SOU 2011:84

ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg

Betänkande av WFC-utredningen

Stockholm 2011

SOU 2011:84

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2011

ISBN 978-91-38-23667-3

ISSN 0375-250X

Till statsrådet

Catharina Elmsäter-Svärd

Regeringen beslutade den 13 januari 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda konsekvenserna för fiskare och fiskerinäringen av att Sverige ratificerar ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg.

Till särskild utredare förordnades den 4 februari 2011 förre sjösäkerhetsdirektören Johan Franson.

Som experter förordnades den 9 mars 2011 kanslirådet Ellika Eriksson, Näringsdepartementet, kanslirådet Margaretha Granborg, Näringsdepartementet, projektledaren Staffan Larsson, Havs- och vattenmyndigheten, ämnessakkunniga Bodil Ljunghall, Socialdepartementet och sektionschefen Erik Lövrup, Transport- styrelsen. Erik Lövrup entledigades med verkan fr.o.m. den 3 maj 2011 som expert. Samma dag förordnades juristen Anna Bizzozero, Transportstyrelsen, som expert.

Som sekreterare anställdes från och med den 14 februari 2011 kammarrättsassessorn Katarina Dunnington.

Utredningen har antagit namnet WFC-utredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet ILO:s konvention

om arbete ombord på fiskefartyg (2011:84). Uppdraget är härmed slutfört.

Västra Karup i januari 2012

Johan Franson

/Katarina Dunnington

Innehåll

Förkortningar.....................................................................

13

Sammanfattning ................................................................

15

Författningsförslag .............................................................

21

1

Utredningens uppdrag och arbete ................................

39

1.1

Uppdraget.................................................................................

39

1.2

Utredningens arbete ................................................................

39

1.3

Överlämnade yttranden till utredningen................................

40

2

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg .....

41

2.1

Om ILO ...................................................................................

41

2.1.1 ILO:s uppbyggnad och arbete .....................................

41

2.1.2

Konventioner och rekommendationer........................

42

2.1.3

Tolkning av konventioner............................................

43

2.1.4 ILO:s kontroll över tillämpningen av

konventioner och rekommendationer.........................

43

2.1.5

Svenska ILO-kommittén .............................................

44

2.2 Konventionen om arbete ombord på fiskefartyg och

tillhörande rekommendation...................................................

45

2.2.1 Antagandet av konventionen om arbete ombord

på fiskefartyg.................................................................

45

2.2.2 Konventionens syfte och innehåll ...............................

45

2.2.3 Konventionens ikraftträdande .....................................

46

2.2.4 Konventionens behandling inom EU..........................

46

5

Innehåll SOU 2011:84

2.2.5 Rekommendationen om arbete ombord på

fiskefartyg......................................................................

47

2.2.6 Införlivande av en konvention i svensk rätt ................

47

3

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt

och ansvariga myndigheter ..........................................

49

3.1

Det svenska yrkesfisket ...........................................................

49

3.1.1

Yrkesmässigt fiske.........................................................

49

3.1.2

Fiskarkåren och fiskeflottan.........................................

49

3.1.3

Yrkesfiskets geografiska spridning ..............................

50

3.1.4 Är fiskarna anställda eller egenföretagare?..................

50

3.2

Reglering i svensk rätt..............................................................

51

3.2.1

Fiskelagen och fiskeförordningen................................

51

3.2.2

Sjömanslagen .................................................................

52

3.2.3

Fartygssäkerhetslagen...................................................

53

3.2.4

Arbetsmiljölagen...........................................................

53

3.2.5

Socialförsäkringsbalken ................................................

54

3.2.6 Lagen om vilotid för sjömän ........................................

54

3.2.7

Mönstringslagen............................................................

55

3.2.8 Övriga lagar och förordningar......................................

55

3.3

Ansvariga myndigheter och övriga intressenter.....................

55

4

Definitioner och genomförande av konventionens

bestämmelser.............................................................

57

4.1

Definitioner ..............................................................................

57

4.1.1

Yrkesmässigt fiske.........................................................

57

4.1.2

Samråd ...........................................................................

59

4.1.3

Fiskefartyg.....................................................................

59

4.2

Tillämpningsområde.................................................................

60

4.2.1 Undantag från tillämpningen av konventionen ..........

60

4.2.2 Successivt genomförande av konventionens

bestämmelser.................................................................

60

4.2.3

Bruttodräktighet och mätning .....................................

61

4.3 Införande av konventionens bestämmelser i

medlemsstaterna.......................................................................

62

6

SOU 2011:84

Innehåll

4.4 Behörig myndighet ..................................................................

62

4.5 Fiskefartygsägare, fiskare och befälhavare samt deras

skyldigheter ..............................................................................

62

4.5.1

Definitioner...................................................................

62

4.5.2

Skyldigheter ..................................................................

64

4.6 Införlivandet av konventionen om arbete ombord på

fiskefartyg i svensk rätt............................................................

65

5

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg..................

65

5.1

Minimiålder ..............................................................................

65

5.1.1

Riskfyllda arbeten.........................................................

68

5.1.2

Nattarbete .....................................................................

69

5.1.3

Arbetstider i övrigt.......................................................

70

5.1.4

Utbildning.....................................................................

71

5.1.5

Utrustning.....................................................................

71

5.2

Läkarintyg och läkarundersökning .........................................

72

5.2.1 Reglering i svensk rätt ..................................................

72

5.2.2 Reglering i konventionen och

rekommendationen.......................................................

74

5.2.3 Undantag från krav på läkarintyg ................................

75

5.2.4 Utfärdande av läkarintyg och rätt till en second

opinion ..........................................................................

76

5.2.5 Innehåll och utformning av läkarintyg........................

76

5.2.6

Läkarintygets giltighetstid ...........................................

79

5.2.7 Läkarundersökningarnas art och frekvens ..................

80

6

Tjänstgöringsförhållanden ...........................................

83

6.1

Bemanning................................................................................

83

6.1.1 Gällande reglering i svensk rätt....................................

83

6.1.2 Krav på fastställande av säkerhetsbesättning för

fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer...............

84

6.2

Vilotid.......................................................................................

85

6.2.1 Gällande reglering i svensk rätt....................................

85

6.2.2 Krav på reglering om vilotid för fiskare som inte

är arbetstagare ...............................................................

86

7

Innehåll SOU 2011:84

6.3

Besättningslista.........................................................................

89

6.4

Fiskares arbetsavtal ..................................................................

89

6.4.1

Reglering i konventionen .............................................

89

6.4.2 Reglering i svensk rätt ..................................................

90

6.4.3 Krav på arbetsavtal för fiskare som inte är

anställda .........................................................................

91

6.5

Hemresa....................................................................................

93

6.6

Rekrytering och arbetsförmedling ..........................................

94

6.7

Betalning av fiskare ..................................................................

95

6.8

Tjänstgöringsintyg ...................................................................

96

7

Bostäder och livsmedel ...............................................

97

7.1

Reglering i svensk rätt..............................................................

97

7.2

Ikraftträdande och tillämpningsområde .................................

99

7.3

Bostäder ..................................................................................

100

7.3.1

Klagomålshantering ....................................................

100

7.3.2 Fiskare som är anställda..............................................

101

7.3.3 Fiskare som är egenföretagare....................................

102

7.4

Livsmedel ................................................................................

104

7.4.1 Fiskare som är egenföretagare....................................

104

7.4.2 Hänsyn ska tas till fiskarnas religiösa krav och

matkultur.....................................................................

104

7.4.3

Fri kost ........................................................................

105

7.4.4 Rekommendation om utbildning för

fartygskockar...............................................................

105

8

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet.....................

107

8.1

Sjukvård...................................................................................

107

8.1.1 Reglering i svensk rätt ................................................

107

8.1.2

Överensstämmelse med konventionen......................

108

8

SOU 2011:84

Innehåll

8.2 Hälsa och säkerhet i arbetet och förebyggande av

olyckor....................................................................................

109

8.2.1 Reglering i svensk rätt ................................................

109

8.2.2

Utbildning...................................................................

110

8.2.3

Samarbetskommittéer.................................................

111

8.2.4

Riskbedömningar av fiskeverksamhet.......................

111

8.3

Social trygghet........................................................................

112

8.3.1

Krav enligt konventionen...........................................

112

8.3.2 Reglering i svensk rätt ................................................

113

8.3.3 Ett fullständigt socialt trygghetssystem....................

120

8.3.4 Fiskares skydd från det svenska systemet om

social trygghet – överensstämmelse med

konventionen? ............................................................

122

8.3.5

Skydd vid arbetsskada.................................................

130

8.3.6 Fiskefartygsägares ansvar för hälsoskydd och

sjukvård .......................................................................

131

9

Uppfyllelse och tillämpning.......................................

133

9.1

Krav på tillsyn ........................................................................

133

9.2

Sjöarbetscertifikat för fiskefartyg .........................................

134

9.2.1 Fiskefartyg som omfattas av reglerna om

sjöarbetscertifikat för fiskefartyg ..............................

135

9.2.2

Giltighetstid ................................................................

135

9.3

Inspektörer och uppdrag till erkända organisationer ..........

136

9.4

Åtgärder vid klagomål ...........................................................

137

9.4.1 Krav på att vidta åtgärder vid klagomål på svenska

fiskefartyg ...................................................................

138

9.4.2 Åtgärder som får vidtas vid klagomål på

utländska fartyg ..........................................................

139

9.4.3 Rätt att anföra klagomål m.m. ...................................

140

9.5

Likabehandling.......................................................................

141

10

Ikraftträdande m.m. .................................................

143

10.1

Ikraftträdande ........................................................................

143

10.2

Övergångsbestämmelser........................................................

144

9

Innehåll SOU 2011:84

11

Konsekvensbedömning och slutsats............................

145

11.1

Konsekvensbedömning..........................................................

145

11.1.1 Konsekvenser för staten av förslagen ........................

145

11.1.2 Konsekvenser för fiskerinäringen ..............................

147

11.1.3 Förenkling för småföretag..........................................

150

11.1.4 Konsekvenser för den enskilde ..................................

150

11.1.5 Med Fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag

(SOU 2010:42)............................................................

150

11.2

Ratifikationsfrågan.................................................................

151

12

Författningskommentarer...........................................

155

12.1

Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen

(1977:1160).............................................................................

155

12.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring..........................................................

156

12.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:958) om

vilotid för sjömän ...................................................................

156

12.4

Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

(2003:364)...............................................................................

157

12.5

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

(2010:110)...............................................................................

158

12.6

Förslaget till förordning om ändring i

arbetsmiljöförordningen (1977:1166)...................................

159

12.7

Förslaget till förordning om ändring i

mönstringsförordningen (1984:831).....................................

159

12.8

Förslaget till förordning om ändring i

fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) ............................

160

12.9

Förslaget till förordning om ändring i förordningen

(2007:237) om behörigheter för sjöpersonal........................

161

10

SOU 2011:84

Innehåll

Bilagor............................................................................

163

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2011:2 ...............................................

163

Bilaga 2 Konvention (nr 188) om arbete ombord på

fiskefartyg........................................................................

169

Bilaga 3 Rekommendation (nr 199) om arbete ombord på

fiskefartyg........................................................................

231

Bilaga 4

Jämförelsetabell...............................................................

251

Bilaga 5

Yttrande...........................................................................

267

11

Förkortningar

ALF

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

EUF-fördraget

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

ILO

International Labour Organization

(Internationella arbetsorganisationen)

IMO

International Maritime Organization

(Internationella Sjöfartsorganisationen)

LOA

Length overall (största längd)

MLC

Maritime Labour Convention, 2006 (2006 års

sjöarbetskonvention)

SFR

Sveriges Fiskares Riksförbund

SYEF

Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska förening

WFC

Work in Fishing Convention, 2007 (Konven-

tionen om arbete ombord på fiskefartyg, 2007)

13

Sammanfattning

Bakgrund

ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg och tillhörande rekommendation syftar till att säkerställa att fiskare har anständiga arbetsförhållanden ombord avseende minimikrav för arbete ombord, tjänstgöringsförhållanden, bostäder och livsmedel, sjukvård samt hälsoskydd och social trygghet. Genom konven- tionen revideras ett antal tidigare konventioner och rekom- mendationer rörande fiskerinäringen. Sverige har inte ratificerat någon av dessa tidigare konventioner.

I kommittédirektivet Genomförande av ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg (dir. 2011:2) gavs utredningen i uppdrag att utreda konsekvenserna för fiskare och fiskerinäringen av att Sverige ratificerar konventionen samt lämna förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att undanröja eventuella hinder för en ratificering.

Våra förslag i sak

Ratifikationsfrågan

Utredningen anser att konventionens bestämmelser om vilotid och säkerhetsbesättning är av betydelse för säkerheten samt för hindrande av olyckor och tillbud. Dock har även framkommit att just de kostnader ett införande av vilotider och krav på säkerhets- besättning skulle medföra innebär att incitamentet för fiskeri- näringen påverkas negativt. Även om Sverige väljer att inte ratificera konventionen men konventionen träder i kraft kan de ekonomiska och arbetsmässiga följderna bli negativa för fiskeri- näringen. Regleringen i konventionen innebär nämligen att konventionens krav om arbets- och levnadsförhållanden ombord på

15

Sammanfattning

SOU 2011:84

fiskefartyg måste vara uppfyllda på svenska fiskefartyg vid sjöfart på andra staters sjöterritorium om denna stat har ratificerat konventionen. Utredningen är tveksam till om Sverige bör ratificera konventionen och anser därför att Sverige bör avvakta med att ta ställning till ratifikationsfrågan till dess att det finns närmare besked om andra närliggande staters inställningar i frågan. För det fall Sverige väljer att ratificera konventionen lämnas nödvändiga författningsförslag för att införliva konventionen i svensk rätt.

Ändring av läkarintygs innehåll och giltighetstid

När det gäller giltighetstiden för ett läkarintyg gör konventionen inte någon skillnad på intyg avseende allmän medicinsk lämplighet och på intyg om syn- och hörselförmåga när det gäller fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Giltighetstiden för ett läkarintyg får enligt konventionen vara högst två år. För den som arbetar på ett fiskefartyg uppställs i svensk rätt endast krav om läkarintyg avseende syn- och hörsel- krav. Giltighetstiden för dessa intyg är fyra år. Då konventionens bestämmelser överensstämmer med de bestämmelser i mönstrings- lagen som finns om läkarintygs innehåll och giltighetstid för sjömän som arbetar på handelsfartyg föreslår utredningen att 18 § första stycket och 19 § i nämnda lag även ska gälla personer som arbetar ombord på fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Konventionens krav om giltighetstiden för läkarintygen föranleder även en ändring 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen.

Fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer införs

I konventionen uppställs krav om att den behöriga myndigheten, avseende fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, ska fastställa en lägsta bemanningsnivå för ett säkert framförande och ange antal fiskare samt vilken behörighet fiskarna ska ha. Utredningen anser att kravet är att jämföra med krav om fastställande av säkerhets- besättning. Enligt nu gällande regler uppställs krav om fastställande

16

SOU 2011:84

Sammanfattning

av säkerhetsbesättning för fiskefartyg med en största längd om minst 50 m. Anpassning av gällande föreskrifter efter konven- tionens krav kan göras inom ramen för befintligt bemyndigande för Transportstyrelsen.

Utöver vad som följer av konventionen anser utredningen att säkerhetsskäl talar för att det bör uppställas krav om fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg som, oavsett storlek, är ute till sjöss mer än tre dygn.

Lagen om vilotid för sjömän utvidgas till att omfatta personer som tjänstgör på fiskefartyg utan att vara anställda

Konventionen uppställer krav om att det ska finnas en reglering av vilotid för personer som arbetar på fiskefartyg och särskilda krav angående vilotid uppställs för fiskefartyg som, oavsett storlek, stannar till sjöss mer än tre dygn. Enligt 4 § första stycket lagen om vilotid för sjömän, som bl.a. är tillämplig på anställda personer som arbetar ombord på fiskefartyg, har sjömän rätt till vilotid. I andra stycket anges den tid vilotiden inte får understiga vilken överens- stämmer med de särskilda krav angående vilotid som uppställs i konventionen för fiskefartyg som, oavsett storlek, stannar till sjöss mer än tre dygn. Reglering av vilotid för personer som utför arbete ombord på fiskefartyg utan att vara anställda finns inte i svensk rätt. För att överensstämma med konventionens krav om reglering av vilotid krävs dels att det införs en allmän reglering av vilotiden även för fiskare som är egna företagare, dels att denna reglering avseende besättningen på ett fiskefartyg som, oavsett storlek, stannar till sjöss mer än tre dygn ska innehålla krav motsvarande innehållet i artikel 14 i konventionen. Utredningen föreslår därför att 4 § i lagen om vilotid för sjömän görs tillämplig även för personer som utan att vara anställda arbetar ombord på fiskefartyg.

Reglering av bostäder ombord på fiskefartyg ska omfatta sådana fiskefartyg där de personer som tjänstgör är egna företagare

I konventionen och tillhörande bilaga finns detaljerade bestäm- melser om bostäder ombord på fiskefartyg. Svenska bestämmelser om bostäder ombord på fartyg regleras i arbetsmiljölagen, fartygssäkerhetslagen och i föreskrifter meddelade med stöd av

17

Sammanfattning

SOU 2011:84

sistnämnda lag. Denna reglering gäller dock endast för ombord- anställda och regleringen avseende fiskefartyg (Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler m.m. på fartyg) består av endast en paragraf. För att överensstämma med konventionens krav föreslår utredningen att den svenska regleringen av bostäder ombord på fiskefartyg ska omfatta även de som inte är anställda. Därutöver bör Transportstyrelsen med befintligt bemyndigande sätta i kraft konventionens detaljerade bestämmelser om bostäder på fiskefartyg. Dessa kommer att gälla de fiskefartyg, som byggs nya, då konventionen trätt i kraft.

Ändring görs i socialförsäkringsbalken och lagen om arbetslöshetsförsäkring

Av artikel 34 i konventionen följer att medlemsstaterna ska se till att fiskare som normalt är bosatta på dess territorium ska vara berättigade till förmåner från det sociala trygghetssystemet enligt villkor som inte är mindre förmånliga än de som tillämpas på andra personer, innefattande såväl anställda som egenföretagare, som arbetar och normalt är bosatta på dess territorium. För att uppfylla konventionens krav föreslår utredningen att personer som arbetar på svenska fiskefartyg samt personer som arbetar på fiskefartyg från tredjeland men som är bosatta i Sverige ska omfattas av arbetsbaserade förmåner i socialförsäkringsbalken. Vidare föreslås att personer som är bosatta i Sverige och som har arbetat på ett fiskefartyg från ett land utanför EU ska ha rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring på samma villkor som en person har som i Sverige uppfyller villkor enligt nämnda lag. Förslagen medför att en ny bestämmelse införs i 6 kap. socialförsäkrings- balken och att ett tillägg görs i 3 § lagen om arbetslöshets- försäkring.

Sjöarbetscertifikat för fiskefartyg införs

I artikel 40 i konventionen ställs krav på medlemsstaterna om ett effektivt utövande av sin jurisdiktion och kontroll över fartyg som för dess flagg vilket ska genomföras genom inrättande av system som säkerställer att kraven i konventionen uppfylls. Ett nytt dokument införs – sjöarbetscertifikat för fiskefartyg. Dokumentet

18

SOU 2011:84

Sammanfattning

ska utgöra bevis på att den medlemsstat vars flagg fiskefartyget för har utövat tillsyn av fartyget och att de krav i konventionen som gäller arbets- och levnadsförhållanden ombord är uppfyllda. Endast fiskefartyg som stannar till sjöss mer än tre dygn och har en längd om 24 m eller mer, eller normalt framförs på ett avstånd från flaggstatens kustlinje som överstiger 200 sjömil, är skyldiga att ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

Övrigt

Ett tillägg görs i fartygssäkerhetslagen om att Transportstyrelsens tillsyn ska gälla arbets- och levnadsförhållanden ombord på fartyg vilket följer av artikel 40 i konventionen. Enligt konventionen får en medlemsstat bemyndiga bl.a. erkända organisationer att utföra tillsyn över arbets- och levnadsvillkoren ombord och utfärda certifikat. En sådan bestämmelse införs i fartygssäkerhets- förordningen. Enligt konventionen ska maten ombord anpassas till besättningsmedlemmarnas olika kulturella och religiösa bakgrunder samt att den kost som de ombordanställda får ska tillhandahållas utan kostnad. Tillägg om detta görs i fartygssäkerhetslagen och bestämmelserna kommer endast att gälla anställda fiskare. För att överensstämma med konventionen höjs minimiåldern i fartygs- säkerhetslagen för att utföra lättare fartygsarbete inom fiskeri- näringen från 13 år till 15 år samt att sådant arbete endast får utföras under skollov. Definitionen av fiskefartyg i förordningen om behörigheter för sjöpersonal har utvidgats till att även omfatta fisk och andra levande tillgångar som fiskas ur inlandsvatten. Ändringen är en följd av konventionens definition av fiskefartyg i artikel 1 g) i konventionen.

Ikraftträdande

Konventionen om arbete ombord på fiskefartyg träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från tio medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos generaldirektören vid ILO. I november 2011 har två länder ratificerat konventionen. Det är därför osäkert när konventionen kommer att träda i kraft.

19

Författningsförslag

1 Förslag till

lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs

att 2 kap. 8 § arbetsmiljölagen

(1977:1160) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

8 §

I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov skall finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.

Fordon för personal- transport skall vara lämpat för ändamålet.

Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten för ombord- anställda på fartyg finns ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen.

I den utsträckning som föranledes av arbetets art och arbetstagarnas behov ska finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom.

Fordon för personal- transport ska vara lämpat för ändamålet.

Om utrymmen, anordningar, åtgärder för hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom samt kost och vatten på fartyg finns ytterligare bestämmelser i fartygssäkerhetslagen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

21

Författningsförslag

SOU 2011:84

2 Förslag till

lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238)

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa arbeten utförda utomlands ska jämställas med arbete i Sverige.

Om regeringen har träffat en överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som före- skrivs i denna lag, ska arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor.

Rätt till ersättning enligt första stycket har även en i Sverige bosatt person som utfört arbete på ett fiskefartyg från tredjeland, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas om ersättningsvillkoren i lagen är uppfyllda efter ikraftträdandet.

22

SOU 2011:84

Författningsförslag

3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1998:958) om vilotid för sjömän ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Bestämmelserna i 3, 4, 6, 7 b, 8, 10 och 13 §§ gäller för anställda ombord på sådana fartyg som avses i 2 § 1. Vad som sägs i 10 § om befälhavare gäller i motsvarande mån arbetsgivare för anställda ombord på ett sådant fartyg som avses i 2 § 1.

Bestämmelserna i 14 § 3 gäller för befälhavare ombord på ett sådant fartyg som avses i 2 § 1. Vad som sägs i 14 § 4 om redare gäller i motsvarande mån arbetsgivare för anställda ombord på ett sådant fiskefartyg som avses i 2 § 1.

Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller även för personer som utan att vara anställda arbetar ombord på sådana fartyg som avses i 2 § 1. Bestämmelserna i 4 § andra och tredje styckena och 6 § gäller dock endast personer som arbetar ombord på ett sådant fartyg som avses i 2 § 1 och är ute till sjöss mer än tre dygn.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

23

Författningsförslag

SOU 2011:84

4 Förslag till

lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetslagen (2003:364)

dels att 1 kap. 4 §, 4 kap 3, 5 och 7 §§ och 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 3 kap. 9 a §, samt närmast före 3 kap. 9 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap

4 §

I denna lag avses med

1. fartcertifikat: ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits sjövärdigt,

2. passagerarfartygscertifikat: ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits lämpligt att transportera passagerare och om det högsta antal passagerare som fartyget får medföra,

3. fribordscertifikat: ett bevis om att ett fartygs fribord har fastställts efter tillsyn och att fribordsmärken har satts fast på fartygets sidor på ett riktigt och varaktigt sätt,

4. certifikat

om

godkänd

4. certifikat

om

godkänd

säkerhetsorganisation: ett

bevis

säkerhetsorganisation: ett

bevis

om att fartygets säkerhets-

om att fartygets säkerhets-

organisation vid tillsyn har visat

organisation vid tillsyn har visat

sig

överensstämma

med

sig

överensstämma

med

rederiets godkända

säkerhets-

rederiets godkända

säkerhets-

organisation, och

organisation,

5. dokument

om

godkänd

5. dokument

om

godkänd

säkerhetsorganisation: ett

bevis

säkerhetsorganisation: ett

bevis

om att rederiets säkerhets-

om att rederiets säkerhets-

organisation har

godkänts vid

organisation har

godkänts vid

en

rederikontroll enligt

5 kap.

en

rederikontroll

enligt

5 kap.

