SOU 2005:48

Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning

Delbetänkande av Resursutredningen

Stockholm 2005

SOU 2005:48

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på

http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Elanders Gotab AB

Stockholm 2005

ISBN 91-38-22366-X

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet

Genom beslut den 22 april 2004 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för en utredning om resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (Dir. 2004:49).

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departements- chefen 2004-05-14 prorektorn Pia Sandvik Wiklund som enmansutredare. 2004-08-15 förordnades planeringsdirektören Lars Rydberg till utredningens sekreterare.

Utredningen har antagit namnet Resursutredningen.

Regeringen beslutade 2005-02-17 att senarelägga tidpunkten för redovisningen av uppdraget från den 15 mars 2005 till den 27 maj 2005.

Som sakkunniga till utredningen förordnandes kanslirådet Eva Svensson, Utbildnings- och kulturdepartementet, ämnesrådet Lena Eriksson, Utbildnings- och kulturdepartementet och departe- mentssekreterare Magnus Skåninger, Finansdepartementet. Den sistnämnda avsade sig uppdraget som sakkunnig 2004-12-08 på grund av ändrade arbetsuppgifter. I stället förordnades departe- mentssekreterare Anders Hedberg, Finansdepartementet, som sakkunnig.

Gunilla Malmqvist, Kommittéservice, har assisterat utredningen. I enlighet med direktiven har utredningen samrått med universitet och högskolor. Detta har skett bl.a. genom att utredningen genomfört idé- och informationsseminarier med företrädare för universitet och högskolor. Utredningen har vidare sammanträffat med företrädare för Sveriges förenade Studentkårer, Högskoleverket, samhälls- och näringsliv samt arbetstagarorgani-

sationer.

SOU 2005:48

Vi överlämnar härmed delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldel- ningssystem för högskolans grundutbildning SOU 2005:48.

Stockholm i maj 2005

Pia Sandvik Wiklund

Lars Rydberg

Innehåll

1

Inledning...................................................................

13

2

Sammanfattning ........................................................

15

Kap 3.

Uppdraget ..........................................................................

15

Kap 4.

Nuvarande styrsystem.......................................................

15

Kap 5.

Nuvarande resurstilldelningssystem.................................

15

Kap 6.

Lärosätenas synpunkter.....................................................

16

Kap 7.

Analys av nuvarande styr- och

resurstilldelningssystem ....................................................

17

Kap. 8.

Resurstilldelningssystem i några olika länder ..................

20

Kap 9.

Förutsättningar för arbetet med ett nytt

resurstilldelningssystem ....................................................

21

Kap 10.

Förslag till nytt styrsystem ...............................................

22

Kap 11.

Förslag till nytt resurstilldelningssystem .........................

24

Kap 12.

Konsekvenser för lärosäten...............................................

33

Kap 13.

Övergångsbestämmelser....................................................

34

Kap 14.

Tidpunkt för införandet av ett nytt

resurstilldelningssystem ....................................................

35

3

Uppdraget .................................................................

37

3.1

Direktiv.....................................................................................

37

3.1.1

Förlängning av uppdraget ............................................

38

3.1.2

Oförändrad resursnivå..................................................

38

5

Innehåll

SOU 2005:48

3.1.3

Övrigt ............................................................................

39

3.2

Parallella uppdrag av intresse...................................................

39

3.2.1 Anpassning av utbildningsutbud till

arbetsmarknadens behov ..............................................

39

3.2.2

Utökat studieår .............................................................

39

3.2.3

Studieavgifter.................................................................

39

3.3

Uppdragets genomförande ......................................................

40

3.3.1

Möten med sakkunniga.................................................

40

3.3.2

Möten med lärosäten ....................................................

40

3.3.3 Möten med Sveriges förenade studentkårer, SFS .......

42

3.3.4 Möten med andra intressenter .....................................

43

3.3.5

Internationella utblickar ...............................................

43

4

Nuvarande styrsystem .................................................

45

4.1

Högskolelag och högskoleförordning ....................................

45

4.2

Regleringsbrev och utbildningsuppdrag .................................

45

4.3

Högskoleverkets kvalitetsgranskningar..................................

47

4.4

Årscykel ....................................................................................

47

4.5

Myndighetskapital....................................................................

48

5

Nuvarande resurstilldelningssystem ..............................

51

5.1

Grunderna i nuvarande resurstilldelningssystem ...................

51

5.2 Ersättning för lokaler och lånefinansierade

anläggningstillgångar................................................................

53

5.3

Utbildningsområden och ersättningsbelopp 2005 .................

56

5.4

Kursklassificering .....................................................................

58

5.5

Anslagssparande och sparade helårsprestationer....................

58

6

Lärosätenas synpunkter...............................................

61

6.1 Synpunkter på nuvarande styr- och

resurstilldelningssystem...........................................................

61

6

Innehåll

SOU 2005:48

6.2 Förslag till förändringar av nuvarande styr- och

resurstilldelningssystem ..........................................................

62

7 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem .. 65

7.1 Tidigare genomförda analyser och utvärderingar av

nuvarande styr- och resurstilldelningssystem ........................

65

7.1.1 Högskolans styrning (SOU 2000:82) .........................

65

7.1.2 Högskoleverkets rapport: 1997:27 Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning.......................................................

67

7.1.3 RRV:s rapport ”Resursstyrning inom

högskolan”, RRV 2003:13 ............................................

68

7.2 Resurstilldelningssystemet och grundutbildningens

expansion..................................................................................

70

7.2.1 Utbildningsområdenas fördelning på lärosäten..........

74

7.2.2 Utbyggnaden av antalet lärosäten................................

75

7.2.3

Utbyggnadens konsekvenser för

resurstilldelningssystemet............................................

76

7.3 De nationella ersättningsbeloppens värde ..............................

76

7.3.1

Pris- och löneomräkning (PLO) .................................

77

7.3.2

Besparingar....................................................................

78

7.3.3 Utvecklingen av ersättningsbeloppen för

helårsstudenter och helårsprestationer........................

78

7.3.4 Förändringar av ersättningsbeloppen för

helårsprestationer .........................................................

80

7.4 Takbelopp och utfall under perioden 1997–2003 ..................

85

7.4.1

Slutsatser .......................................................................

94

7.5 Värdet av anslagssparande under perioden 1997–2003 ......

94

7.5.1 Hur har anslagssparandet utnyttjats under

perioden 1997–2003?....................................................

97

7.5.2 Outnyttjat anslagssparande under perioden

1997–2003 .....................................................................

99

7.5.3 Anslagssparande över 10 procent av föregående

års takbelopp...............................................................

101

7.5.4

Slutsatser .....................................................................

103

7.6 Värdet av sparade helårsprestationer under perioden

1997–2003...............................................................................

104

7

Innehåll

SOU 2005:48

7.6.1 Hur har sparade helårsprestationer utnyttjats

under perioden 1997–2003?

........................................106

7.6.2 Outnyttjat värde av sparade helårsprestationer

under perioden 1997-2003..........................................

108

7.6.3 Sparade helårsprestationer över 10 procent av

föregående års takbelopp............................................

111

7.6.4 Slutsatser......................................................................

113

7.7 Sambandet mellan sparade helårsprestationer och

anslagssparande.......................................................................

114

7.8

Avräkning ...............................................................................

115

7.9

Utbildningsområden och klassificering ................................

119

7.10

Examensmål ............................................................................

120

7.11

Mål, utbildningsplatser och tillgången på studerande

inom naturvetenskap och teknik...........................................

122

7.11.1 Bakgrund .....................................................................

122

7.11.2 Mål för antalet helårsstudenter inom

naturvetenskap och teknik .........................................

122

7.11.3 Utbildningsplatser inom naturvetenskap och

teknik i den nationellt samordnade antagningen

och tillgången på studenter ........................................

123

7.12

Särskilda åtaganden ................................................................

126

7.13

Kvalitet....................................................................................

129

7.14

Studenternas efterfrågan ........................................................

130

7.15

Arbetsmarknadens behov ......................................................

131

7.16

Samverkan, konkurrens, profilering och koncentration

mellan lärosäten......................................................................

133

7.17

Stabilitet ..................................................................................

135

7.18

Effektivitet..............................................................................

135

8

Resurstilldelningssystem i några olika länder...............

137

8.1

England ...................................................................................

137

8.1.1 Bakgrund .....................................................................

137

8

Innehåll SOU 2005:48

8.1.2 Modell för fördelning av resurser till

grundläggande högskoleutbildning ...........................

138

8.1.3

Avgifter .......................................................................

141

8.1.4

Framtid ........................................................................

142

8.1.5

Styrning .......................................................................

142

8.2

Finland....................................................................................

143

8.2.1

Bakgrund .....................................................................

143

8.2.2

Basfinansiering ............................................................

145

8.2.3

Nationella uppdrag .....................................................

146

8.2.4

Nationella program .....................................................

147

8.2.5

Projektfinansiering .....................................................

147

8.2.6

Prestationsbaserad tilldelning ....................................

147

8.3

Nederländerna........................................................................

148

8.3.1

Bakgrund .....................................................................

148

8.3.2 Resurser för grundläggande högskoleutbildning......

149

8.3.3

Avgifter .......................................................................

152

8.3.4

Studiepremier och studielån .......................................

152

8.3.5

Forskning och forskarutbildning ...............................

153

8.4

Norge

......................................................................................

153

8.4.1

Bakgrund .....................................................................

153

8.4.2

Baskomponent ............................................................

153

8.4.3

Utbildningskomponent ..............................................

154

8.4.4 ...............................................

Forskningskomponent

155

8.4.5 ..........................................................

Sammanfattning

155

8.5 Analys ....av resurstilldelningssystemen i de olika länderna

156

8.5.1 Gemensamt anslag till grundutbildning och

......................................

forskning/forskarutbildning

156

8.5.2

Student - och/eller prestationsrelaterat

.............................................

resurstilldelningssystem

156

8.5.3 .................................................

Indelning i kategorier

157

8.5.4 Bastilldelning, högsta ersättningsbelopp och

......................................................

dämpningsfaktorer

157

8.5.5 ...........................................

Uppföljning och översyn

158

8.5.6 .......................................................................

Avgifter

158

8.5.7 Lärosätenas förhållande till staten styr typen av

.............................................

resurstilldelningssystem

158

9

Innehåll

SOU 2005:48

9

Förutsättningar för arbetet med ett nytt

resurstilldelningssystem ............................................

161

9.1

Ny examensstruktur och nivåindelning................................

161

9.2

Studieavgifter..........................................................................

163

9.3

Antalet 19-åringar ..................................................................

163

10

Förslag till förändringar i styrsystemet.........................

165

10.1

Utbildningsuppdrag och fyraåriga planeringsperioder ........

165

10.2

Förstärkta budgetdialoger......................................................

166

10.3

Utbildnings- och forskningsstrategier..................................

167

10.4

Utbildnings- och forskningsstrategiernas relation till

årsredovisning och budgetunderlag.......................................

170

10.5

Mål...........................................................................................

170

10.5.1 Mål avseende det totala antalet helårsstudenter........

170

10.5.2 Mål avseende antalet helårsstudenter inom

naturvetenskap och teknik .........................................

171

10.5.3 Examensmål.................................................................

172

10.6

Begränsning av antalet helårsstudenter inom det

konstnärliga området .............................................................

172

10.7

Arbetsmarknadens behov ......................................................

173

10.8

Premier till studenter .............................................................

173

10.9

Sammanfattning av förslag.....................................................

174

11

Förslag till nytt resurstilldelningssystem......................

177

11.1

Grundutbildningsanslagets sammansättning........................

178

11.2

Grundersättning .....................................................................

179

11.3

Student- och prestationsrelaterad ersättning........................

181

11.4

Examenspremie för lärosäten ................................................

183

11.5

Särskilda åtaganden av långsiktig karaktär............................

185

10

Innehåll SOU 2005:48

11.6 Särskilda åtaganden av tillfällig karaktär...............................

186

11.7

Konstnärlig/Idrottslig lärosätesresurs..................................

186

11.7.1 Konstnärlig lärosätesresurs ........................................

187

11.7.2 Idrottslig lärosätesresurs ............................................

189

11.8 Ökning eller minskning av lärosätenas utbildningsutbud...

192

11.9

Ersättningsområden...............................................................

192

11.9.1 Humanistiskt Samhällsvetenskapligt

ersättningsområde ......................................................

195

11.9.2 Naturvetenskapligt Tekniskt

ersättningsområde ......................................................

195

11.9.3 Medicinskt ersättningsområde och

ersättningsområdet Vård............................................

195

11.9.4 Utbildningsvetenskapligt ersättningsområde ...........

196

11.9.5 Konstnärligt ersättningsområde ................................

197

11.10 Ersättningsbelopp .................................................................

198

11.10.1 Ersättningsområden:

Humanistiskt Samhällsvetenskapligt,

Naturvetenskapligt Tekniskt samt Vård ..............

199

11.10.2 Ersättningsområde: Medicinskt .............................

201

11.10.3

Ersättningsområde: Utbildningsvetenskapligt......

203

11.10.4

Ersättningsområde: Konstnärligt...........................

205

11.11 Kursklassificering..................................................................

206

11.12 Ekonomisk stabilitet.............................................................

207

11.12.1

Sparade helårsprestationer......................................

207

11.12.2 Anslagssparande – outnyttjat takbelopp ...............

208

11.12.3 Avräkning och dämpningsfaktorer ........................

209

11.12.4 Avräkning i samband med utnyttjande av

överproduktion eller anslagssparande från

tidigare år .................................................................

215

11.13 Sammanfattning av förslag ...................................................

216

12

Konsekvenser för lärosätena ......................................

223

12.1

Grundutbildningsanslag ........................................................

223

12.2

Ersättning inklusive avräkning..............................................

225

11

Innehåll

SOU 2005:48

12.2.1 Humanistiskt–Samhällsvetenskapligt

ersättningsområde.......................................................

226

12.2.2 Naturvetenskapligt–Tekniskt ersättningsområde.....

228

12.2.3 Ersättningsområde Vård.............................................

230

12.2.4 Medicinskt ersättningsområde ...................................

232

12.2.5 Utbildningsvetenskapligt ersättningsområde............

234

12.2.6 Konstnärligt ersättningsområde.................................

236

12.2.7 Sammanfattning ..........................................................

239

12.3

Sammanfattning av förslag.....................................................

241

13

Övergångsbestämmelser ............................................

243

13.1

Nivån på lärosätenas grundutbildningsanslag ......................

243

13.2

Överproduktion i form av tidigare sparade

helårsprestationer ...................................................................

243

13.3

Anslagssparande .....................................................................

244

13.4

Avräkning ...............................................................................

246

13.5

Ersättningsområden ...............................................................

246

13.6

Sammanfattning av förslag.....................................................

247

14

Tidpunkt för införandet av ett nytt

resurstilldelningssystem ............................................

249

14.1

Sammanfattning av förslag.....................................................

250

Särskilt yttrande...............................................................

251

Referenser.......................................................................

255

Bilagor

Bilaga 1

Kommittédirektiv ............................................................

259

Bilaga 2

Tilläggsdirektiv ................................................................

265

Bilaga 3 Inbjudan att lämna synpunkter på nuvarande................

267

Bilaga 4 Deltagare vid idéseminarier och informationsmöten....

269

Bilaga 5 Förkortningar av lärosätenas namn ................................

275

Bilaga 6 Utbildningsprofiler för universitet och högskolor .......

277

Bilaga 7 Takbelopp och utfall........................................................

287

12

1 Inledning

Den verksamhet som bedrivs av universitet och högskolor är mycket omfattande och ofta av en komplex natur. Verksamheten indelas i utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete (och annat utvecklingsarbete) samt samverkan med det omgivande samhället.

Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften skall öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan.

De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en så hög kvalitet i verksamheten som möjligt.

Utbildningen omfattar såväl grundläggande högskoleutbildning (inkl. fort- och vidareutbildning) som forskarutbildning. Utbild- ningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet.

Den grundläggande högskoleutbildningen har sedan början av 1990-talet expanderat kraftigt. Läsåret 2003/04 fanns ca 400 000 studenter registrerade vid svenska universitet och högskolor vilket är nästan en fördubbling av det antal studenter som fanns registrerade 1990/91. Den kraftiga expansionen av grundläggande högskoleutbildning har inneburit att det långsiktiga målet ”att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder” håller på att förverkligas.

De resurser som riksdagen tilldelar universitet och högskolor för att bedriva grundläggande högskoleutbildning uppgår under budgetåret 2005 till ca 17 miljarder.

Dessa resurser fördelas i enlighet med nuvarande resurstilldel- ningssystem för grundläggande högskoleutbildning som trädde ikraft den 1 juli 1993. Resurstilldelningssystemet var en del av det mål- och resultatsystem som vid denna tidpunkt infördes för högskolans grundutbildning. Resurstilldelningssystemet, som byg-

13

Inledning

SOU 2005:48

ger på studenternas efterfrågan och prestationer, har i huvudsak verkat under en period av expansion av grundutbildningen.

Under de senaste budgetåren har grundutbildningens omfattning planat ut. Inom vissa områden finns i förhållande till antalet utbjudna utbildningsplatser en brist på studenter. Lärosäten med en tyngdpunkt av utbildningar inom sådana områden riskerar att få sina intäkter reducerade med avsevärda belopp. Detta innebär att delvis nya krav ställs på resurstilldelningssystemet för grund- läggande högskoleutbildning. Det skall kunna verka både när grundutbildningen ökar respektive minskar. Samtidigt ställs också andra krav på resurstilldelningssystemet. Det skall inte bara utgå från studenternas efterfrågan (och prestationer) utan t.ex. också ta hänsyn till arbetsmarknadens behov av högre utbildning, ge bättre förutsättningar för samverkan mellan lärosäten och ge lärosätena stabilare ekonomiska förutsättningar.

Det är mot denna bakgrund som regeringen i april 2004 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande hög- skoleutbildningen.

Resultaten av denna översyn inleds med en sammanfattning (kapitel 2). Därefter beskrivs uppdraget och dess genomförande (kapitel 3). En beskrivning och analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning finns i kapitel 4 7. En presentation av resurstilldelningssystemen i fyra länder görs i kapitel 8. I kapitel 9 anges några förutsättningar (utöver direktiven) under vilka utredningen arbetat. Utredningens förslag till ett förändrat styr- och resurstilldelningssystem finns i kapitel 10 14. De sistnämnda kapitlen avslutas vart och ett med kortfattade sammanfattningar av förslagen.

14

2 Sammanfattning

Kap 3. Uppdraget

Uppdraget har gällt att göra en översyn av resurstilldelnings- systemet för den grundläggande högskoleutbildningen och utifrån denna översyn föreslå eventuella förändringar av nuvarande resurstilldelningssystem. Utredningen kan också föreslå andra åtgärder som bidrar till att uppfylla direktiven.

Vi har genomfört uppdraget med stor öppenhet och har fört dialog med såväl universitet och högskolor som ett stort antal andra intressenter för att samla in synpunkter och önskemål samt diskutera förslag till förändringar.

Kap 4. Nuvarande styrsystem

I kapitel 4 beskrivs nuvarande styrsystem. Där behandlas högskolelag, högskoleförordning, utbildningsuppdragen till universitet och högskolor samt den årliga budgetcykeln. Vi beskriver också Högskoleverkets uppdrag avseende kvalitets- granskning.

Kap 5. Nuvarande resurstilldelningssystem

I kapitel 5 beskriver vi grunderna i dagens resurstilldelningssystem inklusive de förändringar som ägt rum sedan systemet infördes i samband med högskolereformen 1993. Dagens resurstilldelnings- system är mycket tydligt student- och prestationsbaserat och innebär att respektive lärosäte tilldelas ett anslag för grundläggande högskoleutbildning bestående av summan av ett takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden. Det angivna takbeloppet utgör

15

Sammanfattning

SOU 2005:48

den högsta ersättningen ett lärosäte kan erhålla och består av ersättning för helårsstudenter och ersättning för helårsprestationer.

All grundutläggande högskoleutbildning organiseras i kurser, vilka klassificeras till olika utbildningsområden som har olika ersättningsnivåer. Antalet utbildningsområden är 20 stycken. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter respektive helårspresta- tioner per utbildningsområde beslutas årligen i regleringsbrevet avseende anslag för universitet och högskolor.

I nuvarande resurstilldelningssystem finns också en möjlighet att utnyttja anslagssparande. Denna möjlighet fungerar så att om ett lärosäte ett visst år inte når upp till sitt takbelopp kan skillnaden mellan takbeloppet och den faktiska ersättningsnivån utnyttjas kommande verksamhetsår.

I nuvarande resurstilldelningssystem ingår såsom en komponent att lärosäten under ”goda” år kan bygga upp en reserv av sparade helårsprestationer. Detta sker om ett lärosäte ett visst år har en sådan utbildningsvolym att den ersättning lärosätet fiktivt skulle få ligger över detta års takbelopp.

Kap 6. Lärosätenas synpunkter

I kapitel 6 redogör vi för universitet och högskolors synpunkter på nuvarande styr- och resurstilldelningssystem samt deras förslag till förändringar av dessa.

Majoriteten av lärosätena anser att principerna för det nuvarande resurstilldelningssystemet i stort sett är bra. Det enskilda lärosätets ansvar för beslutsfattandet avseende fördelningen av resurserna inom lärosätet uppskattas liksom förutsättningen att självständigt kunna planera och besluta om sitt utbildningsutbud. En betydande andel av lärosätena anser att systemet fungerar väl vid en expansion men att det är betydligt sämre vid en nedgång, dvs. då studenttillströmningen minskar.

Eftersom systemet är helt baserat på studenternas efterfrågan och deras uppnådda prestationsgrad i kombination med att stora kostnadsposter såsom lokal- investerings- och personalkostnader är långsiktiga anses systemet ha en kortsiktig karaktär. Många lärosäten anser därför att tillräckliga stabila ekonomiska förutsätt- ningarna saknas.

En basresurs som en komponent i ett nytt resurstilldel- ningssystem föreslås av ett flertal lärosätena. Flertalet föreslår en

16

SOU 2005:48

Sammanfattning

översyn av nuvarande utbildningsområden (inklusive de konst- närliga utbildningsområdena) som fördelningsgrund för resurserna. Nästan hälften av lärosätena önskar att nationella uppdrag av specifik karaktär också ges ekonomisk ersättning.

Lärosätena kommenterar också att uppdragsperioderna bör vara längre och pekar på tidsperioder om tre alternativt fyra år. Det påpekas också att ett framtida resurstilldelningssystem måste ge stabilare ekonomiska förutsättningar för lärosätena, där situationer avseende såväl vikande studenttillströmning som en snabb expansion av grundutbildningen måste kunna hanteras inom systemet. Ett viktigt inslag i nuvarande styr- och resurstilldel- ningssystem är att det är det enskilda lärosätet som ansvarar för medelsanvändningen och genomförandet av verksamheten.

Kap 7. Analys av nuvarande styr- och resurstilldelnings- system

I kapitel 7 presenteras analyser av nuvarande styr- och resurstill- delningssystem. Vi presenterar resultat av tidigare genomförda utredningar och utvärderingar. Vi redovisar förändringar av antalet utbildningsområden hos universitet och högskolor. Vi analyserar takbelopp och utfall, sparade helårsprestationer och anslags- sparande. Vi utvärderar också dagens styr- och resurstilldelnings- system med utgångspunkt ifrån utredningen direktiv.

Grundutbildningen har i Sverige liksom i stora delar av västvärlden genomgått en mycket kraftig expansion sedan börjat av 1990-talet. Totalt uppgår ökningen under perioden 1997 2005 till 55 637 helårsstudenter (HST), vilket motsvarar en ökning med 23 procent.

I absoluta tal har ökningen varit störst inom det Samhälls- vetenskapliga utbildningsområdet (17 458 HST), följt av det Tekniska (13 292 HST) och utbildningsområdet Undervisning (9 815 HST). En minskning av antalet helårsstudenter har ägt rum inom några få utbildningsområden, bland annat inom Teologiskt och Farmaceutiskt utbildningsområde.

Relativt sett har ökningen (i tur och ordning) varit störst inom utbildningsområdena Media, Design, Undervisning, Idrott och Medicin.

Följande slutsatser baseras på analyser av takbelopp och utfall under perioden 1997 2003.

17

Sammanfattning

SOU 2005:48

Värdet av den samlade utbildningsvolymen vid landets universitet och högskolor under perioden 1997 2003 stämmer nästan identiskt överens med summan av alla takbelopp under motsvarande period.

Betraktas enskilda lärosäten framträder dock en betydligt

mer varierad bild. 19 lärosäten har haft en samlad över- produktion under perioden 1997 2003 medan 18 lärosäten haft en underproduktion.

Alla lärosäten har under minst två år i perioden 1997 2003 haft en överproduktion.

Alla lärosäten utom tre har under minst ett år i perioden 1997 2003 haft en underproduktion.

Underproduktionen har för flera lärosäten vissa år varit omfattande.

Vi presenterar följande slutsatser baserat på värdet av anslags- sparande under perioden 1997 2003.

Den generella betydelsen av anslagssparandet är begränsad eftersom en stor del av anslagssparandet inte kan utnyttjas. Anslagssparandet kan dock vara av stor vikt för enskilda lärosäten.

Anslagssparande över den tillåtna tioprocentgränsen (av föregående års takbelopp) har ännu mindre betydelse eftersom en stor del av det tillåtna anslagssparandet inte kunnat utnyttjas.

Antalet lärosäten som aldrig haft ett anslagssparande uppgår till 13.

Anslagssparandet bör finnas kvar som en del av resurstilldelningssystemet.

Vi presenterar följande slutsatser baserat på värdet av sparade helårsprestationer under perioden 1997 2003.

Sparade helårsprestationer är en viktig del av resurstilldel- ningssystemet.

Alla lärosäten har minst under något år i perioden 1997 2003 kunnat bygga upp en reserv av sparade helårs- prestationer.

Alla lärosäten utom fyra har utnyttjat sparade helårs- prestationer under minst ett år.

18

SOU 2005:48 Sammanfattning

Det fiktiva värdet av sparade helårsprestationer över 10 procent av föregående års takbelopp är relativt stort.

Resurstilldelningssystemet bör kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt för lärosätena att även kunna utnyttja sparade helårsprestationer över tioprocent- gränsen under perioder med underproduktion.

