SOU 2004:68

Hemsjukvårdens omfattning i kommuner och landsting

Redovisning av studie genomförd hösten 2003 på uppdrag av Äldrevårdsutredningen

Bilaga 3

Januari 2004

Kerstin Einevik Bäckstrand Konsult

kerstin.einevik.backstrand@telia.com

SOU 2004:68
Bilaga 3

Innehåll

Sammanfattning...............................................................................
416

Uppdrag och genomförande...........................................................
419

Uppdrag ....................................................................................
419

Genomförande..........................................................................
419

Om ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende ...................
422

Läsanvisning..............................................................................
423

Landstingens hemsjukvård .............................................................
424

Nationell statistik.....................................................................
424

PiP-statistik avseende studiens kommuner ............................
427

Kommunernas hemsjukvård...........................................................
429

Hemsjukvårdens andel av arbetstiden i olika

verksamheter.............................................................................
429

Hemsjukvårdens andel av den totala arbetstiden ...................
433

Fördelning av kommunens totala årsarbetstid för

hemsjukvård mellan olika verksamheter .................................
434

Fördelning av den ej legitimerade hälso- och

sjukvårdspersonalens tid på olika aktiviteter ..........................
435

Hälso- och sjukvårdsuppgifter som den ej legitimerad

personalen utför i ordinärt boende..........................................
436

Hemsjukvård i ordinärt boende - jämförelser ...............................
438

Timmar hemsjukvård i ordinärt boende per år och

invånare 80+.............................................................................
438

Den totala årsarbetstidens fördelning på olika

verksamheter.............................................................................
441

Påverkas vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider i sluten

sjukhusvård av huvudmannaskapet för hemsjukvården? .......
444

Andel av hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av

legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ...............................
446

Beräkning av kostnader för hemsjukvård ......................................
448

Personalkostnader för hemsjukvård i ordinärt boende i de

deltagande kommunerna..........................................................
448

Personalkostnader för hälso- och sjukvårdsinsatser i

ordinärt boende per år och invånare 80+ ...............................
449

Personalkostnader för de samlade hälso- och

sjukvårdsinsatserna per år och invånare 80+..........................
451

413

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 1 Nettokostnad och besök 2002..........................................
453

Bilaga 2 Specifikation av primärvårdsansluten hemsjukvård ........
457

Bilaga 3 Vårdtillfällen och vårddagar 2002 ....................................
459

Bilaga 4 Lönestatistik november.....................................................
460

Bilaga 5 Antal årsarbeten för hälso- och sjukvårdsinsatser i

respektive kommun totalt och fördelad per verksamhet.

Legitimerad och ej legitimerad hälso- och

sjukvårdspersonal. (Kommunens personal och

verksamhet). ...........................................................................
463

Bilaga 6 Andel av den totala årsarbetstiden för hälso- och

sjukvårdsinsatser i respektive kommun, fördelad per

verksamhet, procent. (Kommunens personal och

verksamheter.) ........................................................................
464

Bilaga 7 Andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna i ordinärt

boende, särskilt boende och samtliga verksamheter som

utförs av legitimerad respektive ej legitimerad hälso-

och sjukvårdspersonal . Kommunens och landstingets

personal (procent).................................................................
465

Bilaga 8 Total personaltid för hälso- och sjukvårdsuppgifter i

ordinärt boende och särskilt boende i deltagande

kommuner per år och invånare 80+......................................
466

Bilaga 9 Årsarbetare för hemsjukvård, i ordinärt boende,

kommunernas och landstingens personal. Fördelad på

legitimerad och ej legitimerad personal ................................
467

Bilaga 10 Årsarbetare för hälso- och sjukvårdsinsatser i

hemtjänst och totalt, fördelad på ej legitimerad och

legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kommunens

personal...................................................................................
468

Bilaga 11 Kommunernas och landstingens personalkostnader

för hemsjukvård i ordinärt boende i deltagande

kommuner (miljoner kr)........................................................
469

414

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 12 Total personalkostnad för hälso- och

sjukvårdsinsatser i samtliga verksamheter i deltagande

kommuner, kronor per år och invånare 80+.

Legitimerad och ej legitimerad hälso- och

sjukvårdspersonal i kommuner och landsting......................
470

415

Bilaga 3
SOU 2004:68

Sammanfattning

Syftet med det uppdrag som redovisas i denna rapport har varit att få ett underlag för jämförelse mellan hälso- och sjukvårdens omfattning i kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende jämfört med kommuner som har tagit över detta ansvar. Fokus i utredningens intresse ligger på skillnader när det gäller hemsjukvården i ordinärt boende.

Inom ramen för detta uppdrag har en studie genomförts i kommuner i Dalarna och Gävleborg. I dessa kommuner har landstinget kvar ansvaret för hemsjukvården i det ordinära boendet. Resultaten från denna studie jämförs med motsvarande material framtaget av Svenska Kommunförbundet i en studie som genomfördes hösten 2002 i Värmland och Jämtland, där kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende.

Resultaten från de genomförda studierna visar bl.a. följande:

• Hemtjänsten i ordinärt boende förefaller vara bättre utbyggd i kommuner som har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende än i kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

• Räknat på alla kommuner i respektive grupp är den samlade insatsen från kommun och landsting lägre, per år och invånare 80+, i de kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården än i de kommuner som har tagit över detta ansvar.

Hemsjukvårdsinsatsen i ordinärt boende är cirka 27 timmar per år och invånare 80+ i Gävleborg/Dalarna där landstingen har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. I Värmland/Jämtland där kommunerna tagit över detta ansvar omfattar hemsjukvården i ordinärt boende cirka 59 timmar per år och invånare 80+.

Hemsjukvårdsinsatsen i ordinärt och särskilt boende sammantaget är cirka 79 timmar i Gävleborg/Dalarna vilket kan jämföras med cirka 115 timmar per år och invånare 80+ i Värmland/Jämtland.

• Ser man till personalkostnaden så är utfallet i stort sett det samma. Den samlade personalkostnaden för landstingets och kommunernas hemsjukvård i ordinärt boende är cirka 3 700 konor per år och invånare 80+ i Gävleborg. Motsvarande kostnad är cirka 7 400 kronor i Dalarna. I Värmland och Jämtland där kommunerna har ansvaret för hemsjukvården i det ordinära

416

SOU 2004:68
Bilaga 3

boendet är kostnaden per år och invånare 80+ cirka 10 000 kronor i Värmland och cirka 13 000 kronor i Jämtland.

• Landstingets andel av kostnaderna för hemsjukvård i ordinärt boende är cirka 50 procent i Gävleborg och cirka 73 procent i Dalarna.

• Av den totala årsarbetstiden för hemsjukvård i samtliga verksamheter, kommunernas och landstingens personal, används i samtliga deltagande kommuner cirka 38 procent för hemsjukvård i ordinärt boende. I Gävle/Dalarna är andelen cirka 30 procent av den totala tiden och i Värmland/Jämtland cirka 43 procent.

• Uppgifter om antalet vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider tyder på att det i de områden som deltagit i studien inte är någon större skillnad i konsumtion av slutenvård som kan förklaras med vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende.

• De skillnader som finns mellan olika län när det gäller hur stor andel av arbetstiden inom hemsjukvården som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tycks inte kunna förklaras av vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Dalarna ligger högst med cirka 44 procent av arbetstiden som utförs av legitimerad personal inom hemsjukvården i ordinärt boende. Gävleborg ligger lägst med cirka 31 procent.

• Sammantaget för alla deltagande kommuner används cirka 16 procent av den totala arbetstiden för legitimerad och ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommunerna till hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta kan jämföras med Socialstyrelsens studie som genomfördes med i stort sett samma metod hösten 2000. Där beräknades andelen hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunerna till cirka 15 procent.

• Andelen av arbetstiden som används för hälso- och sjukvårds-

uppgifter i samtliga verksamheter inom kommunen är 12,2 procent i kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården i det ordinära boendet och 18,6 procent i kommuner som tagit över detta ansvar.

417

Bilaga 3
SOU 2004:68

En väsentlig fråga för fortsatt analys är vad som förklarar det förhållandet att den samlade insatsen inom hemsjukvården i ordinärt boende är lägre, räknat per år och invånare 80+, i de kommuner där landstinget har kvar ansvaret för denna verksamhet, räknat på det samlade resultatet från de olika ”kommuntyperna”.

Är detta skillnader som kan förklaras av huvudmannaskapet för hemsjukvården i det ordinära boendet eller är det skillnader som hänger samman med andra faktorer t.ex. skilda kulturer och ambitionsnivåer i olika delar av landet?

418

SOU 2004:68
Bilaga 3

Uppdrag och genomförande

Uppdrag

Denna studie om hemsjukvårdens omfattning har genomförts på uppdrag av Äldrevårdsutredningen. Uppdraget som helhet avser att ge en bild av hemsjukvårdens omfattning i ett antal kommuner och landsting. Huvudinriktningen på studien har varit att ge ett underlag för att visa på skillnader mellan kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende och kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Konsulten, Kerstin Einevik Bäckstrand, har som projektledare samordnat och genomfört studier av hemsjukvårdens omfattning i ett urval kommuner och landsting. I kommunerna har den metod använts som konsulten tidigare har använt för studier på uppdrag av Socialstyrelsen och som också Svenska Kommunförbundet använt i Värmland och Jämtland. Studien av landstingets kostnader för hemsjukvården baseras på verksamhetsstatistik enligt PiP- metoden som ger kostnader för hemsjukvården.

För inmatning, bearbetning och sammanställning av insamlat material från kommunerna har ett dataprogram från Svenska Kommunförbundet använts. För detta arbete engagerades Fredrik Bäckstrand. I hans uppdrag ingick också att ge stöd och råd till de lokala projektledarna beträffande inmatning och hantering av det insamlade materialet.

I avtalet ingick att Svenska Kommunförbundet skulle genomföra kostnadsberäkningar av den kommunala hemsjukvården. De mätningar av arbetad tid som genomfördes inom ramen för uppdraget utgör basen för kostnadsberäkningarna.

Genomförande

Tidsanvändningsstudier i kommunerna

Studien består av ett antal delar varav den tidsanvändningsstudie som genomförts i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg har varit den mest omfattande.