16 §.

16 § , och

6. sjöarbetscertifikat

för

fiske-

fartyg: ett bevis om att fartyget

vid

tidpunkten

för

certifikatets

utfärdande har uppfyllt de krav

på

arbets-

och

levnads-

24

SOU 2011:84

Författningsförslag

förhållanden som följer av denna lag, sjömanslagen (1973:282), mönstringslagen (1983:929), lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna.

3 kap.

Sjöarbetscertifikat för fiske- fartyg

9 a §

Ett fiskefartyg ska ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg om det stannar till sjöss mer än tre dygn och

1. har en längd om 24 meter eller mer, eller

2. normalt framförs på ett avstånd från Sveriges kustlinje som överstiger 200 sjömil.

4 kap.

Ett fartyg skall i före- kommande fall erbjuda ombord- anställda en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där skall finnas tillräckligt många sovrum, dagrum, måltidsrum, kök eller motsvarande utrym- men för matlagning, utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra särskilt inrättade utrymmen för de ombord- anställdas personliga behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen skall vara till- räckligt stora samt inredda och

3 §

Ett fartyg ska i före- kommande fall erbjuda ombord- anställda en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där ska finnas tillräckligt många sovrum, dagrum, måltidsrum, kök eller motsvarande utrym- men för matlagning, utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra särskilt inrättade utrymmen för de ombord- anställdas personliga behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen ska vara till- räckligt stora samt inredda och

25

Författningsförslag SOU 2011:84

utrustade på lämpligt sätt.

utrustade på lämpligt sätt.

Ett fartyg ska i förekommande

fall erbjuda även andra personer

som arbetar ombord en tillfreds-

ställande bostads- och fritids-

miljö.

5 §

Den kost som de ombord-

Den kost som de ombord-

anställda får skall vara tillräcklig

anställda får ska vara tillräcklig

och av fullgod kvalitet.

och av fullgod kvalitet . Kosten

ska vara anpassad till de ombord-

anställdas olika kulturella

och

religiösa bakgrunder.

Vatten för de ombord-

Vatten för de ombord-

anställdas behov skall finnas lätt

anställdas behov ska finnas lätt

tillgängligt ombord i tillräcklig

tillgängligt ombord i tillräcklig

mängd och av fullgod kvalitet.

mängd och av fullgod kvalitet.

Kost och vatten ska tillhanda-

hållas ombordanställda

utan

kostnad.

Bestämmelser om livsmedel och om utrymmen för verksamhet med livsmedel finns i livsmedelslagen (2006:804) och de EG- förordningar som kompletteras av den lagen.

Befälhavaren skall se till att minderåriga som anlitas till eller utför fartygsarbete i yrkes- mässig verksamhet har fyllt sexton år och har fullgjort sin skolplikt.

Trots första stycket får en minderårig som har fyllt tretton år anlitas till eller utföra lättare fartygsarbete inom fiskeri- näringen om arbetet inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa , utveckling eller skolgång .

7 §

Befälhavaren ska se till att minderåriga som anlitas till eller utför fartygsarbete i yrkes- mässig verksamhet har fyllt sexton år och har fullgjort sin skolplikt.

Trots första stycket får en minderårig som har fyllt femton år anlitas till eller utföra lättare fartygsarbete inom fiskeri- näringen under skollov om arbetet inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa eller ut- veckling.

26

SOU 2011:84

Författningsförslag

Första och andra styckena gäller inte minderåriga som är arbetstagare. Bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete som utförs av arbetstagare finns i sjömanslagen

5 kap.

1 §

Transportstyrelsen utövar, om något annat inte anges, tillsyn enligt denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen när det gäller

1. fartyg och deras utrustning, drift, lastning, lossning och säkerhetsorganisation,

2. säkring av last som ännu inte har förts ombord,

3. rederiers

säkerhets-

3. rederiers

säkerhets-

organisation, och

organisation,

4. arbetsmiljön ombord .

4. arbetsmiljön ombord , och

5. arbets-

och

levnads-

förhållandena ombord.

När det gäller inspektion enligt 8 § utövas tillsyn även av Kustbevakningen i den utsträckning som Transportstyrelsen

beslutar i samråd med Kustbevakningen.

I frågor som avser arbets-

I frågor som avser arbets-

miljön ska tillsynen också avse

miljön samt arbets- och levnads-

att

arbetsmiljölagen

förhållandena

ombord avser

(1977:1160),

lagen (1998:958)

tillsynen

även sjömanslagen

om vilotid för sjömän och

(1973:282),

arbetsmiljölagen

föreskrifter meddelade med stöd

(1977:1160),

mönstringslagen

av dessa lagar följs .

(1983:929) och lagen (1998:958)

om vilotid för sjömän samt

föreskrifter

som har meddelats

med stöd av dessa lagar.

Tillsynen ska också avse de delar av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikalie- myndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG som omfattas av tillsynsansvar enligt föreskrifter meddelade med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160).

27

Författningsförslag

SOU 2011:84

Tillsyn enligt tredje och

Tillsyn enligt tredje och

fjärde styckena utövas i sam-

fjärde

styckena

utövas såvitt

verkan med Arbetsmiljöverket.

avser

arbetsmiljön

i samverkan

med Arbetsmiljöverket.

Bestämmelser om tillsyn av livsmedelshanteringen finns i livs- medelslagen (2006:804).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

28

SOU 2011:84

Författningsförslag

5 Förslag till

lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att det i socialförsäkringsbalken ska införas en ny paragraf, 6 kap. 3 a §, samt närmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

6 kap .

Arbete på fiskefartyg

3 a §

Arbete på svenskt fiskefartyg ska anses som arbete i Sverige.

Arbete på fiskefartyg från tredjeland ska också anses som arbete i Sverige, om personen som utför arbetet är bosatt i Sverige.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas på arbete som utförs efter ikraftträdandet.

29

Författningsförslag

SOU 2011:84

6 Förslag till

förordning om ändring i arbetsmiljö- förordningen (1977:1166)

Härigenom föreskrivs att 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) ska ha följande lydelse.

18 § Arbetsmiljöverket bemyndigas att

1. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 1-7 §§ samt 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena, 3 § andra stycket, 4 och 5 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160),

2. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen i andra fall än som avses i 1, 2 och 3 §§ denna förordning,

3. i fråga om handlingar, som avses i 3 § denna förordning, meddela föreskrifter om annan förvaringstid än där sägs och om förvaringsplats,

4. meddela föreskrifter om sanktionsavgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen,

5. meddela närmare föreskrifter om läkares anmälnings- skyldighet enligt 2 a §,

6. meddela föreskrifter enligt 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen,

7. meddela ytterligare föreskrifter för verkställighet av arbetsmiljölagen.

För planering och kontroll av arbetsmiljön kan Arbetsmiljö- verket meddela föreskrifter om gränsvärden.

Föreskrifter som rör även annan myndighets verksamhets- område meddelar Arbetsmiljöverket efter samråd med den myndigheten.

Arbetsmiljöverket får även medge undantag från föreskrifter som verket har meddelat.

30

SOU 2011:84

Författningsförslag

Innan föreskrifter enligt 5 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160) avseende undantag från nattvila för minderåriga på fiskefartyg meddelas ska berörda arbets- givares och arbetstagares orga- nisationer höras.

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

31

Författningsförslag

SOU 2011:84

7 Förslag till

förordning om ändring i mönstringsförordningen (1984:831)

Härigenom föreskrivs att 1 § mönstringsförordningen (1984:831) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Mönstringslagen (1983:929) gäller inte för fartyg som används i Trafikverkets färjetrafik.

För intendenturpersonal som arbetar på fartyg som uteslutande används i inre fart gäller inte mönstringslagen. Om personalen ingår i fartygets säkerhetsbesättning eller säkerhetsorganisation gäller dock 18-21 §§ mönstringslagen.

Med inre fart avses detsamma som i 1 kap. 3 § förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal.

Bestämmelserna i 18 § första stycket och 19 § mönstringslagen (1983:929) gäller personer som arbetar ombord på fiskefartyg med en längd om 24 meter eller mer, eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn.

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

32

SOU 2011:84

Författningsförslag

8 Förslag till

förordning om ändring i fartygssäkerhets- förordningen (2003:438)

Härigenom föreskrivs i fråga om fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

dels att 4 kap 18 §, 5 kap. 10 § och 10 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 9 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

Besättningsmedlemmarna på handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg skall uppfylla de krav på syn och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter meddelade med stöd av förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk. Att kraven är uppfyllda skall styrkas med ett läkarintyg som inte får vara äldre än 4 år.

18 §

Besättningsmedlemmarna på handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg ska uppfylla de krav på syn och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter meddelade med stöd av förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk. Att kraven är uppfyllda ska styrkas med ett läkarintyg som inte får vara äldre än 4 år när det gäller besättningsmedlemmar på handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg med en längd under 24 meter eller fiskefartyg som normalt inte stannar till sjöss mer än tre dygn, och inte äldre än två år när det gäller besättnings- medlemmar på övriga fiskefartyg.

33

Författningsförslag SOU 2011:84

5 kap.

10 §

Transportstyrelsen får

1. meddela

föreskrifter

om

1. meddela

föreskrifter

om

sjukvård ombord på fartyg och

sjukvård ombord på fartyg och

om skeppsapotek samt före-

om skeppsapotek samt före-

skrifter i övrigt enligt 7 kap. 5 §

skrifter i övrigt enligt 7 kap. 5 §

första stycket 1 och 2 fartygs-

första stycket 1 och 2 fartygs-

säkerhetslagen (2003:364).

säkerhetslagen

(2003:364).

Innan föreskrifter avseende risk-

fyllda

arbeten

för

minderåriga

meddelas enligt 7 kap. 5 § första

stycket 1 ska berörda arbets-

givares och arbetstagares orga-

nisationer höras. Detsamma

ska

gälla när föreskrifter ska meddelas

enligt 7 kap. 5 § första stycket 2.

2. meddela

de

ytterligare

2. meddela

de

ytterligare

föreskrifter som behövs om hur

föreskrifter som behövs om hur

fartyg

skall

vara

utformade,

fartyg

ska

vara

utformade,

inrättade och utrustade för att

inrättade och utrustade för att

erbjuda

en lämplig

arbetsmiljö

erbjuda en lämplig arbetsmiljö

och

tillfredsställande

för-

och

tillfredsställande

för-

hållanden i övrigt för de om-

hållanden i övrigt för de om-

bordanställda.

bordanställda.

Sådana

före-

skrifter får även meddelas för

andra

personer

som

arbetar

ombord .

I frågor som avser skydd mot ohälsa eller olycksfall i arbetet meddelas föreskrifterna efter samråd med Arbetsmiljöverket.

Föreskrifter som rör även andra myndigheters verksamhet meddelar Transportstyrelsen efter samråd med respektive myndighet.

9 kap.

2 a §

Transportstyrelsen får genom avtal uppdra åt en erkänd organisation att utöva tillsyn av arbets- och levnadsförhållandena på svenska fiskefartyg och utfärda sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

Transportstyrelsen ska i sin författningssamling tillkännage med vilka organisationer avtal träffats.

34

SOU 2011:84 Författningsförslag

10 kap.

Om Transportstyrelsen

tar

3 §

Om

Transportstyrelsen

tar

emot ett klagomål som gäller

emot ett klagomål som gäller

efterlevnaden

av

lagen

efterlevnaden

av

lagen

(1998:958) om vilotid för sjö-

(1998:958) om vilotid för sjö-

män ombord på ett utländskt

män eller ILO:s konvention nr

fartyg som anlöpt svensk hamn

(188) om arbete ombord på

ska styrelsen, om inte klago-

fiskefartyg

ombord

på

ett

målet är

uppenbart

ogrundat,

utländskt

fartyg

som

anlöpt

sända en rapport till den stat där

svensk hamn ska styrelsen, om

fartyget är registrerat. Det-

inte klagomålet

är

uppenbart

samma gäller om Transport-

ogrundat, sända en rapport till

styrelsen har bevis för att

den stat där fartyget är regist-

samma lag inte efterlevs ombord

rerat.

Detsamma

gäller

om

på fartyget. En bestämmelse om

Transportstyrelsen har bevis för

sekretess

för

anmälan

eller

att samma lag eller konvention

annan utsaga av enskild finns i

inte

efterlevs

ombord

på

29 kap. 11 § offentlighets-

och

fartyget.

En

bestämmelse

om

sekretesslagen (2009:400).

sekretess

för

anmälan

eller

annan utsaga av enskild finns i

29 kap.

11 § offentlighets-

och

sekretesslagen (2009:400).

Denna paragraf ska tillämpas

Denna paragraf ska tillämpas

även om klagomålet föranleder

även om klagomålet föranleder

handläggning enligt 4 §.

handläggning enligt 4 §.

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

35

Beteckning

– – –

Yrkesmässig tjänstgöring till sjöss inom fartygets däcks- avdelning

Fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet .

Utbildning som berättigar till behörighetsbevis, certifikat eller intyg enligt denna för- ordning och som godkänts av transportstyrelsen eller av en administration i ett annat land med vilket transportstyrelsen ingått avtal om godkännande av utbildningar

– – –

Författningsförslag

SOU 2011:84

9 Förslag till

förordning om ändring i förordning (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal ska ha följande lydelse.

2 §

Nuvarande lydelse

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.

Beteckning

– – –

Däckstjänstgöring

Fiskefartyg

Godkänd utbildning

– – –

Föreslagen lydelse

Beteckning

Betydelse

– – –

– – –

Däckstjänstgöring

Yrkesmässig tjänstgöring till

sjöss inom fartygets däcks-

avdelning

36

SOU 2011:84 Författningsförslag

Fiskefartyg

Fartyg som yrkesmässigt an-

vänds för att fånga fisk eller

andra levande tillgångar ur havet

eller inlandsvatten.

Godkänd utbildning

Utbildning

som

berättigar

– – –

till

behörighetsbevis,

certifikat

eller intyg enligt denna för-

ordning och som godkänts av

transportstyrelsen eller av en

administration i ett annat land

med

vilket

transportstyrelsen

ingått avtal om godkännande av

utbildningar

– – –

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

37

1 Utredningens uppdrag och arbete

1.1 Uppdraget

Utredningens

uppdrag

framgår

av

kommittédirektiven

(dir. 2011:2), se

bilaga

1. Uppdraget

består i att utreda

konsekvenserna för fiskare och fiskerinäringen av att Sverige ratificerar ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg samt lämna förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att undanröja eventuella hinder för en ratificering. Författningsförslagen bör så långt det är möjligt och lämpligt arbetas in i det befintliga regelverket för sjömän. Särskilt konsekvenserna för det kustnära- och småskaliga fisket ska belysas. Utredaren ska samråda med arbetsmarknadens parter inom fiskerinäringen. Om de föreslagna åtgärderna innebär kostnader för företag ska utredaren samråda med Näringslivets regelnämnd.

1.2 Utredningens arbete

Utredningen höll sitt första sammanträde den 24 mars 2011 och har därefter hållit nio sammanträden, varav ett i internatform.

Utöver nära samarbete med experter har utredningen träffat företrädare för Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) vid två tillfällen. Utredningen har haft erforderligt samråd med Närings- livets regelnämnd om de ekonomiska konsekvenserna för fiskeri- näringen.

39

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2011:84

1.3 Överlämnade yttranden till utredningen

Regeringen har till utredningen i februari 2011 överlämnat ILO- kommitténs yttrande den 21 oktober 2009 till Arbetsmarknads- departementet över ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg med tillhörande rekommendation (nr 199) samt de remissvar som lämnats till ILO-kommittén i samma fråga.

40

2 Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

2.1 Om ILO 1

2.1.1 ILO:s uppbyggnad och arbete

Internationella arbetsorganisationen (ILO) bildades 1919 och har sitt säte i Genève, Schweiz. Syftet med inrättandet av ILO var att främja social rättvisa för en varaktig fred. Sedan 1946 är organisa- tionen FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Organisationen har 183 medlemsstater. Sverige blev medlem år 1920 genom sin anslutning till Nationernas Förbund.

Till skillnad från de flesta andra mellanstatliga organ har ILO en trepartsstruktur, innebärande att medlemmarna i ILO företräds av sina regeringar samt representanter för arbetsgivare och arbetstagare.

ILO:s verksamhet är reglerad i organisationens stadga (Constitution) och arbetsordningar (Standing orders) för konfe- rensen och styrelsen.

Verksamheten i ILO bedrivs huvudsakligen genom följande tre organ:

• Internationella arbetskonferensen: Konferensen är ILO:s beslutande församling som normalt sammanträder en gång per år. Internationella arbetskonferensens uppgifter är att anta budget, arbetsprogram, konventioner, rekommendationer och resolutioner. Medlemsstaterna deltar med delegationer som i de

flesta fall består av två regeringsombud, ett arbetstagarombud och ett arbetsgivarombud. Varje ombud har en röst i konferensens plenum och ombuden från en stat har rätt att

1 ILO:s hemsida, www.ilo.org .

41

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

rösta oberoende av varandra. Ombuden har experter till sin hjälp.

• Styrelsen: Styrelsen utses av arbetskonferensen. I styrelsen finns 56 platser, varav 28 på regeringssidan och 14 vardera på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Styrelsen leder ILO:s verksamhet och genomför de beslut som fattas av arbets- konferensen, fastställer dagordning för konferensen, beslutar om Internationella arbetsbyråns verksamhet och utser dess generaldirektör. Till styrelsen är ett antal fasta kommittéer knutna.

• Internationella arbetsbyrån: Denna är ett permanent sekretariat och ILO:s utrednings-, informations- och administrativa organ. Byrån leds av en generaldirektör. Arbetsbyrån är organiserad i ett antal avdelningar med underliggande sektioner. Arbetsbyrån har sitt kontor i Genève. ILO har dessutom kontor i över 40 länder i världen.

2.1.2 Konventioner och rekommendationer

ILO:s huvuduppgift är att utarbeta normer för arbetslivet. Normerna får oftast formen av en konvention som är avsedd att ratificeras av medlemsländerna eller en rekommendation avsedd att beaktas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande verkan som en konvention har.

ILO har hittills antagit 189 konventioner och 201 rekom- mendationer. Vissa konventioner är dock inte längre tillämpliga då de har förlorat sin aktualitet.

Medlemsstaterna måste själva avgöra om det är möjligt för dem att ratificera en konvention. Enligt ILO:s stadga ska antagandet av en ny konvention eller rekommendation inte i något fall påverka någon lag som tillerkänner arbetstagare mer gynnsamma villkor än de i konventionen eller rekommendationen 2 . När en stat väljer att tillträda en konvention ska ratifikationsinstrument sändas till Internationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering.

2 In no case shall the adoption of any Convention or Recommendation by the Conference, or the ratification of any Convention by any Member, be deemed to affect any law, award, custom or agreement which ensures more favourable conditions to the workers concerned than those provided for in the Convention or Recommendation (art. 19 punkten 8 i ILO:s stadga).

42

SOU 2011:84

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

Konventionen blir bindande endast för de medlemsstater vars ratifikation har registrerats.

2.1.3 Tolkning av konventioner

Enligt ILO:s stadga (artikel 37) är det Internationella domstolen som svarar för tolkningen av såväl ILO:s stadga som enligt denna antagna konventioner. Internationella domstolen har dock inte hittills i något fall gjort en sådan tolkning utan det har varit varje medlemsstats sak att tolka en konvention.

De länder som tillträtt en konvention är skyldiga att till Inter- nationella arbetsbyrån rapportera om tillämpningen av konven- tionens bestämmelser. Ländernas tillämpningsrapporter granskas av oberoende jurister i ILO:s expertkommitté för tillämpning av konventioner och rekommendationer. Expertkommittén utarbetar årligen en rapport som belyser problem vid genomförandet av ILO:s normer i länderna och drar slutsatser om tillämpningen. Expertkommitténs rapport föreläggs Internationella arbets- konferensen vars trepartiska utskott för tillämpningsfrågor diskuterar och rapporterar sina slutsatser till konferensens plenum.

Även internationella arbetsbyrån gör formella och informella tolkningar av ILO:s instrument, även om stadgan inte uttryckligen tillerkänner arbetsbyrån en sådan behörighet.

2.1.4 ILO:s kontroll över tillämpningen av konventioner och rekommendationer

Som tidigare nämnts är en medlemsstat som tillträtt en konvention skyldig att rapportera till arbetsbyrån om tillämpningen av konventionens bestämmelser. Enligt ILO:s stadga ska rapportering ske årligen, men i dag tillämpas en tvåårig rapporteringsperiod för de mest grundläggande konventionerna och fem år för övriga konventioner. Även avseende rekommendationer föreligger rapporteringsskyldighet. I Sverige svarar ILO-kommittén (se avsnitt 2.1.5) för rapporteringen.

Enligt ILO:s stadga finns även klagomöjligheter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

43

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

2.1.5 Svenska ILO-kommittén

Svenska ILO-kommittén har en viktig uppgift när det gäller efterlevnaden av ratificerade konventioner och rekommendationer. Kommittén har funnits sedan 1927 och är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet.

Enligt instruktionen (1977:987) ska kommittén vara trepartiskt sammansatt. Kommittén ska bestå av nio ledamöter, varav tre representerar regeringen, tre arbetsgivarna och tre arbetstagarna.

Enligt instruktionen är kommitténs uppgifter bl.a. att

• utarbeta underlag för regeringens svar på frågor rörande punkter på Internationella arbetskonferensens dagordning och till regeringens kommentarer till förslag till texter som ska diskuteras på arbetskonferensens sammanträden.

• utarbeta underlag för förslag i samband med framläggandet av konventioner och rekommendationer i enlighet med artikel 19 i ILO:s stadga. I artikel 19 finns regler om vad som ska iakttas vid ratifikation av ett konventionsförslag.

• behandla frågor om icke-ratificerade konventioner och av rekommendationer som ännu inte börjat tillämpas.

• behandla förslag till uppsägningar av ratificerade konventioner.

• behandla frågor som rör andra beslut fattade av ILO än konventioner och rekommendationer.

• främja ökad kunskap om ILO.

• årligen till chefen för Arbetsmarknadsdepartementet avge en redogörelse för hur de i ILO:s konvention nr 144 (om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av ILO:s normer) och rekommendation nr 152 (om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av internationella standarder för arbetslivet och nationella handlingar som har anknytning till ILO:s normer) avsedda förfarandena har fungerat.

44

SOU 2011:84

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

2.2 Konventionen om arbete ombord på fiskefartyg och tillhörande rekommendation

2.2.1 Antagandet av konventionen om arbete ombord på fiskefartyg

ILO antog den 14 juni 2007 konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg. Röstsiffrorna var 437 röster för och två emot medan 22 röstberättigade avstod. Av de svenska representan- terna röstade företrädarna för regeringen och arbetstagarna för konventionen medan företrädarna för arbetsgivarna inte deltog i omröstningen. Rekommendation (nr 199) som kompletterar konventionen antogs samma dag.

Konventionen och tillhörande rekommendation antogs efter flera års konsultationer mellan ILO:s medlemsstater. Det hade funnits ett behov av att revidera ett antal internationella ILO- konventioner som särskilt rörde fiskerinäringen så att de skulle bli aktuella och nå ett större antal av världens fiskare, särskilt de som arbetar ombord på mindre fiskefartyg. Behovet att revidera rörde följande konventioner:

• konventionen (nr 112) om minimiålder (fiskare) 1959,

• konventionen (nr 113) om läkarundersökning (fiskare) 1959,

• konventionen (nr 114) om fiskares anställningsavtal 1959, och

• konventionen (nr 126) om besättningens bostäder (fiskare) 1966.

Sverige har inte ratificerat någon av dessa konventioner.

2.2.2 Konventionens syfte och innehåll

Syftet med konventionen är att säkerställa att fiskare har anständiga arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg med hänsyn till minimi- krav på arbete ombord, tjänstgöringsförhållanden, bostäder och livsmedel, arbetsmiljö och hälsoskydd samt sjukvård och social trygghet. Konventionen är tillämplig på alla fiskare och alla fiske- fartyg som sysslar med yrkesfiske.

Konventionen består av nio delar;

• definitioner och tillämpningsområde,

• allmänna principer,

45

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

• minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg,

• tjänstgöringsförhållanden,

• bostäder och livsmedel,

• sjukvård, hälsoskydd och social trygghet,

• uppfyllelse och tillämpning,

• ändring av bilagorna I, II och III,

• slutbestämmelser,

och tre bilagor:

• likvärdighet i mätning,

• fiskares arbetsavtal, och

• bostäder på fiskefartyg.

