff än fängelse i två år,

lämnas till en åklagarmyndighet,

polismyndighet eller annan myn-

dighet som har att ingripa mot

brottet.

Från socialtjänsten skall utan

hinder av sekretess lämnas

1. uppgift om huruvida någon

vistas i

ett hem för vård

eller

62 Senaste lydelse 1999:48.

63 Senaste lydelse 1991:526.

56 Bilaga 2

SOU 1999:97

boende, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndig- het, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,

2. uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning.

Tillsyn över socialtjänsten

Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i riket. Sty- relsen skall följa och vidare- utveckla socialtjänsten. Till led- ning för tillämpningen av denna lag utfärdar socialstyrelsen all- männa råd.

Länsstyrelsen skall inom länet följa socialnämndernas till-

lämpning av denna lag, informera och ge råd till all-

mänheten i frågor som rör socialtjänsten,

biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,

främja samverkan på social- tjänstens område mellan kom- munerna och andra samhälls- organ,

även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

64 Senaste lydelse 1997:313.

67 §

Paragrafen har flyttat till

75 §.

Första stycket har ändrat

innehåll. Ett nytt andra stycke har införts.

68 § 64

Paragrafen har flyttats till

76 §.

Första stycket har ändrat

innehåll. Ett nytt andra stycke har införts.

SOU 1999:97

Bilaga 2 57

Föreskrifter om enskild verksamhet m.m.

69 § 65

Ett

bolag, en

förening,

en

Paragrafen har flyttats till

samfällighet, en stiftelse eller

en

68 §.

enskild individ får inte utan

tillstånd av länsstyrelsen yrkes-

mässigt

bedriva

verksamhet

i

form av

1. hem för vård eller boende,

2. särskilda boendeformer motsvarande sådana som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket,

3. hem för viss annan hel- dygnsvård,

4. hem eller öppen verksam- het för vård under en begränsad del av dygnet.

Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas.

Tillstånd behövs inte för så- dan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra.

69 a § 66

Tillstånd

att

bedriva

sådan

Paragrafen har flyttats till

verksamhet som avses i 69 § får

69 §.

beviljas endast om verksamheten

uppfyller kraven på god kvalitet

och säkerhet.

Tillstånd

får

förenas

med

villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

65 Senaste lydelse 1997:313.

66 Senaste lydelse 1997:313.

58 Bilaga 2

SOU 1999:97

69 b § 67

Länsstyrelsen har tillsyn över

Paragrafen har upphört att

1. annat hem för vård eller

gälla.

boende än sådant som avses i

23 a §,

2. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 69 § första stycket 2–4,

3. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra,

4. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1–3 från vilken kommunen upp- handlar tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Länsstyrelsen har rätt att inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

69 c § 68

Verksamhet

för

vilken

till-

Paragrafen har flyttats till

stånd

krävs

enligt

69

§ första

70 §.

stycket står under löpande tillsyn

av socialnämnden i den kommun

där

verksamheten

är

belägen.

Nämnden har rätt att inspektera

verksamheten och får inhämta de

upplysningar och ta del av de

handlingar som behövs för till-

synen.

Om socialnämnden får kän-

nedom

om

missförhållanden i

enskild

verksamhet

som

står

under länsstyrelsens tillsyn, skall

socialnämnden

underrätta

läns-

styrelsen om det.

67 Senaste lydelse 1997:313.

68 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 59

70 § 69

Om

det

föreligger

något

Paragrafen har nytt innehåll.

missförhållande i sådan verk-

Jämför nuvarande 70 § med

samhet som står under läns-

78 §.

styrelsens tillsyn enligt 69 b §,

skall länsstyrelsen förelägga

den

som ansvarar

för verksamheten

att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är all-

varligt och länsstyrelsens före-

läggande

inte

efterkoms,

får

länsstyrelsen

förbjuda

fortsatt

verksamhet.

70 a § 70

Bestämmelserna

i

51

och

Paragrafen

har

flyttats

till

52 §§ gäller i tillämpliga delar i

71 §.

enskild

verksamhet

som

står

under länsstyrelsens tillsyn enligt

69 b §. Dokumentationen skall

bevaras så länge den kan antas

ha betydelse för åtgärder i

verksamheten.

70 b § 71

En handling i en personakt i

Paragrafen

har

flyttats

till

enskild

verksamhet

som

står

72 §.

under länsstyrelsens tillsyn enligt

69 b § skall, om det begärs av

den som akten rör, så snart som

möjligt tillhandahållas

denne

för

läsning

eller

avskrivning

på

stället eller i avskrift eller kopia,

om inte annat följer av 71 a §.

Frågor om utlämnande enligt

första stycket prövas av den som

ansvarar

för personakten. Anser

denne att personakten eller någon

del av den inte bör

lämnas

ut,

69 Senaste lydelse 1997:313.

70 Senaste lydelse 1997:313.

71 Senaste lydelse 1997:313.

60 Bilaga 2

SOU 1999:97

skall han genast med eget

yttrande överlämna

frågan

till

länsstyrelsen för prövning.

70 c § 72

Länsstyrelsen får

besluta

att

Paragrafen har flyttats till

en personakt i enskild verksam-

73 §.

het som står under länsstyrelsens

tillsyn enligt 69 b § skall tas om

hand

1. om verksamheten upphör,

2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt före- skrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller

3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möj- ligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om åter- lämnande meddelas av länssty- relsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.

Personakter som har tagits om hand enligt första stycket skall förvaras avskilda hos arkiv- myndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Person- akterna skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för

72 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 61

särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

Övriga bestämmelser

Anmälan om misshandel m.m. mot underåriga

71 § 73

Var och en som får kännedom

Paragrafen har flyttats till

om något som kan innebära att

80 §.

socialnämnden

behöver

ingripa

till en underårigs skydd bör

anmäla detta till nämnden.

Myndigheter vars verksamhet

berör barn och ungdom samt

andra myndigheter inom hälso-

och sjukvården och socialtjänsten

är skyldiga att genast till

socialnämnden anmäla om de i

sin verksamhet får kännedom om

något som kan innebära att

socialnämnden

behöver

ingripa

till en underårigs skydd. Detta

gäller även dem som är anställda

hos sådana

myndigheter. Sådan

anmälningsskyldighet gäller ock-

så dem som är verksamma inom

yrkesmässigt

bedriven

enskild

verksamhet som berör barn och

ungdom eller annan yrkesmässigt

bedriven

enskild

verksamhet

inom hälso- och sjukvården eller

på socialtjänstens

område. För

familjerådgivning gäller i

stället

vad som sägs i tredje stycket.

De som är verksamma inom

familjerådgivning är skyldiga att

genast anmäla till socialnämnden

73 Senaste lydelse 1997:313.

62 Bilaga 2

SOU 1999:97

om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshand- las i hemmet.

Myndigheter, befattningsha- vare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av bety- delse för utredning av en under- årigs behov av skydd.

Om anmälan från Barnom- budsmannen gäller bestämmel- serna i 3 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Anmälan om missförhållanden i omsorger om äldre eller funktionshindrade

71 a § 74

Var och en som är verksam

Paragrafen har flyttats till

inom

omsorger

om äldre

män-

81 §.

niskor eller

människor

med

funktionshinder

skall vaka

över

att dessa får god omvårdnad och

lever

under

trygga

förhållanden.

Den som

uppmärksammar

eller

får kännedom om ett allvarligt

missförhållande i omsorgerna om

någon enskild skall genast an-

mäla

detta

till

socialnämnden.

Om

inte

missförhållandet

utan

dröjsmål avhjälps, skall nämnden

anmäla

förhållandet

till

tillsynsmyndigheten.

Första

stycket

gäller

även

inom

motsvarande

yrkesmässigt

bedriven

enskild

verksamhet.

Anmälan skall göras till den som

är ansvarig

för

verksamheten.

74 Senaste lydelse 1998:855.

SOU 1999:97

Bilaga 2 63

Den ansvarige har att utan dröjsmål avhjälpa missförhållan- det eller anmäla detta till till- synsmyndigheten.

Tystnadsplikt

71 b § 75

Den som är eller har varit

Paragrafen

verksam inom yrkesmässigt be-

82 §.

driven enskild verksamhet som

avser insatser enligt denna lag får

inte obehörigen röja vad han

därvid har erfarit om enskildas

personliga förhållanden.

71 c § 76

Den som är eller har varit

Paragrafen

verksam inom enskild familje-

83 §.

rådgivning får inte obehörigen

röja en uppgift som en enskild

har lämnat i förtroende eller som

har inhämtats i samband med

rådgivningen.