Det redovisade materialet bygger på tidsanvändningsstudier bland ej legitimerad personal, uppgifter från kommunerna om antal årsarbetare för legitimerad och ej legitimerad personal i de aktuella verksamheterna samt på PiP-statistik från landstingen i Dalarna

419

Bilaga 3
SOU 2004:68

och Gävleborg avseende de kommuner som deltagit i tidsanvändningsstudien.

Tidsanvändningsstudierna bygger på redovisning av 2164 arbetspass i Gävleborg, 2168 arbetspass i Dalarna, 3058 arbetspass i Värmland och 3338 arbetspass i Jämtland. Antalet arbetspass är mindre för verksamheterna korttidsvård/-boende och dagverksamhet varför uppgifterna för dessa verksamheter kan vara osäkra på kommunnivå i vissa kommuner. I övrigt bedömer vi att materialet är tillräckligt stabilt för att utgöra underlag för de redovisningar och bedömningar som görs i rapporten.

Resultatet av tidsanvändningsstudien och formerna för dess genomförande redovisas en PM, ”Omfattningen av kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Dalarna och Gävleborg”, som Äldrevårdsutredningen har överlämnat till Svenska Kommunförbundet. Förbundet avser att publicera denna PM.

Inom var och en av de deltagande kommunerna har undersökningen hållits samman av en kontaktperson. Kontaktpersonerna har varit Margareta Olsheim, Leksand, Irja Ås, Rättvik, Ann Eriksson, Falun, Lilian Lingvall, Mora, Karin Dagh, Bollnäs, Ingrid Pettersson, Ockelbo, Christina Carlström, Gävle och Margita Lövgren, Sandviken. Samtliga har lagt ner ett omfattande och engagerat arbete för att studien över huvud taget skulle bli möjlig att genomföra.

I de kommuner och landsting som har delar av de aktuella verksamheterna utlagda på entreprenad gäller att även dessa verksamheter ingår i materialet vid beräkning av årsarbetare och kostnader.

Tidsanvändningsstudierna ger information om hur stor andel av den ej legitimerade personalens tid som används för hälso- och sjukvårdsuppgifter i olika verksamheter och totalt inom kommunen. För att få fram den totala tiden för hälso- och sjukvård inom kommunen multipliceras denna andel med det totala antalet årsarbetare för ej legitimerad vårdpersonal. Till detta läggs hela arbetstiden för den legitimerade personalen.

Som underlag för jämförelser mellan kommuner som tagit över hemsjukvården i ordinärt boende och kommuner där landstinget har kvar detta ansvar har vi i samarbete med Svenska Kommunförbundet fått ta del av rapport och databas från den studie som förbundet genomförde under november 2002 i ett antal kommuner i Värmland och Jämtland. Den studien publiceras av Svenska Kommunförbundet.

420

SOU 2004:68
Bilaga 3

I Dalarna och Gävleborg har landstinget kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. I Värmland och Jämtland har kommunerna tagit över detta ansvar.

Statistik från landstingen

Denna studie inleddes med en förstudie vars syfte var att ta reda på vilka landsting som hade en redovisning av sin hemsjukvård som var användbar som ett komplement till de uppgifter som kom fram i tidsanvändningsstudierna i kommunerna. Förstudien visade att två landsting, Dalarna och Gävleborg, tillämpade den av Landstingsförbundet utarbetade PiP-metoden för verksamhetsredovisning. Begreppet PiP står för produktivitet i primärvården.

Metoden bygger på att varje enhet inom primärvården gör en bedömning av hur tiden används och hur kostnaderna fördelar sig mellan olika verksamheter inom primärvården. Vi ansåg att detta material var det bästa som med rimlig tidsinsats gick att få fram från landstingen och har således använt det i studien. Sammanställning av PiP-materialet, bilaga 1, har gjorts av Anders Eriksson i landstinget Dalarna och Birgitta Flodin i landstinget i Gävleborg.

För att få en bild på nationell nivå av hur kostnaderna för hemsjukvården skiljer sig mellan landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvården och landsting där kommunerna har tagit över detta ansvar har en specialbearbetning gjorts av Landstingsförbundets verksamhetsstatistik avseende år 2002, bilaga 2. Denna bearbetning har gjorts av Kristina Bränd Persson, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

För analys av skillnader mellan landstingen har Kristina Bränd Persson även sammanställt ett material som visar antal vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider i olika landsting relaterat till den äldre befolkningen, bilaga 3.

Kostnadsberäkningar

Inom Svenska Kommunförbundet pågår ett projekt som bl.a. syftar till att få fram bättre metoder för kostnadsredovisning inom de verksamheter som är aktuella i detta projekt. I dagsläget finns dock ingen enkel metod för att redovisa hela den kommunala kostnaden

421

Bilaga 3
SOU 2004:68

för hemsjukvård uppdelad på olika verksamheter, t.ex. hemsjukvård i ordinärt boende, särskilt boende osv.

Vi har därför kommit överens med Svenska Kommunförbundet om att i detta sammanhang endast göra en beräkning av personalkostnaden. Svenska Kommunförbundet har i samarbete med Landstingsförbundet räknat fram uppgifter på nationell nivå beträffande den genomsnittliga kostnaden per årsarbetare för olika yrkesgrupper, bilaga 4. Vid beräkningar av kostnaden för kommunernas och landstingens hemsjukvård i de deltagande kommunerna har vi använt oss av dessa uppgifter.

Kostnaden per kommun för landstingets hemsjukvård skiljer sig något när man utgår från Landstingsförbundets schabloniserade kostnad jämfört med den kostnad som landstingen i Dalarna och Gävleborg räknat fram ur den egna bokföringen. Vi har ändå för jämförbarhetens skull valt att utgå från Landstingsförbundets kostnad per årsarbetare i våra sammanställningar av kostnader.

Om ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende

Av tabell 1 framgår att kommunerna har tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende för ganska exakt hälften av befolkningen, 4 585 607 invånare och att landstinget har kvar detta ansvar i den andra hälften av befolkningen, 4 297 800 invånare.

Andelen invånare 80+ är något högre 5,4 procent av befolkningen, i de kommuner som tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende jämfört med 5,1 procent i de kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Tabell 1. Fördelning av befolkningen på landsting där kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende och landsting som har kvar detta ansvar

Landsting där kommunerna tagit över hemsjuk-
Landsting som har kvar hemsjukvården i ordi-

vården i ordinärt boende

närt boende

Ålder 80 år eller äldre
Befolkning
Ålder 80 år eller äldre
Befolkning

totalt

totalt

5,4%
248 381
4 585 607
5,1%
217 961
4 297 800

422

SOU 2004:68
Bilaga 3

Läsanvisning

Den tidsanvändningsstudie som ligger till grund för de beräkningar och jämförelser som redovisas i denna rapport, avrapporteras i sin helhet i den PM som Äldrevårdsutredningen har överlämnat till Svenska Kommunförbundet för publicering.

Den som vill veta mer om metoden och om de definitioner som används t.ex. beträffande hemsjukvårdsbegreppet bör börja med att läsa den ovan nämnda PM:en. Som bilaga 1 i PM:en finns den blankett som fyllts i av den ej legitimerade personalen under studieveckan samt ifyllnadsanvisningar med förklaringar till vilka arbetsuppgifter som innefattas i blankettens olika arbetsuppgifter.

I bilagorna 5–12 i denna rapport, redovisas ett antal underlag och bearbetningar av material från utredningen, utöver de tabeller som finns inkluderade i själva rapporttexten.

423

Bilaga 3
SOU 2004:68

Landstingens hemsjukvård

Nationell statistik

Inom ramen för den förstudie som föregick detta projekt undersöktes vilka uppgifter om hemsjukvårdens omfattning i landstingen som gick att få fram ur den verksamhetsstatistik som publiceras av Landstingsförbundet. Insamling av uppgifter avseende verksamhet och ekonomi i landsting och regioner pågick under hösten avseende år 2002, uppgifter som nu finns publicerade.

Landstingsförbundet har utvecklat sin statistikinsamling när det gäller verksamhet och ekonomi och från och med år 2001 skall insatserna inom hemsjukvården redovisas för sig. Det gäller såväl den hemsjukvård som utförs inom ramen för primärvården som hemsjukvård som är kopplad till den specialiserade somatiska och psykiatriska vården.

Landstinget har alltid ansvar för läkarinsatserna inom hemsjukvården i ordinärt och särskilt boende. I Landstingsförbundets redovisning av primärvårdsanknuten hemsjukvård ingår läkarinsatserna inom såväl ordinärt boende som särskilt boende. För de landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende redovisas under rubriken hemsjukvård även insatser från övriga personalgrupper t.ex. distriktssköterskor, undersköterskor och rehabiliteringspersonal.

Vid projektets start var det en förhoppning att läkarinsatsernas omfattning inom hemsjukvården skulle kunna fångas genom denna statistik. Detta visade sig dock omöjligt eftersom landstingen fortfarande inte rapporterar läkarbesöken i hemsjukvården på ett tillförlitligt sätt. I Värmland, som är ett av de landsting som ingår i studien, har t.ex. inga läkarbesök i hemsjukvård noterats vilket beror på brister i inrapporteringen från Värmland. Mot denna bakgrund har läkarinsatserna lämnats helt utanför studien såväl vad avser tidsinsats som kostnader.

I det material som redovisas i bilaga 1 ingår dock läkarinsatserna i de fall där dessa ingår i statistiken. I bilaga 1 redovisas landstingens kostnad för primärvårdens hemsjukvård, för specialiserad somatisk och psykiatrisk hemsjukvård och för dessa olika typer av hemsjukvårdsinsatser sammantaget. Syftet med detta är att ge en översiktlig bild av hur landstingens kostnader för hemsjukvård skiljer sig mellan landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende och landsting där kommunerna tagit över detta

424

SOU 2004:68
Bilaga 3

ansvar. För att ge förutsättningar för jämförelser har kostnaden redovisats i kronor och genom användande av nyckeltalet kronor per invånare 80+.

