Förarbete

SOU 2002:74
Statens offentliga utredningar

Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv - del 3

2002-10-07 · 228 sidor, varav 228 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: alla 228 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

SOU 2002:74, Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv - del 3

Dokumentets text

s. 13 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

1 Förslag till

lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)

dels att 1 kap. 2 a , 2 b, 4 a, 5, 12, 15 och 16 §§, 3 kap. 13, 14, 16, 17 och 18 §§, 4 kap., 6 kap. 6 §, 10 kap. 9 § samt 13 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före nuvarande 10 kap. 9 § skall utgå, dels att nuvarande 1 kap. 2 c § skall betecknas 1 kap. 1 b §,

nuvarande 6 kap. 1 4 §§ skall betecknas 1 a kap. 5 8 §§, nuvarande 6 kap. 7 8 §§ skall betecknas 1 a kap. 9 § och nuvarande 6 a kap. 1 6 §§ skall betecknas 1 a kap. 10 15 §§,

dels att 1 kap. 1, 2, 2 d, 3, 4, 6, 7, 8, 10 och 14 §§, de nya 1 a kap. 5 15 §§, 2 kap. 1, 2, 3, 5, 7 och 8 §§, 2 a kap. 2, 3, 5, 6, 7 och 9 §§, 3 kap. 3, 5, 7, 9, 10 b, 10 c, 11,11 a, 19, 20, 23 a, 24, 25, 26 b, 27, 30 a, 30 b, 30 d och 30 f §§, 5 kap. 2, 6, 7, 9 och 11 §§, 7 kap. 1, 2, 3 a, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 §§, 8 kap. 1, 2, 3, 4, 6, 9, 11, 13, 13 a, 14, 15, 16 och 17 §§, 8 a kap. 1, 2, 11, 12 och 13 §§, 9 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12 och 13 §§, 9 a kap. 1, 2, 3, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2, 4, 5 och 6 §§, 9 c kap. 4 och 5 §§, 10 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 11 a, 11 c, 11 d, 12, 13 och 14 §§, 11 kap. 1 a, 2, 2 a, 4, 5, 5 a, 5 b, 5 c och 8 §§, 12 kap. 1, 1 a och 2 §§, 19 kap. 1, 3, 11 och 12 §§, 20 kap. 1 §, rubrikerna till 9 kap., 9 b kap., 10 kap. och 19 kap., samt rubrikerna närmast före 1 kap. 3 §, 3 kap. 25 §, 9 kap. 1 , 4, 5 och 6 §§, 10 kap. 1, 5, 11 och 12 §§ samt 19 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya kapitel, 1 a kap., 9 d kap. och 13 kap., sex nya paragrafer, 1 kap. 1 a §, 3 kap. 7 a, 11 b och 11 c §§, 8 kap. 1 a § och 10 kap. 1 a §, samt närmast före 1 kap. 2 och 4 §§, nya 3 kap. 11 b och 11 c §§ nya rubriker av följande lydelse.

s. 14 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 § 1

Mervärdesskatt skall betalas till

Denna lag tillämpas på följan-

staten enligt denna lag

de beskattningsgrundande

hän-

delser:

1. vid sådan omsättning inom

1. Omsättning inom landet av

landet av varor eller tjänster som

varor eller tjänster som görs av

är skattepliktig och görs i en

en beskattningsbar person i denna

yrkesmässig verksamhet,

egenskap.

2. vid skattepliktigt gemen-

2. Gemenskapsinternt förvärv

skapsinternt

förvärv av

varor

av varor som är lös egendom,

som är lös egendom, om inte

om inte omsättningen är gjord

omsättningen

är gjord

inom

inom landet.

landet, eller

3. vid sådan import av varor

3. Import av varor till landet.

till landet som är skattepliktig .

4. Export .

Vem som är en beskattningsbar

Vad som utgör omsättning

person anges i 1 a kap. Vad som

eller import anges i 2 kap. Vad

utgör

omsättning

eller import

som utgör gemenskapsinternt

anges i 2 kap. Vad som utgör

förvärv anges

i 2 a kap. Huru-

gemenskapsinternt

förvärv an-

vida skatteplikt föreligger för en

ges i 2 a kap. I vilka fall en om-

omsättning, ett gemenskapsinternt

sättning anses ha gjorts inom

förvärv eller import anges i 3 kap.

landet anges i 5 kap. För export

Vad som är yrkesmässig verksam-

finns

särskilda bestämmelser i

het anges i 4 kap. I vilka fall en

10 kap.

omsättning anses ha gjorts inom

landet anges i 5 kap.

1 a §

Mervärdesskatt

skall

enligt

denna

lag betalas till staten för

sådana transaktioner som avses i 1 § första stycket 1 3 om de är skattepliktiga.

1 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 15 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

Annat belopp som på faktura

eller

jämförlig handling

anges

vara skatt enligt denna lag skall

också betalas in till staten.

Av 3 kap. framgår om skatte-

plikt föreligger för en omsättning,

ett

gemenskapsinternt

förvärv

eller import.

(1 kap. 2 c §)

1 b §

Särskilda bestämmelser om mervärdesskatt finns i lagen (2000:142) om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund.

Betalningsskyldighet

2 § 2

Skyldig att betala mervärdes-

När skatt skall betalas enligt

skatt (skattskyldig) är

1 a § är följande person skyldig

att betala mervärdesskatt (betal-

ningsskyldig).

1. För sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat följer av 2 4 b: den som omsätter varan eller tjänsten,

2. för omsättning som anges i

2. För omsättning som anges

1 § första stycket 1 av sådana

i 1 § första stycket 1 av sådana

tjänster som avses i 5 kap. 7 §,

om den som omsätter tjänsten

är en utländsk företagare och

är en beskattningsbar person som

förvärvaren är en näringsidkare:

inte är etablerad inom landet och

den som förvärvar tjänsten,

förvärvaren är en beskattningsbar

person:

den som

förvärvar

3. för omsättning som anges i

tjänsten.

3. För omsättning som anges

1 § första stycket 1 av sådana

i 1 § första stycket 1 av sådana

tjänster som avses i 5 kap. 5 §

tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b

och 7 a §§, om den som om-

sätter tjänsten är en utländsk

sätter tjänsten är en beskatt-

företagare och förvärvaren är

ningsbar

person som

inte är

2 Senaste lydelse 2002:392.

s. 16 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

registrerad till mervärdesskatt

etablerad

inom

landet

och

här: den som förvärvar tjänsten,

förvärvaren

är

registrerad

till

mervärdesskatt

här: den

som

förvärvar tjänsten.

4. För sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3

kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4 a. för omsättning som anges

4 a. För omsättning som

i 1 §

första stycket 1

mellan

anges

1 §

första

stycket 1

näringsidkare som är eller skall

mellan beskattningsbara personer

vara registrerade till mervärdes-

som är eller skall vara registre-

skatt här, av guldmaterial eller

rade till mervärdesskatt här, av

halvfärdiga

produkter med en

guldmaterial

eller

halvfärdiga

finhalt av minst 325 tusendelar

produkter med en finhalt av

eller av investeringsguld om den

minst 325 tusendelar eller av in-

som omsätter guldet är skatt-

vesteringsguld om den som om-

skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den

sätter guldet valt att bli beskattad

som förvärvar varan,

enligt 3 kap. 10 b §: den som

förvärvar varan.

4 b. För annan omsättning

som anges i 1 § första stycket 1

än som avses i första stycket 2

eller 3 i förevarande paragraf, i

3 kap.

andra

och

tredje

3 kap.

andra

och

tredje

styckena,

5 kap.

6 §

första

styckena,

5 kap.

6 §

första

stycket 1 eller i 7 kap. 1 § tredje

stycket 11, om den som om-

sätter varan eller tjänsten är en

utländsk företagare och förvärva-

beskattningsbar

person som

inte

ren är registrerad till mervärdes-

är etablerad inom landet och

skatt här: den som förvärvar

förvärvaren

är

registrerad

till

varan eller tjänsten, om inte

mervärdesskatt

här:

den

som

annat följer av 2 d §,

förvärvar

varan

eller tjänsten,

om inte annat följer av 2 d §.

5. För sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan , och

6. för import av varor

a) som förs in från ett område som ligger utanför Europeiska gemenskapens tullområde: den som med anledning av importen är skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen eller skulle ha varit skyldig att göra detta om varorna hade varit tullbelagda,

s. 17 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

b) som förs in från ett område som ligger inom Europeiska gemenskapens tullområde men utanför dess mervärdesskatte- område: den som skulle ha varit skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen om varorna hade varit tullbelagda och förts in från ett område som ligger utanför Europeiska gemenskapens tullområde .

7. För annat belopp som anges

vara skatt enligt denna lag på en

faktura eller jämförlig

handling:

den som har utfärdat fakturan

eller handlingen.

Särskilda bestämmelser om

En särskild bestämmelse

vem som i vissa fall är skatt-

betalningsskyldighet

finns

skyldig finns i 6 kap., 9 kap. och

9 c kap. 5 §.

9 c kap.

2 d § 3

Om en utländsk företagare begär det, har han rätt att bli skattskyldig för omsättning som annars förvärvaren skulle ha varit skattskyldig för enligt 2 § första stycket 4 b. Den ut- ländske företagarens skattskyldig- het skall därvid gälla för all sådan omsättning inom landet.

Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet begär det, har han rätt att bli betalningsskyldig för omsättning som annars förvärvaren skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 2 § första stycket 4 b. Den beskattningsbara personens betalningsskyldighet skall därvid gälla för all sådan omsättning inom landet.

Tidpunkten för skattskyldig-

Tidpunkten för den beskatt-

hetens inträde

ningsgrundande händelsen

3 §

Skyldigheten att betala

skatt

Den

beskattningsgrundande

enligt 1 § vid omsättning inträder

händelsen

inträffar vid följande

när varan har levererats

eller

tidpunkter:

tjänsten har tillhandahållits

eller

1. För omsättning som anges i

när varan eller tjänsten har tagits

1 § första stycket 1 och 4, om inte

3 Senaste lydelse 2002:392.

s. 18 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

i anspråk genom uttag. Om dess- förinnan den som omsätter varan eller tjänsten får ersättning helt eller delvis för en beställd vara eller tjänst, inträder skattskyldig- heten i stället när ersättningen inflyter kontant eller på annat sätt kommer den som omsätter varan eller tjänsten till godo.

Med leverans av en vara förstås att varan avlämnas eller att den sänds till en köpare mot postförskott eller efterkrav.

Bestämmelsen i första stycket andra meningen gäller endast om omsättningen är skattepliktig när ersättningen kommer den som omsätter varan eller tjänsten till godo.

annat följer av 2 eller 3 nedan: när varan eller tjänsten omsätts.

2. För omsättning av varor och tjänster som pågår kontinuerligt och leder till flera avräkningar eller betalningar, utom för sådan omsättning som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3: vid utgången av den period som betalningen eller avräkningen avser.

3. För sådan omsättning som avses i 2 och för vilken avräkning eller betalning inte kan antas ske inom ett år: vid kalenderårets utgång.

4. För gemenskapsinterna för- värv: när omsättning av motsva- rande varor anses ske enligt 1 3.

5. För import: när skyldigheten att betala tull enligt tullagstift- ningen inträder eller skulle ha in- trätt om skyldighet att betala tull förelegat.

I kapitel 13 anges den tidpunkt då skyldigheten att senare redo- visa skatten i anledning av en beskattningsgrundande händelse uppkommer (redovisningstid- punkten för utgående skatt).

Tillämplig skattesats

4 § 4

I stället för vad som föreskrivs i

Den skattesats som är i kraft

3 § gäller i fråga om upplåtelse av

vid redovisningstidpunkten för en

avverkningsrätt till skog i de fall

skattepliktig transaktion enligt

som avses i 21 kap. 2 § inkomst-

bestämmelserna om detta i

skattelagen

(1999:1229)

att

13 kap. skall tillämpas för trans-

skattskyldigheten inträder

allt-

aktionen i fråga.

4 Senaste lydelse 1999:1283.

s. 19 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

eftersom betalningen tas emot av upplåtaren.

Med v a r a förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elekt- risk kraft. Med t j ä n s t förstås allt annat som kan tillhanda- hållas i yrkesmässig verksamhet.

6 §

Med v a r a förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elekt- risk kraft. Med t j ä n s t förstås allt annat som kan tillhanda- hållas.

Vad som föreskrivs i fråga om v e r k s a m h e t avser såväl hela verksamheten som en del av verk- samheten. I 13 kap. avses dock hela verksamheten om inte något annat anges.

Med v e r k s a m h e t s o m medför skattskyldighet förstås en sådan verksamhet i vilken om- sättning av varor eller tjänster medför skattskyldighet enligt 2 § första stycket 1.

7 § 5

Med

s k a t t e p l i k t i g a

t r a n s a k t i o n e r avses

om-

sättning,

gemenskapsinterna

för-

värv och import som inte undan-

tas från skatteplikt enligt 3 kap.

Med

t r a n s a k t i o n e r

ses

skattepliktiga

transaktioner

och

transaktioner

som inte

be-

skattas därför att de är undan- tagna från skatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för denna lag.

8 § 6

Med u t g å e n d e

s k a t t

Med u t g å e n d e s k a t t

förstås sådan skatt som skall

redovisas till staten vid omsätt-

ning, gemenskapsinternt förvärv

eller import enligt 1 §.

eller import enligt 1 a § första

stycket och sådant belopp som

skall betalas in till staten enligt

1 a § andra stycket.

Med i n g å e n d e

s k a t t förstås sådan skatt vid förvärv eller

import som anges i 8 kap. 2 §.

5 Senaste lydelse 1997:502.

6 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 20 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

10 § 7

Med e x p o r t avses sådan

omsättning utanför EG av varor

eller tjänster som görs i en

och tjänster som görs av en

yrkesmässig verksamhet som

beskattningsbar person från hans

bedrivs här i landet.

etablering här i landet .

14 § 8

Med b e s k a t t n i n g s å r

förstås beskattningsår enligt in-

komstskattelagen (1999:1229).

Om skatt enligt denna lag

hänför sig till en verksamhet för

hänför sig till transaktioner som

vilken skattskyldighet inte före-

inte beskattas enligt inkomst-

ligger enligt inkomstskattelagen,

skattelagen, förstås med be-

förstås med beskattningsår:

skattningsår:

1. kalenderåret, eller

2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

1 a kap. Beskattningsbar person

1 §

En b e s k a t t n i n g s b a r p e r s o n är den som självstän- digt bedriver ekonomisk aktivitet, oberoende av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten.

Att aktiviteten skall utföras självständigt medför att när en fysisk person är bunden till en arbetsgivare av ett anställnings- avtal eller med hänsyn till lön och arbetsvillkor har en liknande rättslig bindning är han inte en beskattningsbar person.

Med

e k o n o m i s k a k t i -

v i t e t

förstås alla aktiviteter

som avser produktion, handel och tillhandahållande av varor och

7 Senaste lydelse 1994:1798.

8 Senaste lydelse 1999:1283.

s. 21 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

tjänster. Utnyttjande av mate- riella och immateriella tillgångar utgör ekonomisk aktivitet om syftet är att fortlöpande få in- täkter av tillgångarna.

2 §

En beskattningsbar person är även den som utför följande transaktioner vid enstaka till- fällen:

1. Upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, av- verkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete från en fastighet.

2. Omsättning av växande skog, odling eller annan växt- lighet från andra fastigheter än

privatbostadsfastigheter enligt 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) och fastighet som tillhör ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § samma lag.

3 §

Staten, statliga affärsverk och kommuner är inte beskattnings- bara personer när det gäller akti- viteter eller transaktioner som

1. ingår som led i myndighets- utövning, eller

2. avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighets- utövning.

Första stycket gäller endast aktiviteter eller transaktioner som normalt inte utförs av annan än staten, statliga affärsverk eller

s. 22 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

kommuner

Med

s t a t e n avses inte de

statliga

affärsverken.

Med

k o m m u n förstås kommun, landsting och kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900).

4 §

Den som tillfälligtvis avyttrar ett nytt transportmedel från Sverige till ett annat EG-land och denna omsättning undantas enligt 3 kap. 30 a § andra stycket, är en beskattningsbar person.

Beskattningsbara

personer

särskilda fall

(6 kap. 1 §) 9

5 §

För omsättning i den verk-

När ekonomisk aktivitet be-

samhet som ett handelsbolag be-

drivs av ett handelsbolag eller en

driver är

bolaget

skattskyldigt.

europeisk

ekonomisk

intresse-

För omsättning i den verksamhet

gruppering är bolaget

respektive

som en

europeisk

ekonomisk

grupperingen

en beskattningsbar

intressegruppering

bedriver är

person.

grupperingen skattskyldig.

(6 kap. 2 §) 10

6 §

En delägare i ett enkelt bolag

Ett enkelt bolag , en delägar-

eller i ett partrederi är skatt-

förvaltad

samfällighet

eller

ett

skyldig i förhållande till sin andel

partrederi är inte en beskatt-

i bolaget eller rederiet.

ningsbar person. Rättigheter

och

skyldigheter

enligt

denna

lag

gäller i stället delägaren i för-

hållande till dennes andel.

I 23 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) finns bestäm- melser om att skattemyndigheten får besluta att en av delägarna skall svara för redovisningen och betalningen av mervärdesskatt.

9 Senaste lydelse 1994:1893.

10 Senaste lydelse 1997:502.

s. 23 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

(6 kap.3 §)

Om en skattskyldig har försatts i konkurs, är konkursboet skatt- skyldigt för omsättning i verk- samheten efter konkursbeslutet.

7 §

Om någon som är en beskattningsbar person försätts i konkurs, är konkursboet en beskattningsbar person när det gäller den ekonomiska aktiviteten efter konkursbeslutet.

(6 kap. 4 §)

Om en skattskyldig har avlidit, är dödsboet skattskyldigt för om- sättning i verksamheten efter dödsfallet.

8 §

Om någon som är en be- skattningsbar person har avlidit, är dödsboet en beskattningsbar person när det gäller den eko- nomiska aktiviteten efter döds- fallet.

(6 kap. 7 §)

Om någon i eget namn för- medlar en vara eller en tjänst för annans räkning och uppbär lik- viden för varan eller tjänsten skall vid bedömning av skatt- skyldigheten för omsättningen av varan eller tjänsten denna anses omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

9 §

Om någon i eget namn för- medlar en vara eller en tjänst för annans räkning och uppbär lik- viden för varan eller tjänsten skall varan eller tjänsten anses omsatt såväl av honom som av hans huvudman.

(6 kap. 8 §)

Vad som sägs om skattskyldig-

Vad som sägs i första stycket

het i 7 § skall vid ett producent-

skall vid ett producentföretags

företags försäljning av en vara

försäljning av en vara eller en

eller en tjänst på auktion gälla

tjänst på auktion gälla produ-

producentföretaget och produ-

centföretaget och producenten.

centen.

Med producentföretag förstås ett företag som har bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som har tillkommit i detta syfte.

s. 24 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Mervärdesskattegrupper

(6 a kap. 1 §) 11

10 §

Vid tillämpningen av bestäm-

melserna i denna lag får två eller

flera näringsidkare , under de

flera

beskattningsbara

personer

förutsättningar som anges i detta

och holdingbolag som inte är

kapitel , anses som en enda

beskattningsbara personer, under

näringsidkare

(mervärdesskatte-

de förutsättningar som anges i

grupp) och den verksamhet som

11 15 §§, anses som en enda

mervärdesskattegruppen bedriver

beskattningsbar person

(mervär-

anses som en enda verksamhet.

desskattegrupp).

Huruvida

mervärdesskatte-

Huruvida

mervärdesskatte-

gruppens verksamhet skall anses

gruppens

transaktioner

skall

medföra skattskyldighet följer av

beskattas följer av de allmänna

allmänna

bestämmelserna i

bestämmelserna

i 1

kap.

1 §

1 kap. 2 § första stycket 1.

första stycket 1 och 1 a §.

(6 a kap.2 §) 12

11 §

I en mervärdesskattegrupp får endast ingå

1. näringsidkare som

står

1. personer som avses i 10 §

under

Finansinspektionens

till-

och står under Finansinspek-

syn och som bedriver verksam-

tionens tillsyn och som till-

het som inte medför skattskyldig-

handahåller tjänster vilkas om-

het därför att omsättningen av

sättning

är

undantagen

från

tjänster

är

undantagen

från

skatteplikt med stöd av 3 kap. 9

eller 10 §, och

2. näringsidkare med huvud-

2. personer som avses i 10 §

saklig inriktning att tillhanda-

med

huvudsaklig

inriktning att

hålla näringsidkare som avses i

tillhandahålla dem som avses i

punkt 1 varor eller tjänster, eller

3. näringsidkare som är kom-

3. personer som avses i 10 §

missionärsföretag och kommit-

som

är

kommissionärsföretag

tentföretag i ett sådant kommis-

och

kommittentföretag i

ett

sionärsförhållande som avses i

sådant kommissionärsförhållan-

kap. inkomstskattelagen

de som avses i 36 kap. inkomst-

(1999:1229).

skattelagen (1999:1229).

11 Senste lydelse 1998:346.

12 Senaste lydelse 1999:1283.

s. 25 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

I en mervärdesskattegrupp får

endast

ingå

näringsidkares

endast ingå en persons etablering

fasta driftställe i Sverige.

i Sverige.

Näringsidkare

som avses i

De personer som avses i första

första stycket 1 och 2 får inte

stycket 1 och 2 får inte ingå i

ingå i fler än en mervärdes-

fler än en mervärdesskatte-

skattegrupp.

grupp.

(6 a kap. 3 §) 13

12 §

mervärdesskattegrupp får

En mervärdesskattegrupp får

endast avse näringsidkare som är

endast avse personer som är nära

nära förbundna med varandra i

förbundna med varandra i finan-

finansiellt,

ekonomiskt

och

siellt, ekonomiskt och organisa-

organisatoriskt hänseende.

toriskt hänseende.

(6 a kap. 4 §) 14

13 §

En mervärdesskattegrupp an-

ses bildad den dag skattemyn-

digheten beslutar att närings-

digheten beslutar att personerna

idkarna skall registreras som en

skall registreras som en sådan

sådan

grupp

(gruppregistre-

grupp (gruppregistrering), eller

ring), eller den senare dag som

den senare dag som skatte-

skattemyndigheten därvid

be-

myndigheten därvid bestämmer.

stämmer. Av

beslutet

skall

Av beslutet skall framgå vem

framgå vem skattemyndigheten

skattemyndigheten utsett som

utsett som huvudman för grup-

huvudman för gruppen.

pen.

Till grupphuvudman skall utses

1. i de fall som avses i 2 §

1. i de fall som avses i 11 §

första stycket 1 och 2 den närings-

första stycket 1 och 2 den person i

idkare i mervärdesskattegruppen

mervärdesskattegruppen som de

som de övriga näringsidkarna i

övriga i gruppen föreslår, om

gruppen föreslår, om det inte

det inte finns särskilda skäl som

finns särskilda skäl som talar

talar mot detta, eller

mot detta, eller

2. i de fall som avses i 2 §

2. i de fall som avses i 11 §

första stycket 3 en näringsidkare

första stycket 3 den person i

som är kommittentföretag.

mervärdesskattegruppen som är

kommittentföretag.

13 Senaste lydelse 1998:346.

14 Senaste lydelse 1998:346.

s. 26 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

(6 a kap.5 §) 15

14 §

Om skattemyndigheten be-

Om skattemyndigheten

be-

slutar om detta får nya

slutar om detta får nya personer

näringsidkare inträda i gruppen,

som avses i 10 § inträda i

näringsidkare utträda ur gruppen

gruppen,

personer

utträda

eller grupphuvudmannen bytas

gruppen

eller

grupphuvud-

ut.

mannen bytas ut.

Gruppregistreringen består till dess att skattemyndigheten har beslutat att den skall upphöra.

Ett beslut om ändring i registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som skattemyndigheten be-

stämmer.

(6 a kap.6 §) 16

15 §

Skattemyndigheten

skall

be-

Skattemyndigheten skall

be-

sluta om gruppregistrering en-

ligt 4 § , eller om ändring eller

ligt 13 §, eller om ändring eller

avregistrering enligt

5 §,

avregistrering enligt 14 §,

berörda näringsidkare

ansöker

berörda personer ansöker

om detta och det inte finns

detta och det inte finns särskilda

särskilda skäl som talar mot ett

skäl som talar mot ett sådant

sådant beslut.

beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på eget initiativ besluta om avregistrering.

2 kap.

1 § 17

Med o m s ä t t n i n g a v v a r a förstås

1. att en vara överlåts mot

ersättning, eller

ersättning,

2. att en vara tas i anspråk

genom uttag enligt 2 och 3 §§.

genom uttag enligt 2 och 3 §§,

eller

3. att en vara överlämnas en-

ligt avtal om uthyrning av varor

under viss tid eller om avbetal-

15 Senaste lydelse 1998:346.

16 Senaste lydelse 1998:346.

17 Senaste lydelse 2001:971.

s. 27 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

ningsköp av varor, som föreskri- ver att äganderätten normalt skall övergå senast när den sista av- betalningen har gjorts.

En överföring av en vara till ett annat EG-land skall likställas

med en omsättning av varan om

– varan transporteras av en

näringsidkare

eller

för dennes

beskattningsbar

person eller för

räkning från

yrkesmässig

dennes räkning från ett företag

verksamhet som näringsidkaren

som

den

beskattningsbara

bedriver inom EG,

personen bedriver inom EG,

– överföringen görs för denna

– överföringen görs för detta

verksamhet , och

företag, och

– överföringen skall beskattas som gemenskapsinternt förvärv i det andra EG-landet.

Med o m s ä t t n i n g a v t j ä n s t förstås

1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller

2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt någon av 4 8 §§.

2 § 18

Med uttag av vara förstås att

den som är skattskyldig

en beskattningsbar person

1. tillgodogör sig en vara ur

1. tillgodogör sig en vara ur sin

verksamheten för privat ändamål,

rörelse för privat ändamål,

2. överlåter en vara till någon annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger ett värde beräknat enligt 7 kap. 3 § 2 a och sådan nedsättning inte är marknadsmässigt betingad, eller

3. för över en vara från en

3. tillgodogör sig en vara för

verksamhet som medför skatt-

vilken avdragsrätt eller rätt till

skyldighet eller rätt till återbetal-

återbetalning av ingående skatt

ning av

ingående

skatt

enligt

enligt 10 kap. 11 13 §§ förelegat

10 kap.

9 13 §§

till en

verk-

för transaktioner som inte skall

samhet som inte alls eller endast

beskattas eller som inte medför

delvis medför skattskyldighet eller

sådan rätt till återbetalning.

18 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 28 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

3 § 19

Vad som sägs i 2 § om uttag

av varor gäller endast om den

skattskyldige har haft rätt till

beskattningsbara

personen

har

avdrag

för

eller

återbetalning

haft rätt till avdrag för eller

enligt 10 kap. 9 13 §§ av den

återbetalning enligt

kap .

ingående skatten

vid förvärvet

11 13 §§

den

ingående

av varan.

skatten vid förvärvet av varan.

Om den omsättning genom

vilken

den

skattskyldige

vilken

den

beskattningsbara

förvärvat varan eller, när varan

personen

förvärvat varan

eller,

förts in till Sverige av den

när varan förts in till Sverige av

skattskyldige , importen undan-

den beskattningsbara

personen ,

tagits

från

skatteplikt enligt

importen

undantagits

från

3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.

skatteplikt enligt 3

kap.

21 §

tillämpas dock 2 §.

5 § 20

Med uttag av tjänst förstås att

den skattskyldige

den beskattningsbara personen

1. utför, låter utföra eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst åt sig själv eller sin personal för privat ändamål eller för annat rörelsefrämmande ändamål, om tjänsten tillhandahålls utan ersätt- ning eller mot ersättning som understiger ett värde beräknat enligt 7 kap. 3 § 2 b och sådan nedsättning inte är marknadsmässigt

betingad,

använder

eller låter någon

2. använder eller låter någon

annan använda en tillgång som

hör till verksamheten för privat

hör till rörelsen för privat ända-

ändamål eller för annat rörelse-

mål eller för annat rörelsefräm-

främmande ändamål, om den

mande ändamål, om den beskatt-

skattskyldige haft rätt till avdrag

ningsbara personen haft rätt till

för

eller

återbetalning

enligt

avdrag

för

eller

återbetalning

10 kap. 9–13 §§ av den ingående

enligt 10 kap . 11–13 §§ av den

skatten vid förvärvet av varan,

ingående skatten

vid förvärvet

eller

av varan, eller

för

privat ändamål

själv

3. för privat ändamål själv

använder eller låter någon annan

använda

personbil

eller

använda

personbil eller

19 Senaste lydelse 1994:1798.

20 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 29 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

motorcykel som utgör en till-

motorcykel

som

utgör en

gång i eller har förhyrts för

tillgång i eller har förhyrts för

verksamheten och den skattskyl-

rörelsen och den beskattnings-

dige har haft rätt till avdrag för

bara personen har haft rätt till

eller återbetalning enligt 10 kap.

avdrag för

eller

återbetalning

9–13 §§ av den ingående skatten

enligt 10 kap . 11–13 §§ av den

vid förvärvet eller, i fråga om

ingående skatten

vid förvärvet

förhyrning, av hela den ingående

eller, i fråga om förhyrning, av

skatten som hänför sig till

hela den ingående skatten som

hyran.

hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är

mer än ringa.

7 § 21

Med uttag av tjänst förstås

även att den skattskyldige utför

även

att

den

beskattningsbara

eller förvärvar sådana

tjänster

personen

utför

eller förvärvar

som anges i andra stycket och

sådana tjänster som anges i

tillför dem en egen fastighet

andra stycket och tillför dem en

som enligt inkomstskattelagen

egen fastighet som enligt in-

(1999:1229) utgör lagertillgång i

komstskattelagen (1999:1229)

byggnadsrörelse,

han i

utgör lagertillgång i byggnads-

byggnadsrörelsen

både

tillhan-

rörelse, om han i byggnadsrörel-

dahåller tjänster åt andra (bygg-

sen både tillhandahåller tjänster

nadsentreprenader) och utför

åt

andra

(byggnadsentrepre-

tjänster på sådana egna fastig-

nader) och utför tjänster på

heter.

sådana egna fastigheter.

Första stycket gäller

1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, och

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.

Första stycket gäller också

om tjänsterna utförs av den

skattskyldige på en egen fastighet

beskattningsbara

personen på en

som utgör tillgång i rörelsen

egen fastighet som utgör till-

men inte är en sådan lagertill-

gång i rörelsen men inte är en

gång som avses i första stycket.

sådan lagertillgång som avses i

Vad nu sagts gäller dock inte om

första stycket.

Vad nu sagts

21 Senaste lydelse 2000:500.

s. 30 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

tjänsterna hänför sig till en del

gäller dock inte om tjänsterna

av fastigheten som används i en

hänför sig till en del av fastig-

verksamhet som medför skatt-

heten som används för trans-

skyldighet eller rätt till återbetal-

aktioner som medför avdragsrätt

ning av ingående skatt enligt 10

eller rätt till återbetalning av

kap. 9, 11 eller 12 §.

ingående skatt enligt 10 kap. 11

eller 12 §.

8 § 22

Med uttag av tjänst förstås

vidare att en fastighetsägare utför

vidare

att en

beskattningsbar

sådana tjänster som anges i

person utför sådana tjänster som

andra stycket på en egen fastig-

anges i andra stycket på en egen

het som utgör tillgång i en

fastighet som utgör tillgång i

yrkesmässig

verksamhet

som

hans rörelse om tjänsterna inte

varken

medför

skattskyldighet

skulle

medfört

avdragsrätt

eller rätt till återbetalning av

ingående

skatt

enligt 10

kap.

ingående

skatt

enligt

9 13 §§.

Detta

gäller

dock

10 kap. 11–13 §§ om de hade

endast om de nedlagda löne-

tillhandahållits av

annan

kostnaderna

för

tjänsterna

beskattningsbar

person.

Detta

under beskattningsåret

över-

gäller dock endast om de

stiger 150 000 kronor, inräknat

nedlagda

lönekostnaderna för

skatter och avgifter som grun-

tjänsterna

under

beskattnings-

das på lönekostnaderna.

året överstiger 150 000 kronor,

inräknat

skatter

och

avgifter

som

grundas

på

löne-

kostnaderna.

Första stycket gäller utförande av

1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster, och

3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastig- hetsskötsel.

Om en fastighet ägs av en näringsidkare som ingår i en så- dan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § skall gruppen

Om en fastighet ägs av en person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som av- ses i 1 a kap. 10 § skall gruppen

22 Senaste lydelse 1998:346.

s. 31 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

anses som fastighetsägare vid

tillämpning av denna paragraf.

2 a kap.

2 § 23 Med gemenskapsinternt förvärv förstås

1. att någon under de förutsättningar som anges i 3 5 §§ mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till Sverige från ett annat EG-land,

2. att någon under de förutsättningar som anges i 6 § mot ersättning förvärvar en vara, om varan transporteras till förvärvaren av denne eller av säljaren eller för någonderas räkning till ett annat EG-land från Sverige eller ett annat EG-land,

3. att någon under de för-

utsättningar som anges i 7 §

första stycket för över en vara

från en verksamhet i ett annat

från sitt företag i ett annat EG-

EG-land till Sverige, om inget

land till Sverige, om inget annat

annat följer av 7 § andra stycket,

följer av 7 § andra stycket, eller

eller

4. att någon i de fall som anges i 9 § för över en vara från ett annat EG-land till Sverige.

3 § 24

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser

1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a § och transportmedlet skall användas stadigvarande här i landet,

2. en sådan punktskattepliktig

vara som anges i 1 kap. 13 b §

och köparen är en näringsidkare

och köparen är en beskattnings-

eller en juridisk person som inte

bar person eller en icke beskatt-

är näringsidkare , eller

ningsbar juridisk person, eller

3. en annan vara än ett nytt

transportmedel eller en punkt-

skattepliktig vara och förvärvet

görs av en sådan köpare som

anges i andra stycket från en

säljare som är skattskyldig till

säljare som är en beskattningsbar

mervärdesskatt i ett annat EG-

person som agerar i denna egen-

23 Senaste lydelse 1995:1286.

24 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 32 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

land.

skap i ett annat EG-land och som

inte är befriad från mervärdes-

beskattning enligt regler som mot-

svarar bestämmelserna i 9 d kap.

för små företag.

Första stycket 3 avser köpare som är

1. näringsidkare vars verk-

beskattningsbara

personer

samhet medför rätt till avdrag för

som agerar i denna egenskap och

ingående skatt eller rätt till

har rätt till avdrag för ingående

återbetalning enligt 10

kap.

skatt eller rätt till återbetalning

9 13 §§ av sådan skatt, eller

enligt 10 kap. 11–13 §§ av sådan

skatt, eller

2. näringsidkare vars verksam-

beskattningsbara

personer

het inte medför någon avdrags-

som inte har någon avdragsrätt

rätt eller rätt till återbetalning

eller rätt till återbetalning enligt

enligt 10 kap. 9–13 §§

eller

kap. 11–13 §§ eller icke

juridiska personer som inte är

beskattningsbara juridiska perso-

näringsidkare , under förutsätt-

ner, under förutsättning

ning

– att det sammanlagda värdet av hans skattepliktiga förvärv av andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor

under det löpande eller det föregående kalenderåret

överstiger

90 000 kronor, eller

– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.

5 § 25

En vara skall anses förvärvad

enligt 2 § 1

även i

de fall

enligt

2 §

1 även

de fall

transporten

påbörjas

utanför

transporten

påbörjas

utanför

EG och varan därefter impor-

terats till ett annat EG-land av

förvärvaren för vidare transport

till Sverige, om förvärvaren är en

juridisk person som inte är

icke

beskattningsbar

juridisk

näringsidkare.

person.

I 10 kap. 11 b § finns bestämmelser om återbetalning i vissa fall av skatt som betalas vid import.

25 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 33 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

6 § 26

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 2, om

– köparen är registrerad till mervärdesskatt här i landet,

– förvärvet görs, under angivande av köparens svenska registre- ringsnummer, från en säljare som är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EG-land, och

– köparen inte visar att han påförts mervärdesskatt i ett annat EG-land för förvärvet.

I 13 kap. 25 a § finns bestäm- melser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket skall återfås, för det fall att mervärdesskatt har påförts i det andra EG-landet efter det att förvärvaren redo- visat den utgående skatten i sin deklaration här i landet.

En vara skall inte anses för- värvad enligt första stycket, om köparen visar att förvärvet gjorts för en efterföljande om- sättning i ett annat EG-land och den till vilken omsättningen görs är skattskyldig där för om- sättningen.

I 13 kap. 15 § finns bestäm- melser om hur utgående skatt för sådana förvärv som avses i första stycket skall återfås, för det fall att mervärdesskatt har påförts i det andra EG-landet efter det att förvärvaren redo- visat den utgående skatten i sin deklaration här i landet.

7 § 27

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 3, om

– den som för över varan

– den som för över varan är

bedriver yrkesmässig verksamhet i

en beskattningsbar person i ett

ett annat EG-land,

annat EG-land,

– överföringen görs för denna

– överföringen görs för hans

verksamhet , och

företag , och

– överföringen görs genom

att varan transporteras från det

EG-landet till Sverige av den

som bedriver verksamheten eller

beskattningsbara personen eller

för dennes räkning.

26 Senaste lydelse 1994:1798.

27 Senaste lydelse 2001:971.

s. 34 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

En vara skall inte anses förvärvad enligt 2 § 3, om överföringen 1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd

med avgångsplats i ett EG-land och ankomstplats i ett annat EG- land,

2. utgör ett led i omsätt-

ningen av en tjänst som utförs

åt den som för över varan och

tjänsten avser arbete i Sverige på

den överförda

varan,

den överförda

varan,

transporten av varan avslutas i

Sverige och varan, sedan arbetet

utförts, skickas

tillbaka

till

utförts, skickas tillbaka till den

näringsidkaren i det EG-land

beskattningsbara

personen i

det

som varan ursprungligen över-

EG-land som varan ursprung-

förts från,

ligen överförts från,

3. görs för att den överförda varan skall användas för om- sättningen av tjänster i Sverige och varan därför skall användas tillfälligt här i landet,

4. görs för att den överförda varan tillfälligt, högst två år, skall användas i Sverige, under förutsättning att motsvarande import skulle ha varit skattefri här i landet enligt vad som gäller för temporär import från ett icke medlemsland,

5. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 9 § eller i 3 kap. 30 a §, eller

6. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 § första stycket 2 eller 4.

När någon av de förutsättningar som anges i andra stycket inte längre föreligger, skall varorna anses ha överförts enligt reglerna i första stycket.

9 § 28

En vara skall anses förvärvad enligt 2 § 4, om

– den som tar i anspråk varan

– en beskattningsbar person tar

bedriver verksamhet som medför

i anspråk varan,

skattskyldighet här i landet,

– han tar i anspråk varan för

ett annat ändamål än som anges

i 7 § andra stycket genom att

använda den för denna verk-

använda den för sitt företag efter

28 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 35 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

samhet efter att varan trans- porterats av honom eller för hans räkning till Sverige från ett annat EG-land, och

– varan inte härrör från en yrkesmässig verksamhet som han bedriver i det landet.

att varan transporterats av honom eller för hans räkning till Sverige från ett annat EG-land, och

– varan inte härrör från ett företag som han driver i det landet.

3 kap.

3 § 29 Undantaget enligt 2 § omfattar inte

1. upplåtelse eller överlåtelse

av verksamhetstillbehör,

av annan maskin, utrustning eller

särskild inredning än industri-

tillbehör, om den tillförts sådan

byggnad eller del av byggnad som

är inrättad för annat än bostads-

ändamål och den anskaffats för

att direkt användas för en sär-

skild ekonomisk aktivitet som be-

drivs på fastigheten.

2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,

3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, av- verkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

rumsuthyrning

i hotell-

rumsuthyrning i hotell-

rörelse eller liknande verksamhet

rörelse eller liknande samt upp-

samt upplåtelse av camping-

låtelse av campingplatser

och

platser och motsvarande i cam-

motsvarande,

pingverksamhet,

upplåtelse av

parkerings-

upplåtelse av lokaler

och

platser i parkeringsverksamhet ,

platser för parkering,

6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,

7. upplåtelse av förvaringsboxar,

8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,

9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark,

29 Senaste lydelse 2000:1358.

s. 36 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik,

11. korttidsupplåtelse av lokaler och anläggningar för idrotts- utövning, och

12. upplåtelse av terminalanläggning för buss- och tågtrafik till trafikoperatörer.

Undantaget

enligt 2 § gäller

Undantaget enligt 2 §

gäller

inte heller när en fastighets-

ägare, ett konkursbo eller en

sådan

mervärdesskattegrupp

sådan

mervärdesskattegrupp

som avses i 6 a kap. för stadig-

som

avses i 1 a kap. 10–15 §§

varande användning i en verk-

helt eller delvis hyr ut en sådan

samhet som medför skattskyldig-

byggnad eller annan anläggning

het eller som medför rätt till

som utgör fastighet till någon

återbetalning enligt 10 kap. 1, 6,

som stadigvarande skall använda

9, 11 eller 12 § helt eller delvis

fastigheten

för transaktioner som

hyr ut en sådan byggnad eller

medför avdragsrätt för ingående

annan

anläggning,

som

utgör

skatt eller rätt till återbetalning

fastighet. Uthyrning till staten,

enligt 10 kap. 1, 6, 11 eller 12 §.

kommun

eller

ett

Uthyrning till staten eller en

kommunalförbund

är

skatte-

kommun

är skattepliktig

även

pliktig även om uthyrningen sker

om staten eller kommunen inte

för en verksamhet som inte

har avdragsrätt eller rätt till

medför sådan skyldighet eller rätt.

återbetalning av ingående

skatt.

Skatteplikt föreligger dock inte

för uthyrning till en kommun

för uthyrning till en kommun,

eller

ett kommunalförbund,

fastigheten vidareuthyrs av

fastigheten

vidareuthyrs

kommunen till någon som enbart

kommunen

eller

kommunal-

skall använda den för trans-

förbundet för användning i en

aktioner som inte medför av-

verksamhet som inte

medför

dragsrätt för ingående skatt eller

skattskyldighet

eller

rätt

till

rätt

till

återbetalning

enligt

återbetalning enligt 10 kap. 1, 6,

10 kap. 1, 6, 11 eller 12 § eller

eller

12 §

eller

om uthyrningen avser stadig-

uthyrningen avser stadigvarande

varande bostad. Vad som har

bostad. Vad som har sagts om

sagts om uthyrning gäller även

uthyrning gäller även för upp-

för upplåtelse av bostadsrätt.

låtelse av bostadsrätt.

Andra stycket tillämpas också

1. vid uthyrning i andra och tredje hand,

s. 37 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

2. vid bostadsrättshavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt, och

3. när en byggnad eller annan

anläggning som utgör fastighet

uppförs eller genomgår om-

fattande till- eller ombyggnad i

syfte att anläggningen helt eller

delvis skall kunna hyras ut för

sådan verksamhet som avses i

sådan användning som avses i

andra stycket.

I 9 kap. finns särskilda be-

stämmelser om skattskyldighet

stämmelser om frivillig beskatt-

för sådan uthyrning, bostads-

ning av sådan uthyrning,

rättsupplåtelse och upplåtelse av

bostadsrättsupplåtelse och upp-

nyttjanderätt som anges i andra

låtelse av nyttjanderätt som an-

och tredje styckena.

ges i andra och tredje styckena.

5 § 30

Med sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård

vid barnsbörd,

– om åtgärderna vidtas vid

sjukhus eller någon annan in-

rättning som drivs av det all-

männa eller, inom enskild

männa eller, i enskild regi , vid

verksamhet , vid inrättningar för

inrättningar för sluten vård, eller

sluten vård, eller

– om åtgärderna annars vidtas av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter.

Med sjukvård jämställs medicinskt betingad fotvård.

Med

social

omsorg förstås

7 §

Med

social

omsorg förstås

offentlig

eller

privat verksamhet

barnomsorg, äldreomsorg, stöd

för barnomsorg,

äldreomsorg,

och service till vissa funktions-

stöd och service till vissa funk-

hindrade

och

annan jämförlig

tionshindrade

och

annan jäm-

social omsorg.

30 Senaste lydelse 1996:794.

s. 38 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

förlig social omsorg.

Med social omsorg skall även

förstås aktiviteter som utförs av

sådana

stiftelser och

ideella

föreningar

som

avses

i 7 kap.

3 13

§§

inkomstskattelagen

(1999:1229),

vilka

har till

ändamål att främja vård och

uppfostran

barn,

bedriva

hjälpverksamhet bland behövande

eller har annat välgörande eller

socialt ändamål, om aktiviteterna

direkt främjar de angivna ända- målen.

7 a §

Från skatteplikt undantas reli- giösa och filosofiska institutioners tillhandahållande av personal för utförande av själavård, om till- handahållandet sker till subjekt vars aktiviteter utgörs av sådan sjukvård, social omsorg eller ut- bildning som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4, 6, 7 och 8 §§, och tillhandahållandet avser dessa aktiviteter.

