Äldrepolitik för framtiden - del 9
2003-11-10 · 74 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 74 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
SOU 2003:91, Äldrepolitik för framtiden - del 9
Dokumentets text
s. 203 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till
Äldre i samhället
Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen
203
s. 204 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
204
s. 205 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 1. Mycket eller ganska intresserad av politik, procent
100
90
80
70
60
60
56
54
50
52
43
51
40
43
30
36
20
10
0
1960
1964
1968
1970
1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
44
44
50
48
52
57
54
53
52
51
55
58
56
54
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur pass intresserad är Ni (i allmänhet) av politik?” och följande svarsalternativ ges: 1. ”Mycket intresserad”, 2. ”Ganska intresserad”, 3. ”Inte särskilt intresserad” och 4. ”Inte alls intres- serad”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel mycket och ganska intresserad av politik bland samtliga.
205
s. 206 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 2. Deltagande i samtal om politik, procent
100
90
85
83
80
82
70
61
60
60
60
50
57
40
40
30
20
10
0
1960
1964
1968
1973
1976
1979
1998
2002
Samtliga:
55
56
60
63
61
71
80
78
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur brukar Du själv göra om Du är med i ett sällskap där samtalet kommer in på politik? Vilken av beskrivningarna tycker Du passar bäst in på Dig själv?” och följande svarsalternativ ges: 1. ”Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata politik”, 2. ”Jag brukar nog lyssna men lägger mig aldrig i dis- kussionen”, 3. ”Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker” och 4. ”Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 3 och 4 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som svarat alternativ 3 eller 4 bland samtliga.
206
s. 207 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 3. Läser nyheter om politik ofta eller läser allt, procent
100
90
80
70
60
51
50
47
45
46
42
40
42
38
32
30
20
10
0
1968
1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
43
43
46
50
47
42
43
46
47
46
42
18-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur mycket brukar Ni/Du läsa av nyheter och artiklar om politik i dagstidningarna?” Följande svarsalternativ ges: 1. ”Läser det som finns i tidningen av nyheter och artiklar om politik varje dag”, 2. ”Läser ofta nyheter och artiklar om politik”, 3. ”Läser nyheter och artiklar om politik någon gång” och 4. ”Läser aldrig nyheter och artiklar om politik”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 3 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel ”som läser nyheter om politik ofta eller läser allt” bland samtliga.
207
s. 208 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 4. Medlem av parti, procent
100
90
80
70
60
50
40
30
23
20
20
14
15
10
8
9
6
0
4
1960
1964
1968
1970
1979
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
18
17
17
16
15
17
12
11
12
10
8
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: 1960 1964: ”Är Ni medlem i något (politiskt) parti?” och det ges svarsalternativ för varje parti, ”annat parti” och ”inte medlem/vet inte”. I 1968 1970 ändras frågan till ”Är Ni medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk sammanslutning?” med svarsalternativ ”ja” och ”nej”. Från 1979 frågas ”Är Ni/Du medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk orga- nisation?” Med svarsalternativ för varje parti, ”annat parti” och ”nej, inte medlem”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ som innehåller ett jakande svar slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i pro- centbasen. Siffran under årtalet visar andel medlemmar bland samt- liga.
208
s. 209 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 5. Medlem av facklig- eller annan yrkesorganisation, procent
100
90
80
79
68
79
70
60
62
61
50
58
51
40
30
28
20
10
0
1960
1964
1968
1970
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
62
66
51
50
54
55
55
58
61
62
61
61
59
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: 1960: ”Är Ni medlem i någon fackförening för arbe- tare/fackförening för företagare eller arbetsgivare/förening för fria yrkesutövare (vilken?)”. Respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet ”nej, inte medlem”. 1964 1968: ”Är Ni medlem av någon sådan facklig organisation eller yrkessammanslutning som finns på det här kortet?” Frågekort visas, och respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet ”nej, inte medlem”. År 1970 ändras frågan till ”Är Ni medlem av någon facklig organisation eller organisation för företagare eller någon annan yrkesorganisation?” med svarsalternativen ”ja” och ”nej, vet inte, vill inte svara”. År 1979 ändras svarsalternativen till ”ja”, ”nej” och ”vet inte, vill inte svara”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ med jakande betydelse slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procent- basen. Siffran under årtalet visar på andel medlemmar bland samt- liga.
209
s. 210 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 6. Uppgivna blankröstare, procent av dem som röstar
4
3,6
3,5
3,1
3
2,8
2,5
2
1,5
1.1
1
.8
.9
.8
.7
.
.4 .5
0,5
.2
0
0
0
1976
1979
1982
1988
1991
1994
1998
Samtliga:
.5
1
1,1
1,6
2,2
2,3
2,7
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: 1976: ”Vi hade ju flera val samtidigt i år. Vilket parti röstade Ni/Du på i riksdagsvalet?” och som svarsalternativ ges en rad namngivna partier, ”röstade inte”, ”vill ej svara” och ”röstade blankt”.
Kommentar: I figuren redovisas andelen som röstade blankt. Det är inga uppgivna blankröstare i åldersgruppen 65+ vid 1976 och 1982 års val. Svar ”vill ej svara” och ”röstade inte” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel uppgivna blank- röstare bland samtliga.
210
s. 211 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 7. Läste valbroschyr innan valet, procent
100
90
80
70
70
60
58
49
57
50
47
54
40
46
40
30
20
10
0
1960
1964
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
62
45
55
56
52
56
58
60
60
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: 1960 och 1964: ”Har Ni läst någon av de broschyrer eller andra skrifter, som partierna sände ut till väljarna före valet i år?” Från 1982: ”Inför årets val, läste Du någon valbroschyr eller lik- nande trycksak från något parti?.” Som svarsalternativ ges ”ja” och ”nej”.
Kommentar: Viss omkodning av orginalkodning har ägt rum. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som läste valbroschyr innan valet bland samt- liga.
211
s. 212 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 8. Var på valmöte eller annat arrangemang anordnat av parti innan valet, procent
100
90
80
70
60
50
40
30
19
13
20
18
12
14
10
12
10
0
7
1956
1960
1964
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
16
7
8
13
12
10
12
11
11
11
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: 1960: ”Har Ni varit på något valmöte, som något av par- tierna anordnat före valet i år?” med svarsalternativ på en skala från 0 till 4 eller flera möten. 1964: ”Var Ni på något av de valmöten som partierna ordnade före valet i år?”. Från 1982: ”Inför årets val, var Du på något valmöte eller annat arrangemang som anordnats av något parti?”, med svarsalternativen ”ja” och ”nej”.
Kommentar: Viss omkodning av orginalkodningen har ägt rum. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som varit på valmöte eller annat arrangemang, bland samtliga.
