SOU 2000:118

JA JAG VILL LEVA

JAG VILL DÖ I NORDEN

SLUTBETÄNKANDE AV KOMMITTÉN FORUM FÖR VÄRLDSKULTUR

STOCKHOLM 2000

KULTURDEPARTEMENTET
SOU 2000:118

SOU och Ds kan köpas från Fritzes Kundservice. 1999 års
Svara på remiss: Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice. För
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska

remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummer-
svara på remiss.

serie svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

Beställningsadresser:
103 33 Stockholm

Fritzes Kundservice
Tel: 08-405 47 29

106 47 Stockholm
Fax: 08-405 42 95

Tel: 08-690 91 90

Fax: 08-690 91 91
Broschyren återfinns även på Internet

E-post: fritzes.order@liber.se
www.regeringen .se

Internet: www.fritzes.se

ISBN 91-38-21359-1

ISSN 0375-250x

Stockholm 2000

Formgivning och produktion: Jupiter Reklam

Tryck: Danagårds grafiska

Foto: Joakim Strömholm s.20, 39, 42, 49, 86, 93,

Lil Trulsson-Westholm s.64, Henrik Hedenius s.67,

Magnus Bergström s.29, 36, 56, 61, 77, Martin Skoog s.70,

Re:Orient s.52, Ztefan Barta s.80, 91

Målning: Catherine Foon s.33

Collage: Åke E:son Lindman/Bildhuset,

Benno Hjälmrud, Pär Wickholm s.26

Omslagsbild: Nina Ericson/Bildhuset

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

2

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

3

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Genom beslut den 19 februari 1998 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur (Dir. 1998:14 ). Vid regeringssammanträde den 1 juli 1999 beslutades om tilläggsdirektiv till kommittén (Dir. 1999:55 ). Kommittén lämnade sitt delbetänkande Forum för världskultur (SOU 2000:15 ) den 29 februari 2000 .

Härmed får kommittén överlämna sitt slutbetänkande

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ulf Westerberg

Anita Hagelbeck

Eva Schöld

/Björn Westeson

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

4

kommittén forum för världskulturs organisation 1998-2000

ordföranden

Göte Bernhardsson, landshövding, fr o m 1998–03–03 t o m 1998–12–17

Ulf Westerberg, generaldirektör Rättsmedicinalverket, fr o m 1998–12–18 t o m 2000–12–31

ledamöter

Maria-Paz Acchiardo, borgarråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999-02–03

Olivia Wigzell, landstingsråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999–05–14

Eva Schöld, kulturchef Stockholms stad, fr o m 1999–02–04 t o m 2000–12–31

Anita Hagelbeck, ordförande kulturnämnden Stockholms läns landsting, fr o m 1999–05–15 t o m 2000–12–31

sakkunniga ( programråd )

Peter Oskarson, teaterchef Folkteatern i Gävleborg, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31

Ana L. Valdés, författare och journalist, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31

Leif Magnusson, institutionschef Mångkulturellt centrum, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31

Ale Möller, musiker, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31

Rani Sukhia, fil.kand., fr o m 1998-06-02 t o m 2000-12-31

sekreterare ( kansli )

Björn Westeson, huvudsekreterare/verksamhetsledare, fr o m 1998–09–01 t o m 2000–12–31

Mariela Du Rietz, biträdande sekreterare, fr o m 1999-05–01 t o m 2000-12–31

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

5

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

6

Innehåll

9
Sammanfattning
71
Erfarenheter och iakttagelser

15
Prolog

71
Arbetssätt

21
Bakgrund

72
Politiken och praktiken

21
Regeringens direktiv

76
Aktörer

22
Utgångspunkter

77
Bidragsgivaren som taskspelare

23
Världskultur

83
Idégivaren som spelare

24
Tolkning av uppdraget

83
Allianser

27
De världskulturella perspektivens möjligheter
87
Ett fortsatt förändringsarbete

27
Är landskapet förändrat?

87
Förutsättningar

30
Ett helhetsperspektiv

88
Att skapa förutsättningar

30
Globaliseringens konsekvenser

88
Nätverk

33
Om världskultur som perspektiv

89
Ett ”Forum för världskultur”

34
Världskultur som begrepp – en tredje sak?

91
Världskulturkonsulenter

37
Nordisk utblick

94
Ekonomiska förutsättningar

43
Kommitténs verksamhet

96
Fördela rollerna

43
Arbetet inom kommitté och programråd

98
Storstadspolitiken

44
Informationsarbete

100
Bilagor

45
Riktmärken – Rösen

100
Kommittédirektiv

48
Projekt med stöd av Forum för världskultur

102
Tilläggsdirektiv

49
Fyra fixstjärnor som blev tre

60
Andra stjärnskott

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

7

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

8

Sammanfattning

Kommittén Forum för världskultur har under
förklaringsmodeller för alltid är förbrukade och att

drygt två år bedrivit en verksamhet som har inne-
de framtida möjligheterna istället ligger i förmågan

burit att ca 50 projekt med mycket varierande
att omvandla mångfaldens olika facetter till sam-

innehåll och inriktning, har kunnat genomföras i
manhållna bilder och sammanhang.

linje med uppdraget att inspirera och ta initiativ
Frågor kring formandet av människors identi-

till en programverksamhet med världskulturella
tet som en central kategori i de världskulturella

förtecken.
processerna, ger oss en möjlighet att etablera ett

Vi bedömer att utvecklingen av de världskul-
konstruktivt förhållningssätt till såväl frågor om

turella perspektiven är en av de mest angelägna
demokrati som integration. En vidgning av de

uppgifterna för en svensk kulturpolitik. Dessa
världskulturella perspektiven så att de omfattar

perspektiv är möjliga att lägga på all konstnärlig
all konst- och kulturverksamhet, och ges möjlig-

och kulturell verksamhet i hela landet, och det är
het till konstnärligt kvalitativa uttryck, skapar

frågor som angår oss alla oavsett ursprung eller
enligt vår mening också de bästa förutsättningar-

nuvarande boplats. Detta är frågor som både ska-
na för en djupgående och framgångsrik integra-

par förutsättningar för och ifrågasätter formandet
tionspolitik och en utveckling av demokratin.

av våra identiteter. Alla försök att reducera de
Kommittén Forum för världskultur har i feb-

världskulturella perspektiven till angelägenheter
ruari 2000 redovisat en första etapp av uppdraget

enbart för människor med annan kulturell bak-
i form av ett delbetänkande (SOU 2000 : 15 ). I vårt

grund är dömda att misslyckas. Globaliseringens
nu föreliggande slutbetänkande redovisas de sam-

effekter berör oss alla vilket gör att alla homogena
lade erfarenheterna samt de förslag som vi anser

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

9

vara angelägna för att de världskulturella utma-
4 . informera om pågående och planerade kultur-

ningarna skall kunna få de fullödiga konstnärliga
händelser med anknytning till världskultur,

uttryck som vi så väl behöver.
5 . i olika former ta initiativ till kultur- och

Efter den inledande prologen ”Ur tusen och
samhällsdebatt,

en dag” följer i kapitel Bakgrund en genomgång av
6 . utveckla ett samarbete med kulturinstitutio-

centrala utgångpunkter för kommitténs arbete.
ner, kulturföreningar och kommuner över

Att öka den konstnärliga och kulturella mångfal-
hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett

den genom att bl a skapa förutsättningar för i syn-
handlingsprogram för en kulturpolitik som

nerhet kulturyttringar från länder och miljöer
har till mål att bygga upp en ny kulturell

som inte naturligt blir tillgängliga genom etable-
gemenskap i Sverige.

rade kommersiella eller institutionella kanaler,
En annan central utgångspunkt för kommittén har

har varit ett uttalat syfte med kommitténs arbete.
varit erkännandet av att det är inom befintliga

I sex punkter angavs uppgifterna för Forum för
kulturinstitutioner och myndigheter som det finns

världskultur:
en betydande men slumrande potential för ett

1 . initiera, stimulera och samordna verksamhet
mer långsiktigt främjande av världskulturella ini-

inom existerande institutioner och organisa-
tiativ. Eftersom de flesta initiativen inom detta

tioner med inriktning på andra kulturer än
område har kommit från resursmässigt svaga orga-

den traditionellt västerländska,
nisationer, har ett angeläget undersökningsområde

2 . genomföra egna projekt med samma inrikt-
varit att se vilka vägar som kan vara möjliga för en

ning, varvid stort utrymme skall ges för nya
konstruktiv samverkan till fromma för alla parter.

tväretniska och tvärkulturella uttryck,
De världskulturella perspektivens möjligheter disku-

3 . arrangera möten mellan konstnärer och andra
terar förutsättningarna utifrån ett något vidare

kulturarbetare med erfarenhet från olika
perspektiv. Där återfinns också stråk av en om-

kulturer,
världsanalys som enligt vår mening måste finnas

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

10

med för att kraftfälten kring det världskulturella
förutsättningar för att en rad olika initiativ inom

skall kunna bli begripliga.
det världskulturella området har kunnat realiseras.

Kapitlet Nordisk utblick innehåller en kortfat-
Det har inneburit att en rad konstnärligt och på

tad redovisning av den kulturpolitiska situationen
annat sätt intressanta projekt har blivit av, samt

i Norge, Danmark och Finland med avseende på
att det har varit möjligt att göra en rad för fram-

de världskulturella frågorna. Där framgår det att
tiden viktiga iakttagelser. Att också de kultur-

det finns en likartad uppsplittring mellan depar-
politiska målen och framför allt de strukturer

tement och andra organisationer och myndig-
som har vuxit fram för deras förverkligande, har

heter i samtliga länder. Perspektiven varierar där-
en stor betydelse för möjligheterna att låta de

emot rätt kraftigt när det gäller utgångspunkterna
världskulturella dimensionerna växa sig fast som

för hur man tolkar de världskulturella frågeställ-
en brett förankrad angelägenhet, behandlas i

ningarna i termer om de omfattar internationella
kapitlet Erfarenheter och iakttagelser .

kontakter och presentationer, eller tar sin utgångs-
I kapitlet Ett fortsatt förändringsarbete konsta-

punkt i de mångkulturella grupper som finns i
terar kommittén att bedömningen från del-

respektive land. Sammanvägningen av dessa fak-
betänkandet om att det för ännu en tid framöver

torer och de mycket positiva erfarenheter vi har
kommer att behövas en aktör med en roll liknan-

haft av ett nordiskt nationellt samarbete inom
de den Forum för världskultur har haft, står fast.

detta område, gör att vi bedömer att de världs-
Kommitténs bedömning har varit att en stor del

kulturella perspektiven har mycket goda förut-
av det långsiktiga fortsatta utvecklingsarbetet bör

sättningar för att ge en ny värdefull injektion för
utgå ifrån att redan existerande kulturinstitutio-

utvecklingen av kultursamarbetet mellan de nor-
ner och myndigheter kan utgöra viktiga grund-

diska länderna.Verksamheten redovisas i kapitlet
stenar. Detta förutsätter också en förnyelse av

Kommitténs verksamhet och visar entydigt att före-
dessa institutioners arbete.

komsten av ett Forum för världskultur skapat

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

11

Kommitténs slutsatser angående det framtida
• att det kommer att behövas ekonomiska resur-

arbetet är i flera avseenden hoppfulla. Den verk-
ser långt utöver de i budgeten anvisade medlen

samhet som har kunnat genomföras, har visat att
för 2001 . Det är viktigt att det fortsatta arbetet

det finns en potential för ett fortsatt framgångs-
inte förlorar i trovärdighet angående de reella

rikt arbete med de världskulturella frågorna och
möjligheter att på ett tids- och verksamhets-

att de kan utvecklas i mycket positiv riktning såväl
mässigt effektivt sätt skapa förutsättningar för

konstnärligt som publikt. Samtidigt som detta är
nya initiativ samt för undanröjande av hinder.

sagt, vill vi understryka att det fortfarande är en
Vår bedömning står fast att en årlig budget på

lång obanad väg som måste röjas för att de pers-
omkring 10 miljoner kronor för åtminstone de

pektiv vi har uppehållit oss vid skall vara ett så
tre kommande åren kommer att behövas.

självklart inslag i svenskt kulturliv, att vi inte

längre behöver de världskulturella banderollerna
• att myndigheter och förvaltningar med ett

eller begreppen.
kulturpolitiskt ansvar som vetter mot det

världskulturella fältet bör inta en betydligt

Vi anser därför:
aktivare och mer uppsökande hållning i

• att det fortsatt är mycket viktigt med ett
förhållande till redan kända eller ännu inte

tydligt och väl förankrat uppdrag när Statens
etablerade men potentiella aktörer, som kan

kulturråd från 1 januari 2001 skall driva vidare
synliggöra nya aspekter och möjligheter med

de världskulturella frågorna.
koppling till de världskulturella processerna.

• att en klar rollfördelning mellan i första hand de

• att det är angeläget att bredda basen för dessa
statliga myndigheter som fördelar bidrag inom

frågor rent geografiskt och föreslår därför att
kulturområdet bör åstadkommas. Statens kul-

det bör inrättas åtminstone tre regionala
turråd bör ensamt, i kraft av den centrala myn-

världskulturkonsulenter.
dighet man är inom kulturområdet, ha uppdrag

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

12

och resurser att hantera bidragsgivning för såväl internationella gästspel och liknande som nationella kulturhändelser. Det är i synnerhet mycket olyckligt att inom det världskulturella fältet försöka göra en uppdelning mellan vad som är nationell och vad som

är internationell kulturverksamhet.

• att det finns ett värdefullt erfarenhetskapital från Forum för världskulturs verksamhet som bör utnyttjas vid det fortsatta arbetet.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

13

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

14

Prolog

Som i sagans landskap hör vi röster som viskar
den lilla herren. Eftersom han var svensk sedan

mångtydiga budskap. Tecken ritas i sanden och ur
lång tid tillbaka så var han också med i en före-

spelet mellan ljus och mörker kan vi skönja nya
ning där han kunde träffa andra, föra protokoll

mönster. Som Narren i kungens öra låter vi vand-
och känna att tillsammans är man inte ensam.

rarna säga sin mening:
Det var en helt vanlig förening som hade tagit sig

namnet ”Förening”, fast i översättning till det språk

Ur ”Tusen och en dag”
som de flesta fortfarande kallade sitt modersmål

Det var en gång en liten herre som hade en liten
blev det något helt annat. Man kallade sig för en

idé. För länge sedan hade han kommit till det stora
kulturförening för man tyckte mycket om att spela

tysta landet i norr. Nu hade han bott där så länge
och sjunga tillsammans.

att han hade börjat känna att stenarna i jorden
En tidig höstkväll hade idén blivit så stor för

och Konsumbutikens extrapriser också tillhörde
den lille herren att han inte kunde låta bli att

honom.
berätta om den för sina vänner i föreningen. Alla

Men ibland, i den tidiga morgonen då han var
lyssnade intresserat och tyckte att det var en stor

på väg till jobbet och gnisslet i tunnelbanan slet
och fantastiskt tanke, som man genast ville se för-

sönder nattens minnen från andra berg i fjärran,
verkligad. Det skulle förstås bli dyrt för dem att

andra ljud och dofter, påmindes han om att han
bjuda in så många musiker som nu var spridda

med ena benet fortfarande tog stöd i sitt förflutna.
över många länder.

Med minnen lika påtagliga som floden Eufrats
Omöjligt borde det väl inte vara, hade den lille

rinnande vatten hade en idé börjat växa fram hos
herren sagt eftersom han visste att man i det här

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

15

landet hade bestämt sig för kulturpolitiska mål
honom så att han skulle kunna läsa sig till idén

med en strävan efter både kulturell mångfald och
och se om man trots allt inte hade några pengar

internationella kontakter.
att ge. Han rekommenderade samtidigt den lille

Den lille herren begav sig därför ut till en
herren att hitta ett par andra platser i landet där

vacker ö i staden där han efter en viss tvekan hos
musikanterna skulle kunna spela för då skulle det

portvakten släpptes in till en tjänsteman för vil-
nog finnas en del pengar att få.

ken han fick veckla ut sin idé i hela dess brokiga
– När får jag veta det då? frågade den lille her-

bredd. Den vänlige tjänstemannen lyssnade på
ren. Om lördag, svarade tjänstemannen. Tack så

tankarna om att samla musiker och dansare, som
mycket sa den lille herren medan han skyndade

i likhet med den lille herren hade tvingats fly från
sig iväg till ämbetsverket i utkanten av den stora

landet långt borta, till andra delar av världen. Man
trädgården där det odlades svenska grönsaker.

skulle låta dem uppträda här under ett par dagar,
Där blev han också mycket vänligt mottagen

både för att låta folk åter få höra sina älskade
av en artig och rart leende kvinnlig tjänsteman,

artister, och få dela upplevelsen med dem som
som först lyssnade på hans idé och därefter för-

ännu aldrig hört deras musik.
klarade att pengarna var slut. Den lille herren blev

När mönstret började bli klart för den still-
då mycket bekymrad och undrade hur pengarna

samme tjänstemannen förklarade han mycket
redan kunde vara slut för det var ju först nästa år

vänligt att man nog inte hade några pengar kvar
som alla musikanterna skulle komma. Ja, då kanske

på hans ämbetsverk. Den lille herren borde däre-
det finns några pengar, sa den rara kvinnan. Vi

mot besöka ämbetsverket vid den gamla trädgår-
skall ha ett möte där vi skall diskutera din idé för

den, för där skulle man säkert kunna hjälpa till.
att se om vi har några pengar, men då måste du

För att ytterligare visa sin goda vilja föreslog tjänste-
ge mig ett papper där du anger namnen på alla

mannen dessutom att den lille herren skulle skriva
musiker och i vilka länder de bor. Ett sådant pap-

ner sina tankar på ett papper och sända det till
per kan jag väl skriva tänkte den lille herren, fast

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

16

jag vet ju inte vilka jag skall bjuda innan jag vet
lite dåligt samvete, men ingen hade sagt blankt

hur mycket pengar jag kan få.
nej utan alla föreslog att han skulle skriva ett brev

Om lördag, om en månad kan du få besked, sa
och att han skulle komma åter om lördag.

den rara tjänstekvinnan när han gick.
Vännerna i ”Förening” träffades ibland och

Den lille herren började nu förstå att han skulle
lyssnade på hans berättelser om alla besök han

behöva göra många besök hos olika vänliga tjänste-
gjort utan att ha fått något annat än vänlighet.

män för att få reda på om han skulle få ihop till-
En kväll, när den lille herren just hade berättat

räckligt med pengar.
om sitt besök i en annan stad som också skulle vilja

Eftersom alla musikanterna liksom han själv
ta emot musikanterna såsom den förste tjänste-

levde i påtvingad landsflykt och han så gärna ville
mannen hade föreslagit, vände sig en av vännerna

höra vad nytt deras musik kunde berätta så
i ”Förening” mot honom och framkastade ett full-

bestämde han sig för att kämpa på. Ena dagen
komligt lysande förslag. – Gå till det stora glas-

besökte han ämbetsmännen som skulle hjälpa
huset vid torget och berätta om din idé på ett så

dem som hade vandrat in i det nya landet, andra
övertygande sätt att de vill ta ansvaret för alla

dagen gick han till dem som hade i uppdrag att ge
våra musikanter och så får de söka de pengar som

stöd till kulturen i staden, tredje dagen besökte han
du aldrig ser ut att få!

dem som gav stöd till kulturen i regionen i vilken
När den lille herren hade kommit in i det stora

staden låg och på fjärde dagen kom han till någon
glashuset och lagt fram sitt förslag blev reaktio-

ny snäll men rätt upptagen tjänsteman som lyssna-
nen inte alls som hans vän hade trott. I det stora

de intresserat och kunde rekommendera honom
glashuset blev man istället bekymrade, för man

att gå till en femte och därefter till en sjätte…
trodde inte alls att det skulle komma några män-

Den lille herren gav inte upp. Visserligen hade
niskor som ville betala för att lyssna på den lille

han nu fått höra så många långa berättelser om att
herrens musikanter vars namn man aldrig hade

tjänstemännens pengar var slut att han började få
hört uttalas tidigare.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

17

Lördagarna grydde, den ena efter den andra och
ändå var fattiga, och att de rika länderna inte ville

den lille herren gjorde sina återbesök.
betala deras biljetter till Sverige. Han försökte

När han återvände till ämbetsverket på den
också förklara att han inte kunde förstå att deras

lilla ön kunde han berätta att han efter många
nuvarande boplats skulle spela någon roll. Musi-

samtal och besök nu hade hittat två städer till
ken var ju det han ville föra hit för att höra vad

som skulle kunna tänka sig att ta emot musikan-
nytt den kunde berätta, och musiken mantals-

terna. Nu kanske han skulle kunna få besked om
skriver sig aldrig.

hur mycket pengar tjänstemannens ämbetsverk
Tillbaka hos vännerna i ”Förening” berättade

skulle kunna hjälpa till med. Istället fick den lille
den lille herren att han efter flera lördagars åter-

herren höra att det var bra att det fanns ytterliga-
komster till slut istället fick brev där det mycket

re städer, vid sidan av huvudstaden, som ville
korthugget stod skrivet att man beslutat att inte

lyssna på musikanterna. Att de skulle hjälpa till
ge några pengar. Han hade då bett att få reda på

att betala kostnaderna var också bra, för nu fanns
varför han inte fick några pengar men inte fått

det inte längre några pengar på ämbetsverket för
något annat svar än att man inte motiverade sina

den här idén.
beslut. Då föreslog en av vännerna, som just hade

På det andra ämbetsverket, till vilket han hade
läst romaner av Strindberg, att han skulle över-

lämnat listan med namnen på alla musikanterna,
klaga besluten hos tjänstemännens eller tjänste-

som ändå ingen sa sig känna till, och var de bodde
kvinnornas chefer.

nu, kunde man bara ge respengar till musikanten
Nu började ett nytt liv för den lille herren.

som fortfarande hade lyckats bo kvar i hemlandet.
Han behövde inte längre gå runt utan kunde sitta

Det var nämligen ett tillräckligt fattigt land medan
hemma vid köksbordet och skriva sina överkla-

de andra musikanterna nu levde i andra betydligt
ganden som gick allt högre upp bland cheferna.

rikare länder. Den lille herren försökte då förklara
Det tog ofta lång tid att få svar, men till slut kom

att musikanterna trots att de flytt till ett rikt land
det nya beslut och besked om att ämbetsverket si

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

18

och ämbetsverket så hade ändrat sig och beslutat
När han nu sitter omsluten av tunnelbanans gnis-

att ge pengar. Ja, alla svarade ju inte, men trots att
sel och minns musiken som musikanterna förde

han var en liten herre så gav han aldrig upp.
med sig har den lille herren för länge sedan glömt

Till slut hade han fått ihop tillräckligt många
alla lördagar han skulle komma åter utan att få

löften om pengar att han kunde köpa biljetter till
några rediga svar. Varför han inte gav upp det vet

alla musikanterna och ordna konserterna. Tillsam-
blott den lille herren själv, men en stilla undran

mans med sina vänner, och alla de andra som han
kan växa sig stark. Måste man alltid komma åter

aldrig tidigare hade träffat och som också kom,
om lördag? Vem skall vara tacksam mot vem?

kunde han lyssna på det som musikanternas musik
Och vad vet vi om de öden och de krafter som

förde med sig av hälsningar från andra tider, platser
kan finnas inom en liten herre?

och människor.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

19

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

20

Bakgrund

Regeringens direktiv
inte görs tillgängliga genom etablerade kommer-

I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997 / 98 : 1
siella eller institutionella kanaler. Försöksverksam-

utg.omr. 17 ) föreslog regeringen att en försöksverk-
heten skulle dessutom främst inriktas på scenisk

samhet benämnd Forum för världskultur skulle
produktion och idégivande kontaktverksamhet

inledas under våren 1998 .
(dir. 1998 : 14 ).

