SOU 2005:26

Mobil med bil

Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst

Bilaga

Stockholm 2005

SOU 2005:26

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på

http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Elanders Gotab AB

Stockholm 2005

ISBN 91-38-22328-7

ISSN 0375-250X

Bilaga 10

Rapport från huvudundersökning

”Bilstödsutredningen”

Uppdragsgivare: Bilstödsutredningen

3

SOU 2005:26
Bilaga 10

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................
7

Summering .........................................................................
8

Övrigt .................................................................................
9

Frekvenstabeller ..................................................................
9

Korstabeller Ålder ..............................................................
16

Korstabeller Kön ................................................................
28

Bilaga...............................................................................
40

Frågeblankett

5

SOU 2005:26
Bilaga 10

Inledning

Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden oktober december 2004 genomfört en datainsamling på uppdrag av Bilstödsutredningen. Bakgrunden till att undersökningen genomfördes var att skaffa underlag som beskriver antalet personer med ett omfattande resbehov som kan vilja ha bilstöd i någon form.

Undersökningen genomfördes som en postenkät med en påminnelse. Populationen utgjordes av samtliga färdtjänstresenärer i riket som rest minst 200 mil eller gjort minst 225 resor under ett år. Enkäten gick ut till ett urval av personer som uppfyllde dessa villkor. Totalt var det 2 626 personer som besvarade frågeblanketten, vilket är 57,5 procent av urvalet.

Totalt drogs 51 kommuner med hjälp av ett stratifierat urvalsförfarande. I ett första steg kontaktade SCB de 51 kommunerna för att få tillgång till namn och adress till de färdtjänstresenärer som gjort minst 225 resor. För många kommuner fick vi tillstånd att kontakta registerhållarna som i många fall inte var kommunen utan andra organisationer som Malmator, Västtrafik och X-trafik.

Frågeblanketterna sändes, från SCB till samtliga urvalspersoner i 41 kommuner, via post. I fyra kommuner ville kommunerna själva stå för utsändningsarbetet av integritetsskäl. Dessa kommuner var Malmö, Göteborg, Sollefteå och Olofström. Tre av kommunerna hade inga färdtjänstresenärer som gjort tillräckligt många resor (Arvika, Ovanåker och Torsby). Av de ursprungliga 51 kommunerna var det 3 stycken som inte ville deltaga i undersökningen. Via informationsbrevet ombads de utvalda personerna besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket, till de 44 kommunerna, genomfördes den 15 november och sedan skickades en påminnelse ut till dem som inte besvarat frågeblanketten. Detta utskick gjordes den 26 november. De fyra kommuner som skötte utsändningarna själva skickade ut materialet något senare än ovanstående datum. Insamlingen avslutades den 28 december.

En vikt har beräknats för varje svarande. Den utgör produkten av kommunens inklusions-sannolikhet (korrigerad för bortfall) och svarsandelen i kommunen. Vikterna används i beräkningarna för att erhålla statistik för hela populationen.

I rapporten kommer de kommentarer som hör till korstabellerna (kön gånger frågor) skrivas i anslutning till frekvenstabellerna

7

Bilaga 10
SOU 2005:26

nedan. Detta för att det i många fall inte fanns några större skillnader mellan könen.

Summering

Vid en genomgång av hur de olika personerna svarat på Fråga 4 ”Om du äger/skulle äga en bil, har du behov av att bilen anpassas?”, och hur de sedan hoppat vidare i blanketten enligt de anvisningar vi skrivit, har vi konstaterat att en hel del personer svarat på både Fråga 5 och Fråga 7 vilket är felaktigt. De skulle endast besvara 5 och därefter hoppa till Fråga 9 eller också skulle de hoppa direkt från Fråga 4 till Fråga 7 eventuellt via Fråga 6. Detta problem har vi löst på så sätt att vi selekterat efter hoppanvisningarna så att de eventuellt dubbla svaren endast kommit med på ett ställe. Vi har också tittat på de som svarat dubbelt och kan konstatera att de allra flest svarat ”Nej” på både Fråga 5 och 7.

Två viktiga frågor man kan ställa sig i undersökningen om Bilstöd är:

1. Hur många kan tänka sig att köpa bil?

2. Hur många kan inte tänka sig att köpa bil?

Svaret på den första frågan är 1 735 personer (uppräknat till populationen). Dessa kan delas upp på tre undergrupper som fördelar sig så att de som inte behöver anpassning, utan bara bidrag till inköpet, är 837 personer. Grupp två är 736 personer som behöver anpassning (kostnadsfritt) och dessutom måste ha bidrag till inköpet. Den tredje gruppen(162 personer) är de som endast behöver bidrag till anpassning.

Gruppen som svarat på att de inte tänka sig att köpa bil är 4 708 personer (uppräknat till populationen). Dessa kan delas upp på två grupper. Den största gruppen består av 3 805 personer som svarat att de inte behöver få bilen anpassad och därefter angett olika skäl till varför de inte kan tänka sig att köpa bil. Den mindre gruppen (903 personer) har besvarat frågan om bidrag till inköpet samt anpassning men de har därefter valt ett svarsalternativ som visar att de har olika skäl att inte köpa bil. Dessa frågor kan också kombineras med nyttan av en egen bil. I gruppen som vill köpa bil anser 56 procent att de kommer att ha ”mycket stor nytta” av den och 29 procent svarar ”ganska stor nytta”. I den andra gruppen, de som inte vill köpa bil, anser 9 procent att de skulle ha ”mycket stor

8

SOU 2005:26
Bilaga 10

nytta” av egen bil och 7 procent skulle ha ”ganska stor nytta” av egen bil.

Övrigt

Det går bra att kontakta SCB (Michael Nilsson telefon 019-17 63 98) för eventuella önskemål från enskilda kommuner att få tabeller på den egna kommunens resultat.

Frekvenstabeller (uppräknat till populationen)

Antal
Procent

0 20 resor
2 8828
33

Fråga 1
Ungefär hur många färdtjänstresor gör
21 30 resor
2 186
25

31 60 resor
2 934
34

du vanligtvis under en månad?

61 resor eller mer
542
6

Vet inte
200
2

Total

8 689
100

Av de färdtjänstresenärer som reser mycket (minst 225 resor eller 200 mil) är det 34 procent som reser mellan 31 60 resor per månad och 33 procent reser mindre än 20 resor per månad. SCB anser inte att speciella hänsyn ska tas till att vissa personer har svarat med det första alternativet i Fråga 1 och Fråga 2. Vi utgår ifrån att dessa har rapporterats rätt från respektive kommun. Möjligtvis har förhållandena ändrats för den enskilde resenären vid undersökningstillfället. Ett sådant resonemang skulle på motsvarande sätt innebära att andra resenärer inte kommit med i undersökningen då kommunen inte hade dessa uppgifter vid leveransen till SCB.

Antal
Procent

0 15 mil
2 8828
33

Fråga 2
Ungefär hur många mil åker du
16 25 mil
2 186
25

26 50 mil
2 934
34

vanligtvis med färdtjänst under en månad?

51 mil eller mer
542
6

Vet inte
200
2

Total

8 689
100

9

Bilaga 10
SOU 2005:26

Ungefär en tredjedel av färdtjänstresenärerna uppger att de vanligtvis reser 15 mil eller mindre under en månad. 13 procent uppger att de reser 51 mil eller mer.

Antal
Procent

Fråga 3a Har du köpt en bild med hjälp av
Ja
677
8

bilstöd från försäkringskassan?
Nej
7 550
92

Total

8 227
100

8 procent uppger att de köpt en bil med hjälp av bilstöd från försäkringskassan.

Antal
Procent

Ja
351
58

Fråga 3b Har du köpt bilen 1998 eller senare?
Nej
248
41

Vet inte
7
1

Total

8 689
100

Av de som köpt en bil med hjälp av bilstöd har 58 procent köpt den 1998 eller senare.

Observera: De som svarat ”Nej” på Fråga 3a samt ”Nej” eller ”Vet inte” på Fråga 3b ingår i tabellerna för Fråga 4 9.

Antal
Procent

Fråga 4 Om du äger/skulle äga en
Ja
1 881
26

bil, har du behov av att bilen
Nej, har redan en anpassad bil
275
4

anpassas?
Nej
5 068
70

Total

7 223
100

26 procent har behov av att bilen anpassas (eller skulle ha det behovet om de ägde en bil). 4 procent uppger att de redan har en anpassad bil.

Antal
Procent

Fråga 5a
Skulle du köpa en bil om du får
Ja
667
14

Nej
3 716
77

60 000 kronor i bidrag till bilinköpet?

Vet inte/osäker
465
10

Total

4 848
100

Av de som svarat ”Nej” på Fråga 4 är det 14 procent som uppger att de skulle köpa en bil om de fick 60 000 kronor i bidrag till bil-

10

SOU 2005:26
Bilaga 10

inköpet. 10 procent är osäkra. De olika skäl som framkommit inom alternativet ”Annat skäl” är till allra största delen ”synproblem”, ”har ej körkort”, ”sjukdom” och ”för hög ålder”. Det är ungefär lika många svarande för vardera av dessa fyra anledningar.

Antal
Procent

Fråga 5b Vilken är den
Varken jag eller någon i min omgivning
1 052
26

kan köra bil

huvudsakliga anledningen

Av ekonomiska skäl
375
9

till att du inte skulle köpa en

Vill inte ha bil
827
21

bil?

Annat skäl
1 721
43

Total

3 975
100

Bland de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte/osäker” på Fråga 5a är den vanligaste anledningen till att man inte skulle köpa en bil ”Annat skäl” (43 procent). Anledningen för 26 procent är att varken personen själv eller någon i dess omgivning kan köra bil.

Antal
Procent

80 000

2
3

95 000

12
23

100 000

26
50

Fråga 5c Hur stort bidrag skulle du behöva
110 000

2
3

för att kunna köpa en bil? Belopp i kronor
120 000

2
3

125 000

3
5

200 000

5
9

250 000

3
5

Total

53
100

Antal
Procent

Fråga 5c
Hur stort bidrag skulle
Motsvarande det fulla inköpspriset
117
37

för bilen

du behöva för att kunna köpa en

Bidraget har
ingen betydelse

bil?

202
63

inte råd med driftskostnader

Total

319
100

Det vanligaste svarsalternativet för de som svarat ”av ekonomiska skäl” på Fråga 5c är att bidraget inte har någon betydelse. Det är driftkostnaderna man inte har råd med. Bland de som svarat med en specifik summa är 100 000 det vanligaste svaret. Det är en betydligt högre andel av kvinnorna jämfört med männen som uppger att bidraget inte har någon betydelse.

11

Bilaga 10 SOU 2005:26

Antal
Procent

Fråga 6a Har du tillgång till en bil som skulle
Ja
248
15

kunna anpassas efter dina behov?
Nej
1 365
85

Total

8 227
100

Av de som svarat ”Ja” på Fråga 4 är det 15 procent som har tillgång till en bil som skulle kunna anpassas.

Antal
Procent

Fråga 6b Skulle du vilja att bilen anpassades
Ja
195
87

efter dina behov om det görs kostnadsfritt?
Nej
29
13

Total

224
100

87 procent av de som på föregående fråga (6a) uppger att de har tillgång till en bil som skulle kunna anpassas skulle vilja att bilen anpassades om det görs kostnadsfritt. Hela 100 procent av männen skulle vilja att bilen anpassades. Motsvarande andel för kvinnorna är 72 procent.

Observera: Endast de som svarat ”Ja” eller ”Nej, har redan en anpassad bil” på Fråga 4 ingår i tabellerna för Fråga 7a 8b.

Antal
Procent

Fråga 7a Skulle du köpa en bil om du får 60 000
Ja
698
37

kronor i bidrag till bilinköpet och kostnadsfritt får
Nej
882
47

bilen anpassad efter dina behov?
Vet inte/osäker
288
15

Total

1 868
100

Om bidraget till att köpa bil skulle vara 60 000 kronor och att bilen kostnadsfritt anpassades till färdtjänstresenärens behov anser 37 procent att de skulle köpa en bil. Observera att de som svarat att de redan har en anpassad bil på Fråga 4 ingår i denna tabell.