9 § 31

Från

skatteplikt

undantas

Från

skatteplikt

undantas

omsättning av bank- och finan-

sieringstjänster samt sådan om-

sättning som utgör värde-

pappershandel

eller

därmed

pappershandel

eller

därmed

jämförlig verksamhet.

jämförbara transaktioner.

Med bank- och finansierings-

tjänster avses inte notariatverk-

tjänster avses inte notariat-

samhet, inkassotjänster, admi-

tjänster,

inkassotjänster, admi-

nistrativa

tjänster

avseende

nistrativa

tjänster

avseende

factoring

eller

uthyrning av

factoring

eller

uthyrning av

31 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 39 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

förvaringsutrymmen.

Med värdepappershandel förstås

1. omsättning och förmedling av aktier, andra andelar och fordringar, oavsett om de representeras av värdepapper eller inte, och

2. förvaltning av värdepappersfond enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

10 b § 32

En näringsidkare har rätt att

En beskattningsbar person har

bli skattskyldig för en om-

rätt att bli beskattad för en

sättning som annars skulle ha

omsättning som annars skulle ha

undantagits enligt 10 a § första

undantagits från skatteplikt en-

stycket om han

ligt 10 a § första stycket om han

1. framställer investeringsguld

eller omvandlar guld av något

slag

till

investeringsguld

och

slag

till

investeringsguld

och

omsättningen görs till en annan

näringsidkare , eller

beskattningsbar person , eller

2. i sin yrkesverksamhet nor-

2. i sin yrkesutövning normalt

malt omsätter guld för indust-

omsätter

guld

för

industriellt

riellt ändamål och omsättningen

ändamål och omsättningen avser

avser

investeringsguld

enligt

investeringsguld

enligt

kap.

1 kap. 18 § första stycket 1 och

18 § första stycket 1 och görs

görs till en annan näringsidkare .

till

annan

beskattningsbar

person.

10 c § 33

Ett ombud har rätt att bli

skattskyldigt för förmedling som

beskattat

för förmedling

som

annars skulle ha undantagits en-

annars skulle

undantagits

ligt 10 a § andra stycket om den

från

skatteplikt

enligt

a §

för vars

räkning förmedlingen

andra stycket om den för vars

görs är skattskyldig enligt 10 b §.

räkning

förmedlingen

görs

har

valt att beskattas enligt 10 b §.

32 Senaste lydelse 1999:640.

33 Senaste lydelse 1999:640.

s. 40 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

11 § 34

Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:

1. en utövande konstnärs framförande av ett sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upp- hovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2. tillhandahållande i biblio-

teksverksamhet av böcker, tid-

skrifter, tidningar, ljud- och

bildupptagningar,

reproduktio-

bildupptagningar,

reproduktio-

ner av bildkonst samt biblio-

ner

av bildkonst,

bibliografiska

grafiska upplysningar, om verk-

upplysningar samt program och

samheten bedrivs av eller fort-

kataloger hänförliga till de egna

löpande i mer än ringa om-

aktiviteterna , om biblioteks-

fattning

understöds

det

verksamheten bedrivs av det all-

allmänna,

männa,

allmännyttig

ideell

förening

eller

ett

registrerat

trossamfund, eller i annat fall

fortlöpande i mer än ringa om-

fattning

understöds

det

allmänna,

3. förvaring och tillhanda-

3 . förvaring och tillhanda-

hållande

i arkivverksamhet

hållande

arkivverksamhet av

arkivhandlingar och uppgifter ur

sådana handlingar , om verksam-

sådana handlingar samt program

heten bedrivs av eller fort-

och kataloger hänförliga till de

löpande i mer än ringa om-

egna aktiviteterna, om arkiv-

fattning understöds av det all-

verksamheten bedrivs av det all-

männa,

allmännyttig

ideell

förening eller ett registrerat tros-

samfund, eller i annat fall

fortlöpande i mer än ringa om-

fattning

understöds

det

allmänna,

4. anordnande i museiverk-

samhet av utställningar för all-

samhet

utställningar

för

mänheten och tillhandahållande

allmänheten och tillhandahållan-

i museiverksamhet

föremål

de i museiverksamhet av föremål

för utställningar , om verksam-

för

utställningar

samt

program

heten bedrivs av eller fortlöpan-

och

kataloger hänförliga till de

34 Senaste lydelse 1996:1327.

s. 41 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

de i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

5. av det allmänna understödd folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund, och

6. kulturbildningsverksamhet som bedrivs av kommun.

egna aktiviteterna om musei- verksamheten bedrivs av det all- männa, en allmännyttig ideell förening eller ett registrerat trossamfund, eller i annat fall fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

5. av det allmänna understödd folkbildning som tillhandahålls av studieförbund och folkbild- ning som tillhandahålls av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund , och

6. kulturbildning som bedrivs av kommun.

Med allmännyttiga ideella föreningar och registrerade tros- samfund avses sådana föreningar och trossamfund som omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 7–14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Undantaget i 5 gäller endast sådant tillhandahållande som normalt inte görs av annan än där angivna studieförbund, föreningar och trossamfund.

11 a § 35

Från

skatteplikt

undantas

Från skatteplikt

undantas

omsättning av tjänster vari-

genom någon bereds tillträde till

idrottsligt evenemang eller till-

fälle att utöva idrottslig verk-

fälle att utöva idrott. Från

samhet. Från skatteplikt undan-

skatteplikt undantas vidare om-

tas vidare omsättning av tjänster

sättning av tjänster som har

som har

omedelbart

samband

omedelbart samband med ut-

med utövandet av den idrottsliga

övandet av idrotten om tjänster-

verksamheten om dessa tjänster

na omsätts av samma

beskatt-

35 Senaste lydelse 1999:1283.

s. 42 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

omsätts av den som till- handahåller den idrottsliga verk- samheten.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.

ningsbara person.

Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten, en kommun eller en organisation utan vinstintresse.

Undantag för viss omsättning till medlemmar

11 b §

Från skatteplikt undantas om- sättning av tjänster och varor med nära anknytning därtill, som görs av organisationer utan vinst- intresse till medlemmarna i deras gemensamma intresse mot stadge- enligt bestämd avgift. Orga- nisationen skall främja ändamål av politisk, facklig, religiös, patrio- tisk, filosofisk, filantropisk eller medborgarrättslig karaktär.

Första stycket gäller endast sådan omsättning som normalt inte görs av annan än de ifråga- varande organisationerna.

Undantag för penninginsam- lingsevenemang

11 c §

Från skatteplikt undantas om- sättning av varor och tjänster vilken görs av organisationer som utför aktiviteter undantagna från skatteplikt enligt 4, 8, 11, 11 a eller 11 b §, under förutsättning att omsättningen sker i samband med insamlingsevenemang som i

s. 43 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

skälig omfattning anordnas ute-

slutande till förmån för de akti-

viteter som avses i nämnda be-

stämmelser. Första stycket

gäller

inte till förmån för aktiviteter som

avses i 6 §.

19 §

Från

skatteplikt

undantas

Från

skatteplikt

undantas

omsättning av tjänster som avser

omsättning av tjänster som till-

1. införande

eller ackvisition

handahålls en utgivare av ett

av annonser i periodiska med-

periodiskt medlemsblad

eller

lemsblad,

personaltidningar och

periodisk organisationstidskrift på

organisationstidskrifter som anges

uppdrag av honom och tjänsterna

i 13 och 14 §§, och

avser framställning

sådana

2. framställning

sådana

publikationer, har samband med

publikationer

eller

tjänster som

denna framställning, såsom dist-

tillhandahålls

av framställaren i

ribution av upplagan, eller avser

samband med denna framställ-

samordning av tjänster.

ning såsom distribution av upp-

Med tjänst som avser fram-

lagan.

ställning av en publikation enligt

Från skatteplikt undantas även

första

stycket

förstås

sådana

tjänster som avser införande av

tjänster som krävs för färdig-

annonser

i sådana

publikationer

ställandet eller

mångfaldigandet

som anges i 18 §.

av publikationen i tekniskt av-

seende.

publikation

anses

som

periodisk endast om den enligt

utgivningsplanen utkommer med

minst fyra nummer om året.

Med organisationstidskrift för-

stås en publikation som inte är en

allmän

nyhetstidning eller

ett

medlemsblad och som väsentligen

framstår som ett organ för en eller

flera organisationer utan vinst-

intresse.

Första–fjärde

stycket

gäller

även publikationer i form av

radio- eller kassettidningar .

s. 44 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

20 §

Från

skatteplikt undantas

Från skatteplikt

undantas

omsättning

verksamhet

för

omsättning som avser produk-

produktion

och

utsändning

tion och utsändning av radio-

radio-

och

televisionsprogram,

och televisionsprogram, om

om verksamheten huvudsakligen

produktionen och utsändningarna

finansieras genom statsanslag .

huvudsakligen

finansieras

genom statsanslag.

23 a § 36

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som till- handahålls inom fristående grupper av fysiska eller juridiska

personer, om

– verksamheten i övrigt inte

– gruppens eller personernas

medför

skattskyldighet

hos

övriga aktiviteter är undantagna

gruppen eller hos de fysiska eller

från skatteplikt eller inte be-

juridiska personerna ,

skattas ,

– tjänsterna är direkt nöd-

vändiga för utövandet av verk-

vändiga för utövandet av akti-

samheten , och

viteterna , och

– ersättningen för tjänsterna exakt motsvarar den fysiska eller juridiska personens andel av de gemensamma kostnaderna för tjänsternas tillhandahållande.

Undantaget avser endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen.

24 § 37

Från skatteplikt undantas överlåtelse av andra tillgångar än

omsättningstillgångar, om

1. den som överlåter till-

gången kan visa att han varken

har haft någon rätt till avdrag

för

eller

återbetalning enligt

för

eller

återbetalning enligt

kap.

9 13 §§ av ingående

kap.

11 13 §§ av ingående

skatt vid förvärvet av tillgången

eller vid mera betydande förvärv

av varor eller tjänster som till-

förts tillgången, eller

36 Senaste lydelse 1998:346.

37 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 45 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

2. överföring av tillgången från en verksamhet till en annan verksamhet har medfört skatt- skyldighet enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättnings- tillgångar inte tillgångar som är avsedda att förbrukas i en verk- samhet.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäkringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med skade- reglering och inte heller finan- sieringsföretags överlåtelse av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal. Undantaget gäller inte heller om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat varan eller, om varan förts in till landet av den skattskyldige, importen undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 §.

2. överföring av tillgången har medfört uttagsbeskattning enligt 2 kap. 2 § 3.

Vid tillämpning av första stycket anses som omsättnings- tillgångar inte tillgångar som är avsedda att förbrukas.

Undantaget från skatteplikt enligt denna paragraf omfattar inte försäkringsföretags överlåtelse av tillgångar som övertagits i samband med skadereglering och inte heller finansieringsföretags överlåtelse av tillgångar som företaget har återtagit med stöd av ett av företaget övertaget köpeavtal. Undantaget gäller inte heller om den omsättning genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan eller, om varan förts in till landet av den beskattningsbara personen, im- porten undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. 21 §.

Undantag för överlåtelse av

verksamhet

rörelse

Från skatteplikt undantas

25 §

Från skatteplikt undantas

omsättning av tillgångar i en

verksamhet , när en sådan tillgång

rörelse , när en sådan tillgång

överlåts i samband med att verk-

överlåts i samband med att

samheten överlåts eller när en

rörelsen överlåts eller när en

sådan tillgång överlåts i sam-

band med fusion eller liknande

förfarande, allt under förutsätt-

ning att förvärvaren skulle vara

berättigad till avdrag för skatten

s. 46 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

eller

återbetalning

skatten

eller återbetalning

skatten

enligt 10 kap. 9 13 §§.

enligt 10 kap . 11 13 §§.

(1 kap. 7 § första stycket)

Vad som föreskrivs i fråga om

Vad som i första stycket före-

verksamhet avser såväl hela verk-

skrivs i fråga om rörelse avser

samheten som en del av verksam-

såväl hela rörelsen som en del av

heten. I 13 kap. avses dock hela

rörelsen.

verksamheten

inte

något

annat anges.

26 b § 38

Har

motorfordon förvärvats

Har

motorfordon

förvärvats

genom

omsättning

som

genom

omsättning

som

undantagits från skatteplikt en-

ligt 26 a § och överlåter köparen

fordonet tidigare än två år efter

förvärvet, skall denne till staten

betala ett belopp som motsvarar

den skatt som han skulle ha fått

betala, om han hade varit skatt-

betala,

omsättningen

hade

skyldig för omsättningen. Be-

varit skattepliktig . Beloppet skall

loppet skall dock inte överstiga

dock inte överstiga den skatt

den skatt som skulle ha betalats

som skulle ha betalats vid över-

vid

överlåtarens

förvärv,

låtarens förvärv, om 26 a § inte

26 a § inte hade tillämpats. Om

hade tillämpats. Om det inte

det inte betalas någon ersättning

betalas

någon

ersättning

vid

vid överlåtelsen av motor-

överlåtelsen

motorfordonet

fordonet eller om

ersättningen

eller om ersättningen väsent-

väsentligen

understiger

mark-

ligen

understiger

marknads-

nadsvärdet, skall beloppet be-

värdet,

skall

beloppet

beräknas

räknas

med

utgångspunkt

från

med utgångspunkt från mark-

marknadsvärdet.

nadsvärdet.

Första stycket tillämpas även om motorfordonet förvärvats genom ett gemenskapsinternt förvärv som undantagits från skatteplikt.

Vid beräkning av belopp som enligt första stycket skall betalas till staten tillämpas 7 kap.

Första stycket skall inte tillämpas, om fordonet överlåts på grund av att ägaren avlidit. Inte heller skall första stycket tillämpas,

38 Senaste lydelse 1996:1320.

s. 47 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

om den till vilken fordonet överlåts kan förvärva motorfordon genom en omsättning som undantas från skatteplikt enligt 26 a §. Sker sådan överlåtelse, skall den som förvärvar fordonet anses ha förvärvat detta genom en omsättning som undantas från skatteplikt enligt 26 a §.

Överlåts fordonet på grund av att ägaren fått förflyttning från Sverige, skall första stycket inte tillämpas om ägaren innehaft fordonet minst sex månader.

27 § 39

Från skatteplikt undantas ut-

tag enligt 2 kap. 2 § då den

skattskyldige tar i anspråk en vara

beskattningsbara personen tar i

för representation eller liknande

anspråk en vara för representa-

ändamål, under förutsättning att

tion eller

liknande

ändamål,

den skattskyldige har rätt till

under förutsättning att den be-

avdrag för utgifterna

för

skattningsbara personen

har

rätt

ändamålet enligt 16 kap.

2 §

till avdrag för utgifterna för

inkomstskattelagen (1999:1229).

ändamålet

enligt 16

kap.

2 §

inkomstskattelagen (1999:1229).

30 a § 40

Från skatteplikt undantas omsättning av varor som transporteras av säljaren eller köparen eller för någonderas räkning från Sverige till

ett annat EG-land, om

1. köparen är registrerad i ett

1. köparen är en sådan be-

annat EG-land som skattskyldig

skattningsbar person eller en icke

till mervärdesskatt för omsättning

beskattningsbar person som avses i

av varor eller tjänster eller för

2 a kap. 3 § andra stycket ,

förvärv av varor ,

2. varorna är punktskattepliktiga och förvärvaren inte är en privatperson,

3. köparen är en beskickning eller ett konsulat i ett annat EG-land eller en medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt för sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet, eller

39 Senaste lydelse 1999:1283.

40 Senaste lydelse 2001:971.

s. 48 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

4. köparen är en internationell organisation med säte i ett annat EG-land, en medlemsstats ombud vid eller en person med tjänst hos eller uppdrag av en sådan organisation, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt för sådant förvärv råder enligt reglerna i det EG-landet.

Första stycket 1 och 2 gäller inte

om säljaren är befriad från mer-

värdesbeskattning

enligt

bestäm-

melserna i 9 d kap. om små före-

tag.

Omsättning av nya transport-

medel undantas enligt första

medel undantas

enligt

första

stycket 1 från skatteplikt, även

om köparen inte är registrerad

om köparen inte är en beskatt-

till mervärdesskatt.

ningsbar person eller är befriad

från mervärdesbeskattning enligt

bestämmelserna i 9 d kap. om små

företag

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som till- handahålls Europeiska gemenskapernas institutioner eller organ samt andra internationella organisationer med säte i ett annat EG- land, i den omfattning som frihet från mervärdesskatt i det landet medges för motsvarande omsättning till institutionen, organet eller organisationen.

Från skatteplikt undantas en sådan överföring av en vara som avses i 2 kap. 1 § andra stycket om förhållandena är sådana som anges i första stycket 1 eller 2 eller andra stycket i förevarande paragraf.

30 b § 41

Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv en- ligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk företagare om

1. den utländske företagaren är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EG-land,

Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv en- ligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet om

1. den beskattningsbara personen är registrerad till mer- värdesskatt i ett annat EG-land,

41 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 49 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

2. förvärvet görs för en efterföljande omsättning här i landet,

3. varan sänds eller transpor-

teras direkt till Sverige från ett

annat EG-land än det där den

utländske företagaren är registre-

beskattningsbara

personen

är

rad till mervärdesskatt, och

registrerad till

mervärdesskatt,

och

4. den till vilken den efter-

följande

omsättningen

görs är

följande

omsättningen

görs

är

en näringsidkare eller en juridisk

en beskattningsbar person eller en

person som inte är näringsidkare ,

icke

beskattningsbar

juridisk

som är registrerad till mer-

person, som är registrerad till

värdesskatt här och som är

mervärdesskatt här och som är

skattskyldig för

omsättningen

betalningsskyldig

för

omsätt-

enligt 1 kap. 2 § första stycket 4.

ningen enligt 1 kap. 2 § första

stycket 4.

Undantaget i

första stycket

Undantaget i

första stycket

gäller endast under förutsätt-

ning att den utländske före-

ning

att

den

beskattningsbara

tagaren utfärdar en faktura eller

personen som inte är etablerad

jämförlig handling som upp-

inom landet utfärdar en faktura

fyller kraven i 11 kap. 5 a §

eller

jämförlig

handling som

tredje stycket.

uppfyller kraven i 11 kap. 5 a §

tredje stycket.

30 d § 42

Från

skatteplikt

undantas

Från

skatteplikt

undantas

gemenskapsinterna förvärv som

görs av utländska företagare om

görs av beskattningsbara personer

rätt till återbetalning enligt 10

som inte är etablerade inom

kap. 1 4 §§ av hela skatten med

landet om rätt till återbetalning

anledning av förvärvet skulle ha

enligt 10 kap. 1 4 §§ av hela

förelegat.

skatten med anledning av för-

värvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även gemenskapsinterna förvärv som görs under sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga enligt 10 kap. 6 och 7 §§.

42 Senaste lydelse 1995:1286.

s. 50 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

30 f § 43

Från

skatteplikt

undantas

Från skatteplikt

undantas

gemenskapsinterna

förvärv

gemenskapsinterna

förvärv av

begagnade

varor,

konstverk,

begagnade varor,

konstverk,

samlarföremål

och

antikviteter,

samlarföremål

och antikviteter,

om varorna har sålts av en

om varorna har sålts av en sådan

skattskyldig

återförsäljare

och

återförsäljare som avses i 9 a kap.

omsättningen

har

beskattats

och omsättningen har beskattats

det EG-land där transporten till

i det EG-land där transporten

Sverige påbörjats enligt bestäm-

till Sverige

påbörjats

enligt

melser

som

motsvarar dem

bestämmelser

som

motsvarar

9 a kap.

dem i 9 a kap.

Skattefriheten enligt

första

Skattefriheten enligt

första

stycket gäller endast under för-

utsättning

att

den

utländske

utsättning att återförsäljaren ut-

återförsäljaren utfärdat en fak-

färdat en faktura eller jämförlig

tura eller

jämförlig

handling

handling som innehåller uppgift

som innehåller uppgift om att

om att beskattning skett i

beskattning skett i enlighet med

enlighet med vad som anges i

vad som anges i första stycket.

första stycket.

5 kap.

2 § 44

En vara som enligt avtalet mellan säljare och köpare skall transporteras till köparen är omsatt inom landet, om

1. varan finns här i landet då säljaren, köparen eller någon annan påbörjar transporten till köparen och annat inte följer av 2 a §,

2. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan monteras eller installeras här av säljaren eller för dennes räkning,

3. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan importeras till landet från en plats utanför EG av den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 för att omsättas, eller

3. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan importeras till landet från en plats utanför EG av den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 6 för att om- sättas, eller

43 Senaste lydelse 1995:700.

44 Senaste lydelse 2001:971.

s. 51 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

4. varan inte finns här i landet då transporten påbörjas men varan transporteras av säljaren eller för dennes räkning från ett annat EG- land till en köpare i Sverige, om

– säljarens omsättning är sådan som anges i andra stycket,

– köparen inte är skattskyldig

– köparen inte är betalnings-

enligt 1 kap. 2 § första stycket 5

skyldig enligt 1 kap. 2 § första

för förvärvet av varan, och

stycket 5 för förvärvet av varan,

och

– varan inte är ett nytt transportmedel.

En vara är omsatt inom landet enligt första stycket 4 endast om varan är en punktskattepliktig vara, eller värdet av säljarens sammanlagda omsättning här i landet överstiger 320 000 kronor under det löpande eller föregående kalenderåret, eller säljaren omfattas av ett sådant beslut som anges i tredje stycket. I värdet av säljarens sammanlagda omsättning skall inte beaktas värdet av punktskattepliktiga varor.

En omsättning skall anses vara gjord i Sverige enligt första stycket 4 även om de i andra stycket angivna beloppsgränserna inte överstigs, under förutsättning att vederbörlig myndighet i det land där transporten påbörjas har medgett att säljarens omsättning inte skall anses vara gjord i det landet.

6 § 45

Om inget annat följer av 6 a eller 6 b § är tjänster omsatta inom

landet, om de utförs i Sverige och avser:

kulturella

aktiviteter,

kulturella

aktiviteter,

artistiska framträdanden, idrott,

underhållning,

utbildning,

underhållning,

utbildning,

vetenskap

och

liknande

vetenskap och liknande, däri

verksamhet, däri inbegripen verk-

inbegripet anordnande av sådana

samhet som arrangör och andra

aktiviteter och med aktiviteterna

med en i denna punkt angiven

förbundna tjänster ,

verksamhet förbundna åtgärder,

2. omhändertagande, lastning och lossning av gods och andra liknande tjänster som tillhandahålls som ett led i en varutransport,

3. värdering av varor som är lös egendom, och

4. arbeten på varor som avses i 3, däri inbegripet kontroll eller analys av sådana varor.

Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket om-

45 Senaste lydelse 1996:1327.

s. 52 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

fattas av bestämmelserna i 8 §.

7 § 46

Tjänster som anges i andra stycket är omsatta inom landet, om

1. tillhandahålls från ett annat

EG-land eller från ett land

EG-land eller från ett land utan-

utanför EG och förvärvaren är

för EG och förvärvaren är en

en näringsidkare som i Sverige

beskattningsbar

person

som i

har antingen sätet för sin eko-

Sverige har antingen sätet för

nomiska verksamhet eller ett fast

sin ekonomiska aktivitet eller ett

etableringsställe

och

tjänsten

fast

etableringsställe

och

tillhandahålls

dit eller, om

tjänsten

tillhandahålls dit eller,

näringsidkaren

saknar

sådant

den

beskattningsbara

säte eller etableringsställe i Sve-

personen saknar sådant säte eller

rige, han är bosatt eller stadig-

etableringsställe i Sverige, han är

varande vistas här, eller

bosatt eller stadigvarande vistas

här, eller

2. tillhandahålls från ett land

utanför EG och förvärvas av

någon som inte är en närings-

någon som inte är en beskatt-

idkare och förvärvaren är en

ningsbar person och förvärvaren

svensk juridisk person eller är

är en svensk juridisk person

bosatt eller stadigvarande vistas

eller är bosatt eller stadigvaran-

i Sverige.

de vistas i Sverige.

Första stycket gäller

1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,

2. reklam- och annonseringstjänster,

3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion, juristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, över- sättningstjänster och liknande tjänster,

4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program för automatisk databehandling,

5. tillhandahållande av information,

6. bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av för- varingsutrymmen,

7. uthyrning av arbetskraft,

46 Senaste lydelse 2001:971.

s. 53 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

8. uthyrning av andra varor som är lös egendom än trans- portmedel eller transporthjälpmedel,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verk- samhet,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss akti- vitet,

10. telekommunikationstjänster, varmed förstås dels tjänster som avser överföring, sändning eller mottagning av signaler, skrift, bilder och ljud eller information i övrigt med hjälp av tråd, radio eller optiska eller andra elektromagnetiska medel, dels tjänster som avser överlåtelse eller upplåtelse av rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning, och

11. sådan förmedling som görs för någon annans räkning i hans namn, om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna paragraf.

Tjänster som anges i andra stycket skall anses omsatta utom- lands, om de

1. tillhandahålls en förvärvare

i ett annat EG-land eller i ett

land utanför EG och för-

värvaren är en näringsidkare som

värvaren är en

beskattningsbar

i det landet har antingen sätet

person som i det landet har

för sin ekonomiska verksamhet

antingen sätet för sin ekono-

eller

ett

fast

etableringsställe

miska aktivitet eller ett fast

och

tjänsten

tillhandahålls dit

etableringsställe

och tjänsten

eller,

näringsidkaren saknar

tillhandahålls dit eller, om den

sådant säte eller etableringsställe

beskattningsbara personen saknar

i det landet, han är bosatt eller

sådant säte eller etableringsställe

stadigvarande vistas där,

i det landet, han är bosatt eller

stadigvarande vistas där,

2. tillhandahålls en förvärvare

i ett land utanför EG som inte

är en näringsidkare i det landet ,

är en beskattningsbar person ,

eller

3. tillhandahålls från ett annat

EG-land och förvärvaren inte är

en näringsidkare här i landet.

en beskattningsbar person som i

Sverige antingen har sätet för sin

ekonomiska aktivitet eller ett fast

s. 54 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

etableringsställe och tjänsten till- handahålls dit eller, om den beskattningsbara personen saknar sådant säte eller etableringsställe i Sverige, han är bosatt eller stadig- varande vistas här.

9 § 47

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,

2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare för- värvar varan för sin verksamhet i utlandet och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

3. en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och inte är etablerad inom landet förvärvar varan och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsmedelstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punktskattepliktiga varor,

5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för konsumtion ombord,

6. det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (2001:558) om vägtrafikregister,

8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är skattskyldig för om-

8. varan levereras för en sådan beskattningsbar persons räkning som dels inte är etablerad inom

47 Senaste lydelse 2002:263.

s. 55 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

sättningen och leveransen

görs

landet, dels inte är betalnings-

inom ramen för ett garanti-

skyldig för omsättningen

och

åtagande som företagaren

gjort,

leveransen görs inom ramen för

eller

ett garantiåtagande som

den

beskattningsbara personen

gjort,

eller

9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att

a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och

b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller för proviantering i 7 9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

11 § 48

En omsättning av tjänster enligt någon av 4 8 §§ anses som omsättning utomlands då det är fråga om:

1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg

48 Senaste lydelse 2000:143.

s. 56 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

eller luftfartyg,

2 a. lastning, lossning eller

andra tjänster i godsterminal-,

andra tjänster vid en gods-

hamn- eller flygplatsverksamhet,

terminal, hamn eller flygplats ,

om tjänsterna avser varor från

eller till ett land utanför EG,

2 b. transport eller annan tjänst inom landet som avser varor som en speditör eller fraktförare tillhandahåller en utländsk upp- dragsgivare i ett land utanför EG i samband med import eller export av varan,

3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna förts in i landet endast för tjänsten i fråga för att därefter föras ut ur

landet till en plats utanför EG,

4. reparation av varor åt en

utländsk företagare, som inte är

beskattningsbar person som

inte

skattskyldig för omsättningen,

är etablerad inom landet och som

och reparationen görs inom

inte är betalningsskyldig

för

ramen för garantiåtaganden som

omsättningen, och reparationen

denne gjort, och

görs inom ramen för garanti-

åtaganden som denne gjort, och

5. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EG antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 9 §.

7 kap.

1 § 49

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskatt- ningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1. rumsuthyrning i hotell-

rörelse eller liknande verksamhet

rörelse eller

liknande samt

samt upplåtelse av camping-

upplåtelse av

campingplatser

platser och motsvarande i cam-

och motsvarande,

pingverksamhet ,

2. transport i skidliftar,

3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

4. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter

49 Senaste lydelse 2001:1169.

s. 57 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

som avses i 9 a kap. 5–7 §§,

5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för

a) vatten från vattenverk,

b) spritdrycker, vin och starköl, och

c) tobaksvaror.

Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1. omsättning, gemenskaps-

omsättning,

gemenskaps-

internt förvärv och import av

följande varor, om inte annat

följer av 3 kap. 13 och 14 §§ ,

följer

av 3 kap.

11 b §, under

under förutsättning att varorna

förutsättning

att

varorna

inte

inte helt eller huvudsakligen är

helt

eller

huvudsakligen

är

ägnade åt reklam:

böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

tidningar och tidskrifter,

bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

musiknoter, samt

kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2. omsättning, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för verk- samhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för verk- samhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att pro- grammen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägna- de åt reklam,

3. omsättning av radiotid- ningar samt omsättning, gemen- skapsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av

2. omsättning, gemenskaps- internt förvärv och import av program och kataloger för akti- viteter som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning, annat gemenskapsinternt förvärv och annan import av program och kataloger än för egna aktiviteter i sådan biblioteks-, arkiv- eller museiverksamhet som avses i 3 kap. 11 § 2–4, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

3. omsättning av radiotid- ningar samt omsättning, gemen- skapsinternt förvärv och import av kassettidningar och av kas- setter eller något annat tekniskt

s. 58 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

kassetter eller något annat tek- niskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

medium som återger en upp- läsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5. tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6. tjänster som avses i 3 kap.

11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa om- fattning understöds av det all- männa,

6. tjänster som avses i 3 kap.

11 § 2 och 4 om biblioteksverk- samheten eller museiverksam- heten inte bedrivs av det all- männa, en allmännyttig ideell förening eller ett registrerat tros- samfund och inte heller i annat fall fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

7. tillträde till och förevisning av djurparker,

8. upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

10. omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och

11. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse.

s. 59 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

2 § 50

Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskatt- ningsunderlaget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunderlaget utgörs av detta värde minskat med

1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent,

2. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent, och

3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent.

Vid omsättning som medför

skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §

betalningsskyldighet enligt 1 kap.

första stycket 2–4 b utgörs dock

2 § första stycket 2–4 b utgörs

beskattningsunderlaget av det i

dock beskattningsunderlaget av

3 § angivna värdet utan sådan

det i 3 § angivna värdet utan

minskning som anges i första

sådan minskning som anges i

stycket.

första stycket.

I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i vissa fall av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter.

I 9 b kap. finns särskilda

bestämmelser om beräkning av

beskattningsunderlaget vid om-

sättning i viss resebyråverk-

sättning av vissa resetjänster.

samhet.

3 a § 51

Med ersättning enligt 2 a och 3 §§ förstås det pris som följer av

avtalet om varan eller tjänsten.

Med inköpsvärde och till-

verkningskostnad enligt 2 a och

3 §§ förstås det pris som den

skattskyldige betalat för att köpa

beskattningsbara personen betalat

in varorna respektive den skatt-

för att köpa in varorna res-

skyldiges kostnad för att tillverka

pektive

den beskattningsbara

varorna.

personens

kostnad för att

tillverka varorna.

I priset inbegrips värdet av bytesvara, kompensation för skatter och avgifter och andra tillägg till priset utom ränta.

50 Senaste lydelse 2001:1169.

51 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 60 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

Med kostnad enligt 3 § för att utföra en tjänst förstås den del av de fasta och löpande kostnaderna i rörelsen som belöper på tjänsten.

4 § 52

Vid uttag i form av använ-

dande av personbil för privat

bruk enligt 2 kap. 5 § 3 utgörs

det i 2 § första stycket första

meningen avsedda värdet av det

värde

som

enligt

9 kap.

2 §

värde

som

enligt

9 kap.

2 §

skattebetalningslagen (1997:483)

har bestämts i fråga om

tillhandahållandet

bilför-

tillhandahållandet

bilför-

måner åt anställda. När det

gäller

den

skattskyldiges

eget

gäller

den

beskattningsbara

nyttjande

får

skattemyndig-

personens

eget

nyttjande

får

heten på ansökan bestämma det

skattemyndigheten

på

ansökan

2 §

första

stycket

första

bestämma

det

2 §

första

meningen avsedda värdet enligt

stycket första meningen avsedda

de grunder som anges i 9 kap.

värdet enligt de grunder som

2 §

skattebetalningslagen. Det-

anges

samma gäller i fråga om delägare

9 kap. 2 § skattebetalningslagen.

i handelsbolag.

Detsamma gäller i fråga om

delägare i handelsbolag.

5 § 53

Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i 2 kap. 7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av

1. de nedlagda kostnaderna,

2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i sådant varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar som används för tjänsterna, samt

3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.

Vid uttag av tjänster som av- ses i 2 kap. 8 § utgörs be- skattningsunderlaget, om den

3. värdet av arbete som den beskattningsbara personen personligen utfört.

Vid uttag av tjänster som av- ses i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunderlaget, om den

52 Senaste lydelse 1997:502.

53 Senaste lydelse 1999:450.

s. 61 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

skattskyldige begär det, i stället

beskattningsbara

personen begär

av lönekostnaderna, inräknat

det, i stället av lönekostnaderna,

skatter och avgifter som grun-

inräknat skatter

och avgifter

das på dessa kostnader.

som grundas på dessa kostnader.

Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande för- säljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller Sverige och Åland av andra varor än sådana som avses i 5 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg utgörs beskattningsunderlaget av inköpsvärdet.

Om den skattskyldige i efter- hand lämnar sådana bonus, rabatter eller andra nedsätt- ningar av priset som inte är beroende av att betalning görs inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med be- loppet av den lämnade prisned- sättningen.

Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl., får säljaren minska beskattningsunderlaget med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9 13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes för- värv av varan.

Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får han

6 §

Om den beskattningsbara per- sonen i efterhand lämnar sådana bonus, rabatter eller andra ned- sättningar av priset som inte är beroende av att betalning görs inom en viss tid, får han minska beskattningsunderlaget med be- loppet av den lämnade prisned- sättningen.

Om en vara återtas med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl., får säljaren minska beskattningsunderlaget med vad han vid avräkning med köparen tillgodoräknar köparen för den återtagna varans värde. Denna rätt gäller dock endast om han kan visa att köparen helt saknat rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 11 13 §§ av den ingående skatt som hänför sig till dennes för- värv av varan.

Om en förlust uppkommer på den beskattningsbara personens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kund-

s. 62 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

minska beskattningsunderlaget med beloppet av förlusten.

I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av be- skattningsunderlaget skall redo- visas av den skattskyldige .

förlust), får han minska be- skattningsunderlaget med be- loppet av förlusten.

I 13 kap. finns bestämmelser om hur minskningen av be- skattningsunderlaget skall redo- visas av den beskattningsbara personen.

7 §

När en omsättning

endast

När

en omsättning

endast

delvis medför skattskyldighet och

delvis beskattas och beskatt-

beskattningsunderlaget

för den

ningsunderlaget för den del av

del av omsättningen som medför

omsättningen som skall beskattas

skattskyldighet inte kan fast-

inte kan fastställas, skall be-

ställas, skall beskattningsunder-

skattningsunderlaget bestämmas

laget bestämmas genom upp-

genom

uppdelning efter

skälig

delning efter skälig grund.

grund.

Första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om uppdelning av beskattningsunderlaget när skatt enligt denna lag tas ut med olika procentsatser.

8 § 54

Beskattningsunderlaget vid import utgörs av varans värde för tulländamål, bestämt enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, med tillägg av tull och andra statliga skatter eller avgifter, utom skatt enligt denna lag, som tas ut av Tullverket med anledning av införseln. Sådant tillägg skall inte göras i fall då tullen,

skatterna eller avgifterna ingår i varans värde.

I beskattningsunderlaget skall

även ingå frakt- och försäk-

även ingå frakt- och försäkrings-

ringskostnader och andra sådana

kostnader och andra sådana om-

omkostnader

som

uppkommer

kostnader

som uppkommer

fram till första bestämmelse-

orten här i landet. Är det vid

tidpunkten för skattskyldighetens

tidpunkten för den beskattnings-

inträde känt

att

varan skall

grundande

händelsen känt att

54 Senaste lydelse 1995:1286.

s. 63 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EG-land, skall också om- kostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

varan skall transporteras till någon annan bestämmelseort här i landet eller till någon bestämmelseort i ett annat EG- land, skall också omkostnaderna fram till den orten ingå i beskattningsunderlaget.

9 § 55

Vid återimport av gemenskapsvaror som bearbetats i ett land utanför EG på något annat sätt än genom reparation, utgörs beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget enligt 8 § minskat med beskattningsunderlaget för skatten vid förvärvet eller den tidigare importen, om

1. skatt enligt denna lag har

tagits ut i Sverige vid den

tagits ut i Sverige vid förvärvet

skattskyldiges förvärv eller tidi-

eller den tidigare importen av

gare import av varan, och

varan, och

2. de bearbetade varorna återimporteras inom den tid som Tullverket fastställt och varorna förtullas för den som får tillämpa tullförfarandet passiv förädling.

8 kap.

1 § 56

Avdrag för ingående skatt får göras enligt bestämmelserna i detta

kapitel.

I 9 kap. finns särskilda be-

stämmelser om avdrag och

stämmelser

avdrag

och

jämkning av avdrag för ingående

skatt som hänför sig till förvärv

i verksamheter som avser vissa

för vissa fastighetsupplåtelser.

fastighetsupplåtelser.

I 10 kap. 11–14 §§ finns sär-

skilda bestämmelser om rätt till

återbetalning

ingående

skatt

vid viss omsättning som är

undantagen

från

skatteplikt

och

vid export.

55 Senaste lydelse 1999:422.

56 Senaste lydelse 2000:500.

s. 64 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Sådana beskattningsbara perso-

ner som inte är etablerade inom

landet

och

som

avses

10 kap.

1 a § har rätt till återbetalning av

ingående skatt i enlighet med vad

som sägs i 10 kap. 1–4§§.

1 a §

Rätten till avdrag för ingående

skatt inträder vid redovisnings-

tidpunkten för motsvarande ut-

gående skatt.

I 13 kap. anges den tidpunkt

då rätt till avdrag för ingående

skatt

inträder

(redovisningstid-

punkten för ingående skatt).

2 § 57

Ingående

skatt utgörs

Ingående

skatt

utgörs

beloppet av den skatt enligt

denna lag som hänför sig till

ersättning för förvärv av varor

eller tjänster, om omsättningen

medfört

skattskyldighet

för

den

medför

betalningsskyldighet

för

från

vilken

varorna

eller

den från vilken varorna eller

tjänsterna förvärvats.

Vid

förvärv

som

medför

Vid

förvärv

som

medför

skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §

betalningsskyldighet enligt 1 kap.

första stycket 2–5 eller om skatt-

2 § första stycket 2–5 eller om

skyldighet föreligger för för-

betalningsskyldighet

föreligger

värvaren enligt 9 c kap. 5 § ut-

för förvärvaren enligt 9 c kap.

görs ingående skatt av beloppet

5 §

utgörs

ingående

skatt

av den utgående skatt som den

beloppet av den utgående skatt

skattskyldige

skall

redovisa

till

som den betalningsskyldige skall

staten.

redovisa till staten.

Sådant belopp

som

betalas

enligt 1 kap. 2 § första stycket 7

utgör inte ingående skatt.

57 Senaste lydelse 2000:500.

s. 65 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

I det fall en förvärvare enligt 8 a kap. 11–14 §§ övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter när det gäller jämkning utgörs förvärvarens ingående skatt för de övertagna investe- ringsvarorna av överlåtarens ingående skatt för varorna.

Ingående skatt utgörs också av skatt enligt denna lag som hänför sig till

1. förvärv enligt 4 § första stycket 4 eller 9 kap. 8 § andra stycket 2,

2. import till landet, eller

3. skattepliktiga uttag som avses i 4 § första stycket 6.

3 § 58

Den som bedriver en verk-

En beskattningsbar person får

samhet som medför skattskyldig-

göra avdrag för den ingående

het får göra avdrag för den in-

skatt som hänför sig till förvärv

gående skatt som hänför sig till

eller import, i den utsträckning

förvärv eller import i verksam-

det som förvärvas eller importeras

heten .

används

för hans skattepliktiga

transaktioner.

Den skattskyldiges avdragsrätt

Den

beskattningsbara

perso-

omfattar

även

ingående

skatt

nens avdragsrätt omfattar

även

som hänför sig till förvärv eller

ingående skatt som hänför sig

import för avhjälpande av ska-

till förvärv eller import för

dor som uppstått i verksamheten

avhjälpande av skador som upp-

även då den som vållat skadan

stått i samband med de skatte-

eller en

försäkringsgivare

står

pliktiga

transaktionerna även då

för kostnaden för förvärvet eller

den som vållat skadan eller en

importen.

försäkringsgivare står för kost-

naden för förvärvet eller im-

porten.

4 § 59

Den

som

bedriver

En beskattningsbar person får

verksamhet

som

medför

också göra avdrag

skattskyldighet

får

också

göra

avdrag

1. om den skattskyldige från

1. om han från någon annan

någon annan

skattskyldig

eller

beskattningsbar person har över-

58 Senaste lydelse 1994:1798.

59 Senaste lydelsen 2000:500.

s. 66 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

någon som har rätt till åter-

tagit rörelsen eller en del av den:

betalning enligt 10 kap. 9 13 §§

för den ingående skatt som hän-

har övertagit verksamheten eller

för sig till den tidigare ägarens

en del av den: för den ingående

förvärv för rörelsen, om den

skatt som hänför sig till den

tidigare ägaren inte har gjort av-

tidigare

ägarens

förvärv

för

drag för eller fått återbetalning

verksamheten,

den

tidigare

av den ingående skatten men

ägaren inte har gjort avdrag för

skulle ha varit berättigad till

eller fått återbetalning av den

sådant avdrag eller sådan åter-

ingående skatten men skulle ha

betalning om han hade fortsatt

varit berättigad till sådant avdrag

att driva rörelsen,

eller sådan återbetalning om han

hade fortsatt att driva verk-

samheten,

den

beskattningsbara

2. om den skattskyldige är

delägare i en samfällighet för

personen är delägare i en del-

vattenreglering, väghållning eller

ägarförvaltad

samfällighet

för

liknande ändamål och den fas-

vattenreglering, väghållning eller

tighet som ingår i samfälligheten

liknande ändamål och den fas-

används i den verksamhet som

tighet som ingår i samfälligheten

medför

skattskyldighet:

för

den

används

för hans

skattepliktiga

ingående skatt som hänför sig

transaktioner : för den ingående

till samfällighetens

förvärv,

skatt som hänför sig till sam-

dock endast till den del som

fällighetens förvärv, dock endast

svarar mot hans andel i sam-

till den del som svarar mot hans

fälligheten ,

andel i samfälligheten ,

3. om den skattskyldige vid

den

beskattningsbara

leverans av en vara till honom

personen vid leverans av en vara

har betalat skatt vid importen av

till honom har betalat skatt vid

varan utan att han varit skatt-

importen av varan utan att han

skyldig för importen eller han

varit betalningsskyldig för im-

har betalat ersättning för denna

porten eller han har betalat er-

skatt till den som haft sådan

sättning för denna skatt till den

skattskyldighet:

för

den

skatt

som haft sådan betalningsskyl-

som Tullverket tagit ut, dock

dighet: för den skatt som

endast

under

förutsättning att

Tullverket tagit ut, dock endast

leverantören inte är skattskyldig

under

förutsättning

att

enligt denna lag för annat än

leverantören inte är en beskatt-

importen och

den

skattskyldige

ningsbar

person

och

den

skulle ha haft avdragsrätt om

beskattningsbara personen skulle

han själv hade varit skattskyldig

ha haft avdragsrätt om han själv

s. 67 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

för importen,

hade

varit betalningsskyldig för

importen,

4. om den skattskyldige köper

den

beskattningsbara

en fastighet och fastigheten i

personen köper en fastighet och

säljarens

byggnadsrörelse

har

fastigheten i säljarens byggnads-

tillförts tjänster, vilkas tillföran-

rörelse har

tillförts

tjänster,

utgör

skattepliktiga

uttag

vilkas tillförande utgör skatte-

enligt 2 kap. 7 §, utan att fas-

pliktiga uttag enligt 2 kap. 7 §,

tigheten därefter har tagits i

utan att fastigheten därefter har

bruk av säljaren: för den ut-

tagits i bruk av säljaren: för den

gående skatt som säljaren har

utgående skatt som säljaren har

redovisat eller skall redovisa för

uttagen,

5. om den skattskyldige är ett

den

beskattningsbara

företag som ingår i en koncern

personen är ett företag som ingår

och tillhandahålls en tjänst av

i en koncern och tillhandahålls

ett företag som ingår i samma

en tjänst av ett företag som

koncern utan att det senare

ingår i samma koncern utan att

företaget

är

skattskyldigt

eller

det

senare

företaget

har

har rätt till återbetalning enligt

avdragsrätt eller har rätt till

10 kap.