I december 1997 godkände riksdagen att verk-
Regeringen har därefter, vid regeringssamman-

samheten skulle bedrivas med den inriktning som
träde den 1 juli 1999 fattat beslut om tilläggsdirek-

anges i propositionen (bet. 1997 / 98 :KrU 1 , rskr.
tiv vars innehåll innebär att de ursprungliga tids-

1997 / 98 : 97 ).
ramarna för uppdraget och dess olika rapporter

Den 19 februari 1998 fattade regeringen beslut
förlängts med ett år. Förlängningen innebar ingen

angående direktiv för kommittén Forum för världs-
förändring av de ekonomiska medel som tidigare

kultur med uppgift att under åren 1998 och 1999
hade beslutats (dir. 1999 : 55 ) och föranleddes av

bedriva en initiativtagande och samordnande för-
en skrivelse från kommittén där det påpekades

söksverksamhet. Syftet angavs vara att främja den
att verksamheten hade blivit starkt fördröjd genom

konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige
omständigheter som kommittén inte hade kunnat

genom att ge plats för kulturyttringar från länder
påverka.

och miljöer, vilkas konstnärliga uttryck vanligen

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

21

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

22

Innehållsmässigt har dessa olika beslut pekat ut ett antal centrala kulturpolitiska utgångspunkter för kommitténs arbete.

Ett av de av riksdagen fastställda målen för den nationella kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturella processer inom landet. Detta innebär också att de kulturella och sociala processerna som är resultatet av migration i Sverige ges utrymme. Ett annat mål är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande.

Förutom dessa mål för den nationella kulturpolitiken har den viktiga kulturpolitiska principen om att varje kulturinstitution själv skall ta ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela befolkningen, utgjort en självklar utgångspunkt för Forum för världskultur. En allt tydligare uppgift för kulturinstitutionerna vid förverkligandet av detta ansvar är att inventera och utveckla former för hur man skall kunna vidga sitt verksamhetsperspektiv på ett sådant sätt att det även omfattar kulturella influenser som tillförts samhället genom invandring.

Utgångspunkter

Att internationaliseringen av svenskt samhällsliv

ökat väsentligt under de senaste decennierna har konstaterats i en rad sammanhang, så även i rapporten Forum för världskultur – en rapport om ett rikare kulturliv (SOU 1997 : 95 ). Det har inom kulturområdet i många avseenden varit frågan om en internationalisering, som mer har varit präglad av starka kommersiella krafter, än ett resultat av medvetna kulturpolitiska överväganden. Tydligast har dessa krafter märkts på filmens och litteraturens områden, och det har, som det konstateras i rapporten, i första hand lett till likformighet när det gäller utbudet.

En annan viktig utgångspunkt är att en allt större del av befolkningen i Sverige har sina rötter i andra länder eller kulturer. Detta är ett förhållande som i sig redan har inneburit, och fortsätter att innebära förändringsprocesser inom alla sektorer av samhällslivet.

Den statliga kulturpolitiken har genom åren sökt understryka vikten av såväl ett ökat deltagande i kulturlivet för personer med annan kulturell och social bakgrund, som ambitionen om

Blicka ut och se att Sverige är en del av världen!

Ur rapport från projektet ”Världsmusik och dans” i Stockholms Stads Kulturskola.

ökad internationalisering på kulturområdet. Dessa
tolkningsmöjligheter av vad som är utmärkande

olika aspekter har inte lett till en nyorientering i
för begreppet världskultur. Kommittén Forum för

kulturutbudet.
världskultur bestämde sig tidigt för att inta ett

processartat tänkande kring vad som kan sägas

Världskultur
rymmas inom begreppet världskultur, istället för

Är förekomsten av tango i Sverige ett uttryck för
att nå fram till entydiga definitioner.

världskultur? Är ett konstnärligt bearbetande av en
I direktiven till kommittén Forum för världs-

uppväxt i en mångkulturell samhällsmiljö i Sverige
kultur anges ett mycket tydligt syfte med verk-

ett uttryck för det vi kallar världskultur? Varför
samheten: ” att öka den konstnärliga och kulturella

världskultur och inte bara konst, dans och musik?
mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och

Hur fungerar etablerade kulturinstitutioner i
samordna presentationer av kulturyttringar från

mötet med världskulturella uttryck? Det går att
hela världen” (Dir. 1998 : 14 s. 1 .)

ställa många frågor till begreppet "Världskultur" i
Denna portalparagraf preciseras därefter till att

samband med den kulturpolitiska reflektion som
avse kulturyttringar från olika delar av världen som

varje samhällsnivå borde eller måste ställa sig i
bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv,

vår tid.
”särskilt kulturyttringar från länder och miljöer,

Begreppet världskultur kom i fokus för svensk
vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig genom

kultur- och samhällspolitisk debatt i samband
etablerade kommersiella eller institutionella kana-

med att regeringen i en proposition ( 96 / 97 : 3 ) före-
ler.” (a.a. s. 3 )

slog att det skulle inrättas ett museum för världs-

kultur i Göteborg. I den därpå följande debatten

drogs även snabbt diskussionen om inrättandet av

ett Forum för världskultur in. Debatten har under

de år som följt visat att det föreligger ett antal olika

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

23

I sex punkter anges uppgifterna för Forum för
Tolkning av uppdraget

världskultur:
I den av kommittén den 25 februari 1999 beslutade

1 . initiera, stimulera och samordna verksamhet
verksamhetsplanen för 1999 och 2000 framgår hur

inom existerande institutioner och organisa-
kommittén samt det därtill kopplade programrådet

tioner med inriktning på andra kulturer än
formulerat sina utgångspunkter för arbetet:

den traditionellt västerländska,
Forum för världskultur avser att bedriva en

2 . genomföra egna projekt med samma inrikt-
verksamhet som dels är av utredande karaktär med

ning, varvid stort utrymme skall ges för nya
avsikt att tydliggöra ansvarsfördelning och sam-

tväretniska och tvärkulturella uttryck,
spel mellan kulturområdets befintliga myndighe-

3 . arrangera möten mellan konstnärer och andra
ter och organisationer, dels ett arbete av mer

kulturarbetare med erfarenhet från olika
verksamhetsinriktad karaktär i enlighet med de

kulturer,
ovan angivna sex uppgifterna.

4 . informera om pågående och planerade kultur-
När det gäller det senare arbetet tog kommit-

händelser med anknytning till världskultur,
tén utgångspunkt i den primära målsättningen att

5 . i olika former ta initiativ till kultur- och
inspirera redan befintliga kulturinstitutioner och

samhällsdebatt,
organisationer att i en ökande utsträckning anlägga

6 . utveckla ett samarbete med kulturinstitutio-
ett världskulturellt perspektiv på sin verksamhet.

ner, kulturföreningar och kommuner över
Ett sådant perspektiv innebär att man i högre

hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett
grad än tidigare låter sin programplanering, och

handlingsprogram för en kulturpolitik som
sitt interna arbete reflektera utvecklingen i befolk-

har till mål att bygga upp en ny kulturell
ningssammansättning och förändrade erfarenhets-

gemenskap i Sverige.
horisonter.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

24

Ett världskulturellt perspektiv innebär att de kulturella, de konstnärliga mötena och resultaten av dessa blir centrala möjligheter för nya uttryck. Introducerandet av konst och kulturella processer från länder som ännu är dåligt representerade på den kulturella arenan, är en angelägen uppgift när samtidigt personer från dessa länder utgör en allt mer månghövdad del i befolkningen. Detta är

en av många viktiga förutsättningar för en önskad nyorientering.

Dessa möten kan också utgöra en viktig grogrund för en utveckling av en motståndskultur mot en ökande förflackning och liknöjdhet när det gäller genuina kulturuttryck, och för ett ökat dubbelseende när det gäller såväl den enskilda människans, som gruppens liv i nuet och i traditionen.

Många begrepp måste definieras om för att bana väg för nya aktörer på de kulturella arenorna.

Ur Föreningen Farhangs rapport från projektet ”Kultur i Exil”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

25

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

26

De världskulturella perspektivens möjligheter

Är landskapet förändrat?

turella processerna är tyvärr en marginell förete-

Kulturministern inviger Stallet – en ny scen för folk-

else i kulturutbudet i Sverige 2000 . Det är dock

musik och världsmusik. På Södra Teatern arrange-

inte liktydigt med att inga förändringar har skett.

ras Gypsy nights, Re: Orient club, konserter under

I en tidningsartikel, (Aftonbladet, 5 november

rubriker som New european vibes,- ung urban

2000 ) gör dramatikern Anthony Swerling en lust-

musik som uppstått i mötet mellan olika konti-

fylld etymologisk beskrivning av de världskultu-

nenter och tider, och föreläsningsserier som

rella processernas inverkan på och transformering

Svindlande färder kring postkolonial teori och

av det svenska språket. Språket är ett av de mest

praktik. Nalen och Münchenbryggeriet fylls till

intima identitetsskapande verktygen för mänsklig

brädden vid Selams och Rikskonserters FolkoFolk-

kontakt och utveckling, och antagligen det mest

arrangemang. Världskulturmuséet i Göteborg

omedelbara uttrycket som lyhört fångar upp för-

kommer att få såväl ett nytt hus som nya tankar

ändringar i samtiden och omvandlar det främ-

kring samverkan mellan ett antal olika institutio-

mande till det egna. Kaffe, pyjamas, silke, luta,

ner förverkligade. I Malmö har Jeriko invigts, en

lack och almanacka är i dag självklara ord och

scen med ett ambitiöst program med mycket

byggstenar i det svenska språket. Orden har fort-

världsmusik.

farande kvar sitt ursprung i andra för många av

Tidningarnas kultur- och nöjessidor ger inte

oss främmande språk som arabiska, hindi, kine-

samma hoppfulla bild. Spåren efter de världskul-

siska och persiska, där de har utvecklats i en annan

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

27

för oss främmande kontext. Nu representerar de
fattig, makt och vanmakt samt en längtan efter

inte längre det främmande utan har transforme-
makt och inflytande är en del av de motsättning-

rats till det egna. Frågor om identitet, ursprung
ar som ger näring till dessa processer. Konflikten,

och tillhörighet samt transformering och möten
svårigheten och motsättningen är en framträdan-

är återkommande centrala begrepp i diskursen om
de aspekt i de världskulturella processerna. Genom

det världskulturella.
erkännandet av att tankarna kring de världskultu-

Kryddboden, torghandeln i Rinkeby, pizzerior-
rella aspekterna bygger på en icke – harmonisk

nas och kebabernas intåg i det svenska kultur-
tillvaro har man också erkänt politiken som en

landskapet är återkommande symboler för de
nödvändig aktör för utvecklingen. Politiken – och

kulturella mötenas möjlighet och potential. Av
här mer specifikt – kulturpolitikens uppgift är

många tolkas dessa bilder som hoppfulla vittnes-
inte begränsad till en vilja att följa med och regi-

börder om mötets möjligheter över kulturella-,
strera förändringarna. Den bör även styras av en

klassmässiga-, traditions- och nationsgränser.
vilja att skapa förutsättningar för vissa utveckling-

Det är påfallande att de personer som hämtar
ar och hålla tillbaka annat.

sina exempel från den kulinariska arenan oftast
En annan bild är från lilla konsertsalen i Jön-

också är desamma som förespråkar att man kan ta
köping en novemberkväll. Salongen är betydligt

det lugnt när det gäller kulturpolitiska initiativ.
större än det antal personer som på ett eller annat

”Låt tiden ha sin gång” – tiden som regissör och
sätt är involverade i det lokala initiativet att dra

samhällsbyggare. Vår erfarenhet är att de åtmins-
igång en världskulturserie i Jönköping. Man har

tone i ett avseende har helt rätt. Detta är proces-
mött upp för en diskussion om ”Världskultur som

ser som är förorsakade av globala rörelser. Svåra,
en möjlig kompass in i en ny tid”. Konferensens

för att inte säga omöjliga skeenden, att påverka
teoretiska frågeställningar illustreras under kväl-

för den enskilde, enskilda stater eller ens av världs-
lens lopp vid ett par tillfällen av musikerna Shipra

samfundets aktörer. Spänningar mellan rik och
Nandy, Rogelio de Badajoz Duran, Ellika Frisell,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

28

Rafael Sida och Ale Möller. De är musiker från olika kulturella traditioner, personer från olika länder bosatta i Stockholmstrakten och relativt nyfunna för varandra. Efter en kort stunds musicerande förvandlas rummet till en intim plats, bräddfylld och innerlig, och på ett förrädiskt självklart sätt binder musikerna samman sina musikaliska olikheter i ursprung och tradition till en helhet som uppenbart berör och på ett svårfångat sätt angår publiken. Allt förefaller lika naturligt, okomplicerat och ursprungligt som språket är för den som talar det eller luften som man andas.

Exemplet visar ett lyckosamt resultat av en aspekt av det världskulturella mötets möjlighet, men det berättar ingenting om vad som krävs av

vilja, nyfikenhet och trygghet i den egna traditionen eller kunnandet för att kunna möta den andre och tålmodigheten för att hitta stråken av likheter eller möjliga beröringspunkter.

Visionen måste vara att det världskulturella som begrepp endast skall vara nödvändigt att använda på samma sätt som luften att andas är något som endast den som håller på att kvävas tänker på. När den väl finns här – luften eller konsten, kulturen med perspektiv mot världen

– behöver vi inte längre speciella begrepp för att synliggöra den. Det enda som betyder något då

är om den är bra, vilken doft den för med sig eller vilka nya möjligheter och insikter den skapar!

Swami Nirdorsha, Hindu Mandir Society (Hinduiska templet), imam Abd al Haqq Kielan, Svenska Islamiska Samfundet, Överrabbin Philip Spectre, Judiska församlingen i Stockholm, ärkebiskop KG Hammar, Svenska Kyrkan, Darshan Singh, Gurdwara Sangat Sahib, den sikhiska församlingen i Tullinge samt Lama Lodru, Svensk-Tibetanska Skolföreningen.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

29

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

30

Ett helhetsperspektiv

Mötet med den andre är varje människas spegelbild och bror, en möjlig Kain i vårt paradis, som kan ta ifrån oss hustru och hus. Bibeln och de grekiska och egyptiska myterna är fyllda av arketypiska berättelser som än idag styr såväl vårt medvetande som vårt kollektiva arv. Att försona sig med den andre kräver ett stort arbete. För att människan ska kunna iaktta och samspela med andra i gemensamma rum krävs att det egna jagets särdrag accepteras, förstärks och utvecklas.

Om människan verkligen vill värna artens överlevnad kommer det att krävas av henne att hon förmår utveckla kompromissartade sammanjämkningar som läker historiska sår i vår gemensamma sociala vävnad. Världen är en, olyckan i Tjernobyl och växthuseffekten har haft globala konsekvenser och utplåningen av den brasilianska urskogen kommer att ändra jordens balans för alltid. De brott som riktats mot planetens existens ekologiskt, genom krig och etniska konflikter måste förstås av varje människa och läras ut till kommande generationer. Detta är aspekter av de globala rörelser som också ändrat förutsättningarna

för konst och kultur. Nya helheter och sammanhang blir möjliga att synliggöra samtidigt som fragmentet och det sammansatta blir alltmer framträdande aspekter av helheten.

Globaliseringens konsekvenser

För att förstå varför ”världskultur” har betydelse för kulturpolitiken, är en central utgångspunkt att reflektera över hur Sverige är i världen och världen är i Sverige. Vetskapen om att vi lever i en värld som globaliseras är högst påtaglig för var och en. Många hävdar med rätt att globaliseringsprocessen inte är ett nytt fenomen. Det nya är att de konkreta processer som den för med sig griper in på lokal nivå i människors vardag. Forskare beskriver denna samhällsprocess i olika termer: postmodernt, informationsåldern, mångkulturellt, risksamhälle, för att nämna några av de mer vanligt förekommande benämningarna. För många nationer gäller att det historiska samhällsfördraget mellan kapital, arbete och stat kommit att förändra det sociala trygghetsnät som legat till grund för politiken. De globala flöden av idéer, kunskap, pengar och människor som präglar värl-

I ett mångkulturellt samhälle måste många olika människor få komma till tals.

Ur intervju med Louis Faye, kulturföreningen Diggante, DN 4 februari 2000.

den i dag skapar både frigörelse och en radikal in-
eller en gemensam framtid. Denna process av

dividualism. Motreaktioner löper parallellt med
globaliserad kulturspridning har i huvudsak två

dessa flöden i form av en återgång till traditionel-
grundläggande scenarier; homogenisering och

la värden där Gud, nationen (den etniska) och
kreolisering d v s enhetlighet eller delvisa samman-

familjen blir skansar för utvecklandet av mot-
smältningar. Det kulturella utbytet på jordklotet

ståndsidentiteter. Symboler, språk och geografiska
sker asymmetriskt där en uppdelning i centrum

gränser riskerar att rensas på en sammansatt inne-
och perferiförhållande styr rörelserna. Om pro-

börd och laddas om till entydiga innebörder för
cessen tidigare beskrevs i termer av McDonaldi-

motstånd.
sering så har postmodernistiskt influerade pers-

Denna utveckling förutsågs delvis av tänkare
pektiv mer fokuserat på en tilltagande fragmen-

som Kant på 1700 -talet. Han menade att männi-
tarisering av världen.

skor i framtiden skulle komma att leva närmare
Det mångetniska eller mångkulturella Sverige

varandra och med detta följer att man måste lära
är en konkret spegling av de förhållanden som

sig att leva med olikheter. Eftersom jorden ej
globaliseringens nya verkan inneburit. En av dess

expanderar måste de folkvandringar som äger rum
komponenter är således migration. I dag lever

ske till ett territorium där grupper av människor
människor i Sverige med starka referenser till en

redan odlat kulturella traditioner och upprättat
mängd språk, religioner och kulturella traditioner

maktstrukturer. Fenomenet globalisering innebär
från olika håll i världen. Samtidigt råder det en

en sammanflätning av idéer, kunskap, ekonomi
osäkerhet om den svenske medborgarens kultu-

och kommunikation. I takt med att denna globa-
rella preferenser i stort. Vem är jag? Vem är

liseringsprocess fortskrider griper den in i allt fler
svensk? Hur identitetsformering och identifika-

lokala sammanhang vilket medför att världen mer
tion sker i ett samhälle som präglas av mångfald

och mer liknar en spänningsfull helhet som stän-
blir en fråga som ställs både i forskarvärlden och

digt totaliseras och därför har ett gemensamt öde
vid köksborden.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

31

Den globala situationen kring dessa frågor har
initiativ som initierats av internationella nätverk,

också diskuterats av FN-organet UNESCO i rap-
etniska aktörer och andra som vill kommunicera

porten ”Vår skapande mångfald” samt i en efter-
nya kulturella- och konstnärliga uttryck, för en i

följande diskussion ”In from the margins”. Den
Sverige bosatt publik.

uppmärksamhet som kulturområdet ges i dessa
Sverige är redan en plats i världen – en scen

rapporter fokuserar på en utvidgning av kultur-
för grupper och företeelser att visa upp sig på.

begreppets giltighet i den fortsatta samhällsut-
Under 1990 -talet har flera nya arrangörer produ-

vecklingen i syfte att motverka en alltför snävt
cerat arrangemang och evenemang med såväl

ekonomiskt präglad hållning. En hållbar samhälls-
inhemska som utifrån kommande artister och

utveckling förutsätter att den kulturella mångfald
kulturteoretiska debattörer. Vid sidan av detta

som etablerats också respekteras. Detta kräver i
äger, eller ska vi säga förvaltar, Sverige materiella

praktiken aktörer, institutioner, rum, mötesplat-
lämningar av andra kulturers arv. Detta arv finns

ser, konstnärligt utbyte och en utveckling av kul-
främst i arkiv, bibliotek och muséer. Likaså är

turpolitiken som politikområde.
förhållandet i andra länder med liknande institu-

Det finns en maktaspekt inlagd i talet om
tioner. Fragment av Sveriges historia finns således

världskulturen. De kulturpolitiska skrivningarna
också bevarade utanför nationens gränser. Detta

har hittills påpekat att uppmärksamhet ska riktas
förhållande berättar något om den möjlighet att

mot sådana ”kulturyttringar från länder och
möta människan och hennes många tidlösa före-

miljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig
havanden i olika tid och rum bortom nationella

genom etablerade kommersiella eller institutio-
gränssnitt. Att världen är historiskt närvarande i

nella kanaler” (SOU 1997 : 95 ). Detta innebär att
Sverige är inte bara en tankefigur utan en levande

den kulturadministration som har i uppdrag att
realitet.

stödja och fördela bidrag på nationell, regional
Sverige kan beskrivas som ett mångkulturellt

och lokal nivå har att bedöma nya företeelser och
samhälle. Med detta menas här främst att det före-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

32

ligger en mångfald av språk, religiös, etnisk och kulturell praktik i samhället och att denna situation påverkar hela samhället. Det mångkulturella som diskurs hänvisar oftast till ”exotiska invandrargrupper”, utan varje kontakt med majoritetsbefolkningen samt till ett politiskt korrektiv. För att hantera mångfalden i samhället har idéer, program och lagar om ”mångkulturalism” prövats utan att dessa klarat av att göra upp med de mekanismer som faktiskt exkluderar människor. Utmaningen för de världskulturella perspektiven

är att försöka bygga upp ett förhållande till världen som faktiskt ändrar de rådande maktförhållandena annars finns det en risk att ”vi” representerar

både ”oss själva” och ”de andra”. Denna inkluderande och integrativa dimension av världskultur som en del av ett socialt projekt har betydelse för samhällets fortsatta arbete med att hantera spänningar och konflikter.