Vi analyserar mål, utbildningsplatser och tillgången på studerande inom naturvetenskap och teknik. Vi konstaterar att även om arbetsmarknaden efterfrågar fler utbildade studenter inom natur- vetenskap och teknik är problemet således inte att lärosätena erbjuder för få utbildningsplatser. Problemet är i stället att eleverna inte väljer naturvetenskapligt/tekniska utbildningar på gymnasiet. Den behörighetsgivande utbildningen i naturvetenskap och teknik (det s.k. basåret) är inte tillräcklig för att öka antalet studenter mer än marginellt.

Av jämförelsen ovan framgår tydligt att när lärosätena tilldelas mål för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik har tillgången på presumtiva studerande från gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program inte i tillräcklig grad beaktats. Därmed har dessa målsättningar bidragit till svårigheterna för flera lärosäten att under vissa år nå sina takbelopp.

Lärosätena strävar efter och konkurrerar med hög kvalitet i grundutbildningen. Detta innebär starka incitament för lärosätena att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla verksamheten. Lärosätenas ansvar för detta kvalitetsarbete tillsammans med Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar fungerar enligt vår uppfattning i huvudsak väl.

Lärosätena värdesätter konstruktionen med per capita ersättning och den tydliga relationen till studenternas efterfrågan. Vikten av att resurstilldelningssystemet är så tydligt aktivitets- och presta- tionsbaserat betonas och resursberedningens motiv för detta är fortfarande giltiga.

Lärosätena anpassar sitt utbildningsutbud till såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. I utvecklingen av utbild- ningsutbudet använder lärosätena underlag som idag produceras av bl.a. Högskoleverket, SCB, Ungdomsbarometern, AMS. Flertalet lärosäten redovisar olika typer av forum/arenor där de träffar före- trädare för arbetsmarknaden för att diskutera nuvarande och framtida kompetensbehov och dess påverkan på utbildnings- utbudet.

19

Sammanfattning

SOU 2005:48

Enligt vår uppfattning kan ett resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning, som i huvudsak bygger på dagens principer, inte byggas upp på ett sådant sätt att det inne- håller en direkt komponent för samverkan mellan lärosäten. Däremot kan resurstilldelningssystemet utvecklas så att det skapar bättre förutsättningar för samverkan och minskar incitamenten för konkurrens. Dessutom bör lärosätena initialt kompenseras för de merkostnader som kan uppstå om verksamhet fördelas och flyttas mellan lärosäten.

Lärosätena vittnar om att nuvarande resurstilldelningssystem fungerar bra i tider av expansion. De anser också att systemet är kortsiktigt till sin karaktär och att det inte ger tillräckligt långsiktiga ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Lärosätena har få kraftfulla verktyg för att ekonomiskt kunna hantera och parera för plötsliga försämringar i studenttill- strömningen och därmed i grundutbildningens intäkter. Det är viktigt att ett nytt resurstilldelningssystem möjliggör stabilare ekonomiska förutsättningar för lärosätena.

Vi ser det som angeläget att ett nytt system även fortsättningsvis är delvis direkt prestationsbaserat. Vi tror också att ett fortsatt lokalt beslutsfattande, där lärosätena ansvarar för sin interna resursfördelning, sitt utbildningsutbud och det ekonomiska resul- tatet bäst främjar den ekonomiska effektiviteten för såväl det enskilda lärosätet som nationellt.

Kap. 8. Resurstilldelningssystem i några olika länder

I kapitel 8 redovisas resurstilldelningssystemen i länderna England, Finland, Norge och Nederländerna. Vi redovisar en jämförande analys av dessa resurstilldelningssystemen.

De flesta länder (Finland, Norge och Nederländerna) har ett gemensamt anslag för grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning. Lärosätena i dessa länder har stor frihet att fördela dessa resurser inom grundutbildningen och mellan grundutbildning och forskning/forskarutbildning givet att natio- nellt fastställda/överenskomna målsättningar för lärosätet nås.

Resurstilldelningssystemen i de fyra länderna är antingen studentrelaterat, prestationsrelaterat eller både ock. Samtliga länder har ett resurstilldelningssystem för den grundläggande högskole-

20

SOU 2005:48

Sammanfattning

utbildningen som åtminstone till någon del bygger på att utbildningar/ämnen/examina klassificeras till olika kategorier.

I resurstilldelningssystemet ingår en bastilldelning i Norge, Finland och Nederländerna.

Avslutningsvis kan konstateras och understrykas att i de länder där respektive lärosäte har relativt stort självbestämmande i förhållande till statsmakterna finns också resurstilldelningssystem som till stora delar är student- och/eller prestationsrelaterade. Slutsatsen är att om staten vill ha en stark styrning av grundläggande högskoleutbildning måste detta åtföljas av ett resurstilldelningssystem inom vilket staten står den övervägande ekonomiska risken. Ett sådant resurstilldelningssystem är ett helt annat system än det som utgör en utgångspunkt för våra förslag och en viss tillbakagång till det resurstilldelningssystem som fanns före 1993 års reform.

Kap 9. Förutsättningar för arbetet med ett nytt resurs- tilldelningssystem

I kapitlet beskrivs kortfattat några av de förutsättningar (utöver utredningens direktiv) under vilka utredningen arbetat.

Det konstateras att förutsättningarna för utredningen varit oklara både vad gäller en ny examensstruktur och kategoriseringen av kurser i grund- respektive avancerad nivå. Mot denna bakgrund har det inte varit möjligt för oss att utifrån en ny examensstruktur och nivåindelning presentera förslag som rör det framtida styr- och resurstilldelningssystemet. Denna oklarhet i kombination med utredningens direktiv har också inneburit att vi inte kunnat ta ställning till om anslaget för forskning och forskarutbildning till viss del skall vara beroende av anslaget för grundläggande högskoleutbildning bl.a. för att säkerställa kompetensutvecklingen av lärare.

I utredningens förslag till nytt resurstilldelningssystem har vi utgått från att studieavgifter inom den grundläggande högskole- utbildningen för studenter inom EES-området överhuvud taget inte är aktuellt varför vi inte behandlat den aspekten i våra förslag. De direktiv vi fått ger oss heller inte i uppdrag att beakta studieavgifter inom ramen för ett nytt resurstilldelningssystem

Ungdomskullarnas storlek och variation ger viktiga förutsätt- ningar för den kontext i vilket ett nytt resurstilldelningssystem

21

Sammanfattning

SOU 2005:48

skall verka. Det skiljer ca 40 000 personer mellan det år (2009) när antalet 19-åringar i perioden 2003 2018 är som störst och det år (2018) när det är som lägst.

Kap 10. Förslag till nytt styrsystem

Utredningens huvudsakliga uppgift är att föreslå förändringar i resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. Utredningen har därutöver möjlighet att överväga andra åtgärder som bidrar till att utredningens direktiv blir uppfyllda. Mot bakgrund av detta lägger vi fram förslag till förändringar i nuvarande styrsystem. Våra förslag rörande ett nytt styrsystem förändrar inte styrsystemet på ett genomgripande sätt men det är ändå enligt vår mening väsentliga förändringar som föreslås. Förslagen bygger på att nuvarande balans mellan statsmakternas styrning och lärosätenas lokala beslutsfattande bibehålls.

De utbildningsuppdrag som regering och riksdag fastställer till respektive lärosäte bör finnas kvar men på ett tydligare sätt än idag omfatta en hel fyraårsperiod. Detta innebär att t.ex. samtliga målsättningar, särskilda åtaganden och ekonomiska villkor på ett tydligare sätt än idag bör avse en hel fyraårsperiod. Därigenom ges lärosätena stabilare ekonomiska förutsättningar.

Förstärkta budgetdialoger genomförs under år två och fyra i en given fyraårsperiod. I de budgetdialoger som äger rum under år två analyseras och utvärderas lärosätenas resultat i relation till strategier och målsättningar samtidigt som diskussioner inleds om nya utbildningsdrag för respektive lärosäte avseende den kommande fyraårsperioden. Den förstärkta budgetdialogen som äger rum under år fyra fokuseras på respektive lärosätes utbildningsuppdrag den kommande fyraårsperioden.

Utbildnings- och forskningsstrategier bör utarbetas gemensamt i ett och samma dokument och inlämnas under år tre i en given fyraårsperiod till Utbildnings- och kulturdepartementet. Syftet med utbildningsstrategierna är att skapa bättre förutsättningar för respektive lärosäte att planera och utveckla sin grundutbild- ning, skapa bättre underlag för en dialog mellan Utbildnings- och kulturdepartementet och respektive lärosäte om t.ex. framtida utbildningsuppdrag samt att ge Utbildnings- och

22

SOU 2005:48

Sammanfattning

kulturdepartementet en samlad bild av grundutbildningen i Sverige.

Lärosätena bör ha stor frihet att formulera sina egna utbildnings- och forskningsstrategier. Vissa uppgifter bör dock vara gemensamma för alla lärosäten och formuleras utifrån politiska mål.

Utbildnings- och forskningsstrategiernas relation till årsredo- visning och budgetunderlag bör ses över. Utbildnings- och forskningsstrategierna får inte bli en ny form av anslags- framställning.

Målet för det totala antalet helårsstudenter är överflödigt, eftersom lärosätenas utfall i förhållande till takbeloppet ger upplysning om lärosätena uppfyllt sin förväntade utbildnings- volym eller inte.

Det finns stora risker med att formulera mål för lärosätena av typ antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Vi föreslår således att även detta mål avskaffas.

Examensmålen spelar, trots att de inte är kopplade till resurstilldelningen, en viktig roll i styrningen och planeringen av grundutbildningen. Mot denna bakgrund anser vi att examensmålen bör finnas kvar. Examensmålen bör i första hand anges för examina där regering och riksdag vill se en ökning. Antalet examensmål bör precis som i nuvarande styrsystem vara relativt få.

Begränsningen för lärosätena av antalet helårsstudenter inom de konstnärliga utbildningsområdena/konstnärliga ersättnings- området bör tas bort eftersom ersättningsbeloppen till det konstnärliga ersättningsområdet i det föreslagna resurstilldel- ningssystemet i förhållande till övriga ersättningsområden kommer att ligga på en jämförbar nivå.

Lärosätena bör, utifrån eget material och material som t.ex. arbetsmarknadens parter och Högskoleverket tar fram, göra egna analyser av samhällets och arbetsmarknadens framtida behov och efterfrågan av sådan kompetens som högre utbildning ger.

23

Sammanfattning

SOU 2005:48

Utbildnings- och forskningsstrategierna bör i den del som avser analyser av samhällets och arbetsmarknadens framtida behov och efterfrågan innehålla en presentation av vilken typ av analyser man företagit, vilka slutsatser man dragit och hur utbildningsutbudet påverkats av detta. Likaså bör ingå i utbildnings- och forskningsstrategierna att göra uppföljningar och analyser av vilka arbeten som lärosätets studenter erhåller när de träder ut på arbetsmarknaden.

För att förmå studenterna att välja utbildningar (med för få sökande) som leder till yrken inom vilket en framtida brist på yrkesutövare kan förutspås bör det övervägas om det (för dessa studenter) är möjligt att avskriva en del av studielånen eller låta någon form av premie utgå. Detta ligger dock utanför vårt uppdrag och bör utredas i särskild ordning.

Kap 11. Förslag till nytt resurstilldelningssystem

Utredningens förslag till nytt resursfördelningssystem baseras på utredningens direktiv och utgår från nuvarande resursfördelnings- modell. Utredningens förslag utgår också från den analys av nuvarande resurstilldelningssystem som beskrivs i kapitel 7. Vårt förslag baseras på följande utgångspunkter.

Grundläggande högskoleutbildning är till för studenterna. Studenternas val och prioriteringar måste därför beaktas vid framtagandet av ett nytt resurstilldelningssystem

Resurstilldelningssystemet skall ge incitament för att all högskoleverksamhet skall bedrivas så effektivt som möjligt. Detta förutsätter ett resurstilldelningssystem som till viss del är prestationsrelaterat.

Långsiktig planering av och stabila förutsättningar för verksamheten är några avgörande faktorer för universitets och högskolors möjligheter att på ett bra sätt genomföra och utveckla sin verksamhet.

Förändring, utveckling och fortsatta krav på effektivisering av grundutbildningen förutsätter att lärosätena även fortsättnings- vis ges möjlighet att besluta om t.ex. utbildningsutbud och (om)fördelning av resurser.

24

SOU 2005:48

Sammanfattning

Ett resurstilldelningssystem som ges alltför många special- lösningar och komponenter blir snabbt oöverskådligt och komplicerat. Därför är enkelhet och transparens tillsammans med att systemet skall upplevas som likvärdigt och rättvist prioriterade förutsättningar när ett nytt resurstilldelnings- system utvecklas.

Grundutbildningsanslaget

Grundutbildningsanslaget för alla lärosäten består av en del som direkt är student- och prestationsrelaterad och en del som utgör en grundersättning och som indirekt också är student- och prestationsrelaterad.

Den del som är direkt student- och prestationsrelaterad begränsas uppåt av ett takbelopp som utgör 65 procent av helheten, dvs. summan av takbeloppet och grundersättningen. En sådan nivå innebär att resurstilldelningssystemet även fortsättningsvis är starkt beroende av studenternas efterfrågan och prestationer. Förslaget innebär dock att student- tillströmningen och studenternas prestationer inte som i dagens system är helt avgörande för ett lärosätes intäkter.

Grundersättningen utgör 35 procent av helheten. Grund- ersättningen möjliggör för lärosätena att göra andra priorite- ringar och hänsynstaganden än de som är baserade på studenternas efterfrågan och prestationer. En grundersättning markerar också statsmakternas insikt i att lärosätena har kostnader av långsiktig karaktär.

För vissa lärosäten tillkommer en specifik lärosätesresurs. Denna lärosätesresurs omfattar några få lärosäten och är knuten till konstnärliga utbildningsområden samt utbildnings- området Idrott.

För några lärosäten ingår i grundutbildningsanslaget också ersättning för särskilda åtaganden av långsiktig karaktär.

Sammanfattningsvis gäller för grundutbildningsanslaget till ett visst lärosäte att

25

Sammanfattning

SOU 2005:48

Grundutbildningsanslaget =

= grundersättning (för alla lärosäten)

+ student-/prestationsrelaterad ersättning (för alla lärosäten)

+ konstnärlig/idrottslig lärosätesresurs (för vissa lärosäten)

+ ersättning för långsiktiga särskilda åtaganden (för vissa läro- säten)

Ökningar/minskningar av utbildningsutbud

När riksdag eller regering beslutar om ökningar eller minskningar i ett lärosätes utbildningsutbud ökas respektive minskas både takbelopp och grundersättning på ett sådant sätt att grundersättningen och den student- och prestations- relaterade ersättningen även fortsättningsvis utgör 35 procent respektive 65 procent av deras summa.

Examenspremie

Utredningen avvisar ett resurstilldelningssystem som helt baseras på antalet examina mot bakgrund av bl.a. de skäl som framfördes i Resursutredningen (SOU 1993:3), erfarenheterna från de finländska och nederländska resurstilldelningssystemen samt för- hållandet att detta enligt vår uppfattning skulle kräva en helt annan typ av resurstilldelningssystem.

Vi föreslår inte heller att en examenspremie för lärosäten införs som en komponent i resurstilldelningssystemet.

Införandet av en examenspremiebaserad komponent i resurs- tilldelningssystemet försämrar både enkelheten och tydligheten i resurstilldelningssystemet. Det skulle missgynna lärosäten med utbildningar som inte nödvändigtvis har som mål att leda till en examen, t.ex. fort- och vidareutbildning. Det kan heller inte uteslutas att lärosäten, för att få tillgång till examenspremien, rekryterar studenter från varandra när dessa är i färd med att avsluta sin utbildning. Dessutom är utfärdandet av ett examens- bevis en administrativ handling och således inte kopplat till själva genomförandet av utbildningen.

26

SOU 2005:48

Sammanfattning

Särskilda åtaganden av långsiktig karaktär

Särskilda åtaganden av långsiktig karaktär anges även fortsättningsvis i respektive lärosätes utbildningsuppdrag. Antalet särskilda åtaganden av långsiktig karaktär bör begränsas.

Vissa särskilda åtaganden bör även fortsättningsvis tilldelas särskilda resurser inom ramen för grundutbildningsanslaget. Andra särskilda åtaganden av långsiktig karaktär bör inte tilldelas särskilda resurser utan finansieras inom ramen för respektive lärosätes grundersättning och takbelopp. Huvud- regeln bör därvid vara att särskilda åtaganden som innebär att ett lärosäte skall bedriva utbildning (t ex småspråk) av ett visst slag skall finansieras genom grundersättning och takbelopp, dvs. inom grundutbildningsanslaget.

Det bör utredas vidare vilka småspråk som är av sådant nationellt intresse att de motiverar att ingå i ett långsiktigt särskilt åtagande. Motsvarande genomgång bör göras även inom andra områden, inte minst det naturvetenskapliga.

En översyn bör ske även av de långsiktiga särskilda åtagandenas fördelning mellan lärosäten.

Särskilda åtaganden av tillfällig karaktär

Vid sidan av särskilda åtaganden av långsiktig karaktär bör särskilda åtaganden av tillfällig karaktär finnas. Särskilda åtaganden av tillfällig karaktär kan t.ex. avse utveckling av modeller för samverkan mellan lärosäten, anpassning av ett lärosätes utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov eller ett pedagogiskt utvecklingsarbete av nationellt intresse.

Vi anser att särskilda åtaganden av tillfällig karaktär men av nationellt intresse bör finansieras ur anslaget ”Särskilda utgifter för universitet och högskolor” efter beslut av regeringen.

27

Sammanfattning

SOU 2005:48

Konstnärlig/Idrottslig lärosätesresurs

För vissa lärosäten tillkommer en specifik lärosätesresurs. Denna lärosätesresurs omfattar några relativt få lärosäten och är knuten till de konstnärliga utbildningsområdena samt utbild- ningsområdet Idrott.

Konstnärlig lärosätesresurs

För att få tillgång till den konstnärliga lärosätesresursen föreslår vi att nedanstående villkor skall vara nödvändiga men ej tillräckliga:

1. Har konstnärlig högskoleexamen

2. Hade konstnärligt utbildningsområde 1997

Villkoren innebär att de lärosäten som under lång tid har haft uppdrag att bedriva konstnärlig utbildning och därmed lång erfarenhet av konstnärlig verksamhet uppfyller de nödvändiga villkoren för att erhålla en konstnärlig lärosätesresurs.

För att få en lärosätesresurs skall dessutom berörda lärosäten (om de inte skulle erhålla en lärosätesresurs) ”förlora” mer än 10 Mkr i ersättning (för utbildningar som kategoriserats till de konstnärliga utbildningsområdena) i det nya resurstilldelningssystemet i för- hållande till det nuvarande.

Idrottslig lärosätesresurs

För att få tillgång till den idrottsliga lärosätesresursen föreslår vi att liknande villkor som för den konstnärliga lärosätes- resursen skall gälla. För att få tillgång till den idrottsliga lärosätesresursen föreslår vi att nedanstående villkor skall vara nödvändiga men ej tillräckliga:

1. Hade idrottslärarexamen 1997

2. Hade idrottsligt utbildningsområde 1997

Villkoren innebär att de lärosäten som under lång tid har haft uppdrag att bedriva idrottslig utbildning och därmed lång erfarenhet av idrottslig verksamhet uppfyller de nödvändiga

28

SOU 2005:48

Sammanfattning

villkoren för att erhålla en konstnärlig lärosätesresurs. (Idrotts- lärareexamen har numera utgått ur examensordningen).

För att få en lärosätesresurs skall dessutom berörda lärosäten (om de inte skulle erhålla en lärosätesresurs) ”förlora” mer än 10 Mkr i ersättning (för utbildningar som kategoriserats till utbildnings- området Idrott) i det nya resurstilldelningssystemet i förhållande till det nuvarande.

Utbildningsområden ersätts av ersättningsområden

Vi föreslår att begreppet ”Utbildningsområde” ersätts av begreppet ”Ersättningsområde”.

Med denna förändring vill vi markera att det just är ersättnings- områden, dvs. en indelningsgrund av kurser efter vilken en del av resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning sker.

Vi föreslår vidare att dagens 20 utbildningsområden byts mot 6 ersättningsområden enligt nedanstående sammanställning:

Ersättningsområde

Motsvarar följande utbildningsområden

Humanistiskt

Humanistiskt, Teologiskt, Juridiskt, Sam

Samhällsvetenskapligt

hällsvetenskapligt

Naturvetenskapligt

Naturvetenskapligt, Tekniskt, Farma

Tekniskt

ceutiskt

Medicinskt

Medicinskt, Odontologiskt

Vård

Vård

Utbildningsvetenskapligt

Undervisning, Övrigt, Idrott

Konstnärligt

Design, Konst, Musik, Opera, Teater,

Media, Dans

Den föreslagna ordningen med få ersättningsområden blir enklare och tydligare än dagens system med 20 utbildningsområden. Likaså blir den nödvändiga kursklassificeringen lättare att genomföra för de enskilda lärosätena.

Nödvändiga förutsättningar för ett konstnärligt ersättnings- område är införandet av en konstnärlig lärosätesresurs (för vissa lärosäten) och att den övre gräns som gäller antalet helårsstudenter inom konstnärliga utbildningsområden tas bort. Utbildnings-

29

Sammanfattning

SOU 2005:48

vetenskapligt ersättningsområde förutsätter för vissa lärosäten en idrottslig lärosätesresurs.

Ersättningsbelopp

Vi presenterar tre förslag som alla påverkar de framtida ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer:

1. Sex ersättningsområden ersätter 20 utbildningsområden

2. Den student- och prestationsrelaterade ersättningen utgör 65 procent av summan grundersättning och student- och prestationsrelaterad ersättning

3. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter respektive helårs- prestationer utgör båda 50 procent av deras summa för alla ersättningsområden

En beräkning av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer för de nya ersättningsområdena görs utifrån de ersättningsbelopp som gällde 2005 för de olika utbildnings- områdena.

Kursklassificering

Vår utgångspunkt är att en nationellt beslutad klassificering av ämnen eller utbildningsprogram skulle försvåra för lärosätena att profilera och utveckla sitt utbildningsutbud.

Vi anser att ett fortsatt lokalt beslutsfattande om kursklassi- ficering bäst gynnar grundutbildningens utveckling. Eftersom detta i princip förutsätter en klassificering baserad på ämnesinnehåll så föreslår vi att denna modell bibehålls.

För att öka enhetligheten och därmed trovärdigheten föreslår vi att lärosätets beslut om kursklassificering fastställs av lärosätets rektor på förslag från t.ex. fakultetsnämnder (motsvarande) och/eller institutioner.

30

SOU 2005:48

Sammanfattning

Ekonomisk stabilitet

Sparade helårsprestationer

Vi anser att begreppet ”Sparade helårsprestationer” är missvisande då reserven i praktiken byggts upp utifrån såväl helårsstudenter som helårsprestationer. Vi föreslår därför att begreppet ”Sparade helårsprestationer” ersätts av ”Överproduktion”.

Vi föreslår vidare att i stället för att som nu begränsa överproduktionen till tio procent av föregående års takbelopp begränsningen i stället bör formuleras så att högst tio procent av innevarande års takbelopp får utnyttjas av den tidigare uppbyggda reserven (som således kan byggas upp obegränsat).

Förslaget innebär således att begränsningen om 10 procent flyttas från ”föregående år” till ”innevarande år”. Effekten av detta förslag blir att lärosätena kan fördela all överproduktion till kommande verksamhetsår utan att någonting ”går förlorat”.

Anslagssparande

I nuvarande resurstilldelningssystem finns en möjlighet att utnyttja ett anslagssparande (= outnyttjat takbelopp) som får uppgå till högst tio procent av föregående års takbelopp. De år som anslagssparandet kan utnyttjas tar lärosätet hem en ersättning som uppgår till summan av aktuellt års takbelopp och utnyttjat anslagssparande.

Myndigheter får normalt enligt anslagsförordningen disponera ett anslagssparande om högst 3 procent av anslagets storlek. Grundläggande högskoleutbildning har således ett undantag från den normala begränsningsregeln. Detta beror bl.a. på att det anslagssparande som uppkommer på grund av ett icke utnyttjat takbelopp är av en annan typ än anslagssparandet inom övrig stats- förvaltning som normalt uppkommer genom minskade kostnader.

Vi har bedömt att det inte är realistiskt med ett högre anslagssparande än tio procent (av föregående års takbelopp) eftersom anslagen till grundutbildning redan idag har en undantagsregel som möjliggör ett större anslagssparande än vad

31

Sammanfattning

SOU 2005:48

som är det normala för statliga anslag. Vi föreslår således att nuvarande regler bibehålls.

Avräkning och dämpningsfaktorer

Grundutbildningsanslaget föreslås precis som nu utbetalas i tolftedelar till respektive lärosätes räntekonto i Riksgälden.

Den del av grundutbildningsanslaget som avser grundersättning och för vissa lärosäten även den konstnärliga/idrottsliga lärosätesresursen samt ersättning för långsiktiga särskilda åtaganden behöver inte avräknas vid årets slut utan utgör en ersättning respektive lärosäte får ett givet år oberoende av utbildningsvolym

Den del av grundutbildningsanslaget som motsvarar den student- och prestationsrelaterade ersättningen avräknas vid årets slut när det slutliga antalet helårsstudenter och helårsprestationer (fördelade på ersättningsområden) före- ligger.

Vi föreslår en dämpningsregel vid avräkning enligt följande:

Om årets utfall är större än eller lika med medelvärdet av utfallet de senaste tre åren erhålles årets utfall vid avräkningen.

Om årets utfall är mindre än medelvärdet av utfallen de senaste tre åren erhålles medelvärdet vid avräkningen.

Om ett lärosäte har möjlighet att utnyttja en från tidigare år uppkommen överproduktion bör följande gälla:

Först bestäms hur stort belopp som ett givet lärosäte får avräkna enligt huvudregeln ovan. Det belopp som får avräknas enligt huvudregeln får högst uppgå till lärosätets takbelopp för det år som betraktas. Någon hänsyn tas i detta skede inte till ett eventuellt utnyttjande av en under tidigare år uppkommen överproduktion.