Antal
Procent

Fråga 7b Vilken är den
Varken jag eller någon i min omgivning
242
22

kan köra bil

huvudsakliga anledningen

Av ekonomiska skäl
303
27

till att du inte skulle köpa en

Vill inte ha bil
241
22

bil?

Annat skäl
317
29

Total

1 102
100

12

SOU 2005:26
Bilaga 10

Av de som på föregående fråga angivit att de inte skulle köpa en egen bil (eller är osäkra på om de skulle göra det) är det 27 procent som anser att det beror på ekonomiska skäl. De olika skäl som framkommit inom alternativet ”Annat skäl” är till allra största delen ”för hög ålder”, ”synproblem”, ”sjukdom” och ”har ej körkort”. Det är ungefär lika många svarande för vardera av dessa fyra anledningar.

Antal
Procent

100 000

21
31

120 000

3
4

Fråga 7c Hur stort bidrag skulle du behöva för
150 000

17
25

att kunna köpa bil? Belopp i kronor

200 000

16
23

300 000

11
16

400 000

2
2

Total

69
100

Antal
Procent

Fråga 7c
Hur stort bidrag skulle
Motsvarande det fulla inköpspriset
131
58

för bilen

du behöva för att kunna köpa en

Bidraget
har ingen betydelse

bil?

94
42

inte råd med driftskostnader

Total

226
100

Det vanligaste svarsalternativet för de som svarat ”av ekonomiska skäl” på Fråga 7b är att de skulle behöva ett bidrag motsvarande det fulla inköpspriset. Bland de som svarat med en specifik summa är 100 000 det vanligaste svaret.

Antal
Procent

Fråga 8a Skulle du köpa en bil om du fick bilen
Ja
162
24

anpassad kostnadsfritt efter dina behov, men
Nej
374
56

inte något bidrag till bilinköpet?
Vet inte/osäker
128
19

Total

664
100

24 procent av de som svarat Ja på Fråga 7a svarar Ja även på Fråga 8a, dvs. för dessa skulle det räcka med en kostnadsfri anpassning utan övrigt bidrag. 56 procent skulle dock inte köpa bil utan bidrag på 60 000 kronor.

13

Bilaga 10 SOU 2005:26

Antal
Procent

Fråga 8b Vilken är den
Varken jag eller någon i min omgivning
5
1

kan köra bil

huvudsakliga anledningen

Av ekonomiska skäl
368
85

till att du inte skulle köpa en

Vill inte ha bil
2
0

bil?

Annat skäl
61
14

Total

435
100

Bland de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte/osäker” på Fråga 8a är den absolut vanligaste anledningen till att man inte skulle köpa egen bil ”av ekonomiska skäl” (85 procent). De olika skäl som framkommit inom alternativet ”Annat skäl” är till allra största delen ”för hög ålder”, ”synproblem”, ”sjukdom” och ”saknar körkort”. Bland dessa fyra anledningar det främst följande, ”saknar körkort ” och ”sjukdom”, som angetts.

Antal
Procent

Mycket stor nytta
1 567
24

Fråga 9
Skulle du ha stor eller liten
Ganska stor nytta
978
15

Varken stor eller liten nytta
964
15

nytta av en egen bil?

Ganska liten nytta
434
7

Mycket liten nytta
2 613
40

Total

6 555
100

40 procent skulle ha ”mycket liten nytta” av egen bil jämfört med 24 procent som skulle ha ”mycket stor nytta” av en egen bil. En jämförelse mellan könen visar att lika många män som kvinnor skulle ha ”mycket stor nytta” av en egen bil. Bland de som svarat ”mycket liten nytta” är andelen något större för kvinnor (42 procent mot 37 procent).

Antal
Procent

Fråga 10
Är du man eller kvinna?
Man
3 665
42

Kvinna
5 086
58

Total

8 751
100

58 procent av de färdtjänstresenärer som ingår i populationen är kvinnor.

14

SOU 2005:26
Bilaga 10

Observera att Fråga 11 inte ingår då den enbart handlar om den svarandes ålder.

Antal
Procent

Fråga 12 Är du ensamstående eller
Ensamstående
6 547
75

gift/sambo?

Gift/sambo
2 127
25

Total

8 674
100

Hela 75 procent är ensamstående.

Antal
Procent

Arbetar som anställd
1 817
21

Egen företagare

68
1

Studerande

329
4

Fråga 13 Vilken är din
Pensionär

5 368
61

Långtidssjukskriven
148
2

huvudsakliga syssel-

Tjänstledig eller föräldraledig
7
0

sättning just nu?

Arbetssökande, arbetsmarknadspolitisk
87
1

åtgärd

Hemarbetande, sköter hushållet
29
0

Annat

885
10

Total

8 738
100

För 61 procent är ”pensionär” den vanligaste sysselsättningen, därefter följer 21 procent som arbetar som anställda. De olika skäl som framkommit inom alternativet ”Annat skäl” är till allra största delen ”arbetar på dagcenter” följt av ”halvtid sjuk/halvtid arbete”.

Antal
Procent

Fråga 14 Hur stor är hushållets
0 14 999 kronor
4 914
62

15 000 29 999 kronor
1 982
25

ungefärliga sammanlagda

30 000 44 999 kronor
622
8

månadsinkomst före skatt?

45 000 kronor eller mer
424
5

Total

7 942
100

För de flesta av färdtjänstresenärerna (62 procent) är den sammanlagda månadsinkomsten för hushållet mindre än 15 000 kronor.

15

Ålder (uppräknat till populationen)

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 20 resor
921
25
719
31

533
37
655
52
2 828
33

Fråga 1 Ungefär hur många
21 30 resor
772
21
610
26

465
32
339
27
2 186
25

färdtjänstresor gör du vanligtvis
31 60 resor
1 562
43
857
37

340
24
175
14
2 934
34

under en månad?
61 resor eller mer
337
9
120
5

37
3
48
4
542
6

Vet inte
71
2
34
1

64
4
31
2
200
2

Total

3 663
100
2 340
100

1 438
100
1 249
100
8 689
100

Frågan uppdelad på ålder visar att de yngre färdtjänstresenärerna (18 49 år) reser mer än de äldre grupperna.

16

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0 15 mil
931
25
726
31

605
43
715
59
2 976
35

Fråga 2 Ungefär hur många mil
16 25 mil
775
21
456
20

334
24
175
15
1 739
20

åker du vanligtvis med färdtjänst
26 50 mil
891
24
460
20

255
18
106
9
1 712
20

under en månad?
51 mil eller mer
636
17
461
20

22
2
32
3
1 151
13

Vet inte
425
12
232
10

206
14
177
15
1 040
12

Total

3 658
100
2 334
100

1 421
100
1 205
100
8 618
100

Uppdelningen på antalet mil, visar på samma sätt som i frågan om antalet resor, att de yngre (18 49 år) reser längre resor per månad än vad färdtjänstresenärerna i de äldre åldersgrupperna gör.

10 Bilaga

2005:26 SOU

2005:26 SOU

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 3a Har du köpt en bil med hjälp
Ja
446
12
192
9

39
3
0
0
677
8

av bilstöd från försäkringskassan?
Nej
3 125
88
2 040
91

1 297
97
1 087
100
7 550
92

Total

3 572
100
2 232
100

1 336
100
1 087
100
8 227
100

Åldersuppdelningen visar att det är en större andel (12 procent) bland de yngre som köpt en bil med hjälp av bilstöd från försäkringskassan. Totalt sett är det 8 procent som köpt bil med hjälp av bilstöd.

17

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år
65 79 år

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 3b Har du köpt bilen 1998 eller
Ja
258
66
78
45
14
36
351
58

Nej
126
32
97
55
25
64
248
41

senare?

Vet inte
7
2
0
0
0
0
7
1

Total

391
100
176
100
39
100
605
100

Av de som köpt bil med hjälp av bilstöd är det 58 procent som köpt bilen 1998 eller senare. I den yngsta åldersgruppen är det 66 procent som köpt bilen 1998 eller senare.

10 Bilaga

Observera: Endast de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte” på fråga 3b ingår i tabellerna för fråga 4 9.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 4 Om du äger/skulle äga
Ja
954
31
517
26

325
27
84
9
1 881
26

Nej, har redan en

en bil, har du behov av att bilen
120
4
64
3

46
4
44
5
275
4

anpassad bil

anpassas?

Nej
2 017
65
1 416
71

821
69
815
86
5 068
70

Total

3 091
100
1 997
100

1 192
100
943
100
7 223
100

Åldersfördelningen visar ingen större skillnad mellan de tre yngsta åldersgrupperna vad gäller om färdtjänstresenären

18
har behov av att få bilen anpassad. I den äldsta åldersgruppen uppger endast 9 procent att de har behov av att bilen

anpassas.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5a Skulle du köpa en bil
Ja
382
20
211
16

49
6
25
3
667
14

om du får 60 000 kronor i bidrag
Nej
1 356
70
982
73

626
82
753
95
3 716
77

till bilinköpet?
Vet inte/osäker
199
10
161
12

93
12
11
1
465
10

Total

1 937
100
1 353
100

768
100
790
100
4 848
100

Andelen som skulle köpa en bil om man fick 60 000 kronor i bilstöd är störst i den yngsta åldersgruppen (18 49 år). Här är det 20 procent som skulle köpa bil jämfört med 14 procent för totala gruppen. Här ingår de som svarat ”Nej” på Fråga 4.

10 Bilaga

2005:26 SOU

Ålder

Total
SOU

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

2005:26

Varken jag eller någon i min
Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5b Vilken är den
omgivning kan köra bil
392
26
284
26

176
26
199
28
1 052
26

huvudsakliga anledningen
Av ekonomiska skäl
134
9
125
12

73
11
43
6
375
9

till att du inte skulle köpa

Vill inte ha en bil
242
16
202
19

176
26
208
29
827
21

en bil?

Annat skäl
729
49
472
44

256
38
264
37
1 721
43

Total

1 497
100
1 082
100

681
100
714
100
3 975
100

Det huvudsakliga skälet förutom ”Annat skäl” är ”Varken jag eller någon i min omgivning kan köra bil” (26 procent). En genomgång av ”annat skäl” visar att de flesta anger ”sjukdom” följt av ”ej körkort” och ”dålig syn”. Det är 29 procent i den äldsta åldersgruppen som uppger att de inte vill ha någon bil. Motsvarande siffra för den yngsta åldersgruppen är 16 procent. Här ingår de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte/osäker” på Fråga 5a.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

80 000
0
0
0
0

2
28
0
0
2
3

95 000
0
0
12
31

0
0
0
0
12
23

Fråga 5c Hur stort bidrag
100 000
2
28
25
65

0
0
0
0
26
50

skulle du behöva för att
110 000
2
25
0
0

0
0
0
0
2
3

kunna köpa en bil?
120 000
0
0
2
4

0
0
0
0
2
3

Belopp i kronor
125 000
0
0
0
0

3
45
0
0
3
5

19

200 000
3
48
0
0

2
27
0
0
5
9

250 000
0
0
0
0

0
0
3
100
3
5

Total

6
100
38
100

6
100
3
100
53
100
10 Bilaga

20

Av de som svarat ”Av ekonomiska skäl” på föregående fråga (5b) och som angivit ett specifikt belopp anser de flesta (50 procent) att de skulle behöva 100 000 kronor för att kunna köpa bil. Den yngsta åldersgruppen har en stor spridning av svaren mellan 100 000 kronor till 200 000 kronor jämfört med gruppen 50 64 år där svaren ligger huvudsakligen mellan 95 000 kronor upp till 100 000 kronor.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5c Hur stort
Motsvarande det fulla
39
31
41
47

20
29
18
117
37

bidrag skulle du behöva
inköpspriset för bilen

87
69
46
53

48
71
21
55
202
63
Bilaga

för att kunna köpa en
Bidraget har ingen betydelse

bil?
inte råd med driftskostnader

10

Total

126
100
87
100

67
100
39
100
319
100

Bland de som inte svarat med ett belopp på första delen av Fråga 5c anger den största andelen ”Bidraget har ingen betydelse inte råd med driftskostnader” (63 procent). Åldersgrupperingen visar att 71 procent av de mellan 65 79 år svarat med samma alternativ.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 6a Har du tillgång till en bil som
Ja
125
15
56
13

53
18
14
23
248
15

skulle kunna anpassas efterdina behov?
Nej
693
85
386
87

238
82
48
77
1 365
85

Total

818
100
442
100

291
100
62
100
1 613
100

2005:26 SOU

Av de som svarat ”Ja” på Fråga 4 är det 15 procent som har tillgång till en bil somskulle kunna anpassas. Det är en något högre andel av de som är 80 år och äldre som uppger att de har tillgång till en bil, jämfört med de yngre åldersklasserna.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 6b Skulle du vilja att bilen
Ja
98
91
49
95

42
83
6
44
195
87

anpassades efter dina behov om det görs
Nej
10
9
3
5

8
17
8
56
29
13

kostnadsfritt?

