SOU 2008:106

Ökat förtroende för domstolarna

Bilagedel A – Enkätundersökningar

Stockholm 2008

SOU 2008:106

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-23097-8

ISSN 0375-250X

Förord

Denna bilagedel innehåller bilagorna 2–5 till Förtroendeutredningens betänkande Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag

(SOU 2008:106). Bilagorna innehåller en redovisning av utredning- ens enkätundersökningar rörande förtroendet för domstolarna m.m. med allmänheten, personer med domstolserfarenhet, advokater, åklagare, domare och nämndemän.

Bilaga 2 innehåller missiv, frågeformulär och en s.k. teknisk rapport till Statistiska centralbyråns enkätundersökningar med allmänheten och personer med domstolserfarenhet.

Bilaga 3 består av en rapport, som fil.mag. i statsvetenskap Björn Rönnerstrand skrivit, med en analys av resultaten från Statistiska centralbyråns enkätundersökningar med allmänheten och personer med domstolserfarenhet.

Bilaga 4 innehåller missiv och frågeformulär till utredningens enkät- undersökningar med advokater, åklagare, domare och nämndemän samt en beskrivning av hur dessa undersökningar har genomförts mer i detalj.

Bilaga 5 består av en rapport, som jur.kand. Joel Pälvärinne skrivit, med en sammanställning av resultaten från enkätundersökningarna med advokater, åklagare, domare och nämndemän samt de kom- mentarer som advokater och åklagare har lämnat i anslutning till de olika frågorna.

Innehåll

Bilagor

Redovisning av Statistiska centralbyråns enkätundersökningar med allmänheten och personer med erfarenhet av att uppträda i domstol om förtroende för domstolar och domstolars bemötande m.m.

2

Missiv, frågeformulär och teknisk rapport........................

7

3 Förtroendet för svenska domstolar – Analys av resultaten från Statistiska centralbyråns

enkätundersökningar.

Rapport av fil.mag. i statsvetenskap

Björn Rönnerstrand. ...................................................

31

Redovisning av våra egna enkätundersökningar med advokater,

åklagare, domare och nämndemän om förtroende för domstolar

och

domstolars bemötande m.m.

4

Missiv, frågeformulär och rapport med beskrivning av

hur undersökningarna har genomförts...........................

91

5

Sammanställning av resultaten från våra

enkätundersökningar med advokater, åklagare,

domare och nämndemän.

Rapport av jur.kand. Joel Pälvärinne ..........................

143

5

Bilaga 2

Redovisning av Statistiska central- byråns enkätundersökningar med allmänheten och personer med erfarenhet av att uppträda i domstol om förtroende för domstolar och domstolars bemötande m.m.

7

Bilaga 2

SOU 2008:106

8

SOU 2008:106

Bilaga 2

Missiv till Statistiska centralbyråns enkätundersökningar

Hur stort förtroende har du för de svenska domstolarna?

Den statliga Förtroendeutredningen har i uppdrag att se över de svenska domstolarnas verksamhet och genomför därför bland annat denna enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs för att få en bild av allmänhetens förtroende för svenska domstolar och för att undersöka hur personer anser att de blir bemötta i sin kontakt med domstolarna. Statistiska centralbyrån (SCB) hjälper till med genomförandet av undersökningen.

Undersökningen vänder sig dels till dem som varit i kontakt med svenska domstolar och dels till ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 18 och 84 år. Du har som en av 3 500 medborgare blivit utvald att delta i denna undersökning. Vi är intresserade av Dina synpunkter och hoppas på att Du tar Dig tid att svara på frågorna i denna blankett.

Din medverkan är frivillig, men för undersökningens tillförlit- lighet är det viktigt att Du svarar. Vi ber Dig att besvara frågorna och skicka den ifyllda frågeblanketten till SCB i det bifogade portofria svarskuvertet så snart som möjligt.

När SCB får Din ifyllda blankett noterar vi att Du har svarat och sedan förstörs alla namn- och identifikationsuppgifter. Svaren sammanställs endast i statistiska tabeller där det inte går att utläsa vad just Du har svarat. Numret överst på frågeblanketten är till för att SCB inte ska skicka påminnelser till dem som har svarat.

De svar som Du lämnar på öppna frågor i enkäten kommer att avidentifieras och sedan överlämnas till Förtroendeutredningen.

Har du några frågor om undersökningen är du välkommen att ringa till Fredrik Bohlin, utredningssekreterare i Förtroendeutred- ningen, tfn 040-35 58 88 eller Jonas Olofsson, SCB, tfn 08-506 947 18 du frågor om datainsamlingen är du välkommen att ringa till Inga- Britt Svalstedt, SCB, 019-17 61 05.

Tack för din medverkan!

Fredrik Bohlin

Jonas Olofsson

Förtroendeutredningen

Utredare, SCB

Ju, 2007:08

9

Bilaga 2

SOU 2008:106

10

SOU 2008:106

Bilaga 2

Frågeformulär till Statistiska centralbyråns enkätundersökningar

Först vill vi be dig svara på några frågor som handlar om ditt förtroende för de svenska domstolarna

Hur stort eller litet förtroende U U har du när det gäller svenska domstolar?

Markera med ett kryss för varje fråga.

Har ingen

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

åsikt/

stort

stort

litet

litet

Känner

förtroende

förtroende

förtroende

förtroende

inte till

1

2

3

4

5

1 Att domstolarna dömer korrekt.

2 Att domare har kompetens att döma korrekt.

3 Att nämndemän har kompetens att döma korrekt.

4 Att domstolarna avgör målen inom rimlig tid.

5 Att enskilda personer som deltar i domstolsförhandlingar blir bemötta med respekt av personalen i domstolarna.

6 Att domstolarna är omsorgs- fulla och noggranna i sitt arbete.

7 Att det som rapporteras i tid- ningar och radio/TV stämmer överens med det som faktiskt sägs och händer i domstolarna.

8a För möjligheterna att få en rättvis dom i domstolarna oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund.

8b Om du har svarat med ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende, vilket av alternativen stämmer bäst med din åsikt?

1 Personer med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar att få en rättvis prövning

2 Personer med svensk bakgrund har sämre förutsättningar att få en rättvis prövning

9 Att domstolarna i övrigt be- handlar alla människor lika när de dömer. Dvs. med hänsyn till kön, ålder, utbildning, yrke, sexuell läggning, tidigare straffad, etc.

10 Att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer?

11

Bilaga 2

SOU 2008:106

Nu vill vi be dig svara på några frågor om domstolarnas roll och uppgift i samhället

Inte

Mycket

Ganska

särskilt

väl

väl

väl

Inte alls

insatt

insatt

insatt

insatt

11

Hur väl insatt upplever du att du är i dom-

1

2

3

4

stolarnas roll och uppgift i samhället?

Genom

Genom

Genom

mass-

egna

vänner

medierna

erfaren-

och

(tidningar,

Genom

heter

bekanta

TV, radio)

skolan

12

Hur får du den mesta informationen om hur

1

2

3

4

domstolarna fungerar?

På annat sätt, nämligen:

Hur ser du på vilken roll U och uppgift U som domstolarna har i samhället?

Markera med ett kryss för varje fråga.

Rätt

Fel

1

2

13

Domstolar utreder brott tillsammans med polis och åklagare.

14

Domstolarna har till uppgift att alltid värna samhällets intressen

framför enskilda personers intresse.

15

Domstolarna är självständiga i förhållande till staten och andra

myndigheter när de dömer i målen.

16

Domstolarna avgör tvister av olika slag exempelvis mellan sam-

hället och enskilda personer.

17

Domstolarna får döma en åtalad person även för en annan brottslig

handling än den som personen är åtalad för.

18

Det är domstolens uppgift att se till att allt som talar för att en

åtalad är oskyldig kommer fram under domstolsförhandlingen.

19

Domstolarnas uppgift är att döma på grundval av vad som är

bevisat i målen.

20

De svenska nämndemännen fungerar på samma sätt som en jury i

t.ex. England och USA.

12

SOU 2008:106

Bilaga 2

De frågor som kommer nu handlar om hur du har blivit bemött av domstolarna

Bara du som har kallats till en domstolsförhandling behöver svara på frågorna 21–44. Övriga fortsätter direkt med fråga 45.

Ja

Nej

21

Hade du hjälp av en advokat eller någon annan jurist under dom-

1

2

stolsförhandlingen?

Hur stämmer följande överens med domstolens sätt att informera U

och

U

bemöta U

dig? U

Markera med ett kryss för varje

Det

Det

stämde

Det

stämde

Det

fråga.

helt och

stämde

knappast

stämde

22 Innehöll kallelsen till domstols-

hållet

delvis

alls

inte alls

1

2

3

4

förhandlingen i stort sett all den information du behövde?

23 Förstod du allt som stod i kallelsen, även vad som skulle kunna hända om du inte följde uppmaningen i kallelsen?

Om du inte har varit på en förhandling i domstol gå direkt till fråga 38

24 Var det lätt för dig att hitta till förhandlingssalen när du kom till domstolen?

25 Var de personer på domstolen som du var i kontakt med i sam- band med domstolsförhand- lingen vänliga och hjälpsamma?

26 Var det möjligt för dig att undvika att träffa din motpart

i väntrummet före domstols- förhandlingen?

27 Kände du dig trygg i domstolens väntrum.

28 Gjorde domstolspersonalen vad de kunde för att du skulle känna dig så trygg som möjligt före domstolsförhandlingen.

Jag har inte haft sådana kontakter med dom- stols- personalen

5

Jag hade ingen motpart

13

Bilaga 2

SOU 2008:106

Det

Det

stämde

Det

stämde

Det

29

Började domstolsförhandlingen

helt och

stämde

knappast

stämde

på utsatt tid eller fick du besked

hållet

delvis

alls

inte alls

om varför den inte kunde börja

1

2

3

4

på utsatt tid?

30

Hade du före domstolsförhand-

lingen i stora drag fått reda på

hur det skulle gå till och vad

som förväntades av dig?

31

Om du inte hade all information

som du behövde om hur dom-

stolsförhandlingen skulle gå till

och vad som förväntades av dig,

kände du att du kunde fråga

domaren om det under domstols-

förhandlingen?

32

Blev du bemött med respekt av

domaren under domstolsförhand-

lingen?

33

Kände du behov av att veta

namnen på domstolens ledamöter

och vad var och en skulle göra?

34 Förstod du allt som blev sagt under domstolsförhandlingen?

35 Fick du möjlighet att tala till punkt under domstolsförhandlingen och berätta allt som du ansåg var viktigt att få fram?

36 Lyssnade domarna uppmärksamt på din berättelse?

Jag hade inte behov av att fråga om det

5

Domen

lästes

Jag var

inte upp i

inte när-

samband

varande

37 Förstod du domarens resone-

Det

Det

med

när

stämde

Det

stämde

Det

domstols-

domen

mang om varför domstolen

helt och

stämde knappast stämde förhand-

lästes

dömde som den gjorde när

hållet

delvis

alls

inte alls

lingen

upp

1

2

3

4

5

6

domen lästes upp i slutet av domstolsförhandlingen?

14

SOU 2008:106

Bilaga 2

Jag ringde

Det

Det

inte till dom-

stämde

Det

stämde

Det

stolen –

helt och

stämde

knappast

stämde

gå till

38

Om du ringde till domstolen, blev

hållet

delvis

alls

inte alls

fråga 40

du kopplad till en person som

1

2

3

4

5

kunde besvara dina frågor?

39

Fick du ett respektfullt bemötande

Jag sökte

av den/de personer du talade

inte infor-

med?

mation –

gå till

fråga 42

40

Om du sökte information via

Internet inför målet/förhandlingen

var den lättillgänglig?

41

Var informationen fullständig?

Det

Det

Jag har

stämde

Det

stämde

Det

Jag har

bara läst

42

Förstod du domstolens motive-

helt och

stämde knappast

stämde

inte läst

dom-

ring till varför den dömde som

hållet

delvis

alls

inte alls

domen

slutet

1

2

3

4

5

6

den gjorde när du läste den

skriftliga domen?

Jag har

Jag har

endast

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

inte läst

läst dom-

svår

svår

lätt

lätt

domen

slutet

43

Tycker du att domen var lätt

1

2

3

4

5

6

eller svår att läsa?

44 Om du tyckte det var svårt att läsa och förstå domen, vad var det som var svårt:

15

Bilaga 2

SOU 2008:106

Till sist några frågor om Dig själv

45 Vilket år är du född?

Årtal:

46 Är du kvinna eller man?

1

Kvinna

2

Man

47 Var någonstans har du, respektive din far och mor, huvudsakligen U U vuxit upp?

Du själv

Din far

Din mor

Tätort i Sverige med mindre än

1

2

3

40 000 invånare/landsbygd

Stad eller större tätort i Sverige

(40 000 – 250 000 invånare)

Stockholm, Göteborg eller Malmö

Annat land i Norden

Annat land i EU

Land utanför EU

48 Vilket språk talades huvudsakligen U U hemma hos dig under din uppväxt?

1 Svenska

2 Annat språk, nämligen:

49 I vilken typ av område bor du?

1

Centralt i storstadsområde (mer än 250

000 invånare)

2

Förort till storstadsområde

3

Centralt i stad eller större tätort (40 000

– 250 000 invånare)

4

Förort till stad eller större tätort

5

Tätort med mindre än 40 000 invånare/ren landsbygd

16

SOU 2008:106

Bilaga 2

50 Vilken skolutbildning U U har du?

Markera högst avslutade utbildning.

1 Folkskola, realskola grundskola eller liknande

2 Yrkesskola, gymnasieskolans 1-eller 2-åriga linjer/program

3 3-4-årigt gymnasium eller gymnasieskola

4 Universitets- eller högskoleutbildning

51 Vilken av de här grupperna tillhör du för närvarande?

1

Yrkesarbetar (även sjukskriven, föräldraledig)

2

Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

3

Genomgår arbetsmarknadsutbildning

4

Arbetslös

5

Ålderspensionär/avtalspensionär

6

Har sjuk- eller aktivitetsersättning

7

Studerande

8

Annat:

52 Var vänlig sätt ett kryss i den ruta som bäst motsvarar ditt huvudsakliga U U yrke?

Om du inte arbetar nu gäller frågan det senaste arbetet du hade under de senaste 5 åren.

1

Arbetaryrke som normalt organiseras inom LO

2

Tjänstemannayrke som normalt organiseras inom TCO eller SACO/SR

3

Jordbrukare eller medhjälpare till familjemedlem som är jordbrukare

4

Egen företagare eller medhjälpare till familjemedlem som är egen företagare

5

Annat yrke, nämligen:

6

Jag har inte arbetat under de senaste 5 åren

7

Jag har aldrig haft något yrke

53 Var vänlig sätt ett kryss i den ruta som motsvarar den ungefärliga sammanlagda årsinkomsten för alla U personer U i ditt hushåll före skatt?

Pension och studiemedel ska räknas in i den ungefärliga inkomsten.

1

100 000 eller mindre

5

401 000 – 500 000

2

101 000 – 200 000

6

501 000 – 600 000

3

201 000 – 300 000

7

601 000 – 700 000

4

301 000 – 400 000

8

Mer än 700 000

17

Bilaga 2

SOU 2008:106

54 Har du varit med i ett mål/en förhandling i domstol någon gång?

1 Nej (du behöver inte svara på fler frågor)

2 Ja, 1 gång

3 Ja, 2-3 gånger

4 Ja, fler än 3 gånger

55 Varför var du med i ett mål/en förhandling i domstolen?

Kryssa för det eller de alternativ som varit aktuella för dig.

1

Jag var misstänkt för brott

2

Jag var brottsoffer

3

Jag var kärande (den som framställde ett krav mot annan)

4

Jag var svarande (den som fick ett krav riktat mot mig)

5

Jag var vittne i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen)

6

Jag var enskild part i förvaltningsmål (deltagare i mål i länsrätt,

kammarrätt eller Regeringsrätten)

7

Jag var vittne i förvaltningsdomstol (länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten)

8

Jag var åskådare

56 Vad handlade målet eller målen om?

Flera alternativ kan kryssas för.

1 Våldsbrott (t.ex. rån, misshandel, olaga hot)

1 Förmögenhetsbrott (t.ex. stöld, bedrägeri, förskingring)

1 Annat brott, nämligen:

1 Vårdnad eller umgänge med barn

1 Förmögenhetsrättslig tvist (skulder eller fordringar)

1 Annan tvist i allmän domstol, nämligen:

1 Tvångsvård av barn, missbrukare eller psykiskt sjuka

1 Socialförsäkringsrätt (t.ex. arbetsskada eller sjukskrivning med försäkringskassan som motpart till den enskilde)

1 Skatterätt (Skatteverket motpart till den enskilde)

1 Rätten till bistånd (t.ex. socialbidrag med socialtjänsten som motpart till den enskilde)

1 Annan förvaltningsrättslig tvist, nämligen:

18

SOU 2008:106

Bilaga 2

57 Hur nöjd är du personligen med utgången i målet/målen?

Besvaras endast av dig som varit misstänkt för brott, brottsoffer, kärande (du som framställt krav mot annan), svarande (du som fått krav riktat mot dig) eller enskild part i förvaltningsmål (deltagare i mål i länsrätt och kammarrätt).

1 Mycket nöjd

2 Ganska nöjd

3 Ganska missnöjd

4 Mycket missnöjd

Ett stort tack för din medverkan!

Om du har synpunkter på någon enskild fråga eller formuläret som helhet är vi tacksamma att få ta del av dessa.

19

Bilaga 2

SOU 2008:106

20

SOU 2008:106

Bilaga 2

Teknisk rapport till Statistiska centralbyrån enkätundersökningar

Avdelningen för Befolknings- och Välfärdsstatistik

Enheten för Demokratistatistik

Jonas Olofsson

Förtroende för svenska domstolar

Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande

21

Bilaga 2

SOU 2008:106

22

SOU 2008:106

Bilaga 2

1 INLEDNING

Denna undersökning har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av den statliga Förtroendeutredningen (Ju 2007:08) . Undersökningen har genomförts som en postenkätsundersökning under våren 2008.

Undersökningen består av två mätningar. Den ena mätningen riktar sig mot allmänheten. Den andra mätningen, vilken är en pilotstudie, riktar sig mot personer med egen erfarenhet av det svenska domstolsväsendet.

Undersökningens syfte var att mäta attityder till, kunskaper om och förtroende för svenska domstolar, hos allmänheten och hos personer med egen erfarenhet av svenska domstolar. För den sist- nämnda gruppen har även syftet varit att kartlägga uppfattningar om domstolarnas bemötande. Personer med egen erfarenhet var indelade i sex olika kategorier: tilltalad, målsägande, vittne, kärande, svarande och enskild part .

För mätningen riktad mot allmänheten har SCB ansvarat för urvalet, vilket har hämtats från registret över totalbefolkningen (RTB). För mätningen riktad mot personer med egen erfarenhet av svenska domstolar har Förtroendeutredningen gjort ett urval och levererat till SCB. Detta urval är hämtat från åtta olika rättsdistrikt av både förvaltnings- och allmän karaktär.

Undersökningens urval bestämdes till 3 500 personer. Urvals- storleken i mätningen riktad till allmänheten var 3 000 personer. Urvalsstorleken i mätningen riktad till personer med egen erfaren- het av domstolar gjordes ett urval på 500 personer.

Denna rapport är en teknisk beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande.

2 UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGG

2.1 Population

Målpopulationen för mätningen riktad mot allmänheten utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldrarna 18–84 (födda 1924– 1990). För mätningen riktad mot personer med egen erfarenhet av svenska domstolar gjordes inga avgränsningar med avseende på ålder.

23

Bilaga 2

SOU 2008:106

2.2 Urval

Som urvalsram för mätningen riktad till allmänheten användes SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) med aktualitet från 2008-01-31. Urvalet drogs som ett obundet slumpmässigt urval (OSU).

Ett urval på 3 010 personer drogs från RTB. Av dessa hade en person avlidit, två personer emigrerat, en person hade hemlig adress och åtta personer saknade adress. Dessa personer är att betrakta som övertäckning. Nettourvalet för mätningen riktad till allmänheten blev därför 2 998 personer.

Den statliga Förtroendeutredningen levererade ett bruttourval med 497 personer med egen erfarenhet av domstolar till SCB. Urvalet är hämtat från Ångermanlands tingsrätt, länsrätten i Västernorrland, Kammarrätten i Stockholm, Hovrätten för Västra Sverige, Malmö tingsrätt, Hässleholms tingsrätt samt Södertörns tingsrätt.

I det bruttourval som Förtroendeutredningen levererade sakna- des personnummer för 38 personer. För dessa angavs istället en adress. I den mån personnummer fanns gjordes kontroller så att ingen person återfanns både i urvalet från RTB och i det urval som Förtroendeutredningen levererade. Bland de 459 personerna i bruttourvalet som angavs med personnummer var 28 att beteckna som övertäckning. Av dessa hade två personer avlidit, fem personer emigrerat, tre personer hade hemlig adress, två saknade adress, 15 personer var obefintliga i RTB, vilket förmodligen berodde på att deras personnummer var felaktiga och ett personnummer var ofullständigt.

Nettourvalet blev därmed 469 personer. Dessa fördelade sig så att 78 personer var tilltalade, 81 personer var målsägande, 81 perso- ner var vittne, 77 personer var kärande, 74 personer var svarande och 78 personer var enskild part .

Av tabell 2 nedan framgår hur många som deltog i respektive mätning samt populations- och urvalsstorlekar.

24

SOU 2008:106

Bilaga 2

3 GENOMFÖRANDE

3.1 Mätinstrument

Förtroendeutredningen levererade ett utkast på en enkät till SCB. Den genomgick en granskning av SCB:s mättekniska laboratorium. På förslag från SCB ändrades enkätens mätskala. Ett antal frågor fick även förändrad lydelse för att de skulle bli så lätta att tolka och besvara som möjligt. SCB utarbetade även ett missiv utifrån princi- per om lättillgänglighet och tydlighet.

En och samma enkät har använts för undersökningens båda mätningar. Enkäten består totalt av 57 frågor. Av dessa behandlar 12 frågor förtroendet för domstolar. Åtta frågor är kunskapsfrågor där de svarande kan ange rätt eller fel. Det största frågeblocket, 24 frågor, riktar sig endast till dem som har egen erfarenhet av svenska domstolar och tar upp ämnen som knyter an till bemötande och information i kontakt med domstolar. Utöver detta ingick även nio bakgrundsfrågor om de svarandes ålder, kön, uppväxtort etc. samt tre frågor som specifikt riktar sig till de med egen erfarenhet av svenska domstolar.

3.2 Datainsamling

Enkäterna skickades per post till de utvalda personerna den 27 mars 2008. Efter drygt en vecka skickades ett tack- och påminnelsekort och därefter ytterligare två skriftliga påminnelser med ny enkät till dem som inte svarat. Insamlingen bröts den 20 maj 2008.

Tabell 1

Antal inkomna enkäter

Allmänheten

Erfarenhet av domstolar

Innan någon påminnelse

697

71

Efter tack och påminnelsekort

293

45

Efter enkätpåminnelse ett

280

35

Efter enkätpåminnelse två

183

35

Totalt

1 453

186

Svarsprocenten blev 48 procent för mätningen riktad till allmän- heten och 40 procent för mätningen riktad mot personer med egen erfarenhet av domstolar. För de olika kategorierna i den sistnämnda

25

Bilaga 2

SOU 2008:106

mätningen blev svarsandelarna följande: 27 procent för tilltalade , 40 procent för målsägande , 44 procent för vittne , 40 procent för kärande , 50 procent för svarande och 37 procent för enskild part .

Tabell 2

Population, urval, övertäckning, antal svar, bortfall och svarsandelar

Målpopulation

Kategori

Brutto-

Brutto-

Över-

Netto-

Antal

Bortfall

Svars-

population

urval

täckning

urval

svar

andel

Allmänheten

-

7 096 587

3 010

12

2 998

1 453

1 545

48 %

18–84 år

Personer med

egen erfarenhet

-

497

28

469

186

283

40 %

av svenska

domstolar

Tilltalade

-

86

8

78

21

57

27 %

Målsägande

-

87

6

81

32

49

40 %

Vittne

-

83

2

81

36

45

44 %

Kärande

-

81

4

77

31

46

40 %

Svarande

-

79

5

74

37

37

50 %

Enskild part

-

81

3

78

29

49

37 %

Totalt

-

-

3 507

40

3 467

1 639

1 828

47 %

Svarsandelarna har beräknats på följande sätt:

Antal svar/(bruttourval - totala övertäckningen).

3.3 Bearbetning

Inkomna svar har skannats in. Även öppna svar har skannats in och överlämnats till Förtroendeutredningen som bildfil på CD.

Tabeller har tagits fram med hjälp av programmen SAS, CLAN och Excel. CLAN som beräknar konfidensintervallen har utveck- lats vid SCB.

26

SOU 2008:106

Bilaga 2

3.4 Uppräkningsförfarande

Svaren som har lämnats har för RTB-urvalet räknats upp så att de representerar personer mellan 18–84 år i den totala befolkningen.

4 UNDERSÖKNINGSRESULTATENS TILLFÖRLITLIGHET

De resultat som räknas fram ur undersökningsmaterialet blir skatt- ningar av värden för populationen eller delar av populationen. Detta gäller undersökningen riktad till allmänheten som bygger på ett obundet slumpmässigt urval från RTB. Då en skattning inte exakt överensstämmer med motsvarande värde i undersöknings- populationen sägs skattningen ha ett visst fel. För att bedöma säkerheten i resultaten måste man ta hänsyn till flera faktorer som kan ge upphov till fel.

4.1 Olika typer av fel

De fel som förekommer i undersökningar av denna typ kan efter orsak grovt delas upp i:

- övertäckningsfel, d.v.s. fel som beror på att vissa enheter som ej tillhör undersökningspopulationen kommer med vid resultat- redovisningen

- undertäckningsfel, d.v.s. fel som beror på att vissa enheter i undersökningspopulationen inte ingår i urvalsramen

- mätfel, d.v.s. fel som t.ex. kan bero på att den svarande missupp- fattat frågor eller inte lämnat rätt svar (medvetet eller omed- vetet)

- bearbetningsfel, d.v.s. fel som kan uppkomma vid det manuella eller maskinella handhavandet av det insamlade materialet

- bortfallsfel, d.v.s. fel som beror på att mätvärdet för vissa perso- ner saknas på en eller flera undersökningsvariabler

- urvalsfel, d.v.s. fel i skattningen av resultaten som beror på att endast ett urval av populationen undersökts.

27

Bilaga 2

SOU 2008:106

Täckningsfel

Övertäckningen består av personer som, efter urvalsdragningen, har avlidit, emigrerat, tillfälligt flyttat utomlands eller flyttat till okänd adress. Även ett mindre antal personer som i befolknings- registret har skyddad adress eller saknar adress ingår i övertäck- ningen.

Bearbetningsfel

I samband med hanteringen och bearbetningen av blanketter, data- filer och tabeller kan fel uppkomma. Vid skanningen av svaren har variabelkontroller utförts maskinellt och upptäckta fel har rättats. Att systematiska fel skulle ha uppkommit vid bearbetningen är därför inte troligt.

Bortfallsfel

Bortfall uppstår när en person vägrar delta, ej kan anträffas eller lämnar uppgifter av en sådan kvalitet att de ej kan användas. Fel till följd av bortfall uppstår när personerna i bortfallet systematiskt skiljer sig från de svarande.

Bortfallet i denna undersökning består huvudsakligen av perso- ner som varken svarat eller lämnat skäl till att inte svara.

Avgörande för bortfallets inverkan på en variabel är om bort- fallet avviker från de svarande i sådana egenskaper som uppvisar samband med de variabler som undersökningen skall mäta.

