SOU 2003:53

B I L A G A 4

Statistiska centralbyrån (SCB)

D E N T A L A M A T E R I A L

Rapport från en undersökning genomförd oktober-december 2002 (2003-03-19)

SOU 2003:53

Bilaga 4

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

2003-03-19

Enkätprogrammet

Innehållsförteckning

Sida

1. Inledning......................................................................................

316

2. Resultat ........................................................................................

316

Kunskaper, färdigheter och möjligheter...............................

316

Biverkningar ...........................................................................

322

Kontakt med patienter...........................................................

325

Administration.......................................................................

329

Diagnos, behandling och uppföljning...................................

330

Särskilda frågor till tandläkare...............................................

332

3. Teknisk rapport...........................................................................

336

Population och urval..............................................................

337

Sekretess .................................................................................

337

Variabler .................................................................................

337

Datainsamling.........................................................................

337

Bortfall....................................................................................

338

Databeredning........................................................................

340

Estimation och uppräkning...................................................

340

Kvalitet....................................................................................

341

Bilaga 1 Underlag för bortfallsanalys

Bilaga 2 Frågeblanketten inkl. informationsbrev

Bilaga 3 Tabellbilaga

315

Bilaga 4 SOU 2003:53

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

2003-03-19

Enkätprogrammet

1. Inledning

Enkätprogrammet vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden oktober - december 2002 genomfört en enkätundersök- ning på uppdrag av den statliga ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande”. Utredningen har tillsatts för att ge förslag till hur kunskaperna bör öka för att förbättra vård och bemötande av pati- enter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material. Resultaten från enkätundersökningen ska användas som underlag för utredningens kommande ställningstagande.

Undersökningen genomfördes som en postenkät med en skrift- lig påminnelse samt bortfallsuppföljning via telefonintervju. Popu- lationen utgjordes av tandläkare och läkare. De senare verksamma inom den öppna hälso- och sjukvården. Totalt var det 768 tandlä- kare och 650 läkare som besvarade frågeblanketten, vilket är 78 respektive 66 procent av urvalet. Frågeblanketterna registrerades via skanning, varefter datafil och tabeller framställdes.

Marie Andersson har varit undersökningsledare, Fredrik Hult har varit produktionsansvarig och Leif Lemon har ansvarat för urvalsdragningen.

2. Resultat

I detta avsnitt redovisas resultat från enkäten i form av tabeller och diagram. De korstabeller som förekommer har tagits fram i samråd med Dentalmaterialutredningen. I flera av frågorna presenteras resultat endast avseende tandläkare, men tabeller för såväl tandlä- kare som läkare finns i tabellbilagan.

Kunskaper, färdigheter och möjligheter

På frågan om hur man fått sina kunskaper om diagnostisering och behandling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, svarar en majoritet att det är genom att läsa i tidskrifter (tabell 1). Detta gäller såväl bland tandläkare som läkare. Bland tandläkarna är det dessutom en ganska hög andel,

316

SOU 2003:53

Bilaga 4

cirka två tredjedelar, som fått denna kunskap genom fort- eller vidareutbildning. 41 procent av tandläkarna har fått dessa kunska- per i sin grundutbildning. Motsvarande siffra för läkarna är 19 pro- cent.

Bland de tandläkare som är under 30 år uppger samtliga att de fått sina kunskaper i grundutbildningen. Ungefär hälften (55 pro- cent) i åldern 30–49 år har fått dessa kunskaper i grundutbild- ningen och bland dem som är 50 år eller äldre är det ungefär en fjärdedel (24 procent). Tandläkare som är 30 år eller äldre har till största delen fått dessa kunskaper genom fort-/vidareutbildning samt genom att läsa i tidskrifter.

I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

Tabell 1. Hur har du fått kunskaper om diagnosticering och be- handling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material? (fråga 3)

Tandläkare

Läkare

Procent

Procent

I grundutbildningen

41

19

I fortbildning eller vidareutbildning

66

21

Av kollegor

42

26

Läst i tidskrifter

76

69

På annat sätt

9

21

Total

100

100

Bland tandläkarna är det vanligt att fortlöpande skaffa nya kunska- per genom information från Socialstyrelsen/Kunskapscenter för Dentala Material eller genom att läsa facklitteratur (tabell 2). Det- samma gäller bland läkarna, men här är det betydligt lägre andelar som uppgivit detta. Bland läkarna har över 50 procent angivit att de inte skaffar sig några kunskaper inom ämnet då detta inte är aktu- ellt i deras yrkesutövning. I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

317

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 2. Hur skaffar du fortlöpande nya kunskaper om biverk- ningar av dentala material, symtom och behandling? (fråga 4)

Tandläkare

Läkare

Procent

Procent

Skaffar inga kunskaper då detta inte är aktuellt i min

5

52

yrkesutövning

Information från Socialstyrelsen/ Kunskapscenter för Dentala

62

21

Material

Information från landstinget

25

12

Information från arbetsgivaren

18

3

Information från den fackliga organisationen

16

1

Kurser minst en gång per år

21

1

Information från tillverkaren

30

1

Information från Tandvårdsskadeförbundet/

12

5

Amalgamskadefonden/IAOMT

Läser facklitteratur

61

29

Total

100

100

Vid en bedömning av sina egna färdigheter och praktiska möjlig- heter att ta hand om patienter som relaterar sina problem till den- tala material, har tandläkarna angivit högre värden jämfört med läkarna. Detta framgår av tabell 3. Möjligheterna att remittera till specialist anses goda av 70 procent av tandläkarna. Bland läkare är det 37 procent som anser att dessa möjligheter är bra. Möjlig- heterna att informera patienterna anses bland en ganska stor andel (64 procent) läkare vara bristfälliga. Mer än hälften av tandläkarna anser sig ha goda färdigheter och praktiska möjligheter att infor- mera patienterna om symtom som är relaterade till dentala material.

De områden som uppvisar de största skillnaderna mellan tandlä- kare och läkare är att diagnosticera och behandla, där 76 respektive 88 procent av läkarna uppger att deras färdigheter och möjligheter är bristfälliga. Motsvarande andelar bland tandläkarna är 21 respek- tive 17 procent.

318

SOU 2003:53

Bilaga 4

Tabell 3. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möj- ligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relate- rar sina symtom till amalgam och andra dentala material?

(fråga 5)

Tandläkare, procentuell fördelning

Mycket

2

3

4

Mycket

Total

bristfälliga

goda

Att diagnostisera

5

16

41

29

10

100

Att behandla

4

13

38

32

13

100

Att remittera till

4

7

19

29

41

100

specialist

Att informera patienten

1

7

33

38

20

100

Läkare, procentuell fördelning

Mycket

2

3

4

Mycket

Total

bristfälliga

goda

Att diagnostisera

49

27

17

6

2

100

Att behandla

66

22

9

3

1

100

Att remittera till

21

16

26

20

17

100

specialist

Att informera patienten

36

28

24

9

4

100

Om man väljer att titta närmare på tandläkarna fördelat på en grov indelning i åldersklasser, framgår av diagram 1 att skillnaderna mellan åldersklasserna ”30–49 år” och ”50 år eller äldre” inte är spe- ciellt stora. Gruppen ”Under 30 år” avviker dock något i och med att deras svar i högre grad är koncentrerade omkring värdet 3. Yngre läkare och tandläkare har inte så ofta bedömt sina kunskaper som mycket goda, men inte heller mycket bristfälliga som övriga åldersgrupper. Alternativet ”Att remittera till specialist” har dock ett mönster som avviker från övriga frågor vid jämförelse mellan olika åldersklasser. Svarsfördelningen i denna fråga är ganska lika mellan åldersklasserna.

319

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 1. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möjligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material? (fråga 5)

Tandläkare fördelat efter åldersklasser, procentuell fördelning.

Att diagnosticera

70

60

50

40

30

20

10

0

Mycket

2

3

4

Mycket goda

brist f älliga

Att behandla

70

60

50

40

30

20

10

0

Mycket

2

3

4

Mycket goda

brist f älliga

320

SOU 2003:53

Bilaga 4

Att remittera till specialist

70

60

50

40

30

20

10

0

Mycket

2

3

4

Mycket goda

brist f älliga

Att informera patienten

70

60

50

40

30

20

10

0

Mycket

2

3

4

Mycket goda

brist f älliga

Under 30 år

30-49 år

50 år eller äldre

På frågan om hur man får reda på vilka substanser dentala material innehåller svarar 90 procent av tandläkarna att det är genom att läsa innehållsdeklarationen. Det är också vanligt att tandläkarna kon- taktar tillverkaren för att få mer kunskaper om materialet. Hälften av läkarna uppger att de får kunskaper av behandlande tandläkare, dock anger 48 procent att de har svårt att få kunskaper om inne- hållet i dentala material. I denna fråga kunde flera svarsalternativ anges.

321

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 2. Hur får du reda på vilka substanser dentala material innehåller? (fråga 13)

0

20

40

60

80

100

Genom att läsa innehållsdeklarationen

Genom att kontakta företaget som tillverkar eller säljer materialet

Genom samtal med kollegor

Genom att kontakta behandlande tandläkare

Annan källa, ange vilken

Jag har svårt att få reda på detta

90

7

40

7

27

5

Tandläkare

4

50

Läkare

15

7

19

48

Biverkningar

I frågan som handlar om att bedöma biverkningar av olika dentala material uppger en stor andel av läkarna att de inte har någon åsikt. Andelarna varierar mellan 25 procent för amalgam och 78 procent för glasjonomer.

Bland tandläkarna bedömer man att de största biverkningsris- kerna finns för materialet plast/komposit, följt av amalgam (dia- gram 3). De lägsta biverkningsriskerna bedömer man föreligger för icke metallbundna keramer samt titan. Mellan tandläkare verk- samma inom offentlig respektive privat sektor föreligger ingen större skillnad.

Tandläkare under 30 år bedömer biverkningsriskerna som mindre än vad tandläkare i övriga åldrar gör. Detta gäller för samt- liga dentala material som ingick i frågan.

322

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 3. Hur stora bedömer du själv biverkningsriskerna av följande dentala material? (fråga 6)

Endast tandläkare, procentuell fördelning.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

procent

Amalgam

Mycket stora

Plast/komposit

Keramer (icke

2

metallbundna)

3

Metallbundna keramer

4

Obefintliga

Glasjonomer

Har ingen åsikt

Guld

Titan

En fråga i blanketten gick ut på att man skulle ta ställning till ett antal påståenden. Många bland läkarna uppger att de inte har någon åsikt i dessa frågor. Det påstående som flest läkare valt att ta ställ- ning till är ”Det finns ofta en psykisk eller psykosomatisk bak- grund till de symtom som patienter relaterar till amalgam”. 69 pro- cent instämmer i detta påstående, 5 procent uppger att de inte instämmer. Dessa siffror överensstämmer ganska väl med tandlä- karnas svar på denna fråga där siffrorna är 68 respektive 8 procent (tabell 4).