Total

108
100
51
100

50
100
14
100
224
100

Det finns en högre andel (91 och 95 procent) som vill ha bilen anpassad kostnadsfritt i åldersgrupperna 18 49 år och 50 64 år jämfört med de två äldsta åldersgruppen. Här ingår de som svarat ”Ja” på Fråga 6a.

Observera: Endast de som svarat ”Ja” eller ”Nej, har redan en anpassad bil” på Fråga 4 ingår i tabellerna för Fråga 7a 8b.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7a Skulle du köpa en bild
Ja
424
46
161
32

101
31
13
12
698
37

om du får 60 000 kronor i bidrag
Nej
357
38
275
55

161
49
90
84
882
47

till bilinköpet och kostnadsfritt får

Vet inte/osäker
146
16
69
14

69
21
4
4
288
15

bilen anpassad efter dina behov?

21
Total

926
100
505
100

331
100
106
100
1 868
100

2005:26 SOU

10 Bilaga

I denna tabell finns en grupp (275 personer) som redan svarat att de har en anpassad bil. Knappt 700 personer svarar att de skulle köpa en bil om de fick 60 000 kronor i bidrag och kostnadsfri anpassning. Av dessa finns den största andelen i den yngsta gruppen (18 49 år).

Ålder

Total

22

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7b Vilken är den
Varken jag eller någon i min
81
17
79
24

55
26
28
34
242
22

omgivning kan köra bil

huvudsakliga anledningen
Av ekonomiska skäl
156
33
98
29

47
22
2
2
303
27

till att du inte skulle köpa

Bilaga

Vill inte ha en bil
98
21
78
23

42
20
22
27
241
22

en bil?

Annat skäl
137
29
79
24

70
33
31
38
317
29

10

Total

472
100
334
100

214
100
82
100
1 102
100

Det är en högre andel bland de yngre som svarat att den huvudsakliga anledningen till att inte köpa bil är ekonomiska skäl. Här ingår de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte/osäker” på Fråga 7a.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år
65 79 år

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

80 000
2
4
0
0
0
0
2
3

100 000
15
25
14
77
0
0
29
32

110 000
3
4
0
0
0
0
3
3

Fråga 7c Hur stort bidrag skulle du
120 000
3
4
0
0
2
17
5
5

behöva för att kunna köpa en bil?
150 000
14
24
3
14
2
17
19
21

Belopp i kronor

180 000
2
3
0
0
0
0
2
2

200 000
9
15
2
9
8
67
19
21

300 000
11
18
0
0
0
0
11
12

400 000
2
3
0
0
0
0
2
2

Total

61
100
18
100
12
100
91
100

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år
65 79 år

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7c Hur stort
Motsvarande det fulla
74
66
38
47
20
59
131
58

bidrag skulle du behöva
inköpspriset för bilen

för att kunna köpa en
Bidraget har ingen betydelse
38
34
42
53
14
41
94
42

bil?
inte råd med driftskostnader

Total

111
100
80
100
34
100
226
100

Följande kommentar rör båda delarna av Fråga 7c. De svarande i denna tabell är de som på Fråga 7b svarat att de av

23
ekonomiska skäl inte skulle köpa bil. Den högsta andelen av de som svarat med ett specifikt belopp återfinns bland

dem som valt 100 000 kronor som bidrag för att köpa bil. I den yngsta gruppen finns även höga andelar för 150 000

2005:26 SOU

10 Bilaga

24

kronor och 300 000 kronor. I stället för att ange ett belopp har en stor andel valt svarsalternativet ”motsvarande det fulla inköpspriset för bilen”.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 8a Skulle du köpa en bil om
Ja
77
19
48
32

30
31
6
47
162
24

du fick bilen anpassad kostnadsfritt
Nej
244
61
69
46

55
55
7
53
374
56

efter dina behov, men inte något

Vet inte/osäker
81
20
34
22

14
14
0
0
128
19

bidrag till bilinköpet?

Total

402
100
151
100

99
100
13
100
664
100

De svarande i denna tabell har tidigare på Fråga 7a sagt ”Ja” till att de skulle köpa en bil om de fick 60 000 kronor och kostnadsfri anpassning av bilen. Om man tog bort de 60 000 kronorna till bilinköpet skulle ändå 24 procent av dessa köpa bil. Det är främst personer 50 år och äldre som anser detta.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 8b Vilken är den
Varken jag eller någon i min
5
2
0
0

0
0
0
0
5
1

omgivning kan köra bil

huvudsakliga anledningen
Av ekonomiska skäl
238
86
69
75

57
91
4
100
368
85

till att du inte skulle köpa

Vill inte ha en bil
0
0
2
2

0
0
0
0
2
0

en bil?

Annat skäl
34
12
21
23

6
9
0
0
61
14

Total

276
100
92
100

63
100
4
100
435
100

10 Bilaga

2005:26 SOU

Den största anledningen till att inte köpa bil är av ekonomiska skäl (85 procent). Åldersindelningen visar att den högsta andelen finns bland personer som är 65 år och äldre. Här ingår de som svarat ”Nej” eller ”Vet inte/osäker” på Fråga 8a.

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Mycket stor nytta
808
28
522
28

187
18
49
6
1 567
24

Fråga 9 Skulle du ha stor
Ganska stor nytta
546
19
276
15

127
12
28
4
978
15

eller liten nytta av en egen
Varken stor eller liten nytta
381
13
240
13

160
15
183
23
964
15

bil?
Ganska liten nytta
161
6
127
7

102
10
44
6
434
7

Mycket liten nytta
956
34
696
37

474
45
486
62
2 613
40

Total

2 853
100
1 861
100

1 051
100
790
100
6 555
100

40 procent av de svarande anser att de skulle ha ”mycket liten nytta” av en egen bil. Det är det svarsalternativ som alla åldersgrupper sätter högst. Totalt anser 24 procent att egen bil skulle vara till ”mycket stor nytta”. Uppdelningen på åldersgrupper visar att de två yngsta grupperna har den högsta andelen (28 procent).

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 10 Är du man eller kvinna?
Man
1 798
49
947
40

541
37
380
30
3 665
42

Kvinna
1 874
51
1 411
60

909
63
892
70
5 086
58

25
Total

3 671
100
2 358
100

1 450
100
1 272
100
8 751
100

Könsfördelningen är jämn i den yngsta åldersgruppen. Andelen kvinnor ökar successivt i de äldre åldersklasserna.

2005:26 SOU

10 Bilaga

Ålder

Total

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 12 Är du ensamstående eller
Ensamstående
3 024
84
1 539
65

1 011
70
973
78
6 547
75

gift/sambo?
Gift/sambo
586
16
824
35

442
30
274
22
2 127
25

Total

3 610
100
2 363
100

1 453
100
1 248
100
8 674
100

Totalt sett är de flesta (75 procent) färdtjänstresenärer med många resor ensamstående.

Ålder

Total
Bilaga

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
10

Arbetar som anställd
935
26
847
36

31
2
4
0
1 817
21

26

Egen företagare
27
1
3
0

38
3
0
0
68
1

Studerande
304
8
25
1

0
0
0
0
329
4

Fråga 13
Vilken är din
Pensionär
1 618
44
1 199
51

1 346
93
1 205
95
5 368
61

Långtidssjukskriven
74
2
72
3

0
0
2
0
148
2

huvudsakliga syssel-

Tjänstledig eller föräldraledig
5
0
2
0

0
0
0
0
7
0

sättning just nu?

Arbetssökande,
83
2
4
0

0
0
0
0
87
1

arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Hemarbetande, sköter hushållet
7
0
3
0

5
0
15
1
29
0

Annat
608
17
208
9

34
2
36
3
885
10

Total

3 661
100
2 362
100

1 453
100
1 262
100
8 738
100

De flesta färdtjänstresenärer som reser mycket är pensionärer. Detta är naturligt då vi har en åldersfördelning med förhållandevis många personer 65 år eller äldre men även den yngre åldersgruppen (18 49 år) har en andel av 44 procent pensionärer.

2005:26 SOU

Ålder

Total
SOU

18 49 år
50 64 år

65 79 år
80 år

2005:26

Antal
Procent
Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 14 Hur stor är
0 14 999 kronor
2 081
61
1 164
54

828
64
841
76
4 914
62

hushållets ungefärliga
15 000 29 999 kronor
745
22
661
31

354
27
222
20
1 982
25

sammanlagda månads-
30 000 44 999 kronor
304
9
223
10

67
5
28
3
622
8

inkomst före skatt?
45 000 kronor eller mer
258
8
108
5

43
3
15
1
424
5

Total

3 388
100
2 156
100

1 292
100
1 107
100
7 942
100

Så stor andel som 62 procent av hushållen som färdtjänstresenärerna tillhör har en sammanlagd månadsinkomst under 15 000 kronor. I åldersgruppen 50 64 år finns en något större grupp (31 procent jämfört med ca 20 procent) med inkomst mellan 15 000 29 999 kronor.

27

10 Bilaga

Kön (uppräknat till populationen)

De korstabeller som följer nedan är inte kommenterade i anslutning till tabellerna. Vid en genomgång har det visat sig att många av tabellerna inte innehåller resultat med några större skillnader mellan könen. SCB har i stället valt att lägga vissa kommentarer angående kön i anslutning till frekvenstabellerna.

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

0 20 resor
1 192
33

1 636
32
2 828
33
Bilaga

Fråga 1 Ungefär hur många
21 30 resor
872
24

1 314
26
2 186
25

färdtjänstresor gör du vanligtvis under
31 60 resor
1 251
34

1 683
33
2 934
34
10

en månad?
61 resor eller mer
258
7

283
6
542
6

28

Vet inte
65
2

135
3
200
2

Total

3 638
100

5 051
100
8 689
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

0 15 mil
1 162
32

1 815
36
2 976
35

Fråga 2 Ungefär hur många mil åker
16 25 mil
822
23

917
18
1 739
20

du vanligtvis med färdtjänst under en
26 50 mil
765
21

947
19
1 712
20

månad?
51 mil eller mer
542
15

609
12
1 151
13

Vet inte
329
9

710
14
1 040
12

Total

3 620
100

4 999
100
8 618
100

2005:26 SOU

SOU

Kön

Totalt
2005:26

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Män

Kvinnor

Fråga 3a Har du köpt en bil med hjälp
Ja
373
11

304
6
677
8

av bilstöd från försäkringskassan?
Nej
3 134
89

4 416
94
7 550
92

Total

3 507
100

4 720
100
8 227
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 3b Har du köpt bilen 1998 eller
Ja
198
60

153
56
351
58

Nej
132
40

116
42
248
41

senare?