9–13 §§: för

den in-

återbetalning enligt 10 kap. 11–

gående skatt som hänför sig till

13 §§: för den

ingående

skatt

det sistnämnda företagets för-

som hänför sig till det

värv eller import för tillhanda-

sistnämnda

företagets

förvärv

hållande

tjänsten,

dock

eller import för tillhanda-

endast

det

skattskyldiga

hållande

tjänsten,

dock

företaget

hade

haft

avdragsrätt

endast om det förstnämnda före-

vid ett sådant förvärv eller en

taget hade haft avdragsrätt vid

sådan import, eller

ett sådant förvärv eller en sådan

6. om den skattskyldige är en

import, eller

den

beskattningsbara

fastighetsägare som i sin bygg-

personen

är

fastighetsägare

nadsrörelse tillfört

fastighet

som i sin byggnadsrörelse till-

tjänster som utgör skattepliktiga

fört en fastighet tjänster som

uttag enligt

kap.

7 §

och

utgör skattepliktiga uttag enligt

fastigheten därefter tas i bruk av

2 kap.

7 §

och fastigheten

fastighetsägaren i en verksamhet

därefter tas i bruk av fastig-

som

medför

skattskyldighet

eller

hetsägaren för transaktioner som

rätt till återbetalning av in-

medför avdragsrätt eller rätt till

gående skatt enligt 10 kap. 9 , 11

återbetalning

ingående

skatt

eller

12 §:

för

den

utgående

enligt 10 kap. 11 eller 12 §: för

s. 68 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

skatt som fastighetsägaren har den utgående skatt som fastig- redovisat eller skall redovisa för hetsägaren har redovisat eller uttagen. skall redovisa för uttagen.

Vid tillämpningen av första stycket 5 skall endast moderföretag och helägda dotterbolag anses ingå i samma koncern. Moder- företaget kan vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Som helägt dotterbolag räknas svenskt aktiebolag i vilket moder- företaget äger mer än nio tiondelar av aktierna. Då ett eller flera helägda dotterbolag i sin tur äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett annat svenskt bolag, räknas även det bolaget som helägt dotterbolag.

6 § 60

Den ingående skatten uppgår

till samma belopp som den

utgående skatten hos den som

är skattskyldig för omsättningen

är betalningsskyldig för omsätt-

eller importen. Om

företaget

ningen eller

importen.

har sin redovisning i euro skall

företaget har sin redovisning i

beaktas vad som

föreskrivs i

euro skall beaktas vad som

15 § lagen (2000:46) om omräk-

föreskrivs i 15 § lagen (2000:46)

ningsförfarande

vid

beskatt-

om omräkningsförfarande

vid

ningen för företag som har sin

beskattningen

för företag

som

redovisning i euro, m.m.

har sin redovisning i euro, m.m.

I 13 kap. 26 § finns bestäm-

I 13 kap. 16 § finns bestäm-

melser om återförande av sådan

ingående skatt som hänför sig

till ett förvärv för vilket en

till ett förvärv för vilket priset

skattskyldig har fått prisnedsätt-

har satts ned efter det att avdrag

ning efter det att han gjort

gjorts för skatten .

avdrag för skatten .

9 § 61

Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till 1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,

2. utgifter för representation

och liknande ändamål för vilka

och

liknande ändamål för vilka

den skattskyldige inte har rätt att

den

beskattningsbara personen

60 Senaste lydelse 2000:1291.

61 Senaste lydelse 1999:1283.

s. 69 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

göra avdrag vid inkomsttaxe- ringen enligt 16 kap. 2 § in- komstskattelagen (1999:1229),

inte

har rätt att göra

avdrag

vid

inkomsttaxeringen

enligt

16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3. förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap. 9 § tredje stycket, eller

4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket.

I 9 a kap. 13 § och 9 b kap. 3 §

I 9 a kap. 13 § , 9 b kap. 3 §

finns ytterligare

begränsningar

och 9 d kap. 5 § finns ytterligare

av rätten till avdrag för ingående

begränsningar av rätten till av-

skatt.

drag för ingående skatt.

11 §

Ett finansieringsföretag

som

Ett finansieringsföretag

som

har övertagit en säljares rätt

enligt ett köpeavtal får göra

avdrag för den ingående skatt

som hänför sig till värdet av en

vara som med stöd av köpe-

avtalet återtas av finansierings-

företaget. Detta

gäller

dock

företaget.

Detta

gäller

dock

endast om företaget kan visa att

köparen helt saknat rätt till

avdrag för ingående skatt och

inte heller haft rätt till åter-

betalning enligt 10 kap. 9–13 §§

betalning

enligt

kap.

av någon del av sådan skatt.

11 13 §§ av någon del av sådan

skatt.

13 § 62

I de fall den ingående skatten

endast delvis avser förvärv eller

import som medför avdragsrätt

eller avser förvärv eller import

som görs gemensamt för flera

verksamheter, av

vilka någon

transaktioner varav

någon

inte

inte medför skattskyldighet , eller

skall beskattas får avdrag göras

görs för en verksamhet som endast

endast för skatten på den del av

62 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 70 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

delvis

medför skattskyldighet får

ersättningen

eller

inköpsvärdet

avdrag göras endast för skatten

som hänför sig till den del av

på den del av ersättningen eller

förvärvet

eller importen

som

inköpsvärdet som hänför sig till

medför

avdragsrätt respektive

den del av förvärvet eller im-

hänför

sig

till

skattepliktiga

porten som medför avdragsrätt

transaktioner . Om denna del

respektive hänför sig till verk-

inte kan fastställas, får avdrags-

samhet som medför skattskyldig-

beloppet

stället

bestämmas

het . Om denna del inte kan

genom

uppdelning

efter

skälig

fastställas, får avdragsbeloppet i

grund.

stället bestämmas genom upp-

delning efter skälig grund.

Första stycket gäller inte om annat följer av 14 eller 16 §.

13 a § 63

I de fall den ingående skatten

avser förvärv eller import som

görs i verksamhet som består av

görs för anordnande av kon-

anordnande av konserter, cir-

serter, cirkus-, biograf-, teater-,

kus-, biograf-, teater-, opera-

opera- eller balettföreställningar

eller

balettföreställningar

eller

eller andra jämförliga före-

andra

jämförliga

föreställningar

ställningar får avdrag inte göras

får avdrag inte göras till den del

till den del intäkterna utgörs av

intäkten

i verksamheten

utgörs

sådant bidrag eller stöd från det

av sådant bidrag eller stöd från

allmänna, som inte kan anses

det allmänna, som inte kan anses

utgöra

ersättning

för

omsatt

utgöra

ersättning för

omsatt

vara eller tjänst.

Första stycket gäller inte om annat följer av 14 §.

14 § 64

den

ingående

skatten

den

ingående

skatten

avser förvärv eller import för

verksamhet

som

endast

delvis

såväl skattepliktiga

som

andra

medför

skattskyldighet, får

hela

transaktioner , får hela den

den ingående skatten för ett

ingående skatten för ett visst

visst förvärv eller en viss import

förvärv eller en viss import ändå

ändå dras av

dras av

63 Senaste lydelse 1996:1327.

64 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 71 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

1. om förvärvet eller importen

till mer än 95 procent görs för

den del av verksamheten som

skattepliktiga transaktioner , eller

medför skattskyldighet , eller

2. om skatten för förvärvet

eller importen

inte

överstiger

eller

importen

inte

överstiger

1 000

kronor

och

mer

än

1 000

kronor

och

mer än

95 procent av omsättningen i

95 procent av den beskatt-

verksamheten

medför

skattskyl-

ningsbara personens

omsättning

dighet.

utgörs av skattepliktiga trans-

aktioner.

den

ingående

skatten

Om den

ingående skatten

avser förvärv eller import för en

avser förvärv eller import för

verksamhet

som

medför både

både

transaktioner som medför

skattskyldighet

och

återbetal-

avdragsrätt och transaktioner som

ningsrätt enligt 10 kap. 9–13 §§

medför återbetalningsrätt enligt

eller för både en verksamhet som

10 kap. 11-13 §§ , behöver någon

medför

skattskyldighet

och

uppdelning

den

ingående

annan

verksamhet som

medför

skatten enligt 13 § inte göras.

sådan återbetalningsrätt , behöver

någon

uppdelning

den

ingående skatten enligt 13 § inte

göras.

15 § 65

När personbilar eller motorcyklar förvärvas eller förhyrs för andra ändamål än återförsäljning, uthyrning, persontransporter i yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490), transporter av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt får avdrag inte göras för ingående skatt som hänför sig till

1. förvärv av fordonet, eller

2. förhyrning av fordonet om

det i endast ringa omfattning

används i den verksamhet som

används för skattepliktiga trans-

medför skattskyldighet .

aktioner.

16 § 66

65 Senaste lydelse 1998:500.

s. 72 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

En skattskyldig som använder en personbil eller motorcykel i en verksamhet som medför skattskyldighet får dra av

1. ingående skatt som hänför sig till driftskostnader för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten , och

2. hälften av den ingående skatt som hänför sig till för- hyrning av fordonet för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används i verksamheten.

Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventa- rierna i verksamheten eller har förhyrts för användning i denna. Första stycket 2 gäller inte om fordonet har förhyrts för per- sontransporter i yrkesmässig trafik, uthyrning, transport av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt eller om den ingående skatten om- fattas av avdragsförbudet i 15 § 2.

En beskattningsbar person som använder en personbil eller motorcykel får dra av

1. ingående skatt som hänför sig till driftskostnader för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används för de skattepliktiga trans- aktionerna , och

2. hälften av den ingående skatt som hänför sig till för- hyrning av fordonet för sådan användning, utan någon be- gränsning på grund av att fordonet endast delvis används för de skattepliktiga trans- aktionerna.

Första stycket 1 gäller endast om fordonet tillhör inventa- rierna i rörelsen eller har för- hyrts för användning i denna. Första stycket 2 gäller inte om fordonet har förhyrts för per- sontransporter i yrkesmässig trafik, uthyrning, transport av avlidna eller körkortsutbildning som omfattas av skatteplikt eller om den ingående skatten omfattas av avdragsförbudet i 15 § 2.

66 Senaste lydelse 1996:1327.

s. 73 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

17 § 67

Vid förvärv från någon som är

skattskyldig skall avdragsrätten

en beskattningsbar person skall

styrkas genom faktura eller jäm-

avdragsrätten styrkas genom

förlig handling som avses i 11

faktura eller jämförlig handling

kap.

som avses i 11 kap.

8 a kap.

1 § 68

Avdrag för ingående skatt hänförlig till förvärv eller import av investeringsvaror skall jämkas enligt bestämmelserna i detta kapitel om användningen av varan ändras efter förvärvet eller om varan

överlåts.

Med

avdrag

för ingående

Med

avdrag

för

ingående

skatt jämställs

återbetalning av

skatt jämställs

återbetalning av

skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ .

skatt enligt 10 kap. 11–13 §§.

Med ändrad användning av en

vara enligt första stycket avses

även det fall då den som

förvärvat

eller importerat varan

blir befriad från skatt enligt

bestämmelserna i 9 d kap.

2 § 69

Med investeringsvaror avses:

1. maskiner,

inventarier och

1. maskiner,

inventarier och

liknande

anläggningstillgångar

liknande

anläggningstillgångar ,

vars värde minskar, om den in-

däribland sådana tillgångar som

gående skatten på anskaffnings-

avses i 3 kap. 3 § första stycket 2,

kostnaden för tillgången uppgår

vars värde minskar, om den

till minst 50 000 kronor,

ingående skatten på anskaff-

ningskostnaden

för

tillgången

uppgår till minst 50 000 kronor,

2. fastigheter som varit föremål för ny-, till- eller ombyggnad, om den ingående skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor,

3. fastigheter som tillförts varor och tjänster genom skatte-

pliktiga uttag enligt 2 kap. 7 §, om avdrag för ingående skatt

67 Senaste lydelse 1994:1798.

68 Senaste lydelse 2000:500.

69 Senaste lydelse 2000:500.

s. 74 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

medgetts enligt 8 kap. 4 § 4 eller 6 med minst 100 000 kronor, och 4. bostadsrätt eller hyresrätt till en lokal, om bostadsrättshavaren

eller hyresgästen utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av lokalen och om skatten på kostnaden för denna åtgärd uppgår till minst 100 000 kronor.

Har under ett beskattningsår både en åtgärd som avses i första stycket 2 företagits och ett avdrag enligt första stycket 3 gjorts eller mer än en åtgärd företagits eller ett avdrag gjorts skall vid tillämpning av beloppsgränsen åtgärderna och avdragen läggas samman. Åtgärder som avses i första stycket 4 skall på motsvarande sätt läggas samman med andra åtgärder som avses i samma punkt.

Verksamhetstillbehör skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel anses som tillgångar som avses i första stycket 1.

11 § 70

Vid överlåtelse av investe-

ringsvaror,

utom

sådana

som

ringsvaror,

utom

sådana

som

omfattas av frivillig skattskyldig-

omfattas av frivillig beskattning ,

het , i samband med att verk-

i samband med att en rörelse

samhet överlåts eller vid fusion

överlåts eller vid fusion eller

eller liknande

förfarande,

skall

liknande förfarande, skall för-

förvärvaren överta

överlåtarens

värvaren

överta

överlåtarens

rättighet

och

skyldighet

att

rättighet

och

skyldighet

att

jämka avdrag för ingående skatt.

Detta gäller dock endast under

förutsättning att förvärvaren är

förutsättning att förvärvaren har

skattskyldig enligt denna lag eller

avdragsrätt enligt denna lag eller

har rätt till återbetalning enligt 10

kap. 9, 11 eller 12 §.

kap. 11 eller 12 §.

När en näringsidkare inträder

När en

person

som avses i

i en mervärdesskattegrupp

som

1 a kap. 10 § inträder i en mer-

avses i 6 a kap., övertar gruppen

värdesskattegrupp i enlighet med

dennes rättighet och skyldighet

bestämmelserna

1 a kap. 10–

att jämka. När en näringsidkare

15 §§, övertar

gruppen dennes

utträder ur en sådan grupp

rättighet

och

skyldighet

att

övertar näringsidkaren gruppens

jämka. När en person utträder ur

rättighet

och

skyldighet

att

en sådan

grupp

övertar

han

70 Senaste lydelse 2000:500.

s. 75 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

jämka ingående skatt hänförlig till näringsidkarens investerings- varor.

gruppens rättighet och skyldig- het att jämka ingående skatt hänförlig till hans investerings- varor.

12 § 71

Vid överlåtelse av fastighet i

annat fall än som avses i 11 §

skall förvärvaren överta över-

låtarens rättighet och skyldighet

att jämka avdrag för ingående

skatt, under förutsättning att

skatt,

under

förutsättning att

förvärvaren är skattskyldig enligt

förvärvaren har avdragsrätt eller

denna lag eller har rätt till

rätt till återbetalning

enligt

återbetalning enligt 10 kap. 9 , 11

10 kap. 11 eller 12 §. Vad nu

eller 12 §. Vad nu sagts gäller

sagts gäller dock inte om över-

dock inte om överlåtaren och

åtaren

och

förvärvaren

har

förvärvaren har träffat avtal om

träffat avtal om att överlåtaren

att överlåtaren skall jämka.

skall jämka.

Om förvärvaren övertar rättighet och skyldighet att jämka skall överlåtaren inte till följd av överlåtelsen jämka avdrag för ingående skatt. Vad nu sagts gäller dock inte jämkning på grund av ändringar som inträffat under överlåtarens innehavstid.

Överlåtaren skall fullgöra skyldighet att jämka som uppstått på grund av att förvärvaren ändrat användningen av fastigheten eller överlåtit den

1. om överlåtaren dragit av ingående skatt och inte tagit upp den

i sådan handling som avses i 11 kap. 9 §, eller

2. om överlåtaren inte lämnat uppgift om handling som avses i 11 kap. 10 §.

13 § 72

Om en fastighetsägare för-

sätts i konkurs kan konkursboet

överta

konkursgäldenärens

överta

konkursgäldenärens

rättighet

och skyldighet att

rättighet

och

skyldighet

att

jämka avdrag för ingående skatt

under förutsättning att kon-

kursboet

är skattskyldigt enligt

kursboet

svarar

för den

eko-

71 Senaste lydelse 2000:500.

72 Senaste lydelse 2000:500.

s. 76 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

6 kap. 3 §. Övertagandet skall

nomiska

aktiviteten

enligt

ske innan konkursboet överlåter

1 a kap. 7 §. Övertagandet skall

fastigheten, men gäller från det

ske innan konkursboet överlåter

att konkursboet blivit skatt-

fastigheten, men gäller från det

skyldigt för verksamheten i fastig-

att konkursboet svarar för den

heten.

ekonomiska

aktiviteten

avseende

fastigheten.

Konkursgäldenären skall dock alltid jämka avdrag för ingående skatt på grund av ändringar som inträffat under tiden fram till dess att han försatts i konkurs.

Om en fastighet överlåts av konkursboet skall bestämmelserna i

12 § gälla för konkursboet och förvärvaren.

9 kap.

Frivillig

skattskyldighet

för

Frivillig beskattning

för

vissa

vissa fastighetsupplåtelser

fastighetsupplåtelser

Förutsättningar

för

frivillig

Förutsättningar

för

frivillig

skattskyldighet

beskattning

1 § 73

Skyldigheten att betala skatt

Mervärdesskatt

betalas

enligt

enligt 1 kap. 1 § första stycket 1

1 kap. 1 § första stycket 1 jäm-

för sådan skattepliktig fastig-

förd med 1 a § för sådan skatte-

hetsuthyrning

eller

bostads-

pliktig

fastighetsuthyrning

eller

rättsupplåtelse

som

anges

bostadsrättsupplåtelse

som

an-

3 kap. 3 § andra stycket och

ges i 3 kap. 3 § andra stycket

tredje stycket 1 och 2 gäller

och tredje stycket 1 och 2,

endast

skattemyndigheten

endast

skattemyndigheten

har beslutat om detta efter

ansökan ( frivillig skattskyldig-

ansökan ( frivillig beskattning) .

het ). En sådan ansökan får göras

En sådan ansökan får göras av

av en fastighetsägare, en hyres-

en fastighetsägare, en hyresgäst,

gäst, en bostadsrättshavare,

ett

en bostadsrättshavare, ett kon-

konkursbo eller av en sådan

kursbo eller av en sådan grupp-

grupphuvudman

som

avses i

huvudman som avses i 1 a kap.

6 a kap 4 §.

13 §.

den

fastighet,

hyresrätt

den

fastighet,

hyresrätt

eller bostadsrätt som skall om-

eller

bostadsrätt

som

skall

73 Senaste lydelse 2000:1358.

s. 77 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

fattas av den frivilliga skatt-

omfattas av

den

frivilliga

skyldigheten ägs eller innehas av

beskattningen

ägs eller

innehas

en näringsidkare som ingår i en

av en person som ingår i en

sådan

mervärdesskattegrupp

sådan

mervärdesskattegrupp

som avses

6 a kap. 1 §

skall

som avses i 1 a kap. 10 § skall

ansökan göras av grupphuvud-

mannen med samtycke av den

näringsidkare i mervärdesskatte-

person i mervärdesskattegruppen

gruppen

som

äger

fastigheten

som äger fastigheten eller, i

eller, i fråga om hyresrätt eller

fråga

hyresrätt

eller

bostadsrätt, av den näringsidkare

bostadsrätt, av den person som

som innehar

hyresrätten

eller

innehar

hyresrätten

eller

bostadsrätten.

Frivillig skattskyldighet för ut-

Frivillig beskattning för ut-

hyrning

eller

annan

upplåtelse

hyrning

eller

annan

upplåtelse

till någon som har rätt till

återbetalning av

ingående

skatt

återbetalning

ingående skatt

enligt 10 kap. 6 § gäller endast

om upplåtaren visar ett intyg

om att upplåtelsen sker till

någon som har rätt till sådan

återbetalning. Intyget skall vara

utfärdat av Utrikesdepartemen-

tet.

2 § 74

Skyldigheten

att betala

skatt

Frivillig beskattning för sådan

enligt 1 kap. 1 § första stycket 1

skattepliktig

fastighetsuthyr-

för sådan skattepliktig fastig-

ning eller bostadsrättsupplåtelse

hetsuthyrning

eller

bostads-

som anges i 3 kap. 3 § tredje

rättsupplåtelse som anges i 3

stycket 3 gäller endast om

kap. 3 § tredje stycket 3 gäller

skattemyndigheten har

beslutat

endast

skattemyndigheten

om sådan beskattning efter an-

har beslutat om frivillig skatt-

sökan. En sådan ansökan får

skyldighet

efter

ansökan.

göras av en fastighetsägare, ett

sådan ansökan får göras av en

konkursbo eller av en sådan

fastighetsägare,

ett

konkursbo

grupphuvudman

som

avses i

eller av

sådan grupphuvud-

1 a kap. 13 §.

man som avses i 6 a kap. 4 §.

74 Senaste lydelse 2000:1358.

s. 78 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Om den fastighet, hyresrätt

den

fastighet,

hyresrätt

eller

bostadsrätt som

skall

eller

bostadsrätt

som skall

omfattas av den frivilliga skatt-

omfattas

den

frivilliga

skyldigheten ägs eller innehas av

beskattningen

ägs

eller

innehas

en näringsidkare som ingår i en

av en person som ingår i en

sådan

mervärdesskattegrupp

sådan

mervärdesskattegrupp

som

avses i

6 a kap. 1 §

skall

som avses i 1 a kap. 10 § skall

ansökan göras av grupphuvud-

mannen med

samtycke

mannen med samtycke av ägaren

näringsidkaren.

eller innehavaren.

Vad som i första stycket sägs gäller endast om

– det finns särskilda skäl,

– den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket, och

– det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

3 § 75

Vad som härefter i detta

kapitel sägs om fastighetsägare

gäller även annan som är

gäller även annan som beskattas

skattskyldig till följd av beslut

till följd av beslut enligt 1 eller

enligt 1 eller 2 §.

2 §.

Vad som härefter i detta kapitel sägs om fastighet gäller fastighet eller del av fastighet som är eller som kan vara föremål för sådan uthyrning eller annan upplåtelse som är skattepliktig till följd av

beslut enligt 1 eller 2 §.

Tidpunkten för den frivilliga

Tidpunkten från vilken frivillig

skattskyldighetens inträde

beskattning sker

4 § 76

Skattskyldighet

till

följd

Beskattning till följd av beslut

beslut

enligt

1 §

inträder

den

enligt 1 § sker från och med den

dag då ansökan inkommer till

skattemyndigheten

eller

den

skattemyndigheten

eller den

senare

dag

som

sökanden

senare dag

som

sökanden

angett, dock tidigast den dag då

hyresgästen

eller

bostadsrätts-

hyresgästen

eller bostadsrätts-

75 Senaste lydelse 2000:500.

76 Senaste lydelse 2000:500.

s. 79 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

havaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som ansökan avser.

Skattskyldighet till följd av beslut enligt 2 § inträder den dag då ansökan inkommer till skattemyndigheten eller den senare dag som sökanden an- gett.

havaren enligt avtal tillträder den del av fastigheten som ansökan avser.

Beskattning till följd av beslut enligt 2 § sker från och med den dag då ansökan inkommer till skattemyndigheten eller den senare dag som sökanden an- gett.

Frivillig skattskyldighet vid

Frivillig beskattning vid över-

överlåtelse

låtelse

En fastighetsägare som över- låter en fastighet skall, om han fortsätter uthyrningen eller upp- låtelsen av fastigheten efter för- säljningen, vara skattskyldig för denna verksamhet till dess den nye ägaren tillträder fastigheten.

Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga skatt- skyldigheten på den nye ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter en- ligt denna lag.

5 § 77

En fastighetsägare som över- låter en fastighet skall, om han fortsätter uthyrningen eller upp- låtelsen av fastigheten efter för- säljningen, fortsätta svara för rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag till dess den nye ägaren tillträder fastigheten.

Från och med tillträdesdagen övergår den frivilliga beskatt- ningen på den nye ägaren som då inträder i den tidigare ägarens ställe när det gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

77 Senaste lydelse 2000:500.

s. 80 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Den frivilliga skattskyldig-

Den frivilliga

beskattningens

hetens upphörande

upphörande

6 § 78

Den frivilliga skattskyldigheten

Den frivilliga

beskattningen

upphör

1. när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för skattepliktig uthyrning eller annan upplåtelse, eller

2. när fastigheten inte längre kan hyras ut eller på annat sätt upplåtas på grund av brand eller av annan orsak som fastig- hetsägaren inte råder över eller på grund av rivning.

Skattemyndigheten får, innan

uthyrning eller annan upplåtelse

påbörjats,

besluta att frivillig

påbörjats,

besluta

att frivillig

skattskyldighet till följd av beslut

beskattning till följd av beslut

enligt 2 §

skall upphöra,

enligt 2 §

skall upphöra,

förutsättningar för sådan skatt-

förutsättningar

för

sådan

skyldighet inte längre föreligger.

beskattning inte längre före-

Skattemyndigheten skall, om

ligger.

en fastighet överlåts, besluta att

Skattemyndigheten

skall, om

frivillig skattskyldighet för uthyr-

en fastighet överlåts, besluta att

ning eller annan upplåtelse skall

frivillig beskattning för uthyr-

upphöra vid tillträdet om den

ning eller annan upplåtelse skall

tidigare och den nye ägaren

upphöra vid tillträdet om den

gemensamt

ansöker om

detta

tidigare och den nye ägaren

före tillträdesdagen.

gemensamt

ansöker

detta

före tillträdesdagen.

7 § 79

En överlåtelse av fastighet skall anmälas till skattemyndigheten

av både den tidigare och den nye ägaren.

fastighetsägare är skyldig

att till skattemyndigheten an-

mäla

sådant förhållande som

mäla

sådant förhållande som

enligt 6 § första stycket medför

att skattskyldigheten upphör.

att den frivilliga beskattningen

upphör.

78 Senaste lydelse 2000:500.

79 Senaste lydelse 2000:500.

s. 81 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

I stället för att korrigera den ingående skatten genom jämk- ning får fastighetsägaren göra avdrag om frivillig beskattning till följd av skattemyndighetens beslut enligt 1 § har börjat gälla för honom inom tre år från ut- gången av det kalenderår under vilket

SOU 2002:74 Författningsförslag

8 § 80

En fastighetsägare har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap.

I stället för att korrigera den ingående skatten genom jämk- ning får fastighetsägaren göra avdrag om skattskyldighet till följd av skattemyndighetens be- slut enligt 1 § har börjat gälla för honom inom tre år från ut- gången av det kalenderår under vilket

1. han har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, under förutsättning att den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden inte tagits i bruk efter åtgärderna, eller

2. en tidigare ägare har utfört eller låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastighet.

Avdragsrätt enligt andra stycket 2 gäller endast under för- utsättning

– att den nye ägaren inte har avdragsrätt enligt 8 kap. 4 § första stycket 4,

– att den tidigare ägaren inte

medgetts frivillig skattskyldighet ,

medgetts frivillig beskattning ,

och

– att varken den tidigare eller den nye ägaren tagit den del av fastigheten som omfattas av ny-, till- eller ombyggnaden i bruk

efter åtgärderna.

Avdrag enligt andra stycket 1

eller 2 får göras för den in-

gående skatt som hänför sig till

byggnadsarbetena och som mot-

svarar den skattepliktiga uthyr-

ning som anges i beslutet om

frivillig skattskyldighet .

frivillig beskattning .

80 Senaste lydelse 2000:500.

s. 82 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

10 § 81

Jämkning skall ske när fri-

villig

skattskyldighet

upphör

villig

beskattning

upphör enligt

enligt 6 §. Jämkning skall dock

6 §. Jämkning skall

dock

inte

inte ske om

ske om

1. den frivilliga skattskyldig-

den

frivilliga beskattningen

heten upphör

enligt

6 §

första

upphör enligt 6 § första stycket

stycket 2, eller

2, eller

2. fastighetsägaren övergår till

att använda fastigheten i en

att använda fastigheten för andra

annan

verksamhet

som medför

transaktioner som medför av-

skattskyldighet

enligt

denna lag

dragsrätt enligt denna lag eller

eller rätt till återbetalning enligt

rätt

till

återbetalning

enligt

10 kap. 9, 11 eller 12 §.

10 kap. 11 eller 12 §.

11 § 82

frivillig

skattskyldighet

Om frivillig beskattning

som

som beslutats enligt 2 § upphör

beslutats

enligt

2 §

upphör

innan någon skattepliktig uthyr-

ning

eller

annan

upplåtelse

ning

eller

annan

upplåtelse

kommit till stånd skall jämkning

ske vid ett enda tillfälle och avse

återstoden av korrigeringstiden.

Dessutom skall ingående skatt,

som hänför sig till tiden mellan

beslutet om frivillig skattskyldig-

beslutet om

frivillig beskattning

het

och

dennas

upphörande,

och dennas upphörande, betalas

betalas in till staten. På jämk-

in till staten. På jämknings- och

nings- och skattebelopp skall

skattebelopp skall kostnadsränta

kostnadsränta

betalas.

Räntan

betalas. Räntan

skall

motsvara

skall motsvara den av regeringen

den

regeringen

fastställda

basräntan

enligt

basräntan

enligt

kap.

3 §

kap.

3 §

skattebetalnings-

skattebetalningslagen

(1997:483)

lagen (1997:483) och löpa från

och löpa från och med dagen för

och med dagen för återbetalning

återbetalning

den

ingående

av den ingående skatten till

skatten till fastighetsägaren.

fastighetsägaren.

81 Senaste lydelse 2000:500.

82 Senaste lydelse 2000:500.

s. 83 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

När avdragsrätt föreligger enligt 8 § andra stycket beräknas korrigeringstiden från ingången av det räkenskapsår under vilket avdragsrätten inträtt.

12 § 83

Bestämmelserna i

8 a kap.

Bestämmelserna

i 8 a

kap.

12 § gäller även vid överlåtelse

av fastighet som omfattas av

frivillig skattskyldighet , även om

frivillig beskattning , även om den

den nye ägaren blir skattskyldig

nye ägaren beskattas först vid

först

vid

tillträdet

enligt

5 §

tillträdet

enligt

5 §

andra

andra stycket.

stycket.

Om skattskyldighet upphör till

frivillig

beskattning

följd av beslut enligt 6 § tredje

upphör till följd av beslut enligt

stycket är den tidigare ägaren

6 § tredje stycket är den tidigare

skyldig att jämka, om inte den

ägaren skyldig att jämka, om

nye ägaren övertar rättighet och

inte den nye ägaren övertar

skyldighet att jämka enligt 8 a

rättighet

och skyldighet

att

kap. 12 §.

jämka enligt 8 a kap. 12 §.

13 § 84

frivillig skattskyldighet

frivillig

beskattning

upphör på grund av åtgärder

som vidtagits av en hyresgäst

eller en

bostadsrättshavare

är

eller en

bostadsrättshavare

är

såväl denne som fastighets-

ägaren skyldig att jämka. Skyl-

digheten omfattar den ingående

skatt som var och en av dem

dragit av och som hänför sig till

den del av fastigheten som

omfattas av hyres- eller bostads-

rätten.

83 Senaste lydelse 2000:500.

84 Senaste lydelse 2000:500.

s. 84 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

9 a kap.

1 § 85

Detta kapitel tillämpas vid en

skattskyldig

återförsäljares

om-

återförsäljares omsättning av be-

sättning

begagnade

varor,

gagnade varor, konstverk, sam-

konstverk,

samlarföremål

eller

larföremål eller antikviteter som

antikviteter

som levererats

till

levererats till honom inom EG

honom inom EG av

1. någon annan än en närings-

icke

beskattningsbar

idkare,

person ,

2. en näringsidkare som skall

beskattningsbar

person

redovisa

mervärdesskatt

enligt

som skall redovisa mervärdes-

detta kapitel eller enligt mot-

skatt enligt detta kapitel eller

svarande

bestämmelser

ett

enligt motsvarande

bestämmel-

annat EG-land,

ser i ett annat EG-land,

3. en näringsidkare vars om-

beskattningsbar

person

sättning

är

undantagen

från

vars

omsättning

är

undantagen

skatteplikt

enligt 3 kap.

24 §

från

skatteplikt

enligt 3 kap.

eller enligt motsvarande bestäm-

24 §

eller

enligt

motsvarande

melser i ett annat EG-land,

bestämmelser i ett annat EG-

näringsidkare

som

land, eller

undantas från skattskyldighet en-

ligt 1 kap. 2 a §, eller

4. en beskattningsbar person i

5 . en näringsidkare i ett annat

EG-land om näringsidkarens

ett annat EG-land om dennes

omsättning understiger gränsen

för redovisningsskyldighet i det

landet och den förvärvade varan

utgjort

anläggningstillgång

hos

utgjort

anläggningstillgång hos

honom.

2 § 86

Om en skattskyldig återför-

återförsäljare

begär

säljare begär det skall skatte-

det skall skattemyndigheten be-

myndigheten besluta att åter-

sluta

att

återförsäljaren

skall

försäljaren skall tillämpa

detta

tillämpa detta kapitel vid för-

kapitel vid försäljning av

säljning av

85 Senaste lydelse 1995:700.

86 Senaste lydelse 1995:700.

s. 85 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upp- hovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

3 § 87

Utan hinder av 1 § eller ett

beslut som avses i 2 § får en

skattskyldig återförsäljare tilläm-

återförsäljare tillämpa de all-

pa de allmänna bestämmelserna i

männa bestämmelserna i denna

denna lag på en omsättning som

lag på en omsättning som annars

annars skulle omfattas av be-

skulle omfattas av bestäm-

stämmelserna i detta kapitel.

melserna i detta kapitel.

8 § 88

Med skattskyldig återförsäljare

Med

återförsäljare

förstås en

förstås

en skattskyldig

person

beskattningsbar

person

som

som inom ramen för sin eko-

inom ramen för sin ekonomiska

nomiska verksamhet

förvärvar

aktivitet

förvärvar

eller

importerar

begagnade

importerar

begagnade

varor,

varor, konstverk, samlarföremål

konstverk,

samlarföremål

eller

eller antikviteter i syfte att sälja

antikviteter i syfte att sälja dem

dem vidare.

vidare.

Första stycket gäller även om

den

skattskyldiga

personen

den beskattningsbara

personen

handlar i eget namn för en

annan

persons räkning

inom

annan

persons

räkning

inom

ramen för ett avtal enligt vilket

provision skall betalas vid köp

eller försäljning.

9 § 89

Vid sådan omsättning av begagnade varor, konstverk, samlar- föremål och antikviteter som avses i 1 eller 2 § utgörs be- skattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

87 Senaste lydelse 1995:700.

88 Senaste lydelse 1995:1286.

89 Senaste lydelse 1995:700.

s. 86 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas för- säljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 11 §.

Har

näringsidkare

själv

Har en beskattningsbar person

importerat

konstverk,

samlar-

själv importerat konstverk, sam-

föremål

eller antikviteter

skall

larföremål eller antikviteter skall

som inköpspris anses beskatt-

ningsunderlaget

vid importen

ningsunderlaget

vid importen

med tillägg av den mervärdes-

skatt som hänför sig till

importen.

13 § 90

Avdrag får inte göras för

ingående skatt som hänför sig

till förvärv av varor från en

skattskyldig

återförsäljare

vars

återförsäljare vars omsättning av

omsättning av varorna beskattas

varorna

beskattas enligt detta

enligt detta kapitel eller mot-

kapitel eller motsvarande be-

svarande bestämmelser

ett

stämmelser i ett annat EG-land.

annat EG-land.

Vid

sådan

omsättning

Vid

sådan

omsättning av

varor som beskattas enligt detta

kapitel får en skattskyldig åter-

kapitel får en återförsäljare inte

försäljare inte göra avdrag för

göra avdrag för ingående skatt

ingående skatt som hänför sig

som hänför sig till

till

1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

14 § 91

Om en skattskyldig återför-

Om en återförsäljare har valt

säljare har valt att enligt 3 §

att enligt

3 § tillämpa

tillämpa de allmänna bestäm-

allmänna

bestämmelserna

melserna i denna lag på om-

denna lag på omsättning som

sättning som annars skulle ha

annars skulle ha omfattats av

omfattats av detta kapitel, skall

detta kapitel, skall den ingående

den ingående skatt som hänför

skatt som hänför sig till förvärv

90 Senaste lydelse 1995:700.

91 Senaste lydelse 1995:700.

s. 87 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

sig till förvärv eller import av varorna dras av för den redo- visningsperiod under vilken varorna omsätts av återför- säljaren när det är fråga om

eller import av varorna dras av för den redovisningsperiod under vilken varorna omsätts av återförsäljaren när det är fråga om

1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

9 b kap.

Särskilt om viss resebyråverk-

Särskilt om resebyråer

samhet

1 § 92

Detta kapitel tillämpas vid

Detta kapitel

tillämpas

vid

sådan omsättning av resor som

en resebyrå tillhandahåller rese-

närer, om resebyrån som ett led

i den omsättningen

förvärvar

i den omsättningen förvärvar

varor och tjänster från andra

näringsidkare eller

förmedlar

beskattningsbara

personer

eller

varorna och tjänsterna i eget

förmedlar varorna och tjänster-

namn för deras räkning. Vad

na i eget namn för deras

resebyrån på detta sätt tillhanda-

räkning. Vad resebyrån på detta

håller en resenär skall anses som

sätt tillhandahåller en resenär

omsättning av en enda tjänst

skall anses som omsättning av

(resetjänsten).

en enda tjänst (resetjänsten).

Med resebyrå avses även researrangör.

2 § 93

Vid omsättning av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av

resebyråns marginal.

Marginalen utgörs av skillna-

den mellan ersättningen för

den mellan

ersättningen för

resetjänsten och resebyråns

resetjänsten

och resebyråns

kostnader för varor och tjänster

som tillhandahålls resebyrån av

92 Senaste lydelse 1995:700.

93 Senaste lydelse 1995:700.

s. 88 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

andra näringsidkare

och

som

andra

beskattningsbara

personer

kommer resenären

direkt

till

och

som kommer

resenären

godo.

direkt till godo.

Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.

4 § 94

Omsättning av resetjänsten omfattas av 5 kap. 8 § om inte annat

följer av andra stycket.

Om resebyrån som ett led i

omsättningen av resetjänsten

omsättningen

av resetjänsten

förvärvat varor och tjänster som

en annan näringsidkare till-

en annan beskattningsbar person

handahållit

resebyrån

utanför

tillhandahållit resebyrån utanför

EG,

skall

resetjänsten

anses

EG,

skall resetjänsten

anses

utgöra en sådan tjänst som avses

i 5 kap. 11 § 5. Om förvärven

avser varor och tjänster som den

andre

näringsidkaren tillhanda-

andra

beskattningsbara personen

hållit resebyrån både inom och

tillhandahållit

resebyrån

både

utanför EG, gäller bestämmel-

inom och utanför EG, gäller

serna i 5 kap. 11 § 5 endast för

bestämmelserna i 5 kap. 11 § 5

den del av omsättningen av rese-

endast för den del av omsätt-

tjänsten som avser varor och

ningen av resetjänsten som avser

tjänster tillhandahållna

utanför

varor och tjänster tillhanda-

EG.

hållna utanför EG.

5 § 95

Om mervärdesskatt skall redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, får resebyrån underlåta att redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan eller en jämförlig

handling.

Om köparen

resetjänsten

Om köparen av resetjänsten

är en näringsidkare erinras dock

är en

beskattningsbar person

om vad som i de allmänna

erinras dock om vad som i de

bestämmelserna

denna lag

allmänna

bestämmelserna

föreskrivs om

en fakturas

denna lag föreskrivs om en

innehåll för rätten till avdrag för

fakturas

innehåll för rätten

till

94 Senaste lydelse 2000:143.

95 Senaste lydelse 1995:700.

s. 89 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

eller återbetalning av ingående skatt.

Om resenären är en närings- idkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för eller åter- betalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en sådan omsätt- ning som omfattas av detta kapitel.

avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.

6 § 96

Om resenären är en beskatt- ningsbar person som har rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna be- stämmelserna i denna lag på en sådan omsättning som omfattas av detta kapitel.

9 c kap.

4 § 97

Skatt skall tas ut när en vara upphör att vara placerad på sådant

sätt som avses i 1 §.

Inträder vid den tidpunkt som

Uppkommer vid den tidpunkt

anges i första stycket även

som anges i första stycket även

skattskyldighet enligt 1 kap. 5 §

betalningsskyldighet

för import

för import skall endast skatt

skall endast skatt enligt första

enligt första stycket tas ut.

stycket tas ut.

5 § 98

Skyldig att betala den skatt

som anges i 4 § första stycket är

som anges i 4 § första stycket

den som föranleder att varan

(betalningsskyldig)

är den som

upphör att vara placerad på

föranleder att varan upphör att

sådant sätt som avses i 1 §.

vara placerad på sådant sätt som

avses i 1 §.

9 d kap.

Särskilt om små företag

1 §

Detta

kapitel

innehåller

bestämmelser om

befrielse från

beskattning för små företag. Med

96 Senaste lydelse 1995:700.

97 Senaste lydelse 1995:1286.

98 Senaste lydelse 1995:1286.

s. 90 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

små företag avses beskattnings- bara personer som uppfyller förutsättningarna för skatte- befrielse enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna tillämpas på omsättning av varor och tjänster inom landet med undantag av

1. omsättning av nya trans-

portmedel som undantas

från

skatteplikt enligt 3

kap.

§,

och

2. transaktioner

som

avses

1 a kap. 2 §.

Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga i fråga om beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet eller beskattningsbara personer som omfattas av 9 kap. ML. Be- stämmelserna är inte heller tillämpliga i fråga om den som begärt att bli beskattad enligt 3 kap. 10 b eller c §.

2 §

Rätt till befrielse från beskatt- ning har en beskattningsbar person vars sammanlagda intäkter av sådana omsättningar av varor och tjänster som avses i 4 § under det senast avslutade beskattningsåret har understigit 90 000 kr, om det framstår som sannolikt att intäkterna kommer att understiga nämnda belopp under det innevarande beskattningsåret.

Om den beskattningsbara personen är registrerad för skatt enligt denna lag föreligger rätt till

s. 91 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

befrielse enligt första stycket endast om den där angivna be- loppsgränsen inte har överskridits under något av de två senast avslutade beskattningsåren.

Det år under vilket den beskattningsbara personens aktiviteter påbörjas föreligger rätt till befrielse enligt första stycket om det görs sannolikt att den där angivna beloppsgränsen inte kommer att överskridas.

3 §

Befrielse från beskattning gäller utan särskilt beslut för beskatt- ningsbara personer som är all- männyttiga ideella föreningar eller registrerade trossamfund som avses i 3 kap. 11 § andra stycket. För andra beskattningsbara per- soner gäller befrielse från beskattning om skattemyndigheten efter begäran har fattat beslut härom.

Begäran om att omfattas av bestämmelserna i detta kapitel ges in till den skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i 2 kap. skatte- betalningslagen (1997:483).

4 §

I belopp som avses i 2 § skall inräknas:

1. Intäkter från skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster inom landet med undan- tag av omsättning av anlägg- ningstillgångar.

s. 92 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

2. Beskattningsunderlagen för skattepliktiga omsättningar i form av uttag.

3. Intäkter avseende omsätt- ningar som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 2, 19, 21 22§§ samt 3 kap. 23 § 2 och 7.

4. Intäkter avseende omsätt- ningar av tjänster som undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 9 och 10 § och som inte endast är av underordnad karaktär.

5. Intäkter avseende omsätt- ningar som anses gjorda utom- lands enligt 5 kap. 9 § första stycket 1–3 och 9 samt 11 § 2 a, 2 b, 3 och 6.

I belopp som avses i 2 § skall skatt enligt denna lag inte ingå.

5 §

Den som omfattas av befrielse från beskattning har inte rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt. Vad nu sagts gäller dock inte ingående skatt som belöper på transaktioner som anges i 1 § första stycket 1 och 2.

6 §

Den som är befriad från beskattning kan hos skatte- myndigheten begära att bli beskattad. Skattemyndighetens beslut skall gälla åtminstone till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

s. 93 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

7 §

Den som är befriad från beskattning skall till skatte- myndigheten anmäla om förut- sättningarna för befrielse har upp- hört eller kan antas komma att upphöra.

10 kap.

Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt

Rätt till återbetalning av in- gående skatt

Återbetalning till

utländska

Återbetalning till beskattnings-

företagare

bara personer som inte är

etablerade inom landet

1 § 99

En utländsk företagare har på

En beskattningsbar person som

ansökan rätt till återbetalning av

inte är etablerad inom landet har

ingående skatt under förutsätt-

på ansökan rätt till återbetalning

ning att

av ingående skatt under för-

utsättning att

1. den ingående skatten avser

förvärv eller import som hänför

sig till omsättning i verksamhet

sig till omsättning i en eko-

utomlands, och

nomisk

aktivitet som

bedrivs

utomlands, och

2. omsättningen

skulle ha

omsättningen

skulle

medfört skattskyldighet eller rätt

medfört

avdragsrätt

eller

rätt

enligt 11 eller 12 § till återbetal-

ning om den gjorts här i landet.

Rätt till återbetalning före-

ligger även för ingående skatt

som avser förvärv eller import

som hänför sig till omsättning

inom landet för vilken förvärva-

ren är skattskyldig enligt 1 kap.

ren

är

betalningsskyldig

enligt

99 Senaste lydelse 2002:392.

s. 94 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

2 § första stycket 2, 3, 4 eller

4 b.

Rätten till återbetalning gäller endast om den ingående skatten skulle ha varit avdragsgill, om omsättningen medfört skattskyl- dighet, eller om hinder mot återbetalning inte skulle ha före- legat enligt 13 §.

1 kap. 2 § första stycket 2, 3, eller 4 b.

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet men som är etablerade i ett annat EG-land, har rätt till återbetalning även för ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är betalnings- skyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 4.

Rätten till återbetalning gäller endast om den ingående skatten skulle ha varit avdragsgill, om omsättningen skulle ha be- skattats, eller om hinder mot återbetalning inte skulle ha förelegat enligt 13 §.

1 a §

Med en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet avses i 1–4 §§ en beskattningsbar person, i enlighet med 1 a kap. 1 §, som under den period som avses i 19 kap. 2 §

1. inte har haft sätet för sin ekonomiska aktivitet eller ett fast etableringsställe här i landet och som inte heller har varit bosatt eller stadigvarande vistats här, och

2. inte har omsatt några varor eller tjänster som anses omsatta här i landet, med undantag av

a) transporttjänster och därtill anknytande tjänster som undan- tas från skatteplikt enligt 3 kap. 21–22 §§ och 32 § samt 9 c kap.

s. 95 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

1 §, och

b) omsättning av varor och

tjänster för vilken förvärvaren är

betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §

första stycket 2, 3 eller 4 b samt,

när det gäller

beskattningsbara

personer som är etablerade i ett

annat EG-land, omsättning av

varor för vilken förvärvaren är

betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §

första stycket 4.

2 § 100

utländsk företagare som

En beskattningsbar person som

förmedlar en vara eller en tjänst

avses i 1 a § och som förmedlar

för en

uppdragsgivares räkning

en vara eller en tjänst för en

har rätt till återbetalning av

uppdragsgivares

räkning,

har

ingående skatt avseende förvärv

rätt till återbetalning av ingåen-

eller import av den förmedlade

de skatt avseende förvärv eller

varan eller tjänsten endast i det

import av den förmedlade varan

fall uppdragsgivaren skulle ha

eller tjänsten endast i det fall

haft denna rätt om han förvärvat

uppdragsgivaren

skulle ha

haft

varan eller tjänsten direkt.

denna rätt om han förvärvat

varan eller tjänsten direkt.

I andra fall än som avses i 1 § andra stycket ger ingående skatt som avser förvärv eller import av en vara inte rätt till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras till en köpare.

I 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till återbetalning av ingående skatt.

3 § 101

Rätten till återbetalning inträ-

der när en vara har levererats till

der vid redovisningstidpunkten

den som har rätt till återbetalning

för motsvarande utgående skatt.

eller har förts in i landet eller när

en tjänst har tillhandahållits den

som har rätt till återbetalning.

Vid förskottsbetalning innan en

100 Senaste lydelse 2001:971.

101 Senaste lydelse4 1994:1798.

s. 96 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har den beskattningsbara personen rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till minst 250 kronor.

I annat fall har den beskatt- ningsbara personen rätt till återbetalning endast om be- loppet uppgår till minst 2 000 kronor.

Författningsförslag

SOU 2002:74

vara levereras eller en tjänst till- handahålls inträder dock rätten till återbetalning när förskottet har betalats.

4 § 102

Om en ansökan avser ett helt kalenderår eller återstoden av det har den skattskyldige rätt till återbetalning endast om belop- pet uppgår till minst 250 kro- nor.

I annat fall har den skatt- skyldige rätt till återbetalning endast om beloppet uppgår till minst 2 000 kronor.

Hjälporganisationer och utländska Återbetalning av ingående skatt beskickningar till hjälporganisationer och ut-

ländska beskickningar

5 § 103

Ingående skatt som hänför sig

till varor som förvärvats eller

förts in för att föras ut ur EG

och användas för en verksamhet

och användas för aktiviteter som

som bedrivs utanför EG skall på

utförs utanför EG skall på an-

ansökan återbetalas, om verk-

sökan återbetalas, om aktivite-

samheten bedrivs för Förenta

terna utförs för Förenta na-

nationernas eller för något av

tionernas eller för något av dess

dess fackorgans räkning.

fackorgans räkning.

Detsamma gäller om en riksomfattande hjälporganisation för ut sådana varor ur EG för att användas i en hjälpverksamhet.

102 Senaste lydelse 1994:1798.

103 Senaste lydelse 1994:1798.

s. 97 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

6 § 104

Utländska beskickningar, karriärkonsulat i Sverige eller sådana internationella organisationer, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, har på ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av

1. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av en sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren,

2. inventarier eller trycksaker

för den verksamhet som utövas

för de aktiviteter som utförs av

av förvärvaren,

förvärvaren,

3. tillbehör eller utrustning till motorfordon, som ägs av förvärvaren,

4. tjänster på en sådan fastighet som är avsedd för förvärvaren samt på sådana varor som anges i 1–3 eller på motorfordon,

5. teletjänster, vatten, elektrisk kraft, avloppsrening eller sophämtning för en fastighet som är avsedd för förvärvaren,

6. sådana bränslen för vilka energiskatt och koldioxidskatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi skall tas ut,

7. alkohol- och tobaksvaror,

8. tjänster avseende uthyrning

av byggnad eller annan anlägg-

ning som utgör fastighet, under

förutsättning att uthyrnings-

tjänsten är avsedd för den

tjänsten är avsedd för de

verksamhet som utövas av för-

aktiviteter som utförs av för-

värvaren, och

9. bevakningstjänster avseen-

de fastighet eller lokal som är

avsedd för den verksamhet som

avsedd för de aktiviteter som

utövas av förvärvaren.

utförs av förvärvaren.

Rätt till återbetalning enligt första stycket har även repre- sentation i Sverige för de Europeiska gemenskaperna.

104 Senaste lydelse 1996:1320.

s. 98 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

Viss omsättning som är undan- Återbetalning av ingående skatt tagen från skatteplikt m.m. vid viss omsättning som är undan-

tagen från skatteplikt m.m.

11 § 105

Den som i en yrkesmässig

Beskattningsbara personer

en-

verksamhet omsätter varor eller

ligt 1 a kap. 1–3§§ som omsätter

tjänster inom landet har rätt till

varor eller tjänster inom landet

återbetalning

av ingående skatt

har rätt till återbetalning av

för vilken han saknar rätt till

ingående skatt för vilken de

avdrag enligt 8 kap. på grund av

saknar

rätt

till

avdrag

enligt

att omsättningen är undantagen

8 kap. på grund av att omsätt-

från skatteplikt enligt 3 kap. 9 §

ningen

är

undantagen

från

utom tredje stycket 2, 10 §, 19 §

skatteplikt enligt

kap.

9 §

första stycket 2 , 21 §, 21 a §, 22 §,

utom

tredje

stycket

10 §,

23 § 1, 2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §,

19 §, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 § 1, 2,

30 e §, 32 § eller enligt 9 c kap.

4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §,

1 §.

32 § eller enligt 9 c kap. 1 §.

Rätten

till

återbetalning

Rätten

till

återbetalning av

ingående

skatt

hänförlig

till

ingående

skatt

hänförlig

till

sådan omsättning

som avses i

sådan

omsättning

som avses i

3 kap. 9 § utom tredje stycket 2,

10 § samt 23 § 1, gäller endast

under förutsättning att den som

förvärvar varan eller tjänsten be-

förvärvar varan eller tjänsten är

driver verksamhet

utanför

etablerad utanför EG eller att

eller att tjänsten har direkt sam-

tjänsten

har

direkt

samband

band med varor som exporteras

med varor som exporteras till

till ett land som inte är medlem i

ett land som inte är medlem i

EG.

Rätten

till

återbetalning

gäller

inte den som är befriad från

mervärdesbeskattning

enligt

be-

stämmelserna i 9 d kap. om små

företag.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som skall anses omsatta i ett annat EG-land. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att avdragsrätt eller återbetalningsrätt för den

105 Senaste lydelse 1999:450.

s. 99 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

ingående skatten skulle ha förelegat om varan eller tjänsten hade ansetts omsatt här i landet.

11 a § 106

Vid sådan omsättning av nya

En beskattningsbar person som

transportmedel

som

undantas

avses i 1 a kap. 4 § har vid sådan

från beskattning

enligt 3 kap.

omsättning av nya transport-

30 a § föreligger rätt till åter-

medel

som

undantas

från

betalning av ingående skatt för

skatteplikt enligt 3

kap.

30 a §

vilken avdrag

inte

kunnat

rätt till återbetalning av in-

erhållas enligt 8 kap. eller

gående skatt för vilken avdrag

återbetalning inte kunnat er-

inte kunnat erhållas enligt 8 kap.

hållas enligt övriga bestämmel-

eller återbetalning

inte kunnat

ser i detta kapitel. Denna åter-

erhållas enligt övriga bestäm-

betalningsrätt avser den mer-

melser i detta kapitel. Denna

värdesskatt som säljaren betalat

återbetalningsrätt

avser

den

som en del av ersättningen för

mervärdesskatt som säljaren be-

sitt förvärv eller vid import eller

talat som en del av ersättningen

vid ett gemenskapsinternt för-

för sitt förvärv eller vid import

värv av transportmedlet. Högre

eller vid

ett

gemenskapsinternt

belopp än som motsvarar den

förvärv

transportmedlet.

skatt säljaren skulle ha blivit

Högre belopp än som motsvarar

skyldig att betala om han hade

den skatt säljaren skulle ha blivit

varit skattskyldig för omsätt-

skyldig att betala om han hade

ningen kan dock inte åter-

varit betalningsskyldig för skatt i

betalas.

anledning av omsättningen kan

dock inte återbetalas.

Återbetalning enligt första stycket kan medges först sedan det styrkts att mervärdesskatt betalats för transportmedlet i det andra

EG-landet.

11 c § 107

Vid

omsättning

som

är

Vid

omsättning

som

är

undantagen

från

skatteplikt

undantagen från skatteplikt en-

enligt

3 kap.

a § har

ligt 3

kap.

10 a §

har

näringsidkare rätt till åter-

beskattningsbar

person

rätt

till

betalning av ingående skatt som

återbetalning

ingående skatt

avser

som avser

106 Senaste lydelse 1994:1798.

107 Senaste lydelse 1999:640.

s. 100 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

förvärv av investeringsguld

1. förvärv av investeringsguld

om den som omsätter investe-

ringsguldet till honom är skatt-

ringsguldet till honom har valt

skyldig enligt 3 kap. 10 b §,

att bli beskattad enligt 3 kap.

10 b §,

förvärv

eller import av

2. förvärv eller import av

annat guld än

investeringsguld

annat guld än investeringsguld

som

därefter av näringsidkaren

som därefter av den beskatt-

eller för hans räkning omvandlas

ningsbara personen eller för hans

till investeringsguld, eller

räkning omvandlas till investe-

ringsguld, eller

3. förvärv av tjänster som innebär en förändring av form, vikt

eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.

11 d § 108

Vid

omsättning

som

är

Vid

omsättning

som

är

undantagen

från

skatteplikt

undantagen från

skatteplikt

enligt

3 kap.

a §

har

enligt

3 kap.

a §

har en

näringsidkare ,

som

framställer

beskattningsbar

person ,

som

investeringsguld eller omvandlar

framställer investeringsguld eller

guld av något slag till inves-

omvandlar guld av något slag till

teringsguld, rätt till återbetal-

investeringsguld, rätt till åter-

ning av ingående skatt som avser

betalning av ingående skatt som

förvärv eller import av varor

avser förvärv eller import av

eller tjänster som är knutna till

varor eller tjänster som är

framställningen eller

omvand-

knutna till framställningen eller

lingen av guldet, som om om-

omvandlingen

guldet,

som

sättningen hade varit skatteplik-

om omsättningen

hade

varit

tig.

skattepliktig.

Export

Återbetalning av ingående

skatt vid export

12 § 109

Den som omsätter varor eller tjänster genom export har rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att omsättningen sker utanför EG. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att omsättningen är

108 Senaste lydelse 1999:640.

109 Senaste lydelse 1999:640.

100

s. 101 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

skattepliktig eller undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 §, 10 a §, 19 § första stycket 2, 21 §, 23 § 1, 2, 3 eller 4 eller 30 e §.

Rätten till återbetalning gäller inte den som är befriad från mervärdesbeskattning enligt be- stämmelserna i 9 d kap. om små företag.

13 §

Rätten

till

återbetalning

Rätten

till

återbetalning

ingående

skatt

enligt 9–12 §§

ingående

skatt

enligt

11–12§§

omfattar endast sådan skatt som

skulle ha varit avdragsgill om

verksamheten hade medfört skatt-

transaktionerna den hänför sig till

skyldighet och, i fall som avses i

skulle ha beskattats enligt denna

9 §, omsättning hade förekommit.

lag.

Vad som föreskrivs i 2

och

Vad som föreskrivs i 1 a kap.

6 kap . i fråga om den som är

5–9 §§ och 2 kap . i fråga om

skattskyldig gäller också för den

beskattningsbara

personer gäller

som har rätt till återbetalning av

också för den som har rätt till

ingående skatt enligt 9–12 §§.

återbetalning

ingående skatt

enligt 11–12§§.

14 §

Rätten till återbetalning enligt

9–12 §§ skall styrkas på det sätt

11–12§§ skall styrkas på det sätt

som i 8 kap. 17–19 §§ föreskrivs

om styrkande av rätt till avdrag

för ingående skatt.

11 kap.

1 a § 110

Vid tillämpning av detta

kapitel skall, i fråga om en sådan

mervärdesskattegrupp som

av-

mervärdesskattegrupp

som

av-

ses i 6 a kap. 1 §, med skatt-

ses i 1 a kap. 10 § med

skyldig förstås

näringsidkare i

beskattningsbar

person

förstås

gruppen

som

omsätter varor

den i gruppen

som

omsätter

110 Senaste lydelse 1998:346.

101

s. 102 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

eller tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registre- ringsnummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registre- ringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupp- huvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

varor eller tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den beskattningsbara perso- nens registreringsnummer till mervärdesskatt avser vid om- sättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 1 a kap. 13 §.

2 § 111

Den som är skattskyldig för

En beskattningsbar person skall

annan omsättning av varor eller

vid annan omsättning av varor

tjänster än sådan som medför

eller tjänster än sådan som

skattskyldighet enligt 1 kap. 2 §

medför betalningsskyldighet

en-

första stycket 2–4 b skall , om

ligt 1 kap. 2 § första stycket 2–

inget annat följer av 3 eller 4 §,

4 b, om inget annat följer av 3

utfärda faktura eller jämförlig

eller

4 §, utfärda faktura

eller

handling för

jämförlig handling för

1. varje omsättning som med-

varje omsättning

som

för skattskyldighet och som görs

beskattas enligt denna lag och

mot ersättning,

som görs mot ersättning,

2. förskotts- eller a conto-betalningar som avser sådana omsättningar, och

3. sådan omsättning av en fastighet som medför avdragsrätt för köparen enligt 8 kap. 4 § första stycket 4.

2 a § 112

Utöver vad som framgår av 2 § och av 3 kap. 30 b § föreligger skyldighet för säljaren att utfärda en faktura eller jämförlig hand- ling för

1. sådan omsättning som anges i 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 a och 4 b,

2. sådan omsättning som anges i 3 kap. 30 a §, och

3. sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 a § oavsett omsättningens storlek.

Vid överlåtelse av en fastighet som medför avdragsrätt för

111 Senaste lydelse 2001:971.

112 Senaste lydelse 2001:971.

102

s. 103 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

förvärvaren enligt 9 kap. 8 § andra stycket 2 föreligger skyldighet för överlåtaren att utfärda en med faktura jämförlig handling.

Skyldigheten att utfärda fak- tura eller jämförlig handling en- ligt första stycket 2 gäller även beskattningsbara personer som omfattas av skattebefrielse enligt bestämmelserna i 9 d kap. om små företag.

4 §

Skyldigheten att utfärda fak-

tura

eller

jämförlig

handling

tura

eller

jämförlig

handling

enligt 2 § gäller inte vid

enligt 2 § gäller inte vid om-

1. omsättning för vilken av-

sättning

för vilken

avräkning

räkning mellan

köparen

och

mellan

köparen

och

säljaren

säljaren görs genom en avräk-

görs

genom

avräkningsnota

ningsnota

som

upprättas

som upprättas av köparen.

köparen , och

sådana förskotts-

eller a

conto-betalningar som avses i 13 kap. 14 § första stycket.

5 § 113

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller 2 och 2 a § första stycket innehålla uppgift om

1. ersättningen,

2. skattens belopp för varje skattesats, utom i fråga om faktura eller jämförlig handling som avses i 2 a § första stycket 1,

3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras,

4. transaktionens art,

5. platsen för varans mottagande,

6. datum för fakturans ut- färdande,

6 . den skattskyldiges registre- ringsnummer till mervärdesskatt eller, då den skattskyldige inte är

7 . den beskattningsbara personens registreringsnummer till mervärdesskatt eller, då den

113 Senaste lydelse 2001:971.

103

s. 104 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

registrerad, hans person- eller

beskattningsbara personen inte är

organisationsnummer

det

registrerad, hans person- eller

finns ett sådant och annars en

organisationsnummer om

det

likvärdig uppgift,

finns ett sådant och annars en

likvärdig uppgift,

7 . det förhållandet att

8 . det förhållandet att

skattskyldighet föreligger enligt

betalningsskyldighet

föreligger

1 kap. 2 § första stycket 2, 3

enligt 1 kap. 2 § första stycket 2,

eller 4 b, och

3 eller 4 b, och

8 . övrigt som kan ha bety-

9 . övrigt som kan ha be-

delse för bedömningen

tydelse

för

bedömningen

skattskyldigheten och

mottaga-

beskattningen

och

mottagarens

rens avdragsrätt eller rätt till

avdragsrätt eller rätt till åter-

återbetalning.

betalning.

Om den som omfattas av

skattebefrielse

enligt

bestämmel-

serna i 9 d kap. utfärdar faktura i

de fall som anges i 2 § får

fakturan

inte

innehålla uppgift

om skatt enligt denna lag.

Bestämmelserna i första stycket 3–5 får frångås då fråga är om en faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre

belopp.

Om andra stycket inte är

tillämpligt och det med hänsyn

till en skattskyldigs verksamhet

till

beskattningsbar

persons

finns särskilda skäl för det, får

transaktioner finns särskilda skäl

skattemyndigheten på ansökan

för

det,

får

skattemyndigheten

av den skattskyldige besluta att

på ansökan av den beskattnings-

denne inte behöver lämna upp-

bara personen besluta att denne

gift om mottagaren enligt första

inte behöver lämna uppgift om

stycket 3.

mottagaren

enligt

första

stycket 3.

5 a § 114

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som avses i 1 kap. 2 § första stycket 4 b, 3 kap. 30 a § första stycket och 5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, utöver vad som anges i 5 §, innehålla uppgift om säljarens registreringsnummer till mervärdesskatt och det

114 Senaste lydelse 2001:971.

104

s. 105 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

registreringsnummer till mervärdesskatt under vilket köparen gör sitt förvärv.

I de fall som avses i 2 a § tredje stycket skall det av fakturan eller den jämförliga handlingen framgå att den beskattningsbara personen är befriad från mervärdes- beskattning enligt bestämmelserna i 9 d kap.

Vid omsättning enligt 3 kap. 30 a § av ett nytt transportmedel skall fakturan eller den jämförliga handlingen även innehålla uppgift om de förhållanden i 1 kap. 13 a § som avgör att varan skall

hänföras till ett sådant transportmedel.

faktura

eller

jämförlig

faktura

eller

jämförlig

handling

som

avses

i 3

kap.

handling

som

avses

i 3

kap.

30 b §

skall,

utöver

vad

som

30 b §

skall,

utöver

vad

som

anges i 5 §, innehålla en uppgift

om att förvärvet görs under de

förutsättningar

som

anges i

förutsättningar

som

anges

3 kap. 30 b §. Fakturan eller den

jämförliga

handlingen

skall

jämförliga

handlingen

skall

innehålla uppgift om den ut-

innehålla uppgift om registre-

ländske

företagarens

och

den

ringsnumret

till mervärdesskatt

skattskyldiges

registreringsnum-

för

både

den

beskattningsbara

mer till mervärdesskatt.

personen som inte är etablerad i

landet och den som är betal-

ningsskyldig enligt 1 kap. 2 §

första stycket 4.

5 b § 115

skattskyldighet

föreligger

Om en säljare skall beskattas

för en säljare enligt 3 kap. 10 b §

enligt

kap.

10 b §

eller

ett

eller för ett ombud enligt 3 kap.

ombud skall

beskattas

enligt

10 c §,

skall

faktura

eller

3 kap.

10 c §,

skall en faktura

jämförlig

handling, utöver

vad

eller

jämförlig

handling, utöver

som anges i 5 §, innehålla upp-

vad som anges i 5 §, innehålla

gift om detta förhållande.

uppgift om detta förhållande.

Om skattskyldighet

föreligger

Om betalningsskyldighet före-

för en

förvärvare enligt 1

kap.

ligger

för

förvärvare

enligt

115 Senaste lydelse 1999:640.

105

s. 106 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

2 § första stycket 4 a, skall en

1 kap. 2 § första stycket

4 a,

faktura eller en jämförlig hand-

skall en faktura eller en jäm-

ling, utöver vad som anges i 5 §,

förlig handling, utöver vad som

innehålla uppgift om detta för-

anges i 5 §, innehålla uppgift om

hållande och om

säljarens

detta förhållande och om sälja-

registreringsnummer

till

mer-

rens

registreringsnummer

till

värdesskatt.

mervärdesskatt.

5 c § 116

Om valutan i en faktura eller

jämförlig handling är en annan

än den skattskyldiges redovis-

än den beskattningsbara perso-

ningsvaluta,

skall mervärdes-

nens

redovisningsvaluta,

skall

skattens belopp anges i båda

mervärdesskattens belopp anges

valutorna i handlingen. Dess-

i båda valutorna i handlingen.

utom skall den kurs som an-

Dessutom skall den kurs som

vänts

vid

omräkningen

anges

använts vid omräkningen anges

där.

8 §

skattskyldig

lämnar

Om en beskattningsbar person

sådana

nedsättningar

priset

lämnar nedsättningar av priset

som avses i 7 kap. 6 § första

eller om utfärdad faktura inte

stycket skall han utfärda en

skall gälla, skall en kreditnota

kreditnota

eller

jämförlig

eller jämförlig handling utfärdas .

handling.

Handlingen skall innehålla uppgift om

1. ersättningen enligt utfärdad faktura eller jämförlig handling och nedsättningen av ersättningen,

2. skatten enligt fakturan eller jämförlig handling och minskningen av skatten, och

3. övrigt som kan ha be- tydelse för bedömningen av de frågor som anges i 5 § första stycket 7 .

Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket skall den skatt- skyldige utfärda en sådan hand-

3. övrigt som kan ha be- tydelse för bedömningen av de frågor som anges i 5 § första stycket 8 .

Även i fall av kundkreditering av annat slag än som avses i första stycket skall den beskatt- ningsbara personen utfärda en

116 Senaste lydelse 2000:54.

106

s. 107 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

ling som anges i nämnda stycke. sådan handling som anges i nämnda stycke.

En faktura som utfärdats av den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 7 kan rättas genom en kreditnota.

12 kap.

1 § 117

Beslut enligt denna lag med-

delas, om inte annat anges i

andra stycket eller i 1 a eller 2 §,

skattemyndigheten i

den

skattemyndigheten i

den

region där den skattskyldige är

region där den beskattningsbara

registrerad enligt 3

kap.

1 §

personen eller den som är

skattebetalningslagen

(1997:483)

betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 §

eller, om han inte är registrerad,

är

registrerad enligt 3 kap.

1 §

den skattemyndighet

som

skattebetalningslagen (1997:483)

enligt 2 kap. samma lag är be-

eller, om han inte är registrerad,

hörig att besluta om registre-

den skattemyndighet

som

ring.

enligt 2 kap. samma lag är be-

hörig att besluta om registre-

ring.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket taxeringslagen (1990:324) gäller även ärenden enligt denna lag.

1 a § 118

Beslut enligt denna lag som

rör den som är skattskyldig

rör den som är betalningsskyldig

endast på grund av förvärv av

sådana varor som anges i 2 a

kap. 3 § första stycket 1 och 2

meddelas av Riksskatteverket.

2 § 119

Riksskatteverket prövar frå-

gor

betalningsskyldighet

gor

betalningsskyldighet

enligt

kap. 26 b §, om åter-

enligt

kap. 26 b §, om åter-

117 Senaste lydelse 1998:255.

118 Senaste lydelse 2000:478.

119 Senaste lydelse 2000:478.

107

s. 108 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

betalning enligt 10 kap. 1–8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt

10 kap. 9–13 §§ tillämpas 1 § första stycket.

Frågor om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § eller om ändring eller avregistrering en- ligt 6 a kap. 5 § prövas av skattemyndigheten i den region som, i fråga om grupphuvud- mannen, är beslutande myndig- het enligt 2 kap. 1–3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Bestämmelserna om beslutan- de myndighet i 2 kap. 1–3 och 5 §§ skattebetalningslagen är tillämpliga även i de fall den skattskyldige skall redovisa mer- värdesskatt i en självdeklaration.

betalning enligt 10 kap. 1–8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt

10 kap. 11–13 §§ tillämpas 1 § första stycket.

Frågor om gruppregistrering enligt 1 a kap. 13 § eller om ändring eller avregistrering en- ligt 1 a kap. 14 § prövas av skattemyndigheten i den region som, i fråga om grupphuvud- mannen, är beslutande myndig- het enligt 2 kap. 1–3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Bestämmelserna om beslutan- de myndighet i 2 kap. 1–3 och 5 §§ skattebetalningslagen är tillämpliga även i de fall den beskattningsbara personen eller den som är betalningsskyldig för skatten skall redovisa mer- värdesskatt i en självdeklaration.

13 kap.

Redovisning av utgående och ingående skatt

Allmänna bestämmelser

1 §

I 10 kap. skattebetalningslagen (1997:483) och i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt. Ytterligare be- stämmelser om redovisningen finns i det följande i 3–19 §§.

108

s. 109 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

2 §

Utgående och ingående skatt för en viss transaktion skall vid redovisning av mervärdesskatt hänföras till den redovisnings- period under vilken redovisnings- tidpunkten för transaktionen in- faller.

Bestämmelser om när redovis- ningstidpunkten infaller finns i 3–8 §§.

När skatten skall redovisas och redovisningsperiodens längd framgår av 10 kap. skattebetal- ningslagen (1997:483).

Redovisningstidpunkten för utgående skatt

3 §

Om inte annat följer av 4–7 §§ infaller redovisningstidpunkten för utgående skatt samtidigt som tidpunkten för den beskattnings- grundande händelsen enligt 1 kap. 3 § första stycket:

1. Vid omsättning av varor eller tjänster för vilka betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den beskattningsbara personen till godo i anslutning till omsättningen.

2. Vid omsättning av varor eller tjänster för vilken faktura utfärdas före omsättningen men inte i samband med denna.

3. Vid uttag av varor eller tjänster.

4. Vid import.

109

s. 110 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

4 §

Erhålls betalning helt eller delvis före tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen, infaller redovisningstidpunkten för utgående skatt på betalningen då denna tas emot kontant eller på annat sätt kommer den beskattningsbara personen till godo.

5 §

Om betalning inte tas emot kontant eller på annat sätt kom- mer den beskattningsbara perso- nen till godo i anslutning till omsättningen av en vara eller tjänst, infaller redovisningstid- punkten för utgående skatt vid utfärdande av faktura, om denna utfärdas i samband med eller efter omsättningen.

Om faktura inte utfärdas senast under månaden efter tid- punkten för den beskattnings- grundande händelsen, infaller redovisningstidpunkten två månader efter tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen.

6 §

För sådant belopp som medför betalningsskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 7 infaller redo- visningstidpunkten vid utfärdan- de av fakturan.

7 §

Redovisningstidpunkten för utgående skatt i anledning av gemenskapsinterna förvärv in-

110

s. 111 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

faller den 15:e i månaden efter den under vilken den beskatt- ningsgrundande händelsen enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 in- träffade. Om faktura utfärdas till förvärvaren dessförinnan, infaller redovisningstidpunkten vid tid- punkten för fakturans utfärdande.

Redovisningstidpunkten för omsättning av varor som undan- tas från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a §, infaller den 15:e i månaden efter den under vilken den beskattningsgrundande hän- delsen enligt 1 kap. 3 § första stycket 1 inträffade. Om faktura utfärdas till förvärvaren dess- förinnan, infaller redovisnings- tidpunkten vid tidpunkten för fakturans utfärdande.

Redovisningstidpunkten för in- gående skatt

8 §

Redovisningstidpunkten för in- gående skatt avseende förvärv av varor och tjänster och för import, sammanfaller med redovisnings- tidpunkten för motsvarande ut- gående skatt enligt 3–7 §§.

Redovisningsvaluta

9 §

För det fall den beskatt- ningsbara personen enligt 11 kap. 5 c § angett den utgående skattens belopp i flera valutor i en faktura eller jämförlig handling skall han vid redovisning av skatten an-

111

s. 112 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

vända det skattebelopp som an- getts i den egna redovisnings- valutan.

För det fall skattens belopp enligt 11 kap. 5 c § angetts i flera valutor i en faktura eller jäm- förlig handling skall vid redo- visning av den ingående skatten det skattebelopp användas som angetts i den beskattningsbara personens egen redovisnings- valuta. Om beloppet inte angetts i denna valuta, skall det skatte- belopp användas som angetts i den valuta som fakturan eller den jämförliga handlingen är utställd i.

Redovisning av utgående och ingående skatt vid konkurs

10 §

Om en beskattningsbar person som har försatts i konkurs inte för en tidigare redovisningsperiod har varit skyldig att redovisa den utgående skatt som hänför sig till omsättning eller förvärv för vilken den beskattningsgrundan- de händelsen har inträtt före konkursbeslutet, skall skatten hänföras till den redovisnings- period under vilken konkurs- beslutet meddelats.

Om den utgående skatten änd- ras efter konkursbeslutet till följd av nedsättning av priset, åter- tagande av en vara eller kund- förlust tillämpas 13 och 14 §§.

112

s. 113 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

11 §

Om den beskattningsbara per- sonen har försatts i konkurs, skall han senast för den redovisnings- period som löpte när konkurs- beslutet meddelades göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- eller a conto-betalning under tiden innan han försattes i konkurs.

Redovisning av utgående skatt vid överlåtelse av rörelse

12 §

Om en beskattningsbar person har överlåtit sin rörelse eller en del därav till någon annan, skall utgående skatt, som hänför sig till omsättning eller förvärv för vilken den beskattnings- grundande händelsen har inträtt före övertagandet, hänföras till den redovisningsperiod under vilken övertagandet har ägt rum, om han inte har varit skyldig att redovisa skatten för en tidigare redovisningsperiod.

Om den utgående skatten änd- ras efter övertagandet till följd av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust, tillämpas 13 och 14 §§.

113

s. 114 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

Ändring av tidigare redovisad utgående eller ingående skatt

13 §

Om utgående skatt har redo- visats och beskattningsunderlaget för den skatten därefter minskar på grund av nedsättning av priset, återtagande av en vara eller kundförlust enligt 7 kap. 6 §, får den beskattningsbara personen i den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som är hänförlig till minskningen. Om en kundförlust har föranlett ett sådant avdrag och betalning därefter inflyter, skall det avdragna beloppet i motsvarande mån redovisas på nytt.

Om en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit efter det att någon har övertagit en rörelse eller del därav från den som redovisat den utgående skatten, är det dock övertagaren som får göra det i första stycket angivna avdraget.

14 §

Ändring enligt 13 § skall vid återtagande av vara eller kund- förlust göras för den redovisnings- period under vilken återtagandet av varan skett eller kundförlusten inträffat.

Vid nedsättning av priset skall ändringen hänföras till den redo-

114

s. 115 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

visningsperiod under vilken kreditnota utfärdats.

Om den som har redovisat den utgående skatten försätts i kon- kurs innan en nedsättning av priset gjorts, en vara återtagits eller en kundförlust uppkommit, skall han dock alltid göra änd- ringen för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.

Avdrag för nedsättning av priset skall grundas på en kredit- nota eller någon jämförlig handling enligt 11 kap. 8 §.

15 §

Den beskattningsbara personen får i den ordning som gäller för hans redovisning av utgående skatt dra av ett belopp mot- svarande utgående skatt som har redovisats i en deklaration, om den redovisade skatten gäller sådana gemenskapsinterna för- värv som avses i 2 a kap. 6 § och den beskattningsbara personen på grund av förvärvet har påförts mervärdesskatt i ett annat EG- land.

16 §

Om den beskattningsbara personen, sedan han fått avdrag för ingående skatt, har tagit emot en kreditnota eller någon jäm- förlig handling enligt 11 kap. 8 § som gäller denna skatt, skall han i den ordning som gäller för hans redovisning av ingående skatt återföra den avdragna skatten

115

s. 116 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

med det belopp som motsvarar den del av den tidigare redo- visade skatten som varit hänförlig till nedsättningen av priset.

Återföring enligt första stycket skall hänföras till den redovis- ningsperiod under vilken kredit- notan eller den jämförliga hand- lingen utfärdats.

Om den beskattningsbara per- sonen har överlåtit sin rörelse eller del av denna efter det att han gjort avdraget för ingående skatt, skall vad som sägs i första stycket om återföring av den skatten gälla den som får tillgodogöra sig den prisnedsättning som föranleder återföringen.

Om den beskattningsbara per- sonen har försatts i konkurs efter det att han har gjort avdraget för ingående skatt, skall han dock alltid göra ändringen för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.

Redovisning av sådan jämkning som avses i 8 a kap.

17 §

Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 8 a kap. 1–12 och 14 §§ samt 9 kap. 10–13 §§ skall jämkas för den första redovis- ningsperioden efter det räken- skapsår då användning ändrats eller överlåtelse skett. Vid över- låtelse av en fastighet skall dock överlåtaren jämka avdraget för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett, om

116

s. 117 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

inte redovisningsperioden för mervärdesskatt är beskattningsår.

När ett tidigare verkställt av- drag skall minskas jämkas det genom att skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 16 §. När den beskattningsbara personen är berättigad till ytter- ligare avdrag för ingående skatt jämkas avdraget genom att redo- visad ingående skatt för redo- visningsperioden ökas.

Om den beskattningsbara personen försätts i konkurs skall avdrag jämkas för den redo- visningsperiod under vilken kon- kursbeslutet meddelats. Om kon- kursboet senare skall överta rättighet och skyldighet enligt 8 a kap. 13 §, skall även änd- ringen av jämkningsbeloppet göras i konkursgäldenärens redo- visning för den redovisnings- period under vilken konkurs- beslutet meddelades. De änd- ringar på grund av jämkning som konkursboet skall göra genom övertagandet, skall göras i kon- kursboets redovisning för de redovisningsperioder som anges i första och andra styckena.

Redovisning av utgående och ingående skatt vid beslut om frivillig beskattning

18 §

Om beslut om frivillig beskatt- ning enligt 9 kap. 1 § innebär att fastighetsägaren skall beskattas för tiden före beslutet, skall fastig-

117

s. 118 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

hetsägarens utgående och in- gående skatt för uthyrning eller upplåtelse under den tid som löpt från den dag som avses i 9 kap. 4 § till beslutsdagen redovisas för den första redovisningsperioden efter beslutet.

Den skatt som skall redovisas skall motsvara den skatt som skulle ha redovisats vid de redovisningstidpunkter som gäller enligt 13 kap. 3 –8 §§.

Redovisning av utgående och ingående skatt avseende varor i vissa lager

19 §

Utgående skatt som avses i 9 c kap. 4 § skall hänföras till den redovisningsperiod under vilken varan upphör att vara placerad i lagret. Detsamma gäller sådan ingående skatt som avses i 8 kap. 2 § andra stycket och för vilken förvärvaren är betalningsskyldig för den utgående skatten enligt 9 c kap. 5 §. Det belopp som skall redovisas skall beräknas på sätt som anges i 9 c kap. 6 §.

118

s. 119 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet och som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1– 4 §§ skall ansöka om detta hos Riksskatteverket.

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom landet och som är eller skall vara registrerade enligt 3 kap. 1 § första stycket 2, 4 eller 5 skatte- betalningslagen (1997:483) skall dock ansöka om sådan åter- betalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs nedan i 11 13 §§.

SOU 2002:74

Författningsförslag

19 kap. Återbetalning av skatt till icke skattskyldiga

Återbetalning till utländska företagare

19 kap. Återbetalning av skatt

Återbetalning till beskattnings- bara personer som inte är etablerade inom landet

Ansökan

1 § 120

Utländska företagare som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1–4 §§ skall ansöka om detta hos Riks- skatteverket.

Utländska företagare som är eller skall vara registrerade enligt 3 kap. 1 § första stycket 2, 4 eller 5 skattebetalningslagen (1997:483) skall dock ansöka om sådan återbetalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs nedan i 11 13 §§.

3 § 121

Ansökan skall göras på en blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avser den ingående skatten förvärv skall till ansökan fogas

faktura eller jämförlig handling som innehåller sådana

uppgifter som anges i 11 kap. 5 § första stycket,

intyg om att sökandens

2. intyg om att sökanden är en

verksamhet i

hemlandet medför

beskattningsbar person i hem-

skattskyldighet

till mervärdes-

landet och inte undantas från

skatt , och

beskattning enligt regler som mot-

svarar bestämmelserna i 9 d kap.

om små företag , och

120 Senaste lydelse 2002:392.

121 Senaste lydelse 1994:1798.

119

s. 120 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

3. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande har rätt till återbetalning.

Första stycket 2 gäller inte om sökanden under de senaste 12 månaderna lämnat ett sådant intyg till den myndighet som avses i 1 §.

Avser den ingående skatten import skall till ansökan fogas en av Tullverket utfärdad tullräkning.

Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

11 §

Den som vill få återbetalning

av ingående skatt enligt 10 kap.

9–13 §§ skall ansöka om detta

11–13 §§ skall ansöka om detta

hos den myndighet som enligt

12 kap. 2 § skall pröva ansök-

ningen.

12 § 122

En ansökan om återbetalning

enligt

kap.

9–13 §§

skall

enligt 10

kap.

11–13 §§ skall

göras i den form som föreskrivs

i 10 kap. 17 § eller 31 § första

stycket

skattebetalningslagen

stycket

skattebetalningslagen

(1997:483)

för deklaration av

(1997:483)

för

deklaration

ingående skatt i en verksamhet

ingående skatt. För den som

som medför skattskyldighet . För

ansöker om sådan återbetalning

den som ansöker om sådan

gäller vad som föreskrivs i 13

återbetalning

gäller vad

som

och 21 kap. samt vad som

föreskrivs i 13 och 21 kap. samt

föreskrivs

förfarandet

vad

som

föreskrivs

skattebetalningslagen i fråga om

förfarandet

skattebetalnings-

den som är skattskyldig, om

lagen i fråga om den som är

inget annat följer av 13 §.

skattskyldig,

inget

annat

följer av 13 §.

122 Senaste lydelse 1997:502.

120

s. 121 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

13 § 123

Den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 11 eller 12 § och som enligt 10 kap. 31 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) inte skall redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration, skall ändå göra det, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Den som omfattas av beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § skall alltid redovisa mervärdes- skatt i skattedeklaration.

20 kap.

1 § 124

Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för överklagande enligt andra stycket, gäller bestämmelserna i 22 kap.

skattebetalningslagen (1997:483).

Beslut

som

Riksskatteverket

Beslut

som

Riksskatteverket

har fattat om betalningsskyldig-

het enligt 3 kap. 26 b §, i ärende

som

rör

återbetalning

enligt

som

rör

återbetalning

enligt

10 kap. 1–8 §§ och om betal-

ningsskyldighet och

avräkning

ningsskyldighet och

avräkning

enligt 19 kap. 7 § får överklagas

hos Länsrätten i Dalarnas län.

Beslut som en skattemyndighet

fattat

gruppregistrering

fattat

gruppregistrering

enligt 6 a kap. 4 §, om ändring

enligt 1 a kap. 13 §, om ändring

eller

avregistrering

enligt

eller

avregistrering

enligt

6 a kap. 5 § eller om innehållet i

1 a kap. 14 § eller om innehållet

faktura

eller

jämförlig

i en faktura eller jämförlig

handling

enligt

kap.

5 §

handling

enligt

kap.

5 §

tredje stycket får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol. Be-

slut om avräkning får överklagas

särskilt på den grunden att

avräkningsbeslutet i sig är fel-

aktigt men i övrigt endast i

samband

med

överklagande

samband

med

överklagande

beslut om betalningsskyldighet.

Ett överklagande

enligt

detta

Ett överklagande

enligt

detta

123 Senaste lydelse 1997:502.

124 Senaste lydelse 2000:478.

121

s. 122 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

stycke skall ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 1 a kap. 13 eller 14 § får även överklagas av Riksskatteverket. Om en en- skild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

122

s. 123 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

2 Förslag till

förordning om ändring i mervärdesskatte- förordningen (1994:223)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskatteförordningen (1994:223) att 1 och 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (1994:200).

Vad som i förordningen före- skrivs i fråga om den som är skattskyldig gäller i tillämpliga delar också sådana icke skatt- skyldiga som har rätt till åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 13 §§ mervärdes- skattelagen.

13 § 125

Den som är skattskyldig för Den som är betalningsskyldig import av en vara skall på för import av en vara skall på uppmaning av Tullverket lämna uppmaning av Tullverket lämna en skriftlig försäkran om det en skriftlig försäkran om det ändamål för vilket varna förs in. ändamål för vilket varan förs in.

125 Senaste lydelse 1999:521.

123

s. 124 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

3 Förslag till

lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom förskrivs att 1 kap. 4 och 6 §§, 2 kap. 4 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 10 kap. 9, 11, 13, 15, 18, 21, 22, 29, 31, 32, 35 och 37 §§, 12 kap. 8 b §, 14 kap. 1 a § samt 23 kap. 3 a, 3 b och 4 §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 § 126

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även

1. avgift och avgiftsskyldig,

2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen

skatt) och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt

3. skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta.

Med skatt likställs

1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betal- ningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, och

2. belopp som betalats till- baka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten.

Med skatt likställs

2. belopp som betalats till- baka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten, och

3. belopp som skall betalas in till staten enligt 1 kap. 1 a § andra stycket mervärdesskatte- lagen (1994:200).

126 Senaste lydelse 2002:400.

124

s. 125 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

2. beskattningsbar person enligt

1 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200) och den som är be- talningsskyldig enligt 1 kap. 2 § mervärdesskattelagen, med undantag av beskattningsbara personer som har rätt till åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1–4 §§ nämnda lag,

SOU 2002:74

Författningsförslag

Med skattskyldig likställs

1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §,

2. den som har rätt till åter- betalning av ingående mervärdes- skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mer- värdesskattelagen (1994:200),

3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F- skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,

4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,

5. den som är grupphuvudman enligt 6 §,

6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt,

7. dödsbo som enligt 54 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall förskjuta arvsskatt,

8. den som har rätt till återbetalning enligt

a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b) 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d) 28 30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och

9. den som har rätt till återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2 6 §§ eller 8 a, 9, 10 eller 11 § eller 11 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi eller omfattas av ett slutligt beslut om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 b § andra stycket samma lag.

125

s. 126 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

6 § 127

I denna lag avses med

a r b e t s g i v a r e : den som betalar ut ersättning för arbete, a r b e t s t a g a r e : den som tar emot ersättning för arbete, b e s k a t t n i n g s å r : i fråga om

a) skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om av- kastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1 5, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, beskattningsår enligt 1 kap. 13 15 §§ inkomstskattelagen,

b) mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdes- skattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett,

c) punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mer- värdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat,

d) skatt som inte avses i a c, det kalenderår för vilket skatten skall betalas,

g r u p p h u v u d m a n :

den

g r u p p h u v u d m a n :

den

som enligt 6 a kap. 4 § mer-

som enligt 1 a kap. 13 § mer-

värdesskattelagen utsetts

som

värdesskattelagen

utsetts

som

huvudman för en mervärdes-

skattegrupp,

i n k o m s t å r : kalenderåret före taxeringsåret,

n ä r i n g s v e r k s a m h e t : verksamhet av sådant

slag att in-

täkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomst- skattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,

ö v e r s k j u t a n d e i n g å e n d e m e r v ä r d e s s k a t t : den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mer- värdesskatt.

