Statlig skog och skyddad mark - del 3

2002-05-29 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 2002:40, Statlig skog och skyddad mark - del 3

Dokumentets text

s. 203 Kontrollera mot PDF

13 Redovisning per län

203

s. 204 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

204

s. 205 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

205

s. 206 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

Västra delen

206

s. 207 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län

207

s. 208 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

Östra delen

208

s. 209 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län

209

s. 210 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

Västra delen

210

s. 211 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län

211

s. 212 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

Östra delen

212

s. 213 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län

213

s. 214 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

214

s. 215 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

215

s. 216 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

216

s. 217 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

217

s. 218 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

218

s. 219 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

219

s. 220 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

220

s. 221 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

221

s. 222 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

222

s. 223 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

223

s. 224 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

224

s. 225 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

225

s. 226 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

226

s. 227 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

227

s. 228 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

228

s. 229 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

229

s. 230 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

230

s. 231 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

231

s. 232 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

232

s. 233 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

233

s. 234 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

234

s. 235 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

235

s. 236 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

236

s. 237 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

237

s. 238 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

238

s. 239 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

Örebro län

239

s. 240 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

240

s. 241 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

241

s. 242 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

242

s. 243 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

243

s. 244 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

244

s. 245 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

245

s. 246 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

246

s. 247 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

247

s. 248 Kontrollera mot PDF

Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län
SOU 2002:40

248

s. 249 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län

249

s. 251 Ordförklaringar Kontrollera mot PDF

Ordförklaringar

Aptering

Kapning av trädstammen i olika sortiment i storlekar som passar kunden.

Arrondering

Enskilda skogsområdens form, storlek och läge i förhållande till varandra inom en skogsfastighet.

Bonitet

En växtplats naturliga förmåga att producera virke uttryckt som medelproduktionen i m 3 sk/ha och år fram till den ålder då tillväxten kulminerar.

Drivning

Ett samlande uttryck för avverkning och transport av virke i terräng ut till bilväg.

Drivningskostnader

Kostnader för avverkning och transport av virke i terräng ut till bilväg.

EMAS

Eco Management and Audit Scheme; EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning.

Fallrättighet

Rätten att utvinna energi ur strömmande vatten.

251

s. 252 Ordförklaringar Kontrollera mot PDF

Ordförklaringar
SOU 2002:40

Fjällnära skog

Har ofta en hög andel gamla träd och skogen är ofta mycket svårföryngrad efter avverkning. Gränsen för fjällnära skog fastställdes av regeringen 1991 och tillämpningsföreskrifter anges i Skogsstyrelsens författningssamling 1991:3. Gränsen för fjällnära skog har tillkommit genom komplettering och justering av den äldre skogsodlingsgränsen.

Fritt bilvä g

Virket köps avverkat och utkört till bilväg. Priset inkluderar kostnaden för avverkning och transport ut till bilväg, men inte vidare transport till industri.

Försökspark

Ett större område där skogen är avsatt för olika försök och forskningsprojekt. Eventuella skogsbruksåtgärder är underställda försöksverksamhetens behov.

Föryngringsavverkning

Avverkning i syfte att åstadkomma ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring. Kallas även slutavverkning.

Hänsynsområde

Ett område där skogsbruket tar speciell hänsyn i brukandet av natur- och/eller kulturvårdsskäl.

Impediment

Mark olämplig för skogs- eller jordbruksproduktion.

ISO 14001

Internationell standard för miljöcertifiering.

Kommersiella fastigheter

Fastigheter med alternativa användningsområden, t.ex. kontorsfastigheter.

Köpsågverk

Sågverksföretag som inte har tillgång till virkesråvara från egen skog, eller endast i ringa omfattning, och som inte ingår i skogsindustrikoncerner med egen massaindustri.

252

s. 253 Ordförklaringar Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Ordförklaringar

Lägsta slutavverkningsålder (LSÅ)

Den lägsta ålder enligt skogsvårdslagen då ett skogsbestånd får föryngringsavverkas.

m 3 fub

”Fastkubikmeter”, avser verklig volym av hela eller del av stammen exklusive bark. m 3 fub är den vanligaste måttenheten när man talar om avverkade volymer, t.ex. i virkesaffärer.

m 3 sk

”Skogskubikmeter”, avser hela stammens volym ovanför stubbskäret inklusive topp och bark. m 3 sk används vanligen när man anger volymer på rotstående skog, t.ex. när det gäller köp och försäljning av rotposter och prissättning på avverkningsuppdrag.

Nyckelbiotop

En biotop där det finns eller det finns anledning att förvänta sig att finna rödlistade arter. Det är ofta mindre områden som är insprängda i det vanliga landskapet, t.ex. raviner, rasbranter, aspskogar, lövsumpskogar och rester av barrnaturskogar.

NO

Naturvårdsmål med orördhet.

NS

Naturvårdsmål med skötsel.

Odlingsgränsen

En administrativ gräns mellan fjälltrakter och områden lämpliga för odling, som stakades ut i Norrbottens och Västerbottens län under avvittringen på 1870- och 1880-talen. Odlingsgränsen kom till för att förhindra att nybyggen anlades på för odling otjänlig mark och för att skydda samerna från intrång. Gränsen har betydelse för renskötselrättens utövande (rennäringslagen 1971:437), bl.a. när det gäller betesområdenas utsträckning geografiskt och tidsmässigt samt för jakt- och fiskerättigheter.

Områdesskydd

Det samlade begreppet för nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.

253

s. 254 Ordförklaringar Kontrollera mot PDF

Ordförklaringar
SOU 2002:40

PF

Produktionsmål med förstärkt hänsyn.

PG

Produktionsmål med generell hänsyn.

Produktiv skogsmark

Skogsmark med produktionsförmåga på i genomsnitt 1 m 3 /sk per ha och år.

Rotpost

Ett skogsbestånd som utbjuds till försäljning på rot, dvs. innan det avverkats.

Skogsimpediment

Sådan mark som enligt 2 § skogsvårdslagen inte lämpar sig för virkesproduktion.

Skogsmark

Sådan mark som enligt 2 § skogsvårdslagen (1979:429) är skogsmark.

Skördarprissättning

Den av skördaren registrerade volymen, sortimentet och kvaliteten ligger till grund för prissättningen på det avverkade virket.

Storskogsbruk

Benämning på de stora skogsbolagens skogsbruk.

Ståndort

Växtplats för skog uppfattad som resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens livsbetingelser.

Ståndortsanpassning

Mark- och beståndsvårdande åtgärder i skogsbruket som med beaktande av den enskilda växtplatsen förutsättningar skapar en god tillväxtmiljö för träden samtidigt som risken för negativa effekter på miljön minimeras.

254

s. 255 Ordförklaringar Kontrollera mot PDF

SOU 2002:40
Ordförklaringar

Traktbank

Benämning på ett företagsinternt skogligt register.

Utmål

Ett område avsatt för gruvdrift inom vilket en inmutare får bearbeta en mineralfyndighet.

Ändamålsfastigheter

Fastigheter som saknar eller har mycket begränsad alternativ användning. Ofta har sådana fastigheter skräddarsytts för sitt ändamål. Ex- empel på sådana fastigheter är kriminalvårdsanstalter, vissa anläggningar som disponeras av Lantbruksuniversitetet och telestationer samt fyrar. Även nationalparksfastigheterna är att betrakta som ändamålsfastigheter.

Överhålla

Att skjuta upp föryngringsavverkning av ett ur ekonomisk synpunkt avverkningsmoget skogsbestånd.

255