212
s. 213 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 9. Såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet, procent
100
90
80
79
76
75
70
73
65
66
60
56
50
52
40
30
20
10
0
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
73
72
69
64
70
65
61
61
18-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”I vilken utsträckning hade Ni/Du tillfälle att se de program som TV/Sveriges Television sände inför valet i år?” Såg Ni/Du den avslutande partiledardebatten i TV fredagen före valet den 16 sep- tember?” (Datumen varierar från år till år.) Följande svarsalternativ ges: 1. ”Ja, såg hela partiledardebatten”, 2. ”Ja, såg en del av parti- ledardebatten” och 3. ”Nej, såg inte partiledardebatten”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under året visar på andel som såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet bland samtliga.
213
s. 214 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 10. Den politik som förts under senare år har varit till fördel för den egna gruppen i samhället, andel som håller med, procent
100
90
80
74
71
70
69
60
62
59
50
49
42
40
41
30
20
10
0
1968
1973
1976
1979
1982
1988
Samtliga:
69
52
59
34
20
46
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Anser Ni att den politik som förts här i landet under senare år har varit till fördel eller till nackdel för dem som tillhör samma grupp i samhället som Ni?” kan besvaras med alternativen 1. ”till fördel”, 2. ”till nackdel”, 3. ”varken fördel eller nackdel”, 4. ”annat svar” och 5. ”vet inte”.
Kommentar: I figuren redovisas andelen ”till fördel”. Svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som instämmer med påståendet bland samtliga.
214
s. 215 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 11. Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis, procent
100
90
79
79
80
73
75
71
72
72
70
68
68
70
66
63
60
50
40
38
38
40
30
28
20
10
0
1968
1973
1976
1979
Samtliga:
37
66
69
76
-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Man kan aldrig lita på att något av partierna tänker hålla sina löften” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siff- ran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.
215
s. 216 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 12. Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter, andel som instämmer helt eller delvis, procent
100
90
80
78
70
74
69
60
59
52
50
40
43
38
30
34
20
10
0
1968
1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
Samtliga:
40
49
52
66
64
69
68
71
72
77
69
18-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helst motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.
216
s. 217 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 13. Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis, procent
100
90
85
83
80
83
77
70
67
64
60
57
50
54
40
30
20
10
0
1968
1973
1976
1991
1998
Samtliga:
82
84
75
69
60
18-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Genom att rösta kan man verkligen vara med om att bestämma hur det ska vara ordnat här i landet” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga.
217
s. 218 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 14. Det finns åtminstone något parti som alltid försöker tillvarata mina intressen, andel som instämmer helt eller delvis, procent
100
93
90
89
87
80
81
72
70
70
69
60
67
50
40
30
20
10
0
1973
1976
1982
1985
1991
Samtliga:
87
86
81
77
69
18-30
31-50
51-64
65+
Källa: Valundersökningarna respektive år.
Fråga: ”Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Det finns åtminstone något parti, som alltid försöker tillvarata mina intressen” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Instämmer helt”, 2. ”Instämmer i stort sett”, 3. ”I stort sett motsatt åsikt”, 4. ”Helt motsatt åsikt” eller 5. ”Vet inte/vill inte svara”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar ”vet inte/vill inte svara” är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis bland samtliga.
218
s. 219 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 15. Läser någon morgontidning 6 7 dagar/vecka, procent
100
90
80
78
80
75
77
70
71
60
59
57
50
40
41
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
69
72
71
72
71
70
66
66
65
66
61
63
65
65
65
65
64
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Läser Du eller tittar Du i någon morgontidning regel- bundet?” Följande svarsalternativ ges: ”7 dagar”, ”6 dagar”, ”5 dagar”, ”4 dagar”, ”3 dagar”, ”2 dagar” och ”1 dag”.
Kommentar: I figuren redovisas de som svarat att de läser eller tittar i en morgontidning minst 6 dagar i veckan. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser eller tittar i någon morgontidning minst 6 dagar i veckan bland samtliga.
219
s. 220 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Figur 16. Läser någon kvällstidning 3 7 dagar/vecka, procent
100
90
80
70
60
50
44
40
39
35
38
31
30
30
20
27
23
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
39
40
38
39
35
41
33
28
31
28
25
24
27
29
26
27
30
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta brukar Du läsa följande tidningar: Aftonbladet, Expressen, GT, Kvällsposten?”. Följande svarsalternativ ges: 1986 1998 ”6 7 dagar/vecka”, 3 5 dagar/vecka”, 1 2 dagar/vecka”, ”Mer sällan” och ”Aldrig”. 1999 2002 ”7 dagar/vecka”, ”6 dagar/vecka”, ”5 dagar/vecka”, ”4 dagar/vecka”, ”3 dagar/vecka”, ”2 dagar/vecka”, ”1 dag/vecka”, ”Mer sällan” och ”Aldrig”.
Kommentar: Figuren visar de som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka bland samtliga.
220
s. 221 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 17. Konsumtion av TV-nyheter, procent
100
90
80
72
72
70
60
56
50
45
40
32
30
28
20
12
16
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
35
34
33
34
33
31
34
34
39
40
29
37
39
39
40
44
38
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV?” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Dagligen”, 2. ”5 6 gånger/vecka”, 3. ”3 4 gånger/vecka”, 4. ”1 2 gånger/vecka” eller 5. ”Mer sällan”, ”Aldrig”.
Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Aktuellt i SVT, Rapport i SVT eller Nyheterna i TV4. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga.
221
s. 222 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 18. Konsumtion av lokala TV-nyheter, procent
100
90
80
70
60
57
50
47
40
35
34
30
20
19
13
10
8
4
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
19
20
18
19
18
15
18
17
19
21
19
22
24
26
27
31
28
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV?” besvaras med ett av följande alternativ: 1. ”Dagligen”, 2. ”5 6 gånger/vecka, 3. ”3 4 gånger/vecka”, 4. ”1 2 gånger/vecka” eller 5. ”Mer sällan”, ”Aldrig”.
Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Regionala nyheter i SVT och lokala nyheter i TV4. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga.
222
s. 223 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Figur 19. Tittar på program i SVT, procent
100
90
82
81
80
70
64
61
60
50
45
46
40
41
31
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
54
53
53
48
48
46
49
52
56
58
53
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på program i SVT1 respektive SVT2?” Följande svarsalternativ ges: ”Dagligen”, 5 6 gånger/ vecka”, ”3 4 gånger/vecka”, ”1 2 gånger/vecka”, ”mer sällan” och ”har ej tillgång”.
Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på program någon av kanalerna SVT1 och SVT2 dagligen. Procent- talen är beräknade på antalet respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår.
223
s. 224 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 20. Tittar på program i TV4, procent
100
90
80
70
60
56
52
50
51
40
45
30
20
14
13
10
13
7
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
13
25
41
42
42
45
45
48
51
54
56
50
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta brukar Du titta på program i TV4?” Följande svarsalternativ ges: ”Dagligen”, 5 6 gånger/vecka”, ”3 4 gånger/ vecka”, 1 2 gånger/vecka”, ”mer sällan” och ”har ej tillgång”.
Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på pro- gram i TV4 dagligen. Procenttalen är beräknade på antalet respon- denter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår.
224
s. 225 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 21. Tillgång till persondator i hemmet, procent
100
90
81
80
84
70
70
60
50
40
30
25
20
10
10
10
2
0
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
7
9
14
13
14
15
14
19
23
28
34
43
54
57
61
63
68
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Vilka typer av utrustning etc. har Du för närvarande tillgång till i Ditt hushåll?”
Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har tillgång till en persondator i hemmet. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter.
225
s. 226 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Figur 22. Tillgång till Internetanslutning i hemmet, procent
100
90
80
77
70
79
60
65
50
40
30
20
21
10
5
3
0
3
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
3
9
18
35
47
54
60
64
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Om Du har persondator i Ditt hushåll, vad har Du i övrigt?: Internetanslutning.”
Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har tillgång till Internetanslutning i hemmet. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter.
226
s. 227 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 23.
Förtroende för dagspressen, balansmått
100
80
60
40
20
17
6
9
2
0
8 8
-1 1
-20
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
8
28
17
4
27
6
14
3
5
4
7
11
15
7
1
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Dags- pressen”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för Dagspressen bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
227
s. 228 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 24.
Förtroende för polisen, balansmått
100
80
71
60
53
47
65
47
40
45
20
37
41
0
-20
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
53
43
52
45
44
50
51
63
56
36
27
38
42
38
43
45
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Polisen”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet fötroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort för- troende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för polisen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
228
s. 229 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 25.
Förtroende för sjukvården, balansmått
100
82
80
70
60
66
55
65
53
40
44
44
20
0
-20
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
68
50
43
42
53
45
46
45
43
43
46
47
50
41
35
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Sjukvården”. Svarsalternativen är: ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort för- troende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för sjukvården bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
229
s. 230 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 26.
Förtroende för Riksdagen, balansmått
100
80
60
43
40
37
17
35
20
15
26
14
0
10
-20
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga: 33
34
14
-11
3
-10
-15
25
-6
-23
-16
2
-3
0
9
10
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Riksdagen”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för riksdagen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
230
s. 231 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 27. Förtroende för Svenska kyrkan, balansmått
100
80
60
40
29
20
12
16
10
1
7
0
-3
-20
-5
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
12
6
2
0
2
5
6
1
1
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Svenska kyrkan”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för svenska kyrkan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som be- svarat frågan.
231
s. 232 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Figur 28.
Förtroende för Kungahuset, balansmått
100
80
60
54
45
48
40
43
31
20
31
30
27
0
-20
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
41
45
44
46
41
38
39
33
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Kungahuset”. Svarsalternativen är ”Mycket stort förtroende”, ”Ganska stort förtroende”, ”Varken stort eller litet förtroende”, ”Ganska litet förtroende” och ”Mycket litet förtroende”.
Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för kungahuset bland samt- liga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
232
s. 233 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Figur 29. Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 15 30, procent
100
90
80
70
60
50
42
40
35
30
31
32
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
34
32
28
39
41
32
36
36
30
33
37
41
30
37
37
38
26
vänster
höger
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle Du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?” Följande svarsalternativ ges: ”Klart till vänster”, ”Något till vänster”, ”Varken till vänster eller till höger”, ”Något till höger” och ”Klart till höger”.
Kommentar: Siffran under årtalet visar på andelen som uppger ”varken till vänster eller till höger”. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
233
s. 234 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Figur 30.
Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 65+, procent
100
90
80
70
60
50
40
38
34
30
30
33
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
32
33
37
38
35
29
36
32
39
35
36
29
34
34
36
35
33
vänster
höger
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle Du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?” Följande svarsalternativ ges: ”Klart till vänster”, ”Något till vänster”, ”Varken till vänster eller till höger”, ”Något till höger” och ”Klart till höger”.
Kommentar: Siffran under årtalet visar på andelen som uppger ”varken till vänster eller till höger”. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
234
s. 235 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 31. Partisympati i åldersgruppen 15 30, procent
60
50
42
40
35
30
22
20
15
16
13
12
13
10
7 5
8
5
5
1
2
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
v
s
c
fp
m
kd
mp
nyd
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Vilket parti tycker Du bäst om i dag?”
Kommentar: Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter som besvarat frågan. Alternativet övrigt parti redovisas inte i figuren men ingår i procentbasen.
235
s. 236 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 32.
Partisympati i åldersgruppen 65+, procent
60
53
50
40
42
30
20
20
15
12
10
12
12
9
10
2
2
5
5
2
2
0
1
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
v
s
c
fp
m
kd
mp
nyd
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Vilket parti tycker Du bäst om i dag?”
Kommentar: Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter som besvarat frågan. Alternativet övrigt parti redovisas inte i figuren men ingår i procentbasen.
236
s. 237 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 33. Upplevd förändring senaste 12 månaderna av den egna ekonomin, balansmått
100
80
60
40
20
25
20
8
13
0
1
-2
-20
-14
-22
-40
-60
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
6
7
9
5
-11
-3
-22
-24
-13
-20
-10
-5
4
7
14
7
6
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur har enligt Din mening Din egen ekonomiska situation förändrats under de senaste 12 månaderna?” Följande svarsalterna- tiv ges: ”Förbättrats”, ”Förblivit ungefär densamma” och ”För- sämrats”.
Kommentar: Figuren visar procent som uppger att den egna eko- nomiska situationen har förbättrats minus de som uppger att den har försämrats (balansmått). Andelen som uppger att den egna ekonomiska situationen förblivit ungefär densamma varierar mellan ca 40 och 60 procent genom åren. Siffran under årtalet visar upp- levd ekonomisk förändring bland samtliga.
237
s. 238 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 34. Förändring kommande 12 månader av den egna ekonomin, balansmått
100
80
60
40
26
20
19
0
-1
-20
-20
-17
-40
-45
-45
-60
-47
-80
-100
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
-39
-13
-9
-7
-5
9
13
13
17
8
8
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur tror Du att Din egen ekonomiska situation kommer att förändras under de kommande 12 månaderna?” Följande svars- alternativ ges: ”Förbättras”, ”Förbli ungefär densamma” och ”Försämras”.
Kommentar: Figuren visar procent som uppger att de tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbättras minus de som uppger att de tror att den kommer att försämras (balansmått). An- delen som uppger att de tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbli ungefär densamma varierar mellan ca 40 och 60 procent genom åren. Siffran under årtalet visar andelen som tror att den egna ekonomin kommer att förbättras minus andelen som tror att den egna ekonomin kommer att försämras bland samtliga.
238
s. 239 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 35. Medlem i idrotts- eller friluftsförening som varit på möte minst en gång det senaste året, procent
100
90
80
70
60
50
40
30
23
20
17
23
13
15
10
10
11
4
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
12
14
12
11
11
12
18
19
18
18
16
18
19
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Idrotts- eller friluftsförening”. Följande svarsalternativ ges: ”Icke medlem”, ”Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna”, ”Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna” och ”Medlem och har någon typ av uppdrag”.