Om ”Världskultur” som perspektiv

I museion-projektet som Göteborgs universitet initierat för att möta det planerade världskulturmuséet presenteras två kunskapshorisonter – världskulturen som samtidsfenomen och världens kulturer som historiska, regionala och transnationella traditioner. Denna uppdelning är av central betydelse. Världskultur är inte världens kulturer.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

33

Den är snarare ett fenomen som följer av de flö-
municera tillhörighet. En fördel med världs-

den och den distribution som iscensätts av samti-
kulturbegreppet är att det har möjlighet att knyta

dens levnadsvillkor.
samman ett globalt medvetande med ett lokalt.

Utgångspunkten för världskulturella perspektiv
En jämförelse med Agenda 21 på miljöområdet

i Sverige är att skapa social och kulturell inklu-
ligger nära till hands. Det handlar om att skapa en

dering av efterkrigsinvandringen med företeelser
långsiktigt hållbar utveckling såväl i världen som

som berättar om världens mångfald. Det främsta
i lokala samhällen.

användningsområdet av begreppet världskultur

finns därmed inom kulturpolitiken. Världskultur
Världskultur som begrepp – en tredje sak?

som kulturpolitiskt begrepp kan fungera som en
En del forskare anser att de kategorier som vi ord-

analytisk lins genom vilken vi kan ”se” och reflek-
nar världen i inte längre är lika entydiga och själv-

tera över de globala strömningarna och dess
klara. Det finns behov av nya begrepp som pekar

kulturella påverkan på människan. Denna analys
ut nya aspekter och har förmåga att anlägga nya

relateras fortlöpande till utformandet av en kultur-
perspektiv på vardagen och dess koppling till den

politik samt hur denna skall omsättas i en kreativ
stora världen. Olika former av kategorisering finns

praktik. Världskultur är med detta synsätt främst
alltid lagrade i kulturella symboler, i normativa

ett kulturpolitiskt perspektiv, en kompass in i en
begrepp, i sociala institutioner och i den subjektiva

ny tid.
identiteten.

Den moderna människans identitetsformering
En funktion för världskulturbegreppet skulle

äger primärt rum i de sociala sammanhang där vi
således kunna vara en ny, om än i dag något sud-

tillbringar den mesta tiden. Det betyder att hem,
dig möjlighet, att beskriva den sammansatta verk-

skola, arbetsplatser, organisations- och fritidsliv
ligheten – göra oss ständigt uppmärksamma på

har central betydelse för analysen av kulturmöten
hur de gamla kategoriseringarna fått oss att fast-

och de bundna former som används för att kom-
na i kulturella generaliseringar och myter basera-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

34

de på t ex nationalitet och etnicitet. En fokusering på världskultur skulle kunna ge utrymme för

öppnare antaganden om människans tillhörighet, få oss att höja blicken över det egna och se hur andra människor vävt sina universa. Här är den post-koloniala diskussionen och analysen grundläggande.

Tanken om universella kulturvärden som alla omfattas av har många implikationer vilket blivit uppenbart i takt med globaliseringens utbredning. De som tidigare beskrivits som underordnade skulle om de tog till sig de universella kulturvärdena erkänna sin underlägsenhet historiskt under kolonialismen. Det gamla koloniala mönstret har således aktualiserats i samband med forskningen om ekonomi, politik och kultur under senare delen av 1900 -talet. I denna forskning är det tydligt att kolonialismen fortfarande präglar djupt rotade föreställningar och kategorier om människor, platser och nationer i vår tid. Den nya tolkningen av detta fenomen kallas därför postkolonialism och syftar till att granska de maktför-

hållanden som strukturerar handlingsutrymmen för individer, grupper och samhällen. I fokus står frågor om global kultur, kulturell identitet och förhållanden i post-koloniala stater. Inte minst synliggörs den dominans som de västerländska perspektiven har och har haft, för förståelsen av världens kulturer. De uttryck som t ex kommunicerar diffusa identiteter under namnet ”världskultur” kan förstås utifrån den teoribildning som produceras av post-kolonialt inspirerade forskare.

Frågor kring världskultur måste ”ta mark” någonstans och det finns skäl att kritiskt fundera

över hur detta sker. För att komma vidare på ett konstruktivt sätt i arbetet med de världskulturella perspektiven måste nivån och fenomenen klargöras. Det centrala bör därför vara, och har för Forum för världskultur varit att inte stödja projekt som inriktas på att exotisera det främmande. Världskulturella perspektiv rymmer istället en möjlighet som avvisar och ger förutsättningar för ett ifrågasättande av den slentrianmässiga dikotomin som människan ordnat världen i.

Målet med världskultur är att få den att bli en naturlig del av vår kultur.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999 .

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

35

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

36

Nordisk utblick

Under de senaste åren har många sinsemellan olika
kulturella rötter på de norska scenerna, har Norsk

initiativ tagits i Norden för att fokusera på det
Kulturråd sedan 1998 ansvar för utvecklingspro-

världskulturella och dess konstnärliga uttrycks-
grammet för konst och kultur och det mångkul-

former. Forum för världskultur har etablerat ett
turella samhället, kallat Mosaikk. Programmet

samarbete med organisationer med ansvar för
skall synliggöra konstnärlig och kulturell mång-

dessa frågor i Norge och Danmark. Vi bedömer
fald och etablera mötesplatser mellan olika for-

att det även i framtiden finns mycket att vinna på
mer av konst och kultur. Mosaikk skall bidra till

att diskutera gemensamma strategier och arbeta
att främja och integrera mång- och tvärkulturella

för ett nordiskt kultursamarbete inom det världs-
uttryck inom de etablerade konst- och kultur-

kulturella fältet. Nedan följer en kort redogörelse
politiska åtgärderna och inom kulturinstitutio-

för några av utgångspunkterna för arbetet i Norge,
nernas dagliga arbete.

Danmark och Finland.
Mosaikkprogrammet disponerar en ram på 5

miljoner NOK per år och ger stöd till omkring

Norge
100 projekt och engångsinsatser. Precis som i

Den norska regeringen har fastställt att kulturell
Norsk Kulturråds övriga verksamhet står det

mångfald är en styrka för hela samhället och att
konstnärliga uttrycket i fokus. Ett ständigt ökande

man inom alla områden bör verka för dialog,
antal av projekten stöds i samarbete med Norsk

samarbete och nyskapande.
Kulturråds ämnesråd inom ordinarie ansvars- och

Som ett led i den norska regeringens önskan
arbetsområden. Mosaikkprogrammet tar i huvud-

att främja konstformer och uttryck med mång-
sak utgångspunkt i det nationella kulturlivet och

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

37

de förändrade krav som ställs genom de senare
enbart skall finnas i organisationernas mål och

decenniernas invandring. De internationella kultur-
strategier, utan även integreras i den dagliga verk-

kontakterna hanteras främst av det norska utrikes-
samheten.

departementet och biståndsorganet NORAD.

Norsk Kulturråd genomförde 1997 en gransk-
Danmark

ning av projekt och initiativ man behandlat mellan
Även Danmark präglas av den ökade internatio-

1995 och 1997 samt omfånget av redan existeran-
naliseringen. På senare år har flera initiativ till

de offentligstödda kulturinitiativ riktade mot det
kulturell mångfald påbörjats av det danska kultur-

mångkulturella samhället. I studien ingick för-
ministeriet och av institutioner under ministeriet

utom Norsk Kulturråd även Riksutstillinger, Riks-
som t ex:

konsertene, Riksteatret, Statens bibliotekstilsyn,
Det Interkulturelle Netværk, bildades av en rad

Norsk museumutvikling, Det norske filminstitutt,
kulturinstitutioner 1999 och arbetar främst med

Norsk forfattersentrum, Utledningsdirektoratet,
informationsinsatser.

Norges kunstnerråd, Fond for utøvende kunstne-
Konferensen 1 + 1 = 3 i oktober 2000 samlade

re och Norsk kassettavgiftsfond.
erfarenheter och konstnärliga inslag från flera län-

Ungefär hälften av dessa institutioner hade
der för att inspirera de danska kulturinstitutio-

genom regleringsbrev fått Kulturdepartementets
nerna till att i högre grad tänka och handla mång-

uppdrag att prioritera eller på annat sätt uppmärk-
kulturellt.

samma den kulturella mångfalden i sitt arbete.
Kulturministeriets Udviklingsfond upprätta-

Studien visade att det finns stora skillnader i hur
des 1998 och fokuserar på och ger ekonomiskt stöd

institutionerna hanterar detta i praktiken. Institu-
till konstproduktion inom det etniska och tvär-

tionerna upplevde att det mångkulturella fältet
kulturella området.

kräver särskild uppmärksamhet i form av både
Projektet Det gode kulturmøde påbörjades

mänskliga och ekonomiska resurser, om det inte
sommaren 2000 och arbetar med insamling och

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

38

förmedling av lokala erfarenheter av möten mellan kulturer.

Flera undersökningar och rapporter om etniska gruppers deltagande i kulturlivet har initierats: Undersøgelse af etniske gruppers deltagelse i kulturlivet påbörjades under sommaren 2000 och fokuserar särskilt på kulturinstitutionerna. Resultatet publiceras under 2001 .

Det flerkulturelle Danmark (Århus 1995 ) och På vej mod det flerkulturelle samfund. Rapport fra

Arbejdsgruppen vedr. Etniske mindretals deltagelse i det danske kulturliv. (Köpenhamn, februari 1997 ) belyser bl a etniska minoriteters deltagande i kulturlivet.

Kulturministeriet har beslutat att formulera riktlinjer för en förnyad kulturpolitik med titeln Kulturpolitik for ett kulturelt mangfoldigt Danmark. Denna väntas bli färdig under sommaren 2001 .

Dessutom skapas möten med andra länder och kulturer genom speciella instanser som t ex Center

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

39

for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene
ökad tolerans och motarbeta rasism. När det gäl-

(CKU) som grundades 1998 och verkar för ett
ler kulturpolitiska åtgärder hanteras de av det

kulturellt samarbete med s k utvecklingsländer.
finska undervisningsministeriet som beviljar stats-

Centret har en bred organisatorisk bas i det dans-
understöd inom områdena ungdomsarbete, idrott

ka samhället och finansieras till stor del med
och kultur. Ministeriet skall ta med främjande av

medel från utrikesdepartementet via bistånds-
tolerans som ett kriterium då medel beviljas. I

organet Danida.
regeringens program för invandrar- och flykting-

Det nyligen upprättade Internationalt Kultur-
politik ( 1997 ) konstateras att personer med ut-

sekretariat skall fr o m 1 januari 2001 tillsammans
ländsk bakgrund kan ge nya impulser till utveck-

med Internationalt Kulturråd få ansvaret för
lingen av Finlands ekonomi och nationella kultur

kulturutbyte med de länder som inte räknas till
samt verka som brobyggare i Finlands internatio-

utvecklingsländerna.
nella relationer. Integration i det finländska sam-

Det överordnade ansvaret för integration av
hället är en primärfråga för immigrationspolitiken

flyktingar och invandrare i Danmark har Inden-
medan de kulturpolitiska initiativen ännu är rätt

rigesministeriet . Ministeriet ger i vissa fall stöd till
blygsamma.

insatser inom kulturområdet.
Finland har även ett visst kulturutbyte med

utvecklingsländer inom ramen för det finska

Finland
biståndet.

Under 1990 -talet har Finland blivit ett allt mer
Sammanfattningsvis kan sägas att man i Norge,

mångkulturellt samhälle. Samtidigt har negativa
Danmark, Finland och Sverige har valt olikartade

attityder och rädsla för personer med utländsk bak-
vägar i förhållningssätten till de världskulturella

grund ökat. På grund av detta fattade den finska
processerna. Frågorna är i många tillfällen upp-

regeringens olika ministerier 1997 ett beslut om
delade mellan olika departement och det görs

åtgärder inom förvaltningen för att åstadkomma
ofta en rätt stor skillnad mellan det inhemska kul-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

40

turlivet och presentation av konst och kultur från andra länder eller kulturer. Dessa olikartade utgångspunkter har enligt Forum för världskultur gjort att det finns mycket goda förutsättningar för ett aktivt och engagerat nationellt samarbete kring världskulturella frågeställningar och därmed även en möjlighet att etablera dessa frågor på ett kraftfullt sätt i det nordiska samarbetet. Seminariet

”Världskulturen och Norden” som arrangerades i december 1999 av Norsk Kulturråd, danska Center for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene och Forum för världskultur i samarbete med Svenskhemmet Voksenåsen, bör ses som ett första steg mot en gemensam insats för de världskulturella frågorna.

Valet står mellan kultur som konserverande eller förnyande, som exkluderande eller inkluderande.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999 .

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

41

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

42

Kommitténs verksamhet

Arbetet inom kommitté och programråd
de organisationer där de är verksamma inom kul-

Forum för världskultur kom på allvar igång med
turområdet, kunde bli involverade.

sitt arbete under hösten 1998 då regeringen för-
För Forum för världskultur har det varit ange-

ordnat såväl kommitté, programråd som huvud-
läget att etablera ett trovärdigt förhållande till en

sekreterare. En plan för verksamheten antogs
rad kulturinstitutioner, grupper eller personer för

1999 – 02 – 25 .
att därigenom skapa förutsättningar för ett brett

Flera sammanträden har varit gemensamma
spektrum av olika former av samarbeten. Bred-

för kommitté och programråd, men de sakkunni-
den på kontakterna har också skapat förutsätt-

ga i programrådet har ej deltagit då kommittén
ningar för ett mångfacetterat innehåll.

fattat beslut om verksamhetens inriktning eller
Vi konstaterade tidigt att det finns en stor

enskilda projekts finansiering. Detta har varit en
potential för ett aktivt utåtriktat arbete för en

grundläggande princip för arbetet, och avsedd att
organisation liknande Forum för världskultur.

säkerställa kommitténs såväl som programrådets
Behovet av intresserade, inventerande och disku-

trovärdighet.
terande myndighetsliknande aktörer är uppen-

Programrådets sakkunniga har haft en i flera
barligen mycket stort bland kreatörer eller orga-

avseenden känslig position. Deras uppgift har inte
nisationer med olikartade kulturella referenser

enbart varit att tjäna som en referensgrupp till
som söker efter vägar för ett breddat världskultu-

kommittén, utan det har samtidigt legat inom
rellt perspektiv i sin verksamhet.

deras uppdrag att väcka förslag där de själva, eller

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

43

I N F O R M A T I O N S A R B E T E
tioner av större projekt, som genomförts på upp-

Forum för världskulturs hemsida togs i bruk sen-
drag av Forum för världskultur. Rapporter från

sommaren 1999 under adressen www.forumkul-
flera seminarier som kommittén varit delaktig i,

tur.com. Sajten har bestått av en ingångssida med
har också lagts ut på sidan. Den digitala kultur-

ett aktuellt förord från ordföranden och länkar
tidskriften Babels torn med texter kring världs-

till kommitténs direktiv, organisation och betän-
kulturella frågeställningar har även den legat på

kanden. Med hjälp av klickbara ikoner har man
kommitténs hemsida. Tidskriften startades som

kunnat få information om olika arrangemang och
en agora för debatt där både kända och okända

kulturhändelser som kommittén varit engagerad
skribenter har fått ge sin syn på det mångkulturella

i. Information om evenemangen har uppdaterats
samhället.

aktivt och även fungerat som ett arkiv med hjälp
För att presentera vår verksamhet samt de

av rubrikerna ”aktuella evenemang” och ”tidigare
arrangemang och projekt som i olika omfattning

evenemang”. Sidan har haft en länksamling till
fått stöd av kommittén, har nyhetsbrev produce-

andra sajter med relevant information om det
rats och distribuerats ungefär varannan månad.

världskulturella området. Länkar till kommitténs
Mellan juni 1999 och december 2000 har totalt åtta

hemsida har funnits från regeringskansliets hem-
e-nyhetsbrev spridits till ett brett antal mottagare

sida och från ett växande antal andra organisationer.
som anmält sig som prenumeranter på kommit-

På försök har sajten haft en elektronisk anslags-
téns hemsida. Vid vissa tillfällen har nyhetsbrevet

tavla där privatpersoner, organisationer och arran-
även distribuerats i tryckt form med ordinarie

görer haft möjlighet att lägga in planerade världs-
post. Nyhetsbrev, gamla som nya har funnits att

kulturella evenemang eller att ge sina kommen-
läsa på hemsidan och även distribuerats vid olika

tarer till olika händelser.
möten och seminarier.

Besökarna har även haft möjligheten att ta del

av journalistiskt mer genomarbetade dokumenta-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

44

Till informationsarbetet bör också räknas ett stort antal möten av skiftande karaktär med företrädare för institutioner, organisationer och enskilda personer inom kulturlivet, som kansliet har arrangerat.

Informationen till de organisationer i Norge (Mosaikkprogrammet inom Norsk Kulturråd) och Danmark (Center for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene, CKU), med ett i flera avseenden likartat uppdrag som Forum för världskultur, ledde till att kommittén i samarbete med Svenskhemmet Voksenåsen tog initiativ till ett gemensamt nordiskt möte som genomfördes den 2 – 4 december 1999 under rubriken ”Världskulturen och Norden”. Seminariet samlade ett brett spektrum av aktörer med ett intresse för en utvidgning av det världskulturella perspektivet i sina respektive länder och resulterade i ett intensifie- rat arbete för att med ny teknik förbättra informationen, och därmed även planerings- och samarbetsförutsättningarna för världskulturella arrangemang i Norden. Forum för världskultur har ingått i den arbetsgrupp som planerar ett andra seminarium i början av 2001 som skall handla om nätverk, IT och världskultur.

Riktmärken – Rösen

I den verksamhet som Forum för världskultur på olika sätt har varit engagerad i, är följande fenomen återkommande och bör relateras till internationell, nationell, regional och lokal nivå.

Kulturpolitiken

På internationell nivå handlar världskultur som projekt om att förverkliga globala mänskliga spelregler inspirerade av bl a UNESCOs arbete.

Den nationella kulturpolitiken har skapat nationella strukturer med demokratiska mål som därigenom också blir öppningar mot världskulturella processer. I dessa strukturer återfinns regionala och kommunala organ med uppgift att inom sina områden hitta vägar till förverkligandet av de kulturpolitiska målen. En del av den problembilden är att så förhållandevis stora delar av de ekonomiska resurserna och det professionellt verksamma kulturlivet är bundna vid storstäders centrala delar medan centrum för de flesta människor betyder i periferin i relation till resurser och professionalism. Detta innebär ett försprång för det centrala och det etablerade och en svårighet

På sikt måste institutionerna ta intryck av omvärldens förändringar.

Ur rapport från projektet ”Världskulturserien” Kultur Jönköpings Kommun.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

45

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

46

för tillkomsten av nya perspektiv, som de världskulturella, och den lokala nivån.

Det behövs en större medvetenhet om den här situationen hos samtliga kulturpolitiska aktörer. Den statliga kulturpolitiken måste samspela med den lokala nivån för att locka fram och stödja initiativ som har växtkraft. Satsningar med världskulturella förtecken bör ha förutsättningar att minska en marginalisering och segmentering i kulturlivet och skapa en större bredd i utbud och deltagande.

Institutionerna

Flertalet kulturinstitutioner har en stor potential med avseende på de världskulturella processerna. Längst har man kommit inom musikområdet på denna vandring och svårast förefaller det att vara för teaterinstitutionerna. Stockholms kulturhus och Riksutställningars samarbete kring ”Gud har

99 namn”, Rikskonserters utvecklade samarbete med föreningen Selam för att ge ytterligare kraft

åt världsmusiken eller Stockholms Konserthus samarbete med Re: Orient som möjliggjorde den första ”Oud-festivalen” i Sverige är alla exempel

som visar att möjligheterna finns. Man bör dock samtidigt hålla i minnet att det inte ens på musiksidan är så att de världskulturella exemplen lyckats bryta sig in från marginalen. Bland alla landets musikensembler med årliga verksamhetsmedel

finns ingen ”världsmusikensemble”.

På teaterområdet har en stor del av diskussionen kommit att handla om skådespelarnas nationella och kulturella bakgrund och mindre om hur och vad man skall spela för att synliggöra de världskulturella perspektiven i samhället. De försök som gjorts på Skånes Dansteater i Malmö under Lena Josefssons ledning och inom Backa Teater i Göteborg är i många avseenden lysande exempel på vad som kan åstadkommas inom institutionerna. Grundförutsättningarna är vilja och kunnande.

Arrangörerna

För att världskulturprocessen skall kunna utvecklas och spridas krävs arrangörer. Under slutet av

1990 -talet startade kulturföreningen Selam dans och musikarrangemang som "FolkoFolk", "African nights" och skolprogrammet "WOW". Denna typ av arrangemang har även genomförts i Göteborg

Vi valde att söka en ensemble med inbördes olika kulturell bakgrund.

Ur rapport från Orionteaterns uppsättning ”Josef och hans bröder”.

och Malmö/Lund och tjänar som exempel på nya
Peter Oskarson sökt nya berättarformer genom

strukturer med nätverk som binder samman inter-
att närma sig indiska, afrikanska och kinesiska

nationella artister med lokalt verksamma grupper
teatertraditioner i workshopsform. Det folkliga

i Sverige. Det finns arrangörer av speciella världs-
svenska berättandet kan där stimuleras att söka

kulturella evenemang i de nordiska länderna och
nya vägar som kan sätta långvariga spår. Produk-

i de flesta större städer. Vid det nordiska semina-
tionbolaget Intercult arbetar för nya produk-

riet ”Världskulturen och Norden” i december 1999
tionsmodeller för att få fram nyskriven dramatik

bekräftades att flertalet arrangörer önskade ett
och scenspråk. Musikern Ale Möller har tillsam-

utvecklat informationsutbyte för att både öka
mans med kollegor prövat ett "väldsmusiklabora-

kunskapen och möjligtvis något förbättra ekono-
torium" där olika musikaliska traditioner möts

min på gästspel och festivaler. Vid sidan av infor-
och interagerar. Andra mötesplatser är mer pub-

mation krävs även idéutveckling för publikarbete
lika, som t ex Södra Teatern och Stallet i Stock-

och ett bredare arrangörsskap.
holm eller Jeriko i Malmö.

