SOU 2004:53

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av verksamheten och arbets-
Dir.

formerna vid statens ljud- och bildarkiv
2002:155

Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda och utvärdera verksamheten och arbetsformerna vid Statens ljud- och bildarkiv. Utredaren skall se över arkivetsverksamhet med utgångspunkt i dagens situation avseende uppgifter, organisation och arbetsformer för insamlande, bevarande och tillhandahållande av material. Ut- redaren skall särskilt beakta om arkivet skall göra egen referensbandning och insamling av digitala filer. Utredaren skall även se över förutsättningarna för det långsiktiga bevarandet av arkivets analoga samlingar. Vidare skall utredaren föreslå de regler och övriga författningsändringar som behövs.

Bakgrund

Statens ljud- och bildarkiv har funnits som egen myndighet i drygt 20 år. Arkivet har enligt förordningen (1996:503) med instruktion för Statens ljud- och bildarkiv till uppgift att ta emot och förvara pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram och vissa andra elektroniska dokument samt upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram som enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument skall lämnas till arkivet. En stor del av det leveranspliktiga utbudet består av radio- och TV-sändningar. Den lagstadgade leveransplikten omfattar även vissa typer av elektroniska dokument, nämligen de som finns i fixerad form och i utgåvor som kan köpas eller lånas, t.ex. cd-rom, disketter, videogram och fonogram. Materialet tillhandahålls för forskning om svensk kultur och svenskt samhälle. Arkivets samlingar är en del av vårt kulturarv och en viktig källa för forskning om svensk kultur och svenskt samhälle. Materialet måste bevaras i så stor utsträckning som

113

Bilaga 1
SOU 2004:53

möjligt för att kunna ge eftervärlden kunskap och insyn i vårt samhälle.

Utvecklingen på det informationstekniska området sker allt snabbare. Ljud- och bildmaterial produceras i nya former och på nya tekniska system. För att det material som redan har samlats in skall kunna bevaras för eftervärlden krävs att materialet förs över till modernare digitala medier, s.k. migrering. Grundprincipen för arkiveringen av ljud och rörliga bilder är att det är informationen och inte informationsbäraren som skall bevaras. Det har dock förutsatts att informationen skall finnas tillgänglig i en form som ligger så nära originalinspelningen som möjligt. Så är inte fallet för radio- och TV-inspelningar i dag. Referensbandning sker på många olika system och är i många fall av låg teknisk kvalitet. Detta försvårar bevarandearbetet för ljud- och bildarkivet. Arkivet får lägga mycket tid och resurser på ett undermåligt utgångsmaterial. Urvalskriterierna behöver därför ses över för vissa delar av det leveranspliktiga material som inkommer till ljud- och bildarkivet i dag.

Uppdraget

Utredaren skall se över arbetsformerna och verksamheten som i dag bedrivs vid Statens ljud- och bildarkiv. Utredaren skall särskilt analysera behovet för arkivet att göra egen referensbandning och insamling av filer i digital miljö för att kunna välja format och standarder för bästa långsiktiga bevarande av ljud och rörliga bilder. Utredaren skall vidare redovisa en bedömning av kostnaderna för sådan bandning samt i vilken utsträckning det behövs författningsförändringar. Utredaren skall även se över förutsättningarna för överföringen av äldre material till nya tekniska system samt vilka eventuella samarbetspartners som kan finnas i detta arbete.

Översynen av arkivets verksamhet skall bedrivas förutsättningslöst. Utredaren bör även beakta aktuella utredningar och projekt i Sverige och internationellt som berör utredningsuppdraget.

114

SOU 2004:53
Bilaga 1

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2003.

Mot bakgrund av de resultat och bedömningar som utredaren gör, skall redovisningen också innehålla förslag till ny instruktion för Statens ljud- och bildarkiv och eventuella andra, av förslagen motiverade, författningsförändringar.

Utredaren skall redovisa ekonomiska konsekvenser av de förslag som lämnas. Utgångspunkten skall vara att förslag till förändringar som medför ekonomiska konsekvenser skall rymmas inom nu gällande ekonomiska ramar för verksamheten. Utredaren skall vidare redovisa eventuella konsekvenser som förslagen får för arkivets personal och framtida kompetensförsörjning.

(Utbildningsdepartementet)

115

Bilaga 2

Migrering av audiovisuellt innehåll Tekniska aspekter

Författad av: Martin Jacobson Bidrag från:

Tomas Gertz Göran Konstenius

Stig-Lennart Molneryd

Översätt från engelska av Lasse Svanberg Godkänd av utredningens teknikgrupp

117

Bilaga 2 SOU 2004:53

Innehållsförteckning

Migrering av audiovisuellt innehåll Tekniska aspekter........
117

1
Sammanfattning.......................................................
120

2
Introduktion .............................................................
123

2.1
Dokumentets syfte.................................................................
123

2.2
Presentation............................................................................
123

2.3
Definition av migrera, migrering...........................................
124

3
Digitalisering............................................................
125

3.1
Definition ...............................................................................
125

3.2
Varför digitalt? .......................................................................
125

3.3
Varför digitalisera? .................................................................
126

3.4
Arbetsflöde .............................................................................
127

4
Utvecklingsvägar ......................................................
128

5
Tekniska begränsningar.............................................
128

6
Kvalitet....................................................................
130

6.1
Definition ...............................................................................
130

6.2
Mätning...................................................................................
130

6.3
Komprimering ........................................................................
131

7
Standardisering ........................................................
132

7.1
Behovet av standarder ............................................................
132

7.2
Standardiserande organ ..........................................................
133

7.3
Några standardiseringsinitiativ..............................................
133

7.4
Bristen på standarder..............................................................
133

118

SOU 2004:53
Bilaga 2

7.5
Överensstämmelsekontroll (s.k. compliance testing)
......... 134

7.6
SLBAs val................................................................................
135

8
Format ....................................................................
137

8.1
Definition ...............................................................................
137

8.2
Bristen på lämpliga arkiverings format .................................
138

9
Metadata.................................................................
138

9.1
Definition ...............................................................................
138

9.2
Användning ............................................................................
139

10
Restaurering, konservering och bevarande...................
141

10.1
Definition ...............................................................................
141

10.2
Bärare .....................................................................................
142

10.3
Avspelningsapparatur ............................................................
145

10.4
Innehåll...................................................................................
145

10.5
Kommersiella intressen .........................................................
146

11
Modeller och arbete för långsiktigt bevarande..............
147

11.1
Nationellt ...............................................................................
147

11.2
Internationellt ........................................................................
147

12
SLBAs beräkningar...................................................
152

12.1
SLBAs arkiv............................................................................
152

12.2
SLBA:s befintliga system för masslagring............................
155

12.3
Resurser ..................................................................................
158

13
Referenser...............................................................
170

119

Bilaga 2
SOU 2004:53

1 Sammanfattning

Sedan 1979 har SLBA samlat in och arkiverat nära 5 miljoner timmar audiovisuellt material och är därmed det största audiovisuella arkivet i Europa. I jämförelse med bevarandet av andra typer av dokument, som t.ex. papper eller fotografier, är bevarandet av audiovisuellt material en relativt ny företeelse med liten faktisk kunskap om långsiktigt bevarande. Fysiskt sönderfall och föråldrad avspelningsteknisk apparatur har skapat akuta problem. En del bärare har börjat förstöras och andra befinner sig t.o.m. bortom möjligheten att rädda.

Att hålla avspelningsapparaturen i funktion är också ett stort problem på grund av inaktuell teknik och handhavandekunskap som försvinner. Det har blivit alltmer uppenbart för audiovisuella arkiv världen över, inklusive SLBA, att digitalisering utgör den enda tekno-ekonomiskt realistiska lösningen på det långsiktiga bevarandets problem och behov. Internationella arkivorganisationer har ofta just detta ärende överst på sin agenda och Europeiska kommissionen har finansierat ett antal projekt med syfte att komma fram till de praktiskt och ekonomiskt sett mest lämpliga lösningarna. Genom användandet av teknik som utnyttjar SLBA-arkivets volym kan överföringsprocessen för huvuddelen av samlingarna skötas via automatik.

• Det är absolut nödvändigt att förstå att dessa bärare befinner sig i ett stadium av aktivt förfall och att ju längre vi väntar desto mer kommer vi att förlora och desto dyrare kommer det att bli att rädda de som finns kvar. 12.3.1

• Bevarande är en kontinuerlig process som går ut på att skydda och säkra innehållet över lång tid. Ett bevarandeprogram innefattar miljökontroll, finansiering, att garantera samlingarnas säkerhet genom katastrofberedskap och långtidsplanering samt konserverings- och restaureringsårgärder. 1 Därutöver måste samlingarna göras tillgängliga. Migrering och digitalisering är viktiga steg, dock inom ramen för bevarandeprocessen. 10.1

• Digtalisering innebär förflyttning av innehållet till en datafil

inom ett IT-system. Om detta görs korrekt kan den lösa dagens mest akuta åldrandeproblem, men det är långsiktigt

1 Från American Moving Image Archivists website: http://www.amianet.org/publication/resources/guidelines/videofacts/intro.html

120

SOU 2004:53
Bilaga 2

bevarande som ger svaren på frågorna om hur man gör innehållet användbart och tillgängligt. Planeringsstadiet är av avgörande betydelse för ett effektivt och framgångsrikt projekt.

• Generellt sett finns två metoder för digitalisering, manuell eller robotiserad. Kostnaderna för manuell digitalisering är avsevärt högre än för robotiserad sådan. Både manuell och robotiserad digitalisering måste användas av SLBA på grund av materialens inbördes skillnader vad beträffar format och kondition. 12.3.1

• När materialet väl har digitaliserats blir den fortsatta bevarandeprocessen avsevärt enklare. SLBAs huvudsakliga vinster med digitalisering blir: 3.3

1) En rimlig möjlighet att rädda och bevara materialet innan det förstörs av fysisk nedbrytning. Det förkortar den tid som krävs för framtida migreringar, vilket gör det möjligt att slutföra dem innan bärarna förstörts bortom all möjlighet till räddning.

2) Avsevärt minskade kostnader för framtida migreringar, det går fortare och blir billigare.

3) Avsevärt ökade möjligheter för tillgänglighet, vilket i sin tur skapar nya användningsområden och bättre användningsformer.

• Migrering innebär förflyttning av innehållet från en bärare till en annan. Men det är återigen långsiktigt bevarande som ger svaren på frågorna om hur man gör innehållet användbart och tillgängligt. 2.3

• Migrering är också den en process, men en som utförs i intervaller som är avhängiga maskinernas status (ej längre i bruk) och det fysiska förfallet av bäraren. Diskussioner om migrering tenderar ofta att handla om själva förflyttningsprocessen, överspelningen, men migrering innefattar också urval, logistik, restaurering, metadata och lagring varav alla är viktiga element som inte får negligeras.

• Eftersom massmigrering innehåller dynamiska möjligheter (de ökar med tiden), är det önskvärt att prioritera men däremot inte att välja bort material i förväg för migreringsprocessen. Detta kan medföra att material kommer med som annars skulle ha valts bort.

121

Bilaga 2
SOU 2004:53

• Urvalet av material för digitalisering kan bli mer praktiskt om det göras på grundval av hela bärare och inte på program på enskilda bärare, detta i avsikt att i möjligaste mån förenkla överföringsprocessen. När materialet väl har digitaliserats kan, om så önskas, ytterligare urval göras.

• Kvalitetsnivåer bör väljas baserade på förväntade framtida användningsformer och inte på den vanliga missuppfattningen att högre kvalitet automatiskt innebär högre totalkostnader . De ekonomiska konsekvenserna av att välja en kvalitetsnivå som fyller framtida behov är mycket små jämfört med de totala bevarandekostnaderna. Att välja en teknisk kvalitetsnivå med tillräcklig ”framtidsmarginal” ökar programmaterialets kulturella värde och bidrar i framtiden till att garantera enklare och billigare migrering. Väl digitaliserat så kan materialets kvalitet inte ökas i efterhand. 6

• Kompetensbegränsningar består främst i det faktum att det finns väldigt få skickliga och motiverade tekniker som kan handha, underhålla och modifiera äldre audiovisuell utrustning. De flesta av dem finns idag hos SVT, SR, UR, Filmteknik och SLBA. 12.3.2

• Tekniska begränsningar utgörs i huvudsak av bärare i olika stadier av förfall och föråldrad avspelningsapparatur, därutöver är det mesta möjligt med dagens teknologi. 5

• Presto Space, ett audiovisuellt bevarandeprojekt som finansieras av Europeiska Kommissionen, och National Audio-Visual Conservation Center hos Library of Congress kommer att utarbeta nyckelfunktioner på bevarandeområdet och det är i högsta grad önskvärt att detta utnyttjas. SLBA har nyligen blivit medlem i Presto Space’ användargrupp och kommer på så vis att kunna följa och bli involverad i utvecklingen av deras ”Preservation Factory”-koncept. 11.2

• Den Europeiska Kommissionen har räknat ut att räddandet av bara 10 % av materialet i de europeiska audiovisuella arkiven kommer att kosta 2,5 miljarder Euro, och att den Preservation Factory-strategi som presenterats av Presto Space skulle kunna halvera denna kostnad. 11.2.5

• Tillsammans har de fyra största audiovisuella arkiven i Sverige (SLBA, SVT, SR, TV4) beräknat att det kommer att kosta

122

SOU 2004:53
Bilaga 2

224 miljoner Euro (2,06 miljarder SEK) att rädda allt material i sina samlingar. 12.3.1

• SLBAs samlingar innehåller alla kvalitetsnivåer. Den senaste innehållsinventeringen visar emellertid tydligt att huvuddelen av materialet består av VHS för video och 1/4-tums ljudband (open-reel) för ljud. 12.1.1.

• Informationstekniken (IT) kan idag fylla många av de audiovisuella arkivens och broadcast-företagens behov. Detta är inte bara möjligt, IT används ju idag över hela världen och dess användning är därför både tekniskt och ekonomiskt motiverad.

• De investeringar i masslagringssystem som gjorts av SLBA till dags dato uppgår till 5,52 MSek. Detta system ger en indikation på förväntade investeringsbehov för IT-hårdvara och mjukvara i en facilitet för massmigrering. Notera dock att det rör sig om en prototyp som bör speglas (till ett identiskt system) på annan ort av rena datasäkerhetsskäl. 12.2.1

2 Introduktion

2.1 Dokumentets syfte

Huvudsyftet med detta dokument är att tjäna som en teknisk bakgrund till de rön om migrering som presenterats i SLBA-utred- ningen (U2003:8). Dokumentet har skrivits av Martin Jacobson (teknisk chef vid Statens ljud- och bildarkiv) på uppdrag av utredningen och är godkänd av dess teknikgrupp. Denna består av Björn Blomberg (Sveriges Radios Förvaltning AB), Jonas Collsiöö (TV4), Eva-Lis Green (Sveriges Television) och Martin Jacobson (SLBA).

2.2 Presentation

När man ställs inför utmaningen att rädda (migrera) bokstavligen miljontals timmar av programmaterial i varierande grad av tekniskt förfall och åldringssymptom, finns det en rad begrepp som skapar ett ramverk inom vilket man kan verka. Inom detta ramverk kan man välja mellan olika alternativ som standarder, format, kvalitetsnivåer och modeller. Ambitionen i detta dokument är inte att

123

Bilaga 2
SOU 2004:53

presentera en slutgiltig lösning, utan snarare att generellt presentera alternativen och ge läsaren en bättre förståelse för ramverket.

Avsnitten 3–11 ägnas i huvudsak åt att förklara de förutsättningar som SLBA – i egenskap av nationellt audiovisuellt arkiv – har och baserar sin planering och beslutsfattande är grundat på. Vissa, som exempelvis materialets förfall, styrs av naturen medan andra som t.ex. standarder är stipulerade av människan. Det finns andra faktorer, som blotta mängden av material, vilka allvarligt påverkar förutsättningarna. Det avslutande avsnittet (12) ger viss insikt i kostnaderna för migrering av befintligt material. – Vilka mängder av media hanterar vi idag? – Hur många timmar? – Exempel på resulterande datamängder. – Kostnadsexempel på datalagring i olika kvalitetsnivåer, etc.

2.3 Definition av migrera, migrering

Ordet ”migrera” härrör från latinets ”migro” som betyder vandra, flytta. Och det är just det som det är frågan om även i detta sammanhang; att flytta, föra över innehållet i SLBAs samlingar till en ny miljö.

Det innebär i första hand att migrera materialet från analog till digital miljö. Första steget i denna process är att digitalisera samlingarna, göra om dem till ettor och nollor, och lagra dem som datafiler, filer som senare kommer att hamna på datalagringsband i ett datasystem.

När databanden blivit 3–7 år gamla blir det nödvändigt att migrera (flytta) över innehållet på de gamla banden till nya band. Den här gången kan man, till skillnad från den initiala migreringen (digitaliseringen), automatisera en stor del av processen, vilket alltid går mycket fortare och inte kräver manuella insatser på samma sätt. Denna migreringsprocess kommer att behöva upprepas med ett intervall av 3–7 år för att säkra materialet och hålla det levande

124

SOU 2004:53
Bilaga 2

3 Digitalisering

3.1 Definition

Det finns ingen entydig definition av digitalisering. Är en CD- skiva eller en DV-tape digitaliserad? De är naturligtvis digitala, men SLBA har valt att benämna dem digitala, inte digitaliserade. Ett objekt måste lagras som en datafil i ett system som tillhandahåller intag, beskrivning, administration, lagring och access för att få kallas digitaliserat.

3.2 Varför digitalt?

Vi lever i en analog värld. Våra sinnen, inklusive syn och hörsel, läser och översätter information på ett kontinuerligt sätt. Om lufttrycket oscillerar med en frekvens av ungefär 20–20 000 svängningar per sekund kan våra öron översätta denna information till något som vår hjärna kan förstå.

Den information som överförs till ögats näthinna är också den en kontinuerligt oscillerande signal, men här handlar det om magnetiska laddningar som oscillerar och som kommer från många ställen samtidigt. Om de har en våglängd av ungefär 400–700 nanometer blir det möjligt för ögat att översätta även denna information till något som vår hjärna kan förstå.

Om man tar prov (samples) av dessa kontinuerliga vågformer, mäter och fixerar dessa värden med vissa intervaller, då får dessa prov någon typ av siffervärden som motsvarar mätvärdena vid intervallerna. Jämför t.ex. en analog klocka med en digital. En analog klocka visar tiden i form av en kontinuerlig ström, medan en digital klocka samplar tiden och visar den i åtskilda fasta steg,

Varför använda digital teknik när vi ändå lever i en analog värld? Därför att digital teknik ger oss förmågor som vi annars inte skulle ha. Väl inne i den digitala domänen kan de diskreta numren läsas, förflyttas, analyseras och manipuleras utan att någon information går förlorad. Den analoga klockan lämnar utrymme för tolkning, medan den digitala visar tiden i åtskilda fasta steg som inte ger något utrymme för tolkning. Tolkningen har där redan gjorts.

Detta leder oss till betydelsen av tolkningsprocessen (från analogt till digitalt). Den bör göras med största möjliga precision i inläsningen av den analoga källan och med hög uppmärksamhet på

125

Bilaga 2
SOU 2004:53

den analoga-digitala konverteringsprocessen. Detta är en av de mest krävande faserna i bevarandeprocessen, och kräver en myckenhet av tid, ansträngningar och pengar. Om den utförs korrekt behöver den bara utföras en gång.