127 Senaste lydelse 2002:400.

126

s. 127 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

2 kap.

4 § 128

Beslut som rör den som är

mervärdesskattskyldig endast på

betalningsskyldig för mervärdes-

grund av förvärv av sådana varor

skatt endast på grund av förvärv

som anges i 2 a kap. 3 § första

av sådana varor som anges i 2 a

stycket 1 och 2 mervärdes-

kap. 3 § första stycket 1 och 2

skattelagen (1994:200) fattas av

mervärdesskattelagen (1994:200)

Riksskatteverket.

fattas av Riksskatteverket.

3 kap.

1 § 129

Skattemyndigheten skall registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller

betala arbetsgivaravgifter,

2. beskattningsbar person en-

2. den som är skattskyldig

enligt

mervärdesskattelagen

ligt 1 a kap. mervärdesskatte-

(1994:200), med undantag av en

lagen (1994:200) som har av-

sådan

mervärdesskattegrupp

dragsrätt eller rätt till återbetal-

som avses i 6 a kap. 1 § mer-

ning enligt 10 kap.

11 13 §§

värdesskattelagen och av den

mervärdesskattelagen

samt

den

som är skattskyldig endast på

som är betalningsskyldig enligt

grund av förvärv av sådana varor

1 kap. 2 § första stycket 5 mer-

som anges i 2 a kap. 3 § första

värdesskattelagen , med undan-

stycket 1 och 2 nämnda lag,

tag av en sådan mervärdes-

skattegrupp

som

avses

1 a kap.

10 §

mervärdesskattelagen

och

den som är

betalningsskyldig

endast på grund av förvärv av

sådana varor som anges i 2 a

kap. 3 § första stycket 1 och 2

nämnda lag,

3. den som är grupphuvudman,

4. den som har rätt till åter- betalning av ingående mervärdes- skatt enligt 10 kap. 9 13 §§ mervärdesskattelagen,

128 Senaste lydelse 2000:486.

129 Senaste lydelse 2002:400.

127

s. 128 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

5 . den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6 . den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och

7 . den som är skattskyldig enligt

a) lagen (1972:820) om skatt på spel,

b) 4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel,

c) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d) lagen (1990:1427) om sär- skild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

e) lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f) 10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g) 9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller

12 § 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j) lagen (1999:673) om skatt på avfall, eller

k) lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer.

4 . den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatte- plikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

5 . den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och

6 . den som är skattskyldig enligt

a) lagen (1972:820) om skatt på spel,

b) 4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel,

c) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d) lagen (1990:1427) om sär- skild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m.,

e) lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f) 10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g) 9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller 12 § 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j) lagen (1999:673) om skatt på avfall, eller

k) lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkrafts- reaktorer.

128

s. 129 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första stycket är behörig att fatta beslut som rör den personen.

En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den skattemyndighet som enligt 2 kap. 2 § första–fjärde styckena var behörig att fatta beslut som rör den personen.

I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta beslut.

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten.

Den som driver flera verk- samheter som medför skatt- skyldighet för mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.

Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mer- värdesskattelagen (1994:200) och som enligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mer-

2 §

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § första stycket 1, 5 och 6 skall anmäla sig för registrering hos skatte- myndigheten.

Beskattningsbar person och den som är betalningsskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 5 mer- värdesskattelagen (1994:200), vilka skall registreras enligt 1 § första stycket 2 5, skall anmäla sig för registrering hos skatte- myndigheten.

Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet eller aktivitet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Beskattningsbar person enligt 1 a kap. 2 § mervärdes- skattelagen (1994:200) som en- ligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen, skall anses ha

129

s. 130 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

värdesskatten i självdeklara- tionen anses ha fullgjort an- mälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen.

fullgjort anmälningsskyldig- heten genom att lämna dekla- rationen.

10 kap.

9 § 130

En skattedeklaration skall lämnas av

1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

3. handelsbolag som är skatt-

skyldigt

enligt mervärdesskatte-

lagen (1994:200),

beskattningsbar

person

4. annan som är skattskyldig

enligt

mervärdesskattelagen

enligt

mervärdesskattelagen

med undantag av en sådan

(1994:200) som är betalnings-

mervärdesskattegrupp som av-

skyldig enligt

1 kap.

2 §,

har

ses i 6 a kap. 1 § nämnda lag, allt

avdragsrätt enligt 8 kap. eller har

om inte annat följer av 31 eller

rätt

till

återbetalning

enligt

32 §,

10 kap. 11 13 §§ samma lag med

undantag av en sådan mer-

värdesskattegrupp

som

avses i

1 a kap. 10 § nämnda lag, allt om

inte annat följer av 31 eller 32 §,

annan

som

är

betal-

ningsskyldig

enligt

kap.

2 §

första stycket 5 mervärdes-

skattelagen, om inte annat följer

av 31 eller 32 §,

5. den som är grupphuvudman,

6. den som omfattas av beslut enligt 11 §, och

7. den som skall registreras

enligt 3 kap. 1 § första stycket 4

enligt 3 kap. 1 § första stycket 4,

eller 5, om inte annat följer av

om inte annat följer av 31§.

31 §.

130 Senaste lydelse 2002:391.

130

s. 131 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

11 §

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket skall redovisas i en skattedeklaration,

1. om den skattskyldige begär

1. om den beskattningsbara

det, eller

personen begär det, eller

2. om det finns särskilda skäl.

Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår.

13 § 131

En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.

Om den som är registrerad

enligt 3 kap. 1 § första stycket

1 5 inte skall redovisa vare sig

1 4 inte skall redovisa vare sig

skatteavdrag

eller

arbetsgivar-

skatteavdrag

eller

arbetsgivar-

avgifter

i skattedeklaration

för

avgifter

i skattedeklaration

för

en viss

redovisningsperiod

och

viss

redovisningsperiod

och

skattemyndigheten skrift-

skattemyndigheten

skrift-

ligen upplysts om detta, behöver

någon

deklaration

inte

lämnas

någon deklaration

inte

lämnas

för den perioden. Detta gäller

även om en förenklad skatte-

deklaration enligt 13 a § lämnas

för redovisningsperioden.

I fråga om den som är

I fråga om den som skall

skattskyldig

till

mervärdesskatt

redovisa

mervärdesskatt

gäller

gäller andra stycket endast om

andra stycket endast om mer-

den

skattskyldige

enligt

31 §

värdesskatten

enligt

31 §

första

stycket

skall

redovisa

stycket skall redovisas i en

mervärdesskatten i sin själv-

självdeklaration .

deklaration .

15 §

För en sådan mervärdes-

För den som skall redovisa

skattskyldig som inte är skyldig

mervärdesskatt men som inte är

att

lämna självdeklaration

och

skyldig att lämna självdek-

som

därför

skall

redovisa

laration och som därför skall

mervärdesskatt

skatte-

redovisa

mervärdesskatt

131 Senaste lydelse 2002:400.

131

s. 132 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

deklaration samt för handels- bolag, får skattemyndigheten besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunder- lagen exklusive gemenskaps- interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor.

Nuvarande lydelse

skattedeklaration samt för handelsbolag, får skattemyndig- heten besluta att redovisnings- perioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunder- lagen exklusive gemenskaps- interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor.

18 § 132

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt skall, om inte annat följer av 19–24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

________________________________________________________

Deklaration som skall

skall avse skatteavdrag

samt mervärdesskatt

ha kommit in till

och arbetsgivaravgifter

och punktskatt för

skattemyndigheten

för redovisningsperioden

redovisningsperioden

senast

12 februari

januari

december

12 mars

februari

januari

12 april

mars

februari

12 maj

april

mars

12 juni

maj

april

12 juli

juni

maj

17 augusti

juli

juni

12 september

augusti

juli

12 oktober

september

augusti

12 november

oktober

september

12 december

november

oktober

17 januari

december

november

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestäm- melserna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet skall, om

132 Senaste lydelse 2002:400.

132

s. 133 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.

Föreslagen lydelse

18 §

Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt skall, om inte annat följer av 19–24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

________________________________________________________

Deklaration som skall

skall avse skatteavdrag

samt mervärdesskatt

ha kommit in till

och arbetsgivaravgifter

och punktskatt för

skattemyndigheten

för redovisningsperioden

redovisningsperioden

senast

12 februari

januari

december

12 mars

februari

januari

12 april

mars

februari

12 maj

april

mars

12 juni

maj

april

12 juli

juni

maj

17 augusti

juli

juni

12 september

augusti

juli

12 oktober

september

augusti

12 november

oktober

september

12 december

november

oktober

17 januari

december

november

Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas enligt första stycket skall redovisas enligt bestämmelserna i 19 § om den som skall redovisa skatten begär det. Beslutet skall, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en sådan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatte- avdrag och arbetsgivaravgifter

21 §

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en sådan näringsidkare eller beskattningsbar person som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag

133

s. 134 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

för sig i en skattedeklaration

och arbetsgivaravgifter för sig i

som skall lämnas senast den 12 i

en skattedeklaration som

skall

månaden

efter

redovisnings-

lämnas senast den 12 i månaden

periodens

utgång, i januari

efter redovisningsperiodens ut-

senast den

17.

Deklarationen

gång, i januari senast den 17.

skall ta upp de uppgifter som

Deklarationen skall ta upp de

anges i 17 § första stycket 1–4

uppgifter som anges i

17 §

och 6.

första stycket 1–4 och 6.

Nuvarande lydelse

22 § 133

En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i själv- deklaration, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.

Deklaration

som skall ha

skall

avse

skatteavdrag,

kommit in

till skattemyndig-

arbetsgivaravgifter

och punkt-

heten senast

skatt för redovisningsperioden

12 februari

januari

12 mars

februari

12 april

mars

12 maj

april

12 juni

maj

12 juli

juni

17 augusti

juli

12 september

augusti

12 oktober

september

12 november

oktober

12 december

november

17 januari

december

133 Senaste lydelse 2002:400.

134

s. 135 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

22 §

Den som är skattskyldig enligt denna lag och som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall lämna skatte- deklaration enligt följande uppställning.

Deklaration

som skall ha

skall

avse

skatteavdrag,

kommit in

till skattemyndig-

arbetsgivaravgifter

och punkt-

heten senast

skatt för redovisningsperioden

12 februari

januari

12 mars

februari

12 april

mars

12 maj

april

12 juni

maj

12 juli

juni

17 augusti

juli

12 september

augusti

12 oktober

september

12 november

oktober

12 december

november

17 januari

december

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 § 134

I 13 kap. 6 28 b §§

I 13 kap. mervärdesskatte-

mervärdesskattelagen

lagen (1994:200) finns särskilda

(1994:200)

finns

särskilda

bestämmelser om redovisning av

utgående och ingående mer-

utgående

och

ingående

värdesskatt.

mervärdesskatt.

134 Senaste lydelse 2000:501.

135

s. 136 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

31 § 135

Den som bedriver en verk-

En beskattningsbar person vars

samhet

där

beskattningsunder-

beskattningsunderlag

exklusive

lagen

exklusive

gemenskaps-

gemenskapsinterna

förvärv

och

interna förvärv och import för

import för

beskattningsåret

beräknas

sam-

beräknas sammanlagt uppgå till

manlagt uppgå till högst en

högst en miljon kronor och som

miljon kronor och som är

är skyldig att lämna självdeklara-

skyldig att lämna självdeklara-

tion

enligt

lagen

(2001:1227)

tion enligt

lagen (2001:1227)

självdeklarationer

och

självdeklarationer

och

kontrolluppgifter och som inte

är handelsbolag eller grupp-

huvudman, skall redovisa mer-

värdesskatten i självdeklaratio-

värdesskatten i

självdeklaratio-

nen, om skattemyndigheten inte

beslutat annat enligt 11 §.

I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmelserna i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter

samt taxeringslagen (1990:324).

32 § 136

Den som

är skattskyldig

Den som är betalningsskyldig

endast på grund av förvärv av

sådana varor som anges i 2 a

kap. 3 § första stycket 1 och 2

mervärdesskattelagen (1994:200)

skall redovisa mervärdesskatten

i en särskild

skattedeklaration

i en särskild skattedeklaration

för varje förvärv. Deklarationen

skall lämnas in senast 35 dagar

efter förvärvet.

35 §

Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalenderkvartal, om inte annat följer av andra stycket.

Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till får gå med på att sammanställningen görs för kalenderår under förutsättning att

135 Senaste lydelse 2001:1239.

136 Senaste lydelse 2002:400.

136

s. 137 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

1. den

skattskyldige tillämpar

den

beskattningsbara

kalenderår som räkenskapsår,

personen eller den som annars är

betalningsskyldig

enligt

mer-

värdesskattelagen

(1994:200)

tillämpar kalenderår som räken-

skapsår,

2. den

skattskyldige

bedriver

den

beskattningsbara

en verksamhet där beskattnings-

personens

sammanlagda beskatt-

underlagen för kalenderåret be-

ningsunderlag

för

kalenderåret

räknas sammanlagt

uppgå till

beräknas

uppgå

till

högst

högst 200 000 kronor,

200 000 kronor,

3. den skattskyldiges omsätt-

den

beskattningsbara

ning av varor enligt 3 kap. 30 a §

personens

omsättning

varor

mervärdesskattelagen (1994:200)

enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

uppgår till högst 120 000 kronor

skattelagen

uppgår

till

högst

per kalenderår, och

120 000 kronor per kalenderår,

och

4. den skattskyldiges omsätt-

den

beskattningsbara

ning av varor enligt 3 kap. 30 a §

personens

omsättning

varor

mervärdesskattelagen inte avser

enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

nya transportmedel.

skattelagen

inte

avser

nya

transportmedel.

37 § 137

Om en verksamhet avvecklas,

Om en rörelse avvecklas, skall

skall redovisningen fullgöras till

redovisningen

fullgöras till och

och med den redovisningsperiod

med

den

redovisningsperiod

under vilken avvecklingen slut-

förts.

12 kap.

8 b § 138

Om grupphuvudmannen har

underlåtit att göra en före-

skriven betalning av mervärdes-

skatten, är varje annan närings-

skatten, är varje annan person

idkare som ingår i gruppen

som ingår i gruppen tillsammans

tillsammans med grupphuvud-

med

grupphuvudmannen

skyl-

mannen

skyldig

att

betala

dig att betala skatten jämte ränta

137 Senaste lydelse 2000:501.

138 Senaste lydelse 1998:347.

137

s. 138 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag SOU 2002:74

skatten jämte ränta till den del

till den del skatten hänför sig till

skatten hänför sig till verk-

aktivitet som

gruppen

bedrivit

samhet

som

gruppen

bedrivit

under den tid personen varit

under

den

tid

näringsidkaren

medlem i gruppen.

varit medlem i gruppen.

14 kap.

1 a § 139

En näringsidkare som om-

En beskattningsbar person som

sätter

investeringsguld

som

omsätter investeringsguld

som

avses i 1 kap. 18 § mervärde-

sskattelagen

(1994:200)

till en

sskattelagen

(1994:200)

till en

köpare i Sverige eller annat EG-

land

skall

vid

transaktioner

land

skall

vid

transaktioner

överstigande

10 000

kronor

överstigande

10 000

kronor

kontrollera

identiteten

hos

kontrollera

identiteten

hos

köparen. Detsamma gäller om

köparen. Detsamma gäller

transaktionen

inte

överstiger

transaktionen

inte

överstiger

nämnda belopp men kan antas

ha samband med en annan

transaktion

och

tillsammans

transaktion

och

tillsammans

med denna överstiger beloppet.

Om summan inte är känd vid

tidpunkten för

transaktion,

tidpunkten för

transaktion,

skall identiteten kontrolleras så

snart summan av transaktio-

nerna

överstiger

det

angivna

nerna

överstiger

det

angivna

värdet.

Ett företag med verksamhet som beskrivs i 2 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt behöver inte utföra identitetskontroll beträffande ett annat sådant företag hemma- hörande inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

139 Senaste lydelse 1999:641.

138

s. 139 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

Vid identitetskontrollen skall säljaren föra anteckningar om vad transaktionen avser och om köparens namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om det är fråga om en juridisk person skall även uppgifter om firma och organisationsnummer antecknas. Sådana anteckningar behöver dock inte göras, om en kopia av F-skattebevis överlämnas.

Handlingar och uppgifter som lämnats vid identitetskontroll skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår kontrollen gjordes.

23 kap.

3 a § 140

Grupphuvudmannen

skall

Grupphuvudmannen

skall

svara för redovisningen och be-

talningen av

mervärdesskatt

talningen av mervärdesskatt

som hänför sig till den verk-

som hänför sig till den aktivitet

samhet som

mervärdesskatte-

som mervärdesskattegruppen

gruppen bedriver och i övrigt

utövar och i övrigt företräda

företräda

mervärdesskatte-

mervärdesskattegruppen i frågor

gruppen i frågor som rör sådan

som rör sådan skatt.

skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas till-

gängligt hos grupphuvudmannen.

3 b § 141

Om ett förhållande som legat

till grund

för gruppregistrering

till grund

för gruppregistrering

enligt 6 a kap. 4 § mervärdes-

enligt 1 a kap. 13 § mervärdes-

skattelagen (1994:200) har änd-

rats, skall

grupphuvudmannen

rats, skall

grupphuvudmannen

underrätta

skattemyndigheten

underrätta

skattemyndigheten

om ändringen. Om inte något

hindrar det skall underrättelsen

lämnas inom två veckor från det

att ändringen inträffade.

Om grupphuvudmannen inte lämnar underrättelse enligt första stycket, får skattemyndigheten förelägga honom att göra detta.

140 Senaste lydelse 1998:347.

141 Senaste lydelse 1998:347.

139

s. 140 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

4 § 142

En utländsk företagare som är

En beskattningsbar person som

skattskyldig

enligt

mervärdes-

inte är etablerad inom landet och

skattelagen (1994:200) skall utse

som

är

betalningsskyldig enligt

ett ombud som är godkänt av

mervärdesskattelagen (1994:200)

skattemyndigheten.

Ombudet

skall utse ett ombud som är

skall enligt fullmakt av den

godkänt

av skattemyndigheten.

utländska företagaren

svara

för

Ombudet

skall

enligt fullmakt

redovisningen av mervärdesskatt

av den beskattningsbara personen

för den verksamhet som skatt-

svara för redovisningen av mer-

skyldigheten

omfattar

och

värdesskatt för de transaktioner

övrigt

företräda

den

utländska

som

betalningsskyldigheten

om-

företagaren i frågor som gäller

fattar och i övrigt företräda den

mervärdesskatt.

Underlag

för

beskattningsbara

personen

kontroll av skatteredovisningen

frågor som gäller mervärdes-

skall finnas tillgängligt hos om-

skatt. Underlag för kontroll av

budet.

skatteredovisningen skall finnas

tillgängligt hos ombudet.

Vad som anges i första

stycket gäller inte om Sverige

har en särskild överenskom-

melse om ömsesidigt bistånd för

indrivning

av skattefordringar

indrivning

skattefordringar

och utbyte av information i

skatteärenden med det land i

vilket den utländske

företagaren

vilket

den

beskattningsbara

har sätet för sin ekonomiska

personen har sätet för sin eko-

verksamhet

eller

sitt

fasta

nomiska aktivitet eller sitt fasta

etableringsställe,

eller

är

bosatt

etableringsställe, eller är bosatt

eller

stadigvarande

vistas.

eller

stadigvarande vistas.

sådan överenskommelse skall ha

en räckvidd som är likartad med

den som föreskrivs i

– rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömse- sidigt bistånd för återvinning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska struktur- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt beträffande mervärdesskatt och vissa punktskatter,

142 Senaste lydelse 2001:970.

140

s. 141 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Författningsförslag

– rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på området direkt och indirekt beskattning, och i

– rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt).

En utländsk företagare får utse ett sådant ombud som anges i första stycket även om Sverige har en överenskommelse av det slag som anges i andra stycket.

En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet får utse ett sådant ombud som an- ges i första stycket även om Sverige har en överenskommelse av det slag som anges i andra stycket.

141

s. 142 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

Författningsförslag

SOU 2002:74

4 Förslag till

förordning om ändring i skattebetalningsförordningen (1997:750)

Härigenom föreskrivs att 6, 49 och 50 §§ skattebetalnings- förordningen (1997:750) skall ha följande lydelse.

6 § 143

utländsk företagare

som

En beskattningsbar person som

avser att importera en vara som

inte är etablerad inom landet och

efter importen skall omsättas till

som avser att importera en vara

ett annat EG-land enligt 3 kap.

som

efter

importen

skall

30 a

mervärdesskattelagen

omsättas till ett annat EG-land

(1994:200) kan registrera sig för

enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-

mervärdesskatt

för

omsätt-

skattelagen

(1994:200)

kan

ningen genom att ett sådant

registrera sig för mervärdesskatt

ombud som avses i 23 kap. 4 §

för omsättningen genom att ett

skattebetalningslagen (1997:483),

sådant

ombud

som

avses i

med stöd av en fullmakt från

23 kap. 4

skattebetalnings-

företagaren , registrerar sig i eget

lagen (1997:483), med stöd av

namn för företagarens räkning.

fullmakt

från

den

beskattningsbara

personen ,

registrerar sig i eget namn för

den beskattningsbara

personens

räkning.

Vid registrering som avses i

första

stycket

får

ombudet

första

stycket

får

ombudet

under ett och samma registre-

ringsnummer företräda flera ut-

ringsnummer

företräda

flera

ländska företagare .

beskattningsbara

personer

som

inte är etablerade inom landet .

49 §

Ett belopp som avser över-

skjutande

ingående

mervärdes-

skjutande

ingående mervärdes-

skatt

som bestämts

enligt

skatt

som

bestämts

enligt

11 kap. 16 eller 18 § skattebetal-

ningslagen (1997:483) skall åter-

betalas senast vid utgången av

kalendermånaden

efter

den

kalendermånaden

efter

den

143 Senaste lydelse 2001:1249.

142

s. 143 Författningsförslag Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Författningsförslag

kalendermånad

då

den

kalendermånad då den som skall

skattskyldige enligt 10 kap. 18

redovisa skatten enligt 10 kap. 18

och 19 §§ skattebetalningslagen

senast skall lämna skatte-

deklaration för den redovis-

ningsperiod som

skatten avser.

ningsperiod som skatten avser.

Om skattedeklarationen lämnas

senare, skall återbetalningen

göras senast vid utgången av

kalendermånaden

efter

den då

kalendermånaden efter den då

deklarationen lämnades.

En återbetalning som görs före utgången av den tid som anges i första stycket får avse del av skatten.

50 §

Återbetalning av belopp som avser överskjutande ingående mervärdesskatt enligt 49 § skall inte göras, om skattemyndigheten före utgången av den tid som anges i 49 § första stycket beslutar att återbetalningen av hela eller del av skatten skall skjutas upp.

Ett

beslut

enligt

första

Ett

beslut

enligt

första

stycket skall meddelas om det

behövs för kontroll av den

behövs för kontroll av den in-

ingivna skattedeklarationen. Be-

givna

skattedeklarationen. Be-

slutet får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol

den

förvaltningsdomstol av den som

skattskyldige . Beslutet

förfaller

skall redovisa skatten . Beslutet

om skattemyndigheten

inte

förfaller om skattemyndigheten

inom en månad från dagen för

inte inom en månad från dagen

beslutet

påbörjat

sådana

för beslutet påbörjat

sådana

kontrollåtgärder

som

anges i

kontrollåtgärder

som

anges i

14 kap. 3–7 §§ skattebetalnings-

agen (1997:483).

lagen (1997:483).

143

s. 145 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av reglerna om skattskyldighet i

Dir.

mervärdesskattelagen m.m.

1999:10

Beslut vid regeringssammanträde den 11 februari 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över de begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren skall redovisa hur mervärdes- skattelagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regel- systemen har. Utredaren skall sträva efter att föreslå ändringar av det svenska mervärdesskattesystemet som i detta avseende ytter- ligare anpassar mervärdesskattelagens regelsystem och begrepps- apparat till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter. Ut- redaren skall vidare särskilt analysera hur mervärdesskattelagens bestämmelser om undantag från skattskyldighet för ideella för- eningars verksamhet överensstämmer med direktivets verksamhets- inriktade undantag från skatteplikt för organisationer utan vinst- intresse samt hur nuvarande svenska regler påverkar konkurrens- neutraliteten i allmänhet och särskilt i förhållande till mindre och medelstora företag. Utredaren skall i detta sammanhang även se över de särskilda skattepliktsreglerna som i dag gäller för periodiska organisationstidskrifter, periodiska medlemsblad och personaltid- ningar. Utredaren skall lämna förslag till lämpliga lagändringar.

145

s. 146 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

Bakgrund

Svenska mervärdesskattebestämmelser

För att skatt skall betalas vid en omsättning som är skattepliktig enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML), krävs att omsätt- ningen görs i en verksamhet som är yrkesmässig. I 4 kap. 1 § ML föreskrivs att en verksamhet är yrkesmässig om den utgör närings- verksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen (1928:370, KL). Den koppling som finns mellan mervärdesskattelagen och kommunal- skattelagen i detta avseende medför att mervärdesskattelagens begrepp, yrkesmässig verksamhet, måste tolkas utifrån en bedöm- ning av om verksamheten utgör näringsverksamhet enligt kommu- nalskattelagen.

Med näringsverksamhet i 21 § KL avses yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Med yrkesmässig menas att verksamheten bedrivs varaktigt och har vinstsyfte. Kriterierna för näringsverksamhet är därför varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Vid inkomstbeskattningen är dessa kriterier på olika sätt avgörande för att bedöma om en inkomst skall hänföras till inkomstslagen tjänst, kapital eller näringsverksamhet. Förutom definitionen av begreppet näringsverksamhet i 21 § KL finns det i anvisningarna till paragrafen ytterligare preciseringar för när näringsverksamhet skall anses föreligga.

Yrkesmässig verksamhet enligt mervärdesskattelagen kan i vissa fall föreligga även utan att verksamheten utgör näringsverksamhet enligt 21 § KL. Enligt 4 kap. 1 § 2 ML är en verksamhet yrkes- mässig om den bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse (s.k. rörelseliknande former) under förutsättning att ersättningen för omsättningen i verksam- heten under beskattningsåret överstiger 30 000 kr. Regeln är tillämplig på verksamheter i vilka det med viss regelbundenhet förekommer transaktioner men som inte uppfyller kraven för att anses vara näringsverksamhet enligt 21 § KL. Regeln kan bli tillämplig i fall när verksamhet bedrivs av t.ex. privatpersoner, av sådana ideella föreningar som inte särskilt regleras i 4 kap. 8 § ML och av stiftelser. Syftet med bestämmelsen är framför allt att korri- gera för situationer som medför en icke önskvärd konkurrens- situation.

Beträffande några verksamheter finns vidare i fjärde kapitlet mervärdesskattelagen särskilt reglerat när yrkesmässig verksamhet

146

s. 147 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

skall anses föreligga. Detta gäller bl.a. verksamhet som bedrivs av stat, kommun och ideella föreningar.

När staten, statligt affärsverk eller en kommun omsätter varor eller tjänster mot ersättning gäller att verksamheten utgör yrkes- mässig verksamhet oavsett om den bedrivs med vinstsyfte eller inte. Från denna regel undantas dock bl.a. omsättning som ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutövning. Dessa omsättningar anses inte utgöra yrkesmässig verksamhet.

Ideella föreningars verksamhet räknas inte som yrkesmässig när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverk- samhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).

Enligt 7 § 5 mom. SIL är ideella föreningar befriade från skatt- skyldighet för all annan inkomst än sådan inkomst av näringsverk- samhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse under förutsättning att de uppfyller vissa villkor.

Som ett första villkor gäller att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 7 § 6 mom. SIL eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål. Ytterligare förutsättningar för skattebefrielse är att för- eningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser allmännyttiga ändamål, har en öppen medlemsintagning samt att den bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Vidare gäller att en ideell förening också kan bli befriad från skattskyldighet för inkomst av viss egentlig näringsverksamhet. Det kan vara fråga om inkomst som hänför sig till innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som till övervägande del används i föreningens ideella verk- samhet. Befrielsen omfattar också sådan inkomst som hänför sig till en förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till en särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse, om inkomsten till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.

I sammanhanget bör nämnas att regeringen i propositionen Staten och trossamfunden, begravningsverksamheten, kultur- minnena, personalen, avgiftsbetalningen m.m. (prop. 1998/99:38) föreslår att fr.o.m. den 1 januari 2000 skall även den nya associa- tionsformen, registrerat trossamfund, omfattas av paragrafen.

147

s. 148 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

För vissa äldre ekonomiska föreningar som fått bestå som registrerad förening, gäller enligt 7 § 5 mom. åttonde stycket SIL att dessa föreningar kan behandlas som en ideell förening i detta sammanhang.

För andra verksamhetsformer än de som är särskilt reglerade gäller de allmänna reglerna i mervärdesskattelagen om yrkesmässig verksamhet. Detta innebär t.ex. att stiftelser inte särbehandlas och således är skattskyldiga för sådan omsättning som görs i yrkes- mässig verksamhet.

EG:s mervärdesskatteregler

Bestämmelserna i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: en- hetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) skiljer sig från mervärdesskattelagen bl.a. på så sätt att regelstrukturen och be- greppen är delvis annorlunda. Exempelvis har mervärdesskatte- lagens uttryck skattskyldighet, yrkesmässighet och skatteplikt inga direkta motsvarigheter. I den engelska versionen används uttryck som ”taxable person”, ”taxable transactions”, ”economic activity”, ”chargeble event”, ”body”, ”chargeability of tax” och ”persons liable for payment of tax”. I den franska direktivtexten används termerna ”assujetti”, ”opérations taxées”, ”activités eqonomiques”, ”fait générateuer de la taxe”, ”organisme”, ”exibilité de la taxe”, ”redevables de la taxe”. Beträffande vad som skall bli föremål för mervärdesbeskattning anges i den engelska versionen att det är ”the supply of goods or services effected for consideration within the territory of the country by a taxable person acting as such”.

Enligt sjätte direktivet föranleder en omsättning av en vara eller en tjänst skattskyldighet om den som omsätter varan eller tjänsten är att betrakta som en beskattningsbar person 1 . En beskattningsbar

1 Uttrycket är inte en vedertagen översättning. Enligt den engelska versionen av direktivet används ordet ”taxable person”. Den franska motsvarigheten är ”assujetti”. I den svenska översättningen används i vissa fall ”skattskyldig person i andra fall används ordet ”skatt- skyldig”. I den svenska mervärdesskattelagstiftningen har ordet ”näringsidkare” ofta använts. I något sammanhang har även ”beskattningsbar person” förekommit. För att undvika att en sammanblandning sker mellan, å ena sidan vad som är förutsättningen för att skattskyldighet skall föreligga och, å andra sidan vilket subjekt som enligt sjätte direktivet kan bli skatt- skyldig vid omsättning av varor eller tjänster, används detta begrepp (beskattningsbar person). Att föreslå begrepp som både är juridiskt korrekt och språkligt acceptabelt ligger i detta utredningsuppdrag.

148

s. 149 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

person är någon som självständigt utför i det sjätte direktivet uppräknade aktiviteter. Definitionen är mycket bred och omfattar åtminstone vad som i Sverige brukar betecknas som näringsidkare. Det anges att syftet med verksamheten, eller resultatet av verk- samheten, inte i sig inverkar på om den som omsätter varan eller tjänsten är att se som en beskattningsbar person. Den omständig- heten att den som bedriver en verksamhet i praktiken aldrig betalar skatt eller att han saknar vinstintresse påverkar således inte denna bedömning. Däremot är omsättning av varor och tjänster i vissa fall undantagna från skatteplikt.

För att inte alla som omsätter skattepliktiga varor och tjänster skall vara skyldiga att betala skatt medger EG-reglerna att ett förenklat förfarande under vissa förhållanden kan tillämpas för mindre företag.

En särskild regel finns i artikel 4.5 i det sjätte direktivet vilken innebär att offentligrättsliga organ, såsom stat och kommuner, inte anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentligrättsliga organ. Denna regel gäller dock inte om tillämpningen av regeln skulle leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse eller om omsättningen avser en verksamhet som är särskilt angiven i bilaga D till direktivet och som inte genomförs i försumbar skala.

Problem med den nuvarande ordningen i Sverige

Skattskyldighet m.m.

Den svenska mervärdesskattelagen är i princip harmoniserad med EG:s gemensamma mervärdesskatteregler. Såsom framgått av redo- görelsen för den svenska mervärdesskattelagstiftningen och mot- svarande EG-regler regleras dock frågor som har samband med skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet annorlunda i det sjätte direktivet än i den svenska mervärdesskattelagen. Den metod som används i Sverige, dvs. att mervärdesskattelagens uttryck är knutna till existerande bestämmelser i inkomstskattelagar, har inneburit en fördel genom att de grundläggande reglerna om skattskyldighet i inkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen i praktiken varit gemensamma. Efter det svenska inträdet i EU har emellertid kopplingen till de nationella svenska inkomstskattebegreppen blivit mer problematisk.

149

s. 150 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

Nationella myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka nationell rätt med beaktande av innehållet i direktiven. Betydelsen av EG-domstolens domar är därför mycket stor och ett antal nya domar meddelas varje år. Det finns därför ett stort behov både för skattskyldiga och skattemyndigheter att kunna överföra EG-dom- stolens resonemang och domens eventuella konsekvenser på svenska förhållanden. Även för den svenska lagstiftaren är det betydelsefullt att på ett klart och tydligt sätt kunna se vilka effekter en dom från EG-domstolen kan ha för svenska förhållanden.

Eftersom mervärdesskattereglerna som rör skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet är grundläggande både för mervärdes- skattelagen och för det sjätte direktivet försvårar den nuvarande bristande överensstämmelsen i fråga om begrepp tolkning och tillämpning av EG-domstolens domar på svenska förhållanden. Detta problem finns vid frågeställningar som direkt berör be- greppen skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet men även i andra fall, då frågan om tolkning av dessa eller närliggande begrepp endast utgör en grundläggande förutsättning för en bedömning av en helt annan fråga.

Det finns flera termer och företeelser i mervärdesskattelagen som har samband med skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet som vid en jämförelse med motsvarande EG-regler visat sig ibland kunna få en inte helt självklar översättning. Exempel på detta är orden skattskyldighet, skatteplikt, omsättning, näringsidkare, ut- ländsk företagare, transaktion och yrkesmässig verksamhet.

Inom EU pågår ett omfattande arbete som har till syfte att skapa ett mervärdesskattesystem som är gemensamt för medlemsländer- na. Detta arbete kommer med största sannolikhet att medföra att den svenska mervärdesskattelagen måste ändras på flera punkter. När reglerna om det gemensamma mervärdesskattesystemet nu successivt kommer att beslutas riskerar skillnader i vissa centrala och grundläggande begrepp mellan EG:s mervärdesskatteregler och mervärdesskattelagen att vara ett hinder för ett korrekt och effek- tivt införande av de nya EG-reglerna.

Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 4 december 1997 (dnr 9559-97/900) till Finansdepartementet anfört bl.a. att det är olyckligt att begreppet ”taxable person” i det sjätte direktivet över- sätts med ordet ”näringsidkare” i mervärdesskattelagen eftersom begreppet näringsidkare ofta tolkas så att det skall vara fråga om någon som bedriver näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening. RSV anser att detta förstärks av att det i 4 kap. 1 § 1 ML

150

s. 151 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

anges ”utgör” näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen. EG- domstolens domar bygger dock på sjätte direktivet och inte på kommunalskattelagen. Detta innebär enligt RSV att tolkningar kan komma att förekomma av mervärdesskattelagen, dvs. av det sjätte direktivet, som inte överensstämmer med kommunalskattelagen. Användningen av uttrycket näringsidkare och hänvisningen av mervärdesskattelagens regler till kommunalskattelagen kan vidare enligt RSV medföra att skattemyndigheterna tolkar EG-dom- stolens domar utifrån kommunalskattelagen, vilket kan leda till fel- aktiga slutsatser. RSV uppger att det har förekommit, i de fall en dom inte överensstämmer med kommunalsskattelagens synsätt, att skattemyndigheter inte tillämpat domen med hänvisning till att sjätte direktivet till fullo har harmoniserats genom mervärdes- skattelagen. RSV hemställer med stöd av detta att 4 kap. 1 § första stycket ML slopas.

Det sjätte direktivets begrepp ”taxable person” har såsom fram- gått i den svenska mervärdesskattelagstiftningen i många fall översatts med ordet ”näringsidkare”. När det gäller en närings- idkare som är utländsk har i stället begreppet ”utländsk företagare” använts. Det har både från skattskyldiga och skattemyndigheter framförts att även denna skillnad gentemot det sjätte direktivet föranleder problem vid tillämpningen.

Särskilt om ideell verksamhet

Den lagtekniska konstruktionen av 4 kap. 8 § ML är inte direkt jämförbar med motsvarande regler i det sjätte direktivet. Enligt mervärdesskattelagen räknas en verksamhet som bedrivs av en ideell förening i regel inte som yrkesmässig verksamhet, vilket innebär att föreningen inte anses som skattskyldig.

Detta medför att föreningen inte blir skyldig att betala skatt oavsett att omsättningen som sådan är skattepliktig. I det sjätte direktivet är motsvarande typ av organisation enligt allmänna regler att anse som en beskattningsbar person. I artikel 13 föreskrivs dock att undantag från skatteplikt under vissa förutsättningar skall göras för omsättning av tjänster och varor. För att undantag skall få göras krävs att tjänsterna respektive varorna omsätts av vissa särskilt angivna typer av organisationer och att omsättningen är av viss art. I nämnda artikel av det sjätte direktivet finns det flera bestäm- melser om undantag från skatteplikt som har anknytning till ideell

151

s. 152 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

verksamhet. Huvudbestämmelsen måste dock anses vara artikel 13.A 1 l. I bestämmelsen anges bl.a. att undantag från beskattning kan ske under vissa förutsättningar för varor och tjänster som tillhandahålls av organisationer som utan vinstintresse verkar i politiskt, fackligt, religiöst, patriotiskt, filosofiskt, filantropiskt eller medborgarrättsligt syfte. Ett krav för att få tillämpa bestäm- melsen är att undantagen från beskattning inte medför kon- kurrenssnedvridning.

Skillnaden i uppbyggnad mellan mervärdesskattelagen och sjätte direktivet försvårar möjligheten att bedöma om reglerna i praktiken är likvärdiga. De praktiska effekterna vid tillämpning av mervärdes- skattelagen respektive sjätte direktivet torde i många fall vara lika. Även EG-reglerna medger i detta sammanhang ett visst mått av flexibilitet. Ändå finns det stöd att anta att vissa fall inte bedöms lika enligt regelverken, och att nuvarande svenska reglering därför kan komma i konflikt med EG-rätten.

Praktiska exempel på detta förhållande är de skatteprocesser som pågår om ersättningar (övergångssummor) som betalas vid fot- bollsspelares (skulle även kunna avse annan idrottsutövare) över- gång från en utländsk till en svensk förening. De utländska föreningarna har inte tagit ut någon mervärdesskatt vid försälj- ningen. Inte heller har de svenska föreningarna redovisat mer- värdesskatt i Sverige. I de aktuella fallen hävdar skattemyndigheter- na att föreningarna rätteligen borde betala ”förvärvsmoms” (se 1 kap. 2 § 2 ML). Anledningen till de mervärdesskatterättsliga svårig- heterna i de aktuella ärendena är, såvitt kan bedömas, bl.a. den särställning de svenska allmännyttiga ideella föreningarna har i beskattningshänseende generellt och att innebörden av mervärdes- skattelagens begrepp ”näringsidkare” vid en jämförelse mot det sjätte direktivet inte är självklar.

Det har vidare från flera håll framförts att de svenska mer- värdesskattereglerna i vissa fall inte är konkurrensneutrala då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi. Ideella föreningar kan såsom nuvarande regelsystem tillämpas i vissa fall bedriva relativt om- fattande näringsverksamhet utan att behöva ta ut mervärdesskatt. Kritiken har framför allt kommit från enskilda näringsidkare och mindre företag som påtalat att de orsakas konkurrensnackdelar med rådande reglering. Näringsidkarna har i dessa fall ansett sig bedriva verksamhet som är likvärdig med en ideell förenings men

152

s. 153 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

har till skillnad mot föreningen varit tvungen att ta ut mer- värdesskatt av sina kunder.

Finansdepartementet har å andra sidan även fått uppgifter om att vissa grupper av ideella föreningar anser att det nuvarande undan- taget i mervärdesskattelagen från skattskyldighet medför nackdelar för dem. Denna situation kan uppstå när konkurrerande kommer- siella företag beskattas med reducerad skattesats. I dessa fall har det kommersiella företaget som en följd av skattskyldigheten avdrags- rätt för ingående mervärdesskatt medan den ideella föreningen helt saknar sådan avdragsrätt. Sammantaget torde det i dessa fall under vissa omständigheter vara ekonomiskt fördelaktigt att vara skatt- skyldig. Genom nuvarande tillämpning av reducerade skattesatser torde denna situation framför allt uppstå för föreningar som bedriver kultur- eller idrottsverksamhet.

Särskilt om skattepliktsregler för publikationer

I 3 kap. ML finns särskilda skattepliktsregler för periodiska medlemsblad, periodiska personaltidningar, periodiska organisa- tionstidskrifter samt program och kataloger (se 13, 14 och 16– 19 §§). Dessa publikationer har i många avseenden samband med ideell verksamhet eller verksamhet som riktas till medlemmar. Vid ett förslag till harmonisering av reglerna om ideell verksamhet till EG:s sjätte direktiv bör även dessa regler ses över.

I betänkandet Mervärdesskatten och EG (SOU 1994:88) ansåg utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna att de svenska mervärdesskattereglerna i detta avseende inte i alla delar hade någon motsvarighet i det sjätte direktivet. Utredningen föreslog därför att vissa lagändringar skulle göras. Någon för- ändring av lagstiftningen i dessa delar har dock ännu inte gjorts. Utredaren skall därför med beaktande dels av de förslag som lämnats i SOU 1994:88, dels vad utredaren nu föreslår i fråga om regler om ideell verksamhet överväga om förändringar av dessa regler bör göras.

153

s. 154 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

Uppdraget

Utredaren skall se över de bestämmelser i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verk- samhet. Utredaren skall redovisa de skillnader som finns mellan sjätte direktivet och mervärdesskattelagen och analysera vilka effekter olikheterna har.

Utredaren skall lämna förslag till förändringar i mervärdesskatte- lagen i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet med sjätte direktivet. Bestämmelserna som reglerar skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet innefattar bl.a. även frågor som rör beskattningsbar person (engelska: taxable person), yrkesmässig verksamhet, näringsidkarbegreppet, utländsk företagare och omsättnings- begreppet. Utredaren skall därvid särskilt ha som målsättning att föreslå förändringar som medför att termer och regler skapas i mervärdesskattelagen som har en tydligare motsvarighet i det sjätte direktivet. I denna del är utredaren oförhindrad att föreslå förändringar av termer och definitioner i mervärdesskattelagen som i övrigt ligger utanför uppdraget.

Utredaren skall redovisa vilka effekter skillnaderna mellan mervärdesskattelagen och EG:s regler avseende skattskyldighet och anknytningen till yrkesmässig verksamhet har för de grupper som särskilt undantas från skattskyldighet i 4 kap. ML såsom offentliga organ (stat och kommun), stiftelser, utländska företag och ideella föreningar. Utredaren skall om det visar sig lämpligt föreslå änd- ringar i reglerna om skattskyldighet för nämnda grupper.

Konkurrensfrågan beträffande ideella föreningar har varit före- mål för diskussioner och överväganden vid ett flertal tillfällen. De utredningar som behandlat frågan har emellertid haft uppdrag som varit mycket omfattande, där de ideella föreningarnas mervärdes- skatteskyldighet endast har utgjort en liten del. Utrymmet för att genomföra en genomgripande undersökning av konkurrensför- hållandena har därför varit tämligen begränsat. De utredningar och analyser som trots detta gjorts visar att frågan är mycket kompli- cerad både genom att kunskap saknas om hur och i vilken omfattning konkurrensen påverkas när de ideella föreningarna agerar på marknaden och på grund av att regelverket är svårtolkat. Det sistnämnda gäller inte minst vid analys av om den svenska lagstiftningen överensstämmer med den EG-rättsliga. Utredaren skall därför undersöka om de nuvarande reglerna ger upphov till

154

s. 155 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

snedvridningar i konkurrenshänseende. Undersökningen skall innehålla en kartläggning av omfattningen av konkurrenspro- blemen. Utredaren skall vidare analysera om den svenska lag- stiftningen är anpassad till den ordning som gäller inom EG. Därvid skall utredaren granska hur andra medlemsländer infört det sjätte direktivet i detta avseende.