Rapporteringen kring en rad projekt stryker

också under behovet av en betydande höjning av
Festivaler

kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man
Festivalerna inom världskulturområdet har under

vid nyrekrytering månar om att få en ökad och
de senaste decennierna genomgått olika faser av-

relevant kompetens för hantering av frågor med
seende inriktning och ideologi. Falu folkmusik-

världskulturella perspektiv.
festival, Re: Orient, Scensommarfestivalerna och

Göteborgs Dans & Teater Festival är samtliga på

Mötesplatser
olika sätt exempel på festivaler som lyckats bryta

Det finns många olika behov av mötesplatser för
ny mark. Festivalerna har genom sin form förut-

att finna konstnärliga uttryck för världskulturella
sättningar att gå före institutionerna och peka ut

perspektiv. I "Världsteaterprojektet" har regissören
spår som kan utveckla den kulturella mångfalden.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

47

Gästspelen
projekt. Formerna har växlat från att vara intresse-

Gästspel kan vara både en metod för egen konst-
rad samtalsparter till konkreta förslag rörande olika

närlig utveckling och ett inspirerande komple-
tillvägagångssätt i frågor om andra samarbetsparter,

ment till det konstnärliga utbudet i Sverige. Det
dokumentation, information och sammandrag-

enda hållbara syftet är därför att introducera det
ningar med andra tänkbara bidragsgivare.

som är konstnärligt intressant. Detta är i synner-
De följande projekten är samtliga relaterbara

het angeläget men inte helt oproblematiskt. Det
till en eller flera av deluppgifterna i uppdraget för

förefaller vara en angelägen uppgift att på olika
Forum för världskultur.

sätt hitta vägar för att öka kontaktytorna i anslut-
Vi har bedömt det som angeläget att ge en

ning till gästspel som nu alltför ofta likt en blixt
samlad beskrivning av dessa projekt även om en

lyser upp natthimlen ett kort ögonblick utan att
del redan finns omnämnda i vårt delbetänkande.

lämna några mer avgörande spår efter sig. Ett ut-
Anledningen är framförallt att det finns iakttagel-

vecklat tänkande kring gästspel kräver fler strate-
ser som kan vara av värde att ta till vara eller att

giska vägval av institutioner och fria aktörer, men
utveckla för fortsatta försök. Vi ger oss däremot

också av anslagsgivande myndigheter så att det
inte in på mer hypotetiska resonemang om och

blir möjligt att förlänga och utvidga dessa gäst-
på vilket sätt projekten hade kunnat realiseras

spels betydelse.
utan ett stöd från Forum för världskultur. Vi nöjer

oss med att konstatera att man i de allra flesta

Projekt med stöd av Forum för världskultur
projektrapporter som lämnats in efter projektens

Kommittén har under sin verksamhetsperiod gett
genomförande konstaterar att stödet – i ekono-

ekonomiskt stöd till ca 50 olika projekt till en sam-
miskt avseende eller på annat sätt – varit av stor,

lad kostnad av drygt 10 miljoner kronor. Utöver
och i en del tillfällen avgörande betydelse för ett

det ekonomiska stödet har Forum för världskultur
framgångsrikt genomförande.

även på annat sätt engagerat sig i flertalet av dessa

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

48

Forum för världskultur har velat vara en pådrivare när det gäller att synliggöra det breda spektrum av konst och kultur som finns i dagens Sverige. Vi har styrts av ett antagande om att ett breddat världskulturellt utbud i Sverige skapar förutsättningar för en mångfacetterad och kraftfull konstnärlig utveckling, och förbättrar möjligheterna för kvalificerade kulturkontakter med andra kulturer, andra länder och framförallt nya publikgrupper.

En viktig hörnsten för vår verksamhet har varit ambitionen att arrangörsskapet skall ligga hos andra än Forum för världskultur för att därigenom förbättra möjligheterna för de inblandade parterna för eget lärande och ansvarstagande.

Kommittén gjorde tidigt den bedömningen att vår verksamhet skulle rymma ett antal större projekt med en sådan omfattning och utformning

att de kan tjäna som ”fixstjärnor” samt att de har en sådan omfattning och karaktär att det är möjligt att relatera utfallet till insatser från Forum för världskultur.

F Y R A F I X S T J Ä R N O R S O M B L E V T R E

”Världsteaterprojektet”, ”Världsmusik och dans”,

”Gud har 99 namn” och ”Världsmusiktältet” är samtliga stora och vart och ett på sitt sätt komplicerade projekt, sinsemellan mycket olika men förenade i sin strävan att etablera mötesplatser för personer med erfarenheter från olika kulturella processer. I materiell mening förutsatte samtliga dessa projekt ekonomiska resurser i en storleksordning, som med tanke på de befintliga strukturerna inom offentlig bidragsgivning krävde en samsyn från en rad olika håll, för att projekten skulle gå att förverkliga.

I immateriell mening förutsatte vart och ett av projekten en utvecklad idé, en föreställning om varför detta är viktigt och en förmåga att kunna finna former för hur denna idé skulle kunna gestaltas så att den berörde även andra än idégivarna.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

49

För Forum för världskultur utgjorde dessa här
möjligtvis återfinna förlorade former för sceniskt

summariskt redovisade faktorer, en grund till var-
berättande.

för vi beslutade att på ett kraftfullt sätt engagera
Den processen har genom åren avsatt olika

oss i dessa projekt.
konstnärliga spår i såväl större uppsättningar som

Vår strävan har varit att bidra till att skapa så-
”Den stora vreden”, ”Amledo” eller i mindre verk

dana förutsättningar att de här projekten skulle gå
som iscensatta folkliga berättelser. Under flera år

att realisera på ett sätt som låg i linje med idé-
har det utvecklats kontakter mellan Gopalan Venu,

givarnas grundtankar. Det var dessutom ange-
Kutiyattam-mästare från Kerala, Indien, Ma Ke,

läget att vårt engagemang också skulle skapa erfa-
jingju-mästare från Shanghai, Kina och Peter

renheter av nya samarbetsformer, möjlighet till
Oskarson. Dessa kontakter utvecklades under-

ny kunskap om det världskulturella områdets
hand till en önskan om att under en lite längre tid

potential och därmed också kunna tjäna som
kunna pröva sina tankar i ett samarbete mellan

inspiration för andra till fortsatta initiativ.
dem och skådespelare från deras respektive teat-

rar. Genom ett ömsesidigt lärande av varandra

Världsteaterprojektet
ville man se hur det skulle var möjligt att produ-

Världsteaterprojektet hade en lång förhistoria
cera en gemensam föreställning med bibehållan-

innan det blev ett ärende för Forum för världskul-
det av den ömsesidiga respekten. Man ville dess-

tur att ta ställning till.
utom se hur erfarenheterna av ett sådant samar-

Under de senaste decennierna har regissören
bete på olika sätt skulle kunna utveckla och ge

Peter Oskarsons tankar och strävan efter att ska-
nya aspekter på den egna teatertraditionen.

pa en möjlig folklig teatertradition löpt parallellt
Inför det samarbetet, som inleddes med en

med kontakter och ett sökande efter element
gemensam workshop i Indien under december

inom utomeuropeiska teatertraditioner som kan
1998 – januari 1999 och därefter följdes av en

ge svensk teater möjligheter att utveckla, eller
längre arbetssejour i Sverige under sensommaren/

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

50

hösten 1999 , utvidgades kretsen till att också omfatta skådespelare och musiker från Moçambique.

För Forum för världskultur framstod det tidigt som angeläget att samordna information för att olika offentliga bidragsgivare skulle kunna fatta beslut om stöd till Världsteaterprojektets planerade arbetsperiod i Sverige under hösten 1999 . För det sammanhanget beviljade Forum för världskultur ett större ekonomiskt stöd, som tillsammans med stöd från andra bidragsgivare kom att göra det möjligt att genomföra både en längre arbets- och repetitionsperiod och ett antal föreställningar i enlighet med de uppgjorda planerna. Forum för världskultur tog också initiativ till ett seminarium på den Svenska Teaterbiennalen i Norrköping i maj 1999 under vilket utgångspunkterna för det kommande arbetet redovisades för en stor del av det samlade teatersverige.

I november 1999 genomförde Forum för världskultur i samarbete med Kulturdepartementet ett seminarium på Elverket, Kungliga Dramatiska Teatern, med rubriken ”Rötter som förenar och befriar” där bl a företrädare för de olika samarbetande teatrarna redogjorde för sina respektive ut-

gångspunkter och sina erfarenheter av arbetet som då hade pågått under ett par månader. I det sammanhanget spelades också en scen ur föreställningen upp för de inbjudna från olika kulturinstitutioner och organisationer.

På uppdrag av Forum för världskultur gjordes en grundlig journalistisk dokumentation av hela arbets- och föreställningsperioden i Sverige. Dokumentationen har tillsammans med bilder från arbetet funnits tillgänglig på kommitténs hemsida. Materialet har gett goda möjligheter att få såväl en uppfattning om vad det i mer vardaglig mening innebär att genomföra ett samarbete som utmärkt världsteaterprojektets avsikter, som en konfrontation med en rad av de konstnärliga frågeställningar som aktualiserades och på olika sätt illustrerades under arbetets gång.

Arbetsperioden på Helsingegården i Järvsö och föreställningarna där, i Bollnäs och på Orionteatern i Stockholm avslutades i månadsskiftet november – december 1999 för att följas av en fjortondagars period med workshops i maj 2000 .

Även vid denna sejour medverkade merparten av de som varit med i det tidigare arbetet.

Världens teatertraditioner behöver varandra för att överleva.

Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet” 1999 .

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

51

I anslutning till Göteborgs Dans & Teater Festival i augusti 2000 samlades på nytt ”de fyra mästarna” för att under ett av festivalens seminarier presentera en del av sina erfarenheter av arbetet samt att lägga fast planerna för de kommande årens samarbete. Planerna sträcker sig i tid fram till 2003 och omfattar såväl arbete med att få fram ett manus vardera från de fyra samarbetande teatrarna som fortsatta konkreta samarbeten mellan en del av de som har medverkat i projektet. Tankarna är sedan att ett gemensamt repetitionsarbete kring ett av de producerade manusen skall kunna leda fram till en premiär i Sverige under hösten 2002 och en därpå följande turnéperiod med föreställningar i Kina, Moçambique och Indien. Det tål att understrykas att detta är planer, men det är också de perspektiv som de involverade i Världsteaterprojektet har för sitt fortsatta arbete. I Sverige har projektet nu sin bas inom Folkteatern i Gävleborg.

I fråga om långsiktighet och perspektiv liknande dem som Världsteaterprojektet förmått etablera och arbeta efter, är detta i flera stycken en isolerad företeelse inom svensk teater. Svårig-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

52

heterna att få fram ekonomiska förutsättningar för arbeten liknande detta är uppenbara, men frågan är om inte ett större problem för projektet är svårigheten att bredda basen för arbetet inom det svenska teaterlivet. Att skapa lika långsiktiga allianser och ett intresse för de nämnda perspektivens möjlighet inom svenskt teaterliv är tydligen en minst lika angelägen som svår uppgift. Detta

är ett komplicerat men rimligtvis mycket angeläget konstnärligt forskningsarbete med en rad potentiella förgreningar till teatrar, teaterutbildningar och andra aspekter av teaterlivets utveckling. Det finns för framtiden därför anledning att söka vägar för att stimulera en ökad nyfikenhet för dessa processer och bryta den tystnad bland kritiker och debattörer som ganska snart infann sig efter den relativt stora och positiva uppmärksamheten i samband med föreställningarna.

Att detta är en långsiktig process, som inte skall eller ens kan slutgiltigt bedömas efter sina

enskilda resultat, bör enligt vår mening snarare
svaga kulturföreningen Selam att genomföra

leda till att den bedöms efter sina avsikter.
sitt arbete. Vår bedömning var att det snarast låg

Att bryta en kulturell isolering, att förmå sig
inom ramen för ordinarie bidragsgivare såsom

till att försöka definiera sin egen position i den
Stockholm stad, Stockholms läns landsting samt

egna traditionen genom att lära från andra kultu-
möjligtvis Statens kulturråd att värdera, och ta

rella processer, är en viktig uppgift när det gäller
ställning till hur man fortsatt ville stödja Selams

att öka den kulturella mångfalden i svensk kultur.
verksamhet. Ekonomiskt bidrag har också fort-

sättningsvis beviljats från dessa instanser, men

Världsmusik och dans
inte i en sådan omfattning att det skulle ha säker-

”Världsmusik och dans” har varit en samlings-
ställt verksamheten.

rubrik för flera olika projekt med gemensam
Resurserna inom Forum för världskultur skall

nämnare. Idégivare har varit kulturföreningen
enligt uppdraget bland annat användas för att ini-

Selam, som under Kulturhuvudstadsåret 1998
tiera, stimulera och samordna verksamheter inom

lyckades nå stora publika framgångar genom att
det världskulturella fältet, inte för att trygga över-

på ett slagkraftigt sätt genomföra dans och musik-
levnaden för verksamheter som redan visat sig

arrangemang med i huvudsak invandrade musiker
framgångsrika.

bosatta i Sverige.
Vår bedömning av det arbete som Selam gjort

”Världsmusik och dans” blev tidigt en angelä-
i Stockholm var att det var av en sådan kvalitet att

gen fråga för Forum för världskultur att förhålla
vi borde ta initiativ till, och se i vilken grad dessa

sig till. Här fanns redan en verksamhet, som för-
erfarenheter också var överförbara till åtminstone

mått visa upp både publika och innehållsmässiga
andra storstadsområden.

framgångar. Kulturhuvudstadsåret led mot sitt
Samtal med såväl Selam som Svenska Riks-

slut, och därmed de extra resurser som gjort det
konserter visade mycket snabbt att det fanns goda

möjligt för den ekonomiskt sett resursmässigt
förutsättningar för ett mer utvecklat samarbete

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

53

mellan Selam, som en framgångsrik men resurs-
Samarbetet mellan Selam och Svenska Rikskon-

mässigt svag organisation och Svenska Rikskon-
serter har därefter bedrivits under två år. För det

serter som en resursmässigt stark kulturinstitu-
första året innebar överenskommelsen att Forum

tion som såg en möjlighet att genom samarbetet
för världskultur beviljade Selam ett ekonomiskt

utveckla och förnya sitt arbete på folkmusikom-
bidrag som täckte en halv årslön samt en bety-

rådet.
dande del av kostnaderna för de arrangemang

För Forum för världskultur var det också ange-
som skulle genomföras i de två angivna område-

läget att undersöka om det fanns ett intresse i
na samt en fortsatt verksamhet i Stockholm, mot

Göteborg och Malmö/Lund att genomföra liknande
att Rikskonserter finansierade den andra halvan

arrangemang som så framgångsrikt genomförts i
av årslönen samt administrativa kostnader. Under

Stockholm. ”FolkoFolk” på Münchenbryggeriet,
år två har Rikskonserter ökat sitt ekonomiska åta-

”African nights” och skolungdomsprogrammen
gande och i enlighet med parternas önskan har

”WOW” på jazzklubben Fasching i Stockholm
Forum för världskultur gett det ekonomiska stö-

hade visat att det var möjligt att både nå en stor och
det till Rikskonserter. Ett tungt vägande argument

såväl etniskt som åldersmässigt brett sammansatt
i den diskussionen var från Rikskonserters sida att

publik. Samtidigt hade man lyckats introducera
det skulle vara lättare att göra egna interna om-

ett stort antal mycket skickliga invandrade musiker,
prioriteringar till fromma för projektet om det låg

av vilka de flesta tidigare var helt okända i Sverige.
som en del inom Rikskonserter istället för att vara

Därmed möjliggjordes också levande möten med
något som i strikt formell mening var ett bidrag

musik som har sitt ursprung från olika delar av
från Rikskonserter till Selam för att möjliggöra

världen som nu är en del av det svenska musiklivet.
samarbetet. Man kan inte dra några långtgående

Gensvaret från såväl Malmö/Lund som Göteborg
generella slutsatser angående den ena eller den

angav att det fanns ett intresse för att pröva och
andra modellens för- och nackdelar efter den här

vidareutveckla grundkonceptet från Stockholm.
tiden. Rikskonserter har gjort betydande omprio-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

54

riteringar under år två till fromma för en utveckling av samarbetet. Det har uppenbarligen också varit av avgörande betydelse att Rikskonserters chef starkt har engagerat sig i säkerställandet av samarbetet med Selam.

Rent principiellt bör man undersöka och vidareutveckla olika former för hur ett mer formaliserat samarbete mellan en kulturinstitution och en resursmässigt svagare part kan se ut. Detta bör göras utan att man riskerar vare sig den senares möjlighet att agera eller att samarbetet uppfattas som tillfälligt och därför blir marginaliserat inom institutionen. Av vad vi har kunnat utröna har samarbetet i det nu aktuella projektet fungerat mycket bra men vi har också sett andra exempel på hur institutioner har uppenbara svårigheter att hantera samarbetsprojekt med externa projektledare på ett sätt som förhindrar just marginalisering.

Långsiktiga effekter och svårigheter i samarbetet mellan Selam och Rikskonserter kommer med stor sannolikhet att bli uppenbara när det inte längre finns några extra resurser från Forum för världskultur eller någon annan bidragsgivare.

För att förekomma en sådan situation tog Forum för världskultur under våren 2000 initiativ till ett möte med Selam och Rikskonserter samt berörda myndigheter och förvaltningar inom stat, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting för att diskutera hur man såg på möjligheterna för en fortsättning på projektet ”Världsmusik och dans”, ett av alla parter mycket lovprisat projekt. En av de mest betydelsefulla öppningarna vid det samtalet var att man inte fick begränsa sitt seende till vilka resurser som eventuellt finns tillgängliga av bidragsmedel utan att det istället var angeläget att se om det fanns andra former för samverkan som skulle kunna skapa en fortsättning. Ett sådan område skulle skolkonsertverksamheten inom såväl kommun som landsting kunna bli. En väl avvaktande hållning från samtliga parter gör att osäkerheten fortfarande är större angående framtiden för Selam, som en betydelsefull aktör inom det världskulturella fältet, än vad den enligt vår mening borde vara.

När det gäller försöken med att tillämpa erfarenheterna från FolkoFolk och WOW i Göteborg och Malmö/Lund har de flesta arrange-

Världsmusik kan beskrivas som ljudet av en blandad värld – en värld där människor från skilda håll möts och skapar ny musik.

Ur rapport från Selam och Rikskonserters projekt ”Världsmusik och dans”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

55

mangen kunnat genomföras med mycket gott resultat. De svårigheter som har avrapporterats har framför allt handlat om att hitta rätt lokal samarbetspartner som har ett sammanfallande intresse med Selam/Rikskonserter och en upparbetad infrastruktur när det gäller att skapa de rätta förutsättningarna för framgångsrika arrangemang med världsmusik och dans. Det lokala ekonomiska ansvaret måste öka betydligt för att de nu genomförda åren skall kunna fortsätta.

I Stockholm har arrangemangen fortsatt att locka en stor publik. En odiskutabelt positiv effekt har varit att många av de medverkande musikernas attraktivitet har ökat vilket inneburit att de i större utsträckning engageras även för andra arrangemang. I kontrast till detta bör också påpekas att det förefaller som om publikframgångarna i växande grad är relaterbara till antalet internationella gästartister och världsstjärnor. Detta i sin tur innebär betydande kostnadsökningar som svårligen låter sig kompenseras av ökade biljettintäkter.

Trots positiva publiksiffror kommer dessa arrangemang även fortsättningsvis att förutsätta

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

56

bidrag eller annan form för medfinansiering av
samma beslut som kunde möjliggöra ett förverk-

offentliga medel.
ligande, samt i ett konstruktivt samspel med i

första hand Stiftelsen World Wide Wisdom,

Gud har 99 namn
Kulturhuset och Riksutställningar komma fram

Att öka nyfikenheten för ny eller fördjupad kun-
till en breddning av de ursprungliga planerna. Pro-

skap och respekt för den kulturella mångfalden
grammet kom efter hand även att omfatta inter-

var tungt vägande faktorer inför Forum för världs-
nationella musikgästspel, teaterföreställningar,

kulturs engagemang i ”Gud har 99 namn”, som
mångreligiösa musikprogram, författarkvällar och

producerats av Stockholms Kulturhus och Riks-
möjligheter för besökarna att själva pröva olika

utställningar i samarbete med Stiftelsen World
sångtekniker med anknytning till olika religioner.

Wide Wisdom. Den senare organisationen är
Utställningen med tillhörande programverk-

också idégivaren till projektet vars grundsyfte är
samhet invigdes i februari 2000 på Kulturhuset

att tjäna som en vägvisare in i det mångreligiösa
och pågick fram till slutet av april. Turnéversio-

Sverige.
nen hade sin första invigning i Katrineholm hösten

Forum för världskultur ansåg det vara angelä-
2000 . På grund av det stora intresset för utställ-

get att kunna utveckla former för ett samarbete
ningen från en rad mindre orter och olika organi-

med Kulturhuset och då i första hand när det
sationer har Riksutställningar med visst stöd från

gällde den del av vårt uppdrag som gällde kultur-
bl a Forum för världskultur även tagit fram en

och samhällsdebatt samt verksamhet inom scen-
miniutställning helt och hållet efter den stora

området, med en inriktning på andra kulturella
utställningens koncept. Båda utställningarna var

influenser än den traditionellt västerländska.
redan innan de påbörjade sina turnéer bokade

”Gud har 99 namn” visade sig i hög grad vara
flera år framöver. På Kulturhuset blev utställ-

en sådan projektidé där det fanns en möjlighet för
ningen en av de allra mest besökta utställningarna

Forum för världskultur att både bidra till gynn-
under husets 25 -åriga historia.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

57

För vår del var det angeläget att få till stånd ett
att pröva på blev ledord, även om det inte uteslöt

samarbete med Kulturhuset för att därigenom
ett par internationella gästspel. Det framkom

stimulera en utveckling mot en breddning av de
relativt tidigt att om en sådan utvidgning av ut-

världskulturella perspektiven i något andra banor
ställningen skulle bli möjlig att genomföra, så förut-

än vad som varit fallet under de senare åren. Att
satte det en extern producent finansierad av Forum

kunna bli en central och angelägen konstnärlig
för världskultur.

mötesplats även för de stora grupper som ännu
I den allmänna utvärderingen efter det att

inte kände sig delaktiga i Kulturhusets hela verk-
projektet ”Gud har 99 namn” hade avslutats på

samhet, var en av den dåvarande kulturhus-
Kulturhuset framgår att satsningen på en kom-

chefens uttalade visioner i anslutning till projek-
pletterande programverksamhet i de flesta avse-

tet Gud har 99 namn. Att vinna personalens lust
enden var mycket framgångsrik. Det gäller då i

och engagemang bedömdes som en avgörande
synnerhet de internationella gästspelen men även

fråga för att Forum för världskultur skulle kunna
en sådan programserie som ”Sjung dig religioner-

engagera sig i en utvidgning av det ursprungliga
na runt”, som lockade till sig många nyfikna som

projektet. Efter ett antal idéseminarier där syftet
genom sin egen sång fick inblickar i andra kultu-

var att knyta samman kunniga personer med
rer och deras religiösa musikskatter. Framgångarna

erfarenheter av religion och konst/kultur med
med i synnerhet de olika musikprogrammen födde

Kulturhusets producenter blev det möjligt att
i sin tur tankar om att det även borde vara ange-

enas om en projektbeskrivning som gick ut på att
läget att komplettera de två turnéversionerna av

sida vid sida presentera olika konstyttringar inom
utställningen med musik. På större orter kommer

musik, litteratur och teater med koppling till de
man förhoppningvis att kunna genomföra konser-

olika religionerna. Interaktiviteten från den stora
ter eller andra musikaliska inslag. För att åstad-

utställningen skulle även eftersträvas när det gäll-
komma ett högkvalitativt komplement till den

de programverksamheten. Närhet och möjlighet
typen av arrangemang har Forum för världskultur

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

58

i samarbete med skivbolaget Diesel music produ-
man bör dra nytta av vid den fortsatta utveck-

cerat en CD med samma namn som utställningen
lingen av världskulturella perspektiv vid kom-

och som genom Riksutställningars försorg kom-
mande planering av verksamhet inom såväl Kul-

mer att finnas med i utställningarna samt till för-
turhuset som Riksutställningar.

säljning. Skivan säljs även via traditionella kom-

mersiella kanaler.
Världsmusiktältet

Ett sidoprojekt av den här omfattningen inom
Detta projekt var tänkt att genomföras som en

ett redan stort projekt innebär att befintliga
landsomfattande turné under sommaren 2000 . I

strukturer inom de inblandade institutionerna
flera avseenden hade projektet de kvaliteter som

sätts på prov. Det som har framkommit av rap-
skulle ha placerat det bland andra fixstjärnor både

porteringen från de här projekten understryker
med avseende på det kvalitetsmässiga innehållet

vikten av att institutionen som helhet känner och
men också för de värdefulla erfarenheter alla in-

tar sitt ansvar om problem uppstår. När man en
volverade skulle kunna göra alltifrån medverkan-

gång har sagt ja till ett samarbete är det viktigt att
de artister till lokala arrangörer. På grund av ett

tydlighet och delaktighet fylls med ett reellt inne-
allvarligt sjukdomfall i en av de mest centrala led-

håll, i synnerhet i de fall samarbetet involverar
ningsfunktionerna fick projektet avblåsas efter

externa aktörer.
nära nog ett års förberedelsearbete.