Därefter konstateras om lärosätet har en under tidigare år uppkommen överproduktion. Om det belopp som lärosätet får avräkna enligt huvudregeln är lägre än lärosätets takbelopp för det aktuella året får lärosätet utnyttja hela eller en del av den under tidigare år uppkomna överproduktionen så att som mest tak- beloppet kan avräknas.

32

SOU 2005:48

Sammanfattning

Om ett lärosäte har möjlighet att utnyttja en från tidigare år uppkommet anslagssparande bör följande gälla:

Först bestäms hur stort belopp som ett givet lärosäte får avräkna enligt huvudregeln ovan.

Om det belopp som enligt huvudregeln får avräknas är lika med lärosätets takbelopp kan ett under tidigare år uppkommet anslagssparande utnyttjas. Detta förutsätter att lärosätet det aktuella året har en utbildningsvolym som till sitt värde överstiger detta års takbelopp.

Kap 12. Konsekvenser för lärosäten

I kapitlet beskrivs konsekvenserna för lärosätena vid övergången från nuvarande resurstilldelningssystem till det av utredningen föreslagna.

Vi anser att det utifrån de förslag till ett nytt resurstill- delningssystem som vi presenterar inte finns anledning att revidera storleken på de resurser som respektive lärosäte disponerar för att bedriva grundläggande högskoleutbildning. Storleken på respektive lärosätes grundutbildningsanslag bör således inte förändras i samband med övergången från det nuvarande till det föreslagna resurstilldelningssystemet.

I kapitlet jämförs också lärosätenas ersättning (inklusive avräkning) i det föreslagna resurstilldelningssystemet med ersättningen i det nuvarande. Jämförelsen utgår från de sex nya ersättningsområden som vi föreslår. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer avser med ett undantag uppgifter rörande verksamhetsåret 2003. Undantaget utgörs av de konstnärliga utbildningsområdena där det högsta antalet helårsstudenter och helårsprestationer som enligt reglerings- brev får avräknas 2005 till konstnärlig ersättningsnivå utgör beräkningsgrund (gäller samtliga lärosäten med konstnärligt utbildningsområde exklusive de konstnärliga högskolorna i Stockholm). De nationella ersättningsbelopp som används i jämförelsen avser 2005.

Konsekvenserna för lärosätena vid övergången från det nuvarande resurstilldelningssystemet till det föreslagna blir små.

33

Sammanfattning

SOU 2005:48

Kap 13. Övergångsbestämmelser

I kapitlet beskrivs övergångsbestämmelser till ett nytt resurstilldelningssystem. Övergångsbestämmelserna omfattar lärosätenas grundutbildningsanslag och möjligheter till avräkning, överproduktion, anslagssparande samt rätten till utbildningsområden.

Nivån på lärosätenas grundutbildningsanslag bör inte förändras vid övergången till det föreslagna resurstilldelningssystemet, bl.a. mot bakgrund av att skillnaden i ersättningsbelopp för respektive lärosäte (t ex vid avräkning) mellan det föreslagna och det nuvarande resurstilldelningssystemet är relativt liten.

Värdet av tidigare sparade helårsprestationer inom ramen för den tillåtna överproduktionen (maximalt 10 procent av föregående års takbelopp) bör utgöra samma andel av takbeloppet i nuvarande respektive föreslaget resurstill- delningssystem. Eftersom takbeloppet i det föreslagna resurstilldelningssystemet reduceras till 65 procent av helheten bör alltså värdet av överproduktionen reduceras till 65 procent vid övergången till det nya resurstilldelningssystemet.

Värdet av tidigare tillåtet (maximalt 10 procent av föregående års takbelopp) anslagssparande bör utgöra samma andel av takbeloppet i nuvarande respektive föreslaget resurstilldel- ningssystem. Eftersom takbeloppet i det föreslagna resurstill- delningssystemet reduceras till 65 procent av helheten bör alltså anslagssparandet reduceras till 65 procent vid övergången till det nya resurstilldelningssystemet.

Den nya avräkningsregeln, som innebär att årets utfall jämförs med de tre senaste årens utfall, används redan första året som det nya resurstilldelningssystemet tillämpas.

Med utgångspunkt i nuvarande utbildningsområden föreslås också i kapitlet hur de nya ersättningsområdena bör fördelas till respektive lärosäte.

34

SOU 2005:48

Sammanfattning

Kap 14. Tidpunkt för införandet av ett nytt resurstilldelningssystem

I kapitlet föreslås att förslaget till nytt resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning tillämpas fr.o.m. verksamhetsåret 2007. Om så sker kan det nya resurstilldelningssystemet etableras under en period med god tillgång på studerande.

35

3 Uppdraget

3.1 Direktiv

Uppdraget har gällt att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskole- utbildningen och utifrån denna översyn föreslå eventuella förändringar av nuvarande resurstilldelningssystem. Utredningen har även haft möjligheten att föreslå andra åtgärder som bidrar till att uppfylla direktiven. Utgångspunkten för uppdraget var att åstadkomma ett resurstilldelningssystem som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av såväl studenter som arbetsmarknad.

Grundprincipen vid införandet av nuvarande resurstilldel- ningssystem var att lärosätena förväntades anpassa utbudet till studenternas efterfrågan. Ett resurstilldelningssystem som baseras på såväl antalet studenter som studenternas prestationer kan dock vara svårt att kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna inte efterfrågar utbildningar som är angelägna ur arbetsmarknadens perspektiv leder detta till att lärosätenas intäkter minskar. Resurstilldelningssystemet skall tillgodose lärosätenas behov av långsiktig planering så att de ekonomiska effekterna av en förändrad efterfrågan från studenterna blir hanterbara.

Uppdraget innebar således att göra en översyn av om nuvarande resurstilldelningssystem för den grundläggande högskole- utbildningen fungerar tillfredsställande när samtidigt större hänsyn har tagits till att anpassa lärosätenas utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov.

37

Uppdraget

SOU 2005:48

Utifrån denna översyn skall uppdraget resultera i förslag till eventuella förändringar av resurstilldelningssystemet eller till andra åtgärder som ger möjlighet att

bedriva utbildning av hög kvalitet,

ta fortsatt hänsyn till studenternas efterfrågan,

tillgodose arbetsmarknadens behov på såväl kort som lång sikt,

tillgodose lärosätenas behov av stabila ekonomiska förutsättningar,

bedriva utbildningssamverkan mellan universitet och högskolor, t ex genom distansutbildning och

ge incitament för att all högskoleverksamhet skall bedrivas så effektivt som möjligt, såväl för det enskilda lärosätet som totalt för landet.

Det framtida resurstilldelningssystemet för grundläggande hög- skoleutbildning skall vara tydligt, förutsägbart samt lätt att genom- skåda även om dimensioneringen förändras över tid.

Kunskap om utvecklingen av resursfördelningssystem i några jämförbara länder skall inhämtas.

Enligt direktiven skall utredningsarbetet, som skall bedrivas i samråd med universitet och högskolor, vara slutfört och redovisat senast den 15 mars 2005 (bilaga 1).

3.1.1 Förlängning av uppdraget

Den 17 februari 2005 beslutade regeringen att förlänga tiden för uppdragets genomförande. Enligt detta beslut skall utrednings- arbetet vara slutfört och redovisat senast den 27 maj 2005 (bilaga 2).

3.1.2 Oförändrad resursnivå

Generellt gäller för statliga utredningar att de förslag som presenteras skall rymmas inom en i förhållande till utgångsläget oförändrad resursnivå.

38

SOU 2005:48

Uppdraget

3.1.3 Övrigt

Direktiven innehåller inga krav på att hänsyn skall tas till den framtida examensstrukturen inom grundläggande högskole- utbildning. Orsaken till detta är att något beslut om en ny examensordning ännu inte fattats.

Direktiven innehåller inte heller några krav på ett resurstill- delningssystem som förutsätter en nationellt bestämd fördelning och dimensionering av grundutbildningen.

Någon anmodan till direkt koppling till resursfördelnings- systemet för forskning/forskarutbildning finns inte heller.

3.2 Parallella uppdrag av intresse

3.2.1 Anpassning av utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov

Regeringen gav den 22 april 2004 Högskoleverket i uppdrag att beskriva utbildningsutbudets anpassning till arbetsmarknadens behov som underlag för lärosätenas planering av utbildnings- utbudet samt för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Högskoleverket presenterade en första rapport ”Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2004” i december 2004.

3.2.2 Utökat studieår

Regeringen gav den 8 juli 2004 Högskoleverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett utökat studieår i syfte att möjliggöra studier med kortare studietid och effektivisera använd- ningen av lärosätenas resurser. Utredningsuppdraget redovisades till regeringen i februari 2005.

3.2.3 Studieavgifter

Regeringen tillsatte (22 december 2004) en särskild utredare med uppgift att ”föreslå en ordning som innebär att statliga universitet och högskolor skall ta ut avgifter av studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)”. Utrednings- uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2006.

39

Uppdraget

SOU 2005:48

3.3 Uppdragets genomförande

Utredningsuppdraget har genomförts av prorektorn vid Mittuniversitetet Pia Sandvik Wiklund. Sekreterare har varit Lars Rydberg, planeringsdirektör vid Linköpings universitet.

Utredaren förordnades den 14 maj 2004 medan sekreteraren förordnades den 15 augusti 2004.

3.3.1 Möten med sakkunniga

Som sakkunniga till utredningen förordnandes kanslirådet Eva Svensson, Utbildnings- och kulturdepartementet, ämnesrådet Lena Eriksson, Utbildnings- och kulturdepartementet och departe- mentssekreterare Magnus Skåninger, Finansdepartementet. Den sistnämnda avsade sig uppdraget som sakkunnig 2004-12-08 på grund av ändrade arbetsuppgifter. I stället förordnades departe- mentssekreterare Anders Hedberg, Finansdepartementet, som sak- kunnig.

Utredningen har haft åtta möten med de sakkunniga.

3.3.2 Möten med lärosäten

Rektorerna vid landets universitet och högskolor inbjöds 2004-06- 21 att lämna synpunkter på nuvarande resurstilldelningssystem samt förslag som kan ligga till grund för ett framtida resurs- tilldelningssystem (bilaga 3).

3.3.2.1 Idéseminarier

Samtliga universitet och högskolor inbjöds 2004-09-22 att under november 2004 delta i idéseminarier med syfte att fördjupa diskussionen rörande för- och nackdelar med nuvarande resurs- tilldelningssystem och utveckla förslag som skulle kunna utgöra utgångspunkt för ett nytt.

Idéseminarierna anordnandes vid fem tillfällen enligt följande:

40

SOU 2005:48

Uppdraget

10 november 2004 på Dramatiska institutet:

Deltagare: Företrädare för Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan, Operahögskolan, Teaterhögskolan och Idrottshögskolan.

10 november 2004 på Stockholms universitet:

Deltagare: Företrädare för högskolan på Gotland, högskolan i Gävle, högskolan i Skövde, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet.

11 november 2004 på Umeå universitet

Deltagare: Företrädare för högskolan i Dalarna, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet.

22 november 2004 på Lunds universitet

Deltagare: Företrädare för Blekinge tekniska högskola, högskolan i Kalmar, högskolan i Kristianstad, Malmö högskola, Lunds universitet och Växjö universitet.

23 november på Göteborgs universitet

Deltagare: Företrädare för Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, högskolan i Borås, högskolan i Halmstad, högskolan i Jönköping, högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Lärosätenas representanter på idéseminarierna framgår av bilaga 4.

3.3.2.2 Informationsmöten

Landets universitet och högskolor inbjöds 2005-02-07 till fortsatt dialog om det framtida resurstilldelningssystemet. Dessa informationsmöten ägde rum enligt följande:

22 februari 2005 på Dramatiska institutet

Deltagare: Företrädare för Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan,

41

Uppdraget

SOU 2005:48

Operahögskolan, Teaterhögskolan, Idrottshögskolan och Sveriges Förenade studentkårer (SFS).

22 februari 2005 på Stockholms universitet

Deltagare: Företrädare för högskolan i Dalarna, högskolan på Gotland, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lärarhög- skolan i Stockholm, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet.

23 februari 2005 på Arlanda

Deltagare: Företrädare för Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet.

2 mars 2005 på Lunds universitet

Deltagare: Företrädare för högskolan i Kalmar, högskolan i Kristianstad, Malmö högskola, Lunds universitet, Växjö universitet och Sveriges förenade studentkårer, SFS.

3 mars 2005 på Göteborgs universitet

Deltagare: Företrädare för Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, högskolan i Borås, högskolan i Halmstad, högskolan i Jönköping, högskolan i Skövde, högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Karlstads universitet.

Lärosätenas representanter på informationsmötena framgår av bilaga 4.

3.3.3 Möten med Sveriges förenade studentkårer, SFS

Utredningen har haft fortlöpande kontakt med vice ordföranden i Sveriges förenade studentkårer och totalt har fem möten ägt rum. SFS har dessutom deltagit vid två av de informationsmöten som ägt rum med företrädare för lärosätena.

42

SOU 2005:48

Uppdraget

3.3.4 Möten med andra intressenter

Utredningen har vidare haft överläggningar med företrädare av stor betydelse för universitet och högskolor såsom Högskoleverket (HSV), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges universitetslärarförbund (SULF), Civilingenjörsförbundet (CF), Sveriges industritjänstemannaförbund (SIF), Civil- ekonomernas riksförbund, Svenskt näringsliv, Teknikföretagen, Landstings- och kommunförbunden och Samverkansdelegationen.

Utredningen har också gjort avstämningar med utredningarna om Anpassning av utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov, utökat studieår och studieavgifter för studenter utanför EES- området.

3.3.5 Internationella utblickar

Utredningen har genomfört studieresor till England, Finland, Nederländerna och Norge för att studera respektive lands resurstilldelningssystem. I samtliga länder utom England har överläggningar skett med företrädare för utbildningsdepartement (motsv.). I England träffade utredningen företrädare för HEFCE (Higher Education Funding Council in England).

43

4 Nuvarande styrsystem

4.1 Högskolelag och högskoleförordning

Universitet och högskolors organisation och verksamhet regleras i högskolelagen och högskoleförordningen.

Riksdagen beslutar om högskolelagen. I högskolelagen finns övergripande bestämmelser om bland annat högskolornas organi- sation, lärare, studenter samt verksamhet (som bland annat inkluderar övergripande målsättningar för grundläggande högskole- utbildning).

Regeringen beslutar om högskoleförordningen. I denna föreskriver regeringen, med utgångspunkt i högskolelagen, ytterligare bestäm- melser för högskolorna. De bestämmelser som avser grundläggande högskoleutbildning reglerar bland annat vilka examina som får avläggas.

Högskoleverket beslutar vid vilka universitet och högskolor dessa examina får avläggas. Högskoleverkets beslut avser såväl generella examina som yrkesexamina. I högskolelagen föreskrivs Högskoleverkets mandat att anmoda ett lärosäte att avhjälpa brister om det inte längre finns förutsättningar att utfärda en tidigare godkänd examen. Om bristerna inte åtgärdas har Högskoleverket rätt att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den examen som bristerna avser.

4.2 Regleringsbrev och utbildningsuppdrag

Regeringen utfärdar årligen med utgångspunkt från budgetpropositionen regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor. I regleringsbrevet anges utbildningspolitiska mål och mål för de olika verksamhetsområdena, resultat- och återrapporteringskrav samt de finansiella förutsättningarna för lärosätena.

45

Nuvarande styrsystem

SOU 2005:48

Vi fokuserar fortsättningsvis på de delar i regleringsbrevet som behandlar den grundläggande högskoleutbildningen. Det regle- ringsbrev som universitet och högskolor erhåller från regering och riksdag innehåller mål av övergripande politisk natur såsom att ”Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa”.

Regleringsbrevet innehåller också utbildningsuppdrag till respek- tive lärosäte. I detta uppdrag anges konkreta mål och resultatkrav avseende grundläggande högskoleutbildning. Av utbildnings- uppdraget framgår lärosätets grundutbildningsanslag (inkl. takbelopp) för det aktuella året. Takbeloppet uttrycker den maxi- mala ersättningsnivån ett lärosäte kan erhålla från helårsstudenter och helårsprestationer, dvs. takbeloppet uttrycker storleken på lärosätets grundutbildningsvolym. T.o.m. 2004 angavs såväl takbelopp som det totala antalet helårsstudenter. Under 2005 anges enbart takbeloppet som ram och mål för utbildningsvolymen. För närvarande anges också förväntningar på minsta antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik.

Flertalet lärosäten har också examensmål för ett fåtal yrkes- examina. Tidigare fanns också ett mål för antalet magisterexamina. Examensmålen anges för en fyraårsperiod. Målen avser utbildningar där regering och riksdag i första hand ur ett samhällsperspektiv vill se en ökning. Dessutom finns riktningsangivelser som innebär att antalet avlagda examina (alternativt utbildningar) med en viss inriktning (t ex teknik) bör öka (eller minska).

I utbildningsuppdragen anges också uppdrag i form av särskilda åtaganden. Särskilda åtaganden är preciserade uppgifter som berört lärosäte skall svara för. De särskilda åtagandena är av skiftande karaktär och kan vara allt ifrån uppdrag avseende utbildning i språk till drift av en tandvårdscentral. Åtagandena förväntas ibland genomföras inom ramen för takbeloppet men kan i vissa fall ge särskild ersättning.

Regleringsbrevet anger inom vilka utbildningsområden som respektive lärosäte får avräkna ersättning, den s.k. krysslistan. Dessutom anges storleken på ersättningsnivåerna för helårs- studenter och helårsprestationer för de olika utbildningsområdena.

För lärosäten med konstnärligt utbildningsområde (exklusive de konstnärliga högskolorna i Stockholm) anges dessutom i respektive utbildningsuppdrag en övre gräns för det antal helårsstudenter (och därmed helårsprestationer) lärosätet under det aktuella året har rätt att utbilda med ”konstnärlig ersättning”.

46

SOU 2005:48

Nuvarande styrsystem

Utbildningsuppdraget och huvuddelen av återrapporterings- kraven, undantaget examensmålen, anges endast på årlig basis.

4.3 Högskoleverkets kvalitetsgranskningar

I förordningen för Högskoleverket regleras att Högskoleverket skall granska kvaliteten i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, utvärdera universitetens och högskolornas kvalitetsarbete och följa upp resultaten av de utvärderingar som genomförs. Uppdraget genomförs bland annat genom att kvaliteten i alla utbildning som leder till generella examina eller yrkesexamina samt forskarutbildning granskas under en sexårs- period. I dessa utvärderingar granskas också examensrätter. Högskoleverkets stödjande och främjande roll i att förbättra verksamheternas kvalitet finns också framskrivet i förordningen.

4.4 Årscykel

Den årliga budgetcykeln omfattar årsredovisning, budgetunderlag och delårsrapport. Dessa dokument används av regeringskansliet inför arbetet med vårpropositioner och budgetpropositioner och utgör underlag för budgetdialogerna mellan Utbildnings- och kulturdepartementet och respektive lärosäte.

Årsredovisningen är en årlig avrapportering av lärosätets mål- och resultatuppfyllnad från föregående verksamhetsår. Årsredovi- sningen innehåller såväl ekonomisk som verksamhetsmässig resultatredovisning. På senare tid har det blivit mer vanligt förekommande att det i samband med årsredovisningen även sker avrapportering av speciellt slag såsom exempelvis lärosätenas samverkansuppgift och kvalitetsarbete.

Budgetunderlaget redovisar lärosätets förslag (det s.k. noll- förslaget) till intäkts- och kostnadsutveckling för de tre närmast följande budgetåren. Budgetunderlaget innehåller också inom ramen för ett utökningsförslag lärosätenas önskemål om hur de anslagsfinansierade verksamheterna bör utvecklas under samma tidsperiod.

Lärosätena avlämnar årligen en delårsrapport (per den 30 juni det aktuella året)som i första hand avser ekonomisk redovisning.

47

Nuvarande styrsystem

SOU 2005:48

Utbildnings- och kulturdepartementet genomför årligen budget- dialoger med varje enskilt lärosäte. På dessa dialoger diskuteras grundutbildning, forskning/forskarutbildning och samverkans- uppgiften ofta med utgångspunkt i lärosätets årsredovisning och budgetunderlag. Normalt fokuseras också särskilda frågeställningar såsom exempelvis jämställdhetsarbete, rekrytering eller särskilda utbildningsbehov. Lärosätet initierar också egna lärosätesspecifika frågeställningar.

Regeringen inhämtar vart fjärde år forskningsstrategier från varje enskilt lärosäte som underlag för den kommande forsknings- politiska propositionen.

4.5 Myndighetskapital

Flera lärosäten har tagit upp myndighetskapitalet som en förutsättning för långsiktighet. Lärosätena har redovisat en föreställning om att enbart 10 procent av omsättningen får utgöras av myndighetskapital utan ”risk” för indragning.

Utredningen har inhämtat kunskap om de förutsättningar som gäller och funnit att någon 10-procentsgräns för myndighetskapital inte föreligger, dvs. det finns ingen procentuell gräns för hur stort myndighetskapitalet får vara. Dock gäller enligt regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor ett redovisningskrav om det ackumulerade myndighetskapitalet överstiger 10 procent av verksamhetens totala kostnader under det senast redovisade räkenskapsåret. Redovisningskravet innebär krav på redovisning av hur myndighetskapitalet har uppstått och hur det skall användas.

För avgiftsfinansierad verksamhet gäller enligt avgiftsförord- ningen att en myndighet får disponera avgiftsinkomster endast efter bemyndigande av regeringen (undantagna är de avgifts- inkomster som avses i 4 och 15 §§ i avgiftsförordningen).

En myndighet som får disponera inkomster från en avgiftsbelagd verksamhet skall enligt kapitalförsörjningsförordningen balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksam- hetens omsättning under räkenskapsåret, skall myndigheten till regeringen lämna ett förslag om hur hela överskottet skall disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet och täcks detta inte av ett balanserat överskott från

48

SOU 2005:48 Nuvarande styrsystem

tidigare räkenskapsår, skall myndigheten lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet skall täckas.

49

5 Nuvarande resurstilldelningssystem

5.1 Grunderna i nuvarande resurstilldelningssystem

Det nuvarande resurstilldelningssystemet presenterades i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Resurstill- delningssystemet var en del av högskolereformen 1993 som syftade till att få en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan statsmakterna och universitet och högskolor. Systemet innebar en ökad frihet för lärosätena att besluta om studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter och disposition av resurser. I prop. 1992/93:169 (s. 3) skrivs: ”Inom dessa vida ramar har universitet och högskolor inte bara rätt att besluta om utbildningsutbudet utan också en skyldighet att genom en ständigt pågående omprioritering förnya och utveckla den utbildning som erbjuds.”. Detta skulle enligt propositionen leda till en mångfald i utbildningsutbudet och en bättre anpassning av utbildningsutbudet till studenternas efter- frågan. Men också en effektivisering av utbildningen samtidigt som kvaliteten förväntades upprätthållas på en hög nivå.

Resurstilldelningssystemet innebar att respektive lärosäte till- delades ett anslag för grundläggande högskoleutbildning bestående av summan av ett takbelopp och ersättning för särskilda åtaganden. Det angivna takbeloppet utgjorde den högsta ersättningen ett lärosäte kunde erhålla och bestod av ersättning för helårsstudenter (studentpeng) och ersättning för helårsprestationer. Lärosätenas tilldelning av resurser var således baserade på antalet studenter och deras prestationer. Antalet helårsstudenter på en kurs beräknades som antalet studenter som påbörjat studier på kursen multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Antalet helårsprestationer beräknades som antalet godkända poäng för samtliga studenter på kursen dividerat med 40.

Resurstilldelningssystemet med sin tydliga prestationsersättning förväntades ge en utformning av lärarstödet som gav studenterna

51

Nuvarande resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

bättre förutsättningar till framgång i sina studier. Att per capita ersättningen var enhetlig för likartad utbildning för alla lärosäten skulle borga för ett rättvist och förutsägbart system.

När resurstilldelningssystemet infördes inför verksamhetsåret 1993/94 utgjorde (exklusive de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena) ersättningen för helårsstudenter 40 procent och ersättningen för helårsprestationer 60 procent av per capitaersättningen. För de konstnärliga och idrottsliga utbildnings- områdena utgick endast ersättning för helårsstudenter, individuellt beräknad för var och en av de berörda universiteten och högskolorna.

De utbildningsområden som kom att tillämpas motsvarade de traditionella fakultetsområdena, undervisnings- och vårdutbild- ningsområdena, de konstnärliga områdena samt ett utbildnings- område som benämndes som Övrigt. Dåvarande ersättningsnivåer fördelades på respektive utbildningsområde enligt nedanstående Tabell 5.1.

52

SOU 2005:48 Nuvarande resurstilldelningssystem

Tabell 5.1

Ersättningsnivåerna (kr) för 1993/94 fördelade på utbildnings-

områden

Utbildningsområde

Ersättning per

Ersättning per

helårsstudent

helårsprestation

Humanistiskt

7 300

14 200

Teologiskt

Juridiskt

Samhällsvetenskapligt

Naturvetenskapligt

18 700

33 500

Tekniskt

Farmaceutiskt

Vård

Odontologiskt

22 000

35 800

Medicinskt

37 700

60 100

Undervisning

20 500

33 200

Övrigt

16 100

26 500

För de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena utgick endast ersättning för helårsstudenter, individuellt beräknad för vart och ett av berörda lärosäten.

De viktigaste förändringarna i övrigt framgår nedan.

5.2 Ersättning för lokaler och lånefinansierade anläggningstillgångar

Ersättning för lokaler hade t.o.m budgetåret 1993/94 funnits inom ett särskilt lokalanslag. Fr.om. budgetåret 1994/95 upphörde detta lokalanslag. I stället fick samtliga lärosäten ersättning för sina lokalkostnader inom grundutbildningsanslaget. Det bör dessutom påpekas att universiteten fr.om. 1994/95 erhöll skillnaden mellan vad det tidigare lokalanslaget skulle givit och vad som grundutbild-

53

Nuvarande resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

ningsanslaget genererade via en särskild anlagspost inom det s k fakultetsanslaget.