De landsting som är markerade med mörkgrå färg i bilagan har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Av bilagan framgår att medelvärdet för samtliga redovisade landsting är 4 410 kr per år och invånare 80+ för alla former av hemsjukvård som betalas av landstinget. För de landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvården ligger genomsnittskostnaden på 8 357 kr per år och invånare 80+ och för landsting där kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende ligger genomsnittskostnaden på 958 kr. Landstingens kostnad för hemsjukvård i dessa landsting avser i första hand läkarinsatserna inom hemsjukvården och i förekommande fall specialiserad hemsjukvård som utgår från sjukhus.

Observera att kostnaderna i bilaga 1 avser alla kostnader hänförliga till landstingens hemsjukvård. De kostnadsberäkningar som i övrigt görs i denna rapport avser endast personalkostnad enligt den definition som används i bilaga 4.

I tabell 2, som bygger på bilaga 1, framgår att spännvidden mellan landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende ligger mellan 12 568 kr i Jönköping och 4 534 kr i Västerbotten per år och invånare 80+. Dalarna och Gävleborg som ingår i vårt material ligger på 9 706 kr respektive 6 931 kr per invånare 80+. Det innebär att de ligger i mitten av skalan, den ene över och den andre under medelvärdet. Med detta som utgångspunkt är det skäligt att tro att de siffror som redovisas från dessa landsting i landstingens PiP-material på ett rimligt sätt representerar ett ungefärligt genomsnitt av läget i de landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende.

425

Bilaga 3
SOU 2004:68

Tabell 2. Kostnader i kronor för landstingens hemsjukvård i primärvård, specialiserad vård och totalt, per år och invånare 80+ år*- landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende

Hemsjukvård
Hemsjukvård
Hemsjukvård

Primärvård
Specialiserad
totalt

Stockholm
8 824
233
9 057

Östergötland
267
10094
10 361

Jönköping
12 568
0
12 568

Kalmar
4 267
949
5 216

Blekinge
9 844
339
10 183

Västmanland
1 230
5427
6 657

Dalarna
8 471
1235
9 706

Gävleborg
6 202
730
6 932

Västerbotten
3 725
810
4 535

Norrbotten
168
0
168

SAMTLIGA
3 432
978
4 410

Medel ¤
6155
2202
8 357

¤ = medelvärde exkl. Norrbotten. * = Hämtat ur bilaga 1

Vid jämförelser mellan landsting är det viktigt att beakta kostnaderna för hemsjukvård i såväl primärvård som specialiserad hemsjukvård. Ser man enbar till hemsjukvårdskostnaderna inom primärvården kan man konstatera att t.ex. Östergötland ligger på samma låga nivå som landsting där kommunerna tagit över hemsjukvården i ordinärt boende. Lägger man däremot till även kostnaden för den specialiserade hemsjukvården hamnar Östergötland på andra plats efter Jönköping, med 10 361 kronor per invånare 80+.

I den fortsatta redovisningen av kostnader för landstingens hemsjukvård har vi ändå valt att utgå endast från de kostnader inom primärvårdens hemsjukvård som redovisas i landstingens PiP- material avseende de kommuner som ingår i studien. Det hänger samman med att det i dessa kommuner inte förekommer någon specialiserad hemsjukvård. Enligt Landstingsförbundets statistik

426

SOU 2004:68
Bilaga 3

finns det dock en begränsad sådan verksamhet i Östersund i Jämtland.

PiP-statistik avseende studiens kommuner

PiP-statistiken är uppbyggd på samma sätt som Landstingsförbundets statistik för verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Till skillnad från den nationella statistiken ger den möjlighet att få fram uppgifter från alla primärvårdsenheter inom de landsting som använder metoden för verksamhetsuppföljning. Detta har gjort det möjligt att i denna studie få redovisning av landstingets hemsjukvård för var och en av de kommuner som ingår i studien. I bilaga 2 redovisas uppgifter om arbetad tid, personalkostnader, arbetad tid i timmar per 80+, personalkostnad i kr/invånare 80+ samt personalkostnad per arbetad timme.

I vår redovisning av arbetstid och kostnader för landstingens hemsjukvård har vi valt ut de uppgifter där vi har kunnat få fram motsvarande uppgifter från landstingen i Värmland och Jämtland. Det innebär att vi inte använder oss av uppgifterna beträffande läkare. I materialet från kommunerna ingår ingen administrativ personal. Därför har även tid och kostnader för läkarsekreterare exkluderats.

Av bilaga 2 framgår att det är stor skillnad mellan landstingen i Dalarna och Gävleborg när det gäller hemsjukvårdens omfattning. Det finns även variationer i hur mycket som landstinget satsar på hemsjukvården i respektive kommun.

Spännvidden i Gävleborg ligger mellan 5,5 timmar per år och invånare 80+ i Sandviken och 13,6 timmar i Bollnäs, när läkare och läkarsekreterare är borträknade. I Dalarna är spännvidden mellan 21,1 timmar i Leksand och 27,5 timmar i Falun. Sammantaget ligger landstingets hemsjukvårdsinsats i de deltagande kommunerna från Gävleborg på 8,5 timmar per år och invånare medan motsvarande siffra för Dalarna är 26,6 timmar.

427

Bilaga 3
SOU 2004:68

En del av förklaringen till de höga värdena för Mora (33,4 tim) och Falun hänger samman med att båda dessa kommuner, enligt uppgift från landstinget, har en omfattande palliativ verksamhet inom hemsjukvården. Moras personal servar även Orsa när det gäller den palliativa vården. Det har inte varit möjligt att skilja ut hur stor del av den totala tiden som utgörs av de insatser som ges till invånarna i Orsa. Detta förändrar dock inte bilden av att landstingets hemsjukvårdsinsats, räknat per år och invånare 80+ är betydligt högre i Dalarna än i Gävleborg.

428

SOU 2004:68
Bilaga 3

Kommunernas hemsjukvård

Den tid som kommunens personal använder för hemsjukvård i olika verksamheter har kartlagts genom tidsanvändningsstudier och genom att kommunerna redovisat antal årsarbetare i respektive verksamhet.

Tidsanvändningsstudien har tillämpat följande indelning av de kommunala verksamheter som innehåller inslag av hemsjukvård:

Hemtjänst
Ordinärt boende, insatser enligt

SoL, HSL och LSS

Särskilt boende
Särskilt boende enligt SoL

LSS-boende
Särskilt boende enligt LSS

Korttidsvård/-boende
Alla former av korttidvård/-bo-

ende enligt SoL

Dagverksamhet
Alla former av dagverksamhet

enligt SoL och dagligverksamhet

enligt LSS samt dagrehab enlig

SoL

Hemsjukvårdens andel av arbetstiden i olika verksamheter

Andelen sjukvård varierar mellan olika verksamheter. Korttids- vård/-boende är den verksamhet som har störst sjukvårdsinnehåll, 30 procent av årsarbetstiden, räknat på samtliga deltagande kommuner. Sjukvårdsinnehållet i LSS-boende och dagverksamhet är cirka 6 procent av arbetstiden. Skillnaderna i dessa verksamheter är små mellan kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende och kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

I tabell 3 redovisas hemsjukvårdens andel av den totala arbetstiden för kommunens personal (legitimerad och ej legitimerad) i olika verksamheter.

429

Bilaga 3
SOU 2004:68

Hemtjänst

Resultaten visar, som förväntat, att de största skillnaderna i materialet finns inom hemtjänsten.

I kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvård i det ordinära boendet ligger andelen sjukvårdsuppgifter i hemtjänsten på cirka 7 procent av den totala arbetstiden, för Gävleborg och Dalarna tillsammans. Leksand, Mora och Sandviken ligger högst med drygt 10 procent. Lägst ligger Gävle och Ockelbo med 3,2 respektive 5,4 procent.

I kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende ligger andelen sjukvårdsuppgifter i hemtjänsten i storleksordningen 25 procent av arbetstiden, räknat per län. Kil ligger högst med 36,7 procent följt av Ragunda och Krokom med 31,7 respektive 31,1 procent. Lägst ligger Härjedalen med 15,4 procent och Åre med 19.8 procent.

430

SOU 2004:68
Bilaga 3

Tabell 3. Andel av totalt antal årsarbeten inom respektive kommun och verksamhet och totalt som används för sjukvård, legitimerad och ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (procent)

Hemtjänst Säbo LSS-boende
Korttidsboende
Dagverksamhet
Alla verksamheter

Bollnäs
9,2
14,5
4,9
13,7
1,0
10,8

Gävle
3,2
13,2
6,5
39,0
5,3
10,0

Ockelbo
5,4
18,1
-
-
-
13,9

Sandviken
10,1
14,8
5,8
35,3
23,3
15,0

Gävleborg
6,1
14,0
5,9
28,8
10,4
11,2

Falun
7,1
17,4
7,5
15,0
6,9
13,8

Leksand
10,7
19,9
8,7
21,2
1,7
15,4

Mora
10,4
16,0
5,3
18,8
1,0
11,5

Rättvik
6,9
18,4
5,8
19,8
5,8
14,1

Dalarna
8,7
17,6
6,8
19,2
4,3
13,5

Gävleborg

+ Dalarna
6,9
15,5
6,3
24,0
6,7
12,2

Arvika
29,0
16,6
8,8
34,0
4,3
19,7

Hammarö
27,5
19,6
6,0
18,2
5,4
17,0

Karlstad
22,4
15,5
5,0
40,9
5,2
17,6

Kil
36,7
15,1
6,0
20,6
7,1
19,4

Torsby
22,2
15,1
8,8
12,3
4,1
16,7

Värmland
25,3
16,1
6,2
35,4
5,2
18,1

Berg
29,1
19,2
16,7
21,1
5,0
21,5

Bräcke
22,3
17,3
6,4
21,0
5,1
15,9

Härjedalen
15,4
15,4
6,9
16,0
9,1
14,6

Krokom
31,1
25,5
5,6
27,6
4,3
23,2

Ragunda
31,7
19,7
16,2
16,0
4,8
22,1

Strömsund
26,6
14,4
11,4
42,8
4,3
20,5

Åre
19,8
14,3
14,0
19,1
14,3
16,1

Östersund
28,0
21,4
5,7
35,9
6,2
19,4

Jämtland
25,8
18,9
6,9
30,1
6,2
19,0

Värmland

+ Jämtland
25,6
17,6
6,6
32,8
5,8
18,6

Alla kom-

muner
18,3
16,5
6,5
30,0
6,1
15,8

431

Bilaga 3
SOU 2004:68

Materialet pekar således på att den andel av arbetstiden som hemtjänstens personal använder för sjukvård är drygt tre gånger så stor i kommuner som tagit över hemsjukvården i ordinärt boende än i kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Särskilt boende

Inom det särskilda boendet är skillnaderna relativt små räknat per län. Jämtland ligger högst med 18,9 procent och Gävleborg lägst med 14,0 procent. Räknat på samtliga deltagande kommuner är andelen av arbetstiden som används för sjukvård inom det särskilda boendet cirka 17 procent.