Förutom objektsbortfall finns för varje fråga i enkäten ett partiellt bortfall (blanketten är besvarad men enstaka frågor är överhoppade). Exakt uppgift om storleken för detta bortfall finns i tabellerna och anges där som ”Uppgift saknas”.

Eftersom båda mätningarna har ett betydande bortfall måste försiktighet iakttas när resultaten ska tolkas. Detta är särskilt påfallande för mätningen av personer med egen erfarenhet av dom- stolar, då denna mätning baserades på ett mindre urval och sam- tidigt uppvisade ett stort bortfall.

28

SOU 2008:106

Bilaga 2

Urvalsfel

Skattningarna för mätningen av allmänhetens attityder till svenska domstolar är behäftade med en viss slumpmässig osäkerhet bero- ende på att de baseras på en urvalsundersökning. Mätningen som riktar sig till personer med egen erfarenhet av domstolar är en pilotstudie, där mindre hänsyn har tagits till urvalets generaliser- barhet.

Urvalet som använts i mätningen riktad till allmänheten är ett sannolikhetsurval, det vill säga urvalssannolikheterna är kända. Ett sådant urvalsförförande orsakar en slumpmässig, men beräknings- bar, osäkerhet hos resultaten eller skattningarna. Skattningarnas osäkerhet anges med felmarginaler.

Skattningen plus/minus felmarginalen bildar ett 95-procentigt konfidensintervall kring skattningen. Detta innebär att med 95 procents säkerhet täcker det angivna intervallet värdet för den totala populationen. Den slumpmässiga osäkerheten varierar med det skattade procenttalets storlek och urvalets storlek för den redovisningsgrupp skattningen avser.

5 TABELLERNAS UPPLÄGG

Resultaten presenteras i fyra olika resultattabeller (filer). Resulta- ten för mätningen riktad till allmänheten visas i två olika tabeller där den ena tabellen (Allmänheten (antal i mätning)) summerar antalet som har deltagit i undersökningen och den andra (Allmän- heten (uppräknat)) räknar upp antalet till den totala populations- nivån. Båda dessa tabeller redovisas med felmarginaler som bygger på 95 procentiga konfidensintervall.

Tabellerna som redovisar personer med egen erfarenhet av svenska domstolar är i sin tur uppdelad i två olika tabeller (filer). Dels personer med egen erfarenhet som kommer från Förtroende- utredningens levererade urval (Erfarenhet av domstol (ej RTB)). Dessa redovisas i sin tur för samtliga sex kategorier: tilltalade, mål- sägande, vittne, kärande, svarande och enskild part. Dels personer ur RTB-urvalet som på fråga 54 har angett att de någon gång varit med i ett mål/en förhandling i domstol, svarsalternativ 2–4 (Erfar- enhet av domstol (RTB)). Även för dessa redovisas samtliga sex kategorier baserade på fråga 55 TPF 1 FPT . Eftersom den senare tabellen

1 TP PT 1=Tilltalad, 2=Målsägande, 3=Kärande, 4=Svarande, 5 och 7=Vittne och 6=Enskild part.

29

Bilaga 2

SOU 2008:106

bygger på urvalet från RTB redovisas här även felmarginaler. För att bakvägsidentifikation inte ska vara möjlig redovisas inte grupper som är mindre än fem personer.

Samtliga resultattabellerna följer samma disposition och upp- lägg. I vänsterspalten återfinns de bakgrundsfrågor som har bedömts som relevanta. Dessa skiljer sig mellan tabellerna för allmänheten och tabellerna för personer med egen erfarenhet av domstolar. I tabellerna går det att:

• välja fråga

• välja selektion, detta gäller endast för resultattabellerna för personer med egen erfarenhet av domstolar

• välja andel/antal med eller utan konfidensintervall. Konfidens- intervall gäller endast resultat som bygger på RTB-urval

• skriva ut en tabell/alla tabeller

• välja bakgrundsvariabel i diagrammet

• skriva ut diagram.

30

Bilaga 3

Förtroendet för domstolarna

– Rapport med analys av resultaten från Statistiska centralbyråns enkätundersökningar

– fil.mag. Björn Rönnerstrand –

31

Bilaga 3

SOU 2008:106

32

SOU 2008:106

Bilaga 3

Förtroendet för svenska domstolar

Förtroendeutredningen (Ju2007:08)

33

Bilaga 3

SOU 2008:106

34

SOU 2008:106

Bilaga 3

Innehåll

1 TU

Inledning UT .......................................................................

37

2 TU

Undersökningens uppläggning och genomförande UT ..............

37

3 TU

Förtroende som begrepp UT .................................................

38

4 TU

Några mätningar av förtroendet för domstolarna UT ................

39

4 TU .1

SOM-undersökningen UT ......................................................

40

4 TU

.2

Den nationella trygghetsundersökningen UT .......................

41

5 TU

Allmänhetens förtroende för svenska domstolar UT .................

41

5 TU

.1

Förtroendet för domstolarna UT ...........................................

41

5 TU

.2

Domare, nämndemän och bemötande UT .............................

46

5 TU

.3

Differentierade bedömningar? UT .........................................

50

5 TU

.4

Förtroendet för rapporteringen om domstolarna i

media UT .............................................................................

52

5 TU

.5

Kunskap skapar förtroende UT ..............................................

55

5 TU

.5

Vad betyder etnisk bakgrund? UT .........................................

60

6 TU

Domstolserfarenhet UT ........................................................

65

6 TU

.1

Gruppen med domstolserfarenhet UT ...................................

66

6 TU

.2

Domstolserfarenhet och förtroende UT ................................

69

6 TU

.3

Kontakten med domstolen UT ...............................................

77

7 TU

Slutsatser UT ......................................................................

84

8 TU

Sammanfattning UT ............................................................

87

R T efe U renser U ........................................................................

89 T

35

Bilaga 3

SOU 2008:106

36

SOU 2008:106

Bilaga 3

1 Inledning

Regeringen har genom kommittédirektiv (dir. 2007:93) gett För- troendeutredningen i uppdrag att utreda förtroende och kvalitet i domstolarna. På uppdrag av utredningen har Statistiska central- byrån skickat ut en postenkät, i syfte att belysa olika gruppers attityder, kunskaper och förtroende. Undersökningen bygger på två urval där det ena avser ett slumpmässigt urval av allmänheten mellan 16 och 95 år medan det andra avser ett urval av personer med egen erfarenhet av domstolar. I denna rapport redovisas resultaten av dessa två undersökningar.

I kapitel 2 redovisas undersökningens uppläggning och genom- förande. I kapitel 3 följer en beskrivning av begreppet förtroende. I kapitel 4 presenteras mätningar av förtroende som gjorts och görs i Sverige. En redovisning av resultaten görs i kapitel 5 och 6. I kapitel 7 läggs undersökningens slutsatser fram. Kapitel 8 är en sammanfatt- ning av undersökningen.

2 Undersökningens uppläggning och genomförande

Undersökningarna av förtroendet för de svenska domstolarna byg- ger på postenkäter. Dessa har utarbetats i samverkan mellan För- troendeutredningen och Statistiska centralbyrån. Frågorna i enkäten behandlar förtroendet för domstolarna och hur dom- stolarna bemöter parter och bevispersoner i anslutning till dom- stolsförhandlingen. Därtill fogades även bakgrundsfrågor avseende bl.a. ålder, kön, utbildning osv., samt ett kunskapstest om totalt 8 frågor.

Enkäten skickades ut under våren 2008 TPF 1 FPT till urval ur två U U olika populationer. I den undersökning som avsåg allmänheten drogs ett slumpmässigt urval bestående av 3 010 personer. TPF 2 FPT Nettourvalet blev 2 998, då ett antal personer av olika anledningar, t ex sjukdom, fick strykas.

Samma enkätformulär användes i undersökningen av personer med erfarenhet av domstolar . Urvalet gjordes genom att personupp- gifter begärdes in från domstolar kronologiskt utifrån datum för

1

PT Undersökningen gjordes mellan den 27 mars och den 20 maj 2008.

TP

2

PT Urvalet drogs ur SCB:s register över totalbefolkningen, RTB.

TP

37

Bilaga 3

SOU 2008:106

3

Domarna är hämtade från perioden november

avslut i ärendet. TPF FPT

2007 till och med januari 2008, men i realiteten har i stort sett

samtliga personer

deltagit i domar med avslut under november

2007. TPF 4 FPT Urvalet blev 500 personer med egen erfarenhet av domstolar och nettourvalet 469 personer. Dessa fördelade sig så att 78 perso- ner var tilltalade, 81 personer var målsägande, 81 personer var vitt- nen , 77 personer var kärande , 74 var svarande och 78 personer var enskilda parter . TPF 5 FPT

Svarsprocenten i undersökningen riktad till allmänheten är 48 procent, vilket innebär 1453 svar. I mätningen riktad till person- er med erfarenhet av domstolar är svarsfrekvensen 40 procent, vilket motsvarar 186 svar. Svarsfrekvenserna får betraktas som för- hållandevis låga, ställt i relation till samhällvetenskapliga postenkäter generellt. TPF 6 FPT

Det kan tillfogas att det också i urvalet av allmänheten finns relativt många med någon erfarenhet av domstolar. Antalet med erfarenhet är totalt 427 personer eller 29 procent. Dessa har dock i detta sammanhang inte skiljts ut för analys, utan denna redovisning bygger helt på det urval som hämtats från domstolarna, där det säkerställts en bredd i domstolserfarenheten. Vid fortsatta analyser kan det dock finnas anledning att jämföra dessa två grupper.

3 Förtroende som begrepp

Att mäta medborgarnas förtroende är brukligt i undersökningar av samhällsinstitutioner. Anledningen är att begreppet förmodas ha betydelse för andra samhällsfenomen, som en fungerande demo- krati och ekonomisk tillväxt. TPF 7 FPT Förtroendet för en institution hand- lar dels om att utvärdera den, men också om hur man värderar den- samma. Utvärdering av en institution innebär ett omdöme om hur bra eller dåligt institutionen fungerar. Värderingen av en institution kretsar kring hur viktig eller oviktig institutionen uppfattas. Det

3 TP PT Urvalet är hämtat från Ångermanlands Tingsrätt, Länsrätten i Västernorrland, Kammar- rätten i Stockholm, Hovrätten för Västra Sverige, Malmö Tingsrätt, Hässleholms Tingsrätt samt Södertörns Tingsrätt.

4 TP PT Domstolarna valdes utifrån var de domstolschefer som fungerat experter i Förtroende- utredningen har sin hemvist. För att göra urvalet av domstolar något mer representativt har en ytterligare domstol från Stockholm lagts till.

5

PT Nettourval, antal svar, bortfall och svarsandel i procent biläggs i appendix.

TP

6

PT Även om trenden när något vikande sedan 2000-talet, ligger SOM-undersökningarna

TP

stadigt kring och över en svarsfrekvens på 60 procent. Se Nilsson (2008) s 517. 7 TP PT Rothstein (2008) s 149.

38

SOU 2008:106

Bilaga 3

förtroende som institutioner åtnjuter återspelar således en sam- manvägning av dessa kriterier.

På det individuella planet består förtroendet för samhällsin- stitutioner dels av basförtroende och dels av samhällsförtroende. Basförtroendet förväntas ligga tämligen fast och bestäms till delar av vilket förtroende en individ generellt har för sin omgivning. Samhällsförtroende däremot, ändras till följd av de bedömningar man gör av samhällets utveckling. TPF 8 FPT

Studier av allmänhetens förtroende för olika samhällsinstitutio- ner visar att förtroendet är högst för sjukvården, polisen och uni- versitet och högskolor. I botten finns politiska partier, EU-institu- tioner och de fackliga organisationerna. Mätningar av förtroendet för olika samhällsinstitutioner visar på att värderingarna kan ha mycket olika grund. Det finns utpräglade politiserade institutioner som de politiska partierna och regeringen, där opinionen är polari- serad. Vissa typer av institutioner – som t.ex. Riksbanken – känne- tecknas av att många saknar uppfattning om institutionen i fråga. Domstolen kan kategoriseras som en social institution, i likhet med t.ex. polisen, sjukvården och grundskolan. Förtroendet för den sortens institutioner tenderar att vara högt och relativt stabilt över

tid. TPF 9 FPT

4 Några mätningar av förtroendet för domstolarna

SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter svenskarnas för- troende för samhällsinstitutioner sedan drygt tjugo år tillbaka. TPF 10 FPT Domstolarna är föremål för SOM-institutets årliga mätningar sedan år 1994. Förtroendet för svenska domstolar undersöks även av Brottsförebyggande rådet, genom den årliga Nationella trygg- hetsundersökningen. I detta kapitel följer en kort beskrivning av resultaten av dessa undersökningar.

Förtroendet för samhälleliga institutioner är generellt högt i norden. TPF 11 FPT Undersökningar som bedrivs av EU:s opinionsundersök- ningsinstitut Eurobarometern visar att svenska folket placerar sig

8 TP PT Holmberg & Weibull (2008) s 40. 9 TP PT Holmberg & Weibull (2008) s 39 ff.

10 TP PT SOM-institutet drivs gemensamt av tre institutioner vid Göteborgs Universitet: Institu- tionen för journalistik och masskommunikation, Statsvetenskapliga institutionen och För- valtningshögskolan. Institutet genomför årliga mätningar om bland annat politik, medie- vanor, offentlig service m.m. Undersökningen genomförs årsvis postalt genom omkring 3 000 enkäter. Svarsfrekvensen brukar ligga något över 60 procent.

11 TP PT Weibull & Holmberg (2008) s 39 ff.

39

Bilaga 3

SOU 2008:106

högt jämfört med andra länder när det gäller förtroende för inhemska institutioner och rättsväsendet. Det är inte troligt att domstolarna avviker från mönstret.

4.1 SOM-undersökningen

Förtroendet för svenska domstolar är relativt stort jämfört med andra samhällsinstitutioner. Det visar den serie av förtroendemät- ningar som SOM-institutet årligen genomför. SOM-institutet ställer frågan om förtroende på en femgradig skala där det även finns ett mittalternativ med vaken stort eller litet förtroende. Resultatet från SOM-institutets mätningar är att förtroendet för ”domstolarna” sedan 1994 har varit övervägande positivt. Fler personer har ganska eller mycket stort förtroende, jämfört med andelen med ganska och mycket litet förtroende. TPF 12 F TP

I 2007 års SOM-undersökning är andelen med mycket stort eller ganska stort förtroende för domstolarna 46 procent. Förtro- ende för institutioner kan beskrivas med förtroendebalansen, dvs. andelen ganska stort och mycket stort förtroende hopslagna, minus andelen med ganska litet och mycket litet förtroende. Ju högre förtroendebalans, desto högre förtroende åtnjuter institutionen. Förtroendebalansen för domstolarna har växlat i intervallet +37 år 1994 till +10 2005. TPF 13 FPT Förtroendebalansen i den senaste mätning- en var +28. En spekulation om orsaken till förtroenderaset år 2005 är den i media uppmärksammade skandalen, där domare prickades för samröre med en prostituerad. TPF 14 FPT

SOM-institutets undersökningar visar att det finns skillnader i förtroende mellan olika grupper. Förtroendet för domstolarna är högre bland personer med hög utbildning och intresse för politik. Högre förtroende kännetecknar även personer med svenskt med- borgarskap. Detsamma gäller för personer födda i Sverige, jämfört med personer födda utomlands. Samtidigt är förtroendet lägre bland personer över 50 år än bland personer under femtio år. Lägst förtroende åtnjuter domstolarna i gruppen 65 till 85 år. TPF 15 FPT

12 TP PT Holmberg T & Weibull (2008) s 44 f. 13 TP PT Holmberg (2006).

14 TP PT Holmberg & Weibull (2006) s 108.

15 TP PT Holmberg (2006).

40

SOU 2008:106

Bilaga 3

4.2 Den nationella trygghetsundersökningen

Brottsförebyggande rådet har genom två undersökningar kartlagt förtroendet för domstolarna, inom ramen för den Nationella trygghetsundersökningen. Undersökningen bygger på telefon- intervjuer med ett stort antal slumpvis utvalda personer i Sverige. TPF 16 FPT Resultatet i Nationella trygghetsundersökningarna stämmer med vad SOM-institutets undersökningar visar. Andelen med mycket eller ganska stort förtroende för domstolarna är högre än andelen med ganska eller mycket lågt förtroende.

Grupper som enligt Nationella trygghetsundersökningen hyser högt förtroende för domstolar är kvinnor, yngre och personer som är födda i Sverige. Det som är av störst betydelse när det gäller förtroendet för domstolarna är dock utbildning. Ju högre utbild- ning, desto större förtroende tenderar man att hysa för dom- stolarna. Nationella trygghetsundersökningen ger också en bild av förtroendet bland personer som blivit utsatta för brott, där det framkommer att denna grupp hyser lägre förtroende för dom- stolarna än genomsnittet.

5 Allmänhetens förtroende för svenska domstolar

I detta kapitel redovisas allmänhetens förtroende för domstolarna, så som det kommer till uttryck i svaren i Förtroendeutredningens enkätundersökning. Kapitlet är uppdelat i avsnitt utifrån tema. I av- snitt 5.1 ges en översikt och introduktion till materialet. I avsnitt 5.2 följer en redogörelse för förtroendet för domstolarna, domare och nämndemän. Avsnitt 5.3 behandlar förtroendet för rapporteringen i media. I avsnitt 5.4 redovisas kunskapens betydelse för domstols- förtroende. Avsnitt 5.5 kretsar kring kopplingen mellan etnisk bak- grund och domstolsförtroende.

5.1 Förtroendet för domstolarna

Förtroendet för domstolar har genom enkätfrågorna undersökts i flera olika avseenden. Huvuddelen av frågorna gällde aktörer och verksamhet i domstolarna, men det ställdes även en fråga om bilden

16 TP PT Nationella trygghetsundersökningen 2007. År 2006 intervjuades ca 8 000 personer i ett urval av 10 000 personer. År 2007 intervjuades ca 15 000 personer i ett urval av 20 000 personer.

41

Bilaga 3

SOU 2008:106

av domstolarna i massmedierna. De sex förtroendefrågor som gällde förtroendet för domstolarnas aktörer och verksamhet redo- visas i diagram 1. I diagrammet rangordnas förtroendefrågorna efter andel med mycket och ganska stort förtroende.

Diagram 1 Förtroendet för domstolsväsendet. Mycket stort och ganska stort förtroende (procent)

Att domare har kompetens att

döma korrekt.

14+52=66

Att domsolarna är omsorgsfulla

och noggranna i sitt arbete.

13+49=62

Att domstolarna dömer korrekt.

7+54=61

Att enskilda personer som

deltar i domstolsförhandlingar

blir bemötta med respekt av

12+41=53

personalen i domstolarna.

Att nämndemän har kompetens

4+34=38

att döma korrekt.

Mycket stort förtroende

Att domstolarna avgör målen

2+21=23

Ganska stort förtroende

inom rimlig tid.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

Kommentar: Diagrammets staplar redovisar andelen personer med mycket stort och ganska stort förtroende. Additionen i staplarna bildar den totala andelen av respondenter med mycket och ganska stort förtroende.

Tre alternativ uppvisar ett förtroende som överstiger 60 procent. Det gäller förtroendet för domarna, för noggrannheten i arbetet och att domarna är korrekta. De frågor som avviker från det genomgående goda förtroendet gäller nämndemännens kompetens och huruvida domstolarna avgör målen i rimlig tid. Förtroendet för domstolarna handlar i stor utsträckning om att de uppfattas som viktiga samhällsinstitutioner och är i lägre grad en utvärdering av hur väl domstolarna faktiskt fungerar. Många människor i samhäl- let saknar troligtvis en uppfattning om hur väl domstolarna funge- rar. Vi skall nu granska de generella bedömningarna av domstolarna i lite mer detalj.

Ungefär sex av tio svenskar har således mycket eller ganska stort förtroende för svenska domstolar. Andelen som uppger sig ha ganska eller mycket lite förtroende är 23 procent. Den ovan be- skrivna förtroendebalansen är +38. Andelen svenskar med mycket

42

SOU 2008:106

Bilaga 3

stort förtroende är 7 procent och totalt 16 procent i undersökningen saknar åsikt.

Tabell 1 Förtroendet för domstolarna (allmänheten, procent, förtroende- balans)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner ej

Förtroende balans

stort

stort

litet

litet

till

Domstolarna

7

54

17

6

16

+38

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. Antal svar totalt 1 425. Förtroendebalansen är ett mått som enkelt innebär att andelen högt förtroende minskas med andelen lågt förtroende. Förtroendet för en institution blir då andelen högt förtroende minus andelen med lågt förtroende. Förtroendebalansen kan variera mellan +100 (alla svarspersoner anger högt förtroende) och –100 (alla svars- personer anger lågt förtroende).

I SOM-undersökningen för år 2007 är förtroendebalansen +46. Motsvarande siffra i Nationella trygghetsundersökningen är +56. Resultaten låter sig dock inte jämföras direkt. Nationella trygg- hetsundersökningen utförs genom telefonintervjuer. Erfarenheter visar att metoden i fråga generellt genererar ca 15 procent fler för- troendefulla, trots att frågan är densamma. Detta beror på att det finns en större ovilja hos allmänheten att uttrycka kritik muntligen än skriftligen. TPF 17 FPT

Andelen med stort generellt domstolsförtroende ligger således högre än SOM-institutets mätning ett halvår tidigare, där andelen med stort förtroende var endast 46 procent. TPF 18 FPT Skillnaden är delvis metodologisk. SOM-undersökningens fråga rymmer ett mitt- alternativ, vilket inte finns i föreliggande studie, och metodstudier visar att svarspersonerna på frågor utan mittalternativ i något större utsträckning går till den positiva sidan (”ganska stort”) än till den negativa (”ganska litet”).

Förtroendet för domstolarna varierar beroende på kön, ålder och utbildning. Den tydligaste tendensen är att högutbildade också har ett högre förtroende för domstolarna. TPF 19 FPT Skillnaden mellan kvin- nor och män är liten, men det föreligger vissa skillnader mellan åldergrupperna. Förtroendet är högst i åldersgruppen 30 till 49 år och lägst i gruppen 16 till 29 år.

17 TP PT Jämförelser mellan den postala SOM-undersökningen och parallella undersökningar via telefon- intervjuer indikerar en skillnad på 15 procentenheter.

18 TP PT Holmberg och Weibull (2008).

19 TP PT Korrelation r=0.09.

43

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 2

Förtroendet för domstolarna efter kön, ålder och utbildning

(allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Kvinnor

8

53

16

5

18

+40

730

Män

6

56

18

6

14

+38

682

16–29

8

51

21

6

14

+32

207

30–49

7

58

18

4

13

+43

436

50–64

5

55

17

6

17

+37

406

65+

9

52

12

7

20

+42

376

Låg utbildning

8

44

15

6

27

+31

366

Medellåg utbildning

5

51

18

6

20

+32

287

Medelhög utbild-

7

54

19

7

13

+35

312

ning

Hög utbildning

8

66

16

5

5

+53

442

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Med låg utbildning avses folkskola, realskola, grundskola eller liknande, med medel- låg utbildning avses yrkesskola, gymnasieskolans 1- eller 2-åriga linje/program, med medelhög utbildning avses 3-4-årigt gymnasium och med hög utbildning avses universitets- eller högskoleutbildning. Avrundningar har påverkat procenttalen och förtroendebalanserna något.

När vi studerar skillnader mellan storstad och landsort framkom- mer att de som bor i medelstora städer tenderar att hysa högre för- troende för domstolarnas förmåga att döma korrekt än genom- snittet (tabell 3). Uppväxt tenderar att påverka svarsmönster även när det gäller benägenhet att ta ställning. Personer som är uppväxta i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har åsikt i frågan om domstolarnas kompetens i högre grad än andra.

44

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 3

Förtroendet för domstolarna efter huvudsaklig uppväxt (allmän-

heten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Tätort med mindre än

7

55

17

5

16

+40

746

40 000 invånare

Stad eller större tätort

10

58

15

4

13

+49

251

(40 000-250 000 inv.)

Stockholm, Göteborg

5

58

19

9

9

+35

252

eller Malmö

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

I tabellen nedan redovisas förtroendebalansen efter typ av bostads- område. Förtroendet för domstolarna är högre bland personer bosatta i och kring storstäderna, och lägre i mindre orter och på landsbygden. Skillnaderna är förhållandevis stora och sambandet mellan förtroende och bostadsort är statistiskt signifikant. TPF 20 FPT

Tabell 4 Förtroendet för domstolarna efter bostadsort (allmänheten, förtroendebalans, antal)

Centralt storstadsområde

Förort till storstads-

Centralt eller förort

Tätort med mindre än

(>250 000 inv.)

område

till stad eller större

40 000 invånare/ren

tätort

landsbyggd

Domstolarna

+47

+45

+25

+37

Antal svar

167

262

510

152

Kommentar: Tabellen visar förtroendebalansen på resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Det är dock vanskligt att fastställa vad som ligger bakom skill- naderna i förtroende. Bland personer bosatta i centralt storstads- område har 47 procent universitets- eller högskoleutbildning. Mot- svarande siffra för personer bosatta centralt eller i förort till stad eller större tätort är 25 procent. En del av förklaringen till att för- troendemönstret skiljer sig beroende av bostadsort kan vara den bakomliggande variabeln utbildning.

20 TP PT Korrelation r=0.24.

45

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 5

Förtroendet för domstolarna efter på typ av yrke (allmänheten,

procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Arbetaryrken

6

51

19

6

18

+32

371

Tjänstemannayrken

7

67

14

4

8

+56

437

Egen företagare

5

54

20

9

12

+30

94

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Det finns skillnader i förtroende mellan personer verksamma i olika sorters yrken. Förtroendebalansen för personer med arbetaryrken är lägre än motsvarande mått bland personer i tjänstemannayrken. Lägst förtroende åtnjuter domstolarna bland egen förtagare. Skill- naden i förtroende mellan personer med olika yrken är liten när det gäller ytterpositionerna. Det som skiljer grupperna åt är svars- alternativen ganska stort och ganska litet förtroende, samt andelen som saknar åsikt.

De svarsmönster som olika grupper har i förhållande till dom- stolarna är i stort sett detsamma som framträder i andra förtroen- destudier, exempelvis SOM-institutets årliga mätningar. Det är framför allt högutbildade som skiljer ut sig genom ett större för- troende, men också boende utanför storstäderna.

5.2 Domare, nämndemän och bemötande

Så långt har vi analyserat förtroendet för domstolarna på grundval av frågan om förtroendet för att domstolarna dömer korrekt. Enkätsvaren ger emellertid också möjlighet att belysa förtroendet för domstolens ledamöter. Den roll som tveklöst framstår som mest betydande i rätten är domaren.

46

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 6

Förtroendet för domare för samtliga och efter utbildning (allmän-

heten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Samtliga

14

52

12

4

18

+50

1 414

Låg

12

46

12

4

26

+42

356

Medellåg

12

49

10

5

24

+46

288

Medelhög

12

53

13

4

18

+48

312

Hög

21

58

11

2

8

+66

442

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domare har kompetens att döma korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. För kategorier av utbildning se tabell 2.

Svaren indikerar att domaren åtnjuter ett betydligt högre förtro- ende än domstolen. Institutionen har således lägre förtroende än den yrkesroll som den är associerad med. Detta gäller även för vissa andra yrkesgrupper vars förtroende undersöks av SOM. Lärare och präster åtnjuter högre förtroende, än vad skolan och kyrkan gör. Motsatt förhållande gäller för journalister och media. Detta belyser domarens nyckelroll när det gäller att skapa och vidmakthålla för- troendet för domstolsväsendet.