2.2.3 Konventionens ikraftträdande

Konventionen träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från tio medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos generaldirektören. Därefter träder konventionen i kraft för varje annan medlemsstat tolv månader efter den dag då dess ratifikation registrerats.

I november 2011 har två stater, Bosnien-Hercegovina och Argentina, ratificerat konventionen.

2.2.4 Konventionens behandling inom EU

Enligt kommissionens ståndpunkt 3 omfattas de bestämmelser i konventionen som behandlar den sociala tryggheten av unionens exklusiva behörighet eftersom unionen med stöd av artikel 42 FEG har antagit Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen 4 . Endast stater kan vara parter till ILO-konventioner varför EU inte kan ratificera den. Medlemsstaterna har inte heller behörighet att för egen del ratificera konventionen eftersom en del av bestämmelserna, som framgår ovan, omfattas av unionens

3 Kommissionens förslag till Rådets beslut, KOM(2008) 320 slutlig.

4 Förordningen 1408/71 har sedan den 1 maj 2010 ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

46

SOU 2011:84

Om ILO och normer för arbete ombord på fiskefartyg

exklusiva behörighet. Europeiska unionens råd har därför, den 7 juni 2010, beslutat 5 om bemyndigande för medlemsstaterna att i EU:s intresse ratificera ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg. Genom beslutet bemyndigas medlemsstaterna att, vad avser de delar som faller under unionens exklusiva behörighet, ratificera konventionen. Av beslutet följer vidare att medlems- staterna bör eftersträva att vidta nödvändiga åtgärder för att deponera sina ratifikationsinstrument avseende konventionen hos Internationella arbetsbyråns generaldirektör så snart som möjligt, helst före den 31 december 2012.

2.2.5 Rekommendationen om arbete ombord på fiskefartyg

Rekommendationen ska, på ett inte bindande sätt, komplettera konventionen och ersätter rekommendationen (nr 196) om arbete ombord på fiskefartyg, 2005. Rekommendationen består av 5 delar;

• villkor för arbete ombord på fiskefartyg

• tjänstgöringsförhållanden

• bostäder

• sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

• andra bestämmelser

2.2.6 Införlivande av en konvention i svensk rätt

Införlivande av en konvention i svensk rätt kan ske på olika sätt. Inkorporation innebär att det i en lag eller annan författning föreskrivs att konventionsbestämmelser gäller direkt i Sverige och ska tillämpas av domstolar och myndigheter. Det innebär att den autentiska konventionstexten blir gällande författningstext i Sverige. Vid transformation kan införlivandet av en konvention antingen ske genom att de delar av den internationella överens- kommelsen som ska införlivas i svensk rätt omarbetas till svensk författningstext eller genom att konventionstexten mer eller mindre ordagrant tas in i svensk författning. Införlivande av en konvention kan också i vissa fall ske genom t.ex. kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

5 2010/321/EU.

47

3 Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

3.1 Det svenska yrkesfisket

3.1.1 Yrkesmässigt fiske

Med yrkesmässigt fiske avses, enligt 6 § fiskelagen (1993:787), fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens eller av utländska fiskare med annat särskilt tillstånd att bedriva yrkesfiske i Sveriges sjöterritorium eller i Sveriges ekonomiska zon. Sveriges sjöterritorium omfattar inre vatten och territorialhavet 1 . Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorial- gränsen som regeringen föreskriver 2 .

Annat fiske än yrkesmässigt fiske betecknas i fiskelagstiftningen som fritidsfiske eller som fiske med stöd av enskild fiskerätt.

För att ett fartyg ska få användas för yrkesmässigt fiske fordras att det har ett fartygstillstånd. Yrkesfiskelicens och fartygstillstånd beslutas av Havs- och vattenmyndigheten.

3.1.2 Fiskarkåren och fiskeflottan

Antal personer med yrkesfiskelicens är 1 611 per den 24 oktober 2011. Den totala sysselsättningen är dock högre eftersom alla som arbetar ombord på fiskefartyg inte har licens.

Fartygens längd varierar mellan 5 m och 50 m. Vid samma tidpunkt som ovan finns det 1 369 fartyg med fartygstillstånd i den

1 1 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.

2 1 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Gränserna för Sveriges ekonomiska zon anges genom koordinater som förtecknats i förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon.

49

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

SOU 2011:84

svenska fiskeflottan. Endast 48 av dessa fartyg har en längd om 24 m eller mer vilket innebär att majoriteten av fartygen, dvs. 1 321 har en längd därunder.

3.1.3 Yrkesfiskets geografiska spridning 3

Sverige har kust mot Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, i vilka svenskt yrkesfiske bedrivs. Det bedrivs även fiske i våra sjöar. För att yrkesmässigt få fiska i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön krävs det en yrkesfiskelicens 4 . Fiske i de övriga sjöarna bedrivs med stöd av enskild fiskerätt, där licens inte är ett krav. Många fiskare i dessa sjöar har ändå valt att ansöka om fiskelicens. Licenserat yrkesfiske förekommer, utöver i de fem ovan angivna sjöarna, i 21 sjöar i Syd- och Mellansverige samt i 13 sjöar och regleringsmagasin i de norra delarna av landet 5 .

3.1.4 Är fiskarna anställda eller egenföretagare?

I Sverige ägs fiskefartygen/fiskeföretagen av de enskilda yrkesfiskarna 6 . Företagen kan bedrivas i olika juridiska former, t.ex. aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och partrederier 7 .

Av hävd hänförs inkomst av fiske i normalfallet till inkomst av näringsverksamhet. Både yrkesfiskare som äger fartyg och de fiskare som inte har fartyg är att betrakta som egenföretagare. Det beror på det speciella lottsystem efter vilket inkomsten fördelas mellan fiskarna i ett fiskelag 8 .

I SFR:s standardavtal för samarbete inom fiskelag definieras begreppet fiskelag som de fiskare och fartygsägare som ingått avtal om att gemensamt bedriva fiske som näringsverksamhet med ett fiskefartyg för viss tid eller tills vidare. Ett fiskelag kan dela på fångsten genom s.k. båtlotter mellan andelsägare av fartyget och

3 Uppgifter inhämtade från f.d. Fiskeriverkets, numera Havs- och vattenmyndigheten, hemsida.

4 Uppgifter inhämtade från Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

5 Regeringskansliets nationella strategiska plan för fiskerinäringen i Sverige 2007-2013 s. 7.

6 SOU 1999:3 Yrkesfiskets konkurrenssituation .

7 Om flera överenskommit att under delat ansvar gemensamt driva sjöfart med eget fartyg föreligger ett s.k. partrederi.

8 Proposition 1974:115 s. 3 med förslag till lag om angående yrkesfiskares rätt till avdrag för ökade lönekostnader.

50

SOU 2011:84

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

s.k. manslotter mellan dem som har del av fångsten utan att äga någon del av fartyget 9 .

Kammarrätten i Jönköping har i ett avgörande från 1988 10 funnit att utbetald ersättning till en fiskare från ett fiskeföretag som bedrevs i form av ett aktiebolag är att anse som inkomst av näringsverksamhet. Något anställningsavtal mellan fiskaren och bolaget fanns inte och fiskaren var inte garanterad någon ersättning för sin insats. I ett senare avgörande från Kammarrätten i Göteborg 11 var omständigheterna desamma med undantag av att fiskaren var delägare i det aktiebolag i vilket fiskeverksamheten bedrevs. Samtliga intäkter från det bedrivna fisket hade intäktsförts i bolaget och den ersättning i form av manslott som betalats ut till fiskaren hade kostnadsförts i bolaget som lön. Kammarrätten fann att det var bolaget som ansågs ha bedrivit fisket och att den ersättning som betalats ut till fiskaren utgjorde lön samt att beskattning skulle ske i inkomstslaget tjänst. I ett tredje kammarrättsavgörande 12 avseende arbetslöshetsersättning har en s.k. lottfiskare betraktats som egenföretagare. Kammarrätten konstaterade att en lottfiskare måste, även om han inte har del i den båt från vilket fisket bedrivs, vara att anse som egenföretagare.

Utredningen har varit i kontakt med bl.a. SFR, Handels- anställdas A-kassa, Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Försäkringskassan för att få fram hur stor del av fiskarna som är anställda. Någon säker uppgift har inte varit möjlig att få fram. Enligt SFR:s uppfattning är det endast ett fåtal fiskare som är anställda, främst på stora fiskefartyg som ägs av aktiebolag med många delägare.

3.2 Reglering i svensk rätt

3.2.1 Fiskelagen och fiskeförordningen

Fiskelagen tar sin utgångspunkt i och reglerar i första hand rätten till fiske. I de delar som avser fiskevård och resursvård innehåller lagen bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I lagen ges definitioner av bl.a. fiske och yrkesmässigt fiske.

9 Proposition 2008/09:169 s. 12 f. om överlåtbara fiskerättigheter.

10 Kammarrättens i Jönköping dom den 13 december 1988, mål nr 2666-1988.

11 Kammarrättens i Göteborg dom den 19 oktober 2007, mål nr 4749-05.

12 Kammarrättens i Stockholm dom den 29 oktober 1999, mål nr 7600-1997.

51

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

SOU 2011:84

Vidare finns bestämmelser om yrkesfiskelicens och be- myndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav på särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt fiske, s.k. fartygstillstånd. Ytterligare bestämmelser om yrkesfiskelicens och fartygstillstånd finns i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen samt i Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:5) om resurstillträde och kontroll på fiskets område.

Yrkesfiskelicens krävs för att en person ska få bedriva yrkesmässigt fiske på allmänt vatten. För att beviljas sådan licens måste fisket vara av väsentlig betydelse för den enskilde fiskarens försörjning samt ha anknytning till svensk fiskerinäring. En licens kan begränsas till att gälla en viss fiskart och/eller ett visst fiskeområde. Ansökan ska ges in till Länsstyrelsen i det län sökanden är bosatt och prövas sedan, som nämnts, av Havs- och vattenmyndigheten.

För att få bedriva yrkesmässigt fiske i havet med ett fartyg vars största längd är fem meter eller mer krävs fartygstillstånd . Förutsättningar för beviljande av sådant tillstånd är bl.a. att fartyget ska vara registrerat som fiskefartyg i Transportstyrelsens sjöfarts- register, fartyget har en reell ekonomisk anknytning till Sverige, tillståndshavaren är en fiskare med yrkesfiskelicens och befälhavare på fartyget ska vid varje fisketillfälle vara en fiskare med yrkesfiskelicens. Ett fartygstillstånd kan beviljas med särskilda inskränkningar beträffande fångstområden, fångstsätt, redskap och fiskarter. Ansökan ska ges in till och prövas av Havs- och vattenmyndigheten.

Fiskelagen och dess förordning är föremål för översyn. Fiske- lagsutredningen har i juni 2010 överlämnat slutbetänkandet; Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag , SOU 2010:42.

3.2.2 Sjömanslagen

I sjömanslagen (1973:282) finns definitioner av begrepp och bestämmelser om anställningsavtal, befattning på fartyg, fartygs- nämnd, fri resa, lön och vård till följd av skada eller sjukdom, fartygsarbete, tvångsmedel och ansvar. Med sjöman avses sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget. Med befattning på fartyg avses sådan befattning ombord som huvud-

52

SOU 2011:84

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

sakligen avser fartygsarbete och gäller annat än enbart tillfälliga göromål. Någon begränsning när det gäller lagens tillämplighet i fråga om typ av fartyg finns inte 13 . Lagen är således tillämplig vid arbete och tjänstgöring på fiskefartyg för fiskare som är anställda.

3.2.3 Fartygssäkerhetslagen

Fartygssäkerhetslagen (2003:364) är tillämplig på alla fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt svenska fartyg som används till sjöfart utanför territoriet. Lagen innehåller definitioner av begrepp och bestämmelser om allmänna krav på fartyg och deras bemanning samt på rederiverksamhet, särskilda krav för användning av vissa fartyg, arbetsmiljö, tillsyn, inskränk- ningar i rätten att använda fartyg och ansvar. Enligt 7 kap. 8 § får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter eller undantag avseende fiskefartyg vad gäller samtliga ovan angivna områden med undantag av inskränkningar i rätten att använda fartyg och ansvar. Av 8 kap. 1 § fartygs- säkerhetsförordningen (2003:438) följer att Transportstyrelsen bemyndigats att meddela sådana föreskrifter.

3.2.4 Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagens (1977:1160) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I princip omfattas varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium. Lagen innehåller bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter för arbetstagare och arbets- givare, minderåriga, samverkan mellan arbetsgivare och arbets- tagare, tillsyn, påföljder och överklagande.

I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför ska, enligt 3 kap. 5 §, och med stöd därav meddelade föreskrifter iakttas i tillämpliga delar. Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten bedrives endast av medlemmar

13 Jfr 1 och 3 §§ sjömanslagen och proposition 1973:40 med förslag till sjömanslag, s. 40 f och 144 f.

53

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

SOU 2011:84

av samma familj. Den som ensam eller gemensamt med familje- medlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i lagen och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe.

3.2.5 Socialförsäkringsbalken

Balken innehåller bestämmelser om social trygghet genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna om familjeförmåner, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, särskilda förmåner vid funktionshinder, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande och bostadsstöd. Förmåner vid arbetslöshet regleras utanför balken, bl.a. i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

3.2.6 Lagen om vilotid för sjömän

Lagen (1998:958) om vilotid för sjömän gäller sjömän som är anställda för fartygsarbete på svenska fartyg. För fiskefartyg, när de används som sådana, och fartyg som används i verksamhet som har direkt anknytning till fiske, finns särskilda bestämmelser i lagen. Fram till en lagändring 14 som trädde i kraft den 21 juli 2003 var arbetstagare ombord på fiskefartyg undantagna från lagens tillämpningsområde. Bakgrunden till lagändringen var att Rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden 15 genom ett ändringsdirektiv kom att bli tillämpligt på bl.a. arbetstagare ombord på sjögående fiskefartyg.

Av 1 § tredje stycket 2 lagen om vilotid för sjömän följer att lagen är tillämplig på de personer som utan att vara anställda tjänstgör i någon funktion på ett fartyg och är vaktindelade. Bestämmelsen är dock inte tillämplig för personer som arbetar på ett fiskefartyg (jfr 2 § 1 och 15 och 16 §§). Det innebär att i den mån fiskarna inte är anställda omfattas de inte av lagen om vilotid för sjömän. Frågan om en fiskare är anställd eller inte får avgöras utifrån en sedvanlig tolkning av begreppet arbetstagare 16 .

14 SFS 2003:368.

15 Direktivet har kodifierats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

16 Proposition 2002/03:109 om sjösäkerhet, s. 190.

54

SOU 2011:84

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

3.2.7 Mönstringslagen

Mönstringslagen (1983:929) gäller sjömän på svenska handelsfartyg och på utländska handelsfartyg som i huvudsak obemannade förhyrs av svensk redare. Regeringen får föreskriva att lagen ska tillämpas även i fråga om andra fartyg. Med handelsfartyg avses fartyg som används till handelssjöfart eller transport av passagerare eller till annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten, såsom bogsering, isbrytning, bärgning och dykning. Lagen innehåller bestämmelser om vilka krav som ställs på en sjöman för att han eller hon ska få tillträda en befattning ombord, skyldigheter för redaren och befälhavaren, sjöfartsbok, hälsoundersökning av sjö- män och sjömansregistret. Lagen är inte tillämplig på fiskefartyg.

3.2.8 Övriga lagar och förordningar

Även livsmedelslagen (2006:804), hälso- och sjukvårdslagen (1082:763), förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk och förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal påverkas av regleringen i ILO:s konventionen om arbete ombord på fiske- fartyg.

3.3 Ansvariga myndigheter och övriga intressenter

Den myndighet som främst berörs vid tillämpningen av konventionen är Transportstyrelsen. Transportstyrelsen 17 har till huvuduppgift att svara för regelgivning, tillståndsprövning och tillsyn inom transportområdet. Styrelsen ska bl.a. utöva tillsyn över den civila sjöfarten, särskilt sjö- och miljösäkerheten, sjöfarts- skyddet och hamnskyddet samt särskilt ansvara för frågor om bl.a. krav på fartyg. Andra myndigheter som berörs är Försäkrings- kassan, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Försäkringskassan är förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen 18 och Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör bl.a. hälso- och sjukvård och hälsoskydd 19 . Livsmedelsverket är, enligt 23 § 9 livs- medelsförordningen (2006:813), behörig att pröva frågor om god- kännande av livsmedelsanläggningar i bl.a. fabriksfartyg och kyl-

17 Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.

18 Förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

19 Förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen.

55

Det svenska yrkesfisket, dess reglering i svensk rätt och ansvariga myndigheter

SOU 2011:84

tankbåtar för fisk. Över andra fartyg faller behörigheten enligt 23 § 17 samma förordning på den kommunala nämnd i hamnen där fartyget anlöper. Nämnas kan även att Pensionsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för ålderspensionssystemet inom social- försäkringen och för andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning ska administreras av myndigheten 20 .

Andra intressenter som berörs är bl.a. SFR och Sveriges Yrkes- fiskares Ekonomiska förening (SYEF). Några fackliga organisa- tioner för fiskare finns inte.

20 Förordning (2009:1173) med instruktion för Pensionsmyndigheten.

56

4 Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

4.1 Definitioner

I artikel 1 definieras tolv begrepp som används i konventionen. Nedan behandlas begreppen yrkesmässigt fiske , samråd samt fiske- fartyg och fartyg .

Definitionerna av bruttodräktighet , längd och största längd behandlas i avsnitt 4.2.3. Definitionerna av behörig myndighet samt fiskefartygsägare, fiskare och befälhavare behandlas i avsnitten 4.4 och 4.5. Definitioner av fiskares arbetsavtal och arbetsförmedling behandlas i avsnitten 6.4 och 6.6.

4.1.1 Yrkesmässigt fiske

I artikel 1 a) i den engelska versionen av konventionen sägs att commercial fishing means all fishing operations, including operations on rivers, lakes or canals, with the exception of subsistence fishing and recreational fishing . Begreppet avser att skilja på fritidsfiske/fiske för husbehov och fiske som bedrivs yrkesmässigt.

Begreppet yrkesmässigt fiske används i fiskelagen och avser enligt lagtexten fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens. Yrkesfiskelicens är ett krav för att bedriva yrkesmässigt fiske på allmänt vatten. Visst yrkesmässigt kust- och insjöfiske bedrivs emellertid med stöd av enskild rätt vilket innebär att det inte krävs yrkesfiskelicens 1 . Fritidsfiske är allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller med stöd av att man äger eller arrenderar fiskerätt, s.k. enskild rätt, i syfte att sälja fångsten. Fritidsfiske kan också bedrivas med stöd av enskild rätt men då är inte syftet att

1 Proposition 2003/04:51 Kust och insjöfiske samt vattenbruk , s. 6.

57

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

SOU 2011:84

sälja fångsten 2 . Härav följer att begreppet yrkesmässigt fiske, som det definieras i fiskelagen, inte omfattar allt förekommande yrkesmässigt fiske som sker i Sverige, utan endast det som sker med yrkesfiskelicens. Innebörden av begreppet överensstämmer inte med den betydelse som anges för begreppet i konventionen.

I Fiskelagsutredningens förslag till fiskevårdslag 3 ges en ny definition av vad som avses med yrkesmässigt fiske. Med detta avses fiske som bedrivs i näringsverksamhet med syfte att fånga och sälja fisk och vattenlevande blöt- och kräftdjur. Det som inte är yrkesmässigt fiske är fritidsfiske . Syftet med bestämmelsen är, liksom syftet med begreppet i konventionen, att dra upp en skiljelinje mellan yrkesmässigt fiske och fritidsfiske. Den som önskar bedriva yrkesmässigt fiske ska enligt Fiskelagsutredningens förslag ha en F- skattsedel. F-skattsedeln är ett bevis om att Skatteverket betraktar verksamheten som yrkesmässig och inte som en hobbyverksamhet.

Skatteverket har i remissyttrande den 14 mars 2011 4 avstyrkt att bedömningen av yrkesmässighet i detta sammanhang flyttas till Skatteverket genom att den ska knytas till innehav av F-skattsedel. Den föreslagna ordningen kan komma att medföra en icke önskad utvidgning av antalet personer som tillåts bedrivas yrkesfiske, t.ex. att någon som bedriver jordbruk och innehar F-skattsedel också kan starta fiskeriverksamhet. Tilldelningen av F-skattsedel kan vägras på annan grund än att näringsverksamhet inte bedrivs. I ett sådant fall blir kravet på F-skattsedel, enligt Skatteverket, i realiteten ett förbud mot att bedriva yrkesfiske trots att det är fråga om näringsverksamhet.

Utredningen konstaterar att den definition av begreppet yrkesmässigt fiske som Fiskelagsutredningen föreslår överens- stämmer med den betydelse begreppet har i konventionen. Skatte- verkets invändningar ovan och frågan om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att bedriva yrkesmässigt fiske ligger utanför utredningens uppdrag.

2 Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

3 SOU 2010:42, Med ny fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag .

4 Dnr 131 789974-10/112.

58

SOU 2011:84

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

4.1.2 Samråd

Med samråd avses i konventionen behörig myndighets samråd med berörda arbetsgivares och arbetstagares representativa organisa- tioner, och särskilt representativa organisationer för fiske- fartygsägare och fiskare, där sådana finns.

Några egentliga arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer finns inte inom det svenska fisket. På ett flertal ställen i konven- tionen uppställs krav om att t.ex. undantag eller särskilda före- skrifter får beslutas först efter samråd. Fråga uppkommer med vilka parter den behöriga myndigheten, som i de flesta fall bör vara Transportstyrelsen, ska samråda med. Sveriges Fiskares Riks- förbund (SFR) är en politiskt obunden organisation för Sveriges yrkesfiskare. Enligt stadgarna ska förbundet bl.a. verka för en fast sammanhållning bland landets fiskare och företräda och förhandla för fisket i förhållande till statsmakterna, myndigheter och organ inom EU. Det småskaliga och kustnära fisket företräds av Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska förening (SYEF). Utredningen anser att när det uppställs krav om samråd ska den behöriga myndigheten samråda med SFR och SYEF.

4.1.3 Fiskefartyg

Med fiskefartyg eller fartyg ( fishing vessel or vessel ) avses i konven- tionen any ship or boat, of any nature whatsoever, irrespective of the form of ownership, used or intended to be used for the purpose of commercial fishing . Det innebär att det är användningsområdet för fartyget som är avgörande för om det ska betraktas som ett fiskefartyg i konventionens mening.

Begreppet fiskefartyg definieras, i 2 § förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal, som fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet . Konventionens definition är vidare då den inte begränsar användningsområdet för fartyget till yrkesmässigt fiske i havet. För att överensstämma med konventionen föreslås därför att ett tillägg görs i 2 § enligt följande; fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet eller inlandsvatten.

59

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

SOU 2011:84

4.2 Tillämpningsområde

Konventionen är, enligt artikel 2 i konventionen, tillämplig på alla fiskare och alla fiskefartyg som sysslar med yrkesmässigt fiske. Bestämmelsen gäller både fiskare som är näringsidkare och de som är anställda. De som bedriver fisketurism omfattas inte av konven- tionens tillämpningsområde.

I händelse av tvivel om ett fartyg sysslar med yrkesmässigt fiske ska frågan avgöras av den behöriga myndigheten efter samråd.

Tillämpligheten av vissa bestämmelser i konventionen, t.ex. läkarundersökning, bemanning och sjukvård, är avhängig storleken på fartygen och den tid de är till sjöss. Fartygen delas upp i en längd om 24 m eller mer, eller en längd därunder. Vidare görs avgränsningen av tillämpligheten av vissa bestämmelser beroende av om ett fartyg normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Varje medlemsstat får, efter samråd, ge fiskare som arbetar på mindre fartyg hela eller delar av det skydd som föreskrivs i konventionen för fiskare som arbetar på fartyg med en längd om 24 m eller mer.

4.2.1 Undantag från tillämpningen av konventionen

I artikel 3 i konventionen ges möjlighet för en medlemsstat att undanta fiskefartyg som är sysselsatta med fiske i floder, insjöar eller kanaler samt för begränsade kategorier av fiskare eller fiskefartyg från tillämpningen av konventionen eller från vissa villkor i den. Undantag får endast göras om tillämpningen av konventionen vållar särskilda problem av väsentlig art med hänsyn till fiskares särskilda arbetsförhållanden eller de berörda fiske- fartygens verksamhet.

Den behöriga myndigheten ska vid behov och där så är möjligt utvidga kraven enligt konventionen till berörda kategorier av fiskare och fiskefartyg.