Bakgrunden till att inkludera ersättning för lokalkostnader i grundutbildningsanslaget var att universitet och högskolor skulle utgå från det samlade behovet av resurser för grundutbildningen i stället för att explicit knyta resurser till olika kostnadsslag. Målsättningen var att underlätta för universitet och högskolor att prioritera sin verksamhet mellan olika ändamål.

Inom grundutbildningsanlaget erhölls ersättningen för lokalkostnader genom att tilldelningen per helårsstudent inom samtliga utbildningsområden räknades upp med en s.k. lokalpeng. Lokalpengen för budgetåret 1994/95, det första året när den nya modellen tillämpades, räknades fram utifrån en genomsnittlig beräknad lokalhyra budgetåret 1995/96 för de mindre och medelstora högskolorna, planerat antal helårsstudenter per utbild- ningsområde samt förhållandet mellan lokalhyra per student för olika utbildningsområden budgetåret 1995/96. Underlag för det sistnämnda hade hämtats från högskoleutredningens betänkande ”Resurser för högskolans grundutbildning” (SOU 1992:44). Lokalpengen blev således differentierad mellan olika grupper av utbildningsområden. Lokalpengen inom naturvetenskap, teknik och vård var exempelvis ca tre gånger så hög som den som tilldelades till humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi.

Den lokalpeng och den ersättning för helårsstudenter som enligt regleringsbrev för universitet och högskolor tillämpades budgetåret 1994/95 framgår av nedanstående tabell. Ersättningen för helårsstudent inkluderar fr.om. 1994/95 också ersättning för kost- nader avseende avskrivningar och räntor på lånefinansierade anläggningstillgångar:

54

SOU 2005:48 Nuvarande resurstilldelningssystem

Tabell 5.2

Ersättning

(kr) per helårsstudent

och lokalpeng budgetåret

1994/95

Utbildningsområde

Ersättning per

varav lokalpeng

helårsstudent

Humanistiskt

14 024

5 758

Teologiskt

Juridiskt

Samhällsvetenskapligt

Naturvetenskapligt

38 036

16 862

Tekniskt

Farmaceutiskt

Vård

Odontologiskt

34 743

7 917

Medicinskt

46 840

8 431

Undervisning

27 362

5 758

Övrigt

31 939

13 778

Anm: För det konstnärliga utbildningsområdet och för utbildningsområdet Idrott beräknades under budgetåret 1994/95 ersättning för lokaler och lånefinansierade anläggningstillgångar per universitet eller högskola och ingick i anslaget för grundutbildning (utöver takbeloppet). Den nya modellen för finansiering av lokaler och lånefinansierade anläggningstillgångar tillämpades första gången för det konstnärliga utbildningsområdet och för utbildningsområdet Idrott budgetåret 1995/96.

Modellen innebar således att lärosätenas möjlighet att finansiera sina lokalkostnader kopplades till respektive lärosätes förmåga att attrahera studenter. För att respektive lärosäte skulle uppnå motsvarande ersättning för sina lokalkostnader som tidigare erhållits via lokalanslaget var lärosätet tvunget att nå sitt takbelopp. En övergångsregel infördes dock för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som garanterade lärosätena samma ersättning för att täcka sina lokalkostnader som tidigare erhållits via lokalanslaget.

Utöver införandet av lokalpengen i ersättningsbeloppet för helårsstudenter har även ersättningar för andra ändamål såsom

55

Nuvarande resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

studenternas försäkringsskydd, kopieringsavtalet och premier för de statliga avtalsförsäkringarna tillförts ersättningen för helårs- studenter. Orsaken till att ersättningen för helårsstudenter (och inte ersättningen för helårsprestationer) höjts för dessa ändamål är att ersättningen för helårsstudenter är säkrare intäkter för lärosätena än ersättningen för helårsprestationer och att de ändamål som skall finansieras är av långsiktig natur. Det enda ändamål som påverkat såväl ersättningen för helårsstudenter som ersättningen för helårsprestationer är kompensation för lärosätenas kostnader för Riksrevisionen.

Sammanfattningsvis har ersättningen per helårsstudent räknats upp vid ett flertal tillfällen för ett flertal ändamål medan ersätt- ningen per helårsprestation bara räknats upp vid ett tillfälle och då i blygsam omfattning. Slutresultatet har blivit att den andel som ersättningen för helårsstudenter ursprungligen uppgick till (40 procent) har ökat medan den ursprungliga andel som ersätt- ningen för helårsprestationer utgjorde (60 procent) har minskat. Motivet till att öka ersättningen till helårsstudenter framför en ökning av ersättningen till helårsprestationer är att kostnaderna för de ändamål som avses är fasta över lång tid och inte kan göras beroende av studenternas prestationer.

Fr.om. budgetåret 2002 förstärktes tilldelningen till de utbildningsområden som har lägst per capitatilldelning (humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi) med 3,5 procent i för- hållande till budgetåret innan och med ytterligare 3,5 procent fr.om. budgetåret 2003.

Fr.om. budgetåret 2003 ökade per capitatilldelningen till utbildningsområdet vård med ca 15 procent som en konsekvens av avtalet mellan staten och Landstingsförbundet om ett förstat- ligande av vårdutbildningarna.

5.3 Utbildningsområden och ersättningsbelopp 2005

De nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) utgör i nuvarande resurstilldelnings- system en varierande andel av per capitatilldelningen för respektive utbildningsområde (Tabell 5.3). För de utbildningsområden som inte är konstnärliga eller utgörs av Idrott pendlar andelen som avser ersättningsbelopp för helårsstudenter (och därmed andelen som avser ersättningsbelopp för helårsprestationer) i intervallet 45 55

56

SOU 2005:48

Nuvarande resurstilldelningssystem

procent. För det idrottsliga och de konstnärliga utbildnings- områdena är andelen ersättning för helårsstudenter högre än för övriga utbildningsområden. Den varierar mellan 60 procent och 70 procent, utom för Media (56 %). Den höga andelen ersättning för helårsstudenter för de konstnärliga utbildningsområdena beror till stor del på dyrbara lokaler och dyrbar utrustning.

Tabell 5.3

Nationella ersättningsbelopp (kr) budgetåret 2005

HST

HPR

Summa

Andel HST

Andel HPR

Humanistiskt,

17 217

16 958

34 175

50,4 %

49,6 &

juridiskt, teologiskt,

samhällsvetenskapligt

Naturvetenskapligt,

43 431

37 421

80 852

53,7 %

46,3 %

tekniskt

Farmaceutiskt

43 431

37 421

80 852

53,7 %

46,3 %

Vård

48 241

41 783

90 024

53,6 %

46,4 %

Odontologisk

39 893

46 471

86 364

46,2 %

53,8 %

Medicinskt

53 908

65 572

119 480

45,1 %

54,9 %

Undervisning

31 490

37 086

68 576

45,9 %

54,1 %

Övrigt

36 441

29 602

66 043

55,2 %

44,8 %

Design

128 583

78 342

206 925

62,1 %

37,9 %

Konst

182 547

78 372

260 919

70,0 %

30,0 %

Musik

110 932

70 141

181 073

61,3 %

38,7 %

Opera

264 364

158 146

422 510

62,6 %

37,4 %

Teater

255 635

127 329

382 964

66,8 %

33,2 %

Media

260 874

208 971

469 845

55,5 %

44,5 %

Dans

179 788

99 343

279 131

64,4 %

35,6 %

Idrott

93 688

43 356

137 044

68,4 %

31,6 %

I regleringsbrevet avseende anslag för universitet och högskolor beslutas årligen om ersättningsbeloppen för helårsstudenter respektive helårsprestationer per utbildningsområde. Ersättning är således identiskt lika för alla lärosäten. Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom i det allmänna utbildnings- området samt övrig verksamhetsförlagd utbildning (inom lärar- utbildningen). Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbild- ningarna samt praktiskt, estetiska kurser inom bl.a. lärarutbild- ningen. Antalet utbildningsområden inklusive de konstnärliga är tjugo.

57

Nuvarande resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

5.4 Kursklassificering

En utgångspunkt för det nya resurstilldelningssystemet var att all grundutbildning skulle organiseras i kurser. En kurs klassificeras sedan utifrån kursens ämnesinnehåll till något eller några av de 20 olika utbildningsområdena. Det är klassificeringen som avgör till vilken ersättningsnivå som lärosätet erhåller resurser. Det är lärosätet som beslutar om klassificeringen av sina kurser. Klassi- ficeringen får endast göras till de utbildningsområden inom vilka lärosätet har rätt att bedriva utbildning (fastställs i regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor).

5.5 Anslagssparande och sparade helårsprestationer

I nuvarande resurstilldelningssystem finns också en möjlighet att utnyttja anslagssparande. Denna möjlighet fungerar så att om ett lärosäte ett visst år inte når upp till sitt takbelopp kan skillnaden mellan takbeloppet och den faktiska ersättningsnivån utnyttjas kommande verksamhetsår. Detta anslagssparande = outnyttjat takbelopp får uppgå till högst tio procent av föregående års takbelopp. De år som anslagssparandet utnyttjas får lärosätet en ersättning som uppgår till summan av aktuellt års takbelopp och utnyttjat anslagssparande.

Inom statsförvaltningen får normalt ett anslagssparande uppgå till högst 3 procent av anslagets storlek. De anslag som berör grundläggande högskoleutbildning har således ett undantag från den normala begränsningsregeln.

I nuvarande resurstilldelningssystem ingår såsom en komponent att lärosäten under ”goda” år kan bygga upp en reserv av sparade helårsprestationer. Detta sker om ett lärosäte ett visst år har en sådan utbildningsvolym att den ersättning lärosätet fiktivt skulle få ligger över detta års takbelopp. Reserven = ”överproduktionen” kan sedan av berört lärosäte utnyttjas under år med vikande studenttillströmning som innebär svårigheter för lärosätet att nå upp till sitt takbelopp.

Regeln fungerar så att en ”överproduktion” om tio procent av föregående års takbelopp får föras vidare för att vid behov utnyttjas under ett eller flera år då lärosätet har svårigheter att nå sitt takbelopp. Om ”överproduktionen” uppgår till mer än tio procent

58

SOU 2005:48

Nuvarande resurstilldelningssystem

av föregående års takbelopp så är den ”överproduktion” som överstiger de 10 procenten utan värde för lärosätet.

Den ovan beskrivna möjligheten att bygga upp en reserv har gått under beteckningen ”Sparade helårsprestationer” även om reserven byggts upp både med hjälp av helårsstudenter och helårspresta- tioner. Begreppet ”Sparade helårsprestationer” började användas för att markera att ersättningen för helårsstudenter redan ”tagits hem” i samband med studenternas registrering av lärosätena medan värdet av helårsprestationerna byggdes upp under hand. Med ett sådant betraktelsesätt utgörs överproduktionen av helårspresta- tioner.

59

6 Lärosätenas synpunkter

Rektorer vid landets lärosäten inbjöds i juni 2004 att ”….relativt kortfattat ge synpunkter och beskriva erfarenheterna (positiva och negativa) av nuvarande resurstilldelningssystem för den grund- läggande högskoleutbildningen samt även lämna förslag som kan ligga till grund för en förändring av nuvarande resurstilldel- ningssystem” (bilaga 3). Utredningen mottog också gärna syn- punkter och förslag som rör grundutbildningsuppdragets utform- ning och innehåll dvs. styrningen av den grundläggande högskole- utbildningen. Det var 28 lärosätena som inkom med svar.

6.1 Synpunkter på nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Majoriteten av lärosätena anser att principerna för det nuvarande resurstilldelningssystemet i stort sett är bra. Det lokala beslutsfattandet avseende fördelningen av resurserna inom lärosätet uppskattas liksom förutsättningen för att självständigt kunna planera och besluta om sitt utbildningsutbud. Det skapar möjligheter till profilering och uppbyggnad av specifik kompetens.

Lärosätena uppskattar att en väsentlig andel av tilldelningen sker på faktiskt utförda prestationer. Detta bidrar till att skapa utveckling och kvalitet i utbildningsutbudet. Flertalet lärosäten pekar också på rättvisan och likvärdigheten som viktiga byggstenar i nuvarande system. De nuvarande utbildningsområdena som ersättningsgrund anses ha brister och vara alltför styrande i de interna fördelningsprinciperna.

En betydande andel av lärosätena anser att systemet fungerar väl vid en expansion men att det är betydligt sämre vid en nedgång, dvs. då studenttillströmningen minskar. Eftersom systemet är helt baserat på studenternas efterfrågan och deras uppnådda presta- tionsgrad i kombination med att stora kostnadsposter såsom lokal-

61

Lärosätenas synpunkter

SOU 2005:48

investerings- och personalkostnader är långsiktiga anses systemet ha en kortsiktig karaktär. Många lärosätena anser därför att tillräckliga stabila ekonomiska förutsättningarna saknas.

Resurstilldelningssystemet ger ringa ekonomiska incitament för utveckling av nya utbildningar utan premierar enbart löpande verksamhet och anses därför ha en konserverande påverkan på utbildningsutbudet. De ekonomiska incitamenten för nyutveckling inträder i stor utsträckning då studenterna sviker ett givet utbild- ningsutbud.

Lärosätena pekar också på att resurserna urholkats sedan resurstilldelningssystemet infördes. Därtill noteras att ett stort antal arbetsuppgifter tillkommit utan att nya resurser tillförts. Några lärosäten pekar på att det finns aspekter som nuvarande system inte beaktar såsom exempelvis lärosätets andel av nya studentgrupper, mångfald, internationella studenter, fort- och vidareutbildning samt regionala skillnader i lokalkostnader.

6.2 Förslag till förändringar av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

En basresurs som en komponent i ett nytt resurstilldelningssystem föreslås av ett flertal lärosäten. Flertalet föreslår en översyn av nuvarande utbildningsområden (inklusive de konstnärliga utbild- ningsområdena) som fördelningsgrund för resurserna. Nästan hälften av lärosätena önskar att nationella uppdrag av specifik karaktär också ges ekonomisk ersättning.

Lärosätena kommenterar också att uppdragsperioderna bör vara längre och pekar på tidsperioder om tre alternativt fyra år. Det påpekas också att ett framtida resurstilldelningssystem måste ge stabilare ekonomiska förutsättningar för lärosätena så att situationer avseende såväl vikande studenttillströmning som en snabb expansion av grundutbildningen kan hanteras inom systemet. Ett viktigt inslag i nuvarande styr- och resurstill- delningssystem är att det är det enskilda lärosätet som ansvarar för medelsanvändningen och genomförandet av verksamheten. Tydliga regler för klassificering efterfrågas.

En tydligare koppling mellan anslaget för grundutbildning och forskning efterfrågas av vissa lärosäten och det föreslås att forskningsanslagets storlek bör vara minst en given andel av grundutbildningsanslaget. Detta för att bland annat möjliggöra

62

SOU 2005:48

Lärosätenas synpunkter

kompetensutveckling av lärare och säkra grundutbildningens forskningsanknytning.

63

7 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

7.1 Tidigare genomförda analyser och utvärderingar av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Det nuvarande resurstilldelningssystemet har varit föremål för ett flertal utredningar och utvärderingar. Vi redovisar nedan de viktigaste slutsatserna från Högskolans styrning, SOU 2000:82, Högskoleverkets rapport 1997:27, Uppföljning av resurstilldel- ningssystemet för grundläggande högskoleutbildning och RRV:s rapport 2003:13, Resursstyrning inom högskolan.

7.1.1 Högskolans styrning (SOU 2000:82)

Regeringen tillkallade i september 1999 en särskild utredare för att utreda vissa frågor om högskolans styrning inklusive resurstill- delningssystemet för såväl grundläggande högskoleutbildning som forskning/forskarutbildning.

I tilläggsdirektiv från mars 2000 fick utredaren i uppdrag att föreslå förändringar av lokalförsörjningen inom högskolan.

I den del som avser grundläggande högskoleutbildning resul- terade utredningen i bl.a. följande förslag:

7.1.1.1 Mål för grundläggande högskoleutbildning

Mål- och resultatsystem och styrsystem ligger fast.

Målen för högskolan, som de anges i regleringsbrev, växer i antal och är av disparat karaktär och behöver därför ses över.

Examensmål bör även i framtiden ges i regleringsbrev och avse magisterexamen samt ett fåtal yrkesexamina.

65

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Statsmakterna bör föreskriva vilket utbildningsutbud, mätt i helårsprestationer och inte i helårsstudenter, som minst skall finnas inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik.

Mål bör vidare sättas i termer av hur många som fullföljer utbildningen (helårsprestationer) och inte hur många som påbörjar studierna.

Om andelen ungdomsstuderande av utbildningspolitiska skäl bör öka, skall detta inte styras genom ”nybörjarplatser” utan genom antagningssystemet eller eventuella mål för antal eller andel studenter under viss ålder.

Profilering av lärosätena kan ske på utbildningsområdesnivå och med fördel hanteras i budgetdialogen.

Ett system med indikatorer (en fast och systematiskt samman- ställd lista med enhetliga definitioner av de indikatorer och nyckeltal som skall redovisas) föreslås som skall utgöra grund för analys av respektive lärosätes resultat och måluppfyllelse och därmed dess förmåga att fullgöra sina uppdrag.

Utredarens förslag bygger på att kvaliteten i utbildningen hålls på en hög nivå och att granskning och kvalitetsutveckling sker,

Högskoleverket föreslås få till stadigvarande uppgift att svara för analyser av tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade. Systematiska uppföljningar bör göras av arbetsmarknads- situationen för dem som lämnar universitet och högskolor efter genomförd utbildning.

Den s.k. budgetdialogen både såväl mellan utbildnings- departementet och högskolorna som inom högskolorna måste utvecklas.

7.1.1.2 Resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning

Utredaren konstaterar att det är en samstämmig uppfattning bland universitet och högskolor och statsmakterna att det nuvarande systemet för resurstilldelning fungerar väl. Men resurstilldelningssystemet fungerar huvudsakligen väl i en tillväxtsituation. Svårigheten att bygga upp en tillräcklig reserv eller en buffertfunktion är besvärande.

Resurserna för grundläggande högskoleutbildning har urhol- kats. Utredaren anser att detta är särskilt allvarligt för de utbildningsområden som har de lägsta ersättningsnivåerna och

66

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

föreslår att dessa ersättningsnivåer höjs med 15 procent som föreslås finansieras genom en minskning av tilldelningen till övriga utbildningsområden (exklusive de konstnärliga) med 5 procent. Förändringen föreslås ske under en treårsperiod.

Utredaren föreslår att en ny indelning av ersättningsnivåer efter utbildningens art (t.ex. kliniska ämnen, laboratoriebaserade ämnen, utbildning med icke försumbara inslag av arbete i studios, laboratorier eller praktik), som innebär färre nivåer och minskad spännvidd mellan nivåerna, utreds närmare.

Klassificeringen av kurser skall ske öppet och med full insyn. Utredaren föreslår att normerande diskussioner förs i SUHF:s regi.

7.1.1.3 Resurstilldelning till konstnärliga utbildningar

Utredaren föreslår att de sju olika konstnärliga utbildningsområdena ersätts med ett enda konstnärligt utbild- ningsområde. Ersättningen per helårsstudent respektive helårsprestation bör vara lägre än de nuvarande lägsta ersättningsbeloppen bland de konstnärliga utbildnings- områdena. Det nya konstnärliga utbildningsområdet får tillämpas av samtliga lärosäten som enligt regleringsbrevet har rätt till detta. Statsmakterna föreslås dock kunna ange ett maximalt antal helårsstudenter och/eller helårsprestationer inom det konstnärliga området.

Utöver per capita-ersättningarna erhåller lärosäten med rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen samt bildlärar- och musik- lärarexamen en fast tilldelning, som fastställs efter dialog med berört lärosäte.

Idrott föreslås få ett liknande system.

7.1.2 Högskoleverkets rapport: 1997:27 Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning

Högskoleverket presenterade under 1997 ett regeringsuppdrag i rapporten ”Uppföljning av resurstilldelningssystemet för grund- läggande högskoleutbildning”. I rapporten konstaterar Högskole- verket bl.a.

67

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

att gränserna mellan traditionella föreläsningsämnen och mer resurskrävande ämnen luckras upp,

att ersättningsbeloppen till de utbildningsområden som har de lägsta per capitaersättningarna återställs till den nivå som gällde vid införandet av resurstilldelningssystemet,

att det humanistiska utbildningsområdet, utöver en återställd bastilldelning, ges en ytterligare förstärkning för att möjliggöra en högre ersättning till språkutbildningar,

att de ovan nämnda förstärkningarna finansieras genom att tilldelningen till övriga utbildningsområden, med undantag av de konstnärliga och idrottsliga utbildningsområdena reduceras och

att en översyn bör göras av huruvida utbildningsområden är den lämpligaste tilldelningsgrunden.

Högskoleverket konstaterar också beträffande kursklassificeringen på utbildningsområden att det vid flera lärosäten ägt rum en gradvis förskjutning: Från en kursklassificering som inledningsvis var base- rad på ämnesmässig tillhörighet till en klassificering som i större utsträckning utgår från undervisningsmetoder och hur resurs- krävande kursen är.

7.1.3 RRV:s rapport ”Resursstyrning inom högskolan”, RRV 2003:13

I rapporten granskar RRV det handlingsutrymme som den statliga styrningen ger högskolorna när studenternas intresse för högskole- utbildning minskar. Dessutom granskar RRV hur högskolorna utnyttjat sitt handlingsutrymme och hur verksamheten anpassats till en lägre efterfrågan.

RRV anser

att regeringens styrsignaler till högskolorna är otydliga,

att resurstilldelningssystemet innehåller starka incitament för högskolorna att öka såväl antalet studenter som att godkänna studenternas studieresultat,

att högskolorna har begränsade möjligheter att dämpa de ekonomiska effekterna av en minskad studentefterfrågan,

att tendensen att utveckla kurser på elementär nivå skapar oklarheter om ansvarsfördelningen mellan högskolan, gymna- sieskolan och komvux samt

68

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

att storleken på de ekonomiska reserverna skiljer sig avsevärt mellan högskolorna.

Beträffande regeringens styrsignaler anser RRV att ersättnings- beloppens roll är otydlig. Genom att låta den interna resurs- fördelningen styras av de nationella ersättningsbeloppens storlek avhänder sig högskolorna ansvaret för egna prioriteringar. En annan otydlighet rör utbildningens inriktning. En viktig princip i 1993 års resurstilldelningssystem var att studenternas efterfrågan skulle styra utbildningsutbudet och att de statliga resurserna skulle följa studenternas utbildningsval. Genom t.ex. regeringens uppdrag till lärosätena att öka antalet studenter på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar blir denna princip inte längre lika tydlig. Lärosäten som i enlighet med uppdragen från regeringen på detta sätt anpassar sitt utbildningsutbud till arbetsmarkandens krav riskerar att förlora resurser om inte denna anpassning överens- stämmer med studenternas val. Enligt RRV bör regeringen, om ambitionen är att högskolorna även i framtiden skall ta hänsyn till arbetsmarknadens behov, se över hur incitament skulle kunna skapas som säkrar att utbildningarnas inriktning tar hänsyn såväl till studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Ytterligare en otydlighet enligt RRV är att regeringen fördelar resurser till grundutbildningen både i form av prestationsrelaterade anslag och (i viss mån) fasta anslag.

Resurstilldelningssystemet till grundutbildningen är prestations- relaterat. Antalet studenter och deras studieresultat styr det enskilda lärosätets intäkter. Incitamenten att öka antalet studenter och att godkänna studenterna är därför starka. Enligt RRV ökar högskolorna antalet studenter genom att t.ex. erbjuda kurser med mer generell inriktning än tidigare eller genom att erbjuda kurser som kräver mindre förkunskaper. Kurser på grundnivå premieras i förhållande till kurser på påbyggnadsnivå. Det sistnämnda skulle enligt RRV kunna leda till att pröva möjligheten att differentiera ersättningsbeloppen utifrån fördjupningsnivåer.

Karaktären av högskolornas åtaganden, där kostnaderna ligger fast under lång tid, i kombination med en kortsiktig och lättrörlig finansiering gör att det finns behov av ekonomiska buffertar eller reserver, inte minst då det gäller en långsiktig nedgång i student- efterfrågan. Nuvarande resurstilldelningssystem ger den enskilda högskolan begränsade möjligheter (anslags- och prestations- sparande) att jämna ut obalanser mellan olika år. Möjligheten att

69

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

bygga upp buffertar beror på hur pass väl lärosätet lyckas med sitt grundutbildningsuppdrag och förutsätter att lärosätet presterar utbildning i nivå med takbeloppet. Möjligheten att bygga upp buffertar varierar således mellan lärosäten.

Enligt RRV finns det anledning att uppmärksamma nybörjar- kursernas genombrott i t.ex. moderna språk. Dessa kurser är i en mening behörighetsgivande för fortsatta språkstudier på högskole- nivå. RRV anser att dessa nybörjarkurser reser flera frågor av principiell karaktär. Vad betraktas som högskolemässig utbildning? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan olika offentligt finansierade utbildningsanordnare?

RRV konstaterar att det är svårt att få en samlad bild av hur resursfördelningen sker inom lärosätena. De resursmässiga priori- teringar som görs på olika nivåer inom lärosätena framgår inte tydligt. De fördelningsprinciper som tillämpas internt lyfter inte alltid fram de reella prioriteringar som lärosätena gör. Otydliga fördelningsprinciper gör att den interna styrningen blir svag. För att vinna legitimitet för de prioriteringar som lärosätena gör krävs att de är synliga, begripliga och motiverade.

7.2 Resurstilldelningssystemet och grundutbildningens expansion

Grundutbildningen har i Sverige liksom i stora delar av västvärlden genomgått en mycket kraftig expansion sedan börjat av 1990-talet. I Sverige liksom i flera andra länder finns mål som innebär att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat högre utbildning vid 25 års ålder.

Antalet studerande (individer) i högre utbildning sedan 1950 framgår av nedanstående tabell.

70

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.1

Antalet studerande i grundläggande högskoleutbildning

År

Antal individer

1950

17 000

1960

37 000

1970

124 000

1980/81

188 000

1990/91

203 000

1995/96

286 000

2000/01

330 000

2003/04

398 000

Källa: SCB Statistiska meddelanden

Som framgår av tabellen ovan har antalet studerande i den grundläggande högskoleutbildningen nästan fördubblats sedan 1990.