Överflyttning av ärende

72 §

Ett ärende som avser vård

Paragrafen

eller någon annan åtgärd beträf-

84 §.

fande en enskild person kan flyt-

tas över till en annan social- nämnd, om denna nämnd sam- tycker till det.

75 Senaste lydelse 1993:390.

76 Senaste lydelse 1996:140.

har flyttats till

har flyttats till

har flyttats till

64 Bilaga 2

SOU 1999:97

72 a § 77

Om någon efter beslut av en

Paragrafen har flyttats till

socialnämnd vistas i en annan

85 §.

kommun i familjehem, hem för

vård eller boende eller sådan

boendeform eller bostad som av-

ses i 20 § andra stycket, 21 §

tredje stycket och 69 § första

stycket 2, har den kommun som

beslutat om vistelsen ansvaret för

det bistånd enligt 6 § samt det

individuellt behovsprövade stöd

och de individuellt behovs-

prövade

sociala tjänster enligt

10–12 §§ som den enskilde kan

behöva.

Placeringskommunens

ansvar upphör om ärendet över-

flyttas enligt 72 §.

Den kommun där den enskilde

är folkbokförd har samma ansvar som en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster

1. under kriminalvård i an-

stalt,

2. under vård på sjukhus eller

i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,

3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

72 b § 78

Om vårdnaden

av

en under-

Paragrafen har flyttats till

årig överflyttats till

en

eller

två

86 §.

särskilt

förordnade

vårdnadsha-

vare som den underårige tidigare

varit

familjehemsplacerad

hos,

får kommunen fortsätta att betala

77 Senaste lydelse 1997:1229.

78 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 65

dessa vårdnadshavare skälig er-

sättning.

Överklagande av beslut

73 § 79

Socialnämndens

beslut

får

Paragrafen

har

flyttats

till

överklagas hos allmän förvalt-

87 §.

ningsdomstol,

om

nämnden

har

Första stycket

har

ändrat

meddelat beslut i fråga om

innehåll.

försörjningsstöd enligt 6 b §,

vägran

eller

nedsättning

av

fortsatt försörjningsstöd

enligt

6 d §,

annat bistånd enligt 6 f §,

ansökan enligt 6 h §,

medgivande,

återkallelse

av

medgivande eller

om samtycke

enligt 25 §, eller

förbud eller begränsning en-

ligt 27 §.

Beslut i fråga om bistånd till

annan får inte överklagas enligt

första stycket.

Beslut i frågor som avses i

första

stycket

gäller omedelbart.

En länsrätt eller kammarrätt får

dock förordna att dess beslut

skall verkställas först sedan det

har vunnit laga kraft.

74 § 80

Länsstyrelsens

beslut

i

Paragrafen

har

flyttats

till

ärenden om tillstånd enligt 69 §,

88 §.

om

föreläggande

eller

förbud

Paragrafen

har

ändrat

enligt 70 § och om omhänder-

innehåll.

tagande

av

personakt

enligt

70 c § får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. I fråga

om

79 Senaste lydelse 1998:384.

80 Senaste lydelse 1998:384.

66 Bilaga 2

SOU 1999:97

överklagande

av

länsstyrelsens

beslut enligt 70 b § gäller i

tillämpliga delar bestämmelserna

i 15

kap.

7

§

sekretesslagen

(1980:100).

Länsstyrelsens

beslut

om

föreläggande

eller

förbud enligt

70 § och om omhändertagande

av personakt enligt 70 c § samt

domstols

motsvarande

beslut

gäller

omedelbart.

Polismyndig-

heten skall lämna den hjälp som

behövs för att verkställa ett

beslut

om

omhändertagande av

personakt.

74 a § 81

Prövningstillstånd krävs

vid

Paragrafen

har

flyttats

till

överklagande

till

kammarrätten

89 §.

av beslut enligt denna lag.

Böter m.m.

75 § 82

Till böter döms den som

Paragrafen

har

flyttats

till

1. åsidosätter bestämmelserna

90 §.

i 25 § eller 31 § första stycket,

om inte gärningen i sistnämnda

fall är belagd med straff i lagen

(1997:192)

om

internationell

adoptionsförmedling,

2. överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd av 27 §,

3. utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69 §,

4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fort- sätter verksamheten.

81 Senaste lydelse 1998:384.

82 Senaste lydelse 1997:313.

SOU 1999:97

Bilaga 2 67

Allmänt åtal får väckas en-

dast efter medgivande av social-

nämnden,

länsstyrelsen

eller

Socialstyrelsen.

76 § 83

I den

mån huvudmannen för

Paragrafen

har

flyttats

till

ett hem

för vård eller boende,

91 §.

som drivs av landsting eller

kommun, beslutar det, får de som

bereds vård där inte inneha

alkohol eller andra berusnings-

medel. Detsamma gäller i fråga

om injektionssprutor eller kany-

ler, som kan användas för in-

sprutning i människokroppen.

Om sådan egendom påträffas

hos en intagen eller någon an-

nanstans inom hemmet utan att

det finns känd ägare till den, får

den omhändertas. Den som före-

står hemmet skall låta förstöra

eller försälja egendomen

enligt

bestämmelserna

om beslagtagen

egendom i 2 § 1 första stycket

lagen (1958:205) om förverkande

av alkoholhaltiga drycker m.m.

Belopp

som

erhålls

vid

försäljning tillfaller staten.

Kommuner utanför landsting

77 § 84

Vad som sägs i denna lag om

Paragrafen

har

flyttats

till

landsting

skall

tillämpas

också

92 §.

på en kommun som inte tillhör

någon landsting.

83 Senaste lydelse 1991:1667.

84 Senaste lydelse 1991:1667.

68 Bilaga 2

SOU 1999:97

Socialtjänsten i krig m.m.

78 § 85

Regeringen får meddela sär-

Paragrafen har flyttats till

skilda föreskrifter om social-

93 §.

tjänsten enligt denna lag, om

riket kommer i krig eller krigs-

fara eller om det råder sådana

utomordentliga förhållanden som

är föranledda av krig eller av

krigsfara som riket har befunnit

sig i.

Övergångsbestämmelser

85 Senaste lydelse 1987:380.

SOU 1999:97

Bilaga 3 69

Socialtjänstens kostnader på regional nivå i kommungrupper .

Kostnaderna, i kronor per invånare, redovisas i denna bilaga för kom- mungrupper i form av diagram 1 som Statskontoret har arbetat fram. Det finns nio kommungrupper 2 . Den första, storstäder, särredovisas eftersom antalet kommuner bara är tre, Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket försvårar analysen. Vid sidan om att kartlägga socialtjänstkostnaderna för varje enskild kommungrupp är syftet med den här bilagan att kostnaderna för varje enskild kommungrupp ska kunna jämföras med kostnaderna för övriga kommungrupper. Därför är storleken och skalorna desamma för de nio kommungruppdiagrammen.

Hur diagrammen ska utläsas

Den heldragna linjen i diagrammen visar den genomsnittliga kostnads- förändringen för varje respektive kommungrupp. Kostnadsförändringen kan delas upp i två komponenter, dels lutningen på den heldragna linjen dels interceptet.

Med intercept menas den punkt där den heldragna linjen skär Y- axeln. Om den heldragna linjen börjar i punkten (0 kr/inv 1990, 0 kr/inv 1997) innebär det att den relativa kostnadsförändringen är lika stor för en genomsnittlig lågkostnadskommun 1990 som en genomsnittlig högkostnadskommun 1990. Om den heldragna linjen börjar i en punkt på y-axeln med en positiv kostnad innebär det en relativt större

1 Den heldragna linjen i diagrammen visar inte sambandet mellan oberoende och beroende variabler då sådana variabler inte existerar i framställningen. Diagrammen är i stället en plot av kostnader i två tidpunkter (1990 och 1997) där linjen anger den genomsnittliga kostnadsförändringen för varje respektive kommungrupp mellan 1990 och 1997.

2 Svenska Kommunförbundets kommungrupper (1998) – storstäder, förorter,

större städer, medelstora städer, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, övriga större kommuner samt övriga mindre kommuner.

70 Bilaga 3

SOU 1999:97

kostnadsökning för en genomsnittlig lågkostnadskommun

1990 än en

genomsnittlig högkostnadskommun 1990.