Att sammanfläta ett stort antal olika aktörer
Världsmusiktältets turné i Sverige skulle erbjudit

och olika sidoaktiviteter på så sätt som har varit
konserter med musiker och dansare med kultu-

fallet med ”Gud har 99 namn” kan förhoppnings-
rella rötter i olika kulturer, danskvällar och speci-

vis innebära att erfarenheterna av dessa arrange-
ella barnkonserter till en rad platser i Sverige som

mang kan öppna nya kontaktytor. Det är vår upp-
inte är de storstadsområden som annars i så hög

fattning att detta projekt vid sidan om det starka
grad utgjort den världskulturella arenan. Projektet

publika gensvaret har blottlagt sammanhang som
har varit av en sådan omfattning och innehållit så

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

59

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

60

pass många olika aspekter att vi bedömde att det skulle vara angeläget med en dokumentation, där

även personer utanför arbetsprocessen skulle ha en möjlighet att följa och dra lärdomar av de gjorda erfarenheterna. Hela processen skulle enligt vår mening komma att innebära en intressant inventering av såväl konstnärliga frågeställningar kopplade till innehållet, som yttre frågor av mer praktisk natur när det gäller att kunna genomföra en turné av det här slaget.

Det finns en rad skäl som talar för det önskvärda i att en turné liknande denna kan genomföras under de närmaste åren eftersom den enligt vår bedömning skulle bredda diskussionen om de världskulturella processernas möjligheter ut över hela landet. Den skulle också kunna skapa en rad givande möten mellan olika arrangörer och lokala organisationer. Förberedelsearbetet med att skapa lokala förutsättningar för en turné med Världsmusiktältet visade redan med stor tydlighet behovet av ett nätverk av lokala/regionala presentatörer vid sidan av de redan etablerade folkmusikfestivalerna. I sådana nätverk skulle de på annan plats i detta betänkande presenterade världskultur-

konsulenterna kunna spela en viktig samordnande roll. Även för turnérandet av projekt liknande

”Gud har 99 namn” skulle ett sådant nätverk kunna spela en viktig roll.

A N D R A S T J Ä R N S K O T T

Teater/dans

Teaterområdet i Sverige har under senare år inte kännetecknats av ett brett intresse för möjligheterna att på olika sätt reflektera de världskulturella processerna vare sig på scenen, i nya produktioner eller genom ett brett och nyfiket sökande efter föreställningar från länder utanför en västerländsk kultursfär. Södra teatern, med ett uttalat uppdrag i den riktningen, har uppenbarligen svårare att finna intressanta teaterproduktioner

än de musikproduktioner som man med stor framgång presenterar.

Teater blir lätt en mycket kostsam konstform, vilket av flera har framhållits som en starkt dämpande faktor vid nyorientering och experiment. Det kan därför finnas all anledning att fortsättningsvis sträva efter att med större lyhördhet lyssna efter initiativ och tankar med ambitioner att

Det var roligt att prova kläder. Jag såg ut som en arab – och jag är en!

Från gästboken till utställningen ”Gud har 99 namn”

kunna gestalta de delvis nya förutsättningar globaliseringen skapar, och som tenderar att tränga in i all mänsklig verksamhet. De processerna är redan på gång från olika håll och tar sig olika former. För att stimulera och skynda på finns enligt vår mening många hinder att komma runt och fallgropar att passera. De djupaste av dem alla och mest dömda att misslyckas blir säkert alla försök att skapa ”världskulturell teater” med goda politiska avsikter vare sig det gäller skapandet av ensembler eller annat.

Under rubriken ”Världen på svenska scener” genomförde Forum för världskultur tillsammans med Svensk Teaterunion ett halvdagsarrangemang till vilket ett stort antal personer och teatrar hade inbjudits att vittna om sitt arbete. I det sammanhanget påpekade Niklas Brunius i ett mycket starkt inlägg, som andades både bitterhet och ilska, att huvuddelen av svensk teater inte förmått bryta

sig ur ett nära nog förlamande grepp från en västerländsk teatertradition. Föråldrade normer och oförmågan att se förändringar i världen och i det svenska samhället var enligt Niklas Brunius de faktorer som förhindrar att bryta vaneseende och

återknyta till teaterns – konstens – förmåga att skapa ny identifikation.

Detta till trots så saknas det inte försök att på olika sätt reflektera vårt samhälle i scenisk gestaltning.

De projekt som vi har kunnat stödja är dels den internationella teatergruppen Kalejdoskops produktion av föreställningen ”Malmö City International” , som vill skildra de olikheter och likheter som staden döljer. I det sammanhanget har också Forum för världskultur på olika sätt försökt stimulera till en förutsättningslös inventering av vilka möjligheter till samarbete som skulle kunna fin- nas med Malmö Dramatiska Teater. Resultatet av det arbetet har intill nu inskränkt sig till samverkan när det gäller biljettförsäljning. Situationen på Malmö Dramatiska Teater har uppenbarligen varit för turbulent för att idéer om vidare samarbete skulle kunna utvecklas.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

61

Stockholms stadsteater gjorde under hösten 1999
bör vara att man möjligtvis skall vänta med ett

en serie kvällar kallade ”Under samma himmel”
första steg om man inte är beredd att ta ett andra.

där den bärande tanken var kulturmöten. Idén till
”Under samma himmel” är ett av flera projekt

serien formulerades och presenterades av en per-
som visat på en del av de svårigheter som blott-

son utanför Stockholms stadsteater, och fångades
läggs inom många kulturinstitutioner när det gäl-

lyhört upp av den konstnärliga ledaren för Klara
ler att utveckla ett samarbete med personer eller

Soppteater. Forum för världskultur gav ett eko-
organisationer utanför de egna leden. Dessa svå-

nomiskt stöd som möjliggjorde att teatern kunde
righeter förefaller att bli något mer uppenbara

anställa förslagsställaren som projektledare samt
när det gäller samarbeten som involverar perso-

täcka merparten av de externa programkostna-
ner med annan kulturell bakgrund, och därmed

derna. Programserien fick ett mycket positivt mot-
delvis andra erfarenheter och perspektiv.

tagande och samlade en stor och till stora delar ny
I samarbete med Dansens hus genomfördes i

publik tack vare ett energiskt och målmedvetet
november 1999 ett dansgästspel med den egyptis-

publikarbete genom kanaler som projektledaren
ka dansaren och koreografen Suraya Hilal med

var väl förtrogen med och som delvis var nya för
mycket gott gensvar såväl hos publik som i media.

teatern. Trots det positiva publika gensvaret följde
Gästspelet omfattade även Gävle och Umeå.

inte Stockholms stadsteater upp initiativet. Det
Forum för världskultur strävade från första början

framstår nu som ännu ett exempel på initiativ
efter att arrangörerna i anslutning till dansgäst-

inom det här området som kommit till stånd utan
spelet skulle genomföra andra arrangemang, som

någon sorts långsiktighet eller strategiska över-
på olika sätt var kopplade till gästspelet och de

väganden. Tyvärr måste vi konstatera att effekten
världskulturella möten som det i sig illustrerade.

av den sortens insatser lätt skapar så skarpa och
Dessa arrangemang genomfördes tyvärr ej. Anled-

djupa negativa reaktioner att en rimlig slutsats
ningen till detta bör enligt vår mening sökas i det

faktum att det saknas naturliga upparbetade rela-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

62

tioner mellan olika institutioner och organisationer och föreningar. Dessa sammanslutningar har var och en för sig ett intresse av och ett engagemang för olika aspekter av det världskulturella området, men saknar erfarenhet av att samarbeta med varandra. Detta är en iakttagelse som vi gjort

även i samband med arrangemang inom andra områden, vilket indikerar att det utgör ett angeläget område för vidare utveckling.

Ett avslutande exempel från teaterområdet där Forum för världskultur varit involverat med ett ekonomiskt stöd, gäller Orionteatern. Utifrån konstnärliga utgångspunkter framfördes tankar om att det vid uppsättningen av ”Josef och hans bröder” skulle vara angeläget att bygga ensemblen kring ett antal i Sverige verksamma skådespelare med annan kulturell bakgrund eftersom det antogs att det skulle tillföra föreställningen kvaliteter som stod i samklang med uppsättningens konstnärliga avsikt att stryka under det universella och allmänmänskliga temat.

Att man från teaterns sida ansåg sig behöva ett extra stöd för att kunna skapa den här ensemblen förklarades med att själva sökandet och urvals-

processen skulle ta längre tid samt att repetitionsarbetet skulle bli längre om man på allvar ville ta till vara inte bara skillnader i skådespelarnas hudfärg utan framför allt dra nytta av deras olikartade erfarenheter. I rapporteringen framhålls att de skådespelare som har valts ut för att delta i föreställningen alla har stor teatererfarenhet och utbildning från sina respektive länder samt att detta har varit en tillgång i repetitionsarbetet. Av detta är det svårt att dra några andra slutsatser än att det kan ge konstnärlig utdelning om man vågar bryta mönster och söker sig till personer med andra kulturella erfarenheter som de bär med sig i sin svenska vardag.

Musik

Musikområdet är till skillnad från teatern det fält som brukar hållas fram som exempel på att det trots allt har skett en snabb och positiv utveckling inom det världskulturella fältet. Vi delar den uppfattningen samtidigt som man inte skall glömma bort att det rör sig om konstformer med helt olika möjligheter när det gäller spridning och tillgänglighet. Etermedia, den tekniska utvecklingen och

Det är förvånansvärt lite världsmusik med egen särart som uppstått i Sverige.

Ur projektbeskrivning från ”Världsmusiklaboratoriet”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

63

därmed marknadens intressen på området har i
eller folkmusik. Vår otvetydiga bedömning är därför

flera avseenden betytt mycket när det gäller både
att det även inom musikens område finns mycket

att stimulera och fördjupa kunskapen och upp-
stora utmaningar som väntar. Förhoppningsvis kan

levelsen av musikaliska möten. Dessa fakta får
det utvecklingsarbetet ha stor glädje och nytta av

inte förleda en att tro att musiken är ett område
de enstaka initiativ som har tagits även inom de

inom vilket det inte behövs vare sig extra resur-
ovan nämnda områdena. Den positiva utveck-

ser, inspiratörer eller andra faktorer som fortsatt
lingen med bl a ett allt starkare publikgensvar inom

kan bredda de världskulturella perspektiven.
världsmusiken har underlättat mycket för kom-

Situationen inom landets kultur- och musik-
mitténs arbete. De nya försök och erfarenheter som

skolor domineras fortfarande på ett näst intill
tillkommit bör vara en bra bas för fortsättningen.

enväldigt sätt av en undervisning som tar sikte på
Världsmusiklaboratoriet är ett av de få projekt

musik och instrument från västerländsk konst-
som har erhållit hela sin finansiering från Forum

musik. Ingen av landets alla musikensembler med
för världskultur. Utgångspunkten har varit en idé

verksamhetsstöd har en inriktning mot världs-
och en övertygelse, som formulerats av folkmusi-

musikaliska eller världskulturella skeenden. Våra
kern Ale Möller, om behovet för musikanter med

konserthusinstitutioners egna program omfattar
skiftande kulturell bakgrund inom folkmusikom-

endast mycket marginellt icke västerländsk konst-
rådet att kunna fördjupa kunskapen om varandras

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

64

traditioner, speciella särarter och möjliga likheter
1999 och början av 2000 . Boken är i första hand

för att därigenom finna vägar till skapandet av ny
avsedd för lärare och elever vid musikhögskolor,

musik. I den här formen av ”barfotaforskning” har
folkhögskolor med musikprofil och andra som vill

det uppenbara faktumet att ny eller fördjupad
låta sig lockas in på fält där traditioner möts och

kunskap skapar nya förutsättningar för kreativa
ny musik kan uppstå. Boken kommer att åtföljas

processer kunnat bekräftas. Karaktären av forsk-
av en CD med illustrationsexempel från ”labben”.

ning eller musikaliska upptäcktsresor har varit
Det av Stockholms Stads Kulturskola initiera-

viktig och arbetet har enbart visats upp genom
de projektet Världsmusik och dans i Kulturskolan

avslutande öppna redovisningar för en huvudsak-
har i flera avseenden hämtat sin inspiration från

ligen professionell publik eller genom inslag i
Världsmusiklaboratorierna. Avsikten med projek-

Musikradion. En del av erfarenheterna från världs-
tet, som erhållit stöd från Forum för världskultur

musiklaboratorierna var tänkta att kunna vidare-
för två terminer, är att skapa en världsmusikalisk

utvecklas inom ramen för det tidigare nämnda
verksamhet inom Kulturskolan. Arbetet har om-

Världsmusiktältet. En förhoppning med projektet
fattat såväl pedagogisk verksamhet med elever i

har också varit att inspirera andra.
Bredäng och inom ytterligare ett område, som

I ett relativt sent skede av projektet dök
seminarier och studiedagar med syfte att belysa

tanken upp om att försöka åstadkomma en doku-
olika infallsvinklar på världsmusik/dans och mång-

mentation av de rön man hade gjort och att
kultur i ett pedagogiskt/konstnärligt perspektiv. I

beskriva de processer som man lyckats få igång.
projektet ligger även en ambition att föra sam-

Detta har nu resulterat i att Bilda Förlag, med
man erfarenheter från olika kulturskolor och i

stöd från Forum för världskultur, under 2001
första hand musikhögskolorna i Malmö, Göte-

kommer att ge ut en inspirationsbok som bygger
borg och Stockholm. Inom Stockholms Stads

på erfarenheter man gjort under de inalles sex
Kulturskola finns en fortsatt strävan att driva pro-

”labb” på totalt 25 dagar som genomfördes under
jektet Världsmusik och dans. Vad det uteblivna

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

65

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

66

stödet från Forum för världskultur kan innebära för ett fortsatt långsiktigt och offensivt sätt att driva frågorna är oklart.

Forum för världskultur har varit involverat i två större projekt där syftet har varit att presentera musik från andra kulturer och länder. Det ena handlar om den första ”Oud – festival” (arabisk luta) som någonsin genomförts i Sverige. Inför planeringen av detta arrangemang föreslog kommittén att Re: Orient, som var idégivaren bakom festivalen, skulle föra samtal med ledningen för Stockholms Konserthus. Gensvaret från Konserthusledningen var snabbt och positivt vilket lade en god grund för ett samarrangemang med ett mycket konstnärligt och kulturpolitiskt intressant resultat.

Det andra exemplet gäller kulturföreningen Farhang och den brett upplagda festivalen ”Kultur i exil. Persisk musik – från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York”. I båda tillfällena har det handlat om idéer som skapats inom små ekonomiskt resurssvaga, och särskilt i det senare fallet, rätt oerfarna arrangörer av kulturevenemang.

Forum för världskultur har i båda dessa tillfällen föreslagit att man skulle söka samarbete med resursmässigt starka institutioner, vilket skulle ge dem en möjlighet att presentera världsartister som de kanske inte annars skulle ha nått fram till själva samt att det skulle kunna ge viss stabilitet åt arrangemangen.

Att följa kulturföreningen Farhang i spåren genom det svenska kulturetablissemanget innebär en sorglustig färd till bakgårdar till vilka de kulturpolitiska målen om t ex: ”att främja internationellt utbyte och möten mellan olika kulturer inom landet” uppenbarligen ännu inte trängt fram. Arrangemanget Kultur i exil innebar att svenska media uppmärksammade frågor kopplade till identitet, exil och konstnärlig verksamhet från ett land som annars inte brukar ha en framträdande plats på kultursidor i storstadstidningarna. Även om mycket av uppmärksamheten riktades mot de internationella gästartisterna, fick

även de i Sverige bosatta artisterna och andra medverkande en uppmärksamhet utöver det vanliga. Detta exempel har styrkt oss i vår uppfatt-

Den byråkratiska okänsligheten höll på att tillintetgöra projektet och vår möda.

Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”.

ning om att det gäller att få det nationella och det internationella att samverka på samma sätt som de två sidorna av ett och samma mynt skapar myntet!

Mötesplatser

Eftersom vi bland utgångspunkterna för vårt arbete angett att arrangörerna, de kreativa producenterna, är en viktig grupp som spjutspets för de världskulturella processernas synliggörande i svenskt kulturliv har det varit naturligt att stödja olika initiativ som förväntats befrämja sådana tendenser. Det har gällt stöd till nätverksbulletinen Korsdrag; ett samarbete mellan Folkets Hus och Parker och Intercult med syftet att stärka lokala arrangörsgrupper; seminarieserien Ny publik – nya grepp;

vad erfarenheter från en stor internationell samproduktion som Hotel Europa kan betyda för andra internationella samproduktioner; stöd till Jeriko i Malmö och Stallet i Stockholm så att de redan från första början kunde skapa förutsättningar för att dessa hus också etableras som världskulturella mötesplatser.

Stödet till Stocktown; www.stocktown.com har möjliggjort etablerandet av ett ”hus” i den digitala världen. Vår bedömning är att kommitténs engagemang i Stocktown och dess försök med livekonserter via internet och Öppna kanalen har varit en betydelsefull stimulans till en aktör med en medveten strävan att utveckla nya media i samklang med stora ungdomsgruppers intressen. Man skall i detta sammanhang inte heller underskatta de tillfällen till nya kontaktytor och nya kunskaper som kan strömma in till såväl bidragsgivare som andra från projekt liknande detta.

Bland initiativ som bidrar till en fördjupning av kunskaper och debatt kring världskulturella frågeställningar återfinns Svindlande färder – en föreläsningserie om postkolonial teori och praktik,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

67

som kunnat genomföras under tre terminer. Serien
språk bortom den totalt dominerande väster-

följs under nästa år upp med en antologi med
ländska kultursfären. Frågor om ny tekniks möjliga

nyskrivna svenska texter om postkolonialt tän-
positiva inverkan på dessa skeenden har vi också

kande och världskulturella perspektiv. Antologin
försökt få belysta liksom den roll som kulturtid-

ges ut av Natur & Kultur med stöd av Forum för
skrifterna kan få som banbrytare på det världskul-

världskultur. På samma sätt som vi har ansett att
turella fältet.

en del av de mer omfattande projekten bör få en
Skolvärlden är en viktig introduktör och bear-

kvalificerad dokumentation, är det viktigt att dis-
betare av världskulturella frågeställningar. Genom

kussionen kring de världskulturella frågeställning-
ett stöd till KRUT – Kritisk Utbildningstidskrift

arna inte enbart avhandlas i debattform utan även
för produktionen och ett stort extra utskick av

kan sammanställas i tryckt form och spridas genom
numret Frihet, jämlikhet, utanförskap – om minori-

förlagens ordinarie kanaler.
teter i den svenska skolan ville vi öka spridningen

I samarbete med Mångkulturellt centrum i
av ett antal viktiga texter om dagens Sverige.