Ökningen (fördelad på utbildningsområden) räknat i helårs- studenter sedan 1997, när den senaste stora expansionsfasen inleddes, framgår av tabellen nedan.

71

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.2 Ökningen av antalet helårsstudenter i grundläggande högskole- utbildning 1997–2003 (inkl. vårdhögskolor 1997–1999, enskilda utbildningsanordnare 1997–2003, SLU 1997–2003)

Riket totalt

1997

1999

2001

2003

Ökning

Ökning (%)

1997-2003

1997-2003

Humanistiskt

37 727

34 382

35 840

40 658

2 931

8%

Teologiskt

2 132

2 020

1 729

1 885

-247

-12%

Juridiskt

10 360

9 591

10 051

11 798

1 438

14%

Samhällsvetenskapligt

63 772

66 818

73 353

81 230

17 458

27%

Naturvetenskapligt

34 264

37 454

36 877

35 585

1 321

4%

Tekniskt

41 817

47 127

51 867

55 109

13 292

32%

Farmaceutiskt

1 141

1 217

936

987

-154

-13%

Vård

19 553

19 102

19 252

22 081

2 528

13%

Odontologiskt

1 237

1 098

1 099

1 227

-10

-1%

Medicinskt

7 844

8 545

8 731

12 278

4 435

57%

Undervisningsområdet

14 527

13 613

17 662

24 342

9 815

68%

Dans

113

103

99

113

0

0%

Design

971

1 077

1 327

1 944

973

100%

Konst

572

563

565

656

84

15%

Media

157

151

284

457

300

192%

Musik

2 078

1 856

1 960

2 132

54

3%

Opera

61

62

60

56

-5

-8%

Teater

161

166

179

189

28

17%

Idrott

576

517

562

902

326

57%

Övrigt

5 049

5 094

5 628

6 119

1 070

21%

Summa

244 111

250 556

268 061

299 748

55 637

23%

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Totalt uppgår ökningen under perioden till 55 637 helårsstudenter, vilket motsvarar en ökning med 23 procent.

I absoluta tal har ökningen varit störst inom det Samhällsvetenskapliga utbildningsområdet (17 458 helårsstuden- ter), följt av det Tekniska (13 292 helårsstudenter) och utbildnings- området Undervisning (9 815 helårsstudenter). En minskning av antalet helårsstudenter har ägt rum inom några få utbildnings- områden, bland annat inom Teologiskt och Farmaceutiskt utbildningsområde.

Relativt sett har ökningen (i tur och ordning) varit störst inom utbildningsområdena Media, Design, Undervisning, Idrott och Medicin.

72

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Utbildningsområdenas relativa andel per år under perioden 1997- 2003 framgår av nedanstående tabell:

Tabell 7.3 Utbildningsområdenas relativa andel per år under perioden 1997–2003 (inkl. vårdhögskolor 1997–1999, enskilda utbild- ningsanordnare 1997–2003, SLU 1997–2003)

Riket totalt

1997

1999

2001

2003

Humanistiskt

15%

14%

13%

14%

Teologiskt

1%

1%

1%

1%

Juridiskt

4%

4%

4%

4%

Samhällsvetenskapligt

26%

27%

27%

27%

Naturvetenskapligt

14%

15%

14%

12%

Tekniskt

17%

19%

19%

18%

Farmaceutiskt

0%

0%

0%

0%

Vård

8%

8%

7%

7%

Odontologiskt

1%

0%

0%

0%

Medicinskt

3%

3%

3%

4%

Undervisning

6%

5%

7%

8%

Dans

0%

0%

0%

0%

Design

0%

0%

0%

1%

Konst

0%

0%

0%

0%

Media

0%

0%

0%

0%

Musik

1%

1%

1%

1%

Opera

0%

0%

0%

0%

Teater

0%

0%

0%

0%

Idrott

0%

0%

0%

0%

Övrigt

2%

2%

2%

2%

Summa

100%

100%

100%

100%

Källa: Högskoleverkets årsrapporter och NU-databas

Som framgår av tabellen så har utbildningsområdenas relativa storlek påverkats endast marginellt under perioden 1997–2003. ”Störst” har förändringen varit för Undervisning som andels- mässigt ökat med 2 procent under perioden medan Naturveten- skapligt utbildningsområde minskat lika mycket.

73

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.2.1 Utbildningsområdenas fördelning på lärosäten

Fördelningen av utbildningsområden på lärosäten under perioden 1997–2005 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 7.4

Fördelning av utbildningsområden på lärosäten

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Ökning

1997–2005

Humanistiskt

34

35

35

35

35

35

37

37

37

3

Teologiskt

5

5

5

5

5

5

5

5

5

0

Juridiskt

26

26

26

27

27

27

27

29

29

3

Samhällsvetenskapligt

34

35

35

35

35

35

37

37

37

3

Naturvetenskapligt

26

27

27

28

28

28

30

30

30

4

Tekniskt

24

25

25

25

25

27

30

30

30

6

Farmaceutiskt

2

2

2

3

3

5

5

5

5

3

Vård

12

14

14

25

25

25

26

26

26

14

Odontologi

4

4

4

4

4

4

5

4

4

0

Medicin

7

7

7

7

7

23

24

24

24

17

Undervisning

22

23

23

24

24

24

25

25

26

4

Design

5

9

9

10

14

15

18

19

19

14

Konst

6

6

6

6

7

7

7

7

7

1

Musik

7

7

8

8

9

10

12

12

13

6

Opera

2

2

2

2

2

2

2

2

2

0

Teater

4

4

4

4

4

4

5

5

5

1

Media

1

2

2

2

5

6

6

6

6

5

Dans

1

1

1

1

1

1

1

1

1

0

Idrott

4

4

4

4

4

4

11

13

13

9

Övrigt

20

21

22

21

21

22

24

23

24

4

Summa

246

259

261

276

285

309

337

340

343

97

Totalt antal lärosäten

34

35

35

35

35

35

37

37

37

3

Fr.o.m. 2003 inkluderas Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping

Källa: Regleringsbrev för respektive år avseende anslag för universitet och högskolor

Det framgår att utbildningsområdena Medicin och Vård tilldelades fler lärosäten i samband med att vårdutbildningarna förstatligades. I övrigt är det framförallt konstnärliga utbildningsområden (Design, Musik, Media) samt Idrott som under senare år fördelats till fler lärosäten. Det kan noteras att antalet utbildningsområden

74

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

som lärosätena totalt tilldelats respektive år har ökat med knappt 40 % mellan åren 1997 och 2005. Detta indikerar att utbildnings- utbudet inom lärosätena har breddats (bilaga 6).

7.2.2 Utbyggnaden av antalet lärosäten

En förutsättning för grundutbildningens expansion har bl.a. varit att antalet lärosäten ökat i landet. I mitten av sjuttiotalet fanns universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping, fackhögskolorna KI, KTH, Chalmers samt högskolorna i Luleå, Karlstad, Växjö och Örebro. Fackhögskolorna och de ovan nämnda högskolorna har sedermera blivit universitet.

1977 tillkom högskolor i Borås, Eskilstuna/Västerås (Mälar- dalens högskola), Falun/Borlänge (högskolan i Dalarna), Gävle/Sandviken (högskolan i Gävle), Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Sundsvall/Härnösand, Östersund (de två sistnämnda högskolorna blev senare Mitthögskolan som fr.o.m. 2005 blev Mittuniversitetet).

De konstnärliga högskolorna och Idrottshögskolan (som en del av Lärarhögskolan) inordnades i högskolesystemet 1977. Idrotts- högskolan blev sedan en självständig högskola 1992.

1983 etablerades högskolorna i Halmstad och Skövde.

1988 grundades högskolan i Karlskrona/Ronneby (Blekinge Tekniska högskola).

1990 tillkom högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1997 påbörjade högskolan i Södertörn sin verksamhet.

1998 etablerades Malmö högskola och högskolan på Gotland.

Den situation som råder idag är att det i varje län finns minst en högskola. Detta har inneburit att rekryteringen till högre utbild- ning totalt har kunnat ökas. Detta har bland annat skett genom en ökad tillgänglighet till högre utbildning. Lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, sjuksköterskeutbildningar, fristående kurser etc. är exempel på utbildningar med stor regional rekrytering.

75

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.2.3 Utbyggnadens konsekvenser för resurstilldelningssystemet

Det resurstilldelningssystem som sedan 1993/94 används i Sverige för att fördela resurser till den grundläggande högskole- utbildningen har fungerat väl under den kraftiga expansionsfas som grundutbildningen genomgått. Detta beror bl.a. på att varje student inom ett givet utbildningsområde, såväl den första som den sista, i stort (beroende på prestation) generar samma intäkt till lärosätet samtidigt som kostnaderna för de sist antagna studenterna i vissa fall endast ökar marginellt. Omvänt fungerar resurstilldel- ningssystemet sämre under perioder med minskad student- tillströmning. Genom att utveckla och införa kraftfullare dämp- ningsregler i resurstilldelningssystemet kan det fås att fungera tillfredsställande även under perioder av nedgång i antalet studerande.

Enligt vår uppfattning har den kraftfulla expansionen också underlättats av att resurstilldelningssystemet varit enkelt, över- skådligt, transperent och rättvist. Detta förutsätter ett i grunden formelbaserat system. En genomgång av resurstilldelningssystemen i några olika länder, där grundutbildningen genomgått en kraftig expansion, visar också på att de resurstilldelningssystem som tillämpats och tillämpas i allt väsentligt är formelbaserade.

Ett system som behandlar lärosätena utifrån individuella förutsättningar skulle mot bakgrund av bl.a. mångfald och komplexitet, utsätta högskolesektorn för onödigt stora påfrest- ningar och skapa oklarheter om spelreglerna.

7.3 De nationella ersättningsbeloppens värde

Utredningens uppdrag är att göra en översyn av om nuvarande resurstilldelningssystem för den grundläggande högskoleutbild- ningen och utifrån denna översyn föreslå eventuella förändringar i resurstilldelningssystemet.

I uppdraget ligger således inte att ta ställning till storleken av de nationella ersättningsnivåer som tillämpats och tillämpas för helårs- studenter och helårsprestationer.

Mot bakgrund av att många lärosäten tagit upp ersättnings- nivåernas utveckling och deras inbördes relation sedan resurstilldel- ningssystemet infördes 1993/94 har vi ändå valt att försöka

76

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

beskriva denna utveckling. Vi har då tagit utgångspunkt i de ersättningsnivåer som gällde för budgetåret 1994/95. Bakgrunden till att 1994/95 valts som startår beror bl.a. på att fr.o.m. detta år ingår som en väsentlig del av ersättningen för helårsstudenter resurser för att täcka lokalkostnader och kostnader för inredning och utrustning.

Innan vi går in på ersättningsnivåernas utveckling beskriver vi nedan kortfattat principerna för pris- och löneomräkning och de besparingar som gjorts fram till nu.

7.3.1 Pris- och löneomräkning (PLO)

Utgångspunkten för PLO utgörs av anslaget, i det här fallet grundutbildningsanslaget, året före det år som nästa budgetpropo- sition skall avse.

Anslaget delas upp i en lönedel, en hyresdel och en del för övrig förvaltning.

Som underlag för omräkning av lönedelen beräknar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år ett arbetskostnadsindex avseende utvecklingen för arbetare och tjänstemän inom tillverknings- industrin. Om inte Arbetsgivarverket (AgV) meddelar att särskilda avsättningar gjorts i avtalen för vissa verksamhetsområden och/eller yrkeskategorier kommer alla anslag att få samma omräkningsindex. Det omräkningsindex som blir resultatet av SCB:s och AgV:s beräkningar minskas därefter med ett produktivitetskrav som ställs årligen. Produktivitetskravet mot- svarar genomsnittet av de senaste tio årens produktivitets- utveckling inom den privata tjänstesektorn.

Hyresdelen omräknas på så sätt att de hyresavtal som inte skall omförhandlas det år som PLO:n avser genererar en omräkning som motsvarar 70 procent av konsumentprisindex. För de hyresavtal som går ut det aktuella året beräknar Statskontoret ett ”hyresindex” , som bl.a. baseras på prisutvecklingen på marknaden.

Den del som avser övrig förvaltning omräknas av Ekonomi- styrningsverket med hjälp av prisökningstal som fastställts av SCB.

77

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.3.2 Besparingar

Besparingar på grundutbildningsanslaget (tabell 7.6) gjordes i huvudsak under perioden 1995/96–1999 och var i allt väsentligt statsfinansiellt betingade. Under denna period gjordes också bedömningen att lokalkostnaderna borde kunna sänkas vilket påverkade ersättningsbeloppen för helårsstudenter och därmed grundutbildningsanslagets storlek.

7.3.3 Utvecklingen av ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer

Utvecklingen i nominella tal av ersättningsbeloppen för helårs- studenter och helårsprestationer under perioden 1994/95 2005 för utbildningsområdena Humaniora, Juridik, Samhällsvetenskap och Teologi (HJST), Naturvetenskap, Teknik och Farmaci (NTF), Vård (V), Medicin (M), Undervisning (U) och Övrigt (Ö) framgår av tabellen nedan.

För de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna infördes det nuvarande resurstilldelningssystemet fullt ut först fr.o.m. 1995/96 varför motsvarande utbildningsområden inte finns med i tabellerna nedan.

78

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.5

Utvecklingen av ersättningsbeloppen (kr) för helårsstudenter och

helårsprestationer

1994/95

1995/96

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Utveckl.

1/7-30/6

1/7-31/12

94/95-05

Helårsstudenter

HJST

14 024

14 024

13 699

13 329

13 343

13 419

13 544

13 805

14 704

16 555

17 045

17 217

22,77%

NTF

38 036

37 858

36 994

35 998

36 037

36 243

36 580

37 286

38 408

41 760

42 997

43 431

14,18%

V

38 036

37 858

36 994

35 998

36 037

36 243

36 580

37 286

37 286

46 385

47 759

48 241

26,83%

M

46 840

46 597

45 272

43 978

44 025

44 277

44 689

45 551

46 922

51 835

53 370

53 908

15,09%

U

27 362

27 263

26 506

25 754

25 781

25 929

26 170

26 675

27 478

30 279

31 176

31 490

15,09%

Ö

31 939

31 806

31 078

30 241

30 274

30 447

30 730

31 323

32 266

35 039

36 077

36 441

14,10%

Helårsprestationer

HJST

14 349

14 242

14 242

13 953

13 968

14 048

14 179

14 453

15 394

16 309

16 789

16 958

18,18%

NTF

33 850

33 600

33 600

32 917

32 953

33 142

33 450

34 096

35 122

35 986

37 047

37 421

10,55%

V

33 850

33 600

33 600

32 917

32 953

33 142

33 450

34 096

34 096

40 178

41 366

41 783

23,44%

M

59 314

58 874

58 874

57 678

57 740

58 071

58 611

59 742

61 540

63 054

64 917

65 572

10,55%

U

33 547

33 299

33 299

32 622

32 658

32 845

33 150

33 790

34 807

35 663

36 716

37 086

10,55%

Ö

26 777

26 579

26 579

26 039

26 067

26 216

26 460

26 971

27 783

28 466

29 306

29 602

10,55%

Källa: Regleringsbrev för respektive år.

Om utgångspunkten tas i 1994/95 års ersättningsnivåer framgår att ersättningsnivåerna under en period sänktes till följd av gjorda besparingar. Ersättningen för helårsstudenter passerade i nominella tal ersättningsnivåerna för 1994/94 först under budgetåret 2002 (med undantag av vård som gjorde det under 2003). Ersättningen för helårsprestationer passerade 1994/95 års nivå under budgetåret 2001.

Den förstärkning om sammanlagt 7 procent som gjordes av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdena Humaniora, Juridik, Samhällsvetenskap och Teologi åren 2002 och 2003 liksom den förstärkning om 15 procent av utbildningsområdet Vård som gjordes 2003 förklarar varför den nominella ökningen av ersättningsbeloppen varit störst till dessa utbildningsområden.

Det framgår också att ersättningsbeloppen för helårsstudenter har höjts mer än ersättningsbeloppen för helårsprestationer. Orsaken till detta är att ersättning för kostnader avseende ”vissa” ändamål såsom ersättning till Trygghetsstiftelsen, medlemsavgift i arbetsgivarorganisationen AgV, försäkringsskydd för studenter,

79

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

kopieringsavtalet och premier för de statliga avtalsförsäkringarna endast har påförts ersättning för helårsstudenter och således inte ersättning för helårsprestationer.

Endast kompensation för den avgiftsfinansiering av Riks- revisionen som gäller fr.o.m. 2004 har ökat ersättningsbeloppen för både helårsstudenter och helårsprestationer (med 0,08 procent).

Om en jämförelse skall göras över tid av ersättningsbeloppens värdeutveckling är det mot denna bakgrund lämpligare att studera ersättningsbeloppen för helårsprestationer än ersättningsbeloppen för helårsstudenter.

7.3.4 Förändringar av ersättningsbeloppen för helårsprestationer

De faktorer som minskat ersättningsbeloppens storlek under perioden 1994/95–2005 utgörs av besparingar, minskningar av pris- och löneomräkningen med produktivitetsavdrag samt att pris- och löneomräkningen av grundutbildningsanslagen (och fakultets- anslagen) under den aktuella perioden även skall täcka pris- och löneomräkningen av anslagen till enskilda utbildningsanordnare, särskilda utgifter inom universitet och högskolor samt ersättning för klinisk utbildning och forskning.

Effekten av att pris- och löneomräkningen av grundutbildnings- anslag och fakultetsanslag även skall räcka till pris- och löneom- räkning av ovan nämnda anslag är dock relativt liten (ca 0,15 procent). Denna effekt kan dessutom i stort sett kvittas mot det faktum att ersättningen för helårsstudenter ökats med 0,08 procent för att kompensera lärosätena för kostnader för Riksrevisionen.

De besparingar som ägt rum på ersättningsbeloppen för helårsprestationer (och helårsstudenter) ägde rum i slutet av 1990- talet enligt följande:

80

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.6

Besparingar inom grundutbildningsanslagen

1995/96 (12 mån)

3,20 %

1997

4,70 %

1998

2,03 %

1999

1,52 %

Källa: Uppgifter från Utbildnings- och kulturdepartementet

Inom ramen för ersättningsbeloppen för helårsstudenter (men inte ersättningsbeloppen för helårsprestationer) gjordes dessutom besparingar till följd av hyresjusteringar som hösten 1996 uppgick till 1,31 procent och 1997 till 0,40 procent.

Lönedelen av pris- och löneomräkningen har precis som för övrig statlig verksamhet sedan 1997 reducerats med ett produk- tivitetsavdrag som motsvarar genomsnittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn. Av nedanstående tabell framgår dels produktivitetsavdraget, dels hur stor effekten har blivit när hänsyn tagits till lönedelens storlek av grundutbildningsanslaget (lönedelen 2004 har använts för samtliga år).

81

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem SOU 2005:48

Tabell 7.7

Produktivitetsavdrag

Prod. Avdrag

Lönedel

Prod.avdrag x lönedel

Prod.avdrag x lönedel

(pris- och löneomräknad)

1995/96

0,00%

61%

0,00%

0,00%

ht 1996

0,00%

61%

0,00%

0,00%

1997

1,23%

61%

0,75%

0,88%

1998

1,20%

61%

0,73%

0,84%

1999

1,33%

61%

0,81%

0,92%

2000

1,35%

61%

0,82%

0,92%

2001

1,06%

61%

0,65%

0,71%

2002

1,68%

61%

1,02%

1,09%

2003

1,22%

61%

0,74%

0,77%

2004

1,51%

61%

0,92%

0,93%

2005

1,92%

61%

1,17%

1,17%

Källa: Uppgifter från Utbildnings- och kulturdepartementet

Anm: Storleken på de produktivitetsavdrag som gjordes 1995/96 och ht1996 är osäker varför avdragen dessa år satts till noll.

Av nedanstående tabell framgår den pris- och löneomräk- ningsfaktor som tillämpats, produktivitetsavdraget (pris- och löneomräknat) samt summan av dessa, dvs. den pris- och löne- omräkning som skulle ha tillämpats utan produktivitetsavdrag.

Tabell 7.8

Pris- och löneomräkning samt produktivitetsavdrag

Pris- och

Prod.avdrag x lönedel

Summa

löneomräkning

(pris- och löneomräknad)

1995/96

2,54%

0,00%

2,54%

ht 1996

0,00%

0,00%

0,00%

1997

2,80%

0,88%

3,68%

1998

2,14%

0,84%

2,98%

1999

2,12%

0,92%

3,04%

2000

0,93%

0,92%

1,85%

2001

1,93%

0,71%

2,64%

2002

3,01%

1,09%

4,10%

2003

2,46%

0,77%

3,23%

2004

2,88%

0,93%

3,81%

2005

1,01%

1,17%

2,18%

82

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Om inga besparingar eller produktivitetsavdrag (vilket hade givit högskolesektorn en särbehandling) genomförts skulle utvecklingen av ersättningsbeloppen för helårsprestationer med utgångspunkt från 1994/95 varit följande.

Tabell 7.9 Utvecklingen av ersättningsbeloppen (kr) för helårsprestationer utan besparingar och produktivitetsavdrag under perioden 1994/95– 2005

HPR

1994/95

1995/96

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

HJST

14 349

14 713

14 713

15 255

15 710

16 187

16 487

16 922

17 616

18 185

18 877

19 289

NTF

33 850

34 710

34 710

35 987

37 060

38 186

38 893

39 919

41 556

42 898

44 533

45 504

V

33 850

34 710

34 710

35 987

37 060

38 186

38 893

39 919

41 556

42 898

44 533

45 504

M

59 314

60 821

60 821

63 059

64 938

66 912

68 150

69 949

72 817

75 169

78 033

79 734

U

33 547

34 399

34 399

35 665

36 728

37 844

38 544

39 562

41 184

42 514

44 134

45 096

Ö

26 777

27 457

27 457

28 468

29 316

30 207

30 766

31 578

32 873

33 935

35 228

35 996

Detta skall jämföras med hur det faktiskt blev, vilket framgår av nedanstående tabell:

Tabell 7.10 Utvecklingen av ersättningsbeloppen (kr) för helårsprestationer under perioden 1994/95-2005

HPR

1994/95

1995/96

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

HJST

14 349

14 242

14 242

13 953

13 968

14 048

14 179

14 453

15 394

16 309

16 789

16 958

NTF

33 850

33 600

33 600

32 917

32 953

33 142

33 450

34 096

35 122

35 986

37 047

37 421

V

33 850

33 600

33 600

32 917

32 953

33 142

33 450

34 096

34 096

40 178

41 366

41 783

M

59 314

58 874

58 874

57 678

57 740

58 071

58 611

59 742

61 540

63 054

64 917

65 572

U

33 547

33 299

33 299

32 622

32 658

32 845

33 150

33 790

34 807

35 663

36 716

37 086

Ö

26 777

26 579

26 579

26 039

26 067

26 216

26 460

26 971

27 783

28 466

29 306

29 602

Om beloppen för 2005 jämförs i de båda tabellerna 7.9 och 7.10 framgår hur stor skillnaden varit för de olika utbildningsområdena. Denna förändring i absoluta och relativa tal framgår av tabell 7.11.

83

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem SOU 2005:48

Tabell 7.11 Förändring av ersättningsbeloppen för helårsprestationer till följd av besparingar och produktivitetsavdrag

Utb. områden

Absolut (kr)förändring

Relativt (%förändring)

HJST

-2 331

-12%

NTF

-8 083

-18%

V

-3 721

-8%

M

-14 162

-18%

U

-8 010

-18%

Ö

-6 394

-18%

Skillnaden i ersättningsbeloppen har således varit 18 procent inom Naturvetenskap, Teknik, Farmaci, Medicin, Undervisning och Övrigt. Inom Humaniora, Juridik, Samhällsvetenskap och Teologi uppgår skillnaden till 12 procent och inom Vård till 8 procent. Att dessa utbildningsområden har en mindre relativ förändring beror på den ovan nämnda kvalitetsförstärkningen som ägde rum 2002– 2003.

Om ersättningen för helårsstudenter i stället skulle jämföras skulle skillnaden bli något större till följd av de besparingar som ägde rum hösten 1996 och 1997 och som hade sin orsak i hyres- justeringar.

Till den förändring av ersättningsbeloppen som ägt rum sedan 1994/95 kan också läggas den effektivitetsvinst som blev följden av införandet av det nuvarande resurstilldelningssystemet. Tidigare fick lärosätena resurser oberoende av hur stor utnyttjandegraden var på utbildningarna. När nuvarande resurstilldelningssystem infördes erhölls bara resurser för de studenter som faktiskt deltog i utbildningen. Denna effektivitetsvinst uppskattas till ca 10 procent och innebar således att i samband med införandet av nuvarande resurstilldelningssystem ersättningen per student förändrades lika mycket.

Det bör noteras att om lärosätena haft en löneutveckling som överstiger den erhållna pris- och löneomräkningen exklusive produktivitetsavdrag (se tabell 7.8) har detta bidragit till läro- sätenas försämrade ”köpkraft”.

Den relativa förändringen sedan 1994/95 av utbildnings- områdenas ersättningsbelopp är i stort sett likvärdig med undantag av vård och humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi.

84

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Under antagandet att den relativa fördelningen av utbildnings- områdenas ersättningsbelopp var riktig finner vi ingen anledning till fortsatt översyn av utbildningsområdenas ersättningsbelopp.

Detta betyder att en relativ förändring av utbildningsområdenas ersättningsbelopp skulle förutsätta en översyn av en annan karaktär än den som ligger inom ramen för vårt uppdrag.

7.4 Takbelopp och utfall under perioden 1997–2003

Av nedanstående tabell framgår summan av alla lärosätens takbelopp och motsvarande utfall för respektive år i perioden 1997–2003.

Tabell 7.12 Takbelopp och utfall (kkr) under perioden 1997–2003 (Utfall exklusive prestationer från december föregående år)

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Summa

Summa Takbelopp

8 991 491

9 746 134

10 314 786

11 194 400

12 203 680

14 641 816

15 953 997

83 046 304

Summa Utfall

9 748 170

9 918 286

10 254 793

10 749 929

11 605 527

14 425 641

16 348 586

83 050 932

Summa Utfall-

Summa Takbelopp

756 679

172 152

-59 993

-444 471

-598 153

-216 175

394 589

4 628

Över-/underproduktion

i procent av resp. års

takbelopp

8%

2%

-1%

-4%

-5%

-1%

2%

Antal lärosäten med

överproduktion

34

24

19

15

11

19

26

Antal lärosäten med

underproduktion

2

13

18

22

25

18

11

Anm: Utfall = värdet av den utbildningsvolym som utförts under ett visst år utan hänsyn tagen till att det finns en övre gräns i form av ett takbelopp.