Vet inte
2
1

5
2
7
1

Total

332
100

273
100
605
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 4 Om du äger/skulle
Ja

868
28

1 013
24
1 881
26

äga en bil, har du behov av
Nej, har redan en anpassad bil
142
5

133
3
275
4

att bilen anpassas?
Nej

2 076
67

2 991
72
5 068
70

Total

3 086
100

4 137
100
7 223
100

29

10 Bilaga

10 Bilaga

30

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5a Skulle du köpa en bil om du får
Ja
299
15

368
13
667
14

Nej
1 476
74

2 240
78
3 716
77

60 000 kronor i bidrag till bilinköpet?

Vet inte/osäker
212
11

253
9
465
10

Total

1 987
100

2 861
100
4 848
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5b Vilken är den
Varken jag eller någon i min
424
26

628
27
1 052
26

omgivning kan köra bil

huvudsakliga
Av ekonomiska skäl
132
8

243
10
375
9

anledningen till att du

Vill inte ha en bil

287
18

540
23
827
21

inte skulle köpa en bil?

Annat skäl

779
48

942
40
1 721
43

Total

1 622
100

2 353
100
3 975
100

2005:26 SOU

2005:26 SOU

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

80 000
2
18

0
0
2
3

95 000
0
0

12
27
12
23

Fråga 5c Hur stort bidrag skulle du
100 000
2
19

25
57
26
50

110 000
0
0

2
4
2
3

behöva för att kunna köpa en bil?

120 000
2
17

0
0
2
3

Belopp i kronor

125 000
3
28

0
0
3
5

200 000
2
17

3
7
5
9

250 000
0
0

3
6
3
5

Total

9
100

44
100
53
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

31

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 5c Hur stort bidrag
Motsvarande det fulla inköpspriset
71
59

46
23
117
37

för bilen

skulle du behöva för att

Bidraget har ingen betydelse

kunna köpa en bil?
49
41

153
77
202
63
Bilaga

inte råd med driftskostnader

Total

121
100

198
100
319
100
10

Bilaga

Kön

Totalt

10

Män

Kvinnor

32

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 6a Har du tillgång till en bil som skulle
Ja
132
17

116
14
248
15

kunna anpassas efter dina behov?
Nej
628
83

737
86
1 365
85

Total

760
100

853
100
1 613
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 6b Skulle du vilja att bilen anpassades
Ja
122
100

73
72
195
87

efter dina behov om det görs kostnadsfritt?
Nej
0
0

29
28
29
13

Total

122
100

102
100
224
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7a Skulle du köpa en bil om du får
Ja
364
42

334
34
698
37

60 000 kronor i bidrag till bilinköpet och
Nej
389
44

493
50
882
47

kostnadsfritt får bilen anpassad efter dina

Vet inte/osäker
122
14

166
17
288
15

behov?

Total

875
100

993
100
1 868
100

2005:26 SOU

2005:26 SOU

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7b Vilken är den
Varken jag eller någon i min
99
21

143
23
242
22

omgivning kan köra bil

huvudsakliga anled-
Av ekonomiska skäl
135
28

167
27
303
27

ningen till att du inte

Vill inte ha en bil
100
21

141
23
241
22

skulle köpa en bil?

Annat skäl

147
31

169
27
317
29

Total

481
100

621
100
1 102
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

33

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

80 000
2
6

0
0
2
3

Fråga 7c Hur stort bidrag skulle du
100 000
21
51

8
16
29
32
Bilaga

120 000
0
0

5
10
5
5

110 000
0
0

3
5
3
3

behöva för att kunna köpa en bil?
150 000
13
32

6
11
19
21
10

Belopp i kronor

180 000
2
4

0
0
2
2

200 000
2
4

17
35
19
21

300 000
0
0

11
22
11
12

400 000
2
4

0
0
2
2

Total

41
100

49
100
91
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Bilaga

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 7c Hur stort bidrag
Motsvarande det fulla inköpspriset
60
57

72
60
131
58
10

för bilen

skulle du behöva för att

Bidraget har ingen betydelse

34
kunna köpa en bil?
46
43

48
40
94
42

inte råd med driftskostnader

Total

106
100

120
100
226
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 8a Skulle du köpa en bil om du fick
Ja
85
25

77
24
162
24

bilen anpassad kostnadsfritt efter dina
Nej
194
56

180
56
374
56

behov, men inte något bidrag till bil-

Vet inte/osäker
65
19

64
20
128
19

inköpet??

Total

343
100

321
100
664
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 8b Vilken är den
Varken jag eller någon i min
5
2

0
0
5
1

omgivning kan köra bil

huvudsakliga anled-
Av ekonomiska skäl
198
88

171
81
368
85

ningen till att du inte

Vill inte ha en bil

0
0

2
1
2
0

skulle köpa en bil?

Annat skäl

22
10

39
18
61
14

Total

225
100

211
100
435
100

2005:26 SOU

2005:26 SOU

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Mycket stor nytta
686
24

880
24
1 567
24

Fråga 9 Skulle du ha stor eller
Ganska stor nytta
497
18

480
13
978
15

Varken stor eller liten nytta
389
14

575
15
964
15

liten nytta av en egen bil?

Ganska liten nytta
192
7

243
7
434
7

Mycket liten nytta
1 057
37

1 556
42
2 613
40

Total

2 821
100

3 734
100
6 555
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 10 Är du man eller kvinna?

Man
3 636
100

29
1
3 665
42

Kvinna
17
0

5 069
99
5 086
58

Total

3 653
100

5 098
100
8 751
100

35

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent
Bilaga

Fråga 12 Är du ensamstående eller
Ensamstående
2 644
73

3 903
77
6 547
75

gift/sambo?

Gift/sambo
968
27

1 159
23
2 127
25
10

Total

3 612
100

5 062
100
8 674
100

Män
Kvinnor
Totalt
Bilaga

Kön

Antal
Procent
10

Antal
Procent

Antal
Procent

Arbetar som anställd
635
17

1 182
23
1 817
21

36

Egen företagare
35
1

32
1
68
1

Studerande
178
5

152
3
329
4

Fråga 13 Vilken är din
Pensionär
2 164
59

3 204
63
5 368
61

Långtidssjukskriven
74
2

74
1
148
2

huvudsakliga

Tjänstledig eller föräldraledig
3
0

3
0
7
0

sysselsättning just nu?

Arbetssökande,
54
1

33
1
87
1

arbetsmarknadspolitisk åtgärd

Hemarbetande, sköter hushållet
2
0

28
1
29
0

Annat

502
14

384
8
885
10

Total

3 647
100

5 092
100
8 738
100

Kön

Totalt

Män

Kvinnor

Antal
Procent

Antal
Procent
Antal
Procent

Fråga 14 Hur stor är hushållets
0 14 999 kronor
1 989
60

2 925
63
4 914
62

15 000 29 999 kronor
828
25

1 154
25
1 982
25

ungefärliga sammanlagda

30 000 44 999 kronor
240
7

382
8
622
8

månadsinkomst före skatt?

45 000 kronor eller mer
233
7

191
4
424
5

Total

3 290
100

4 652
100
7 942
100

2005:26 SOU

SOU 2005:26
Bilaga 10

Möjlighet till förbättrat resande för dig som reser mycket med färdtjänst!

I oktober 2003 tillsatte regeringen en utredning för att göra en översyn av regler och tillämpning för bilstöd till personer med funktionshinder. Bilstöd kan man söka från försäkringskassan. Genom bilstödet kan man få bidrag för att köpa bil och få den anpassad utifrån sitt funktionshinder så att man kan köra bilen själv eller åka med som passagerare.

I utredningsuppdraget ingår även att ta reda på om kommuner ska kunna erbjuda bilstöd i någon form till färdtjänstresenärer. Den möjligheten finns inte idag. För att kunna utreda denna fråga behöver vi veta vilket intresse för bilstöd det finns hos dig som färdtjänstresenär. Färdtjänsttillståndet ska inte dras in för den som vill köpa en egen bil.

Utredningen har därför tillsammans med SCB (Statistiska centralbyrån) ställt samman en frågeblankett som vi hoppas att du vill svara på. Ditt svar är mycket viktigt även om du tycker att det här med bilstöd inte är aktuellt för dig.

Varför har just du blivit utvald?

SCB har dragit ett urval bland landets kommuner (51 kommuner ingår) och från dessa har vi hämtat adressuppgifter på de personer som reser mycket med färdtjänsten. Din medverkan är frivillig men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans.

37

Bilaga 10
SOU 2005:26

Har du några frågor?

Om du av någon anledning (t.ex. på grund av nedsatt syn eller rörelsehinder) har svårt att besvara frågeblanketten kan du ringa Fredrik Hult på SCB i Örebro, telefon 019-17 62 06, så kan vi göra en intervju per telefon. Du kan även be någon annan om hjälp med att fylla i frågeblanketten.

Har du några frågor om själva undersökningen är du välkommen att kontakta Jacob Heister, telefon 040-661 67 48 eller Linda Gustafsson, telefon 08-620 17 92, Bilstödsutredningen. Frågor om datainsamlingen besvaras av Fredrik Hult.

Ett stort tack på förhand för din medverkan!

Håkan Ceder
Michael Nilsson

Särskild utredare
Undersökningsledare

Bilstödsutredningen
Statistiska centralbyrån

Vad händer med svaren?

Dina svar skyddas enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. (Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse.) Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till Bilstödsutredningen.

För att inte belasta blanketten med uppgifter som redan finns hos SCB kommer de svar du lämnar att kompletteras med uppgifter om kön, ålder, civilstånd och kommun. Dessa uppgifter hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Från kommunerna har vi hämtat uppgift om namn, antalet resor eller resornas längd.

38

SOU 2005:26
Bilaga 10

Var redovisas resultaten?

Resultaten från undersökningen kommer att utgöra en del av underlaget för utredningens arbete. Avsikten är att utredningen skall redovisa sitt arbete för regeringen senast den 31 december 2004. Arbetet kommer även att redovisas i form av en rapport på regeringens hemsida www.regeringen.se.

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k. Skanner. Det är därför viktigt att tänka på följande när Du besvarar frågorna!

Bästa sätt att markera

Använd kulspetspenna, svart eller blå.

Markera om möjligt innanför rutorna
så här

inte så här

Om Du ångrar Dig och behöver ta bort
så här

Ditt kryss, täck hela rutan

Egen text

□

□

■

Om Du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna eller om Du vill förklara/förtydliga något:

Skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna

Skriv i stället på kommentarsida

39

Bilaga 10
SOU 2005:26

Bilaga 1

Färdtjänst

1 Ungefär hur många färdtjänstresor gör du vanligtvis under en månad?

Uppskatta ett genomsnittligt antal resor. Varje resväg ska räknas som en enkel resa.

□ 0 20 resor

□ 21 30 resor

□ 1 60 resor

□ 61 resor eller mer

□ Vet inte

2 Ungefär hur många mil åker du vanligtvis med färdtjänst under en månad?

Uppskatta ett genomsnittligt antal mil.

□ 0 15 mil

□ 16 25 mil

□ 26 50 mil

□ 51 mil eller mer

□ Vet inte

Bilstöd

3a Har du köpt en bil med hjälp av bilstöd från försäkringskassan?

□

□

Ja

Nej Gå till fråga 4

3b Har du köpt bilen 1998 eller senare?

□

□

□

Ja Gå till fråga 10

Nej Vet inte

40

SOU 2005:26
Bilaga 10

Resor med egen bil

Avsikten med nedanstående frågor är att undersöka intresset av att företa resor med egen bil som ett alternativ till färdtjänst. Det är inget krav på att du själv ska kunna köra bilen. Det räcker med att någon i din omgivning kan köra bilen och att du åker med som passagerare.

Färdtjänsttillståndet ska inte dras in för den som vill använda egen bil.

4 Om du äger/skulle äga en bil, har du behov av att bilen anpassas?

Med anpassning menas här att bilen byggs om så att den kan framföras av en person med fysiska funktionshinder eller att en person med funktionshinder kan åka med som passagerare.