Av tabell 4 framgår att tandläkarna har ganska olika uppfatt- ningar om huruvida amalgam är det hållbaraste tandfyllningsmate- rialet - svaren fördelar sig ganska jämt över skalan på hur mycket man instämmer i påståendet. En stor del av tandläkarna instämmer i att amalgam kan ge upphov till allergi, att amalgam läcker kvick- silver och att de som är sjuka av amalgam uppvisar ett brett spekt- rum av symtom. De flesta håller dock inte med om att amalgam kan ge upphov till diffusa symtom som trötthet och muskelvärk. 13 procent instämmer i påståendet att guld aldrig kan ge upphov till allergier och över hälften instämmer i påståendet att guld i kontakt med amalgam ökar risken för kvicksilverläckage. En majoritet (76 procent) instämmer inte i påståendet att allergiska reaktioner mot dentala material endast uppträder i munhålan.

323

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 4. Hur väl instämmer du i följande påståenden? (fråga 10)

Endast tandläkare, procentuell fördelning.

Instämmer

2

3

4

Instämmer

Har ingen

inte alls

helt

åsikt

Amalgam kan ge upp-

7

22

16

14

38

3

hov till allergi

Amalgam är det

22

10

21

27

18

1

hållbaraste

tandfyllningsmaterialet

Amalgam ger upphov

36

29

15

7

3

11

till diffusa sjukdoms-

symtom, som trötthet

och muskelvärk

Amalgam läcker

6

16

16

20

39

3

kvicksilver

Det finns ofta en

2

6

19

33

35

5

psykisk eller psyko-

somatisk bakgrund till

de symtom som

patienter relaterar till

amalgam

Guld kan aldrig

63

14

8

8

5

2

framkalla allergier

De som är sjuka av

5

3

10

18

54

10

amalgam uppvisar ett

brett spektrum av

symtom

Plastfyllningar kan

49

18

14

8

8

2

endast ge upphov till

allergier hos tand-

vårdspersonal

Allergiska reaktioner

58

18

8

5

3

7

mot dentala material

kan endast uppträda i

munhålan

Guld i kontakt med

9

10

14

20

32

14

amalgamfyllningar

ökar risken för läckage

av kvicksilver

324

SOU 2003:53

Bilaga 4

Kontakt med patienter

I frågan om hur många av tandläkarnas egna patienter som relate- rade sina sjukdomssymtom till amalgam var det partiella bortfallet 13 procent. Av dem som svarade hade omkring en tredjedel inga sådana patienter. Tandläkare som arbetar privat har fler patienter som relaterar sjukdomssymtom till amalgam jämfört med tandlä- kare inom den offentliga tandvården. Av tabell 5 framgår att flerta- let tandläkare har få av dessa patienter och att en mindre andel tandläkare har ett stort antal patienter med amalgamproblem. 5 procent av de privata tandläkarna har 50 sådana patienter eller fler. Siffran för tandläkare inom den offentliga vården är en procent.

Vid en grov uppskattning utifrån de antalsuppgifter som angivits i fråga 7 framgår att tandläkare inom den offentliga tandvården har haft omkring 13 000 patienter som relaterat sina symtom till amal- gam under 2001. Det är ungefär hälften så många som bland tand- läkare inom privat sektor, där antalet uppskattas till ungefär 26 000 patienter. Av de patienter som relaterade sina symptom till amal- gam var det drygt 5 000 inom den offentliga tandvården som beslutade byta fyllningar. Motsvarande antal hos de privata tandlä- karna uppskattas till drygt 15 000 patienter.

Drygt 40 procent av tandläkarna anger att de haft patienter som relaterat sina sjukdomssymtom till andra dentala material än amal- gam. Knappt 30 procent av tandläkarna uppger att de haft patienter som beslutat byta sina fyllningar. Antalet patienter uppskattas till cirka 12 000, vilka fördelar sig ganska jämt mellan offentlig och pri- vat sektor. Av dessa var det cirka 5 500 som beslutade byta sina fyllningar.

325

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 5. Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar? (fråga 7a)

Endast tandläkare, procentuell fördelning

Inom vilken sektor är du verksam?

Offentlig

Privat

Antal patienter som

0 patienter

39

29

relaterade sina

1–3 patienter

32

28

symtom till amalgam:

4–49 patienter

27

38

50 eller fler patienter

1

5

Total

100

100

Inom vilken sektor är du verksam?

Offentlig

Privat

Antal som beslutade

0 patienter

54

40

byta fyllningar:

1–3 patienter

35

30

4–49 patienter

11

27

50 eller fler patienter

0

2

Total

100

100

Tandläkare får frågor om biverkningar av dentala material oftare än läkare, vilket kan utläsas av diagram 4. Nära en femtedel av tandlä- karna har fått sådana frågor varje vecka eller oftare under det senaste året. Av läkarna uppger 37 procent att de aldrig fått frågan om biverkningar av dentala material under det senaste året. Motsva- rande siffra för tandläkarna är 4 procent.

326

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 4. Hur ofta har du fått frågor om biverkningar av den- tala material av dina patienter under det senaste året? (fråga 8)

0

20

40

60

80

procent

Dagligen

4

0

Varje vecka

15

0

Tandläkare

Varje månad

28

Läkare

4

Mer sällan

50

58

Aldrig

4

37

I diagram 5 och 6 redovisas svaren på frågor om vårdgivarens upp- fattning av hur patienter som relaterar sina problem till dentala material uppfattar den vård och det bemötande de får. I båda frå- gorna har omkring hälften av läkarna angivit ”Vet ej”. Svaren från övriga läkare tyder på att de upplever sina patienter som något mindre nöjda än vad tandläkarna gör. 14 procent av läkarna anger att patienterna är nöjda med den vård de ger och 28 procent uppger att de upplever att patienterna är nöjda med det bemötande de ger. När det gäller tandläkarna uppger 69 procent att patienterna är nöjda med den vård de ger och 74 procent av tandläkarna anger att de upplever att patienterna är nöjda med vården. Läkarna anger i högre grad än tandläkare att de har patienter som är missnöjda med den vård och det bemötande de kan ge.

327

Bilaga 4

SOU 2003:53

Diagram 5. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, uppfattar den vård du ger? (fråga 9)

0

10

20

30

40

50

60

procent

Mycket missnöjda

0

2

2

1

9

Tandläkare

3

13

22

39

Läkare

4

10

Mycket nöjda

30

4

Vet ej

16

53

Diagram 6. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material, uppfattar ditt bemötande? (fråga 9)

0

10

20

30

40

50

60

procent

Mycket missnöjda

0

0

2

0

2

Tandläkare

3

10

22

39

Läkare

4

19

Mycket nöjda

35

9

Vet ej

16

48

328

SOU 2003:53

Bilaga 4

Administration

Cirka en tredjedel av tandläkarna och nästan två tredjedelar av läkarna har aldrig sett den blankett som rekommenderas för att anmäla biverkningar av dentala material (tabell 6). 42 respektive 36 procent har ingen åsikt om blanketten. Av tandläkarna ansåg 6 pro- cent att den var svår att förstå och 19 procent att den var lätt att fylla i.

Tabell 6. Vad anser du om den blankett som rekommenderas av Socialstyrelsen för att anmäla biverkningar från dentala mate- rial? (fråga 11a)

Tandläkare

Läkare

Procent

Procent

Den är enkel att fylla i

19

2

Den är svår att förstå

6

0

Har aldrig sett blanketten i fråga

32

62

Har ingen åsikt

42

36

Total

100

100

Det är 4 procent av tandläkarna som har anmält biverkningar från något dentalt material det senaste året (fråga 11b). 96 procent av tandläkarna har således inte anmält några biverkningar. 71 procent av dessa uppger att det beror på att de inte upptäckt några sådana, 6 procent anser att det är alltför krångligt och 23 procent har angivit ”Annan anledning”.

Frågan ställdes om respondenten kände till tandvårdsförord- ningens 6 och 7 §§. 79 procent av tandläkarna kände till dessa para- grafer och 21 procent uppger att de inte kände till dem. Bland läkarna rådde det omvända förhållandet. 23 procent kände till dessa paragrafer i tandvårdsförordningen och 77 procent kände inte till dem (tabell 7).

329

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 7. Känner du till paragraferna 6 och 7 i tandvårdsförord- ningen? (fråga 12a)

Tandläkare

Läkare

Procent

Procent

Nej

21

77

Ja

79

23

Total

100

100

I fråga 12 b angavs påståenden som man skulle kryssa i för att mar- kera om de utgjorde villkor för att få tandvård beviljad enligt 7 § tandvårdsförordningen. Frågan skulle endast besvaras av dem som svarat ”Ja” på fråga 12a. Flera svarsalternativ kunde anges. Två av påståendena var korrekta. Det var dock två icke korrekta påståen- den som fick flest markeringar. 84 procent av tandläkarna svarade att ”Konstaterad lichen i kontakt med tandfyllningar” krävdes för att få bidrag beviljade och 76 procent svarade att ”Bevisat samband mellan det dentala materialet och sjukdomssymtomen” krävdes. 29 procent svarade ”Att läkaren upprättar en behandlingsplan” krävs, vilket var korrekt.

Diagnos, behandling och uppföljning

En fråga gällde rutiner för uppföljning av patienter som bytt tand- fyllningsmaterial (tabell 8). 67 procent av tandläkarna svarade att de följer upp dessa patienter. Av läkarna svarar 8 procent att upp- följning sker.

Tabell 8. Finns rutiner för uppföljning av patienter som byter tandfyllningsmaterial pga. sjukdom? (fråga 14)

Total

Tandläkare

Läkare

Procent

Procent

Procent

Ja, men utan någon ytterligare

15

4

11

uppföljning

Ja, samt ytterligare uppföljning ett år

52

4

35

senare

Nej, det sker ingen sådan uppföljning

33

92

54

Total

100

100

100

330

SOU 2003:53

Bilaga 4

I tabell 9 redovisas hur väl tandläkare och läkare instämmer i ett antal påståenden.

Påståendena i sin helhet lyder som följande:

1. Ökad forskning behövs för att kunna ställa diagnos på pati- enter som anser sig sjuka av dentala material.

2. Regionala specialkliniker behöver inrättas för utredning av pati- enter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

3. Samarbete mellan läkare och tandläkare är nödvändigt vid be- handling av patienter som anser sig sjuka av dentala material.