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

Den expansion av grundläggande högskoleutbildning som ägt rum under perioden 1997–2003 illustreras i tabellen av att summan av alla lärosätens takbelopp ökat från 8 991 mkr 1997 till 15 954 mkr år 2003, dvs. med 77 procent.

Summan av samtliga takbelopp under perioden 1997–2003 uppgår till 83 046 mkr. En intressant iakttagelse är att motsvarande utfall uppgår till 83 051 mkr, dvs. värdet av den totala utbildnings-

85

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

volymen(inklusive överproduktion) under perioden 1997–2003 motsvarar sammantaget nästan identiskt summan av alla takbelopp under perioden. Givetvis finns stora variationer mellan enskilda år och lärosäten men sammantaget under perioden överensstämmer i stort sett planerad och utförd utbildningsvolym.

Om enskilda år betraktas framgår att landets lärosäten till- sammans haft en underproduktion under åren 1999 2002 och en överproduktion övriga år. 1997 var det år då överproduktion i för- hållande till takbelopp var som störst (8 %). 34 lärosäten (av 36) hade detta år en överproduktion. 2001 var det år då underproduk- tion i förhållande till takbelopp var som störst (5 %). 25 lärosäten (av 36) hade detta år en underproduktion. Minst 11 lärosäten har varje år haft en överproduktion. Bortsett från 1997 har också minst 11 lärosäten varje år haft en underproduktion.

Av nedanstående tabell framgår summan av takbelopp respektive utfall (exklusive prestationer från december föregående år) under perioden 1997–2003 för universitet och högskolor (se vidare bilaga 7).

86

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.13 Takbelopp och utfall (kkr) under perioden 1997–2003 per lärosäte (Utfall exklusive prestationer från december föregående år)

Summa

Summa

Summa

Över-/under

Takbelopp

Utfall

Över-/under

i relation till tak

Uppsala universitet

5 914 939

5 906 528

-8 411

0%

Lunds universitet

7 889 166

7 933 705

44 539

1%

Göteborgs universitet

7 285 199

7 528 592

243 393

3%

Stockholms universitet

4 727 050

4 849 739

122 689

3%

Umeå universitet

5 346 320

5 205 499

-140 821

-3%

Linköpings universitet

5 333 143

5 456 214

123 071

2%

Karolinska institutet

1 984 808

2 031 847

47 039

2%

Kungl. Tekniska högskolan

4 919 603

4 790 827

-128 776

-3%

Chalmers tekniska högskola

3 648 147

3 553 079

-95 068

-3%

Luleå tekniska universitet

2 789 956

2 754 412

-35 544

-1%

Karlstads universitet

2 192 767

2 136 849

-55 918

-3%

Mittuniversitetet

2 722 618

2 530 477

-192 141

-7%

Växjö universitet

1 847 491

1 843 050

-4 441

0%

Örebro universitet

2 373 901

2 404 086

30 185

1%

Blekinge tekniska högskola

1 009 278

924 225

-85 053

-8%

Högskolan i Jönköping

1 524 645

1 583 292

58 647

4%

Högskolan i Kalmar

1 694 607

1 693 834

-773

0%

Malmö högskola

2 384 530

2 386 870

2 340

0%

Mälardalens högskola

2 272 621

2 248 546

-24 075

-1%

Högskolan i Borås

1 375 185

1 462 254

87 069

6%

Högskolan Dalarna

1 550 562

1 525 968

-24 594

-2%

Högskolan på Gotland

363 234

325 015

-38 219

-11%

Högskolan i Gävle

1 501 796

1 498 578

-3 218

0%

Högskolan i Halmstad

1 132 951

1 153 423

20 472

2%

Högskolan i Kristianstad

1 269 827

1 259 592

-10 235

-1%

Högskolan i Skövde

1 056 273

1 034 428

-21 845

-2%

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

982 186

977 118

-5 068

-1%

Idrottshögskolan

252 913

260 078

7 165

3%

Lärarhögskolan

2 095 686

2 155 791

60 105

3%

Södertörns högskola

1 123 597

1 080 505

-43 092

-4%

Danshögskolan

162 460

180 673

18 213

11%

Dramatiska institutet

415 007

426 032

11 025

3%

Konstfack

711 272

723 125

11 853

2%

Kungl. Konsthögskolan

332 307

351 884

19 577

6%

Kungl. Musikhögskolan

602 999

612 949

9 950

2%

Operahögskolan

97 503

97 974

471

0%

Teaterhögskolan

159 757

163 874

4 117

3%

Summa

83 046 304 83 050 932

4 628

0%

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

87

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Skillnaden mellan utfall och takbelopp för landets universitet (Mittuniversitet betraktas i denna studie som högskola med vetenskapsområde) under perioden 1997–2003 är sammantaget liten. För enskilda lärosäten varierar det totala utfallet i förhållande till summan av takbeloppen under perioden mellan –3 procent och +3 procent. Sex lärosäten har haft en samlad överproduktion under perioden 1997–2003.

För högskolor med vetenskapsområde (inklusive Mittuniver- sitetet) understiger sammantaget det totala utfallet (under perioden 1997–2003) något summan av takbeloppen. För enskilda lärosäten varierar det totala utfallet i förhållande till summan av takbeloppen under perioden mellan –8 procent och +4 procent. Två lärosäten har haft en samlad överproduktion under perioden 1997–2003.

För landets högskolor (exklusive de konstnärliga) överens- stämmer sammantaget utfall och takbelopp under perioden 1997– 2003 mycket väl. För enskilda lärosäten varierar det totala utfallet i förhållande till summan av takbeloppen under perioden mellan – 11 procent och +6 procent. Tre lärosäten har haft en samlad överproduktion under perioden 1997–2003.

De konstnärliga högskolorna och Idrottshögskolan har samtliga under perioden 1997–2003 haft en överproduktion. Sammantaget uppgår denna överproduktion till 3 procent av summan av alla takbeloppen under perioden.

Om samtliga lärosäten betraktas framgår att i absoluta tal har Göteborgs universitet haft störst samlad överproduktion (ca 243 mkr) medan Mittuniversitetet/Mitthögskolan haft störst underproduk- tion (192 mkr). Relativt har Danshögskolan (11 %) haft störst överproduktion medan högskolan på Gotland haft störst under- produktion (-11 %). Sammanlagt har nitton lärosäten har haft en samlad överproduktion under perioden 1997–2003.

Det antal år i perioden 1997–2003 som respektive lärosäte haft en överproduktion framgår av nedanstående sammanställning. Alla lärosäten har haft en överproduktion under minst två år i perioden. Danshögskolan, Kungliga Konsthögskolan och Teaterhögskolan har haft överproduktion varje år.

88

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.14

Antal år för respektive lärosäte med överproduktion

Lärosäte/år

0

1

2

3

4

5

6

7

Uppsala universitet

x

Lunds universitet

x

Göteborgs universitet

x

Stockholms universitet

x

Umeå universitet

x

Linköpings universitet

x

Karolinska institutet

x

Kungl. Tekniska högskolan

x

Chalmers tekniska högskola

x

Luleå tekniska universitet

x

Karlstads universitet

x

Mittuniversitetet

x

Växjö universitet

x

Örebro universitet

x

Blekinge tekniska högskola

x

Högskolan i Jönköping

x

Högskolan i Kalmar

x

Malmö högskola

x

Mälardalens högskola

x

Högskolan i Borås

x

Högskolan Dalarna

x

Högskolan på Gotland

x

Högskolan i Gävle

x

Högskolan i Halmstad

x

Högskolan i Kristianstad

x

Högskolan i Skövde

x

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

x

Idrottshögskolan

x

Lärarhögskolan

x

Södertörns högskola

x

Danshögskolan

x

Dramatiska institutet

x

Konstfack

x

Kungl. Konsthögskolan

x

Kungl. Musikhögskolan

x

Operahögskolan

x

Teaterhögskolan

x

Anm: Malmö högskola hade ingen verksamhet 1997

89

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Nedanstående tabell visar för respektive lärosäte den största överproduktionen under ett år i perioden 1997–2003. De allra flesta lärosäten har således under minst något år haft en stor överproduk- tion. I absoluta tal har Göteborgs universitet haft den största överproduktionen under ett år (1997: 90 374 kkr vilket motsvarar 10 procent av detta års takbelopp). Sexton lärosäten har under något år i perioden 1997–2003 haft en överproduktion om minst 10 procent.

90

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.15 Största överproduktionen (kkr) för respektive lärosäte ett givet år under perioden 1997–2003

År

Takbelopp

Överprod.

Andel överprod.

Uppsala universitet

1997

722 052

69 181

10%

Lunds universitet

1997

1 163 083

84 183

7%

Göteborgs universitet

1997

893 618

90 374

10%

Stockholms universitet

2003

830 288

61 117

7%

Umeå universitet

1997

616 307

56 214

9%

Linköpings universitet

1997

558 163

60 646

11%

Karolinska institutet

1997

234 395

21 338

9%

Kungl. Tekniska högskolan

1997

583 817

38 847

7%

Chalmers tekniska högskola

2003

595 095

37 242

6%

Luleå tekniska universitet

1997

308 409

28 458

9%

Karlstads universitet

1997

227 542

16 087

7%

Mittuniversitetet

1997

280 254

42 890

15%

Växjö universitet

2003

363 837

48 792

13%

Örebro universitet

1997

217 963

33 619

15%

Blekinge tekniska högskola

1997

77 125

10 198

13%

Högskolan i Jönköping

2003

354 690

33 405

9%

Högskolan i Kalmar

2003

345 571

24 978

7%

Malmö högskola

2003

570 342

66 633

12%

Mälardalens högskola

1997

182 987

20 069

11%

Högskolan i Borås

2003

314 277

39 595

13%

Högskolan Dalarna

2003

308 061

20 160

7%

Högskolan på Gotland

1997

23 472

3 651

16%

Högskolan i Gävle

2001

220 894

8 256

4%

Högskolan i Halmstad

1999

125 140

11 209

9%

Högskolan i Kristianstad

2000

160 493

7 587

5%

Högskolan i Skövde

2003

228 254

18 151

8%

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

2002

210 628

14 978

7%

Idrottshögskolan

1998

33 997

5 036

15%

Lärarhögskolan

2003

362 712

55 692

15%

Södertörns högskola

2000

169 086

1 712

1%

Danshögskolan

1997

21 493

3 840

18%

Dramatiska institutet

1999

54 675

6 624

12%

Konstfack

1998

96 727

4 941

5%

Kungl. Konsthögskolan

2002

49 200

8 730

18%

Kungl. Musikhögskolan

1997

76 855

4 596

6%

Operahögskolan

2000

13 730

1 278

9%

Teaterhögskolan

2001

22 846

1 777

8%

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

91

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Nedanstående tabell visar för respektive lärosäte den största underproduktionen under ett år i perioden 1997–2003. I absoluta tal har Mittuniversitetet haft den största underproduktionen under ett år (2001: 108 568 kkr vilket motsvarar 24 procent av detta års takbelopp). Elva lärosäten har under något år i perioden 1997–2003 haft en underproduktion om minst 10 procent.

92

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.16 Största underproduktionen (kkr) för respektive lärosäte ett givet år under perioden 1997–2003

År

Takbelopp

Underprod.

Andel underprod.

Uppsala universitet

2002

996 582

46 384

5%

Lunds universitet

2001

1 054 624

42 227

4%

Göteborgs universitet

2000

958 965

27 732

3%

Stockholms universitet

1998

604 129

4 923

1%

Umeå universitet

2002

910 944

73 314

8%

Linköpings universitet

2002

969 385

23 231

2%

Karolinska institutet

2002

414 024

10 012

2%

Kungl. Tekniska högskolan

2001

764 331

79 709

10%

Chalmers tekniska högskola

2001

565 144

42 823

8%

Luleå tekniska universitet

2002

490 502

42 069

9%

Karlstads universitet

2001

324 948

31 945

10%

Mittuniversitetet

2001

448 225

108 568

24%

Växjö universitet

2001

281 834

32 924

12%

Örebro universitet

2002

489 363

38 319

8%

Blekinge tekniska högskola

2003

213 852

39 946

19%

Högskolan i Jönköping

2000

183 808

404

0%

Högskolan i Kalmar

2000

232 586

22 207

10%

Malmö högskola

2000

385 752

27 478

7%

Mälardalens högskola

2002

461 666

20 395

4%

Högskolan i Borås

2002

295 735

82

0%

Högskolan Dalarna

1998

170 958

15 844

9%

Högskolan på Gotland

2001

67 227

24 816

37%

Högskolan i Gävle

1998

156 568

8 341

5%

Högskolan i Halmstad

2002

241 258

19 556

8%

Högskolan i Kristianstad

2002

255 483

16 048

6%

Högskolan i Skövde

2001

166 804

25 117

15%

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

2000

130 755

18 102

14%

Idrottshögskolan

2001

35 759

2 782

8%

Lärarhögskolan

2000

283 381

41 205

15%

Södertörns högskola

2001

206 518

23 103

11%

Danshögskolan

Har ej haft någon underproduktion

Dramatiska institutet

2000

56 074

2 384

4%

Konstfack

2001

101 764

1 355

1%

Kungl. Konsthögskolan

Har ej haft någon underproduktion

Kungl. Musikhögskolan

2000

85 249

1 243

1%

Operahögskolan

2002

14 548

929

6%

Teaterhögskolan

Har ej haft någon underproduktion

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

93

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Underproduktionen vissa år har således varit omfattande. Underproduktionen kan dock vara planerad om ett lärosäte vill utnyttja tidigare sparade helårsprestationer. Tabellen ovan visar därför på behovet av att under år med överproduktion kunna bygga upp reserver som sedan kan utnyttjas under år med under- produktion.

7.4.1 Slutsatser

1. Värdet av den samlade utbildningsvolymen vid landets universitet och högskolor under perioden 1997–2003 stämmer nästan identiskt överens med summan av alla takbelopp under motsvarande period (tabell 7.12).

2. Betraktas enskilda lärosäten (se tabell 7.13) framträder dock en betydligt mer varierad bild. 19 lärosäten har haft en samlad överproduktion under perioden 1997–2003 medan 18 lärosäten haft en underproduktion.

3. Alla lärosäten har under minst två år i perioden 1997–2003 haft en överproduktion (tabell 7.14).

4. Alla lärosäten utom tre har under minst ett år i perioden 1997–2003 haft en underproduktion (tabell 7.14).

5. Underproduktionen har för flera lärosäten vissa år varit omfattande (tabell 7.16).

Detta visar på ett behov av att under år med överproduktion kunna bygga upp reserver som sedan kan utnyttjas under år med underproduktion.

7.5 Värdet av anslagssparande under perioden 1997–2003

Ett anslagssparande uppstår under år med underproduktion i förhållande till ett lärosätes takbelopp. Anslagssparandet uppgår då till skillnaden mellan takbelopp och utfall (inklusive ett eventuellt utnyttjande av sparade helårsprestationer) detta år, dvs. anslags- sparande = outnyttjat takbelopp. Ett anslagssparande om högst tio procent av ett givet års takbelopp får föras över till nästa budgetår. Universitet och högskolor har därmed ett undantag från den

94

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

generella regel som gäller för statliga myndigheter nämligen att anslagssparandet endast får uppgå till högst tre procent av.

En förutsättning för att ett anslagssparande skall kunna utnyttjas av ett lärosäte är att lärosätet under kommande år har en utbildningsvolym vars värde överstiger takbeloppet eller tak- beloppen beroende på om anslagssparandet utnyttjas under ett eller flera år. Efter år under vilket(a) ett lärosäte utnyttjat anslags- sparande skall lärosätet anpassa sin utbildningsvolym nedåt till den nivå som anges av takbeloppet. Detta ställer stora krav på lärosätet vad gäller planering, inte minst vad gäller behovet av lärare.

Av nedanstående tabell framgår värdet av anslagssparandet under perioden 1997–2003. De värden som finns i tabellen är ackumulerade, vilket betyder att anslagssparandet under ett år kan ha byggts upp under flera år. Det går således inte att summera värdena för respektive lärosäte i tabellen och få ett samlat värde för lärosätets anslagssparande under perioden 1997–2003. Det måste också påpekas att antalet lärosäten med anslagssparande ett visst år (t.ex. 2001) kan vara större än antalet lärosäten med under- produktion detta år eftersom värdet av anslagssparandet detta år kan ha ackumulerats under flera år.

95

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem SOU 2005:48

Tabell 7.17

Anslagssparande (kkr) per lärosäte under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Uppsala universitet

0

0

0

0

0

22 649

50 101

Lunds universitet

0

0

0

0

0

6 890

0

Göteborgs universitet

0

0

0

0

0

0

0

Stockholms universitet

0

0

0

0

0

0

0

Umeå universitet

0

0

0

0

11 780

83 016

99 456

Linköpings universitet

0

0

0

0

0

0

0

Karolinska institutet

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Tekniska högskolan

0

0

0

44 116

76 433

71 354

85 283

Chalmers tekniska högskola

0

19 987

47 470

51 768

56 514

56 852

19 001

Luleå tekniska universitet

0

0

0

0

0

31 031

37 570

Karlstads universitet

0

0

10 493

29 920

32 495

30 059

23 782

Mittuniversitetet

0

0

1 959

41 989

44 823

39 957

46 456

Växjö universitet

0

0

2 471

25 728

28 183

32 876

0

Örebro universitet

0

0

0

0

0

15 409

0

Blekinge tekniska högskola

0

0

0

5 525

17 248

18 066

21 385

Högskolan i Jönköping

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Kalmar

0

0

11 816

22 207

25 661

15 693

0

Malmö högskola

0

0

10 319

37 797

43 467

36 605

0

Mälardalens högskola

0

0

0

0

0

20 395

28 197

Högskolan i Borås

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan Dalarna

0

2 416

17 675

21 139

23 889

23 328

2 224

Högskolan på Gotland

0

0

2 228

5 123

6 723

6 498

8 012

Högskolan i Gävle

0

2 731

7 876

1 159

0

0

0

Högskolan i Halmstad

0

0

0

0

0

2 682

546

Högskolan i Kristianstad

0

9 633

5 352

0

0

13 153

9 983

Högskolan i Skövde

0

0

9 062

14 442

16 680

9 717

0

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

1 501

0

0

13 076

15 266

0

0

Idrottshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Lärarhögskolan

0

0

0

28 338

31 367

23 740

0

Södertörns högskola

5 059

7 158

1 688

0

20 652

19 357

24 462

Danshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Dramatiska institutet

0

0

0

0

0

0

0

Konstfack

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Konsthögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Musikhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Operahögskolan

0

0

251

0

0

0

0

Teaterhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Summa

6 560

41 925

128 660

342 327

451 181

579 327

456 458

Takbelopp

8 991 491

9 746 134

10 314 836

11 194 400

12 203 680

14 641 816

15 953 997

Andel anslagssparande

0%

0%

1%

3%

4%

4%

3%

Antal lärosäten med anslagssparande

2

5

13

14

15

21

14

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

96

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Anslagssparandet var således som störst under 2002 då värdet sammantaget uppgick till ca 579 mkr, vilket motsvarar 4 procent av summan av lärosätenas takbelopp detta år. Vid detta tillfälle hade 21 lärosäten ett anslagssparande.

Antalet lärosäten som aldrig haft ett anslagssparande uppgår till 13. I tabellen ovan motsvaras detta av ”nollor” under alla år i perioden (t.ex. Göteborgs universitet).

7.5.1 Hur har anslagssparandet utnyttjats under perioden 1997–2003?

Av nedanstående tabell framgår hur anslagssparandet utnyttjats under perioden 1997–2003.

Värdena i tabellen skall läsas så att om anslagssparandet utnyttjats ett visst år så har detta anslagssparande uppstått t.o.m. året innan, dvs. utnyttjat anslagssparande år n är lika med hela eller delar av anslagssparandet år n-1. Exempelvis utnyttjade Chalmers år 2003 ett anslagssparande till ett värde av 37 851 kkr av det anslagssparande som byggts upp t.o.m. år 2002 och vars värde enligt tabell 7.17 uppgick till 56 852 kkr.

97

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.18 Utnyttjat anslagssparande (kkr) per lärosäte under perioden 1997– 2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Summa

Uppsala universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Lunds universitet

0

0

0

0

0

0

6 890

6 890

Göteborgs universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Stockholms universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Umeå universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Linköpings universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Karolinska institutet

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Tekniska högskolan

0

0

0

0

0

5 079

0

5 079

Chalmers tekniska högskola

0

0

0

0

0

0

37 851

37 851

Luleå tekniska universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Karlstads universitet

0

0

0

0

0

2 436

6 277

8 713

Mittuniversitetet

0

0

0

0

0

4 866

0

4 866

Växjö universitet

0

0

0

0

0

0

32 876

32 876

Örebro universitet

0

0

0

0

0

0

15 409

15 409

Blekinge tekniska högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Jönköping

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Kalmar

0

0

0

0

0

9 968

15 693

25 661

Malmö högskola

0

0

0

0

0

6 862

36 605

43 467

Mälardalens högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Borås

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan Dalarna

0

0

0

0

0

561

21 104

21 665

Högskolan på Gotland

0

0

0

0

0

225

0

225

Högskolan i Gävle

0

0

0

6 717

1 159

0

0

7 876

Högskolan i Halmstad

0

0

0

0

0

0

2 136

2 136

Högskolan i Kristianstad

0

0

4 281

5 352

0

0

3 170

12 803

Högskolan i Skövde

0

0

0

0

0

6 963

9 717

16 680

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

0

0

0

0

15 266

0

15 266

Idrottshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Lärarhögskolan

0

0

0

0

0

7 627

23 740

31 367

Södertörns högskola

0

0

5 470

1 688

0

1 295

0

8 453

Danshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Dramatiska institutet

0

0

0

0

0

0

0

0

Konstfack

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Konsthögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Musikhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Operahögskolan

0

0

0

251

0

0

0

251

Teaterhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Summa

0

0

9 751

14 008

1 159

61 148

211 468

297 534

Antal lärosäten som utnyttjat

anslagssparandet

0

0

2

4

1

11

12

98

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

2003 utnyttjade 12 lärosäten ett anslagssparande till ett sammanlagt värde om ca 211 mkr. Före 2003 hade anslagssparandet en marginell betydelse för lärosätena.

18 lärosäten har aldrig utnyttjat ett anslagssparande medan 19 lärosäten utnyttjat ett anslagssparande minst en gång. Som mest har under ett år ett lärosäte utnyttjat ett anslagssparande om 37 851 kkr (Chalmers).

7.5.2 Outnyttjat anslagssparande under perioden 1997–2003

Av tabellen nedan framgår värdet av det anslagssparande som inte utnyttjats respektive år. Av tabellen framgår också vilka lärosäten som utnyttjat hela sitt anslagssparande. Det sistnämnda gäller för alla lärosäten som någon gång under perioden 1997–2003 haft ett outnyttjat anslagssparande men år 2003 saknar detta. Detta gäller exempelvis Växjö universitet och högskolan i Kalmar.

99

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.19 Outnyttjat anslagssparande (kkr) per lärosäte under perioden 1997– 2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Uppsala universitet

0

0

0

0

0

0

22 649

Lunds universitet

0

0

0

0

0

0

0

Göteborgs universitet

0

0

0

0

0

0

0

Stockholms universitet

0

0

0

0

0

0

0

Umeå universitet

0

0

0

0

0

11 780

83 016

Linköpings universitet

0

0

0

0

0

0

0

Karolinska institutet

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Tekniska högskolan

0

0

0

0

44 116

71 354

71 354

Chalmers tekniska högskola

0

0

19 987

47 470

51 768

56 514

19 001

Luleå tekniska universitet

0

0

0

0

0

0

31 031

Karlstads universitet

0

0

0

10 493

29 920

30 059

23 782

Mittuniversitetet

0

0

0

1 959

41 989

39 957

39 957

Växjö universitet

0

0

0

2 471

25 728

28 183

0

Örebro universitet

0

0

0

0

0

0

0

Blekinge tekniska högskola

0

0

0

0

5 525

17 248

18 066

Högskolan i Jönköping

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Kalmar

0

0

0

11 816

22 207

15 693

0

Malmö högskola

0

0

0

10 319

37 797

36 605

0

Mälardalens högskola

0

0

0

0

0

0

20 395

Högskolan i Borås

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan Dalarna

0

0

2 416

17 675

21 139

23 328

2 224

Högskolan på Gotland

0

0

0

2 228

5 123

6 498

6 498

Högskolan i Gävle

0

0

2 731

1 159

0

0

0

Högskolan i Halmstad

0

0

0

0

0

0

546

Högskolan i Kristianstad

0

0

5 352

0

0

0

9 983

Högskolan i Skövde

0

0

0

9 062

14 442

9 717

0

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

1 501

0

0

13 076

0

0

Idrottshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Lärarhögskolan i

0

0

0

0

28 338

23 740

0

Södertörns högskola

0

5 059

1 688

0

0

19 357

19 357

Danshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Dramatiska institutet

0

0

0

0

0

0

0

Konstfack

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Konsthögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

0

0

0

0

0

0

0

Operahögskolan i Stockholm

0

0

0

0

0

0

0

Teaterhögskolan i Stockholm

0

0

0

0

0

0

0

Summa

0

6 560

32 174

114 652

341 168

390 033

367 859

Antal lärosäten med outnyttjat

0

2

6

10

13

14

14

anslagssparande

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

100

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Av det anslagssparande som byggts upp t.o.m. år 2002 kvarstod vid ingången till 2004 ett anslagssparande till ett värde av 367 859 kkr. Till detta skall läggas det anslagssparande som byggdes upp under 2003 hos de lärosäten som hade underproduktion detta år. Sammantaget betyder detta att det totala anslagssparandet vid ingången till 2004 uppgick till 456 458 kkr (tabell 7.17).