Kommentar: Figuren visar de som är medlemmar samt uppgett att de minst varit på möte under de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar medlemmar som varit på minst ett möte de senaste 12 månaderna bland samtliga när det gäller idrotts- eller friluftsförening. Procenttalen är beräknade på samtliga respon- denter.
239
s. 240 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 36. Medlem i pensionärsorganisation i åldersgruppen 65+, procent
100
90
80
70
60
53
50
50
47
50
40
30
22
25
20
10
6
6
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Ej medlem
Medlem
Aktiv medlem
Medlem med uppdrag
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Pensionärsorganisation.” Följande svarsalternativ ges: ”Icke medlem”, ”Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna”, ”Medlem har varit på möte under de senaste 12 månaderna” och ”Medlem och har någon typ av uppdrag”.
Kommentar: ”Aktiv medlem” och ”Medlem med uppdrag” utgör delmängder av gruppen medlemmar (procent av samtliga). Pro- centtalen är beräknade på de respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår. De som inte besvarat just denna fråga i åldersgruppen 65+ är inkluderade i gruppen ”Ej medlem”.
240
s. 241 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Figur 37. Mycket nöjd med livet, procent
100
90
80
70
60
50
40
36
36
29
31
30
28
30
20
27
24
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
30
30
28
29
31
32
29
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur nöjd är Du med det liv Du lever?”. Följande svars- alternativ ges: ”Mycket nöjd”, ”Ganska nöjd”, ”Inte särskilt nöjd” och ”Inte alls nöjd”.
Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de är mycket nöjd. Siffran under årtalet visar andel som är mycket nöjda med livet bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
241
s. 242 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 38. Motionerat/idkat friluftsliv minst en gång i veckan, procent
100
90
80
70
66
62
60
60
56
54
59
50
49
53
40
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
56
62
66
63
64
63
62
64
65
62
64
63
63
61
59
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker?: Motionerat/idkat friluftsliv”. Följande svarsalter- nativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 måna- derna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de motione- rat/idkat friluftsliv minst någon gång i veckan de senaste 12 måna- derna. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de motio- nerar/idkar friluftsliv minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.
242
s. 243 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Figur 39. Umgåtts med grannar minst någon gång i veckan, procent
100
90
80
70
60
50
40
36
30
27
26
20
21
19
19
10
16
18
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
20
18
22
25
23
25
24
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker?: Umgåtts med grannar”. Följande svars- alternativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.
243
s. 244 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Figur 40. Umgåtts med vänner minst någon gång i veckan, procent
100
90
91
88
80
70
69
65
60
58
56
58
50
50
40
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
71
60
67
66
62
66
62
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år
Fråga: ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker? Umgåtts med vänner”. Följande svars- alternativ ges: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan” och ”Flera gånger i veckan”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar på andel som uppgett att de umgåtts med vänner minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.
244
s. 245 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 41. Ensamhet som ”stor risk” för det egna livet och hälsan, procent
100
90
80
70
60
50
40
30
27
20
20
20
16
13
15
10
12
9
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
18
18
16
13
14
12
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Vad anser du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Ensamhet”. Svarsskalan går från 0 10 där 0 motsvarar ”Mycket liten risk” och 10 motsvarar ”Mycket stor risk”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7 10 slagits ihop till ”stor risk”. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att ensam- het är en ”stor risk” för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
245
s. 246 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 42. Våld och övergrepp som ”stor risk” för det egna livet och hälsan, procent
100
90
80
70
60
50
40
36
30
28
23
20
20
18
17
14
10
13
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
22
18
19
17
19
17
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Vad anser Du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Våld och övergrepp”. Svarsskalan går från 0 10 där 0 motsvarar ”Mycket liten risk” och 10 motsvarar ”Mycket stor risk”.
Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7 10 slagits ihop till ”stor risk”. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att våld och övergrepp är en ”stor risk” för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
246
s. 247 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 43. Mycket viktigt med ett spännande liv, procent
100
90
80
70
60
49
50
40
36
30
29
22
20
16
13
15
10
13
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
22
22
26
22
25
22
25
29
29
27
24
29
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett spännande liv”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt viktigt” och ”Inte alls viktigt”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett spännande liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett spännande liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
247
s. 248 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 44. Mycket viktigt med ett behagligt liv, procent
100
90
80
79
70
70
69
60
58
53
50
47
51
40
43
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
56
54
55
54
58
58
54
60
58
60
60
65
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett behagligt liv”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt vik- tigt” och ”Inte alls viktigt”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett behagligt liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett behagligt liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
248
s. 249 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Figur 45. Mycket viktigt med hälsa, procent
100
96
92
95
92
90
90
90
90
86
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
92
93
91
91
90
87
87
87
88
89
90
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Hälsa”. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket viktigt”, ”Ganska viktigt”, ”Varken viktigt eller oviktigt”, ”Inte särskilt viktigt” och ”Inte alls viktigt”.
Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med hälsa. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med hälsa bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
249
s. 250 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 46. Oro inför framtiden terrorism, procent
100
90
80
76
70
76
60
67
65
50
50
49
40
30
36
20
20
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
65
52
40
31
28
39
27
60
41
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Om Du ser till läget i dag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?”: Terrorism. Följande svarsalternativ ges: ”Mycket oroande”, ”Ganska oroande”, ”Inte särskilt oroande” och ”Inte alls oroande”.
Kommentar: Figuren visar andelen som upplever ”Terrorism” som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som upplever ”Terrorism” som mycket oroande bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
250
s. 251 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Figur 47. Oro inför framtiden ekonomisk kris, procent
100
90
80
70
60
50
46
46
40
37
36
36
30
27
20
23
16
10
0
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
Samtliga:
40
37
31
30
9
17
25
15-30
31-50
51-64
65+
Källa: De nationella SOM-undersökningarna respektive år.
Fråga: ”Om Du ser till läget i dag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?: Ekonomisk kris”. Följande svarsalter- nativ ges: ”Mycket oroande”, ”Ganska oroande”, ”Inte särskilt oroande” och ”Inte alls oroande”.
Kommentar: Figuren visar andelen som upplever ”Ekonomisk kris” som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som upplever ”Ekonomisk kris” som mycket oroande bland samtliga. Procent- talen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
251
s. 252 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Tabell 1. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)
Kön
Ålder
Påstående
Samtliga
Män
Kvinnor
15-29
30-49
50-64
65-74
75-85
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
42
39
45
29
34
46
59
68
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige
66
65
68
50
64
71
78
80
Äldre människor har svårt att
förstå de viktiga framtids-
frågorna i politiken
26
28
23
28
25
23
28
31
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle
40
40
39
38
37
43
41
43
Äldre människor som är aktiva i
politiken tar sällan hänsyn till
frågor som är viktiga för
yngre och medelålders människor
25
28
22
32
28
22
18
15
Äldre människor blir ofta
isolerade genom att de inte
vet hur man använder ny teknik
58
59
57
63
55
56
64
62
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka
40
38
43
36
36
45
43
48
Sverige blir ett bättre land
att leva i om äldre människor
får mer att säga till om
37
34
41
23
33
42
48
58
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Kommentar: Svarsskalan löper mellan 0 (helt felaktigt påstående) och 10 (helt riktigt påstående). Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen personer som hoppade över frågorna höll sig kring 6 7 procent.