SLBA, liksom resten av världen, har fördel av den digitala representationen av audiovisuellt material därför att den digitala är mer robust än den analoga, den skapar nya möjligheter och tillhandahåller dessutom tillräcklig upplösning för att rekonstruera originalet för de flesta ändamål.

3.3 Varför digitalisera?

När arkivmaterialet väl befinner sig i den digitala domänen och är en del av ett datasystem, separeras de fysiska och logiska formaten (se avsnitt 8). Bortsett från de fördelar som nämnts ovan, blir det nu möjligt att närma sig bevarandeproblematiken på ett helt nytt sätt.

Innan denna separation skedde var det nödvändigt att lagra både det fysiska och logiska formatet som en enhet. Detta gäller även digitala AV-format som Compact Disc, Mini Disc, DV, DVC- PRO, Digital Betacam etc. Med undantag för en del nyare digitala format innebär migrering realtidsöverföring av varje bärare, vilka i de flesta fall innehåller liten inspelningstid och som utgör en tidskrävande process som vanligtvis ger kvalitetsförluster.

Väl digitaliserat ligger inte fokus längre på det fysiska formatet. Det är naturligtvis fortfarande av stor betydelse, men nu blir det möjligt och enkelt att migrera med automatik och utan kvalitetsförluster. Mycket mer programtid får plats på varje individuell bärare, överföring kan ske betydligt snabbare än realtid, och automatiska stickprov kan göras för att känna av fysiskt förfall, vilket kan resultera i att en ny kopia skapas med automatik. Detta handlar endast om migreringsvinsterna. Som nämns i avsnitt 12.3 har SLBA framgångsrikt (och relativt problemfritt) migrerat 5 550 äldre svenska nyhetsfilmer (SF-Journalerna) från DLT- till LTO-band som lagringsformat.

Eftersom fokus inte längre ligger på det fysiska formatet flyttas det istället till det logiska formatet och IT-systemet. Logiska format tenderar att vara mycket mer dynamiska, t.o.m. mer sårbara till sin karaktär, än de fysiska. De kräver uppsikt och kontroll med kortare tidsintervaller, uppföljning av utveckling åtminstone några gånger om året, helst kontinuerligt.

126

SOU 2004:53
Bilaga 2

Utöver de mycket stora fördelarna ur bevarandesynpunkt erbjuder digitaliseringen också möjligheter att starkt öka tillgängligheten. Detta skapar nya användningsområden och ett bättre utnyttjande av innehållet. Här följer två konkreta exempel från SLBAs digitalisering av SFs Journalfilmer.

1) Innan digitaliseringen hade blott en handfull människor tillgång till dessa filmer, och de var i sin tur tvungna att vänta i dagar för att få se filmerna. Efter digitaliseringen är filmerna inte bara omedelbart tillgängliga för vem som helst, utan deras kataloguppgifter integrerades tätt med filmerna så att man kan göra en fri textsökning och direkt få se den film som matchar textsökningen.

2) Transkodering, (återanvändning av existerande fil för nya ändamål) är en annan av digitaliseringens vinster. Det innebär möjligheten att läsa in en befintlig fil och skapa en kopia, emellertid med nya parametrar och för ett nytt syfte. Nyhetsfilmerna har exempelvis en bevarandefil i hög kvalitet lagrad i den jämförelsevis långsamma bandroboten. Användarkopior har gjorts och görs fortfarande utifrån denna bevarandefil men nu i en lägre upplösning som är bättre anpassad till intra- och internets behov och är billigare att lagra on-line för direkt access. Att skapa dessa filer för ett nytt syfte är något som måste göras regelbundet. Det här är en process som tidigare varit arbetskrävande men som nu blivit enkel och snabb på grund av digitaliseringen.

3.4 Arbetsflöde

Migrering och digitalisering är till sin natur mycket omfattande åtgärder och planeringsstadiet blir därför avgörande för projektets effektivitet och grad av framgång. The Library of Congress har planerat i åratal, PRESTO har studerat ämnet i två år och PRESTO SPACE kommer att fortsätta sina studier i ytterligare fyra år.

Enligt en EBU rapport 2 bör en checklista för arbetsflödet se ut på följande sätt:

2 European Broadcasting Union: Archives in Digital Broadcasting, SPG 03-12602_E, 12 September 2003.

127

Bilaga 2
SOU 2004:53

Denna checklista bör användas i alla arbetsflöden för digitalisering: Urval – Kriterier, Kvantitet, Kvalitet

Fysisk förberedelse – Konservering, Specialutbildad personal Capture – Realtid, Snabbare än realtid

Katalogisering – Detaljnivå

Skapande av Metadata – Automatisk, Manuell

Lagring – Format, On Line, Near On Line, Komprimering Access (tillgång) – Web Server, Site Hosting

Migrering – Bevarandestrategi

4 Utvecklingsvägar

Under uppbyggnaden av SLBAs befintliga system för masslagring, och efter val av utrustning och systemintegratör, visade det sig bl.a. att det finns två tydliga vägar att välja mellan: broadcast-industrins eller bank- och försäkringssektorns. Det kan tyckas vara naturligt för SLBA att välja broadcast-industrins väg, men även om SLBA hanterar stora mängder radio- och TV-program, visar det sig att broadcast-industrins produktionsbehov (som innefattar hög tillgänglighetsgrad och redigeringsmöjligheter för en jämförelsevis stor mängd klienter) ställer helt andra krav på system.

SLBAs främsta prioritet är lång livslängd, vilket mer liknar bank- och försäkringssektorns behov och system. Dessa är ofta lagstiftade och kräver lagring av stora mängder data under långa tidsperioder. Sådana system har funnits i decennier, är tidstestade och kräver mindre frekvent uppgradering än broadcast-systemens spjutspetsteknologi.

SLBAs mest ekonomiska val blir med största sannolikhet att följa bank- och försäkringssektorns exempel men samtidigt vid behov integrera element från broadcast-industrin.

5 Tekniska begränsningar

Det finns ett antal tekniska begränsningar när det gäller att migrera programinnehåll, varav den mest signifikanta utgörs av gammal uppspelningsapparatur. Att på papper planera en storskalig migrering är en sak, att utföra den i verkligheten är en helt annan. Mest

128

SOU 2004:53
Bilaga 2

beror detta på den typ av äldre utrustning som kommer att användas. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att förutse tillförlitligheten hos en gammal bandspelare under åratal av migreringsarbete. Bristen på tillgänglig teknisk service, support, reservdelar, erfarenhet och handhavandekunskap utgör ett väsentligt hinder.

En begränsning när man arbetar med videoöverföringar av analogt källmaterial är att de sannolikt kommer att ske i realtid. Ljudöverföringar däremot har andra förutsättningar bl.a. för att de longitudinella (längsmedgående) spår som används i dessa format kan göra det möjligt att höghastighetskopiera dessa. Detta måste dock ske med noggrann kontroll av både EQ (equalisation), och följdförändringar av s.k. ”time stretching”. För videobandinspelningar finns dock naturliga hinder för höghastighetskopiering. Detta beror på att videoinformationen är tidssamplad och inspelad på snedspår eller transversala spår vilket gör det svårt, men inte omöjligt, att synkronisera en höghastighetsavläsning av videospåren. Viktigare än så är att mängden inspelad information på ett givet område är mycket högre än på ljudband vilket skapar bandbreddsproblem. Det har gjorts en del försök med höghastighetskopiering av analog video i form av direktöverföring av bandets magnetiska inspelningsmönster till ett nytt band efter att ha upphettat detsamma till Curie-punkten. Utöver att detta är en ganska komplicerad och kostnadskrävande process ligger det också en begränsning i att det resulterande formatet är detsamma som det ursprungliga.

SLBAs tester med existerande ljudapparatur har fram till idag resulterat i en genomsnittlig ökning av uppspelningshastigheten med 100 % utan märkbar distorsion eller förlust av bandbredd. Pågående modifiering och testning av ljudbandspelare, främst 1/4- tums rullbandspelare, inriktas nu mot en ytterligare höjning av avspelningshastigheten.

Sönderfallet hos bärarna utgör en definitiv begränsning. I vissa fall är det möjligt att förbättra avläsningsbarheten hos annars oläsbara bärare genom t.ex. ”bakning” eller polering. I andra fall går det inte att avläsa delar av eller i värsta fall hela bäraren.

Bandbredd, lagring, arbetsflöden etc. kan också utgöra begränsningar men dessa är inte av teknisk natur längre. Tidsfaktorn kan vara avgörande för uppfyllande av dessa behov, men i övrigt tenderar begränsningarna att vara av finansiell eller administrativ karaktär.

129

Bilaga 2
SOU 2004:53

6 Kvalitet

Kvalitetsnivåerna bör väljas baserade på förväntad framtida användning och inte på den vanliga missuppfattningen att högre kvalitet automatiskt innebär högre totalkostnader . Att välja en kvalitetsnivå med tillräcklig marginal kommer att öka det kulturella värdet hos materialet och bidra till en både enklare och billigare framtida migrering genom att möjliggöra förändring av det logiska formatet utan märkbara kvalitetsförluster.

En låg kvalitet på källmaterial (t.ex. VHS) innebär inte automatiskt val av en låg kvalitet på den digitala kopian.

Mycket av kodningseffektiviteten slösas bort på brusreducering och slutresultatet kan bli ännu sämre än originalet om bithastigheten är för låg. Kodningseffektiviteten är beroende av programinnehållet, vilket inkluderar rörelse, redundans, brusnivå och upplösning. När originalkopian är av låg kvalitet innebär det paradoxalt nog att högre bithastighet krävs eftersom kompressionen blir mindre effektiv. 3

6.1 Definition

Att definiera kvalitet är naturligtvis avhängigt av vad man beskriver. I det här fallet är korrekt audiovisuell återgivning av största vikt eftersom kvalitetsnivåerna måste sättas under själva digitaliseringsprocessen och på en nivå som inte kan höjas i efterhand. Andra faktorer, som t.ex. tillgänglighet, kan utarbetas i efterhand.

6.2 Mätning

Kvalitetsmätning av avkodat ljud eller video kan göras subjektivt eller objektivt. Problemet med objektiva kvalitetsmätningar är att kvantifierings- och komprimeringseffekter kanske inte påverkar mätningarna. Detta beror på att bandbredd vanligtvis är den huvudsakliga måttstocken. Subjektiv kvalitetsmätning lämpar sig generellt bättre för hårt komprimerat material eftersom de digitala bieffekterna vanligtvis är höga. Med låg- eller okomprimerat material rekommenderas en kombination av de två. Utrustningstillver-

3 PRESTO dokument: PRESTO-WP3-INA-001218.

130

SOU 2004:53
Bilaga 2

karna har nyligen gett sig i kast med dessa problem genom att utveckla automatiska subjektiva mätmetoder som är kvantifierbara.

6.3 Komprimering

Komprimering är ett brett begrepp som innebär minskning av mängd i någon form. Det är möjligt att komprimera både i analog och digital miljö. Analog komprimering har använts både i ljud- och videosammanhang sedan dess introduktion. En annan benämning för digital komprimering är bitreduktion.

Det finns två anledningar till att man komprimerar; endera för att spara utrymme i form av bandbredd eller lagringskapacitet, eller också för att göra något tekniskt möjligt som annars vore omöjligt.

Ett exempel på det senare är att utnyttja en existerande kanal som har mindre bandbredd än de data man önskar överföra. Ett annat exempel är ett lagringsmedium som har mindre kapacitet än den mängd data man önskar lagra.

Utifrån ett långsiktigt perspektiv är komprimering inte önskvärd. Den komplicerar bevarandeprocessen och tar ofta bort unik information. Det finns emellertid milda former av komprimering som är icke-destruktiv och tillåter total rekonstruktion av ursprungsdata. Tyvärr reducerar dessa metoder datamängden bara obetydligt, samtidigt som de utgör en komplikationsfaktor. Detta innebär att de små utrymmesbesparingar de erbjuder sker till priset av ökad komplexitet och att de i slutänden troligen inte visar sig vara värda besväret.

Med de enorma mängder material som SLBA hanterar kommer komprimering av video att vara motiverad under åtminstone ett decennium framåt. Dagens komprimeringsalgoritmer tillåter en bitreduktion på upp till 10 gånger utan märkbara subjektiva kvalitetsförluster. Detta betyder naturligtvis en motsvarande minskning av lagringskostnaderna (systemkostnadsbesparingar ej inräknade).

Av förenklingsskäl rekommenderar SLBA emellertid att ljud inte komprimeras. De ekonomiska vinsterna är alltför små för att motivera att man gör sig av med unik information, och icke-destruktiv komprimering ger inte mer än 10 %:s besparing vid datalagring. MPEG-ljud kommer fortfarande att finnas som en rekommenderat alternativ eftersom SLBAs kunder ofta levererar filer i MPEG-for- mat och det vore meningslöst att transkodera dessa till ett okomprimerat format.

131

Bilaga 2
SOU 2004:53

Ljudfiler som SLBA själva producerar skall dock inte vara komprimerade.

Det bör noteras att när en lågkvalitativ, brusig input-signal komprimeras, så reduceras kodningseffektiviteten på grund av att stora mängder bitar ödslas på brus. En sådan programkälla kräver vanligtvis en högre bithastighet om man vill uppnå samma slutresultat som med en input-signal av högre kvalitet. Bortsett från brusreducering är det dock inte möjligt att förbättra bild- och ljudkvaliteten utöver den som finns i originalmaterialet.

7 Standardisering

7.1 Behovet av standarder

Begreppen standard och format används ibland på ett utbytbart sätt, trots att de betyder två helt olika saker. Ett format är en struktur, ett mönster eller ett sätt att organisera någonting som kan utarbetas av egentligen vem som helst. Ett format kan eventuellt bli en standard. En standard är avsedd att fungera som en modell och en norm som måste accepteras av instanser som t.ex. de organisationer som listas här nedan. Det finns emellertid också något som kallas ”de facto” standard, något som inte tagits fram av standardsättande organisationer, men som har blivit så allmänt accepterat och använt att det blivit en ”informell” standard. Microsofts Wave-format är ett exempel på detta.

Standarder är viktiga därför att pålitlig avspelning och programutbyte är beroende av att hård- och mjukvaror skall kunna ”prata samma språk”. Detta är standardernas grundsyfte och när de väl blivit allmänt accepterade förenklar de hanteringen betydligt. De kan fungera på många olika nivåer, t.ex. från datablock till systemnivå. SLBA har traditionellt sett bara engagerat sig i audiovisuella standarder. Konvergensen mellan ljud, video och IT kräver numera inte bara vaksamhet vad beträffar audiovisuell standardutveckling utan också för IT-standarder på alla nivåer .

Open Archival Information Standard (OAIS) är en mycket viktig modell som kan utvecklas till en standard. Mer om detta i kapitlet om modeller.

132

SOU 2004:53
Bilaga 2

7.2 Standardiserande organ

Här nedan följer en förteckning över de mest inflytelserika standardiseringsorganen som ägnar sig åt ljud-, video- och metadatafrågor:

International Organization for Standardization – http://www.iso.ch/

European Broadcasting Union (EBU) – http://www.ebu.ch American National Standards Institute (ANSI) – http://web.ansi.org/

Audio Engineering Society (AES) – http://www.aes.org/ International Asssociation of Sound Archives (IASA) http://www.iasa-web.org

National Association of Broadcasters (NAB) – http://www.nab.org

Society of Broadcast Engineers – http://www.sbe.org/

Society of Motion Picture and Television Engineers (SMPTE) – http://www.smpte.org

Society of Professional Audio Recording Services (SPARS) – http://www.spars.com

7.3 Några standardiseringsinitiativ

Advanced Authoring Format (AAF) Association – http://www.aafassociation.org/

The Dublin Core Metadata Initiative – http://dublincore.org/ International Federation of Television Archives FIAT/IFTA – http://www.fiatifta.org/

The Professional Motion Picture Expert Group (MPEG) Forum – http://www.pro-mpeg.org/

7.4 Bristen på standarder

Det råder en generell brist på standarder och format på arkivområdet. Det är en liten och trög marknad som inte har tillräcklig potential för att väcka tillverkningsindustrins intresse. Det är i huvudsak broadcast-företag och statliga institutioner som har tagit initiativ till de framsteg som har skett. De har nämligen båda ett stort intresse av att utbyta och bevara information. The National

133

Bilaga 2
SOU 2004:53

Aeronautics and Space Administration (NASA) och deras Open Archival Information Standard (OAIS) är ett bra exempel på detta.

Med undantag för Broadcast Wave är standarderna i sektion 7.6 i realiteten strömmade (gränssnitts) standarder. Detta beror på bristen på användbara lagrings- och filformatsstandarder. Standardiseringsarbetet har fram till idag fokuserats på strömsyntax. SMPTE 360Ms General Exchange Format (GXF) kan komma att fylla det tomrummet, men alla indikationer från broadcast- och arkivsektorerna pekar mot Material Exchange Format (MXF) när det väl formaliserats av SMPTE.

MXF är ett format för fildelning i form av ett paket, en s.k. wrapper. Det är kompressions-, nätverks- och operativsystemsoberoende och kan hantera metadata. MXF stödjer

okomprimerad video, MPEG (SDTI-CP), DV- och DVC-PRO- strömmar. Även om MXF tillför komplexitet, kommer det att bli en filformatsstandard (liksom Broadcast Wave-formatet är på ljudområdet).

7.5 Överensstämmelsekontroll (s.k. compliance testing)

Traditionell ljud och video har ofta standardiserats i både lagrings- och gränssnittsformat. Kassett-, band- och diskformaten är reglerade, liksom själva inspelningsmönstret och in- och utgående signaler. Det betyder att det alltid har funnits ett bra utbud av testutrustning och okomplicerade testmetoder att välja mellan. Så är emellertid inte fallet med valda digitala AV-filer (med undantag för Broadcast Wave). Som tidigare nämnts är det endast strömsyntaxen som standardiserats, vilket innebär att överensstämmelsekontroll endast kan göras efter avkodning av filen och tolkning av utgående signal. Ett typiskt exempel är European Telecommunications Standards Institute’s (ETSI) ETR290s riktlinjer för mätning av DVB-system, i vilka den kodade signalen konverteras till en seriell digital bitström. Det är en användbar standard, men kan tyvärr inte appliceras på det SLBA vill göra.

Det vore önskvärt att kunna köra ett testprogram på ett stort antal filer för att testa överensstämmelse. Även om det vore tekniskt möjligt att konstruera ett sådant program, har SLBA inte lyckats hitta något sådant på marknaden. De program och den

134

SOU 2004:53
Bilaga 2

utrustning för tester av överensstämmelse har endera varit för digital sändning eller inriktade på kvalitativa aspekter.

Detta gäller speciellt MPEG där huvuddelen av uppmärksamheten koncentrerats på systemspecifikationen ISO/IEC 13818–1, vilket gör det svårt att genomföra övergripande tester av överensstämmelse och standarduppfyllelse.

7.6 SLBAs val

Följande faktorer har beaktats vid val av logiskt lagringsformat:

• Standardisering

• Acceptans och utbreddhet inom industrin

• Förväntad livslängd

• Kvaliteten hos den audiovisuella återgivningen

• Lagringseffektivitet

• Enkelhet

Påseendekopior har oftast kort livslängd och tjänar speciella syften. De betraktas därför allmänt som ersättningsbara. Eftersom arkiverings- och inte påseendeformatet här är föremål för intresse, blir viktningen av ovannämnda kriterier enbart beroende av hur viktigt originalmaterialet anses vara. Visst material anses kanske ha ett högre kulturellt värde och rättfärdigar därför en högre bithastighet. Den huvudsakliga variabeln är lagringseffektiviteten, vilken naturligtvis kan översättas till kostnader.