4. Tandläkare behöver specialutbildning för att kunna behandla patienter med hög känslighet för metaller.

5. Utbildning om biverkningar av dentala material behöver öka.

Av tabellen framgår att det inte är några extremt stora skillnader mellan svaren från tandläkarna och läkarna. Dock svarar läkarna i högre grad att de inte har någon åsikt. Både tandläkarna och läkarna anser att mer forskning behövs. 78 respektive 61 procent instämmer i detta påstående. När det gäller regionala specialistkli- niker svarar drygt en femtedel av läkarna att de inte har någon åsikt i denna fråga. Både tandläkarna och läkarna anser att tandläkare och läkare bör samarbeta när det gäller vård av patienter som relaterar sina symtom till dentala material. 89 respektive 69 procent instämde i detta påstående. Av tandläkarna instämde 71 procent att det behövs utbildning om biverkningar av dentala material. Drygt hälften av läkarna instämde i detta påstående.

331

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 9. Hur väl instämmer du i följande påståenden avseende diagnos och behandling? (fråga 15)

Tandläkare/Läkare, procentuell fördelning.

Instämmer

2

3

4

Instämmer

Har ingen

inte alls

helt

åsikt

1.

Ökad

3

/ 4

5

/ 8

11

/ 11

18

/ 15

60 / 46

3 / 15

forskning...

2.

Regionala

18 / 13

13 / 12

20

/ 13

15

/ 14

29 / 25

6 / 23

specialkliniker...

3.

Samarbete

1

/ 2

2

/ 5

6

/ 13

16

/ 18

73 / 51

2 / 10

mellan läkare och

tandläkare...

4.

Tandläkare

11

/ 3

13

/ 2

18 / 8

22

/ 16

31 / 27

5 / 45

behöver special-

utbildning...

5.

Utbildning om

3

/ 3

6

/ 6

18

/ 17

24

/ 16

47 / 36

2 / 23

biverkningar...

Särskilda frågor till tandläkare

När det gäller bedömning av lämplighet av olika material svarade 35 procent att amalgam är ”Inte lämpligt” medan 9 procent angav ”Mycket lämpligt”. ”Mycket lämpligt” angav 66 procent av tandlä- karna för icke-metallbundna keramer och 61 procent ansåg detta när det gällde titan.

332

SOU 2003:53

Bilaga 4

Diagram 7. Hur bedömer du lämpligheten av följande tandfyll- ningsmaterial i dagens läge? (fråga 16)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

procent

Amalgam

Plast/komposit

Inte lämpligt

2

Keramer (icke

metallbundna)

3

4

Metallbundna keramer

Glasjonomer

Mycket lämpligt

Vet ej

Guld

Titan

På frågan om hur huruvida man använder amalgam som tandfyll- ningsmaterial på sina patienter (fråga 17) svarar 36 procent av tandläkarna ”Ja” medan 64 procent svarar ”Nej”. Det partiella bortfallet i denna fråga var 9 procent.

Av svaren på frågan om hur man bedömer sina färdigheter för alternativa dentala material framgår att bäst färdigheter gäller för plast/komposit och det material tandläkarna upplever att de har sämst färdigheter att hantera är titan (tabell 10). Vid jämförelse mellan tandläkare inom offentlig respektive privat sektor är skill- naderna ganska små. Färdigheter när det gäller guld är dock bättre inom den privata sektorn.

333

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tabell 10. Hur bedömer du dina kliniska färdigheter för olika dentala material som idag utgör alternativ till amalgam?

(fråga 18)

Offentlig sektor/privat, procentuell fördelning

Mycket

2

3

4

Mycket

Total

bristfälliga

goda

Plast/komposit

1

/ 1

1

/ 2

4

/ 3

29 / 24

65 / 69

100

Keramer

3

/ 1

2

/ 3

13

/ 9

39 / 31

42 / 57

100

Glasjonomer

1

/ 3

1

/ 6

9 / 14

33 / 32

56 / 44

100

Guld

2

/ 1

3

/ 1

13

/ 4

36 / 26

47 / 68

100

Titan

11

/ 6

11

/ 9

17 / 16

28 / 28

33 / 41

100

I tabell 11 görs jämförelser mellan olika åldersklasser för frågan om man anser att det finns fullgoda alternativ till amalgam. Majoriteten anser att det finns fullgoda alternativ till amalgam. Det är inte spe- ciellt stora skillnader i åsikter mellan olika åldrar. Andelen tandlä- kare som svarat att de inte vet ökar dock något med stigande ålder.

Tabell 11. Anser du att det idag finns fullgoda alternativ till amalgam som tandfyllningsmaterial? (fråga 19)

Ålder

Total

Under 30 år

30–49 år

50 år eller äldre

Procent

Procent

Procent

Procent

Ja

67

59

63

61

Nej

33

36

29

33

Vet ej

0

5

8

6

Total

100

100

100

100

I diagram 8 redovisas olika åtgärder som kan vidtas vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer.

Frågorna i sin helhet lyder:

1. Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen före sanering, t.ex. med vitaminer och mineraler.

2. Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för läckage av ämnen patienten är känslig mot.

334

SOU 2003:53

Bilaga 4

3. Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller hon inte tål.

4. Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas in ämnen som han eller hon är känslig för.

5. Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.

6. Annan åtgärd.

7. Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder.

Att använda kofferdam samt kraftigt utsug är de åtgärder som är vanligast att vidta vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer. Båda dessa alternativ har markerats av ungefär 50 procent av de svarande. Den åtgärd som används minst är friskluftsmask. Det kan även noteras att 23 procent angivit att de inte vidtar några särskilda försiktighetsåtgärder. I denna fråga kunde flera svarsalter- nativ anges.

Diagram 8. Vilka åtgärder vidtar du vid byte av tandfyllnings- material hos känsliga personer? (fråga 20)

0

10

20

30

40

50

60

procent

1 ...stärka kroppen

16

före sanering...

2 ...speciell teknik vid

35

urborrning...

3 ...kofferdam... 52

4 ...kraftigt utsug... 49

5 ...friskluftsmask... 1

6 Annan åtgärd

12

7 ...inga åtgärder. 23

335

Bilaga 4

SOU 2003:53

3. Teknisk rapport

Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgörs i denna undersökning av läkare och tandläkare. Totalt bestod populationen av 12 811 personer år 2002.

För att kunna dra ett urval från populationen skapas en urvals- ram som avgränsar, identifierar och möjliggör koppling till objek- ten i populationen. Från urvalsramen dras sedan ett urval enligt vedertagen statistisk urvalsmetod, i detta fall ett stratifierat obun- det slumpmässigt urval (STOSU).

Urvalsramen i denna undersökning har skapats utifrån utbild- ningsregistret kombinerat med sysselsättningsregistret och består av personer som har tandläkar- respektive läkarutbildning och är förvärvsarbetande. För läkarna gäller även att de ska vara verk- samma inom den öppna hälso- och sjukvården samt ej ha annan specialistkompetens än inom allmänmedicin. Från ramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 2 020 personer med hjälp av det egenutvecklade urvalsprogrammet Ursula 32.

Då det är av intresse att jämföra undersökningsresultaten upp- delat på tandläkare respektive läkare skapades separata strata av populationen för dessa båda grupper. På så sätt är man garanterad att få med tillräckligt många personer från båda grupperna i urvalet.

Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval av n objekt inom respektive strata, i denna undersökning 1 010 objekt i vardera stratumet, innebär att alla urval av storleken n inom strata är lika sannolika. Detta innebär att alla objekt inom strata har samma san- nolikhet att komma med i urvalet.

Innan frågeblanketten sändes ut genomfördes en kontroll av per- sonerna i urvalet mot det senaste befolkningsregistret för att få fram aktuella adressuppgifter. Vid kontrollen visade det sig att 18 personer inte längre tillhörde populationen utan utgjorde s.k. övertäckning. De vanligaste orsakerna till övertäckning är att per- sonerna hunnit emigrera eller avlidit sedan urvalet drogs. Ytterli- gare övertäckning kom till SCB:s kännedom under insamlingsfasen. I dessa fall rör det sig t.ex. om personer som själva uppger att de inte längre tillhör populationen. I denna undersökning var det t.ex. några personer, främst bland läkarna, som uppgav att de ej arbetar med dentala material eller symtom som relateras till sådana.

336

SOU 2003:53 Bilaga 4

Tabell 12 Population och urval

Tandläkare

Läkare

Totalt

Population

7956

4855

12811

Bruttourval

1010

1010

2020

Övertäckning

22

20

42

Nettourval 1)

988

990

1978

1) Nettourval är det som kvarstår efter att övertäckning tagits bort från (brutto-)urvalet.

Sekretess

Frågeblankettens framsida bestod av ett informationsbrev som bl.a. informerade uppgiftslämnarna om undersökningens bakgrund, syfte, att urvalet dragits från utbildningsregistret, att samtliga upp- gifter är skyddade av personuppgiftslagen och sekretesslagen, att det är frivilligt att delta samt att undersökningen genomfördes i samarbete mellan SCB och ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande”. (Se bilaga 2)

Variabler

Dentalmaterialutredningen har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten omfattade 6 sidor varav framsidan bestod av ett informationsbrev. Blanketten bestod av totalt 20 frågor, flera av dem hade dessutom delfrågor. Frågorna handlade bl.a. om vård och bemötande av patienter som relaterar sina symptom till dentala material. (Se bilaga 2)

Förutom variabler som samlats in via frågeblanketten har ett antal bakgrundsvariabler hämtats från SCB:s registret över total- befolkningen (RTB) och SCB:s utbildningsregister. Dessa är bland annat födelseår, kön och utbildningsinriktning. Uppgifterna från RTB avser den 31/8 2002 och uppgifterna från utbildningsregistret avser år 2000.

Datainsamling

Metoden för datainsamlingen var att via post sända frågeblanketter till urvalspersonerna och via informationsbrevet be dem besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första

337

Bilaga 4

SOU 2003:53

utskicket genomfördes den 4 november. Cirka 10 dagar senare skickades en påminnelse med ny frågeblankett ut till dem som inte hade svarat.

Två veckor efter påminnelsen påbörjades insamling via telefon- intervju för de som ännu inte svarat. Telefonintervjuerna pågick perioden mellan den 2 till den 13 december. Insamlingen avslutades den 17 december. Då låg svarsfrekvensen på 72 procent i under- sökningen totalt. Fördelat på respektive stratum var svarsfrekven- sen 78 procent för tandläkare och 66 procent för läkare.

Tabell 13 Beskrivning av inflödet, angivet i antal

Tandläkare

Läkare

Totalt

Efter första utsändning

480

368

848

Efter enkätpåminnelse

184

163

347

Efter telefonintervju

104

119

223

Totalt antal svar

768

650

1418

Bortfall

220

340

560

Nettourval

988

990

1978

Bortfall

Bortfallet består dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frå- gor på blanketten inte är besvarade och av objektsbortfall som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls.

Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är käns- lig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämna- ren då inte besvarar rätt frågor. I denna undersökning uppmanades även de som inte längre var verksamma som tandläkare eller läkare att besvara frågeblanketten, trots att alla frågor därmed inte var aktuella för dem. De skulle i stället besvara så många frågor som möjligt. Detta gör att det partiella bortfallet är svårt att uppskatta exakt. Två frågor har tämligen högt partiellt bortfall då samtliga svarande medräknats. Det är frågorna 5 och 9 (se bilaga 2), där det uppgår till omkring 8 respektive 10 procent. Detta trots att det i fråga 9 fanns ett svarsalternativ ”Vet ej”. För båda dessa frågor sjunker det partiella bortfallet om de icke-verksamma räknas bort, och hamnar då i stället på omkring 6 procent.