Fråga: ”Nedan återfinns ett antal påståenden som förekommit i debatten om äldre människor i Sverige – med äldre menar vi ålderspensionärer över 65 år. Vilken är Din bedömning av vart och ett av påståendena?”
252
s. 253 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 2. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)
Utbildning
Familjeklass
Högre
Tjänste-
tjänste-
Påstående
Samtliga
Låg
Medel
Hög
Arbetare
man
man
Företagare
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
42
46
41
38
40
43
40
47
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige
66
70
62
64
64
70
61
70
Äldre människor har svårt att förstå
de viktiga framtidsfrågorna
i politiken
26
29
26
21
30
20
21
28
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle
49
41
39
38
42
35
43
36
Äldre människor som är aktiva i
politiken tar sällan hänsyn
till frågor som är viktiga
för yngre och medelålders människor
25
23
27
26
28
21
25
25
Äldre människor blir ofta isolerade
genom att de inte vet hur man
använder ny teknik
58
62
64
49
61
57
52
58
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka
40
42
39
39
40
38
36
46
Sverige blir ett bättre land att
leva i om äldre människor får
mer att säga till om
37
41
31
36
35
35
40
42
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
253
s. 254 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 3. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2001, procent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)
Partisympati
Påstående
Samtliga
v
s
mp
c
fp
kd
m
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
42
48
41
44
40
29
50
41
Äldre människors erfarenheter
tas inte tillvara i Sverige
66
70
63
70
68
64
76
65
Äldre människor har svårt att
förstå de viktiga framtids-
frågorna i politiken
26
21
28
37
22
22
19
28
Äldre människor är intresserade
av att engagera sig i politik
och samhälle
40
43
40
49
32
48
44
33
Äldre människor som är aktiva
i politiken tar sällan hänsyn
till frågor som är viktiga för
26
yngre och medelålders människor
25
22
27
22
26
29
17
Äldre människor blir ofta
isolerade genom att de inte
vet hur man använder ny teknik
58
60
60
56
56
54
54
61
Motsättningarna mellan äldre
och yngre människor i Sverige
håller på att öka
40
47
40
55
40
33
45
36
Sverige blir ett bättre land att
leva i om äldre människor får
mer att säga till om
37
43
36
42
34
33
50
35
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
254
s. 255 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 4. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, procent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)
Kön
Ålder
Påstående
Samtliga
Män
Kvinnor
15-29
30-49
50-64
65-74
75-85
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
32
31
33
22
22
33
52
68
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige
22
24
20
25
19
21
23
28
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige
60
59
60
46
55
66
71
78
Det finns få platser i samhället
där äldre och yngre människor kan
mötas
66
62
69
71
66
66
58
60
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället
37
36
38
33
34
41
39
44
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka
43
42
45
37
43
45
48
50
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar
62
65
59
59
60
64
65
67
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Kommentar: Svarsskalan löper mellan 0 (helt felaktigt påstående) och 10 (helt riktigt påstående). Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen personer som hoppade över frågorna höll sig kring 4 5 procent.
Fråga: ”Nedan återfinns ett antal påståenden som förekommit i debatten om äldre människor i Sverige – med äldre menar vi ålderspensionärer över 65 år. Vilken är Din bedömning av vart och ett av påståendena?”
255
s. 256 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Tabell 5. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, procent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 – 10)
Utbildning
Familjeklass
Högre
Tjänste-
tjänste-
Påstående
Samtliga
Låg
Medel
Hög
Arbetare
man
man
Företagare
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
32
36
26
31
31
30
35
38
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige
22
25
23
18
24
24
15
18
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige
60
62
54
62
59
59
66
60
Det finns få platser i samhället där
äldre och yngre människor kan mötas
66
62
66
72
65
67
73
61
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället
37
36
37
39
36
39
40
34
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka
43
42
44
44
43
46
44
42
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar
62
64
62
59
62
64
56
65
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Kommentar: Se tabell 4.
256
s. 257 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 6. Verklighetsuppfattningar om äldres situation 2002, pro- cent
Andel som anser påståendet vara riktigt (svar 7 10)
Partisympati
Påstående
Samtliga
v
s
mp
c
fp
kd
m
Äldre människor är under-
representerade i svensk politik
32
27
32
29
30
31
36
34
Äldre människor bemöts med
respekt i Sverige
22
18
27
24
25
18
17
19
Äldre människors erfarenheter tas
inte tillvara i Sverige
60
60
57
55
71
64
60
60
Det finns få platser i samhället där
äldre och yngre människor kan
mötas
66
76
65
78
66
69
69
57
Äldre människor är intresserade av
att engagera sig i politik och
samhället
37
36
37
41
46
41
33
37
Motsättningarna mellan äldre och
yngre människor i Sverige håller på
att öka
43
49
41
52
46
41
48
44
Äldre och yngre människor i
Sverige har mycket olika värderingar
62
52
61
57
66
62
66
67
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Kommentar: Se tabell 4.
257
s. 258 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 7. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Kön
Ålder
Påstående
Samtliga
Män
Kvinnor
15-29
30-49
50-64
65-74
75-85
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov
66
60
72
58
58
71
74
83
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år
29
31
28
32
26
29
28
39
Öka andelen ålderspensionärer bland
politiska beslutsfattare i Sverige
26
24
29
14
21
30
36
44
Skapa fler platser i samhället där äldre
och yngre människor kan mötas
87
83
92
81
89
89
86
85
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Kommentar: Antalet svarsalternativ var fem: mycket eller ganska bra förslag, varken eller, mycket eller ganska dåligt förslag. Procentbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen ej svar höll sig kring 4 6 procent.
Fråga: ”Nedan återfinns ett antal förslag som förekommit i den allmänna debatten om äldre människor i Sverige. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?”