7.5.3 Anslagssparande över 10 procent av föregående års takbelopp

Enligt gällande bestämmelser får respektive lärosäte föra över ett anslagssparande till nästa budgetår till ett värde av högst 10 procent av föregående års takbelopp. Av nedanstående tabell framgår att det fiktiva värdet av anslagssparandet ”över” ovan nämnda 10- procentsgräns under perioden 1997–2003 uppgår till ca 651 mkr. Störst anslagssparande, som på grund av begränsningsregeln inte kunnat utnyttjas, hade Mittuniversitetet år 2001 då det uppgick till ca 106 mkr. Sammanlagt hade Mittuniversitetet under perioden 1997–2003 ett anslagssparande över de tillåtna 10 procenten som uppgick till ca 166 mkr. Av tabell 7.19 framgår vidare att Mittuniversitetet inte heller kunnat utnyttja den tillåtna delen av anslagssparandet.

101

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.20 Anslagssparande (kkr) per lärosäte över 10 procent under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003 Summa

Uppsala universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Lunds universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Göteborgs universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Stockholms universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Umeå universitet

0

0

0

0

0

0

38 395

38 395

Linköpings universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Karolinska institutet

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Tekniska högskolan

0

0

0

0

47 392

0

2 194

49 586

Chalmers tekniska högskola

0

0

0

37 490

38 077

0

0

75 567

Luleå tekniska universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Karlstads universitet

0

0

2 401

29 370

0

0

23 782

55 553

Mittuniversitetet

0

0

0

34 642

105 734

9 750

15 614

165 740

Växjö universitet

0

0

2 502

30 469

318

0

0

33 289

Örebro universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Blekinge tekniska högskola

0

0

0

0

19 304

10 272

36 627

66 203

Högskolan i Jönköping

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Kalmar

0

0

0

0

2 750

0

0

2 750

Malmö högskola

0

0

0

0

21 388

0

0

21 388

Mälardalens högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Borås

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan Dalarna

0

0

0

8 873

12 378

0

0

21 251

Högskolan på Gotland

0

0

0

2 471

23 216

4 232

1 905

31 824

Högskolan i Gävle

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Halmstad

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Kristianstad

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Skövde

0

0

0

14 093

22 879

0

0

36 972

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

0

0

5 026

15 652

0

0

20 678

Idrottshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Lärarhögskolan

0

0

0

12 867

13 052

0

0

25 919

Södertörns högskola

0

0

0

0

2 451

0

3 415

5 866

Danshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Dramatiska institutet

0

0

0

0

0

0

0

0

Konstfack

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Konsthögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Musikhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Operahögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Teaterhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Summa

0

0

4 903

175 301

324 591

24 254

121 932

650 981

Antal lärosäten med anslagssparande över 10 %.

0

0

2

9

13

3

8

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

102

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Inom ramen för 10-procentsregeln har ca 368 mkr i anslags- sparande aldrig kunnat utnyttjas av berörda lärosäten under perioden 1997 2003. ”Anslagssparandet” över 10-procentregeln uppgår under motsvarande period till 651 mkr. Sammanlagt betyder detta att en dryg miljard i anslagssparande inte kunnat utnyttjas under perioden 1997–2003.

7.5.4 Slutsatser

I nedanstående tabell sammanfattas värdet av utnyttjat och outnyttjat anslagssparande under perioden 1997–2003.

Tabell 7.21 Summan (kkr) av utnyttjat och outnyttjat anslagssparande under perioden 1997-2003

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Anslagssparande vid ingången till resp. år

6 560

41 925

128 660

342 327

451 181

579 327

Under året utnyttjat anslagssparande

0

9 751

14 008

1 159

61 148

211 468

Outnyttjat anslagssparande

6 560

32 174

114 652

341 168

390 033

367 859

Andel utnyttjat anslagssparande

0%

23%

11%

0%

14%

37%

Anslagssparande över 10 %

0

4 903

175 301

324 591

24 254

121 932

Från avsnittet kan följande slutsatser kan dras:

1. Den generella betydelsen av anslagssparandet är begränsad eftersom en stor del av anslagssparandet inte kan utnyttjas (tabell 7.19). Anslagssparandet kan dock vara av stor vikt för enskilda lärosäten.

2. Anslagssparande över den tillåtna tioprocentgränsen (av föregående års takbelopp) har ännu mindre betydelse eftersom en stor del av det tillåtna anslagssparandet inte kunnat utnyttjas (tabell 7.19 och 7.20).

3. Antalet lärosäten som aldrig haft ett anslagssparande uppgår till 13 (tabell 7.17).

4. Anslagssparandet bör finnas kvar som en del av resurstilldel- ningssystemet.

103

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.6 Värdet av sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003

I nuvarande resurstilldelningssystem finns en bestämmelse som säger att sparade helårsprestationer till ett värde av högst tio procent av ett givet års takbelopp får föras över till nästa budgetår.

Bestämmelsen innebär att under år med överproduktion kan en reserv av sparade helårsprestationer byggas upp som sedan kan användas under år med underproduktion. Bestämmelsen innebär också att om överproduktionen varit så stor att den överstiger tio procent av det givna årets takbelopp så saknar den del av överproduktionen som överstiger tio procent värde.

Av nedanstående tabell framgår värdet för respektive år av sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003. De värden som finns i tabellen är ackumulerade, vilket betyder att värdet av sparade helårsprestationer under ett år kan ha byggts upp under flera år. Det går således inte att summera värdena för respektive lärosäte i tabellen och få ett samlat värde av överproduktionen under perioden 1997–2003. Det går heller inte att dra slutsatsen att ett lärosäte haft överproduktion under år då lärosätet har sparade helårsprestationer eftersom värdet av dessa byggts upp under flera år. Av tabellen nedan framgå exempelvis att Uppsala universitet haft en underproduktion år 2001 eftersom 35 792 kkr (skillnaden mellan 56 751 kkr och 20 959 kkr) i form av sparade helårspresta- tioner utnyttjats men att universitetet trots detta har kvar sparade helårsprestationer till ett värde av 20 959 kkr.

104

SOU 2005:48 Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.22

Värdet (kkr)

av sparade helårsprestationer per

lärosäte

under

perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Uppsala universitet

67 578

73 318

74 618

56 751

20 959

0

0

Lunds universitet

82 152

107 511

95 636

67 137

24 910

0

9 328

Göteborgs universitet

30 482

89 154

90 572

62 840

60 022

79 576

135 467

Stockholms universitet

16 901

11 978

19 727

14 888

21 332

59 796

83 029

Umeå universitet

56 214

64 506

61 887

31 500

0

0

0

Linköpings universitet

52 605

61 375

65 331

71 242

77 100

57 194

70 090

Karolinska institutet

21 338

23 256

20 629

21 045

14 938

6 059

16 665

Kungl. Tekniska högskolan

32 246

24 531

9 531

0

0

0

0

Chalmers tekniska högskola

6 380

0

0

0

0

0

0

Luleå tekniska universitet

24 140

25 571

34 993

27 907

10 303

0

0

Karlstads universitet

16 087

6 325

0

0

0

0

0

Mittuniversitetet

28 025

32 823

0

0

0

0

0

Växjö universitet

8 444

4 922

0

0

0

0

16 448

Örebro universitet

21 796

24 907

27 376

27 481

21 899

0

12 361

Blekinge tekniska högskola

7 663

6 438

8 209

0

0

0

0

Högskolan i Jönköping

11 678

15 172

16 209

15 805

17 288

20 753

35 469

Högskolan i Kalmar

4 524

1 707

0

0

0

0

9 285

Malmö högskola

0

0

0

0

0

0

30 859

Mälardalens högskola

16 762

8 260

5 586

10 668

1 190

0

0

Högskolan i Borås

10 617

13 766

14 773

17 285

17 540

19 391

31 427

Högskolan Dalarna

13 428

0

0

0

0

0

0

Högskolan på Gotland

2 034

3 061

0

0

0

0

0

Högskolan i Gävle

217

0

0

0

7 097

2 977

5 993

Högskolan i Halmstad

6 816

8 453

12 514

14 623

16 874

0

0

Högskolan i Kristianstad

988

0

0

2 235

2 723

0

0

Högskolan i Skövde

7 627

4 825

0

0

0

0

10 786

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

4 759

2 295

0

0

894

14 723

Idrottshögskolan

3 340

3 399

3 488

3 508

726

1 337

552

Lärarhögskolan

25 650

25 905

10 000

0

0

0

36 271

Södertörns högskola

0

0

0

24

0

0

0

Danshögskolan

1 048

2 225

2 273

2 282

2 326

2 409

2 583

Dramatiska institutet

2 745

4 221

5 468

3 084

5 302

6 648

7 173

Konstfack

3 978

8 919

9 860

9 939

8 584

10 590

9 445

Kungl. Konsthögskolan

1 823

3 910

4 642

4 673

4 763

4 920

5 125

Kungl. Musikhögskolan

4 596

5 213

4 757

3 514

6 878

9 211

9 481

Operahögskolan

89

174

0

1 027

948

19

471

Teaterhögskolan

727

1 134

1 589

2 008

2 285

2 367

2 390

Summa

590 738

671 718

601 963

471 466

345 987

284 141

555 421

Takbelopp

8 991 491

9 746 134

10 314 836

11 194 400

12 203 680

14 641 816

15 953 997

Andel sparade helårsprestationer

7%

7%

6%

4%

3%

2%

3%

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

105

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Värdet av sparade helårsprestationer har varit i storleksordningen 500–600 mkr under alla år i perioden 1997–2003 utom under 2001 och 2002. Procentuellt var det sammanlagda värdet av sparade helårsprestationer i relation till summan av lärosätenas takbelopp störst i periodens början (7 procent både under 1997 och 1998).

Alla lärosäten har något år under perioden haft sparade helårs- prestationer. Av nedanstående sammanställning framgår antalet lärosäten per år med sparade helårsprestationer.

Tabell 7.23

Antal lärosäten

med

sparade

helårsprestationer

under

perioden

1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Antal lärosäten

34

31

24

23

22

16

23

I nedanstående tabell visas för respektive år i perioden 1997–2003 dels värdet av sparade helårsprestationer, dels värdet av anslagssparandet. Värdet av sparade helårsprestationer är större än anslagssparandet alla år i perioden utom 2001 och 2002.

Tabell 7.24 Totala värdet (kkr) av sparade helårsprestationer och anslags- sparande under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Sparade helårspresationer

590 738

671 718

601 963

471 466

345 987

284 141

555 421

Anslagssparande

6 560

41 925

128 660

342 327

451 181

579 327

456 458

7.6.1 Hur har sparade helårsprestationer utnyttjats under perioden 1997–2003?

Av nedanstående tabell framgår hur sparade helårsprestationer utnyttjats under perioden 1997–2003.

Värdena i tabellen skall läsas så att om sparade helårsprestationer utnyttjats ett visst år så har dessa tjänats in t.o.m. året innan, dvs. utnyttjade helårsprestationer år n är lika med hela eller delar av sparade helårsprestationer år n-1. Exempelvis utnyttjade Uppsala universitet år 2000 sparade helårsprestationer till ett värde av 17 867 kkr av de sparade helårsprestationer som tjänats in t.o.m. år 1999 och vars värde enligt tabell 7.22 uppgick till 74 618 kkr.

106

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Tabell 7.25 Lärosätenas utnyttjande (kkr) av sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Uppsala universitet

0

0

0

17 867

35 792

20 959

0

Lunds universitet

0

0

11 875

28 499

42 227

24 910

0

Göteborgs universitet

0

0

0

27 732

2 818

0

0

Stockholms universitet

0

4 923

0

4 839

0

0

0

Umeå universitet

0

0

2 619

30 387

31 500

0

0

Linköpings universitet

0

0

0

0

0

19 906

0

Karolinska institutet

0

0

2 227

0

6 107

8 879

0

Kungl. Tekniska högskolan

0

7 715

15 000

9 531

0

0

0

Chalmers tekniska högskola

0

6 380

0

0

0

0

0

Luleå tekniska universitet

0

0

0

7 086

17 604

10 303

0

Karlstads universitet

0

9 762

6 325

0

0

0

0

Mittuniversitetet

0

0

32 823

0

0

0

0

Växjö universitet

0

3 522

4 922

0

0

0

0

Örebro universitet

0

0

0

0

5 582

21 889

0

Blekinge tekniska högskola

0

1 225

0

8 209

0

0

0

Högskolan i Jönköping

0

0

0

404

0

0

0

Högskolan i Kalmar

0

2 817

1 707

0

0

0

0

Malmö högskola

0

0

0

0

0

0

0

Mälardalens högskola

0

8 502

2 674

0

9 478

1 190

0

Högskolan i Borås

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan Dalarna

0

13 428

0

0

0

0

0

Högskolan på Gotland

0

0

3 061

0

0

0

0

Högskolan i Gävle

0

217

0

0

0

4 120

0

Högskolan i Halmstad

0

0

0

0

0

16 874

0

Högskolan i Kristianstad

0

988

0

0

0

2 723

0

Högskolan i Skövde

0

2 802

4 825

0

0

0

0

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

0

2 464

2 295

0

0

0

Idrottshögskolan

0

0

0

0

2 782

0

785

Lärarhögskolan

0

0

15 905

10 000

0

0

0

Södertörns högskola

0

0

0

0

24

0

0

Danshögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Dramatiska institutet

0

0

0

2 384

0

0

0

Konstfack

0

0

0

0

1 355

0

1 145

Kungl. Konsthögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Musikhögskolan

0

0

456

1 243

0

0

0

Operahögskolan

0

0

174

0

79

929

0

Teaterhögskolan

0

0

0

0

0

0

0

Summa

0

62 281

107 057

150 476

155 348

132 682

1 930

Summa sparade HPR året innan

590 732

647 578

601 963

471 466

345 987

284 141

Andel som utnyttjats

11%

17%

25%

33%

38%

1%

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

107

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Alla lärosäten utom fyra (högskolan i Borås, Danshögskolan, Kungl. Konsthögskolan och Teaterhögskolan) har någon gång utnyttjat sparade helårsprestationer.

Under åren 2000 och 2001 i perioden 1997–2003 utnyttjades sparade helårsprestationer som mest. Under 2003 utnyttjades sparade helårsprestationer knappast alls.

Antal lärosäten som utnyttjat sparade helårsprestationer framgår av nedanstående sammanställning.

Tabell 7.26

Antal lärosäten

som

utnyttjat

sparade

helårsprestationer

under

perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Antal lärosäten

0

12

15

13

12

11

2

En jämförelse mellan utnyttjat värde av sparade helårsprestationer och utnyttjat anslagssparande finns i nedanstående samman- ställning. Under de förutsättningar som gällt för högre utbildning under perioden 1997–2003 tycks ett utnyttjande av sparade helårs- prestationer ha varit viktigare än att utnyttja ett anslagssparande.

Tabell 7.27 Utnyttjat värde (kkr) av sparade helårsprestationer respektive anslagssparande under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Sparade helårsprestationer

0

62 281

107 057

150 476

155 348

132 682

1 930

Anslagssparande

0

0

9 751

14 008

1 159

61 148

211 468

7.6.2 Outnyttjat värde av sparade helårsprestationer under perioden 1997-2003

Av tabellen nedan framgår värdet av sparade helårsprestationer som inte utnyttjats under respektive år (och som tjänats in t.o.m. året innan). Av tabellen framgår också vilka lärosäten som utnyttjat hela sitt värde av sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003, dvs. sparade helårsprestationer som byggts upp t.o.m. år 2002. Det sistnämnda gäller för alla lärosäten som någon gång under perioden 1997–2002 haft outnyttjade sparade helårsprestationer men år 2003

108

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

saknar sådana. Detta gäller exempelvis Uppsala universitet, Lunds universitet och Umeå universitet.

109

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.28 Outnyttjat värde (kkr) av sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Uppsala universitet

0

67 578

73 318

56 751

20 959

0

0

Lunds universitet

0

82 152

95 636

67 137

24 910

0

0

Göteborgs universitet

0

30 482

89 154

62 840

60 022

60 022

79 576

Stockholms universitet

0

11 978

11 978

14 888

14 888

21 332

59 796

Umeå universitet

0

56 214

61 887

31 500

0

0

0

Linköpings universitet

0

52 605

61 375

65 331

71 242

57 194

57 194

Karolinska institutet

0

21 338

21 029

20 629

14 938

6 059

6 059

Kungl. Tekniska högskolan

0

24 531

9 531

0

0

0

0

Chalmers tekniska högskola

0

0

0

0

0

0

0

Luleå tekniska universitet

0

24 140

25 571

27 907

10 303

0

0

Karlstads universitet

0

6 325

0

0

0

0

0

Mittuniversitetet

0

28 025

0

0

0

0

0

Växjö universitet

0

4 922

0

0

0

0

0

Örebro universitet

0

21 796

24 907

27 376

21 899

10

0

Blekinge tekniska högskola

0

6 438

6 438

0

0

0

0

Högskolan i Jönköping

0

11 678

15 172

15 805

15 805

17 288

20 753

Högskolan i Kalmar

0

1 707

0

0

0

0

0

Malmö högskola

0

0

0

0

0

0

0

Mälardalens högskola

0

8 260

5 586

5 586

1 190

0

0

Högskolan i Borås

0

10 617

13 766

14 773

17 285

17 540

19 391

Högskolan Dalarna

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan på Gotland

0

2 034

0

0

0

0

0

Högskolan i Gävle

0

0

0

0

0

2 977

2 977

Högskolan i Halmstad

0

6 816

8 453

12 514

14 623

0

0

Högskolan i Kristianstad

0

0

0

0

2 235

0

0

Högskolan i Skövde

0

4 825

0

0

0

0

0

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

0

2 295

0

0

0

894

Idrottshögskolan

0

3 340

3 399

3 488

726

726

552

Lärarhögskolan

0

25 650

10 000

0

0

0

0

Södertörns högskola

0

0

0

0

0

0

0

Danshögskolan

0

1 048

2 225

2 273

2 282

2 326

2 409

Dramatiska institutet

0

2 745

4 221

3 084

3 084

5 302

6 648

Konstfack

0

3 978

8 919

9 860

8 584

8 584

9 445

Kungl. Konsthögskolan

0

1 823

3 910

4 642

4 673

4 763

4 920

Kungl. Musikhögskolan

0

4 596

4 757

3 514

3 514

6 878

9 211

Operahögskolan

0

89

0

0

948

19

19

Teaterhögskolan

0

727

1 134

1 589

2 008

2 285

2 367

Summa

0

528 457

564 661

451 487

316 118

213 305

282 211

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

110

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Av de sparade helårsprestationer (motsvarande värde = 284 141 kkr) som byggts upp t.o.m. år 2002 och varav en liten del (1 930 kkr) utnyttjats under 2003 kvarstod således vid ingången till 2004 sparade helårsprestationer till ett värde av 282 211 kkr. Genom den överproduktion som lärosätena redovisade under 2003 förstärktes ”reserven” av sparade helårsprestationer och uppgick vid ingången till 2004 totalt till 555 421 kkr.

7.6.3 Sparade helårsprestationer över 10 procent av föregående års takbelopp

Enligt gällande bestämmelser får respektive lärosäte föra över sparade helårsprestationer till nästa budgetår till ett värde av högst 10 procent av föregående års takbelopp. Denna begränsningsregel innebär att en relativt stor del av överproduktionen saknar värde. Av nedanstående tabell framgår det fiktiva värdet av sparade helårsprestationer ”över” ovan nämnda 10-procentsregel. Samman- lagt uppgår ”värdet” av dessa ”värdelösa” helårsprestationer under perioden 1997–2003 till 475 220 kkr, alltså nästan en halv miljard. Högskolan i Borås har haft störst överproduktion (ca 58 mkr) över de 10 procenten.

111

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.29 Värdet (kkr) av sparade helårsprestationer över 10% under perioden 1997–2003

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Summa

Uppsala universitet

0

36 116

10 036

0

0

0

0

46 152

Lunds universitet

0

26 170

12 789

0

0

0

0

38 959

Göteborgs universitet

0

506

16 144

0

0

0

0

16 650

Stockholms universitet

0

0

0

0

0

0

37 884

37 884

Umeå universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Linköpings universitet

0

18 909

18 645

567

12 300

0

0

50 421

Karolinska institutet

0

12 310

19 926

594

0

0

0

32 830

Kungl. Tekniska högskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Chalmers tekniska högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Luleå tekniska universitet

0

0

1 782

0

0

0

0

1 782

Karlstads universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Mittuniversitetet

14 865

5 190

0

0

0

0

0

20 055

Växjö universitet

0

0

0

0

0

0

0

0

Örebro universitet

11 823

5 228

1 960

0

0

0

0

19 011

Blekinge tekniska högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Jönköping

0

2 010

984

0

0

0

21 591

24 585

Högskolan i Kalmar

0

0

0

0

0

0

0

0

Malmö högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Mälardalens högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Borås

14 804

921

8 053

6 238

0

0

27 738

57 754

Högskolan Dalarna

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan på Gotland

0

2 355

0

0

0

0

0

2 355

Högskolan i Gävle

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Halmstad

0

0

7 148

6 691

7 179

0

0

21 018

Högskolan i Kristianstad

0

0

0

0

0

0

0

0

Högskolan i Skövde

6 693

0

0

0

0

0

0

6 693

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

0

0

0

0

0

0

0

0

Idrottshögskolan

0

4 977

398

490

0

0

0

5 865

Lärarhögskolan

18 362

16 884

0

0

0

0

19 421

54 667

Södertörns högskola

0

0

0

0

0

0

0

0

Danshögskolan

0

1 762

2 413

2 045

845

2 938

2 835

12 838

Dramatiska institutet

0

0

5 377

0

0

999

0

6 376

Konstfack

0

0

408

1 681

0

319

0

2 408

Kungl. Konsthögskolan

0

0

41

1 273

1 809

8 573

2 756

14 452

Kungl. Musikhögskolan

0

0

0

0

0

739

0

739

Operahögskolan

0

0

0

0

0

0

0

0

Teaterhögskolan

0

0

0

0

1 500

226

0

1 726

Summa

66 547

133 338

106 104

19 579

23 633

13 794

112 225

475 220

Antal lärosäten med sparade helårsprestationer över 10 %

5

13

15

8

5

6

6

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

112

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Att avgöra om ett lärosäte kunnat utnyttja (om detta varit tillåtet) den del av sparade helårsprestationer som överstiger tio procent av föregående års takbelopp är om det skall göras exakt en komplicerad historia. Hänsyn måste därvid tas till utfall i förhållande till takbelopp, värdet av prestationer från december föregående år, utnyttjade och outnyttjade sparade helårspresta- tioner inom de tillåtna tio procenten samt förstås om lärosätet något år haft en överproduktion så stor att den överstiger 10 procent av föregående års takbelopp.

En bra bild fås dock om tabell 7.28 jämförs med tabell 7.29. Eftersom t.ex. Linköpings universitet och Karolinska institutet inte utnyttjat den tillåtna delen av sparade helårsprestationer skulle dessa lärosäten inte heller kunnat tillgodogöra sig sparade helårsprestationer över tioprocentgränsen. Däremot skulle t.ex. Uppsala universitet som utnyttjat alla sina sparade helårspresta- tioner t.o.m. år 2001 och som haft en underproduktion (bilaga 7) även 2002 och 2003 kunnat utnyttja de sparade helårsprestationer ovanför tioprocentgränsen som ”tjänats in” tidigare.

7.6.4 Slutsatser

I nedanstående tabell sammanfattas värdet av utnyttjade och outnyttjade sparade helårsprestationer under perioden 1997–2003.

Tabell 7.30 Summan (kkr) av utnyttjade och outnyttjade sparade helårs- prestationer (HPR) under perioden 1997–2003

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Sparade HPR (vid ingången till resp. år)

590 732

671 718

601 963

471 466

345 987

284 141

Utnyttjade sparade HPR

62 281

107 057

150 476

155 348

132 682

1 930

Outnyttjade sparade HPR

528 451

564 661

451 487

316 118

213 305

282 211

Andel utnyttjade HPR

11%

16%

25%

33%

38%

1%

Sparade HPR över 10 %

133 338

106 104

19 579

23 633

13 794

112 225

113

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Från avsnittet kan följande slutsatser kan dras:

1. Sparade helårsprestationer är en viktig del av resurstilldel- ningssystemet.

2. Alla lärosäten har minst under något år i perioden 1997–2003 kunnat bygga upp en reserv av sparade helårsprestationer (tabell 7.22).

3. Alla lärosäten utom fyra har utnyttjat sparade helårs- prestationer under minst ett år (tabell 7.25).

4. Det fiktiva värdet av sparade helårsprestationer över 10 procent av föregående års takbelopp är relativt stort och uppgår under perioden 1997–2003 till drygt 475 mkr (tabell 7.29).

5. Resurstilldelningssystemet bör kompletteras med en bestäm- melse som gör det möjligt för lärosätena att även kunna utnyttja sparade helårsprestationer över tioprocentgränsen under perioder med underproduktion.

7.7 Sambandet mellan sparade helårsprestationer och anslagssparande

Det finns ett samband mellan möjligheten att utnyttja sparade helårsprestationer och storleken på anslagssparandet.

Antag, t.ex. att ett lärosäte under några år haft en kraftig överproduktion som genererat sparade helårsprestationer upp till ett värde som överstiger den tillåtna gränsen om tio procent av föregående års takbelopp.

Antag vidare att lärosätet efter dessa framgångsrika år möter en period med vikande studenttillströmning som innebär en väsentlig underproduktion. Under åren med underproduktion utnyttjas givetvis de sparade helårsprestationer som byggts upp under de goda åren. Underproduktionen kan emellertid bli så stor att samtliga sparade helårsprestationer behöver utnyttjas. Om underproduktionen överstiger värdet av samtliga sparade helårs- prestationer uppstår ett anslagssparande. Om det då vore tillåtet att även skjuta till de helårsprestationer som ligger över den tillåtna gränsen om tio procent skulle anslagssparandet reduceras.

Slutsatsen blir (under de förutsättningar som gäller i exemplet) att om bestämmelserna för utnyttjandet av sparade helårs- prestationer blir generösare så minskar storleken på anslags- sparandet.

114

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Omvänt gäller att om ett lärosäte under några år haft en underproduktion som genererat ett anslagssparande så skulle, om inte anslagssparandet begränsades till de tio procenten av föregående års takbelopp, en i förhållande till takbeloppet kraftfull överproduktion kunna utnyttjas direkt. Därmed skulle värdet av sparade helårsprestationer reduceras.