I syfte att harmonisera de svenska mervärdesskattereglerna om ideell verksamhet med sjätte direktivet, förenkla och förbättra reglernas förutsebarhet samt att i förekommande fall begränsa förekomsten av skadliga konkurrenssnedvridningar skall utredaren lämna förslag till lagändringar som anses nödvändiga.

I likhet med nuvarande regler bör sådan verksamhet som bedrivs utan vinstintresse av ideella föreningar kunna ges en positiv särbehandling skattemässigt.

Under arbetets gång skall utredaren ha kontakt med företrädare för ideella organisationer, t.ex. sådana ideella föreningar som bedriver kulturell verksamhet. Utredaren skall vidare samråda med arbetsgruppen om den sociala ekonomin och dess utveckling.

I betänkandet, Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63), diskuteras risken för kon- kurrenssnedvridning ur inkomstbeskattningsperspektiv. En fråga som inställer sig i detta sammanhang är om skattebefrielsens effekter i konkurrenshänseende skiljer sig i fråga om mervärdes- beskattningen av ideella föreningar jämfört med inkomstbeskatt- ningen av dessa. Vanligtvis förutsätts mervärdesskatten kunna övervältras framåt på konsumenten medan inkomstskatten ofta antas övervältras bakåt på producenten och därigenom inte slå igenom på priset för producerade varor eller tjänster. Frågan bör belysas av utredaren i de speciella avseenden som gäller ideella föreningars verksamhet.

Utredaren skall i arbetet med att föreslå nya regler för ideell verksamhet se över de särskilda skattepliktsbestämmelserna i 3 kap. 13, 14 och 16–19 §§ ML avseende periodiska medlemsblad, personaltidningar, organisationstidskrifter samt program och kata- loger.

Utredaren skall mot bakgrund av de förslag som han i övrigt lägger fram överväga om det är lämpligt att införa de särskilda mervärdesskatteregler för mindre företag som Sverige genom anslutningsfördraget getts möjlighet att tillämpa.

155

s. 156 Bilaga 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

Utredaren skall fortlöpande hålla sig underrättad om utveck- lingen av det omfattande arbete som för närvarande bedrivs inom EG på mervärdesskatteområdet.

Om utredaren lämnar förslag som ger kostnadskonsekvenser skall även förslag till finansiering anges.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 2000.

(Finansdepartementet)

156

s. 157 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn

Dir.

av reglerna om skatteskyldighet i

2001:49

mervärdesskattelagen m.m. (Fi 1999:03)

Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2001.

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren skall, utöver vad som omfattas av redan givna direktiv, analysera det regelsystem i mervärdesskatte- lagstiftningen som styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder. Utredaren skall redovisa hur regle- ringen i mervärdesskattelagen (1994:200, ML) och skattebetal- ningslagen (1997:483, SBL) förhåller sig till motsvarande EG- rättsliga regler och bedöma i vilken utsträckning det behövs för- ändringar av nuvarande system.

Vid sin granskning skall utredaren analysera och ta ställning till förslag som Riksskatteverket (RSV) har lagt fram.

Utredaren skall vidare lämna förslag till lämpliga lagändringar. Utredaren får förlängd tid till den 30 september 2002 för att

slutföra sitt utredningsarbete.

Bakgrund

Utredarens nuvarande uppdrag

I enlighet med regeringens bemyndigande den 11 februari 1999 har en särskild utredare tillkallats med uppdrag att se över reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10).

157

s. 158 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

Utredaren skall enligt direktiven bl.a. se över de begrepp i mervärdesskattelagen som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet. Utredaren skall redovisa hur mervärdes- skattelagens olika regler i dessa avseenden överensstämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter skillnaderna i regel- systemen har. Utredaren skall sträva efter att föreslå ändringar av det svenska mervärdesskattesystemet som anpassar mervärdes- skattelagens regelsystem och begreppsapparat till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.177, s. 1)

Termen ”skattskyldighet” återfinns i mervärdesskattelagen bl.a. i 1 kap. 3–5 §§ som reglerar skattskyldighetens inträde. Bestäm- melserna i dessa paragrafer är nära knutna till reglerna om redo- visningsskyldighetens inträde i 13 kap. ML.

Förslag från RSV

I en skrivelse den 23 oktober 2000 har RSV till Finans- departementet kommit in med en framställning om lagändringar (Fi2000/3956). Förslagen i bilaga 1 i skrivelsen bygger på slut- satserna i RSV Rapport 1999:13 ”Sambandet mellan redovisning och beskattning” och de svar som inkom då RSV remissbehandlade rapporten remissbehandlades. Förslagen rör huvudsakligen änd- ringar i reglerna om skatt- och redovisningsskyldighetens inträde i 1 kap. 3 § och 13 kap. ML. I fråga om skattskyldighetens inträde berör således RSV:s framställning samma bestämmelser som omfattas av utredarens nuvarande uppdrag.

Svenska mervärdesskattebestämmelser

Mervärdesskatten infördes den 1 januari 1969 som en direkt er- sättning för den tidigare allmänna varuskatten. Flertalet av de regler som gällde för den allmänna varuskatten kom att gälla även för mervärdesskatten, bl.a. reglerna för när ut- och ingående skatt skall redovisas till skattemyndigheten. Enligt dessa regler skulle redo- visningen ske enligt en kontantmetod, kompletterad med en alter- nativregel om att redovisningen i stället kunde ske på bokförings-

158

s. 159 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

mässiga grunder. Det samband som i dag utgör huvudregel för redovisningen av mervärdesskatt – sambandet mellan redovisning enligt god redovisningssed och beskattning – är sprunget ur denna alternativregel.

Ursprungligen skulle skatten redovisas i anslutning till skatt- skyldighetens inträde. Vid kontantmetoden inträdde skattskyldig- heten när vederlag inflöt kontant eller i form av varor eller på annat sätt kom den skattskyldige till godo. Om metoden för bok- föringsmässiga grunder användes inträdde skattskyldigheten när en fordran uppkom, vilket enligt huvudregeln ansågs vara när varan levererades eller tjänsten tillhandahölls.

År 1981 frikopplades tidpunkten för redovisningsskyldighetens inträde från tidpunkten för skattskyldighetens inträde (prop. 1978/79:141, SFS 1979:304). Ordalydelsen i reglerna för skatt- skyldighetens inträde lämnades dock oförändrad, men reglerna be- stämde inte längre tidpunkten för redovisningsskyldigheten. Bestämmelserna om skattskyldighet reglerar härefter enbart att skyldighet att betala skatt inträder, inte när redovisning och be- talning av skatten skall ske. Bestämmelserna om skattskyldighetens inträde visar t.ex. om ett tillhandahållande skall anses ha skett före eller efter en regelförändring, vilket får betydelse för vilka regler som skall appliceras på tillhandahållandet. Vid vilken tidpunkt skatten skall redovisas avgörs av de nya reglerna om redo- visningsskyldighet som anknyter till den bokföringslag som inför- des 1976.

Reglerna om skattskyldighetens inträde återfinns numera i 1 kap. 3–5 §§ och 9 c kap. 4 § ML. Även i 9 kap. 4 § ML finns regler om skattskyldighetens inträde vad gäller frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser. Denna bestämmelse reglerar emellertid vid vilken tidpunkt den frivilliga skattskyldigheten tidigast börjar gälla men styr inte när skattskyldigheten skall anses inträda för ett visst tillhandahållande. De grundläggande bestämmelserna om skattskyldighetens inträde har i allt väsentligt varit oförändrade sedan de infördes 1969. I dag inträder skattskyldigheten som regel när varan levereras eller tjänsten tillhandahålls eller när varan eller tjänsten tas i anspråk genom uttag. Skattskyldigheten inträder dock redan dessförinnan om ersättningen för en beställd vara eller tjänst helt eller delvis är kontant.

Bestämmelserna om redovisningsskyldighetens inträde finns nu- mera i 13 kap. ML. I likhet med reglerna om skattskyldighet har även redovisningsreglerna i princip varit oförändrade sedan de

159

s. 160 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

infördes 1981. I 10 kap. SBL finns bestämmelser som reglerar skyldigheten att lämna deklaration, dvs. bestämmelser som reglerar om redovisning skall ske i skattedeklaration eller i självdeklaration samt regler om redovisningsperiodens längd, vem som är skyldig att lämna självdeklaration, vad som skall tas upp i en deklaration etc.

Huvudregeln i ML för redovisning av utgående skatt innebär att skatten skall redovisas när försäljning, tillhandahållande eller för- värv har bokförts eller borde ha bokförts enligt god redovisnings- sed (13 kap. 6 §). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig skall den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken skattskyldighet inträtt (13 kap. 7 §). I de därpå följande paragraferna regleras undantag från huvudregeln i speciellt uppräknade situationer.

Även ingående skatt skall som huvudregel redovisas (och häri- genom bli avdragsgill) när förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts (13 kap. 16 §). Om den skattskyldige inte är bokföringsskyldig skall den ingående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken varan har levererats till den skattskyldige eller tjänsten har tillhandahållits honom (13 kap. 17 §). Även för redovisning av den ingående skatten finns specialbestämmelser för särskilt uppräknade fall.

EG-rättsliga mervärdesskattebestämmelser

De bestämmelser i det sjätte direktivet som motsvarar svenska regler om skattskyldighetens och redovisningsskyldighetens in- träde finns intagna i artikel 10. Reglerna är huvudsakligen av tvingande karaktär för medlemsstaterna.

Huvudregeln för skattskyldighetens och redovisningsskyldig- hetens inträde finns i artikel 10.2. Tidpunkten för när skatt- skyldigheten skall anses inträda uttrycks i den engelska översätt- ningen av direktivet genom orden ”the chargeable event shall occur” och tidpunkten för när redovisningsskyldigheten skall anses inträda genom orden ”the tax shall become chargeable”. Båda dessa skyldigheter inträder när varorna levereras eller tjänsterna utförs. Huvudregeln är således att tidpunkterna för skattskyldighet och redovisningsskyldighet sammanfaller. Även i den EG-rättsliga regleringen finns dock dels tvingande bestämmelser om avvikelser

160

s. 161 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

från huvudregeln, dels fakultativa bestämmelser om alternativa redovisningsmetoder. De alternativa metoderna kan användas för vissa transaktioner eller för vissa kategorier av skattskyldiga.

Några särskilda bestämmelser om redovisning av ingående skatt finns inte i sjätte direktivet. I artikel 17.1 föreskrivs att avdrags- rätten inträder när skatten ”becomes chargeable”. Detta bör inne- bära att köparens avdragsrätt för den ingående skatten inträder samtidigt som säljarens skyldighet att redovisa den utgående skatten. Direktivet i dess svenska lydelse ger dock uttryck för att avdragsrätten inträder samtidigt som skattskyldigheten för avdrags- beloppet.

Riksskatteverkets rapport

I rapporten redovisar RSV vilka problem som kan uppkomma vid tillämpningen av redovisningsreglerna. RSV anser att det är be- skattningens koppling till god redovisningssed som är den främsta orsaken till problemen. På grund av denna koppling framgår det inte klart vid vilken tidpunkt redovisningsskyldighet för utgående skatt respektive avdragsrätt för ingående skatt uppkommer. Pro- blemen är enligt RSV bl.a. kopplade till förekomsten av två redovisningsmetoder och oklarhet i fråga om tidpunkten för bokföring av fakturor under löpande räkenskapsår. RSV anser att denna oklarhet försvårar för både skattskyldiga och skatte- myndigheter att avgöra hur en korrekt skatteredovisning skall vara utformad.

RSV anför vidare att nuvarande lagreglering och praxis leder till att säljare och köpare i ett stort antal fall redovisar in- och utgående skatt för samma transaktion i olika redovisningsperioder i strid mot reglerna i sjätte direktivet. Regleringen leder enligt RSV även till att kontrollen försvåras. Den skattskyldige kan antingen i strid mot gällande praxis utnyttja systemet genom att tillämpa olika redovisningsmetoder för lika slag av transaktioner eller på grund av okunskap använda fel metod. Det ökade kontrollbehovet medför betydande olägenheter för företagen framför allt genom att återbetalningarna av överskjutande ingående skatt försenas (RSV:s rapport s. 46 f).

RSV föreslår i sin rapport att anknytningen till god redo- visningssed skall slopas och att redovisningsskyldighetens inträde återigen skall knytas till skattskyldighetens inträde, dvs. grund-

161

s. 162 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

SOU 2002:74

ordningen i den reglering som gällde före 1981. RSV valde i rapporten en modell som enligt RSV nära anknöt till regleringen i sjätte direktivet. Redovisningen skulle enligt huvudregeln för de större företagen ske enligt en fakturadatummetod och för de mindre företagen enligt en kontantmetod.

När rapporten remissbehandlades framförde några remiss- instanser att det även borde vara möjligt att redovisa skatt per leveransdatum. I sin hemställan till Finansdepartementet ändrade därför RSV sitt ursprungliga förslag och förslog att de skatt- skyldiga skulle ges möjlighet att välja vilken metod de önskar för sin redovisning: leverans-, faktura-, eller kontantmetoden. En närmare EG-rättslig analys saknas i RSV:s hemställan.

RSV:s förslag rör delvis samma bestämmelser som omfattas av den översyn som genomförs av utredningen. Det är därför naturligt att de ytterligare överväganden som krävs med anledning av skrivelsen görs inom ramen för denna översyn.

Uppdraget bör utformas som ett tilläggsdirektiv till tidigare givna direktiv.

Tilläggsuppdraget

Den särskilda utredaren skall analysera regelsystemet för skatt- och redovisningsskyldighet i ML. Utredaren skall redovisa hur regle- ringen i ML och SBL förhåller sig till motsvarande EG-rättsliga regler och bedöma i vilken utsträckning förändringar av det nuvarande systemet är påkallade. Vid sin granskning skall utredaren analysera och ta ställning till de förslag som RSV redovisat i bilaga 1 i sin skrivelse. Utredaren skall därvid särskilt analysera om dessa förslag står i överensstämmelse med EG-rätten. Utredaren skall vidare lämna förslag till lämpliga lagändringar.

I likhet med vad som angetts i de ursprungliga direktiven skall utredaren även lämna förslag till förändringar i mervärdesskatte- lagen i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar skattskyldig- hetens och redovisningsskyldighetens inträde. Utredaren skall ha som målsättning att föreslå förändringar som medför att termer och begrepp anpassas till motsvarande i sjätte direktivet.

I sin skrivelse föreslår RSV, förutom ändrade regler för skatt- skyldighet och redovisningsskyldighet, även vissa mindre ändringar i ML som inte direkt reglerar dessa skyldigheter, men som har koppling till dessa regler. En del av förslagen rör frågor om

162

s. 163 Kommittédirektiv Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 1

fakturering som är föranledda av de ändrade redovisningsreglerna. Utredaren skall även analysera och ta ställning till RSV:s förslag i denna del samt lämna förslag på lämpliga lagändringar. Utredaren skall vid denna analys ta i beaktande det direktivförslag som medlemsstaterna för närvarande granskar inom Europeiska unio- nens råd (förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesbeskattning, KOM (2000) 650 slutlig).

Slutligen skall utredaren granska ett förslag till ändrad lag- stiftning om felaktiga debiteringar av mervärdesskatt som RSV lägger fram i sin skrivelse. De föreslagna reglerna styr hur olika slag av feldebiteringar skall beskattas och redovisas t.ex. när någon som inte är skattskyldig debiterar mervärdesskatt eller när mervärdes- skatt debiteras för en omsättning som inte är skattepliktig. RSV anför att det för närvarande råder en viss osäkerhet om hur dessa felaktigheter skall hanteras och anser att den föreslagna regleringen har stöd i sjätte direktivet. Om utredaren finner att regler bör införas eller ändras i ML för att nå det resultat RSV önskar, skall utredaren lämna förslag till lagstiftningsändringar även i denna del.

Utredaren skall i betänkandet särskilt redovisa konsekvenserna för små företags villkor i enlighet med 15 § Kommittéförordningen (1998:1474). I detta arbete skall utredaren samråda med Närings- livets nämnd för regelgranskning.

Vidare skall utredaren föreslå finansiering av förslag som ger kostnadskonsekvenser för statsbudgeten,

Redovisning av uppdraget

Utredaren skulle enligt tidigare beslut redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2001. De ytterligare uppgifter som utredaren har fått innebär att tiden för uppdraget måste förlängas. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 september 2002.

(Finansdepartementet)

163

s. 165 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Sammanställning av rättsfall från de Europeiska Gemenskapernas Domstol (EG-domstolen) med avseende på mervärdesskatt

Mål-

Parterna

Referens till

Huvudfrågor

nummer

målet

(målets

Rättsfalls-

benämning

samling från

fetstil)

Europeiska

gemen-

skapernas

domstol och

Första-

instans-

rätten

(REG)

111/75

Impresa

REG 1976

Motsvarigheten till artikel 10 i det

Construzioni

s. 657

andra mervärdesskattedirektivet,

comm. Quirino

artikel 6.4 – tidpunkten för den

Mazzalai

mot

beskattningsgrundande händelsen

ferrovia

del

och redovisningstidpunkten.

Renon

154/80

Staatssecretaris

REG 1981

Allmänna

principer

för

van

Financiën

s. 445

mervärdesskatt

och

artikel 2

–

mot

den

avgränsning

tillämpnings-

kooperativa

området för mervärdesskatt.

föreningen

coopérative

”Cooperatieve

Aardappelen-

bewaarplaats

GA”

8/81

Ursula

Becker

REG 1982

Allmänna

principer

och artikel

mot

Finanzamt

s. 53

13 C om s.k. frivillig beskattning

Münster-

av fastighetsupplåtelser.

Innenstadt

15/81

Gaston

Schul

REG 1982

Allmänna

principer

för

Douane

s. 1409

mervärdesskatt

och

artikel 2

–

Expediteur

avgränsning

tillämpnings-

mot

Inspecteur

området

för mervärdesskatt

vid

der

import.

Invoerrechten

Accijnzen

Roosendaal

165

s. 166 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

89/81

Staatssecretaris

REG 1982

Allmänna principer och artikel 2 –

van

Financiën

s. 1277

avgränsning

tillämpnings-

mot

Hong

området för mervärdesskatt samt

Kong

Trade

artikel 4 – ekonomisk aktivitet.

Development

Council

294/82

Senta

REG 1984

Artikel 2.2 – avgränsning av

Einberger

mot

s. 1177

tillämpningsområdet

för

Hauptzollamt

mervärdesskatt vid import

Freiburg

42/83

Dansk

REG 1984

Artikel 23 – tidsfrister för

Denkavit

ApS

s. 2649

inlämnande

deklaration

och

mot

Ministeriet

betalning

av mervärdesskatt

vid

för skatter och

import.

avgifter

268/83

D.A.

REG 1985

Artikel 4.1 – ekonomisk aktivitet.

Rompelman

s. 655

och

E.A.

Rompelman-

Van Deelen mot

Minister

van

Financiën

107/84

EG-

REG 1985

Artikel 13A.1 a – undantaget från

Kommissionen

s. 2655

skatteplikt för posttjänster.

mot

Förbunds-

republiken

Tyskland

168/84

Gunter

REG 1985

Artikel

och

–

bl.a.

Berkholz

mot

s. 2251

definitionen

”fast

Finanzamt

etableringsställe”.

Hamburg-

Mitte-Altstadt

39/85

Bergeres-

REG 1986

Artikel 2.2 – import.

Becques

mot

s. 259

Chef

de service

interrégional

des douanes

73/85

Hans-Dieter

REG 1986

Artikel 2.1, 4.3 a och 13 B g.

och Ute Kerutt

s. 2219

mot

Finanzamt

Mönchen-

gladbach-Mitte

215/85

Bundesanstalt

REG 1987

Likabehandlingsprincipen

–

für

s. 1279

handlar inte om mervärdesskatt.

landwirtschaft-

liche

marktordnung

BALM

mot

Raiffeisen

Haupt-

genossenschaft

166

s. 167 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

235/85

EG-

REG 1987

Artikel 4.4 och 4.5 – tillämplighet

kommissionen

s. 1471

av undantaget för offentlig-

mot

rättsliga organ.

Konungariket

Nederländerna

353/85

EG-

REG 1988

Artikel 13 A.1 b och d –

kommissionen

s. 817

undantaget från skatteplikt

för

mot Förenade

sjukvård.

konungariket

Storbritannien

och Nordirland

415/85

EG-

REG 1988

Artikel

28.2 –

nollskattesatser.

kommissionen

s. 3097

mot Irland

102/86

Apple and Pear

REG 1988

Artikel

2.1 –

avgränsningen

Development

s. 1443

tillämpningsområdet

för

Council

mot

mervärdesskatt.

Commissioners

of Customs and

Excise

165/86

Leesporte-

REG 1988

Artikel 17.2 – rätten till avdrag för

feuille ”Intiem”

s. 1471

ingående skatt.

CV mot Staats-

secretaris

van

Financiën

269/86

W.J.R. Mol mot

REG 1988

Artikel 2.1 – avgränsningen av

Inspecteur

der

s. 3627

tillämpningsområdet

för

Invoerrechten

mervärdesskatt .

en Accijnzen

289/86

Vereniging

REG 1988

Artikel 2.1 – avgränsningen av

Happy

Family

s. 3655

tillämpningsområdet

för

Rustenburger-

mervärdesskatt.

straat

mot

Inspecteur

der

Omzetbelasting

50/87

EG-

REG 1988

Artikel 17 – 20 , avdragsrätten för

kommissionen

s. 4797

ingående skatt.

mot Republiken

Frankrike

122/87

EG-

REG 1988

Artikel 13 A.1 c – undantag från

Kommissionen

s. 2685

skatteplikt,

sjukvårdande

mot Republiken

behandling.

Italien

123 och

Léa

REG 1988

Artikel 18 och 22 – formkrav för

330/87

Jeunehomme

s. 4517

avdragsrätt

och

Societé

anonyme

d’étude

gestion

immobilière

mot

Belgiska

staten

167

s. 168 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

203/87

EG-

REG 1989

Artikel 2 – avgränsningen av

kommissionen

s. 371

tillämpningsområdet

för

mot Republiken

mervärdesskatt.

Italien

230/87

Naturally

REG 1988

Artikel 11 – vad som utgör

Yours

s. 6365

vederlag.

Cosmetics

Limited

Commissioners

of Customs and

Excise

231/87 o

Ufficio

REG

1989

Artikel 4.5 – undantaget för

C-129/88

distrettuale delle

s. 3233

offentligrättsliga organ.

imposte dirette

Fiorenzuola

d’Arda

m.fl.

mot Comune di

Carpaneto

Piacentino

and

Ufficio

provinciale

imposta

sul

valore

aggiunto

di Piacenza

342/87

Genius

REG 1989

Artikel

21.1

–

Holding

s. 4227

betalningsskyldighet för skatt och

mot

Staats-

rätten till avdrag för ingående

secretaris

van

skatt enligt artikel 17.2.

Financiën

348/87

SUFA

REG 1989

Artikel 13 A.1 f – undantag från

Stichting

s. 1737

skatteplikt

för tillhandahållanden

Uitvoering

av fristående grupper.

Financiële

Acties

mot

Staatssecretaris

van Financiën

50/88

Heinz

Kuehne

REG 1989

Artikel 6.2

– uttag av tjänster.

mot

Finanzamt

s. 1925

München III

C-173/88

Skatte-

REG 1989

Artikel 13 B b – undantag från

ministeriet

mot

s. 2763

skatteplikt avseende fastigheter

Morten

Henriksen

C-320/88

Staatssecretaris

REG

1990

Artikel 5 – definition av

”leverans

van

Financiën

s. I-00285

av varor”.

mot

Shipping

and

Forwarding

entreprise

Safe

168

s. 169 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-4/89

Comune

REG 1990

Artikel 4.5 – undantaget för

Carpaneto

s. I-01869

offentligrättsliga organ.

Piacentino m.fl.

mot

Ufficio

proviciale

imposta

sul

valore

aggiunto

di Piacenza

C-186/89

W.M. van Tiem

REG 1990

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

mot

Staats-

s. I-04363

secretaris

van

Financiën

C-343/89

Max

REG 1990

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

Witzemann

s. I-04477

för mervärdesskatt.

mot

Hauptzollamt

München

Mitte

C-60/90

Polysar

REG 1991

Artikel 4.2 - ekonomisk aktivitet.

Investments

s. I-03111

Netherlands

mot

Inspecteur

der

Invoerrechten

Accijnzen,

Arnhem

C-97/90

Lennartz

REG 1991

Artikel 4 – ekonomisk aktivitet,

mot

Finanzamt

s. I-03795

artikel 17 – avdragsrätt för

München III

ingående skatt och artikel 20 –

jämkning.

C-202/90

Ayuntamiento

REG 1991

Artikel 4.5 – undantaget för

de Sevilla mot

s. I –04247

offentligrättsliga organ.

Recaudadores

de Tributos

las

zonas

primera

segunda

C-96/91

Kommissionen

REG 1992

Artikel 22.8

–

administrativa

mot

Kungariket

s. I-03789

skyldigheter

och

Spanien

proportionalitetsprincipen.

C-281/91

Muys’

en de

REG 1993

Artikel 11 A.1 a och 13 B d.1 –

Winter’s

Bouw

s. I-05405

ersättning

eller

ränta

på

ersättningen?

Aannemings-

bedrijf BV mot

Staatssecretaris

van Financiën

C-333/91

Sofitam

REG 1993

Artikel 19.1 – avdragsrätten vid

mot

Ministre

s. I-03513

blandade aktiviteter.

chargé

Budget

169

s. 170 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

C-10/92

Maurizio

REG 1993

Artikel 22.5 – interimsbetalning av

Balocchi

mot

s. I-05105

mervärdesskatt.

Ministero

delle

Finanze

dello

State

C-63/92

Lubbock

Fine

REG 1993

Artikel 13 B b – Undantag från

mot

s. I-06665

skatteplikt

avseende

fast

Commissioners

egendom.

of Customs &

Excise

C-68/92

EG-

REG 1993

Artikel 9.2 e – platsen för

m.fl.

kommissionen

s. I-05882

tillhandahållande av vissa tjänster.

mot Republiken

Frankrike

C-111/92

Wilfried

Lange

REG 1993

Artikel 2 – avgränsningen av

mot

Finanzamt

s. I-04677

tillämpningsområdet

för

Fürstenfeld-

mervärdesskatt vid olaglig export.

bruck

C-291/92

Finanzamt

REG 1995

Artikel 2.1 – vad som avses med

Uelzen

mot

s. I-02807

”beskattningsbar person i

denna

Dieter

egenskap”

Ambrecht

C-16/93

R.J.Tolsma mot

REG 1994

Artikel 2.1 – avgränsningen av

Inspecteur

der

s. I-00743

tillämpningsområdet

för

Omzetbelasting

mervärdesskatt vid (gatumusik).

C-33/93

Empire

Stores

REG 1994

Artikel 11 A.1 a – vad som kan

Ltd

mot

s. I-02329

utgöra vederlag.

Commissioners

of Customs and

Excise

C-62/93

Soupergaz

REG 1995

Allmänna principer och artikel 2,

Anonimos

s.1-01883

11,13-17 och 27.

Etairia

Geniki

Emporiki-

Viomichaniki

kai Antiprosso-

peion

mot

den

grekiska staten

C-302/93

Etienne

REG 1996

Artikel 17 – avdragsrätt.

Debouche

mot

s. I-04495

Inspecteur

der

Invoerrechten

en Accijnzen

C-453/93

Bulthuis

REG 1995

Artikel 13 A.1 g – undantag från

Griffioen

mot

s. I-02341

skatteplikt för socialt bistånd, jfr

Inspecteur

der

C - 216/97 Gregg.

Omzetbelasting

C-468/93

Gemeente

REG 1996

Artikel 4.3 b och 13 B h – vad som

Emmen

mot

s. I-01721

avses med obebyggd mark.

Belastingdienst

Grote

onder-

nemingen

170

s. 171 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-4/94

BLP Group plc

REG1995

Artikel 17 – avdragsrätt för

mot

s. I-00983

ingående skatt.

Commissioners

of Customs and

excise

C-110/94

Intercommunale

REG 1996

Artikel

4.1

–

beskattningsbar

voor

zeewater-

s. I-00857

person.

ontzilting

( INZO)

likvidation

mot

den

Belgiska

staten

C-144/94

Ufficio

IVA di

REG 1995

Artikel 10.2 tidpunkten för den

Trapani

mot

s. I- 03653

beskattningsgrundande

händelsen

Italittica Spa

och tidpunkten

för

skattens

utkrävbarhet.

C-155/94

Wellcome Trust

REG 1996

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

Ltd

mot

s. I-03013

Commissioners

of Customs and

Excise

C-166/94

Pezzullo Molini

REG 1996

Artikel

10.3

tidpunkten

för

Plastifici

s. I-00331

skattens utkrävbarhet.

Mangimifici

SpA

mot

Ministero

delle

Finanze

C-215/94

Jürgen

Mohr

REG 1996

Artikel 2 – tillämpningsområdet

mot

Finanzamt

s. I-00959

för mervärdesskatt, artikel 6

och

Bad Segeberg

11 – tillhandahållande av tjänst

mot vederlag.

C-217/94

Eismann Alto

REG 1996

Artikel

22.8

–

administrativa

Adige Srl

mot

s. I-05287

skyldigheter.

Ufficio

IVA di

Bolzano

C-230/94

Renate

Enkler

REG 1996

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

mot

Finanzamt

s. I-04517

Homburg

C-286/94

Garage

REG 1997

Proportionalitetsprincipen

Molenheide

s. I-07281

BVBA

m.fl.

mot

belgiska

staten

C-306/94

Regie

REG 1996

Artikel 19.2 – avdragsrätten för

Dauphinoise -

s. I-03695

ingående

skatt

vid

blandade

Cabinet

aktiviteter.

Forest

SARL

mot Ministre du

Budget

C-317/94

Elida Gibbs Ltd

REG 1996

Artikel 11 – beskattnings-

mot

s. I-05339

underlaget.

Commissioners

of Customs and

Excise

171

s. 172 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

C-331/94

E G-

REG 1996

Artikel

2 – tillämpningsområdet

Kommissionen

s. I-02675

för mervärdesskatt.

mot Republiken

Grekland

C-2/95

Sparekassernes

REG 1997

Artikel 13 B d

– undantag från

Datacenter

s. I-03017

skatteplikt för banktransaktioner.

SDC

mot

Skattemini-

steriet

C-37/95

Belgiska

staten

REG 1998

Artikel 17 – avdragsrätten för

mot

Ghent

s. I – 00001

ingående skatt. art 17 .

Coal

Terminal

C-80/95

Harnas

REG 1997

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet.

Helm CV mot

s. I-00745

art 4.2

staatssecretaris

van Financiën

C-85/95

John Reissdorff

REG 1996

Artikel 18.1 och 22.3 –

mot

Finanzamt

s. I-06257

avdragsrättens utnyttjande.

Köln-West

C-190/95

Aro

Lease

REG 1997

Artikel 9 – kriterier för fast

mot

Inspecteur

s. I-04383

etableringsställe.

van

Belastingdienst

Grote

Onder-

nemingen

Amsterdam

C-247/95

Finanzamt

REG 1997

Artikel

4.5 –

undantaget

för

Augsburg

s. I-00779

offentligrättsliga organ.

Stadt

Marktgemeinde

Welden

C-258/95

Julius

Filibeck

REG 1997

Artikel

och

6.2

–

Söhne

GmbH

s. I-05577

tillämpningsområdet

för

& Co KG. mot

mervärdesskatt och vissa uttag.

Finanzamt

Neustadt

C-260/95

Commissioners

REG 1997

Artikel 26.2 – omsättningsland vid

of Customs and

s. I-01005

tillhandahållande

vissa

Excise

mot

resebyråtjänster

DFDS A/S

C-283/95

Karlheinz

REG 1998

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

Fischer

mot

s. I-03369

för mervärdesskatt – hasardspel.

Finanzamt

Donaue-

schingen

C-330/95

Goldsmiths

REG 1997

Artikel 11 – vederlag.

(Jewellers)

Ltd

s. I – 03801

mot

Commissioners

of Customs and

excise

172

s. 173 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-346/95

Elisabeth

Blasi

REG 1998

Artikel 13 B – undantaget från

mot

Finanzamt

s. I-00481

skatteplikt för uthyrning av fast

München I

egendom.

C-384/95

Landboden

REG 1997

Artikel

2.1

och

–

Agrardienste

s. I-07387

tillämpningsområdet

för

GmbH &

mervärdesskatt

och

tillhanda-

mot

hållande av tjänster.

Finanzamt

Calau

C-60/96

EG-

REG 1997

Artikel

–

tillämpningsområdet

kommissionen

s. I- 03827

för mervärdesskatt.

mot Republiken

Frankrike

C-124/96

EG-

REG 1998

Artikel 13.A.1 m – undantag från

kommissionen

s. I- 02501

skatteplikt inom idrottsområdet.

mot

Konungariket

Spanien

C-141/96

Finanzamt

REG 1997

Artikel 21.1 d – fel belopp på

Osnabrück

s. I-05073

”fakturan”.

Land

mot

Bernhard

Langhorst

C-172/96

Commissioners

REG 1998

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

of Customs and

s. I-04387

för

mervärdesskatt

och

Excise

mot

beräkningen

beskattnings-

First

National

underlaget enligt artikel 11 vid

Bank

växlingstransaktioner.

Chicago

C-349/96

Card

REG 1999

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

Protection Plan

s. I-00973

för

mervärdesskatt

och

artikel

Ltd (CPP) mot

13 B

undantag

från

Commissioners

skatteplikt

för

försäkrings-

of Customs and

transaktioner.

Excise

C-390/96

Lease

Plan

REG 1998

Artikel 9.1 och 9.2 e om

Luxembourg

s. I-02553

omsättningsland för vissa tjänster

mot

och

kriterierna

för

fast

Belgiska staten

etableringsställe.

C-3/97

Brottmål

mot

REG 1998

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

John

Charles

s. I-03257

för

mervärdesskatt (varumärkes-

Goodwin

och

förfalskad parfym).

Edward

Thomas

Unstead

C-48/97

Kuwait

REG 1999

Artikel

2.1, 5.6, 11 A.3 b och 27 -

Petroleum

s. I-02323

omsättning

mot

kupong

eller

(GB)

Ltd

mot

uttag av ringa värde?

Commissioners

of Customs and

Excise

173

s. 174 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

C-85/97

Société

REG 1998

Allmänna

principer

–

Financière

s. I- 07447

preskription.

d’investisse-

ments

SPRL

( SFI)

mot

Belgiska staten

C-149/97

The Institute of

REG 1998

Artikel 13 A.1 l – undantag från

the

Motor

s. I- 07053

skatteplikt

för

tillhandahållande

Industry

och

till medlemmar

(definition

Commissioners

facklig verksamhet).

of Customs and

Excise

C-216/97

Jennifer

Gregg

REG 1999

Artikel 13 A.1 b och g – undantag

och

Mervyn

s. I- 04947

från skatteplikt för sjukvård och

Gregg

mot

socialt bistånd.

Commissioners

of Customs and

Excise

C-358/97

EG-

REG 2000

Artikel 4.5 – tillämpningen av

C-359/97

Kommissionen

s. I-06301,

undantaget

för

offentligrättsliga

C-276/97

mot Republiken

06355,

organ.

C-408/97

Irland,

06251,

och C-

Förenade

06417 och

260/98,

Konungariket

06537

Storbritannien

och Nordirland ,

Republiken

Frankrike,

Konungariket

Nederländerna

och

Republiken

Grekland

C-23/98

Staatssecretaris

REG 2000

Artikel 4.1 –

beskattningsbar

van

Financiën

s. I-00419

person.

mot J. Heerma

C-98/98

Commissioners

REG 2000

Artikel 2 i första direktivet och art

of Customs and

s. I-04177

17.2, 17.3 och 17.5 i det sjätte

excise

och

mervärdesskattedirektivet

–

Midland

Bank

avdragsrätt för juridiska tjänster.

plc

C-110/98

Gabalfrisa SL

REG 2000

Artikel 17 – avdragsrätten för

-147/98

m.fl.

mot

s. I-01577

ingående

skatt

och allmänna

Agencia

Estatal

principer.

Administración

Tributaria

(AEAT)

C-158/98

Staatssecretaris

REG 1999

Artikel 2.1 – tillämpningsområdet

van

Financiën

s. I-03971

för mervärdesskatt (uthyrning av

mot

Coffeshop

bord för drogförsäljning).

”Siberie” vof

174

s. 175 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-276/98

EG-

REG 2001

Artikel 4.5 – tillämpning av

Kommissionen

s. I-01699

undantaget

för

offentligrättsliga

mot Republiken

organ.

Portugal

C-338/98

EG-

REG. 2001

Artikel 17.2

a – avdragsrätten för

kommissionen

s. I-08265

ingående skatt.

mot

Konungariket

Nederländerna

C-396/98

Grundstückge-

REG 2000

Artikel 17 – avdragsrätten för

meinschaft

s. I-04279

ingående

skatt

och

allmänna

Schlossstrasse

principer.

GbR

och

Finanzamt

Paderborn

C-400/98

Finanzamt

REG 2000

Artikel 17 – avdragsrätten för

Goslar

mot

s. I-04321

ingående

skatt

och

allmänna

Brigitte

principer.

Breitsohl

C-408/98

Abbey National

REG 2001

Artikel 17.2 och 17.5 –

plc

mot

s. I-01361

avdragsrätten för ingående skatt.

Commissioners

Customs

Excise

C-415/98

Laszlo

Bakczi

REG 2001

Artikel 2

–

tillämpningsområdet

mot Finanzamt

s. I-01831

för mervärdesskatt och artikel 5.6

Fürstenfeld-

– av investeringsvara.

bruck

C-446/98

Fazenda Publica

REG 2000

Artikel 4.5

–

tillämpningen av

och

Camara

s. I-111435

undantaget

för

offentligrättsliga

Municipal

organ.

Porto

C-454/98

Schmeink

REG 2000

Artikel 21.1 d – rättelse av

Cofreth AG &

s. I-06973

felaktigt

fakturerad

mervärdes-

mot

skatt.

Finanzamt

Borken

samt

mellan

Manfred

Strobel

och

Finanzamt

Esslingen

C-455/98

Tullihallitus och

REG 2000

Artikel 2

–

tillämpningsområdet

Kaupo

s. I-04993

för mervärdesskatt (smuggling av

Salumets m.fl.

etylalkohol).

C-481/98

EG-

REG 2001

Skatteneutralitetsprincipen.

kommissionen

s. I-03369

mot Republiken

Frankrike

C-36/99

Idéal Tourisme

REG 2000

Likabehandlingsprincipen.

SA mot belgiska

s. I-06049

staten

175

s. 176 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

SOU 2002:74

C-76/99

EG-

REG 2001

Artikel 13 A.1 b – undantag från

Kommissionen

s. I-00249

skatteplikt för sjukvård.

mot Republiken

Frankrike

C-108/99

Commissioners

REG. 2001

Artikel 13 B b – undantag från

Customs

s. I-07257

skatteplikt för vissa fastighets-

Excise

mot

upplåtelser .

Cantor

Fitzgerald

International

C-136/99

Ministre

REG 2000

Återbetalning

ingående

skatt

Budget,

s. I-06109

enligt det åttonde mervärdes-

Ministre

skattedirektivet.

l’Economie

des

Finances

mot

bolaget

Monte

Dei

Paschi di Siena

C-142/99

Floridienne SA

REG 2000

Artikel 19 – avdragsrätten för

Berginvest

s. I-09567

ingående

skatt

(pro

rata-

mot

belgiska

beräkning).

staten

C-150/99

Svenska staten

REG 2001

Artikel 13 A.1 m och 13 B b om

mot Stockholm

s. I-00493

undantag

från

skatteplikt

inom

Lindöpark AB

idrottsområdet

respektive

för

vissa fastighetsupplåtelser.

C-177/99

Ampafrance SA

REG 2000

Proportionalitetsprincipen.

C-181/99

mot

Directeur

s. I-07013

des

services

fiscaux

Maine-et-Loire

och

Sanofi

Synthelabo mot

Directeur

des

services

fiscaux

Val-de-

Marne

C-240/99

Försäkrings-

REG 2001

Artikel 13 B a – undantag från

aktiebolaget

s. I-01951

skatteplikt

för

försäkrings-

Skandia (publ.)

transaktioner.

C-267/99

Christiane

REG. 2001

Bilaga F punk 2 – tolkning av

Adam ,

gift

s. I-07467

uttrycket ”fria yrken”.

Urbing

mot

Administration

l’enregistre-

ment

des

domaines

C-326/99

Stichting Goed

REG 2001

Artikel

5.3 – leverans av

varor

wonen

mot

s. I-06831

och artikel 13 B och 13 C

Staatssecretaris

avseende undantag från skatteplikt

van Financiën

respektive frivillig beskattning för

vissa fastighetsupplåtelser.

176

s. 177 Bilaga 2 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 2

C-345/99

EG-

REG 2001

Artikel 17.2 och 17.6 –

och

kommissionen

s. I-04493

avdragsrätten för ingående skatt.

C-40/00

mot Frankrike

C-16/00

Cibo

Parti-

REG 2001

Artikel 4.1, 4.2, 13 B d, 17.2 a och

cipations

s. I-06663

17.5

–

begreppet beskattningsbar

mot

Directeur

person

och

avdragsrätten

för

régional

des

ingående skatt.

impôts

Nord-Pas-de

Calais

C-78/00

EG-

REG 2001

Artikel 17 och 18 – formen för

kommissionen

s. I-08195

återbetalning av ingående skatt.

mot Republiken

Italien

C-102/00

Welthgrove BV

EG-

Artikel 4.2 – ekonomisk aktivitet

och

staats-

domstolens

och

avdragsrätten för

ingående

secretaris

van

beslut

skatt enligt artikel 19 (pro rata –

Financiën

den 12 juli

beräkningen).

2001,

EGT C 289

13/10/2001

s. 7–8

C-169/00

Kommissionen

Dom av den

Artikel

2 –

tillämpningsområdet

mot Republiken

7 mars 2002,

för

mervärdesskatt

(upphovs-

Finland

REG

2002,

mannens egen eller en förmedlares

s. I-0000

leverans av konstverk).

C-174/00

Kennemer Golf

Dom av den

Artikel 13 A.1 m – undantag från

Country

mars

skatteplikt inom idrottsområdet.

Club

mot

2002,

Staatssecretaris

REG

2002,

van Financiën

s. I-0000

C-184/00

Office

des

REG. 2001

Artikel 11 A a.1 – tolkning av

produits

s. I- 09115

uttrycket ”subventioner som

är

wallons

ASBL

kopplade till priset”.

mot

Belgiska

staten

C-267/00

Commissioners

Dom av den

Artikel 13 A.2 a – begränsningar

of Customs &

mars

av undantaget från skatteplikt för

Excise

mot

2002,

kultur enligt artikel 13 A.1 n.

Zoological

REG

2002,

Society

s. I-0000

London

(London Zoo)

177

s. 179 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

I d e e l l a

f ö r e n i n g a r

- e n k a r t l ä g g n i n g a v d e n e k o n o m i s k a v e r k s a m h e t e n

2 0 0 1 - 0 6 - 0 8

U t r e d n i n g s - o c h e k o n o m i k o n s u l t

U n i v e r s i t e t s l e k t o r O w e R H e d s t r ö m F l o t t a r g a t a n 1 0

9 0 4 2 1

U M E Å

0 9 0 - 1 2

6 2 0 0

0 7 0 - 3 4 6 6 7 3 1

179

s. 180 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

SAMMANFATTNING

Momsutredningen har kartlagt ideella föreningars (inklusive trossamfunds) ekonomiska verksamhet. SCB gjorde ett slumpmässigt urval bland de ca 100 000 befintliga föreningarna och stickprovet omfattade 2000 föreningar. Svarsfrekvensen blev efter en påminnelse 55 procent.

Enkätfrågorna formulerades av representanter för Momsutredningen och svaren stansades in i ett SPSS-program. De som besvarat enkäten har gjort detta med en utomordentligt hög precision. Bortfallet kan antas omfatta föreningar med en liten ekonomisk verksamhet och därför är det möjligt att konstatera att den totala ekonomiska verksamheten är 50 gånger större

( 100 000 ) än de uppgifter som redovisas i denna studie. 2000

Materialet redovisas i tre olika avdelningar och i den första presenteras samtliga svarandes uppgifter. I avdelning två redovisas de föreningar som har minst 90 000 kronor i totala intäkter och i den tredje avdelningen återges uppgifter från de föreningar som hade intäkter från specificerade verk- samheter på minst 90 000 kronor gällande sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning samt andra intäkter.

De totala intäkterna från samtliga olika verksamheter för de som besvarat enkäten uppgår till nästan 1.9 miljarder kronor.