Botkyrka har Forum för världskultur genomfört
Andra liknande insikter hoppades vi få fram

ett antal sökkonferenser från vilka det finns ett
när vi tillsammans med Svenska Teaterförbundet

grundmaterial för en framtida publicering och
arrangerade seminariet ”Svensk teater i utveckling

vidare bearbetning inför nya sökkonferenser.
– mångfald eller enfald?” under Göteborgs Dans &

Tillsammans med det under året invigda
Teaterfestival. Utgångspunkten för seminariet var

Internationella biblioteket i Stockholm har vi
en förstudie som gjorts angående arbetsmarknaden

utarbetat och genomfört två konferenser med
för skådespelare och musiker med annan kulturell

ambitionen att få en bättre spegling av Hela världens
bakgrund samt hur ett antal företrädare för svenskt

litteratur på bibliotek, i media och inte minst genom
kulturliv såg på de världskulturella frågornas möj-

att fler svenska förlag ger ut verk översatta från
ligheter.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

68

Vår ambition har varit att skapa förutsättningar för att så många som möjligt, som är verksamma inom svenskt kulturliv, genom insiktsfulla iakttagelser skall kunna samla kraftfulla argument kring världskulturella frågor. Debattens vågor om vägarna till och aktörerna kring frågor om världskultur gick högre vid tiden innan tillsättandet av kommittén Forum för världskultur än vad de går

i dag. Förhoppningsvis kan det tolkas på så sätt att vi och andra i någon mån lyckats tränga bakom slagordsretoriken och kunnat visa vilka fantastiska konstnärliga upplevelser som kan vänta oss om vi med större generositet, nyfikenhet och kunskap förmår skapa en grund för de världskulturella perspektivens expansion.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

69

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

70

Erfarenheter och iakttagelser

Arbetssätt

Detta är ett grannlaga arbete som har möjlig-

De drygt två år som Forum för världskultur har

gjorts av, och hela tiden kunnat relateras till, de

verkat är uppenbart en alltför kort tid för att man

uppdragsbeskrivningar som har gällt för kommit-

skall kunna dra några säkra slutsatser kring mer

téns arbete. Den på detta sätt vunna friheten att

långtgående effekter av den egna verksamheten

kunna verka i ett närmast laboratorie- eller växt-

samt de verksamheter som vi på olika sätt ha stöt-

husliknande förhållande har varit utomordentligt

tat. Stödet har i en del fall varit begränsat till ett

värdefull och har genomgående upplevts som

större eller mindre ekonomiskt bidrag medan det

mycket positiv och stimulerande av företrädare för

i de flesta tillfällen har varit kompletterat med

de kulturinstitutioner, organisationer och enskilda

andra stödåtgärder. Insatser som kan sammanfat-

som kommit i kontakt med kommitténs arbete.

tas som försök att betrakta olika förslag mer som

Vi kan konstatera att vi har lyckats etablera olika

led i processer än projekt med en väldefinierad

former av kontakter med företrädare för de allra

början och ett slut. Fokus har då mer kommit att

flesta centrala kulturinstitutioner, organisationer

ligga på avsikt och perspektiv än det omedelbara

och andra aktörer av betydelse för vårt uppdrag.

resultatet. Vid andra tillfällen har det snarare hand-

Formerna för kontakt och samverkan har växlat och

lat om att inspirera till eller att vidareutveckla

sammantaget skapat en bra grund för en konstruk-

förslag så att de eventuellt kommit att omfatta

tiv dialog kring angelägenheten av världskulturella

även andra aspekter eller helt nya delar.

perspektiv i det svenska konst- och kulturlivet.

Resultatet har växlat beroende på engagemang,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

71

tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Det
Politiken och praktiken

geografiska avståndet har säkerligen också haft en
Vid det nordiska seminariet ”Världskulturen och

negativ inverkan när det gäller såväl intensiteten i
Norden” som genomfördes i december 1999 på

kontakterna som möjligheten att ge relevanta råd
Voksenåsen utanför Oslo gjorde den tidigare stats-

när det gäller samarbete och annat där känne-
sekreteraren och nuvarande ordföranden i Stiftel-

domen om lokala förutsättningar är väsentlig.
sen Framtidens Kultur Gunnar Svenssson ett in-

Finansieringen av kommitténs verksamhet,
lägg där han sökte svar på frågan om vi har en

med det rätt speciella förhållandet att en relativt
statlig politik för ett mångkulturellt samhälle.

stor andel av de anslagna medlen kommit från
Hans genomgång mynnade ut i tre viktiga iaktta-

Stockholms kommun och Stockholms läns lands-
gelser som visserligen kan sägas ligga till grund för

ting har inte haft någon negativ inverkan på verk-
tillsättandet av Forum för världskultur, men som

samhetens inriktning eller det faktum att många
också blivit bekräftade under vårt arbete. Gunnar

projekt legat utanför Stockholmsregionen. Det har
Svensson delade upp svaret i tre etapper med tyd-

istället varit kvaliteten i olika projekt som varit
liga signalkoder. I en stram sammanfattning påstod

avgörande. Att det är önskvärt med någon form
han att det i stort sett lyser ett fast grönt ljus för

av replipunkter på olika platser i landet i likhet
de politiska målen tydligast formulerade när det

med det förslag om ”världskulturkonsulenter” som
gäller målen för kulturpolitiken som skall:

kommittén föreslog i sitt delbetänkande framstår

fortfarande som angeläget. För att kunna gynna
• värna yttrandefriheten och skapa reella förut-

och hjälpa till att finna stimulans för olika lokala
sättningar för alla att använda den

initiativ inom det världskulturella fältet, är det
• verka för att alla får möjlighet till delaktighet i

viktigt för en organisation med ett uppdrag lik-
kulturlivet och möjlighet till kulturupplevelser

nande Forum för världskultur att det finns orga-
samt till eget skapande

nisatoriska stödpunkter på olika håll i landet.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

72

• främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse
hället. Stoppljuset lyser rött ute i bostadsområ-

och kvalitet och därigenom motverka kommer-
den och andra områden där majoriteten av män-

sialismens negativa verkningar
niskor har sin dagliga gärning. Där beskrivs situa-

• ge kulturen förutsättningar att vara en dyna-
tionen som i det närmaste stillastående, eller i en

misk, utmanande och obunden kraft i
del tillfällen rentav en utveckling bakåt. I det sam-

samhället
manhanget kan det vara värt att tillägga att denna

• bevara och bruka kulturarvet
beskrivning är relaterad till förhållanden som i

• främja bildningssträvandena
första hand berör det offentligstödda kulturlivet.

• främja internationellt kulturutbyte och möten
Det har inte legat inom ramen för vårt upp-

mellan olika kulturer inom landet (prop. 1996 /
drag att göra en kartläggning av brukarperspekti-

97 : 3 , bet. 1996 / 97 :KrU 1 , rskr. 1996 / 97 : 129 )
vet men det förefaller helt uppenbart vara så att

det ekonomiska utrymmet för kulturverksamhet

Dessa mål är samtliga relevanta för frågor i
inom kommuner och landsting runt om i landet

anslutning till de världskulturella processerna och
under senare år i hög grad har inverkat menligt

indikerar att det också är möjligt att låta världs-
för det lokala och regionala kulturutbudet. Svårig-

kulturella perspektiv bli det samlande perspektiv
heterna att åstadkomma prioriteringar för nya pers-

och den utmaning som allt konst- och kulturliv i
pektiv i kulturverksamheten har därmed ökat om

dagens Sverige kan och på olika sätt bör förhålla
det inte samtidigt har ställts extra projektpengar

sig till.
till förfogande för olika satsningar.

Ett gult avvaktande ljus råder däremot fortfa-
Det kan vara värt att i det här sammanhanget

rande bland merparten av olika kulturinstitutio-
framhålla att det samtidigt och parallellt är möj-

ner. Där händer ingenting eller mycket lite med
ligt att avläsa tillkomsten av en rad nya livskraf-

mindre man lockar med extra medel för speciella
tiga och många gånger utomordentligt konstnär-

insatser med bäring på det mångkulturella sam-
ligt formsäkra och uttrycksfulla kulturyttringar

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

73

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

74

som hiphop-rörelsen med bl a rap, breakdance och grafitti. De lever genom sitt direkta tilltal, det mångfacetterade uttrycket och de aktionspräglade upplevelserna i ett omedelbart här och nu. I många avseenden är dessa företeelser i hög grad möjliga att betrakta som aspekter av samma globaliseringsprocesser som skapar förutsättningarna för de världskulturella perspektiven. De artikulerar dessutom något av protesten mot dessa processer parallellt med att de paradoxalt nog för i synnerhet många unga uppenbarligen skapar en estetik och förutsättningar för att kunna hantera frågor om mångfald, motsättningar, hemvist och identitet. För samhället, och i det här speciella sammanhanget för kulturpolitiken, bör det vara en angelägenhet att inventera hur den kan möta dessa nya uttryck utan att den grundläggande kraften försvinner. Det innebär sannolikt att man måste söka sig andra vägar än traditionellt stöd eller tillskapandet av frizoner i form av klotterväggar eller annat som närmast är att hänföra till tankar om reservat vid sidan om det samhälle som skapat uttrycken.

Till bilden av kulturutbudet i dagens Sverige

hör också ett mycket vitalt kulturliv som i en annan mening lever i en parallell nästan aldrig uppmärksammad fåra. I media märks aldrig de olika evenemang som arrangeras av olika etniska grupper som i praktiken presenterar olika världsartister utan att det avsätter några spår utanför den egna gruppen. Dessa arrangemang samlar en stor publik och genomförs alltför ofta i sporthallar eller på andra platser avlägset från de offentligfinansierade kulturarenorna till rent kommersiella och höga priser. Här finns en annan utmaning för det offentliga kulturlivets aktörer att slå broar både till nya publikgrupper och nya konstnärliga upplevelser för den publik man redan har.

När det gäller frågan om de kulturpolitiska målen kan våra erfarenheter snarast beskrivas i termer av att målen är bra, medan det finns en betydligt större osäkerhet angående viljan och tempot för deras förverkligande.

Den politiska trovärdigheten mäts ofta i termer av resurstilldelning och på vilket sätt målen, vare sig det är de övergripande målen för den statliga kulturpolitiken eller nedbrutna i regleringsbrev för enskilda myndigheter eller kultur-

Institutioner och organisationer måste få hjälp att våga prova något nytt och lägga om sin verksamhet.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999.

institutioner, leder till avläsbara förändringar.
verkat återhållande för ett mer långsiktigt och

Påfallande många företrädare för stora statliga
strategiskt tänkande.

eller kommunala kulturinstitutioner behandlar
När kommittén Forum för världskultur i sitt

också frågan om de världskulturella frågeställ-
delbetänkande gjorde bedömningen att det bland

ningarna som om de var likställda med den typ av
annat behövs en längre tid och något ökade eko-

projekt eller satsningar som kulturlivet under en
nomiska resurser så var det mot bakgrund av en

lång rad år varit utsatt för. Det kan vara projekt
övertygelse om att det är viktigt, och att det tar

som Kulturhuvudstadsåret, satsningar i Östersjö-
tid att etablera perspektiv för förnyelse som i flera

regionen, aktiviteter mot främlingskap och rasism
avseenden är projektens motsats. Att stödja och

eller Sveriges ordförandeskap i EU. Vår utgångs-
stimulera processer och etablerandet av nya per-

punkt har hela tiden, som tidigare uttryckts, varit
spektiv har ingen synlig slutpunkt, men kräver en

att frågan om de världskulturella perspektiven
långsiktighet och möjligtvis också andra strategier

inte i något avseende är att jämföra med den typ
för utveckling.

av speciella satsningar som nämns ovan, utan att
Statens kulturråd kommer i sin utvärdering av

det är frågan om att kunna avläsa, tolka och ge
Kulturhuvudstadsåret fram till ett par slutsatser

konstnärlig gestaltning åt de processer som ytterst
som på ett sådant sätt sammanfaller med våra att

är konsekvenser av globaliseringens accelererande
de är värda att citera:

förlopp. Ett förlopp som till skillnad från de andra
”Detta leder bl a till frågan om projektens

exemplen inte har ett sista datum om ett halvår
roll i kulturlivet och kulturpolitiken. Ofta

eller ens om tio år. Processerna är i en mening lik-
har stora, kostsamma engångssatsningar i

tydiga med Tiden. Den här registrerade samman-
debatten satts emot det vi kan kalla var-

blandningen av olika specialsatsningar och frågor
dagskultur på ett sätt som gör att man ibland

rörande uttolkandet av de världskulturella utma-
får intryck av att det ena av nödvändighet

ningarna som ett ”projekt”, har enligt vår mening
måste förskjuta det andra. Vad Kultur-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

75

rådets utvärdering visar, är att projekt –
slagsställaren eller idébäraren. När det har gällt

hanterade på rätt sätt – kan innebära en
verksamheter där kulturinstitutioner har varit in-

välbehövlig injektion i stelnade strukturer,
volverade har det i de flesta fall betytt att vårt

såväl i huvudstadsregionen med sina stora
stöd varit villkorat av en markerad egen ekono-

institutioner som i det lilla glesbygdssam-
misk och verksamhetsmässig omprioritering. När

hället med mycket knappa resurser. Det
det har gällt andra aktörer såsom organisationer

viktiga är att erfarenheterna tas till vara och
och grupper utan – eller endast med ett mindre

används i det fortsatta långsiktiga arbetet.
verksamhetsstöd har utgångspunkten för ett eko-

Det är här vi ser bristerna: de kulturpoli-
nomiskt engagemang från Forum för världskul-

tiska strategierna saknas, det stora projek-
turs sida även i dessa fall byggt på att stödet skall

tet inordnas inte i en genomtänkt utveck-
vara kompletterande till det stöd som man erhål-

lingsplan. I dag när vi kanske dessutom
ler från myndigheter och andra instanser som har

tillmäter kulturen en mer betydelsefull roll
i uppdrag att hantera kulturstöd.

i samhället än tidigare – inte minst som
Modellen kan förefalla både enkel och fyrkan-

utvecklingsfaktor – är det strategiska tän-
tig men den strategiska utgångspunkten har hela

kandet av största vikt.”
tiden varit vissheten om att kommittén har ett

uppdrag för en begränsad tid och att det är minst

Aktörer
lika angeläget att stimulera till ett nytt tänkande

Forum för världskulturs överväganden när det gällt
bland kulturlivets institutioner, – organisationer

ekonomiskt stöd till olika verksamheter har i så
och grupper som hos de instanser som skall stödja

gott som samtliga tillfällen utgått från tankar om
verksamheter på kulturområdet. Den egna viljan

att vårt stöd endast skall vara kompletterande.
till omprioritering är oersättlig. Detta har möj-

Det skall hjälpa till att minska tröskeln, men
ligtvis varit ett något mer långsamt sätt att verka

grunden, viljan och avsikten måste finnas hos för-
än att enbart bevilja det ekonomiska stöd som

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

76

behövts för förverkligandet av ett antal idéer som legat inom ramen för vårt uppdrag. Å andra sidan tror vi oss kunna påstå att modellen har skapat något bättre förutsättningar för ett långsiktigt för-

ändringsarbete samt att det har blottlagt en del väsentliga frågeställningar när det gäller bidragsgivarna. Det kan gälla såväl etablerandet av ett förhållningssätt till verksamheter med inriktning på världskulturella processer som synen på sitt eget uppdrag, samordningen av bidrag mellan olika bidragsgivare samt sättet att etablera en dialog med förslagsställare.

Bland idégivare/förslagsställare har vi inte vid något tillfälle stött på några invändningar mot vårt sätt att arbeta. I många tillfällen har man istället, genom detta sätt att hantera frågor relaterade till bidrag och annat stöd, upplevt att man i Forum för världskultur har haft en medaktör när det gällt att närma sig bidragsgivare samt att man uppenbarligen har värdesatt engagemanget och strävan

efter att se helheten. Vi har inte på något sätt upp-

levt att detta stört våra relationer till ordinarie

bidragsgivare.

B I D R A G S G I V A R E N S O M T A S K S P E L A R E *

Den svenska kulturpolitiken har genom åren utformat olika strukturer för förverkligandet av de kulturpolitiska målen. Stöd och bidragsgivning är fördelat mellan en rad olika statliga, regionala och lokala aktörer. En bärande tanke har här varit att på så sätt bygga in förutsättningar för ett pluralistiskt präglat kulturliv där en rad olika aspekter skall få en möjlighet att träda fram och bryta sig mot varandra. Diversifieringen skall skapa förutsättningar för mångfald och har därmed både en viktig demokratisk- och en lika viktig konstnärlig aspekt. Genom kommunala och regionala organ för kulturstöd skall en kulturverksamhet som relaterar till lokala och för den orten eller regionen och dess människors specifika förhållanden

( *kringresande marknadsgycklare eller trollkonstnär /…/ inte fullt erkänd artist. NE)

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

77

kunna växa fram. På det statliga området skall
Erfarenheterna av den lokala och regionala han-

olika myndigheter skapa förutsättningar för såväl
teringen av kulturstöd är för vår del begränsade

en nationell kulturverksamhet som konstnärlig
till en handfull orter utanför Stockholmsområdet

utveckling och förnyelse för enskilda eller grup-
varvid den enda reflektion som är värd att göra är

per av konstnärer, ett svensk deltagande i inter-
att det uppenbarligen är så att den geografiska

nationella sammanhang oavsett om de äger rum i
närheten till de statliga bidragsgivande myndig-

Sverige eller utomlands och ett stöd till och utveck-
heterna och dess tjänstemän har betydelse för sa-

landet av de kulturella dimensionerna i utveck-
mordning av beslut mellan statliga, kommunala

lingsländerna. Redan en kortfattad beskrivning av
och regionala instanser i Stockholm i högre ut-

de olika aktörernas uppdrag visar med önskvärd
sträckning än på andra platser.

tydlighet en politisk vilja till en konstnärlig och
De statliga myndigheter som har uppdrag eller

kulturell mångfald.
disponerar medel som kan bli ett stöd för verksam-

När det gäller de iakttagelser som vi har gjort
heter med världskulturella perspektiv är Statens

är det viktigt att komma ihåg att de bygger på ett
kulturråd, Svenska institutet, Sida och Konstnärs-

utomordentligt begränsat material som endast
nämnden.

marginellt räcker utanför de projekt som vi redo-

visat i kapitlet Kommitténs verksamhet. Det ger
Statens kulturråd

oss inte några förutsättningar för några generella
I regleringsbrev för Statens kulturråd återfinns de

slutsatser angående hanteringen av kulturstödet.
i kapitlet Politiken och praktiken angivna målen

Dessa är enskilda iakttagelser, som snarare skall
för den nationella kulturpolitiken nedbrutna till

uppfattas som utgångpunkter för reflektioner än
övergripande mål för myndigheten. Där sägs bl a

som normativa uttalanden om vad som är rätt
att man ”genom bidragsgivning, information, sam-

eller fel.
verkan och andra åtgärder /skall/ främja konst-

närlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

78

och bruket av det inom konstarterna,/…/”. De generella målen anger att: ”Målet är att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.”

I olika dokument från Kulturrådet bl a ett internt PM angående Kulturrådets internationella bidrag och kontakter samt i Kulturrådets omvärldsanalys ”Om 2000 Världen” formuleras en del uppfattningar som har relevans för frågor rörande de världskulturella processerna och dess inverkan på befintliga stukturer inom det svenska kulturlivet. Internationaliseringen av det svenska samhället är i dag ett faktum, vilket kunnat avläsas genom ett

ökat antal ansökningar med internationellt perspektiv. Någon ökning eller omfördelning av resurserna för det internationella arbetet har inte skett i motsvarande grad. Implicit uttrycker man även samma uppfattning som Forum för världskultur har angående det ofruktbara i att försöka göra en klar gränsdragning mellan internationellt kultur-

utbyte och inhemsk kulturverksamhet. Att det

finns en rad kulturpolitiska effekter att uppnå genom ett ökat utbyte med länder som har koppling till de största invandrargrupperna är åtminstone ett halvt erkännande av att konsekvenserna av globaliseringen tenderar att tränga in i allt fler aspekter av människors liv. I omvärldsanalysen konstateras dessutom att det genom en ökad uppmärksamhet på det som man kallar den internationella kulturscenen finns förutsättningar för ett nytt engagemang och nytänkande.

I sina målbeskrivningar och beskrivningar av framtiden påpekar Statens kulturråd att det är angelägna uppgifter att utveckla de världskulturella perspektiven inom det svenska kulturlivet.

I det utvecklingsarbetet anger Statens kulturråd att en medveten bidragsgivning är viktig. Bristande kunskaper och oklarhet när det gäller ansvarsfördelningen mellan olika statliga myndigheter är hinder för denna utveckling. Detta bekräftas av Forum för världskulturs erfarenheter.

Den kulturella mosaik som Sverige är i dag, erbjuder en mängd outforskade möjligheter.

Ur rapporten ”Nya produktionsmodeller för interkulturell scenkonst”, Intercult juni 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

79

Svenska institutet

I Svenska institutets mångfacetterade verksamhet har mottot ”sprida kunskap, skapa möten – så att Sverige syns” formulerats i ett försök att ringa in verksamheten. I regleringsbrevet för 2000 uttrycks det överordnade effektmålet i termer av:

”att skapa goodwill och förtroende för Sverige som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning”. För kulturområdet mer specifikt heter det att Svenska institutet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen skall främja internationellt utbyte. För en myndighet som Svenska institutet som i så hög grad har till uppgift att sprida kunskap om det svenska samhället bör frågor om globaliseringens effekter och frågor kopplade till svenskhet vara centrala också när det gäller den kulturverksamhet man bedriver. För kulturverksamheten finns ingen speciell policy i detta avseende.

Det som i högre grad än uppdragsformuleringarna har inneburit att Svenska institutet är en

återkommande bidragsgivare till projekt med världskulturella perspektiv, är att man på Sidas

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

80

uppdrag administrerar ett kulturutbytesprogram vars syfte är att utveckla samarbetet inom kulturområdet mellan Sverige och utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika. Avtalet är utformat som ett ramavtal mellan Sida och Svenska institutet och löper på tre år i taget. Avtalets övergripande målformuleringar samt verksamhetsplanen för aktuellt år ger ett stort tolkningsutrymme om detta är en finansieringskälla som också kan

åberopas för kulturhändelser i Sverige med världskulturella perspektiv eller ej.

Sida

Målen för Sidas kultursamarbete anknyter till skrivningar om sociala sektorer, kultur och medier i regeringens regleringsbrev där det i regleringsbrevet för 1999 heter att: ”Målet är att skapa förutsättningar för social utveckling, d v s förbätt-

rade levnadsvillkor för fattiga kvinnor, män och
I en särskild kommentar till kommittén Forum för

barn /…/ Stödet till kultur och media skall främ-
världskultur påpekar Konstnärsnämnden att man

ja demokratiska processer, kulturell mångfald och
ej har vidtagit några speciella åtgärder för att nå

kulturens ställning.”
målet. Konstnärsnämnden anser att den överord-

Även om syftet med Sidas kulturstöd alldeles
nade principen för bidragsgivningen skall vara

uppenbart har siktet inställt på ett stöd till den
den konstnärliga kvaliteten vilket man även tidi-

kulturella utvecklingen i biståndsländerna så har
gare har utvecklat i sitt yttrande över Kultur-

stödet i många tillfällen också en avgörande bety-
utredningens betänkande (SOU 1995 : 84 ), men

delse för kulturhändelser i Sverige i form av gäst-
styrelsen betonar också vikten av att ansökningar

spel eller samarbetsprojekt.
från andra konstnärer än de traditionellt svenska

får en sakkunnig bedömning.