Det föreligger ett klart samband mellan grad av utbildning och förtroende för domare. Ju högre utbildningsnivå, desto högre för- troende tenderar man att hysa för domarens kompetens att döma korrekt. Det framkommer också att andelen som saknar åsikt sam- varierar med utbildningsnivå. Ju lägre utbildning, i desto lägre grad tar man ställning i frågan.

Tabell 7 Förtroendet för nämndemän för samtliga och efter utbildning (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Samtliga

4

34

27

11

24

± 0

1 419

Låg

4

30

28

10

28

-4

360

Medellåg

4

34

23

10

29

+5

289

Medelhög

4

36

25

11

24

+4

312

Hög

5

37

30

13

15

-1

442

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att nämndemän har kompetens att döma korrekt”. För kategorier av utbildning se tabell 2.

47

Bilaga 3

SOU 2008:106

Allmänhetens förtroende för nämndemän är allmänt sett lågt. TPF 21 FPT Andelen med mycket och ganska stort förtroende är lika stor som andelen med ganska och mycket litet förtroende. Skillnaden i för- troende mellan domare och domstolar är mycket stor. Samtidigt är nämndemännens roll okänd för de flesta svenskar. Ett skäl till att det låga förtroendet kan vara bristen på kunskap om nämndemän- nens funktion i domstolen.

Det finns en viktig skillnad i svarsmönstret i synen på domare och nämndemän. För nämndemän saknas en koppling mellan utbildningsnivå och förtroende. Skillnaden i förtroende mellan låg- utbildade och högutbildade beträffande domarkåren är 24 procent- enheter. Motsvarande siffra för nämndemän är 3 procentenheter.

Svenskarna har lågt förtroende för att domstolarna avgör målen inom rimlig tid. Drygt 50 procent har ganska eller mycket litet förtroende för detta, medan 23 procent har ganska eller mycket stort förtroende för detta. Högutbildade personer har lägre förtro- ende för att domstolarna dömer i rimlig tid.

Ungefär hälften av befolkningen hyser ganska eller mycket stort förtroende för att enskilda blir bemötta med respekt i domstolen. Andelen förtroendefulla är lägre bland män än bland kvinnor. Utbildning är en betydelsefull förklarande faktor vad gäller förtro- endet för ett respektfullt bemötande i rätten. Välutbildande perso- ner har en förväntan om att enskilda blir behandlade med respekt i domstolarna.

21 TP PT I början av hösten 2008 fick nämndemän negativ publicitet i media, efter en incident i ett uppmärksammat rättsfall. Denna händelse har dock inte påverkat förevarande undersökning, eftersom enkätsvaren samlades in under våren 2008.

48

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 8

Förtroendet för respektfullt bemötande efter kön, ålder och

utbildning (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

åsikt/känner

balans

svar

ej till

Samtliga

12

41

13

4

30

+36

1 424

Kvinnor

11

42

10

4

33

+39

732

Män

14

40

15

5

26

+34

680

16–29

15

37

18

5

25

+29

208

30–49

13

41

13

4

29

+37

437

50–64

9

44

11

4

32

+38

405

65+

13

39

11

4

33

+37

374

Låg utbildning

10

37

12

4

37

+31

361

Meddellåg utbildning

10

39

11

4

36

+34

290

Medelhög utbildning

12

41

15

3

29

+35

313

Hög utbildning

16

47

13

4

20

+46

443

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att enskilda personer som deltar i domstolsförhandlingar bli bemötta med respekt av personalen i domstolarna”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. För kategorier av utbildning se tabell 2.

I tabell 9 redovisas förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer. Halva befolk- ningen har mycket eller ganska stort förtroende för att dom- stolarna inte låter sig påverkas utifrån. Andelen personer med ganska litet eller mycket litet förtroende är 30 procent.

Tabell 9 Förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

ej till

Att domstolarna inte låter

9

41

23

7

20

+20

sig påverkas utifrån

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer”. Antal svar totalt 1 416. För en förklaring av begreppet förtroende- balans se tabell 1.

49

Bilaga 3

SOU 2008:106

Lägst förtroende vad gäller denna fråga har unga män och personer med medelhög utbildning. Kvinnor i åldern 30 till 49 år och perso- ner med medellåg utbildning tenderar att hysa högre förtroende för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån. Olikheterna mellan olika grupper är dock relativt begränsade, vilket framkommer av tabell 10 nedan.

Tabell 10 Förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån efter kön, ålder och utbildning (allmänheten, förtroendebalans, antal)

Kvinnor

Män

16–29

30–49

50–64

65+

Låg

Medellåg

Medelhög

Hög

Domstolarna

+25

+16

+13

+23

+19

+20

+18

+30

+16

+20

Antal svar

729

680

206

438

404

374

360

291

312

441

Kommentar: Tabellen visar förtroendebalansen på resultatet av påståendet ”Att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. För kategorier av utbildning se tabell 2.

Förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån skiljer sig åt beroende på bostadsort. Lägst förtroende återfinns bland personer som är bosatta i tätort med mindre än 40 000 invånare eller på landsbygden. Förtroendet är högre i centrala delar av städer större än 40 000 invånare. Skillnaderna är även här förhål- landevis små.

5.3 Differentierade bedömningar?

Generellt sett hänger förtroendebedömningarna av de olika aspekter- na på domstolarna nära samman. De som hyser förtroende för den generella frågan om domstolens förmåga att döma korrekt, tende- rar också att hysa förtroende för andra frågor som rör domstols- väsendet. De som har lågt förtroende för domstolens förmåga att döma korrekt har ofta också lågt förtroende när det gäller andra frågor.

50

SOU 2008:106

Bilaga 3

Diagram 2 Korrelationer mellan förtroende för aspekter av domstolsväsendet och förtroendet för domstolen (allmänheten)

Att domare har kompetens

att döma korrekt.

0,77

Att domsolarna är

omsorgsfulla och

noggranna i sitt arbetet.

0,74

Att nämndemän har

kompetens att döma

korrekt.

0,68

Att enskilda personer som

deltar i

domstolsförhandlingar blir

0,61

bemötta med respekt av

personalen i domstolarna.

0,61

Att domstolarna avgör

målen inom rimlig tid.

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

1

Kommentar: Korrelationskoefficienten (Pearsons r.) är ett mått på korrelationen mellan två variabler. Måttet kan anta värden mellan –1 och +1. Värden kring 0 indikerar avsaknad av korrelation. Korrela- tionskoefficienten beskriver samvariationen mellan två variabler. Samvariation innebär att vissa variabelvärden (t.ex. mycket stort förtroende för domstolarna) har en mer eller mindre stark tendens att förekomma tillsammans med vissa andra variabelvärden (t.ex. mycket stort förtroende för att domstolarna är omsorgsfulla och noggranna). Diagrammet visar korrelationen mellan förtroendet för olika aspekter av domstolsväsendet och resultatet av påståendet ”Domstolarna dömer korrekt”. Samtliga korrelationer i diagrammet är signifikanta på 99-procentsnivån.

Korrelationerna i diagrammet är mycket starka, även om de exakta värdena inte är så betydelsefulla. De som har högt förtroende för en aspekt av verksamheten har det också för andra delar. För- klaringen är sannolikt att människor i allmänhet inte är tillräckligt insatta för att kunna skilja ut olika aspekter utan är antingen gene- rellt positiva eller generellt sett negativa. Men korrelationerna visar samtidigt att vissa aspekter av domstolsväsendet tycks ha större betydelse för benägenheten att hysa förtroende för domstolarna. Av störst betydelse för det generella domstolsförtroendet är om man har förtroende för att domare har kompetens att döma kor- rekt. Att domstolarna avgör målen inom rimlig tid är av betydelse för förtroendet, men inte i samma utsträckning som förtroendet för domarna.

Diagrammen ovan visar också att vissa frågor är mer intressanta än andra. Resultatet på till exempel frågan om domstolarna är om- sorgsfulla och noggranna, liknar resultatet på frågan om dom-

51

Bilaga 3

SOU 2008:106

stolarna dömer korrekt i sådan grad att måtten troligtvis är uttryck för samma sak. Svarspersonerna uppfattar sannolikt ingen större skillnad på alternativen om domstolarna dömer korrekt eller huru- vida de är omsorgsfulla och noggranna i sitt arbetssätt.

5.4 Förtroendet för rapporteringen om domstolarna i media

Lejonparten av medborgarna i Sverige kommer aldrig i kontakt med domstolarna, utöver vad som förmedlas om domstolsväsendet genom medier. Andelen som uppger massmedier som en källa till information om hur domstolarna fungerar är 72 procent. Av dessa anledningar är frågan om förtroendet för rapporteringen från dom- stolarna av stor betydelse.

Tabell 11 Förtroendet för rapporteringen om domstolar i media (allmän- heten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

ej till

Förtroendet för mass-

3

29

32

17

19

-17

mediernas rapportering

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att det som rapporteras i tidningar och radio/tv stämmer överens med det som faktiskt sägs och händer i domstolarna”. Antal svar totalt 1 422. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Allmänhetens förtroende för rapporteringen om vad som händer i domstolen visar sig vara mycket begränsat. Närmare hälften av svarspersonerna uppger sig sakna förtroende i denna fråga. Det bör dock framhållas att påståendet är formulerat på ganska fordrande vis, vilket torde påverka svarsmönstret. Rapporteringen skall ”stämma överens med vad som faktiskt sägs och händer i domstolarna”.

Förtroendet för rapporteringen om domstolarna handlar inte bara om domstolarna, utan om journalistiken. Mätningar av för- troendet för rapporteringen av specifika områden av samhällslivet ger generellt högre värden. I en undersökning gällande bedöm- ningen av medias rapportering om barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg ligger förtroendebalansen i intervallet +23 till +25. TPF 22 FPT

22 TP PT Johansson (2008) s 114.

52

SOU 2008:106

Bilaga 3

Misstron mot rapporteringen hänger därför samman med att den behandlar förehavanden i domstolen.

Radio/tv och dagspress hör som generella samhällsinstitutioner inte till förtroendebotten. TPF 23 FPT Det ligger därför närmare till hands att koppla det låga förtroendet till en särskild grupp, nämligen kvälls- tidningarna. Mycket av domstolsrapporteringen förekommer i kvällspressen, särskilt i fråga om uppmärksammade rättsfall. Kvällstidningar åtnjuter också generellt ett betydligt lägre för- troende jämfört med radio/tv och dagspress. TPF 24 FPT Det är rimligt att tro att det är domstolsrapportering med tabloid dramaturgi som åter- speglas i individernas svar och som skapat det låga förtroendet.

Tabell 12 Förtroendet för rapporteringen i media efter utbildning (allmän- heten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

Utbildning

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Låg

2

30

27

15

26

-10

360

Medellåg

3

26

33

13

25

-17

291

Medelhög

4

32

29

17

18

-10

312

Hög

3

30

38

19

10

-24

441

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att det som rapporteras i tidningar och radio/tv stämmer överens med det som faktiskt sägs och händer i domstolarna”. Utbildning kategoriserat som i tabell 5. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. För kategorier av utbild- ning se tabell 2.

De mest kritiska till rapporteringen om domstolarna återfinns bland högutbildade. Det ger stöd åt antagandet att det framför allt är kvällspressen som avses eftersom just utbildade är kritiska till kvällstidningars innehåll. TPF 25 FPT Andelen personer som anger alternativet ingen åsikt/känner ej till är högre bland personer med låg utbildning. Förtroende för medierapporteringen är marginellt högre bland män jämfört med kvinnor. Personer som bor i förorter till storstäder och i Stockholm, Göteborg och Malmö tenderar att hysa lägre förtroende för rapporteringen i media.

23 TP PT Förtroendebalans för radio/tv och dagspress var 2007 +41 respektive +5. 24 TP PT Hadenius, Weibull & Wadbring (2008) s 373.

25 TP PT Weibull (2007).

53

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 13

Förtroendet för domstolarna efter förtroendet för rapportering i

media (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Förtroendet för

Ingen

domstolarna ►

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Förtroende

Antal

åsikt/känner

Förtroendet för

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

rapporteringen ▼

Mycket och ganska

15

64

13

4

4

+62

453

stort förtroende

Ganska litet för-

4

70

17

5

4

+52

454

troende

Mycket litet för-

5

48

26

12

9

+15

237

troende

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendena ”Att domstolarna dömer korrekt” och ”Att det som rapporteras i tidningar och radio/tv stämmer överens med det som faktiskt sägs och händer i domstolarna”. Mycket och ganska stort förtroende är sammanslagna. För en förklaring av begreppet förtroendebalans

se tabell 1.

I tabell 13 redovisas förtroendet för domstolarna horisontellt, efter tre grupper med olika grad av förtroende för rapporteringen i media uppställt vertikalt. Av tabellen kan man t.ex. utläsa att 15 procent av svarspersonerna som har mycket eller ganska stort förtroende för medierapporteringen också har mycket stort för- troende för domstolarna.

Personer med förtroende för domstolar litar i högre grad än genomsnittet på rapporteringen om domstolar i media. Det bör dock framhållas att gruppen med ganska litet förtroende för rap- porteringen i media hyser i det närmaste lika stort förtroende för domstolarna som gruppen med mycket och ganska stort förtro- ende för rapporteringen. Det tyder på att förtroendet för medie- rapporteringen skiljer sig något från övriga förtroendefrågor i undersökningen. Korrelationen mellan medieförtroende och för- troendet för att domstolarna dömer korrekt är klart lägre än för andra frågor om förtroende. TPF 26 FPT

Det kan uppfattas som paradoxalt att personer som misstor medias rapportering, i så hög grad anser sig vara i stånd att fälla ett omdöme hur väl domstolsväsendet fungerar, då massmedier är källan till information om domstolarna för majoriteten i samhället.

26 TP PT Korrelation r=0.56.

54

SOU 2008:106

Bilaga 3

5.5 Kunskap skapar förtroende

Att utbildning har betydelse för vilket förtroende man har för domstolar har vi belagt i det föregående. Samtidigt har det visat sig att de flesta svarspersoner inte kan differentiera mellan olika aspekter av domstolarna. Frågan är då vilka kunskaper allmänheten har – och vad detta betyder för domstolsförtroendet. I enkäten ingick ett mindre kunskapstest som byggde på att svarspersonerna skulle ta ställning till åtta påståenden och bedöma om de var rätt eller fel. Dessa var formulerade på ett sådant sätt att det skulle vara svårt att ta reda på vad som var rätt eller fel. TPF 27 FPT

I fråga om kunskapsnivå visade testet att 9 procent hade alla rätt, medan 4 procent inte hade något rätt. Det genomsnittliga antalet rätt var ca 5,5. I diagrammet nedan redovisas fördelningen av antalet rätta svar på kunskapstestet.

Diagram 3 Fördelningen av antalet rätta svar på kunskapstestet, utifrån kategorierna 0–4 rätt, 5–6 rätt och 7–8 rätt (allmänheten, procent)

33%

0-4 rätt 46% 5-6 rätt 7-8 rätt

21%

De tre påståenden som uppvisade den största andelen rätta svar var ”Domstolens uppgift är att döma på grundval av vad som är bevisat i målen.” (96 procent rätt), ”Domstolarna avgör tvister av olika slag exempelvis mellan samhället och enskilda personer.” (90 procent)

27 TP PT Påståenden: 1. Domstolarna utreder brott tillsammans med polis och åklagare. 2. Domstolarna har till uppgift att alltid värna samhällets intressen framför enskilda personers intresse. 3. Dom- stolarna är självständiga i förhållande till staten och andra myndigheter när de dömer. 4. Dom- stolarna avgör tvister av olika slag exempelvis mellan samhället och enskilda personer. 5. Dom- stolarna får döma en åtalad person även för en annan brottslig handling än den som personen är åtalad för. 6. Det är domstolens uppgift att se till att allt som talar för att en åtalad är oskyldig kommer fram under domstolsförhandlingen. 7. Domstolens uppgift är att döma på grundval av vad som är bevisat i målen. 8. De svenska nämndemännen fungerar på samma sätt som en jury i t.ex. England och USA.

55

Bilaga 3 SOU 2008:106

och ”Domstolarna är självständiga i förhållande till staten och andra myndigheter när de dömer.” (84 procent).

De tre påståenden som uppvisade den minsta andelen rätta svar var ”Domstolarna utreder brott tillsammans med polis och åkla- gare.” (44 procent) och ”Domstolarna har till uppgift att alltid värna samhällets intressen framför enskilda personers intresse.” (65 procent) och ”De svenska nämndemännen fungerar på samma sätt som en jury i t.ex. England och USA.” (67 procent). Här är inte platsen att värdera om resultatet visar på goda eller dåliga kun- skaper, men svaren ger ändå en indikation på allmänhetens kun- skaper om rättsväsendet.

Som väntat skiljer sig resultatet på kunskapstestet mellan olika grupper. Ett något lägre antal rätta svar återfinns bland kvinnor, personer med annat hemspråk än svenska och personer med låg utbildning. Kunskapstester i enkätundersökningar är dock för- knippade med en rad problem, som gör att svaren måste tolkas med viss försiktighet. TPF 28 FPT Det finns dock tydliga skillnader i förtroende mellan personer med olika kunskapsnivå, som gör att man kan urskilja linjer i svarsmönstren. Den tydligaste linjen är att kunskap skapar förtroende.

Den intressanta frågan är vad kunskaperna kan tänkas betyda för inställningen till domstolarna. I tabell 14 redovisas förtroendet utifrån antal rätt på kunskapstestet. Av den översta raden kan man t.ex. utläsa att andelen personer som har mycket stort förtroende i gruppen med 0 till 4 rätta svar på kunskapstestet är 7 procent. För- troendebalansen för samma kategori är +7. Siffrorna som är ställda inom parantes är skillnaden mellan det aktuella värdet och mot- svarande värde genomsnittligt för allmänheten. I rutan för ingen åsikt/känner inte till i kategorin med 0 till 4 rätt står siffran 21 inom parantes. Detta betyder att andelen personer som har valt detta svarsalternativ är 21 procentenheter högre än genomsnittet.

28 TP PT Ett exempel på detta är att äldre och personer med lägre utbildning tenderar att svara i positiv riktning på påståenden.

56

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 14

Förtroendet för domstolar efter resultatet på kunskapstestet

(allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Resultat på

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

kunskapstest

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

0–4 rätt

7(±0)

27(-25)

21(+4)

8(+2)

37(+21)

+7

287

5–6 rätt

6(-1)

58(+4)

16(-1)

7(+1)

13(-16)

+43

653

7–8 rätt

8(±1)

65(+11)

15(-2)

4(-2)

8(-8)

+54

485

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”, fördelat på antal rätt på kunskapstestet i enkäten. Inom parantes anges skillnaden mellan aktuellt värde och motsvarande värde genomsnittligt bland allmänheten. För en förklaring av begreppet förtroende- balans se tabell 1.

En viktig skillnad mellan grupperna är andelen personer som valt att svara på frågan om huruvida domstolarna dömer korrekt. Bland personer i gruppen med 0 till 4 rätt har 37 procent valt svars- alternativ ingen åsikt/känner ej till. Motsvarande andel för personer med 7–8 rätt är 8 procent. De som har goda kunskaper tar ställning till påståendet om domstolarna i högre utsträckning än de med låga kunskaper. Resultatet bekräftar det tidigare antagandet att en inte obetydlig del av allmänheten på grund av bristande kunskap har svårt att bedöma domstolarna.

Ett samband finns också mellan resultatet på kunskapstestet och förtroendet för domstolarna. Förtroendebalansen för gruppen med 0 till 4 rätt på testet är +7. Detta kan jämföras med förtroende- balansen för gruppen med 7-8 rätt på kunskapstestet som är +54. Skillnaden i förtroende mellan grupperna är tydligast i fördelningen mellan de två mittalternativen. Personer med goda kunskaper tenderar att välja alternativet ganska stort förtroende, i stället för vet ej/känner ej till eller ganska litet förtroende.

Resultatet på kunskapstestet hör till de variabler som är mest utslagsgivande för förtroendet för domstolarna, och där förtro- endebalansen skiljer sig mest mellan de olika kategorierna. Genom- slaget för utbildningsbakgrund är också stort, vilket i sig kan tänkas samvariera med resultatet på kunskapstestet.

Förtroendet för domarnas kompetens att döma korrekt i målen är korrelerade till resultatet på kunskapstestet på samma sätt som för den generella frågan om huruvida domstolarna dömer korrekt. När det gäller förtroendet för nämndemän saknas ett samband

57

Bilaga 3

SOU 2008:106

mellan resultatet på kunskapstestet och förtroende för denna roll i domstolarna. Detta kan utläsas av tabellerna 15 och 16.

Tabell 15 Förtroendet för domare efter resultatet på kunskapstestet (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Resultat på

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

kunskapstest

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

0–4 rätt

9(-5)

31(-21)

13(+1)

8(+4)

39(+21)

+19

279

5–6 rätt

14(±0)

56(+4)

12(±0)

3(-1)

15(-3)

+55

652

7–8 rätt

19(+5)

58(+6)

10(-2)

2(-2)

11(-7)

+65

483

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domare har kompetens att döma korrekt”, fördelat på antal rätt på kunskapstestet i enkäten. Inom parantes anges skillnaden mellan aktuellt värde och motsvarande värde genomsnittligt bland allmänheten. För en förklaring av begreppet för- troendebalans se tabell 1.

Den största skillnaden mellan personer i kategorin 0–4 rätt och 7– 8 rätt är att den senare gruppen tar ställning i frågan om domarens kompetens i långt högre grad. Personer med bättre resultat på kun- skapstestet har även högre förtroende för domarens kompetens. Således påminner svarsmönstret om motsvarande resultat vad gäller förtroendet för domstolen generellt.

Tabell 16 Förtroendet för nämndemän efter resultatet på kunskapstestet (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Resultat på

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

kunskapstest

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

0–4 rätt

5(+1)

22(-12)

21(-6)

9(-2)

43(+19)

-3

281

5–6 rätt

4(±0)

38(+4)

27(±0)

10(-1)

21(-3)

+5

653

7–8 rätt

4(±0)

36(+2)

30(+3)

14(+3)

16(-8)

-4

485

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att nämndemän har kompetens att döma korrekt”, fördelat på antal rätt på kunskapstestet i enkäten. Inom parantes anges skillnaden mellan aktuellt värde och motsvarande värde genomsnittligt bland allmänheten. För en för- klaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

58

SOU 2008:106

Bilaga 3

Skillnaden i förtroende för nämndemän bland personer med olika resultat på kunskapstestet är liten och något samband mellan kun- skapsnivå och förtroende finns inte. Det som skiljer grupperna är i stället benägenheten att ta ställning. Förtroendet för att dom- stolarna inte låter sig påverkas utifrån, är större bland personer som har ett bra resultat på kunskapstestet. Den största skillnaden mel- lan grupperna är dock att andelen som inte har någon åsikt eller inte känner till är betydligt större bland personer med sämre resul- tat på kunskapstestet (tabell 17).

Tabell 17 Förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån efter resultat på kunskapstestet (allmänheten, procent, förtro- endebalans, antal)

Resultat på

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

kunskapstest

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

0–4 rätt

6

28

18

9

39

+7

283

5–6 rätt

10

42

23

6

19

+23

650

7–8 rätt

9

48

26

6

11

+25

484

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Förtroendet för mediernas rapportering om domstolarna är lägst bland personer med hög utbildning. Det föreligger även ett sam- band mellan antalet rätt på kunskapstestet och förtroende för rap- porteringen om domstolar i media. Ju bättre resultat på kunskaps- testet, desto lägre förtroende för rapporteringen. Tendensen är också att personer med sämre resultat på kunskapstestet tar ställ- ning i frågan i mindre utsträckning än andra personer. Resultatet stärker den tidigare tolkningen att förtroendet för mediernas rap- portering skiljer sig från bedömningarna av domstolarna. Det är således mycket tydligt att de som är särskilt väl insatta i rättsväsen- det är de som värderar medierna mest kritiskt.

59

Bilaga 3

SOU 2008:106

Tabell 18 Förtroendet för rapporteringen i media efter resultat på kunskaps- testet (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Resultat på

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

kunskapstest

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

0–4 rätt

3

25

22

15

35

-7

286

5–6 rätt

3

30

32

17

18

-16

651

7–8 rätt

3

29

39

18

11

-25

485

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att det som rapporteras i tidningar och radio/tv stämmer överens med det som faktiskt sägs och händer i domstolarna”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Sammantaget visar undersökningen att kunskaperna generellt är högre bland män och högutbildade. Ju bättre resultat på kunskaps- testet, desto högre förtroende har man generellt för domstolarna. Denna huvudregel är dock inte tillämpbar när det gäller förtroendet för nämndemän och förtroendet för medias rapportering om dom- stolarna.

5.5 Vad betyder etnisk bakgrund?

Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att personer som är uppväxta utomlands eller vars föräldrar är uppväxta utanför Sverige har lägre förtroende för rättsväsendet som helhet, och för dom- stolar specifikt. Detta avsnitt handlar om vad etnisk bakgrund har för betydelse när det gäller förtroende för domstolsväsendet.

Bland de svarande i allmänhetsundersökningen är en mycket klar majoritet uppväxta i Sverige med föräldrar uppväxta i Sverige och med svenska som hemspråk (tabell 19). Andelarna är högre än vad som kunde förväntas av befolkningsstatistiken beroende på att svarsbortfallet erfarenhetsmässigt visar sig vara större i de grupper som inte har svensk bakgrund. Den största gruppen med utländsk bakgrund är de som har föräldrar uppväxta i andra länder än Sverige.

60

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 19

Uppväxt, hemspråk och föräldrars uppväxt (allmänheten,

procent, antal)

Båda i Sverige

En utomlands

Båda utomlands

Summa

Antal

Svenska

Annat hemspråk

-

procent

svar

Sverige

Utanför Sverige

-

Föräldrars uppväxt

78

12

10

100

1 453

Hemspråk

91

9

100

1 401

Egen uppväxt

93

7

100

1 360

Kommentar: Tabellen visar föräldrars uppväxt, hemspråk och egen uppväxt i procent och antal totalt.

Frågan är då hur personer med icke-svensk bakgrund värderar domstolarna i förhållande till övriga. Det generella mönstret är att förtroendet bland personer födda i utlandet är lägre än bland personer födda i Sverige. Skillnaden mellan förtroendebalanserna är 19 procentenheter. Personer som är uppväxta utanför Sverige ten- derar också att sakna uppfattning i frågan i något högre grad.

Tabell 20 Förtroendet för domstolarna efter uppväxt (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

Uppväxt

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Sverige

7

57

17

5

14

+42

1 246

Utanför Sverige

5

48

22

8

17

+23

102

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Förtroendet för domstolarna är även lägre än genomsnittet bland personer där en förälder är uppväxt utomlands och som lägst bland personer där båda föräldrarna är uppväxta utomlands. Störst andel personer som saknar åsikt eller inte känner till återfinns i gruppen med en förälder uppväxt utomlands.

61

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 21

Förtroendet för domstolarna efter föräldrarnas uppväxt (allmän-

heten, procent, förtroendebalans, antal)

Föräldrars

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

uppväxt

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Båda uppväxta

7

57

16

5

15

+43

1 126

i Sverige

En uppväxt

12

37

17

7

27

+25

154

utomlands

Båda uppväxta

5

48

22

8

17

+23

145

utomlands

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Det finns även skillnader i förtroende mellan personer med svenska som hemspråk och personer med annat hemspråk. Förtroende- balansen för personer med svenska som modersmål är högre än motsvarande mått för personer med annat hemspråk. Noterbart är att 10 procent av befolkningen med annat hemspråk än svenska hyser mycket litet förtroende för domstolarna.