Om enbart föreningar som har minst 90 000 kronor i årliga intäkter från sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning tas med, blir de totala intäkterna drygt 800 miljoner kronor. Där ingår även ”andra intäkter” varav pensionspremieintäkter, kyrkliga avgifter och kyrkoskatt uppgår till ca 200 miljoner kronor. De samlade specificerade intäkterna kan därmed be- räknas till 600 miljoner kronor för de föreningar som besvarat enkäten och där föreningar som har mindre än 90 000 kronor i årliga angivna intäkter är exkluderade. För samtliga ideella föreningar kan de totala specificerade årliga intäkterna då skattas till 30 miljarder kronor

(100 000/2 000 x 600 mkr). Om vi förutsätter att de som inte besvarat enkäten har en med de svarande likartad verksamhet kommer de totala spe- cificerade intäkterna att uppgå till drygt 50 miljarder kronor (100 000/1182 x 600 mkr).

180

s. 181 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

Sammantaget innebär dessa ovanstående antaganden att de totala spe- cificerade intäkterna uppgår till lägst 25 och högst 50 miljarder kronor men enligt utredaren är det större sannolikhet att beloppet ”ligger närmare” 25 miljarder kronor än 50 miljarder kronor.

17 procent av föreningarna är i dag momsregistrerade och om man antar att denna registrering är jämnt fördelad mellan olika stora föreningar blir det 83 procent av 30 mdr = 25 mdr kronor som skulle kunna ifrågasättas vid förändrade momsregler (uppgiften avser 1999). Vid ett antagande om att bortfallet däremot ser likadant ut som de svarande blir motsvarande belopp 42 miljarder.

181

s. 182 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

1 INLEDNING

1.1 Utredningsuppdrag och angreppssätt

Momsutredningen uppdrog i juli 2000 åt universitetslektor Owe R Hedström att utreda ett antal frågeställningar gällande ideella föreningars ekonomiska verksamhet. För att försöka vinna kunskaper om med vilken inriktning och i vilken omfattning dessa föreningar bedriver sin verksamhet beslutade Momsutredningen att genomföra en relativt omfattande enkätstudie mot 2000 av de ca 100 000 befintliga och registrerade ideella föreningarna.

1.2 Urval, enkätkonstruktion och datainsamling

Med vetskap om många av de ideella föreningarnas arbetssituation beslutade Momsutredningen att antalet frågor skulle begränsas. Utredaren har enbart bedömt frågorna utifrån ”möjligheten att göra statistiska beräkningar” och enkätfrågorna har i huvudsak fastställts av represen- tanter för Momsutredningen.

Enkäten distribuerades till ca 2000 föreningar. De uppgifter föreningarna har lämnat avser verksamhetsåret 1999. Efter en påminnelse blev svarsfrekvensen ca 55 procent 1 .

1.3 Bortfall

Av drygt 2000 distribuerade enkäter besvarades 1 182. Mot bakgrund av att ”registerdata” (föreningens verksamhet var okänd) omöjliggjordes ett stratifierat urval som innebär att många olika typer av organisationer blir representerade. Vid en genomgång av fråga 1 visar det sig emellertid att av de 22 olika svarsalternativen, så tycks ett stort antal inriktningar rymmas. Det stora antal föreningar som noterat annan inriktning än de 21 i förväg bestämda alternativen kan här utgöra en viss osäkerhet. Om utredningen har möjlighet att genomföra en ytterligare mindre studie mot de som svarat ”annat” på fråga 1 skulle studien få en större trovärdighet.

De som besvarat enkäten har visat hög ambition vad gäller att redovisa ”exakta” uppgifter och därmed kan den delen av studien anses ha hög trovärdighet.

1 SCB gjorde ett slumpmässigt urval bland de ca 100 000 föreningarna i företagsregistret (juridisk form kod 61).

182

s. 183 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

1.4 Generaliseringsmöjligheter

Enkäten distribuerades till 2000 av ca 100 000 ideella föreningar och ca 55 procent besvarade enkäten. Det är rimligt att anta att huvuddelen av dem som inte besvarat enkäten har en mycket begränsad verksamhet och är därmed inte ”intressant” för Momsutredningen. Därmed synes det rimligt att de som besvarat enkäten (ca 55 procent) har en sådan om- fattning att de ansvariga funnit det angeläget skicka in svar.

Utifrån de avgivna svaren kan totalsumman multipliceras med 50 (100 000/2000) vad gäller samtliga variabler med undantag av fråga 4 ”andra intäkter” där en förening redovisade pensionspremieintäkter på 150 mkr. Dessutom hade trossamfund redovisat bl.a. kyrkoskatt och kyrkoavgifter under denna rubrik.

Om de som inte besvarat enkäten skulle ha en med de svarande likartad ekonomisk verksamhet så skulle de ideella föreningarnas samlade intäkter bli väsentligt större, men enligt utredaren så bör momsutredningen göra en försiktighetsbedömning och anta ett värde som ligger närmare det lägre värdet i det beräknade ”intäktsspannet”. (Se 4.9.)

1.5 Databearbetning och studiens kvalitet

Inkomna enkäter stansades in i statistikprogrammet SPSS (Statistical Program for Social Sciences, version 2000). De som utförde detta arbete har båda tidigare arbetat på bank och den som anpassat det använda Excel-programmet till föreliggande studie har mycket god förtrogenhet med såväl inmatning som framtagning av tabeller och är ansvarig för Handelshögskolans vid Umeå universitet utbildning av studerande inom SPSS.

Därmed uppfyller studien en hög reliabilitet (mätnoggrannhet). Vad gäller studiens giltighet ansvarar Momsutredningen för de olika frågornas relevans. Därtill kommer att frågorna besvarats med en utomordentlig precision och det är endast ett mycket begränsat antal som avstått från att besvara enskilda frågor, vilket innebär att det partiella bortfallet är mycket lågt.

1.6 Datapresentation

Inledningsvis redovisas svaren på de olika frågorna i s.k. frekvenstabeller där antalet (andelen) ideella föreningar sammanförts i grupper med svar som ligger ”nära” varandra. Varje frekvenstabell kommenteras och vad gäller kvantitativa variabler (exempelvis omsättning i kronor) redovisas

183

s. 184 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

ett stort antal statistiska storheter och redan nu vill jag beskriva innebörden av använda statistiska verktyg.

1.7 Databeskrivning, frekvens, medelvärde och median

Fråga 1 visar antalet föreningar som redovisat sin verksamhet. Ett antal har här markerat flera än ett alternativ.

Fråga 2, 3, 6, 7 och 8 visar hur många procent som finns i respektive grupp.

Fråga 4 och 5 redovisar hur föreningarna svarat på respektive delfråga och här har utredaren belyst materialet utifrån max (det högsta värdet), medelvärde (det genomsnittliga värdet), median (det mittersta värdet om man ordnar alla svar i storleksordning från det minsta till det största) samt antal (de föreningar som svarat på frågorna). Även totalsummor redovisas.

1.8 Databeskrivning percentiler

När utredaren beräknat s.k. percentiler innebär detta att P50 (percentil nummer 50) ligger i mitten av ett storleksordnat material. P75 innebär att 75 procent av föreningarna har ett värde som understiger talet i tabellen medan P90 betyder att 10 procent har ett belopp som är högre än det som redovisas i tabellen.

1.9 Databeskrivning korstabeller

En korstabell innebär att svaret på en fråga relateras till hur föreningarna svarat på en annan fråga. För att illustrera detta visas i nedanstående tabell ett utdrag ur en tabell på s. 4 i bilaga.

F1.1 jämförs med f4.1, dvs. de föreningar som bedriver verksamhet inom området barn och un gd om (f1.1) och samtidigt har medlemsavgifter (f4.1). Medelvärdet ( X ) av medlemsavgifter | 955 000, medianen | 34 000, minimivärdet 50:- medan den förening som har mest med- lemsavgifter redovisar 17,1 mkr. Av de 344 företag som har intäkter på medlemsavgifter är det 86 som har verksamhet inom barnomsorg.

f1.1

f4.1

Mean (medelvärde)

954 822

Median

34 450

N (antal föreningar)

Minimum (lägsta värdet)

Maximum (högsta värdet)

17 085 529

184

s. 185 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

2 RESULTATREDOVISNING ALLA FÖRENINGAR

2.1 Enkätsvar i frekvenstabeller (1 182 föreningar)

Samtliga tillfrågade ideella föreningar

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal

204

Barn och ungdom

Boende

Djur

Familj och samlevnad

Fackliga frågor

Humanitärt arbete, hjälporganisationer

Handikapprörelsen, patientorganisationer

Hobby och teknik

202

Idrott och friluftsliv

Invandrarorganisationer

Internationellt

187

Kultur och folkbildning

Kvinnor

Motor och trafiksäkerhet

Natur och miljö

Nykterhet och antidrog

Politik

102

Religion och livsåskådning

Samlingslokaler

Skola och utbildning

Äldre, pensionärer

272

Annat, nämligen __________________________

185

s. 186 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

2. Hur många medlemmar har föreningen?

Antal

Y 1

Färre än 25

233

Y 2

– 50

179

Y 3

– 100

204

Y 4

101

– 500

387

Y 5

501

– 1000

Y 6

1001 – 2500

Y 7

2501 – 5000

Y 8

Fler än 5000

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Y 1

0 - 90 000 kr

% %

Y 2

90 001 - 200 000 kr

Y 3

200 001

- 400 000 kr

Y 4

400 001

- 1 000 000 kr

Y 5

Mer än 1 000 000 kr

186

s. 187 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

Summa

Mkr

Medlemsavgifter

98 mkr

397 000

11 500

867

344

Gåvor

(från

2.6 mkr

65 000

7 100

249

privatpersoner, företag)

Bidrag

(från

staten,

112 mkr

679 000

31 500

519

352

kommun, landsting eller EG-

bidrag)

Sponsring

1.9 mkr

105 000

20 000

153

Deltagaravgifter, tävlingar

9.0 mkr

129 000

17 500

123

Deltagaravgifter,

kurser,

277 mkr

2.5 mkr

15 800

139

348

utbildning

Deltagaravgifter, kost och

5.2 mkr

174 000

23 600

logi

Deltagaravgifter,

annat,

2.0 mkr

104 000

16 000

nämligen

Insamlingar,

basarer

eller

0.2 mkr

22 500

10 000

169

liknande arrangemang

8.5 mkr

173 000

24 200

201

10 Uthyrningsverksamhet

(lokaler, fast egendom)

33 mkr

303 000

16 800

278

11 Spel, lotterier

200 mkr

599 000

1 000

454

272

12 Kapitalintäkter

5.8 mkr

79 000

5 300

193

13 Försäljning av varor med

anknytning till verksamheten,

t.ex.

märken,

böcker,

affischer, kläder

avseende

5.1 mkr

112 000

10 800

166

14 Försäljning

servering,

t.ex.

café

eller

restaurang

2.7 mkr

127 000

19 900

15 Försäljning av annonser

andra

0.6 mkr

46 000

13 700

16 Försäljning

varor, nämligen

andra

12.9 mkr

374 000

35 800

17 Försäljning

tjänster, nämligen

150 mkr

872 000

21 000

361

315

18 Andra intäkter, nämligen

1 895

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

187

s. 188 Bilaga 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

Y 1 Medlemsavgifter (t.ex.

6.4 mkr

51 500

4 100

520

regionala eller riksorganisa-

tioner)

Y 2 Lokalkostnader

40.9 mkr

225 000

20 900

629

Y 3 Inköp av varor och

27.4 mkr

251 000

12 000

636

tjänster (t.ex. trycksaker,

städtjänster)

Y 4 Konsultkostnader

12.2 mkr

304 000

27 000

127

Y 5 Personalkostnader

258 mkr

1 840 000

120 000

362

Y 6 Utbetalda bidrag (t.ex.

12.9 mkr

154 000

11 700

236

för stödjande av projekt)

Y 7 Kapitalkostnader

2.5 mkr

100 000

3 900

202

Y 8 Andra kostnader,

73.9 mkr

553 000

25 000

707

nämligen

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

Y 1

Y 2

Nej

Ej svar

188

s. 189 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt? Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt?

Y 1

Y 2

Nej

Ej svar

Är föreningen registrerad för

moms hos

skattemyndigheten?

Y 1

Ja, för följande verksamhet/er ______

7.7

Y 2

Nej

91.4

Ej svar

0.9

Kommentarer:

Fråga 1

Föreningarna har här markerat flera svarsalternativ, t. ex. både idrott och friluftsliv samt barn och ungdom. Ur utredningens synpunkt kan det vara av intresse att komplettera denna studie med en manuell bearbetning av de 282 föreningar som markerat ”Annan verksamhet”.

Fråga 2

Nästan 10 procent av föreningarna har minst 1 000 medlemmar och av dessa har 36 föreningar fler än 5 000 medlemmar. Medianvärdet är nästan 100 medlemmar.

Fråga 3

Nästan 40 procent av föreningarna har totala intäkter överstigande 90 000 kronor/år och medianintäkten bland alla ideella föreningar är ca 73 000 kronor

Fråga 4

Som framgår av tabellen föreligger det mycket stora skillnader mellan olika föreningar. En förening har intäkter av medlemsavgifter på 98 mkr (>5 000 medlemmar) och samtidigt har denna organisation kapitalintäkter på drygt 41 mkr (syns ej i tabellen). Föreningen har även hyresintäkter på nästan 4 mkr och är momsregistrerad.

189

s. 190 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt? Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

Ett annat extremvärde är den förening som har 277 mkr i deltagaravgifter på kurser och 112 mkr i bidrag. Denna förening har färre än 25 medlemmar och är inte momsregistrerad (syns inte i tabellen).

Den förening som har intäkter på 8.5 mkr gällande uthyrningsverksamhet är inte momsregistrerad liksom den förening som har 200 mkr i kapitalintäkter och samtidigt 150 mkr i andra intäkter.

När momsutredningens ledamöter utvärderar studiens resultat rekommenderar utredaren att medianvärdet används.

Fråga 8

Enbart 8 procent av samtliga ideella föreningar är momsregistrerade.

190

s. 191 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

3 RESULTATREDOVISNING TOTALA INTÄKTER J 90 000 kronor

3.1 Enkätsvar i frekvenstabeller (föreningar som har totala intäkter mindre än 90 000 kr har eliminerats. 442 föreningar ingår i denna grupp svarande.)

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal

108

Barn och ungdom

Boende

Djur

Familj och samlevnad

Fackliga frågor

Humanitärt arbete, hjälporganisationer

Handikapprörelsen, patientorganisationer

Hobby och teknik

Idrott och friluftsliv

Invandrarorganisationer

Internationellt

Kultur och folkbildning

Kvinnor

Motor och trafiksäkerhet

Natur och miljö

Nykterhet och antidrog

Politik

Religion och livsåskådning

Samlingslokaler

Skola och utbildning

Äldre, pensionärer

Annat, nämligen __________________________

191

s. 192 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

2. Hur många medlemmar har föreningen?

Y 1

Färre än 25

Y 2

– 50

Y 3

– 100

Y 4

101

– 500

Y 5

501

– 1000

Y 6

1001 – 2500

Y 7

2501 – 5000

Y 8

Fler än 5000

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Y 1

0 - 90 000 kr

Y 2

90 001 - 200 000 kr

Y 3

200 001

- 400 000 kr

Y 4

400 001

- 1 000 000 kr

Y 5

Mer än 1 000 000 kr

192

s. 193 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

(mkr)

(1000-tal)

Medlemsavgifter

952

344

Gåvor

(från

2.6

120

127

privatpersoner, företag)

Bidrag

(från

staten,

112

1 236

121

278

kommun, landsting eller EG-

bidrag)

Sponsring

1.5

128

107

Deltagaravgifter, tävlingar

195

Deltagaravgifter,

kurser,

277

3 586

utbildning

Deltagaravgifter, kost och

5.2

223

logi

Deltagaravgifter,

annat,

155

nämligen

Insamlingar,

basarer

eller

0.2

liknande arrangemang

8.5

251

134

10 Uthyrningsverksamhet

(lokaler, fast egendom)

593

139

11 Spel, lotterier

200

1 187

226

12 Kapitalintäkter

5.8

126

116

13 Försäljning av varor med

anknytning till verksamheten,

t.ex.

märken,

böcker,

affischer, kläder

avseende

5.1

181

100

14 Försäljning

servering,

t.ex.

café

eller

restaurang

2.7

160

15 Försäljning av annonser

andra

0.6

16 Försäljning

varor, nämligen

andra

12.9

598

17 Försäljning

tjänster, nämligen

150

1683

120

185

18 Andra intäkter, nämligen

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

193

s. 194 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

Y 1 Medlemsavgifter (t.ex.

6.4 mkr

82 200

9 000

238

regionala eller riksorganisa-

tioner)

Y 2 Lokalkostnader

40.9 mkr

397 000

51 000

342

Y 3 Inköp av varor och

27.4 mkr

477 000

38 000

326

tjänster (t.ex. trycksaker,

städtjänster)

Y 4 Konsultkostnader

12.2 mkr

431 000

60 000

Y 5 Personalkostnader

258 mkr

2 400 000

255 000

278

Y 6 Utbetalda bidrag (t.ex.

12.9 mkr

267 000

33 000

128

för stödjande av projekt)

Y 7 Kapitalkostnader

2.5 mkr

134 000

10 000

137

Y 8 Andra kostnader,

73.9 mkr

1 200 000

100 000

307

nämligen

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

Y 1

4 7

Y 2

Nej

5 2

Ej svar

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den helt eller delvis befriad från inkomstskatt?

Y 1

Y 2

Nej

Ej svar

194

s. 195 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Bilaga 3

8. Är föreningen registrerad för

moms hos

skattemyndigheten?

Y 1

Ja, för följande verksamhet/er _______

Y 2

Nej

Ej svar

37 procent av 1 182 har totala intäkter > 90'

3.2 Intäkter för vissa utvalda intäktsslag

442 föreningar med totala intäkter på minst 90 000 där följande intäktsslag summerats i 1 000-tals kronor

Sponsring

Deltagaravgifter, tävlingar

Deltagaravgifter, kurser

Deltagaravgifter, kost och logi

Deltagaravgifter, annat

Uthyrningsverksamhet

Försäljning

Andra intäkter

P25

P50

P60

P70

P75

P80

P90

P95

P97.5

100

165

271

410

584

1 278

3 273

7 495

1 831

Föreningarnas (> 90 000 kronor) totala intäkter uppgår till 1 850 miljoner kronor och vi antar att det slumpmässiga urvalet är representativt för samtliga ideella föreningar kan den totala intäkten skattas till 50 x 1.85 miljarder kronor, dvs drygt 90 miljarder kronor.

Den förening som har 277 miljoner kronor i deltagaravgifter bedriver en omfattande kurs- eller utbildningsverksamhet inom kultur och folkbildning. Föreningen har även bidrag på 112 miljoner kronor och de totala intäkterna uppgår till 394 miljoner kronor.

Om enbart ovannämnda intäkter summeras blir de totala intäkterna 809 miljoner kronor. Motsvarande intäkter för föreningar i landet kan skattas till drygt 40 miljarder kronor.

195

s. 196 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

3.3 Momsregistrerade

Av de som har totala intäkter på minst 90 000 är 12 procent registrerade för moms.

”Totala” intäkter

Momsregistrerade

Nej

90' - 200'

(6.9%)

122

131

200' - 400'

(3%)

102

400' - 1 mkr

(15%)

t 1 mkr

(22%)

125

(11.6%)

387

438

Ej svar

51 av 438 dvs 11.6 procent av föreningarna som har ”totala” intäkter på minst 90 000 kronor är momsregistrerade. För de föreningar vars intäkter är minst 1 mkr är 22 procent registrerade för moms.

3.4 Kostnader för att bedriva verksamheten

Kostnaden för att bedriva verksamheten beskrivs i följande tabell (1000-tals kronor).

Totalt

Antal

P50

P75

P90

(mkr)

Medlemsavgifter

238

108

Lokalkostnader

342

137

507

397

136

Inköp av varor och tjänster

326

182

892

477

156

Konsultkostnader

193

553

431

Personalkostnader

278

255

942

4.5 mkr

2.4 mkr

654

Utbetalda bidrag

128

133

327

267

Kapitalkostnader

137

351

134

Andra kostnader

307

100

310

822

1.2 mkr

376

Summa

1 432

Föreningarnas totala kostnader uppgår till ca 1 432 miljoner kronor. Vilket ska jämföras med 1 850 miljoner i totala intäkter.

196

s. 197 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74 Bilaga 3

Kostnaderna fördelas på följande kostnadsslag:

Miljoner kronor

Medlemsavgifter

Lokalkostnader

136

Inköp av varor och tjänster

156

Konsultkostnader

Personalkostnader

654

Utbetalda bidrag

Kapitalkostnader

Andra kostnader

376

Summa

1 432

Den förening som hade 277 miljoner i deltagaravgifter redovisar personalkostnader på 258 mkr och 41 mkr i lokalkostnader samt 66 mkr i övriga kostnader. Föreningen är inte registrerad för moms och anser sig vara allmännyttig.

3.5 Föreningars specificerade intäkter – klassindelat

Om man klassindelar de föreningar som har minst 90 000 kronor i specificerade intäkter vad gäller summan av sponsring, deltagaravgifter, uthyrningsverksamhet, olika typer av försäljning samt andra intäkter, visar nedanstående tabell intäktsfördelningen mellan olika klasser.

Antal

0 - 25'

120

- 50

- 90

90 - 200

200

- 500

500 - 1 mkr

1 mkr - 5 mkr

5 mkr - 25 mkr

25 mkr - 50 mkr

50 mkr - 100 mkr

0.5

100 mkr - 200 mkr

0.2

200 mkr -

0.2

Av tabellen framgår att drygt 50 procent av föreningarna har intäkter överstigande 90 000 kronor och 12 procent redovisar intäkter på 1 mkr eller mera.

197

s. 198 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

198

s. 199 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

3.7 Samband mellan specificerade intäkter och momsregistrering

Intäkter

Momsregistrerade

Icke

momsregistrerade

Antal

0 -25'

108

25' - 50'

50' - 90'

100

90' - 200'

200' - 500'

500' - 1 mkr

1 mkr - 5 mkr

5 mkr - 25 mkr

25 mkr - 50 mkr

50 mkr - 100 mkr

100

100 mkr - 200 mkr

100

200 mkr -

100

387

Tabellen visar att det är 236 föreningar som har intäkter på minst 90 000 kronor (54 procent) och av dessa är 16 procent (38 av 236) momsregistrerade medan 30 procent av föreningarna med minst 1 mkr i intäkter är registrerade för moms.

199

s. 200 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

3.8 Ideella föreningars inriktning relaterat till specificerade intäkter ( J 90 000 kronor). (För föreningar som angivit flera verksamhetsinriktningar har intäkterna ”förts” till den verksamhet som finns överst av de angivna svarsalternativen.)

Inriktning

Max

Median

Medelvärde

Summa

Antal

(mkr)

(1000-tal)

(mkr)

Barn och ungdom

12.5

538

108

Boende

0.7

145

1.3

Djur

1.6

336

3.4

Familj och samlevnad

5.3

518

10.9

Fackliga frågor

4.7

601

15.0

Humanitärt arbete

12.6

488

15.1

Handikapp, patientorg.

1.8

294

7.9

Hobby och teknik

5.3

801

5.6

Idrott och friluftsliv

10.6

499

54.9

110

Invandrarorganisationer

11.3

342

2.7

Internationellt

2.8

479

6.7

Kultur och folkbildning

279

5 932

368

Kvinnor

1.3

339

4.8

Motor och trafiksäkerhet

1.0

199

1.4

Natur och miljö

3.4

682

6.1

Nykterhet och antidrog

1.9

377

6.0

Politik

1.3

157

2.7

Religion och livsåskådning

20.7

1 860

68.9

Samlingslokaler

1.1

265

4.8

Skola och utbildning

3.4

662

11.3

Äldre, pensionärer

12.6

806

24.2

Annat, nämligen

150.0

3 526

296.0

Idrott och friluftsliv samt barn och ungdom är de verksamheter som markerats av mera än 100 föreningar. Kultur och folkbildning samt religion och livsåskådning är de verksamheter som båda markerats av drygt 60 föreningar.

Kultur och folkbildning svarar för de största totala intäkterna och detta förklaras av att det finns, som tidigare påpekats, en förening som har 277 mkr i deltagaravgifter.

200

s. 201 8. Är föreningen registrerad för Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

Vad gäller ”intäkter, annat” avser maxvärdet 150 mkr pensionspremieintäkter. En förening har stora ”intäkter, annat” från serviceintäkter medan en annan förening redovisar 13 mkr i kurstjänster. Övriga ”intäkter, annat” som överstiger 5 mkr avser kyrkoskatter, kyrko- och begravningsavgifter. Kyrkan har ”intäkter, annat” som uppgår till 65 mkr. För övriga ”intäkter, annat” se separat bilaga 2 .

2 Bilagan återges ej här.

201

s. 202 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

4 RESULTATREDOVISNING AV SPECIFICERADE INTÄKTER (241 föreningar)

4.1 Enkätsvar i frekvenstabeller för föreningar som har intäkter J 90 000 kronor på sponsring, deltagaravgifter, uthyrningsverksamhet, försäljningar samt "andra" intäkter än de uppräknade i frågeformuläret (se fråga 4 svarsalternativ 4–8, 10, 13–18).

1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam?

Antal

Barn och ungdom

Boende

Djur

Familj och samlevnad

Fackliga frågor

Humanitärt arbete, hjälporganisationer

Handikapprörelsen, patientorganisationer

Hobby och teknik

Idrott och friluftsliv

Invandrarorganisationer

Internationellt

Kultur och folkbildning

Kvinnor

Motor och trafiksäkerhet

Natur och miljö

Nykterhet och antidrog

Politik

Religion och livsåskådning

Samlingslokaler

Skola och utbildning

Äldre, pensionärer

Annat, nämligen __________________________

202

s. 203 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

2. Hur många medlemmar har föreningen?

Y 1

Färre än 25

Y 2

– 50

Y 3

– 100

Y 4

101

– 500

Y 5

501

– 1000

Y 6

1001 – 2500

Y 7

2501 – 5000

Y 8

Fler än 5000

3. Hur stor är föreningens totala intäkter? Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Y 1

0 - 90 000 kr

Y 2

90 001 - 200 000 kr

Y 3

200 001

- 400 000 kr

Y 4

400 001

- 1 000 000 kr

Y 5

Mer än 1 000 000 kr

Ej svar

203

s. 204 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

4. Ange storleken av följande intäkter. Om föreningen inte har någon eller några intäkter – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

Summa

(mkr)

(1000-tal)

(1000-

Mkr

tal)

Medlemsavgifter

1 583

176

279

Gåvor

(från

privat-

2.6

178

personer, företag)

Bidrag

(från

staten,

112

1 927

230

153

295

kommun, landsting eller EG-

bidrag)

Sponsring

1.9

204

Deltagaravgifter,

291

tävlingar

Deltagaravgifter,

kurser,

277

5 054

344

utbildning

Deltagaravgifter,

kost

5.2

300

och logi

Deltagaravgifter,

annat,

209

nämligen

Insamlingar, basarer eller

0.2

liknande arrangemang

8.5

331

100

10 Uthyrningsverksamhet

(lokaler, fast egendom)

Spel, lotterier

1 053

109

Kapitalintäkter

200

1968

135

266

Försäljning av varor med

5.8

177

anknytning

till

verksamheten, t.ex. märken,

böcker, affischer, kläder

Försäljning

avseende

5.1

229

servering,

t.ex.

café eller

restaurang

Försäljning av annonser

2.7

219

Försäljning

andra

0.6

varor, nämligen

Försäljning

andra

12.9

697

107

tjänster, nämligen

Andra intäkter, nämligen

150

2 081

205

150

312

Anm: försäljning under p. 17 kan exempelvis avse uppdragsersättningar.

204

s. 205 1. Inom vilket av nedanstående områden är föreningen i huvudsak verksam? Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

5. Ange storleken av följande kostnader. Om föreningen inte har någon eller några kostnader – ange 0 kr för dessa. Uppgifterna skall avse det senaste verksamhetsåret.

Max

Medelvärde

Median

Antal

Summa

Mkr

Y 1 Medlemsavgifter

6.4 mkr

132 000

12 600

129

(t.ex. regionala eller

riksorganisationer)

Y 2 Lokalkostnader

40.9 mkr

592 000

87 000

205

121

Y 3 Inköp av varor och

27.4 mkr

757 000

78 000

194

147

tjänster

(t.ex.

trycksaker,

städtjänster)

Y 4 Konsultkostnader

12.2 mkr

550 000

80 000

Y 5 Personalkostnader

258 mkr

3 500 000

450 000

170

600

Y 6 Utbetalda

bidrag

12.9 mkr

329 000

45 000

(t.ex. för stödjande av

projekt)

Y 7 Kapitalkostnader

2.5 mkr

172 000

14 000

102

Y 8 Andra kostnader,

73.9 mkr

2 030 000

198 000

182

370

nämligen

1 332

6. Ger föreningen ut något medlemsblad eller någon tidskrift?

Y 1

Y 2

Nej

205

s. 206 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 SOU 2002:74

7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den

helt eller delvis befriad från inkomstskatt?

Y 1

88.7

Y 2

Nej

11.3

8. Är föreningen registrerad för

moms hos

skattemyndigheten?

Y 1

Ja, för följande verksamhet/er _____

16.7

Y 2

Nej

83.3

4.2 Intäkter för vissa utvalda intäktsslag

241 föreningar med intäkter på minst 90 000 där följande intäktsslag summerats i 1 000-tals kronor

Antal

Medelvärde

Median

P90

Summa Mkr

Sponsring

204

655

Deltagaravgifter, tävlingar

291

415

Deltagaravgifter, kurser

5 654

834

344

Deltagaravgifter, kost och logi

300

390

Deltagaravgifter, annat

209

720

Uthyrningsverksamhet

100

331

771

Försäljningsverksamhet

177

198

Försäljning, servering

229

413

Försäljning, annonser

219

430

Försäljning, andra varor

199

Försäljning, andra tjänster

697

107

1 741

Andra intäkter

150

2 081

205

1 488

312

Totalt

808

206

s. 207 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

Totalsumman är 808 miljoner kronor och om vi antar att urvalet och de svarande är representativa för samtliga 100 000 ideella föreningarna i landet kan intäkterna på rubricerade intäktsslag skattas till

100 000 x 808 = 40.4 miljarder kronor.

2 000

Om antalet ideella föreningar är 120 000 blir motsvarande belopp

120 000 x 808 = 48 miljarder kronor.

2 000

4.3

Momsregistrerade föreningar där intäkter för vissa utvalda

intäktsslag uppgår till minst 90 000 kronor

”Totala”

Momsregistrerade

intäkter

Nej

90' – 200'

(9%)

200' - 400'

(6%)

400' - 1 mkr

(23%)

t 1 mkr

(31%)

40 (16.7%)

199

239

Ej svar

40 av 239, dvs. 16,7 procent av föreningarna som har rubricerade intäkter på minst 90 000 kronor är momsregistrerade. För de föreningar vars intäkter är minst 1 mkr är 31 procent registrerade för moms.

207

s. 208 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.4 Kostnader för att bedriva verksamheten

Kostnaderna fördelas på följande kostnadsslag:

Miljoner kronor

Medlemsavgifter

Lokalkostnader

121

Inköp av varor och tjänster

147

Konsultkostnader

Personalkostnader

600

Utbetalda bidrag

Kapitalkostnader

Andra kostnader

370

Summa

1 332

4.5 Föreningars specificerade intäkter – klassindelat

Antal

90 - 200

200 - 500

500 - 1 mkr

1 mkr - 5 mkr

5 mkr - 25 mkr

25 mkr - 50 mkr

50 mkr - 100 mkr

100 mkr - 200 mkr

0.5

200 mkr -

0.5

Av tabellen framgår att nästan 25 procent har ”intäkter” överstigande 1 mkr.

208

s. 209 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

209

s. 210 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.7 Samband mellan specificerade intäkter och momsregistrering

Intäkter

Momsregistrerade

Icke momsregistrerade

Antal

90' - 200'

200' - 500'

500' - 1 mkr

1 mkr - 5 mkr

5 mkr - 25 mkr

25 mkr - 50 mkr

50 mkr - 100 mkr

100

100 mkr - 200 mkr

100

200 mkr -

100

16.7

199

Tabellen visar att det är 239 föreningar som har intäkter på minst 90 000 kronor och av dessa är 16.7 procent (40 av 239) momsregistrerade medan 31 procent av föreningarna med minst 1 mkr i intäkter är registrerade för moms.

210

s. 211 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 3

4.8 Ideella föreningars inriktning relaterat till specificerade intäkter ( J 90 000 kronor).

(För föreningar som angivit flera verksamhetsinriktningar har intäkterna ”förts” till den verksamhet som finns överst av de angivna svarsalternativen.)

Inriktning

Max

Median

Medelvärde

Summa

Antal

(mkr)

(1000-tal)

(mkr)

Barn och ungdom

12.5

350

1 028

56.5

Boende

0.7

282

382

1.1

Djur

1.6

728

799

3.2

Familj och samlevnad

5.3

724

1 186

10.7

Fackliga frågor

4.7

668

1 258

15.1

Humanitärt arbete

12.6

225

1 486

14.9

Handikapp, patientorg.

1.8

486

711

7.8

Hobby och teknik

5.3

2 741

5.5

Idrott och friluftsliv

10.6

409

831

53.2

Invandrarorganisationer

1.3

205

381

Internationellt

2.8

498

830

6.6

Kultur och folkbildning

277

381

8 742

367

Kvinnor

1.3

713

657

4.6

Motor och trafiksäkerhet

1.0

188

441

1.3

Natur och miljö

3.4

673

1 020

6.1

Nykterhet och antidrog

1.9

578

748

6.0

Politik

1.3

283

424

2.5

Religion och

20.7

582

1 829

71.3

livsåskådning

Samlingslokaler

1.1

239

385

4.6

Skola och utbildning

3.4

591

953

11.3

Äldre, pensionärer

12.6

225

1 410

24.0

Annat, nämligen

150.0

638

6 161

295.7

Idrott och friluftsliv samt barn och ungdom är de verksamheter som markerats av flest föreningar. Kultur och folkbildning samt religion och livsåskådning är de verksamheter som också markerats relativt frekvent.

Kultur och folkbildning svarar för de största totala intäkterna och detta förklaras av att det finns, som tidigare påpekats, en förening som har 277 mkr i deltagaravgifter.

211

s. 212 7. Är föreningen att anse som allmännyttig, dvs. är den Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

SOU 2002:74

4.9 Generaliseringar

Om enbart föreningar som har minst 90 000 kronor i årliga intäkter från sponsring, deltagaravgifter och olika typer av försäljning tas med, blir de totala intäkterna drygt 800 miljoner kronor. Där ingår även ”andra intäkter” varav pensionspremieintäkter, kyrkliga avgifter och kyrkoskatt uppgår till ca 200 miljoner kronor. De samlade specificerade intäkterna kan därmed beräknas till 600 miljoner kronor för de föreningar som besvarat enkäten och där föreningar som har mindre än 90 000 kronor i årliga angivna intäkter är exkluderade. För samtliga ideella föreningar kan de totala specificerade årliga intäkterna då skattas till 30 miljarder kronor

(100 000/2 000 x 600 mkr). Om vi förutsätter att de som inte besvarat enkäten har en med de svarande likartad verksamhet kommer de totala specificerade intäkterna att uppgå till drygt 50 miljarder kronor (100 000/1182 x 600 mkr).

Sammantaget innebär dessa ovanstående antaganden att de totala specificerade intäkterna uppgår till lägst 25 och högst 50 miljarder kronor men enligt utredaren är det större sannolikhet att beloppet ”ligger närmare” 25 miljarder kronor än 50 miljarder kronor.

17 procent av föreningarna är idag momsregistrerade och om man antar att denna registrering är jämnt fördelad mellan olika stora föreningar blir det 83 procent av 30 mrd = 25 mrd kronor som skulle kunna ifrågasättas vid förändrade momsregler (uppgiften avser 1999). Vid ett antagande om att bortfallet däremot ser likadant ut som de svarande blir motsvarande belopp 42 miljarder.

Vid en analys av samtliga 1182 svarande visar det sig att 435 föreningar saknar intäkter från sponsring, deltagaravgifter, försäljning och andra intäkter. Detta betyder att 63 procent av föreningarna har motsvarande intäkter.

3 Bilagan återges ej här.

212

s. 213 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Sammanställning av svar från övriga medlemsländer i anledning av utredningens enkät

Inledning

Denna bilaga innehåller en redogörelse för de svar som inkommit från medlemsländerna i anledning av den enkät som sändes ut i december 1999. Vissa länder redogör utförligt för förhållandena i sitt land, medan andra i princip hänvisar till lagtext eller någon litteratur som man bifogar (gäller t.ex. Belgien och Grekland). Det grekiska svaret är skrivet på grekiska, varför några uppgifter om förhållandena i Grekland inte kan lämnas. Tre länder besvarade inte enkäten, nämligen Frankrike, Irland och Portugal. Såvitt gäller Portugal redovisas dock vissa uppgifter om särskilda regler för små företag.

Belgien

Det belgiska svaret är mycket kortfattat och innehåller egentligen inga kommentarer till de ställda frågorna. Till svaret har bifogats lagtext avseende undantag från skatteplikt samt vissa administrativa kommentarer rörande dessa undantag. Någon lagtext eller kom- mentarer avseende lättnadsregler för små företag finns inte.

Ideella aktiviteter

I Belgien behandlas icke vinstdrivande organisationer som ”taxable persons” utan rätt till avdrag för ingående skatt. De tjänster som dessa organisationer tillhandahåller, och ibland varor med nära anknytning till dessa tjänster, undantas i enlighet med artikel 13 i sjätte mervärdesskattedirektivet.

213

s. 214 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag 1

I Belgien har införts särregler för små företag både i form av befrielse från beskattning och schablonbeskattning. Skattebefrielse gäller företag med en årlig omsättning som understiger 225 000 BEF (ca 45 000 kr). Sådana företag betalar ingen skatt men är registrerade till mervärdesskatt och erhåller således ett registre- ringsnummer (VAT-nr).

Schablonbeskattning innebär att den som omfattas av systemet inte behöver fakturera sin försäljning men måste bokföra mottagna betalningar och bevara kvitton på inköp. Systemet finns i olika varianter (generella och speciella) och är tillämpliga inom vissa branscher, t.ex. livsmedelshandeln, skohandeln och bokhandeln samt caféer och frisörer. För att omfattas av systemet måste minst 75 procent av omsättningen avse kontantförsäljning och den årliga omsättningen får inte överstiga 500 000 Euro, inklusive mervärdes- skatt. Häri ingår EG-leveranser och exportomsättningar.

Skatten beräknas genom olika metoder. En sådan metod innebär att gjorda inköp multipliceras med en schablonmässigt bestämd vinstmarginal. Denna metod är exempelvis tillämplig inom livs- medelsbranschen. En annan metod innebär att antalet sålda enheter multipliceras med ett schablonmässigt pris (gäller t.ex. slaktare och caféer). En tredje metod innebär att antalet arbetstimmar multi- pliceras med ett schablonmässigt bestämt timpris. Detta kan exempelvis gälla frisörer.

Danmark

Beskattningsbar person

Den danska mervärdesskattelagstiftningen omarbetades år 1994 i syfte att anpassa lagens uppbyggnad efter EG:s sjätte mervärdes- skattedirektiv. Både strukturen och terminologin i den danska lagen följer direktivet i så hög grad som möjligt. Som motsvarighet till ”taxable person” används i Danmark begreppet ”afgiftspligtig person”. Härmed avses någon som driver ekonomisk aktivitet. Såväl språkligt som innehållsmässigt motsvarar ”afgiftspligtig per- son” begreppet ”skattepligtig person” som används när det gäller

1 Uppgifterna har hämtats ur material till ett Fiscalis-seminarium i oktober 2000.

214

s. 215 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

direkt beskattning. De två uttrycken tolkas emellertid självständigt och när det gäller ”afgitspligtig person” skall särskild hänsyn tas till tolkningar som görs av EG-domstolen.

Av till svaret bifogad lagtext framgår att med ”afgiftspligtige personer” förstås juridiska och fysiska personer som driver självständig ekonomisk aktivitet. Av kommentarer till bestäm- melsen framgår att definitionen i bestämmelsen motsvarar artikel 4 i sjätte mervärdesskattedirektivet, bl.a. vad gäller definitionen av ekonomisk aktivitet (förslag till mervärdesskattelag 1993-12-08). Ekonomisk aktivitet omfattar därmed alla former av sådan aktivitet oavsett syftet eller resultatet med denna. Något generellt undantag för ideella aktiviteter finns inte i den danska lagen, varför den slutsatsen kan dras att även ideella föreningar etc. kan utgöra ”afgiftspligtige personer”.

Ideella aktiviteter

I samband med omstruktureringen av momslagen infördes en del nya undantag avseende ideella aktiviteter, nämligen undantag motsvarande artikel 13 A 1 f och l. Sedan tidigare fanns undantag motsvarande artikel 13 A.1 m och o. Någon motsvarighet till undantaget i artikel 13 A.1k (personal tillhandahållen av religiösa eller filosofiska institutioner etc.) har inte införts i den danska lagen.

Med ledning av svaret och bifogad lagtext m.m. kan följande sägas om de olika undantagen för ideella aktiviteter.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Från skatteplikt undantas tjänster som utförs av självständiga grupper av personer vars verksamhet är skattefri eller för vilken de inte är skattskyldiga, om avsikten är att tillhandahålla med- lemmarna tjänster som är direkt nödvändiga för den verksamhet som de bedriver (§ 13 p. 20 i den danska lagen). Som villkor för undantaget gäller att betalningen för tjänsterna endast motsvarar medlemmens andel av de sammanlagda utgifterna och att undan- taget inte leder till konkurrenssnedvridningar.

Av tillgängliga kommentarer framgår att tillämpningsområdet för undantaget förutsätts vara mycket begränsat (ovan nämnda

215

s. 216 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

förslag s. 42). Såvitt gäller konkurrenssnedvridningar sägs att sådana föreligger om undantaget påverkar gällande konkurrens- villkor på marknaden till skada för andra som utövar motsvarande aktiviteter. Om tvekan föreligger i detta avseende kan tillämp- ningen av undantaget tidsbegränsas.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Enligt § 13 p. 4 undantas föreningars och organisationers leverans av tjänster och varor med nära anknytning därtill till medlemmar i deras gemensamma intresse och mot en medlemsavgift (”kontin- gent”). Det förutsätts att föreningen m.fl. inte verkar för att ge vinst och att ändamålet är av politisk, facklig, religiös, patriotisk, filosofisk eller filantropisk karaktär eller avser medborgerliga rättigheter. Det förutsätts dessutom att undantaget inte leder till konkurrenssnedvridningar.

Som nämnts ovan infördes detta undantag år 1994. Av förslaget framgår att de omsättningar som avses enligt praxis även tidigare undantogs från beskattning (förslaget s. 39). Denna praxis var dock mera vidsträckt än tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen. Föreningar som inte faller under bestämmelsen kommer emellertid i samma omfattning som tidigare att vara skattebefriade i den utsträckning som de inte bedriver ekonomisk aktivitet. Avgräns- ningen i detta avseende avgörs liksom tidigare av en konkret värdering av varje förenings aktivitet. Omständigheter som beaktas härvid är föreningens stadgar, service, aktiviteternas art och om- fattning, regler för betalning av medlemsavgifter m.m. samt om andra än föreningen hade kunnat tillhandahålla motsvarande tjänster.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget på idrottsområdet finns i § 13 p. 5 och omfattar sportsaktiviteter och arrangemang, inkluderande arrangemang som innefattar spel på totalisator eller liknande. Undantaget omfattar dock inte motortävlingar och arrangemang i vilka professionella sport- och idrottsutövare deltar (såvitt gäller fotbollsmatcher endast om professionella spelare deltar i båda lagen).

216

s. 217 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Detta undantag fanns före omstruktureringen år 1994, varför det inte kommenteras i förslaget.

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Enligt § 13 p. 18 undantas varor och tjänster som levereras i samband med anordnande av välgörenhetsarrangemang. Skatte- frihet medges efter ansökan hos tull- och skattemyndigheten. Med välgörenhetsarrangemang avses arrangemang med kortare var- aktighet och vars överskott helt används till välgörande eller annat allmännyttigt ändamål. För tillämpning av undantaget krävs att leveransen sker för arrangörens räkning och på dennes risk samt att arrangören inte i övrigt driver aktivitet avseende leverans av mot- svarande varor och tjänster.

I en s.k. bekendtgörelse anges följande om vilka slags arrangemang som kan omfattas av skattefriheten.

N Ett månatlig arrangemang som varar upp till tre dagar.

N Ett årligt arrangemang som varar upp till 14 dagar eller två arrangemang som varar upp till 8 dagar.

N Likartade, sammanhängande arrangemang som hålls en gång årligen under flera dagar, i flera på varandra följande veckor eller månader, men en sammanlagd varaktighet ej överstigande 14 dagar.