Ser man till enskilda kommuner ligger Krokom högst med 25 procent och Gävle lägst med 13,2 procent. Nio av de 21 deltagande kommunerna ligger mellan 14 och 16 procent.

LSS-boende

Inom LSS-boendet finns knappast några skillnader alls på länsnivå. I samtliga län utgörs mellan 5,9 och 6,9 procent av den totala arbetstiden inom LSS-boende av sjukvård.

Korttidsvård/-boende

Sjukvårdsinnehållet är högt inom korttidsvården. Sjukvårdens andel av den totala arbetstiden är 35,4 procent i Värmland, cirka 30 procent i Gävleborg och Jämtland och cirka 19 procent i Dalarna.

Högst ligger Strömsund med 42,8 procent och Karlstad med 40,9 procent. Lägst ligger Torsby med 12,3 procent och Bollnäs med 13,7 procent.

Dagverksamhet

Dagverksamhetens innehåll varierar mellan kommunerna och innehåller även daglig verksamhet med stöd av LSS.

Enligt de instruktioner vi fick från Svenska Kommunförbundet vid studiens början har även dagrehabilitering redovisats under dagverksamhet i Dalarna och Gävleborg. Förbundet har vid en senare analys av sitt eget material kommit fram till att verksamheten inom dagrehabilitering mera liknar verksamheten inom kort-

432

SOU 2004:68
Bilaga 3

tidsboende och därför bör hänföras till den verksamhetsgruppen. Detta var inte möjligt att göra i efterhand i vårt material varför de båda materialen skiljer sig åt på denna punkt.

Antalet rapporterade arbetspass är också lägre än för övriga verksamheter vilket gör materialet mera osäkert, i synnerhet på kommunnivå.

Räknat på samtliga deltagande kommuner ligger andelen sjukvård inom dagverksamheten på cirka 6 procent.

Hemsjukvårdens andel av den totala arbetstiden

Under hösten år 2000 genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen en studie med i stort sett samma metod som den som använts i detta sammanhang. Syftet med den studien var att få fram en uppgift om hur stor andel av kommunens arbetstid och kostnader som ägnas åt hälso- och sjukvård. De verksamheter som studerades var de samma som i denna studie.

I den studien kom man fram till att andelen av den arbetade tiden, som användes för hälso- och sjukvård, var cirka 15 procent. Detta kan jämföras med resultaten i denna studie som visar att andelen hälso- och sjukvårdsuppgifter räknat på samtliga deltagande kommuner är cirka16 procent.

Andelen av den totala arbetstiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunerna (legitimerad och ej legitimerad personal inräknad) är högre i kommuner som har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende jämfört med kommuner där landstinget har kvar ansvaret för denna verksamhet. Huvuddelen av denna skillnad hänför sig till hemtjänsten där sjukvårdsinnehållet för kommunens personal är relativt lågt i kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende.

Sammantaget för alla verksamheter ligger andelen hälso- och sjukvårdsuppgifter i deltagande kommuner från Värmland och Jämtland, där kommunerna tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, på 18,6 procent. I Dalarna och Gävleborg, där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, ligger andelen hälso- och sjukvårdsuppgifter på 12,2 procent räknat på samtliga deltagande kommuner.

433

Bilaga 3
SOU 2004:68

Fördelning av kommunens totala årsarbetstid för hemsjukvård mellan olika verksamheter

I tabell 4 redovisas hur kommunens totala årsarbetstid för hemsjukvård fördelar sig mellan de olika verksamheterna.

Tabell 4. Andel av den totala årsarbetstiden som används för hälso- och sjukvårdsuppgifter inom respektive kommun fördelad per verksamhet, procent

Hem-

LSS-
Korttids-
Dagverk-
Alla verksam-

tjänst
Säbo
boende
boende
samhet
heter

Gävleborg
15,9
68,4
6,4
7,4
2,0
100

Dalarna
13,4
71,4
7,9
5,8
1,6
100

Gävleborg +

Dalarna
14,7
69,8
7,0
6,7
1,8
100

Värmland
42,3
38,8
5,5
12,3
1,1
100

Jämtland
43,0
42,2
6,0
7,3
1,5
100

Värmland +

Jämtland
42,7
40,7
5,8
9,5
1,3
100

Alla kommuner
33,3
50,5
6,2
8,5
1,5
100

Cirka 80–85 procent av all tid för hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av kommunen används inom hemtjänst och särskilt boende. Inkluderas även hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kort- tidsvård/-boende, som svarar för cirka 9 procent av hälso- och sjukvårdsinsatserna, räknat på samtliga deltagande kommuner, kan man se att dessa tre verksamheter svarar för mer än 90 procent av den totala tid som kommunens personal använder för hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Cirka 6 procent av den totala tiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter används för LSS-boende och 1,5 procent används för dagverksamhet.

Dessa siffror ger en bild av de storleksordningar som det handlar om när man diskuterar omfattningen av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunernas olika verksamheter.

434

SOU 2004:68
Bilaga 3

Fördelning av den ej legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens tid på olika aktiviteter

I tidsanvändningsstudien är det den ej legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen som under en vecka redovisar hur man använder all arbetad tid.

I samtliga deltagande kommuner i Dalarna och Gävleborg används 54,7 procent av den redovisade tiden i hemtjänsten till social

omsorg och
4,8 procent till hälso- och sjukvårdsuppgifter.

22,7 procent
är indirekt brukartid (varav 14,6 procentenheter är

färdtid) och 17,8 procent är ej brukarrelaterad tid och annat arbete. Motsvarande siffror från Svenska Kommunförbundets studie i Värmland och Jämtland visar att mönstret är mycket likartat, med den skillnaden att man i dessa kommuner ägnar en större andel av tiden till hälso- och sjukvårdsuppgifter. I Värmland och Jämtland används 53,3 procent av den redovisade tiden i hemtjänsten till social omsorg och 10,6 procent används till hälso- och sjukvårdsuppgifter. 21,5 procent är indirekt brukartid (varav 13 procentenheter är färdtid) och 14,6 procent är ej brukarrelaterad

tid och annat arbete.

För den fortsatta bearbetningen av materialet har sedan den indirekta brukartiden samt ej brukarrelaterad tid och annat arbete fördelats proportionellt mellan uppgifter relaterade till social omsorg och hälso- och sjukvård. Av tabell 5 framgår hur stor andel av den ej legitimerade personalens tid som används till hälso- och sjukvårdsuppgifter inom de olika verksamheterna, dels som direkt tid till hälso- och sjukvårdsuppgifter, enligt den redovisade tiden i tidsanvändningsstudien, och dels efter fördelning av den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden.

435

Bilaga 3
SOU 2004:68

Tabell 5. Andel av den ej legitimerade personalens tid som används för hälso- och sjukvårdsuppgifter inom olika verksamheter (procent)

Kommuner som tagit över hem-
Kommuner som inte tagit över hem-

sjukvård inom ordinärt boende
sjukvård inom ordinärt Boende

- Värmland och Jämtland
- Gävleborg och Dalarna

Direkt brukartid för

Direkt brukartid
Total tid för

hälso- och sjuk-
Total tid för hälso-
för hälso- och
hälso-och sjuk-

vård
och sjukvård*
sjukvård
vård*

Hemtjänst
10,5
16,3
4,8
8,1

Särskilt boende
8,5
11,1
6,7
8,8

LSS-boende
3,9
5,6
2,8
4,0

Korttidsvård
8,2
11,7
6,2
8,6

Dagverksamhet
3,3
4,7
1,8
3,0

* Direkt brukartid (B) samt proportionell fördelning av C-C7+D+E

Uppgifterna i denna tabell är underlag för beräkning av antalet årsarbetare för hemsjukvård för ej legitimerad personal i kommunerna. Av tabellen framgår bl.a. att den ej legitimerade personalen använder ungefär dubbelt så stor andel av sin arbetstid till hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende i de kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvården som i de kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Hälso- och sjukvårdsuppgifter som den ej legitimerad personalen utför i ordinärt boende

De hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av den ej legitimerade personalen inom hemtjänsten har olika innehåll i kommuner som tagit över ansvaret för hemsjukvård inom det ordinära boendet och kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Som framgår av tabell 6 ligger tyngdpunkten i båda fallen på läkemedelshantering och insulingivning med penna, som enligt författningen också räknas in under begreppet läkemedelshantering. Sammantaget utgör dessa arbetsuppgifter cirka 6 procent av den totala arbetstiden för den ej legitimerade personalen inom hemtjänsten i kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. I kommuner där landstinget har kvar

436

SOU 2004:68
Bilaga 3

detta ansvar används cirka 3 procent av den ej legitimerade hemtjänstpersonalens tid till läkemedelshantering.

I kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende har kommunens personal inte redovisat någon tid på arbetsuppgifterna insulingivning med penna, provtagning, sondmatning eller såromläggning och lindning. Denna typ av uppgifter utförs då uppenbarligen av landstingets personal och delegeras inte till kommunens personal. Omfattningen av dessa uppgifter är dock relativt låg för den ej legitimerade personalen även i de kommuner som har tagit över ansvaret för hemsjukvården i det ordinära boendet, cirka 3 procent av den totala arbetstiden.