338

SOU 2003:53

Bilaga 4

Även fråga 7 som handlar om antal patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material har högt partiellt bortfall, mellan 10-16 procent för de olika delfrågorna bland samt- liga svarande. Här kan dock antas att en del av dessa är sådana som har hoppat över frågan i stället för att skriva in en nolla om de inte haft några sådana patienter.

Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka, t.ex. på grund av sjukdom. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 14 nedan. Med ”ej avhörda” menas att ingen upp- gift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med förhindrad och avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren är förhindrad eller inte vill medverka i undersök- ningen. Av dem som avböjt medverkan var det fem personer som gjorde det med anledning av undersökningens syfte.

Tabell 14 Orsaker till objektsbortfall

Tandläkare

Läkare

Totalt

Ej avhörda

32

47

79

Förhindrad medverkan

3

2

5

Postreturer

1

1

2

Lovat sända in blanketten

34

28

62

Ej anträffad

37

99

136

Avböjd medverkan

82

152

234

Avböjt pga. ej längre verksam

26

6

32

Insänd blank

5

5

10

Totalt

220

340

560

Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att få en bild av hur bra de sva- rande representerar urvalet med avseende på vissa bakgrundsvari- abler har information från registret över totalbefolkningen (RTB) jämförts mellan de svarande och hela urvalet. Denna jämförelse finns i bilaga 1. Där framgår att det inte är några större skillnader i svarsfrekvens mellan olika grupper. Om man t.ex. tittar på varia- beln Civilstånd så har gifta svarat i något högre utsträckning än övriga, men skillnaderna mellan grupperna är inte speciellt stora.

339

Bilaga 4

SOU 2003:53

Databeredning

Databeredningen genomfördes av Enkätprogrammet vid SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickades av i Enkätprogram- mets avregistreringssystem. Frågeblanketterna skannades med pro- gramvaran EYES&HANDS. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bl.a. dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekommer i materialet. Svarsdatafilen kompletterades sedan med vikter för uppräkning till populations- nivå.

Estimation och uppräkning

Vikter har tagits fram för att kunna räkna upp resultatet till popu- lationsnivå. Uppräkning med vikter medför att resultat kan redo- visas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet och därmed kommer antalet i respektive tabell att vara olika. Eftersom urvalet är stratifierat så har två vikter beräknats, en för respektive stratum. Vikterna kompenserar där- med även för att urvalspersonerna i olika strata har olika stor san- nolikhet att komma med i urvalet.

Vikterna för respektive stratum har beräknats med formeln:

w h = N h n h b h

där

w h = vikten för stratum h (h=1, 2, 3, ….)

N h =Antal individer i stratum h

n h =Antal individer i bruttourvalet i stratum h

b h =bortfall i stratum h

Vikterna bygger på antagandet att övertäckningen är lika stor bland de svarande som i bortfallet samt att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna.

För beräkning av totaler används följande formel:

340

SOU 2003:53 Bilaga 4

t ˆ = r w k y k

där w k = den totala vikten för objekt k y k = variabelvärde för objekt k

summering sker av de svarande (r)

De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats ovan med hjälp av SPSS.

Kvalitet

För att trygga kvaliteten vid genomförandet av undersökningar används vid Enkätprogrammet ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, allt från kundkontakter till dokumentation och uppföljning.

Trots detta så är resultaten i undersökningarna behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor som kan uppkomma. Olika typer av fel som kan förekomma i statistiska undersökningar och dess förekomst i denna undersökning beskrivs nedan.

Täckningsfel

Täckningsfel innebär att urvalsram och population inte helt stäm- mer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer, dels under- täckning som innebär att vissa enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Och dels övertäckning som innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfel är att ha bra och uppdaterade register.

I denna undersökning visade sig 42 personer vara övertäck- ningsobjekt. En förklaring till att det är så pass många är att urvals- ramen har skapats utifrån utbildningsregistret och sysselsättnings- registret som båda avser år 2000. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning.

Urvalsfel

Urvalsfel är den avvikelse mellan ett skattat värde (estimat) och det faktiska värdet (parametern) som beror på att man inte undersöker

341

Bilaga 4

SOU 2003:53

alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med ökat urval. Vid ett korrekt urvalsförfarande kan urvalsfelets storlek skattas och bland annat anges med måtten varianser och osäker- hetsintervall.

Mätfel

Mätfel är fel som uppstår då lämnade uppgifter skiljer sig från fak- tiska uppgifter. Mätfel kan uppkomma då respondenten inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. För att försöka minimera mätfelen har frågeblanketten granskats av såväl SCB som Dentalmaterialutredningen.

Bearbetningsfel

Bearbetningsfel är de fel som uppstår vid den manuella och maski- nella bearbetningen av datamaterialet. Som exempel på bearbet- ningfel kan registreringsfel och kodningsfel nämnas. För att upp- täcka och förhindra dessa fel har kontroller genomförts, t ex kon- troll av tillåtna värden vid dataregistrering. Vanligtvis är denna typ av fel försumbara.

Bortfallsfel

Med bortfallsfel avses de eventuella fel som bortfallet kan ge upp- hov till. Det inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersökningsva- riablerna. En jämförelse mellan de svarande och urvalet finns beskriven under rubriken Bortfall.

342

SOU 2003:53 Bilaga 4

Bortfallsanalys0115.xls

Stratum 1 + 2 (Tandläkare + läkare)

Kolumn

Svarande

Bortfall

Urval

Övertäckning

%

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

775

54,65

319

56,96

1094

55,31

24

57,14

Kvinnor

643

45,35

241

43,04

884

44,69

18

42,86

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

5-års-

klasser

25–29

33

2,33

9

1,61

42

2,12

1

2,38

30–34

83

5,85

28

5

111

5,61

8

19,05

35–39

103

7,26

30

5,36

133

6,72

3

7,14

40–44

158

11,14

62

11,07

220

11,12

5

11,9

45–49

310

21,86

134

23,93

444

22,45

5

11,9

50–54

297

20,94

121

21,61

418

21,13

9

21,43

55–59

243

17,14

109

19,46

352

17,8

3

7,14

60–64

135

9,52

42

7,5

177

8,95

5

11,9

65–69

49

3,46

17

3,04

66

3,34

2

4,76

70–74

5

0,35

8

1,43

13

0,66

.

.

75–79

2

0,14

.

.

2

0,1

1

2,38

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

10-års-

klasser

20–29

33

2,33

9

1,61

42

2,12

1

2,38

30–39

186

13,12

58

10,36

244

12,34

11

26,19

40–49

468

33

196

35

664

33,57

10

23,81

50–59

540

38,08

230

41,07

770

38,93

12

28,57

60–69

184

12,98

59

10,54

243

12,29

7

16,67

70–79

7

0,49

8

1,43

15

0,76

1

2,38

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

Födelse-

land

Sverige

1196

84,34

442

78,93

1638

82,81

16

38,1

Utlandet

222

15,66

118

21,07

340

17,19

26

61,9

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

Medbor-

garskap

Svenskt

1357

95,7

526

93,93

1883

95,2

40

95,24

Utländskt

61

4,3

34

6,07

95

4,8

2

4,76

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

343

Bilaga 4

SOU 2003:53

Civilstånd

G

1021

72

370

66,07

1391

70,32

32

76,19

OG

217

15,3

92

16,43

309

15,62

7

16,67

RP

1

0,07

.

.

1

0,05

.

.

S

161

11,35

88

15,71

249

12,59

3

7,14

SP

1

0,07

.

.

1

0,05

.

.

Ä

17

1,2

10

1,79

27

1,37

.

.

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

Inkomst

Ingen (0)

.

.

.

.

.

.

17

40,48

1–84 999

9

0,63

4

0,71

13

0,66

.

.

85 000–

40

2,82

16

2,86

56

2,83

4

9,52

159 999

160 000–

96

6,77

34

6,07

130

6,57

1

2,38

234 999

235 000–

264

18,62

83

14,82

347

17,54

5

11,9

309 999

310 000–

1009

71,16

423

75,54

1432

72,4

15

35,71

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

Stratum

1

768

54,16

220

39,29

988

49,95

22

52,38

2

650

45,84

340

60,71

990

50,05

20

47,62

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

Storstads-

område

Storst omr

560

39,49

247

44,11

807

40,8

8

19,05

Ej storst

858

60,51

313

55,89

1171

59,2

34

80,95

omr

Samtliga

1418

100

560

100

1978

100

42

100

344

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum 1 + 2 (Tandläkare +

läkare)

Rad %

Svarande

Bortfall

Urval

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

775

70,84

319

29,16

1094

100

Kvinnor

643

72,74

241

27,26

884

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

5-års-

klasser

25–29

33

78,57

9

21,43

42

100

30–34

83

74,77

28

25,23

111

100

35–39

103

77,44

30

22,56

133

100

40–44

158

71,82

62

28,18

220

100

45–49

310

69,82

134

30,18

444

100

50–54

297

71,05

121

28,95

418

100

55–59

243

69,03

109

30,97

352

100

60–64

135

76,27

42

23,73

177

100

65–69

49

74,24

17

25,76

66

100

70–74

5

38,46

8

61,54

13

100

75–79

2

100

.

.

2

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

10-års-

klasser

20–29

33

78,57

9

21,43

42

100

30–39

186

76,23

58

23,77

244

100

40–49

468

70,48

196

29,52

664

100

50–59

540

70,13

230

29,87

770

100

60–69

184

75,72

59

24,28

243

100

70–79

7

46,67

8

53,33

15

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Födelse-

land

Sverige

1196

73,02

442

26,98

1638

100

Utlandet

222

65,29

118

34,71

340

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Medbor-

garskap

Svenskt

1357

72,07

526

27,93

1883

100

Utländskt

61

64,21

34

35,79

95

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Civilstånd

G

1021

73,4

370

26,6

1391

100

OG

217

70,23

92

29,77

309

100

RP

1

100

.

.

1

100

S

161

64,66

88

35,34

249

100

SP

1

100

.

.