4.2.2 Successivt genomförande av konventionens bestämmelser

Genom artikel 4 ges medlemsstaterna möjlighet att successivt genomföra vissa i artikeln särskilt angivna bestämmelser i konven- tionen. Möjligheten får endast nyttjas när det inte är möjligt för en medlemsstat att direkt genomföra de i artikeln särskilt angivna

60

SOU 2011:84

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

bestämmelserna beroende på särskilda problem av väsentlig art mot bakgrund av otillräckligt utvecklad infrastruktur eller institutioner.

Utredningen anser att bestämmelsen, på grund av förut- sättningarna för tillämpningen av den, inte är aktuell för svensk del.

4.2.3 Bruttodräktighet och mätning

Utredningens bedömning: Definitionerna av bruttodräktighet, längd och största längd som de anges i konventionen överensstämmer med de betydelser begreppen har i svensk rätt.

I artikel 1 h), i) och j) i konventionen ges definitioner av brutto- dräktighet , längd (L) och största längd (LOA) . I konventionen hänvisas till 1969 års internationella konvention om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler.

Begreppen används även i svensk rätt vid skeppsmätning av fiskefartyg och härrör från 1969 års internationella konvention om skeppsmätning samt från ett beslut från EU-kommissionen 5 .

Definitionerna av bruttodräktighet, längd och största längd som de anges i konventionen överensstämmer således med de betydelser begreppen har i svensk rätt.

Enligt artikel 5 i konventionen får den behöriga myndigheten efter samråd besluta att använda största längd (LOA) i stället för längd (L) som grund för mätning, i enlighet med den likvärdighet som fastställs i bilaga I. Dessutom får den behöriga myndigheten, när det gäller de punkter som anges i bilaga III i konventionen efter samråd besluta att använda bruttodräktighet i stället för längd (L) eller största längd (LOA) som grund för mätning i enlighet med den likvärdighet som fastställs i bilaga III.

Sjöfartsverket, nuvarande Transportstyrelsen, har i ett internt beslut angett vad som gäller vid styrelsens skeppsmätning av fiskefartyg i Sverige 6 .

5 EU-kommissionens beslut den 20 mars 1995 (95/84/EG) om genomförande av bestämmelserna i Rådets förordning (EEG) nr 2930/86 om definition av fiskefartygs egenskaper.

6 Sjöfartsverkets CI-beslut den 21 december 1999 nr 21/1999.

61

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

SOU 2011:84

4.3 Införande av konventionens bestämmelser i medlemsstaterna

Av artikel 6 i konventionen följer att varje medlemsstat ska införa och tillämpa lagar, förordningar eller andra åtgärder som den antagit för att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen avseende fiskare och fiskefartyg under dess jurisdiktion. Andra åtgärder kan vara kollektivavtal, domstolsbeslut, skiljedomar eller andra verktyg som följer av nationella lag och praxis.

Genomförande av konventionens bestämmelser ska inte påverka någon lag, skiljedom, sedvana, eller något avtal mellan fiskefartygs- ägare och fiskare, som ger förmånligare villkor än de som föreskrivs

i konventionen.

4.4 Behörig myndighet

I artikel 1 b) i konventionen definieras behörig myndighet. Med behörig myndighet avses minister, regeringsorgan eller annan myndighet som är behörig att utfärda och verkställa förordningar, kungörelser eller andra instruktioner med laga kraft inom det sakområde som den berörda bestämmelsen avser.

Definitionen av behörig myndighet är således vid och omfattar både regeringsorgan och myndigheter.

4.5 Fiskefartygsägare, fiskare och befälhavare samt deras skyldigheter

4.5.1 Definitioner

Definitioner av fiskefartygsägare , fiskare och befälhavare finns i artikel 1 punkterna d), e) och l) i konventionen. I praktiken kan en och samma person vara fiskefartygsägare, befälhavare och fiskare.

Fiskefartygsägare

Utredningens bedömning: Fiskefartygsägare i konventionens mening motsvarar begreppet redare i svensk rätt.

62

SOU 2011:84

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

Begreppet fiskefartygsägare definieras i konventionen som fiske- fartygets redare eller annan organisation eller person, såsom en manager, agent eller tidsbefraktare, som har tagit över ansvaret för fartygets drift från ägaren och som vid övertagandet av detta ansvar har gått med på att ta över det ansvar och de skyldigheter som vilar på fiskefartygsägare enligt konventionen, oberoende av om någon annan organisation eller person tar visst ansvar eller uppfyller vissa skyldigheter på uppdrag av fiskefartygets ägare.

Begreppet fiskefartygsägare finns inte i svensk rätt. Närmast till hands ligger att göra en jämförelse med begreppet redare som används i bl.a. fartygssäkerhetslagen och sjömanslagen. Det bör poängteras att redare inte behöver vara synonymt med fartygets ägare eftersom ägaren kan ha upplåtit sitt fartyg. I princip kan redaren sägas vara den som utrustar ett fartyg så att det kan användas för sitt ändamål 7 . Inte heller för begreppet redare finns det någon legaldefinition i svensk rätt. Frågan om en definition av begreppet ska ges i lag har behandlats i tidigare utredningar och propositioner 8 . Anledningen till att det inte finns 9 någon definition är att det har varit svårt att hitta en som är heltäckande. Sjösäkerhetskommittén konstaterade i SOU 1996:182 att det inte var möjligt att hitta en definition av redare som omfattade både samtliga civilrättsliga och samtliga förvaltningsrättsliga aspekter på begreppet.

Utgångspunkten bör, enligt utredningen, vara att införande av nya begrepp i svensk rätt bör undvikas i den mån redan befintliga begrepp kan användas. Begreppet redare är som tidigare påpekats ett vedertaget begrepp. Eftersom en generell definition inte finns får en tolkning göras från fall till fall för att avgöra vem som är att anse som redare. Något hinder för att tolka in konventionens begrepp fiskefartygsägare i det svenska begreppet redare har inte framkommit. Utredningens bedömning är därför att fiskefartygs- ägare i konventionens mening motsvarar begreppet redare i svensk rätt.

7 Proposition 1987/88:3 om en ny fartygssäkerhetslag, s. 54 f.

8 Se bl.a. Handlingsprogram för ökad sjösäkerhet SOU 1996:182 s. 429 f, Översyn av fartygssäkerhetslagen SOU 2001:17 s. 100, proposition 2002/03:109 om sjösäkerhet, s. 168, proposition 2000/01:139 om åtgärder mot förorening från fartyg s. 137 f.

9 Enligt 1 kap. 6 § Barlastvattenlagen (2009:1165), som ännu inte trätt i kraft, avses med redare; fartygsägare eller en annan juridisk eller fysisk person som har övertagit ägarens ansvar för fartygets drift och därmed har övertagit de skyldigheter och det ansvar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95,

63

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

SOU 2011:84

Fiskare

Begreppet fiskare definieras i konventionen som varje person som är anställd eller sysselsatt i någon funktion eller utför någon syssla på ett fiskefartyg, inklusive personer som arbetar ombord och som får betalning grundad på en andel i fångsten, dock inte lotsar, marinpersonal, andra personer med permanent statlig anställning, landbaserade personer som utför arbete på ett fiskefartyg, eller fisketillsynspersonal.

Definitionen innefattar samtliga yrkesfiskare, oavsett om de är näringsidkare eller arbetstagare. Begreppet fiskare saknar direkt motsvarighet i svensk rätt. I vissa fall omfattas anställda fiskare av begreppet sjöman (jfr 3 § sjömanslagen). När lagstiftningen avser att omfatta även fiskare som är egenföretagare anges de som en person som utför fartygsarbete på ett fiskefartyg eller som besättningsmedlem på ett fiskefartyg (jfr 1 kap. 2 § fartygssäker- hetslagen och 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen).

Befälhavare

Begreppet befälhavare definieras i konventionen som den fiskare som för befälet på ett fiskefartyg.

Begreppet befälhavare är vedertaget i svensk lagstiftning. Krav på utbildning och behörigheter för fartygsbefäl på fiskefartyg med en längd om minst sex meter följer av bilaga 7 till Transport- styrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102)om bemanning. Av bilagan kan utläsas vilken behörighet som krävs ombord på ett fiskefartyg av en viss längd och i ett visst fartområde. På fiskefartyg som är mindre än sex meter ställs inga formella krav på behörighet när dessa nyttjas yrkesmässigt.

4.5.2 Skyldigheter

Av artikel 8 i konventionen följer skyldigheter för fiskefartygs- ägare, befälhavare och fiskare.

Fiskefartygets ägare har det övergripande ansvaret för att befälhavaren har tillgång till nödvändiga resurser och hjälpmedel för att fullgöra skyldigheterna enligt denna konvention.

Befälhavaren har ansvar för fiskarnas säkerhet ombord på fartyget och en säker drift av detta även, men inte enbart, när det

64

SOU 2011:84

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

gäller att svara för en sådan tillsyn att fiskare så långt möjligt erbjuds bästa möjliga arbetsmiljö, leda fiskarna på ett sådant sätt att hälsa och säkerhet respekteras och trötthet förhindras, främja utbildning i medvetenhet om hälsa och säkerhet i arbetet ombord, och se till att normer för navigeringssäkerhet, vakthållning och tillhörande gott sjömanskap uppfylls.

Fiskefartygets ägare får inte hindra befälhavaren från att ta något beslut som enligt befälhavarens fackmannabedömning är nödvändigt för fartygets säkra framförande och drift eller för fiskarnas säkerhet ombord.

Fiskare ska uppfylla befälhavarens lagenliga order och tillämpliga åtgärder för säkerhet och hälsa.

Bestämmelser om redarens och befälhavarens skyldigheter finns redan i svensk rätt. Redaren har en speciell ställning som innebär ett arbetsgivaransvar i förhållande till de anställda, bl.a. vad gäller arbetsmiljö. Av 1 kap. 2 § tredje stycket arbetsmiljölagen följer att redarens ansvar gentemot de anställda också gäller gentemot andra som utför fartygsarbete. Gentemot dessa tar redaren inte över arbetsgivaransvaret men har i vissa avseenden samma ansvar som arbetsgivaren. Av 4 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen följer att vad som sägs om arbetsgivares skyldigheter vid systematiskt arbets- miljöarbete i arbetsmiljölagen ska vid fartygsarbete också gälla befälhavaren.

4.6 Införlivandet av konventionen om arbete ombord på fiskefartyg i svensk rätt

Utredningens bedömning: 2007 års konvention om arbete ombord på fiskefartyg bör införlivas i svensk rätt genom transformation.

Som nämnts i avsnitt 2.2.6 kan en konvention införlivas i svensk rätt på olika sätt. Konventionens områden är inte fullt ut reglerade i svensk rätt men i flera avseenden finns motsvarande bestämmelser avseende sjömän. Dessa bestämmelser är i vissa fall även tillämpliga på yrkesfiskare under förutsättning att de betraktas som arbets- tagare. De flesta yrkesfiskarna är emellertid egenföretagare. I de fall

65

Definitioner och genomförande av konventionens bestämmelser

SOU 2011:84

gällande svensk rätt inte överensstämmer med konventionen måste författningsändringar göras.

Enligt direktiven för utredningen bör fiskares arbets- och levnadsvillkor ombord på svenska fiskefartyg vara likvärdiga med dem som gäller för sjömän ombord på övriga svenska fartyg. När det gäller införlivandet av sjöarbetskonventionen föreslås det enligt gällande förslag 10 ske genom transformation varför utredningen anser det lämpligt att samma metod används vid ett införlivande av konventionen om arbete ombord på fiskefartyg.

Frågan om Sverige bör ratificera konventionen eller inte behandlas i avsnitt 11.2. Utredningen är tveksam till om Sverige bör ratificera konventionen men för det fall så sker lämnas nödvändiga författningsförslag för att införliva konventionen i svensk rätt.

10 Proposition 2011/12:35 2006 års sjöarbetskonvention , s. 25.

66

5 Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

Del III i konventionen samt del I i rekommendationen innehåller regler om vilka minimikrav avseende ålder och läkarundersökning som ställs på en person för att han eller hon ska få arbeta ombord på ett fiskefartyg.

5.1 Minimiålder

Utredningens förslag: För att uppnå överensstämmelse med konventionen ändras 4 kap. 7 § andra stycket fartygssäkerhets- lagen så att den minderårige måste ha fyllt 15 år för att anlitas till eller utföra lättare fartygsarbete inom fiskerinäringen samt att arbetet endast får utföras under skollov.

Tillägg görs i 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen om att innan föreskrifter om arbete som utförs av minderåriga enligt 4 kap. 7 § andra stycket meddelas ska berörda arbets- givares och arbetstagares organisationer höras.

Minimiålder för arbete ombord på fiskefartyg regleras i artikel 9 i konventionen. Inget i artikeln ska påverka åtaganden som Sverige gjort när den ratificerat någon annan internationell arbets- konvention.

Minimiåldern för arbete ombord på fiskefartyg ska, enligt artikel 9.1, vara 16 år. Den behöriga myndigheten får dock medge en minimiålder om 15 år för personer som inte längre är underkastade obligatorisk skolgång enligt nationell lagstiftning och som genom- går yrkesutbildning i fiske.

Av artikel 9.2 följer att den behöriga myndigheten får, i enlighet med nationella lagar och praxis, medge att personer som har fyllt

67

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

15 år utför lätt arbete under skollov. I sådana fall ska den efter samråd fastställa vilka slags arbeten som är tillåtna och föreskriva på vilka villkor sådana arbeten ska utföras och vilka viloperioder som krävs.

Bestämmelser om minimiålder för arbete finns i 5 kap. arbets- miljölagen. För minimiålder för fartygsarbete gäller emellertid andra bestämmelser. Av 5 kap. 2 § arbetsmiljölagen följer att särskilda bestämmelser om minimiålder för fartygsarbete finns i sjömanslagen och fartygssäkerhetslagen. Minimiålder för fartygs- arbete för arbetstagare regleras i 45 § sjömanslagen och beträffande andra än arbetstagare är 4 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen tillämplig.

I 45 § sjömanslagen stadgas att en arbetstagare inte får syssel- sättas i fartygsarbete innan han eller hon fyller 16 år och inte heller, om det inte sker som ett led i skolutbildningen, innan han eller hon har fullgjort sin skolplikt.

Enligt 4 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen ska befälhavaren se till att minderåriga som anlitas eller utför fartygsarbete i yrkesmässig verksamhet har fyllt 16 år och har fullgjort sin skolplikt. I andra stycket görs ett undantag. Minderårig som har fyllt 13 år får anlitas till eller utföra lättare fartygsarbete inom fiskerinäringen om arbetet inte är av sådant slag att det kan inverka skadligt på den minderåriges hälsa, utveckling eller skolgång. Undantaget i andra stycket tillkom år 1990 i samband med ratifikationen av ILO- konventionen (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete. Bestämmelsen omfattade från början allt fartygsarbete och var inte begränsad till fartygsarbete inom fiskerinäringen. Bestämmelsen har därefter, i samband med ratifikationen av ILO-konventionen (nr 180) om sjömäns arbetstid och bemanning på fartyg, begränsats till att uttryckligen endast gälla inom fiskerinäringen 1 . Transport- styrelsen har genom bemyndigande (7 kap. 5 § 2 fartygssäkerhets- lagen och 5 kap. 10 § 1 fartygssäkerhetsförordningen) meddelat föreskrifter om minderårigas utförande av fartygsarbete 2 .

Konventionen gör inte skillnad mellan den som utför arbete som anställd och den som på annat sätt är anlitad för sådant arbete. Vad gäller bestämmelsen i 45 § sjömanslagen om minimiålder för arbetstagare så uppfyller Sverige konventionens krav i artikel 9.1. Bestämmelsen i sjömanslagen går ett steg längre än konventionen

1 Proposition 1999/2000:119 om Instrument antagna av Internationella arbetskonferensens åttiofjärde möte, ILO:s elfte sjöfartssession m.m., s. 26 f.

2 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

68

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

och kräver att den minderårige ska fullgjort sin skolplikt. Även vad gäller första stycket i 4 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen avseende andra än arbetstagare uppfyller Sverige konventionens krav i artikel 9.1.

Undantaget i 4 kap. 7 § andra stycket, om att den som fyllt 13 år får anlitas till eller utföra lättare fartygsarbete, saknar motsvarighet i konventionen. Bestämmelsen som den är utformad utgör, enligt utredningens bedömning, ett hinder för Sverige att ratificera konventionen. Enligt artikel 9.2 medger konventionen att personer som fyllt 15 år får utföra lätt arbete under skollov. För att uppnå överensstämmelse med konventionen finns två alternativ. Antingen tas möjligheten för 13-åringar att utföra lättare fartygsarbete inom fisket enligt 4 kap. 7 § andra stycket fartygssäkerhetslagen bort eller så begränsas bestämmelsen i enlighet med vad som följer av artikel 9.2 i konventionen. Sistnämnda alternativ innebär att minimiåldern för lätt fartygsarbete inom fiskerinäringen höjs från 13 år till 15 år. Det innebär även att tidpunkten för när arbetet får utföras begränsas till skollov. Som bestämmelsen i 4 kap. 7 § andra stycket fartygssäkerhetslagen är formulerad, dvs. att arbetet inte får inverka skadligt på den minderåriges skolgång, innebär den att lätt fartygsarbete får utföras även när det inte är skollov, t.ex. efter- middagar, helger etc.

Mot bakgrund av nu gällande reglering i fartygssäkerhetslagen om lättare fartygsarbete anser utredningen det motiverat att, i den mån det är möjligt, bibehålla undantagsregeln från 16-års gränsen för utförande av lättare fartygsarbete inom fiskerinäringen. För att överensstämma med konventionen föreslås därför att 4 kap. 7 § andra stycket fartygssäkerhetslagen ändras så att den minderårige måste ha fyllt 15 år samt att arbetet endast får utföras under skollov.

Av artikel 9.2 i konventionen följer vidare att medlemsstaten, efter samråd , ska fastställa vilket slags arbete som är tillåtet och föreskriva på vilka villkor sådant arbete ska utföras och vilka vilo- perioder som krävs. Som redogjorts för ovan har Transport- styrelsen bemyndigats att utfärda sådana föreskrifter vilket, enligt utredningen, även bör vara gällande ordning fortsättningsvis. För att överensstämma med konventionen föreslås att tillägg görs i 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen om att innan föreskrifter om arbete som utförs av minderåriga enligt 4 kap. 7 § andra stycket meddelas ska berörda arbetsgivares och arbetstagares organisa- tioner höras.

69

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

5.1.1 Riskfyllda arbeten

Utredningens förslag: För att överensstämma med artikel 9.3–5 i konventionen görs ett tillägg i 5 kap. 10 § fartygssäkerhets- förordningen om att innan föreskrifter om riskfyllda arbeten för minderåriga på ett fiskefartyg meddelas ska berörda arbets- givares och arbetstagares organisationer höras.

Enligt artikel 9.3–5 i konventionen får minimiåldern för tilldelning av sådana arbetsuppgifter ombord på fiskefartyg som genom sin natur eller de omständigheter under vilka de utförs kan antas äventyra minderårigas hälsa, säkerhet eller moral inte understiga 18 år. Vilken typ av arbetsuppgifter som avses ska, efter samråd samt med beaktande av de risker de medför och tillämpliga inter- nationella standarder, regleras i nationella lagar, förordningar eller beslutas av den behöriga myndigheten. Utförande av de arbets- uppgifter som avses ovan får, efter samråd, tillåtas i nationella lagar, förordningar eller genom beslut av den behöriga myndigheten, från 16 års ålder, allt under förutsättning att de berörda minderårigas hälsa, säkerhet och moral fullt ut är skyddad och de berörda minderåriga har fått tillräckliga specifika instruktioner eller yrkes- utbildning och har genomgått grundläggande utbildning om säker- het till sjöss.

I 4 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen stadgas att befälhavaren ska se till att ingen minderårig anlitas till eller utför arbete på sätt som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den minderåriges hälsa eller utveckling. Transportstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg meddelat föreskrifter om bl.a. riskfyllda arbeten för minderåriga. I 6 kap. 5 § samt bilaga 4 i föreskriften anges vilka arbetsuppgifter en minderårig inte får anlitas till eller utföra ombord på fartyg. Undantag medges under vissa angivna förutsättningar för den som fyllt 16 år och som har fullgjort sin skolplikt. I bilaga 5 till föreskiften anges arbetsuppgifter som minderårig inte i något fall får anlitas till eller utföra.

Som framgår ovan har Transportstyrelsen genom 7 kap. 5 § 1 fartygssäkerhetslagen och 5 kap. 10 § 1 fartygssäkerhets- förordningen bemyndigats att utfärda föreskrifter om riskfyllda arbeten för minderåriga som anlitas till eller utför fartygsarbete

70

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

vilket, enligt utredningen, även bör vara gällande ordning fort- sättningsvis. För att överensstämma med konventionen föreslås att tillägg görs i 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen om att innan föreskrifter om riskfyllda arbeten för minderåriga på ett fiskefartyg meddelas ska berörda arbetsgivares och arbetstagares organisa- tioner höras .

5.1.2 Nattarbete

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 18 § arbetsmiljö- förordningen (1977:1166) där det anges att innan undantag om nattvila för minderåriga på ett fiskefartyg medges ska berörda arbetsgivares och arbetstagares organisationer höras.

Enligt artikel 9.6 i konventionen ska nattarbete vara förbjudet för fiskare som inte fyllt 18 år. Den behöriga myndigheten får medge att nattbegränsningen inte behöver uppfyllas om utbildningen av de berörda fiskarna enligt fastställda program och scheman skulle försämras, eller den specifika arten av uppgiften eller erkänt utbildningsprogram kräver att den fiskare som undantaget omfattar tjänstgör på natten och myndigheten efter samråd konstaterar att arbetet inte kommer att medföra någon skadlig inverkan på deras hälsa eller välbefinnande.

I 2 kap. 10 § andra stycket arbetsmiljölagen hänvisas till lagen om vilotid för sjömän när det gäller bestämmelser om arbetstiden och vilotiden vid fartygsarbete. 5 § i lagen om vilotid för sjömän motsvarar innehållet i artikel 9.6 i konventionen. Bestämmelsen är emellertid inte tillämplig när det gäller fiskefartyg (2 § jämfört med 15 och 16 §§ i lagen om vilotid för sjömän för sjömän).

Särskilda bestämmelser avseende arbetstid för minderåriga fiskare finns inte varför arbetsmiljölagen är tillämplig 3 . Av 5 kap. 5 § arbetsmiljölagen följer att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för minderåriga som anlitas till eller utför arbete. I fråga om fartyg och fartygsarbete ska, enligt 1 kap. 2 § andra stycket första meningen samma lag, vad som sägs i lagen om Arbetsmiljöverket i stället gälla Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har med stöd av 18 § 1 och 21 § i arbetsmiljö-

3 Jfr 4 kap. 1–2 §§ fartygssäkerhetslagen.

71

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

förordningen meddelat föreskrifter om arbetstider för minderåriga i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

Den ovan beskrivna gången att Transportstyrelsen i nu aktuella fall bemyndigas att meddela föreskrifter om minderårigas arbete nattetid bör, enligt utredningen, även vara gällande ordning fortsättningsvis. Utredningen konstaterar att enligt Transport- styrelsens nu gällande föreskrifter medges ingen möjlighet till undantag från förbudet för minderåriga att arbeta nattetid motsvarande den som anges i konventionen. För det fall före- skrifterna i framtiden ändras för att medge ett sådant undantag krävs att en sådan ändring föregås av samråd. För att överens- stämma med konventionen föreslås därför att tillägg görs i 18 § arbetsmiljöförordningen om att innan undantag från föreskrifter om nattvila för minderåriga på ett fiskefartyg medges ska berörda arbetsgivares och arbetstagares organisationer höras.

5.1.3 Arbetstider i övrigt

Utredningens bedömning: Transportstyrelsens föreskrifter överensstämmer med rekommendationerna.

I rekommendationen Del I punkterna 4 och 5 finns rekom- mendationer om arbetstiden för fiskare under 18 år. Arbetstiden bör t.ex. inte överskrida åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka och det bör ges tillräcklig tid för alla måltider med en rast på minst en timme för dagens huvudmål.

Transportstyrelsen har med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 5 § arbetsmiljölagen och 18 § arbetsmiljöförordningen meddelat föreskrifter om arbetstider 4 . Föreskrifterna överensstämmer med rekommendationerna.