Tabell 6. Olika hälso- och sjukvårdsuppgifters andel av den totala arbetstiden för ej legitimerad personal i hemtjänsten (procent)

Kommuner som tagit över
Kommuner som inte tagit

hemsjukvård i ordinärt bo-
över hemsjukvård i ordinärt

ende

boende

Värmland
Jämtland
Totalt
Gävleborg
Dalarna
Totalt

B
Hemsjukvård
11,7
9,6
10,6
4,6
5,1
4,8

B01
Läkemedelshantering
5,3
4,6
4,9
3,0
3,1
3,1

B02
Insulingivning med penna
1,5
0,9
1,2
0,0
0,0
0,0

B03
Provtagning
0,2
0,2
0,2
0,0
0,0
0,0

B04
Vård i livets slut
0,2
0,4
0,3
0,3
0,0
0,1

B05
Sondmatning
0,1
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0

B06
Såromläggning, lindning
1,3
0,8
1,1
0,0
0,0
0,0

B07
Stomiskötsel
0,2
0,2
0,2
0,1
0,0
0,1

B08
Katetervård
0,6
0,3
0,4
0,2
0,2
0,2

B09
Ordinerade stödstrumpor
0,9
0,5
0,7
0,6
1,0
0,8

B10
Trycksårsprofylax
0,2
0,2
0,2
0,0
0,1
0,1

B11
Andra av dsk/ssk deleg. Uppg.
0,7
0,7
0,7
0,1
0,1
0,1

B12
Uppg. På deleg. av arbetsterapeut
0,2
0,3
0,2
0,1
0,0
0,1

B13
Uppg. På deleg. av sjukgymnast
0,3
0,4
0,4
0,0
0,4
0,2

437

Bilaga 3
SOU 2004:68

Hemsjukvård i ordinärt boende - jämförelser

Den samlade hemsjukvårdsinsatsen i ordinärt boende inkluderar den tid som läggs ner på hemsjukvård både från kommunen och från landstinget. I de fall som kommun eller landsting anlitar entreprenörer för att utföra hemsjukvårdsuppgifter gäller att denna tid är inräknad hos respektive huvudman.

Som tidigare påpekats ingår inte läkarinsatserna i det material som redovisas här vare sig när det gäller arbetstid eller kostnader.

I studiens grundmaterial har vi fått fram uppgifter om hemsjukvårdens omfattning i termer av årsarbeten. Det gäller både för kommuner och landsting. Vi har också uppgifter om hur många av dessa årsarbeten som utförs av legitimerad personal respektive ej legitimerad personal. De kostnadsberäkningar som görs i nästa kapitel bygger på dessa uppgifter.

Huvudsyftet med de genomförda studierna är att ge ökad kunskap om hemsjukvårdens omfattning och om vilka skillnader som finns mellan kommuner som tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende och kommuner där landstinget har kvar detta ansvar. I detta kapitel jämförs omfattningen av kommunernas och landstingens hemsjukvård, inom ordinärt boende och totalt, relaterat till timmar per år och invånare 80+. Möjligheten att relatera hemsjukvårdens omfattning till gruppen äldre bidrar till att tydliggöra de skillnader som finns.

Timmar hemsjukvård i ordinärt boende per år och invånare 80+

I tabell 7 redovisas den samlade personaltiden för hemsjukvård i ordinärt boende relaterad till antalet invånare 80+. Redovisningen avser både kommunernas och landstingens hemsjukvård inom de deltagande kommunerna.

Tidsinsatsen för hemsjukvård i ordinärt boende, räknat per år och invånare 80+, är ungefär dubbelt så stor i den grupp kommuner som tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende som i den grupp kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

Omfattningen av hemsjukvården i ordinärt boende är cirka 59 timmar per år och invånare 80+ i Jämtland/ Värmland, där kommunerna har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende.

438

SOU 2004:68
Bilaga 3

I Gävleborg/Dalarna, där landstingen har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende är omfattningen på hemsjukvården i ordinärt boende cirka 27 timmar per år och invånare 80+ när både landstinget och kommunens tid är sammanräknade.

439

Bilaga 3
SOU 2004:68

Tabell 7. Total personaltid för hemsjukvård i ordinärt boende i deltagande kommuner, timmar per år och invånare 80+. Legitimerad och ej legitimerad personal

Kommunen
Landstinget*
Hemsjukvård i ordi-

närt boende totalt

Bollnäs
19,2
13,6
32,8

Gävle
6,0
7,9
13,9

Ockelbo
9,9
12,0
21,9

Sandviken
13,9
5,4
19,4

Gävleborg
10,8
8,5
19,3

Falun
7,8
27,5
35,3

Leksand
8,8
21,1
29,9

Mora
24,9
33,4
58,3

Rättvik
6,8
22,0
28,7

Dalarna
11,2
26,7
37,9

Gävleborg + Dalarna
11,0
15,8
26,8

Arvika
57,9
0,0
57,9

Hammarö
65,8
0,0
65,8

Karlstad
40,3
0,0
40,3

Kil
80,7
0,0
80,7

Torsby
57,8
0,0
57,8

Värmland
50,9
0,0
50,9

Berg
47,0
0,0
47,0

Bräcke
52,2
0,0
52,2

Härjedalen
46,6
0,0
46,6

Krokom
60,2
0,0
60,2

Ragunda
62,6
0,0
62,6

Strömsund
75,0
0,0
75,0

Åre
41,2
0,0
41,2

Östersund
84,0
0,0
84,0

Jämtland
67,0
0,0
67,0

Värmland +

Jämtland
59,0
0,0
59,0

* = Läkartid ej inräknad

440

SOU 2004:68
Bilaga 3

Man skulle kunna tro att den tid som landstinget lägger ner på hemsjukvård i ordinärt boende tillsammans med den tid som kommunens personal lägger ner på hemsjukvård i ordinärt boende sammantaget skulle ge ungefär samma antal timmar hemsjukvård per år och invånare 80+. Så är dock inte fallet. Den tidsinsats som landstinget lägger ner är betydligt mindre än ”bortfallet” på den kommunala sidan i de områden där landstinget har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Skillnaden, räknat för samtliga kommuner i respektive grupp, är 32 timmar per år och invånare 80+.

Orsakerna till dessa skillnader kan vi inte besvara utifrån de kunskaper som kommit fram i denna studie. Resultaten väcker dock ett antal frågor. Kan det vara så att en samlad organisation, där kommunen har ansvaret för all hemsjukvård, i högre grad ser helheten och invånarnas behov och försöker skapa resurser för att kunna tillgodose dessa medan en delad organisation får en mera splittrad bild och tenderar att skjuta över bollen till den andra parten och hoppas att behoven kommer att tillgodoses genom den andra huvudmannens försorg? Kan det vara så att hemsjukvården i landstingsorganisationen ges lägre prioritet i förhållande till alla andra hälso- och sjukvårdsuppgifter som landstinget skall sköta och att dessa patienter inte prioritera när trycket är högt från andra, starkare patientgrupper till exempel inom primärvården?

Den totala årsarbetstidens fördelning på olika verksamheter

Den totala årsarbetstiden för hemsjukvård i ordinärt boende, räknat per år och invånare 80+, är således betydligt lägre i kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Ser man till hur den totala årsarbetstiden fördelar sig mellan de olika verksamheter där hemsjukvård ingår framkommer också att andelen tid för hemsjukvård i ordinärt boende är avsevärt lägre i kommuner där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende.

Bilaga 6 redovisar tidfördelningen mellan olika verksamheter för kommunernas egen personal. Det framgår att cirka 15 procent av årsarbetstiden används för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende i kommuner där landstinget har ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. I kommuner som har tagit över detta ansvar an-

441

Bilaga 3
SOU 2004:68

vänds däremot cirka 43 procent av årsarbetstiden för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende.

I tabell 8 har även landstingens tid för hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende räknats in. Även när så har skett är det bara cirka 30 procent av den totala tiden som har använts till hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende i de kommuner där landstinget har kvar detta ansvar.

En större andel av den hälso- och sjukvård utförs således i särskilda boenden i Gävleborg/Dalarna där landstinget har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende än i Värmland/Jämtland där kommunerna har tagit över detta ansvar.

Av bilaga 8 framgår att den totalt använda tiden för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende är cirka 27 timmar per år och invånare 80+ i Gävleborg/Dalarna och cirka 59 timmar i Värmland/Jämtland. Tiden i särskilt boende är cirka 52 timmar per år och invånare 80+ i Gävleborg/Dalarna och cirka 56 timmar i Värmland/Jämtland. Den totala tiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende och särskilt boende är cirka 387 timmar lägre per invånare 80+ i Gävleborg/Dalarna än i Värmland/Jämtland.

442

SOU 2004:68
Bilaga 3

Tabell 8. Andelen av personalens totala årsarbetstid som används till hälso- och sjukvårdsuppgifter fördelad per kommun och verksamhetsområde, procent