7.8 Avräkning

Landets universitet och högskolor får under ett givet budgetår sina respektive takbelopp utbetalda i förskott med en tolftedel per månad. Vid årets slut redovisas värdet av den utbildningsvolym som under året genomförts. Är utfallet minst lika stort som takbeloppet kan hela takbeloppet avräknas. Är utfallet mindre än takbeloppet kan sparade helårsprestationer från tidigare år medräknas upp t.o.m. takbeloppet så att hela takbeloppet kan avräknas. Är detta inte möjligt kan inte hela takbeloppet avräknas utan endast den del som svarar mot utfallets storlek får räknas hem.

För vissa lärosäten har skillnaden mellan takbelopp och utfall varit betydande. Många lärosäten har därför vid flera tillfällen inte kunnat avräkna hela sitt takbelopp. I nedanstående tabell har utfallet (exklusive sparade helårsprestationer och ej tidigare ”bok- förda” helårsprestationer från december året innan) relaterats till respektive års takbelopp. Värdet av över- respektive underproduk- tion under perioden 1999–2003 framgår av tabellen nedan (bilaga 7).

115

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.31 Över-/underproduktion (kkr) för respektive lärosäte per år i perioden 1999–2003 (exklusive sparade helårsprestationer och prestationer från december föregående år)

1999

2000

2001

2002

2003

Över-/under Över-/under Över-/under Över-/under Över-/under

Uppsala universitet

11 336

-17 867

-35 792

-46 384

-30 741

Lunds universitet

914

-28 499

-42 227

-34 032

12 711

Göteborgs universitet

17 562

-27 732

-2 998

18 340

88 669

Stockholms universitet

7 749

-4 839

6 444

37 684

61 117

Umeå universitet

-2 619

-30 387

-44 172

-73 314

-54 835

Linköpings universitet

22 601

6 478

18 158

-23 231

10 740

Karolinska institutet

17 299

1 010

-6 107

-10 012

9 283

Kungl. Tekniska högskolan

-15 000

-53 647

-79 709

4 571

-16 123

Chalmers tekniska högskola

-27 483

-41 788

-42 823

-1 378

37 242

Luleå tekniska universitet

11 204

-7 086

-19 817

-42 069

-7 664

Karlstads universitet

-16 818

-21 828

-31 945

2 344

6 046

Mittuniversitetet

-34 782

-74 672

-108 568

-4 884

-22 113

Växjö universitet

-7 393

-25 759

-32 924

-5 011

48 792

Örebro universitet

4 429

105

-5 582

-38 319

27 594

Blekinge tekniska högskola

1 771

-13 734

-31 027

-11 090

-39 946

Högskolan i Jönköping

2 021

-404

1 483

2 658

33 405

Högskolan i Kalmar

-13 523

-22 207

-6 204

9 968

24 978

Malmö högskola

-10 319

-27 478

-27 058

5 279

66 633

Mälardalens högskola

-2 597

5 082

-9 478

-20 395

-8 254

Högskolan i Borås

9 060

8 750

255

-82

39 595

Högskolan Dalarna

-15 435

-12 337

-15 128

562

20 160

Högskolan på Gotland

-7 644

-5 366

-24 816

-4 007

-3 419

Högskolan i Gävle

-5 145

6 717

8 256

-6 370

1 448

Högskolan i Halmstad

11 209

8 800

9 430

-19 556

2 136

Högskolan i Kristianstad

4 281

7 587

408

-16 048

3 170

Högskolan i Skövde

-13 887

-19 473

-25 117

6 963

18 151

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

-2 464

-18 102

-17 842

14 978

13 603

Idrottshögskolan

487

510

-2 782

611

-787

Lärarhögskolan

-15 905

-41 205

-16 081

16 453

55 692

Södertörns högskola

-1 688

1 712

-23 103

724

-8 520

Danshögskolan

2 461

2 054

889

3 021

3 009

Dramatiska institutet

6 624

-2 384

2 218

2 345

525

Konstfack

1 349

1 760

-1 355

2 325

-1 145

Kungl. Konsthögskolan

773

1 304

1 899

8 730

2 961

Kungl. Musikhögskolan

-451

-1 243

3 364

3 072

0

Operahögskolan

-475

1 278

-79

-929

452

Teaterhögskolan

455

419

1 777

308

24

Summa

-60 043

-444 471

-598 153

-216 175

394 589

Källa: Uppgifter från Högskoleverket.

116

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

I det följande föreslår vi en modell för avräkning (kapitel 11) som vid nedgång dämpar konsekvenserna för lärosäten med under- produktion i förhållande till takbeloppet.

Under de exceptionella förutsättningar som rådde under perioden 1997–2003 med ständig expansion av grundutbildningen är det förenat med stora svårigheter att konstruera en dämpnings- modell som har effekt. Nästan alla lärosäten, även om man under vissa år haft en underproduktion, har under perioden 1999–2003 haft ett utfall som år från år hela tiden ökat, (tabell 7.32) (markeras med *). Expansion med underproduktion beskriver situationen för dessa lärosäten. De relativt få lärosäten som inte har en sådan växande följd av utfallsvärden har i regel endast begränsade svackor. Detta betyder att trots att flera lärosäten inte nått upp till sina respektive takbelopp under några år i perioden 1999–2003 så har de ändå disponerat ökade resurser.

Den modell vi föreslår för att dämpa effekterna av en under- produktion skulle ha haft liten effekt under den expansionsfas som gällde åren 1999–2003 men kommer att ha stor betydelse för lärosätena när utfallen mellan två eller flera på varandra följande år minskar.

117

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.32 Utfall (kkr) per lärosäte under perioden 1997–2003 (exklusive sparade helårsprestationer och prestationer från december föregående år)

1999

2000

2001

2002

2003

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Uppsala universitet

757 518

768 381

806 371

950 198

1 057 789

*

Lunds universitet

957 269

967 445

1 012 397

1 229 463

1 393 268

*

Göteborgs universitet

923 278

931 233

1 026 867

1 269 164

1 443 340

*

Stockholms universitet

625 325

641 959

689 581

790 829

891 405

*

Umeå universitet

678 611

690 778

719 905

837 630

939 725

*

Linköpings universitet

675 911

718 895

789 159

946 154

1 065 857

*

Karolinska institutet

223 588

211 455

215 123

404 012

475 151

Kungl. Tekniska högskolan

633 132

641 938

684 622

751 970

836 709

*

Chalmers tekniska högskola

456 380

475 889

522 321

573 676

632 337

*

Luleå tekniska universitet

361 142

367 960

384 893

448 433

518 037

*

Karlstads universitet

252 978

277 371

293 003

389 187

438 265

*

Växjö universitet

219 243

231 517

248 910

326 649

412 629

*

Örebro universitet

278 193

309 329

329 585

451 044

526 948

*

Blekinge tekniska högskola

120 136

132 751

141 449

169 570

173 906

*

Högskolan i Jönköping

164 108

183 404

210 219

336 432

388 095

*

Högskolan i Kalmar

188 659

210 359

250 401

329 412

370 549

*

Malmö högskola

316 756

358 274

407 612

538 470

636 975

*

Mitthögskolan

347 107

345 217

339 657

394 684

442 452

Mälardalens högskola

268 367

295 876

313 593

441 271

490 658

*

Högskolan i Borås

156 794

181 597

201 013

295 653

353 872

*

Högskolan Dalarna

172 057

199 055

223 760

285 424

328 221

*

Högskolan på Gotland

37 952

45 862

42 411

60 974

76 698

Högskolan i Gävle

169 961

204 417

229 150

288 343

322 502

*

Högskolan i Halmstad

136 349

155 123

178 170

221 702

252 720

*

Högskolan i Kristianstad

146 497

168 080

188 709

239 435

283 936

*

Högskolan i Skövde

107 076

124 950

141 687

218 843

246 405

*

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

101 790

112 653

134 815

225 606

246 935

*

Idrottshögskolan

35 371

35 593

32 977

37 597

42 021

Lärarhögskolan

245 331

242 176

297 592

375 577

418 404

Södertörns högskola

144 049

170 798

183 415

203 383

236 096

*

Danshögskolan

25 191

24 870

24 145

27 110

28 837

Dramatiska institutet

61 299

53 690

62 480

68 820

72 489

Konstfack

99 948

101 150

100 409

108 224

112 311

Kungl. Konsthögskolan

47 200

48 037

49 533

57 930

54 216

*

Kungl. Musikhögskolan

84 137

84 006

91 055

95 179

98 534

Operahögskolan

13 303

15 008

13 915

13 619

15 438

Teaterhögskolan

22 787

22 833

24 623

23 974

24 856

Källa: Uppgifter från Högskoleverket

118

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

7.9 Utbildningsområden och klassificering

Utredningen har övervägt att ha en annan indelningsgrund än utbildningsområden. Det mest framträdande alternativet har varit att ersätta nuvarande klassificering av kurser, baserad på kursens ämnesinnehåll, med en klassificering som utgår från undervisnings- form.

Som framgår av kapitel 8 sker i England klassificering utifrån undervisningsform genom indelning i (A) Kliniska ämnen inom medicinska – odontologiska – och veterinärutbildningar, (B) Laboratorieämnen inkl. prekliniska kurser i medicin och odonto- logi, (C) Ämnen med laborativa-, studio- eller praktikinslag samt

(D) Övriga ämnen.

Vi har dock bedömt nackdelarna med en klassificering som grundas på kursernas undervisningsform som större än fördelarna. Orsaken till detta är bl.a. att det blir än svårare att formulera regler för hur en klassificering, baserad på undervisningsform, skall ske. Detta har också fått till följd att det i England inte är de enskilda lärosätena som klassificerar ämnena på de olika kategorierna utan det görs nationellt av HEFCE (Higher Education Funding Council in England). Detta betyder att det i praktiken är ämnet som styr klassificeringen och därmed regleras också undervisningsformen för ett ämne nationellt.

I Norge klassificeras utbildningsprogram på ersättningsområden. Därvid bedöms bl.a. utbildningens innehåll, undervisningsform och behov av infrastruktur. Även här sker klassificeringen nationellt av Utdannings- och forskningsdepartementet. Förutom nackdelen med att klassificeringen sker nationellt skulle en ordning med klassificering av utbildningsprogram i stället för kurser fungera sämre i Sverige eftersom vi har betydligt fler fristående kurser än vårt grannland.

I Finland är det mastersexamina som av Undervisnings- ministeriet klassificeras till olika ersättningsnivåer. I Nederländerna klassificeras såväl nybörjare som bachelor- och mastersexamina av deras motsvarighet till Utbildnings- och kulturdepartementet.

En utgångspunkt för det nuvarande resurstilldelningssystemet var att all grundutbildning skulle organiseras i kurser. En kurs klassificeras sedan utifrån kursens ämnesinnehåll till något eller några av de 20 olika utbildningsområden. Det är klassificeringen som avgör till vilken ersättningsnivå som lärosätet erhåller resurser. Det är lärosätet som handhar klassificering av sina kurser, men

119

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

klassificering får endast göras till de utbildningsområden inom vilka lärosätet har rätt att bedriva utbildning.

Det finns inga generella riktlinjer eller normer för klassificering, men nationella praxis förekommer inom vissa typer av utbild- ningar. Vi är medvetna om att den klassificering som sker idag och som är en väsentlig del av vårt resurstilldelningssystem har vissa brister. Exempelvis sker klassificeringen på något olika sätt mellan lärosäten och detta kan i sin tur medföra att enhetligheten rubbas. Högskoleverket har dock i utredningen, Klassificering av kurser (2003) och en uppföljande analys från 2004 visat att kurser klassificeras i huvudsak korrekt och att skillnader i klassificering har liten betydelse för lärosätenas möjligheter att nå takbeloppen. Högskoleverket pekar på behovet av riktlinjer för klassificering. Dessa bör bl.a. innehålla krav på att klassificeringen baseras på kursens innehåll och inte på resursåtgång eller underviskningsform. I utredningen framför lärosätena synpunkterna att en förändrad fakultetsindelning och en ökad omfattning av tvärvetenskapliga kurser har inneburit att klassificering i utbildningsområden har blivit komplexare.

Svårigheterna att klassificera kurser till 20 olika utbildnings- områden och den administration som är förenat med detta föranleder en översyn av utbildningsområdenas antal. Detta gäller inte minst de sju konstnärliga utbildningsområdena med stora skillnader i ersättningsnivåer och där förändringar i studenttill- strömningen leder till stora marginaleffekter.

7.10 Examensmål

Regering och riksdag styr lärosätenas utbildningsutbud bl.a. genom att tilldela lärosätena examensmål för en fyraårsperiod. Målen avser utbildningar där regering och riksdag i första hand ur ett samhällsperspektiv vill se en ökning. Målen omfattar ett litet antal examina. Under perioden 2001–2004 var antalet examensmål fem till antalet varav fyra avsåg en yrkesexamen (tabell 7.33). Inför perioden 2005–2008 togs examensmålet för antalet magister- examina bort medan ett delmål avseende inriktning mot förskola/- förskoleklass formulerades inom examensmålet för lärarexamen med inriktning mot tidigare år.

Examensmålen är inte kopplade till resurstilldelningssystemet. Åtminstone på kort sikt innebär detta att om ett lärosäte inte

120

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

uppfyller examensmålen så behöver detta inte betyda att lärosätet får mindre resurser. På längre sikt kan givetvis, om examensmålen inte nås, utbildningsuppdragen förändras så att utbildningsutbudet och därmed tillhörande intäkter reduceras.

Trots att examensmålen inte är direkt kopplade till resurstill- delningssystemet har de en mycket stor betydelse för hur lärosätena planerar sitt utbildningsutbud. Vid de idéseminarier som vi arrangerat under vårt utredningsarbete har vi diskuterat examensmålens betydelse. Det råder i stort sett en samstämmighet bland lärosätena om att examensmålen har stor inverkan på utbildningsutbudets utformning och att man gör allt för att nå sina respektive mål. Det sistnämnda framgår (tabell 7.33) om examens- mål och utfall under perioden 2001–2004 studeras. Av tabellen framgår att för civilingenjörs- och arkitektexamen, sjuksköterske- examen och lärarexamen mot tidigare år är överensstämmelsen mellan mål och utfall mycket god. För magisterexamen är det samlade utfallet betydligt högre än målet medan utfallet för lärarexamen mot senare år är något lägre än målsättningen.

Av tabellen framgår också att nästan alla lärosäten uppfyllt minst 90 procent av respektive examensmål, med undantag för lärar- examen mot senare år.

Tabell 7.33 Examensmål och utfall under perioden 2001-2004

Antal lärosäten

Mål

Utfall

Andel utfall

Antal lärosäten

som uppfyllt

Examen

(Antal)

(Antal)

(procent)

med mål

90 % av mål

Magisterexamen (med djup)

25 080

34 343

137%

24

21

Civilingenjörs-och arkitektexamen

16 495

16 474

100%

7

7

Sjuksköterskeexamen

13 400

13 440

100%

23

23

Lärarexamen mot tidigare år

12 600

13 954

111%

18

15

Lärarexamen mot senare år

14 190

13 539

95%

23

15

Källa: Uppgifter (preliminära) från Utbildnings- och kulturdepartementet

121

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.11 Mål, utbildningsplatser och tillgången på studerande inom naturvetenskap och teknik

7.11.1 Bakgrund

Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena Naturveten- skap och Teknik har, som framgår av tabellen nedan, sammantaget ökat kraftigt sedan 1994/95. Medan ökningen varit kontinuerlig inom teknik så planade den ut fr.o.m. 1997 inom naturvetenskap.

Det förtjänar att påpekas att det är kurser som klassificeras till utbildningsområden. Detta betyder att naturvetenskapliga/tekniska kurser även inom utbildningar som normalt inte betecknas som naturvetenskapligt/tekniska också ger underlag till tabellen nedan.

Tabell 7.34 Helårsstudenter 1994/95, 1997, 1999, 2001 och 2003 inom utbildningsområdena Naturvetenskap och Teknik

Riket totalt

1994/95

1997

1999

2001

2003

Naturvetenskapligt

25 623

34 264

37 454

36 877

35 585

Tekniskt

33 002

41 817

47 127

51 867

55 109

Summa

58 625

76 082

84 581

88 744

90 694

Källa: NU-databasen och Högskoleverkets årsrapporter

7.11.2 Mål för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik

Sedan 1997 har de flesta lärosäten givits som mål att utbilda ett minsta antal helårsstudenter inom utbildningsområdena Natur- vetenskap och Teknik. Syftet har varit att öka lärosätenas utbild- ningsutbud inom naturvetenskap och teknik för att motsvara arbetsmarknadens behov.

Resultatet har som framgår ovan blivit att antalet helårsstudenter ökat inom dessa utbildningsområden. Resultatet har också blivit att många lärosäten (t.ex. Blekinge tekniska högskola och Mitt- universitetet) som planerat efter satta mål avseende antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik inte nått sina takbelopp. Orsaken är att det i förhållande till antalet utbjudna utbildnings- platser inom naturvetenskap och teknik inte funnits tillräckligt många studenter med intresse och behörighet för studier inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

122

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Nedan följer en genomgång av antalet utbildningsplatser i den nationellt samordnade antagningen (VHS-antagningen) och det antal studenter från de naturvetenskapligt/tekniska programmen (exklusive specialutformade och individuella program) i gymnasie- skolan som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning påbörjat högre utbildning.

7.11.3 Utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik i den nationellt samordnade antagningen och tillgången på studenter

Antalet utbildningsplatser i den nationellt samordnade antagningen (VHS- antagningen) inom Naturvetenskap – Teknik – Miljö/- Naturresurser har utvecklats enligt nedanstående sammanställning. Som framgår av tabell 7.35 har platsantalet nästan fördubblats sedan början av 90-talet. Den kontinuerliga uppgången i antalet utbjudna utbildningsplatser bröts 2003/04. Antalet utbildnings- platser i tabell 7.35 är säkerligen underskattade eftersom flera lärosäten under senare år inte anger antalet utbildningsplaster för vissa programutbildningar inom naturvetenskap och teknik.

123

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem SOU 2005:48

Tabell 7.35

Antalet utbildningsplatser i den nationellt samordnade antagningen

Läsår

1992/93

1993/94

1994/95

1995/96

1996/97

1997/98

1998/99

1999/00

2000/01

2001/02

2002/03

2003/04

Antal

utb.platser

12 900

14 700

15 400

18 300

19 400

19 300

20 000

20 700

22 500

23 300

23 900

22 200

Källa: Uppgifter från VHS

Antalet elever som lämnat gymnasiet med en teoretisk utbildning med naturvetenskaplig/teknisk inriktning (exklusive specialut- formade och individuella program) framgår av nedanstående tabell.

Tabell 7.36 Antalet elever som avslutat gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program

Läsår

1992/93

1993/94

1994/95

1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04

Antal elever

som avslutat

gymnasie-

skolans

naturveten-

skapliga och

tekniska

program

20 700

16 500

16 200

15 400

15 400

17 000

17 300

16 500

14 800

12 900

16 800

16 300

Källa: Uppgifter från SCB

Antalet elever som avslutat gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program och inom tre år påbörjat högskolestudier (överhuvudtaget och således inte enbart inom naturvetenskap och teknik) framgår av nedanstående tabell.

Tabell 7.37 Antalet elever som avslutat gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program och inom tre år påbörjat högskolestudier

Läsår

1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04

Antal elever

som avslutat

gymnasie-

skolans

naturveten-

skapliga och

tekniska

program och

inom tre år

påbörjat

högskolestudier

14 200

13 100

12 800

12 200

12 500

13 500

13 700

13 000

11 900

10 300¹

13 400¹

13 000¹

Källa: Uppgifter från SCB

124

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

Anm: (1) Uppgifterna för 2001/02, 2002/03 och 2003/04 är prognostiserade med utgångspunkt i att det nästan konstant varit 80 procent av de elever som avslutat gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program som sedan inom tre år påbörjat högskolestudier.

Andelen elever som inom tre år efter avslutade studier inom gym- nasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program påbörjat högskolestudier ligger således på ca 80 %. Detta övergångstal är så högt att det därför torde vara svårt att höja det mer än marginellt.

Om uppgifterna i tabellerna 7.35 och 7.37 jämförs fås en uppfattning om högskoleutbildningens volym inom naturveten- skap, teknik och miljö/naturresurser i den centrala antagningen i relation till det antal gymnasister som inom tre år efter avslutad utbildning från gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program påbörjar högskolestudier.

Av jämförelsen framgår att antalet utbjudna utbildningsplatser inom naturvetenskap, teknik och miljö/naturer i den centrala antagningen årligen varit betydligt fler (under senare år ca 10 000 fler) än antalet gymnasister som inom tre år efter avslutad utbildning inom ramen för de naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasiet påbörjat högskoleutbildning.

De studerande från de naturvetenskapliga/tekniska programmen gymnasiet skall dessutom ”räcka” till t.ex. lärar- och läkar- utbildningarna och andra utbildningar som bjuds ut nationellt och lokalt. Eftersom övergångsfrekvensen från de naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasieskolan varit hög under en följd av år torde något större ”överskott” av äldre presumtiva studenter inte finnas.

Även om arbetsmarknaden efterfrågar fler utbildade studenter inom naturvetenskap och teknik är problemet således inte att lärosätena erbjuder för få utbildningsplatser. Problemet är i stället att eleverna inte väljer naturvetenskapligt/tekniska utbildningar på gymnasiet. Den behörighetsgivande utbildningen i naturvetenskap och teknik (det s.k. basåret) är inte tillräcklig för att öka antalet studenter mer än marginellt.

Av jämförelsen ovan framgår tydligt att när lärosätena tilldelats mål för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik har tillgången på presumtiva studerande från gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska program inte i tillräcklig utsträck- ning beaktats. Därmed har dessa målsättningar bidragit till svårigheterna för flera lärosäten att under vissa år nå sina takbelopp.

125

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

7.12 Särskilda åtaganden

Utöver den ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som universitet och högskolor kan erhålla upp t.o.m. sitt takbelopp kan ett lärosäte tilldelas ersättning för vissa av de särskilda åtagan- den som anges i lärosätets utbildningsuppdrag. Således kan ett lärosäte tilldelas både särskilda åtaganden med ekonomisk kompensation och särskilda åtaganden utan ekonomisk kompen- sation.

Enligt regeringens proposition ”Högre utbildning för ökad kompetens” (prop. 1992/93:169) bör omfattningen av sådana särskilda åtaganden begränsas.

Utvecklingen av särskilda åtaganden (se regleringsbrev avseende anslag till universitet och högskolor) har också inneburit en utveckling mot färre särskilda åtaganden. Exempelvis har under 2005 långt ifrån alla lärosäten tilldelats något särskilt åtagande.

Exempel på särskilda åtaganden m.m. under 2005 med tillhörande och specificerade resurser (se regleringsbrev för budget- året 2005 avseende anslag till universitet och högskolor) är: Inter- nationell lärarfortbildning (UU), Sekretariatet för Östersjö- universitetet (SU), nationella resurscentrum inom naturveten- skapligt/tekniska ämnen (UU, LU, GU, SU, LiU), trafikflygar- utbildning (LU), omhändertagande av arkeologiska fynd i Skåne (LU), Tolk- och översättarinstitutet (SU), stöd till studenter med funktionshinder (SU), decentraliserad utbildning (UmU, LTU), utbildning i rymd- och miljövetenskap (UmU, LTU), tandvårds- central (KI, MAH), prov efter läkares allmäntjänstgöring (KI), skolledarutbildning (ÖU), lokalisering av verksamhet till Grythyttan (ÖU), omstrukturering av verksamhet (MiU), fort- bildning av journalister (HK), Idélab (MdH), dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition samt ombesörjandet av utbetalning till Svenska Artisters och Musikers Intresseorgani- sation (KMH), Nationellt Centrum för svenska som andraspråk och svenskundervisning för invandrare (LHS), lärarutbildning för döva och hörselskadade (LHS), rekryteringsinsatser för lärar- studenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska (LHS)

Exempel på särskilda åtaganden under 2005 utan specificerade resurser (se regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende anslag till universitet och högskolor) är: Småspråk (UU, LU, SU, UmU), specialpedagogiskt innehåll i lärarutbildningar alternativt special-

126

SOU 2005:48

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

pedagogutbildning (GU, ÖU, LHS), magisterutbildning i industri- ell design med inriktning mot fordonsindustrin (UmU, CTH), legitimationskurser för icke-legitimerade optiker (KI), lärarutbild- ning för grundskolan med inriktning på mot bl.a. samiska (LTU), utbildning i kammarmusik i kombination med utbildning i annat ämne (MdH), utbildning av pianostämmare (KMH)

Sammanställningen ovan innehåller förutom särskilda åtaganden också uppdrag (t.ex. nationella resurscentrum i naturvetenskap- liga/tekniska ämnen) som finansieras i särskild ordningen inom ramen för respektive lärosätes grundutbildningsanslag. Av sammanställningen framgår att särskilda åtagandena och uppdrag spänner över många områden.

För att få en uppfattning om hur stora resurser som avsätts till särskilda åtaganden och liknande åtgärder kan skillnaden mellan lärosätenas grundutbildningsanslag och takbelopp studeras. Om dessa skillnader summeras framgår att ca 327 mkr avsätts till särskilda åtaganden m.m. under 2005.

127

Analys av nuvarande styr- och resurstilldelningssystem

SOU 2005:48

Tabell 7.38 Grundutbildningsanslag, takbelopp och särskilda åtaganden (kkr) 2005

Grundutbildnings-

Takbelopp

Särskilda åtaganden

Lärosäte

anslag 2005

2005

2005

Uppsala universitet

1 137 310

1 126 013

11 297

Lunds universitet

1 465 988

1 436 564

29 424

Göteborgs universitet

1 418 138

1 414 717

3 421

Stockholms universitet

902 304

864 199

38 105

Umeå universitet

1 020 911

1 002 732

18 179

Linköpings universitet

1 100 417

1 098 800

1 617

Karolinska institutet

550 091

487 398

62 693

Kungl. Tekniska högskolan

892 955

892 955

0

Chalmers tekniska högskola

666 035

666 035

0

Luleå tekniska universitet