Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i Stockholm-Mälardalsregionen - del 9
2002-03-11 · 2 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
SOU 2002:11, Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i Stockholm-Mälardalsregionen - del 9
Dokumentets text
opaginerad Infrastrukturutbyggnader Kontrollera mot PDF
3 A G A L I B
Infrastrukturutbyggnader
Vägar
Järnvägar
Spår för kollektivtrafik
Regionala stombussar
Station
0
10 km
Infrastrukturutbyggnader i Storstockholmsområdet år 2030. Vägtrafikscenariot
Ur Terrängkartan © Lantmäteriverket Gävle 2002. Medgivande M2002/1360
Vägtrafikscenariot syftar till att uppnå de transportpolitiska målen främst genom investeringar i vägnätet, d.v.s. effektivisering och upprustning av nuvarande väg- och spårsystem, begränsade investeringar i spårsystemet, stora investeringar i vägsystemet för ökad kvalitet,kapacitet och miljöanpassning samt bättre framkomlighet för busstrafiken.
I vägscenariot anpassas det överordnade vägnätets standard till att bättre betjäna såväl personbilstrafik som kollektivtrafik med buss och godstrafik. Förbifarter byggs runt innerstaden och i en yttre tvärled. Förbifarter byggs också i Norrtälje, Åkersberga och flera orter längre ut i Mälardalen, bl.a. Uppsala, Strängnäs och Kungsör. Infartslederna in mot
13
opaginerad Infrastrukturutbyggnader Kontrollera mot PDF
3 A G A L I B
Stockholm får ökad kapacitet. Ombyggnader görs av vägsträckor med låg standard och omfattande trafik i förortsområdet liksom längs stråken som förbinder Stockholmsområdet och andra delar av Mälardalen. Flaskhalsar byggs bort. Tillfartsvägar till hamnar och flygplatser förbättras.
Kollektivtrafik på vägnätet spelar en stor roll för att förbättra tillgängligheten inom regionen. Många bytespunkter för spårbunden kollektivtrafik i regionen kommer också att bli viktiga omstigningspunkter till bussar. Det gäller såväl inne i regionkärnan, t.ex. vid Slussen, Liljeholmen och vid Gullmarsplan som längre ut,tex.intill stationerna Stockholm Syd och Stockholm Nord. Särskilda busskörfält byggs för att säkra framkomligheten för regionala stombussar och längs infarterna vid trängsel.
Spårtrafikscenario
För att förbättra tillgängligheten mellan Stockholmsområdet och andra delar av Mälardalen har standardförbättringar och andra kapacitetshöjande åtgärder förutsatts längs stråk mot Stockholm och Arlanda från
– centrala och norra Sörmland (E 20 samt Rv 57 ),
– västra Mälardalen, södra Västmanland och sydvästra Uppland (E 18 , Uppsala–Enköping)
– Dalarna (Rv 70 )
– Södra Norrlandskusten och Norduppland (E 4 Uppsala–Gävle).
Falun
Gä vle
Borlä nge
Avesta
Ludvika
Fagersta
Sala
Uppsala
Enkö ping
Vä sterå s
Kö ping
Strä ngnä s
Eskilstuna
Ö rebro
Sö dertä lje
Katrineholm
Nykö ping
0
Norrkö ping
Infrastrukturutbyggnader i Mälardalen enligt Spårtrafikscenariot
Ur Översiktskartan © Lantmäteriverket Gävle 2002. Medgivande 2002/1360
Alt SPÅ R
Stockholm
Å tgärder i Mälardalens trafiksystem
Vägar
Järnvägar
20 km
0
20 km
14