Hemsjukvård i

LSS-
Korttids-

ordinärt boende
Säbo
boende
boende
Dagverksamhet

Bollnäs
35,5
52,3
7,1
4,9
0,2

Gävle
19,7
66,3
6,9
6,4
0,7

Ockelbo
24,7
75,3
-
-
-

Sandviken
28,9
51,3
2,9
10,8
6,1

Gävleborg
25,8
60,1
5,6
6,7
1,8

Falun
30,2
61,9
5,6
0,8
1,6

Leksand
33,9
50,8
8,5
6,6
0,3

Mora
45,6
40,5
6,4
7,0
0,4

Rättvik
30,0
53,1
3,7
11,2
2,1

Dalarna
34,2
54,2
6,0
4,4
1,2

Gävleborg +

Dalarna
30,0
57,1
5,8
5,6
1,5

Arvika
43,0
43,8
5,3
7,3
0,6

Hammarö
39,7
44,0
9,1
5,0
2,1

Karlstad
38,5
34,4
4,9
20,9
1,3

Kil
53,3
35,1
5,7
4,5
1,4

Torsby
48,5
43,5
5,4
2,0
0,6

Värmland
42,3
38,8
5,5
12,3
1,1

Berg
38,6
46,9
6,9
6,9
0,7

Bräcke
41,0
43,4
9,0
5,1
1,5

Härjedalen
34,9
57,2
3,3
2,3
2,3

Krokom
36,9
48,5
3,6
10,1
0,9

Ragunda
42,3
43,3
8,1
5,6
0,7

Strömsund
52,0
29,7
4,3
13,4
0,7

Åre
35,9
53,6
4,2
4,7
1,6

Östersund
45,4
38,7
6,9
7,1
1,9

Jämtland
43,0
42,2
6,0
7,3
1,5

Värmland +

Jämtland
42,7
40,7
5,8
9,5
1,3

Alla kommuner
37,9
46,9
5,8
8,0
1,4

443

Bilaga 3
SOU 2004:68

En slutsats är att det inte är någon större skillnad på omfattningen av hälso- och sjukvårdsuppgifter i särskilt boende per år och invånare 80+. Det är inom det ordinära boendet som tiden för hälso- och sjukvårdsinsatser per år och invånare 80+ blir avsevärt lägre i Gävleborg/Dalarna än i Värmland/Jämtland. Hur långtgående slutsatser man kan dra av detta är svårt att veta. Ser man till varje län för sig framgår det av bilaga 8 att Gävleborg har lägst antal timmar för hälso- och sjukvårdsuppgifter per år och invånare 80+ både i ordinärt boende och särskilt boende och sammantaget. Jämtland har högst antal timmar för hälso- och sjukvårdsuppgifter både i ordinärt och särskilt boende och sammantaget. Dalarna och Värmland ligger på ungefär samma nivå när man lägger samman ordinärt och särskilt boende. I Dalarna ligger dock tyngdpunkten på insatserna i särskilt boende medan det i Värmland är ungefär hälften av varje, med en liten övervikt mot hemsjukvård i ordinärt boende.

Även efter detta kvarstår huvudintrycket att det finns en tendens till att större tonvikt läggs vid hemsjukvård i ordinärt boende i de områden där kommunerna har tagit över ansvaret för denna verksamhet.

Påverkas vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider i sluten sjukhusvård av huvudmannaskapet för hemsjukvården?

För att försöka få ett underlag för analysen av de redovisade skillnaderna beträffande omfattning av hemsjukvården i ordinärt boende har vi också tagit fram statistik från Landstingsförbundet avseende vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtid i sluten vård år 2002. Materialet i sin helhet redovisas i bilaga 3. I tabell 9 redovisas läget i de landsting som är aktuella i denna studie. Även dessa siffror har relaterats till den äldre befolkningen. I detta fall är de åldersgrupper som är möjliga att hämta ur statistiken invånare 75+ respektive invånare 85+. Vi har valt att redovisa båda grupperna.

444

SOU 2004:68 Bilaga 3

Tabell 9. Vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider i sluten somatisk vård år 2002, utdrag ur bilaga 3

Antal vård-
Antal vård-
Medelvårdtid
Antal vård-
Antal vård-
Medelvårdtid

tillfällen per
dagar per
75+
tillfällen per
dagar per
85+

1000 inv.
1000 inv.

1000 inv.
1000 inv.

75+
75+

85+
85+

Gävleborg
493
3215
6,5
570
3854
6,8

Dalarna
573
3689
6,4
649
4331
6,7

Gävleborg +

Dalarna
533
3454
6,5
610
4096
6,7

Värmland
500
3604
7,2
604
4461
7,4

Jämtland
531
3468
6,5
625
4107
6,6

Värmland +

Jämtland
510
3559
7,0
611
4343
7,1

Alla

kommuner
523
3499
6,7
611
4201
6,9

Antalet vårdtillfällen per år och 1000 invånare 85+ är det samma för gruppen Gävleborg/Dalarna (610) som för gruppen Värmland/Jämtland (611). Per 1000 invånare 75+ ligger gruppen Gävleborg/Dalarna något högre (533) än Värmland/Jämtland (510). Dalarna ligger högre än övriga landsting och Gävleborg lägre än övriga landsting.

Medelvårdtiderna är i stort sett lika i tre av de fyra landsting som ingår i vår studie. Värmland ligger något högre än övriga.

Uppgifterna om vårdtillfällen, vårddagar och medelvårdtider tyder, för de fyra landsting som ingår i denna studie, på att det inte finns någon större skillnad i konsumtion av slutenvård, som kan förklaras med vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende.

Ser man till samtliga landsting, bilaga 3, är det däremot så att gruppen landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende har något fler vårdtillfällen per 1000 invånare än gruppen landsting där kommunerna har tagit över hemsjukvården i ordinärt boende. Detta gäller både när man ser på åldersgruppen 75+ och åldersgruppen 85+. Det rör sig om 35 fler vårdtillfällen per 1000 invånare 75+ (565 och 530) respektive 40 fler vårdtillfällen per

445

Bilaga 3
SOU 2004:68

1000 invånare 85+ (680 och 640). Medelvårdtiden är den samma för de landsting som har kvar ansvaret för hemsjukvården i öppen vård och de landsting där kommunerna har tagit över detta ansvar.

Andel av hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

En annan fråga som väckts under utredningens gång är om det finns någon skillnad i hur stor andel av hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad respektive ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal relaterad till vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende.

Av tabell 10 framgår att det inte förefaller vara några större skillnader. Beräknat på alla deltagande landsting är andelen av hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende som utförs av legitimerad personal 41 procent. Dalarna ligger högst med cirka 44 procent och Gävleborg lägst med cirka 31procent.

Det finns således ingen systematisk skillnad som kan kopplas till vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende.

Tabell 10. Andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna i ordinärt boende som utförs av legitimerad respektive ej legitimerad personal, kommunens och landstingets personal sammantaget (procent)

Ej legitimerad
Legitimerad

personal
personal

Gävleborg
68,8
31,2

Dalarna
55,9
44,1

Gävleborg + Dalarna
61,4
38,6

Värmland
59,5
40,5

Jämtland
56,8
43,2

Värmland + Jämtland
58,0
42,0

Alla Kommuner
59,0
41,0

446

SOU 2004:68
Bilaga 3

Av bilaga 7 framgår att andelen av hälso- och sjukvårdsuppgifterna som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är något högre i särskilda boenden än i ordinärt boende, cirka 45 procent respektive cirka 41 procent, räknat på samtliga deltagande kommuner. Dalarna ligger högst med 54 procent av tiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i det särskilda boendet. Värmland ligger i särklass lägst med cirka 36 procent av tiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i det särskilda boendet.

Sammantaget ligger Dalarna högst med 50 procent av tiden för hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, följt av Jämtland med cirka 46 procent, Gävleborg med cirka 42 procent och Värmland med cirka 41 procent. Om man sammantaget ser till andelen hälso- och sjukvårdsuppgifter som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i ordinärt och särskilt boende finns det inte heller någon systematisk skillnad relaterad till vem som har huvudmannaskapet för hemsjukvården.

447

Bilaga 3
SOU 2004:68

Beräkning av kostnader för hemsjukvård

Personalkostnader för hemsjukvård i ordinärt boende i de deltagande kommunerna

De kostnadsberäkningar som görs i detta sammanhang utgår endast från personalkostnaderna. Se bilaga 4 med uppgifter från Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

För landstingens del har vi även fått kostnadsuppgifter för var och en av de deltagande kommunerna genom PiP-statistiken. För Gävleborgs del blev kostnadsbilden den samma när personaltiden relaterades till Landstingsförbundets uppgifter om medellöner för respektive yrkesgrupp. För Dalarnas del blev kostnaden något lägre när Landstingsförbundets medellöner tillämpades. Orsaken till denna skillnad vet vi inte i dagsläget.

Mönstret när det gäller kostnader är, som förväntat, i stort sett det samma som när det gäller arbetad tid. Den framräknade kostnaden per län samt för Gävleborg/Dalarna respektive Värmland/Jämtland redovisas i tabell 11.

Tabell 11. Kommunen och landstingets personalkostnader för hemsjukvård i ordinärt boende (miljoner)

Kommunens
Landstingets*
Hemsjukvård i

hemsjukvård i
hemsjukvård i
ordinärt boende

ordinärt boende
ordinärt boende
totalt

Gävleborg
17,1
16,1
33,2

Dalarna
12,1
33,3
45,4

Gävleborg +

Dalarna
29,2
49,4
78,6

Värmland
79,3
0
79,3

Jämtland
106,6
0
106,6

Värmland +

Jämtland
185,9
0
185,9

* = Läkartid ej inräknad

I bilaga 11 redovisas motsvarande uppgifter fördelade per deltagande kommun.

448

SOU 2004:68
Bilaga 3

Tekniken för att räkna fram kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende bygger på att vi genom tidsanvändningsstudien i kommunerna fått fram uppgifter om hur stor del av den ej legitimerade personalens tid som används för hälso- och sjukvårdsuppgifter. Denna andel har multiplicerats med antalet årsarbetare för ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommunens verksamhet. Detta har gett hur många årsarbeten av den ej legitimerade personalens tid som används för hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende.

Till detta läggs antalet årsarbeten för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunen. I de kommuner där landstinget har ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende har landstingets personaltid för hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende lagts till. Antalet årsarbetare legitimerad respektive ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har vi i detta fall fått fram från den PiP-statistik som landstingen i Dalarna och Gävleborg har försett oss med.

Antalet årsarbeten för legitimerad respektive ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har därefter multiplicerats med den medellön för respektive kategori som vi fått uppgift om från Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet.

För att kunna göra meningsfulla jämförelser mellan områden där landstingen har kvar ansvaret för hemsjukvård i öppen vår och områden där kommunerna har kvar detta ansvar har vi även när det gäller personalkostnaderna redovisat dessa per år och invånare 80+.

Personalkostnader för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende per år och invånare 80+

Av tabell 12 framgår att kostnaden per år och invånare 80+ i ordinärt boende är mer än dubbelt så hög i Värmland/Jämtland som i Gävleborg/Dalarna. Kostnaden i Jämtland, som ligger högst är nästan fyra gånger så hög som i Gävleborg, som ligger lägst.