Tabell 22

Förtroendet för domstolarna efter hemspråk (allmänheten,

procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

Hemspråk

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Svenska

7

56

16

6

15

+41

1

256

Annat språk

7

44

20

10

19

+21

134

Förtroendet för domarens kompetens att döma korrekt är på lik- nande sätt sammankopplat med föräldrarnas uppväxt. Personer vars båda föräldrar är uppväxta i Sverige tenderar att hysa högre förtro- ende för domarkåren, jämfört med personer där en eller båda för- äldrarna är uppväxta utomlands. Nämndemännen åtnjuter i stort sett samma förtroende bland personer med båda föräldrarna upp- växta i Sverige och bland personer med en förälder uppväxt utom- lands. Gruppen med båda föräldrarna födda utomlands känneteck- nas av ett något lägre förtroende för nämndemäns kompetens att döma korrekt.

62

SOU 2008:106

Bilaga 3

Tabell 23 Förtroendet för respektfullt bemötande totalt och efter föräldrar- nas uppväxt (allmänheten, procent, förtroende

balans, antal)

Föräldrars

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

uppväxt

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

12

41

13

4

30

+36

1 424

Båda uppväxta i

12

43

12

4

29

+39

1 125

Sverige

En uppväxt utom-

14

31

12

5

38

+28

154

lands

Båda uppväxta

14

37

16

6

27

+29

145

utomlands

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att enskilda personer som deltar i domstols- förhandlingarna blir behandlade med respekt av personalen i domstolarna”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Totalt sett är andelen med ganska stort och mycket stort förtro- ende för att bli behandlade respektfullt 53 procent. Andelen perso- ner som tror att enskilda personer blir behandlande med respekt i domstolarna är högre bland personer vars föräldrar är uppväxta i Sverige. En mycket stor del av de svarspersonerna har valt alterna- tivet ingen åsikt/känner ej till.

I enkäten ställdes en fråga om utsikten att få en rättvis dom i domstolarna, oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. I tabell 24 redovisas resultatet i denna fråga.

Tabell 24 Förtroendet för möjligheten för en rättvis dom totalt och efter föräldrarnas uppväxt (allmänheten, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

8

38

23

10

21

+13

1 423

Båda uppväxta i

8

39

24

9

20

+14

1 124

Sverige

En uppväxt

11

33

17

10

29

+17

154

utomlands

Båda uppväxta

8

28

27

21

16

-12

145

utomlands

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”För möjligheten att få en rättvis dom i domstolarna oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

63

Bilaga 3

SOU 2008:106

Totalt sett hyser omkring halva befolkningen mycket eller ganska stort förtroende för möjligheten att få en rättvis dom, oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen med ganska eller mycket litet förtroende är 31 procent av befolkningen och en femtedel saknar uppfattning i frågan. Det måste uppfattas som anmärkningsvärt att en tredjedel av befolkningen misstror dom- stolarnas förmåga att bortse från etniskt ursprung när de dömer.

Förtroendet för att domstolarna inte påverkas av om man har svensk eller utländsk bakgrund är ännu längre bland personer vars båda föräldrar är uppväxta utomlands. Närmare hälften har ganska eller mycket litet förtroende för domstolarnas förmåga till lika- behandling mellan personer med svensk eller utländsk bakgrund. Andelen som saknar förtroende är större än andelen personer med förtroende. Det kan diskuteras hur det lägre förtroendet skall tolkas. Tidigare analyser visar att personer som inte har svensk bakgrund har något lägre förtroende för i stort sett alla samhälls- institutioner i jämförelse med personer uppväxta i Sverige. Två faktorer har sannolikt stor betydelse. Den ena är att många har sin bakgrund i länder med auktoritära myndighetsstrukturer och där- för har en naturlig skepsis till myndigheter, den andra att många i dessa grupper har förhållandevis begränsad kunskap om det svenska samhällssystemet.

För att belysa hur den svenska allmänheten i stort uppfattar villkoren för personer med utländsk bakgrund i domstolarna ställ- des i enkäten en följdfråga till dem som valt svarsalternativet ganska litet eller mycket litet förtroende. Dessa fick frågan om huruvida det är personer med utländsk bakgrund eller personer med svensk bakgrund som har sämre förutsättningar att få en rätt- vis prövning. Av dem svarande 87 procent att det är personer med utländsk bakgrund som riskerar att drabbas av bristen på lika- behandling. Den grupp som de flesta tror drabbas negativt av orätt- visor i domstolarna, har således ännu lägre förtroende för lika- behandling. Det bör understrykas att svarsandelen är högre i den grupp som har litet förtroende för domstolarna.

64

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 25

Förtroendet för lika behandling i övrigt (allmänheten, procent,

förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

Allmänheten

8

37

26

12

17

+7

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer, dvs. med hänsyn till kön, ålder, utbildning, yrke, sexuell läggning, tidigare straffad etc.” Antal svar totalt 1 417. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

När samtliga svarspersoner fick värdera domstolarnas förmåga till likabehandling var andelarna annorlunda. I tabell 25 redovisas för- troendet för att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer, dvs. med hänsyn till kön, ålder, utbildning, yrke, sexuell läggning, tidigare straffad, etc. TPF 29 FPT Omkring hälften av befolk- ningen har mycket eller ganska stort förtroende för att dom- stolarna behandlar människor lika. Men andelen som misstror domstolarnas förmåga att sätta personliga egenskaper åt sidan är över en tredjedel.

En något större andel personer tenderar att sakna förtroende i denna fråga, jämfört med när det gäller likhet inför lagen mellan svenskar och utlandsfödda. Å andra sidan inkluderar denna fråga fler kategorier (kön, ålder, utbildning, yrke, sexuell läggning, tidi- gare straffad, etc.), vilket torde öka sannolikheten för att man tror att någon grupp blir diskriminerad. Även om det således finns en positiv övervikt för domstolarnas förmåga till likabehandling måste ändå andelen personer som misstor domstolarnas förmåga till lika- behandling uppfattas som anmärkningsvärt stor.

6 Domstolserfarenhet

Inom ramen för kartläggningen av förtroendet för domstolarna gjordes två separata urval. I detta kapitel behandlas det urval som adresserades till personer med domstolserfarenhet (nedan kallad erfar- enhetsundersökningen). Kapitlet är uppdelat i tre avsnitt. Avsnitt 6.1 behandlar uppgifter om gruppen som undersöktes. Avsnitt 6.2 handlar om förtroendet för domstolsväsendet. I avsnitt 6.3 redovisas

29 TP PT Frågan är placerad i detta avsnitt för att underlätta jämförelsen med förtroendet för lika- behandling mellan personer med svensk och utländsk bakgrund.

65

Bilaga 3

SOU 2008:106

resultaten från de frågor i enkäten som kretsar kring erfarenheter av domstolsväsendet och bemötande i domstolarna.

6.1 Gruppen med domstolserfarenhet

Totalt 186 personer med domstolserfarenhet har besvarat enkäten om domstolsförtroende. I tabellen nedan framkommer fördel- ningen av svar mellan utbildning, yrke, bostadsort, ålder och kön.

Tabell 26 Utbildning, yrke, bostadsort och kön (erfarenhetsundersökningen, procent, antal)

Utbildning

Låg

Medellåg

Medelhög

Hög

Summa

Antal

utbildning

utbildning

utbildning

utbildning

procent

svar

Procent

21

23

25

31

100

179

Yrke

Arbetaryrken

Tjänstemanna-

Egen

Summa

Antal

yrken

företagare

procent

svar

Procent

40

37

23

100

116

Bostadsort

Storstad

Utanför

Summa

Antal

storstad

procent

svar

Procent

58

42

100

186

Ålder

Under 50 år

Över 50 år

Summa

Antal

procent

svar

Procent

55

45

100

171

Kön

Kvinnor

Män

Summa

Antal

procent

svar

Procent

43

57

100

181

Kommentar: Tabellen visar fördelningen av svar efter utbildning, yrke, bostadsort, ålder och kön. På grund av internt bortfall summerar inte antalet svar till 186. Samtliga yrkeskategorier är inte medräknade i tabellen. För kategorier av utbildning se tabell 2.

En jämförelse mellan erfarenhetsundersökningen och undersök- ningen riktad till allmänheten visar att fördelningen mellan olika yrken och mellan olika grad av utbildning är ungefär den samma i båda undersökningarna. Däremot är andelen personer som bor i storstäder högre i erfarenhetsundersökningen. Andelen kvinnor och personer över 50 år är något högre i undersökningen riktad till allmänheten, men betydligt lägre i erfarenhetsundersökningen.

De personer som har erfarenhet av domstolar har det ofta från mer än ett tillfälle. Nästan var fjärde svarsperson har varit med i tre eller fler mål (diagram 4). Det är svårt att jämföra resultatet mot verkligheten. Om vi ser till den grupp i allmänhetsundersökningen som har erfarenhet från domstol är antalet kontakter där klart

66

SOU 2008:106

Bilaga 3

lägre. Möjligen betyder det faktum att urvalet hämtats från vissa domstolar att det blir en högre andel personer med upprepade erfarenheter av domstolskontakter. Det är viktigt att ha med detta vid tolkningen av svaren.

Diagram 4 Antal mål (erfarenhetsundersökningen, procent)

23%

40%

Ett

Två till tre

Tre eller fler

37%

Brottmål är den vanligaste typen av ärenden och utgör 60 procent av det totala antalet mål. Enligt enkätsvaren är det bara 19 personer, eller 8 procent av svarspersonerna som har erfarenhet av förvalt- ningsrättsligt mål. Registreringen av inkomna svar (se appendix) i erfarenhetsundersökningen visar att detta sannolikt inte stämmer och felet beror troligen på att svarspersonerna inte alltid har upp- gett rätt ärendetyp i enkäten. Det är dock viktigt att ha i minne att när svarspersonerna med domstolserfarenhet uttalar sig om dom- stolar gäller det i klart högre utsträckning erfarenhet från brottmål än från förvaltningsmål.

Tabell 27 Ärendetyp (erfarenhetsundersökningen, procent, antal)

Ärendetyp

Brottmål

Tvister

Förvaltningsmål

Summa procent

Antal svar

Procent

60

38

8

10

232

Kommentar: Tabellen visar andelen mål fördelat efter ärendetyp. I enkäten gavs möjlighet att välja fler än en ärendetyp och därför summerar inte antalet till 186.

En förklaring till att andelen personer med erfarenhet av förvalt- ningsmål är låg är att det endast finns en part. För övriga ärende- typer har svarspersoner hämtats från vardera part i målet. Svars- frekvensen bland personer med erfarenhet av förvaltningsdomstol är inte mycket lägre än bland övriga ärendetyper.

67

Bilaga 3

SOU 2008:106

I erfarenhetsundersökningen är män överrepresenterade i kate- gorierna misstänkt för brott och enskild part. Kvinnor är över- representerade i kategorierna vittne i allmän domstol och vittne i förvaltningsdomstol. Däremot är fördelningen representativ mot urvalet då det gäller kategorierna brottsoffer, kärande och svarande.

En första fråga till personerna med erfarenhet från domstolar är i vilken grad de var nöjda med utgången i målet eller målen. Det visar sig att det finns en svag majoritet som är missnöjda: 48 procent är mycket eller ganska nöjda medan 52 procent är mycket eller ganska missnöjda (tabell 28). Det ger ett balansmått på -4.

Tabell 28 Nöjdhet med målet/målen (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Nöjdhet med

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Förtroende

Antal svar

målet/målen

nöjd

nöjd

missnöjd

missnöjd

balans

Procent

26

22

21

31

-4

133

Går vi närmare in i materialet framgår det att män, högutbildade och egenföretagare är mer missbelåtna med utgången i målet än andra grupper. Bland personer i kategorierna misstänkt för brott och enskild part i förvaltningsdomstol är andelen som är mycket missnöjda betydligt högre än genomsnittet. Genomgående är kate- gorin vittne mindre missnöjd med utgången i målet än andra.

68

SOU 2008:106 Bilaga 3

Diagram 5

Typ av mål (erfarenhetsundersökningen, procent)

Förmögenhetsrättslig

Annan tvist i allmän

Vårdnad eller

tvist

domstol

umgänge med barn

9%

8%

15%

Annat brott

Tvångsvård av barn,

15%

missbrukare eller

psykiskt sjuka

3%

Förmögenhetsbrott

Socialförsäkringsrätt

2%

9%

Skatterätt

2%

Rätten till bistånd

Annan

1%

förvaltningsrättslig

Våldsbrott

tvist

35%

1%

Kommentar: Diagrammet visar typ av mål i procent.

Våldsbrott utgör den i särklass största kategorin, följt av annat brott samt vårdnad eller umgänge med barn. Därefter följer för- mögenhetsbrott och förmögenhetsrättslig tvist. Fördelningen speglar således vilken typ av mål det rör sig om.

Sammantaget skiljer sig gruppen i erfarenhetsundersökningen något gentemot undersökningen av allmänheten. Andelen män, personer under 50 år och personer boende i stortstäderna är högre i erfarenhetsundersökningen. En stor andel personer har erfarenhet av flera mål i domstol och många är missnöjda med utgången i målen där man varit med. Ärenden i förvaltningsdomstol är mindre vanliga i erfarenhetsundersökningen än brottmål och tvistemål.

6.2 Domstolserfarenhet och förtroende

Som tidigare berörts tenderar personer som blivit utsatta för brott att hysa lägre förtroende för domstolar än allmänheten i övrigt. SCB:s erfarenhetsundersökning visar att även gruppen med erfarenhet av domstolar har lägre domstolsförtroende. Totalt anger 53 procent av svarspersonerna med erfarenhet av domstolar att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för att domstolarna dömer korrekt – i jämförelse med 61 procent hos allmänheten i stort. Även om det finns en positiv majoritet även bland personer

69

Bilaga 3

SOU 2008:106

med domstolserfarenhet bör det ändå lyftas fram att 22 procent av respondenterna med domstolserfarenhet har mycket litet förtro- ende för att domstolarna dömer korrekt. Antalet personer som saknar åsikt är betydligt lägre än bland allmänheten.

Tabell 29 Förtroendet för domstolarna totalt och efter kön och ålder (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

8

45

21

22

4

+10

181

Kvinnor

7

52

19

18

4

+22

73

Män

8

40

23

24

5

+1

105

16–49

8

48

19

21

4

+16

103

50–

8

38

22

27

5

-3

62

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt.” För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Att personer med domstolserfarenhet hyser lägre förtroende bety- der inte med nödvändighet att kontakten med domstolarna mins- kar förtroendet. En förklaring skulle kunna vara att personer som kommer i kontakt med domstolar har ett lägre ingångsförtroende – det är exempelvis personer med något lägre utbildning än genom- snittet. Andra tendenser i undersökningen tyder emellertid på att domstolarna påverkar förtroendet i någon mening.

I enkäten till personer med erfarenhet av domstolar tillfrågades respondenterna om vilken typ av ärende som målet handlade om. Tyvärr är siffrorna något osäkra eftersom tendensen finns att personer inte själva vet vad för sorts ärende de deltagit i. Den begränsade svarsfrekvensen har även resulterat i kategorier med för låga absoluta frekvenser för att de skall fylla ett analytiskt värde. I tabell 30 redovisas därför sammanslagningar av kategorier i samma ärendetyp.

70

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 30

Förtroendet för domstolarna efter ärendetyp (erfarenhets-

undersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Brottmål

7

46

23

21

3

+9

138

Tvister

4

50

24

22

0

+8

46

Förvaltnings-

-

-

-

-

-

-

19

*

rättsliga mål P

P

*

P Antalet P respondenter i kategorin förvaltningsrättsliga mål är för liten för att fylla ett analytiskt värde.

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt.” Kategorierna i tabellen består av följande ärendetyper: Brottmål är en sammanslagning av våldsbrott, för- mögenhetsbrott och annat brott. Tvister är en sammanslagning av vårdnad och umgänge med barn, förmögenhetsrättslig tvist och annan tvist i allmän domstol. Förvaltningsrättsliga mål är en sam- manslagning av tvångsvård av barn, missbrukare eller psykiskt sjuka, socialförsäkringsrätt, skatte- rätt, rätten till bistånd och annan förvaltningsrättslig tvist. För en förklaring av begreppet för- troendebalans se tabell 1.

Skillnaden i förtroende mellan personer som deltagit i brottmål och tvistemål är liten och inte statistiskt signifikant. TPF 30 FPT Det stora bortfallet gör att man emellertid inte heller kan utesluta att det finns skillnader i den totala populationen av personer med dom- stolserfarenhet.

Tabell 31 Förtroendet för domare totalt och efter kön och ålder (erfaren- hetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Domstols-

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

erfarenhet

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

14

44

21

13

8

+24

180

Kvinnor

14

48

15

16

7

+31

73

Män

14

42

25

10

9

+21

104

16–49

15

43

19

15

8

+24

103

50–

13

42

26

11

8

+18

62

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domaren har kompetens att döma korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

30 TP PT En signifikansnivå på 95 procent används i rapporten, om inte annat anges.

71

Bilaga 3

SOU 2008:106

Totalt 58 procent av respondenterna har mycket eller ganska stort förtroende för domare. Andelen med ganska litet eller mycket litet förtroende för att domaren har kompetens att döma korrekt är 34 procent. Förtroendebalansen är +24, vilket visar att förtroendet för domarna är lägre bland personer med erfarenhet av domstolar än bland allmänheten, där motsvarande balansmått är +50. Dom- stolserfarenhet tenderar att sänka förtroendet i ungefär samma utsträckning för domstolen som för domaren. Skillnaden i förtro- endet för domaren mellan demografiska grupper är liten. Även om förtroendebalansen mellan män och kvinnor skiljer sig med 10 procent, är skillnaden inte statistiskt signifikant.

Tabell 32 Förtroendet för nämndemän totalt och efter kön och ålder (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Domstols-

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

erfarenhet

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

8

29

27

25

11

-15

181

Kvinnor

12

32

23

25

8

-4

75

Män

6

27

31

23

13

-21

103

16–49

11

34

20

25

10

±0

103

50–

3

22

33

29

13

-37

63

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att nämndemän har kompetens att döma korrekt”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Av samtliga med domstolserfarenhet har 37 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för nämndemän. Andelen med ganska litet eller mycket litet förtroende är 52 procent. Förtroendet för nämndemän är således ännu lägre bland personer med erfarenhet av domstolar än bland allmänheten. Män tenderar att hysa något lägre förtroende för nämndemän än vad kvinnor gör. Den största skill- naden i förtroende är mellan personer under och över femtio år. Hela 62 procent av den äldre befolkningen misstror nämndemän- nens kompetens att döma korrekt. Skillnaden i förtroende mellan män och kvinnor är inte statistiskt säkerställd, men det är den där- emot när det gäller skillnaden mellan äldre och yngre.

72

SOU 2008:106

Bilaga 3

Tabell 33 Förtroendet för domstolarna efter förtroendet för respektfullt bemötande (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroende- balans, antal)

Förtroendet för

Ingen

Förtroend

domstolarna ►

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Antal

åsikt/känner

e

Förtroendet för respektfullt

stort

stort

litet

litet

svar

ej till

balans

bemötande ▼

Mycket och ganska stort

29

55

10

3

3

+71

31

förtroende

Ganska stort

5

59

24

11

1

+29

82

förtroende

Ganska litet förtroende

0

28

31

41

0

+44

29

Mycket litet förtroende

0

6

22

72

0

-91

18

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendena ”Att domstolen dömer korrekt” och ”Att enskilda personer som deltar i domstolsförhandlingar blir bemötta med respekt av personalen i domstolarna”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Tabellen redovisar förtroendet för domstolarna horisontellt, efter fyra kategorier med olika grad av förtroende för respektfullt bemötande uppställt vertikalt. Av tabellen kan man t.ex. utläsa att 29 procent av svarspersonerna som har mycket stort förtroende för ett respektfullt bemötande också har mycket stort förtroende för domstolarna.

Personer med högt förtroende för att bli behandlade med respekt av personalen, är också benägna att hysa förtroende för att domstolen dömer korrekt (tabell 33). Bland personer med mycket litet förtroende för respektfullt bemötande är andelen som även saknar förtroende för domstolarnas kompetens att döma korrekt hela 94 procent.

73

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 34

Förtroendet för respektfullt bemötande efter kön och ålder

(erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Domstols-

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

erfarenhet

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

18

45

17

10

10

+36

181

Kvinnor

20

43

23

6

8

+34

75

Män

15

47

13

12

13

+37

103

16–49

20

51

13

12

4

+46

101

50–

15

32

22

8

23

+17

65

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att enskilda personer som deltar i domstols- förhandlingarna blir behandlade med respekt av personalen i domstolarna”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

En övervägande andel av personer med domstolserfarenhet hyser förtroende för att enskilda blir behandlade med respekt av perso- nalen i domstolarna. Sammanlagt 63 procent har ganska stort eller mycket stort förtroende för att enskilda blir bemötta med respekt. Andelen med ganska litet eller mycket litet förtroende är 27, vilket ger en förtroendebalans på +36. Detta värde ligger i linje med för- troendet bland allmänheten, där balansmåttet också var +36. Skill- naden är att en större andel tar ställning i frågan, ty endast var tionde har valt alternativet ingen åsikt/känner ej till. Förtroendet för ett respektfullt bemötande är högre bland personer under 50 år. Den i tabellen företedda skillnaden mellan män och kvinnor är ej statistiskt signifikant.

Personer med erfarenhet av domstolar har lägre förtroende för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån av t.ex. media när de dömer, jämfört med allmänheten. Förtroendebalansen för personer med domstolserfarenhet är +6. I urvalet riktat till allmänheten är samma mått +20. Kvinnor och personer under 50 år tenderar att hysa ett högre förtroende för att domstolarna inte påverkas utifrån.

74

SOU 2008:106

Bilaga 3

Tabell 35 Förtroendet för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån totalt och efter kön och ålder (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Domstols-

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

erfarenhet

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Totalt

7

40

24

17

12

+6

179

Kvinnor

9

48

18

13

12

+26

73

Män

6

35

29

18

12

-6

103

16–49

10

41

22

13

14

+16

101

50–

2

35

29

26

8

-18

63

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån till exempel av media när de dömer”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Allmänhetens förtroende för att det som rapporteras i media stämmer överens med det som faktiskt händer i domstolarna är lågt. En jämförelse med resultatet från urvalet av personer med domstolserfarenhet visar ungefär samma värden. En större andel personer har ganska litet och mycket litet förtroende, jämfört med andelen med ganska eller mycket stort förtroende. Förtroende- balansen för personer med domstolserfarenhet är –20. Resultatet ger ännu en gång stöd för att mediebilden avviker från vad som faktiskt sker i domstolen.

Tabell 36 Förtroendet för domstolarna efter nöjdhet med utgången i målet (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Mycket nöjd

13

78

3

3

3

+85

32

Ganska nöjd

14

62

17

4

3

+55

29

Ganska missnöjd

0

46

36

18

0

-8

28

Mycket missnöjd

0

7

31

62

0

-86

42

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Domstolarna dömer korrekt” och frågan ”Hur nöjd är du personligen med utgången i målet?”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Antal svar i varje kategori är ringa vilket gör resultaten något osäkra.

75

Bilaga 3

SOU 2008:106

Det finns ett tydligt samband mellan graden av nöjdhet med målet man erfarit och i vilken mån man har förtroende för att dom- stolarna dömer korrekt. TPF 31 FPT Tendensen är entydig för samtliga förtroendefrågor i enkätundersökningen. Ju mer nöjd man är med utgången i målet man varit del av, desto högre förtroende tenderar man ha för domstolarna, dess personal och verksamhet och kanske kan detta sägas vara ett belägg för att erfarenheten av domstols- väsendet har påverkan på förtroendet för domstolarna.

Tabell 37 Nöjdhet med utgången i målet efter förståelse för domstolens motivering i den skriftliga domen (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Det stämde helt

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Förtroende

Antal

och hållet

delvis

knappast

inte alls

balans

svar

Mycket nöjd

70

26

0

4

+92

23

Ganska nöjd

61

35

4

0

+92

23

Ganska missnöjd

21

42

26

11

+26

19

Mycket missnöjd

7

33

13

47

-20

30

Kommentar: Tabellen visar resultatet av frågorna ”Hur nöjd är du personligen med utgången i målet?” och ”För- stod du domstolens motivering till varför den dömde som den gjorde när du läste den skriftliga motiveringen?”. De svarspersoner som uppgett att de inte läst den skriftliga domen är inte medräknade i tabellen. För en för- klaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Antal svar i varje kategori är ringa vilket gör resultaten något osäkra.

I tabellen ovan redovisas kopplingen mellan nöjdhet med domen och förståelsen för domstolens motivering. Personer som har för- stått motiveringen i domen tenderar också att vara nöjda med utgången i målet. Detta kan till stor del förklaras med att man tenderar att förstå det som man själv uppfattar som rätt och riktigt. Till viss del kanske det även handlar om att förståelse skapar acceptans, och därmed också en högre grad av nöjdhet med domen. Även andra frågor som handlar om förståelsen för domen hänger samman med graden av nöjdhet med utgången i erfaret mål, t.ex. i vilken grad man förstod resonemanget om varför domstolen dömde som den gjorde och huruvida domen var lätt att läsa.

31 TP PT Korrelation=0.24.

76

SOU 2008:106

Bilaga 3

6.3 Kontakten med domstolen

En stor del av enkätundersökningen riktad till personer med dom- stolserfarenhet gäller frågor kring kontakten med domstols- väsendet och det bemötande man fick. I detta avsnitt redovisas de viktigaste resultaten av dessa frågor.

Tabell 38 Kontakten med domstolen (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Förtroende

Antal

helt och hållet

delvis

knappast

inte alls

balans

svar

Fått tillräcklig

61

33

3

3

88

142

information

Förstod kallelsen

73

18

8

1

82

141

Lätt att hitta till

71

24

4

1

90

139

förhandlingssalen

Vänlig och hjälpsam

59

29

7

5

76

128

personal

Kommentar: Tabellen visar resultaten av svaren på följande frågor: Innehöll kallelsen till domstolsförhandlingen i stort sett all den information du behövde? Förstod du allt som stod i kallelsen, även vad som skulle kunna hända om du inte följde uppmaningen i kallelsen? Var det lätt för dig att hitta till förhandlingssalen när du kom till domstolen? Var de personer på domstolen som du var i kontakt med i samband med domstolsförhand- lingen vänliga och hjälpsamma? För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Omkring eller över 90 procent av svarspersonerna upplever sig ha fått och förstått den information de behövde i kallelsen till dom- stolen, och även vad som skulle kunna hända om de inte följde uppmaningen däri. Mycket få personer som kallas till rättegång uppger det som ett problem att hitta till förhandlingssalen i dom- stolarna.

Av de svarspersoner som var i kontakt med personalen i dom- stolen anser 90 procent att personalen i domstolen var vänliga och hjälpsamma. Denna bild delas på det hela taget även av personer som är mycket missnöjda med utgången i målet. Bland dessa personer är andelen som uppfattat personalen som vänlig och hjälpsam 80 procent.

77

Bilaga 3 SOU 2008:106

Tabell 39

Trygghet i domstolen (erfarenhetsundersökningen, procent,

förtroendebalans, antal)

Det stämde helt

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Förtroende

Antal

och hållet

delvis

knappast

inte alls

balans

svar

Kunde slippa träffa sin motpart

Trygghet i dom- stolens väntrum Personalen gjorde vad de kunde för att öka tryggheten

21

14

23

42

-30

125

44

26

18

12

+40

135

27

29

18

26

+12

130

Kommentar: Tabellen visar resultaten av svaren på följande frågor: Var det möjligt för dig att undvika att träffa din motpart i väntrummet före domstolsfärhandlingen? Kände du dig trygg i domstolens väntrum? Gjorde dom- stolspersonalen vad de kunde för att du skulle känna dig så trygg som möjligt före domstolsförhandlingen? För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Blott en tredjedel av svarspersonerna som har haft en motpart i målet har upplevt sig kunna undvika denna person i domstolens väntrum. Totalt 70 procent kände sig trygga i domstolens väntrum, medan 12 procent inte alls har känt trygghet där. Andelen personer som har känt otrygghet är högre bland kvinnor och bland personer som varit med i brottsmål.