□

□

□

Ja
Gå till fråga 6a

Nej, har redan en anpassad bil
Gå till fråga 7a

Nej

5a Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilinköpet?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 6a

Nej

Vet inte/osäker

5b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□ Varken jag eller någon i min

omgivning kan köra bil
Gå till fråga 9

□ Av ekonomiska skäl
Gå till fråga 5c

□ Vill inte ha en bil
Gå till fråga 9

□ Annat skäl

Gå till fråga 9

41

Bilaga 10
SOU 2005:26

5c Om du svarat ”av ekonomiska skäl” på fråga 5b;

Hur stort bidrag skulle du behöva för att kunna köpa en bil

kronor

□ Motsvarande det fulla inköps-

priset för bilen
Gå till fråga 9

□ Bidraget har ingen betydelse

eftersom jag ändå inte har råd med
Gå till fråga 9

driftskostnader

6a Har du tillgång till en bil som skulle kunna anpassas efter dina behov?

□

□

Ja

Nej
Gå till fråga 7a

6b Skulle du vilja att bilen anpassas efter dina behov om det görs kostnadsfritt?

□

□

Ja

Nej

7a Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilinköpet och kostnadsfritt får bilen anpassad efter dina behov?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 8a

Nej

Vet inte/osäker

42

Gå till fråga 9

Gå till fråga 9

SOU 2005:26
Bilaga 10

7b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□ Varken jag eller någon i min

omgivning kan köra bil
Gå till fråga 9

□ Av ekonomiska skäl
Gå till fråga 7c

□ Vill inte ha en bil
Gå till fråga 9

□ Annat skäl

Gå till fråga 9

7c Om du svarat ”av ekonomiska skäl” på fråga 7b;

Hur stort bidrag skulle du behöva för att kunna köpa en bil?

kronor

□ Motsvarande det fulla inköpspriset för bilen

□ Bidraget har ingen betydelse eftersom jag ändå inte har råd med driftskostnader

8a Skulle du köpa en bil om du fick bilen anpassad kostnadsfritt efter dina behov, men inte något bidrag till bilinköpet?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 9

Nej

Vet inte/osäker

8b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□

□

□

□

Varken jag eller någon i min omgivning kan köra bil Av ekonomiska skäl

Vill inte ha en bil Annat skäl

43

Bilaga 10
SOU 2005:26

9 Skulle du ha stor eller liten nytta av en egen bil?

Om du redan har en egen bil, markera hur stor eller liten nytta du har av den.

□ Mycket stor nytta

□ Ganska stor nytta

□ Varken stor eller liten nytta

□ Ganska liten nytta

□ Mycket liten nytta

Din bakgrund

10 Är du man eller kvinna?0 Man0 Kvinna

□

□

Ja

Nej

11 Vilket år är du född?

År:

12 Är du ensamstående eller gift/sambo?

□ Ensamstående

□ Gift/sambo

44

SOU 2005:26
Bilaga 10

13 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu?

Markera endast ett alternativ.

□ Arbetar sin anställd

□ Egen företagare

□ Studerande

□ Pensionär (ålders-, avtals-, sjuk- och förtidspensionär)

□ Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)

□ Tjänstledig eller föräldraledig

□ Arbetssökande, arbetsmarknadspolitisk åtgärd

□ Hemarbetande, sköter hushållet

□ Annat

14 Hur stor är hushållets ungefärliga sammanlagda månadsinkomst före skatt?

Räkna den sammanlagda inkomsten för alla i hushållet. Med inkomst avses lön, arbetslöshetsersättning, ersättning från försäkringskassa, rörelseinkomster, pensioner mm. samt olika bidrag som t.ex. barnstudie- och underhållsbidrag.

□ 0 14 999 kronor

□ 15 000 29 999 kronor

□ 30 000 44 999 kronor

□ 45 000 kronor eller mer

15 Har du några kommentarer eller synpunkter?

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

Tack för din medverkan!

45

Bilaga 10

Teknisk rapport från huvudundersökning

”Bilstödsutredningen”

Uppdragsgivare: Bilstödsutredningen

47

Bilaga 10
SOU 2005:26

48

SOU 2005:26
Bilaga 10

Teknisk rapport

Inledning

Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under perioden oktober–december 2004 genomfört en datainsamling i en enkätundersökning på uppdrag av Bilstödsutredningen. Bakgrunden till att undersökningen genomfördes var att skaffa underlag som beskriver vilka personer som kan omfattas av bilstöd och på vilket sätt detta stöd kan administreras. Syftet var att skicka ut frågeblanketter till ett stort urval av färdtjänstresenärer.

Undersökningen genomfördes som en postenkät med en påminnelse. Populationen utgjordes av samtliga färdtjänstresenärer i riket, som rest minst 200 mil eller gjort minst 225 resor under ett år. 51 kommuner valdes ut med hjälp av ett stratifierat urvalsförfarande. Samtliga färdtjänstresenärer i dessa kommuner som uppfyllde nämnda villkor tillsändes en blankett. 4 av dessa kommuner ville inte medverka. Totalt var det 2 626 personer som besvarade frågeblanketten, vilket är 57,5 procent svarande (bland medverkande kommuner). Frågeblanketterna registrerades via skanning, varefter datafil och tabeller framställdes.

Michael Nilsson har varit undersökningsledare, Fredrik Hult har varit produktionsansvarig, Sixten Lundström har ansvarat för urvalsdragningen och varit behjälplig med metodfrågor.

Population och urval

Populationen utgjordes av samtliga färdtjänstresenärer i riket, som rest minst 200 mil eller gjort minst 225 resor under ett år (vi kallar dessa personer för enkelhets skull för ”färdtjänstresenärer” och menar då denna begränsade mängd). Det finns ingen samlad förteckning över dessa färdtjänstresenärer, men däremot kan varje kommun lämna en lista. Urvalsförfarandet fick därför anpassas till denna situation. Ett urval av kommuner drogs och därefter skickade utvalda kommuner in en förteckning över personerna.

Bilstödsutredningen och SCB beslutade efter diskussion att 51 kommuner skulle ingå i urvalet av kommuner. Antalet berörda färdtjänstresenärer i varje kommun var inte känd i detta läge och därför fick beslutet baseras på beräkningar utförda på vissa preliminära data.

49

Bilaga 10
SOU 2005:26

Kommunerna stratifierades efter ”har system/saknar system” samt storlek (antal personer äldre än 19 år). Den första stratifieringsvariabeln användes i första hand för att allokera urvalet på ett sådant sätt att kostnaden minimerades. Den andra variabeln förväntades samvariera med antalet berörda färdtjänstresenärer i kommunen och därför kunde reducera urvalsosäkerheten. Från varje stratum drogs ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av kommuner med undantag av de två strata med de största kommunerna, där samtliga kommuner ingår i urvalet.

Tabell 1. Population och urval

SCB-utskick
Externt utskick

Population
Samtliga färdtjänstresenärer
Samtliga färdtjänstresenärer

Bruttourval
3 342
1 260

Övertäckning
41
okänt

Nettourval 1)
3 301
1 260

1) Nettourval är det som kvarstår efter att övertäckningen tagits bort från (brutto-)urvalet.

Sekretess och utlämnande

Frågeblankettens framsida bestod av ett informationsbrev där uppgiftslämnarna kunde läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan SCB och Bilstödsutredningen. Informationsbrevet informerade också om att uppgifter hämtas från kommunen där resenären bor och vilka uppgifter som hämtas och att det är frivilligt att deltaga. (Se bilaga 1.)

För att SCB ska kunna lämna ut ett datamaterial och/eller frågeblanketter så krävs ”informerat samtycke” av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara blanketten och att skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de registervariabler och behandlas på det sätt som informationsbrevet informerar om.

Kopplingen till personuppgifterna tas bort tre månader efter slutleverans.

50

SOU 2005:26
Bilaga 10

Variabler

Personal från Bilstödsutredningen har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Blanketten har även genomgått en skrivbordsgranskning hos SCB:s mättekniska laboratorium.

Blanketten bestod av 15 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 22 frågor. Frågorna handlade bl.a. om hur många och hur långa färdtjänstresor man gör under en månad, om man köpt bil via bilstöd, om man har behov av bil samt ett antal bakgrundsfrågor. Se bilaga 1.

Förutom variabler som samlats in via frågeblanketten har ett antal registervariabler hämtats från SCB:s registret över totalbefolkningen (RTB). Dessa är bland annat födelseår och kön. Uppgifterna från RTB avser den 11/11 2004.

Datainsamling

Frågeblanketterna sändes, från SCB till urvalspersonerna i 43 kommuner, via post. I fyra kommuner ville kommunerna själva stå för utsändningsarbetet av integritetsskäl. Dessa kommuner var Malmö, Göteborg, Sollefteå och Olofström. Av de ursprungliga 51 kommunerna var det 4 stycken som inte ville deltaga i undersökningen. Via informationsbrevet ombads de utvalda personerna besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket, till de 43 kommunerna, genomfördes den 15 november, sedan skickades en påminnelse ut till dem som inte besvarat frågeblanketten. Detta utskick gjordes den 26 november. De fyra kommuner som skötte utsändningarna själva skickade ut materialet något senare än ovanstående datum. Insamlingen avslutades den 28 december.

Tabell 2a. Beskrivning av inflödet, angivet i antal

SCB-utsändning
Extern utsändning

Totalt

Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Efter första uts.
1 196
36
404
32
1 600
35

Efter enkätpåm.
725
22
297
24
1022
22

Totalt antal svar
1 921
58
701
56
2 622
57

Bortfall
1 382
42
557
44
1 939
43

Nettourval
3 303
100
1 258
100
4 561
100

51

Bilaga 10
SOU 2005:26

SCB har konstruerat en tablå, uppdelad på kön, som sammanfattar de viktigaste resultaten från undersökningen. Se bilaga 5.

Bortfall

I gruppen av svarande kommuner resulterade datainsamlingen i en svarsandel på ca 57,4 procent. Svarsandelen är egentligen mindre eftersom 4 kommuner inte medverkat. Vi vet inte hur många resenärer vi missat på detta sätt och därför kan inte en helt riktig svarsandel beräknas.

Bortfallet består dels av objektsbortfall som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls och av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor på blanketten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig åt från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva.

Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka, t.ex. på grund av sjukdom.

Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 3 nedan. Med ”ej avhörda” menas att ingen uppgift om varför frågeblanketten inte är besvarad har lämnats. Med förhindrad och avböjd medverkan menas att SCB meddelats att uppgiftslämnaren är förhindrad eller inte vill medverka i undersökningen. För vidare förklaring se ”Databeredning” nedan.

Tabell 3a. Beskrivning av objektsbortfall. SCB_utskick

Antal
Procent

Ej avhörda
1 238
37,5

Postreturer
10
0,3

Hemlig/skyddad/saknar adress
6
0,2

Förhindrad medverkan
68
2,1

Avböjd medverkan
18
0,5

Insänd blankett
20
0,6

Lovat sända in
1

Fel person har fyllt i blanketten
21
0,6

Totalt
1 382
42

52

SOU 2005:26 Bilaga 10

Tabell 3b. Beskrivning av objektsbortfall. Externt utskick

Antal
Procent

Ej avhörda
521
41,4

Förhindrad medverkan
19
1,5

Avböjd medverkan
10
0,8

Insänd blankett
7
0,6

Totalt
557
44,3

För att få en bild av hur bra de svarande representerar urvalet med avseende på vissa bakgrundsvariabler har information från RTB jämförts mellan de svarande och hela urvalet. Denna jämförelse finns i bilaga 2, där det bl.a. framgår att andelen ogifta svarat i lägre grad än andelen ogifta i urvalet och att andelen med en inkomst under 85 000 kronor svarat i lägre grad än andelen i urvalet.

Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas och att uppgiftslämnaren då inte besvarar rätt frågor. Till partiellt bortfall räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas. I denna undersökning varierar det partiella bortfallet mellan 1,1 procent för fråga 10 ”Är du man eller kvinna?” och 22,9 procent för fråga 10 ”Skulle du ha stor eller liten nytta av en egen bil. SCB har gjort kontroller över hur de svarande följt hoppanvisningarna i frågeblanketten och vi kan konstatera att en hel del personer har svarat på frågor som de skulle hoppat förbi. Detta har vi åtgärdat genom selekteringar så att de svar som felaktigt angetts inte kommit med i tabellkörningarna.