449

Bilaga 3
SOU 2004:68

Tabell 12. Total personalkostnad för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende, legitimerad och ej legitimerad hälso- och sjukvårds personal, kronor per invånare 80+ år

Kommunens hemsjukvård i
Landstingets* hemsjukvård i
Hemsjukvård i ordinärt

ordinärt boende
ordinärt boende
boende totalt

Bollnäs
3 382
2 925
6 307

Gävle
1057
1 600
2657

Ockelbo
1 695
2 527
4 222

Sandviken
2 451
1 135
3 586

Gävleborg
1888
1 771
3659

Falun
1 362
5 752
7 114

Leksand
1 521
4 100
5 621

Mora
4 366
6 852
11 218

Rättvik
1 188
4 265
5 453

Dalarna
1 976
5 444
7 420

Gävleborg + Dalarna
1922
3 252
5174

Arvika
11 320
0
11 320

Hammarö
12 756
0
12 756

Karlstad
7 810
0
7 810

Kil
15 849
0
15 849

Torsby
11 191
0
11 191

Värmland
9 915
0
9 915

Berg
9 401
0
9 401

Bräcke
10 374
0
10 374

Härjedalen
8 902
0
8 902

Krokom
12 432
0
12 432

Ragunda
12 002
0
12 002

Strömsund
14 755
0
14 755

Åre
8 178
0
8 178

Östersund
16 353
0
16 353

Jämtland
13 140
0
13 140

Värmland + Jämtland
11 539
0
11 539

* = Läkartid ej inräknad

450

SOU 2004:68
Bilaga 3

Den samlade personalkostnaden för landstingets och kommunens hemsjukvård i ordinärt boende är cirka 3 600 kronor per år och invånare 80+ i Gävleborg. Motsvarande kostnad är cirka 7 400 kr i Dalarna. I Värmland och Jämtland där kommunerna har ansvaret för hemsjukvården i det ordinära boendet är kostnaden per år och invånare 80+ cirka 10 000 kr i Värmland och cirka 13 000 kronor i Jämtland.

I detta sammanhang är en hög kostnad kopplad till en större personalinsats. Det är därför rimligt att anta att det finns ett positivt samband mellan bättre servicenivå inom hemtjänsten och en högre kostnadsnivå.

Landstingets andel av kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är cirka 50 procent i Gävleborg och cirka 73 procent i Dalarna. I Värmland och Jämtland har kommunen hela kostanden för hemsjukvård i ordinärt boende.

Personalkostnader för de samlade hälso- och sjukvårdsinsatserna per år och invånare 80+

Ser man till personalkostnaden för de samlade hälso- och sjukvårdsinsatserna i kommunen, inklusive landstingets hemsjukvård är mönstret i stort sett det samma. Kostnaden är lägst per år och invånare 80+ i Gävleborg med 14 926 kronor. I Dalarna är motsvarande kostnad 22 057 kronor, i Värmland 23 504 kronor och i Jämtland 27 169 kronor.

Tabell 13. Total personalkostnad för hälso- och sjukvårdsinsatser i samtliga verksamheter i deltagande kommun, kronor per år och invånare 80+

Hälso- och sjukvårds-

Kommunens insatser
Landstingets* insatser
insatser totalt

Gävleborg
13 155
1 771
14 926

Dalarna
16 613
5 444
22 057

Gävleborg + Dalarna
14 551
3 252
17 803

Värmland
23 504
0
23 504

Jämtland
30 782
0
30 782

Värmland + Jämtland
27 169
0
27 169

* = Läkartid ej inräknad

451

Bilaga 3
SOU 2004:68

I bilaga 12 redovisas den totala personalkostnaden per år och invånare 80+ för hälso- och sjukvårdsinsatser i samtliga verksamheter i alla deltagande kommuner. Spännvidden är stor, från cirka 36 000 kr i Östersund till drygt 13 000 kronor i Sandviken.

452

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 1

453

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 1

454

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 1

455

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 1

456

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 2

457

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 2

458

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 3

459

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 4

460

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 4

461

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 4

462

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 5

Antal årsarbeten för hälso- och sjukvårdsinsatser i respektive kommun totalt och fördelad per verksamhet. Legitimerad och ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. (Kommunens personal och verksamhet)

Hemtjänst
Säbo
LSS-boende
Korttids-boende Dag-verksamhet
Alla verksamheter

Bollnäs
19,4
48,8
6,6
4,6
0,2
79,5

Gävle
16,2
134,4
13,6
12,2
1,3
177,6

Ockelbo
2,4
16,5
-
-
-
18,9

Sandviken
19,4
48,0
2,7
10,1
5,7
85,7

Gävleborg
57,4
247,6
23,0
26,8
7,2
361,8

Falun
13,2
122,3
11,0
1,5
3,2
151,2

Leksand
5,8
29,4
4,9
3,8
0,2
44,1

Mora
17,8
37,1
5,9
6,4
0,4
67,7

Rättvik
3,7
27,6
1,9
5,8
1,1
40,1

Dalarna
40,5
216,4
23,8
17,5
4,8
303,0

Gävleborg +

Dalarna
97,9
463,9
46,8
44,3
12,0
664,8

Arvika
60,5
61,6
7,4
10,2
0,9
140,6

Hammarö
20,5
22,7
4,7
2,6
1,1
51,6

Karlstad
97,6
87,2
12,3
53,1
3,3
253,5

Kil
26,1
17,2
2,8
2,2
0,7
49,0

Torsby
34,8
31,2
3,9
1,4
0,4
71,7

Värmland
239,5
219,9
31,1
69,5
6,4
566,4

Berg
16,8
20,4
3,0
3,0
0,3
43,5

Bräcke
16,8
17,8
3,7
2,1
0,6
41,0

Härjedalen
25,7
42,1
2,4
1,7
1,7
73,6

Krokom
27,7
36,4
2,7
7,6
0,7
75,1

Ragunda
18,2
18,6
3,5
2,4
0,3
43,0

Strömsund
47,1
26,9
3,9
12,1
0,6
90,6

Åre
13,8
20,6
1,6
1,8
0,6
38,4

Östersund
153,5
131,0
23,5
23,9
6,4
338,3

Jämtland
319,6
313,8
44,3
54,6
11,2
743,5

Värmland +

Jämtland
559,1
533,7
75,4
124,1
17,6
1309,9

Alla kommuner
657,0
997,6
122,2
168,4
29,6
1974,7

463

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 6

Andel av den totala årsarbetstiden för hälso- och sjukvårdsinsatser i respektive kommun, fördelad per verksamhet, procent. (Kommunens personal och verksamheter.)

Hemtjänst
Säbo
LSS-boende
Korttidsboende
Dagverksamhet
Alla verksamheter

Bollnäs
24,4
61,4
8,3
5,8
0,3
100

Gävle
9,1
75,6
7,7
6,9
0,7
100

Ockelbo
12,7
87,3

-
-
100

Sandviken
22,6
56,0
3,2
11,8
6,7
100

Gävleborg
15,9
68,4
6,4
7,4
2,0
100

Falun
8,7
80,9
7,3
1,0
2,1
100

Leksand
13,2
66,7
11,1
8,6
0,5
100

Mora
26,3
54,8
8,7
9,5
0,6
100

Rättvik
9,2
68,8
4,7
14,5
2,7
100

Dalarna
13,4
71,4
7,9
5,8
1,6
100

Gävleborg +

Dalarna
14,7
69,8
7,0
6,7
1,8
100

Arvika
43,0
43,8
5,3
7,3
0,6
100

Hammarö
39,7
44,0
9,1
5,0
2,1
100

Karlstad
38,5
34,4
4,9
20,9
1,3
100

Kil
53,3
35,1
5,7
4,5
1,4
100

Torsby
48,5
43,5
5,4
2,0
0,6
100

Värmland
42,3
38,8
5,5
12,3
1,1
100

Berg
38,6
46,9
6,9
6,9
0,7
100

Bräcke
41,0
43,4
9,0
5,1
1,5
100

Härjedalen
34,9
57,2
3,3
2,3
2,3
100

Krokom
36,9
48,5
3,6
10,1
0,9
100

Ragunda
42,3
43,3
8,1
5,6
0,7
100

Strömsund
52,0
29,7
4,3
13,4
0,7
100

Åre
35,9
53,6
4,2
4,7
1,6
100

Östersund
45,4
38,7
6,9
7,1
1,9
100

Jämtland
43,0
42,2
6,0
7,3
1,5
100

Värmland +

Jämtland
42,7
40,7
5,8
9,5
1,3
100

Alla

kommuner
33,3
50,5
6,2
8,5
1,5
100

464

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 7

Andel av hälso- och sjukvårdsinsatserna i ordinärt boende, särskilt boende och samtliga verksamheter som utförs av legitimerad respektive ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal . Kommunens och landstingets personal (procent)

Samtliga verksamheter

i kommunen + landstingets hemsjukvård
Ordinärt boende i kommunen + landstinget
Särskilt boende

Ej leg
Leg
Ej leg
Leg
Ej leg
Leg

Bollnäs
60,8
39,2
63,9
36,1
59,6
40,2

Gävle
57,5
42,5
66,8
33,2
59,1
40,9

Ockelbo
42,4
58,1
59,2
40,8
37,0
63,6

Sandviken
58,4
41,6
79,3
20,7
55,4
44,6

Gävleborg
57,7
42,3
68,8
31,2
57,0
43,0

Falun
47,2
52,8
41,9
58,1
49,5
50,5

Leksand
57,3
42,7
72,8
27,2
45,6
54,4

Mora
49,4
50,6
62,3
37,7
35,3
64,7

Rättvik
53,3
46,7
70,5
29,5
45,3
54,7

Dalarna
50,0
50,0
55,9
44,1
45,9
54,0

Gävleborg

+ Dalarna
53,9
46,1
61,4
38,6
51,9
48,1

Arvika
58,6
41,4
57,4
42,6
62,2
37,8

Hammarö
57,2
42,8
62,0
38,0
45,8
54,2

Karlstad
56,8
43,2
61,0
39,0
67,2
32,8

Kil
63,9
36,1
54,4
45,6
76,7
23,3

Torsby
63,5
36,5
61,8
38,2
62,8
37,2

Värmland
58,7
41,3
59,5
40,5
63,7
36,3

Berg
45,1
54,9
46,4
53,6
41,7
58,3

Bräcke
48,8
51,2
51,8
48,2
41,6
58,4

Härjedalen
66,0
34,0
67,7
32,3
67,7
32,3

Krokom
41,1
58,9
33,2
66,8
47,5
52,5

Ragunda
69,5
30,5
64,8
35,2
72,0
28,0

Strömsund
60,6
39,4
56,7
43,3
81,4
18,6

Åre
45,1
54,9
55,1
44,9
38,3
61,7

Östersund
52,9
47,1
60,2
39,8
45,4
54,6

Jämtland
53,8
46,2
56,8
43,2
52,4
47,6

Värmland +

Jämtland
55,9
44,1
58,0
42,0
57,1
42,9

Alla

Kommuner
55,1
44,9
59,0
41,0
54,6
45,4

465

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 8

Total personaltid för hälso- och sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende och särskilt boende i deltagande kommuner per år och invånare 80+