I enkäten ställdes frågan om huruvida domstolspersonalen gjorde vad de kunde för att man skulle känna sig så trygg som möj- ligt före domstolsförhandlingen. Av svaren att döma framkommer att något färre än hälften inte upplever att så var fallet.

78

SOU 2008:106 Bilaga 3

Tabell 40

Upplevelse av domstolen (erfarenhetsundersökningen, procent,

förtroendebalans, antal)

Det stämde helt

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Förtroende

Antal

och hållet

delvis

knappast

inte alls

balans

svar

Förstod vad som förväntades av dem

Rättegången inleddes på utsatt tid eller besked om varför ej så var fallet

Ville veta namnen på rättens ledamöter och deras arbetsuppgifter

35

34

17

14

+38

135

64

21

11

4

+70

138

16

23

24

37

-22

133

Kommentar: Tabellen visar resultaten av svaren på följande frågor: Hade du före domstolsförhandlingen i stora drag fått reda på hur det skulle gå till och vad som förväntades av dig? Började domstolsförhandlingen på ut- satt tid eller fick du besked om varför den inte kunde börja på utsatt tid? Kände du behov av att veta namnen på domstolens ledamöter och vad var och en skulle göra? För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Två personer av tre anser sig i stora drag ha fått reda på vad som förväntades av dem och hur domstolsförhandlingen skulle gå till. Personer med juridiskt biträde, totalt ca 67 procent av respon- denterna, har i högre utsträckning upplevt sig känna till hur dom- stolsförhandlingen skulle gå till och vad som förväntades av dem.

Ungefär 85 procent har uppgett att domstolsförhandlingarna inleddes på utsatt tid, eller att de fick information om varför den inte kunde börja då. Omkring 39 procent har svarat att de skulle vilja veta rättens ledamöters namn och arbetsuppgifter. Bland personer över 50 år har en majoritet svarat att de hyser intresse för dessa uppgifter.

Tabell 41 Under rättegången (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans antal)

Det stämde helt

Det stämde

Det stämde

Det stämde

Förtroende

Antal

och hållet

delvis

knappast

inte alls

balans

svar

Respekt av domaren

50

31

13

6

62

135

Domaren lyssnade

53

30

9

8

66

138

Förståelse av vad

53

35

10

2

76

137

som blivit sagt

Tala till punkt

51

29

9

11

60

138

Kommentar: Diagrammet Tabellen visar resultaten av svaren på följande frågor: Blev du bemött med respekt av domaren under domstolsförhandlingen? Lyssnade domaren uppmärksamt på din berättelse? Förstod du allt som blev sagt under domstolsförhandlingen? Fick du möjlighet att tala till punkt under domstolsförhandlingarna och berätta allt som du ansåg var viktigt att få fram? För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

79

Bilaga 3

SOU 2008:106

Åtta av tio personer upplever att de har blivit behandlade med respekt av domaren under domstolsförhandlingarna. Över 80 pro- cent anser att domaren lyssnade uppmärksamt på den berättelse som man framlade i rätten. Personer som är misstänkta för ett brott har känt lägre förtroende för att domaren lyssnar än genom- snittet i urvalet. Ungefär 90 procent har uppgett att de förstod allt som blev sagt under domstolsförhandlingen. Fyra personer av fem har känt att de fick möjlighet att tala till punkt under domstolsför- handlingen.

Tabell 42 Förståelse av domen (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Det stämde helt

Det stämde

Det stämde

Det stämde inte

Förtroende

Antal

och hållet

delvis

knappast

alls

balans

svar

Förstod

resonemanget när

41

32

7

20

+46

59

domen lästes upp

Förstod motiveringen

38

32

14

16

40

109

i domen

Mycket lätt

Ganska lätt

Ganska svår

Mycket svår

Domen var lätt att

28

53

11

8

62

115

läsa

Kommentar: Tabellen visar resultaten av svaren på följande frågor: Förstod du domarens resonemang om varför domstolen dömde som den gjorde, när domen lästes upp i slutet av domstolsförhandlingen? Förstod du domstolens motivering till varför den dömde som den gjorde när du läste den skriftliga domen? Tycker du att domen var lätt att läsa? För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

I domstolsförhandlingar där domen lästes upp när svarspersonen var närvarande, har 73 procent angivit att de förstod resonemanget i domen. I 20 procent av fallen var personen inte närvarande när domen lästes upp. I 36 procent av fallen lästes inte domen upp under domstolsförhandlingen.

Av dem som har läst domen har 70 procent svarat att de helt och hållet eller delvis har förstått motiveringen till varför dom- stolen dömde som den gjorde. Förståelsen av domen är lika god i domar som gäller brottsmål som tvistemål. Ungefär en av tio har svarat att de inte har läst den skriftliga domen.

Ytterligare en av tio har bara läst domslutet. Personer med juri- diskt biträde har tagit del av domen i högre utsträckning än andra, men har inte förstått motiveringen bättre än genomsnittet. Omkring 80 procent av dem som har tagit del av domen har upp- fattningen att den var ganska lätt eller mycket lätt att läsa.

80

SOU 2008:106

Bilaga 3

Även om svaren i hög utsträckning vittnar om en väl fungerande rättegångsprocess, finns det tydiga förbättringsområden. Genom att mäta korrelationer kan man fastställa vilka aspekter av dom- stolsväsendet som har störst betydelse för förtroendet för dom- stolarna. Korrelationer för de sex viktigaste aspekterna redovisas i diagrammet nedan.

Diagram 6 Korrelationer mellan förtroende för aspekter av domstolsväsendet och förtroendet för domstolen (erfarenhetsundersökningen)

Domaren lyssnar

Tala till punkt

Respekt av domaren

Förstå motiveringen i domen

Vänlig domstolspersonal

Undvika att möta motpart

Hitta förhandlingssalen

Förståelse av kallelsen

Domstolspersonalen försökte skapa trygghet

Fråga om domstolsförhandlingen

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

Kommentar: Diagrammets staplar visar korrelationen mellan förtroendet för olika aspekter av domstolsväsendet och förtroendet för att domstolarna dömer korrekt. Samtliga korrelationer är signifikanta på 99-procentsnivån.

De fem översta frågorna har det största förklaringsvärdet av samtliga bemötandefrågor i enkäten för förtro- endet att domstolen dömer korrekt. De fem nedersta frågorna har lägst förklaringsvärde bland relevanta frågor, för att domstolarna dömer korrekt. Exakta frågor och antal svar: Lyssnade domaren uppmärksamt på din berättelse? (n 138) Fick du möjlighet att tala till punkt under domstolsförhandlingarna och berätta allt som du ansåg var viktigt att få fram? (138) Blev du bemött med respekt av domaren under domstolsförhand- lingen? (n 135) Förstod du domstolens motivering till varför den dömde som den gjorde när du läste den skrift- liga domen? (n 141) Var de personer på domstolen som du var i kontakt med i samband med domstolsförhand- lingen vänliga och hjälpsamma? (n 135) Var det möjligt för dig att undvika att träffa din motpart i väntrummet före domstolsförhandlingen? (n 125) Var det lätt för dig att hitta till förhandlingssalen när du kom till domstolen? (n 139) Förstod du allt som stod i kallelsen, även vad som skulle kunna hända om du inte följde uppmaningen i kallelsen? (n 141) Gjorde domstolspersonalen vad de kunde för att du skulle känna dig så trygg som möjligt före domstolsförhandlingen? (n 130) Om du inte hade all information som du behövde om hur domstolsför- handlingen skulle gå till och vad som förväntades av dig, kände du att du kunde fråga domaren om det under domstolsförhandlingen? (n 136)

Vid en jämförelse mellan korrelationerna ovan och motsvarande i diagram 2 får man kanske bilden av att sambandet mellan frågorna om bemötande och förtroendet för domstolarna inte är så starkt. Det är fel. Vad måtten i diagram två visar är sannolikt att män-

81

Bilaga 3

SOU 2008:106

niskor i allmänhet inte är tillräckligt insatta för att kunna skilja ut olika aspekter utan är antingen generellt positiva eller generellt sett negativa. Korrelationerna i diagram 6 visar att vissa bemötande- frågor är särskilt viktiga för förtroendet för domstolarna och att korrelationerna är ganska starka.

Det viktigaste med korrelationerna ovan är alltså inte det exakta värdet utan rangordningen. De fem aspekter som har störst bety- delse för domstolsförtroendet är att domaren lyssnar, att man får möjlighet att tala till punkt, att man blir behandlad med respekt av domaren, att man förstår motiveringen i domen samt att domstols- personalen är vänlig och hjälpsam. I diagrammet ovan redovisas också de aspekter som är av minst betydelse för domstolsför- troendet. Nedan följer tre tabeller som tydliggör betydelsen av de tre viktigaste aspekterna av bemötande i domstolen.

Tabell 43 Förtroendet för domstolarna efter uppfattning om domarens benägenhet att lyssna (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Förtroendet för

domstolarna ►

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen åsikt/känner

Förtroende

Antal

Domaren lyssnar ▼

stort

stort

litet

litet

ej till

balans

svar

Det stämde helt och

15

63

13

6

3

+59

73

hållet

Det stämde delvis

0

29

42

29

0

-42

41

Det stämde knappast

0

8

25

67

0

-84

24

alls eller inte alls

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt” och frågan ”Lyssnade domaren uppmärksamt på din berättelse”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Antal svar i varje kategori är ringa vilket gör resultaten något osäkra. Kategorierna ”stämde knappast alls” och ”stämde inte alls” är hopslagna i tabellen. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Totalt 92 procent av dem som inte alls har uppfattat att domaren lyssnar, hyser ganska eller mycket litet förtroendet för att dom- stolen har dömer korrekt. Det är dock värt att erinra om att svars- frekvensen är låg och att vissa kategorier är små. Därför bör tolk- ning av siffrorna göras med visst mått av försiktighet.

82

SOU 2008:106

Bilaga 3

Tabell 44 Förtroendet för domstolarna efter i viken mån man anser sig fått tala till punkt i rätten (erfarenhetsundersökningen, procent, för- troendebalans, antal)

Förtroendet för dom- stolarna ►

Tala till punkt ▼

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Ingen

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

ej till

Det stämde helt och

16

58

16

7

3

+55

71

hållet

Det stämde delvis

0

40

27

33

0

-20

40

Det stämde knappast

0

11

37

52

0

-78

27

alls eller inte alls

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt” och frågan ”Fick du möjlig- het att tala till punkt under domstolsförhandlingen och berätta allt som du ansåg var viktigt att få fram”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Antal svar i varje kategori är ringa vilket gör resultaten något osäkra. Kategorierna ”stämde knappast alls” och ”stämde inte alls” är hopslagna i tabellen. För en för- klaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

Kopplingen mellan förtroendet för domstolarna och i vad mån man anser sig ha fått tala till punkt under domstolsförhandlingen är stark. Av personer som upplever sig ha fått tala till punkt helt och hållet hyser 74 procent förtroende för domstolarna. Motsvarande siffra bland personer som inte alls upplevde sig ha fått tillfälle att tala till punkt är 6 procent.

Tabell 45 Förtroendet för domstolarna efter uppfattningen att man blev behandlad med respekt av domaren (erfarenhetsundersökningen, procent, förtroendebalans, antal)

Förtroendet för dom-

Ingen

stolarna ►

Mycket

Ganska

Ganska

Mycket

Förtroende

Antal

åsikt/känner

stort

stort

litet

litet

balans

svar

Respekt av domaren ▼

ej till

Det stämde helt och

17

59

14

7

3

+55

67

hållet

Det stämde delvis

0

40

36

24

0

-20

42

Det stämde knappast

0

11

31

58

0

-78

26

alls eller inte alls

Kommentar: Tabellen visar resultatet av påståendet ”Att domstolarna dömer korrekt” och frågan ”Blev du bemött med respekt av domaren under domstolsförhandlingen”. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1. Antal svar i varje kategori är ringa vilket gör resultaten något osäkra. Kategorierna ”stämde knappast alls” och ”stämde inte alls” är hopslagna i tabellen. För en förklaring av begreppet förtroendebalans se tabell 1.

83

Bilaga 3

SOU 2008:106

Endast något mer än var tionde person som upplever sig ha blivit respektlöst behandlad av domaren hyser förtroende för domstolen. Av dem som upplever sig ha blivit respektfullt behandlade helt och hållet är andelen med förtroende 76 procent.

Flertalet frågor kring bemötande och kontakten med domstolen i enkäten är naturligtvis av betydelse när det gäller att förbättra domstolarnas arbete. Avsnittet har emellertid visat att vissa frågor är starkare kopplat till förtroende. I stora drag handlar dessa frågor om domarens agerande. Personer som har uppfattat att domaren lyssnar, iakttar ett respektfullt bemötande och låter den tilltalade tala till punkt, hyser högt förtroende för att domstolen dömer kor- rekt.

7 Slutsatser

Resultaten i undersökningen visar att förtroendet för svenska dom- stolar överlag är gott. Sex av tio personer i Sverige har förtroende för att domstolarna dömer korrekt. Tidigare undersökningar har visat att domstolarna står sig väl när det gäller förtroende, jämfört med andra samhällsinstitutioner och med polisen, åklagarna och kriminalvården.

De flesta personer har ingen egen erfarenhet av hur domstolen, dess ledamöter och verksamhet fungerar. Förtroendet för dom- stolarna bygger därför i mycket ringa grad på hur bra eller dåligt de tros fungera. De bygger i större utsträckning på att domstolarna är viktiga institutioner i samhället.

Ett visst mått av skepsis gentemot samhällets institutioner kan uppfattas som något naturligt. Skillnader i bakgrund, erfarenheter och värderingar gör att förtroendebedömningar endast sällan kan ligga på 100 procent och kanske är det inte heller eftersträvansvärt. Misstron blir dock ett problem om den polariseras, så att en viss grupp har det förtroende andra saknar. Analysen av domstolsför- troende pekar i några avseenden på sådana tendenser.

Det generella mönstret är att samhällsförtroende är högst i gruppen 15–29 år och lägst i gruppen 50–64 år. Att äldre personer generellt hyser lägre samhällsförtroende brukar förklaras med att individer genom större livserfarenhet blir varse problemen förknip- pade med samhällets institutioner. Kvinnor tenderar att hysa något högre förtroendet för samhällets institutioner än män. TPF 32 FPT

32 TP PT Holmberg & Weibull (2008).

84

SOU 2008:106

Bilaga 3

Denna studie bekräftar erfarenheter från tidigare undersök- ningar om domstolsförtroende i fråga om ålder, kön, utbildning och etnisk bakgrund. Högst förtroende återfinns i åldersgruppen 30–49 år. Det föreligger inga stora skillnader i förtroende mellan kvinnor och män. Undersökningen visar att utbildningsnivå tende- rar att påverka graden av förtroende. Ju högre utbildning, desto högre förtroende gäller generellt. Förtroendet för domstolarna är lägre bland personer med ursprung utanför Sverige och bland personer med annat hemspråk än svenska.

Det är i detta sammanhang relevant att påpeka att demografiska mönster är förhållandevis stabila. Erfarenheter och egenskaper hos individen påverkar förtroendet för en specifik institution, men en förändring i opinionen ändrar förtroendet på ungefär samma sätt inom alla grupper. Andra analyser av andra samhällsinstitutioner av myndighetskaraktär ger en i stort sett likartad bild, även om nivå- erna kan variera något. En jämförelse mellan domstolarna och poli- sen ligger nära till hands eftersom båda dessa institutioner verkar inom rättsväsendets ram och båda tillhör kategorin sociala institu- tioner. Polisen åtnjuter generellt sett högre förtroende än dom- stolarna. Orsaken till detta torde vara att domstolarna i högre grad än polisen betraktas som något abstrakt, medan polisen uppfattas som mer vardaglig och närvarande i samhället.

Ny kunskap som denna studie bidrar till är kopplingen mellan domstolskunskap och förtroendet för domstolsväsendet. En effekt är högre benägenhet till ställningstagande. Bättre resultat på kun- skapstestet generar också högre förtroende för domstolar, domaren och för att domstolen inte påverkas utifrån. Detta vittnar om att utbildning och information potentiellt är en metod för ökat förtro- ende.

I vissa avseenden gäller inte sambandet mellan hög utbild- ning/goda kunskaper och högt förtroende. För nämndemanna- förtroendet har kunskapsnivån begränsad eller ingen effekt. Ande- len med lågt förtroende för nämndemän är genomgående stor.

När det kommer till frågan om medias rapportering från dom- stolarna finns ett negativt samband mellan utbildning och kunskap. Ju högre utbildning och kunskapsnivå, desto större misstro hyser man mot rapporteringen. En förklaring till det låga förtroendet kan vara en ovilja bland lagfarna att förklara eller förklara så att journa- lister förstår. TPF 33 FPT Troligare är att det hänger samman med tabloid-

33 TP PT Se Lambertz (2004) s. 392.

85

Bilaga 3

SOU 2008:106

dramaturgi i kvällspressens rapportering om uppmärksammade rättsfall.

Förtroendet för domstolarna är lägre bland personer med egen erfarenhet av domstolar. Frågan är vad det beror på. Ett svar är att förtroendet inte försämras genom domstolskontakter. Det är personer med lågt förtroende för domstolar, som i högre utsträck- ning kommer i kontakt med domstolsväsendet.

Forskning har visat att förvaltningsmyndigheter som åtnjuter en vittgående beslutanderätt att forma en specifik policy inom lagens ram, åtnjuter lägre förtroende än generella välfärdsprogram. TPF 34 FPT Denna möjlighet och skyldighet till tolkning av lagen torde även åligga domstolarna. Resultaten i denna studie vittnar dock om att erfarenheter från domstolen påverkar individens förtroende i någon mening. Exempelvis är graden av nöjdhet med utgången i målet av stor betydelse för i vilken mån svarspersonerna med domstols- erfarenhet hyser förtroende för domstolen.

Det troliga är därför att båda dessa faktorer samverkar. Forsk- ning visar att förtroende är ett tudelat begrepp som består av ett beständigt basförtroende och ett flyktigare samhällsförtroende. Personer som kommer i kontakt med domstolen har troligen ett lägre basförtroende i ingångsläget. Kontakten med domstolen tenderar sedan även att sänka individens samhällsförtroende.

Studien visar att domaren har en nyckelroll när det gäller för- troendet för domstolen som helhet. Förtroendet för domaren hänger nära samman med förtroendet för att domstolen har kom- petens att döma korrekt. I vilken utsträckning personer med dom- stolserfarenhet hyser förtroende för domstolarna är i hög grad kopplat till om man har uppfattat att domaren lyssnar och iakttar ett respektfullt bemötande. En annan viktig omständighet som skapar förtroende är att man uppfattar sig ha fått möjlighet att tala till punkt. Även detta torde hänga nära samman med domarens sätt att arbeta.

Det är slutligen väsentligt att i viss mån ifrågasätta bemötandes betydelse för domstolsförtroendet. Studier har visat att benägen- heten att acceptera beslut som är mycket ofördelaktiga för indivi- den kan vara lågt, även efter ett rättvist beslutsförfarande och ett gott bemötande. Skälet till detta är enligt studien att vissa personer tenderar att hysa mycket höga förhoppningar om att erhålla ett positivt beslut. Man godtar tänkesättet att man bör acceptera nega-

34 TP PT Lipsky (1980).

86

SOU 2008:106

Bilaga 3

tiva beslut om man blivit behandlad på ett rättvist och korrekt sätt, men bedömningen om huruvida man blivit rättvist behandlad görs utifrån utfallet. TPF 35 FPT Samtidigt är det bemötandefrågor som ligger i räckvidden för domstolens förbättringspotential. Ett bättre bemötande kan åtminstone medföra ökat förtroendet i gruppen med en acceptans för systemet som sådant, och som hyser rimliga förväntningar på utfallet.

8 Sammanfattning

Regeringen har gett Förtroendeutredningen i uppdrag att utreda förtroende och kvalitet i domstolarna. På uppdrag av utredningen har Statistiska centralbyrån gjort en postenkätundersökning, i syfte att mäta attityder, kunskaper och förtroende för svenska dom- stolar. Undersökningen har gjorts genom två separata urval. Ett urval riktades till personer ur allmänheten. Ett urval riktades till personer med egen erfarenhet av svenska domstolar.

Undersökningen inleddes genom att en postenkät samman- ställdes i samarbete mellan Förtroendeutredningen och SCB. Post- enkäten skickades ut under våren 2008. I urvalet riktat till allmän- heten blev svarsfrekvensen 48 procent och i urvalet riktat till personer med domstolserfarenhet 40 procent. Svarsfrekvenserna måste betraktas som låga, ställt i relation till samhällvetenskapliga postenkäter generellt.

Undersökningen visar att 6 av 10 svenskar har ganska stort eller mycket stort förtroende för domstolarna. Andelen som uppger sig ha ganska eller mycket lite förtroende för domstolarna är 23 procent. Resultaten från undersökningen är i linje med tidigare mätningar av förtroendet för domstolar som gjorts i Sverige. Förtroende för domstolarna varierar beroende på demografiska variabler som kön, ålder och utbildning. Den tydligaste tendensen är att personer med hög utbildning och personer bosatta i och kring storstäderna har högre förtroende för domstolarna.

Domarkåren åtnjuter högre förtroende än domstolarna. Förtro- endet för nämndemän är dock lågt. Andelen med ganska stort eller mycket stort förtroende är lika stor som gruppen med litet för- troende och ganska litet förtroende. Högutbildade tenderar att hysa högre förtroende för domare, jämfört med lågutbildade. Mot- svarande tendens finns inte vad gäller förtroendet för nämndemän.

35 TP PT Esaiasson (2008).

87

Bilaga 3

SOU 2008:106

Svarsmönstret i undersökningen indikerar att allmänheten har mycket lågt förtroende för medias rapportering av det som händer i domstolarna. Endast 32 procent har mycket stort eller ganska stort förtroende, jämfört med 49 procent som har ganska lite eller mycket lite förtroende.

Som en del av frågorna i enkätundersökningen gjordes ett kun- skapstest med totalt 8 frågor, som behandlade det svenska dom- stolsväsendets roll och uppgift. Den tydligaste linjen är att kunskap skapar förtroende. Ju bättre resultat på kunskapstestet, desto högre förtroende för domstolarna tenderar man att ha.

Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att personer som är uppväxta utomlands eller vars föräldrar är uppväxta utanför Sverige tenderar att hysa lägre förtroende för domstolarna. Resul- taten från denna undersökning ligger i linje med tidigare erfaren- heter. Förtroendet för domstolarna är lägre bland personer med en eller båda föräldrarna födda utomlands och bland personer med annat hemspråk än svenska.

En tredjedel av befolkningen har ganska eller mycket litet för- troende för möjligheten att få en rättvis dom i domstolarna, oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen är högre bland personer med utländsk bakgrund. Över en tredjedel misstror domstolens förmåga att behandla personer lika, med hänsyn till kön, ålder, utbildning, yrke, sexuell läggning, tidigare straffad, etc.

Erfarenheten av domstolskontakter har en förtroendeminskade effekt. Andelen med ganska och mycket stort förtroende är lägre och andelen med ganska och mycket litet förtroende är högre. Personer med erfarenhet av domstolar tenderar att hysa lägre för- troende för att domstolarna inte låter sig påverkas utifrån av t.ex. media när de dömer, jämfört med allmänheten.

En annan tendens är att ju mer nöjd man är med utgången i målet man varit del av, desto högre förtroende tenderar man ha för domstolarna, dess personal och dess verksamhet.

Studien visar också att domaren har en nyckelroll när det gäller förtroendet för domstolen som helhet. Förklaringen till om perso- ner med domstolserfarenhet hyser förtroendet för domstolarna är i hög grad kopplat till om man har uppfattat att domaren lyssnar och iakttar ett respektfullt bemötande.

88

SOU 2008:106 Bilaga 3

Referenser

Kommittédirektiv Förtroende och kvalitet i domstolarna (2007:93) Esaiasson, Peter (2008). Will Citizens Take No For An Answer? –

On the Legitimizing Capacity of Procedural Fairness Theory.

Department of Political Science: Göteborg University. Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008).

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Ekerlids Förlag: Stockholm.

Holmberg, Sören (2006). Förtroendet för rättsväsendet. Rapport från SOM-institutet.

Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2007). ”Ökat förtroende – bara en valårseffekt?” i Holmberg, Sören & Weibull Lennart red. Det nya Sverige. SOM-rapport nr 41: Göteborg.

Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2008). ”Svenskt institu- tionsförtroende på väg upp igen?” i Holmberg, Sören & Weibull Lennart red. Skilda världar. SOM-rapport nr 44: Göteborg.

Johansson, Bengt (2008). ”Rättvisande nyhetsmedier?” i Nilsson, Lennart & Johansson, Susanne red. Regionen och flernivå- demokratin. SOM-rapport nr 42: Göteborg.

Lambertz, Göran. (2004). ”Förtroendet för rättsväsendet.” i Fest- skrift till Per Henrik Lindblom, 2004. Iustus Förlag: Uppsala.

Lipsky, Michael (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in the public services. Russell Sage Foundation. New York.

Nationella trygghetsundersökningen 2007. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2008:3.

Nilsson, Åsa (2008). ”Den nationella SOM-undersökningen 2007.” i Holmberg, Sören & Weibull Lennart red. Skilda världar. SOM-rapport nr 44: Göteborg.

Rothstein, Bo (2008). ”Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung” i Holmberg, Sören & Weibull, Lennart red. Skilda världar. SOM-rapport nr 44: Göte- borg.

Weibull, Lennart (2007). ”Medieförtroende och medieanvändning” i Holmberg, Sören & Weibull Lennart red. Det nya Sverige. SOM-rapport nr 41: Göteborg.

89

Bilaga 3

SOU 2008:106

Appendix

Nettourval, antal svar, bortfall och svarsandel i procent fördelat per roll i domstolen (antal, procent)

90

80

78

81

81

77

74

78

70

60

57

50

49

46

50%

49

45 44%

40%

40%

37%

37

40

30

27%

36

37

32

31

29

20

21

10

0

Tilltalade

Målsägande

Vittne

Kärande

Svarnade

Enskild part

Nettourval

Antal svar

Bortfall

Svarsnadel (procent)

90

Bilaga 4

Redovisning av våra egna enkätundersökningar med advokater, åklagare, domare och nämndemän om förtroende för domstolar och domstolars bemötande m.m.

91

Bilaga 4

SOU 2008:106

92

SOU 2008:106

Bilaga 4

Missiv

Enkät advokater

Förtroende och kvalitet i domstolarna

Information till Dig som deltar i undersökningen

- Vilket förtroende har advokater och deras huvudmän för dom- stolarna i Sverige?

- Hur blir advokater och deras huvudmän bemötta av personalen i domstolarna?

Detta är exempel på frågor som den statliga ”Förtroendeutred- ningen” försöker besvara genom denna undersökning. Utredningen genomför samtidigt en motsvarande undersökning med allmän- heten och med åklagare. Dessutom ställer utredningen i en enkät- undersökning riktad till domare och nämndemän frågor rörande samma förtroende- och bemötandeaspekter. Undersökningen tar i den delen sikte på vad domare och nämndemän tror att professio- nella aktörer och allmänheten har för uppfattning.

Vad är utredningens uppgift?