Konstnärsnämnden

I enlighet med den övergripande målformuleringen
Slutsats

för Konstnärsnämnden skall man: ”främja bild-
Mot bakgrund av de ovan angivna myndigheter-

form-, ton-, scen och filmkonstnärers möjlighet att
nas respektive policy är det lätt att dela de syn-

ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt
punkter om otydlighet, överlappningar och oklara

att främja internationellt konstnärsutbyte genom
rollfördelningar som återkommande har pekats ut

att bla erbjuda gästateljéer samt att bidra till ökade
som faktorer som utgör hinder för en konstnärligt

kunskaper om konstnärernas ekonomiska och
spännande utveckling av de världskulturella pro-

sociala förhållanden.” Det heter vidare i reglerings-
cesserna. Det förefaller onekligen som om olika

brevet för år 2000 att målet skall vara att samhäl-
förslagsställare måste lägga ner oproportionerligt

lets etniska och kulturella mångfald skall åter-
stor energi och kraft på att förstå vem som gör

speglas i Konstnärsnämndens bidragsgivning.
vad och varför. Om dessa iakttagelser är riktiga så

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

81

innebär det att de politiska målen och avsikterna
rer, vilket då kan jämföras med de negativa effek-

med en pluralism i bidragsgivning och annat
ter kartellbildningar kan få inom andra områden.

kulturstöd riskerar att äventyras. Detta är inte i
En ytterligare aspekt av kulturstödet som åter-

grunden en fråga om bättre information utan så-
kommit med viss regelbundenhet är att många

som Statens kulturråd påpekar i skriften ”Om
uppfattar att bedömningen av ett kulturprojekt

2000 världen. Kulturrådets omvärldsanalys”, även
av en enskild tjänsteman tenderar till att göras

att ansvarsfördelningen är oklar i vissa delar. En
utifrån ett relativt passivt förhållningssätt. Hel-

sådan oklarhet blir desto mer ödesdiger när det
heten eller kanske snarare möjligheterna/poten-

handlar om nya arrangörer eller producenter som
tialen förloras på grund att man i alltför hög grad

många gånger inte är så väl bevandrade i de
är upptagen av att se hur det aktuella ärendet för-

befintliga strukturerna eller vill åstadkomma samar-
håller sig till ett antal genom åren allt mer form-

betsprojekt som inte är anpassade för de stödord-
fulländade mallar.

ningar som en gång etablerats.
Det förefaller som om vi inte har kulturpoli-

Det är möjligt att den ovan berörda otydlighet
tiska strukturer eller uttolkare av de kulturpoli-

när det gäller uppdragens avgränsningar, också
tiska målen som ligger i fas med utvecklingens

kan kasta ett nytt ljus över den oftast rätt infor-
krav. Eller för att anknyta till den tidigare signal-

mella samverkan som finns mellan olika myndig-
ljusmetaforen i avsnittet Politiken och praktiken

heters tjänstemän vid sidan av den uppenbart
på s 72 : det är grönt ljus för politiken men avvak-

viktiga aspekten rörande ett strikt information-
tande gult när det gäller myndigheters agerande

sutbyte. Samsyn kan i många sammanhang vara
när det gäller att konkretisera förutsättningarna

något positivt men om samsynen leder till att den
för en ökad måluppfyllelse åtminstone när det

avsedda mångfalden äventyras så betyder det
gäller de världskulturella perspektivens möjlig-

samtidigt att man har knäsatt principerna för en
heter i svenskt kulturliv.

diversifierad bidragsgivning mellan statens aktö-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

82

I D É G I V A R E N S O M S P E L A R E

Myndigheternas, andra offentliga instansers och de enskilda tjänstemännens stöd kommer alltid att ha en stor betydelse när det gäller förverkligandet av olika kulturhändelser av lite större omfattning. Detta gäller i synnerhet om idéerna är av en sådan karaktär att de inte omedelbart är av intresse för den kommersiella marknadens aktörer.

Ännu större betydelse har dock olika idégivare som t ex konstnärligt kreativa producenter, konstnärer och andra som är beredda att anta de utmaningar som ligger i begreppet om en vidgning av perspektiven mot det världskulturella och som förmår skapa förutsättningar för konstnärliga uttryck. Det gör härvidlag ingen skillnad om idé- givarna återfinns inom stora eller små kulturinstitutioner, kulturorganisationer, fria grupper eller som enskilda aktörer.

Enligt vår bedömning är det en kulturpolitiskt mycket angelägen uppgift att skapa avsevärt förbättrade förutsättningar för kreativa producenter som har intresse och kunskap på områden som har relevans för de världskulturella perspektiven.

A L L I A N S E R

En av de hypoteser som vi har prövat under den tid Forum för världskultur har verkat, är att skapa olika former av allianser mellan resursmässigt relativt svaga fria producenter och organisatoriskt och resursmässigt starka kulturinstitutioner. I de

flesta tillfällen då detta har gått att åstadkomma har det funnits ett ömsesidigt intresse för en samverkan, men man har inte själva kunnat skapa de ekonomiska förutsättningarna för att förverkliga ett samarbete. Forum för världskultur har, vid en del tillfällen, gått in och finansierat en del av lönekostnaden under förutsättning att institutionen själv också gjort en markerad egen ekonomisk insats. Exempel på detta är det projekt som Rikskonserter bedrivit tillsammans med föreningen Selam, Stockholms stads kulturskolas försök med att starta en världsmusikalisk profil inom ett par regioner i Stockholm, Stockholms stadsteaters försök med serien ”Under samma himmel” på Klara soppteater, Re:Orients samarbete med Stockholms konserthus och Intercults försök att åstadkomma mer långsiktiga former för samarbete med ett antal institutionsteatrar.

Vi kände oss som medborgare med rätten att hävda vår del av kulturutbudet.

Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

83

Man bör vara försiktig med att dra några långt-
Detta i kombination med att man har svårt att

gående slutsatser av de här sinsemellan rätt olika
fatta beslut om att lägga ner delar av den verk-

projekten. Även om de flesta har avrapporterats
samhet man redan bedriver, för att på så sätt ska-

som framgångsrika, eller i de flesta fall som åt-
pa ett ekonomiskt utrymme för nya satsningar,

minstone publikt mycket framgångsrika, så före-
framhålls också av många ledande företrädare för

faller det som om även en tid på två år med ett
kulturinstitutioner som det allvarligaste hindret

betydande ekonomiskt stöd utifrån är för kort för
för en utveckling av nya verksamhetsområden.

att säkerställa en fortsättning av samarbetet. Från
Stiftelsen Framtidens kulturs rapport ”Förnyelse

institutionernas sida anger man som främsta
är möjligt”(utkommer under senhösten 2000 )

anledning att man inte har kunnat göra ytterligare
belyser också denna problematik inom program-

omprioriteringar för att säkerställa ett fortsatt
området Förnyelse av kulturinstitutionerna. Med

samarbete.
så osäkra förutsättningar för ett något mer lång-

Om det inom institutionerna inte finns till-
siktigt samarbete kan man riskera att många

räckligt stora rörliga resurser vid sidan om de som
skickliga producenter försvinner till andra arbets-

är bundna i fasta kostnader i form av lokal och
områden eller att man genom kortsiktigheten i

personalkostnader, är detta ett känt men allvar-
arbetet kan gynna ett drag av anpasslighet eller

ligt hinder för utvecklingen av svenska kultur-
ovilja att ta konflikter, eftersom den långsiktiga

institutioner. Detta borde föranleda fler försök
viljan till förändring ändå förefaller så osäker.

när det gäller att hitta strukturer för institutio-
Enligt vår bedömning är detta egentligen inte ett

nernas utveckling av konstnärliga och produk-
problem enbart för idégivarna/producenterna

tionstekniska allianser. En annan orsak som ofta
utan på sikt i än högre grad ett problem för insti-

förs fram är att många kulturinstitutioner gång
tutionerna som kan förlora kompetenta medak-

efter annan åläggs nya uppgifter utan att man för
törer i sitt eget utvecklingsarbete. En analys av

den skull får nya medel för dess förverkligande.
denna institutionella tröghet eller brist på flexibi-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

84

litet visar att fasta åtaganden, tradition och tillbaka-
nens arbete är omöjligt att säkert fastlägga. Det

blickande tenderar att skymma sikten för såväl en
förefaller dessutom som om ”idégivaren” även

samtida tolkning av grunduppdraget som former-
under sitt arbete inom kulturinstitutionen har ett

na för dess förverkligande. I de tillfällen när man
behov av att ha någon replipunkt utanför den

däremot lyckats hitta former för en fastare sam-
aktuella samarbetsparten. Behovet av ett sådant

verkan mellan idégivare och institutioner har,
stöd, ett engagemang eller en samtalspart för vil-

enligt de erfarenheter som vi har kunnat avläsa,
ken det också finns ett intresse av att samarbetet

de kortsiktiga resultaten varit mycket positiva.
verkligen skall fungera och utvecklas, har varit

Det har då handlat om hur man genom allianser
uppenbart och gällt såväl företrädare för institu-

mellan institutionen och idégivare lyckats genom-
tionerna som ”idégivare”. Forum för världskultur

föra ett visst program eller en serie program. Om,
har i dessa lägen uppfattats som en lämplig ”för-

och i vilken utsträckning dessa erfarenheter också
trogen”.

haft någon mer långsiktig inverkan på institutio-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

85

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

86

Ett fortsatt förändringsarbete

Förutsättningar
på samma sätt som målet enligt vår mening måste

Ingenting av det som har inträffat under det
vara att de världskulturella perpektivens närvaro

knappa år som förflutit sedan kommittén lämna-
skall vara ett lika nödvändigt som centralt och

de sitt delbetänkande har ändrat vår uppfattning
självklart perspektiv vid alla konstnärliga och kultu-

att det ännu under en tid av åtminstone tre år bör
rella överväganden. Det världskulturella skall finnas

finnas en plattform inom den statliga kulturpoli-
med som en av många faktorer i den lins genom

tiken med ett speciellt ansvar för utvecklandet av
vilken samtiden betraktas och genom vilken en

de världskulturella frågornas ställning i det svens-
konstnärlig gestaltning också blir möjlig att begripa

ka konst- och kulturlivet. Vår bedömning var då
i all sin motsägelsefullhet och sammansatthet.

att det hade varit en fördel om det förändringsar-
Vi har vid flera tillfällen återkommit till att

betet hade kunnat bedrivas av en från andra myn-
frågor om identitet och ifrågasättandet av hävd-

digheter självständig delegation eftersom en del
vunna synsätt kring frihet och tillhörighet fortsatt

av det nödvändiga utvecklings- och förändrings-
kommer att stå i en smärtfylld relation till krafter

arbetet är riktat mot de befintliga myndigheter-
som skapar så hisnande skilda förutsättningar för

nas former för samverkan samt det sätt på vilket
människors liv och möjligheter på olika platser i vår

man tolkar sina uppdrag och omvandlar dem till
omvärld. Dessa skillnader, och de bakomliggande

praktisk handling. Att Statens kulturråd skall
krafterna, kommer enligt kommitténs mening även

vara slutstationen för detta ansvar har hela tiden
fortsättningsvis att vara avgörande för världskul-

varit en viktig grundprincip för kommitténs arbete,
turens utveckling också i Sverige.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

87

För kulturpolitikens del gäller det att skapa förut-
Vissa har redan framskymtat i vår beskrivning av

sättningar för en fortsatt nyorientering på flera
den verksamhet som vi varit engagerade i, och de

nivåer så att erkännanden av kulturell mångfald
iakttagelser som vi har gjort.

kan leda till att dessa insikter i växande grad finns
Vi vill därför föreslå att följande angelägna åt-

med och synliggörs inom allt fler sektorer inom
gärder beaktas vid ett fortsatt utvecklingsarbete

konst- och kulturliv.
av de världskulturella perspektiven, och som var

och en på sitt sätt kan bidra till både en effekti-

Att skapa förutsättningar
vare och en rikare utveckling:

En av kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att

skapa förutsättningar för ett rikt konst- och kul-
N Ä T V E R K

turliv som ger människor möjligheter till upp-
Nätverk eller kontaktnät är ett begrepp som väl

levelser som förmår både spegla skeenden men
fångar upp nutidens föränderlighet och utväx-

också återspegla den enskildes eller gruppens
lingen av olika aktörer. Nätverksbyggandet är inte

egna rörelser, speciella drömmar, livserfarenheter
något som ersätter vare sig organisation eller ett

och uppenbarandet av nya horisonter eller nya
mer organiserat samarbete. Som instrument för

perspektiv. De av Riksdagen fastställda kultur-
skapandet av snabba informella strukturer sam-

politiska målen är de tyngder eller motvikter som
manhållna av ett gemensamt intresse för en aspekt

i mycket vid mening skapar förutsättningar för en
av samverkan eller informationsutbyte kan olika

scenväxling till ett bättre samhälle. Det är inte
nätverk betyda oerhört mycket. Ett av de karak-

fråga om ett Deus ex machina utan ett resultat av
teristiska dragen vid just nätverksbyggande är att

människors engagemang, lust, arbete och vilja till
de skapas av aktörerna själva och de behov de

förändring. Det finns enligt kommitténs bedöm-
har. Det betyder att det närmast blir en anakro-

ning ett antal faktorer som utgör hinder för en
nism om vi skulle föreslå etablerandet av ett eller

expansion av de världskulturella perspektiven.
flera nätverk för de aktörer som har, eller av en

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

88

överordnad bedömning, borde ha ett intresse av
många mindre etablerade producenter eller andra

att det etablerades ett nätverk för aktörer inom
aktörer. Enligt vår erfarenhet finns det en uppen-

det världskulturella fältet. Det finns flera exem-
bar risk för att de inte på samma sätt kan dra för-

pel där man från statsmakternas sida försökt skapa
del av olika redan existerande nätverk. I det per-

nätverk för utvecklandet av önskvärda kontakter
spektivet blir det närmast en kunskapsfråga och en

eller samarbeten och resultatet oftast hamnat i en
angelägen uppgift att sprida kännedom om existe-

välmenande återvändsgränd.
rande nätverk. En annan näraliggande uppgift i

Vi vill peka på vikten av att man inom den
anslutning till förekomsten av olika nätverk kan

nationella kulturpolitiken skapar utrymme och
för kulturpolitikens aktörer vara att ta initiativ till

stor lyhördhet för de behov som kan artikuleras
utvecklandet av informationsteknologiska platt-

vid tid efter annan av aktörer inom olika nätverk.
formar som kan vara till fromma för nätverks-

Även om mycket av livsluften inom nätverken
byggandet. Alla sådana initiativ måste givetvis

bygger på det enskilda, eller gruppens engage-
utvecklas i samspel med nätverksaktörerna.

mang så kommer det tillfällen då det kan finnas

behov av manifestation, summering eller annat
” E T T F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R ”

som inte låter sig realiseras enbart genom engage-
När Statens kulturråd får ansvaret för att frågor

mang eller byten av tjänster. Det finns i det sam-
rörande de världskulturella processerna drivs vidare

manhanget en intressant passus i Statens kultur-
så är det enligt vår mening angeläget att det ska-

råds rapport om den speciella satsningen ”Kultur
pas någon form av interregnum under en klart

i hela landet”. Det påpekas där att en av de mest
angiven övergångstid. Frågorna riskerar annars att

avgörande faktorerna när det gällde att ordna
på ett olyckligt sätt dras in i och försvinna bland

finansieringen för de olika projektgrupperna var
andra kulturpolitiska uppdrag. Vi anser att Forum

att man hade tillgång till, och ingick i vida
för världskulturs erfarenheter kan utgöra en grund

kontaktnät. Inom det världskulturella fältet finns
för det fortsatta arbetet. Vi har under arbetets

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

89

gång stärkts i vår bedömning av att jämte utveck-
och aktivare former för kulturmyndigheternas och

lingen inom mediaområdet så finns inom kultur-
dess tjänstemäns agerande och förverkligandet av

politiken ingen mer angelägen fråga än den om
sina uppdrag i relation till världskulturella fråge-

vidgningen av de världskulturella perspektiven i
ställningar. Vi bedömer att ett sådant utvecklings-

svenskt konst och kulturliv. Styrkan och vidden
arbete med en rollförändring från att till stor del

av utmaningen ligger i insikten av att dessa per-
vara mottagare och bedömare av olika förslag till

spektiv är något som berör oss alla oavsett ur-
mer av kringstrykande lantbrevbärare som både

sprung, referenser eller boplats. Dessa perspektiv
fångar upp och hjälper till med formulerandet av

berör alla delar av mänskligt liv och därmed ock-
kärleksbrevet skulle vara vitaliserande för alla

så rimligtvis all konstnärlig verksamhet.
parter.

Det är fortsatt vår bedömning att det ej kommer
I något mindre metaforiska ordalag handlar

att vara till fromma för områdets utveckling om
det om att undersöka på vilket sätt man kan

man skapar en permanent enhet för de världskul-
utveckla myndigheterna och dess tjänstemän så

turella frågorna inom Statens kulturråd. Om man
att de genom ett mer initierande och aktivt del-

däremot under en övergångstid väljer att inom
tagande kan skapa förutsättningar för bättre mål-

myndigheten skapa en enhet med ett visst mått av
uppfyllelser utan att myndighetsutövningen för

självständighet och tydligt angiven uppgift att
den skull skall ifrågasättas.

fortsätta utvecklingsarbetet kring världskulturella
Rapporteringen kring en rad projekt stryker

frågeställningar, såväl inom myndigheten som i
också under behovet av en betydande höjning av

samspel med kulturlivets övriga aktörer, kan för-
kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man

hoppningsvis en del av grundtankarna i kommit-
vid nyrekrytering månar om att få en ökad och

téns delbetänkande förverkligas.
relevant kompetens för hantering av frågor med

Bland de frågor vi bedömer som angelägna i en
världskulturella perspektiv.

sådan uppgift vill vi peka på utvecklandet av nya

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

90

V Ä R L D S K U L T U R K O N S U L E N T E R

I rapporten ”Kultur i hela landet” framträder ett närmast pastoralt svenskt landskap insvept i tidiga morgondimmor ur vilka hembygdsföreningar, länsmuséer och byasnack går hand i hand med hemslöjd, folkhögskolor och ortnamn lika exotiska som Unnaryd och Ulricehamn. Här vilar fortfarande ett skimmer och en anda av folkbildning och Afzelius utan att de processer, utmaningar och hotbilder som de världskulturella perspektiven är bärare av, har lyckats göra sig påminda. Vid sidan av de tjugo projekt som rapporten uppehåller sig vid fanns visserligen ett par projekt som påminde både om att meddelanden från världens alla hörn oupphörligen fångas upp och tränger in i var människas intimaste vrår. I språk och tanke frambärs av allt fler människor livet igenom kulturella avtryck från andra länder, andra kulturer och andra villkor.

De världskulturella utmaningarna är en ange– lägenhet för hela landet. Detta är varken en storstads- eller en invandrarfråga. Platserna skiftar så ock de världskulturella uttrycken, men de har förutsättningar att beröra oss vare sig vi bor i Höör, Sätra, Leksand eller Kalix. Det gäller att lyhört kunna fånga upp och sammanfoga såväl olika initiativ eller idéer som sprungit fram ur lokala förhållanden, som att få förankring och gensvar på förslag från centralt håll.

Den hittillsvarande inställningen till den frågan har från Forum för världskulturs sida varit att vid all planering och bedömning av projekt, som

är tänkta att genomföras i Stockholmsområdet, aktualisera frågan om och på vilket sätt även andra orter i landet skall kunna ta del av arrangemanget. Erfarenheterna från ett arrangemang skall

åtminstone kunna föras vidare och prövas på andra håll i landet. För ett fortsatt arbete med

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

91

världskulturella frågor är det av stor vikt att
fått ytterligare näring genom de iakttagelser som

utveckla formerna för ett förbättrat samarbete
har kunnat göras i anslutning till försöken med en

med olika delar i landet där det enligt vår bedöm-
ökad regionalisering. I det sammanhanget påpekas

ning finns en stor potential men ofta ett dåligt till-
bland annat att i områden som saknar starka regio-

varataget engagemang för internationella och
nala företrädare för världskulturella frågeställningar

världskulturella frågor.
löper dessa risk att marginaliseras inför andra

Detta förhållande bör enligt vår mening under
regionala och lokala frågor med stark och ofta tra-

en tidsbestämd period kompletteras med ett
ditionell förankring.

system med lokala/regionala ”världskulturkonsu-
För att kunna bidra till utvecklingen av den

lenter” i åtminstone och förslagsvis Skåne, Västra
tidigare nämnda förnyelsen av såväl kulturinstitu-

Götaland och en Norrlandsregion. Uppdraget
tioner/-organisationer och offentliga organ på

skulle utformas så att det kan inspirera till och
kulturområdet, föreslår vi att konsulenterna lokalt

befrämja en ökad verksamhet och ett ökat sökan-
väljs ut bland, och är placerade inom olika befint-

de av hur de världskulturella processerna också
liga organisationer/institutioner, för att med dem

finns synliggjorda i lokal kulturverksamhet. Erfaren-
som bas, men inte begränsade till dem, kunna

heter från olika länskonsulenter finns redan och
driva sitt arbete (kulturförvaltning/regionteater/

bör kunna utvecklas vidare för att uppnå resultat
kulturförening /etc).

som står i samklang med de speciella behov som
Kommittén har även övervägt ett mer tradi-

finns inom detta område.
tionellt sätt att försöka nå den eftersträvade effek-

Försöken bör utformas på ett sådant sätt att
ten genom att, istället för ett antal i viss utsträck-

det går att utveckla ett dynamiskt växelspel mel-
ning självständiga konsulenter, arbeta med lokala

lan en central statlig nivå och en lokal/regional nivå.
referensgrupper. Vi menar dock att sådana refe-

Sedan kommittén lämnade sitt delbetänkande
rensgrupper inte kan ersätta en arbetande konsu-

har behovet av regionala världskulturkonsulenter
lent. För att komma framåt inom detta relativt

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

92

vida område, krävs en motor som kan driva frågorna kraftfullt mot synbara resultat. Vi utesluter dock inte att det bildas informella referensgrupper som stöd för konsulenten.

Det kan också vara värt att notera att i den slutrapport om förnyelse av kulturinstitutioner som tagits fram av Stiftelsen Framtidens kultur framförs tankar liknade de som kommittén har diskuterat. Man gör även där en direkt koppling till utvecklingen av befintliga stödordningar.

”Nya grupperingar och initiativ har svårt att hävda sig gentemot de gamla strukturerna som ofta anses som självskrivna anslagsmottagare. Varför inte komplettera (och delvis ersätta) med en ny stödordning

som utgår ifrån rätten att göra subjektiva urval? Man utser ett antal ”länkar” som var och en har ett mandat på tre år, därefter skall de bytas ut.”