Kommunen
Landstinget*

Totalt

Ordinärt

Ordinärt

Ordinärt

boende
Säbo
Ordinärt boende
boende
Säbo
boende + Säbo

Tim/
Tim/

Tim/

Tim/inv. 80+ år
inv. 80+ år
inv. 80+ år
Tim/inv. 80+ år
Tim/inv. 80+ år
inv. 80+ år

Bollnäs
19,2
48,4
13,6
32,8
48,4
81,2

Gävle
6,0
50,0
7,9
13,9
50,0
63,9

Ockelbo
9,9
67,9
12,0
21,9
67,9
89,8

Sandviken
13,9
34,5
5,4
19,4
34,5
53,8

Gävleborg
10,8
46,4
8,5
19,3
46,4
65,7

Falun
7,8
72,6
27,5
35,3
72,6
107,9

Leksand
8,8
44,7
21,1
29,9
44,7
74,6

Mora
24,9
52,0
33,4
58,3
52,0
110,3

Rättvik
6,8
50,7
22,0
28,7
50,7
79,4

Dalarna
11,2
60,1
26,7
37,9
60,1
98,0

Gävleborg +

Dalarna
11,0
51,9
15,8
26,8
51,9
78,7

Arvika
57,9
59,0
0
57,9
59,0
116,9

Hammarö
65,8
72,8
0
65,8
72,8
138,6

Karlstad
40,3
36,0
0
40,3
36,0
76,3

Kil
80,7
53,2
0
80,7
53,2
133,8

Torsby
57,8
51,8
0
57,8
51,8
109,7

Värmland
50,9
46,8
0
50,9
46,8
97,7

Berg
47,0
57,0
0
47,0
57,0
104,0

Bräcke
52,2
55,3
0
52,2
55,3
107,5

Härjedalen
46,6
76,3
0
46,6
76,3
122,9

Krokom
60,2
79,1
0
60,2
79,1
139,3

Ragunda
62,6
64,0
0
62,6
64,0
126,6

Strömsund
75,0
42,9
0
75,0
42,9
117,9

Åre
41,2
61,5
0
41,2
61,5
102,8

Östersund
84,0
71,7
0
84,0
71,7
155,7

Jämtland
67,0
65,8
0
67,0
65,8
132,8

Värmland +

Jämtland
59,0
56,3
0
59,0
56,3
115,3

* = Läkartid ej inräknad

466

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 9

Årsarbetare för hemsjukvård, i ordinärt boende, kommunernas och landstingens personal. Fördelad på legitimerad och ej legitimerad personal

Kommunen
Kommunen
Landstinget
Landstinget
Totalt
Totalt

ej leg
leg
Ej leg
Leg
ej leg
leg

Bollnäs
19,4
0
1,8
11,9
21,2
11,9

Gävle
16,2
0
8,8
12,4
25,0
12,4

Ockelbo
2,4
0
0,8
2,2
3,2
2,2

Sandviken
19,4
0
2,0
5,6
21,4
5,6

Gävleborg
57,4
0
13,2
32,1
70,6
32,1

Falun
13,2
0
11,8
34,6
25,0
34,6

Leksand
5,8
0
8,5
5,3
14,3
5,3

Mora
17,8
0
8,2
15,7
26,0
15,7

Rättvik
3,7
0
7,3
4,6
11,0
4,6

Dalarna
40,5
0
35,8
60,2
76,3
60,2

Gävleborg +

Dalarna
97,9
0
49,0
92,3
146,9
92,3

Arvika
34,7
25,8
0
0
34,7
25,8

Hammarö
12,7
7,8
0
0
12,7
7,8

Karlstad
59,5
38,1
0
0
59,5
38,1

Kil
14,2
11,9
0
0
14,2
11,9

Torsby
21,5
13,3
0
0
21,5
13,3

Värmland
142,6
96,9
0
0
142,6
96,9

Berg
7,8
9
0
0
7,8
9,0

Bräcke
8,7
8,1
0
0
8,7
8,1

Härjedalen
17,4
8,3
0
0
17,4
8,3

Krokom
9,2
18,5
0
0
9,2
18,5

Ragunda
11,8
6,4
0
0
11,8
6,4

Strömsund
26,7
20,4
0
0
26,7
20,4

Åre
7,6
6,2
0
0
7,6
6,2

Östersund
92,4
61,1
0
0
92,4
61,1

Jämtland
181,6
138
0
0
181,6
138,0

Värmland +

Jämtland
324,2
234,9
0
0
324,2
234,9

Alla

kommuner
422,1
234,9
49,0
92,3
471,1
327,2

467

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 10

Årsarbetare för hälso- och sjukvårdsinsatser i hemtjänst och totalt, fördelad på ej legitimerad och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kommunens personal

Hemtjänst
Hemtjänst
Totalt
Totalt

ej leg
leg
ej leg
leg

Bollnäs
19,4
0,0
54,9
24,6

Gävle
16,2
0,0
105,7
72,0

Ockelbo
2,4
0,0
8,5
10,5

Sandviken
19,4
0,0
52,5
33,2

Gävleborg
57,4
0,0
221,5
140,2

Falun
13,2
0,0
81,4
69,8

Leksand
5,8
0,0
24,7
19,4

Mora
17,8
0,0
37,1
30,6

Rättvik
3,7
0,0
20,4
19,7

Dalarna
40,5
0,0
163,6
139,4

Gävleborg + Dalarna
97,9
0,0
385,1
279,7

Arvika
34,7
25,8
82,4
58,2

Hammarö
12,7
7,8
29,5
22,1

Karlstad
59,5
38,1
143,9
109,6

Kil
14,2
11,9
31,3
17,7

Torsby
21,5
13,3
45,5
26,2

Värmland
142,6
96,9
332,6
233,8

Berg
7,8
9,0
19,6
23,9

Bräcke
8,7
8,1
20,0
21,0

Härjedalen
17,4
8,3
48,6
25,0

Krokom
9,2
18,5
30,9
44,2

Ragunda
11,8
6,4
29,9
13,1

Strömsund
26,7
20,4
54,9
35,7

Åre
7,6
6,2
17,3
21,1

Östersund
92,4
61,1
178,8
159,5

Jämtland
181,6
138,0
400,0
343,5

Värmland + Jämtland
324,2
234,9
732,6
577,3

Alla kommuner
422,1
234,9
1117,7
857,0

468

SOU 2004:68
Bilaga 3

Bilaga 11

Kommunernas och landstingens personalkostnader för hemsjukvård i ordinärt boende i deltagande kommuner (miljoner kr)

Kommunens
Landstingets*

hemsjukvård i
hemsjukvård i
Hemsjukvård i

ordinärt
ordinärt
ordinärt boende

boende
boende
totalt

Bollnäs
5,8
5,0
10,8

Gävle
4,8
7,3
12,1

Ockelbo
0,7
1,0
1,7

Sandviken
5,8
2,7
8,5

Gävleborg
17,1
16,1
33,2

Falun
3,9
16,5
20,4

Leksand
1,7
4,6
6,3

Mora
5,3
8,3
13,6

Rättvik
1,1
3,9
5

Dalarna
12,1
33,3
45,4

Gävleborg + Dalarna
29,2
49,4
78,6

Arvika
20,1
0
20,1

Hammarö
6,8
0
6,8

Karlstad
32,2
0
32,2

Kil
8,7
0
8,7

Torsby
11,4
0
11,4

Värmland
79,3
0
79,3

Berg
5,7
0
5,7

Bräcke
5,7
0
5,7

Härjedalen
8,4
0
8,4

Krokom
9,7
0
9,7

Ragunda
5,9
0
5,9

Strömsund
15,7
0
15,7

Åre
4,7
0
4,7

Östersund
50,8
0
50,8

Jämtland
106,6
0
106,6

Värmland + Jämtland
185,9
0
185,9

Alla kommuner
215,0
49,4
264,4

* = Läkartid ej inräknad

469

Bilaga 3
SOU 2004:68

Bilaga 12

Total personalkostnad för hälso- och sjukvårdsinsatser i samtliga verksamheter i deltagande kommuner, kronor per år och invånare 80+. Legitimerad och ej legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommuner och landsting

Kommunens
Landstingets*

hemsjukvård
hemsjukvård
Hemsjukvård totalt

Bollnäs
14 992
2 925
17 917

Gävle
12 870
1 600
14 470

Ockelbo
15 788
2 527
18 315

Sandviken
11 944
1 135
13 079

Gävleborg
13 155
1 771
14 926

Falun
17 727
5 752
23 479

Leksand
13 175
4 100
17 275

Mora
18 682
6 852
25 534

Rättvik
14 645
4 265
18 910

Dalarna
16 613
5 444
22 057

Gävleborg + Dalarna
14 551
3 252
17 803

Arvika
26 290
0
26 290

Hammarö
32 427
0
32 427

Karlstad
20 524
0
20 524

Kil
29 188
0
29 188

Torsby
22 986
0
22 986

Värmland
23 504
0
23 504

Berg
24 535
0
24 535

Bräcke
25 476
0
25 476

Härjedalen
25 569
0
25 569

Krokom
33 238
0
33 238

Ragunda
28 117
0
28 117

Strömsund
28 045
0
28 045

Åre
23 143
0
23 143

Östersund
36 660
0
36 660

Jämtland
30 782
0
30 782

Värmland + Jämtland
27 169
0
27 169

* = Läkartid ej inräknad

470