4 6 kap. 7–8 §§ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

72

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

5.1.4 Utbildning

Utredningens bedömning: Det ankommer på Transport- styrelsen att utvärdera om bestämmelserna i rekommendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

I rekommendationen Del I punkterna 1 och 2 finns rekom- mendationer om att medlemsstaterna bör fastställa kraven för utbildning före tjänstgöring till sjöss av personer i åldern 16 till 18 år som arbetar ombord på fiskefartyg. Utbildningen kan ges genom deltagande i ett lärlingsprogram eller godkänt utbildningsprogram som bör genomföras enligt fastställda regler och övervakas av den behöriga myndigheten.

Av 6 kap. 2 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg följer att den minder- årige ska ha genomgått den utbildning, tillgodogjort sig den instruktion och fått de upplysningar om det aktuella arbetet som behövs ur skyddssynpunkt och med hänsyn till den minderåriges ålder och mognad.

Utredningens bedömning är att det bör ankomma på Transport- styrelsen att utvärdera om bestämmelserna i rekommendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

5.1.5 Utrustning

Utredningens bedömning: Det bör ankomma på Transport- styrelsen och Arbetsmiljöverket att utvärdera om bestäm- melserna i rekommendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

Av rekommendationen Del I punkten 3 följer att medlemsstater bör se till att utrustning för säkerhet, livräddning och överlevnad som finns på fiskefartyg som har minderåriga ombord är lämplig för dessa personers storlek.

Bestämmelser om personlig skyddsutrustning och vidare hänvisning till föreskrifter utfärdade av såväl Arbetsmiljöverket som Transportstyrelsen finns i 3 kap. 50 och 51 §§ Transport- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg. Utredningens bedömning är att det bör

73

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

ankomma på Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket att utvärdera om bestämmelserna i rekommendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

5.2 Läkarintyg och läkarundersökning

Som framgår nedan är regleringen av läkarintyg och läkar- undersökning för fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg mer detaljerad i konventionen än i svensk rätt. Nedan följer först en genomgång av den svenska regleringen och en kortfattad genom- gång av regleringen i konventionen. Därefter redogörs för de förändringar i svensk rätt utredningen anser bör göras eller som är nödvändiga för att nå överensstämmelse med konventionen.

5.2.1 Reglering i svensk rätt

Allmänt

Av 2 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen följer att varje medlem av ett fartygs besättning ska ha så god syn och hörsel som hans eller hennes uppgifter kräver. I 7 kap. 4 § samma lag finns be- myndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om syn- och hörselkrav enligt ovan samt hälsoundersökning och läkarintyg som avser dessa krav.

I förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk regleras bl.a. vem som får utfärda läkarintyg, i vilka fall en hälsodeklaration ska lämnas samt bemyndigande för Transportstyrelsen dels att, i samråd med Socialstyrelsen, meddela närmare föreskrifter om läkarundersökning, dels att, efter att Socialstyrelsen hörts, meddela ytterligare föreskrifter om kraven på syn- och hörselförmåga. När föreskrifter utfärdas ska samråd ske med berörda organisationer för redare och ombordanställda. Transportstyrelsen har med stöd av förordningen meddelat föreskrifter (TSFS 2009:3) om läkarintyg för sjöfolk.

Arbetsmiljöverket har med stöd av 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen och 18 § arbetsmiljöförordningen meddelat föreskrifter om

74

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6). En del av dessa bestämmelser är tillämpliga på fartyg 5 .

Särskilda bestämmelser för fiskare på fiskefartyg

Enligt 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen ska besättnings- medlemmarna på bl.a. fiskefartyg uppfylla de krav på syn och hörsel som anges i Transportstyrelsens föreskrifter meddelade med stöd av förordningen om läkarintyg för sjöfolk. Att kraven är uppfyllda ska styrkas med ett läkarintyg som inte får vara äldre än 4 år.

Av 16 § lagen (1998:958) om vilotid för sjömän följer att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får före- skriva om läkarundersökning av en anställd ombord på ett fiske- fartyg om han eller hon normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natten eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natten. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. Några föreskrifter med stöd av lagen har, enligt vad utredningen erfarit, inte meddelats.

Särskilda bestämmelser för andra sjömän än fiskare

Bestämmelser om hälsoundersökning av sjömän finns i 18–21 §§ mönstringslagen (1983:929). Härav följer bl.a. att sjömän ska genomgå regelbundna läkarundersökningar och att ett särskilt läkarintyg, som är giltigt i högst två år, ska utfärdas. För sjömän på fartyg som uteslutande används i inre fart får läkarundersökningen begränsas till syn- och hörselförmåga och ett läkarintyg avseende dessa förhållanden är giltigt i högst fyra år. Mönstringslagen gäller dock inte sjömän på fiskefartyg.

Krav på läkarintyg vid ansökan om behörighet

Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal krävs vid ansökan om behörighet som bl.a. fartygsbefäl ett läkarintyg som inte är äldre än två år och som visar att sökanden

5 2 kap. 47 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg.

75

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

uppfyller de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i förordningen om läkarintyg för sjöfolk.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att läkarintyg för den som tjänstgör på fiskefartyg, enligt nu gällande lagstiftning, krävs dels vid ansökan om behörighet som fartygsbefäl, dels vid en s.k. tjänstbarhetsbedömning. I båda fallen är det de syn- och hörselkrav som följer av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:3) meddelade med stöd av förordningen om läkarintyg för sjöfolk, som ska vara uppfyllda. Några krav på att en fiskare, i likhet med vad som gäller för sjömän på handelsfartyg, under vissa förut- sättningar ska genomgå regelbundna fullständiga läkarunder- sökningar, finns inte.

5.2.2 Reglering i konventionen och rekommendationen

Bestämmelser om läkarintyg och läkarundersökning finns i artik- larna 10 till 12 samt i Del I punkterna 6 till 10 i rekom- mendationen.

Bestämmelserna innehåller krav på att en person som arbetar på ett fiskefartyg måste ha ett giltigt läkarintyg som visar att han är lämplig att fullgöra sin tjänst. Möjlighet finns att, under vissa i konventionen angivna omständigheter, medge undantag från detta krav. Möjligheten till undantag gäller dock inte en person som arbetar på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Undantag får då endast göras i trängande fall under en begränsad och fastställd tid till dess att ett läkarintyg kan skaffas.

Vidare följer att medlemsstaterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder avseende läkarundersökningarnas art, läkarintygens utformning och innehåll, att ett läkarintyg ska utfärdas av en legitimerad läkare, läkarundersökningars frekvens och läkarintygs giltighet samt rätt till en s.k. second opinon.

Slutligen uppställs särskilda krav på ett läkarintygs innehåll och giltighetstid för fiskare som tjänstgör på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller ett fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn.

76

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

5.2.3 Undantag från krav på läkarintyg

Utredningens bedömning: Möjlighet att under vissa angivna förutsättningar medge ett permanent undantag från krav på läkarintyg för fiskare som arbetar på fiskefartyg bör inte införas i svensk rätt.

I både konventionen och svensk rätt uppställs krav om läkarintyg för att få arbeta ombord på ett fiskefartyg. I artikel 10.2–3 i konventionen medges den behöriga myndigheten, efter samråd, att med beaktande av fiskarnas säkerhet och hälsa, fartygets storlek, tillgång till läkarvård och sjukhus, resans varaktighet, verksamhets- område och typ av fiskeverksamhet göra undantag från krav om läkarintyg. Möjligheten till undantag gäller inte den som arbetar på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. I sistnämnda fall kan, i trängande fall, undantag från krav på läkarintyg medges.

Någon motsvarande möjlighet till undantag, i enlighet med artikel 10.2 i konventionen, för en fiskare på ett fiskefartyg från kravet om läkarintyg i 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen finns inte. Inte heller finns motsvarande möjlighet till undantag från krav på läkarintyg för sjömän som omfattas av bestämmelserna om hälsoundersökning av sjömän i 18–21 §§ mönstringslagen. Anförda skäl talar, enligt utredningens bedömning, mot att i svensk rätt införa möjligheten att under vissa angivna förutsättningar medge ett permanent undantag från krav på läkarintyg för fiskare som arbetar på fiskefartyg.

Möjligheten till undantag från krav om läkarintyg som medges för en fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn i enlighet med artikel 10.3 i konventionen skiljer sig bl.a. från undantaget i artikel 10.2 på sådant sätt att undantaget inte är permanent. Angående möjlighet till förlängning av giltighetstiden för ett läkarintyg, se avsnitt 5.2.6.

77

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

5.2.4 Utfärdande av läkarintyg och rätt till en second opinion

Utredningens bedömning: Läkarintyg ska enligt artikel 11 c) utfärdas av en duly qualified medical practitioner, vilket enligt utredningens bedömning kan översättas med legitimerad läkare.

Möjlighet till en second opinion finns redan i dag.

Enligt artikel 11 c) i konventionen ska läkarintyg utfärdas av en duly qualified medical practitioner , eller när det endast gäller synundersökning, av en person som den behöriga myndigheten godkänt som behörig att utfärda sådant intyg. Dessa personer ska vara helt oberoende i sina yrkesmässiga bedömningar. Enligt Del I punkten 7 i rekommendationen bör läkarintyget undertecknas av en legitimerad läkare som den behöriga myndigheten godkänt.

Enligt 2 § förordningen om läkarintyg för sjöfolk får läkarintyg enligt fartygssäkerhetsförordningen utfärdas av den som är behörig att utöva läkaryrket. Utredningen bedömer att duly qualified medical practitioner kan översättas med det svenska begreppet legitimerad läkare och att artikel 11 c) konventionen motsvaras av bestämmelsen i 2 § förordningen om läkarintyg för sjöfolk. Bestämmelser om undertecknande av läkarintyg finns i Social- styrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Av artikel 11 e) i konventionen framgår att fiskare som vägrats läkarintyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter ska kunna få ytterligare en undersökning gjord av en annan oberoende behörig läkare eller, som följer av Del I punkt 8 i rekom- mendationen, av en oberoende medicinsk skiljedomare. Det är redan i dag möjligt för sjömän inklusive fiskare att besöka en annan läkare för att få ytterligare ett läkarintyg. Sverige uppfyller därmed konventionens krav i detta avseende.

5.2.5 Innehåll och utformning av läkarintyg

Utredningens förslag: För att uppnå överensstämmelse med konventionen görs ett tillägg i 1 § mönstringsförordningen med innebörd att fiskare på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn ska omfattas av 18 § första stycket mönstringslagen.

78

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

För samtliga fiskare gäller, enligt artikel 10.1 konventionen, att ett läkarintyg ska visa att fiskaren är lämplig att fullgöra sin tjänst. Någon närmare exemplifiering vad som avses med lämplig att fullgöra sin tjänst görs inte i artikeln.

Särskilda krav på innehållet i läkarintyg uppställs i artikel 12.1 a) och b) i konventionen för fiskare som arbetar på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Ett läkarintyg ska i dessa fall minst ange att fiskarens hörsel och syn är tillräcklig för fiskarens uppgifter på fartyget samt att fiskaren inte lider av något medicinskt tillstånd som kan förvärras av arbete till sjöss, göra fiskaren olämplig för sådant arbete eller äventyra andra ombordvarandes säkerhet.

Några motsvarande särskilda krav för innehåll i läkarintyg för fiskare finns inte i svensk rätt. Däremot följer av Transport- styrelsens föreskrifter (TSFS 2009:3) om läkarintyg för sjöfolk att det finns två sorters läkarundersökningar, fullständig undersökning och begränsad undersökning. En fullständig undersökning omfattar genomgång av hälsodeklaration, allmän undersökning, syn- och hörselundersökning samt undersökning av eventuell förekomst av tuberkulos. En begränsad undersökning är begränsad till syn- och hörselundersökning. Efter läkarundersökning ska ett läkarintyg utfärdas. I bilaga till föreskrifterna finns blanketter som visar hur läkarintygen ska utformas. Vilken blankett som ska användas beror på om det har gjorts en fullständig eller begränsad undersökning.

Som framgår ovan uppställer fartygssäkerhetsförordningen, till skillnad från det krav om en fullständig undersökning som uppställs för sjömän enligt 18 § mönstringslagen, endast krav om en begränsad undersökning avseende besättningsmedlemmarna på ett fiskefartyg oavsett längden på fartyget eller den tid fartyget är till sjöss. Det innebär att ett sådant läkarintyg endast innehåller uppgifter om fiskarens syn- och hörselförmåga. Utredningen anser därför att det krav på innehåll i ett läkarintyg som uppställs i artikel 12.1 b) utgör ett hinder för Sverige att ratificera konventionen. För att uppnå överensstämmelse med konventionen bedömer utred- ningen att det finns två alternativ.

Det första alternativet är att föreskriva att fiskare på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn ska omfattas av 18 § första stycket mönstringslagen. I bestämmelsen anges att sjömän ska genomgå regelbundna läkarundersökningar och att ett särskilt intyg ska

79

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

utfärdas efter en sådan undersökning. Av Transportstyrelsens föreskrifter följer att det avser en s.k. fullständig läkarunder- sökning. Frågan om bestämmelserna i 18–21 §§ mönstringslagen ska göras tillämpliga för fiskare på fiskefartyg har varit föremål för diskussion när det gällde placeringen av bestämmelsen i nuvarande 16 § lagen om vilotid för sjömän 6 . Regeringen ansåg att det inte var möjligt att utan närmare underlag göra de materiella bestämmelser som finns i mönstringslagen tillämpliga på fiskefartyg.

Det andra alternativet är att göra ett tillägg i 4 kap. 18 § fartygs- säkerhetsförordningen innebärande krav om en s.k. fullständig läkarundersökning för besättningsmedlemmar på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn.

Det sistnämnda alternativet kräver, till skillnad från det först- nämnda, ändring i lag, dvs. att tillägg görs i 2 kap. 5 § och 7 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen med innebörd att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hälsoundersökning och läkarintyg utöver syn- och hörselkrav. Mönstringslagen är som anförts tidigare endast tillämplig på handelsfartyg men enligt 1 § andra stycket i lagen får regeringen föreskriva att lagen ska tillämpas även i fråga om andra fartyg. Möjlighet finns således redan i dag för regeringen att i förordning föreskriva att lagen ska tillämpas i fråga om fiskefartyg. Med hänsyn härtill och till att det i utredningens direktiv sägs att fiskares arbets- och levnadsvillkor ombord på svenska fiskefartyg bör vara likvärdiga med dem som gäller för sjömän ombord på övriga svenska fartyg föreslår utredningen att ett tillägg görs i mönstringsförordningen (1984:831) med innebörd att fiskare på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn ska omfattas av 18 § första stycket mönstringslagen.

Det kan diskuteras om 16 § i lagen om vilotid för sjömän ska flyttas till mönstringslagen om förslaget går igenom. Bestämmelsen behövs fortfarande eftersom den även är tillämplig på fiskare som arbetar på fartyg som har en längd under 24 m. Bestämmelsen infördes efter en ändring i EU:s arbetstidsdirektiv. Denna fråga ligger dock utanför utredningens uppdrag.

6 Proposition 2002/03:109 om sjösäkerhet s. 143.

80

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

5.2.6 Läkarintygets giltighetstid

Utredningens förslag: För att uppnå överensstämmelse med konventionen görs ett tillägg i 1 § mönstringsförordningen med innebörd att fiskare på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn ska omfattas av 19 § mönstringslagen.

Vidare föreslås att 4 kap. 18 § ändras så att giltighetstiden för läkarintyg avseende syn- och hörselförmåga inte får vara längre än två år när det gäller besättningsmedlemmar på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn.

Av artikel 11 d) konventionen följer att medlemsstaterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder avseende läkarintygs giltighetstid. Enligt artikel 12.2 i konventionen ska ett läkarintyg för en fiskare, på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn, gälla högst två år om fiskaren inte är under 18 år, då den längsta giltighetstiden ska vara ett år. Av artikel 12.3 i konventionen följer att om giltighetstiden för ett intyg går ut under en sjöresa ska det fortsätta gälla till slutet av den resan.

Ett läkarintyg för en besättningsman på ett fiskefartyg får enligt 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen, oavsett längden på fartyget eller den tid fartyget är till sjöss, inte vara äldre än fyra år. Som framgår ovan ställs endast krav om att ett sådant intyg innehåller uppgift om fiskarens syn- och hörselförmåga. Bestäm- melser om fortsatt giltighetstid för läkarintyg för en besättnings- man på ett fiskefartyg finns inte.

När det gäller giltighetstiden för läkarintyg för fiskare på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn, utgör således artikel 12.2-3 i konventionen ett hinder för Sverige att ratificera konventionen. För att uppnå överensstämmelse med konventionen och för att ansluta till utredningens förslag i avsnitt 5.2.5 om innehåll och utformning av läkarintyg föreslår utredningen att ett tillägg görs i mönstringsförordning med innebörd att fiskare på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn ska omfattas av 19 § mönstringslagen. Av den sistnämnda bestämmelsen följer att

81

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

SOU 2011:84

läkarintyg gäller högst två år eller, om sjömannen vid undersökningen inte fyllt 18 år, i högst ett år. Läkarintyg som avser enbart syn och hörselförmåga får dock gälla i fyra år. Vidare anges att om intyget upphör att gälla när fartyget är till sjöss eller i en hamn där det inte finns läkare med behörighet att utfärda läkarintyg, ska befälhavaren se till att sjömannen blir läkarunder- sökt i första hamn där så kan ske.

Fråga är om giltighetstiden om fyra år för läkarintyg som endast avser syn- och hörselförmåga i 19 § mönstringslagen måste begränsas till två år för att konventionens krav ska vara uppfyllt. Utredningens förslag i 1 § mönstringsförordningen om att 18 § första stycket och 19 § mönstringslagen även ska gälla fiskefartyg är enligt förslaget begränsat till att endast gälla fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Det medför att dessa fiskare enligt 18 § mönstringslagen ska ha ett mer omfattande läkarintyg, dvs. inte ett intyg som enbart avser syn- och hörselförmåga. Av 19 § mönstringslagen följer att i dessa fall gäller alltid en giltighetstid om två år. Något behov av att ändra giltighetstiden för läkarintyg avseende syn- och hörselförmåga i 19 § finns därför inte.

För att överensstämma med konventionen föreslår utredningen dock att 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordningen ändras så att giltighetstiden för läkarintyg avseende syn- och hörselförmåga inte får vara längre än två år när det gäller fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. För besättningsmedlemmar på övriga fiskefartyg ska även fortsättningsvis en giltighetstid om fyra år gälla.

5.2.7 Läkarundersökningarnas art och frekvens

Utredningens bedömning: Det ankommer på Transport- styrelsen att utvärdera om bestämmelserna i rekommendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

I artikel 11 a) i konventionen stadgas att varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder avseende läkarunder- sökningarnas art. Vederbörlig hänsyn bör, enligt Del 1 punkten 6 i rekommendationen, ägnas åt åldern på den person som ska

82

SOU 2011:84

Minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg

undersökas och arten av det arbete som ska utföras. Enligt Del I punkten 9 i rekommendationen ska den behöriga myndigheten ta hänsyn till internationella anvisningar om läkarundersökning och certifiering av personer som arbetar till sjöss, såsom (ILO/WHO)

Guidelines for Conducting Pre-Sea and Periodic Medical Fitness Examinations for Seafarers.

Transportstyrelsen har genom i förordningen om läkarintyg för sjöfolk bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om läkar- undersökning. Utredningen anser därför att det bör ankomma på Transportstyrelsen att utvärdera om bestämmelserna i rekom- mendationen medför behov av ändring av gällande föreskrifter.

83

6 Tjänstgöringsförhållanden

Del IV och bilaga II i konventionen samt del II i rekom- mendationen innehåller bestämmelser om bemanning och vilotid, besättningslista, fiskares arbetsavtal, hemresa, rekrytering och arbetsförmedling, betalning av fiskare och tjänstgöringsintyg.

6.1 Bemanning

6.1.1 Gällande reglering i svensk rätt

Av 2 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen följer att ett fartyg ska vara bemannat på ett betryggande sätt. Det regleras antingen genom beslut om säkerhetsbesättning eller bemanningsföreskrifter 1 . Med säkerhetsbesättning avses det minsta antal besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande från sjösäkerhets- synpunkt i den fart som fartyget används i eller avses att användas i (1 kap. 2 § punkten 2 fartygssäkerhetslagen). För vilka fartyg säkerhetsbesättning ska fastställas följer av 3 kap. 10 § fartygssäker- hetslagen. Därutöver har Transportstyrelsen bemyndigats 2 att meddela föreskrifter om att säkerhetsbesättning ska fastställas även för andra fartyg än sådana som avses i 3 kap. 10 § fartygssäkerhets- lagen. Det är Transportstyrelsen som fastställer säkerhets- besättningen för handels- och fiskefartyg. Ett fartyg som inte ska ha säkerhetsbesättning fastställd kan i stället omfattas av bemanningsföreskrifter.

Av 1 kap 3 § i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning följer att för fiskefartyg med en största längd om minst 50 m eller med en maskinstyrka om lägst 3 000 kW fastställer Transportstyrelsen beslut om säkerhetsbesättning i varje enskilt

1 Bemanningsföreskrifter meddelas, med stöd av bemyndigande i 7 kap. 4 § 1 fartygs- säkerhetslagen och 4 kap. 34 § fartygssäkerhetsförordningen, av Transportstyrelsen.

2 7 kap. 4 § 3 fartygssäkerhetslagen och 4 kap. 38 § 2 fartygssäkerhetsförordningen.

85

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

fall. Detsamma gäller om ett fiskefartyg ska användas i mer vidsträckt fart än Europafart. Fartyg som omfattas av bemannings- föreskrifterna är, enligt 1 kap. 1 § i föreskrifterna, svenska fiskefartyg vars skrov har en största längd om minst fem meter. Hur fiskefartyg som omfattas av bemanningsföreskrifterna ska vara bemannade vad avser fartygsbefäl följer av en tabell som är bilagd föreskrifterna.

6.1.2 Krav på fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer

Utredningens bedömning: Möjlighet finns för Transport- styrelsen att, genom befintligt bemyndigande, anpassa sina före- skrifter efter konventionens krav om fastställande av säkerhets- besättning för fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer.

Utöver vad som följer av konventionen bör övervägas om krav om fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg som, oavsett storlek, är ute till sjöss mer än tre dygn ska uppställas. Möjlighet finns för Transportstyrelsen att, genom befintligt bemyndigande, föreskriva om ett sådant krav.

I artikel 13 a) i konventionen uppställs krav om att medlems- staterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder med innebörd att fiskefartygsägare ska säkerställa att deras fartyg är bemannat på ett betryggande sätt för ett säkert framförande av fartyget samt att fartyget har en befälhavare. Som framgår ovan regleras bemanningsfrågor i fartygssäkerhetslagen och dess för- ordning.

I konventionen uppställs särskilda krav gällande fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer. För dessa fartyg ska den behöriga myndigheten, enligt artikel 14.1 a) i konventionen, fastställa en lägsta bemanningsnivå för ett säkert framförande och ange antal fiskare samt vilken behörighet fiskarna ska ha. Kravet är, enligt utredningens bedömning, att jämföra med de svenska bestämmelserna om fastställande av säkerhetsbesättning. Enligt nu gällande rätt uppställs krav om fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg först när de har en största längd om minst 50 m.

För att uppnå överensstämmelse med konventionen krävs således att krav om fastställande av säkerhetsbesättning ska gälla

86

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer. Det bör, enligt utredningen, ankomma på Transportstyrelsen att genom befintligt bemyndigande anpassa sina föreskrifter efter konventionens krav i denna fråga. Enligt uppgift från Transportstyrelsen finns det för närvarande 3 inget fiskefartyg under svensk flagg som har ett beslut om säkerhetsbesättning utan samtliga fiskefartyg bemannas enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning. Det kan jämföras med att ett femtiotal fartyg i den svenska fiskeflottan har en längd som överstiger 24 m vilka skulle omfattas av det föreslagna kravet om fastställande av säkerhetsbesättning. Vid prövningen av en ansökan om säkerhetsbesättning tar Transportstyrelsen ut en avgift som för närvarande uppgår till 4 500 kr.

Utöver vad som följer av konventionen anser utredningen att säkerhetsskäl kan tala för att det bör uppställas krav om fast- ställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg som, oavsett storlek, är ute till sjöss mer än tre dygn. Bakgrunden till utred- ningens förslag är att Transportstyrelsens bemanningsföreskrifter innehåller krav på vilken behörighet ett fartygsbefäl ska ha för viss storlek av fiskefartyg och i viss fart men anger inte minsta antal personer i besättningen. Frågan om fastställande av säkerhets- besättning hör således samman med reglering av vilotid. För att uppfylla bestämmelser om vilotid måste besättningen vara av viss storlek. Möjlighet finns för Transportstyrelsen att genom befintligt bemyndigande föreskriva om ett sådant krav.