1

100

Ä

17

62,96

10

37,04

27

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

345

Bilaga 4

SOU 2003:53

Inkomst

1–84 999

9

69,23

4

30,77

13

100

85 000–

40

71,43

16

28,57

56

100

159 999

160 000–

96

73,85

34

26,15

130

100

234 999

235 000–

264

76,08

83

23,92

347

100

309 999

310 000–

1009

70,46

423

29,54

1432

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Stratum

1

768

77,73

220

22,27

988

100

2

650

65,66

340

34,34

990

100

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Storstads-

område

Storst omr

560

69,39

247

30,61

807

100

Ej storst

858

73,27

313

26,73

1171

100

omr

Samtliga

1418

71,69

560

28,31

1978

100

Tand-

läkare

Kolumn

Svarande

Bortfall

Urval

Övertäckning

%

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

398

51,82

117

53,18

515

52,13

11

50

Kvinnor

370

48,18

103

46,82

473

47,87

11

50

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

5-års-

klasser

25–29

21

2,73

4

1,82

25

2,53

1

4,55

30–34

51

6,64

16

7,27

67

6,78

3

13,64

35–39

55

7,16

14

6,36

69

6,98

3

13,64

40–44

89

11,59

25

11,36

114

11,54

2

9,09

45–49

173

22,53

55

25

228

23,08

4

18,18

50–54

129

16,8

43

19,55

172

17,41

5

22,73

55–59

124

16,15

27

12,27

151

15,28

1

4,55

60–64

97

12,63

25

11,36

122

12,35

2

9,09

65–69

26

3,39

8

3,64

34

3,44

1

4,55

70–74

3

0,39

3

1,36

6

0,61

.

.

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

346

SOU 2003:53

Bilaga 4

10-års-

klasser

20–29

21

2,73

4

1,82

25

2,53

1

4,55

30–39

106

13,8

30

13,64

136

13,77

6

27,27

40–49

262

34,11

80

36,36

342

34,62

6

27,27

50–59

253

32,94

70

31,82

323

32,69

6

27,27

60–69

123

16,02

33

15

156

15,79

3

13,64

70–79

3

0,39

3

1,36

6

0,61

.

.

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

Födelse-

land

Sverige

672

87,5

182

82,73

854

86,44

7

31,82

Utlandet

96

12,5

38

17,27

134

13,56

15

68,18

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

Medbor-

garskap

Svenskt

749

97,53

213

96,82

962

97,37

22

100

Utländskt

19

2,47

7

3,18

26

2,63

.

.

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

Civilstånd

G

565

73,57

151

68,64

716

72,47

17

77,27

OG

104

13,54

35

15,91

139

14,07

3

13,64

S

89

11,59

28

12,73

117

11,84

2

9,09

Ä

10

1,3

6

2,73

16

1,62

.

.

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

Inkomst

Ingen (0)

.

.

.

.

.

.

12

54,55

1–84 999

9

1,17

4

1,82

13

1,32

.

.

85 000–

34

4,43

15

6,82

49

4,96

2

9,09

159 999

160 000–

78

10,16

24

10,91

102

10,32

1

4,55

234 999

235 000–

218

28,39

58

26,36

276

27,94

1

4,55

309 999

310 000–

429

55,86

119

54,09

548

55,47

6

27,27

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

Storstads-

område

Storst omr

310

40,36

104

47,27

414

41,9

3

13,64

Ej storst

458

59,64

116

52,73

574

58,1

19

86,36

omr

Samtliga

768

100

220

100

988

100

22

100

347

Bilaga 4

SOU 2003:53

Tand-

läkare

Rad %

Svarande

Bortfall

Urval

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

398

77,28

117

22,72

515

100

Kvinnor

370

78,22

103

21,78

473

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

5-års-

klasser

25–29

21

84

4

16

25

100

30–34

51

76,12

16

23,88

67

100

35–39

55

79,71

14

20,29

69

100

40–44

89

78,07

25

21,93

114

100

45–49

173

75,88

55

24,12

228

100

50–54

129

75

43

25

172

100

55–59

124

82,12

27

17,88

151

100

60–64

97

79,51

25

20,49

122

100

65–69

26

76,47

8

23,53

34

100

70–74

3

50

3

50

6

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

10-års-

klasser

20–29

21

84

4

16

25

100

30–39

106

77,94

30

22,06

136

100

40–49

262

76,61

80

23,39

342

100

50–59

253

78,33

70

21,67

323

100

60–69

123

78,85

33

21,15

156

100

70–79

3

50

3

50

6

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

Födelse-

Antal

%

Antal

%

Antal

%

land

Sverige

672

78,69

182

21,31

854

100

Utlandet

96

71,64

38

28,36

134

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

Medbor-

garskap

Svenskt

749

77,86

213

22,14

962

100

Utländskt

19

73,08

7

26,92

26

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

Civilstånd

G

565

78,91

151

21,09

716

100

OG

104

74,82

35

25,18

139

100

S

89

76,07

28

23,93

117

100

Ä

10

62,5

6

37,5

16

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

348

SOU 2003:53

Bilaga 4

Inkomst

1–84 999

9

69,23

4

30,77

13

100

85 000–

34

69,39

15

30,61

49

100

159 999

160 000–

78

76,47

24

23,53

102

100

234 999

235 000–

218

78,99

58

21,01

276

100

309 999

310 000–

429

78,28

119

21,72

548

100

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

Storstads-

område

Storst omr

310

74,88

104

25,12

414

100

Ej storst

458

79,79

116

20,21

574

100

omr

Samtliga

768

77,73

220

22,27

988

100

Läkare

Kolumn

Svarande

Bortfall

Urval

Övertäckning

%

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

377

58

202

59,41

579

58,48

13

65

Kvinnor

273

42

138

40,59

411

41,52

7

35

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

5-års-

klasser

25–29

12

1,85

5

1,47

17

1,72

.

.

30–34

32

4,92

12

3,53

44

4,44

5

25

35–39

48

7,38

16

4,71

64

6,46

.

.

40–44

69

10,62

37

10,88

106

10,71

3

15

45–49

137

21,08

79

23,24

216

21,82

1

5

50–54

168

25,85

78

22,94

246

24,85

4

20

55–59

119

18,31

82

24,12

201

20,3

2

10

60–64

38

5,85

17

5

55

5,56

3

15

65–69

23

3,54

9

2,65

32

3,23

1

5

70–74

2

0,31

5

1,47

7

0,71

.

.

75–79

2

0,31

.

.

2

0,2

1

5

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

10-års-

klasser

20–29

12

1,85

5

1,47

17

1,72

.

.

30–39

80

12,31

28

8,24

108

10,91

5

25

40–49

206

31,69

116

34,12

322

32,53

4

20

50–59

287

44,15

160

47,06

447

45,15

6

30

60–69

61

9,38

26

7,65

87

8,79

4

20

70–79

4

0,62

5

1,47

9

0,91

1

5

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

349

Bilaga 4

SOU 2003:53

Födelse-

land

Sverige

524

80,62

260

76,47

784

79,19

9

45

Utlandet

126

19,38

80

23,53

206

20,81

11

55

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

Medbor-

garskap

Svenskt

608

93,54

313

92,06

921

93,03

18

90

Utländskt

42

6,46

27

7,94

69

6,97

2

10

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

Civilstånd

G

456

70,15

219

64,41

675

68,18

15

75

OG

113

17,38

57

16,76

170

17,17

4

20

RP

1

0,15

.

.

1

0,1

.

.

S

72

11,08

60

17,65

132

13,33

1

5

SP

1

0,15

.

.

1

0,1

.

.

Ä

7

1,08

4

1,18

11

1,11

.

.

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

Inkomst

Ingen (0)

.

.

.

.

.

.

5

25

85 000–

6

0,92

1

0,29

7

0,71

2

10

159 999

160 000–

18

2,77

10

2,94

28

2,83

.

.

234 999

235 000–

46

7,08

25

7,35

71

7,17

4

20

309 999

310 000–

580

89,23

304

89,41

884

89,29

9

45

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

Storstads-

Område

Storst omr

250

38,46

143

42,06

393

39,7

5

25

Ej storst

400

61,54

197

57,94

597

60,3

15

75

omr

Samtliga

650

100

340

100

990

100

20

100

Läkare

Rad %

Svarande

Bortfall

Urval

Kön

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Män

377

65,11

202

34,89

579

100

Kvinnor

273

66,42

138

33,58

411

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

350

SOU 2003:53

Bilaga 4

5-års-

klasser

25–29

12

70,59

5

29,41

17

100

30–34

32

72,73

12

27,27

44

100

35–39

48

75

16

25

64

100

40–44

69

65,09

37

34,91

106

100

45–49

137

63,43

79

36,57

216

100

50–54

168

68,29

78

31,71

246

100

55–59

119

59,2

82

40,8

201

100

60–64

38

69,09

17

30,91

55

100

65–69

23

71,88

9

28,13

32

100

70–74

2

28,57

5

71,43

7

100

75–79

2

100

.

.

2

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

10-års-

klasser

20–29

12

70,59

5

29,41

17

100

30–39

80

74,07

28

25,93

108

100

40–49

206

63,98

116

36,02

322

100

50–59

287

64,21

160

35,79

447

100

60–69

61

70,11

26

29,89

87

100

70–79

4

44,44

5

55,56

9

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

Födelse-

land

Sverige

524

66,84

260

33,16

784

100

Utlandet

126

61,17

80

38,83

206

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

Medbor-

garskap

Svenskt

608

66,02

313

33,98

921

100

Utländskt

42

60,87

27

39,13

69

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

Civilstånd

G

456

67,56

219

32,44

675

100

OG

113

66,47

57

33,53

170

100

RP

1

100

.

.

1

100

S

72

54,55

60

45,45

132

100

SP

1

100

.

.

1

100

Ä

7

63,64

4

36,36

11

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

351

Bilaga 4

SOU 2003:53

Inkomst

85 000–

6

85,71

1

14,29

7

100

159

999

160

000–

18

64,29

10

35,71

28

100

234

999

235

000–

46

64,79

25

35,21

71

100

309

999

310

000–

580

65,61

304

34,39

884

100

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

Storstads-

område

Storst omr

250

63,61

143

36,39

393

100

Ej storst

400

67

197

33

597

100

omr

Samtliga

650

65,66

340

34,34

990

100

352

SOU 2003:53

Bilaga 4

Statistiska centralbyrån

Statistics Sweden

Dentala material

Den statliga ”Dentalmaterialutredningen – vård och bemötande” har tillsats för att ge förslag till hur kunskaperna bör öka inom tandvården och hälso- och sjukvården för att förbättra vård och bemötande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

Som ett led i utredningens arbete ställer vi ett antal frågor till yrkesverksamma läkare och tandläkare om vård och bemötande av patienter som relaterar sina symptom till dentala material. Svaren kommer att utgöra ett viktigt underlag för utredningens kommande ställningstagande när det gäller förslag till förbättrad grundutbildning respektive fort- och vidareutbildning för läkare och tandläkare. Första avsnittet i frågeblanketten är gemensamt för läkare och tandläkare och därefter följer specialfrågor riktade till tandläkare.

Statistiska centralbyrån (SCB) har fått utredningens uppdrag att genomföra datainsamlingen och att sammanställa resultaten.

Du är en av 2000 läkare och tandläkare som blivit slumpmässigt utvalda att medverka i undersökningen. SCB har dragit urvalet från utbildningsregistret. Din medverkan är frivillig, men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans.