258
s. 259 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 8. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Utbildning
Familjeklass
Högre
Tjänste-
tjänste-
Påstående
Samtliga
Låg
Medel
Hög
Arbetare
man
man
Företagare
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov
66
69
62
55
67
62
53
65
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år
29
35
29
16
37
19
14
22
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige
26
26
25
27
22
28
32
28
Skapa fler platser i samhället där
äldre och yngre människor kan
mötas
87
84
82
89
81
88
88
85
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Tabell 9. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2001, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Partisympati
Påstående
Samtliga
v
s
mp
c
fp
kd
m
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov
66
67
64
67
63
56
70
59
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år
29
24
31
21
27
17
24
29
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i Sverige
26
30
23
32
28
21
34
25
Skapa fler platser i samhället där
äldre och yngre människor kan mötas
87
86
84
82
82
87
90
85
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
259
s. 260 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 10. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Kön
Ålder
Påstående
Samtliga
Män
Kvinnor
15-29
30-49
50-64
65-74
75-85
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov
72
67
76
61
66
79
84
87
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
yngre människors behov
47
44
49
53
50
44
41
36
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år
39
40
38
38
40
40
35
43
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige
26
25
26
14
17
26
48
58
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Kommentar: Antalet svarsalternativ var fem: mycket eller ganska bra förslag, varken eller, mycket eller ganska dåligt förslag. Pro- centbasen är definierad som personer som besvarade de enskilda frågorna. Andelen ej svar höll sig kring 3 5 procent.
Fråga: ”Nedan återfinns ett antal förslag som förekommit i den allmänna debatten om äldre människor i Sverige. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?”
260
s. 261 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 11. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Utbildning
Familjeklass
Högre
Tjänste-
tjänste-
Påstående
Samtliga
Låg
Medel
hög
Arbetare
man
man
Företagare
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
äldre människors behov
72
76
67
66
73
69
66
74
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose
yngre människors behov
47
46
49
43
48
41
46
42
Ingen politiker i riksdagen borde
vara äldre än 65 år
39
45
38
26
46
33
24
34
Öka andelen ålderspensionärer
bland politiska beslutsfattare i
Sverige
26
26
22
26
22
26
28
30
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Tabell 12. Politiska förslag som kan förändra äldre människors situation 2002, procent
Andel som uppger att det är ett bra förslag
Partisympati
Påstående
Samtliga
v
s
mp
c
fp
kd
m
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose äldre
människors behov
72
74
73
68
65
68
73
67
Satsa en större andel av samhällets
totala resurser på att tillgodose yngre
människors behov
47
54
44
53
42
49
42
37
Ingen politiker i riksdagen borde vara
äldre än 65 år
39
36
41
31
35
31
28
37
Öka andelen ålderspensionärer bland
politiska beslutsfattare i Sverige
26
25
23
22
25
27
26
24
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
261
s. 262 Bilaga till Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Tabell 13. Motiv till att inte använda internet 2002, procent
Ålder
15 29 år
49 år
50 64 år
65 74 år
75 85 år
För dyrt
(40)
22
13
16
9
För krångligt
(10)
10
18
15
12
Vet inte vad jag skall ha
det till
(10)
14
21
34
28
Behöver hjälp men har
inget stöd
(10)
4
10
6
3
Inte intresserad av ny
teknik
(20)
18
14
16
16
Jag vill inte använda
internet
(20)
24
23
23
31
Annat
(10)
12
12
13
9
Antal svar
10
50
91
98
67
Genomsnitt antal svar
1,2
1,0
1,1
1,2
1,1
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Fråga: ”Om Du inte brukar använda internet, varför inte? (Du kan ange flera alternativ.)”
Kommentar: Åldersgruppen 15 29 år har alltför få svarspersoner för att resultatet skall kunna användas.
262
s. 263 Bilaga till Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 14. Kunskaper om äldre människors situation 2001, procent
Påstående
Stämmer
Stämmer
Ej svar
Summa procent
inte
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus
37
57
6
100
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera personer
53
41
6
100
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse med sin
situation
38
55
7
100
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med
släkt och vänner
54
40
6
100
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001
Fråga: ”Enligt Din bedömning, stämmer följande påståenden med verkligheten eller ej – är det som påstås rätt eller fel?” Det korrekta svaret är markerat med grått.
263
s. 264 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91
Tabell 15. Andel riktiga svar i olika grupper 2001, procent
Kön
Ålder
Påstående
Samtliga
Män
Kvinnor
15-29
30-49
50-64
65-74
75-85
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus
37
41
33
41
40
34
29
33
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera personer
41
40
42
39
48
38
37
29
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse
med sin situation
55
55
55
43
52
57
70
67
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med släkt
och vänner
54
55
52
52
46
53
71
66
Utbildning
Familjeklass
Påstående
Högre
Tjänste-
tjänste-
Samtliga
Låg
Medel
Hög
Arbetare
man
man
Företagare
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus
37
37
39
36
39
35
37
42
Hälften av ålderspensionärerna har ned-
satt hörsel, dvs. svårigheter att uppfatta
ett samtal med flera personer
41
34
40
54
38
46
52
34
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse
med sin situation
55
53
55
61
49
68
61
51
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med
släkt och vänner
54
57
55
49
56
56
51
48
264
s. 265 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Partisympati
Påstående
Samtliga
v
s
mp
c
fp
kd
m
Mer än var tredje ålderspensionär bor i
småhus
37
39
37
30
48
39
38
39
Hälften av ålderspensionärerna har
nedsatt hörsel, dvs. svårigheter att
uppfatta ett samtal med flera
personer
41
42
42
40
36
51
42
41
Nästan hälften av ålderspensionärerna
känner leda och otillfredsställelse med
sin situation
55
49
57
51
63
63
57
57
Närmare tre fjärdedelar av ålders-
pensionärerna umgås ofta med släkt
och vänner
54
53
58
53
58
51
53
51
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Kommentar: Rätt respektive fel svar har bedömts utifrån svarsför- delningar i SOM-undersökningen.
265
s. 266 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 16. Andel som umgåtts med vänner den senaste månaden respektive veckan efter ålder, 2001, procent
Flera gånger
Minst någon gång
Minst någon
Antal personer
Ålder
i veckan
i veckan
gång i månaden
15–19 år
76
93
98
225
20–24 år
61
87
94
197
25–29 år
49
85
96
249
30–39 år
31
70
93
569
40–49 år
22
59
89
598
50–65 år
22
56
87
1 038
66–75 år
26
62
87
398
76–85 år
25
56
79
245
Samtliga
32
66
90
3 521
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Kommentar: Frågan ingår i ett större batteri om fritidsvanor; frågans formulering lyder ”Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort följande saker?”, med delfrågans formulering: ”Umgåtts med vänner”. I procentbasen ingår samtliga personer som besvarat åtminstone någon del av frågebatteriet.
266
s. 267 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 17. Andel som umgås med personer utanför familjen i olika åldersgrupper, 2001, procent
a: Minst någon gång i veckan
Åldersgrupp:
I umgänget:
15–19 år
20–34 år
35–64 år
65–79 år
80–85 år
Samtliga
Under 20 år
88
29
26
17
10
29
20–34 år
58
79
36
17
18
42
35–64 år
31
45
56
42
29
49
65–79 år
12
11
24
51
33
25
80 år eller äldre
5
4
12
29
29
13
Antal personer
119
356
987
281
72
1 820
b: Minst någon gång i månaden
Åldersgrupp:
I umgänget:
15–19 år
20–34 år
35–64 år
65–79 år
80–85 år
Samtliga
Under 20 år
93
48
42
29
21
44
20–34 år
72
92
57
32
29
60
35–64 år
51
71
83
63
41
74
65–79 år
30
27
50
73
60
48
80 år eller äldre
18
12
23
42
53
25
Antal personer
119
356
987
281
72
1 820
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2001.