För en given kommungrupp går det att sluta sig till att kommuner som ligger över (=norr eller nordväst) den heldragna linjen har haft en större relativ kostnadsökning än den genomsnittliga kommunen i kom- mungruppen. Kommuner som ligger under (=söder eller s ydost) den hel- dragna linjen har haft en måttligare kostnadsökning (eller t.o.m. minsk- ning) än den genomsnittliga kommunen i kommungruppen.

Totala socialbidrag

Hur socialbidragskostnaderna fördelar sig över kommungrupperna visas i diagram B.1. Observera att den inre rektangeln i diagrammet för storstäderna överensstämmer i skala och storlek med nedanstående dia- gram för de övriga åtta kommungrupperna. Den heldragna linjen är borttagen i diagrammet för storstäder av det skälet att antalet kommuner är för få för att linjen ska kunna representera en genomsnittlig stor- stadskommun.

Diagram B.1 Socialbidragskostnader för kommungrupper i kr/inv

SOCIALBIDRAG - STORSTÄDER

KR/INV 1997

3750

3500

Malmö

3250

Götebor g

3000

2750

2500

Stockholm

2250

2000

1750

1500

1250

1000

750

500

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3

71

SOCIALBIDRAG - FÖRORTSKOMMUNER

3000

2750

2500

Botkyrka

2250

2000

Järfälla

Burlöv

1997

1750

Huddinge

Sundbybe

Upplands

Haninge

1500

Mölndal

KR/INV

Nacka

Sigtuna

1250

Partille

Vaxholm

Solna

Uppland1

Salem

1000

Ale

Sollentu

Lerum

Tyres

Kungälv

750

Håbo Lomma

Täby

Österåke

Kungsbac Vallentu

Eker

Härryda

Staffans

Värmd

500

Liding

Svedala

Öcker

Danderyd

250

Vellinge

Kävlinge

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

SOCIALBIDRAG - STÖRRE STÄDER

3000

2750

Norrköpi

2500

2250

Helsingb

Örebro

Eskilstu

2000

1997

1750

Uppsala

Västerås

Södertäl

Halmstad

Linköpin

Karlstad

1500

KR/INV

Borås

Jönköpin

1250

Falun

SundsvalKristian

Växj Umeå

Kalmar

Karlskro

GävleLund

1000

Luleå

Östersun

750

Örnsköld

Skelleft

500

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

72 Bilaga 3

SOU 1999:97

SOCIALBIDRAG - MEDELSTORA STÄDER

3000

Landskro

2750

2500

2250

2000

Borlänge

1997

1750

Motala

Trellebo

1500

Strängnä

KatrinehUddevallKristine

KR/INV

Ronneby

Västervi

Nyköping

1250

Falkenbe

Eslöv

Mjölby

Nynäsham

Karlskro

Falköpin Varberg

Hässleho

Oskarsha

1000

Härnösan

Lidköpin

Avesta

Söderham

Ängelhol

Lindesbe

750

Ystad

Alingsås Nässj

Ludvika

Gällivar

Mariesta

Boden

HöganäsSkövdePiteå

500

Mora

Vänersbo

Kiruna

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

SOCIALBIDRAG - INDUSTRIKOMMUNER

3000

2750

2500

2250

2000

1997

1750

Köping

Markaryd

1500

Tidaholm

KR/INV

Nybro Bjuv

Karlskog

Arboga

Trollhät

Olofströ

Åstorp

1250

Lilla Ed

UppvidinSurahamm Oxelösun

Mönsterå

TibroGislaved

SandvikeHofors

Perstorp

1000

Osby

VärnamoFagersta

Östra Gö Finspång

Storfors

Vetlanda

Hultsfre

LesseboGullspån Vingåker

Grums

Filipsta Hallstah

Munkfors

Smedjeba Hylte

Ljungby

EmmabodaEdaDegerfor

Älvkarle

750

Boxholm

Bromölla

Kungsör

Gnosjö

500

Götene

Bengtsfo

Norberg

Hällefor

Tranemo

Laxå

Vaggeryd

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3 73

SOCIALBIDRAG - LANDSBYGDSKOMMUNER

3000

2750

2500

2250

2000

1997

1750

1500

KR/INV

1250

Simrisha Aneby

Borgholm

Svalöv

Tomelill

Gotland

Sala

Båstad

Högsby

1000

Torsås

Valdemar Töreboda

Ockelbo

Hörby

Laholm

Svenljun

Nordanst

Ödeshög

NordmaliHeby

750

Kinda

Tierp Herrljun

Sjöbo

Tanum Vara

Ydre

Tingsryd

Grästorp

Dals-

EdMellerudOvanåker

Robertsf

Essunga

500

Sunne

Mörbylån Färgelan

Årjäng

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

SOCIALBIDRAG - GLESBYGDSKOMMUNER

3000

2750

2500

2250

2000

1997

1750

1500

KR/INV

1250

Orsa

Lycksele

Norsj

1000

Strömsun

Bräcke

Arjeplog

Ragunda

Ånge

Dorotea

Sollefte

750

Älvdalen

Jokkmokk

Torsby

Vilhelmi

Åsele

Malung

Åre Arvidsja

Överkali

BergLjusdalKrokom

Malå

Vindeln

500

Vansbro

Härjedal

Övertorn

StorumanPajala

Sorsele

250

Bjurholm

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

74

Bilaga 3

SOU 1999:97

SOCIALBIDRAG - ÖVRIGA STÖRRE KOMMUNER

3000

2750

2500

2250

2000

1997

1750

1500

Klippan

KR/INV

Lysekil

Tranås

Stenungs

1250

Flen

Enköping

Timrå Eksj

1000

Norrtälj

Hedemora

Bollnäs

Hudiksva

Kramfors

Arvika

Sölvesbo

Älmhult

Alvesta

750

Vimmerby

Hagfors

Mark

Hallsber

Kalix

KumlaSäffle

500

Skara

Ulriceha

Östhamma

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

SOCIALBIDRAG - ÖVRIGA MINDRE KOMMUNER

3000

2750

2500

2250

2000

1997

1750

Höör

1500

KR/INV

Åtvidabe

Ljusnars

1250

Hjo

Mullsj

Åmål

Skurup

1000

Vadstena

Leksand

HammarOrust Kil

Strömsta

Sotenäs

Sävsj

Rättvik

750

Tjörn

Nora

Skinnska

Älvsbyn

Vännäs

Gagnef

HaparandMunkedal

500

Karlsbor

ÖrkelljuAskersun

Habo

SöderköpVårgårda

Säter Forshaga

250

0

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

KR/INV 1990

Källa : Statskontoret. Socialstyrelsen.

SOU 1999:97

Bilaga 3 75

Av samtliga kommuner har Malmö den i särklass högsta kostnaden för socialbidrag per invånare såväl 1990 som 1997. Intressant är att Bot- kyrka är den kommun som ligger närmast Stockholm vad avser social- bidragskostnader per invånare såväl 1990 som 1997.

Förortskommunerna och de större städerna är heterogena kom- mungrupper i den meningen att spridningen i kostnader är stor inom grupperna såväl 1990 som 1997. Däremot uppvisar dessa två kom- mungrupper en kostnadsökning mellan 1990 och 1997 som är jämnt fördelad mellan låg- och högkostnadskommuner 1990. Detsamma gäller för medelstora städer.

Vad gäller industrikommuner, glesbygdskommuner, landsbygds- kommuner och övriga mindre kommuner har de kommuner med relativt låga kostnader 1990 ökat kostnaderna relativt mer än motsvarande högkostnadskommuner 1990.

Individ- och familjeomsorg (IFO) 3

Den totala individ- och familjeomsorgen (IFO) innefattar socialbidrag inklusive socialbidrag till flyktingar, placering av unga och vuxna, missbrukarvård samt kostnader för mottagande av flyktingar.

Av diagram B.2 framgår att kostnaderna för förortskommunerna och de större städerna relativt övriga kommungrupper, är ojämnt fördelade 1990 och 1997. I synnerhet är heterogeniteten påtaglig för förorterna. Däremot är kostnadsökningstakten för kommungr uppen större städer påfallande homogen eftersom kommunerna ligger på eller nära den heldragna linjen.

Att den heldragna linjen är negativ beror på två saker. Dels har de kommuner med lägst kostnad 1990 haft en relativt mycket kraftig ökning av kostnaderna under 1990–1997. Dels har den särklassiga hög- kostnadskommunen 1990 Malung nästan halverat kostnaden i absoluta tal.

I de sex nedersta kommungrupperna i diagram 3.5 är kostnaderna jämnt fördelade, med undantag av några "utstickarkommuner" bland landsbygdskommuner och övriga mindre kommuner.