För att öka flexibiliteten beskrivs varje formats egenskaper så generellt som möjligt.

Ljud, okomprimerat

Broadcast Wave Format (BWF) enligt European Broadcasting Union dokument Tech 3285

Lineär pulskodmodulering (PCM)

Ljud, komprimerat

MPEG–1 enligt ISO/IEC 11172–standarden

Layer 2
Layer 3 (MP3)

135

Bilaga 2
SOU 2004:53

Video med ljud, okomprimerat

Digital Video enligt ITU-R BT.601/ITU-R BT.656-standarden

625 Linjer 50 Hz

4:2:2 Bildsamplingsstruktur

Rekommendation ITU-R BT.601 beskriver de digitala videosignalerna 4:2:2 och 4:4:4 och Rekommendation ITU-R BT.656 de gränssnitt, både seriella och parallella, som används för att förflytta videosignalen ITU-R BT.601 4:2:2 mellan olika typer av videoapparatur. Resultatet blir vanligtvis en .avi-fil, som är Microsoft-specifik och icke standardiserad.

Video med ljud, komprimerat

MPEG-2 enligt ISO/IEC 13818-standarden.

Standard Quality

High Quality

Main Level @ Main Profile

Main Level @ 4:2:2 Profile

2 – 15 Mb/s

15 – 50 Mb/s

625 Lines 50 Hz

625 Lines 50 Hz

DVC-PRO enligt SMPTE 314M-1999 Television –

Datastruktur för DV-baserad ljud, data och komprimerad video – 25 och 50 Mb/s

Standard Quality
High Quality

DVC-PRO 25
DVC-PRO 50

25 Mb/s
50 Mb/s

625 Lines 50 Hz
625 Lines 50 Hz

4:1:1 Image Sampling Structure
4:2:2 Image Sampling Structure

Denna SMPTE 314M-1999-standard definierar den DV-baserade strukturen för gränssnitten för digitalt ljud, subkoddata och komprimerad video. Resultatet blir vanligtvis en .dif-fil, som inte är standardiserad.

Det bör noteras att DVC-PRO 25s 4:1:1 samplingsstruktur inte är helt kompatibel med MPEG-2 ML@MPs 4:2:0 som tillämpas i DTV-standarden. Med reservation för interpolering blir slutresultatet 4:1:0 och en avsevärd förlust av färginformation.

MPEG-1 enligt ISO/IEC 11172-standarden

Low Quality

1 – 2 Mb/s

136

SOU 2004:53
Bilaga 2

8 Format

8.1 Definition

Så som påpekades i avsnitt 7.1 anses termerna format och standard vara utbytbara, trots att de betyder olika saker. En standard avses fungera som en modell, en norm och måste ratificeras av ett allmänt ansett standardiseringsorgan. Ett format är en struktur, ett mönster eller organiserandet av något som kan formas av i princip vem som helst. Ett format kan vara, men behöver inte vara en standard. När man pratar om audiovisuella format är det vanligast att man pratar om lagringsformat i form av bärar- eller filformat. Då inkluderar man också vanligtvis avspelningsapparaturen (tillsammans med bäraren) i sin inre bild. En av digitaliseringens konsekvenser är emellertid separerandet av fysiskt och logiskt format. De är inte längre sammanlänkade i ett fixerat, fast system.

Fysiska system innefattar:

• Lagringsmedier

• Avspelningsapparatur

I dagsläget hanterar SLBA mer än 50 olika audiovisuella format. Varje enskilt format kräver lagring, dokumentation och operativ kunskap om avspelningsapparatur och mjukvara. En av digitaliseringens målsättningar är att begränsa antalet format. Om det lyckas skulle det innebära avsevärda förenklingar.

Logiska format innefattar bl.a.:

• Samplingsstruktur

• Komprimering

• Multiplexering

• Felkorrigering

• Container/Wrapper

• Filformat

• Filsystem

• Ytterligare komprimering i lagringsmediet

Av ovanstående lista framgår tydligt att logiska format innebär en betydligt högre grad av komplexitet i form av antalet variabler. De är variabler just nu på grund av särskiljandet av fysiska och logiska format. Det bevarandearbete som går ut på att följa olika formats

137

Bilaga 2
SOU 2004:53

livscykler förändras i samband med digitalisering. Logiska format kräver idag betydligt mer uppmärksamhet än fysiska format.

8.2 Bristen på lämpliga arkiverings format

Det finns egentligen ett överflöd av format, dock inga givna arkiveringsformat. Som nämnts tidigare, är det en liten och trög marknad som saknar potential för att väcka tillverkningsindustrins intresse. Försök att etablera arkiveringsformat har gjorts av bl.a. International Association of Sound and Audiovisual Archives (IASA), International Federation of Television Archives (FIAT/IFTA) och Association of Moving Image Archivists (AMIA), dock utan större framgång.

9 Metadata

9.1 Definition

Metadata beskrivs ofta som ”data om data”. Varje funktionellt arkiv har alltid varit i behov av basinformation om sina samlingar för att kunna beskriva och hitta ett specificerat innehåll. Det har kanske också funnits teknisk information om bäraren och det tekniska system som krävs för att kunna avläsa innehållet, kanske också administrativ information om versioner, ägarskap, bevarandeinformation etc.

Följande typ av information kan betraktas som ”metadata”:

• Beskrivande

• Teknisk

• Administrativ

En jämförelse är en burk soppa. Innehållet är soppa, och metadata är det som står på burkens etikett.

• Beskrivande metadata beskriver det som finns inuti; namn, innehållsbeskrivning etc.

• Tekniska metadata beskriver vad som måste göras för att kunna använda innehållet; öppna burken, tillsätt vatten, värm upp och låt sjuda, etc.

138

SOU 2004:53
Bilaga 2

• Administrativa metadata berättar innehållets historia; var det tillverkades, batch-nummer, tillverkningsdatum, etc.

Den tekniska och administrativa informationen har blivit allt viktigare i digitalåldern. Detta beror främst på att innehåll numera förflyttas, kopieras, förändras och används mycket oftare än tidigare. I likhet med andra arkiv har SLBA traditionellt koncentrerat sig på beskrivande metadata i form av kataloger. Dessa måste nu kompletteras med omfattande tekniska och administrativa metadata.

9.2 Användning

Digitaliseringen innebär bl.a. att innehåll numera kan bli intimt integrerat med metadata. Detta skapar en situation där innehållet och den beskrivande informationen kan komma att bli betraktade som en integrerad enhet ett informationspaket, som tillhandahåller allt vi behöver för att kunna använda det, nu och i framtiden. Häri ligger en av grundprinciperna för National Aeronautics and Space Administrations (NASA) Open Archival Information Standard (OAIS) som nämnts här i avsnitten om standarder och modeller. Detta representerar ett helt nytt sätt att tänka för de flesta a/v arkivanställda, ett sätt som måste bli mer utbrett för både bevarandearbetets och effektiva arbetsflödens skull.

Under migreringsprocessen bör utvinning av metadata optimeras, vilket betyder att alla existerande, betydelsefulla metadata skall behållas och att nya metadata (t.ex. teknisk information från överföringsprocessen) skall skapas och lagras. Det kan också vara värdefullt att använda automatisk fångst av beskrivande metadata i form av tal- och bildigenkänning, vilket kan fungera som ett supplement till den vanliga kataloginformationen.

När metadata väl har skapats måste de lagras någonstans. Detta kan ske i en databas, i den aktuella datafilen, eller i en kombination av de två. Generellt sett bör den senare lösningen användas, främst av bevarandeskäl. Databaser kommer självklart att fungera mycket bättre i den vardagliga användningen, med tillgång till index, tesaurer etc. Vad det gäller teknisk metadata bör den om möjligt tillfogas (embed) datafilen för att göra den självbeskrivande i det fall systemsammanbrott sker. Det är fullt möjligt att lägga in underordnad information i de flesta tänkbara datafilsformaten, vilket stödjer tidigare nämnda ambition. Det bör noteras att insat-

139

Bilaga 2
SOU 2004:53

ser för att hålla information i filen aktuell kan bli både dyr och svår. Det kan därför vara önskvärt att minska kraven vad det gäller aktualiteten av denna information.

Metadata är ett stort ämnesområde som här bara kan beröras kort. Under senare år har intresset för metadata ökat kraftigt runt om i världen på grund av de förändringar digitaliseringen medfört. Enligt Library of Congress är det möjligt att kostnader relaterade till metadata i vissa fall kommer att fördubbla migreringskostnaderna. Detta understryker såväl metadatas betydelse som behovet av att ha goda insikter om metadatas olika aspekter inom organisationen.

De viktigaste standardiseringsinitiativen på metadataområdet är idag:

• The Material Exchange Format (MXF) från Pro-MPEG Forum

• MPEG 7 och MPEG 21 från International Standards Organisation (ISO)

• The Dublin Core Metadata Initiative

• SMPTE 335M och Unique Material Indentifier (UMID) från Society of Motion Picture and Television Engineers (SMPTE)

• Project P-Meta från European Broadcasting Union (EBU)

• The Advanced Authoring Format (AAF) från The AAF Association

Dessa organisationer finns uppräknade i kapitel 7.

The Netherlands Instituut voor Beeld en Geluid har producerat en text som ger en god insikt i ämnet metadata: Metadata in the Audiovisual Production Environment, An Introduction by Annemieke de Jong, 2003.

140

SOU 2004:53
Bilaga 2

10 Restaurering, konservering och bevarande

10.1 Definition

Följande definitioner kommer från AMIA (Association of Moving Image Archivists) 4 :

CPR: Definition av termer

De engelska termerna ”conservation”, ”preservation” och ”restoration” används ofta på ett utbytbart sätt. Det finns ett definitivt släktskap men var och en för sig har de distinkt separata betydelser.

Preservation

Det beskriver och omfattar sådana aktiviteter och funktioner som går ut på att skapa en lämplig och trygg miljö som förlänger arkivsamlingars användbara liv. Ett bevarandeprogram innefattar miljökontroll, kapitalanskaffning samt att garantera samlingarnas säkerhet genom katastrofberedskap och långsiktig planering. Undersökning och dokumentation av arkivets bandinnehav är andra viktiga aktiviteter i en ansvarsfull skötsel av mediamaterial. Bevarande inkluderar också konservering och restaurering.

Conservation

Termen anses allmänt vara en integrerad del av ett generellt bevarandeprogram. Dess syfte är att stabilisera och förebygga ytterligare skador och förfall, och därmed ge magnetbanden ett längre användbart liv. Sådana åtgärder inkluderar exempelvis rengöring av banden och underhåll av avspelningsapparaturen liksom följandet av korrekta handhavande- och lagringsprocedurer. Att förse användarna med visningskopior av originalmaterialet är ett viktigt sätt att skydda originalen från användningsskador.

Restaurering

För magnetiska medier finns två slags restaurering; restaurering av det fysiska mediet och restaurering av den inspelade informationen.

Restaurering av det fysiska mediet kan innefatta vidtagandet av nödvändiga åtgärder för att det skadade eller åldrade bandet skall återföras så nära sitt ursprungsskick som möjligt. Dessa åtgärder går ut på att ett skadat band vid avspelningen skall ha en kvalitetsnivå som motsvarar originalinspelningen. I vissa fall krävs restaureringsåtgärder för att överhuvudtaget komma åt det inspelade materialet, oavsett kvalitetsnivå. Restaurering av det fysiska mediet (bandet) kan krävas för att

4 Association of Moving Image Archivists: http://www.amianet.org/publication/resources/guidelines/videofacts/intro.html

141

Bilaga 2
SOU 2004:53

kunna producera en masterkopia och en brukskopia av originalinspelningen.

Restaurering av den inspelade signalen på ett originalmaterial, i avsikt att förbättra ljud- och/eller bildkvaliteten, innebär att man förändrar informationen. Restaurering som inkluderar signalbehandling bör inte genomföras på originalmaterial eftersom manipulation av originalinformationen är ett brott mot arkiveringens etiska grundregler och förvaltarskap. I de fall där signalförbättring bedöms vara absolut nödvändig, bör sådana ingrepp bara ske på kopior av originalmaterialet.

10.2 Bärare

Sedan 1979 har SLBA samlat in och arkiverat nästan fem miljoner timmar audiovisuellt material vilket gör SLBA till det största audiovisuella arkivet i Europa. Jämfört med bevarande av andra typer av material, som t.ex. papper och film, är audiovisuellt bevarande en jämförelsevis ny företeelse som därför har liten ackumulerad kunskap om långsiktigt bevarande. Papper och film har visat sig vara förhållandevis stabila och förutsägbara.

Arbetet med att undersöka bevarandeegenskaper hos magnetiska band har, i förhållande till många andra lagringsmedior, inte pågått särskilt länge.

Liknande arbete med inspelningsbara optiska skivor är oftast inte meningsfullt eftersom den snabba tekniska utvecklingen tenderar att göra testresultaten inaktuella i samma ögonblick som de publiceras. Magnetband har (lagrade i en arkivmiljö) en generell livslängd på 10–30 år, i bästa fall 50 år. SLBAs samlingar består till 96 % av just magnetband och dessa är i mer akut behov av räddningsaktioner än andra bärare, möjligen med undantag för inspelningsbara skivor. Livslängden för optiska skivor är betydligt svårare att avgöra.

Pressade skivor är i allmänhet mer stabila än inspelningsbara. Oberoende tester visar en förväntad livslängd på mellan 30 och drygt 100 år för pressade skivor, och mellan 1 och drygt 100 år för inspelningsbara. Detta skapar naturligtvis en mycket stor osäkerhetsfaktor, speciellt för inspelningsbara skivor.

Varför är det då så svårt att förutspå livslängden hos olika audiovisuella bärare?

• Därför att bärarna inte föråldras i kronologisk ordning, åldringen beror också på fabrikat, typ, behandling och lagringshistoria.

142

SOU 2004:53
Bilaga 2

• Därför att utvecklingen av konstruktionstekniken är så snabb.

• Därför att de (speciellt magnetbanden) har en mer komplex kemisk sammansättning, vilket skapar snabbare reaktiva processer.

Samtliga bärare hos SLBA lagras i samma arkivmiljö: 18°C och 30 % RH (relativ fuktighet). Detta är en kompromiss som tillåter snabb och enkel förflyttning ur arkivet utan acklimatisering, men som sker på bekostnad av vissa bärares livslängd. Imation, en av de ledande tillverkarna av lagringsmedia, hävdar att metallpartikelband (vilket är den vanligaste sorten inom SLBA och andra stora a/v- arkiv) som lagras i 20 °C och 40 % RH är säkra 10–15 år samt att det optimala lagringsklimatet för sådana band är 8 °C och 25 % RH. Men det finns en gräns för hur låg temperatur och fuktighet får bli om man vill undvika uttorkning och att smörjmedlet i bindemedlet tränger upp till ytan av bandet (vilket slammar igen videohuvudena). Ytterligare studier måste göras för att förlänga de befintliga (SLBAs) bärarnas liv tillräckligt länge för att de skall hinna migreras.

10.2.1 Konstruktion

Magnetband

Basskiktet av polyester är magnetbandets mest stabila del. Det bakre skiktet brukar inte heller vara något problem. Inspelningsskiktet är däremot bandets mest komplicerade del. Upp till 20 % av dess volym utgörs av porer som tillåter syre och fukt att tränga in i bindemedlet. Uretaner, som används i bindemedlet är förmodligen det mest instabila och samtidigt det mest exponerade materialet i bandet. En kombination av hydrolys och oxidering är huvudorsaken till magnetbandens åldrande.

7- 30 µ m

CROSS SECTIONAL VIEW

Recording surface
0,2 - 5 µ m

Substrate
6 - 25 µ m

Backcoat
0,5 - 2 µ m

143

Bilaga 2
SOU 2004:53

• Recording Surface: Magnetic particles (approx 40%) + usually polyesterpolyurethane binder + possibly lubricant and other chemicals.

• Substrate: PET Polyester

• Backcoat (Optional): Usually graphite with a polymer based binder.

CD-Recordable (CD-R)

Label (5 µ m)

Lacker (10-13 µ m)

Reflective Layer (0,1 µ m)

Dye

Substrate (1,2 mm)

• Lacquer: acrylic

• Reflective Layer: Gold or Silver Halide

• Dye layer: cyanine, metalstabiliserad cyanine, phthalocyanine or azo-dye

• Substrate: Polycarbonate

Stamped CD

Label (5 µ m)

Protective laquer layer (10-20 µ m)

Reflective Layer (0,05-0,1 µ m)

Substrate (1,2 mm)

• Lacquer: acrylic, polymer

• Reflective Layer: Aluminum, gold or silver

• Substrate: Polycarbonate

10.2.2 Nedbrytning

Magnetband

• Nedbrytning/Upplösning av polymeriska kedjor

• Oxidering av magnetiska partiklar

• Minskat magnetflöde

144

SOU 2004:53
Bilaga 2

• Smörjmedlet i bindemedlet tränger upp mot ytskiktet

• Utveckling av mögel

Efter det att symptom uppkommit, accelererar förfallet snabbt i form av en s.k. knäkurva. Det leder till att överföringskostnaderna ökar avsevärt.

Inspelningsbar CD (CD-R)

• Förlust av kontrast mellan simulerade fördjupningar och upphöjningar

• Formförändringar av simulerade fördjupningar och upphöjningar

• Oxidering och repning av det reflekterande skiktet

• Brytningsfel pga. basskiktsförändring

• Minskad vidhäftning mellan de olika skikten

Pressad CD

• Oxidering och repning av det reflekterande skiktet

• Brytningsfel pga. basskiktsförändring

• Minskad vidhäftning mellan de olika skikten

10.3 Avspelningsapparatur

Avspelningsutrustningen är minst lika viktig som själva bärarna (banden) eftersom bägge behövs för att spela upp innehållet. Bärarna ägnas alltför ofta större uppmärksamhet än utrustning för avspelning. Restaurering, konservering och bevarande innefattar också själva maskinerna. Konservering betyder i det här fallet, regelbunden service och underhåll, att lagra maskinerna i lämplig miljö och att testköra dem regelbundet. Dessa åtgärder är en del av den innehållsbevarande processen. Parallellt med detta är tillgång till skickliga och erfarna tekniker på det här området av avgörande betydelse (se vidare 12.3.2).

10.4 Innehåll

Det är naturligtvis innehållet som är viktigast. En del av bevarandeprocessen innebär ibland restaurering av innehållet till ursprunglig

145

Bilaga 2
SOU 2004:53

återgivning. För SLBA skulle det göras elektroniskt med hjälp av bl.a. följande åtgärder:

• Tidbaskorrektion (Time base correction)

• Felkorrigering (Error correction)

• Dölja fel (Error concealement)

• Smuts- och repborttagning (Dirt and scratch concealment)

• Brusreducering (Noise reduction)

• Avlägsna kornighet (De-graining)

• Färgjustering

• Ljusnivåjustering

En tumregel för alla kulturarvsarkiv är att använda sig av restaureringsteknik på arkivoriginal endast när det är absolut nödvändigt. Därmed tillhandahåller man bästa möjliga omanipulerade kopia, och lämnar utrymme för användning av bättre framtida restaureringsteknik.

10.5 Kommersiella intressen

Inom vissa delar av det audiovisuella bevarandet har det lyckligtvis dykt upp ett ökande antal kommersiella intressenter. Det finns åtminstone några företag som ägnar sig åt att försöka återvinna information ur äldre audiovisuella format. De två nedan nämnda företagen är skickliga på att få ut bästa möjliga resultat ur varje enskilt objekt, men är inte utrustade för att hantera miljoner eller ens tusentals timmar av material.