Databeredning

Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna frågeblanketter prickades av i Enkätenhetens avregistreringssystem. Frågeblanketterna skannades med programvaran EYES&HANDS .

Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bl.a. dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekommer i materialet. Se bilaga 4.

53

Bilaga 10
SOU 2005:26

Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från RTB (för SCB-utskicket) och det externa utskicket kompletterades med kön, ålder och antal resor för det externa utskickets fyra kommuner. Filen kompletterades också med vikter för uppräkning till populationsnivå.

Viktberäkning och estimation

Vikter har tagits fram för att kunna räkna upp resultatet till populationsnivå. Uppräkning med vikter medför att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för de svarande. Om vikterna inte används så kan resultaten bli helt missvisande. Vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet och därmed kan antalsuppgifterna i respektive tabell bli olika. Vikterna kompenserar för att urvalspersonerna i olika strata har olika stor sannolikhet att komma med i urvalet.

Låt oss beskriva hur vikterna beräknas och hur dessa utnyttjas i estimatorn.

Antag att mängden av samtliga ”bilberättigade” i riket är U och att vi vill skatta totalen Y = ∑ U y k , där y k är värdet på variabel y för person k . (Alla parametrar i denna undersökning är funktioner av totaler och därför utgör inte beskrivningen någon begränsning.)

Efter datainsamlingen har vi svarsmängden r . En estimator har

den generella formen
ˆ
= ∑ r v k y k , där v k ˆ
är en vikt för person k .

Y

Vi vill bestämma v k
så att estimatorn Y
= ∑ r v k y k får så goda

egenskaper som möjligt.

Kommunerna har dragits med hjälp ett stratifierat obundet slumpmässigt urval, vilket innebär att n h kommuner har dragits (med OSU) från N h kommuner. Svarsmängden r har uppkommit genom två ytterligare selektioner. Den första selektionen beror på att inte alla utvalda kommuner medverkat och den andra selektionen beror på att inte alla personer i medverkande kommuner svarat. Det är inte möjligt att beräkna inklusionssannolikheter i dessa selektioner. I framställda vikter antar vi att båda selektionerna sker slumpmässigt. (Det är troligen inte ett helt riktigt antagande, men det finns ingen hjälpinformation som ger oss möjlighet att ytterligare reducera urvals- och bortfallsfelen.)

54

SOU 2005:26
Bilaga 10

Vikten v k för person k som tillhör kommun i inom stratum h beräknas på följande sätt:

v k = N h A hi

m h a hi

där

m h = antal svarande kommuner i stratum h

A hi = antal färdtjänstresenärer i kommun i inom stratum h

a hi = antal svarande färdtjänstresenärer i kommun i inom stratum h

Tabellerna

Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte bara de svarande. Antalsuppgifterna är således skattningar av antal personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att det uppräknade antalet individer är olika för olika frågor beror dels på det partiella bortfallet (se under rubriken ”Bortfall”) och dels på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. Frågorna har korstabulerats mot variablerna kön och ålder.

För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. För t.ex. fråga 3b har de som svarat ”Ja” selekterats bort så att de inte förekommer förrän vid Fråga 10. Dessa Ja-svarare har plockats bort från Fråga 4 till och med Fråga 9 om de mot hoppanvisningen skulle ha svarat på någon eller några av dessa mellanliggande frågor.

För frågorna 5a och 7a samt en sammanslagning av Ja-svararna på dessa två frågor anges det 95%-iga konfidensintervallet (p ). Den övre gränsen för konfidensintervallet bildas genom att ta p+v och den nedre gränsen genom att ta p-v. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker populationsvärdet i 95 fall av 100. Något förenklat kan sägas att om konfidensintervallen från två grupper inte överlappar varandra så har man en statistiskt säkerställd skillnad mellan de båda grupperna. Se bilaga 3

I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll.

55

Bilaga 10
SOU 2005:26

De tabeller som presenteras i undersökningens rapportdel har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt ”Viktberäkning och estimation” med hjälp av SPSS.

Kvalitet

SCB tillämpar en bred definition på kvalitet. För att hålla en hög kvalitet och täcka kvalitetsdimensionerna används vid genomförandet av undersökningar ett kvalitetssäkringsprogram med kontroller i undersökningens olika faser, allt från kundkontakter till dokumentation och uppföljning. I SCB MIS 2001:1 ”Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik” ges en ingående beskrivning av SCB:s kvalitetsbegrepp och de olika kvalitetskomponenterna. Nedan beskrivs de begrepp som har betydelse för denna undersökning.

Ramtäckning

Ett problem som kan uppstå är täckningsfel. Det innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Täckningsfelen kan delas in i två typer, dels undertäckning som innebär att vissa enheter som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Och dels övertäckning som innebär att enheter som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. I denna undersökning har SCB inte kunnat använda egna register utan har blivit hänvisade till kommunernas egna register eller till registerhållare där flera kommuners uppgifter fanns samlade. Detta medför att SCB inte helt kan bedöma kvaliteten på de olika registren.

I denna undersökning visade sig 41 personer vara övertäckningsobjekt. Det var personer som avlidit eller var obefintliga i befolkningsregistret. Någon undertäckning har inte observerats, men undertäckning är vanligtvis svårare att upptäcka än övertäckning.

Urval

Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att man endast undersöker en del av populationen, det vill säga att ett urval har dragits. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett

56

SOU 2005:26
Bilaga 10

skattat värde (estimat) och populationsvärdet (parametern) som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med ökad urvalsstorlek. För några parameterskattningar har ett 95-procentigt konfidensintervall beräknats. Det ger en uppfattning om storleken på urvalsfelet.

Mätning

Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då respondenten inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. För att försöka minimera mätfelen har frågeblanketten granskats av SCB:s mättekniska laboratorium och kontroller har genomförts, t.ex. kontroll av tillåtna värden vid dataregistrering. Mätfelen för registervariabler som hämtats från RTB bedöms vara liten.

Bearbetning

Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan fel uppstå, så kallade bearbetningsfel. Som exempel på bearbetningsfel kan registreringsfel och kodningsfel nämnas. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. Vanligtvis är denna typ av fel försumbara.

Bortfall

De eventuella fel som bortfallet kan ge upphov till kallas bortfallsfel. Det inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt (har en annan fördelning) avseende undersökningsvariablerna. En jämförelse mellan de svarande och urvalet finns beskriven under rubriken Bortfall.

Bilaga 1: Missiv och frågeblankett

Bilaga 2: Underlag för bortfallsanalys

Bilaga 3: Precisionen i skattningarna

Bilaga 4: Rättningsinstruktionen

Bilaga 5: Sammanfattningstablån uppdelad på kön

57

Bilaga 10
SOU 2005:26

58

SOU 2005:26
Bilaga 10

Möjlighet till förbättrat resande för dig som reser mycket med färdtjänst!

I oktober 2003 tillsatte regeringen en utredning för att göra en översyn av regler och tillämpning för bilstöd till personer med funktionshinder. Bilstöd kan man söka från försäkringskassan. Genom bilstödet kan man få bidrag för att köpa bil och få den anpassad utifrån sitt funktionshinder så att man kan köra bilen själv eller åka med som passagerare.

I utredningsuppdraget ingår även att ta reda på om kommuner ska kunna erbjuda bilstöd i någon form till färdtjänstresenärer. Den möjligheten finns inte idag. För att kunna utreda denna fråga behöver vi veta vilket intresse för bilstöd det finns hos dig som färdtjänstresenär. Färdtjänsttillståndet ska inte dras in för den som vill köpa en egen bil.

Utredningen har därför tillsammans med SCB (Statistiska centralbyrån) ställt samman en frågeblankett som vi hoppas att du vill svara på. Ditt svar är mycket viktigt även om du tycker att det här med bilstöd inte är aktuellt för dig.

Varför har just du blivit utvald?

SCB har dragit ett urval bland landets kommuner (51 kommuner ingår) och från dessa har vi hämtat adressuppgifter på de personer som reser mycket med färdtjänsten. Din medverkan är frivillig men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans.

59

Bilaga 10
SOU 2005:26

Har du några frågor?

Om du av någon anledning (t.ex. på grund av nedsatt syn eller rörelsehinder) har svårt att besvara frågeblanketten kan du ringa Fredrik Hult på SCB i Örebro, telefon 019-17 62 06, så kan vi göra en intervju per telefon. Du kan även be någon annan om hjälp med att fylla i frågeblanketten.

Har du några frågor om själva undersökningen är du välkommen att kontakta Jacob Heister, telefon 040-661 67 48 eller Linda Gustafsson, telefon 08-620 17 92, Bilstödsutredningen. Frågor om datainsamlingen besvaras av Fredrik Hult.

Ett stort tack på förhand för din medverkan!

Håkan Ceder
Michael Nilsson

Särskild utredare
Undersökningsledare

Bilstödsutredningen
Statistiska centralbyrån

Vad händer med svaren?

Dina svar skyddas enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. (Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse.) Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till Bilstödsutredningen.

För att inte belasta blanketten med uppgifter som redan finns hos SCB kommer de svar du lämnar att kompletteras med uppgifter om kön, ålder, civilstånd och kommun. Dessa uppgifter hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Från kommunerna har vi hämtat uppgift om namn, antalet resor eller resornas längd.

60

SOU 2005:26
Bilaga 10

Var redovisas resultaten?

Resultaten från undersökningen kommer att utgöra en del av underlaget för utredningens arbete. Avsikten är att utredningen skall redovisa sitt arbete för regeringen senast den 31 december 2004. Arbetet kommer även att redovisas i form av en rapport på regeringens hemsida www.regeringen.se.

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k. Skanner. Det är därför viktigt att tänka på följande när Du besvarar frågorna!

Bästa sätt att markera

Använd kulspetspenna, svart eller blå.

Markera om möjligt innanför rutorna
så här

inte så här

Om Du ångrar Dig och behöver ta bort
så här

Ditt kryss, täck hela rutan

Egen text

□

□

■

Om Du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna eller om Du vill förklara/förtydliga något:

Skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna

Skriv i stället på kommentarsida

61

Bilaga 10
SOU 2005:26

62

SOU 2005:26
Bilaga 10

Bilaga 1

Färdtjänst

1 Ungefär hur många färdtjänstresor gör du vanligtvis under en månad?

Uppskatta ett genomsnittligt antal resor. Varje resväg ska räknas som en enkel resa.

□ 0 20 resor

□ 21 30 resor

□ 1 60 resor

□ 61 resor eller mer

□ Vet inte

2 Ungefär hur många mil åker du vanligtvis med färdtjänst under en månad?

Uppskatta ett genomsnittligt antal mil.

□ 0 15 mil

□ 16 25 mil

□ 26 50 mil

□ 51 mil eller mer

□ Vet inte

Bilstöd

3a Har du köpt en bil med hjälp av bilstöd från försäkringskassan?

□

□

Ja

Nej Gå till fråga 4

3b Har du köpt bilen 1998 eller senare?

□

□

□

Ja Gå till fråga 10

Nej Vet inte

63

Bilaga 10
SOU 2005:26

Resor med egen bil

Avsikten med nedanstående frågor är att undersöka intresset av att företa resor med egen bil som ett alternativ till färdtjänst. Det är inget krav på att du själv ska kunna köra bilen. Det räcker med att någon i din omgivning kan köra bilen och att du åker med som passagerare.

Färdtjänsttillståndet ska inte dras in för den som vill använda egen bil.

4 Om du äger/skulle äga en bil, har du behov av att bilen anpassas?

Med anpassning menas här att bilen byggs om så att den kan framföras av en person med fysiska funktionshinder eller att en person med funktionshinder kan åka med som passagerare.