3 IFO-statistiken för 1990 är hämtad från Räkenskapssammandraget 1990 där flyktingmottagandet ingår. För att statistiken ska vara jämförlig för de bägge åren måste kostnader för flyktingmottagande läggas till statistiken för 1997. De kost- naderna hämtas från Räkenskapssammandraget och posten 600 – Flyktingmot- tagande som ligger under verksamhetsområdet Särskilt Riktade Insatser (alltså inte IFO).

76 Bilaga 3

SOU 1999:97

Diagram B.2 Individ- och familjeomsorgskostnader för kommun- grupper i kr/inv

IFO - FÖRORTER

6000

5600

5200

Botkyrka

4800

4400

Huddinge

4000

Järfälla

1997

3600

Haninge

Uppland1

3200

Sundbybe

KR/INV

Solna

Sigtuna

2800

Tyres

Kungälv Mölndal

Partille Nacka

2400

Lomma

Kävlinge UpplandsAle

Sollentu

2000

Eker

Österåke

Salem

Håbo

Härryda

Täby

Svedala

Staffans

VaxholmVallentu

Kungsbac

Burlöv

1600

Öcker

Vellinge

Lerum

Värmd

1200

Liding

800

Danderyd

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3 77

IFO - MEDELSTORA KOMMUNER

6000

5600

5200

4800

4400

1997

4000

3600

Motala

Landskro

3200

KR/INV

Uddevall

2800

BorlängeKristine

Oskarsha

2400

Höganäs

Mjölby Nynäsham

Västervi

RonnebySträngnäNyköping

Falkenbe

EslövAvesta

Söderham

2000

TrelleboHärnösan

Ängelhol

Nässjö

LudvikaLindesbeLidköpin Katrineh

Alingsås

VarbergGällivarBodenHässleho

1600

Ystad KarlshamVänersboSkövde

Falköpin Piteå

Mora

Mariesta

1200

Kiruna

800

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

IFO - STÖRRE STÄDER

6000

5600

5200

4800

4400

Norrköpi

4000

Uppsala

1997

Eskilstu

3600

Södertäl

3200

Västerås

KR/INV

Linköpin

Sundsval

Karlstad

2800

Örebro

Jönköpin

Halmstad

Östersun Helsingb

UmeåKalmar

2400

Borås

VäxjLund

Gävle

Falun

2000

Karlskro Luleå

Skelleft

1600

Kristian

1200

Örnsköld

800

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

78 Bilaga 3

SOU 1999:97

IFO - INDUSTRIKOMMUNER

6000

5600

5200

4800

4400

4000

1997

3600

3200

KR/INV

Trollhät

2800

Gullspån

Sandvike

Bjuv

Finspång

2400

Markaryd

Oxelösun

Karlskog

Nybro

KöpingHofors

Tidaholm Arboga

FilipstaMunkfors

LillaVärnamoEd FageG r umssta

2000

Hallstah

Gislaved

Tibro Östra G

Olofstr

Laxå

Osby

SurahammDegerfor

Ljungby BoxholmVingåker Perstorp

Älvkarle

1600

Smedjeba

HälleforNorberg

VetlandaTranemo

EdaGnosj

Storfors

MönsteråHultsfreLesseboEmmaboda

Åstorp

1200

Götene

Kungsör

BengtsfoUppvidin

800

Hylte

Vaggeryd

Bromölla

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

IFO - LANDSBYGDSKOMMUNER

6000

5600

5200

4800

4400

4000

1997

3600

Hörby

3200

KR/INV

2800

Tomelill

Gotland

Sjöbo Svalöv

2400

Sala

Vara

Grästorp

Herrljun

Borgholm

2000

Simrisha

ValdemarSvenljun

Nordanst

ÖdeshögNordmali

Heby

1600

MörbylånAneby TöreboBåstadTanum

Torsås

DalsOckelbo-Ed

Högsby

KindaLaholmTierp

MellerudOvanåkerTingsryd

1200

ÅrjängSunne

EssungaFärgelan

Ydre

Robertsf

800

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3 79

IFO - GLESBYGDSKOMMUNER

6000

5600

5200

4800

4400

4000

1997

3600

3200

KR/INV

2800

Vindeln

2400

Jokkmokk

Arjeplog

Orsa

2000

Ragunda

StrömsunBräcke

Torsby DoroteaS llefte

1600

Lycksele

Krokom

Älvdalen VansbroÅnge

Malung

VilhelmiPajala Ljusdal

1200

ÖvertornBerg Malå

Åre

HärjedalArvidsjaNorsj

Storuman

Sorsele

Överkali

Åsele

800

Bjurholm

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

IFO - ÖVRIGA STÖRRE KOMMUNER

6000

5600

5200

4800

4400

4000

1997

3600

3200

Stenungs

KR/INV

2800

Enköping

Mark

KlippanHudiksvaLysekil

2400

Hedemora

Timrå

2000

Eksj

H agfors

KramforsSkara

Vimmerby TranåsBollnäs Flen Arvika

1600

Sölvesbo

Norrtälj

Alvesta Älmhult Hallsber

Kalix

1200

Kumla

Säffle

Ulriceha

800

Östhamma

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

80 Bilaga 3

SOU 1999:97

IFO - ÖVRIGA MINDRE KOMMUNER

6000

5600

5200

4800

Skurup

4400

1997

4000

Höör

3600

3200

KR/INV

2800

Ljusnars

2400

Åmål

Strömsta

Hjo

2000

Gagnef Orust

Kil

Skinnska

Åtvidabe

Vännäs

1600

Mullsj SöderköpSäter

SotenäsForshagaVadstena

Rättvik ÖrkelljuHammar

Leksand Tjö n

VårgårdaÄlvsbyn

KarlsborMunkedalHaparandSävsj

1200

Nora

Askersun

800

Habo

400

0

400

800

1200

1600

2000

2400

2800

3200

3600

4000

4400

4800

KR/INV 1990

Källa : Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen.

Äldre- och handikappomsorg

Av diagram 3.7 kan slutas att alla kommungrupper utom förorter och glesbygdskommuner har märkbart likartade kostnader för äldreomsorgen såväl 1990 som 1997. Med hög precision går det att fånga upp en absolut majoritet kommuner i dessa sex kommungrupper samt storstä- derna i intervallet 3 000–5 000 kr/inv 1990 och 7 000–13 000 kr/inv 1997. Lägg till detta att takten i kostnads ökning för dessa kommun- grupper inte heller skiljer sig nämnvärt.

Det mönster som avtecknar sig för äldreomsorgen är att kostnaderna per invånare för förortskommunerna är lägre än för övriga grupper såväl 1990 som 1997. Dessa kommuner fångas upp i intervallet 1 000–3 00 kr/inv 1990 och 4 500–8 500 kr/inv 1997. Dessutom är takten med vilken äldreomsorgskostnaderna ökat den måttligaste. Grafiskt ligger förortskommunklustret sydväst om övriga kommungr upper.

Motpolen till förorterna representeras av glesbygdskommunerna som har landets dyraste äldreomsorg i förhållande till invånarantal. År 1990 låg dessa kommuner i intervallet 3 500–6 000 kr/inv medan motsvarande intervall för 1997 var 10 000–17 000 kr/inv. Grafiskt ligger detta kommunkluster nordost om övriga grupper.

SOU 1999:97

Bilaga 3 81

Diagram B.3 Äldre- och handikappomsorgskostnader för kommun- grupper i kr/inv.