• Vidipax (USA) http://www.vidipax.com/

• Specs Bros (USA) http://www.specsbros.com/

SLBA och SVT använder detta företag för att serva och uppgradera videohuvudena på sina 2-tums Quadraplex-spelare:

• Videomagnetics (USA) http://www.videomagnetics.com

När det gäller massmigrering har påtagliga kommersiella intressen aktiverats som en följd av PRESTO- och PRESTO SPACE-pro- jekten, i vilka ju en rad företag ingår som utvecklingspartners. Detta ger dem ju en unik möjlighet att hitta kommersiella utvecklingsmöjligheter på ett tidigt stadium.

146

SOU 2004:53
Bilaga 2

Det amerikanska företaget Media Matters är förmodligen ledande i U.S.A. på området massmigrering av audiovisuellt innehåll. De har en ny produkt under utveckling, SAMMA (System for Automated Migration of Media Archives), om vilken kan läsas på deras webbsida, http://www.media-matters.net/ . Ägaren, Jim Lindner, är f.d. ägare till det ovannämnde företaget Vidipax, vilket tillfört Media Matters en mängd värdefull kunskap om själva överföringsprocessen. Lindner är också en av chefskonsulterna för Library of Congress nya Conservation Center (se vidare 11.2).

11 Modeller och arbete för långsiktigt bevarande

Här följer en lista över några av de mest inflytelserika institutioner, organisationer och bolag inblandade i detta arbete. Tid och utrymme ges inte för att beskriva allihop, en kortare beskrivning görs dock av PRESTO-projektet och Library of Congress’s National Audio-Visual Conservation Center (NAVCC), eftersom deras arbete har direkt anknytning till migreringsfrågor.

11.1 Nationellt

• SVT (Sveriges Television) http://svt.se

• SR (Sveriges Radio) http://www.sr.se

• SRF (Sveriges Radios Förvaltning) http://www.srf.se/

• Riksarkivet http://www.ra.se

• Kungliga Biblioteket http://www.kb.se/

11.2 Internationellt

• IASA (International Association of Sound and Audiovisual Archives) http://www.iasa-web.org/

• FIAT/IFTA (International Federation of Television Archives) http://www.fiatifta.org

• AMIA (Association of Moving Image Archivists) http://www.amianet.org/

• Nasjonalbibilioteket (Norwegian National Library) http://www.nb.no/

147

Bilaga 2
SOU 2004:53

• YLE (Finnish Broadcasting Corporation) http://yle.fi/

• ORF (Austrian Broadcasting Corporation) http://orf.at

• BBC (British Broadcasting Corporation) http://www.bbc.co.uk

• RAI (Italian Broadcasting Corporation) http://www.rai.it/

• Interpares (International Research on Permanent Authentic Records in Electronic Systems) http://www.interpares.org/

• OAIS (Open Archival Information System)OAIS referensmodell har blivit allmänt accepterad som en nyckelstandard för digitalt bevarande. Swedish Space Agency (Rymbolaget) har fungerat som en s.k. observer agency. En introduktion till denna referensmodell och dess användning finns på: http://www.ccsds.org/documents/650x0b1.pdf

• PRESTO http://presto.joanneum.ac.at/index.asp

Presto-projektet (IST-1999-20013) var ett försök av TV-arkiv och teknikforskare att angripa bevarandefrågor och problem relaterade till audiovisuell arkivering på ett problemlösande sätt. Projektet finansierades av den europeiska kommissionen och dess 5:e ramprogram inom området informationsteknologi, underrubrik kulturarvsapplikationer. Projektet pågick under 18 månader, augusti 2000 till mars 2002 och hade en totalbudget på 4,8 miljoner Euro, varav EU satsade 2,4 miljoner Euro på att utveckla bevarandeteknik för radio- och TV arkiv. Projektet leddes av British Broadcasting Corporation (BBC) med Institut National de l’Audiovisuel (INA) och Radio Televisione Italiana (RAI) som huvud partners. Därutöver fanns en större grupp tekniska samarbetspartners och en användargrupp bestående av tio större europeiska TV-arkiv (bl.a. SVT) i avsikt att klargöra samlingarnas storlek, status och bevarandebehov.

Kommissionen och inblandade parter bedömde i det stora hela projektet såsom varande framgångsrikt. Detta berodde förmodligen på att en stor del av det krävande detaljarbetet inte bara baserats på behoven hos europeiska arkiv, utan också på att skapa ekonomiskt högeffektiva modeller, och på att öka arkivinnehållens tillgänglighet. Huvudargumentet var att ökad tillgänglighet och användning också ökar intäkterna och ger högre avkastning på tekniska investeringar mer än traditionell s.k. en-till-en-migrering (like-to-like). Detta, i kombination med optimerad effektivitet i

148

SOU 2004:53
Bilaga 2

bevarandeprocessen, kommer att motivera investeringar hos enskilda arkiv och skapa en fungerande affärsmodell. Det står dock klart att den huvudsakliga drivkraften, hos både Kommissionen och projektets partners, då och nu med PRESTO SPACE-projek- tet, är att rädda de miljontals timmar av oersättliga europeiska kulturskatter som finns i form av ljud, video och film.

Huvuddelen av den omfattande dokumentationen är offentligt tillgänglig, bortsett från en del dokument som innehåller affärshemligheter.

Mer info via http://presto.joanneum.ac.at/index.asp

• PRESTO SPACE http://presto.space.org

Presto Space är en förlängning av Presto-projektet och är i likhet med detta finansierat av Europeiska Kommissionen, fast nu inom det 6:e ramprogrammet. Det kommer att pågå i 40 månader med start i februari 2004. Budgeten är i runda tal 16 miljoner Euro, varav Kommissionen står för 9 miljoner.

Presto Space är del av en projektsamling som inkluderar bl.a. Brava, Collate, AMICITIA, ECHO och FIRST. Kommissionen har beräknat att räddandet av 10 % av innehållet i de europeiska arkiven kommer att kosta 2,5 miljarder Euro, och att den idé om

”bevarandefabriker” som Presto Space presenterat kommer att halvera den kostnaden.

Tillsammans med Library of Congress och deras bevarandeplaner kommer Presto Space att utföra grundforskning på det här området och bör därför utnyttjas. SLBA har nyligen blivit medlem i Presto Space användargrupp och blir på detta sätt involverad i utvecklingen.

Några utdrag ur Information Society Technologies (IST) webbsida följer nedan:

http://www.cordis.lu/ist/directorate_e/digicult/presto.htm

Presto Space: Bevarande inriktat mot lagring och åtkomst. Standardiserad praxis för audiovisuellt innehåll i Europa.

Syfte: Audiovisuella bevarandetjänster

Projektets syfte är att tillhandahålla tekniska lösningar och integrerade system för digitalt bevarande av alla slags audiovisuella samlingar. Institutioner som traditionellt har ansvar för bevarandet av audiovisuella samlingar (TV-företag, forskningsinstitutioner, bibliotek, museer etc.) står nu inför avgörande tekniska, organisatoriska, resursmässiga

149

Bilaga 2
SOU 2004:53

och rättsliga utmaningar i samband med migreringen till digitala format och bevarandet av redan digitaliserat material. Teknisk föråldrande och fysisk nedbrytning av deras tillgångar ställer krav på gemensamma policyåtgärder och effektiva tekniska tjänster för att åstadkomma ett långsiktigt digitalt bevarande.

Audiovisuellt innehåll får stor spridning och arkivens ägare är vitt skilda till karaktär och storlek; institutioner, företag, regionala och lokala myndigheter. De höga kostnaderna och den teknologiska komplexiteten har fram till idag förhindrat dessa insamlare från att utveckla och driva sin egen nedärvda policy, och de är tvungna att invänta offentliga regler och subventioner från centralt håll.

Projektets huvudsakliga syfte är att bygga upp bevarandefabriker som tillhandahåller rimligt prissatta tjänster för alla slags samlingar och för att sköta och distribuera deras tillgångar.

Partnerskap: Arkiv, serviceföretag, industrier, universitet och forskningsinstitut

En stark användargrupp, serviceföretag och representanter för industrin kommer att stå för användarkrav, för funktionell feed-back och kunskap om gällande praxis samt för tester av de lösningar som utvecklas.

Dessa partners bidrar till att direkt tackla arkiveringsproblemen, att implementera forskningsresultaten och bygga upp arbetsverktyg och komponenter för bevarandekedjan, för uppfinningar inom restaurering och för lösningar av åtkomstproblemen.

• 8 arkivinstitutioner och deras FoU-avdelningar: INA, BBC, B&G, ORF, RAI, Nederlands FilmMuseum, Österreichischer Mediatek och NOB.

• 3 FoU-institutioner: Joanneum Research, CRCDG-CNRS, IT Innovation.

• 6 universitet: University of Sheffield, Gdansk University, Surrey University, Trinity College Dublin, Université de la Rochelle, University Roma Tor Vergata.

• 15 industriella partners (samtliga små eller medelstora företag): ACS, CTM Debrie, Eurix, CubeTec, Hi-Stor, HS-Art Digital, Centrimage, Sirma AI Ltd, Media-Matters, Snell&Wilcox,

SSL, StreamUK, TI Partners, Studio Hamburg och Vectracom.

Arbetsplan: Fyra arbetsområden och en integreringsprocess

Utvecklingen kommer att ske inom fyra särskilda arbetsområden (groups of Workpackages).

• Preservation Work Area: tillhandahållande och integrering av verktyg för bevarandeprocessen.

150

SOU 2004:53
Bilaga 2

• Restoration Work Area: tillhandahållande och integrering av verktyg för restaureringsprocessen.

• Storage and Archive Management Work Area: planering, finansiella och förvaltande uppgifter för processen och olika aspekter av lagringsteknik

• Metadata, Access and Delivery Work Area: garantera korrekta leveranser till arkiven, med verktyg för åtkomst (access).

• LIBRARY OF CONGRESS National Audio-Visual Conservation Center (NAVCC).http://www.loc.gov/

The Motion Picture, Broadcasting & Recorded Sound Division hos Library of Congress förvaltar världens största samling av TV-, film- , radio- och ljudobjekt. Detta i kombination med att de har ett nationellt bevarande ansvar skapar ett slags släktskapsförhållande till SLBA. Exempelvis har SLBA mer gemensamt med Library of Congress än med broadcast företagen.

Library of Congress har insett behovet av ett långsiktigt bevarandeprogram. Det har resulterat i NAVCC som för närvarande är under uppbyggnad i Culpeper, Virgina. Det kommer att bli ”en central anläggning för lagring och bevarande som hyser bibiliotekets audiovisuella samlingar och inrättar specialdesignade bevarandelaboratorier för audiovisuella media 5 ”. Anläggningen beräknas bli invigd i mars 2006.

Nedan följer några utdrag ur Library of Congress’ webbsida:

• NAVCC kommer att göra det möjligt för biblioteket att bli av med nuvarande begränsningar gällande förmågan att lagra, bevara och tillgängliggöra sina samlingar av rörliga bilder och inspelat ljud. Det kommer att ske på bl.a. följande sätt:

• Lagring av samlingarna

Bibliotekets samlingar av rörliga bilder och ljud finns för närvarande arkiverade i fyra delstater och District of Columbia. När NAVCC öppnar kan biblioteket för första gången koncentrera sina samlingar till en enda central lagringsfacilitet som erbjuder tillräckligt utrymme för tillväxt under de närmaste 25 åren.

• Bevarandekopiering

Film and Sound & Video Preservation Laboratories hos NAVCC utvecklas för att markant öka det antal objekt som bevaras för alla

5 http://www.loc.gov/loc/lcib/9807/culpeper.html.

151

Bilaga 2
SOU 2004:53

typer av audiovisuella format. Utan NAVCC skulle bibliotekets bevarandekapacitet begränsas till 5 % av den totala mängden hotat ljud- och videomaterial fram till 2015. Under samma tioårsperiod räknar vi med att de nya NAVCC-laboratorierna gör det möjligt för oss att bevara mer än 50 % av det hotade materialet.

• Digital förvaringsplats och åtkomst

NAVCC innefattar också ett Digital Audio-Visual Preservation System som kommer att bevara och för forskningsändamål tillhandahålla såväl nyligen inkommet digitalt innehåll som donationer i analoga format. Det nya systemet bidrar till bibliotekets utveckling som en förvaringsplats för digitalt innehåll och använder en ny paradigm, ett nytt synsätt när det gäller att producera och sköta datorbaserad digital information.

12 SLBAs beräkningar

12.1 SLBAs arkiv

12.1.1 Inventering av antal bärare

Inventeringen av antalet bärare har skett dels genom en inventering utifrån de poster som finns inlagda i SLBAs databas, dels genom manuell räkning av antalet band i arkivet. Samtliga format vid SLBA har inventerats.

Resultatet visar att den övervägande mängden arkivmaterial ligger på VHS för bild och på 1/4-tums band för ljud – se annex 1 .

12.1.2 Inventering av systemens tekniska status

En av SLBAs viktigaste uppgifter är att kunna detektera och avspela den information av ljud- och bildinnehåll som finns lagrat på olika bärare i arkivet. För att arkivet skall kunna hålla systemen i avspelningsbart skick så bör följande faktorer löpande följas upp: bärarens kondition och det tekniska systemets aktualitet, kondition och funktion. Alla tekniska system försvinner så småningom från marknaden, och det är viktigt att kontinuerligt bevaka den tekniska utvecklingen för att kunna planera för inköp av utrustning. Beskrivningen av ett tekniskt system bör därför beakta följande:

• Systemets aktualitet

152

SOU 2004:53
Bilaga 2

• Möjlighet till inköp av reservdelar och service på den tekniska utrustningen

• Möjligheten att rekonstruera och återskapa systemet och avspelningsutrustningarna i framtiden.

En sådan beskrivning har tagits fram för bild i annex 2 och ljud i annex 3.

Utifrån föregående resonemang har inventeringen av systemens tekniska status delats in i följande delinvesteringar:

• inventering av bärare med syfte att belägga åldersfenomen

• inventering av systemens relativa kvalitet

• inventering av uppspelningsmaskinernas tekniska status samt tillgängligt antal maskiner per system

• redovisning av förutsättningarna för att underhålla alternativt nyinförskaffa uppspelningsmaskiner.

Nedan följer en allmän presentation av respektive delinventering och den metod som använts.

Tester av bärare med syfte att belägga åldersfenomen.

På grund av den stora mängden bärare har testerna gjorts genom ett urvalsförfarande. Testerna av förekommande åldersfenomen har utgått från följande urval:

• olika fabrikat

• olika tillverkningsår

• olika leverantörer

• band med olika speltider eller andra tekniska skillnader.

Testerna har utförts i början, mitten och slutet av banden, och varje kontrollpunkt har motsvarat ca 2 minuters uppspelning.

Följande uppgifter har registrerats i samband med kontrollerna av åldringsfenomen:

• Om spolningen av videobanden fungerar väl åt båda håll – alternativt kärvar

• Förekomst av nedsmutsning av videohuvud vid uppspelning pga. bindemedlet släpper (sticky shed syndrome)

• Åldringsrelaterade bildstörningar som ”drop-outs” (korta signalbortfall)

153

Bilaga 2
SOU 2004:53

Utifrån testerna har varje testat band bedömts och redovisats utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1) Bandet slammar på video- och ljudhuvuden och behöver åtgärdas (ev. bakas). Även problem med bandföringen som kärvar i kassetten.

2) Bandet kärvar i kassetthuset men ger bra bild vid avspelning. Kan ha tendenser till slamning och brusig bild.

3) Bra eller förväntad kvalitet vid avspelning. Normala störningar som kan förekomma är drop-outs (korta signalbortfall) som ej bedömts vara åldersbetingade. Vid behov har även andra relevanta noteringar om den tekniska inspelningskvalitén förts in i anslutning till redovisningen av respektive band.

Exempel på testprotokoll – se annex 4.

Resultat av inventering av bärare med syfte att belägga åldersfenomen, U-matic som exempel

Vid avspelningsprov på olika U-maticmaskiner av ett och samma band visade det sig att bildkvaliteten varierade något. Vid testerna användes Sony VP-9000 SP (VO-9600 SP) som underlag för bedömningen av inspelningskvaliteter, då dessa bedömdes som mest stabila.

Resultatet av testerna visar att framförallt band av märket AGFA (ca 1 300 kassetter) innehållande referensinspelningar från SVT uppvisar åldringsfenomen. Problemen visar sig genom en förhöjd friktion på bandets baksidesskikt. Styrpinnarna som leder magnetbandet i kassetthuset ger en så hög friktion vid bandföringen att maskinerna inte klarar att spola banden. Bilden är dock oftast bra vid uppspelning. Försök med att värma banden (s.k. bakning) under 2 dygn i 55°C värme resulterade i att banden blev spolbara igen. Detta betyder att en stor del av AGFA-banden troligtvis måste bakas i samband med en eventuell omkopiering.

I övrigt har testerna visat att arkivets U-matic-inspelningar varit möjliga att avspela men att det är osäkert hur länge dessa inspelningar kommer att vara i spelbart skick. Det är känt att stora AV- arkiv, såsom t.ex. vid SVT och BBC (England) har haft stora problem med U-matic. För testresultat – se annex 5

154

SOU 2004:53
Bilaga 2

Redovisning av systemens relativa bildkvalitet

De testade systemen har bedömts utifrån dess tekniska specifikationer samt utifrån andra relevanta och generella fakta om formaten. Syftet är, förutom att ge en generell bild av systemens relativa kvalitet, att vid identifiering av dubletter på skilda format kunna bedöma vilket format som i första hand bör konverteras.

Tabell över relativ bildkvalitet för videoformat – se annex 6. Tabell över relativ ljudkvalitet för ljudformat – se annex 7.

Det är dock viktigt att skilja på ett systems tekniska specifikationer och den uppspelningskvalitet som kan förväntas. Uppspelningskvaliteten kan variera kraftigt beroende på t.ex. inspelningsmaskinernas kondition, signalkälla och kvaliteten på de bärare som utnyttjats.

Inventering av uppspelningsmaskinernas tekniska status samt tillgängligt antal maskiner per system

Antal tillgängliga maskiner har sedan tidigare inventerats av teknikavdelningen vid SLBA. I samband med bandtesterna kontrolleras dock huruvida uppgifterna om antal maskiner och maskinernas tekniska status är aktuella. Det görs även en bedömning av möjligheten att föra över arkivets arkivmaterial med det antal maskiner som finns tillgängliga.

Redovisning av förutsättningarna för att underhålla, alternativt nyinförskaffa uppspelningsmaskiner

Inventering av reservdelar och förutsättningarna för service och nyinförskaffning görs i samband med genomgången av respektive system. Många av arkivets tekniska system är svåra att finna utanför SLBA och det finns skäl att trygga kompetensen att reparera äldre apparater. En bedömning av förutsättningarna för nyinförskaffning av maskiner och reservdelar samt möjligheten till extern service av maskiner görs bland annat genom att maskintillverkare och distributörer kontaktas.