Vi ber dig svara på frågorna och skicka tillbaka blanketten till SCB i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt.

Dina svar skyddas av sekretesslagen (SFS 1980:100, 9 kap. 4§) och personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning avlägsnas alla identitetsuppgifter.

Mer information om utredningen finns på hemsidan www.dentalmaterial.gov.se . Eventuella frågor om undersökningen besvaras av Ann-Marie Lidmark, telefon 08-405 28 38. Frågor om insamlingen av frågeblanketterna besvaras av Fredrik Hult, som arbetar med undersökningen vid SCB, telefon 019-17 62 06.

Ett stort tack på förhand för din medverkan!

Helena Starup

Marie Andersson

Ordförande

Undersökningsledare

Dentalmaterialutredningen

Statistiska centralbyrån

353

Bilaga 4

SOU 2003:53

Frågor till både läkare och tandläkare

1. Inom vilken sektor är du verksam som läkare eller tandläkare?

1 Offentlig

2 Privat

3 Är ej verksam Om du ej är verksam som läkare eller tandläkare är vissa av frågorna i blanketten ej aktuella att svara på eftersom de avser nuvarande förhållanden. I andra frågor är däremot dina synpunkter värdefulla. Försök därför svara på så många frågor som möjligt.

2. Inom vilket landsting är du verksam?

01

Stockholms län

09

Region Skåne

17

Västernorrland

02

Uppsala län

10

Halland

18

Jämtlands län

03

Sörmland

11

Västra Götalandsregionen

19

Västerbotten

04

Östergötland

12

Värmland

20

Norrbottens län

05

Jönköpings län

13

Örebro län

21

Gotlands kommun

06

Kronoberg

14

Västmanland

07

Kalmar län

15

Dalarna

22

Ej aktuellt

08

Blekinge

16

Gävleborg

3. Hur har du fått kunskaper om diagnostisering och behandling av patienter som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala material?

Flera alternativ får anges!

1 I grundutbildningen

1 I fortbildning eller vidareutbildning

1 Av kollegor

1 Läst i tidskrifter

1 På annat sätt ______________________________________________________________

4. Hur skaffar du fortlöpande nya kunskaper om biverkningar av dentala material, symtom och behandling?

Flera alternativ får anges!

1 Skaffar inga kunskaper då detta inte är aktuellt i min yrkesutövning

1 Information från Socialstyrelsen/Kunskapscenter för Dentala Material

1 Information från landstinget

1 Information från arbetsgivaren

1 Information från den fackliga organisationen

1 Kurser minst en gång per år

1 Information från tillverkaren

1 Information från Tandvårdsskadeförbundet/Amalgamskadefonden/IAOMT

1 Läser facklitteratur Nämn de två viktigaste tidskrifterna:

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

354

SOU 2003:53

Bilaga 4

5. Hur bedömer du dina färdigheter och praktiska möjligheter när det gäller omhändertagande av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket bristfälliga” och 5 betyder ”Mycket goda”.

Mycket

Mycket

bristfälliga

goda

1

2

3

4

5

Att diagnostisera

Att behandla

Att remittera till specialist

Att informera patienten

6. Hur stora bedömer du själv biverkningsriskerna av följande dentala material?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket stora” och 5 betyder ”Obefintliga”.

Har

Mycket

Obefint-

ingen

stora

liga

åsikt

1

2

3

4

5

6

Amalgam

Plast/komposit

Keramer (icke metallbundna)

Metallbundna keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

7. a) Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar?

Försök göra en ungefärlig uppskattning.

Antal patienter som relaterade sina symtom till amalgam :

Antal som beslutade byta fyllningar:

b) Hur många av dina patienter under år 2001 relaterade sina symtom till andra dentala material än amalgam och hur många av dem beslutade byta sina fyllningar?

Försök göra en ungefärlig uppskattning.

Antal patienter som relaterade sina symtom till andra dentala material :

Antal som beslutade byta fyllningar:

355

Bilaga 4

SOU 2003:53

8. Hur ofta har du fått frågor om biverkningar av dentala material av dina patienter under det senaste året?

1 Dagligen

2 Varje vecka

3 Varje månad

4 Mer sällan

5 Aldrig

9. Hur upplever du att dina patienter, som relaterar sina symtom till amalgam eller andra dentala

material, uppfattar ….

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket missnöjda” och 5 betyder ”Mycket nöjda”.

Mycket

Mycket

Vet

missnöjda

nöjda

ej

1

2

3

4

5

6

…den vård du ger? …ditt bemötande?

10. Hur väl instämmer du i följande påståenden?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.

Har

Instämmer

Instämmer

ingen

inte alls

helt

åsikt

1

2

3

4

5

6

Amalgam kan ge upphov till allergi

Amalgam är det hållbaraste tandfyllnings- materialet

Amalgam ger upphov till diffusa sjukdomssymtom, som trötthet och muskelvärk

Amalgam läcker kvicksilver

Det finns ofta en psykisk eller psyko- somatisk bakgrund till de symtom som patienter relaterar till amalgam

Guld kan aldrig framkalla allergier

De som är sjuka av amalgam uppvisar ett brett spektrum av symtom

Plastfyllningar kan endast ge upphov till allergier hos tandvårdspersonal

Allergiska reaktioner mot dentala material kan endast uppträda i munhålan

Guld i kontakt med amalgamfyllningar ökar risken för läckage av kvicksilver

356

SOU 2003:53

Bilaga 4

Biverkningar av dentala material ska anmälas till tillverkaren, Läkemedelsverket och i vissa fall till Socialstyrelsen.

11. a) Vad anser du om den blankett som rekommenderas av Socialstyrelsen för att anmäla biverkningar från dentala material (Anmälan/Rapport Medicinteknisk avvikelse)?

1 Den är enkel att fylla i för avvikande reaktioner pga. dentala material

2 Den är svår att förstå

3 Har aldrig sett blanketten i fråga

4 Har ingen åsikt

b) Har du anmält biverkningar från något dentalt material det senaste året?

1

Ja

2

Nej

Besvara även fråga c nedan

c) Om Nej: Varför inte?

1 Jag har inte upptäckt några sådana

2 Jag tycker det är alltför krångligt att anmäla

3 Annan anledning

Syftet med 6 och 7 §§ i tandvårdsförordningen är att minska patientens kostnad för byte av tand- fyllningar som han eller hon är känslig mot och medge tandbehandling enligt sjukvårdens avgiftstaxa.

12. a) Känner du till dessa paragrafer?

1 Nej

2 Ja Besvara även fråga b nedan

b) Om Ja: Kan du avgöra vilka av nedanstående påståenden som är korrekta för att få bidrag beviljade enligt tandvårdsförordningen § 7 (tandvård som ett led i en rehabilitering)?

Flera alternativ får anges!

1

Bevisat samband mellan det dentala materialet och sjukdomssymtomen

1

Att patienten har varit långvarigt sjuk

1

Att läkaren upprättar en behandlingsplan

1

Konstaterad lichen i kontakt med tandfyllningen

1

Att minst två läkare förordar ett byte av tandfyllningsmaterial

13. Hur får du reda på vilka substanser dentala material innehåller?

Flera alternativ får anges!

1 Genom att läsa innehållsdeklarationen

1 Genom att kontakta företaget som tillverkar eller säljer materialet

1 Genom samtal med kollegor

1 Genom att kontakta behandlande tandläkare

1 Annan källa, ange vilken:

______________________________________________________________________________

1 Jag har svårt att få reda på detta

357

Bilaga 4

SOU 2003:53

14. Finns rutiner för uppföljning av patienter som byter tandfyllningsmaterial pga. av sjukdom?

1 Ja, i samband med behandling, men utan någon ytterligare uppföljning.

2 Ja, i samband med behandling, samt ytterligare uppföljning ett år senare

3 Nej, det sker ingen sådan uppföljning av denna patientgrupp

15. Hur väl instämmer du i följande påståenden avseende diagnos och behandling?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 5 betyder ”Instämmer helt”.

Har

Instämmer

Instämmer

ingen

inte alls

helt

åsikt

1

2

3

4

5

6

Ökad forskning behövs för att kunna ställa diagnos på patienter som anser sig sjuka av dentala material.

Regionala specialkliniker behöver inrättas för utredning av patienter som relaterar sina symtom till amalgam och andra dentala material.

Samarbete mellan läkare och tandläkare

är nödvändigt vid behandling av patienter som anser sig sjuka av dentala material.

Tandläkare behöver specialutbildning för att kunna behandla patienter med hög känslighet för metaller.

Utbildning om biverkningar av dentala material behöver öka.

Särskilda frågor till tandläkare

16. Hur bedömer du lämpligheten (med hänsyn till indikationsområde och oberoende av kostnader) av följande tandfyllningsmaterial i dagens läge?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Inte lämpligt” och 5 betyder ”Mycket lämpligt”.

Inte

Mycket

Vet ej

lämpligt

lämpligt

1

2

3

4

5

6

Amalgam

Plast/komposit

Keramer (icke metallbundna)

Metallbundna keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

358

SOU 2003:53

Bilaga 4

17. Använder du amalgam som tandfyllningsmaterial på dina patienter?

1 Ja

2 Nej

18. Hur bedömer du dina kliniska färdigheter för olika dentala material som i dag utgör alternativ till

amalgam?

Markera på en skala 1 till 5, där 1 betyder ”Mycket bristfälliga” och 5 betyder ”Mycket goda”.

Mycket

Mycket

bristfälliga

goda

1

2

3

4

5

Plast/komposit

Keramer

Glasjonomer

Guld

Titan

19. Anser du att det i dag finns fullgoda alternativ till amalgam som tandfyllningsmaterial?

1 Ja

2 Nej

3 Vet ej

Vid byte av tandfyllningsmaterial hos känsliga personer anser vissa tandläkare att särskilda åtgärder ska vidtas.

20. Vilka åtgärder vidtar du?

Flera alternativ får anges!

1 Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen före sanering , t.ex. med vitaminer och mineraler.

1 Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för läckage av ämnen patienten är känslig mot.

1 Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller hon inte tål.

1 Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas in ämnen som han eller hon är känslig för.

1 Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.

1 Annan åtgärd, ange vilken:

______________________________________________________________________________

1 Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder .

Tack för att du svarade på enkäten!

359

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 1. Inom vilken sektor

Offentlig

3807

50

3456

76

7263

60

är du verksam som läkare

Privat

3072

41

949

21

4021

33

eller tandläkare?

Är ej verksam

665

9

145

3

810

7

Total

7543

100

4551

100

12094

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Proc

Antal

Procent

Antal

Procent

ent

Fråga 3. Hur har du fått

I grundutbildningen

3082

41

884

19

3966

33

kunskaper om diagnostisering och

I fortbildning eller

4955

66

971

21

5926

49

behandling av patienter som

vidareutbildning

relaterar sina symtom till

Av kollegor

3152

42

1181

26

4333

36

amalgam eller andra dentala

Läst i tidskrifter

5730

76

3138

69

8868

73

material?