□

□

□

Ja
Gå till fråga 6a

Nej, har redan en anpassad bil
Gå till fråga 7a

Nej

5a Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilinköpet?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 6a

Nej

Vet inte/osäker

5b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□ Varken jag eller någon i min

omgivning kan köra bil
Gå till fråga 9

□ Av ekonomiska skäl
Gå till fråga 5c

□ Vill inte ha en bil
Gå till fråga 9

□ Annat skäl

Gå till fråga 9

64

SOU 2005:26
Bilaga 10

5c Om du svarat ”av ekonomiska skäl” på fråga 5b;

Hur stort bidrag skulle du behöva för att kunna köpa en bil

kronor

□ Motsvarande det fulla inköps-

priset för bilen
Gå till fråga 9

□ Bidraget har ingen betydelse

eftersom jag ändå inte har råd med
Gå till fråga 9

driftskostnader

6a Har du tillgång till en bil som skulle kunna anpassas efter dina behov?

□

□

Ja

Nej
Gå till fråga 7a

6b Skulle du vilja att bilen anpassas efter dina behov om det görs kostnadsfritt?

□

□

Ja

Nej

7a Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilinköpet och kostnadsfritt får bilen anpassad efter dina behov?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 8a

Nej

Vet inte/osäker

65

Gå till fråga 9

Gå till fråga 9

Bilaga 10
SOU 2005:26

7b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□ Varken jag eller någon i min

omgivning kan köra bil
Gå till fråga 9

□ Av ekonomiska skäl
Gå till fråga 7c

□ Vill inte ha en bil
Gå till fråga 9

□ Annat skäl

Gå till fråga 9

7c Om du svarat ”av ekonomiska skäl” på fråga 7b;

Hur stort bidrag skulle du behöva för att kunna köpa en bil?

kronor

□ Motsvarande det fulla inköpspriset för bilen

□ Bidraget har ingen betydelse eftersom jag ändå inte har råd med driftskostnader

8a Skulle du köpa en bil om du fick bilen anpassad kostnadsfritt efter dina behov, men inte något bidrag till bilinköpet?

□

□

□

Ja
Gå till fråga 9

Nej

Vet inte/osäker

8b Vilken är den huvudsakliga anledningen till att du inte skulle köpa en bil?

Markera endast ett alternativ.

□

□

□

□

Varken jag eller någon i min omgivning kan köra bil Av ekonomiska skäl

Vill inte ha en bil Annat skäl

66

SOU 2005:26
Bilaga 10

9 Skulle du ha stor eller liten nytta av en egen bil?

Om du redan har en egen bil, markera hur stor eller liten nytta du har av den.

□ Mycket stor nytta

□ Ganska stor nytta

□ Varken stor eller liten nytta

□ Ganska liten nytta

□ Mycket liten nytta

Din bakgrund

10 Är du man eller kvinna?0 Man0 Kvinna

□

□

Ja

Nej

11 Vilket år är du född?

År:

12 Är du ensamstående eller gift/sambo?

□ Ensamstående

□ Gift/sambo

67

Bilaga 10
SOU 2005:26

13 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu?

Markera endast ett alternativ.

□ Arbetar sin anställd

□ Egen företagare

□ Studerande

□ Pensionär (ålders-, avtals-, sjuk- och förtidspensionär)

□ Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)

□ Tjänstledig eller föräldraledig

□ Arbetssökande, arbetsmarknadspolitisk åtgärd

□ Hemarbetande, sköter hushållet

□ Annat

14 Hur stor är hushållets ungefärliga sammanlagda månadsinkomst före skatt?

Räkna den sammanlagda inkomsten för alla i hushållet. Med inkomst avses lön, arbetslöshetsersättning, ersättning från försäkringskassa, rörelseinkomster, pensioner mm. samt olika bidrag som t.ex. barnstudie- och underhållsbidrag.

□ 0 14 999 kronor

□ 15 000 29 999 kronor

□ 30 000 44 999 kronor

□ 45 000 kronor eller mer

15 Har du några kommentarer eller synpunkter?

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

……………………………………………………………………….…

Tack för din medverkan!

68

SOU 2005:26 Bilaga 10

Bilaga 2

Bilstöd huvudundersökning, SCB-utskick
2005-01-18

Svarande
Bortfall
Urval
Övertäckning

Kolumn %
Kön
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Män
774
40,3
597
43,2
1 371
41,5
26
66,7

Kvinnor
1 147
59,7
785
56,8
1 932
58,5
13
33,3

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

5-årsklasser

19 år
18
0,9
14
1,0
32
1,0
1
2,6

20 24 år
94
4,9
64
4,6
158
4,8
1
2,6

25 29 år
121
6,3
84
6,1
205
6,2
2
5,1

30 34 år
114
5,9
112
8,1
226
6,8
.
.

35 39 år
119
6,2
112
8,1
231
7,0
1
2,6

40 44 år
164
8,5
114
8,2
278
8,4
1
2,6

45 49 år
153
8,0
120
8,7
273
8,3
1
2,6

50 54 år
164
8,5
124
9,0
288
8,7
2
5,1

55 59 år
196
10,2
149
10,8
345
10,4
6
15,4

60 64 år
161
8,4
114
8,2
275
8,3
4
10,3

65 69 år
117
6,1
54
3,9
171
5,2
1
2,6

70 74 år
94
4,9
61
4,4
155
4,7
4
10,3

75 79 år
121
6,3
77
5,6
198
6,0
6
15,4

80 år
285
14,8
183
13,2
468
14,2
9
23,1

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

10-årsklasser

19 år
18
0,9
14
1,0
32
1,0
1
2,6

20 29 år
215
11,2
148
10,7
363
11,0
3
7,7

30 39 år
233
12,1
224
16,2
457
13,8
1
2,6

40 49 år
317
16,5
234
16,9
551
16,7
2
5,1

50 59 år
360
18,7
273
19,8
633
19,2
8
20,5

60 69 år
278
14,5
168
12,2
446
13,5
5
12,8

70 79 år
215
11,2
138
10,0
353
10,7
10
25,6

80 år
285
14,8
183
13,2
468
14,2
9
23,1

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

Födelseland

Sverige
1 676
87,2
1 202
87,0
2 878
87,1
3
7,7

Utlandet
245
12,8
180
13,0
425
12,9
36
92,3

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

Medborgarskap

Svenskt
1 858
96,7
1 334
96,5
3 192
96,6
24
61,5

Utländskt
63
3,3
48
3,5
111
3,4
15
38,5

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

69

Bilaga 10 SOU 2005:26

Svarande
Bortfall
Urval
Övertäckning

Kolumn %
Kön
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Civilstånd

?

14
35,9

G
380
19,8
217
15,7
597
18,1
5
12,8

OG
953
49,6
814
58,9
1 767
53,5
10
25,6

RP
1
0,1
2
0,1
3
0,1
.
.

S
315
16,4
174
12,6
489
14,8
2
5,1

Ä
272
14,2
175
12,7
447
13,5
8
20,5

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

Inkomst, kr

Ingen (0)
38
2,0
28
2,0
66
2,0
28
71,8

1 84 999
679
35,3
645
46,7
1 324
40,1
4
10,3

85 000 159 999
558
29,0
381
27,6
939
28,4
6
15,4

160 000 234 999
423
22,0
226
16,4
649
19,6
1
2,6

235 000 309 999
136
7,1
52
3,8
188
5,7
.
.

310 000
87
4,5
50
3,6
137
4,1
.
.

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

70

SOU 2005:26 Bilaga 10

Kolumn % forts.
Svarande
Bortfall
Urval
Övertäckning

Kommun
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

?

35
89,7

0126
39
2,0
20
1,4
59
1,8
.
.

0127
35
1,8
16
1,2
51
1,5
.
.

0136
1
0,1
.
.
1
0
.
.

0160
.
.
1
0,1
1
0
.
.

0162
8
0,4
4
0,3
12
0,4
.
.

0180
283
14,7
153
11,1
436
13,2
.
.

0182
1
0,1
.
.
1
0
.
.

0183
1
0,1
.
.
1
0
.
.

0184
2
0,1
1
0,1
3
0,1
.
.

0192
1
0,1
.
.
1
0
.
.

0380
230
12,0
158
11,4
388
11,7
.
.

0580
236
12,3
145
10,5
381
11,5
4
10,3

0581
166
8,6
105
7,6
271
8,2
.
.

0586
35
1,8
13
0,9
48
1,5
.
.

0683
28
1,5
41
3,0
69
2,1
.
.

0684
.
.
2
0,1
2
0,1
.
.

0685
12
0,6
11
0,8
23
0,7
.
.

0780
55
2,9
44
3,2
99
3,0
.
.

0781
28
1,5
23
1,7
51
1,5
.
.

0860
4
0,2
2
0,1
6
0,2
.
.

0862
3
0,2
1
0,1
4
0,1
.
.

1260
.
.
1
0,1
1
0
.
.

1267
11
0,6
8
0,6
19
0,6
.
.

1281
52
2,7
50
3,6
102
3,1
.
.

1283
101
5,3
102
7,4
203
6,1
.
.

1292
10
0,5
6
0,4
16
0,5
.
.

1293
10
0,5
10
0,7
20
0,6
.
.

1380
98
5,1
75
5,4
173
5,2
.
.

1421
9
0,5
2
0,1
11
0,3
.
.

1435
2
0,1
5
0,4
7
0,2
.
.

1441
4
0,2
3
0,2
7
0,2
.
.

1447
2
0,1
1
0,1
3
0,1
.
.

1470
.
.
1
0,1
1
0
.
.

1482
13
0,7
12
0,9
25
0,8
.
.

1484
.
.
1
0,1
1
0
.
.

1485
37
1,9
31
2,2
68
2,1
.
.

1488
37
1,9
53
3,8
90
2,7
.
.

1490
78
4,1
56
4,1
134
4,1
.
.

1491
1
0,1
.
.
1
0
.
.

1493
20
1
18
1,3
38
1,2
.
.

1496
2
0,1
.
.
2
0,1
.
.

1499
27
1,4
25
1,8
52
1,6
.
.

1880
36
1,9
17
1,2
53
1,6
.
.

1980
138
7,2
124
9
262
7,9
.
.

71

Bilaga 10 SOU 2005:26

Kolumn % forts.
Svarande
Bortfall
Urval
Övertäckning

Kommun
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

2021
1
0,1
2
0,1
3
0,1
.
.

2061
2
0,1
1
0,1
3
0,1
.
.

2080
19
1
12
0,9
31
0,9
.
.

2161
1
0,1
4
0,3
5
0,2
.
.

2180
32
1,7
17
1,2
49
1,5
.
.

2184
6
0,3
5
0,4
11
0,3
.
.

2523
3
0,2
.
.
3
0,1
.
.

2583
1
0,1
.
.
1
0
.
.

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

Storstadsområde

StorstOmr
439
22,9
260
18,8
699
21,2
.
.