12.2 SLBA:s befintliga system för masslagring

SLBA har en befintlig infrastruktur för digitala media, systemet är en vidareutveckling av en prototyp framtaget för att göra 5 550 SF- journaler tillgängliga on-line för besökare i SLBAs lokaler. En

155

Bilaga 2
SOU 2004:53

annan viktig ambition var att samla praktiska kunskaper och erfarenheter från ett digitalt system för masslagring. Ribban lades högt och dagens system utgör en utmärkt grund för en fortsatt digitaliseringsprocess. Datalagringstekniken är väldimensionerad och robust. Det som saknas är en övergripande förmåga för mediahantering, t.ex. effektiv hantering av mediafiler, intag, katalogisering, sökning, kopiering etc. Se systemdiagram i annex 8.

12.2.1 Hittills genomförda investeringar

Nedanstående belopp anger nettokostnaderna för lagring beräknade efter dagspris (februari –04) och utan hänsyn till framtida sänkningar av datalagringspriser. 200 GB Linear Tape Open (LTO) 2 är det format som SLBA f.n. använder och beräkningarna har gjorts med denna som utgångspunkt, med undantag för ca 150 LTO 1-band (100 GB) som fortfarande används.

Fas 1: 1,5 MSEK (robot och HSM-system)

Fas 2: 2,8 MSEK (disksystem, server, nytt bandformat

Fas 3: 1 MSEK (disksystem, nytt bandformat)

Återstående kostnader för att fylla befintlig robotkonfiguration med band: 220 000 SEK

Den totala kapaciteten blir då 110 TB.

Total investeringskostnad för ett fullt utnyttjat masslagringssytem i enlighet med dagens konfiguration (robot @ 110 TB och disksystem @ 3 TB) = 5,52 MSEK

I enlighet med ovanstående beräkning motsvarar detta 50 SEK/GB eller 50 000 SEK/TB.

En backup-kopia skall också finnas, denna skall lagras utanför roboten och på annan plats, vilket medför ett lagringsbehov av ytterligare 110 TB, motsvarande uppskattningsvis 300 000 SEK.

Detta medför en justerad kostnad enligt följande: 53 SEK/GB eller 53 000 SEK/TB.

Denna kostnad bör jämföras med kostnaden under 12.2.2 nedan.

Ej inkluderat i denna kalkyl är kostnader för personal, extern service- och support och licenser. De är inte medräknade därför att de

156

SOU 2004:53 Bilaga 2

utgör årliga driftskostnader och inte investeringar, men blir naturligtvis avsevärda när man räknar fram den totala livslängdskostnaden (life cycle cost) för medieinnehållet.

Årskostnaden för underhåll, service och licenser för SLBAs nuvarande system ligger på ca 225 000 SEK, eller 4,8 % av den totala investeringen (bandkostnader ej inräknade), vilket bör jämföras med en allmänt accepterad praxis på 10–20 % av totala investeringar i hård- och mjukvara, per år.

Idag beräknas en fast intern tjänst för uppskattningsvis 500 000 SEK/år krävas för att betjäna systemet.

12.2.2 Utvidgning av befintligt system

Nedanstående kostnader inkluderar en extra backup-kopia att lagras utanför roboten på annan plats.

Varje nytt robotkabinett har 520 bandfack och om det fylls med LTO 2-band blir den totala datamängden 520 x 200 GB = 104 TB.

520 LTO bandfack = 550 000 SEK

1 extra kabinett = 150 000 SEK

Kostnad för varje ytterligare modul: 6,7 SEK/GB eller 6 700 SEK/TB

ADIC AML/J, SLBAs nuvarande bandrobot, blir fullt utnyttjad när en basmodul och nio tilläggsmoduler blivit installerade. En trolig modell för en fullt utnyttjad robot innefattar också 8st LTO drives och två I/O-enheter.

Den nuvarande konfigurationen måste således kompletteras med följande:

6 moduler med enbart bandfack, inkl. bandkostnader = 4,2 MSEK

1 modul med bandfack och 2st LTO drives, inkl. bandkostnader

= 920 000 SEK

1 modul med bandfack, I/O-enhet och 2st LTO drives , inkl. bandkostnader = 1,1 MSEK

Totalkostnad: 6,22 MSEK Tidigare investeringar: 5,82 MSEK

Totalkostnad för masslagringssystem med fullt utnyttjad robot: 12,04 MSEK

Total lagringskapacitet: 890 TB

157

Bilaga 2
SOU 2004:53

Detta medför en kostnad enligt följande: 13,53 SEK/GB Denna kostnad bör jämföras med kostnaden under ”Hittills genomförda investeringar” (se ovan).

Ej inkluderat i denna kalkyl är kostnader för personal, externa service- och support och licenser. De är inte medräknade därför att de utgör årliga driftskostnader och inte investeringar, men blir naturligtvis avsevärda när man räknar fram den totala livslängdskostnaden (life cycle cost) för medieinnehållet.

Värt att notera:

Varje komponent inom SLBAs system för masslagring har en odefinierad livslängd som tyvärr är kortare än vad som är önskvärt. Medellivslängden har visat sig ligga på 3–7 år.

Såväl hårdsom mjukvara måste ersättas eller uppgraderas med vissa intervaller därför att erforderlig kapacitet saknas eller att support och garantier inte längre finns tillgängliga.

Detta leder till kontinuerliga nyinvesteringar för att bibehålla systemets funktionalitet. Kontinuerligt bevarande måste innefatta migrering av databärare som genomförs med intervaller som betingas av bärarnas symptom på åldrande och nödvändig uppdatering av de logiska formaten när de närmar sig gränsen för att försvinna från marknaden. SLBA har genomfört detta framgångsrikt en gång (och relativt problemfritt) i samband med migreringen av de 5 553 gamla svenska SF-journalfilmerna, mellan lagringsformaten DLT och LTO.

12.3 Resurser

12.3.1 Introduktion

Migrering kan ske endera manuellt eller med hjälp av robot. Vilken metod man väljer beror främst på antalet bärare i ett givet format och på den kondition dessa bärare befinner sig i. Med andra ord, bedöms det vara ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt? Stora mängder bärare som inte visat tecken på förfall lämpar sig naturligtvis väl för storskalig robotiserad migrering. När väl materialet eller avspelningsapparaturen börjat visa tecken på förfall, vilket kan inträffa plötsligt, kommer en automatisk migrering att bli svår, för att inte säga omöjlig. Såväl robotiserad som manuell migrerings-

158

SOU 2004:53
Bilaga 2

teknik måste användas av SLBA på grund av de stora skillnaderna i format och kondition.

Det är inte alltid självklart vilken teknik som bör användas för varje enskild bärare.

I en robotiserad överföringsprocess måste det finnas möjlighet att identifiera och avlägsna ”dåliga” bärare, antingen för specialbehandling och återförsök, eller manuell migrering. Den manuella migreringen kräver naturligtvis fler mantimmar och innebär en högre osäkerhetsgrad, vilket leder till högre kostnader och längre tid för migrering. Det är oerhört viktigt att förstå att dessa bärare befinner sig i ett aktivt tillstånd av förfall och att ju längre vi väntar desto fler förlorar vi och desto dyrare blir det att rädda dem som finns kvar för eftervärlden.

SLBA har gjort beräkningar på andelen bärare som bäst lämpar sig för robotiserad respektive manuell migrering, detta framgår av annex 12. Kostnadskalkyler granskas närmare i avsnitt 12.3.3.

12.3.2 Personal

Sedan starten 1979 har SLBA drivits mer som ett bibliotek än som ett audiovisuellt arkiv. Teknikresurserna har i huvudsak koncentrerats mot att ta fram påseendekopior och att ”konservera” arkivets originalmaterial. I och med det växande antalet bärare och format har det nu blivit klart att teknikprioriteringar måste göras inom två nyckelområden: äldre uppspelningsapparatur och nyare mediahanteringssytem.

Äldre AV-utrustning kräver specialistkunskap i form av utbildade och motiverade tekniker som kan sköta, serva och modifiera utrustning under den tid som migrationsprocessen pågår. Det finns endast ett fåtal personer som besitter denna speciella kunskap, varav ett flertal har pensionerats eller är på väg att uppnå pensionsåldern. Erfarna service- och driftstekniker när det gäller äldre AV- teknik finns idag främst hos SVT, SR, UR, Filmteknik och SLBA. De borde idag vara de mest eftersökta.Många är tyvärr tvungna att dra sig tillbaka på grund av brist på långsiktiga bevarandestrategier vid dessa institutioner.

Alternativet är yngre elektroingenjörer som saknar erfarenhet av äldre teknik. Dessa personer riskerar emellertid att låsa sin karriär genom att ägna åratal av arbete endast åt gammal teknik.

159

Bilaga 2
SOU 2004:53

De måste ges någon form av incitament, en morot i form av en möjlighet till personlig utveckling som kan användas även när ett migreringsprojekt är slutfört. Bara att hålla liv i gammal utrustning är nog inte lockande nog, att få tänka i helt nya tekniska banor kan dock vara ett lockbete. Ett större utvecklingsprojekt som använder betydande delar av sin budget till ingenjörstekniskt nyskapande borde rimligen involvera tekniska högskolor och högteknologiska företag. Vilket i sin tur borde utgöra en lockande utmaning för yngre elektroingenjörer.

Att bygga upp och arbeta med mediahanteringssystem kräver andra kunskaper och färdigheter än de tidigare nämnda. I och med informationsteknikens intåg hos broadcast-industrin blev det uppenbart att många vinster skulle kunna göras den vägen när det gäller åtkomst- och bevarandeteknik, också för SLBA.

1998 startade SLBA ett projekt med att digitalisera Svensk Filmindustris gamla nyhetsfilmer (SF-Journalerna), vars främsta syfte var att öka deras (liksom andra liknande samlingars) offentliga tillgänglighet, men även för att skaffa sig nya erfarenheter och lärdomar inför framtida bevarandelösningar. Ur detta embryo växte SLBAs nuvarande system för masslagring fram. Detta system (beskrivet i 12.2) är väldimensionerat och robust men saknar en övergripande mediehanteringsfunktion, vilket främst beror på att SLBAs organisation ännu inte hunnit anpassa sig till ett datacentrerat audiovisuellt arbetsflöde. Ett sådant mediehanteringssystem är också svårt att rymma i en budget som i huvudsak täcker driftskostnader. Interna personalförflyttingar vad beträffar yrkeskompetens bedöms inte kunna skapa tillräckliga marginaler för nödvändiga utvecklings- och inköpskostnader.

Även om mycket redan är gjort finns det en del viktiga luckor i de kompetensförutsättningar som erfordras för att framgångsrikt bevara och tillgängliggöra innehållet i SLBAs arkiv.

Dessa innefattar bl.a. effektiv behandling av mediafiler, intag, katalogisering, spårning, kopiering, spridning och livslängdsfrågor.

IT-centrerad audiovisuell hantering har bara funnits i några få år, vilket gör denna nya yrkeskunskap svår att definiera. En konvergering (både tekniskt och mentalt sett) mellan audio/video- och IT- folket har vuxit fram. Det finns emellertid en risk att personerna inom respektive område inte blir tillräckligt motiverade att utveckla sig inom det för dem nya området, särskilt om inte ledningen identifierar problemen och fyller kunskapsluckorna. En förändring av den yrkeskunskapsmässiga balansen inom SLBA är nödvändig, det

160

SOU 2004:53
Bilaga 2

gäller också nya kunskapsområden som SLBA ännu inte tagit till sig.

Balansförskjutningen handlar främst om att flytta fokus från manuellt till automatiserat arbete. För att lyckas med detta måste fler IT- och ingenjörstekniskt kunniga personer finnas inom organisationen, samtidigt som ledning måste besitta nödvändiga insikter för att kunna hantera förändringar och därmed sammanhängande processer.

När det gäller nya yrkesområden ger Library of Congress’ webbsida för lediga jobb en viss insikt, där söker de minst fyra typer av bibliotekarier: Preservation Specialist, Catalogues, Administrative och Acquisition Specialist, annonserna kan ses som exempel på bibliotekariefunktionens förändrade karaktär.

Idag diskuteras ofta inrättandet av speciella ”IT-bibliotekarier”. Funktionen är svår att definiera, men bör rimligen handla om någon med erfarenhet av traditionellt bibliotekariearbete kombinerat med praktisk erfarenhet från databaser och arbete med IT- system. Med andra ord någon som kan spåra och följa innehåll och metadata inom IT-systemen och även föreslå/utföra problemlösning.

Ett annat exempel på nya kunskapsområden inom IT-industrin är s.k. ”digital conversion specialists” (specialister på digital konvertering). Detta blir säkert en vanlig funktion inom migrationsprocessen, vilken SLBA redan har fem års erfarenhet av. Sådana specialister optimerar den viktiga konverteringsprocessen, levererar bästa möjliga kvalitet, de deltar aktivt i valet av logiska format och parametrar, och skickar de nya digitaliserade kopiorna till sin slutliga destination. Eventuellt kopplar de även metadata till innehåll.

12.3.3 Ekonomi

För att kalkylera kostnaderna för migrering (förutom behov av investeringar i gammal och ny utrustning, personalkostnader etc.) måste man känna till antalet inspelade timmar, kvalitetsnivå, digitaliserings- och lagringskostnader i stort. Mängden av mantimmar är avhängig samlingarnas storlek och möjligt utfall av urvalet. De valda kvalitetsnivåerna måste motsvara arkivets nuvarande och förväntade framtida syften. Kostnaderna för digitalisering måste också inkludera kostnader som normalt sett är dolda inom organi-

161

Bilaga 2
SOU 2004:53

sationen. Lagringskostnaderna är dynamiska i så måtto att desjunker med tiden.

”Digitalisering och masslagring är ungefär 50 % dyrare, men förväntas fördubbla användningen av ett objekt.” 6

Ett intressant påstående som emellertid i första hand gjorts med broadcast-företagen i åtanke och i en jämförelse mellan ”en-för- en”-migrering och digitalisering/masslagring. Om materialet sedan antas ha en livscykel och en beräknad användning under denna livscykeln, då kommer den digitaliserade kopian troligen att visa sig bli billigare under livscykeln på grund av ökad användning och alltså ge en lägre kostnad per användningstillfälle. Broadcast-företagen genererar generellt sett högre intäkter per enskilt objekt.

Det blir svårt för SLBA, i egenskap av nationellt arkiv som sällan genererar intäkter från sina samlingar, att direkt utnyttja denna möjlighet. Hur lång skall livslängden på ett program i SLBAs samlingar vara? Enligt uppdraget finns ingen tidsbegränsning.

De största vinsterna med en digitalisering är att det ger SLBA en rimlig chans att bevara samlingarna innan de förstörs, samt att minska framtida (digitala) migreringskostnader.

Som tidigare nämnts har SLBA gjort beräkningar om vilka bärare som bäst lämpar sig för robotiserad respektive manuell migrering (se annex 12). Där redovisas uppskattade kostnader per teknikkategori, format och totalt. Dessa beräkningar bygger på en del antaganden och innehåller därför ett antal osäkerhetsfaktorer, men de ger i alla fall en indikation på bärarnas nuvarande kondition och på vad det kommer att kosta att migrera dem. Ett antagande är att manuell migrering i genomsnitt kommer att bli tre gånger så dyr som robotiserad sådan.

Den kalkylmodell som SLBA använt bygger på erfarenheterna från det manuella migreringsprojekt som pågått sedan 1994. I detta projekt har 25 000 timmar material på Philips VCR-format migrerats till Digital Betacam- och DVC-PRO-formaten. I snitt arbetade 1,75 anställda med detta under tio år och kostnaden per timme har beräknats till 600 SEK. Denna siffra har använts för beräkning av kostnader för manuell migrering. Det finns också en beräkningsmodell för robotiserad migrering eftersom SLBA har en digital infrastruktur i form av ett system för masslagring. Denna modell är emellertid inte lika tillförlitlig eftersom SLBA inte har erfarenhet av att migrera analogt material med detta system. En tredje modell

6 PRESTO dokument: PRESTO-WP3-INA-001218: Existing and Emerging Technologies.

162

SOU 2004:53
Bilaga 2

utgörs av PRESTO-projektet och de beräkningar som Library of Congress gjort. PRESTOs beräkningar grundar sig tills vidare på en enkät som besvarades av tio av de största broadcast-arkiven i Europa. Det finns två saker man bör känna till om de rön som framkommit:

1) Utgångspunkten (och målet) är material av mycket hög kvalitet, vilket avviker från SLBAs förutsättningar.

2) Rapporten påpekar att en stor del viktiga detaljer saknas i materialet, vilket kan vara en felkälla. Å andra sidan uppvägs detta av det faktum att ett rimligt genomsnitt uppnåddes. Rapporten betraktas allmänt som en god indikation på verkliga kostnader för migrering av broadcast-arkivens material.

SLBA har besökt The Library of Congress och diskuterat deras planer för ett National Audiovisual Conservation Center (se 12.2), vars kostnadsberäkningar också har använts av SLBA. Deras institutionella målsättningar ligger också närmare SLBAs än broadcastarkivens, vilket kastar nytt ljus över kvalitets- och kvantitetsfrågorna. Att dessa två frågor påverkar kostnaderna på ett avgörande sätt framgår tydligt i annex 12 och 13.

Annex 9, 10 och 11 kommer från SVT, SRF och TV4 och har också karaktären av uppskattningar. Diskussionerna inom SLBA utredningens teknikgrupp visar att SVT och TV4 har baserat sina beräkningar på det som framkommit av PRESTOs enkätundersökning 7 och sedan justerat siffrorna i relation till uppskattade svårighetsgrader och vinster från automatisering. SRF har gått ett steg längre i så måtto att man detaljkalkylerat både investerings- och driftkostnader.

Annex 13 visar en jämförelse som använder PRESTOs, SVTs, SRFs, TV4s och SLBAs beräkningsmodeller direkt tillämpade på SLBAs arkivsamlingar.

7 PRESTO dokument: PRESTO-W2-BBC-001218: Archive Preservation and Exploitation Requirements.

163

Bilaga 2
SOU 2004:53

Generellt förhållande datahastighet och datamängd

Källa: PRESTO dokument: PRESTO-WP3-INA-001218, Created by INA Recherche “Systemes de compression” – Mars 1998

Nedan visas några beräkningar av datakvantitet vid olika kvalitetsnivåer och resulterande kostnader för datalagring baserade på siffror från SLBAs befintliga system för masslagring av data. Tre nominella kvalitetsnivåer för ljud och video har valts representerande tre olika ändamål; ett för påseende (sökning), ett för sändning och ett för produktionsändamål. Vi har valt dem som kategoriska representanter och som jämförelseobjekt, men de är på intet sätt bundna till dessa kvalitetsnivåer. Det är i realiteten fullt möjligt att justera dem uppåt eller nedåt.

164

SOU 2004:53
Bilaga 2

Gigabyte

25

20

15

10

5

0
MPEG-1
MPEG-2
MPEG-2

1,5 Mbit/s
8 Mbit/s
50 Mbit/s

GB/timme
0,76
3,6
22,5

Datamängd per lagrad timme video vid tre olika kvalitetsnivåer.

MPEG-1 @ 1.5 Mbit/s (Jämförbar med referenspåseendekvalité)

MPEG-2 @ 8 Mbit/s Long GOP (Jämförbar med sändningskva-

lité)

MPEG-2 @ 50 Mbit/s I frame only (Jämförbar med produktions-

kvalité)

165

Bilaga 2
SOU 2004:53

Gigabyte

2,5

2

1,5

1

0,5

0
MPEG-1, layer-3
BWF

BWF

160 Kb/s
16 bit,
48 KHz
24 bit,
96 KHz

GB/timme
0,072
0,675
2,025

Datamängd per lagrad timme ljud vid tre olika kvalitetsnivåer.