ÄLDREOMSORG - FÖRORTER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

14000

1997

13000

12000

11000

KR/INV

10000

Sundbybe

9000

Danderyd

Solna

8000

Liding

Mölndal

Kungälv

7000

ÖsteråkeUppland1

Partille

VallentuEker

LommaHärrydaKungsbacÖckerAle

Lerum

6000

SollentuKävlingeB rlöv

SigtunaHuddingeSvedalaNackaTäby

Värmd Vellinge

Botkyrka SalemHaninge JärfällaVaxholm

5000

Tyres StaffansUpplands

4000

Håbo

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

82

Bilaga 3

SOU 1999:97

ÄLDREOMSORG - STÖRRE STÄDER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

14000

Gällivar

13000

Boden

1997

HärnösanKristine

12000

Lindesbe

KirunaKarlsham

11000

MariestaFalköpinAvesta

KR/INV

VästerviMora UddevallPiteå

Söderham

Katrineh Vänersbo Ludvika LidköpinNässj

10000

Landskro

Ystad

MjölbyAlingsåsFalkenbeOskarsha

HässlehoÄngelhol

Ronneby

9000

Motala Skövde

BorlängeHö anäs Varberg

Eslöv

8000

NynäshamNyköping

Trellebo

7000

Strängnä

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

ÄLDREOMSORG - MEDELSTORA STÄDER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

14000

Gällivar

13000

Boden

1997

Härnösan Kristine

12000

Lindesbe

Kirunarlsham

11000

MariestaFalköpinAvesta

KR/INV

VästerviMora

Söderham

VänersboLidköpinNässj UddevallPiteå

Katrineh Ludvika

Ystad

10000

MjölbyLandskro

AlingsåsFalkenbeOskarsha

HässlehoÄngelhol

Ronneby

9000

MotalaSkövde

Varberg

NyköpingBorlänHö g eanäs

Eslöv

8000

Nynäsham

Trellebo

7000

Strängnä

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3

83

ÄLDREOMSORG - INDUSTRIKOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

Munkfors

15000

14000

UppvidinLaxå

Hultsfre

Bengtsfo

13000

Filipsta

1997

Hällefor

12000

Kungsör

Hylte

Eda

Smedjeba

Hofors

Nybro Älvka le

11000

FagerstaStorforsGullspån

KR/INV

NorbergVag eryd

Osby

Emmaboda Grums

Köping TranemoÖstra G

Mönsterå DegerforMarkarydFinspång

10000

Tibro

ArbogaVärnamoOlofstrTidaholm Ljungby

Boxholm

Karlskog

Lessebo

Hallstah

Vetlanda

9000

Vingåker

Perstorp SurahammGötene

Trollhät Sandvike

Lilla Ed

8000

Bromölla

OxelösunÅstorp

Gislaved

7000

GnosjBjuv

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

ÄLDREOMSORG - LANDSBYGDSKOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

14000

Årjäng Nordmali

Högsby

Dals-Ed

Sunne

1997

13000

Grästorp

Ockelbo

Robertsf

12000

Mellerud Torsås

Ovanåker

Herrljun

TingsrydSimrisha

TierpEssungaTöreboda

KindaTanum

11000

Färgelan

Svenljun

KR/INV

Nordanst

10000

Tomelill SalaYdre Vara

Heby GotlandÖdeshög

LaholmBorgholm

9000

Valdemar

SvalövHörby

Aneby

Mörbylån Sjöbo

8000

Bå s tad

7000

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

84

Bilaga 3

SOU 1999:97

ÄLDREOMSORG - GLESBYGDSKOMMUNER

20000

Åsele

19000

18000

17000

Ånge

Överkali

16000

Dorotea

Sorsele

15000

Pajala Torsby

Arjeplog

14000

VilhelmiSollefteVansbroNorsj

Arvidsja

HärjedalBerg

13000

Övertorn

Bjurholm Lj sdal

StorumanStrömsun

1997

Vindeln

Lycksele

12000

Malung

RagundaÄlvdalen

Orsa

11000

Jokkmokk

KR/INV

Malå

Krokom

Bräcke

10000

Åre

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

ÄLDREOMSORG - ÖVRIGA STÖRRE KOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

Kramfors

15000

14000

1997

13000

Hagfors

Kalix

12000

LysekilSkara

HedemoraSäffle

Ulriceha

Bollnäs

11000

Arvika

Eksj

KR/INV

Flen Hallsber Tranås

10000

Timrå Sölvesbo

VimmerbyAlv sta

Hudiksva

Kumla

Norrtälj

Mark

9000

Älmhult

KlippanÖsthamma

Enköping

8000

7000

Stenungs

6000

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3

85

ÄLDREOMSORG - ÖVRIGA MINDRE KOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

Rättvik

14000

Älvsbyn

13000

1997

Nora

Sotenäs

12000

SävsjMunkedal

Ljusnars

Askersun

Haparand

Vännäs

11000

ÅmålLeksandGagnef

KR/INV

Karlsbor

Forshaga

Vårgårda

10000

ÅtvidabeVadstenaSäter

Hammar

ÖrkelljuHjo

Höör Kil

OrustSkinnska

9000

SöderköpStrömsta

Mullsj

Tjörn

8000

Skurup

7000

6000

Habo

5000

4000

3000

2000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

KR/INV 1990

Källa : Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen.

Total Socialtjänst

Den slående iakttagelsen från diagram B.4 är att förorterna som grupp har de lägsta kostnaderna per invånare 7för den totala socialtjänsten 1990 och 1997, medan glesbygdskommunerna har de högsta.

De större städerna är den kommungrupp där kostnaderna är jämnast fördelade. I synnerhet är homogeniteten hög för 1997 då sk illnaden mellan den kommun som hade den högsta respektive lägsta kostnaden var 3 500 kr/inv. Omvänt är industrikommunerna den grupp där social- tjänstkostnaderna är mest utspridda 1997.

De "dyraste" kommunerna vad gäller den totala socialtjänsten 1997 är Åsele, Ånge, Kramfors och Högsby. I de tre första fallen beror det på höga äldreomsorgskostnader. Vad Högsby beträffar är framför allt kostnaden för flyktingmottagande hög relativt sett, men även äldreom- sorgen kostar mycket (13 000 kr/inv).

86 Bilaga 3

SOU 1999:97

Diagram B.4 Socialtjänstens kostnader för kommungrupper i kr/inv.

SOCIALTJÄNST - FÖRORTER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

1997

14000

13000

Sundbybe

12000

KR/INV

Solna

11000

Botkyrka

Mölndal

Uppland1

10000

Huddinge

Kungälv

Partille

LidingJärfälla

9000

DanderydHaninge

Österåke

Ale

EkerLomma

SigtunaValle

NackaHärrydaSollntu

Kungsbac Kävling e

8000

Öcker

SvedalaTyresLerum

Burlöv

SalemTäbyUpplands

Vaxholm

7000

Staffans VellingeVärmd

6000

5000

Håbo

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3

87

SOCIALTJÄNSTEN - STÖRRE STÄDER

20000

19000

18000

17000

16000

15000

1997

14000

Örnsköld Sundsval

13000

BoråsEskilstu

Skelleft

Falun

Norrköpi

12000

Halmstad

KR/INV

KarlskroUppsalaÖrebro

Karlstad

11000

KristianSödertälKalmarJönköpin

Gävle

ÖstersunUmeåLuleåVäxjLinköpinHelsingb

Västerås

10000

Lund

9000

8000

7000

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

SOCIALTJÄNSTEN - MEDELSTORA KOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

Kristine

15000

HärnösanBoden Gällivar

1997

14000

LindesbeUddevall

13000

KarlshamVästervi Avesta

Motala

Oskarsha

Söderham

MariestaFalköpinKiruna

12000

Mjölby

LidköpinNässj

KR/INV

FalkenbeMoraKatrinehVänersboLudvikaPiteå

Borlänge Ronneby

ÄngelholLandskro

AlingsåsHässlehoYstad

11000

Höganäs

Eslöv

NynäshamSkövde

10000

Nyköping Varberg

SträngnäTrellebo

9000

8000

7000

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

88 Bilaga 3

SOU 1999:97

SOCIALTJÄNST - INDUSTRIKOMMUNER

KR/INV 1997

20000

19000

18000

17000

16000

15000

14000

13000

12000

11000

10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

Munkfors

Laxå

Filipsta

Uppvidin

Hultsfre Bengtsfo

Hällefor

GullspånHofors

Nybro

Smedjeba

Fagersta

Eda

Kungsör

Grums Köping

Markaryd Finspång

Älvkarle

Osby

Storfors

NorbergHylteÖstra Gö

ArbogaVärnamoTidaholmKarlskog

Tranemo

Degerfor

EmmabodaLjungby Olofströ

Boxholm

Tibro HallstahMönsterå

VaggerydTrollhät

Sandvike

Lessebo

Vetlanda

Vingåker

LillaPerstorpEd Surahamm

Oxelösun

Götene

Gislaved

Bjuv

Bromölla

Åstorp

Gnosjö

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

SOCIALTJÄNSTEN - LANDSBYGDSKOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