Ej storstOmr
1 482
77,1
1 122
81,2
2 604
78,8
39
100

Samtliga
1 921
100
1 382
100
3 303
100
39
100

72

SOU 2005:26 Bilaga 10

Svarande
Bortfall
Urval

Rad %
Kön
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Män
774
56,5
597
43,5
1 371
100

Kvinnor
1 147
59,4
785
40,6
1 932
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

5-årsklasser

19 år
18
56,3
14
43,8
32
100

20 24 år
94
59,5
64
40,5
158
100

25 29 år
121
59
84
41
205
100

30 34 år
114
50,4
112
49,6
226
100

35 39 år
119
51,5
112
48,5
231
100

40 44 år
164
59
114
41
278
100

45 49 år
153
56
120
44
273
100

50 54 år
164
56,9
124
43,1
288
100

55 59 år
196
56,8
149
43,2
345
100

60 64 år
161
58,5
114
41,5
275
100

65 69 år
117
68,4
54
31,6
171
100

70 74 år
94
60,6
61
39,4
155
100

75 79 år
121
61,1
77
38,9
198
100

80 år
285
60,9
183
39,1
468
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

10-årsklasser

19 år
18
56,3
14
43,8
32
100

20 29 år
215
59,2
148
40,8
363
100

30 39 år
233
51
224
49
457
100

40 49 år
317
57,5
234
42,5
551
100

50 59 år
360
56,9
273
43,1
633
100

60 69 år
278
62,3
168
37,7
446
100

70 79 år
215
60,9
138
39,1
353
100

80 år
285
60,9
183
39,1
468
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

Födelseland

Sverige
1 676
58,2
1 202
41,8
2 878
100

Utlandet
245
57,6
180
42,4
425
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

Medborgarskap

Svenskt
1 858
58,2
1 334
41,8
3 192
100

Utländskt
63
56,8
48
43,2
111
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

73

Bilaga 10
SOU 2005:26

Svarande
Bortfall
Urval

Rad %
Kön
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

Civilstånd

G
380
63,7
217
36,3
597
100

OG
953
53,9
814
46,1
1 767
100

RP
1
33,3
2
66,7
3
100

S
315
64,4
174
35,6
489
100

Ä
272
60,9
175
39,1
447
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

Inkomst

Ingen (0)
38
57,6
28
42,4
66
100

1–84 999
679
51,3
645
48,7
1 324
100

85 000–159 999
558
59,4
381
40,6
939
100

160 000–234 999
423
65,2
226
34,8
649
100

235 000–309 999
136
72,3
52
27,7
188
100

310 000–
87
63,5
50
36,5
137
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

74

SOU 2005:26 Bilaga 10

Rad % forts.
Svarande
Bortfall
Urval

Kommun
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

0126
39
66,1
20
33,9
59
100

0127
35
68,6
16
31,4
51
100

0136
1
100
.
.
1
100

0160
.
.
1
100
1
100

0162
8
66,7
4
33,3
12
100

0180
283
64,9
153
35,1
436
100

0182
1
100
.
.
1
100

0183
1
100
.
.
1
100

0184
2
66,7
1
33,3
3
100

0192
1
100
.
.
1
100

0380
230
59,3
158
40,7
388
100

0580
236
61,9
145
38,1
381
100

0581
166
61,3
105
38,7
271
100

0586
35
72,9
13
27,1
48
100

0683
28
40,6
41
59,4
69
100

0684
.
.
2
100
2
100

0685
12
52,2
11
47,8
23
100

0780
55
55,6
44
44,4
99
100

0781
28
54,9
23
45,1
51
100

0860
4
66,7
2
33,3
6
100

0862
3
75
1
25
4
100

1260
.
.
1
100
1
100

1267
11
57,9
8
42,1
19
100

1281
52
51
50
49
102
100

1283
101
49,8
102
50,2
203
100

1292
10
62,5
6
37,5
16
100

1293
10
50
10
50
20
100

1380
98
56,6
75
43,4
173
100

1421
9
81,8
2
18,2
11
100

1435
2
28,6
5
71,4
7
100

1441
4
57,1
3
42,9
7
100

1447
2
66,7
1
33,3
3
100

1470
.
.
1
100
1
100

1482
13
52
12
48
25
100

1484
.
.
1
100
1
100

1485
37
54,4
31
45,6
68
100

1488
37
41,1
53
58,9
90
100

1490
78
58,2
56
41,8
134
100

1491
1
100
.
.
1
100

1493
20
52,6
18
47,4
38
100

1496
2
100
.
.
2
100

1499
27
51,9
25
48,1
52
100

1880
36
67,9
17
32,1
53
100

1980
138
52,7
124
47,3
262
100

75

Bilaga 10
SOU 2005:26

Rad % forts.
Svarande
Bortfall
Urval

Kommun
Antal
Procent
Antal
Procent
Antal
Procent

2021
1
33,3
2
66,7
3
100

2061
2
66,7
1
33,3
3
100

2080
19
61,3
12
38,7
31
100

2161
1
20,0
4
80
5
100

2180
32
65,3
17
34,7
49
100

2184
6
54,5
5
45,5
11
100

2523
3
100
.
.
3
100

2583
1
100
.
.
1
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

Storstadsområde

StorstOmr
439
62,8
260
37,2
699
100

Ej storstOmr
1 482
56,9
1 122
43,1
2 604
100

Samtliga
1 921
58,2
1 382
41,8
3 303
100

76

SOU 2005:26
Bilaga 10

Bilaga 3

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

BV/LEDN-Ö Sixten Lundström

2005-02-09

Bilstödsutredningen –

Precisionen i skattningar

1. Inledning

Det ursprungliga uppdraget bestod i att genomföra undersökningens flesta moment och avsluta med att beräkna skattningar av ett antal parametrar. I uppdraget låg inte att beräkna några precisionsmått. I en tilläggsbeställning önskas information om den slumpmässiga osäkerheten för en skattning av några huvudparametrar. Resultatet av det arbetet redovisas här.

Urvalsdesignen är relativt ovanlig och därför finns inget färdigt datorprogram att utnyttja vid beräkningen och därför har ett datorprogram utvecklats särskilt för detta uppdrag.

2. Urvalsdesign

Kommunerna stratifieras efter ”har system/saknar system” samt storlek (antal personer äldre än 19 år). Från varje stratum dras ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av kommuner med undantag av de två strata med de största kommunerna, där samtliga kommuner ingår i urvalet. Därefter skickas enkäter ut till alla ”bilberättigade” (målobjekt).

Alla personer svarar inte på enkäten. Bortfallet kan som bekant orsaka skevhet i skattningarna, men dessutom ökar den slumpmässiga osäkerheten, dvs. en extra varianskomponent tillkommer.

Vid beräkningarna av variansskattningen antas att de svarande i en kommun utgör ett OSU bland alla som fick blanketten. Det gör

77

Bilaga 10
SOU 2005:26

vi för att på ett relativt enkelt sätt få med det varanstillskott som bortfallet ger. Det innebär att observationerna kan ses som ett resultat av ett två-stegs-urval där första-stegs-objekten (kommunerna) är stratifierade.

3. Skattning av några viktiga parametrar

I detta avsnitt redovisar vi både punktskattningen och ett 95- procentigt konfidensintervall för några parametrar bestämda av vilka som svarat ja på följande frågor:

1. Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilköpet?

2. Skulle du köpa en bil om du får 60 000 kronor i bidrag till bilköpet och kostnadsfritt får bilen anpassad efter dina behov?

Det visade sig att av de 2 626 medverkandena svarar 283 ja på första frågan och 284 ja på andra frågan. 99 av dessa har (felaktigt) svarat ja på båda frågorna. Det innebär att 468 har svarat ja i någon av frågorna.

De 2 626 medverkande har haft olika sannolikheter att komma med i urvalet. Vid uppräkning till populationsnivån tas hänsyn till detta.

A. Antal personer som köper bil om man får 60 000 kronor i bidrag

Skattningen av parametern samt det 95-procentiga konfidensintervallet blir

667 ± 186

Det innebär att intervallet [481,853] innesluter antalet i populationen med 95 procents sannolikhet.

B. Antal personer som köper bil om man får 60 000 kronor i bidrag och får bilen kostnadsfritt anpassad

Skattningen av parametern samt det 95-procentiga konfidensintervallet blir

698 ± 120

78

SOU 2005:26
Bilaga 10

C. Antal personer som svarar ja på minst en av frågorna

Denna skattning baserar sig på de 468 personerna nämnda ovan. Skattningen samt det 95-procentiga konfidensintervallet blir

1 365 ± 262

79

Bilaga 10
SOU 2005:26

80

SOU 2005:26
Bilaga 10

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

BV/ENK

Fredrik Hult

Rättningsinstruktion Bilstöd

Dubbelmarkering = 9 på alla frågor utom fråga 13.

Kodning av dubbelmarkering för fråga 13

Alternativ 1–3 tillsammans med något annat alternativ så tar alternativ 1–3 över. Exempel alternativ 1 Arbetar som anställd + alternativ 4 Pensionär är ifyllda då är det alternativ 1 som gäller.

Alternativ 8 Hemarbetande, sköter hushållet + alternativ 1 – välj något av alternativ 1–7.

Om det är ifyllt på alternativ 9 Annat någon typ av ideellt arbete t.ex. förtroendeuppdrag eller att det står Daglig verksamhet eller något liknande då tar vi bort texten och väljer det andra alternativet 1–8.

Skulle andra kombinationer dyka upp så tvingar vi in 99 för dubbelmarkering så får vi titta på dom vid avslut.

81

Bilaga 10
SOU 2005:26

82

Kvinnor

Hur många kan tänka sig köpa bil?
Behöver ej anpassning

Behöver anpassning

Bara bidrag till inköpet

Bidrag till inköpet+anpassning

Endast anpassning
Totalt

Bidrag på 60 000
f5a

368
f7a-f8a, 334-77
257

0
625

Mer än 60 000
f5c

44
f7c
41

0
85

Inköpspriset
f5c

46
f7c
72

0
118

Vill köpa bil om endast anpassning

0

0

f8a

77
77

458

370

77
905

Hur många kan inte tänka sig köpa bil?
Behöver ej anpassning

Behöver anpassning

Bara bidrag till inköpet

Bidrag till inköpet+anpassning

Endast anpassning
Totalt
Redan köpt
Samtliga

Kan ej köra
5b

628
7b
143

771

0
771

Ekonomiska skäl
5b-5c, 243-90

153
7b-7c, 167-113
54

207

0
207

Vill inte ha bil
5b

540
7b
141

681

0
681

Annat skäl
5b

942
7b
169

1 111

0
1 111

Har redan bil köpt med stöd 1998

0

0

0
f3b
153
153

2 263

507

2 770

153
2 923

Vill köpa enligt f4-9
905

Vill ej köpa om endast anpassning

Vill ej köpa bland dem som svarat på f4-9
2 770

Kan ej köra

8b

0

De som besvarat OK i f4-9
3 675

Ekonomiska skäl

8b

171

Vill inte ha bil

8b

2

Bortfall i fråga 4
856

Annat skäl

8b

39

5a
130

212

83
5b
141

7a
153

7b
38

Ej selekterbara i f4-8
1 318

Totalt i f4-9 (borde bli 4 993)
4 993

Har redan bil köpt med stöd 1998
153

Totalt (borde bli 5 146)
5 146

2005:26 SOU

10 Bilaga

Män

Hur många kan tänka sig köpa bil?
Behöver ej anpassning

Behöver anpassning

Bara bidrag till inköpet

Bidrag till inköpet+anpassning

Endast anpassning
Totalt

Bilaga

Mer än 60 000
f5c

9
f7c
28

0
37

Bidrag på 60 000
f5a

299
f7a-f8a, 364-85
279

0
578

10

Inköpspriset
f5c

71
f7c
60

0
131

Vill köpa bil om endast anpassning

0

0

f8a

85
85

84

379

367

85
831

Hur många kan inte tänka sig köpa bil?
Behöver ej anpassning

Behöver anpassning

Bara bidrag till inköpet

Bidrag till inköpet+anpassning

Endast anpassning
Totalt
Redan köpt
Samtliga

Kan ej köra
5b

424
7b
99

523

0
523

Ekonomiska skäl
5b-5c, 132-80

52
7b-7c, 135-88
47

99

0
99

Vill inte ha bil
5b

287
7b
100

387

0
387

Annat skäl
5b

779
7b
147

926

0
926

Har redan bil köpt med stöd 1998

0

0

0
f3b
198
198

1 542

393

1 935

198
2 133

Vill köpa enligt f4-9
831

Vill ej köpa om endast anpassning

Vill ej köpa bland dem som svarat på f4-9
1 935

Kan ej köra

8b

5

De som besvarat OK i f4-9
2 766

Ekonomiska skäl

8b

198

Vill inte ha bil

8b

0

Bortfall i fråga 4
419

Annat skäl

8b

22

5a
90

225

5b
66

7a
134

7b
30

Ej selekterbara i f4-8
739

Totalt i f4-9 (borde bli 4 993)
3 505

Har redan bil köpt med stöd 1998
198

Totalt (borde bli 5 146)
3 703

2005:26 SOU