MPEG-1 layer-3, 160 Kb/s (Jämförbar med referenspåseende- kvalité)

BWF 16 bit,48 KHz (Jämförbar med sändningskvalité) BWF 24 bit,96 KHz (Jämförbar med produktionskvalité)

166

SOU 2004:53 Bilaga 2

Datamängd vid ackumulerade timmar vid tre olika kvalitetsnivåer

Video

Kvatitetsnivå
MPEG-1,1.5 Mbit/s

MPEG-2,8 Mbit/s
MPEG-2,50 Mbit/s

1 timme
0.76
GB
3.6 GB
22.5
GB

100 timmar
76 GB
360 GB
2.18 TB

10 000 timmar
7.4 TB
35 TB
220 TB

100000 timmar
74 TB
352 TB
2.15 PB

Audio

Kvatitetsnivå
MPEG-1

BWF
BWF

layer-3, 160 Kb/s

16 bit,48 KHz
24 bit,96 KHz

1 timme
0.072
GB
0.675 GB
2.025
GB

100 timmar
7.2
GB
67.5 GB
202.5
GB

10 000 timmar
720
GB
6.59 TB
19.78 TB

100000 timmar
7.0 TB
65.9 TB
197.8 TB

Lagringskostnader i befintligt system för masslagring, med backupkopia lagrad på annan plats.

De slutsatser som dragits här ovan i ”SLBAs befintliga masslagringssytem” visar tre kostnader per GB-scenario. En för den konfiguration systemet har idag (53 SEK/GB), en andra för systemet med fullt utnyttjad bandrobot (13,53 SEK/GB) och en tredje för enbart bandlagring (5,3 SEK/GB).

Dessa belopp används i nedanstående kalkyl därför att de utgör värdefulla basfakta. Notera också att när storskalig migration väl sker kommer två faktorer definitivt att sänka lagringspriserna; större och mer kostnadseffektiv lagringsutrutning samt med tiden sjunkande lagringspriser per GB.

167

Bilaga 2
SOU 2004:53

Video

Befintlig robot
Fullt utbyggd
Enbart band-

53 SEK/GB
robot
kostnad

13,53 SEK/GB
5,3 SEK/GB

1 timme
MPEG-1 @
40
10,3
4,0 a

1.5 Mbit/s

MPEG-2 @
191
48,7
19,1 b

8 Mbit/s

MPEG-2 @
1192
304,0
119,2 c

50 Mbit/s

100 000 timmar
MPEG-1
3 922 000
1 001 000,0
392 200,0

@ 1.5 Mbit/s

MPEG-2 @
18 656 000
4 763 000,0
1 865 600,0

8 Mbit/s

MPEG-2 @
113 950 000
29 090 000,0
11 395 000,0

50 Mbit/s

Ljud

53 SEK/GB
13,53 SEK/GB
5,3 SEK/GB

1 timme
MPEG-1, layer
3,
0,97
0,38 d

3 (MP3)

BWF
35,8
9,1
3,58 e

16bit/48 KHz

BWF
107,3
27,4
10,73

24bit/96 KHz

100 000 timmar
MPEG-1, layer
371 000,0
94 700,0
37 100,0

3 (MP3)

BWF
3 493 000,0
892 000,0
349 300,0

16bit/48 KHz

BWF
10 483 000,0
2 676 000,0
1 048 300,0

24bit/96 KHz

Anmärkning:

a Jämförelsepris, VHS: 5 kr/timme

b Jämförelsepris, DVCPro: 76,5 kr/timme

c Jämförelsepris, DigitalBetacam: 173,5 kr/timme

d Jämförelsepris, QIC: 13,3 kr/timme

e Jämförelsepris, CD-R: 3,1 kr/timme

12.3.4 Tid

Rent allmänt finns det två aspekter av SLBAs samlingar som talar för en reducering av den tid som krävs för att migrerera bärarna:

1) Absolut optimerad kvalitet kommer inte att vara nödvändig. Smärre förluster, t.ex. i bandbredd eller som tillfälliga dropouts, kan accepteras.

168

SOU 2004:53
Bilaga 2

2) Det stora antalet bärare och deras långa speltider lämpar sig mycket väl för automation och reducerad manuell hantering.

Detaljkalkyler har inte gjorts för speciella format. Detta är ett omfattande område som kräver mer kunskap om grundförutsättningarna. Ett undantag utgörs av SLBAs 1/4-tums ljudband (open-reel) vilka har egenskaper som starkt skiljer sig från de traditionella studio- och masterband som SR lagrar. SLBA har ungefär 2 miljoner timmar inspelade på band med en speltid på 24 timmar vardera. De är 4-spårsband med 6 timmar på varje spår och en bandhastighet på 4,75 cm/sek. SLBA har kommit fram till att samtliga fyra spår skulle kunna överföras med åtminstone dubbla bandhastigheten, och att en person manuellt skulle kunna sköta 12 bandspelare samtidigt. Detta måste kompletteras med en ljudingenjör och möjligen någon som hanterar metadata. En sådan lösning skulle reducera tiden för migrering betydligt.

12.3.5 Utrymme

Datalagring kräver betydligt mindre utrymme än traditionell lagring av ljud eller video. Det är dyrt att upprätthålla rätt arkiveringsklimat och bästa möjliga bevarandevillkor på året-runt- basis. SLBA betalade under 2003 enbart för detta, 1,3 MSEK. Om databärare skall lagras on-line, eller ”near on-line”, måste de lagras i ett speciellt datorrum som också kostar en hel del. Datalagring förväntas emellertid bli allt mindre utrymmeskrävande under de närmaste åren.

Inga särskilda kalkyler har gjorts av utrymmesbehov för ett tänkt överföringsprojekt. Mängder av maskiner kräver emellertid stora utrymmen, speciellt med tanke på att de regelbundet måste genomgå service och underhåll.

169

Bilaga 2
SOU 2004:53

13 Referenser

Information Society Technologies website: http://www.cordis.lu/ist/directorate_e/digicult/presto.htm

PRESTO document: PRESTO-WP3-INA-001218: Existing and Emerging Technologies

PRESTO document: PRESTO-W2-BBC-001218: Archive Preservation and Exploitation Requirements

International Telecommunication Union ITU-R BT.601-5

Studio Encoding Parameters of

Digital Television for Standard 4:3 and Wide-Screen 16:9 Aspect Ratios

International Telecommunication Union ITU-R BT.656-4

Interfaces for Digital Component Video Signals in 525-Line and 625-Line Television Systems Operating at the 4:2:2 Level of Recommendation ITU-R BT.601

Society of Motion Picture Television Engineers SMPTE 314M-1999

Television — Data Structure for DV-Based Audio, Data and Compressed Video — 25 and 50 Mb/s

International Organization for Standardization / International Electrotechnical Commission

ISO/IEC 11172 (MPEG-1)

Information technology -– Coding of moving pictures and associated audio for digital storage media at up to about 1,5 Mbit/s

International Organization for Standardization / International Electrotechnical Commission

ISO/IEC 13818 (MPEG-2)

Information technology — Generic coding of moving pictures and associated audio information

170

SOU 2004:53
Bilaga 2

European Broadcasting Union report: Archives in Digital Broadcasting

SPG 03-12602_E, 12 September 2003

171

ANNEX 1

Magnetband - förhållande antalet

inspelade timmar och videoformat

DVCPRO
1"B LP

1" A-format ospec.

3,797%
VCR 1500
0,027%

1,286%

U-matic LB + HB

Digital Betacam

1,585%

1"B (standard)

0,863%

1"C
0,016%

1,383%

Betamax

0,022% 2" videoband

0,109%

Video2000

0,088%

0,044%

Betacam

Betacam SP

0,004%

0,013%

1" EL3400 Philips

VHS +VHS-LP + S-
0,008%
1" EL3402 Philips

0,018%

VHS

1" Ampex

90,727%

1/2" olika format
0,006%

0,006%

Inspelningar på videoband 2003-04-14 är 1.434 542 tim

Magnetband - förhållande antalet inspelade timmar och ljudformat

DDS Tracker

DDS Reff

0,491%

2,504%

Ljudspole 1/4" 7-

DDS Eventide

kanal

0,831%

3,629%

QIC 2,5MByte

DAT-DDS

DDS ej spec.

0,066%

0,700%

15,797%

Ljudspole 1/4" 4-

DAT

VHS HiFi

0,033%

1,084%

kanal +4-spår

Diskett

66,447%

Kompakt-

0,003%

Ljudtråd

kassett

0,097%

6%

Ljudspole 1/4"

Ljudspole
1"
Ljudspole 1/2"

2,579%

0,001%

0,006%

Inspelningar på ljudband

Ljudspole 2"

2003-09-23 är 3.046 045 timmar

0,001%

Statens ljud- och bildarkiv 2003-11-05 / SLM

ANNEX 2

Bedömningar av kvalite och funktion 1 - 3

Avspelningskvalite
Systemets akualitet
Reservdelar / Support
Avspelningsutr. möjlig att rekonstruera

1.
Akuta åldringsproblem
1.
Helt ute
1. Går ej att uppbringa
1.
Omöjligt

2.
Påbörjade åldringsproblem
2.
Avveckling pågår
2.
Finns fortfarande på olika institutioner
2.
Mycket arbete och kostsamt

3.
Förväntad och bra kvalite
3.
Finns idag
3.
Kan köpas
3.
Lätt att återskapa

Tekniska bedömningar av åldringsproblem på arkivinspelningar - Rörlig bild (videoband/bildfiler/film)

Bedömingar av kvalite och funktion 1 - 3

Avspelbara

Tekniska system
Arkivmaterial /
Arkiv-
Avspelnings-
Systemets
Reservdelar /
Möjlig att
på SLBA

Omkopierade
Är över-

och format
Fabrikat
timmar
kvalite
aktualitet
Support
rekonstruera
ytterligare

band
fört till

VIDEO

U-matic
Sony
5 600 tim
3
1
1
1
5
år
358
DVCPRO

U-matic
Maxell
2 775 tim
3
1
1
1
5
år

U-matic
AMPEX
200 tim
3
1
1
1
5
år

U-matic
BASF
1 500 tim
3
1
1
1
5
år

U-matic
Fuji
40 tim
3
1
1
1
5
år

U-matic
AGFA
1 300 tim
1
1
1
1
2
år

Betamax
Märkt USA …
700 tim
2
1
1
1
3
år
1
DVCPRO

Betamax
Märkt Japan …
700 tim
3
1
1
1
5
år

Video2000
Olika fabrikat
630 tim
3
1
1
1
5
år

VHS
Maxell mfl.
0,70 milj tim
3
3
3
1
15
år

VHS LP
Maxell mfl.
0,42 milj tim
3
2
3
1
10
år

Video8 / Hi8
Sony mfl
8 tim
2
2
2
1
3
år

VCR 1500
AGFA mfl.
22 739 tim
2
1
1
1
3
år
22 699
Digibeta /DVCPRO

1" EL 3400
Scotch / 3M
119 tim
1
1
1
1
2
år
141
DVCPRO

1" EL 3402
Scotch / 3M
255 tim
1
1
1
1
2
år
314
DVCPRO

1" AMPEX
Scotch / 3M
83 tim
1
1
1
1
2
år
105
DVCPRO

1" A-format ospec.
Scotch / 3M mfl.
385 tim
1
1
1
1
3
år
30
DVCPRO

1/2" Sony CV
Sony mfl
16 tim
1
1
1
1
2
år

1/2" Sony AV
Sony
30 tim
1
1
1
1
1
år

1/2" Sony AV
Scotch / 3M
40 tim
2
1
1
1
3
år

1" C
Fuji mfl
313 tim
3
1
1
1
5
år
1
Digibeta

1"B, BCN LP
BASF
7 000 tim
2
1
2
1
4
år
22
Digibeta

1"B, BCN LP
AMPEX
30 000 tim
3
1
2
1
5
år

1"B, BCN LP
Fuji
15 000 tim
3
1
2
1
5
år

1"B, BCN
Fuji mfl.

3
1
2
1

2" videoband
Scotch mfl.
1 259 tim
2
1
1
1
3
år
113
Digibeta

Betacam
Sony mfl
54 tim
3
2
2
1
4
år

Betacam SP
Sony mfl
182 tim
3
2
2
1
4
år

Digital Betacam
Maxell, Fuji, Sony
19 837 tim
3
3
3
1
10
år

DVCPRO25
Fuji mfl
18 454 tim
3
3
3
1
10
år

Mini DV
Fuji mfl.
2 tim
3
3
3
1
8
år

BILDFILER

MPEG 2
Backup tape LTO
2,7 TByte x2(1 kop)
3
3
3
1
8 år migrering

MPEG 1 + WMA
Hårddisk
1 Tbyte
3
3
3
1
8 år migrering

FILM

16 mm
Kopior
1353 tim
2
3
3
2
15
år

8 mm
Kodachrome/reversal
ej invent.
2
3
3
2
15
år

35 mm
Kopior
ej invent.
2
3
3
2
15
år

Statens ljud- och bildarkiv 2003-11-05 / SLM

ANNEX 3

Bedömningar av kvalite och funktion 1 - 3

Avspelningskvalite
Systemets akualitet
Reservdelar / Support
Avspelningsutr. möjlig att rekonstruera

1.
Akuta åldringsproblem
1.
Helt ute
1. Går ej att uppbringa
1.
Omöjligt

2.
Påbörjade åldringsproblem
2.
Avveckling pågår
2.
Finns fortfarande på olika institutioner
2.
Mycket arbete och kostsamt

3.
Förväntad och bra kvalite
3.
Finns idag
3.
Kan köpas
3.
Lätt att återskapa

Tekniska bedömningar av åldringsproblem på arkivinspelningar - Ljudinspelningar (AV)

Bedömingar av kvalite och funktion 1 - 3

Avspelbara

Tekniska system /
Arkivmaterial /
Arkiv-
Avspelnings-
Systemets
Reservdelar /
Möjlig att
på SLBA

Omkopierade
Är över-

och format

Fabrikat
timmar
kvalite
aktualitet
Support
rekonstruera
ytterligare

band
fört till

LJUD magnetband

Ljudspole 1/4" 7kanal
Scotch

25 326 tim
2
1
1
2
3
år

Ljudspole 1/4" 4-kanal
BASF
LP Polyester
442 992 tim
3
1
1
2
15
år

Ljudspole 1/4" 4-spår
BASF
LP Polyester
1,58 milj tim
3
1
1
2
15
år

Ljudspole 1/4" ljudb.
BASF LP Polyester
69 000 tim
3
2
1
2
15
år

Ljudspole 1/4" ljudb.
EMI mfl. Acetat
9 000 tim
1
2
1
2
<5 år
639 st
DAT

Ljudspole 1/2" ljudb.
BASF mfl
190 tim
3
1
1
1
5
år

Ljudspole 1" ljudb.
BASF mfl
35 tim
3
1
1
1
5
år

Ljudspole 2" ljudb.

26 tim
3
1
1
1
5
år

Kompaktkassetter
Maxell, Fuji mfl.
174 543 tim
3
2
2
2
10
år

Ljudtråd
Uddeholm …
2 968 tim
3
1
1
2
10
år

VHS Hi Fi
Maxell mfl.
30 015 tim
2
2
2
1
10
år

U-matic PCM
Sony

8 tim
1
1
1
1
1
år

QIC Tandberg 50TB
Imation
581 176 tim
3
1
2
1
8
år

DAT
Sony

995 tim
2
2
2
1
5
år

DDS ej spec.
Sony mfl
21 336 tim
2
2
2
1
3
år

DDS Eventide
Fuji mfl
110 544 tim
2
1
1
1
3
år

DDS Tracker
Fuji mfl
14 952 tim
2
1
1
1
3
år

DDS Ref
Fuji mfl
76 272 tim
2
1
1
1
3
år

DAT-DDS
Fuji mfl
2 016 tim
2
1
1
1
3
år

Diskett
Fuji mfl
104 tim
2
2
2
1
5
år

LJUD mekanisk avspelning

Fonografcylindrar
Vax …

129 tim
1
1
1
3
3
år
alla
Server linjära filer

Vinyl LP / EP- skivor
pressade
31 000 tim
3
2
2
3
30
år

Lackskivor
direktgraverade
387 tim
1
1
1
3
<5 år

Acetat (78or)
pressade
12 356 tim
3
2
2
3
30
år

Matriser
etsade metall
314 tim
3
2
2
3
30
år

LJUD och AV - optiska inspelningar

CD Audio
pressade
30 749 tim
3
3
3
1
20
år

CD-R
TDK mfl
72 816 tim
3
3
3
1
15
år

DVD-R ljudinsp.
TDK mfl
37 800 tim
3
3
3
1
15
år

Minidisk MD
Fuji mfl
265 tim
3
3
3
1
10
år

Laserdisc LD
pressade
24 tim
3
1
1
1
3
år

DVD Video
pressade
4 725 tim
3
3
3
1
15
år

LJUDFILER

Ljudfiler mp3, waw mfl
Hårddisk /Backuptape
204,5 Gbyte
3
3
3
1
10 år migrering

ANNEX 4

U-matic inspelningar

Bandkvalite med åldringsymptom:

SVT 1982 - 1983

1 - Mycket dåligt, banden slammar, snarast omkopiering

SLBA - SFI, F -serien mfl

2 - Bandet kärvar i kassetthuset, tendenser till slamning, osäker kvalite

Bandfabrikat: AGFA KCA

3 - Bra och förväntad avspelningskvalite

Inspelningsstandard
Ljudinspelning

U-matic avspel.mask.
Övrigt

LB (LowBand)

Kanal 1 / Kanal 2
VP9000 / …..
Fröken Ur ljudkanal 1, på SVT

Tidpunkt / Acc
Bandlängd
Bandkvalite

Katalog
Anmärkningar: (olika tendenser och yttringar)

/ Antal …..
KCA

nivåer 1-2-3

X
Bild och ljudkvalite´, åldringsproblem, maskinproblem

TV1 83/2789
60

1

x
Problem spolning bakåt, kärvar, bild bra, tendenser till slamm

TV1 83/2785
60

1

x
Kärvade gick ej att spola bakåt, Bilden bra (slammade vid stopp)

TV1 83/2970
60

1

x
Bandet kärvar vid spolning.Tendenser till slamm, Bilden bra

TV1 84/576
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/577
60

1

Bandet kärvar hög friktion. Bakad 2 dygn fungerar OK, mycket dropouts. Bildstörningar slutet

TV1 84/578
60

1

Bandet kärvar hög friktion. Bakad 2 dygn fungerar OK, mycket dropouts. Bildstörningar slutet

TV1 84/579
60

2

Missljud vid spolning

TV1 84/594
60

1

x
Bandet kärvar vid spolning. Bilden bra

TV1 84/606
60

1

x
Bandet kärvar, tendens slammning, bilden bra

TV1 84/656
60

2

Spolade bra på VP5040, missljud vid spolning

TV1 84/657
60

1

Bakad 2 dygn fungerade bra, mycket dropouts i början

TV1 84/658
60

1

Bakad 2 dygn fungerade bra. Endast 26 min

TV1 84/659
60

1

Bakad 2 dygn fungerade bra

TV1 84/666
60

1

Friktionsproblem vid spolning sedan bakning 2 dygn fungerat OK "mycket dropouts"

TV1 84/667
60

1

Friktionsproblem vid spolning, missljud

TV1 84/681
60

2

Missljud vid spolning

TV1 84/682
60

2

Tendenser till problem vid spolning

TV1 84/695
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/696
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/702
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/703
60

1

Friktionsproblem vid spolning sedan bakning 2 dygn fungerat OK "mycket dropouts"