Fråga: ”Ange hur ofta Du på fritiden brukar umgås med personer utanför Din familj i åldrarna…” (åldersgrupper enligt uppställ- ningen). Svarsalternativen var: ”Ingen gång”, ”Någon gång under de senaste 12 månaderna”, ”Någon gång i halvåret”, ”Någon gång i kvartalet”, ”Någon gång i månaden”, ”Någon gång i veckan”, ”Flera gånger i veckan”.
Kommentar: Antal personer avser lägsta antal svarspersoner per delfråga och åldersgrupp.
267
s. 268 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Figur 48. Umgåtts senaste månaden på olika platser/situationer, per åldersgrupp 2002, procent
Procent
100
94
93
90
88
92
80
80
85
70
60
60
50
57
50
46
55
40
46
30
20
10
0
15–19 år
20–29 år
93
88
90
73
85
70
58
52
48
49
41
44
30–39 år
40–49 år
88 88
83 87
66
50
51
43
40
42
39
50–59 år
60–65 år
88
83
82 82
54 54
49
51
38
28
29
25
66–75 år
76–85 år
I mitt hem
I andras hem
I mitt bostadsområde
I förening/samfund
På restaurang/ kafé/pub/bar
På kultur-/ idrottsevenemang
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Fråga: ”Har Du under den senaste månaden umgåtts på fritiden med personer utanför Din familj i följande sammanhang? Markera för varje sammanhang åldern hos de människor Du umgåtts med.” För varje plats/situation var svarsalternativen: ”Under 20 år”, ”20 34 år”, ”35 64 år”, ”65 79 år”, ”80 år och äldre”, ”Ej umgåtts i sammanhanget senaste månaden”. Figuren visar andelen som um- gåtts på respektive plats/situation med någon, oavsett personens ålder.
Kommentar: Antal svarspersoner i respektive åldersgrupp är 100, 239, 268, 291, 351, 187, 197, 112 personer.
268
s. 269 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 18. Olika åldersgruppers umgänge med personer i olika åldrar senaste månaden per plats/situation 2002, procent
På kultur-/
I mitt
I förening/
På restaurang/
idrotts-
bostads-
I mitt hem
I deras hem
samfund
kafé/pub/bar
evenemang
område
15–19 år
Personer under 20 år
80
83
43
72
50
54
Personer 20–34 år
32
31
24
37
26
16
Personer 35–64 år
37
29
16
15
15
18
Personer 65–79 år
16
24
5
3
3
5
Personer 80 år och äldre
5
8
1
1
1
0
20–34 år
Personer under 20 år
33
23
16
18
15
13
Personer 20–34 år
84
82
36
76
45
39
Personer 35–64 år
47
47
24
37
25
27
Personer 65–79 år
15
17
5
4
3
9
Personer 80 år och äldre
5
11
2
0
1
2
35–64 år
Personer under 20 år
39
21
11
6
15
17
Personer 20–34 år
41
32
21
27
21
20
Personer 35–64 år
75
71
37
59
38
48
Personer 65–79 år
28
27
13
8
7
17
Personer 80 år och äldre
10
15
3
1
1
4
65–79 år
Personer under 20 år
31
20
7
3
5
9
Personer 20–34 år
27
20
10
7
9
11
Personer 35–64 år
61
52
29
25
19
34
Personer 65–79 år
54
51
38
18
16
34
Personer 80 år och äldre
14
18
14
3
4
9
80–85 år
Personer under 20 år
10
7
2
2
2
2
Personer 20–34 år
12
7
5
0
3
3
Personer 35–64 år
55
36
17
16
7
22
Personer 65–79 år
29
34
43
14
14
17
Personer 80 år och äldre
26
24
7
5
3
9
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Fråga: Se fråga figur 48.
Kommentar: Antal svarspersoner i respektive åldersgrupp är: 15 19 år: 100; 20 34 år: 390; 35 64 år: 920; 64 79 år: 279; 80 85 år: 58 personer.
269
s. 270 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 19. Bedömning av graden av viktig egenskap hos en morgontidning: skriver om ungdomar 2002, procent
15 19 år
20 34 år
35 64 år
65 85 år
Samtliga
Mycket viktigt
39
19
12
10
15
Ganska viktigt
40
42
38
34
38
Varken viktigt eller oviktigt
14
31
33
26
30
Ganska oviktigt
3
5
8
8
7
Helt oviktigt
3
2
3
7
4
Ej svar på denna delfråga
1
1
6
15
6
Summa
100
100
100
100
100
Antal personer
105
390
917
342
1 754
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Fråga: ”Hur viktigt är det enligt Din mening att en morgontidning har följande egenskaper?” Alternativ bl.a.: ”skriver om ungdomar”, ”skriver om äldre”.
Tabell 20. Bedömning av graden av viktig egenskap hos en morgontidning: skriver om äldre 2002, procent
15 19 år
20 34 år
35 64 år
65 85 år
Samtliga
Mycket viktigt
17
15
12
27
16
Ganska viktigt
39
38
38
41
39
Varken viktigt eller oviktigt
27
37
34
16
31
Ganska oviktigt
10
7
7
2
6
Helt oviktigt
6
2
4
2
3
Ej svar på denna delfråga
1
1
5
12
5
Summa
100
100
100
100
100
Antal personer
105
390
917
342
1 754
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
Fråga: ”Hur viktigt är det enligt Din mening att en morgontidning har följande egenskaper?” Alternativ bl.a.: ”skriver om ungdomar”, ”skriver om äldre”.