Undantaget omfattar vidare insamling och försäljning av begagnade varor av ringa värde som görs av välgörande föreningar m.fl., under förutsättning att ansökan sker till tull- och skattemyndigheten. I övrigt krävs att föreningen m.fl. inte driver aktivitet som omfattas av registreringsplikt och att försäljning endast sker till den som är registrerade. Skatteministern kan meddela närmare regler för medgivande av sådant undantag.

Sistnämnda undantag torde avse ideella föreningars insamling av papper, tomglas etc. för återvinning.

Second-hand butiker

Den danska momslagen innehåller i § 13 p. 19 ett särskilt undantag avseende försäljning i s.k. second-hand butiker (”genbrugs-

217

s. 218 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

butikker”). Sådan försäljning undantas om överskottet från försäljningen används till välgörande eller annat allmännyttigt ändamål. Det förutsätts att endast begagnade varor som erhållits utan vederlag säljs och att butiken endast använder sig av frivillig och oavlönad arbetskraft.

Särskilda regler för små företag

I Danmark finns en generell försäljningsgräns på 20 000 kr. Om den årliga försäljningen överstiger denna gräns föreligger skyldighet att registreras för moms. Även om den årliga för- säljningen understiger gränsen, kan registrering ske efter anmälan. När det gäller blinda människor är beloppsgränsen högre, nämligen 110 000 kr. Denna regel grundas på artikel 28.3 b i sjätte direktivet jämförd med bilaga F. Dessutom finns en särskild försäljningsgräns på 300 000 kr avseende försäljning av konstverk av konstnären själv eller dennes efterlevande. Denna regel grundas på en förklaring från Rådet (EU-rådet 4797/94).

Nu nämnda regler om företag med liten omsättning är även tillämpliga på välgörande föreningar och organisationer. Det finns inga särskilda regler om förenklade procedurer för sådana för- eningar och organisationer.

Finland

Beskattningsbar person

I Finland används begreppet näringsidkare. Någon uttrycklig definition finns dock inte i mervärdesskattelagstiftningen. Som näringsidkare anses i praktiken den som säljer varor eller tjänster inom ramen för sin affärsverksamhet (”rörelsemässig försäljning” enligt den finska mervärdesskattelagen). Kriterier som används för att avgöra om en verksamhet är rörelsemässig är om den sker i konkurrens med andra näringsidkare, syftar till vinst, är regelbunden, riktar sig mot en större kundkrets och är självständig. En helhetsbedömning görs vid bedömningen och det är utan betydelse i vilken juridisk form som verksamheten bedrivs.

218

s. 219 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Ideella aktiviteter

Ideella organisationer betraktas i princip som näringsidkare om de driver aktivitet som är affärsmässig eller rörelsemässig. Det finns dock särskilda regler som undantar vissa ideella organ från beskattning. I likhet med svenska regler innebär de finska reglerna en anknytning till inkomstskattelagstiftningen. Regeln innebär att ett sådant allmännyttigt samfund som nämns i inkomstskattelagen är skattskyldigt till mervärdesskatt endast om inkomsten av dess aktivitet enligt den nämnda lagen betraktas som näringsinkomst för samfundet.

Finland har således inte några direkta motsvarigheter till undantagen i artikel 13 A.1.

Av inkomstskattelagen framgår att ett samfund är allmännyttigt

N om det verkar endast och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse,

N om dess aktivitet inte enbart gäller begränsade personkategorier, och

N om det inte genom sin aktivitet bereder däri delaktiga ekonomisk fördel i form av dividend, vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt.

Huruvida en organisation uppfyller kraven för att anses som allmännyttigt samfund avgörs efter en helhetsbedömning, varvid särskilt beaktas den faktiska aktiviteten snarare än vad som framgår av stadgarna.

Inkomstskattelagen innehåller en lista med exempel på orga- nisationer som anses som allmännyttiga samfund. Listan är inte uttömmande och även om en organisation omfattas av exemplen kan den ändå nekas status som allmännyttig om de generella villkoren inte är uppfyllda. De exempel som anges är

N lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen N arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer

N ungdoms- och idrottsföreningar

N föreningar som främjar härmed jämförlig hobby- och fritids- verksamhet som baserar sig på frivilligt medborgararbete

N i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- och hjälpföreningar

219

s. 220 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

N även andra samfund vilkas egentliga syfte är att påverka statens angelägenheter eller bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst.

I inkomstskattelagen finns också en uppräkning av närings- inkomster som aldrig utgör skattepliktig inkomst för ett allmän- nyttigt samfund. Detta gäller följande inkomster:

1. inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att ordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan där- med jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar,

2. inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet,

3. inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande,

4. inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- och arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdanstalter eller andra dylika vårdanstalter eller inkomst av sådana tjänster som har producerats i sådant syfte, och

5. inkomst av bingospelsverksamhet.

Ett ideellt organ kan ofta ha andra inkomster än de nämnda. Huruvida dessa blir skattepliktiga till mervärdesskatt beror på om de är inkomstskattemässigt skattepliktiga. De ovan nämnda krite- rierna för om transaktioner sker i en rörelsemässig verksamhet blir därvid avgörande. Om det finns anställd personal talar detta för att fråga är om näringsverksamhet. Även risken för konkurrenssned- vridningar beaktas.

Det sagda innebär att ideell verksamhet kan medföra skatt- skyldighet till mervärdesskatt om verksamheten inte omfattas av uppräkningen. Enligt praxis anses regelbunden försäljning av varor eller andra publikationer än medlemsblad samt regelbunden serveringsverksamhet utgöra näringsverksamhet om den inte endast sker gentemot medlemmar.

Behandlingen av ideell verksamhet överensstämmer inte alltid momsmässigt i förhållande till inkomstskattelagstiftningen. En

220

s. 221 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

ideell organisation uttagsbeskattas således momsmässigt för vissa tjänster avseende fast egendom. Detsamma gäller restaurang- tjänster. Vidare har en ideell organisation rätt att begära inträde i momssystemet såvitt gäller transaktioner som sker i rörelsemässig verksamhet.

Konkurrenssnedvridningar

Eftersom vissa konkurrenssnedvridningar har noterats är det sannolikt att reglerna kommer att ändras i en nära framtid. Konkurrensproblem föreligger framför allt när det gäller om- sättning av restaurangtjänster i samband med idrottstävlingar, baler och andra evenemang som arrangeras av ideella organisationer. Vissa andra smärre ändringar av reglerna kan bli aktuella.

Särskilda regler för små företag

Från skyldigheten att betala mervärdesskatt undantas företag som har en årlig omsättning som inte överstiger 50 000 finska mark. De små företagen har rätt att begära inträde i momssystemet. Om en ideell organisation anses som näringsidkare kan omsättnings- gränsen i princip vara tillämplig. Det krävs då att inkomsterna är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen.

Italien

Beskattningsbar person

Med beskattningsbar person avses i huvudsak någon som driver en beskattningsbar aktivitet (taxable activity). Detta definieras som tillhandahållande av varor och/eller tjänster inom landet som görs inom ramen för en affärsverksamhet, av konstnärer eller fria yrkesutövare. Även import och gemenskapsinterna förvärv utgör beskattningsbar aktivitet.

Definitionen skall innefatta all kommersiell aktivitet och akti- vitet inom jordbruk såsom de definieras enligt civilrättslig lagstiftning, om det sker löpande och behöver inte nödvändigtvis utföras av ett bolag. Även aktivitet av bolag omfattas även om det inte omfattas av den civilrättsliga lagstiftningen. Dessutom anges

221

s. 222 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

att alla självständiga aktiviteter som sker fortlöpande men inte exklusivt skall omfattas av definitionen.

Det finns en viss koppling mellan direkt och indirekt be- skattning, eftersom inkomster som är beskattningsbara enligt inkomstskattereglerna härrör från affärsverksamhet eller verksam- het inom konst eller som självständig yrkesutövare.

Ideella aktiviteter

Allmänt

Inledningsvis anges att detta är ett komplicerat område eftersom det innefattar olika slag av offentliga och privata organ. De italienska reglerna har nyligen förändrats så att enhetlighet upp- nåtts mellan direkt och indirekt beskattning.

Definitionen av dessa subjekt (non-profit-making organizations) omfattar offentliga och privata subjekt andra än bolag, partner- ships, kooperativ, försäkringsbolag etc. och vars enda eller huvud- sakliga syfte är att utföra icke-kommersiell aktivitet. Sådan aktivitet definieras särskilt genom en hänvisning till civilrättsliga regler.

Det påpekas att syfte och resultat är två olika begrepp. En organisations affärsmässiga natur är inte en direkt följd av syftet. Även ideella organ vars intäkter används för kulturella eller liknande syften kan anses bedriva kommersiell aktivitet. Man be- stämmer först vilket syfte en organisation har och därefter om det fullföljs genom kommersiell aktivitet. Organisationens syfte skall därvid tolkas såsom det bestäms av lag, stadgar, urkund etc. Om syftet inte kan fastställas i enlighet härmed skall det bestämmas utifrån den aktivitet som faktiskt bedrivs. Om den huvudsakliga aktiviteten inte är kommersiell skall organisationen anses som icke vinstdrivande, både när det gäller direkt skatt och mervärdesskatt. Om en organisation som ansetts ideell under en redovisningsperiod huvudsakligen bedriver affärsverksamhet, kan den inte längre ses som icke kommersiell. Detta gäller även om organisationen säger sig ha icke vinstdrivande syften.

Om kommersiell aktivitet förekommer är det endast om- sättningar i denna som beskattas. En ideell organisation kan därför vara skattskyldig för en del av sina aktiviteter.

222

s. 223 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Särskilda regler för ideella organisationer

Det finns några särskilda regler för ideella organisationer. En sådan regel innebär att även tillhandahållande av varor och/eller tjänster till medlemmar (”partners”) mot särskild ersättning skall anses som kommersiell aktivitet. Däremot ligger medlemsavgifter utanför det beskattningsbara området.

Enligt en annan regel undantas omsättningar av varor och tjänster mot särskild ersättning som görs av organisationer med politiska, fackliga, religiösa eller välgörande syften. Denna regel sägs motsvara artikel 13 A 1 o i sjätte mervärdesskattedirektivet. För att undantaget skall gälla måste vissa klausuler finnas intagna i organisationens stadgar.

Någon motsvarighet till undantaget i artikel 13 A 1 f i direktivet har inte införts i den italienska lagstiftningen.

Förutom den skattebefrielse som de särskilda undantagen medför, kan ideella organisationer även i övrigt bli förmånligt behandlade skattemässigt. Detta gäller ideella organisationer i det allmännas intresse, vilka benämns ONLUS. Enligt svaret kan alla sammanslutningar, kommittéer, stiftelser, kooperativ och andra privata organisationer betraktas som ONLUS, förutsatt att deras stadgar innehåller vissa klausuler. Ett första krav är att orga- nisationen måste vara verksam inom vissa i lag angivna områden, exempelvis välfärd, sjukvård, välgörenhet, utbildning, amatöridrott, skydd av föremål med historiskt och konstnärligt värde, naturvård och miljövård samt arbete inom konst och kultur. Av stadgarna måste det uttryckligen framgå att organisationens ändamål har ett allmänt syfte och att organisationen inte skall ägna sig åt annan verksamhet bortsett från sådan som har nära anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Vidare får organisationen inte utdela vinster eller överskott eller andra medel som härrör från verk- samheten och det måste stadgas att allt överskott skall användas för det allmännyttiga ändamålet. Slutligen skall ordet ONLUS ingå i organisationens namn.

Bedömningen av om en organisation är kvalificerad som ONLUS utgår från stadgarna och inte av någon värdering av syftet med organisationen eller huruvida aktiviteten anses som kom- mersiell eller inte. Vissa organisationer kan inte utgöra ONLUS, nämligen offentligrättsligt reglerade organ, kommersiella företag utom kooperativ, politiska partier och rörelser, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och företagssammanslutningar.

223

s. 224 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

För att komma i åtnjutande av den förmånliga behandlingen i skattehänseende – både vad gäller direkt och indirekt beskattning – måste alla ONLUS vara registrerade. Registret finns hos Finans- departementet.

Det är oklart vad den förmånliga behandlingen av ONLUS innebär när det gäller mervärdesskatt. De särskilda regler som redovisats ovan sägs gälla även för ONLUS. En särskilt förmånlig behandling gäller för marknadsföring som görs av ONLUS. Sådana tjänster anses inte som omsättning av tjänster i mervärdes- skattehänseende. Vidare finns ett särskilt undantag för omsättning av varor till ONLUS när det gäller ålderdomshem och för utbildnings- och sjukvårdsverksamhet.

Särskilda regler för små företag

För små företag finns det regler som innebär förenklingar. Reglerna torde vara tillämpliga på enskilda näringsidkare (”individual concerns and self-employed workers”). Däremot synes de inte var tillämpliga på bolag. Reglerna gör åtskillnad på mindre företag och de allra minsta företagen (”small and smallest tax- payers”). Som mindre företag anses företag med en omsättning understigande 30 miljoner lire (ca 130 000 kr) för tjänster och *50 miljoner lire (ca 220 000 kr) för övriga omsättningar. Vissa andra villkor finns t.ex. när det gäller värdet av inköp och lönekostnader. För dessa företag har långtgående administrativa förenklingar införts. Detta sägs gälla ”accounting obligations”. Det är dock oklart om härmed avses redovisning av mervärdesskatten eller om förenklingarna även gäller bokföringsskyldigheten (troligen är det redovisning av skatten som avses). Någon närmare beskrivning av dessa förenklingar finns inte.

De minsta företagen är de med en omsättning understigande 20 miljoner lire (ca 88 000 kr). Vissa andra villkor finns, t.ex. att export inte förekommer. Dessa företag tillåts använda s.k. ”flat-rate schemes” när det gäller att beräkna den skatt som skall betalas. Olika skattesatser finns för olika typer av tjänster, men i övrigt innehåller inte svaret någon närmare beskrivning av detta system.

Det anges slutligen att de förenklade systemen för små företag även är tillämpliga för ideella organ.

224

s. 225 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Luxemburg

Beskattningsbar person

Såvitt gäller definitionen av beskattningsbar person har Luxemburg infört regler som motsvarar artikel 4.1-2 i sjätte mervärdes- skattedirektivet. Enligt huvudregeln anses således som beskatt- ningsbar person var och en som självständigt och regelmässigt utför transaktioner i en ekonomisk aktivitet oavsett dess syfte eller resultat eller var den utförs. Detta innefattar särskilt beskatt- ningsbara personer som endast omsätter skattefria varor och tjänster och som därmed inte har rätt till avdrag för ingående skatt, beskattningsbara personer som har rätt att tillämpa de särskilda reglerna för små företag och beskattningsbara personer som har rätt att tillämpa de särskilda schablonreglerna för jord- och skogsbruk.

Med ekonomisk aktivitet avses alla aktiviteter som syftar till att skapa intäkter, särskilt producenter, affärsidkare eller den som utför tjänster, inklusive gruvindustri, jordbruk, fria yrken och verksamhet som består i att exploatera materiell eller immateriell egendom i avsikt att fortlöpande vinna intäkter.

I svaret anges särskilt att det inte finns något samband med begreppet skattskyldig (”contribuale”) som används i inkomst- skattesammanhang.

Ideella aktiviteter

I Luxemburg har motsvarigheter införts till sjätte direktivets undantag i artikel 13 A 1 f, k, l, m och o. Undantagen gäller med de begränsningar och under villkor som utfärdas i förordning. I lagen har även införts bestämmelser motsvarande artikel 13 A 2 i sjätte direktivet. I den mån en ideell organisation driver ekonomisk aktivitet som den definieras i lagen, behandlas organisationen som en beskattningsbar person.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

N Undantag från skatteplikt gäller för tjänster som utförs av självständiga grupper av personer vars omsättningar undantas från skatteplikt eller deras aktiviteter inte innebär att personen

225

s. 226 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla med- lemmarna tjänster som är direkt nödvändiga för deras verksamhet, om gruppen nöjer sig med att som betalning endast utkräva exakt deras andel av de gemensamma kostnaderna, samt under förutsättning att undantaget inte riskerar att leda till konkurrenssnedvridningar.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

N Undantaget avser tillhandahållande av personal av religiösa eller filosofiska institutioner för vissa särskilt angivna ändamål eller för andligt bistånd.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

N Tillhandahållande av tjänster eller varor med anknytning därtill som utförs av organisationer utan vinstsyfte till sina medlemmar i deras gemensamma intresse mot en avgift som bestäms enligt stadga, och om organisationen främjar politiska, fackliga, religiösa, patriotiska, filosofiska, filantropiska eller medborger- liga syften.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

N Detta undantag gäller omsättning av tjänster som har nära samband med utövande av sport eller fysisk träning, som utförs av ideella organ till personer som utövar sport eller fysisk träning, samt tjänster som tillhandahålls vid sportevenemang (”manifestations sportives”) av organisatören.

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

N Undantag görs för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som sker vid tillfälliga insamlingsevenemang av ideella organ som fullföljer kollektiva eller allmännyttiga ändamål och vars huvudsakliga aktivitet inte medför betalning av mer-

226

s. 227 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

värdesskatt eller vars aktivitet undantas enligt vissa bestäm- melser.

Särskilda regler för små företag

Särskilda regler för små företag har införts med stöd av artikel 24 i sjätte direktivet. Reglerna innebär att företag med en årlig omsättning exkl. skatt som inte överstiger 400 000 francs (ca 85 000 kr) under föregående kalenderår undantas från beskattning. Om intäkter saknas under det föregående året får man i stället göra en uppskattning av hur stor den årliga omsättningen kommer att bli. Den som omfattas av undantaget har inte rätt till avdrag för ingående skatt och får inte ange något skattebelopp på fakturan eller motsvarande handling.

De närmare bestämmelserna om tillämpning av undantaget fast- ställs i förordning. Det kan bl.a. gälla möjligheten att begära inträde i det normala mervärdesskattesystemet.

Bestämmelserna för små företag gäller även ideella organisa- tioner som driver aktiviteter som inte omfattas av något av de ovan angivna undantagen från skatteplikten.

Företag som inte omfattas av undantaget och vars årliga omsättning exkl. skatt inte överstiger 1 milj. francs (ca 210 000 kr) har rätt att tillämpa en särskild form av lättnad som benämns ”atténuation dégressive”. Lättnaden förefaller vara utformad som ett särskilt avdrag, beräknat på visst sätt. Något avdrag medges inte från skatt på gemenskapsinterna förvärv och import av varor. Avdraget får inte heller överstiga den skatt som skall betalas årligen, dvs. skillnaden mellan utgående och ingående skatt.

För tillämpningen av såväl undantaget från beskattning som det särskilda avdraget finns bestämmelser om hur den årliga omsätt- ningen exkl. skatt skall beräknas.

Nederländerna

Beskattningsbar person

Begreppet beskattningsbar person motsvaras i nederländsk lag- stiftning av begreppet ondernemer. Begreppet förekommer i annan skattelagstiftning men har en särskild definition för mervärdes- skatt. I bifogad lagtext på engelska framgår att med ondernemer

227

s. 228 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

(”trader”) avses vilken person som helst som driver självständig affärsverksamhet (”business”).

Ideella aktiviteter

Något särskilt undantag för ideella föreningar finns inte. Ideella föreningar kan således utgöra ”taxable persons”. I artikel 11 i den nederländska mervärdesskattelagen har emellertid de flesta av undantagen i artikel 13 A.1 i sjätte direktivet som är tillämpliga på ideell aktivitet införts.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Detta undantag avser omsättningar av självständiga grupper av personer och har införts i form av en bemyndigande för kronan (staten) att i särskild ordning fastställa vilka tjänster som skall omfattas av undantaget. Skälet till denna konstruktion är att mång- falden av olika slag av sammanslutningar medför att undantaget omfattar ett stort antal detaljregler. Villkoren för att medge undantag synes överensstämma med villkoren i sjätte direktivet.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Någon motsvarighet till detta undantag finns inte i nederländsk mervärdesskattelagstiftning. I svaret anges att undantaget torde avse andligt bistånd (”spiritual assistance”) av de anställda som tillhandahålls och att tjänster som har anknytning till religions- utövning eller annan övertygelse inte beskattas i Nederländerna.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Undantaget som avser tillhandahållande av tjänster åt medlemmar mot fastställd avgift har också införts. Enligt bifogad lagtext skall tillhandahållandet göras till medlemmarna (”to their members”). Det kan noteras att filantropiska resp. medborgerliga organisa- tioner inte omfattas av det holländska undantaget. Däremot omfattas både fackföreningar och arbetsgivarföreningar. Om en

228

s. 229 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

tillämpning av undantaget kan leda till allvarlig konkurrens- snedvridning, kan det beslutas att det inte skall gälla.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget för tjänster avseende sport och fysisk träning har införts mutatis mutandis och med särskilt beaktande av att den nederländska termen sport (eng: sports) även omfattar fysisk träning.

Undantaget omfattar inte inträdesavgifter för tävlingar, upp- visningar etc. (”demonstrations and so on”). Vidare omfattas inte vissa tjänster som tillhandahålls av organisationer inom vattensport (synes gälla vissa tjänster avseende fartyg eller hamnar som utförs av anställda i de aktuella organisationerna).

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Undantaget avseende välgörenhetstillställningar har förenats med vissa villkor. Ett villkor gäller inkomsternas storlek från sådana evenemang. Inkomsterna får således inte överstiga 150 000 NLG per år för varor respektive 50 000 NLG per år för tjänster (70 000 NLG per år för organisationer inom idrottsområdet). Ytterligare ett villkor är att omsättningarna är av tillfällig karaktär (”incidental nature”).

För undvikande av konkurrenssnedvridningar finns en regel om att vissa omsättningar som anges särskilt inte omfattas av undan- taget.

Social verksamhet och kultur

Såvitt gäller ideella organisationer inom det sociala området och inom kulturområdet anges att de organisationer (icke vinst- drivande) som är undantagna anges i en särskild bilaga till den nederländska mervärdesskattelagen. Bilagan är indelad i två huvud- grupper. Den första gruppen innehåller namngivna organisationer framför allt föreningar och stiftelser som är undantagna från mervärdesskatt. I den andra gruppen anger vissa typer av orga- nisationer som är undantagna.

229

s. 230 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag

Det finns särskilda lättnadsregler för företag med liten omsättning. Såvitt kan utläsas av bifogade utdrag ur lagtext, avser lättnaderna endast fysiska personer. Reglerna innebär att en verksamhet undantas från skyldigheten att betala skatt om den skatt som skall betalas under ett år understiger visst angivet belopp. Reglerna anknyter således inte till omsättningens storlek utan till den skatt som skall betalas efter att avdrag gjorts för ingående skatt. Tekniskt är reglerna utformade som ett avdrag beräknat på särskilt sätt och som görs från den skatt som skall betalas. Det finns också regler om ett tillfälligt avdrag under löpande år om det kan antas att lättnadsreglerna kommer att bli tillämpliga. Reglerna kan sägas var en kombination av skattebefrielse och graderad skattelättnad.

Portugal

Särskilda regler för små företag 2

I Portugal finns både ett system med schablonbeskattning av små företag och ett särskilt system som innebär befrielse från be- skattning.

Schablonbeskattning

Systemet med schablonbeskattning får endast tillämpas av fysiska personer inom detaljhandeln och som under föregående år hade en omsättning understigande 10 milj. escudos (ca 420 000 kr). Denna omsättning måste till 90 procent avse varor som inte förädlats av företaget i fråga. Vidare får företaget inte ägna sig import eller export eller bedriva handel med andra EG-länder. De får tillhandahålla skattepliktiga tjänster till ett värde av högst 50 000 escudos (ca 2 000 kr).

När det är fråga om nystartade företag skall omsättningsgränsen avse den förväntade omsättningen baserat på företagets uppgifter i samband med att anmälan om registrering görs till skatte- förvaltningen.

2 Uppgifterna har hämtats ur material till ett Fiscalis-seminarium i oktober 2000.

230

s. 231 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

För företag som omfattas av schablonbeskattning beräknas den utgående skatten till 25 procent av den skatt som erlagts på gjorda inköp. Avdrag för ingående skatt medges endast avseende förvärv av inventarier.

Företag som omfattas av systemet skall lämna deklaration när aktiviteterna påbörjas och när det sker någon förändring av dessa. Skatten skall betalas kvartalsvis och det krävs att företaget lämnar en sammanställning en gång årligen över de inköp som gjorts under föregående kalenderår. Företaget måste också bokföra inköp, försäljningar och tillhandahållanden av tjänster.

Systemet med schablonbeskattning omfattar bl.a. mycket små återförsäljare som säljer på marknader och på landsbygden. Även gatuförsäljare omfattas vanligen av systemet.

Befrielse från beskattning

Systemet med befrielse från beskattning får tillämpas av både fysiska och juridiska personer som uppfyller följande villkor:

N omsättningen för föregående år överstiger inte 2 miljoner escudos (ca 85 000 kr),

N de är inte bokföringsskyldiga enligt inkomstskattereglerna, N de har ingen import eller export.

Systemet är tillämpligt även för detaljhandlare med en omsättning mellan 2 och 2,5 miljoner escudos om dessa omfattas av systemet med schablonbeskattning.

För nystartade företag gäller samma regler för fastställande av omsättning som företag som omfattas av schablonbeskattning.

Under 1999 omfattades ca 500 000 företag av undantag från beskattning, vilket innebär ca 35 procent av alla som är registrerade till mervärdesskatt.

231

s. 232 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Spanien

Beskattningsbar person

I Spanien har begreppet beskattningsbar person getts en definition som i närmaste ordagrant överensstämmer med sjätte direktivet. Begreppet omfattar därmed alla som bedriver ekonomisk aktivitet och således även ideell sådan.

Ideella aktiviteter

Även såvitt gäller undantagen för varor och tjänster rörande ideell aktivitet har direktivets uppbyggnad följts. Undantagen, som finns i artikel 20 i den spanska mervärdesskattelagen, skall i korthet beskrivas nedan.

Tjänster av fristående grupper (artikel 20 punkt 11)

Från beskattning undantas tjänster som tillhandahålls dess med- lemmar direkt av föreningar, grupperingar eller självständiga enheter, innefattande ekonomiska intressegrupperingar, som uteslutande upprättats för personer som huvudsakligen utför en undantagen (skattebefriad) aktivitet eller som inte är föremål för mervärdesskatt när följande villkor är uppfyllda:

N att tjänsterna i fråga används direkt och uteslutande i den nämnda aktiviteten och är nödvändiga för utövandet av den- samma,

N att medlemmarna inte betalar mer än vad som motsvarar deras andel av de gemensamma utgifterna,

N att undantaget från skatteplikt godkänns på förhand i enlighet med vad som anges i författning.

Med huvudsakligen avses att den mervärdesskattepliktiga omsätt- ningen inte får överstiga 10 procent av den totala omsättningen.

Undantaget omfattar inte tjänster som utförs för affärsdrivande företag.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 f i sjätte mervärdesskatte- direktivet

232

s. 233 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Personal för själavård (artikel 20 punkt 11)

Undantaget avser religiösa enheters (som är inskrivna vid justi- tieministeriet) avstående av personal för verksamheter inom sjuk- vård, socialhjälp och utbildning, som förverkligar den religiösa enhetens syften.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 k i sjätte mervärdesskatte- direktivet

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 20 punkt 12)

Detta undantag avser tillhandahållande av tjänster och leverans av varor med anknytning därtill som utförs direkt till medlemmarna av organ eller juridiskt erkända enheter, som inte har något vinst- syfte och vars syften uteslutande har en politisk, facklig, religiös, patriotisk, filantropisk eller medborgarrättslig karaktär, utan annan ersättning från medlemmarna än de avgifter som fastlagts i stadgorna.

Undantaget inbegriper yrkessammanslutningar, officiella kam- mare, arbetsgivarföreningar och de centrala förbunden för tidigare nämnda organ och enheter.

Åtnjutande av detta undantag föregås av ett erkännande från den behöriga myndigheten inom skatteförvaltningen, som lämnas under förutsättning att skattebefrielsen inte kan antas leda till konkurrenssnedvridning, i den ordning som fastställts enligt författning.

Undantaget motsvarar artikel 13 A.1 l i sjätte mervärdesskatte- direktivet. En skillnad är dock att den spanska regeln inte omfattar organisationer med filosofisk inriktning.

Tjänster avseende idrott (artikel 20 punkt 13)

Härigenom undantas tjänster som tillhandahålls fysiska personer som utövar idrott eller genomgår idrottsutbildning/träning, oavsett för vems räkning tjänsten utförs, förutsatt att tjänsterna är direkt förknippade med nämnda övningar och utförs av följande personer eller enheter:

N offentligrättsliga organ N idrottsföreningar

233

s. 234 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4 SOU 2002:74

N Olympiska kommittén

N den spanska Paralympiska kommittén

N privata idrottsföreningar eller inrättningar av social karaktär.

Undantaget omfattar inte idrottsevenemang.

För att betraktas som privata idrottsföretag/förening eller - inrättningar av social karaktär (e) måste följande krav vara upp- fyllda:

N Avsaknad av vinstsyfte och för det fall vinst uppkommer använda denna för utveckling av den undantagna aktiviteten.

N Befattningarna som president, chef eller juridisk representant bör vara utan arvode och sakna intresse för aktivitetens eko- nomiska resultat för egen del eller genom mellanhand.

Tillämpningsproblem

De problem som har uppstått vid tillämpningen av undantagen varierar mycket. Generellt kan man säga att tillämpningen av punkt 11 (artikel 13 A.1 k i direktivet) inte har vållat några större problem, till skillnad från punkterna 6 (artikel 13 A.1 f), 12 (artikel 13 A.1 l) och framför allt 13 (artikel 13 A.1 m). På grund av befarad konkurrenssnedvridning bestämde lagstiftaren vid genom- förandet av artikel 13 A.1 m att undantaget endast skulle gälla för vissa företag/föreningar som tar ut inträdesavgifter eller periodiska avgifter från sina medlemmar som inte överstiger vissa fastställda belopp.

EG-domstolen fann att nämnda begränsning stred mot direk- tivets bestämmelser, vilket medförde att den spanska lagstiftningen var tvungen att ändras. Den nya bestämmelsen har inga be- loppsgränser och förorsakar betydande störningar, bl.a. vad gäller konkurrensen, olikheter i pålagor och att föreningar av tveksam social karaktär (såsom golfklubbar, vattensportklubbar och flygklubbar) kommer i åtnjutande av undantaget.

Följande exempel på tillämpning av de spanska undantagen ges:

N undantaget i punkt 6 tillämpas på sammanslutningar inom bank- och finansieringsområdet,

N undantaget i artikel punkt 11 tillämpas t.ex. på katolska kyrkans avstående av personal för utbildnings- och social verksamhet

234

s. 235 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

N undantaget i punkt 12 gäller exempelvis tjänster som utförs åt olika yrkessammanslutningar (advokater, arkitekter) av dess medlemmar.

Särskilda regler för små företag

I enlighet med direktivets artikel 24.1 har Spanien valt att tillämpa två typer av förenklade förfaranden för små företag, schablon- beskattning och förenklad beskattning.

Schablonbeskattning

Detta förfarande är obligatoriskt för detaljhandlare som antingen är fysiska personer eller företag vars medlemmar är fysiska personer. Företagen skall ägna sig åt vidareförsäljning av varor dvs. varorna skall vara i samma skick vid försäljning som vid förvärv. För- säljningen till andra företagare får under föregående räkenskapsår inte ha överstigit 20 procent av den totala omsättningen.

Schablonbeskattning är inte tillämpligt när aktiviteten avser följande varor:

N motorfordon, båtar, flygplan samt tillbehör eller reservdelar till dessa,

N smycken, ädelstenar, juveler, pärlor m.m. med några undantag, N lyxiga pälskläder,

N konstföremål och antikviteter, N av försäljaren begagnade varor,

N redskap och maskiner för biodling och fågeluppfödning, N oljehaltiga produkter som är föremål för speciella skatter, N industritillbehör,

N byggnadsmaterial m.m., N mineraler utom kol,

N inspelade band och

N järn, stål och andra metaller.

Förfarandet innebär att handlarna själva får bära kostnaden för ingående mervärdesskatt avseende inköp för aktiviteten. Handlarna lägger moms på sina försäljningar men behöver inte deklarera eller betala in mervärdesskatten. Denna redovisas i stället som en intäkt i verksamheten. Den skatt som belöper på detaljhandelsledet tas i

235

s. 236 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

stället in via grossistledet med skattesatserna 4 procent, 1 procent och 0,5 procent. Grossisten debiterar följaktligen detaljhandlaren såväl vanlig moms som den schabloniserade moms som avser detaljhandlarens utgående skatt. Någon avdragsrätt föreligger inte för sådan moms.

Förenklat förfarande

Det förenklade förfarandet är frivilligt och kan endast tillämpas av företag inom vissa sektorer. Exempel på sådana sektorer är små restauranger, cafeterior, barer, taxiföretag, åkare, frisersalonger och bilreparatörer. De som har ett alltför stort antal anställda i förhållande till aktiviteten får inte tillämpa systemet (exempelvis högst sex anställda för frisörer och högst fem anställda för bilreparatörer). Systemet kan vidare endast tillämpas av fysiska personer eller av företag som består av fysiska personer.

Förfarandet innebär att den beskattningsbara personen debiterar skatt på sina omsättningar enligt gängse regler. Denna skatt redovisas dock inte. Den verkliga utgående skatten beräknas i stället genom en objektiv uppskattning utifrån andra kriterier. Beräkningen kan ske på grundval av vissa parametrar, t.ex. antalet anställda, lokalyta, elförbrukning, lastkapacitet etc. Varje sektor har sina egna grunder för beräkning av skatten.

Från den beräknade utgående skatten får avdrag göras för ingående skatt. Den ingående skatten är lika med den skatt som företaget debiterats på sina inköp. Även importskatt får dras av.

Modellerna för beräkning av skatten fastställs vartannat år av finansdepartementet och baseras på statistiska och ekonomiska studier av områdena i fråga.

Huruvida dessa förenklade förfaranden är tillämpliga på privata föreningar/företag av social karaktär är inte helt klart. Nästan alla sådana föreningar/företag är juridiska personer, bl.a. fonder, kooperativ, civila sammanslutningar och samfund. Endast vissa av dessa enheter omfattas av de förenklade förfarandena.

236

s. 237 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Storbritannien

Beskattningsbar person

I Storbritannien definieras beskattningsbar person (”taxable person”) som någon som är eller har skyldighet att vara registrerad till mervärdesskatt. I praktiken innebär detta att företag som utför beskattningsbara transaktioner (”taxable supplies”) utan skyldighet att registreras är sådana vars årliga omsättning understiger gränsen för momsregistrering, för närvarande 51 000 pund per år. Frivillig registrering är dock möjlig, och den som registrerats på detta sätt betraktas som ”taxable person”.

De engelska reglerna om ”taxable person” bygger således på registreringsskyldigheten. Såvitt framgår är registreringsskyldig- heten i sin tur knuten till att skattepliktiga transaktioner (”taxable supplies”) sker och att omsättningsgränsen överskrids. Svaret innefattar dock inte några närmare uppgifter om hur definitionen av ”taxable supplies” är utformad.

Ideella aktiviteter

Definitionen av ”taxable person” gör ingen åtskillnad på vinstdrivande och icke vinstdrivande subjekt (”non-profit-making organizations”). Enligt svaret är detta i överensstämmelse med direktivets bestämmelser. Däremot har man införlivat vissa av undantagen i artikel 13 i den engelska lagstiftningen, enligt följande.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Detta undantag har inte införlivats i engelsk lagstiftning. Skälet är att man inte har lyckats identifiera några av de grupper som undantaget gäller och som inte redan omfattas av andra undantag. Några konkurrensproblem har därför inte uppkommit.

237

s. 238 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Efter omfattande efterforskningar har man funnit att religiösa och filosofiska institutioner inte tillhandahåller personal på det sätt som anges i artikel 13 A.1 k. Undantaget har därför inte införts men detta kan ske om behov skulle uppstå.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Sedan lång tid har undantag gällt för medlemsavgifter till fack- föreningar och yrkesorganisationer (”professional bodies”). Medlemsavgifter till politiska, religiösa, patriotiska, filosofiska, filantropiska och organisationer med medborgarrättsliga syften har dock varit undantagna först från den 1 december 1999. Innan dess ansågs medlemsavgifter (förutom till organisationer med med- borgarrättsligt syfte) som icke ekonomisk aktivitet i de fall där medlemmen endast betalade för att möjligheten att delta i verk- samheten och få rapporter om densamma. I andra fall beskattades medlemsavgifter. Förändringen var en följd av EG-domstolens dom i mål nr C-45/95.

Lydelsen av de inhemska reglerna följer direktivets uppbyggnad och innebär att undantag inte skall gälla när konkurrens- snedvridningar kan uppkomma. Som exempel nämns att undan- taget inte omfattar det fallet att medlemmar bereds gratis inträde till anläggningar, evenemang eller framträdanden om icke-med- lemmar måste betala.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Undantaget för tjänster inom idrottsområdet infördes 1 april 1994 och överensstämmer med direktivet. Såvitt kan utläsas av till svaret bifogad lagstiftning gäller undantaget dels rätten att delta i tävlingar som anordnas av godkända subjekt (”eligible bodies”), dels gäller tjänster med nära anknytning till idrott och fysisk träning som tillhandahålls av sådana subjekt. Med godkända subjekt avses icke vinstdrivande organisationer som bl.a. inte får dela ut vinst och inte får ha kommersiella syften (”not subject to commercial influence”). Det finns detaljerade beskrivningar av vad som avses med det senare kriteriet.

238

s. 239 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Även detta undantag infördes år 1994 och är tillämpligt på välgörenhetsorganisationer (av vilka det finns ett stort antal i Storbritannien), icke vinstdrivande idrottsklubbar, kulturella organ som inte är offentliga (jfr artikel 13 A.1 n) samt sådana organ som omfattas av artikel 13 A.1 l. Undantaget avser:

1. omsättning av varor och tjänster av välgörenhetsorganisationer i samband med insamlingar (”fund-raising events”) arrangerade för välgörande ändamål,

2. omsättningar av varor och tjänster av ett kvalificerat organ i samband med insamlingar som arrangeras för det syftet (”for it’s own benefit”).

Med insamlingar avses fester, baler, basarer, shower och liknande föreställningar som arrangeras tillfälligt. Med kvalificerat organ avses icke-vinstdrivande organ som omfattas av undantaget motsvarande artikel 13 A.1 l, alla icke-vinstdrivande organisationer vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla faciliteter för idrott eller fysisk träning och sådana organ som omfattas av p. 2 i grupp 13 (vet ej vad det sistnämnda innebär)

Det betonas särskilt att eftersom skattefriheten endast gäller vissa slag av tillfälliga arrangemang så uppstår inga konkurrens- snedvridningar av betydelse.

Konkurrenssnedvridningar

Konkurrenssnedvridningar har endast kunnat observeras i ett särskilt fall, nämligen när det gäller golfbanor som drivs kom- mersiellt. Dessa bedriver också omfattande kampanjer mot det gällande undantaget för medlemsavgifter i golfklubbar. Storbritan- nien har begärt att frågan skall behandlas av EG:s mervärdesskatte- kommitté.

239

s. 240 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Särskilda regler för små företag

Den höga omsättningsgränsen på 51 000 pund när det gäller skyldigheten att registreras till mervärdesskatt sägs vara ett av de effektivaste sätten att lätta de administrativa bördorna för små företag och för välgörenhetsorganisationer. Även myndigheternas hanteringskostnader reduceras härigenom. Möjligheten till frivilligt inträde har utnyttjats av ca 250 000 företag, inklusive ett antal icke- vinstdrivande organisationer som har både skattepliktiga och skattefria transaktioner (registrering tillåts inte om ett subjekt har endast skattefria transaktioner).

Storbritannien har med stöd av artikel 27.5 infört regler som innebär att även om ett företags omsättning överstiger gränsen för registrering, kan företaget begära undantag från skyldigheten om samtliga omsättningar omfattas av en nollskattesats (”zero-rated”). Därigenom bortfaller avdragsrätten för ingående skatt.

I Storbritannien tillämpas även andra förenklade system, såsom att små företag kan redovisa moms utifrån tidpunkten för betalning i stället för tiden för leverans eller fakturering (”cash accounting scheme”).

Tyskland

Beskattningsbar person

Uttrycket beskattningsbar person (ty: ”Steuerpflichtiger”) motsvaras i tysk momslagstiftning av begreppet ”Untermehmer” (företagare, näringsidkare). Med ”Unternehmer” avses enligt § 2 i den tyska mervärdesskattelagen den som självständigt utövar näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet. Sådan verksam- het omfattar all näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet som drivs av näringsidkaren eller företaget. Som näringsverksamhet eller yrkesmässig verksamhet anses all varaktig verksamhet som syftar till att erhålla inkomster eller att ge vinst.

Definitionen motsvarar såvitt avser innehållet artikel 4 i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.

Begreppet ”Unternehmer” används även i annan tysk skattelag- stiftning (t.ex. inkomstskattelagstiftningen). Det är dock fråga om självständiga begrepp med olika betydelse. Domar från EG-dom- stolen om begreppets innebörd medför därför inte några problem.

240

s. 241 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Domarna får ingen betydelse för den inhemska lagstiftningen utanför momsområdet.

Inrättningar utan vinstsyfte

Inrättningar utan vinstsyfte uppfyller enligt § 2 i den tyska mervärdesskattelagen förutsättningarna för att vara näringsidkare eller företag. Sådana inrättningar kan alltså utföra beskattningsbara transaktioner (”Ausgangsleistungen”) i enlighet med artikel 2.1 i sjätte mervärdesskattedirktivet.

Beskattningsbara transaktioner som görs av inrättningar utan vinstintresse är ofta befriade från mervärdesskatt. Motsvarigheter till de undantag som finns i artikel 13 A 1 f, k, l, m och o har införts i tysk mervärdesskattelagstiftning (§ 4 punkterna 14, 18a, 21, 22, 25 och 27). I svaret hänvisas till bifogad lagtext när det gäller den närmare innebörden av dessa undantag.

Några konkurrenssnedvridningar till följd av dessa undantag har inte kommit till myndigheternas kännedom.

Särskilda regler för små företag

Med stöd av artikel 24 i sjätte mervärdesskattedirektivet har Tyskland infört regler om gräns för beskattning av små företag. Beloppsgränsen uppgår till 32 500 D-mark (ca 140 000 kr) och avser summan av skattepliktiga omsättningar, med avdrag för summan av vissa skattefria omsättningar. Omsättningar som görs av ett företag som omfattas av reglerna är inte skattefria. Det före- ligger dock inte någon skyldighet att redovisa skatten. Samtidigt finns det inte någon rätt till avdrag för ingående skatt.

De särskilda reglerna för små företag är också tillämpliga på inrättningar utan vinstsyfte, i den mån skattefria transaktioner inte förekommer (artikel 24.4 i sjätte direktivet).

241

s. 242 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

SOU 2002:74

Österrike

Beskattningsbar person

Reglerna i österrikisk lag vad gäller uttrycket beskattningsbar person överensstämmer innehållsmässigt med motsvarande regler i sjätte direktivet (artikel 4 punkterna 1 och 2). Motsvarande begrepp är ”Steuerpflichtiger”. Ett begrepp med samma omfattning är ”Unternemher” (företag).

Ideella aktiviteter

Vad gäller ideella aktiviteter anges följande beträffande aktuella undantag i artikel 13 A.1 i direktivet.

Tjänster av fristående grupper (artikel 13 A.1 f)

Motsvarigheten i österrikisk mervärdesskattelagstiftning till undangaget för fristående grupper gäller inte generellt utan endast i särskilt reglerade fall. Dessa avser undantag för sammanslutningar av läkare och sammanslutningar av banker och försäkringsbolag.

Personal för själavård (artikel 13 A.1 k)

Undantaget avseende personal som tillhandahålls av kyrkor etc. synes inte ha införts. Det anges att dessa aktiviteter regelmässigt inte bedöms som yrkesmässiga.

Tjänster och varor mot medlemsavgift (artikel 13 A.1 l)

Inte heller undantaget avseende omsättningar mot medlemsavgift synes ha införts. Även här anges att de aktuella aktiviteterna regelmässigt inte bedöms som yrkesmässiga.

Tjänster avseende idrott (artikel 13 A.1 m)

Motsvarande undantag har införts i österrikisk mervärdesskattelag- stiftning.

242

s. 243 Bilaga 4 Kontrollera mot PDF

SOU 2002:74

Bilaga 4

Tjänster och varor i samband med penninginsamlingsevenemang (artikel 13 A.1 o)

Undantaget avseende välgörenhetstillställningar etc. synes inte ha införts.

Särskilda regler för små företag

Enligt anslutningsfördraget med EU har Österrike rätt ha skattebefrielse för den vars årliga omsättning understiger ett belopp motsvarande 35 000 ECU (ca 300 000 kr). Sådana bestämmelser har också införts i den österrikiska lagstiftningen. Reglerna om skattebefrielse är tillämpliga även på ideella organisationer och föreningar.

243