TV1 84/741
60

1

Friktionsproblem vid spolning. Slamningstendenser

TV1 84/742
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/796
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/797
60

1

Friktionsproblem vid spolning

TV1 84/841
60

1

x
Bandet kärvar vid spolning. Bilden bra

TV1 84/862
60

1

Friktionsproblen vid spolning

Tester av U-matic kassetter (SVT- och SLBA-inspelningar)

ANNEX 5

OBS! efter bakning i 2 dygn fungerade AGFA-banden OK (tot 6 st bakades alla fungerade)

Videobandspelare / Kvalite

Bandfabrikat
VP-9000/ 1
VP-9000/ 2
VP-9000/ 3
Testade (a
ca antal i arkivet
Testade %

Sony KCA
4
9
240
253
6600
4%
Kvalitetsnivåer 1-3,

Agfa Chromd.
53
6
1
60
1300
4%
1
- motsvarar sämsta kvalite "slamning och friktionsproblem -

Maxell
0
0
42
42
3700
1%

omedelbar ätgärd"

Fuji H520
0
0
13
13
40
32%
2
- osäker kvalite behöver omkopieras

AMPEX 197
0
0
9
9
200
4%
3
- fungerar bra, förväntad normal kvalite

BASF Chromd.
0
1
52
53
1500
4%

Summa
57
16
357
430

Se testprotokoll

Tester av åldringsfenomen på U-matic kassetter

300

250

200

Antal 150

100

50

4

0

Sony KCA

Bandfabrikat

253
Kvalitsnivåer 1-3

240

1 - motsvarar sämsta kvalite "slamning och friktionsproblem - omedelbar ätgärd"

2 - osäker kvalite behöver omkopieras

3 - fungerar bra, förväntad normal kvalite

60

VP-9000/ 1

42

53
VP-9000/ 2

42

53

52

13

VP-9000/ 3

1

9

9
6

13

9

Testade (antal)

0
0

Testade (antal)

0

0

0

1
VP-9000/ 3

0

Chromd.Agfa
Maxell

H520Fuji

Chromd.BASF
VP-9000/ 2
Kvalite

AMPEX197

0
VP-9000/ 1

ANNEX 6

Videoformat

Digital Betacam

1"C

1"B (BCN)

2" Quad

MII

Betacam SP

1"B (BCN LP)

DVCPRO25

MPEG2 (DVD)

U-matic HB

Hi8

S-VHS

U-matic LB

MPEG1 (VCD)

Video8

VHS

Betamax

VCR 1500

Video2000

VHS LP

1/2" Sony AV

1" AMPEX

1" EL3402

1/2" Sony CV

1" EL3400

100

100

100

100

90

90

90

85

80

70

60

60

60

55

55

55

50

50

45

Videoformatens

45

relativa bildkvalite´

25

25

25

20

20

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120

Bildkvalite´ PAL 625 i % TV-system PAL: 625 linjer maximal kvalite´ 100%

Arkivinspelningar på SLBA

idag (skuggade)

Tekniska specifikationer:

Linjeupplösning - färg/svartvit -

Signalbrus - Kontraster

Ljudformat

SACD (Super Audio)

100

PCM 24/96 kb/s

100

1/4" hast 76 cm/sek

85

DAT 16/48 kHz

83

1/4" hast 38 cm/sek

80

CD 16/44,1 kHz

75

MPEG L3 (MP3)

60

DAT 16/32 kHz

55

1/4" hast 19 cm/sek

55

VHS HiFi

50

MPEG L2 112kb/s

45

1/4" hast 9,5cm/sek

45

Kompaktkassett

35

1/4" hast 4,75cm/sek

35

VHS analogljud

20

1/4" hast 2,37cm/sek

15

Relativ ljudkvalite

Eventide,DDS

5

Tracker, DDS

5

Ref, DDS

5

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
110
120

Relativ %

ANNEX 8

Disksystem

PC
PC
Hitachi
Hitachi
PC
PC

9200
9500

Intranet

1TeraByte

300 GigaByte

Internet

100Mbit/s

MPEG-1

MPEG-1

Journalfilmer

SVT-referens

Ethernet

Påseende

200 GigaByte

MPEG-1

150 GigaByte

TV4-referens

MPEG-2

Journalfilmer

350 GigaByte

Arkiv

MPEG-2

200 GigaByte

Arkivkopior

Streaming

350 GigaByte

Journalfilmer

MPEG-1

Forskarkopior

SUN V480

150 GigaByte
Compaq

Övrigt

ProLiant

Solaris

Windows

HSM

RAID Kontroller

RAID Kontroller

Streaming

Backup

server

FC SAN

Switch

FC-SCSI

SUN

Fujitsu/

Siemens

Enterprise 450

ADIC

Solaris

Solaris

AML/J

BRS Databas

BRS Databas

Bandrobot

Apache

Apache

Webserver

Webserver

UPPSKATTNING UTIFRÅN ETT TOTALPERSPEKTIV. ALLT SKA DIGITALISERAS TILL BÄSTA MÖJLIGA KVALITÈ

ANNEX 9
SVT

Tabell innehåller Nyckeltal från PRESTO och BBC

Genomsnittssiffror

Euro
Kronor

Video /generellt

200

1 860

Film
5 till 10 ggr banden genomsnitt
1500

13 950

Tidsperiod
Innehåll

FORMAT

Antal timmar
Nyckeltal för digitalisering
Totalkostnad
Kommentar

1959-1978
Blandade program

2" band

12 000
2000
24 000 000
Dubblett?

1978-1995
Blandade program

1"

25 000
1750
43 750 000
Dubblett?

1995-200
Blandade program

Digitalbeta

70 000
1500
105 000 000
Dubblett?

1982-198
Nyheter

u-matic

5 000
2000
10 000 000

1985-2002
Nyheter

Beta-sp

30 000
1500
45 000 000

1953-2000
Program

FILM/LJUD

50 000
10 000
500 000 000
Dubblett?

1956-1985
Nyheter

FILM/LJUD

15 000
15 000
225 000 000

207 000

952 750 000

Främst 1984-
Påseende / många kopior SLBA

VHS

100 000
500
50 000 000

1897-1960
SF-inköpta arkiv

FILM /digibeta

1 250
1500
1 875 000

1984-2004
Gemensamt med SLBA

BCN - dvcpro25
stäms av med SLBA

?

Nya lagringsmedier och s system (kostnad som sjunker)

1000

207 000 000

Katalogisering/konvertiering

30 000
300
9 000 000

1 220 625 000

UPPSKATTNING MED FÖLJANDE ANTAGANDEN:

1. För vissa bandtyper kan effektivare metoder hittas för digitalisering

2. 20 % inom vissa formatgrupper kan vara dubletter

3. Påseendematerial digitaliseras inte

4.Nya lagringsmedia och system tas inte med i beräkningen

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
Nyckeltal för digitalisering
Totalkostnad Kommentar

1959-1978
Blandade program
2" band
10 000
2000
20 000 000

1978-1995
Blandade program
1"
20 000
1750
35 000 000

1995-200
Blandade program
Digitalbeta
60 000
1000
60 000 000

1982-198
Nyheter
u-matic
5 000
2000
10 000 000

1985-2002
Nyheter
Beta-sp
30 000
1000
30 000 000

1953-2000
Program
FILM/LJUD
40 000
10 000
400 000 000

1956-1985
Nyheter
FILM/LJUD
15 000
15 000
225 000 000

1897-1960
SF-inköpta arkiv
FILM /digibeta
1 250
1500
1 875 000

Katalogisering/konvertiering

30 000
300
9 000 000

180 000

780 000 000

TILLKOMMER

Främst 1984-
Påseende / många kopior SLBA
VHS
?

1984-2004
Gemensamt med SLBA
BCN - dvcpro25
?

Nya lagringsmedier och s system (kostnad som sjunker)

?

ANNEX 10

IS-avdelningen

Referens
Datum
Dokumentbeteckning
Version
Sida

Björn Blomberg
2004-05-04
Beräkningsunderlag 1.0
1(3)

Beräkningsgrund för kostnadsuppskattning av digitalisering av SRFs ljudarkiv

Förutsättningar

Det kan tyckas förvillande att olika arkiv har olika nyckeltal för digitalisering av samma typ av bärare. Orsakerna till detta är flera:

• En viss typ av bärare har genom åren haft flera olika tillverkare. De specifika egenskaperna hos varje fabrikat påverkar tiden för digitalisering. Som exempel kan nämnas analoga ¼ tums band där vissa modeller av band från AGFA och AMPEX behöver en tidsödande förprocess (sk ”bakning”) medan andra modellen kan användas direkt som de är.. Sammansättningen av band i ett arkiv varierar mycket. Så har t.ex. Radioarkivet i princip inga av de mest krävande banden, vilket gör att kostnaden per överförd timme blir lägre än hos andra arkiv.

• Graden av för-katalogisering är också en viktig faktor. Om lite möda behöver läggas på katalogisering vid digitaliseringen, sjunker kostnaden avsevärt eftersom katalogisering är en tidsödande process. Katalogerna hos SRF har byggts upp under många år, där man konsekvent beskrivit innehållet på skivor och band. Detta har SRF stor nytt av i digitaliseringsarbetet. Visserligen måste viss kompletterande katalogisering ändå utföras, men insatsen är ändå begränsad.

• Metoderna för själva överföringen förfinas kontinuerligt, vilket betyder att vi kan dra nytta av erfarenheter och misstag som andra redan hunnit göra. Men det får inte tolkas som om man därigenom kan kapa kostnader genom att ytterliggare uppskjuta en massdigitalisering. Tvärtom inträffar det att ju längre tid vi nu väntar, desto svårare blir det att genomföra en löpande band-digitalisering eftersom kvaliteten på medierna sjunker. Det betyder att det blir mer handpåläggning i processen ju längre vi väntar och därigenom högre kostnader.

Osäkerhetsfaktorer hos SRF

I beräkningarna från SRF finns två scenarior; ett baserat på ”traditionell” avspelning och ett där ny teknik och nya metoder används. För den sistnämnda har vi gjort detaljerade uträkningar på tidsåtgång, investeringsbehov, löpande underhåll, stödfunktioner och lokalkostnader.

Trots vår ambitionsnivå måste siffror och belopp betraktas med en stor nypa salt eftersom det finns en rad osäkerhetsfaktorer:

1. Den exakta mängden material är okänd. För att få visshet skulle en total inventering behövas, i sig en mycket stor och kostnadskrävande insats.

2. Den exakta mängden överfört material per arbetat timme. Vi kan luta oss på tidigare erfarenheter från andra arkiv, men förblir ändå osäker.

3. Verkningsgrad i processen. Det finns antagligen moment som vi inte känner som kommer att kräva tid av personalen.

4. Insatsen för att katalogisera.

ANNEX 10

IS-avdelningen

Referens
Datum
Dokumentbeteckning
Version
Sida

Björn Blomberg
2004-05-04
Beräkningsunderlag 1.0
2(3)

Tillkommande kostnader

För at den digitaliseringsprocess ska vara meningsfull måste ett antal grundstenar finnas i organisationen.

1. Lagring. En grundinvestering har redan gjorts hos SRF.

2. System för tjänster, tillgänglighet och säkerhet. Alla in- och utleveranser samt all access till ett digitalt arkiv måste ske genom ett regelverk. Detta regelverk implementeras som ett datorsystem, ofta kallat MAM (Media Asset Management).

3. Administration

4. Drift, förvaltning och underhåll

I de kostnadsberäkningar som vi presenterar är ovan angivna funktioner inte inkluderade. Det är troligt att kostnaden för dessa uppgår till ett antal 10-tals miljoner i investering samt en driftskostnad på flera miljoner kronor årligen. Här är osäkerheten mycket stor vilket minskar siffrornas relevans i sammanhanget.

Slutsats

Sammantaget kan man säga att de presenterade beräkningarna endast tjänar som en fingervisning och därför endast kan betraktas som ett försök att hitta en nivå för ett kommande arbete.

Frågor och kommentarer kring det presenterade materialet kan ställas till undertecknad.

2004-03-18

Björn Blomberg

Projektledare

Sveriges Radio Förvaltnings AB e-post: bjorn.blomberg@srf.se Tel: 08-784 18 14

ANNEX 10

IS-avdelningen

Referens
Datum
Dokumentbeteckning
Version
Sida

Björn Blomberg
2004-05-04
Beräkningsunderlag 1.0
3(3)

Innehåll och uppskattade kostnader för migrering av ljudarkiven som förvaltas av Sveriges Radio Förvaltnings AB

UPPSKATTNING UTIFRÅN ETT TOTALPERSPEKTIV. ALLT SKA DIGITALISERAS TILL BÄSTA MÖJLIGA KVALITÈ

Tabell innehåller Nyckeltal från egna uträkningar (baseras på tidigare erfarenheter samt uppgifter från Presto)

Kostnader för administration, selektering, underhåll mm är för de stora mediagrupperna inkluderat (Analoga 1/4"-band, DAT, CD, Vinyl)

Nyckeltal för
Totalkostnad för

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
digitalisering
migrering

1890-1958
Kommersiellt utgiven musik
Stenkakor
17 000
900
15 300 000

1905-1928
Kommersiellt utgiven musik
Pianorullar
1 805
1200
2 166 000

1931-1956
Radioarkivsmaterial
Lackskivor
1 000
800
800 000

1945-2004
Radioarkivsmaterial
Analoga 1/4"-band
170 000
800
136 000 000

1952-
Kommersiellt utgiven musik
Vinylskivor
120 000
800
96 000 000

1972-2003
Kommersiellt utgiven musik
Kassettband
1 500
400
600 000

1982-
Kommersiellt utgiven musik
CD
110 000
100
11 000 000

1986-
Radioarkivsmaterial
DAT
60 000
400
24 000 000

1975-
Radioarkivsmaterial
Multikanalsband
1 500
2 000
3 000 000

2000-
Radioarkivsmaterial
CD-recordable
15 000
250
3 750 000

497 805

292 616 000

292 616 000

Tillkommer: System för datalagring, tjänster, administration och säkerhet, samt drift och underhåll av dessa

UPPSKATTNING MED FÖLJANDE ANTAGANDEN:

1. För vissa bandtyper kan effektivare metoder hittas för digitalisering.

2. Att de förluster som uppstår med effektivare metoder kan anses vara acceptabla i förhållande till den effektivisering som uppnås

3. 20 % inom vissa formatgrupper kan vara dubletter eller kan gallras bort av annan orsak

Kostnader för administration, selektering, underhåll mm är för de stora mediagrupperna inkluderat (Analoga 1/4"-band, DAT, CD, Vinyl)

Nyckeltal för

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
digitalisering
Totalkostnad

1890-1958
Kommersiellt utgiven musik
Stenkakor
13 500
900
12 150 000

1905-1928
Kommersiellt utgiven musik
Pianorullar
1 805
1200
2 166 000

1931-1956
Radioarkivsmaterial
Lackskivor
1 000
800
800 000

1945-2004
Radioarkivsmaterial
Analoga 1/4"-band
136 000
300
40 800 000

1952-
Kommersiellt utgiven musik
Vinylskivor
95 000
320
30 400 000

1972-2003
Kommersiellt utgiven musik
Kassettband
1 500
200
300 000

1982-
Kommersiellt utgiven musik
CD
110 000
74
8 140 000

1986-
Radioarkivsmaterial
DAT
60 000
220
13 200 000

1975-
Radioarkivsmaterial
Multikanalsband
1 500
3 000
4 500 000

2000-
Radioarkivsmaterial
CD-recordable
15 000
200
3 000 000

435 305

115 456 000

Tillkommer: System för datalagring, tjänster, administration och säkerhet, samt drift och underhåll av dessa

Uppskattade kostnader för migrering / digitalisering av TV4:s program- och nyhetsarkiv.
ANNEX 11
TV4

UPPSKATTNING UTIFRÅN ETT TOTALPERSPEKTIV. ALLT SKALL DIGITALISERAS TILL BÄSTA MÖJLIGA KVALITET.

Tabellen innehåller nyckeltal baserade på uppgifter från Presto och BBC.

Urvalet omfattar enbart egenproducerat eller utlagda produktioner med TV4-rättigheter.

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
Nyckeltal för digitalisering
Totalkostnad

1990-2004
Nyheter och Sport
Beta-sp
15 000
1500
22 500 000

1990-1994
Blandade program
1"
2 000
1750
3 500 000

1995-2004
Blandade program
Digitalbeta
29 000
1500
43 500 000

1933-1968
Inköpt arkiv Svensk Talfilm
Film (16 + 35 mm) och 1" band
120
1 500
180 000

46 120

69 680 000

Kostnadsjämförelse för att migrera SLBAs samlingar uppdelat mellan problemfria och problematiska bärare.
ANNEX 12
SLBA

Genomsnittssiffror
Euro
Kronor

VIDEO
111
1 018

LJUD
23
212

FILM
815
7 500

Problemfria bärare

Problematiska bärare

Kostnad per
Kostnad

Kostnad

Total antal
Antal
Andel i
Robotiserad
digitaliserad
problemfria

Andel i
Kostnad
problematiska

FORMAT
timmar
timmar
procent
överföring
timme
bärare
Antal
procent
per timme
bärare

VHS
700 000
679 000
97%
Ja
500
339 500 000
21 000
3%
1 500
31 500 000

VHS-LP
420 000
294 000
70%
Ja
500
147 000 000
126 000
30%
1 500
189 000 000

1" BCN-Long Play
54 000
46 980
87%
Nej
600
28 188 000
7 020
13%
1 800
12 636 000

VCR (överförda)
22 800
19 380
85%
Nej
600
0
3 420
15%
1 800
0

Digitalbeta
19 800
19 404
98%
Ja
800
15 523 200
396
2%
2 400
950 400

BILD
dvcpro25
18 500
17 760
96%
Ja
800
14 208 000
740
4%
2 400
1 776 000

MPEG2 - LTO-tape
2 500
0
89%
Ja
800
0
0
11%
2 400
0

U-matic
11 500
10 235
Ja
8 188 000
1 265
3 036 000

DVD-video
5 000
4 900
98%
Ja
100
490 000
100
2%
300
30 000

MPEG1 - hårddisk
3 750
0

Ja

0
0

0

Övriga format
1 500
300
20%
Nej
1 200
360 000
1 200
80%
3 600
4 320 000

Betamax
1 400
700
50%
Nej
600
420 000
700
50%
1 800
1 260 000

film (överväg. 16mm)
1 350
1 080
80%
Nej
5 000
5 400 000
270
20%
10 000
2 700 000

2" band
1 259
1 171
93%
Nej
1 200
1 405 044
88
7%
3 600
317 268

Video 2000
650
624
96%
Nej
600
374 400
26
4%
1 800
46 800

1 263 359
1 095 534
81%

515
553 877 200
162 225
19%
1 540
244 508 400

Problemfria bärare

Problematiska bärare

Kostnad per
Kostnad

Kostnad

Total antal
Antal
Andel i
Robotiserad
digitaliserad
problemfria

Andel i
Kostnad
problematiska

FORMAT
timmar
timmar
procent
överföring
timme
bärare
Antal
procent
per timme
bärare

Ljudspole 1/4 tum
2 100 000
2 058 000
98%
Nej
12
24 696 000
42 000
2%
50
2 100 000

QIC Tandberg
581 000
551 950
95%
Ja
9
4 857 160
29 050
5%
50
1 452 500

LJUD
DDS olika format
225 000
191 250
85%
Nej?
200
38 250 000
33 750
15%
600
20 250 000

CD-audio
30 750
30 135
98%
Ja
80
2 410 800
615
2%
644
396 060

kompaktkassett
175 000
166 250
95%
Nej
200
33 250 000
8 750
5%
600
5 250 000

CD-R
72 800
69 160
95%
Ja
80
5 532 800
3 640
5%
644
2 344 160

Vinyl-skivor
31 000
30 380
98%
Nej
300
9 114 000
620
2%
900
558 000

VHS Hi-Fi
30 000
24 000
80%
Ja
100
1 800 000
6 000
20%
300
1 800 000

Shellack
12 500
12 250
98%
Nej
300
3 675 000
250
2%
600
150 000

ljudtråd
3 000
2 850
95%
Nej
300
855 000
150
5%
600
90 000

övriga system
1 500
1 350
90%
Nej
500
675 000
150
10%
1 000
150 000

DAT
1 000
920
92%
Nej
200
184 000
80
8%
600
48 000

Ljudfiler, wav och mp3
900
0

Ja

0

3 264 450
3 138 495
93%

40
125 115 760
125 055
7%
278
34 540 720

Nyckeltal
Total

Kostnad per

timme
Totalkostnad

530
371 000 000

800
336 000 000

756
40 824 000

0

832
16 473 600

864
15 984 000

976
11 224 000

104
520 000

0

0

3 120
4 680 000

1 200
1 680 000

6 000
8 100 000

1 368
1 722 312

648
421 200

655
808 629 112

Nyckeltal

Kostnad per

timme
Totalkostnad

13
26 796 000

11
6 309 660

260
58 500 000

220
38 500 000

108
7 876 960

312
9 672 000

91
2 806 860

120
3 600 000

306
3 825 000

315
945 000

550
825 000

232
232 000

0

49
159 888 480

Kostnadsjämförelse mellan nyckeltal från PRESTO, SVT och SLBA för att migrera SLBAs samlingar

ANNEX 13

SLBA

Kursivt = tydlig nyckeltal saknas, SLBA har gjort en uppskattning.