På annat sätt

705

9

957

21

1661

14

Total

7523

100

4551

100

12074

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Skaffar inga kunskaper då detta

393

5

2399

52

2791

23

inte är aktuellt i min yrkesutövning

Fråga 4. Hur

Information från Socialstyrelsen/

4592

62

949

21

5542

46

skaffar du

Kunskapscenter för Dentala

fortlöpande nya

Material

kunskaper om

Information från landstinget

1853

25

543

12

2397

20

biverkningar av

Information från arbetsgivaren

1339

18

123

3

1463

12

dentala material,

Information från den fackliga

1168

16

51

1

1219

10

symtom och

organisationen

behandling?

Kurser minst en gång per år

1521

21

43

1

1564

13

Information från tillverkaren

2185

30

58

1

2243

19

Information från Tandvårdsskade-

906

12

239

5

1146

10

förbundet/ Amalgamskadefonden/

IAOMT

Läser facklitteratur

4482

61

1341

29

5822

49

Total

7372

100

4572

100

11944

100

360

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 5. Hur

Mycket bristfälliga

352

5

2174

49

2526

22

bedömer du dina

2

1098

16

1188

27

2286

20

färdigheter etc...

3

2900

41

768

17

3669

32

Att diagnostisera

4

2024

29

246

6

2271

20

Mycket goda

685

10

72

2

757

7

Total

7060

100

4449

100

11509

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 5. Hur

Mycket bristfälliga

302

4

2877

66

3179

28

bedömer du dina

2

876

13

942

22

1818

16

färdigheter etc...

3

2669

38

399

9

3067

27

Att behandla

4

2246

32

123

3

2369

21

Mycket goda

876

13

36

1

912

8

Total

6969

100

4377

100

11346

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 5. Hur

Mycket bristfälliga

292

4

913

21

1205

11

bedömer du dina

2

473

7

717

16

1191

11

färdigheter etc...

3

1329

19

1145

26

2474

22

Att remittera till

4

1994

29

884

20

2878

25

specialist

Mycket goda

2850

41

739

17

3589

32

Total

6939

100

4398

100

11337

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 5. Hur

Mycket bristfälliga

81

1

1580

36

1660

14

bedömer du dina

2

504

7

1246

28

1750

15

färdigheter etc...

3

2336

33

1065

24

3402

30

Att informera

4

2709

38

399

9

3108

27

patienten

Mycket goda

1410

20

159

4

1569

14

Total

7040

100

4449

100

11489

100

361

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

191

3

109

2

300

2

Fråga 6. Hur stora

2

665

9

333

7

998

8

bedömer du själv

3

1913

25

928

20

2841

23

biverkningsriskerna

4

3787

50

1449

31

5236

43

av Amalgam?

Obefintliga

876

12

638

14

1514

12

Har ingen åsikt

131

2

1159

25

1290

11

Total

7563

100

4616

100

12179

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

232

3

14

0

246

2

Fråga 6. Hur stora

2

1349

18

152

3

1502

12

bedömer du själv

3

3092

41

768

17

3860

32

biverkningsriskerna

4

2437

32

1181

26

3618

30

av Plast/komposit?

Obefintliga

322

4

746

16

1069

9

Har ingen åsikt

111

1

1732

38

1843

15

Total

7543

100

4594

100

12137

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

30

0

7

0

37

0

Fråga 6. Hur stora

2

50

1

58

1

108

1

bedömer du själv

3

282

4

196

4

478

4

biverkningsriskerna

4

2266

30

696

15

2962

25

av Keramer (icke

Obefintliga

4602

62

906

20

5508

46

metallbundna)?

Har ingen åsikt

252

3

2725

59

2976

25

Total

7483

100

4587

100

12070

100

362

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

60

1

60

1

Fråga 6. Hur stora

2

302

4

94

2

396

3

bedömer du själv

3

1742

23

406

9

2148

18

biverkningsriskerna

4

3756

50

529

12

4285

36

av Metallbundna

Obefintliga

1390

19

333

7

1723

14

keramer?

Har ingen åsikt

252

3

3196

70

3447

29

Total

7503

100

4558

100

12061

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

70

1

7

0

78

1

Fråga 6. Hur stora

2

131

2

43

1

174

1

bedömer du själv

3

947

13

145

3

1092

9

biverkningsriskerna

4

3253

43

406

9

3659

30

av Glasjonomer?

Obefintliga

2709

36

384

8

3093

26

Har ingen åsikt

373

5

3580

78

3952

33

Total

7483

100

4565

100

12048

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

70

1

14

0

85

1

Fråga 6. Hur stora

2

242

3

101

2

343

3

bedömer du själv

3

1370

18

283

6

1652

14

biverkningsriskerna

4

4119

55

1261

27

5380

45

av Guld?

Obefintliga

1561

21

1304

28

2865

24

Har ingen åsikt

121

2

1630

35

1751

15

Total

7483

100

4594

100

12077

100

363

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Mycket stora

50

1

7

0

58

0

Fråga 6. Hur stora

2

40

1

43

1

84

1

bedömer du själv

3

171

2

101

2

273

2

biverkningsriskerna

4

1752

23

1058

23

2810

23

av Titan?

Obefintliga

5267

70

1507

33

6774

56

Har ingen åsikt

211

3

1833

40

2045

17

Total

7493

100

4551

100

12043

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 7a. Antal

0 patienter

2367

35

2159

49

4526

41

patienter som

1–3 patienter

2024

30

1384

31

3408

31

relaterade sina

4–49 patienter

2145

32

870

20

3015

27

symtom till

50 eller fler patienter

181

3

14

0

196

2

amalgam:

Total

6717

100

4427

100

11145

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

0 patienter

3162

48

2377

60

5539

53

Fråga 7a. Antal

1–3 patienter

2175

33

1283

33

3458

33

som beslutade

4–49 patienter

1188

18

275

7

1464

14

byta fyllningar:

50 eller fler patienter

81

1

7

0

88

1

Total

6607

100

3942

100

10548

100

364

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 7b. Antal

0 patienter

3877

58

3768

88

7645

70

patienter som

1–3 patienter

1954

29

449

10

2403

22

relaterade sina

4–49 patienter

816

12

72

2

888

8

symtom till andra

50 eller fler patienter

40

1

40

0

dentala material:

Total

6687

100

4290

100

10977

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 7b. Antal som

0 patienter

4703

72

3601

92

8304

79

beslutade byta

1–3 patienter

1440

22

268

7

1708

16

fyllningar:

4–49 patienter

433

7

29

1

462

4

Total

6576

100

3898

100

10475

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 8. Hur ofta har

Dagligen

272

4

272

2

du fått frågor om

Varje vecka

1027

15

22

0

1049

9

biverkningar av dentala

Varje månad

1934

28

203

4

2137

18

material av dina

Mer sällan

3495

50

2667

58

6161

53

patienter under det

Aldrig

292

4

1681

37

1973

17

senaste året?

Total

7019

100

4572

100

11592

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 9. Hur upplever

Mycket missnöjda

101

2

101

1

du att dina patienter,

2

81

1

370

9

450

4

som relaterar sina

3

896

13

906

22

1802

16

symtom till amalgam

eller andra dentala

4

2749

39

442

10

3191

28

material, uppfattar den

Mycket nöjda

2135

30

167

4

2302

21

vård du ger?

Vet ej

1148

16

2225

53

3373

30

Total

7009

100

4210

100

11219

100

365

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 9. Hur upplever du att

2

10

0

94

2

104

1

dina patienter, som relaterar

3

695

10

935

22

1630

15

sina symtom till amalgam

4

2729

39

790

19

3519

31

eller andra dentala material,

Mycket nöjda

2467

35

391

9

2859

26

uppfattar ditt bemötande?

Vet ej

1098

16

2000

48

3098

28

Total

6999

100

4210

100

11209

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Instämmer inte alls

534

7

746

16

1280

11

Fråga 10. Amalgam

2

1682

22

942

21

2624

22

3

1188

16

558

12

1746

14

kan ge upphov till

allergi

4

1037

14

435

9

1472

12

Instämmer helt

2880

38

638

14

3518

29

Har ingen åsikt

201

3

1261

28

1462

12

Total

7523

100

4580

100

12103

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10. Amalgam

Instämmer inte alls

1652

22

217

5

1869

15

2

735

10

275

6

1011

8

är det hållbaraste

3

1601

21

457

10

2058

17

tandfyllnings-

materialet

4

2044

27

964

21

3008

25

Instämmer helt

1390

18

1029

22

2419

20

Har ingen åsikt

91

1

1652

36

1743

14

Total

7513

100

4594

100

12107

100

366

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10. Amalgam

Instämmer inte alls

2719

36

1261

27

3980

33

ger upphov till

2

2165

29

928

20

3093

25

diffusa sjukdoms-

3

1118

15

616

13

1734

14

symtom, som

4

493

7

312

7

805

7

trötthet och

muskelvärk

Instämmer helt

242

3

174

4

416

3

Har ingen åsikt

836

11

1297

28

2133

18

Total

7573

100

4587

100

12160

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Instämmer inte alls

443

6

297

6

740

6

Fråga 10. Amalgam

2

1229

16

804

18

2033

17

3

1249

16

768

17

2017

17

läcker kvicksilver

4

1511

20

768

17

2279

19

Instämmer helt

2961

39

935

20

3896

32

Har ingen åsikt

191

3

1022

22

1213

10

Total

7583

100

4594

100

12178

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10. Det finns

Instämmer inte alls

181

2

29

1

210

2

ofta en psykisk eller

2

433

6

174

4

607

5

psykosomatisk

3

1440

19

609

13

2049

17

bakgrund till de

symtom som

4

2447

33

1413

31

3860

32

patienter relaterar

Instämmer helt

2659

35

1761

38

4420

36

till amalgam

Har ingen åsikt

352

5

623

14

976

8

Total

7513

100

4609

100

12122

100

367

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Instämmer inte alls

4784

63

1058

23

5842

48

Fråga 10.

2

1078

14

645

14

1723

14

3

584

8

420

9

1004

8

Guld kan aldrig

framkalla allergier

4

574

8

848

18

1422

12

Instämmer helt

403

5

457

10

859

7

Har ingen åsikt

151

2

1188

26

1339

11

Total

7573

100

4616

100

12189

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10.

Instämmer inte alls

342

5

87

2

429

4

2

222

3

94

2

316

3

De som är sjuka av

3

755

10

239

5

994

8

amalgam uppvisar

ett brett spektrum

4

1380

18

819

18

2199

18

av symtom

Instämmer helt

4069

54

2377

52

6445

53

Har ingen åsikt

765

10

949

21

1715

14

Total

7533

100

4565

100

12098

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10.