6.2 Vilotid

6.2.1 Gällande reglering i svensk rätt

Sjömän undantas från reglerna i arbetstidslagen (1982:673). För denna yrkesgrupp gäller i stället lagen om vilotid för sjömän. För personer som arbetar ombord på fiskefartyg är, som följer av avsnitt 3.2.6, lagen endast tillämplig i vissa delar. Enligt 4 § i lagen, som är tillämplig på anställda personer som arbetar ombord på fiskefartyg, har sjömän rätt till vilotid. Vilotiden får enligt bestämmelsen inte understiga 10 timmar under varje tjugofyra- timmarsperiod och 77 timmar under varje sjudagarsperiod. Tillfälliga avvikelser får, enligt 6 § samma lag, bl.a. göras om det är

3 April 2011.

87

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

nödvändigt för att avvärja hotande fara för liv, fartyg eller last eller för att hjälpa någon annan som är i sjönöd. Dessa bestämmelser är endast tillämpliga på arbetstagare ombord på fiskefartyg. För fiskare som är egenföretagare, vilket i princip samtliga svenska yrkesfiskare är, finns inga bestämmelser om vilotid. För andra sjömän än fiskare är lagen om vilotid, under förutsättning att personen tjänstgör i någon funktion på ett fartyg och är vakt- indelad, även tillämplig på den som inte är anställd (1 § tredje stycket 2 lagen om vilotid för sjömän). Med vakt avses enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2005:7) om vakthållning en grupp av personal som bildar vakten eller en ansvarsperiod för ett fartygsbefäl eller maskinbefäl under vilken befälets personliga närvaro på bryggan eller i maskinutrymmena kan krävas eller inte krävas. För svenska fiskefartyg i drift med en största längd om minst 6 m men understigande 50 m som har en maskinstyrka understigande 3 000 kW och används i högst Europafart finns särskilda bestämmelser om vakthållning i kapitel 8 i föreskrifterna. För övriga fiskefartyg gäller föreskrifterna på samma sätt som för handelsfartyg.

6.2.2 Krav på reglering om vilotid för fiskare som inte är arbetstagare

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 15 § lagen om vilotid för sjömän med innebörd att bestämmelserna om vilotid i 4 § och om tillfälliga avvikelser i 6 § även är tillämpliga för personer som utan att vara anställda arbetar ombord på fiskefartyg. Dock bör de krav som uppställs i 4 § andra och tredje styckena endast gälla de fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg som är ute till sjöss mer än tre dygn. Även 6 § i samma lag bör omfatta dessa fiskare. För övriga fiskare är det tillräckligt med att de omfattas av 4 § första stycket i lagen.

I artikel 13 b) i konventionen uppställs krav om att medlems- staterna ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder med innebörd att fiskare får regelbunden vila av tillräcklig längd för att säkerställa säkerhet och hälsa. Som framgår ovan finns bestäm- melser om vilotid för fiskare som är arbetstagare i lagen om vilotid för sjömän.

88

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

I artikel 14.1 b) konventionen uppställs särskilda krav vad gäller vilotid på fiskefartyg som oavsett storlek stannar till sjöss mer än tre dygn. För dessa fiskefartyg ska den behöriga myndigheten, efter samråd och för att begränsa trötthet, fastställa den kortaste vilotid som fiskare ska ha. I bestämmelsen anges att den kortaste vilotiden inte får understiga 10 timmar under en tjugofyratimmars period och 77 timmar under en sjudygnsperiod. Vidare följer av artikel 14.4 i konventionen att avsteg från vilotidsschema får göras för att fullgöra arbetstid som krävs för fartygets, besättningens eller fångstens omedelbara säkerhet eller för att hjälpa andra fartyg eller personer i nöd. De materiella innehållet i artikel 14.1 b) och 14.4 överensstämmer med vad som gäller för fiskare som är arbetstagare enligt 4 och 6 §§ lagen om vilotid för sjömän.

För att överensstämma med konventionens krav om reglering av vilotid krävs dels att det införs en allmän reglering av vilotiden även för fiskare som är egenföretagare, dvs. inte arbetstagare, dels att denna reglering avseende fiskefartyg som, oavsett storlek, stannar till sjöss mer än tre dygn ska innehålla krav motsvarande innehållet i artikel 14.1 b) och 14.4 i konventionen.

Varför en sådan reglering inte redan införts för svenska fiskare framgår inte av förarbetena till lagen om vilotid för sjömän. Ett skäl kan dock utläsas av dåvarande Fiskeriverkets och SFR:s remissvar till regeringens förslag om att bestämmelserna om minsta vilotid för sjömän i 4 § lagen om vilotid för sjömän även ska gälla anställda ombord på fiskefartyg. I remissvaren angavs ”att i den mån det finns några svenska fiskare som är anställda, kommer arbets- och vilotidsreglerna att skapa problem för fiskelagen att få fisket att fungera” 4 . Ett annat skäl kan vara att arbetstidsregler vanligtvis, t.ex. arbetstidslagen (1982:673) som med vissa undantag gäller alla typer av verksamheter, endast gäller arbetstagare. Undantag finns, t.ex. kör- och vilotidsregler för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer och bussar. Dessa bestämmelser 5 gäller alla förare, oavsett om de är anställda eller egenföretagare.

Av säkerhetsskäl bör det, enligt utredningens bedömning, även finnas bestämmelser om vilotid för fiskare som är egenföretagare. För yrkesfiskare har 4 § i lagen om vilotid för sjömän i dag ingen större verkan då det i princip inte finns några anställda fiskare. Ett alternativ som utredningen övervägt är att göra 4 § i lagen om

4 Proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet , s. 137.

5 Bestämmelser om körtider och vilotider i den svenska yrkestrafiken regleras dels genom nationella regler för vissa transporter, dels genom EU-regler för tunga fordon.

89

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

vilotid för sjömän tillämpligt på samtliga fiskare, dvs. även de som är egenföretagare. Det skulle innebära att samma krav ställs på samtliga fiskefartyg, oavsett den tid fartyget är till sjöss, och delvis gå utöver vad konventionen föreskriver. Det ligger dock i linje med den reglering som finns i dag för fiskare som arbetar som arbets- tagare ombord på fiskefartyg samt för övriga sjömän som tjänstgör antingen som anställda eller utan att vara anställd på ett fartyg och är vaktindelade. Alternativet är även förenligt med vad som anges i direktiven till utredningen om att fiskares arbets- och levnads- villkor ombord på svenska fiskefartyg bör vara likvärdiga med dem som gäller för sjömän ombord på övriga svenska fartyg.

Utredningen anser dock att utformningen av bestämmelser om vilotid för yrkesfiskare i möjligaste mån bör anpassas efter de förutsättningar som gäller för yrkesfisket, t.ex. vad gäller fiske- kvoter etc. Enligt uppgift från SFR orsakar konventionens krav om vilotid problem. Vanligtvis bedrivs pelagiskt fiske ca 12 till 15 veckor per år vilket innebär ca tio resor à en eller två veckor. Någon möjlighet att under dessa förhållanden kunna följa de vilotidsbestämmelser som i dag gäller för sjömän finns, enligt SFR, inte. Mot bakgrund härav och för att uppfylla kraven i konven- tionen föreslår utredningen att de krav som uppställs i 4 § andra stycket i lagen om vilotid för sjömän endast bör gälla de fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg som är ute till sjöss mer än tre dygn. Även 6 § i samma lag bör omfatta dessa fiskare. För övriga fiskare är det tillräckligt med att de omfattas av 4 § första stycket lagen om vilotid för sjömän, dvs. sjömän har rätt till vilotid och att vilotiden bör förläggas så att de får vila en dag i veckan på allmän helgdag. Konsekvensen av förslaget blir visserligen att olika bestämmelser avseende vilotid kommer att gälla beroende på om en fiskare är anställd eller inte. Någon möjlighet för utredningen att föreslå ändringar angående vilotid för anställda fiskare och anpassa dessa efter konventionens krav finns inte då regleringen för dessa fiskare är en följd av genomförande av ett EU-direktiv 6 . Av betydelse är dock att det i praktiken inte kommer att leda till några problem eftersom det av tradition i Sverige i princip inte finns några fiskare som är anställda.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/34/EG av den 22 juni 2000 om ändring av Rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Direktiven har kodifierats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Jfr även prop. 2002/03:109 om Sjösäkerhet, s. 136 f.

90

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

6.3 Besättningslista

Utredningens bedömning: Sverige uppfyller konventionens krav.

Enligt artikel 15 i konventionen ska varje fiskefartyg medföra en besättningslista, av vilken ett exemplar ska lämnas till bemyndigade personer i land före fartygets avgång eller skickas dit omedelbart efter det att fartyget avgått.

Bestämmelse med motsvarande innehåll finns i 4 kap. 36 § fartygssäkerhetsförordningen.

6.4 Fiskares arbetsavtal

6.4.1 Reglering i konventionen

Med fiskares arbetsavtal avses enligt artikel 1 f) i konventionen ett anställningskontrakt, anställningsavtal eller andra liknande arrange- mang, eller något annat kontrakt som styr en fiskares arbets- och levnadsförhållanden ombord på ett fartyg. Bestämmelser om fiskares arbetsavtal finns i artiklarna 16–20 samt i bilaga II i konventionen.

Konventionen förutsätter att samtliga fiskare som arbetar på fartyg under medlemsstats flagg ska skyddas av ett arbetsavtal som uppfyller bestämmelserna i konventionen och som specificerar de minimibestämmelser som ska ingå i fiskares arbetsavtal enligt bilaga II till konventionen.

I bilaga II anges de uppgifter en fiskares arbetsavtal ska innehålla, om det inte är onödigt att ta med en eller flera av dem på grund av att frågan regleras på annat sätt i nationella lagar, förordningar, eller i tillämpliga fall, kollektivavtal.

Vidare finns bestämmelser om förfaranden m.m., undantag för den som fiskar ensam samt om fartygsägarens ansvar.

91

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

6.4.2 Reglering i svensk rätt

Allmänt om arbetsavtal

Ett arbetsavtal är en överenskommelse om utförande av arbete mot vederlag. I svensk rätt delas arbetsavtalen in i två huvudtyper, anställningsavtal (arbetsgivare – arbetstagare) och uppdragsavtal (uppdragsgivare – uppdragstagare). Anställningsavtalen reglerar bl.a. lön, pension och andra anställningsförmåner. Ett uppdrags- avtal kan avse utförande av tjänster av olika slag. Uppdragstagare omfattas inte av lagen (1982:80) om anställningsskydd och annan reglering om anställningsavtal, LAS.

Inom arbetsrätten och främst inom den kollektiva arbetsrätten finns begreppet jämställd uppdragstagare , dvs. den som utför uppdrag åt någon annan och inte är anställd men har en ställning av väsentligen samma slag som en arbetstagare. Syftet är att lagreglerna om föreningsrätt, förhandlingsrätt och kollektivavtal ska kunna tillämpas för arbetspresterande parter som inte är arbetstagare men står dem nära. Vissa bensinstationsinnehavare betraktas t.ex. vid tillämpningen av lagen (1976:580) om med- bestämmande i arbetslivet som en arbetstagare. Han driver rörelsen i egen regi men är starkt beroende av det bolag som levererar olja till stationen 7 .

Vid bedömning av om det föreligger ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande finns vissa omständigheter (t.ex. hur arbetet ska utföras, vad ska utföras, vem tillhandahåller material, redskap och utrustning, personlig arbetsskyldighet, det ekono- miska vederlaget, intensitet etc.) som brukar beaktas vid en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Endast anställningsavtalet är hänförligt till arbetsrätten medan uppdragsavtalet behandlas i förmögenhetsrätten.

Om fiskares arbetsavtal

För svenska sjömän finns bestämmelser om anställningsavtal m.m. i sjömanslagen, lagen om anställningsskydd och kollektivavtal. Dessa bestämmelser omfattar även anställda fiskare. Några kollektivavtal för fiskare finns emellertid inte.

7 Jfr SOU 1994:141 Arbetsrättsliga utredningar , s 81.

92

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

Svenska fiskare är av tradition egenföretagare och beskattas som sådana samt har vid prövning av arbetslöshetsersättning betraktats som sådana. Enligt SFR kan fiskarna liknas vid konsulter. Fiskarnas ställning i förhållande till det civilrättsliga arbetstagarbegreppet har, såvitt utredningen erfarit, inte varit föremål för prövning. I litteraturen 8 talas om en tredje form av arbetsavtal för att knyta till sig arbetskraft genom att ingå bolagsavtal (handelsbolag, enkla bolag) såsom små företag eller exempelvis vid fiske ”å part”, där fångsten delas allt efter deltagarens insats av kapital i form av båt, redskap och arbete. Även denna form av avtal ligger utanför den arbetsrättliga regleringen. För dessa fiskare har SFR upprättat ett standardavtal för samarbete inom fiskelag. Avtalet gäller, enligt § 1 i avtalet, för fiskare och fartygsägare som är medlemmar i SFR och avtal om samarbete inom fiskelagen anses ha ingåtts om inte ett särskilt skriftligt avtal med avvikande innehåll upprättats och undertecknats av samtliga i fiskelaget. I avtalet sägs att varje fiskare är enskild näringsidkare och att det är varje fiskares skyldighet att själv ansvara för t.ex. arbetslöshetsförsäkring, pension, mervärdesskatt och egenavgifter samt även ombesörja inbetalning av preliminär skatt. Den enskilde fiskaren ska förete F-skattsedel för fiskeinkomst. Om han eller hon inte gör det ska vederbörliga skatteavdrag, även täckande av sociala avgifter, göras av utbetalaren. Vidare finns bestämmelser om bl.a. resultatfördelning, uppsägning av samarbetsavtal inom fiskelaget och tvister.

6.4.3 Krav på arbetsavtal för fiskare som inte är anställda

Utredningens bedömning: Krav på arbetsavtal i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 16–20 i konventionen är inte tillämpligt på yrkesfiskare som har ett eget bolag alternativt enskild näringsverksamhet.

För svenska sjömän finns bestämmelser om anställningsavtal m.m. i sjömanslagen, lagen om anställningsskydd och kollektivavtal. Dessa bestämmelser, med undantag av kollektivavtal, omfattar även anställda fiskare och gällande reglering motsvarar, enligt utred-

8 Axel Adlercreutz, Svensk arbetsrätt, elfte uppl. s. 14.

93

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

ningens bedömning, i huvudsak 9 konventionens krav i artiklarna 16 till 20.

Som framgår ovan betraktas i svensk rätt även de avtal som icke anställda fiskare ingår som en slags arbetsavtal. Någon reglering motsvarande den som föreskrivs i artiklarna 16 till 20 i konven- tionen om bl.a. innehållet i dessa avtal finns emellertid inte.

Problemet är att ett fiskelags inbördes avtal om andelar m.m. inte är ett anställningsavtal utan ett avtal som ingås mellan jämlika parter. En förutsättning för att dessa fiskare ska omfattas av LAS och sjömanslagen är att de betraktas som arbetstagare och att t.ex. fiskefartygsägaren är att betrakta som arbetsgivare. Om samtliga fiskare som ingår i ett fiskelag har F-skattesedel är det med hänsyn till gällande rätt svårt att se hur dessa ska kunna betraktas som arbetstagare och därmed anställda. Om de inte ska betraktas som anställda är det å andra sidan svårt att se hur en reglering, motsvarande den som föreskrivs i artiklarna 16–20 i konventionen, ska utformas. I princip råder avtalsfrihet för dessa fiskare. Ytterst är det lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område som gäller för samarbetet inom ett fiskelag och uppkommer tvister får de avgöras i allmän domstol.

I enlighet med definitionen av fiskare i artikel 1 e) i konven- tionen omfattas alla personer som är sysselsatta med fiske, även de som får betalning grundad på en andel i fångsten av begreppet och således även av bestämmelserna om arbetsavtal i artiklarna 16–20 i konventionen. Dock följer av Del II punkten 13 i rekom- mendationen att fiskare som inte faller inom konventionens tillämpningsområde bör få tillräckligt skydd av den behöriga myndigheten när det gäller arbetsvillkor och medel för tvistlösning. Mot bakgrund härav uppkommer fråga om bestämmelserna om fiskares arbetsavtal i konventionen utgör ett hinder för Sverige att i detta hänseende ratificera konventionen. Syftet med konventionens bestämmelser om arbetsavtal är att ge ett visst skydd för fiskaren gentemot fiskefartygets ägare eller annan part genom att omfattas av ett arbetsavtal. Det är underförstått att fiskaren är i beroende- ställning till fiskefartygets ägare eller annan part och att hans rättigheter därför ska bekräftas i ett avtal. Fråga är om sådant behov föreligger för fiskare som innehar F-skattsedel. Det får

9 Jfr kapitel 2 i Sjöarbetskonventionen samt SOU 2009:95 s. 294 f. Motsvarighet till krav om innehållet i arbetsavtalet enligt bilaga II till WFC-konventionen om namn och registrerings- nummer på det fiskefartyg där fiskaren åtar sig att arbeta, de resor som ska företas, den kost som fiskaren ska ha samt det skydd som ska gälla för fiskaren i händelse av sjukdom, skada eller dödsfall i samband med tjänstgöring saknas.

94

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

förutsättas att dessa fiskare vid ingående av avtal om samarbete i fiskelag reglerar frågor om bl.a. hur andelarna ska beräknas, vilka resor som ska företas och när de ska företas, vilken funktion varje fiskare ska ha, uppsägning av avtalet, vad som händer om en fiskare inte kan delta i fisket osv. Att dessa frågor regleras bekräftas av hur SFR:s standardavtal för samarbete inom fiskelag är utformat. Enligt utredningens uppfattning föreligger sammanfattningsvis inte något skyddsbehov för dessa fiskare eftersom de inte är i beroende- ställning till annan part på ett sådant sätt som förutsätts i konven- tionen. Enligt utredningens bedömning omfattas inte dessa fiskare, i egenskap av egenföretagare i motsats till anställd fiskare, av konventionens bestämmelser om arbetsavtal. Krav på arbetsavtal i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 16–20 i konventionen är inte tillämpligt på fiskare som har ett eget bolag alternativt enskild näringsverksamhet.

6.5 Hemresa

Utredningens bedömning: Bestämmelsen om fri hemresa i artikel 21 i konventionen är inte tillämplig på yrkesfiskare som har ett eget bolag alternativt enskild verksamhet.

För det fall det blir aktuellt med fri hemresa för en fiskare som är anställd är bestämmelserna i 29 och 31 §§ sjömanslagen och 19 § förordningen (1991:1379) om handläggning av sjöfartsärenden vid utlandsmyndighet tillämpliga och motsvarar de krav som följer av artikel 21 i konventionen.

I artikel 21 i konventionen finns bestämmelser under vilka förutsättningar en fiskare på ett fiskefartyg som anlöper en främmande hamn har rätt till fri hemresa. Enligt punkt 3 i artikeln ska medlemsstater i detalj föreskriva vilka omständigheter som berättigar en fiskare till hemresa, den maximala längden av tjänstgöringsperioder ombord efter vilka en fiskare är berättigad till hemresa och de destinationer till vilka en fiskare får resa hem. Dessa bestämmelser är i enlighet med utredningens resonemang i avsnitt 6.4.3 endast aktuella i de fall en yrkesfiskare är anställd på ett fiskefartyg. För övriga fiskare, dvs. de som är egenföretagare, är frågan om vem som ska stå för kostnaden för hemresa och under

95

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

vilka förutsättningar sådan kan ersättas en fråga som får regleras i avtal om samarbete i fiskelag.

Bestämmelser om fri hemresa finns i 29 och 31 §§ sjömanslagen, 19 § förordningen (1991:1379) om handläggning av sjöfartsärenden vid utlandsmyndighet och 22 kap. 2 § sjölagen (1994:1009). För sjömän som tjänstgör på handelsfartyg regleras rätten till fri hemresa dessutom i kollektivavtal. För yrkesfiskare finns inga kollektivavtal. Dessa bestämmelser är, även om de i första hand är utformade för sjömän som tjänstgör på handelsfartyg, tillämpliga för anställda yrkesfiskare och uppfyller, enligt utredningens bedömning, vad som följer av artikel 21 i konventionen. Med hänsyn till att det i princip inte finns några anställda fiskare anser utredningen att det för närvarande inte föreligger något behov av att komplettera och utforma bestämmelserna mer efter fiskarnas behov.

6.6 Rekrytering och arbetsförmedling

Utredningens bedömning: Sverige uppfyller konventionens krav.

I artikel 22 i konventionen regleras dels rekrytering och förmedling av fiskare, dels privat arbetsförmedling.

Enligt punkten 1 i artikeln ska varje medlemsstat som bedriver offentlig rekrytering och förmedling av fiskare se till att verksam- heten ingår i eller är samordnad med en offentlig arbetsförmedling för alla arbetstagare och arbetsgivare. I punkten 2 finns bestäm- melser om regleringen av privata rekryterings- och förmedlings- kontor för fiskare och att ändringar av denna reglering får ske först efter samråd. Av punkten 3 följer bl.a. att rekrytering och förmedling av fiskare ska vara kostnadsfritt för fiskaren.

Traditionellt har rekrytering av fiskare skett genom släkt och vänner. Arbetsförmedling för sjömän bedrivs i Sverige inom den offentliga arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingen sjöfart. Yrkes- fiskarna omfattas inte av Arbetsförmedlingen sjöfarts verksamhets- område utan är organiserade under varje lokalkontor hos Arbetsförmedlingen. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen är det ytterst ovanligt att det förmedlas några anställningar som yrkesfiskare, vilket är en naturlig konsekvens av att det i princip

96

SOU 2011:84

Tjänstgöringsförhållanden

inte finns några anställda yrkesfiskare. All service från Arbetsförmedlingen är avgiftsfri. Enligt 3 § lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft får arbets- förmedling för sjömän inte bedrivas mot ersättning. Det är det enda undantaget när privat arbetsförmedling inte får bedrivas. Förbudet har sin grund i en ILO-konvention, Placing of Seamen Convention, 1920 (nr 9). Några privata rekryterings- och förmedlingskontor för fiskare finns, såvitt utredningen erfarit, inte i Sverige.

Bestämmelserna om privat arbetsförmedling i artikel 22 punkterna 4–6 är tillämpliga för medlemsstater som ratificerat konventionen (nr 181) om privat arbetsförmedling, 1997. Frågan om Sverige ska ratificera denna konvention har diskuterats 10 men något beslut om ratifikation har inte fattats.

6.7 Betalning av fiskare

Utredningens bedömning: Sverige uppfyller konventionens krav.

Artiklarna 23–24 i konventionen avser betalning av fiskare. I bestämmelserna regleras att avlönade fiskare ska tillförsäkras en månatlig eller annan regelbunden betalning samt att alla fiskare som arbetar ombord på ett fiskefartyg ska beredas möjlighet att kostnadsfritt överföra hela eller delar av sina inkomster, inklusive förskott, till sina familjer.

Fråga om när lön ska utbetalas, dvs. månadsvis eller annat intervall är inte reglerat i lag utan framgår vanligtvis i arbetsavtalet eller kollektivavtal om sådant finns. Dock följer av 56 § sjömanslagen att en sjömans lön på begäran av sjömannen helt eller delvis månadsvis betalas ut till en bestämd person här i landet. I 55 § samma lag stadgas att en sjöman, utan kostnad, får anlita svensk utlandsmyndighet för att sända lönemedel från utlandet till Sverige. Bestämmelserna omfattar även anställda fiskare. För yrkesfiskare som är verksamma som egenföretagare regleras andelens storlek och tidpunkt för utbetalning i fiskelagets samarbetsavtal.

10 Jfr prop. 2000/01:93 s. 5 f och Betänkande 2000/01:AU8.

97

Tjänstgöringsförhållanden

SOU 2011:84

Av Del II punkterna 13 och 14 i rekommendationen följer att fiskare bör ha rätt till förskott på inkomster enligt föreskrivna villkor samt att alla fiskare på fartyg med en längd om 24 m eller mer bör ha rätt till minimilön. Det finns inte någon lagstiftad minimilön i Sverige utan minimilön regleras i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackföreningar. Inte heller finns det någon i lag reglerad rätt till förskott på lön.