Genomsnittssiffror
Euro
Kronor

VIDEO
84
768

LJUD
97
891

FILM
1204
11 074

PRESTO

SVT
SLBA

Nyckeltal

Nyckeltal

Nyckeltal

för digital-

för digital-

för digital-

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
isering
Totalkostnad
isering
Totalkostnad
isering
Totalkostnad

1984-
i huvudsak.refband med TV-material
VHS
700 000
920

644 000 000
500
350 000 000
530
371 000 000

1984-
i huvudsak.refband med TV-material
VHS-LP
420 000
920

386 400 000
500
210 000 000
800
336 000 000

1984-1999
företrädesvis svenska TV-program SVT
1" BCN-Long Play
54 000
3 284

177 336 000
1 000
54 000 000
756
40 824 000

huvudsakl. SVTref.b.(Det mesta överfört

1978-1983
till Digibeta/DVC-PRO)
VCR
22 800

0

0

0

1995-
i huv.sak SVT-refband överf. från VCR
Digitalbeta
19 800
2 760

54 648 000
1 000
19 800 000
832
16 473 600

1999-
företrädesvis svenska TV-progr. SVT
dvcpro25
18 500
2 760

51 060 000
1 000
18 500 000
864
15 984 000

BILD
1984-
huvudsakl. SVTref.b och scan. Utl. film
U-matic
11 500
3 164

36 386 000
2 000
23 000 000
976
11 224 000

1998-
företrädesvis utländsk utgiven video
DVD-video
5 000
100

500 000
100
500 000
104
520 000

2000-
SF-Kino (Finns på Digibeta)
MPEG1 - hårddisk
3 750

2000-
SF-Kino (Finns på Digibeta)
MPEG2 - LTO-tape
2 500

?
i huvudsak förv. saml. mkt. överfört
Övriga format
1 500
2 760

4 140 000
2 760
4 140 000
3 120
4 680 000

1981-1989
företrädesvis utländsk utgiven video
Betamax
1 400
920

1 288 000
920
1 288 000
1 200
1 680 000

?
i huvudsak undervisningsfilm
film (överväg. 16mm)
1 350
17 222

23 249 700
10 000
13 500 000
6 000
8 100 000

1959-1976
företrädesvis förvärv/gåva från SVT/UR
2" band
1 259
1 619

2 038 321
2 000
2 518 000
1 368
1 722 312

1981-1989
företrädesvis utländsk utgiven video
Video 2000
650
920

598 000
920
598 000
648
421 200

1 263 359
1 098

1 355 758 000
552
681 228 000
655
808 629 112

PRESTO

SRF
SLBA

Nyckeltal

Nyckeltal

Nyckeltal

för digital-

för digital-

för digital-

Tidsperiod
Innehåll
FORMAT
Antal timmar
isering
Totalkostnad
isering
Totalkostnad
isering
Totalkostnad

1950 - 2003
närmast uteslutande radiosändningar
Ljudspole 1/4 tum
2 100 000
2 189
4 596 900 000
300
630 000 000
13
26 796 000

1993 -
SR-referensband
QIC Tandberg
581 000
1 656

962 136 000
1 656
962 136 000
11
6 309 660

1994 -
Reklam- och närradio (urvalsveckor)
DDS olika format
225 000
1 656

372 600 000
1 656
372 600 000
260
58 500 000

1970 -
överväg. Utg.musik- och närradio
kompaktkassett
175 000
1 656

289 800 000
200
35 000 000
220
38 500 000

LJUD
1999 -
Övervägande reklam- och närradio
CD-R
72 800
644

46 883 200
200
14 560 000
108
7 876 960

1955 -
utgivna fonogram
Vinyl-skivor
31 000
2 750

85 250 000
320
9 920 000
312
9 672 000

1984 -
utgivna fonogram
CD-audio
30 750
644

19 803 000
74
2 275 500
91
2 806 860

1994 -
Reklam- och närradio (urvalsveckor)
VHS Hi-Fi
30 000
1 656

49 680 000
1 656
49 680 000
120
3 600 000

1900 -
utgivna fonogram
Shellack
12 500
2 750

34 375 000
1 000
12 500 000
306
3 825 000

äldre förvärvat material
ljudtråd
3 000
1 656

4 968 000
1 656
4 968 000
315
945 000

i huvudsak äldre förvärvat material
övriga system
1 500
1 656

2 484 000
1 656
2 484 000
550
825 000

i huvudsak överfört förvärvat material
DAT
1 000
1 794

1 794 000
220
220 000
232
232 000

Ljudfiler, wav och

Diverse bevarande och studiekopior
mp3 ca. 200GB
900

0

3 264 450
1 981

6 466 673 200
642
2 096 343 500
49
159 888 480

Bilaga 3

SLBA-utredningens teknikgrupp

Teknikgrupp

Björn Blomberg, Sveriges Radios Förvaltnings AB

Jonas Collsiöö, TV4 AB

Eva-Lis Green, Sveriges Television AB

Martin Jacobson, Statens ljud- och bildarkiv

187

Bilaga 4

Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Statens ljud- och bildarkiv lämna exemplar av dokument (pliktexemplar).

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2000:663).

2 § I denna lag förstås med

dokument ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning,

skrift ett dokument som lagrar text eller fast bild,

dagstidning en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och bilaga,

skrift i mikroform en skrift i förminskad form som kan läsas endast med hjälp av apparat,

film ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb följd,

dokument för elektronisk återgivning ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel,

fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar ljud,

videogram ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga bilder, med eller utan ljud.

3 § Ett dokument görs tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten eller när informationen i dokumentet

189

Bilaga 4
SOU 2004:53

återges offentligt eller i förvärvsverksamhet inför en större sluten krets.

4 § Ett dokument skall anses röra svenska förhållanden, om informationen i dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman eller framförande av svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.

Dokument som skall lämnas

Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen

5 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §.

6 § Av skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas,

1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller

2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.

7 § Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §.

Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en periodisk skrift. Lag (1998:1447).

190

SOU 2004:53
Bilaga 4

8 § I fråga om tryckt dagstidning gäller, i stället för vad som följer av 5, 6 och 7 §§, följande.

Av tidningen skall tre pliktexemplar lämnas.

Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas av den edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika editioner, också av den edition som har utgivits sist.

Har en sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje ändrad sida eller löpsedel. Detta gäller dock inte om den ändrade sidan eller den ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas enligt tredje stycket.

9 § Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5–8 §§ föreligger inte i fråga om

1. visitkort, etikett, blankett och emballagetryck eller därmed jämförlig skrift,

2. protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts hos myndighet,

3. skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehåll som en tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning av utdrag ur tidigare framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplar av den eller de tidigare framställda skrifterna lämnas i stället eller har lämnats tidigare,

4. skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 §. Lag (1995:1375).

Annan skrift

10 § Av skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och av skrift i mikroform skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften har framställts här i landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här.

Av skrift som avses i första stycket och som har framställts utomlands och gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall sju exemplar lämnas, om skriften rör svenska förhållanden.

Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av 11 §.

191

Bilaga 4
SOU 2004:53

11 § Om en skrift som avses i 10 § har samma innehåll som en tidigare eller samtidigt framställd skrift som avses i 5 eller 6 § eller har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift som avses i 10 §, skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare eller samtidigt framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Film och videogram

12 § Av film som har gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet skall ett pliktexemplar lämnas.

Av videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst fem exemplar skall ett pliktexemplar lämnas.

Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visning skall ett pliktexemplar lämnas.

Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 13 § eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 §§.

13 § Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 12 § föreligger inte i fråga om sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning

14 § Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.

Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om fonogrammet rör svenska förhållanden.

Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tillämpas även på dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 § och som inte är videogram eller fonogram.

192

SOU 2004:53
Bilaga 4

Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 § eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 §§.

15 § Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 14 § föreligger inte i fråga om sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.

Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.

Kombinerat material

16 § Med kombinerat material förstås material, som innehåller dels en eller flera skrifter, dels ett eller flera dokument som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 § tredje stycket. Med skrifter och andra dokument som kan ingå i kombinerat material avses endast sådana som var för sig har medfört eller skulle medföra skyldighet att lämna pliktexemplar.

17 § Av kombinerat material skall sju pliktexemplar lämnas.

Om kombinerat material har samma innehåll och utförande som tidigare framställt kombinerat material, skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av det tidigare framställda kombinerade materialet har lämnats eller lämnas samtidigt.

Ljudradio- och televisionsprogram

18 § Av ljudradio- och televisionsprogram, som skall spelas in enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall pliktexemplar lämnas i form av en sådan inspelning av programmet som skall göras enligt bestämmelsen.

Av ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag får sända med stöd av tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen (1996:844) eller som genom satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från

193

Bilaga 4
SOU 2004:53

svenskt programföretag, skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning.

Av andra ljudradio- och televisionsprogram än som avses i andra stycket skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning som ägt rum under högst fyra veckor per kalenderår. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta för vilka veckor som pliktexemplar skall lämnas. Lag (1996:859).

Vem som skall lämna pliktexemplar

19 § Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen, skall lämnas

1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,

2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet,

3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.

20 § Pliktexemplar av filmer eller dokument för elektronisk återgivning skall lämnas av den som har låtit göra filmerna eller dokumenten tillgängliga för allmänheten här i landet.

När det gäller filmer eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visning skall pliktexemplar dock lämnas av den som har begärt granskningen hos byrån. Lag (1995:1375).

21 § Pliktexemplar av skrift i mikroform skall lämnas

1. om skriften har framställts här i landet, av den som har framställt skriften,

2. om skriften har framställts utomlands, av den som har låtit föra in skriften till landet. Lag (1995:1375).

22 § Pliktexemplar av kombinerat material skall lämnas

1. när det gäller material, som har framställts inom landet, av den som har beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns, av den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,

194

SOU 2004:53
Bilaga 4

2. när det gäller material, som helt eller delvis har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.

23 § Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas av den som enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja att programmet spelas in.

Vem som pliktexemplar skall lämnas till

24 § Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i två eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl. biblioteket och ett exemplar lämnas till Lunds universitetsbibliotek.

Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i sju exemplar skall ett exemplar lämnas till vart och ett av Kungl. biblioteket och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.

25 § Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant som avses i 10 § eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Statens ljud- och bildarkiv. Lag (2000:663).

26 § Den som har lämnat pliktexemplar av film har rätt att återfå filmen och skall beredas tillfälle att hämta filmen sedan Statens ljud- och bildarkiv har haft skälig tid för att framställa en kopia. Lag (2000:663).

Tid då pliktexemplar skall lämnas

27 § Pliktexemplar av tryckt dagstidning skall lämnas enligt följande.

195

Bilaga 4 SOU 2004:53

Utgivningsmånad
Lämnas före utgången av

januari, februari
mars

mars, april
maj

maj, juni
juli

juli, augusti
september

september, oktober
november

november, december
januari

28 § Pliktexemplar skall lämnas av

1. annan skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen än tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften utgavs,

2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet,

3. skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet.

Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas inom en månad från den dag då beslut i granskningsärendet vunnit laga kraft.

29 § Pliktexemplar av kombinerat material som har gjorts tillgängligt för allmänheten i fullständigt skick skall lämnas inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.

I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material som utgör en del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 28 § för varje dokumentslag.

30 § Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas inom en månad från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.

Särskilda föreskrifter för videogram

31 § Statens ljud- och bildarkiv skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett särskilt register över pliktexemplar av video-

196

SOU 2004:53
Bilaga 4

gram som har lämnats till arkivet. I registret skall antecknas ett nummer för varje videogram. Statens biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta register.

Statens ljud- och bildarkiv skall underrätta den som har lämnat pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i registret.

Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Statens ljud- och bildarkiv skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått. Lag (2000:663).

Gemensamma föreskrifter

32 § Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag skall även omfatta

1. bildband, diabilder och liknande material som utgör tillbehör till det dokument av vilket pliktexemplar skall lämnas,

2. omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som följer med varje exemplar när detta görs tillgängligt för allmänheten,

3. såvitt gäller dokument för elektronisk återgivning, datorprogram i maskinläsbar form eller andra sådana särskilda anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet i

dokumentet.

Den som beställer framställning av ett dokument, som framställaren skall lämna pliktexemplar av enligt 19 § 1 och 21 § 1, skall tillhandahålla framställaren sådant material som enligt första stycket skall lämnas med pliktexemplaret.

Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten. Lag (1995:1375).

33 § Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara underskriven av den som är skyldig att lämna pliktexemplar och lämnas i två exemplar. Det ena exemplaret skall återställas med anteckning om att materialet har mottagits.

Om en försändelse omfattar kombinerat material eller sådant tillbehör som avses i 32 §, skall detta särskilt anges i förteckningen.

197

Bilaga 4
SOU 2004:53

34 § Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.

35 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att föra en förteckning enligt 31 § tredje stycket eller den som underlåter att tillhandahålla material enligt 32 § andra stycket skall dömas till böter.

36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.

37 § Beslut som en annan myndighet än regeringen har meddelat enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.

Beslut om undantag enligt 36 § får dock inte överklagas.

Övergångsbestämmelser

1993:1392

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att gälla.

När samtliga omständigheter som enligt den nya lagen skulle grunda skyldighet att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet tillämpas dock den upphävda lagen på det dokumentet.

1995:1375

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. När samtliga omständigheter som grundar skyldighet att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet tillämpas de äldre bestämmelserna på det dokumentet.

198

SOU 2004:53
Bilaga 4

Förordning (1993:1439) om pliktexemplar av dokument

Tillämpningsområde

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om sådant material som omfattas av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Förordning (2000:1105).

Bevarande av pliktexemplar

2 § Dokument som har lämnats till Kungl. biblioteket utgör nationalexemplar och dokument som har lämnats till Lunds universitetsbibliotek utgör nationella reservexemplar. De skall bevaras för framtiden.

Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter respektive biblioteks prövning, befinnes utgöra dubblett av ett redan lämnat dokument eller en oförändrad ny utgåva av ett tidigare lämnat dokument.

I fråga om de två exemplar av tryckta dagstidningar som lämnas till Kungl. biblioteket gäller skyldigheten att bevara bara det ena exemplaret.

3 § Dokument som har lämnats till Stockholms, Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek bevaras enligt föreskrifter som meddelas av respektive universitet.

4 § Dokument som har lämnats till Statens ljud- och bildarkiv skall bevaras för framtiden.

Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter arkivets prövning, befinnes utgöra dubblett av ett redan lämnat dokument eller en oförändrad ny utgåva av ett tidigare lämnat dokument.

Upptagning av ljudradio- eller televisionsprogram som har gjorts med stöd av 26 e § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk får bevaras i arkivet endast om de har dokumentariskt värde eller rättighetshavarna har medgett att upptagningarna bevaras. Förordning (2000:1105).

199

Bilaga 4
SOU 2004:53

Tillhandahållande av pliktexemplar

5 § De dokument som förvaras hos Kungl. biblioteket hålls tillgängliga i bibliotekets lokaler i den utsträckning som biblioteket bestämmer.

De dokument som förvaras hos Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek hålls tillgängliga enligt föreskrifter som meddelas av respektive universitet och beträffande Lunds universitet, efter samråd med Kungl. biblioteket.

I fråga om kombinerat material som förvaras hos bibliotek gäller utom vad avser skrift bestämmelserna i 6–7 §§.

6 § De dokument som förvaras hos Statens ljud- och bildarkiv hålls tillgängliga i arkivets lokaler och tillhandahålls med hjälp av arkivets apparatur i den utsträckning som arkivet bestämmer.

De dokument som förvaras hos arkivet får efter prövning i varje särskilt fall hållas tillgängliga på motsvarande sätt som föreskrivs i första stycket på en institution utanför arkivet. Efter utnyttjandet skall dokumentet lämnas tillbaka till arkivet.

Arkivet eller institutionen får inte låna ut dokument som har lämnats som pliktexemplar och som förvaras hos arkivet eller som har lämnats ut till en institution. Bestämmelser om utlåning av kopior finns i 7 §. Förordning (2000:1105).

7 § Bestämmelser om framställning av exemplar bl.a. inom Statens ljud- och bildarkiv finns i 16 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

När en kopia av ett pliktexemplar lånas ut utanför arkivet skall arkivet upplysa mottagaren om innebörden av tillämplig upphovsrättslig lagstiftning.

Efter utnyttjandet skall kopian återlämnas till arkivet. Sådant exemplar får därefter bevaras i arkivet. Förordning (2000:1105).

Övriga föreskrifter

7 a § Statens ljud- och bildarkiv skall besluta för vilka veckor som pliktexemplar av vissa ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas enligt 18 § tredje stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Förordning (2000:1105).

200

SOU 2004:53
Bilaga 4

8 § Föreläggande att vid vite fullgöra skyldighet att lämna pliktexemplar meddelas av Statens ljud- och bildarkiv i fråga om dokument som skall lämnas till arkivet och av Kungl. biblioteket i fråga om övriga dokument. Förordning (2000:1105).

9 § Undantag från skyldighet att lämna pliktexemplar får medges av Statens ljud- och bildarkiv i fråga om dokument som skall lämnas till arkivet och av Kungl. biblioteket i fråga om övriga dokument. Förordning (2000:1105).

10 § Ytterligare föreskrifter om bevarande och tillhandahållande av pliktexemplar som lämnas till Statens ljud- och bildarkiv får meddelas av arkivet. Förordning (2000:1105).

11 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut av Kungl. biblioteket, ett universitet eller Statens ljud- och bildarkiv i fråga om tillhandahållande av bevarat material får dock inte överklagas. Förordning (2000:1105).

Övergångsbestämmelser

1993:1439

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994, då förordningen (1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att gälla.

1995:252

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

201