Instämmer inte alls

3726

49

841

18

4567

38

Plastfyllningar kan

2

1400

18

529

12

1929

16

endast ge upphov

3

1027

14

413

9

1440

12

till allergier hos

4

634

8

312

7

946

8

tandvårdspersonal

Instämmer helt

624

8

210

5

835

7

Har ingen åsikt

171

2

2283

50

2454

20

Total

7583

100

4587

100

12170

100

368

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10. Allergiska

Instämmer inte alls

4411

58

1268

28

5679

47

2

1390

18

812

18

2201

18

reaktioner mot

dentala material

3

645

8

362

8

1007

8

kan endast upp-

4

342

5

268

6

611

5

träda i munhålan

Instämmer helt

242

3

145

3

387

3

Har ingen åsikt

564

7

1739

38

2303

19

Total

7593

100

4594

100

12188

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 10. Guld i

Instämmer inte alls

715

9

87

2

802

7

2

745

10

138

3

883

7

kontakt med

3

1057

14

370

8

1427

12

amalgamfyllningar

ökar risken för

4

1551

20

391

9

1942

16

läckage av

Instämmer helt

2457

32

362

8

2820

23

kvicksilver

Har ingen åsikt

1068

14

3246

71

4314

35

Total

7593

100

4594

100

12188

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 11a. Vad

Den är enkel att fylla i

1410

19

80

2

1490

13

anser du om den

Den är svår att förstå

443

6

14

0

458

4

blankett som

Har aldrig sett blanketten i

2316

32

2841

62

5157

44

rekommenderas av

Socialstyrelsen för

fråga

att anmäla

Har ingen åsikt

3072

42

1674

36

4746

40

biverkningar från

dentala material?

Total

7241

100

4609

100

11850

100

369

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 11b. Har du anmält

Ja

312

4

312

3

biverkningar från något dentalt

Nej

6909

96

4558

100

11467

97

material det senaste året?

Total

7221

100

4558

100

11779

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 11c.

Jag har inte upptäckt några

4774

71

3659

84

8433

76

sådana

Om Nej: Varför

Jag tycker det är alltför

393

6

29

1

422

4

inte?

krångligt att anmäla

Annan anledning

1581

23

688

16

2270

20

Total

6747

100

4377

100

11124

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 12a. Känner du till

Nej

1531

21

3529

77

5060

43

paragraferna 6 och 7 §§ i

Ja

5640

79

1029

23

6669

57

tandvårdsförordningen?

Total

7170

100

4558

100

11728

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Bevisat samband mellan

4169

76

543

61

4713

74

Fråga 12b. Om Ja:

det dentala materialet och

Kan du avgöra vilka av

sjukdomssymtomen

nedanstående

Att patienten har varit

614

11

232

26

846

13

påståenden som är

långvarigt sjuk

korrekta för att få

Att läkaren upprättar en

1591

29

275

31

1867

29

bidrag beviljade enligt

behandlingsplan

tandvårdsförordningen

Konstaterad lichen i

4623

84

507

57

5130

80

§ 7 (tandvård som ett

kontakt med tand-

led i en

fyllningen

rehabilitering)?

Att minst två läkare

544

10

159

18

703

11

förordar ett byte av

tandfyllningsmaterial

Total

5519

100

884

100

6403

100

370

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Genom att läsa

6667

90

297

7

6964

59

innehållsdeklarationen

Genom att kontakta

2931

40

290

7

3220

27

Fråga 13.

företaget som tillverkar

Hur får du reda på

eller säljer materialet

vilka substanser

Genom samtal med

2014

27

225

5

2239

19

dentala material

kollegor

innehåller?

Genom att kontakta

292

4

2188

50

2480

21

behandlande tandläkare

Annan källa, ange

1078

15

304

7

1382

12

vilken

Jag har svårt att få reda

1370

19

2094

48

3464

30

på detta

Total

7372

100

4362

100

11734

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 14. Finns

Ja, men utan någon

997

15

145

4

1142

11

rutiner för upp-

ytterligare uppföljning

följning av

Ja, samt ytterligare

3424

52

167

4

3591

35

patienter som

uppföljning ett år senare

byter tand-

fyllningsmaterial

Nej, det sker ingen sådan

2145

33

3398

92

5544

54

pga. av

uppföljning

sjukdom?

Total

6566

100

3710

100

10276

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 15.

Instämmer inte alls

242

3

196

4

437

4

Ökad forskning

2

403

5

370

8

772

6

behövs för att kunna

3

786

11

514

11

1300

11

ställa diagnos på

patienter som anser

4

1329

18

681

15

2011

17

sig sjuka av dentala

Instämmer helt

4471

60

2051

46

6522

55

material.

Har ingen åsikt

232

3

688

15

920

8

Total

7463

100

4500

100

11962

100

371

Bilaga 4

SOU 2003:53

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 15. Regionala

Instämmer inte alls

1319

18

587

13

1906

16

specialkliniker

2

977

13

543

12

1520

13

behöver inrättas för

3

1480

20

565

13

2046

17

utredning av

patienter som

4

1088

15

638

14

1725

14

relaterar sina

Instämmer helt

2145

29

1123

25

3268

27

symtom till amal-

Har ingen åsikt

423

6

1043

23

1466

12

gam och andra

dentala material.

Total

7432

100

4500

100

11932

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 15..

Instämmer inte alls

101

1

94

2

195

2

Samarbete mellan

2

141

2

246

5

387

3

läkare och tand-

3

473

6

565

13

1039

9

läkare är nöd-

vändigt vid

4

1209

16

833

18

2042

17

behandling av

Instämmer helt

5418

73

2319

51

7737

65

patienter som anser

Har ingen åsikt

121

2

457

10

577

5

sig sjuka av dentala

material.

Total

7463

100

4514

100

11977

100

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 15.

Instämmer inte alls

826

11

116

3

942

8

Tandläkare behöver

2

967

13

87

2

1054

9

specialutbildning för

3

1370

18

348

8

1717

14

att kunna behandla

patienter med hög

4

1642

22

739

16

2381

20

känslighet för

Instämmer helt

2296

31

1210

27

3506

29

metaller.

Har ingen åsikt

363

5

2007

45

2370

20

Total

7463

100

4507

100

11970

100

372

SOU 2003:53

Bilaga 4

Stratum

Total

Tandläkare

Läkare

Antal

Procent

Antal

Procent

Antal

Procent

Fråga 15. Utbildning

Instämmer inte

191

3

116

3

307

3

alls

om biverkningar av

2

443

6

275

6

718

6

dentala material

3

behöver öka.

1370

18

746

17

2116

18

4

1783

24

717

16

2500

21

Instämmer helt

3505

47

1630

36

5135

43

Har ingen åsikt

161

2

1022

23

1183

10

Total

7452

100

4507

100

11960

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

2629

35

2

1843

25

Hur bedömer du lämpligheten av

Amalgam?

3

1229

17

4

987

13

Mycket lämpligt

705

9

Vet ej

40

1

Total

7432

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

111

1

Hur bedömer du lämpligheten av

2

483

7

Plast/ komposit?

3

2216

30

4

2729

37

Mycket lämpligt

1863

25

Vet ej

30

0

Total

7432

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

20

0

Hur bedömer du lämpligheten av

2

81

1

Keramer (icke metallbundna)?

3

544

7

4

1742

23

Mycket lämpligt

4945

66

Vet ej

111

1

Total

7442

100

373

Bilaga 4

SOU 2003:53

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

81

1

Hur bedömer du lämplig-

2

101

1

heten av Metallbundna

3

997

13

keramer?

4

3132

42

Mycket lämpligt

2971

40

Vet ej

131

2

Total

7412

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

272

4

Hur bedömer du lämplig-

2

1088

15

heten av Glasjonomer?

3

1752

24

4

1974

27

Mycket lämpligt

2195

30

Vet ej

151

2

Total

7432

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

91

1

2

292

4

Hur bedömer du lämplig-

3

1430

19

heten av Guld?

4

2538

34

Mycket lämpligt

3041

41

Vet ej

40

1

Total

7432

100

Antal

Procent

Fråga 16.

Inte lämpligt

60

1

2

171

2

Hur bedömer du lämplig-

3

665

9

heten av Titan?

4

1803

24

Mycket lämpligt

4502

61

Vet ej

232

3

Total

7432

100

374

SOU 2003:53

Bilaga 4

Antal

Procent

Fråga 17. Använder du amalgam som tandfyllningsmaterial på

Ja

2538

36

dina patienter?

Nej

4482

64

Total

7019

100

Antal

Procent

Fråga 18.

Mycket bristfälliga

131

2

Hur bedömer du dina kliniska

2

111

2

färdigheter för Plast/ komposit?

3

332

5

4

1964

28

Mycket goda

4592

64

Total

7130

100

Antal

Procent

Fråga 18.

Mycket bristfälliga

191

3

Hur bedömer du dina kliniska

2

181

3

färdigheter för Keramer?

3

826

12

4

2477

35

Mycket goda

3394

48

Total

7070

100

Antal

Procent

Fråga 18.

Mycket bristfälliga

181

3

Hur bedömer du dina kliniska

2

282

4

färdigheter för Glasjonomer?

3

806

11

4

2336

33

Mycket goda

3495

49

Total

7100

100

Antal

Procent

Fråga 18.

Mycket bristfälliga

141

2

Hur bedömer du dina kliniska

2

151

2

färdigheter för Guld?

3

624

9

4

2246

32

Mycket goda

3887

55

Total

7050

100

375

Bilaga 4

SOU 2003:53

Antal

Procent

Fråga 18.

Mycket bristfälliga

675

10

Hur bedömer du dina kliniska

2

695

10

färdigheter för Titan?

3

1178

17

4

1934

28

Mycket goda

2457

35

Total

6939

100

Antal

Procent

Fråga 19. Anser du att det i dag finns fullgoda alternativ till

Ja

4532

61

amalgam som tandfyllningsmaterial?

Nej

2417

33

Vet ej

473

6

Total

7422

100

Antal

Procent

Jag informerar patienten om hur han eller hon kan stärka kroppen

1138

16

före sanering, t. ex. med vitaminer och mineraler.

Fråga 20. Vid byte av

Jag använder speciell teknik vid urborrning för att minska risken för

2467

35

tandfyllningsmaterial

läckage av ämnen patienten är känslig mot.

hos känsliga personer

Jag använder kofferdam för att skydda patienten mot ämnen han eller

3605

52

anser vissa tandläkare

hon inte tål.

att särskilda åtgärder

Jag använder kraftigt utsug för att minska risken att patienten andas

3414

49

ska vidtas. Vilka

in ämnen som han eller hon är känslig för.

åtgärder vidtar du?

Jag erbjuder patienten någon form av friskluftsmask.

91

1

Annan åtgärd

846

12

Jag vidtar inga särskilda försiktighetsåtgärder.

1571

23

Total

6959

100

376