Att medborgarna har ett stort förtroende för rättsväsendet är vik- tigt både för rättsväsendets legitimitet och för dess funktion. För att förtroendet ska upprätthållas krävs bl.a. att personer som kom- mer i kontakt med rättsväsendets myndigheter bemöts med respekt och professionalism. Enligt direktiven till utredningen är det för domstolarnas del bemötandet, utformningen av domar och beslut samt informationen från domstolarna till medierna, dvs. det sätt på vilket domstolarna kommunicerar med medborgarna, som har sär- skilt stor betydelse för förtroendet.

Utredningen har till uppgift att kartlägga hur kommunikationen mellan Sveriges domstolar och medborgarna fungerar och överväga hur domstolarnas kommunikation med medborgarna kan utvecklas vidare. Kartläggning och överväganden ska redovisas på ett sådant sätt att de kan ligga till grund för domstolarnas fortsatta arbete med dessa frågor.

93

Bilaga 4

SOU 2008:106

Varför är Din medverkan viktig?

Eftersom det inte varit möjligt för oss att rikta undersökningen endast till advokater som regelmässigt uppträder i domstol har vi valt att skicka frågeformuläret till samtliga i landet verksamma advokater. Endast Du som brukar uppträda i domstol behöver dock besvara enkäten.

För att få rättvisande resultat i undersökningen är det viktigt att alla advokater som brukar uppträda i domstol svarar. Varje svar som uteblir försämrar undersökningens tillförlitlighet och inte minst möjligheterna att påvisa eventuella variationer över landet, skillnader mellan domstolsslagen m.m. Vi hoppas därför att Du vill medverka, men det är givetvis Du själv som avgör om Du vill vara med eller inte.

Frågeformuläret

Frågorna berör många aspekter av domstolarnas arbete och antalet frågor kan verka stort. De flesta frågor besvaras dock enkelt med ett kryss i tillämplig ruta. Vi är samtidigt medvetna om att fråge- formuläret innehåller flera uppföljande frågor som det kan ta tid att besvara ordentligt. Dessa frågor finns med för att vi mer i detalj ska kunna påvisa vari eventuella brister består. Ju fler som svarar på dessa frågor desto större blir med andra ord våra möjligheter att komma åt de konkreta problem som kan finnas i domstolarnas sätt att arbeta. Om Du inte anser Dig ha tid att svara på de uppföljande frågorna är det givetvis bättre att Du bara svarar på de övriga frågorna än att Du låter bli att medverka.

Vart skickar Du frågeformuläret och vad händer med svaren?

Undersökningen genomförs i samarbete med Advokatsamfundet som svarar för utskick av frågeformuläret. Det ifyllda frågeformu- läret skickar Du till utredningen på adressen nedan. Dessvärre har vi inte möjlighet att ersätta portot. Vi hoppas att Du har över- seende med detta. Utredningen kommer även att bearbeta och sammanställa svaren.

Svaren behandlas anonymt och resultaten publiceras bara som siffror i tabeller. Vad någon enskild person svarat framgår aldrig. Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. För upp-

94

SOU 2008:106

Bilaga 4

gifter i undersökningen som rör en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde gäller dessutom sekretess enligt en särskild föreskrift i 3 § sekre- tessförordningen (1980:657).

Hur får Du del av utredningens färdiga arbete?

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2008. Betänkandet kommer att publiceras i serien Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Vi svarar gärna på frågor!

Om Du har frågor som rör Din medverkan i undersökningen eller själva utredningen, mejla, ring eller skriv till:

Förtroendeutredningen (Ju 2007:08) Att: Fredrik Bohlin

Regeringskansliets utredningsavdelning Box 187

201 21 MALMÖ

Telefon: Fredrik Bohlin (utredningssekreterare) 040-35 58 88 Fax: 040-12 24 37

E-post: fredrik.bohlin@justice.ministry.se

95

Bilaga 4

SOU 2008:106

96

SOU 2008:106

Bilaga 4

Missiv

Enkät åklagare

Förtroende och kvalitet i domstolarna

Information till Dig som deltar i undersökningen

- Vilket förtroende har åklagare och målsägande för domstolarna i Sverige?

- Hur blir åklagare och målsägande bemötta av personalen i dom- stolarna?

Detta är exempel på frågor som den statliga ”Förtroendeutred- ningen” försöker besvara genom denna undersökning. Utredningen genomför samtidigt en motsvarande undersökning med allmän- heten och med advokater. Dessutom ställer utredningen i en enkätundersökning riktad till domare och nämndemän frågor rörande samma förtroende- och bemötandeaspekter. Undersök- ningen tar i den delen sikte på vad domare och nämndemän tror att professionella aktörer och allmänheten har för uppfattning.

Vad är utredningens uppgift?

Att medborgarna har ett stort förtroende för rättsväsendet är vik- tigt både för rättsväsendets legitimitet och för dess funktion. För att förtroendet ska upprätthållas krävs bl.a. att personer som kom- mer i kontakt med rättsväsendets myndigheter bemöts med respekt och professionalism. Enligt direktiven till utredningen är det för domstolarnas del bemötandet, utformningen av domar och beslut samt informationen från domstolarna till medierna, dvs. det sätt på vilket domstolarna kommunicerar med medborgarna, som har sär- skilt stor betydelse för förtroendet.

Utredningen har till uppgift att kartlägga hur kommunikationen mellan Sveriges domstolar och medborgarna fungerar och överväga hur domstolarnas kommunikation med medborgarna kan utvecklas vidare. Kartläggning och överväganden ska redovisas på ett sådant sätt att de kan ligga till grund för domstolarnas fortsatta arbete med dessa frågor.

97

Bilaga 4

SOU 2008:106

Varför är Din medverkan viktig?

Vi har slumpmässigt valt ut 250 åklagare. Det är alltså slumpen som gjort att just Du har kommit med i undersökningen. Urvalet har gjorts av Åklagarmyndigheten. Tillsammans ska de utvalda personerna ge en god bild av åklagares uppfattning.

För att få rättvisande resultat i undersökningen är det viktigt att alla svarar. Varje svar som uteblir försämrar undersökningens till- förlitlighet och inte minst möjligheterna att påvisa t.ex. variationer över landet. Vi hoppas därför att Du vill medverka, men det är givetvis Du själv som avgör om Du vill vara med eller inte.

Frågeformuläret

Frågorna berör många aspekter av domstolarnas arbete och antalet frågor kan verka stort. De flesta frågor besvaras dock enkelt med ett kryss i tillämplig ruta. Vi är samtidigt medvetna om att fråge- formuläret innehåller flera uppföljande frågor som det kan ta tid att besvara ordentligt. Dessa frågor finns med för att vi mer i detalj ska kunna påvisa vari eventuella brister består. Ju fler som svarar på dessa frågor desto större blir med andra ord våra möjligheter att komma åt de konkreta problem som kan finnas i domstolarnas sätt att arbeta. Om Du inte anser Dig ha tid att svara på de uppföljande frågorna är det givetvis bättre att Du bara svarar på de övriga frågorna än att Du låter bli att medverka.

Vart skickar Du frågeformuläret och vad händer med svaren?

Undersökningen genomförs i samarbete med Åklagarmyndigheten som svarar för urvalet och utskick av frågeformuläret. Det ifyllda frågeformuläret skickar Du till utredningen på adressen nedan. Utredningen kommer även att bearbeta och sammanställa svaren.

Svaren behandlas anonymt och resultaten publiceras bara som siffror i tabeller. Vad någon enskild person svarat framgår aldrig. Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. För upp- gifter i undersökningen som rör en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde gäller dessutom sekretess enligt en särskild föreskrift i 3 § sekretessför- ordningen (1980:657).

98

SOU 2008:106

Bilaga 4

Hur får Du del av utredningens färdiga arbete?

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2008. Betänkandet kommer att publiceras i serien Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Vi svarar gärna på frågor!

Om Du har frågor som rör Din medverkan i undersökningen eller själva utredningen, ring eller skriv till:

Utredningen om Förtroende och kvalitet i domstolarna Att: Fredrik Bohlin

Regeringskansliets utredningsavdelning Box 187

201 21 MALMÖ

Telefon: Fredrik Bohlin (utredningssekreterare) 040-35 58 88 Fax: 040-12 24 37

E-post: fredrik.bohlin@justice.ministry.se

99

Bilaga 4

SOU 2008:106

100

SOU 2008:106

Bilaga 4

Frågeformulär

Advokater och åklagare

Förtroende och bemötande

Formulärets innehåll

Frågenummer

Frågeområde

1–10a

Förtroende för domstolarna

11–39

Bemötande m.m.

40–44

Bakgrund

Först vill vi be Dig svara på några frågor som handlar om Ditt förtroende för domstolarna.

Hur stort förtroende har Du för följande aspekter av domstolarnas verksamhet? Markera med ett kryss.

1. Att domstolarna dömer korrekt.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

1a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att domarna är oriktiga?

________________________________________________________

________________________________________________________

2. Att juristdomare har kompetens att döma korrekt.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

101

Bilaga 4

SOU 2008:106

2a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att jurist- domares kompetens brister?

________________________________________________________

________________________________________________________

3. Att nämndemän har kompetens att döma korrekt.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

3a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att nämndemännens kompetens brister?

________________________________________________________

________________________________________________________

4. Att domstolarna avgör målen inom rimlig tid?

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

4a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad som är de främsta orsakerna till att handläggningstiderna i domstolarna är för långa?

________________________________________________________

________________________________________________________

5. Att parter och vittnen blir bemötta med respekt av personalen i domstolarna.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

102

SOU 2008:106

Bilaga 4

5a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att dom- stolarna brister i uppträdandet mot parter och vittnen?

________________________________________________________

________________________________________________________

6. Att domstolarna är omsorgsfulla och noggranna i sitt arbete.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

6a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att domare brister i noggrannhet och omsorg i sitt arbete?

________________________________________________________

________________________________________________________

7. Att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

7a. Om du har ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende för hur infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund behandlas av domstolarna, vilket av följande alternativ stämmer bäst.

□ Personer med utländsk bakgrund har sämre förutsättningar att få en rättvis prövning

□ Infödda svenskar har sämre förutsättningar att få en rättvis pröv- ning

103

Bilaga 4

SOU 2008:106

7b. Om Du har ganska litet förtroende eller mycket litet för- troende för att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bak- grund, har Du någon närmare uppfattning om vad Du anser är de främsta orsakerna till att infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund inte har samma förutsättningar att få en rättvis dom?

________________________________________________________

________________________________________________________

8. Att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

8a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vilka grupper av människor som Du anser löper risk att bli negativt särbehandlade i domstolarna och varför just dessa grupper löper en sådan risk?

________________________________________________________

________________________________________________________

9. Att domstolarna har förmåga att stå emot påverkan utifrån när de dömer.

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

104

SOU 2008:106

Bilaga 4

9a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad för slags yttre påverkan som Du anser att domstolarna har svårt för att stå emot och vad som Du anser är skälet till att domstolarna har svårt för att stå emot denna yttre påverkan?

________________________________________________________

________________________________________________________

10. Att mediernas rapportering stämmer överens med vad som faktiskt har skett under handläggningen i domstolen?

□ Mycket stort förtroende

□ Ganska stort förtroende

□ Varken stort eller litet förtroende

□ Ganska litet förtroende

□ Mycket litet förtroende

10a. Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad Du anser är orsaken till att mediernas rapportering inte är saklig och korrekt?

________________________________________________________

________________________________________________________

Härnäst vill vi fråga om domstolarnas information och bemötande i förhållande till Dig och Dina huvudmän.

Hur väl anser Du att följande påståenden stämmer överens med domstolens sätt att informera U och bemöta Dig och Dina huvudmän U (målsägande räknas här som åklagares huvudmän)?

11. Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information jag brukar behöva.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

105

Bilaga 4

SOU 2008:106

11a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vilken information saknar Du?

________________________________________________________

________________________________________________________

12. Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information som mina huvudmän brukar behöva.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

12a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vilken information saknar Dina huvudmän?

________________________________________________________

________________________________________________________

13. Mina huvudmän brukar begripa vad det står i kallelserna, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelsen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

13a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vad är det som Dina huvudmän inte förstår i kallelserna?

________________________________________________________

________________________________________________________

14. När jag kontaktar domstolen i anledning av mina ärenden brukar jag bli kopplad till en person som kan besvara mina frågor.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

106

SOU 2008:106

Bilaga 4

15. Jag brukar bli respektfullt bemött av de personer på domstolen som jag talar med per telefon.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

15a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister domstolspersonalen i detta avseende och är det någon personalkategori som avviker negativt härvid?

________________________________________________________

________________________________________________________

16. Mina huvudmän brukar ha lätt för att hitta till förhandlings- salen när de kommer till domstolen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

17. De personer på domstolen som jag är kontakt med i samband med förhandlingar brukar vara vänliga och hjälpsamma.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

18. Domstolslokalerna brukar vara disponerade på ett sådant sätt att mina huvudmän, om de vill det, kan undvika att träffa sina mot- parter före förhandlingen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

107

Bilaga 4

SOU 2008:106

19. Jag brukar själv känna mig trygg i domstolens väntsalar.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

19a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vad är den främsta orsaken till att Du inte känner Dig trygg i vänt- salarna?

________________________________________________________

________________________________________________________

20. Domstolspersonalen brukar göra vad som kan förväntas för att jag och mina huvudmän ska känna oss så trygga som möjligt innan förhandlingen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

20a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt briser domstolspersonalen i detta avseende?

________________________________________________________

________________________________________________________

21. Förhandlingarna börjar i princip på utsatt tid, eller så brukar jag få besked om varför de inte kan börja på utsatt tid.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

22. Domstolarna brukar avsätta tillräckligt med tid för förhand- lingarna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

108

SOU 2008:106

Bilaga 4

22a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, är det i några situationer eller måltyper som domstolarnas tidsplanering brukar vara särskilt bristfällig?

________________________________________________________

________________________________________________________

23. Jag brukar själv informera mina huvudmän före förhandlingen om hur denna kommer att gå till och vad som förväntas av dem i deras roller.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

24. Jag förväntar mig att rättens ordförande ska förklara för mina huvudmän hur förhandlingen kommer att gå till och vad som för- väntas av dem i deras roller.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

25. Jag brukar bli respektfullt bemött av rättens ordförande under förhandlingarna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

25a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister ordförandena i detta avseende?

________________________________________________________

________________________________________________________

109

Bilaga 4

SOU 2008:106

26. Jag brukar under förhandlingarna få möjlighet att prata till punkt utan att bli avbruten.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

26a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt och i vilka situationer brister rätten i detta avseende?

________________________________________________________

________________________________________________________

27. Mina huvudmän brukar under förhandlingarna få möjlighet att berätta om allt som kan vara av betydelse för bedömningen utan att bli avbrutna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

27a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt och i vilka situationer brister rätten i detta avseende?

________________________________________________________

________________________________________________________

28. Rättens ordförande brukar lyssna uppmärksamt på parternas och vittnenas berättelser.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

28a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister rättens ordförande i detta avseende och hur lägger Du märke till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

110

SOU 2008:106

Bilaga 4

29. Nämndemännen brukar lyssna uppmärksamt på parternas och vittnenas berättelser.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

29a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister nämndemännen i detta avseende och hur lägger Du märke till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

30. Rättens ordförande brukar lyssna uppmärksamt på min sak- framställan och plädering.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

30a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister rättens ordförande i detta avseende och hur lägger Du märke till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

31. Nämndemännen brukar lyssna uppmärksamt på min sakfram- ställan och plädering.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

31a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister nämndemännen i detta avseende och hur lägger Du märke till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

111

Bilaga 4

SOU 2008:106

32. När domar avkunnas muntligen brukar rättens ordförande för- klara domstolens ställningstaganden på ett sätt som mina huvud- män förstår.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

32a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, är det något som huvudmännen har särskilt svårt att förstå och vad tror Du är orsaken till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

33. När jag läser de skriftliga domarna brukar jag förstå dom- stolens motiveringar.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

□ Jag brukar endast läsa domsluten

□ Jag brukar inte läsa domarna

33a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brukar domstolens motiveringar brista i begriplighets- hänseende?

________________________________________________________

________________________________________________________

34. När mina huvudmän läser de skriftliga domarna brukar de för- stå domstolens motiveringar utan att jag närmare behöver förklara innebörden för dem.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

□ Mina huvudmän brukar endast läsa domslutet

□ Mina huvudmän brukar inte läsa domen

112

SOU 2008:106

Bilaga 4

34a. Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, är det något i motiveringarna som huvudmännen brukar ha särskilt svårt för att förstå och vad tror Du är orsaken till det?

________________________________________________________

________________________________________________________

35. Mina huvudmän visar i allmänhet respekt för domstolarna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

36. Vittnen visar i allmänhet respekt för domstolarna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

37. Anser Du att domarna brukar vara lätta eller svåra att läsa?

□ Mycket svåra

□ Ganska svåra

□ Varken lätta eller svåra

□ Ganska lätta

□ Mycket lätta

□ Jag brukar inte läsa domarna

□ Jag brukar endast läsa domslutet

37a. Om Du anser att domarna är mycket svåra eller ganska svåra att läsa, vad är det som gör att domarna brukar vara svåra att läsa?

________________________________________________________

________________________________________________________

113

Bilaga 4

SOU 2008:106

38. Anser Dina huvudmän att domarna brukar vara lätta eller svåra att läsa?

□ Mycket svåra

□ Ganska svåra

□ Varken lätta eller svåra

□ Ganska lätta

□ Mycket lätta

□ Jag brukar inte läsa domarna

□ Jag brukar endast läsa domslutet

38a. Om Dina huvudmän anser att domarna är mycket svåra eller ganska svåra att läsa, vad är det som gör att domarna brukar vara svåra att läsa för huvudmännen?

________________________________________________________

________________________________________________________

39. Hur ser Du på inflytandet mellan rättens ordförande och nämndemännen?

Rättens ordförande har:

□ Alltför stort inflytande

□ Något för stort inflytande

□ Lagom stort inflytande

□ Något för litet inflytande

□ Alltför litet inflytande

Nämndemännen har:

□ Alltför stort inflytande

□ Något för stort inflytande

□ Lagom stort inflytande

□ Något för litet inflytande

□ Alltför litet inflytande

114

SOU 2008:106

Bilaga 4

Till sist några frågor om Dig själv.

40. Hur gammal är Du?

□ –35 år

□ 36–45 år

□ 46–55 år

□ 56 år eller äldre

41. Är Du kvinna eller man?

□ Kvinna

□ Man

42. Var i landet är Du huvudsakligen verksam?

□ Mindre tätorter i norra Sverige < 40 000 invånare

□ Mindre tätorter i Mellansverige < 40 000 invånare

□ Mindre tätorter i södra Sverige < 40 000 invånare

□ Stockholm

□ Göteborg

□ Malmö

□ Städer eller större tätorter i norra Sverige > 40 000 invånare

□ Städer eller större tätorter i Mellansverige > 40 000 invånare

□ Städer eller större tätorter i södra Sverige > 40 000 invånare

43. Arbetar Du som advokat eller åklagare?

□ Advokat

□ Åklagare (besvara inte sista frågan)

115

Bilaga 4

SOU 2008:106

44. Med vilka typer av mål och ärenden arbetar Du huvudsakligen (flera alternativ kan kryssas för)?

□ Brottmål

□ Familjemål

□ Tvistemål

□ Renodlad affärsjuridik

□ Migrationsärenden

□ Skattemål

□ Ärenden rörande tvångsvård enligt LRV, LPT, LVM eller LVU

□ Socialförsäkringsärenden

Annat, nämligen __________________________________________

Ett stort tack för din medverkan!

Om Du har synpunkter på någon enskild fråga eller formuläret som helhet är vi tacksamma att få ta del av dessa.

116

SOU 2008:106

Bilaga 4

Missiv

Enkät domare och nämndemän

Förtroende och kvalitet i domstolarna

Information till Dig som deltar i undersökningen

- Vilket förtroende tror domare och nämndemän att medborgarna har för domstolarna i Sverige?

- Hur tror domare och nämndemän att människor som deltar i dom- stolsförhandlingar i Sveriges domstolar upplever bemötandet från personalen i domstolarna?

- Tror domare och nämndemän att människor som deltar i dom- stolsförhandlingar i Sveriges domstolar begriper vad som sägs under förhandlingarna och förstår varför domstolarna dömer som de gör i målen?

Detta är exempel på frågor som den statliga ”Förtroendeutred- ningen” försöker besvara genom denna undersökning. I enkät- undersökningar med allmänheten, advokater och åklagare som genomförs samtidigt ställer utredningen motsvarande frågor om vilket förtroende dessa kategorier har för domstolarna och hur de med egen erfarenhet från att uppträda i domstolsförhandlingar anser sig bli bemötta av domstolspersonalen.

Vad är utredningens uppgift?

Att medborgarna har ett stort förtroende för rättsväsendet är viktigt både för rättsväsendets legitimitet och för dess funktion. För att förtroendet ska upprätthållas krävs bl.a. att personer som kommer i kontakt med rättsväsendets myndigheter bemöts med respekt och professionalism. Enligt direktiven till utredningen är det för domstolarnas del bemötandet, utformningen av domar och beslut samt informationen från domstolarna till medierna, dvs. det sätt på vilket domstolarna kommunicerar med medborgarna, som har särskilt stor betydelse för förtroendet.

117

Bilaga 4

SOU 2008:106

Utredningen har till uppgift att kartlägga hur kommunikationen mellan Sveriges domstolar och medborgarna fungerar och överväga hur domstolarnas kommunikation med medborgarna kan utvecklas vidare. Kartläggning och överväganden ska redovisas på ett sådant sätt att de kan ligga till grund för domstolarnas fortsatta arbete med dessa frågor.

Varför är Din medverkan viktig?

Vi har slumpmässigt valt ut 400 domare och 400 nämndemän, varav hälften i varje kategori är verksamma i allmän domstol och hälften i förvaltningsdomstol. Det är alltså slumpen som gjort att just Du har kommit med i undersökningen. Urvalet har gjorts av Dom- stolsverket. Tillsammans ska de utvalda personerna ge en god bild av domares och nämndemäns uppfattning.

För att få rättvisande resultat i undersökningen är det viktigt att alla svarar. Varje svar som uteblir försämrar undersökningens till- förlitlighet. Vi hoppas därför att Du vill medverka, men det är givetvis Du själv som avgör om Du vill vara med eller inte.

Frågeformuläret

Frågorna berör många aspekter av domstolarnas arbete och antalet frågor kan verka stort, men de flesta besvaras enkelt med ett kryss i tillämplig ruta.

Vart skickar Du frågeformuläret och vad händer med svaren?

Undersökningen genomförs i samarbete med Domstolsverket som svarar för urvalet och utskick av frågeformuläret. Det ifyllda frågeformuläret skickar Du sedan till utredningen på adressen nedan. Utredningen kommer även att bearbeta och sammanställa svaren.

Svaren behandlas anonymt och resultaten publiceras bara som siffror i tabeller. Vad någon enskild person svarat framgår aldrig. Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. För upp- gifter i undersökningen som rör en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde

118

SOU 2008:106

Bilaga 4

gäller dessutom sekretess enligt en särskild föreskrift i 3 § sekretessförordningen (1980:657).

Hur får Du del av utredningens färdiga arbete?

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2008. Betänkandet kommer att publiceras i serien Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Vi svarar gärna på frågor!

Om Du har frågor som rör Din medverkan i undersökningen eller själva utredningen, mejla, ring eller skriv till:

Förtroendeutredningen (Ju 2007:08) Att: Fredrik Bohlin

Regeringskansliets utredningsavdelning Box 187

201 21 MALMÖ

Telefon: Fredrik Bohlin (utredningssekreterare) 040-35 58 88 Fax: 040-12 24 37

E-post: fredrik.bohlin@justice.ministry.se

119

Bilaga 4

SOU 2008:106

120

SOU 2008:106

Bilaga 4

Frågeformulär

Domare och nämndemän

Förtroende och bemötande

Formulärets innehåll

Frågenummer

Frågeområde

1–10

Förtroende för domstolarna

11

Domstolarnas roll och uppgift i samhället

12–53a

Bemötande m.m.

54–63

Ordning och säkerhet m.m.

64–68

Bakgrund

Förtroende för domstolarna (allmänhetens och professionella aktörers uppfattningar)

1. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att domstolarna dömer korrekt?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

2. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att juristdomare har kompetens att döma korrekt?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

121

Bilaga 4

SOU 2008:106

3. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att nämndemän har kompetens att döma korrekt?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

4. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att domstolarna avgör målen inom rimlig tid?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

5. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att parter och vittnen blir bemötta med respekt av personalen i dom- stolarna?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

122

SOU 2008:106

Bilaga 4

6. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att domstolarna är omsorgsfulla och noggranna i sitt arbete?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

7. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att mediernas rapportering stämmer överens med vad som faktiskt har skett under handläggningen i domstolen?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

8. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

123

Bilaga 4

SOU 2008:106

8a. Vilken grupp tror Du att de i följande kategorier som har ganska litet eller mycket litet förtroende anser har sämst U U förut- sättningar att få en rättvis prövning i domstolarna?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Personer med utländsk bakgrund

Infödda svenskar

□

□

□

□

□

□

9. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

10. Hur stort förtroende tror Du att följande kategorier har för att domstolarna har förmåga att stå emot påverkan utifrån när de dömer?

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

124

SOU 2008:106

Bilaga 4

Domstolarnas roll och uppgift i samhället (allmänhetens uppfattning)

11. Hur väl insatt tror Du att allmänheten upplever att den är i domstolarnas roll och uppgift i samhället?

□ Mycket väl insatt

□ Ganska väl insatt

□ Inte särskilt väl insatt

□ Inte alls insatt

Bemötande (parters, vittnens och professionella aktörers uppfattningar)

Hur väl tror Du att kategorierna nedan anser att följande påståen- den stämmer överens med domstolens sätt att U informera och bemöta dem U när de uppträdde där? Med parter avses här målsägande, till- talade, kärande, svarande och enskilda parter i förvaltningsmål. Målsägande räknas här som åklagares huvudmän.

12. Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information som aktörerna brukar behöva.

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

13. Advokater och åklagare upplever att kallelserna i allt väsentligt innehåller den information som deras huvudmän brukar behöva.