Nordmali

15000

Dals-Ed

Årjäng

GrästorpHögsby

14000

Herrljun Ockelbo Sunne

1997

TorsåsSimrisha

Robertsf

13000

TomelillMellerud

Tingsryd OvanåkerTanum

SvenTierpSalaTörebodajun KindaVara

Hörby

Nordanst

Gotland

Essunga

KR/INV

12000

Färgelan

Ödeshög

HebySvalövBorgholm

11000

Ydre

Valdemar Sjöbo

Laholm

Aneby

10000

Mörbylån

Båstad

9000

8000

7000

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

SOU 1999:97

Bilaga 3 89

KR/INV 1997

KR/INV 1997

SOCIALTJÄNSTEN - GLESBYGDSKOMMUNER

20000

Åsele

19000

Ånge

18000

17000

Dorotea Överkali

Arjeplog

Torsby

Sorsele

16000

Pajala

Sollefte

Vansbro

15000

Vilhelmi

Norsj

Vindeln

Arvidsja Strömsun

Övertorn

14000

LyckseleHärjedalBergLjusdal

Orsa

Älvdalen

Ragunda

Bjurholm

Storuman

13000

MalungJokkmokk

12000

Bräcke

Malå

Krokom

11000

Åre

10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

SOCIALTJÄNSTEN - ÖVRIGA STÖRRE KOMMUNER

20000

19000

18000

Kramfors

17000

16000

15000

Hagfors

14000

Lysekil

Hedemora

Kalix

Skara

13000

Bollnäs

FlenSäffle

Eksj

Arvika

12000

Timrå Ulriceha Tranås

Hudiksva

VimmerbyHallsberMarkSölvesbo

Enköping

11000

AlvestaKlippan

Kumla

Norrtälj

10000

Älmhult

Östhamma

9000

Stenungs

8000

7000

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

90

Bilaga 3

SOU 1999:97

SOCIALTJÄNSTEN - ÖVRIGA MINDRE KOMMUNER

20000

19000

18000

17000

16000

Rättvik

15000

Älvsbyn Ljusnars

14000

Nora

Sotenäs

1997

13000

Höör

MunkedalSävsjÅmål

Gagnef

SkurupAskersun Vännäs

Haparand

Leksand

12000

Forshaga

Åtvidabe

KR/INV

KarlsborVadstenaSäterHjoVårgårda

Orust

Skinnska

ÖrkelljuStrömsta

11000

Hammar Kil

Söderköp

10000

Mullsj

Tjörn

9000

8000

7000

Habo

6000

5000

4000

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000 11000 12000 13000

KR/INV 1990

Källa : Statskontoret. SCB och Socialstyrelsen

SOU 1999:97

Bilaga 4 91

Äldreomsorg – översiktlig bild av reglering och uppgifter m.m.

Lagar

Socialtjänstlag

SoL och HSL

Hälso- och sjuk-

(SoL)

vårdslag (HSL)

Politisk ledning

Socialnämnd

Socialnämnd

Personal

Förvaltningschef

– Ledning

Verksamhetschef

enl. HSL

Medic. ansvarig

sjuksköterska

Enhetschef

(MAS)

– Specialister

Hemtjänstassisent

(Läkare)

Biståndsbedömare

Sjuksköterska

Sjukgymnast

Arbetsterapeut

– Baspersonal

Undersköterska

Vårdbiträde

92 Bilaga 4

SOU 1999:97

Lagar

Socialtjänstlag

SoL och HSL

Hälso- och sjuk-

(SoL)

vårdslag (HSL)

Verksamhetens

Service

Omsorg eller Omvårdnad

Medicinska insatser

olika uppgifter

(SoL och HSL)

Städning

Personlig hygien &

Matlagning

På/avklädning

Inköp m.m.

/ ber. på medic. tillstånd /

Bäddning

/ utan el. med patient i säng /

Matning

/ normal el. för patient m.

sväljsvårigh. el. sondmatn . /

Aktivering

Rehabilitering

Social rehab.

Medicinsk rehab.

Hjälpmedel

Omvårdnadshjälpmedel

Individuella hjälpmedel

Dagverksamhet

Gemenskap & aktivering

alternativt

Dagvård/dagsjukvård

Beslut om

Myndighetsbeslut om

Myndighetsbeslut om

Professionellt beslut

insatser

bistånd enl. SoL

bistånd

inom ramen för

alternativt

legitimation etc.

Professionellt beslut

Enskildes rätt

Överklaganden enl.

Överklaganden enl. SoL

Anmälan till Hälso-

SoL och

alternativt

och sjukvårdens

Förvaltningslag

Anm. HoS ansvarsnämnd

ansvarsnämnd &

& Patientnämnd

Patientnämnd

SOU 1999:97

Bilaga 4 93

Lagar

Socialtjänstlag

SoL och HSL

Hälso- och sjuk-

(SoL)

vårdslag (HSL)

Tillsyn

Socialstyrelsen

Länsstyrelsen

Socialstyrelsen

(centralt) &

alternativt

(regionala enheter)

Länsstyrelsen

Socialstyrelsen

(lokalt)

Professionens

7 § SoL, men i

Reglering i Lagen om

roll

princip oreglerad

yrkesverksamhet på

hälso- och

sjukvårdens område

Kvalitetsarbete

7 a § SoL

31 § HSL, samt

och allmänna råd

Föreskrifter och

från SoS

allmänna råd fr. SoS

Kulltur

Myndighetskultur

Professionell kultur

Avgifter

35 § SoL med

35 § SoL med

26 och 26a §§ HSL

förbehållsbelopp

förbehållsbelopp

med

för personlioga

alternativt

högkostnadsskydd

behov

26 och 26a §§ HSL med

högkostnadsskydd

SOU 1999:97

Bilaga 5 95

Kalkyl över kostnader för äldreförsörjningsstödet

I kapitel 14 i Socialtjänsutredningens slutbetänkande lämnas förslag till ett s.k. äldreförsörjningsstöd. I denna bilaga redovisas visst underlag vad gäller kostnaderna för äldreförsörjningsstödet.

De beräkningar som presenteras nedan bygger i samliga fall på nu kända förhållanden vad gäller flykting- och anhörigmigration, alltså in- och utvandring.

Nedan presenteras ett antal beräkningar över kostnader för äldreför- sörjningsstödet. Tanken är att ge en uppfattning om hur stora kostna- derna för äldreförsörjningsstödet blir såväl på kort som på lång sikt, utifrån ett antal beräkningsalternativ. Grundantagandet vid beräkning- arna är att alla får äldreförsörjningsstöd som enligt de ekonomiska data som används är berättigade till det. Det innebär exempelvis att även de får äldreförsörjningsstöd som är berättigade men som i utgångsläget inte har socialbidrag. Beräkningen för kort sikt utgår ifrån faktiska an-

talsuppgifter i ett befintligt register (SCBs HINK-undersökning 1996). Det första beräkningsalternativet för lång sikt tar endast hänsyn till hur det bedömda inflödet av personer i systemet fram till 2010 påverkar kostnaderna. I beräkningsalternativ 2 redovisas olika scenarier för hur även sådana faktorer som disponibel inkomst och hyreskostnader kan tänkas påverka kostnaderna för systemet. Slutligen skattas administra- tionskostnaden för detta förslag. För att få en totalkostnad för äldre- försörjningsstödet ska administrationskostnaden läggas till de olika kostnadsalternativ som presenteras nedan.

Kort sikt

För den kortsikiga analysen har vi helt enkelt beräknat kostnader på individ- och hushållsnivå i den tänkta situationen att äldereförsörjnings- systemet hade införts 1998. Effekterna för staten i form av ökade kost- nader med antagandet att alla som är berättigade också skulle söka äldreförsörjningsstöd.

96 Bilaga 5

SOU 1999:97

För beräkningarna på kort sikt har en s.k. mikrosimuleringsmodell använts. Därmed har det varit möjligt att göra beräkningarna på individ- och hushållsnivå. En svaghet med beräkningarna är att antalet personer som berörs av systemet är få i det statistiska urval som har använts. Detta faktum medför att resultaten är osäkra.

Tabell 1 Beräkningsuppgifter för äldreförsörjningsstödet 1998.

Antal personer som berörs 1998

13 500

Summa nytt stöd (mkr)

685

Summa inkomstgap (mkr)

407

Summa nytt BTP (mkr)

103

Summa nytt SBTP (mkr)

175

Summa socialbidrag (mkr)

512

Summa nettokostnader (mkr)

173

De statliga bruttokostnaderna vid ett införande 1998 har således beräk- nats till knappt 700 miljoner kronor. Det året gick drygt 500 miljoner kronor i socialbidrag till individer i den aktuella personkretsen.

Sammantaget innebär förslaget en kortsiktig kostnadsökning för den offentliga sektorn på ca 200 miljoner kronor.

När det gäller den omedelbara administationskostnaden för äldre- stödet är den helt avhängig av vilket år stödet träder i kraft. Om äldre- stödet införs år 2000 vilket är samtidigt med sjösättandet av det nya pensionssystemet, innebär detta med säkerhet ett oerhört hårt tryck på Försäkringskassans datasystem. Det är inte helt otroligt att inkommande ansökningar om äldrestöd måste hanteras manuellt. Av detta skäl avstår vi från att göra en bedömning av den omedelbara administrations- kostnaden vad gäller äldreförsörjningsstödet.