Detta skulle också i stora stycken kunna vara en beskrivning av såväl de föreslagna världskulturkonsulenterna som tankespår i en riktning som kommittén föreslår att myndigheterna och deras tjänstemän bör kunna pröva att utveckla sitt arbete i. Det man till äventyrs kan invända mot den subjektiva hanteringen är att det förefaller ofrånkomligt att inte erkänna ett till och med tämligen stor mått av subjektivitet vid bedömningen av all konstnärlig verksamhet. Frågan är om dagens modeller är att föredra med en mer förment

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

93

objektiv bedömning genom ett för den oinvigde
svenska konst- och kulturlivet, erhöll extra resur-

intrikat nät av tjänstemannarekommendationer,
ser åtminstone under ett ca femårigt uppbygg-

referensgruppsutlåtanden och styrelsebeslut. Kon-
nadsskede. Vår bedömning om ett resurstillskott

tentan vid sidan om den formella oantastligheten
på totalt 13 miljoner kronor per år grundade vi på

blir ofta en osynlighet angående vem som i reali-
erfarenheter av den första tidens verksamhet. I

teten är ansvarig för ett till synes mer objektivt
diskussionen angående olika prioriteringar fram-

fattat beslut. Avvägningen är enligt vår mening
står det ofta som en aning vulgärt att inom kultur-

inte lätt, men andra modeller bör prövas som kan
området göra jämförelser med andra kostnader.

innebära förbättrade möjligheter för nya initiativ.
Ibland tycker vi ändå att jämförelser kan få före-

teelser att anta mer rimliga proportioner. En svensk

E K O N O M I S K A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R
spelfilm skulle definitivt klassas som en lågbudget-

I vårt delbetänkande gjorde vi bedömningen att
produktion om den skulle produceras med de

det för den kommande treårsperioden är ange-
resurser som angivits som önskvärda för fortsatta

läget att det finns speciella ekonomiska resurser
satsningar för en breddning och fördjupning av de

för att möjliggöra undanröjandet av en del av de
världskulturella perspektivens närvaro i svenskt

hinder som vi under kommitténs tid har kunnat
kulturliv.

konstatera. Vårt förslag bottnade i en bedömning
Detta är bedömningar som kommittén fort-

av att den tid som kommittén haft på sig är för
farande gör. Initierandet och utvecklandet av de

kort för att man skall kunna se klara mer långsik-
världskulturella perspektiven inom svenskt kultur-

tiga resultat av olika insatser. I bedömningen låg
liv är en fråga av nationellt kulturpolitiskt intresse

också en värdering av att det av trovärdighetsskäl
och huvudansvaret bör därför ligga på staten. Ett

var angeläget att de kulturpolitiska satsningarna
sådant centralt ansvar förefaller desto mer ange-

och ett brett etablerande av de världskulturella
läget eftersom globaliseringens effekter på olika

frågeställningarna, som ett starkt stråk inom det
sätt slår igenom och påverkar människors liv i hela

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

94

landet, och det oavsett om man har levt här i
sätt än i dag skall synliggöras i det offentligstödda

generationer eller är nyanländ flykting. När kom-
kulturutbudet undandrar sig vår bedömning.

mittén intar denna ställning så betyder det inte
För kommittén Forum för världskultur är det

att vi anser att detta enbart är en angelägenhet för
angeläget att på nytt framhålla vikten av att det

staten. Vi anser att det i minst lika hög grad är en
under ett initialskede, vid sidan av rent organisa-

uppgift för kommuner och landsting att med stor
toriska förutsättningar, också skapas förutsätt-

kraft skapa ekonomiska och andra förutsättningar
ningar för en tillräckligt stabil ekonomisk platt-

för lokala och regionala initiativ med riktning mot
form för den fortsatta verksamheten inom det

världskulturella processer.
statliga området. Vår bedömning är att ambitions-

Vi har fört ett resonemang där vi påstår att det
nivån bör ligga på ungefär den nivå som vi angav

i grunden inte är något fel på politiken, i betydel-
i delbetänkandet för att olika initiativ skall kunna

sen de politiska målen för ett arbete, som skall
finansieras. Det gäller då allt ifrån regionala världs-

främja utvecklandet av bl a världskulturella per-
kulturkonsulenter till ad hoc-stöd till olika projekt

spektiv inom kulturområdet. Grönt ljus för poli-
där en medfinansiering kan minska olika former

tiken innebär inte med automatik att det också i
av ”tröskelhinder” samt andra initiativ mer in-

alla lägen finns en stark vilja hos tillräckligt många
riktade mot ny kunskap.

politiker i olika politiska församlingar för att inom
Det gäller att skyndsamt följa upp en del av de

en överskådlig tid på ett trovärdigt sätt förverkliga
erfarenheter som Forum för världskultur har gjort

de mål politiken uttrycker. När det gäller den
eller ta fasta på strukturer som verksamheten

punkten finns fortfarande alltför få tecken på till-
blottlagt. Det har i det sammanhanget varit av

räckligt kraftfulla ambitioner. Om detta i sin
stort intresse för kommittén att följa delar av de

yttersta orsak beror på bristande politisk vilja, eller
resonemang som förs i den tidigare refererade

att det inte förs fram väl utvecklade förslag om
rapporten om utvecklingen av kulturinstitutio-

hur de världskulturella aspekterna på ett bättre
nerna som arbetats fram inom Stiftelsen Fram-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

95

tiden kultur. En prövning av vilka förutsättningar
F Ö R D E L A R O L L E R N A

som finns för en vidareutveckling av de resone-
Kommittén har konstaterat att man från många

mangen och ett sammanförande med en del av de
olika håll framhållit att oklarheten när det gäller

frågeställningar som kommittén anser väsentliga
ansvar, kriterier och praktik mellan en rad olika

att driva vidare av Statens kulturråd, skulle möj-
bidragsgivande myndigheter, utgör ett stort hinder

ligtvis kunna peka ut hittills oprövade former för
för förslagsställarna. Vi har tidigare också påpekat

verksamhetens finansiering. Eftersom just de världs-
att de ursprungligen goda tankarna om en stor

kulturella perspektiven har förutsättningar att
pluralism när det gäller bidragsgivande instanser

skära tvärs igenom befintliga genreavgränsningar,
ej längre fungerar på ett tillfredsställande sätt.

organisatoriska strukturer och ifrågasätta tradi-
Detta gäller i många tillfällen såväl inom det

tionella uppfattningar samtidigt som de kan inne-
kommunala området som det statliga och är inte

bära mycket stora konstnärliga utmaningar, bor-
begränsat till instanser med uttalat kulturpolitiskt

de diskussionen om utvecklingen av kulturinsti-
uppdrag. Många gånger återfinns även aktörer

tutionerna och de världskulturella perspektiven i
med uppdrag inom t ex integrationsområdet bland

svenskt kulturliv kunna sammanföras.
bidragsgivare till kulturprojekt på grund av arran-

Vid sidan om de eventuella möjligheter som
görernas desperata sökande efter finansierings-

fördjupade diskussioner kring dessa frågor kan föra
källor. Klara avgränsningar är inte möjliga att se,

med sig vill kommittén också peka på ekonomis-
och i de tillfällen det finns ett relativt tydligt regel-

ka och andra vinster som enligt vår bedömning
verk knäsätts detta genom enskilda beslut. Gene-

kan göras genom en betydande renodling av upp-
rösa tolkningar har ändå gett utrymme för beslut

dragen för de myndigheter med ansvar som
om finansiellt stöd. Detta är ett problem, och det

berör, eller mer eller mindre tydligt tangerar verk-
drabbar i synnerhet nya aktörer eller initiativ som

samheter inom det världskulturella fältet.
berör förslag med världskulturella förtecken och

som har en tendens att hamna i ett ingenmansland.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

96

Våra förslag berör de myndigheter som hanterar
sidor av samma mynt. Följaktligen anser vi att man

ekonomiska resurser för uttalad kulturverksam-
grundligt bör undersöka om inte den logiska

het inom det statliga området, d v s i första hand
konsekvensen av detta bör vara att all bidrags-

Statens kulturråd, Svenska institutet och Sida.
hantering, vid sidan av åtminstone huvuddelarna

Enligt vår mening skulle det vara önskvärt att
av det Konstnärsnämnden redan hanterar, som

man vid det fortsatta utvecklingsarbetet med
berör såväl det nationella som det internationella

koppling till världskulturella frågeställningar strä-
området skall ligga inom Statens kulturråds upp-

vade efter en renodling enligt följande linjer:
drag. När en förslagsställare skall söka stöd för att

Statens kulturråd är ansvarsmyndighet för konst
kunna realisera sina planer oavsett om det bety-

och kulturfrågor i Sverige och har under senare år
der finansiering av ett eget gästspel i ett annat land

även fått en rad nya uppdrag med anledning av
till vilket man har blivit inbjuden, eller att man

medlemskapet i EU och annat. Det innebär att
söker för genomförandet av ett kulturprojekt i

när nu regeringen, i enlighet med vad vi också
Sverige med eller utan internationell medverkan,

föreslagit i vårt delbetänkande, vill att Statens
skall man vända sig till Statens Kulturråd. Det är

kulturråd skall ha det fortsatta ansvaret för de
kulturlivets egna aktörer som är subjektet i de

världskulturella frågorna så är detta motiverat med
processerna.

att där redan finns eller kan utvecklas ett relevant
På samma sätt bör det undersökas om man

kunnande samt att dessa är frågor med relevans
inte kan eliminera överlappningen eller den om-

för hela kulturlivet.
vittnade otydligheten i förhållande till Svenska

Vi har tidigare argumenterat för en ståndpunkt
institutets uppdrag. Svenska institutet får i enlig-

som söker visa det ofruktbara i att i samband
het med dessa tankar en tydligare roll som initia-

med världskulturella frågeställningar försöka göra
tivtagare för olika aktiviteter utomlands och där

distinktioner mellan nationella och internationel-
kulturinslag i många tillfällen bör ha sin rätt-

la aspekter på de frågorna. De måste ses som två
mätiga plats. Det kan gälla kultursatsningar under

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

97

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

98

ett svenskt EU-ordförandeskap, Expo 2000 o dyl Skillnaden från dagens situation är att i dessa tillfällen är det Svenska institutet som är subjektet. Man svarar inte för någon bidragshantering men väl för initiativ som utgår ifrån och värnar om svenska intressen utomlands helt i enlighet med redan befintliga regleringsbrev.

För Sidas vidkommande innebär en förändrad rollfördelning enligt ovan endast marginella konsekvenser. Kulturbiståndet har även fortsatt sitt fokus riktat mot kulturlivet i mottagarländerna och hanteringen av de medel som i dag i huvudsak används som bidragsmedel för att stimulera svenska kulturkontakter med utvecklingsländer bör i enlighet med vad som anförts ovan ges i uppdrag till Statens kulturråd att hantera.

Vid en översyn av renodlingen av rollerna enligt dessa tankebanor kan det även bli aktuellt att se

över mindre delar av Konstnärsnämndens bidragsordningar.

Med ett samlat grepp och en strävan efter samsyn inom regeringskansliet bör de budgettekniska justeringar som blir aktualiserade inte innebära avgörande hinder för förverkligandet av dessa

tankar. Om man åstadkommer en större tydlighet inom det statliga området när det gäller bidragsgivningen så har man minskat ett inte obetydligt hinder och skapat något bättre förutsättningar när det gäller finansieringen av olika kulturprojekt. En annan vinst kan ligga i att man får färre och tydligare samtalsparter. Dessutom motverkar en förändring i enlighet med våra förslag den tendens till uppbyggnad av parallella kompetenser inom de här berörda myndigheterna.

S T O R S T A D S P O L I T I K E N

Man kan av föregående kapitels fokusering på de statliga aktörerna förledas att tro att det också är där som de verkliga kraftcentra ligger. Det är inte vår bedömning. Dock kan centrala väl samordnade statliga resurser vara en god förutsättning för att initiativ som vuxit fram lokalt kan få en chans att växa utöver vad de lokala resurserna tillåter. I storstadsområdena förefaller det som en oönskad konsekvens av stadsdelsreformen är att man ser tydliga tendenser till en skiktning mellan en i huvudsak professionell kulturverksamhet i storstädernas centrala delar och ytterområden som

Det handlar om möten mellan kulturer, teatertraditioner och generationer.

Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet”, 1999 .

präglas av en amatörkultur. Detta kan säkert del-
Det kan i det framtida arbetet med de världs-

vis ha sin förklaring i att kulturnämndernas resur-
kulturella aspekternas ställning inom den svenska

ser förbrukas genom åtaganden för centrala och
kulturpolitiken vara värt att även fundera över

centralt belägna kulturinstitutioner medan ytter-
om lokaliseringen av centrala institutioner förvalt-

områdenas stadsdelnämders resurser är så utom-
ningar eller myndigheter kan ha någon positiv

ordentligt marginella att de inte räcker till något
inverkan när det gäller verksamhetens utform-

annat än ett stöd till den lokala amatörkulturen.
ning och innehåll. Placeringen av Tensta konst-

Detta förhållande blir desto mer tankeväckande
hall är ett exempel på en medveten lokalisering av

om man tar i beaktande att det också är i storstä-
något som förväntas växa till en i det stockholmska

dernas ytterområden som den största andelen
kulturlivet central kulturinstitution. Att Mång-

människor med andra kulturella erfarenheter och
kulturellt centrum ligger i Fittja förefaller ade-

referensramar bor. Ett faktum som borde kunna
kvat eftersom platsen och dess människor är det

utgöra ett viktigt inslag och en utmaning även för
centrala objektet i sökandet efter ny kunskap och

det professionella kulturlivet.
nya insikter. Skulle det spela någon roll om cen-

I ljuset av detta är det beklagligt att konst- och
trala statliga kulturmyndigheter eller andra för-

kulturfrågor inte har förmått inta en speciellt
valtningar flyttades från Stockholms innerstad till

framträdande roll inom flera av de tillväxtavtal
Skärholmen eller Handen som ett medvetet

som slutits inom ramen för den speciella stor-
ställningstagande och en påminnelse om att det

stadsatsningen. Detta har varit ett område till vil-
svenska kulturlandskapet förändrats sedan 1974 ?

ket det har slussats extra resurser utan att kultur-

livets olika aktörer förmått utforma idéer, skapa

gehör eller utrymme för just konst och kultur.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

99

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

100

Bilaga 1

Dir. 1998:14

Beslut vid regeringssammanträde

den 19 februari 1998

S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T

En kommitté tillkallas med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur. Syftet med Forum för världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs tillgänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Försöksverksamheten skall främst inriktas på scenisk produktion och idégivande kontaktverksamhet.

B A K G R U N D

I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/ 98:1 utg.omr. 17, sid. 24-26 ) föreslog regeringen att en försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, skall inledas våren 1998. Syftet med verksamheten är att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och samordna presentation av kulturyttringar från hela världen. I december 1997 godkände riksdagen att verksamheten bedrivs med den inriktning som anges i propositionen (bet. 1997/98 :Kr U 1 , rskr. 1997/98:97 ).

Regeringen har denna dag godkänt att ett avtal träffas mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad om organisation och finansiering av Forum för världskultur under åren 1998 och 1999 . Stockholms läns landsting och Stockholms stad är avtalsparter eftersom en stor del av försöksverksamheten kommer att bedrivas i Stockholmsregionen. Enligt avtalet skall Forum för världskultur drivas som en kommitté under Kulturdepartementet. Kommittén skall bestå av tre ledamöter, som var och en representerar staten, Stockholms läns landsting respektive Stockholms stad. En av ledamöterna skall vara ordförande. Till kommittén skall knytas ett programråd, bestående av högst fem sakkunniga med kulturbakgrund. Rådet skall tillsammans med kommittén utforma verksamheten och svara för dess konstnärliga och idémässiga innehåll. Kommittén är budgetansvarig och ytterst ansvarig för verk-

samheten. För kommitténs dagliga arbete skall det utses en verksamhetsledare. Staten skall samråda med Stockholms läns landsting och Stockholms stad om direktiv till kommittén samt om ordförande, programråd, övriga sakkunniga, experter och verksamhetsledare. Av avtalet framgår vidare att staten betalar kommittéarvoden samt ställer kontorslokaler, utrustning och personal till kommitténs förfogande, allt till en kostnad av högst 1,5 miljoner kronor per år. Härutöver skall kommittén årligen tillföras verksamhetsmedel om 2 miljoner kronor från staten, 1 miljon kronor från Stockholms läns landsting och 2 miljoner kronor från Stockholms stad.

U T G Å N G S P U N K T E R

Ett av riksdagen fastställt mål för den nationella kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Ett annat mål är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande (prop. 1996 / 97 : 3 , bet. 1996 / 97 :KrU 1 , rskr. 1996 / 97 : 129 ). Dessa och övriga mål för den nationella kulturpolitiken är den grundläggande utgångspunkten för Forum för världskultur.

En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela befolkningen. Ett naturligt led i detta ansvar är att utveckla verksamhet med inriktning även på kulturer som tillförts vårt samhälle genom invandring.

Huvudsyftet med Forum för världskultur är att inspirera befintliga institutioner och organisationer till detta. Därvid kan olika tillvägagångssätt bli aktuella. Kontaktskapande och idégivande insatser är av stor betydelse, likaså samordning av redan tagna initiativ inom kulturlivet. Ett annat sätt att driva på utvecklingen är att skapa förebilder genom egna konstnärliga produktioner.

Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för Forum för världskultur avses med världskultur kulturyttringar från olika delar av världen som bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv, särskilt kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Denna definition skall sålunda vara vägledande vid avgränsningen av Forums verksamhetsområde. Vägledande för verksamheten skall i övrigt vara mångfald i de kulturella uttrycken och hög konstnärlig kvalitet. Därvid är det angeläget att ta till vara den

samlade erfarenhet, kompetens och kreativitet som redan finns inom kulturlivet och förankra nya initiativ inom detta.

U P P D R A G E T

Enligt de riktlinjer för verksamheten som riksdagen har antagit skall Forum för världskultur ha till uppgift att

– initiera, stimulera och samordna verksamhet inom existerande institutioner och organisationer med inriktning på andra kulturer än den traditionellt västerländska,

– genomföra egna projekt med samma inriktning, varvid stort utrymme skall ges för nya tväretniska och tvärkulturella uttryck,

– arrangera möten mellan konstnärer och andra kulturarbetare med erfarenhet från olika kulturer,

– informera om pågående och planerade kulturhändelser med anknytning till världskultur,

– i olika former ta initiativ till kultur- och samhällsdebatt,

– utveckla ett samarbete med kulturinstitutioner, kulturföreningar och kommuner över hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett handlingsprogram för en kulturpolitik som har till mål att bygga upp en ny kulturell gemenskap i Sverige.

De uppgifter som riksdagen har knutit till Forum för världskultur är omfattande och av skiftande karaktär. Inom ramen för riksdagens samlade uppdrag skall försöksverksamheten främst inriktas på två typer av verksamhet, nämligen sceniska produktioner och idégivande kontaktverksamhet. Kommittén skall anta ett verksamhetsprogram, som ger möjlighet att under ett år vinna så mycket erfarenhet att slutsatser kan dras rörande verksamhetens fortsatta inriktning och organisation. För verksamhetens framtida organisation är utgångspunkten att såväl de samordnande som de producerande uppgifterna skall fullgöras inom befintliga strukturer på kulturområdet.

Kommittén skall samarbeta med fristående producenter och kulturinstitutioner. Dessa kan vara Svenska riksteatern när det gäller gästspel på Södra teatern, Orionteatern när det gäller produktion av s k världsteater och Svenska rikskonserter när det gäller musikproduktion.

Med utgångspunkt i den producerande verksamheten men också på annan grund skall kommittén anordna debatter,

seminarier och idékonferenser i syfte att bilda opinion samt stimulera kulturlivets institutioner och organisationer till nya initiativ för att skapa kulturell gemenskap.

Möjligheterna att ge ut idéskrifter och anordna utställningar i anslutning till konferensverksamheten skall prövas. I fråga om utställningsarrangemang är det lämpligt att kommittén samråder med bl a Riksutställningar.

Debatter och seminarier kan genomföras i samverkan med Svenska riksteatern i Södra teatern eller på annat håll med andra samarbetsparter. Överenskommelsen med Stockholms läns landsting och Stockholms stad förutsätter en nära samverkan med t ex det planerade Världsbiblioteket, Kulturhuset och Konserthuset i Stockholm.

Vid programplaneringen skall kommittén beakta den mångfald av verksamheter med inriktning på andra kulturer som redan i dag finns inom kulturlivet. För att undvika dubbelarbete och hitta utvecklingsbara initiativ är det lämpligt att kommittén inledningsvis skaffar sig en överblick över vad existerande institutioner och organisationer gör inom kommitténs intresseområde. Möjligheterna till samordning med det svenska kulturbiståndet och annan kulturstödjande verksamhet skall undersökas. Kommittén skall samråda med bl a Statens kulturråd, Svenska institutet och SIDA.

R E D O V I S N I N G A V U P P D R A G E T

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50 ), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23 ), om redovisning av jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124 ) samt om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49 ). Kommittén skall senast den 1 mars 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet redovisa erfarenheterna av den bedrivna programverksamheten samt lämna förslag till fortsatt inriktning på denna. I delrapporten skall kommittén även föreslå hur verksamheten skulle kunna införlivas i kulturområdets befintliga organisation. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 31 december 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

101

Bilaga 2

Dir. 1999:55

Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 1999

S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T

Forum för världskultur (Ku 1998 : 01 ) skall senast den 1 mars 2000 avge delrapport över verksamheten. Slutrapport skall lämnas senast den 31 december 2000 .

B A K G R U N D

Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 februari 1998 (dir. 1998 : 14 ) tillkallade chefen för Kulturdepartementet en kommitté med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur. Syftet med Forum för världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs tillgänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Enligt direktiven skall kommittén senast den 1 mars 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet redovisa erfarenheterna av den bedrivna programverksamheten samt lämna

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

102

förslag till fortsatt inriktning på denna. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 1999 .

Mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad har ett avtal träffats om organisation och finansiering av Forum för världskultur. Enligt avtalet skall verksamheten pågå under åren 1998 och 1999.

Forum för världskultur begärde den 5 januari 1999 att uppdraget förlängs med ett år. Skälet för begäran är att programverksamheten blivit starkt fördröjd genom omständigheter som kommittén inte har kunnat påverka. Stockholms läns landsting och Stockholms stad har genom beslut den 20 april 1999 respektive den 19 maj 1999 medgivit att uppdraget förlängs att gälla tom den 31 december 2000 , förutsatt att förlängningen inte innebär ekonomiska åtaganden utöver vad som tidigare avtalats.

U P P D R A G E T

Försöksverksamheten med Forum för världskultur skall pågå även under år 2000 . Förlängningen innebär inte att medel utöver vad som tidigare har beslutats kommer att tillföras verksamheten. En delrapport med det innehåll som angivits i dir. 1998 : 14 skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 1 mars 2000 . Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 2000 .

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

103

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

104

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

105