Advokater

Åklagare eller annan

Allmänheten

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

125

Bilaga 4

SOU 2008:106

14. Parter och vittnen begriper vad som står i kallelsen, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelsen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

15. Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän brukar begripa vad som står i kallelserna, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelserna.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

16. När aktörerna kontaktar domstolen i anledning av sina ärenden brukar de bli de kopplade till en person som kan besvara deras frågor.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

17. Aktörerna brukar bli respektfullt bemötta av de personer på domstolen som de talar med per telefon.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

126

SOU 2008:106

Bilaga 4

18. Parter och vittnen har lätt för att hitta till förhandlingssalen när de kommer till domstolen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

19. Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän brukar ha lätt för att hitta till förhandlingssalen när de kommer till domstolen.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

20. De personer på domstolen som aktörerna är i kontakt med i samband med förhandlingar brukar vara vänliga och hjälpsamma.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

21. Domstolslokalerna är disponerade på ett sådant sätt att parter och vittnen, om de vill det, kan undvika att träffa sin motpart före förhandlingen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

127

Bilaga 4

SOU 2008:106

22. Advokater och åklagare upplever att domstolslokalerna brukar vara disponerade på ett sådant sätt att deras huvudmän, om de vill det, kan undvika att träffa sina motparter före förhandlingen.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

23. Aktörerna brukar känna sig trygga i domstolens väntsalar.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

24. Domstolspersonalen brukar göra vad som kan förväntas för att aktörerna ska känna sig så trygga som möjligt före förhandlingen.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

25. Förhandlingarna börjar i princip på utsatt tid, eller så brukar aktörerna få besked om varför de inte kan börja på utsatt tid.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

128

SOU 2008:106

Bilaga 4

26. Domstolarna brukar avsätta tillräckligt med tid för för- handlingarna.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

27. Parter och vittnen har före förhandlingen i huvudsak fått reda på hur förhandlingen kommer att gå till och vad som förväntas av dem i deras roller.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

28. Advokater och åklagare brukar själva informera sina huvudmän före förhandlingen om hur denna kommer att gå till och vad som förväntas av dem i deras roller.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

29. Advokater och åklagare förväntar sig att rättens ordförande ska förklara för deras huvudmän hur förhandlingen kommer att gå till och vad som förväntas av dem i deras roller.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

129

Bilaga 4

SOU 2008:106

30. I den mån parter och vittnen inte vet hur förhandlingen kommer att gå till och vad som förväntas av dem upplever de att de kan fråga domaren om det under förhandlingen.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

31. Aktörerna brukar bli respektfullt bemötta av rättens ordförande under förhandlingarna.

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

32. Parter och vittnen känner behov av att veta namnen på domstolens ledamöter och vilken funktion var och en av dem har.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

33. Parter och vittnen förstår i huvudsak vad som sägs under förhandlingarna.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

34. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter brukar under förhandlingarna få möjlighet att prata till punkt utan att bli avbrutna.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

130

SOU 2008:106

Bilaga 4

35. Parter och vittnen får under förhandlingen möjlighet att tala till punkt och berätta allt som de anser är viktigt att få fram.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

36. Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän under förhandlingarna brukar få möjlighet att berätta om allt som kan vara av betydelse för bedömningen utan att bli avbrutna.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

37. Domarna lyssnar, enligt parter och vittnen, uppmärksamt på deras berättelser.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

38. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter upplever att rättens ordförande brukar lyssna uppmärksamt på parternas och vittnenas berättelser.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

131

Bilaga 4

SOU 2008:106

39. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter upplever att nämndemännen brukar lyssna uppmärksamt på parternas och vittnenas berättelser.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

40. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter upplever att rättens ordförande brukar lyssna uppmärksamt på deras sakfram- ställningar och pläderingar.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

41. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter upplever att nämndemännen brukar lyssna uppmärksamt på deras sakframställ- ningar och pläderingar.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

42. När domen avkunnas muntligen förstår parterna domarens resonemang om varför domstolen dömde som den gjorde.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

132

SOU 2008:106

Bilaga 4

43. När domar avkunnas muntligen upplever advokater och åklagare att rättens ordförande brukar förklara domstolens ställningstaganden på ett sätt som deras huvudmän förstår.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

44. När parter läser den skriftliga domen förstår de domstolens motivering till varför den dömde som den gjorde.

□ Stämmer helt och hållet

□ Stämmer delvis

□ Stämmer knappast

□ Stämmer inte alls

45. När advokater och åklagare eller andra offentliga parter läser de skriftliga domarna brukar de förstå domstolens motiveringar.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

46. Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän brukar förstå domstolens motiveringar när de läser skriftliga domarna utan att advokaterna och åklagarna närmare behöver förklara innebörden för dem.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

133

Bilaga 4

SOU 2008:106

47. Advokater och åklagare anser att deras huvudmän i allmänhet visar respekt för domstolarna.

Advokater

Åklagare

Stämmer helt och hållet

□

□

Stämmer delvis

□

□

Stämmer knappast

□

□

Stämmer inte alls

□

□

48. Advokater och åklagare eller andra offentliga parter anser att vittnen i allmänhet visar respekt för domstolarna.

Advokater

Åklagare eller annan offentlig

part

Stämmer helt och hållet Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls

□

□

□

□

□

□

□

□

49. Tror Du aktörerna anser att domarna brukar vara lätta eller svåra att läsa?

Advokater

Åklagare eller annan

Parter och vittnen

offentlig part

Mycket svåra Ganska svåra

Varken lätta eller svåra Ganska lätta

Mycket lätta

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

50. Tror Du att advokater och åklagare anser att deras huvudmän tycker att domarna brukar vara lätta eller svåra att läsa?

Advokater

Åklagare

Mycket svåra

□

□

Ganska svåra

□

□

Varken lätta eller svåra

□

□

Ganska lätta

□

□

Mycket lätta

□

□

134

SOU 2008:106

Bilaga 4

51. Tror Du att tilltalades, målsägandes och vittnens uppfattningar i brottmålen skiljer sig åt i något av de i frågorna 12–50 berörda avseendena där Du redovisat Din syn på parter och vittnens uppfattning?

□ Ja

□ Nej

□ Jag handlägger inte brottmål

51a. Om ja, i vilka avseenden tror Du att dessa aktörers uppfattningar skiljer sig åt?

U

________________________________________________________

________________________________________________________

52. Tror Du att kärandes, svarandes och vittnens uppfattningar i tvistemålen skiljer sig åt i något av de i frågorna 12–50 berörda avseendena där Du redovisat Din syn på parter och vittnens uppfattning?

□ Ja

□ Nej

□ Jag handlägger inte brottmål

52a. Om ja, i vilka avseenden och på vilka sätt tror Du att dessa aktörers uppfattningar skiljer sig åt?

U

________________________________________________________

________________________________________________________

53. Tror Du att enskilda parters och vittnens uppfattningar i förvalt- ningsmålen skiljer sig åt i något av de i frågorna 12–50 berörda avseendena där Du redovisat Din syn på parter och vittnens uppfattning?

□ Ja

□ Nej

□ Jag handlägger inte brottmål

53a. Om ja, i vilka avseenden och på vilka sätt tror Du att dessa aktörers uppfattningar skiljer sig åt?

U

________________________________________________________

________________________________________________________

135

Bilaga 4

SOU 2008:106

Ordning och säkerhet m.m.

54. Hur lätt eller svårt anser Du det är att upprätthålla ordningen i rättssalen?

□ Mycket lätt

□ Ganska lätt

□ Ganska svårt

□ Mycket svårt

55. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av tilltalade?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

□ Jag handlägger inte brottmål

56. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av målsägande?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

□ Jag handlägger inte brottmål

57. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av kärande?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

□ Jag handlägger inte tvistemål

136

SOU 2008:106 Bilaga 4

58. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av svarande?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

□ Jag handlägger inte tvistemål

59. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av enskilda parter i förvaltningsmål?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

□ Jag handlägger inte förvaltningsmål

60. I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av vittnen?

□ I mycket hög utsträckning

□ I ganska hög utsträckning

□ I ganska liten utsträckning

□ I mycket liten utsträckning

61. Vad anser Du om säkerheten i rättssalen?

□ Säkerheten är mycket god

□ Säkerheten är ganska god

□ Säkerheten är ganska dålig

□ Säkerheten är mycket dålig

62. Har det hänt att Du personligen har upplevt rädsla i rättssalen?

□ Mycket ofta

□ Ganska ofta

□ Ganska sällan

□ Aldrig

137

Bilaga 4

SOU 2008:106

63. Hur tror Du advokater och åklagare eller andra offentliga parter ser på inflytandet mellan rättens ordförande och nämndemännen?

Advokater

Åklagare eller annan offentlig part

Rättens ordförande har:

Alltför stort inflytande Något för stort inflytande Lagom stort inflytande Något för litet inflytande Alltför litet inflytande

Nämndemännen har:

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

Alltför stort inflytande Något för stort inflytande Lagom stort inflytande Något för litet inflytande Alltför litet inflytande

□

□

□

□

□

□

□

□

□

□

Till sist några frågor om Dig själv.

64. Hur gammal är Du?

□ –35 år

□ 36–45 år

□ 46–55 år

□ 56 år eller äldre

65. Är Du kvinna eller man?

□ Kvinna

□ Man

66. Vilken typ av domstol arbetar Du i?

□ Länsrätt, inklusive migrationsdomstolarna

□ Kammarrätt, inklusive Migrationsöverdomstolen

□ Tingsrätt

□ Hovrätt

□ Specialdomstol

138

SOU 2008:106

Bilaga 4

67. Hur länge har Du arbetat i domstol sammanlagt (för jurist- domare avses tjänstgöring som fiskal, assessor och ordinarie domare)?

□ 0–4 år

□ 5–15 år

□ 16 år eller längre

68. Tjänstgör Du som ordinarie domare, icke-ordinarie domare eller nämndeman?

□ Ordinarie domare

□ Icke ordinarie domare

□ Nämndeman

Ett stort tack för din medverkan!

Om Du har synpunkter på någon enskild fråga eller formuläret som helhet är vi tacksamma att få ta del av dessa.

U

________________________________________________________

________________________________________________________

139

Bilaga 4

SOU 2008:106

140

SOU 2008:106

Bilaga 4

Undersökningens genomförande

I det följande redovisas resultatet av en enkätundersökning angå- ende förtroende- och bemötandefrågor som genomfördes bland delar av landets domstolsverksamma jurister under våren 2008.

Enkäten har gått ut till landets samtliga advokater och biträdande jurister (4 400+1 500) och 250 slumpvis utvalda åklagare. I gruppen åklagare ingår endast ordinarie åklagare som är verksamma vid någon av landet allmänna åklagarkammare. I denna grupp ingår alltså inte åklagare vid Ekobrottsmyndigheten, extra åklagare, aspirant- åklagare, assistentåklagare eller åklagare vid Riksåklagarens kansli och Åklagarmyndighetens utvecklingscentra. Enkäten till domare och nämndemän har gått ut till 364 slumpvis utvalda domare och 400 slumpvis utvalda nämndemän. Gruppen domare innefattar 229 ordinarie och 135 icke ordinarie domare.

Två separata enkäter gick ut till gruppen advokater (samt biträdande jurister) och åklagare respektive gruppen domare och nämndemän. I gruppen advokater och åklagare svarade totalt 406 personer på enkäten, varav 293 advokater och biträdande jurister respektive 113 åklagare. I gruppen domare svarade totalt 229 personer på enkäten, varav 149 ordinarie domare och 80 icke ordinarie domare. I gruppen nämndemän svarade 224 personer på enkäten.

Administrationen av enkäterna gick till enligt följande. Enkäten till advokater och åklagare skickades ut av Advokatsamfundet och Riksåklagaren via e-post och svaren sändes därefter till Förtroen- deutredningen. Svarspersonerna fick själva bekosta utskrifter och porto. Enkäten till domare och nämndemän skickades ut i pappers- format av Domstolsverket med ett bifogat svarskuvert.

I enkäterna ingick främst frågor om förtroendet för dom- stolarna och domstolarnas bemötande. Den följande redovisningen av enkätsvaren är indelad i två huvudkapitel. Det första kapitlet innefattar temat förtroende och innehåller frågor om korrekt

141

Bilaga 4

SOU 2008:106

dömande, domstolens handläggning och påverkan och media. Det andra kapitlet innefattar temat bemötande och innehåller frågor om kallelser, kontakt med domstolen, trygghet och säkerhet i dom- stolen, domstolens tidsplanering, information om domstolsför- farandet, rättens bemötande, domsskrivning, rättens sammansätt- ning samt övriga synpunkter.

Uppställningen är gjord enligt följande. Först redovisas advokater- nas och åklagarnas uppfattning i respektive fråga i tabellform med en tillhörande sammanställning av de ytterligare kommentarer som lämnats. Därefter följer en redovisning av vilken uppfattning dom- arna och åklagarna tror att advokaterna och åklagarna har för respek- tive fråga.

Tabellerna redovisar procenttal av de personer som svarat på respektive fråga. I vissa fall förekommer frågor till domare och nämndemän som inte riktats till advokater och åklagare, vilket framgår av redovisningen. Sammanställningen av de ytterligare kommentarer som lämnats av advokater och åklagare har skrivits med vissa standardformuleringar för att ge en ungefärlig uppfatt- ning om hur många som stod bakom en viss uppfattning. ”Påfal- lande många” eller ”en mycket vanligt förekommande uppfattning” innebär att över elva personer stod bakom en viss uppfattning. ”Många” innebär tio till elva personer, ”flera” innebär sju till nio personer, ”ett antal” innebär fyra till sex personer, ”några”, ”ett fåtal” eller ”vissa” innebär två till tre personer och ”någon” eller ”någon enstaka” innebär en person. I de fall det inte framstod som meningsfullt att redovisa hur många som stod för en viss uppfatt- ning framgår detta av lydelserna ”förekommande åsikter”, ”en annan förekommande uppfattning” eller liknande.

142

Bilaga 5

Sammanställning T av resultaten

– Enkätundersökningar med advokater, åklagare, domare och nämndemän (andelar i procent)

T

– jur.kand. Joel Pälvärinne –

143

Bilaga 5

SOU 2008:106

144

SOU 2008:106

Bilaga 5

Innehåll

1 TU . Förtroende UT ..................................................................

147

1 TU .1 Korrekt dömande UT .............................................................

147

1 TU .2 Domstolens handläggning UT ...............................................

154

1 TU .3 Påverkan och media m.m. UT ................................................

165

2 TU Bemötande UT .................................................................

170

2 TU .1 Kallelser UT ............................................................................

170

2 TU .2 Kontakt med domstolen UT ..................................................

177

2 TU .3 Trygghet och säkerhet i domstolen UT ................................

183

2 TU .4 Domstolens tidsplanering m.m. UT ......................................

188

2 TU .5 Information om domstolsförfarandet UT ............................

191

2 TU .6

Rättens bemötande UT ..........................................................

193

2 TU .7

Domskrivning m.m. UT .........................................................

207

2 TU .8

Rättens sammansättning UT ..................................................

215

2 TU .9

Övriga synpunkter UT ...........................................................

217

145

Bilaga 5

SOU 2008:106

146

SOU 2008:106

Bilaga 5

1. Förtroende

1.1 Korrekt dömande

1.1.1

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att domstolarna dömer korrekt?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

76

90

Varken stort eller litet förtroende

17

8

Litet förtroende

6

1

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att domarna är oriktiga?

Advokater

Påfallande många uppger att bevisvärderingen är dålig eller att den varierar beroende på domare. Ett antal menar att beviskraven är för låga i vissa typer av brottmål. Någon menar att beviskraven ibland är för höga. Några uppger att domstolens bevisvärdering inte alltid följer åtalet och att omständigheter som inte åberopats tas med i domstolens bedömning. Några anser att bevisvärderingen i brott- mål inte är rättssäker. Någon menar att beviskraven ställs högre ju allvarligare brottslighet det är frågan om.

Påfallande många tycker att domskälen är bristfälliga eller alltför korta. Många saknar redovisningar av de bedömningar som lett till ett visst domslut. Ett antal uppger att svepande och standardiserade formuleringar ofta används i domskälen för att dölja brister i dom-

147

Bilaga 5

SOU 2008:106

stolens resonemang. Några menar att det ibland verkar som att domstolen bestämt sig för utgången i målet innan huvudförhand- ling har hållits. Några uppger att dömandet ibland strider mot materiell rätt. Flera anser att domstolarna ibland inte bemödar sig att sätta sig in i de aktuella rättsområdena ordentligt. Många tycker att det saknas kunskap hos domstolen om kommersiella förhållan- den och civilrättslig lagstiftning.

Flera tycker att åklagare och advokater behandlas olika i dom- stolarna. Vissa menar att åklagaren under förhandlingen ges större utrymme än försvaret. Någon uppger att det inte är ovanligt att domstolen nekar försvaret att ställa frågor.

Flera tror att hög arbetsbelastning försämrar kvaliteten på dom- stolarnas dömande, medan andra anser att domstolens verksamhet präglas av lathet och ointresse för målen. Flera tycker att domstol- arna tar ställning i målen alltför snabbt. Några skriver att dom- stolens bedömningar påverkas av en strävan efter ”politisk korrekt- het”. Ett antal uppger att det i förvaltningsdomstolarna sätts större tilltro till myndigheter och underinstanser som Skatteverket och Försäkringskassan än till enskilda parter. Någon anger att dom- stolarna dömer ut strängare straff till personer med utländska namn. Någon annan uppger att kvinnor behandlas förmånligare än män i vårdnadstvister.

Flera menar att kvaliteten varierar beroende på domare. Ett antal menar att kompetensen hos yngre domare är sämre än hos äldre domare.

Åklagare

Ett antal uppger att förutsebarheten är låg. Mål döms olika bero- ende på domare och påföljder varierar därefter. Ett antal uppger att det i vissa fall döms i strid mot praxis och gällande rätt. Ett antal anser att bevisvärderingen är bristande och skiftande beroende på vem som dömer. Några tycker att domarna har för dålig utbildning. Några menar att påföljderna är för milda för våldsbrott.

148

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att domstolarna dömer korrekt?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtro-

89

84

83

ende

Tror att åklagare eller annan offent-

97

98

89

lig part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

65

66

55

troende

Tror att advokater har varken stort

10

14

15

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offent-

3

3

10

lig part har varken stort eller litet

förtroende

Tror att allmänheten har varken

29

24

33

stort eller litet förtroende

Tror att advokater har litet för-

1

3

2

troende

Tror att åklagare eller annan offent-

-

-

-

lig part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

6

10

11

troende

1.1.2

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att juristdomare har kompetens att döma korrekt?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

81

92

Varken stort eller litet förtroende

13

8

Litet förtroende

5

-

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att juristdomares kompetens brister?

149

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Flera är av uppfattningen att juristdomare saknar livserfarenhet och yrkeserfarenhet utanför domstolsväsendet. Domarna har därför svårt att förstå förhållandena för vanliga människor och förhållan- den inom den kommersiella sektorn. Många menar att bristande kunskaper om förhållandena inom den privata sektorn inverkar negativt på dömandet i t.ex. affärstvister. Flera menar att domar- karriären präglas av en inskränkt miljö. Flera efterfrågar ökad spe- cialisering och vidareutbildning samt erfarenheter från den privata sektorn. Flera menar att det saknas juridisk kompetens inom domarkåren. Andra menar att det finns kompetens, men att in- tresse och motivation saknas. Ett antal tror att bristande intresse och motivation beror på domarnas arbetsförhållanden. Några menar att de rättsområden som domarna förväntas behärska är alltför vida.

Flera anser att bevisvärderingen är bristande och att den varierar beroende på domare. Ett antal menar att juristdomarna följer åklaga- rens uppfattning i alltför stor utsträckning. Några tycker att det i förvaltningsdomstolarna ofta döms till förmån för myndigheter.

Åklagare

Vissa anser att juristdomare saknar kompetens att göra sannolik- hets- och trovärdighetsbedömningar. En annan förekommande uppfattning är att juristdomare saknar livserfarenhet och männi- skokännedom. Någon tycker att äldre juristdomare inte tar till sig ny lagstiftning och värderingar, men att yngre domare å andra sidan kan vara alltför bokstavstrogna. Någon enstaka är av uppfattningen att domstolen saknar intresse och tid till eftertanke. Någon enstaka anser att det saknas kunskap om relationsvåld.

150

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att juristdomare har kompetens att döma korrekt?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtroende

91

93

87

Tror att åklagare eller annan offentlig

97

99

90

part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

76

75

58

troende

Tror att advokater har varken stort

6

5

11

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offentlig

3

1

10

part har varken stort eller litet för-

troende

Tror att allmänheten har varken stort

20

21

35

eller litet förtroende

Tror att advokater har litet förtroende

1

3

1

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

-

part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

3

4

7

troende

1.1.3

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att nämndemän har kompetens att döma korrekt?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

20

41

Varken stort eller litet förtroende

38

40

Litet förtroende

38

19

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att nämndemännens kompetens brister?

151

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Påfallande många menar att nämndemännen saknar juridisk kom- petens. En mycket vanligt förekommande uppfattning är att nämn- demännen saknar förmåga att göra en självständig bedömning utan att påverkas av juristdomaren. Många anser att juristdomaren har ett för stort inflytande över nämndemännen. Flera menar att nämndemännen borde spela en mer aktiv roll i den dömande pro- cessen. Ett stort antal tycker att nämndemännen dömer mer utifrån känslor, fördomar och åsikter än utifrån kunskaper om gällande rätt. Flera menar att nämndemännen är känsliga för påtryckningar från media och att de tar politisk, inte juridisk hänsyn i sitt dömande. Många tycker att nämndemännen saknar kompetens att göra en korrekt bevisvärdering, påföljdsbestämning och straffmät- ning. Många uppfattar nämndemännen som alltför gamla och att de ger ett passivt och trött intryck under huvudförhandlingen. Flera menar att nämndemännen inte utgör en representativ del av befolkningen och att de saknar insyn i och förståelse för olika soci- ala bakgrunder och samhällssektorer. Någon ifrågasätter rekryte- ring av unga och personer med utländsk bakgrund till nämndeman- naämbetet då dessa saknar behövliga kunskaper om rättssystemet.

Endast ett fåtal tycker att nämndemännen fyller en viktig funk- tion. Ett flertal anser att nämndemännens roll i rättsprocessen är försumbar. Ett antal menar att s.k. ”nämndemannadomar” leder till onödiga överklaganden. Ett antal menar dock att kompetensen mellan nämndemän är skiftande.

Åklagare

Många är av uppfattningen att nämndemännen saknar kunskaper om lagstiftningen och att de har andra än juridiska bedömnings- grunder. Någon enstaka anser att detta kan äventyra rättssäker- heten eller att det kan leda till onödiga överklaganden. Många ifråga- sätter nämndemännens förmåga att göra en riktig bevisvärdering och påföljdsbestämning. Många är av uppfattningen att nämnde- männens inflytande är lågt och att de saknar förmåga att stå emot en ordförande som vill döma på ett visst sätt. Flera anser att nämn- demännens bedömningar utgår från känslor och egna värderingar. Någon enstaka anser att detta ibland leder till felaktiga domslut. Några anser att nämndemännen är av hög ålder och därmed inte

152

SOU 2008:106

Bilaga 5

följer samhällsutvecklingen. Några menar att nämndemännen ibland är oengagerade och tycks sova under huvudförhandlingen. Några tror att nämndemännens bedömning påverkas av politiska hänsyn och att deras objektivitet kan ifrågasättas. Någon enstaka uppger att det är anmärkningsvärt att vissa nämndemän är med- lemmar av extremistiska partier och själva är dömda för brott. Någon enstaka menar att dömandets kvalitet påverkas till det sämre när nya nämndemän tillsatts. Ett fåtal tycker att vissa nämndemän är kompetenta.

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att nämndemän har kompetens att döma korrekt?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtroende

14

10

44

Tror att åklagare eller annan offentlig

14

11

52

part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

19

29

47

troende

Tror att advokater har varken stort

45

40

42

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offentlig

46

39

38

part har varken stort eller litet för-

troende

Tror att allmänheten har varken stort

59

55

42

eller litet förtroende

Tror att advokater har litet förtroende

40

50

14

Tror att åklagare eller annan offentlig

38

50

10

part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

20

16

11

troende

153

Bilaga 5

SOU 2008:106

1.2 Domstolens handläggning

1.2.1

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att domstolarna avgör målen inom rimlig tid?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

27

53

Varken stort eller litet förtroende

31

27

Litet förtroende

42

19

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad som är de främsta orsakerna till att handläggningstiderna i domstolarna är för långa?

Advokater

Påfallande många antar att det beror på alltför stor arbetsbelast- ning, bristande resurser i form av personella och ekonomiska medel, dålig organisation och ineffektivitet inom domstolsväsen- det. Ett stort antal anger att domarna får ägna sig åt för mycket administrativt arbete. Ett antal tycker att domarna arbetar för lite. En vanligt förekommande uppfattning är att domstolarnas enhets- system bidrar till att ingen tar ansvar för målen. Många menar att domstolens processledning är dålig och att anstånd medges i alltför stor utsträckning. Ett antal efterfrågar ökad användning av föreläg- ganden från domstolens sida för att effektivisera handläggningen. Ett flertal uppger att brottmål regelmässigt prioriteras framför tvistemål och att detta skapar orimligt långa handläggningstider för vissa tvistemål. Flera menar att delgivningsproblem förhalar dom- stolsprocessen.

Flera menar att handläggningstiderna varierar mellan olika dom- stolar. Ett antal tycker att utvecklingen har gått till det bättre, medan andra tycker att det har blivit sämre. Några är av uppfatt- ningen att överrätterna har särskilt långa handläggningstider. Ett antal menar att handläggningstiderna är längre hos förvaltnings- domstolarna än hos de allmänna domstolarna.

154

SOU 2008:106

Bilaga 5

Åklagare

Påfallande många uppger att orsaken förmodligen är hög arbets- belastning, personalbrist och dålig organisation. Någon enstaka anser att det finns för lite flexibilitet i resursutnyttjandet över landet.

Ett antal tycker att tingsrätterna har betydligt bättre handlägg- ningstider än hovrätterna. Någon enstaka menar att detta problem kunde lösas genom högre krav på prövningstillstånd. Några skriver att de långa handläggningstiderna beror på ”okynnesöverklaganden” till hovrätten i syfte att förlänga frihetstiden för tilltalade.

Några skriver att stora enheter är ett problem och att handlägg- ningen är snabbare på mindre tingsrätter. Ett fåtal tycker att domarna har bristande kontroll över målen och planeringen på rotlarna. Någon enstaka anger att det saknas morötter som t.ex. individuell lönesättning för de enskilda domarna.

Flera anser att delgivningsproblem leder till långa handlägg- ningstider. Någon tycker att delgivningssystemet är ineffektivt. Några tycker att lagstiftningen ofta är ett hinder. Ibland är domarna alltför försiktiga med döma eller att häkta i utevaro. Påföljdssystemet är också för komplicerat. Någon enstaka anser att det krävs större möjligheter att avgöra mål på handlingarna.

Någon enstaka tycker att domstolen har en svårplanerad tillvaro och att det finns ”luft” i organisationen för att klara oförutsedda händelser, såsom häktningar i mer omfattande narkotikamål m.m. Några anser att det beror på alltför generösa förhandlingstider och stor gleshet mellan målen under dagen.

155

Bilaga 5

SOU 2008:106

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att domstolarna avgör målen inom rimlig tid?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort för-

32

21

39

troende

Tror att åklagare eller annan

54

35

48

offentlig part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort

15

10

20

förtroende

Tror att advokater har varken stort

38

40

38

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan

34

43

34

offentlig part har varken stort

eller litet förtroende

Tror att allmänheten har varken

44

41

39

stort eller litet förtroende

Tror att advokater har litet för-

31

39

23

troende

Tror att åklagare eller annan

12

23

17

offentlig part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet

40

49

41

förtroende

1.2.2

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att parter och vittnen blir bemötta med respekt av personalen i domstolarna?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

83

81

Varken stort eller litet förtroende

13

14

Litet förtroende

4

5

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att dom- stolarna brister i uppträdandet mot parter och vittnen?

156

SOU 2008:106

Bilaga 5

Advokater

Många tycker att enskilda domares bemötande under förhandlingar inte sällan är respektlöst, arrogant eller otrevligt. Ett antal menar att åklagare behandlas med större respekt än advokater och att advokater uppfattas som mindre juridiskt kompetenta. Ett flertal efterfrågar ett ökat servicetänkande hos domstolarna. Flera menar att domstolarna inte ser sig som en institution som är till för allmänheten. Många anser att domstolarna måste bli betydligt bättre i sitt bemötande av vittnen och tilltalade. Flera menar att domstolen inte tar hänsyn till advokaternas tidsplanering.

Åklagare

Många tycker att vissa domare är otrevliga, överlägsna och non- chalanta mot vittnen och målsägande. Några anser att detta särskilt gäller äldre domare. Någon enstaka tycker att ungdomar och per- soner med utländsk bakgrund behandlas otrevligt. Flera anser att vissa domare uppträder stressat och att detta går ut över parterna.