Lång sikt

Beräkningsalternativ 1

Detta beräkningsalternativ tar hänsyn till hur antalet berörda personer i systemet påverkar kostnaderna. Genom att utgå från föreliggande kostnader och inkomstförhållanden för 1998 och hålla dessa konstanta under perioden 1998–2010, blir kostnadsutvecklingen för systemet helt

betingad av antalet personer som omfattas av systemet. I den meningen kan detta beräkningsalternativ ses som en demografisk framskrivning.

SOU 1999:97

Bilaga 5 97

För att beräkna kostnaden för 2010 be höver vi det tänkbara antalet berörda personer år 2010. Först måste antalet berörda personer 1998 delas upp i personer födda i och utanför Sverige.

Antal svenska personer i systemet 1998:

4 300

Antal utländska personer i systemet 1998:

9 200

Vi behöver få en uppfattning om hur många utländska personer som kan tänkas ingå i systemet 2010. Vad vi vet är att det totala antalet utländska personer över 64 år var 132 864 år 1998. Motsvarande pr ognostiserad siffra för 2010 är 203 500 personer. Vi antar nu att andelen berörda utländska personer i systemet är konstant över tiden vilket ger:

Antaget antal utländska personer i systemet 2010: 14 100 (= 9 200 X 203 500 / 132 864)

Kompletterande uppgifter från SCB om äldrestödet berörda utländska invånares pensioner, ger stöd åt den enkla kalkylen ovan.

Vad gäller svenskarna är det däremot troligt att de kommer att bli färre i systemet fram till år 2010. Ett sådant antagande beror främst på en ökad infasning i det nya pensionssystemet samt att kvinnors delta- gande på arbetsmarknaden väntas öka. Vi antar därför grovt en halve- ring av antalet svenska personer i systemet år 2010.

Det grundläggande antagandet i detta beräkningsalternativ var att det genomsnittliga stödet per person och den genomsnittliga disponibla inkomsten per person är konstant under perioden 1998–2010. Detta antagande implicerar att de redovisade beräknings uppgifterna i tabell 1 räknas upp med en faktor – som uttrycker utvecklingen av antalet berörda personer i systemet mellan 1998 och 2010 – för att få fram motsvarande uppgifter för 2010. Uppräkningsfaktorn blir 16 250 divi- derat med 13 500, dvs. 1,20, vilket ger:

Tabell 2 Beräkningsuppgifter för äldreförsörjningsstödet 2010.

Demografisk framskrivning.

Antal personer som berörs 2010

16 250

Summa nytt stöd (mkr)

825

Summa inkomstgap (mkr)

490

Summa nytt BTP (mkr)

125

Summa nytt SBTP (mkr)

210

Summa socialbidrag (mkr)

615

Summa nettokostnader (mkr)

210

98 Bilaga 5 SOU 1999:97

Det framgår att kostnaden för det nya stödet uppgår till 825 m iljoner kronor i löpande priser vilket ska ställas mot den prognostiserade kostnaden för socialbidrag 2010 på 615 m iljoner kronor som hade fallit ut om stödet inte hade införts. Därav nettokostnaden på 210 miljoner kronor (= 825–615).

Slutsatsen av beräkningsalternativ 1 är att totalkostnaden för äldre- försörjningsstödet ökar med 140 miljoner kronor mellan 1998 och 2010.

Beräkningsalternativ 2

Låt oss nu släppa på antagandet om konstanta snittkostnader och snitt- inkomster per person och i stället utifrån kvalitativa resonemang söka bedöma utvecklingen av faktorer som får effekt på kostnaden för sys- temet, faktorer såsom disponibel inkomst, skälig levnadsnivå och kost- nader för BTP och SBTP.

Vi vet att totalkostnaden för äldreförsörjningsstödet är summan av de tre posterna summa inkomstgap, summa nytt BTP och summa nytt SBTP. Av tabell 1 på föregående sida framgår att inkomstgapet svarar för 60 procent av totalkostnaden för stödet. Det är därför av särskild vikt

att göra realistiska bedömningar över utvecklingen av inkomstgapets beståndsdelar.

Inkomstgapet, som är specifikt för varje enskilt hushåll, är skillnaden mellan en konstruerad s.k. skälig levnadsnivå och individens disponibla inkomst rensad för eventuella socialbidrag och BTP. Skälig levnadsnivå antas här vara 1,22 gånger basbeloppet för ensamstående och 1,01 gånger basbeloppet för personer som lever sammanboende. Disponibel inkomst definieras som vanligt som bruttoinkomst minus skatt plus bidrag.

Av de 13 500 personer som omfattas av äldrestödet är ca 13 000 ensamstående. Av detta följer att en nivå i kronor kan uppskattas för Skälig levnadsnivå enligt:

(13 000 X 1,22 X 36 400) + (500 X 1,01 X 36400) = 595 mkr där 36 400 är prisbasbeloppet.

I och med att inkomstgapet är 407 miljoner kronor faller den disponibla inkomsten rensad för socialbidrag och BTP ut automatiskt på 188 miljoner kronor.

Hur kan då dessa båda faktorer tänkas utvecklas fram till år 2010? Skälig levnadsnivå är kopplad till basbeloppet enligt ovan som i sin

tur är kopplad till konsumentprisindex (KPI). Givet dessa kopplingar och givet att riksbanken uppfyller sitt inflationsmål fram till 2010 är det

SOU 1999:97 Bilaga 5 99

rimligt att anta att Skälig levnadsnivå utvecklas med 2 procent per år fram till 2010 i löpande priser. Under alla omständigheter blir nivån konstant i fasta priser.

Utvecklingen av den disponibla inkomsten är avhängig av hur makroekonomin utvecklas. De viktigaste kortsiktiga faktorerna i det avseendet är sysselsättning, lön, skatter och transfereringsinkomster medan nivån och fördelningen av hushållens sparande spelar roll på lite längre sikt. Vi antar här två scenarier för den disponibla inkomsten; ett med oförändrad sysselsättning och arbetslöshet och ett med ökande sysselsättning och minskning av arbetslösheten ner till 3 procent under perioden 1998–2010. Det förra scenariot ger en ökning av den dispo- nibla inkomsten på 2,5 procent per år medan det senare ger en ökning på 5 procent per år. Som referenspunkt kan nämnas att motsvarande faktiska ökning mellan 1989 och 1996 var 4 procent.

För ett givet sysselsättningsscenario inställer sig en tredje fråga, nämligen hur utvecklingen av den disponibla inkomsten fördelas. Är fördelningen helt jämn gäller utvecklingstakten utan vidare för gruppen som berörs av äldreförsörjningsstödet. Är fördelningen däremot ojämn betyder det att förändringen av den disponibla inkomsten för denna grupp avviker från takten för riket. Vi laborerar här med ett scenario med jämn fördelning och ett med ojämn fördelning där ökningen av den disponibla inkomsten för gr uppen är högre än rikssnittet. Vi antar att denna ökning är d ubbelt så stor som ökningen för riket, dvs. 5 procent respektive 10 procent i de bägge sysselsättningsscenarierna.

Dessa antaganden stöds av HINK-beräkningar över äldre invandrares utveckling av medelinkomst mellan 1989 och 1996. Enligt dessa beräkningar ökar medelinkomsten klart snabbast i den lägsta decilen av äldre invandrare (dvs., den tiondel av samtliga äldre invandrare med lägst inkomster) samtidigt som de högsta decilerna uppvisar vikande medelinkomster. De äldre invandrare som berörs av äldreförsörjnings- stödet finns av naturliga skäl i de allra lägsta inkomstdecilerna.

För att få en totalbild av de framtida kostnaderna för äldreförsörj- ningsstödet måste utvecklingen av BTP- och SBTP-systemet bedömas. Dessa system är öronmärkta för boendekostnader varför en bedömning av dessa systems kostnader är betingad av utvecklingen av hyreskost- naderna. Det faktum att hyressättningen ofta är föremål för politiska ingrepp försvårar en prediktion av hyreskostnaderna. Det kan dock konstateras att hyreskostnaderna har varit höga relativt andra boende- kostnader under 1990-talet av två skäl. Dels den kraftiga hyreskost- nadsökningen i spåren av skattereformen, dels har de senaste årens låga räntor i huvudsak gynnat andra boendeformer än hyresrätter. Det är därför inte helt orimligt att tänka sig lägre relativa hyreskostnader framgent. Därför antar vi att kostnaderna för de bägge systemen följer

100 Bilaga 5

SOU 1999:97

den allmänna prisutvecklingen som vi har antagit bli 2 procent i löpande priser fram till 2010 och således oförändrade i fasta priser.