6.8 Tjänstgöringsintyg

Enligt punkten 12 i rekommendationen bör, när ett kontrakt är avslutat, ett tjänstgöringsintyg lämnas till fiskaren eller föras in i fiskarens tjänstgöringsbok. I 15 § sjömanslagen finns bestämmelser om tjänstgöringsbesked för en sjöman som tillträder en befattning på ett fartyg. Av andra stycket följer att arbetsgivaren eller befälhavaren ska ange i tjänstgöringsboken när sjömannen lämnar sin befattning ombord på fartyget. Även för fiskare som är egenföretagare finns en motsvarande reglering i 7 § sista stycket SFR:s standardavtal för samarbete inom fiskelag varav följer att när samarbetsavtal har upphört har fiskare rätt att av skepparen erhålla ett fiskeintyg.

98

7 Bostäder och livsmedel

Del V och bilaga III i konventionen och del III i rekom- mendationen innehåller bestämmelser om bostäder och livsmedel.

7.1 Reglering i svensk rätt

När det gäller bestämmelser om arbetsmiljö ombord på fartyg finns bestämmelser både i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen. Av 2 kap. 8 § arbetsmiljölagen följer att i den utsträckning som föranleds av arbetets art och arbetstagarnas behov ska det finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp vid olycksfall eller sjukdom. Ytterligare bestämmelser om bostads- och fritidsutrymmen samt kost och vatten för ombordanställda på fartyg finns i kapitel 4 i fartygssäker- hetslagen.

Av 4 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen följer att ett fartyg i före- kommande fall ska erbjuda ombordanställda en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där ska finnas tillräckligt många sovrum, dagrum, måltidsrum, kök eller motsvarande utrymmen för matlagning, utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra särskilt inrättade utrymmen för de ombordanställdas personliga behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen ska vara tillräckligt stora samt inredda och utrustade på lämpligt sätt. Vidare följer av 5 § samma kapitel att den kost som de ombordanställda får ska vara tillräcklig och av fullgod kvalitet. Vatten ska finnas lätt tillgängligt ombord i tillräcklig mängd och av fullgod kvalitet. Bestämmelser om livsmedel finns bl.a. i livsmedelslagen (2006:804). Transportstyrelsen har bemyndigats 1 att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om hur fartyg ska vara utformade,

1 Jfr 7 kap. 5 § 1 fartygssäkerhetslagen och 5 kap. 10 § 2 fartygssäkerhetsförordningen.

99

Bostäder och livsmedel

SOU 2011:84

inrättade och utrustade för att erbjuda en lämplig arbetsmiljö och tillfredsställande förhållanden i övrigt för de ombordanställda.

Bestämmelser om bostäder på fartyg finns i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1992:6) om besättningens bostäder på fartyg m.m. Föreskriften är enligt dess 1 § inte tillämplig på fiskefartyg. För fiskefartyg är i stället 53 § i Sjöfarts- verkets kungörelse (1970:A4) om bostäder och ekonomilokaler m.m. på fartyg tillämplig 2 . Av nämnda bestämmelse följer att bor besättningen på fiskefartyg ombord ska fartyget ha erforderliga sovrum med sovplats för envar av besättningen. Sovrum får ej användas till annat än bostad och ska vara avskilt från fångst- och lastrum. Sovrum ska vara skyddat mot väta och försett med lämpliga fönster eller annan anordning för ljustillförsel. Sovrum ska vidare ha tillfredsställande anordningar och luftväxling och uppvärmning. I sovrum får finnas kokinrättning .

Regler om dricksvatten finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten och i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1994:8) med föreskrifter och allmänna råd om dricksvatten på fartyg. Föreskriften är tillämplig på svenska fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst 20 som efter den 1 juli 1994 beställts vid nybyggnadsvarv eller genomgår en ombyggnad av dricksvatten- systemet. För äldre fartyg gäller Sjöfartsverkets kungörelse (1970:A15) om dricksvatten på fartyg. Föreskrifter om livsmedels- hygien finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien.

Bestämmelser om tillsyn finns i 5 kap. 8 § 1 fartygssäkerhets- lagen varav följer att vid en inspektion ska det, om förhållandena inte föranleder annat, undersökas om arbetsmiljön är tillfreds- ställande.

Bestämmelserna om bostäder, kost och vatten i 4 kapitlet fartygssäkerhetslagen är tillämpliga för de som är ombordanställda. Med ombordanställd avses den som till följd av anställning tjänstgör ombord på fartyget med huvudsaklig uppgift att utföra fartygsarbete annat än som enbart tillfälliga göromål 3 . Det innebär att bestämmelserna gäller för fiskefartyg där de fiskare som arbetar ombord är anställda.

Av 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen följer att lagen i vissa fall även gäller företagares egna arbete. I vilken mån lagen är tillämplig beror på om det är en eller flera personer som gemensamt bedriver

2 Jfr ikraftträdandebestämmelser till SJÖFS 1992:6 och 1 § 1970:A4. 3 1 kap. 2 § 1 fartygssäkerhetslagen.

100

SOU 2011:84

Bostäder och livsmedel

yrkesmässig verksamhet (första stycket) eller om det är en person som bedriver egen verksamhet ensam (andra stycket).

När två eller flera personer yrkesmässigt bedriver verksamhet för gemensam räkning utan att ha någon anställd ska arbetsmiljö- lagen iakttagas i tillämpliga delar (3 kap. 5 § första stycket). Med tillämpliga delar avses målsättningsbestämmelsen 1 kap. 1 §, bestämmelserna om olika miljöfaktorer i 2 kap., bestämmelserna om minderåriga i 5 kap. samt tillsyns-, ansvars- och överklagande- reglerna i 7–9 kap 4 . Det innebär att bl.a. att 2 kap. 8 § ska iakttagas.

Den som bedriver egen verksamhet ensam är enligt andra stycket i 3 kap 5 § skyldig att följa lagen och med stöd av denna meddelade föreskrifter i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe. För verksamhet som bedrivs av endast familjemedlemmar utan anställd gäller samma regler som för den som bedriver verksamhet ensam.

Bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om arbets- miljöns beskaffenhet finns i 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen och innefattar även bemyndigande att föreskriva att ytterligare bestämmelser i lagen än de som anges i 3 kap. 5 § andra stycket ska gälla för den som bedriver egen verksamhet ensam. Av 1 kap. 2 § andra stycket arbetsmiljölagen följer att det är Transportstyrelsen, i stället för Arbetsmiljöverket, som har myndighetsansvaret när det gäller fartygsarbete. Transportstyrelsen kan därför med stöd av 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen och 18 § 6 i arbetsmiljöförordningen meddela föreskrifter om bl.a. bostäder på fartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare. Samråd ska i vissa fall ske med Arbetsmiljöverket (21 § arbetsmiljöförordningen). Några sådana föreskrifter har emellertid inte meddelats.

7.2 Ikraftträdande och tillämpningsområde

Kraven i bilaga III till konventionen som gäller bostäder m.m. på fartyg är enligt punkten 2 i bilagan tillämpliga på alla nya däckade fiskefartyg. Vad som avses med nytt fiskefartyg följer av punkten 1 i bilagan och utgår från konventionens ikraftträdande för den berörda medlemsstaten.

Möjlighet finns, för den behöriga myndigheten, att tillämpa bilagans bestämmelser även på existerande fartyg.

4 Gullberg, Rundqvist, Arbetsmiljölagen, 14:e uppl. s. 122.

101

Bostäder och livsmedel

SOU 2011:84

I punkten 3 i bilagan föreskrivs att den behöriga myndigheten får, efter samråd, medge avvikelser från bestämmelserna i bilagan för fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mindre än 24 timmar och där fiskarna inte bor ombord på fartyget i hamn.

Vidare får den behöriga myndigheten, efter samråd, tillämpa krav för fartyg med en längd om 24 m eller mer på fartyg med en längd mellan 15 och 24 m. I punkten 7 till bilagan ges medlems- staterna möjlighet att, under vissa angivna förutsättningar, utvidga kraven i bilagan avseende buller och vibrationer, ventilation, uppvärmning och luftkonditionering samt belysning.

Vid fastställande av krav eller anvisningar bör den behöriga myndigheten, enligt punkten 16 i rekommendationen, beakta senaste upplaga av (FAO/ILO/IMO) Code of Safety for Fishermen and Fishing Vessels 5 och (FAO/ILO/IMO) Voluntary Guidelines for the Design, Construction and Equipment of Small Fishing Vessels 6 .

7.3 Bostäder

7.3.1 Klagomålshantering

Utredningens bedömning: Syftet med konventionens bestäm- melse om förfaranden för hantering av klagomål på bostäder är uppfyllt genom befintlig lagstiftning.

Förfaranden för hantering av klagomål på bostäder som inte uppfyller kraven i konventionen anges i artikel 26 g) i konven- tionen som en åtgärd som en medlemsstat ska vidta när det är lämpligt. Något motsvarande uttryckligt reglerat förfarande för hantering av klagomål på bostäder på fartyg finns inte i svensk rätt. Möjlighet finns dock för vem som helst att till Transportstyrelsen anföra klagomål. Transportstyrelsen kan då med stöd av 5 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen utföra tillsyn i form av inspektion om den finner det motiverat. Mot bakgrund härav anser utredningen att syftet med konventionens bestämmelse om förfaranden för hantering av klagomål är uppfyllt genom befintlig lagstiftning.

5 Koden innehåller anvisningar för fiskefartyg med en längd om 24 m och mer.

6 Anvisningen är avsedd att tillämpas på fiskefartyg med en längd om 12 m eller mer men mindre än 24 m.

102

SOU 2011:84

Bostäder och livsmedel

Hantering och åtgärder av klagomål om att ett fiskefartyg inte uppfyller kraven i konventionen behandlas i avsnitt 9.4.

7.3.2 Fiskare som är anställda

Utredningens bedömning: Konventionens bestämmelser om bostäder på fiskefartyg kan, vad gäller fiskare som är anställda, med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 10 § fartygssäkerhets- förordningen sättas i kraft av Transportstyrelsen.

Bestämmelserna om bostäder på fiskefartyg i konventionen inklusive dess bilaga III är omfattande. En liknande reglering finns redan genom Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1992:6) om besättningens bostäder på fartyg m.m., vilka emellertid inte är tillämpliga på fiskefartyg. Konventionens bestämmelser om bostäder på fiskefartyg kan, med stöd av bemyndigandet i 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen, sättas i kraft av Transportstyrelsen antingen genom att Sjöfartsverkets ovan nämnda föreskrifter görs tillämpliga även på fiskefartyg och att justering görs på vissa områden (se jämförelsetabell i bilaga 4 7 ) eller genom att bestämmelser för fiskefartyg ges i en egen separat föreskrift.

7 Jämförelse har gjorts mellan konventionens bestämmelser i bilaga III och Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 1992:6) om besättningens bostäder på fartyg m.m..

103

Bostäder och livsmedel

SOU 2011:84

7.3.3 Fiskare som är egenföretagare

Utredningens förslag: Avgränsningen i 2 kap. 8 § tredje stycket arbetsmiljölagen att de ytterligare bestämmelser som finns i fartygssäkerhetslagen endast gäller ombordanställda tas bort.

Ett tillägg görs i 4 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen med innebörd att ett fartyg i förekommande fall ska erbjuda även andra personer som arbetar ombord än ombordanställda en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Vidare görs ett tillägg i 5 kap. 10 § fartygssäkerhetsförordningen med innebörd att Transportstyrelsen bemyndigas att meddela dessa föreskrifter.

Som framgår ovan finns det inga bestämmelser i svensk rätt om bostäder på fiskefartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare. Fiskeriverket påtalade vid tillkomsten av fartygs- säkerhetslagen att arbetsmiljön ombord bör stärkas och att särskilda regler borde tillskapas för yrkesfisket med tanke på dess specifika krav och förhållanden 8 . Regeringen ansåg dock att det för närvarande saknades underlag för att skapa sådana särskilda regler för arbetsmiljön ombord på fiskefartyg 9 .

Fråga är om konventionens bestämmelser om bostäder även ska tillämpas på fiskefartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare. Som ett skäl för att det inte ska finnas någon sådan reglering kan anföras att det är bestämmelser om just arbetsmiljö och att sådana bestämmelser normalt sett endast är tillämpliga i ett arbetsgivar – arbetstagarförhållande. Fartygssäkerhetslagens bestämmelser om bostads- och fritidsmiljön har emellertid placerats i fartygssäkerhetslagen av bl.a. den anledningen att bestämmelserna i viss mån berör hur ett fartyg ska vara konstruerat eller utrustat 10 . Ett liknande resonemang kan, enligt utredningens bedömning, användas vad gäller tillämpligheten av konventionens bestämmelser om bostäder för fiskare som är egenföretagare. I den mån konventionens bestämmelser om bostäder har samband med ett fartygs konstruktion, utrustning eller säkerhet bör konven- tionens bestämmelser även vara tillämpliga på fiskefartyg på vilket det endast arbetar fiskare som är egenföretagare. Denna reglering bör i den utsträckning det är möjligt överensstämma med den

8 Proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet , s. 77.

9 Proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet , s. 79.

10 Jfr SOU 2001:17 Översyn av fartygssäkerhetslagen s. 164 f och 170 samt proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet s. 80.

104

SOU 2011:84

Bostäder och livsmedel

reglering som gäller för anställda fiskare. Fråga är hur det ska genomföras i svensk rätt. Vid införandet av bestämmelserna om bl.a. bostäder för ombordanställda på fartyg i 4 kap. 3 § i fartygssäkerhetslagen anfördes följande i förarbetena 11 ;

Det finns emellertid vissa arbetsmiljöbestämmelser i nuvarande fartygssäkerhetslag som inte bör regleras i arbetsmiljölagen, eftersom de faller utanför ramarna för vad som i övrigt regleras där och är speciella just för arbetet ombord på fartyg. I viss mån berör dessa bestämmelser dels hur ett fartyg skall vara konstruerat eller utrustat, dels säkerhetsfrågor som omfattar även andra som vistas ombord, t.ex. passagerare. De hör därför även fortsättningsvis naturligen hemma i fartygssäkerhetslagen. Det gäller t.ex. bestämmelser som tar sikte på befälhavarens särskilda ansvar för arbetsmiljön och speciella bestäm- melser om utformningen av bostads- och sjukvårdsutrymmen ombord. Tillsynen av arbetsmiljön bör regleras i fartygssäkerhetslagen så att den lagen därmed omfattar all tillsyn av fartygen.

Som framgår av avsnitt 7.1 kan Transportstyrelsen med stöd av redan befintligt bemyndigande i 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen och 18 § 6 i arbetsmiljöförordningen meddela föreskrifter om bostäder på fartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare. Enligt utredningen är det emellertid lämpligare att regleringen om bostäder på fartyg där de fiskare som arbetar ombord är egen- företagare i möjligaste mån införlivas med den reglering som redan finns för ombordanställda. En sådan lösning stämmer även överens med de intentioner som följer av förarbetena till befintlig lagstiftning. Utredningen föreslår därför att avgränsningen i 2 kap. 8 § tredje stycket arbetsmiljölagen att de ytterligare bestämmelser som finns i fartygssäkerhetslagen endast gäller ombordanställda tas bort. Ett tillägg görs i 4 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen med innebörd att ett fartyg i förekommande fall ska erbjuda även andra personer som arbetar ombord en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Vidare görs ett tillägg i 5 kap. 10 § fartygssäkerhets- förordningen med innebörd att Transportstyrelsen bemyndigas att meddela dessa föreskrifter.

11 Proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet , s. 80.

105

Bostäder och livsmedel

SOU 2011:84

7.4 Livsmedel

Av artikel 27 i konventionen följer att varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som kräver att livsmedel som medförs och serveras ombord är tillräckliga med avseende på näringsvärde, kvalitet och mängd, att dricksvatten är tillräckligt med avseende på kvalitet och mängd samt att fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren mat och vatten kostnadsfritt. Möjlighet att reglera att fiskefartygets ägare har rätt att återfå denna kostnad finns.

Motsvarande svenska bestämmelser för ombordanställda finns, med undantag av krav om att hänsyn ska tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur (se avsnitt 7.4.2) och fri kost (se avsnitt 7.4.3) i fartygssäkerhetslagen, livsmedelslagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar.

7.4.1 Fiskare som är egenföretagare

Som framgår ovan finns det inga bestämmelser i svensk rätt om livsmedel och dricksvatten för fiskare som arbetar ombord och som är egenföretagare. Fråga är om en sådan reglering ska införas i svensk rätt för dessa fiskare.

Av SFR:s standardavtal § 6 framgår att kostnad för proviant ska dras av från intäkterna av fisket vid beräkning av rörelseresultatet. Utredningens bedömning är att frågor om livsmedel och dricksvatten är en fråga som i likhet med fria hemresor får avtalas inom fiskelagets samarbetsavtal. Det är inte en sådan fråga som bör regleras i lag, förordning eller föreskrifter, dvs. konventionens bestämmelser i denna del är inte tillämpliga på fiskare som är egenföretagare.

7.4.2 Hänsyn ska tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur

Utredningens förslag: Ett tillägg görs till 4 kap. 5 § fartygs- säkerhetslagen om att kosten ska vara anpassad till de ombord- anställdas olika kulturella och religiösa bakgrunder.

106

SOU 2011:84

Bostäder och livsmedel

Enligt punkten 78 i bilaga III till konventionen ska livsmedel och dricksvatten finnas i tillräcklig mängd för antalet fiskare och resans längd och art. Dessutom ska de vara lämpliga med hänsyn till näringsvärde, kvalitet, kvantitet och variation samt ska hänsyn tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur. Motsvarande svensk bestämmelse finns i 4 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen. I bestäm- melsen finns emellertid inget krav om att hänsyn ska tas till fiskarnas religiösa krav och matkultur. För att överensstämma med konventionen bör ett tillägg om det göras i fartygssäkerhetslagen. Förslaget ansluter till regeringens förslag avseende 2006 års sjöarbetskonvention i denna fråga 12 .

7.4.3 Fri kost

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 4 kap. 5 § fartygssäker- hetslagen om att den kost som de ombordanställda får ska tillhandahållas utan kostnad .

I artikel 27 i konventionen stadgas att fiskefartygets ägare ska tillhandahålla fiskaren mat och vatten kostnadsfritt. I enlighet med nationella lagar och förordningar kan kostnaden återfås som en driftskostnad om det kollektivavtal som styr ett andelssystem eller en fiskares arbetsavtal föreskriver detta.

Någon motsvarande bestämmelse finns inte i svensk rätt. MLC- utredningen bedömde att det inte behövde göras något tillägg om fri kost eftersom det redan är reglerat genom kollektivavtal 13 . För anställda fiskare finns emellertid inga kollektivavtal vilket innebär att frågan om fri kost är oreglerad för denna grupp.

För att konventionens krav ska uppfyllas bör ett tillägg göras i fartygssäkerhetslagen.

7.4.4 Rekommendation om utbildning för fartygskockar

Enligt del III punkten 34 i rekommendationen bör fiskare som är anställda som fartygskockar vara utbildade och kompetenta för sin befattning ombord.

12 Proposition 2011/12:35 2006 år sjöarbetskonvention , s. 37 f.

13 SOU 2009:95 Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning s. 80.

107

Bostäder och livsmedel

SOU 2011:84

I Sjöarbetskonventionen 14 uppställs, till skillnad från konven- tionen om arbete ombord på fiskefartyg, krav om utbildning för sjöman som är anställda som fartygskockar. MLC-utredningen har mot bakgrund härav lämnat förslag på författningsändringar 15 som även kommer att gälla fiskare som är anställda som fartygskockar.

14 Regel 3.2.3 i Sjöarbetskonventionen .

15 SOU 2009:95 Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning , s. 81 f.

108

8 Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Del VI i konventionen innehåller bestämmelser om sjukvård, hälsa och säkerhet i arbetet samt förebyggande av olyckor, social trygghet samt skydd vid arbetsskada. I del IV i rekommendationen finns bl.a. anvisningar om forskning, informationsspridning och samråd samt utvärdering av risker.

8.1 Sjukvård

Varje medlemsstat ska, enligt artikel 29 i konventionen, se till att fiskefartyg medför lämplig medicinsk utrustning och medicinska förnödenheter, att det finns minst en fiskare ombord som är utbildad i första hjälpen och som har nödvändig kunskap för att använda fartygets medicinska utrustning och förnödenheter, att fiskefartyg utrustas för radio- eller satellitkommunikation med personer eller kontor i land som kan ge medicinska råd samt att fiskare ska ha rätt till läkarvård i land och rätt att föras i land i tid för behandling i händelse av allvarlig skada eller sjukdom. I artikel 30 i konventionen anges mer detaljerade krav för fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer. Ytterligare anvisningar ges i punkterna 35–39 i rekommendationen.

8.1.1 Reglering i svensk rätt

Motsvarande bestämmelser i svensk rätt finns dels i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), dels i fartygssäkerhetslagen samt dess förordning och Transportstyrelsens föreskrifter.

Med hälso- och sjukvård avses, enligt 1 § hälso- och sjukvårds- lagen, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla

109

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuk- transporter samt att ta hand om avlidna. Landstingen ska, enligt 3 och 4 §§, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt omedelbar hälso- och sjukvård åt dem som vistas inom landstinget utan att vara bosatta där. För att hjälp och vård vid olycksfall eller sjukdom ska kunna lämnas ombord ska fartyg vara utrustade i sådan omfattning som framgår av Sjöfarts- verkets föreskrifter (SJÖFS 2000:21) om sjukvård och apotek på fartyg.

Föreskrifterna gäller alla svenska fartyg, inbegripet fiskefartyg, som används till sjöfart och som har någon ombordanställd. Med ombordanställd avses en person som utför en yrkesuppgift ombord på ett fartyg, inbegripet personer under utbildning och lärlingar, med undantag för lotsar och landbaserad personal som utför arbete ombord när fartyget ligger vid kaj. Till skillnad från definitionen av ombordanställd i 1 kap. 2 § 1 fartygssäkerhetslagen finns det ingen koppling till att utförandet av en yrkesuppgift ombord på fartyget ska vara till följd av en anställning. Definitionen ombordanställd i SJÖFS 2000:21 är hämtad från Rådets direktiv 92/29/EG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg och är en översättning av engelskans worker 1 . Enligt Transportstyrelsen anses föreskriften gälla samtliga personer, dvs. både anställda och egenföretagare, som arbetar på ett fartyg.

8.1.2 Överensstämmelse med konventionen

Konventionens bestämmelser om sjukvård i artiklarna 29 och 30 motsvaras i huvudsak av befintliga svenska bestämmelser (se jämförelsetabell i bilaga 4). Vid ett genomförande av konventionen i svensk rätt behövs det endast göras justeringar vad gäller krav på att medicinsk rådgivning ska vara tillgänglig dygnet runt och att fartygen ska ha en förteckning ombord över radio- eller satellit- stationer genom vilka medicinska råd kan fås 2 . Dessa tillägg kan,

1 Worker: any person carrying out an occupation on board a vessel, including trainees and apprentices, but excluding port pilots and shore personnel carrying out work on board av vessel at the quayside (Artikel 1b Rådets direktiv 92/29/EG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg).

2 Se jämförelsetabell i bilaga 4 avseende artikel 30 c, d och e.

110

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

enligt utredningens bedömning, göras med stöd av redan befintligt bemyndigande 3 för Transportstyrelsen.

8.2 Hälsa och säkerhet i arbetet och förebyggande av olyckor

I artikel 31 i konventionen anges vad medlemsstaternas reglering ska innefatta när det gäller hälsa och säkerhet i arbetet och förebyggande av olyckor. Det innefattar bl.a. riskbedömningar, utbildning, rapportering och undersökning av olyckshändelser på fiskefartyg samt inrättande av samarbetskommittéer.

I artikel 32 i konventionen anges särskilda krav gällande fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Artikeln innefattar krav på att den behöriga myndigheten, efter samråd, ska uppställa krav om att fiskefartygets ägare inrättar förfaranden ombord för att förhindra arbetsolyckor, arbetsskador och sjukdomar till följd av arbetet. Den behöriga myndigheten ska även kräva att fiskefartygets ägare, befälhavare och fiskare får tillräckligt stöd i hur man bedömer och hanterar risker för säkerheten och hälsan ombord på fiskefartyg. Därutöver ställs krav på fiskefartygets ägare om skyddsklädsel och utrustning, att varje fiskare ombord har fått grundläggande säkerhetsutbildning samt att fiskarna vet hur de ska hantera utrustning och relevanta säkerhetsåtgärder innan de deltar i verksamheten.

Av artikel 33 följer att riskbedömningen i samband med fiske ska göras tillsammans med fiskare eller representanter för dem.

8.2.1 Reglering i svensk rätt

Regler om hälsa och säkerhet i arbetet och förebyggande av olyckor finns i arbetsmiljölagen, fartygssäkerhetslagen och föreskrifter meddelade av Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket.