Flera menar att vissa domare saknar förståelse för vad det inne- bär för vittnen och målsägande att uppträda i domstol. Några anser att för få domare avbryter när målsägande och vittnen kränks genom frågor de inte bör utsättas för.

Vissa menar att domare är dåliga på att informera de kallade om väntetider.

Några tycker att domstolens lokaler bör utformas så att mål- sägande och vittnen får vara ifred och kan vända sig till domstolens personal för att ställa frågor.

Någon enstaka menar att domstolen hänvisar frågor som åkla- garmyndigheten inte har ansvar för till åklagarmyndigheten och att parten därmed skickas mellan olika myndigheter i onödan.

157

Bilaga 5

SOU 2008:106

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att parter och vittnen blir bemötta med respekt av personalen i domstolarna?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort för-

91

88

90

troende

Tror att åklagare eller annan

95

91

95

offentlig part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort

57

54

71

förtroende

Tror att advokater har varken stort

9

11

8

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan

5

9

4

offentlig part har varken stort

eller litet förtroende

Tror att allmänheten har varken

32

40

22

stort eller litet förtroende

Tror att advokater har litet för-

1

1

2

troende

Tror att åklagare eller annan

1

-

-

offentlig part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet

11

6

5

förtroende

1.2.3

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att domstolarna är omsorgsfulla och noggranna i sitt arbete?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

77

96

Varken stort eller litet förtroende

17

4

Litet förtroende

5

-

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om på vilket sätt Du anser att domare brister i noggrannhet och omsorg i sitt arbete?

158

SOU 2008:106

Bilaga 5

Advokater

Den generella uppfattningen om domarkåren är att de flesta domare tycks vara angelägna om att göra ett noggrant arbete. Några uppger att det finns ”skräckexempel” inom domarkåren. Flera uppger att domsmotiveringarna inte sällan är bristfälliga och saknar utredningar av vissa rättsfrågor. Andra påpekar att det före- kommer slarv och felaktigheter i domar, beslut och protokoll. Några menar att det förekommer slarv med delgivningar, kallelser och expedieringar. Några tycker att domstolarna underlåter att kommunicera inlagor med parterna och att förelägga om förtyd- liganden, varför parterna själva får bära ansvaret för processled- ningen. Ett antal uppger att långa handläggningstider medför att parter tröttnar och till slut finner en rättslig prövning utsiktslös. Många uppger tidsbrist och hög arbetsbelastning som troliga för- klaringar till de nämnda bristerna. Flera tror att tidspress påverkar kvaliteten i domstolsarbetet och att domarna verkar dåligt för- beredda i rätten. Några är av uppfattningen att domarna ibland verkar ha bestämt sig för en viss utgång i målet redan innan huvudför- handling. Några uppfattar stora rotlar och enhetssystem som ett problem eftersom ingen upplevs ta ansvar för målens handläggning. Några uppger att domstolarna tycks vara mer angelägna om att undvika formella fel än att döma korrekt. Vissa tycker sig se en ökning av antalet rättelser i högre instans.

Åklagare

Några tror att brister i noggrannhet och omsorg beror på tidsbrist. Någon menar att enbart antalet avgjorda mål räknas. Någon menar att väsentliga omständigheter ibland saknas i domen.

159

Bilaga 5

SOU 2008:106

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att domstolarna är omsorgsfulla och noggranna i sitt arbete?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort för-

93

94

90

troende

Tror att åklagare eller annan

97

96

93

offentlig part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort

76

79

67

förtroende

Tror att advokater har varken stort

5

5

8

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan

2

4

6

offentlig part har varken stort

eller litet förtroende

Tror att allmänheten har varken

19

19

26

stort eller litet förtroende

Tror att advokater har litet för-

2

1

1

troende

Tror att åklagare eller annan

1

-

1

offentlig part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet

5

3

5

förtroende

1.2.4

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

56

81

Varken stort eller litet förtroende

25

14

Litet förtroende

16

5

Om du har ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende för hur infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund behandlas av domstolarna, vilket av följande alternativ stämmer bäst?

160

SOU 2008:106 Bilaga 5

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Personer med utländsk bakgrund

91

86

har sämre förutsättningar att få en

rättvis prövning

Infödda svenskar har sämre förut-

9

14

sättningar att få en rättvis prövning

Om Du har ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende för att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bak- grund, har Du någon närmare uppfattning om vad Du anser är de främsta orsakerna till att infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund inte har samma förutsättningar att få en rätt- vis dom?

Advokater

Påfallande många anser att personer med utländsk bakgrund inte har samma förutsättningar som svenskar att få en rättvis dom på grund av fördomar. En stor andel menar att språkliga barriärer eller kulturella och sociala skillnader är en orsak. Sättet att agera och uttrycka sig påverkar hur utländska personer bedöms i rättssalen. Några menar att skillnader mellan domarens och partens sociala status påverkar bedömningen. Flera uppger att personer med ut- ländsk bakgrund lätt missförstås trots tolkning. Någon menar att personer med utländsk bakgrund ofta själva upplever att de inte får en rättvis behandling och att detta kan bero på bristande pedagogik från domstolens sida.

Åklagare

Flera menar att fördomar mot personer med utländsk bakgrund och bristande förståelse för olika kulturer påverkar förutsättning- arna för personer med utländsk bakgrund att få en rättvis dom. Några tycker att svenskar eller personer från samma socialgrupp som domaren uppfattas som mer trovärdiga. Flera anser att dåliga språkkunskaper påverkar förutsättningarna. Flera skriver att dåliga tolkar är en orsak. Några menar att svenskar och personer med ut- ländsk bakgrund har samma förutsättningar att få en rättvis dom,

161

Bilaga 5

SOU 2008:106

men att svenskar har större förutsättningar att frias även om de är skyldiga.

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att förutsättningarna för en rättvis dom i domstolarna är desamma för infödda svenskar och personer med utländsk bakgrund?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort för-

74

71

69

troende

Tror att åklagare eller annan

86

85

77

offentlig part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort

37

33

32

förtroende

Tror att advokater har varken stort

16

25

19

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan

10

15

16

offentlig part har varken stort

eller litet förtroende

Tror att allmänheten har varken

37

40

32

stort eller litet förtroende

Tror att advokater har litet för-

7

4

10

troende

Tror att åklagare eller annan

2

-

5

offentlig part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet

24

28

35

förtroende

162

SOU 2008:106

Bilaga 5

Vilken grupp tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten som har ganska litet eller mycket litet förtroende anser har sämst U U förutsättningar att få en rättvis prövning i domstolarna?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Advokater tror att personer med

63

68

65

utländsk bakgrund har sämst förut-

sättningar

Åklagare eller annan offentlig part tror

62

64

64

att personer med utländsk bakgrund

har sämst förutsättningar

Allmänheten tror att personer med

65

73

71

utländsk bakgrund har sämst förut-

sättningar

Advokater tror att infödda svenskar

2

-

9

har sämst förutsättningar

Åklagare eller annan offentlig part tror

1

1

9

att infödda svenskar har sämst förut-

sättningar

Allmänheten tror att infödda svenskar

5

-

11

har sämst förutsättningar

1.2.5

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

70

84

Varken stort eller litet förtroende

20

12

Litet förtroende

9

4

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vilka grupper av människor som Du anser löper risk att bli negativt särbehandlade i domstolarna och varför just dessa grupper löper en sådan risk?

163

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Påfallande många är av uppfattningen att vissa grupper löper risk att bli negativt särbehandlade i domstolarna. Grupper som åter- kommande nämns är personer med lägre social status, lågutbildade, återfallsförbrytare, personer med utländsk bakgrund, män, miss- brukare och personer med en annan social bakgrund än domaren. Den negativa särbehandlingen ligger främst i att dessa grupper tenderar att uppfattas som mindre trovärdiga av domstolen. Flera menar att kvinnor regelmässigt döms mildare än män i brottmål och privilegieras i t.ex. familjemål. En vanlig uppfattning är att personer från samma socialgrupp som domaren uppfattas som mer trovärdiga.

Åklagare

Många menar att personer med högre social status löper mindre risk att fällas i brottmål än personer med lägre social status. Flera är av uppfattningen att män döms hårdare än kvinnor. Några menar att personer med dåliga språkkunskaper eller brister i sitt uttrycks- sätt löper en risk att bli negativt särbehandlade i domstolarna. Någon enstaka menar att kvinnor, invandrare och barn löper en risk att bli negativt särbehandlade i domstolarna. Någon menar att det formella språkbruket i domstolarna medför att parter missgyn- nas oavsett härkomst.

164

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att domstolarna i övrigt behandlar alla människor lika när de dömer?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtroende

85

85

78

Tror att åklagare eller annan offentlig

91

93

83

part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

50

55

44

troende

Tror att advokater har varken stort

10

13

15

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offentlig

7

6

13

part har varken stort eller litet för-

troende

Tror att allmänheten har varken stort

35

34

34

eller litet förtroende

Tror att advokater har litet förtroende

1

1

6

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

4

part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

13

10

21

troende

1.3 Påverkan och media m.m.

1.3.1

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att domstolarna har förmåga att stå emot påverkan utifrån när de dömer?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

72

86

Varken stort eller litet förtroende

19

12

Litet förtroende

8

2

165

Bilaga 5

SOU 2008:106

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad för slags yttre påverkan som Du anser att domstolarna har svårt för att stå emot och vad som Du anser är skälet till att domstolarna har svårt för att stå emot denna yttre påverkan?

Advokater

Påfallande många tror att massmedia påverkar domstolarnas bedömning. Olika förklaringar som anges är strävan efter ”politisk korrekthet” och rädsla för att avvika från förekommande medie- och folkopinioner. Någon skriver att sensationsmakeri i media skapar förväntningar på domstolarna att döma på ett visst sätt. Ett fåtal uppger press från domarens sociala omgivning, t.ex. Rotary- verksamhet, som en påverkande faktor. Några uppger Domstols- verket, domstolschefer och tjänstetillsättningsnämnden som in- direkt påverkande faktorer. Många tycker att det är förståeligt att domarna påverkas av yttre faktorer. Ett fåtal anger att nämnde- männen, men inte juristdomarna kan påverkas.

Vissa uppger att domstolen ställer högre beviskrav i medieupp- märksammade mål, men att dessa krav eftersätts i andra mål. Ett antal menar att myndigheter, stora företag och banker ofta uppfat- tas som seriösa och objektiva och att beviskraven för dessa är lägre. Någon anger att det förekommer många ”förprocessuella kon- takter” mellan domstol och åklagare.

Åklagare

Många är av uppfattningen att massmedia och folkopinioner på- verkar domstolarna. Några menar att personer med hög status sär- behandlas i domstolarna.

166

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att domstolarna har förmåga att stå emot påverkan utifrån när de dömer?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtroende

81

73

76

Tror att åklagare eller annan offentlig

91

90

84

part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

54

54

44

troende

Tror att advokater har varken stort

14

20

17

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offentlig

8

5

12

part har varken stort eller litet för-

troende

Tror att allmänheten har varken stort

33

31

41

eller litet förtroende

Tror att advokater har litet förtroende

1

5

6

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

3

4

part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

13

13

14

troende

1.3.2

Advokater och åklagare

Hur stort förtroende har Du för att mediernas rapportering stämmer överens med vad som faktiskt har skett under handläggningen i domstolen?

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stort förtroende

10

11

Varken stort eller litet förtroende

23

36

Litet förtroende

67

52

Om Du inte har mycket eller ganska stort förtroende, har Du någon närmare uppfattning om vad Du anser är orsaken till att mediernas rapportering inte är saklig och korrekt?

167

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Påfallande många skriver att journalister är inkompetenta och sak- nar kunskap om domstolsprocessen och att media inte är intresse- rade av en saklig, neutral och korrekt rapportering. Påfallande många menar att media rapporterar om rättegångar utan att närvara vid hela domstolsförhandlingen eller utan att ha läst domarna. Många menar att media tenderar att enbart lyssna till åklagarens version. En stor andel anger försäljningsintressen, önskan att dramatisera och politiska motiv som skäl till medias bristfälliga rapportering. Några tycker att domstolens bristande motiveringar och avsaknad av förklaringar utöver domskälen är en orsak till att medias rapportering inte är saklig och korrekt.

Åklagare

Påfallande många skriver att journalister är inkompetenta, att de saknar kunskap om domstolsprocessen och att media inte är intres- serade av en saklig och korrekt rapportering. Påfallande många menar att media rapporterar om rättegångar utan att närvara vid hela domstolsförhandlingen eller utan att ha läst domarna. Någon tycker att domstolarna bör verka för ett bättre samarbete med media för att ge en korrekt bild av domstolsprocessen.

168

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Hur stort förtroende tror Du att advokater, åklagare eller annan offentlig part eller allmänheten har för att mediernas rapportering stämmer överens med vad som faktiskt har skett under handläggningen i domstolen?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater har stort förtroende

7

4

15

Tror att åklagare eller annan offentlig

7

3

15

part har stort förtroende

Tror att allmänheten har stort för-

69

83

43

troende

Tror att advokater har varken stort

22

24

39

eller litet förtroende

Tror att åklagare eller annan offentlig

17

23

43

part har varken stort eller litet för-

troende

Tror att allmänheten har varken stort

24

13

28

eller litet förtroende

Tror att advokater har litet förtroende

70

73

44

Tror att åklagare eller annan offentlig

74

75

40

part har litet förtroende

Tror att allmänheten har litet för-

5

5

27

troende

Domare och nämndemän

Hur väl insatt tror Du att allmänheten upplever att den är i domstolarnas roll och uppgift i samhället?

Ordinarie domare

Icke ordinarie domare

Nämndemän

Mycket väl insatt

3

1

3

Ganska väl insatt

31

40

29

Inte särskilt väl insatt

63

54

66

Inte alls insatt

3

5

2

169

Bilaga 5

SOU 2008:106

2 Bemötande

2.1 Kallelser

2.1.1

Advokater och åklagare

Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information jag brukar behöva

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

77

68

Stämmer delvis

22

27

Stämmer inte alls

1

4

Stämmer inte alls

-

-

Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vilken information saknar Du?

Advokater

Flera saknar information om vilka som är kallade och vid vilken tid. Andra uppgifter som saknas är huruvida förhör ska äga rum per telefon, information om tidsåtgång, vilken domare som skall ha målet och vilken information som har gått till advokatens huvud- man. Någon saknar information till vittnen om åtalet, tidsperioden och närmare information om gärningsmomenten.

Åklagare

Flera saknar information om försvarare och målsägandebiträde, om den tilltalade kallas med erinran, vilka som kallas, vid vilka tider vittnen är kallade samt tidsplaner för huvudförhandlingen.

170

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information som aktörerna brukar behöva

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater instämmer helt

64

65

45

Tror att åklagare eller annan offentlig

71

69

54

part instämmer helt

Tror att parter och vittnen instämmer

21

16

27

helt

Tror att advokater delvis instämmer

32

31

51

Tror att åklagare eller annan offentlig

28

28

44

part delvis instämmer

Tror att parter och vittnen delvis

60

64

58

instämmer

Tror att advokater knappast

3

4

2

instämmer

Tror att åklagare eller annan offentlig

1

4

-

part knappast instämmer

Tror att parter och vittnen knappast

17

20

13

instämmer

Tror att advokater inte instämmer

-

-

-

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

-

part inte instämmer

Tror att parter och vittnen inte

3

-

-

instämmer

2.1.2

Advokater och åklagare

Kallelserna innehåller i allt väsentligt den information som mina huvudmän brukar behöva

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

53

37

Stämmer delvis

42

53

Stämmer knappast

4

2

Stämmer inte alls

-

2

Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vilken information saknar Dina huvudmän?

171

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Flera uppger att deras huvudmän har svårt att förstå det byråkra- tiska språket i kallelsen. Begrepp som uppges vara svåra att förstå är ”svaromål inom viss angiven tid”, ”avgörande i utevaro”, ”föreläg- gande om vite” och vad som menas med sammanträde. Andra upp- ger att information saknas om förfarandet i domstolen, rätt till ersättning för inställelse, information om åtalet och vad vittnen ska höras om. Några saknar adress eller vägbeskrivning till domstolen. Några saknar uppgifter om vilka som kallats och om ombud och försvarare är kallade. Några tycker att kallelsen innehåller alldeles för hårda formuleringar.

Åklagare

Flera saknar information om medhörning och telefonförhör eller uppgifter om förhandlingens genomförande. Information saknas om vad parterna ska höras om, d.v.s. förhörs- och bevistema samt för vilken åtalspunkt. Några menar att kallelserna ibland anger fel åtalspunkt i förhållande till vad vittnen och målsägande ska höras om.

172

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Advokater och åklagare upplever att kallelserna i allt väsentligt innehåller den information som deras huvudmän brukar behöva

Ordinarie domare

Icke ordinarie domare

Nämndemän

Tror att advokater

44

40

40

instämmer helt

Tror att åklagare

52

43

49

instämmer helt

Tror att advokater

50

54

53

delvis instämmer

Tror att åklagare

42

53

45

delvis instämmer

Tror att advokater

5

6

4

knappast instämmer

Tror att åklagare

3

4

2

knappast instämmer

Tror att advokater

-

-

-

inte instämmer

Tror att åklagare inte

-

-

1

instämmer

2.1.3

Advokater och åklagare

Mina huvudmän brukar begripa vad det står i kallelserna, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelsen

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

33

24

Stämmer delvis

58

67

Stämmer knappast

7

6

Stämmer inte alls

1

-

Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, vad är det som Dina huvudmän inte förstår i kallelserna?

173

Bilaga 5

SOU 2008:106

Advokater

Många uppger att språket i kallelsen är svårt att förstå. Några efterfrågar information om vad som händer om de själva eller mot- parten uteblir och huruvida inställelse är nödvändig. Ett antal tycker att kallelsen är aggressivt formulerad med hot om vite och polishämtning. Några uppger att kallelserna är särskilt svåra att för- stå för människor som inte har svenska som modersmål. Flera sak- nar förklaringar av begrepp som vite, tredskodom, återvinning, laga förfall och delgivning.

Åklagare

Ett antal tycker att kallelsen är aggressivt formulerad med hot om vite och polishämtning. Några tycker att språket i kallelserna är formellt och svårt att förstå. Någon menar att det är förvirrande för vittnen när kallelsen uppger en annan åtalspunkt än den som vittnet ska höras om.

Domare och nämndemän

Parter och vittnen begriper vad som står i kallelsen, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelsen

Ordinarie domare

Icke ordinarie domare

Nämndemän

Tror att det stämmer helt och

11

9

16

hållet

Tror att det delvis stämmer

69

73

59

Tror att det knappast stämmer

17

19

22

Tror att det inte alls stämmer

1

-

1

Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän brukar begripa vad som står i kallelserna, inklusive vad som kan hända om de inte följer kallelserna.

174

SOU 2008:106

Bilaga 5

Ordinarie domare

Icke ordinarie domare

Nämndemän

Tror att advokater

16

13

22

instämmer helt

Tror att åklagare

19

11

26

instämmer helt

Tror att advokater

71

74

63

delvis instämmer

Tror att åklagare

68

75

63

delvis instämmer

Tror att advokater

10

13

12

knappast instämmer

Tror att åklagare

9

10

63

knappast instämmer

Tror att advokater

1

-

-

inte instämmer

Tror att åklagare inte

1

-

-

instämmer

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av tilltalade?

Ordinarie ledamöter

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

18

12

17

I ganska hög utsträckning

76

78

73

I ganska liten utsträckning

2

7

8

I mycket liten utsträckning

-

-

-

I tabellen har uteslutits de svarspersoner som uppgav att de inte handlägger brottmål (17 % ordinarie domare, 15 % icke ordinarie domare resp. 4 % nämndemän).

175

Bilaga 5

SOU 2008:106

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av målsägande?

Ordinarie ledamöter

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

62

57

58

I ganska hög utsträckning

33

39

39

I ganska liten utsträckning

-

-

-

I mycket liten utsträckning

-

-

-

I tabellen har uteslutits de svarspersoner som uppgav att de inte handlägger brottmål (17 % ordinarie domare, 15 % icke ordinarie domare resp. 4 % nämndemän).

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av kärande?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

74

81

41

I ganska hög utsträckning

22

14

54

I ganska liten utsträckning

-

-

1

I mycket liten utsträckning

-

-

-

I tabellen har uteslutits de svarspersoner som uppgav att de inte handlägger tvistemål (13 % ordinarie domare, 14 % icke ordinarie domare resp. 15 % nämndemän).

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av svarande?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

26

17

18

I ganska hög utsträckning

68

77

72

I ganska liten utsträckning

3

1

6

I mycket liten utsträckning

-

-

-

I tabellen har uteslutits de svarspersoner som uppgav att de inte handlägger tvistemål (13 % ordinarie domare, 14 % icke ordinarie domare resp. 15 % nämndemän).

176

SOU 2008:106 Bilaga 5

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av enskilda parter i förvaltningsmål?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

41

48

24

I ganska hög utsträckning

39

41

63

I ganska liten utsträckning

2

-

1

I mycket liten utsträckning

-

-

-

I tabellen har uteslutits de svarspersoner som uppgav att de inte handlägger förvaltningsmål (56 % ordinarie domare, 66 % icke ordinarie domare resp. 33 % nämndemän).

I vilken utsträckning anser Du att kallelsen hörsammas av vittnen?

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

I mycket hög utsträckning

50

39

38

I ganska hög utsträckning

49

60

58

I ganska liten utsträckning

1

-

2

I mycket liten utsträckning

-

-

-

2.2 Kontakt med domstolen

2.2.1

Advokater och åklagare

När jag kontaktar domstolen i anledning av mina ärenden brukar jag bli kopplad till en person som kan besvara mina frågor

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

53

48

Stämmer delvis

43

46

Stämmer knappast

3

5

Stämmer inte alls

-

-

177

Bilaga 5

SOU 2008:106

Domare och nämndemän

När aktörerna kontaktar domstolen i anledning av sina ärenden brukar de bli de kopplade till en person som kan besvara deras frågor

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater instämmer helt

52

44

41

Tror att åklagare eller annan offentlig

54

48

47

part instämmer helt

Tror att parter och vittnen instämmer

33

24

31

helt

Tror att advokater delvis instämmer

44

55

42

Tror att åklagare eller annan offentlig

46

50

41

part delvis instämmer

Tror att parter och vittnen delvis

60

73

46

instämmer

Tror att advokater knappast instäm-

3

-

6

mer

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

2

part knappast instämmer

Tror att parter och vittnen knappast

5

1

11

instämmer

Tror att advokater inte instämmer

-

-

-

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

2

part inte instämmer

Tror att parter och vittnen inte

1

-

1

instämmer

2.2.2

Advokater och åklagare

Jag brukar bli respektfullt bemött av de personer på domstolen som jag talar med per telefon

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

77

80

Stämmer delvis

22

20

Stämmer inte alls

1

-

Stämmer inte alls

-

-

178

SOU 2008:106

Bilaga 5

Om påståendet knappast stämmer eller inte alls stämmer, på vilket sätt brister domstolspersonalen i detta avseende och är det någon personalkategori som avviker negativt härvid?

Advokater

Flera uppger att bemötandet från domstolspersonalen är otrevligt. Några tycker att kanslipersonalen ger ett dåligt bemötande. Några tycker att det är svårt att nå rätt person inom domstolen. Flera menar att den nuvarande domstolsorganisationen med enheter medför svårigheter att komma i kontakt med någon som har ansvar för och handlägger målen.

Åklagare

Några tycker att domstolspersonalen visar liten respekt för åklagar- nas arbetssituation. Någon tycker att domstolspersonalen ger intryck av att vara besvärad när viss bevisning skall åberopas. Några tycker att domstolens ledamöter ger ett ointresserat intryck eller har en nedlåtande och överlägsen attityd.

179

Bilaga 5

SOU 2008:106

Domare och nämndemän

Aktörerna brukar bli respektfullt bemötta av de personer på domstolen som de talar med per telefon

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater instämmer helt

76

63

62

Tror att åklagare eller annan offentlig

79

66

66

part instämmer helt

Tror att parter och vittnen instämmer

50

44

52

helt

Tror att advokater delvis instämmer

24

35

31

Tror att åklagare eller annan offentlig

21

30

27

part delvis instämmer

Tror att parter och vittnen delvis

48

53

37

instämmer

Tror att advokater knappast instäm-

-

1

-

mer

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

1

-

part knappast instämmer

Tror att parter och vittnen knappast

1

1

4

instämmer

Tror att advokater inte instämmer

-

-

-

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

-

part inte instämmer

Tror att parter och vittnen inte

-

-

-

instämmer

2.2.3

Advokater och åklagare

Mina huvudmän brukar ha lätt för att hitta till förhandlingssalen när de kommer till domstolen

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

51

47

Stämmer delvis

43

50

Stämmer inte alls

3

1

Stämmer inte alls

1

-

180

SOU 2008:106

Bilaga 5

Domare och nämndemän

Parter och vittnen har lätt för att hitta till förhandlingssalen när de kommer till domstolen

Ordinarie domare

Icke-ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att det stämmer helt och hållet

37

34

43

Tror att det delvis stämmer

54

58

47

Tror att det knappast stämmer

8

6

8

Tror att det inte alls stämmer

-

1

-

Advokater och åklagare upplever att deras huvudmän brukar ha lätt för att hitta till förhandlingssalen när de kommer till domstolen

Ordinarie domare

Icke ordinarie domare

Nämndemän

Tror att advokater

36

36

48

instämmer helt

Tror att åklagare

35

36

50

instämmer helt

Tror att advokater

56

56

44

delvis instämmer

Tror att åklagare

56

54

42

delvis instämmer

Tror att advokater

8

6

8

knappast instämmer

Tror att åklagare

5

6

3

knappast instämmer

Tror att advokater

-

-

-

inte instämmer

Tror att åklagare inte

-

-

-

instämmer

181

Bilaga 5

SOU 2008:106

2.2.4

Advokater och åklagare

De personer på domstolen som jag är kontakt med i samband med förhand- lingar brukar vara vänliga och hjälpsamma

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

77

71

Stämmer delvis

21

27

Stämmer knappast

1

2

Stämmer inte alls

-

-

Domare och nämndemän

De personer på domstolen som aktörerna är i kontakt med i samband med förhandlingar brukar vara vänliga och hjälpsamma

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att advokater instämmer helt

64

56

74

Tror att åklagare eller annan offentlig

68

59

78

part instämmer helt

Tror att parter och vittnen instämmer

55

41

65

helt

Tror att advokater delvis instämmer

35

43

23

Tror att åklagare eller annan offentlig

32

39

20

part delvis instämmer

Tror att parter och vittnen delvis

42

55

32

instämmer

Tror att advokater knappast instäm-

1

-

-

mer

Tror att åklagare eller annan offentlig

1

-

-

part knappast instämmer

Tror att parter och vittnen knappast

3

1

-

instämmer

Tror att advokater inte instämmer

-

-

-

Tror att åklagare eller annan offentlig

-

-

-

part inte instämmer

Tror att parter och vittnen inte

-

-

-

instämmer

182

SOU 2008:106

Bilaga 5

2.3 Trygghet och säkerhet i domstolen

2.3.1

Advokater och åklagare

Domstolslokalerna brukar vara disponerade på ett sådant sätt att mina huvud- män, om de vill det, kan undvika att träffa sina motparter före förhandlingen

Advokat/biträdande jurist

Åklagare

Stämmer helt och hållet

11

8

Stämmer delvis

45

33

Stämmer knappast

29

34

Stämmer inte alls

15

25

Domare och nämndemän

Domstolslokalerna är disponerade på ett sådant sätt att parter och vittnen, om de vill det, kan undvika att träffa sin motpart före förhandlingen

Ordinarie domare

Icke ordinarie

Nämndemän

domare

Tror att det stämmer helt och hållet

8