Vi är nu redo att presentera fyra kostnadsscenarier för äldreförsörj- ningsstödet år 2010.

Scenario 1. Oförändrad sysselsättning och jämn fördelning av disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 2,5 procent per år i löpande priser och ökar med 0,5 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnads- nivå 1998 på 595 m iljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel i nkomst 1998 på 188 m iljoner kronor och multiplicerar med 0,5 procent i 12 år vilket ger en disponibel inkomst 2010 på 200 m iljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 395 miljoner kronor. BTP- och SBTP- kostnaderna för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 respektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prognostiserade ökningen av antalet berörda personer in i äldreförsörj- ningsstödet enligt beräkningsalternativ 1. Detta görs genom att multi- plicera de tre delkostnaderna med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket ger följande tabell.

Tabell 3 Beräkningsuppgifter för äldrestödet 2010. Scenario 1.

1998 års priser.

Antal personer som berörs 2010

16 250

Summa nytt stöd (mkr)

808

Summa inkomstgap (mkr)

474

Summa nytt BTP (mkr)

124

Summa nytt SBTP (mkr)

210

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan

1998 och 2010 i

fasta priser är 123 miljoner kronor.

SOU 1999:97

Bilaga 5 101

Scenario 2. Ökad sysselsättning och jämn fördelning av disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 5,0 procent per år i löpande priser och ökar med 3,0 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnads- nivå 1998 på 595 m iljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel i nkomst 1998 på 188 m iljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket ger en disponibel inkomst 2010 på 268 m iljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 327 miljoner kronor. BTP- och SBTP- kostnaderna för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 res- pektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prog- nostiserade ökningen av antalet berörda personer in i äldreförsörjnings- stödet enligt beräkningsalternativ 1. Detta görs genom att multiplicera de tre delkostnaderna med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket ger följande tabell.

Tabell 4 Beräkningsuppgifter för äldrestödet 2010. Scenario 2.

1998 års priser.

Antal personer som berörs 2010

16 250

Summa nytt stöd (mkr)

726

Summa inkomstgap (mkr)

392

Summa nytt BTP (mkr)

124

Summa nytt SBTP (mkr)

210

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan

1998 och 2010 i

fasta priser är 41 miljoner kronor.

102 Bilaga 5

SOU 1999:97

Scenario 3. Oförändrad sysselsättning och ojämn fördelning av disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 5,0 procent per år i löpande priser och ökar med 3,0 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnads- nivå 1998 på 595 m iljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel i nkomst 1998 på 188 m iljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket ger en disponibel inkomst 2010 på 268 m iljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 327 miljoner kronor. BTP- och SBTP- kostnaderna för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 res- pektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prog- nostiserade ökningen av antalet berörda personer in i äldreförsörjnings- stödet enligt beräkningsalternativ 1. Detta görs genom att multiplicera de tre delkostnaderna med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket ger följande tabell.

Tabell 5 Beräkningsuppgifter för äldrestödet 2010. Scenario 3.

1998 års priser.

Antal personer som berörs 2010

16 250

Summa nytt stöd (mkr)

726

Summa inkomstgap (mkr)

392

Summa nytt BTP (mkr)

124

Summa nytt SBTP (mkr)

210

Kostnadsökningen för äldreförsörjningsstödet mellan

1998 och 2010 i

fasta priser är 41 miljoner kronor, dvs. precis som i scenario 2.

SOU 1999:97

Bilaga 5 103

Scenario 4. Ökad sysselsättning och ojämn fördelning av disponibel inkomst.

Detta scenario innebär fram till 2010 att:

Skälig levnadsnivå ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

Disponibel inkomst ökar 10,0 procent per år i löpande priser och ökar med 7,8 procent realt.

BTP- och SBTP-systemen ökar 2 procent per år i löpande priser och är oförändrad i fasta priser.

För att räkna fram inkomstgapet för 2010 utgår vi från Skälig levnads- nivå 1998 på 595 m iljoner kronor som är realt oförändrad fram till 2010. Vi utgår sedan från disponibel i nkomst 1998 på 188 m iljoner kronor och multiplicerar med 3,0 procent i 12 år vilket ger en disponibel inkomst 2010 på 463 m iljoner kronor. Inkomstgapet är differensen av dessa nivåkostnader, dvs. 132 miljoner kronor. BTP- och SBTP- kostnaderna för 1998 blir realt oförändrade fram till 2010, dvs. 103 respektive 175 miljoner kronor. Slutligen måste hänsyn tas till den prognostiserade ökningen av antalet berörda personer in i äldreförsörj- ningsstödet enligt beräkningsalternativ 1. Detta görs genom att multip- licera de tre delkostnaderna med uppräkningsfaktorn 1,20 vilket ger följande tabell.

Tabell 6 Beräkningsuppgifter för äldrestödet 2010. Scenario 4.

1998 års priser.

Antal personer som berörs 2010

16 250

Summa nytt stöd (mkr)

492

Summa inkomstgap (mkr)

158

Summa nytt BTP (mkr)

124

Summa nytt SBTP (mkr)

210

Scenario 4 innebär en minskning av kostnaderna för äldreförsörjnings- stödet mellan 1998 och 2010 i fasta priser på 193 m iljoner kronor. Det är givetvis den snabba antagna ökningen av den disponibla inkomsten för den berörda gruppen av äldre invandrare som ligger bakom detta resultat.

104 Bilaga 5

SOU 1999:97

Slutsatser av beräkningsalternativ 2

I reala termer beror kostnadsförändringen av det föreslagna äldreför- sörjningsstödet mellan 1998 och 2010 på i huvudsak tre saker:

1. Hur många nya äldre invandrare som kommer in i systemet.

2. Utvecklingen av disponibelinkomsten för den grupp av i huvudsak äldre invandrare som berörs av systemet.

3. Den reala utvecklingen av hyreskostnaderna (som täcks av BTP- och SBTP-systemet) för de personer som berörs av systemet.

Administrationskostnader

Att göra en bedömning av hur stora administrationskostnaderna blir år 2010 kräver två saker, nämligen uppgifter på styc kkostnad per beslut (kr), antal beslut eller mer konkret relationen mellan antal beslut och de pensionärer som berörs av äldrestödet (dvs. som är underkastade beslu- ten).

1. Styckkostnad per beslut (kr)

I och med att äldreförsörjningsstödet kommer att administreras av För- säkringskassan (FK) och inte av socialtjänsten i varje kommun, är den naturliga utgångspunkten att söka hitta en långsiktig styckkostnad per beslut från något system som redan administreras av FK snarare än att söka identifiera styckkostnader inom socialtjänsten. Vi har valt det redan förevarande systemet bostadstillägg till pensionärer (BTP) i vilket styckkostnaden per beslut uppgår till 570 kr onor år 1996 och 559 kronor år 1997. Då 1996 och 1997 var "lugna" år för Försäkringskassan är det rimligt att tänka sig dessa styckkostnader som långsiktiga. Därför utgår vi från en långsiktig styckkostnad per beslut på 565 kronor i bedöm- ningen av administrationskostnaden år 2010.

2. Antal beslut

Eftersom antalet berörda personer i systemet år 2010 har uppskattats till 16 250, är det av vikt att bedöma hur relationen mellan antal beslut och antal personer som omfattas av äldrestödet år 2010 kommer att se ut. När en person väl har kommit in i äldrestödet kommer den personen vara kvar i systemet fram till döden såvida det inte sker någon rejäl eko- nomisk förbättring för personen i fråga (vilket personen i så fall är skyl-

SOU 1999:97

Bilaga 5 105

dig att meddela FK). Konkret fattar Försäkringskassan årligen beslut med automatik om att personen ska vara kvar i systemet. Det är därför helt rimligt att tänka sig en 1:1 relation mellan antal beslut och antal per- soner i systemet när systemet väl har funnits ett antal år. Antal beslut antas därför bli 16 250 år 2010.

3. Uppskattad administrationskostnad år 2010

Styckkostnad per beslut (kr) X Antal beslut = 565 kr X 16250 = 9,2 mkr

I 1998 års priser blir den uppskattade administrationskostnaden år 2010 7,3 miljoner kronor.