270
s. 271 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 21. Upplevd förändring på olika områden under de senaste fem åren, per åldersgrupp och totalt 2002, medelvärde
15–19 år
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-65 år
66-75 år
76-85 år
Samtliga
Noga med vad jag äter
1,1
1,2
1,1
1,0
1,2
1,3
1,1
1,0
1,1
Intresserad av att hänga
med i nyheterna i press,
radio och TV
1,2
1,1
0,7
0,6
0,7
0,8
0,8
0,9
0,8
Orolig för min hälsa
0,5
0,7
0,8
0,8
0,9
0,7
0,6
0,9
0,8
Orolig för framtiden
0,9
0,8
0,7
0,7
0,7
0,7
0,8
0,8
0,7
Reflekterande över livets
mening
0,8
0,9
0,7
0,7
0,7
0,6
0,8
0,7
0,7
Intresserad av att lära mig
nya saker
1,3
1,4
1,0
0,8
0,4
0,4
0,0
-0,6
0,6
Stressad i min vardag
0,9
1,2
1,1
1,1
0,7
-0,2
-0,7
-0,7
0,6
Nöjd med det liv jag lever
0,7
0,8
0,7
0,4
0,3
0,5
0,4
0,2
0,5
Intresserad av att umgås
med vänner
1,2
0,7
0,5
0,4
0,3
0,4
0,2
0,2
0,4
Intresserad av att träffa
nya människor
1,4
0,9
0,4
0,4
0,3
0,2
0,1
-0,2
0,4
Intresserad av ny teknik
0,8
0,8
0,6
0,5
0,2
0,1
-0,4
-0,6
0,3
Intresserad av att läsa
böcker
0,4
0,4
0,3
0,3
0,2
0,4
0,2
0,0
0,3
Mån om mitt yttre
0,9
0,5
0,2
0,1
0,2
0,2
0,2
0,0
0,2
Bunden av mina vanor
0,3
0,4
0,2
0,1
0,2
0,2
0,0
0,3
0,2
Optimistisk
0,3
0,4
0,3
0,2
0,1
0,2
0,0
-0,2
0,2
Intresserad av lokala
frågor
0,1
0,1
0,3
0,2
0,2
0,3
0,2
0,3
0,2
Intresserad av att lyssna
på radio
0,4
0,1
0,1
0,0
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
Intresserad av att titta
på TV
0,3
-0,1
-0,1
0,0
0,1
0,1
0,2
0,7
0,1
Intresserad av politik
0,6
0,5
0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,1
-0,2
0,1
Övertygad i min politiska
uppfattning
0,4
0,3
0,0
-0,1
0,0
-0,1
0,0
0,0
0,0
Mån om att följa
program/serier i TV
0,2
-0,4
-0,4
-0,5
-0,4
-0,1
-0,2
-0,1
-0,3
Intresserad av att gå på
pub/bar/dansställe
0,9
0,0
-0,7
-0,4
-0,6
-1,0
-1,5
-1,9
-0,6
Medelvärde
0,7
0,6
0,4
0,3
0,3
0,3
0,1
0,1
0,3
Lägsta antal svar
98
236
266
291
346
175
182
96
1 699
Källa: Riks-SOM-undersökningen 2002.
271
s. 272 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Fråga: ”I vilken utsträckning anser Du själv att Du har förändrats de senaste 5 åren?”. 22 delfrågor enligt uppställningen. Svarsalternativen enligt 7-gradig skala från 3 (”Blivit mindre…”), via 0 (”Ingen skillnad”), till +3 (”Blivit mer….”).
Kommentar: Medelvärdet kan variera mellan skalans poler: -3 +3. Rangordningen följer storleken på positiv förändring hos samtliga.
272
s. 273 Bilaga till Äldre i samhället SOU 2003:91 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91
Bilaga till Äldre i samhället
Metod
Valundersökningarna
Valundersökningarna ingår i den officiella valstatistiken och genomförs sedan 1956 av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Statistiska centralbyrån. Undersökningarna görs i samband med allmänna val och bygger på slumpmässiga urval av röstberättigade personer. Urvalen har genom åren omfattat cirka 3000-3600 personer. Svarsandelen har genom åren varierat något men oftast varit över 80 procent.
De nationella SOM-undersökningarna
De nationella SOM-undersökningarna har genomförts årligen, varje höst, sedan 1986. Undersökningen består av en postenkät som till en början skickades ut till 2800 slumpvis utvalda personer i åldrarna 15-80. Sedan 1998 har undersökningen mer än fördubblats och nu omfattar de nationella SOM-undersökningarna 6000 respondenter i åldrarna 15 85. Nedan följer tre tabeller. Den första tabellen visar Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002 utifrån urvalets storlek och åldersintervall. Den andra tabellen visar på hur svarsfrekvensen sett ut över samtliga år (1986 2002). Den tredje och sista visar svarsfrekvensen fördelat i olika åldersgrupper 1995 2002.
273
s. 274 Tabell 22. Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 22. Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002
Total urvalsstorlek
Åldrar
1986
2 500
15 75 år
1987
2 500
15 75 år
1988
2 500
15 75 år
1989
2 500
15 75 år
1990
2 500
15 75 år
1991
2 500
15 75 år
1992
2 800
15 80 år
1993
2 800
15 80 år
1994
2 800
15 80 år
1995
2 800
15 80 år
1996
2 841
15 80 år
1997
2 800
15 80 år
1998
5 600
16 80 år
1999
5 600
15 80 år
2000
6 000
15 85 år
2001
6 000
15 85 år
2002
6 000
15 85 år
274
s. 275 Tabell 22. Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002 Kontrollera mot PDF
SOU 2003:91 Bilaga till Äldre i samhället
Tabell 23.
Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningarna 1986–2002
Svarsfrekvens av
Svarsfrekvens med
Antal
hela urvalet
hänsyn till naturligt
Företag som genomförde
svarande
(brutto)
bortfall (netto)
fältarbetet
1986
1 624
65%
68%
SCB
1987
1 672
67%
70%
SOM-institutet
1988
1 643
66%
69%
SCB
1989
1 578
63%
66%
IMU-Testologen
1990
1 582
63%
66%
IMU-Testologen
1991
1 573
63%
67%
IMU-Testologen
1992
1 889
67%
71%
Sifo
1993
1 857
66%
70%
Sifo
1994
1 704
61%
67%
Gallup
1995
1 777
63%
65%
Temo
1996
1 779
63%
69%
Gallup
1997
1 754
63%
69%
Gallup
1998
3 561
64%
68%
Sifo
1999
3 503
63%
67%
Kinnmark
2000
3 546
59%
63%
Kinnmark
2001
3 638
61%
67%
Kinnmark
2002
3 609
60%
65%
Kinnmark
Kommentar: Med nettourval avses bruttourval minus naturligt bortfall. Som naturligt bortfall räknas: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionsvård, förståndshandikappad; avliden; bortrest, studier på annan ort, militärtjänstgöring; bosatt/studerar/arbetar utomlands; ej svensktalande/ej kommunicerbar.
275
s. 276 Tabell 22. Riks-SOM-undersökningens utformning 1986 2002 Kontrollera mot PDF
Bilaga till Äldre i samhället
SOU 2003:91
Tabell 24. Svarsandelen (netto) i olika åldersgrupper, 1995–2002 (procent)
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
TOTALT
65
69
69
68
67
63
67
65
Ålder
15 19 år
66
71
72
75
67
57
56
61
20 24 år
64
66
67
63
55
60
57
61
25 29 år
60
74
55
64
58
55
59
60
30 39 år
67
60
62
64
63
57
62
57
40 49 år
62
68
70
73
66
60
67
64
50 59 år
67
67
71
73
70
67
76
69
60 75 år
69
71
76
73
75
75
75
75
76 80 år
63
72
78
58
69
68
75
70
60 69 år
74
76
76
70 79 år
74
74
71
80 85 år
58
67
66
Kommentar: 81–85-åringar är inkluderade från och med undersök- ningen 2000.
276