I 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen stadgas bl.a. att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Av 2 a § samma kapitel följer att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera

3 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 fartygssäkerhetslagen och 5 kap. 10 § 1 fartygssäkerhets- förordningen.

111

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska bl.a. fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och upprätta handlingsplaner. Enligt 3 § samma kapitel ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska vidare förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska även se till att endast arbetstagare som fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Det skyddsansvar som regleras i 3 kap. 2 , 2 a och 3 §§ arbetsmiljölagen ska vid fartygsarbete, enligt 4 kap. 9 § fartygs- säkerhetslagen, också gälla befälhavaren. Det innebär att befäl- havaren i samtliga dessa fall har ett skyddsansvar, jämte redaren och

– i förekommande fall – en annan arbetsgivare 4 . Befälhavarens skyddsansvar enligt fartygssäkerhetslagen gäller, enligt utred- ningens bedömning, oavsett om det personer som utför fartygs- arbete 5 är anställda eller egenföretagare.

Bestämmelser om rapportering och undersökning av olycks- händelser finns i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, i tillhörande förordning samt i Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1991:5) med föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring.

8.2.2 Utbildning

Det finns det två typer av säkerhetsutbildningar för fiskare vilka krävs för tjänstgöring på fiskefartyg.

Säkerhetsutbildning för tjänstgöring på fiskefartyg krävs av alla som tjänstgör ombord på ett fiskefartyg om fartyget har en största längd om 5 m eller mer 6 . Utbildningen ges av Chalmers, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Scandinavian Safety Training Center, Sjöfartshögskolan i Kalmar samt Öckerö Maritime Center.

4 Proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet , s. 172.

5 Med fartygsarbete avses arbete för fartygets räkning som utförs ombord eller på annat ställe av någon som följer med fartyget (1 kap. 2 § 2 fartygssäkerhetslagen).

6 12 kap. 12 § och bilaga 22 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.

112

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Utöver ovanstående ges en behörighetsgrundande utbildning för befälhavare på fiskefartyg. En sådan utbildning leder till en specialbehörighet vilken krävs för tjänstgöring som befälhavare på fiskefartyg med en största längd om minst 12 m 7 . Utbildningen ges av Öckerö Maritime Center.

Samtliga ovanstående utbildningsanordnare är godkända av Transportstyrelsens sjöfartsavdelning.

8.2.3 Samarbetskommittéer

Konventionen föreskriver i artikel 31 e) att det ska inrättas samarbetskommittéer för hälsa och säkerhet i arbetet. Enligt punkten 44 i rekommendationen ska dessa kommittéer inrättas i land eller på fiskefartyg, när det är möjligt med hänsyn till antalet fiskare ombord. I punkterna 40 till 43 i rekommendationen finns anvisningar om forskning, informationsspridning och samråd.

SFR har till utredningen uttryckt att de anser att konventionens krav om samarbetskommittéer redan är uppfyllt genom de sammanträffanden förbundet har med Transportstyrelsens sjöfarts- avdelning en eller två gånger per år och då säkerhetsfrågor diskuteras. Därutöver har förbundet diskuterat säkerhetsfrågor på europanivå vilket bl.a. utmynnat i framtagandet av en handbok för förebyggande av olyckor till sjöss och fiskares säkerhet 8 .

Sverige uppfyller i och för sig konventionens krav i denna del men utredningen anser att det bör övervägas om inte Transport- styrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och förbundet bör ha ett närmare samarbete när det gäller frågor om hälsa och säkerhet i arbetet.

8.2.4 Riskbedömningar av fiskeverksamhet

Av artikel 33 i konventionen följer att bedömning av risker i samband med fiske ska, när det är lämpligt, göras tillsammans med fiskare eller deras representanter. Vad en riskbedömning bör innefatta följer av punkten 46 i rekommendationen.

7 11 kap. 2 § och bilaga 19 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:20) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal.

8 Europeisk handbok för förebyggande av olyckor till sjöss och fiskares säkerhet, Initiativ av arbetsmarknadsparterna inom havsfiskesektorn samfinansierat av Europeiska unionen/maj 2007.

113

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

Riskbedömning ingår som en del i det systematiska arbetsmiljö- arbetet som bl.a. regleras i 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen. Arbets- miljöverket behandlar frågor om riskbedömning i sina föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Ytterligare bestämmelser finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg. Föreskriften är tillämplig på fiskefartyg där arbetstagare utför fartygsarbete för arbetsgivares räkning. Föreskriften gäller även för yrkesmässig verksamhet utan anställda. På fartyg som omfattas av föreskriften gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1 om systema- tiskt arbetsmiljöarbete (2 kap. 56 § TSFS 2009:119).

8.3 Social trygghet

8.3.1 Krav enligt konventionen

I artiklarna 34 till 37 i konventionen finns bestämmelser och vägledande principer som gäller allmänt för social trygghet i konventionen. När det gäller skydd vid arbetsskada ges ytterligare bestämmelser i artiklarna 38 till 39.

Artikel 34 stadgar att fiskare som normalt är bosatta inom en stats territorium ska vara berättigade till förmåner från medlems- statens sociala trygghetssystem enligt villkor som inte är mindre förmånliga än de som tillämpas för andra personer som arbetar, innefattande såväl anställda som egenföretagare, och som normalt är bosatta inom medlemsstatens territorium. Detsamma ska även gälla fiskarnas anhöriga i den utsträckning det följer av nationell lag. Artiklarna 35 till 37 är riktade till medlemsstaterna och innebär att medlemsstaterna alltefter nationella omständigheter ska åta sig att successivt införa ett fullständigt socialt trygghetssystem för alla fiskare som normalt är bosatta på dess territorium samt att medlemsstaterna ska samarbeta genom bilaterala eller multilaterala avtal eller andra arrangemang för att införandet av ett sådant socialt trygghetssystem ska göras med beaktande av principen om lika- behandling oberoende av nationalitet och säkerställa upprätt- hållande av den rätt till social trygghet som alla fiskare, oberoende av var de bor, har fått eller håller på att få. Utan hinder av de ovan nämnda bestämmelserna får medlemsstater, genom bilaterala och multilaterala avtal och genom bestämmelser som antagits inom

114

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

regionala organisationer för ekonomisk integration, fastställa andra regler för den trygghetslagstiftning som gäller för fiskare.

När det gäller förmåner vid arbetsskada ska fiskaren, enligt artikel 38 i konventionen, ha tillgång till lämplig sjukvård och motsvarande ersättning enligt nationella lagar och förordningar. Det ovan nämnda skyddet kan, med hänsyn till fiskerinäringens särart, tryggas genom skadeståndsskyldighet för fiskefartygsägare eller obligatorisk försäkring, arbetstagarersättning eller andra system. I avsaknad av nationella bestämmelser för fiskare ska, enligt artikel 39, varje medlemsstat anta lagar, förordningar eller andra åtgärder som föreskriver att fiskefartygsägare har ansvar för att förse fiskare på fartyg som för dess flagg med hälsoskydd och sjukvård medan de är anställda, sysselsatta eller arbetar på ett fartyg till sjöss eller i en främmande hamn. Fiskefartygsägaren ska svara för kostnaderna för sjukvård och tillhörande materiellt bistånd och stöd under läkarvård i ett främmande land tills fiskaren har rest hem. Fiskefartygsägaren kan, under vissa i artikeln angivna omständigheter, fritas från ansvaret.

8.3.2 Reglering i svensk rätt

Socialförsäkringsbalken

Bestämmelser om social trygghet genom sociala försäkringar finns i socialförsäkringsbalken. De förmåner som behandlas i balken är familjeförmåner, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, särskilda förmåner vid funktionshinder, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande och bostadsstöd. För att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och ha rätt till olika typer av förmåner krävs att en person är försäkrad i Sverige. Därutöver krävs att vissa specialvillkor är uppfyllda för att en försäkrad ska få rätt till en viss förmån. Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsgrenar; bosättningsbaserade förmåner, arbetsbaserade förmåner och övriga förmåner 9 . Försäkrad är den som uppfyller krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter avseende övriga förmåner samt gällande krav på försäkringstider.

Kapitel 5 i balken innehåller bestämmelser om bosättnings- baserade förmåner. Vid tillämpningen av bestämmelserna i balken

9 Statligt personskadeskydd, krigsskadeersättning till sjömän och smittbärarersättning (kapitel 7 i socialförsäkringsbalken).

115

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

ska, om inget annat särskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses bosatt här i landet. En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år (5 kap. 3–2 §§). I 5 kap. 9 § i balken anges vilka förmåner som den som är bosatt i Sverige är försäkrad för, bl.a. föräldrapenning på lägsta nivå och grundnivå, barnbidrag, rehabilitering, bidrag till arbetshjälp- medel, sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garanti- ersättning, handikappersättning, garantipension och bostadsbidrag.

Kapitel 6 i balken innehåller bestämmelser om arbetsbaserade förmåner. Med arbete i Sverige avses som huvudregel förvärvs- arbete i verksamhet här i landet. Med arbete avses såväl anställd som egenföretagare eller uppdragstagare i egen verksamhet. I 6 kap. 3 § i balken finns en särskild bestämmelse om att arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Arbete på fiskefartyg omfattas således inte av bestämmelsen. Den som arbetar i Sverige är, enligt 6 kap. 6 § i balken, försäkrad för bl.a. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, arbetsskadeersättning och inkomstgrundad ålderspension.

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

Förmåner vid arbetslöshet regleras i lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring med tillhörande förordning. Arbetslöshets- försäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Rätt till ersättning har, enligt 3 § i lagen, endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt lagen, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets- systemen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att vissa arbeten utförda utomlands ska jämställas med arbete i Sverige.

Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller är medlem i en arbetslöshetskassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till en inkomstrelaterad ersättning (6 §). Ersättning

116

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas enligt 7 § till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12–14 §§ (medlemsvillkor).

Regler inom EU m.m.

Bestämmelser om social trygghet inom EU finns framförallt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) 883/2004. Förordningarna har från och med den 1 maj 2010 ersatt dels förordning (EEG) 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda och egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, dels förordning (EEG) 574/72 om tillämpning av förordning 1408/71. För EES- länderna kommer förordningen (EG) 883/2004 att tillämpas genom ett särskilt avtal som förväntas kunna träda i kraft tidigast från årsskiftet 2012. Fram till dess gäller fortfarande förordningen (EEG) 1408/71. För Schweiz finns ännu inte något särskilt avtal om att tillämpa förordningen (EG) 883/2004 varför förordningen 1408/71 fortfarande gäller i förhållande till Schweiz. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar 10 är förordningen 883/2004 också tillämplig på tredjelandsmedborgare. För Schweiz gäller dock tills vidare förordningen 859/2003 om tredjelandsmedborgares rättigheter. Förutsättningarna härför är att personen lagligen vistas i en medlemsstat och enbart på grund av sitt medborgarskap inte redan omfattas av förordningen. När det i texten framöver hänvisas till förordningarna avses förordning (EG) 883/2004 och dess tillämpningsförordning om inte annat anges.

Syftet med förordningarna är att bestämma vilket lands lagstiftning som ska tillämpas samt att samordna förmånerna från de olika medlemsstaterna. Genom samordningsreglerna undviks dels att personer som tjänat in rätt till förmåner i ett land förlorar

10 EUT L 344, 29.12.2010 s. 1.

117

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

dessa om de flyttar till ett annat land, dels att personer som flyttar till ett annat land inte får rätt till förmåner där. Förordningarna har företräde framför nationell lagstiftning. Det innebär att bestämmelserna i socialförsäkringsbalken som reglerar vem som omfattas av svensk socialförsäkring och kravet i lagen om arbets- löshetsförsäkring om att ersättningsvillkoren ska vara uppfyllda i Sverige inte gäller när förordning (EG) 883/2004 är tillämplig 11 . En person som omfattas av svensk lagstiftning enligt bestämmelserna i förordningen är försäkrad för samtliga förmåner 12 som omfattas av förordningen. Det gäller oavsett om det rör sig om bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

En person på vilken förordningen är tillämplig ska endast omfattas av en medlemsstats lagstiftning. En förvärvsarbetande person omfattas som huvudregel av lagstiftningen i det land där han arbetar oavsett bosättningsland (lex locis laboris). Enligt artikel 11 .4 i förordningen ska arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare vilket normalt utförs ombord på ett havsgående fartyg som för en medlemsstats flagg betraktas som arbete utfört i den medlemsstaten. Dock ska den som är anställd på ett fartyg under en medlemsstats flagg och som får sin lön för denna verksamhet från ett företag eller en person som har sitt säte eller är bosatt i en annan medlemsstat, omfattas av den sistnämnda medlemsstatens lagstiftning, om han är bosatt i den staten. Det företag eller den person som betalar lönen ska betraktas som arbetsgivare vid tillämpningen av den lagstiftningen.

11 Jfr 4 kap. 5 § socialförsäkringsbalken och 3 § lagen om allmän försäkring.

12 Förordningen är tillämplig på all lagstiftning om de grenar av den sociala tryggheten som rör förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap, förmåner vid invaliditet, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid förtida pensionering och familjeförmåner (artikel 3.1 i förordning (EG) 883/2004).

118

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Tabell 8.1 Social trygghet enligt socialförsäkringsbalken för fiskare bosatta i Sverige, inom EU/EES * och utanför EU/EES * före ratificering av WFC-konventionen **

Arbete på svensk-

Arbete på

Arbete på fiske-

Arbete på fiske-

flaggat fiskefartyg

svenskflaggat

fartyg flaggat från

fartyg flaggat från

i Sverige

fiskefartyg utanför

land inom EU/EES *

land utanför

EU/EES *

EU/EES *

Bosatt i

Bosättningsbaserad

Endast försäkrad för

Förordning (EG)

Endast försäkrad

Sverige

försäkring enligt 5 kap.

bosättningsbaserade

883/2004 art. 11.4:

för bosättnings-

SFB

förmåner enligt

arbetar i flagglandet.

baserade förmåner

Arbetsbaserad

5 kap. SFB

Lex loci laboris, dvs.

i Sverige enligt

helt försäkrad i

5 kap. SFB.

försäkring enligt 6 kap.

(jfr 6 kap 3 § SFB

2 § SFB

som gäller arbete på

flagglandet.

handelsfartyg).

Samordning av

familjeförmåner

mellan arbetslandet

och familjens bosätt-

ningsland kan ske.

(Vid arbete på

Undantag enligt (EG)

svenskflaggat

883/2004

fiskefartyg inom

- art 11.4 andra

EU/EES gäller

meningen. Fiskaren

förordning (EG)

tillhör bosättnings-

883/2004 art 11.4,

landets lagstiftning.

dvs. helt försäkrad i

- art. 16.1, fiskaren

flagglandet

tillhör bosättnings-

(Sverige).)

landets lagstiftning

Bosatt i

Förordning (EG)

Förordning (EG)

Förordning (EG)

Bosättningslandets

EU/EES *

883/2004 art. 11.4:

883/2004 art. 11.4:

883/2004 art. 11.4.

lagstiftning avgör i

arbetar i flagg-

arbetar i flagg-

Helt försäkrad i

samordning med

landet/Sverige. Lex loci

landet/Sverige. Lex

flagglandet.

flaggstatens.

laboris, dvs. helt

loci laboris,

dvs. helt

försäkrad i Sverige.

försäkrad i

Sverige.

Undantag enligt (EG)

Undantag enligt (EG)

883/2004

883/2004

- art 11.4 andra

- art 11.4 andra

meningen. Fiskaren

meningen. Fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

- art. 16.1, fiskaren

- art. 16.1, fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

119

(jfr 6 kap 3 § SFB som gäller arbete på handelsfartyg).

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

Arbete på svensk-

Arbete på

Arbete på fiske-

Arbete på fiske-

flaggat fiskefartyg

svenskflaggat

fartyg flaggat från

fartyg flaggat från

i Sverige

fiskefartyg utanför

land inom EU/EES *

land utanför

EU/EES *

EU/EES *

Bosatt utanför EU/EES *

Försäkrad för

Bosättningslandets

Bosättningslandets

Bosättnings-

arbetsbaserade

lagstiftning avgör i

lagstiftning avgör i

landets lagstift-

förmåner enligt 6 kap.

samordning med

samordning med

ning avgör i

SFB

flaggstatens.

flaggstatens.

samordning med

flaggstatens.

Grönt

Fullt socialförsäkringsskydd i Sverige

Gult

Fullt socialförsäkringsskydd i arbetslandet, EU/EES

Orange

Partiellt socialförsäkringsskydd i Sverige

Rött

Inget socialförsäkringsskydd i Sverige

* För EES gäller fortfarande förordning 1408/71, se avsnitt 8.3.2.

** I tabellen har inte tagits hänsyn till gällande bilaterala avtal.

120

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Tabell 8.2 Social trygghet enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) för fiskare bosatta i Sverige, inom EU/EES * och utanför EU/EES * före ratificering av WFC-konventionen **

Arbete på svenskflaggat

Arbete på

Arbete på fiske-

Arbete på fiske-

fiskefartyg

svenskflaggat

fartyg flaggat från

fartyg flaggat från

i Sverige

fiskefartyg utanför

land inom EU/EES *

land utanför

EU/EES *

EU/EES *

Bosatt i

Sverige

Bosatt i

EU/EES

Villkoren enligt 3 § ALF

Förutsatt att

uppfyllda i Sverige. ALF

arbetsgivaren har

är tillämplig.

säte i Sverige och lön

utbetalas från

Sverige IAFFS 2009:1,

ALF är tillämplig.

Förordning (EG) 883/2004

Förordning (EG)

art. 11.4: helt försäkrad i

883/2004 art. 11.4:

flagglandet/ Sverige.

helt försäkrad i

flagglandet/ Sverige.

Undantag enligt (EG)

Undantag enligt (EG)

883/2004

883/2004

- art 11.4 andra

- art 11.4 andra

meningen. Fiskaren

meningen. Fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

- art. 16.1, fiskaren

- art. 16.1, fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

Förordning (EG)

Villkoren enligt 3 §

883/2004 art. 11.4:

ALF inte uppfyllda i

helt försäkrad i

Sverige. ALF är inte

flagglandet.

tillämplig

Samordning av

familjeförmåner

mellan arbets-

landet och familj-

ens bosättnings-

land kan ske.

Undantag enligt

(EG) 883/2004

- art 11.4 andra

meningen. Fiskaren

tillhör bosättnings-

landets

lagstiftning.

- art. 16.1,

fiskaren tillhör

bosättnings-

landets

lagstiftning.

Förordning (EG)

Bosättningslandets

883/2004 art. 11.4:

lagstiftning avgör i

helt försäkrad i

samordning med

flagglandet.

flagsstatens.

121

Villkoren enligt 3 § ALF uppfyllda i Sverige. ALF är tillämplig.

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

Arbete på svenskflaggat

Arbete på

fiskefartyg

svenskflaggat

i Sverige

fiskefartyg utanför

EU/EES *

Arbete på fiske-

Arbete på fiske-

fartyg flaggat från

fartyg flaggat från

land inom EU/EES *

land utanför

EU/EES *

Bosatt utanför EU/EES

Förutsatt att

Bosättningslandets

Bosättningslandets

arbetsgivaren har

lagstiftning avgör i

lagstiftning avgör i

säte i Sverige och lön

samordning med

samordning med

utbetalas från

flaggstatens.

flaggstatens..

Sverige IAFFS 2009:1,

ALF är tillämplig..

Grönt

ALF tillämplig.

Gult

Förmåner vid arbetslöshet enligt (EG) 883/2004

Rött

ALF ej tillämplig.

* För EES gäller fortfarande förordning 1408/71, se avsnitt 8.3.2..

** I tabellen har inte tagits hänsyn till gällande bilaterala avtal.

8.3.3 Ett fullständigt socialt trygghetssystem

Utredningens bedömning: Ett fullständigt socialt trygghets- system enligt konventionen motsvarar det skydd en person har om han eller hon är försäkrad för både bosättnings- och arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken samt omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Social security i den mening som avses i konventionen ska översättas med social trygghet.

Medlemsstaterna ska, enligt artikel 35 i konventionen, åta sig att successivt införa ett fullständigt socialt trygghetssystem för alla fiskare som är bosatta på deras territorium. Av artikel 36 följer att medlemsstaterna ska samarbeta för att successivt införa ett fullständigt socialt trygghetssystem för fiskare med beaktande av principen om likabehandling oberoende av nationalitet.

Vad som närmare avses med ett fullständigt socialt trygghets- system definieras inte närmare i konventionen. I Standard A4.5 i Sjöarbetskonventionen listas nio olika områden vilka bör innefattas i ett fullständigt socialt trygghetssystem: hälso- och sjukvård, förmåner vid sjukdom, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid ålderdom, förmåner vid arbetsskada, familjeförmåner, förmåner vid

122

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

moderskap, förmåner vid invaliditet och förmåner till efterlevande. Uppräkningen i koden sammanfaller med de traditionella områden som finns i ILO-konventionen 102 om social trygghet. Utredningen anser att de ovan nämnda nio områdena ska beaktas vid bedömningen av vad som i WFC-konventionen avses med ett fullständigt socialt trygghetssystem. Utredningens bedömning är därför att ett fullständigt socialt trygghetssystem enligt konven- tionen motsvaras i Sverige av det skydd en person har om han eller hon är försäkrad för både bosättnings- och arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken samt omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring. En fiskares nationalitet har varken betydelse för frågan om han eller hon har rätt till socialförsäkrings- skydd enligt socialförsäkringsbalken eller rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. Med de förslag som utredningen föreslår i avsnitt 8.3.4 anser utredningen att Sverige uppfyller konventionens krav om ett fullständigt socialt trygghetssystem för fiskare.

I konventionen används begreppet social security. Fråga är om social security i den mening som avses i konventionen ska översättas med socialförsäkring eller social trygghet. I förarbetena 13 till den numera upphävda socialförsäkringslagen anfördes bl.a. följande angående begreppen social trygghet och socialförsäkring.

När socialförsäkringen diskuteras utifrån ett internationellt perspektiv används i Sverige ibland begreppet social trygghet (social security) som mer eller mindre synonymt med socialförsäkring. I olika inter- nationella överenskommelser om minimistandard och samordning är det också vad som förekommer under det begreppet som bäst överensstämmer med det som vanligen avses med socialförsäkring. Social trygghet uppfattas emellertid i allmänhet som ett något vidare begrepp än socialförsäkring. Så kan t.ex. omsorger inom socialtjänsten såsom äldreomsorg och bistånd räknas till social trygghet. Studiestöd, arbetarskydd och arbetsmarknadspolitiska insatser utgör exempel på andra förmåner som kan sägas ligga i gränsområdet för social- försäkring.

Det förekommer inte några enhetliga, internationellt vedertagna definitioner av begrepp som socialförsäkring, social trygghet eller social hjälp. Varje land har sin egen nationella rätt på området. Inte heller inom den internationella socialförsäkringsrätten förekommer någon egentlig definition av nämnda begrepp. I internationella överenskommelser anges ofta enbart vilka slags förmåner som om- fattas av överenskommelsen eller vilka typer av risker som skall täckas.

13 Proposition 1998/99:119 s. 74–77.

123

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

Några egentliga definitioner av begrepp förekommer inte utan i stället tillämpas metoden med en uppräkning av de områden som överens- kommelsen avses täcka. Gemensamt är dock att det handlar om en obligatorisk solidaritet i situationer som brukar kallas sociala risker (social risks). En sådan mera allmän syn förekommer också inom Internationella arbetsorganisationen (ILO), t.ex. i rapporten Into the 21st Century: The Development of Social Security.

I 1 kap. 1 § socialförsäkringsbalken anförs att balken innehåller bestämmelser om social trygghet genom socialförsäkringen. Av- görande för frågan hur social security ska översättas är, enligt utredningens bedömning, vilka förmåner som avses i konven- tionen. Om dessa förmåner överensstämmer med förmåner som regleras i socialförsäkringsbalken bör social security lämpligen översättas med socialförsäkring. Som framgår ovan omfattar begreppet social security i konventionens mening förmåner vid arbetslöshet som ligger utanför socialförsäkringsbalken. Utred- ningen anser därför att social security i den mening som avses i konventionen ska översättas med social trygghet.

8.3.4 Fiskares skydd från det svenska systemet om social trygghet – överensstämmelse med konventionen?

Utredningens förslag: En ny bestämmelse om arbete på fiske- fartyg införs i 6 kap. socialförsäkringsbalken. Bestämmelsen innebär dels att arbete på svenskt fiskefartyg ska anses som arbete i Sverige, dels att arbete på fiskefartyg från tredjeland också ska anses som arbete i Sverige om personen som utför arbetet är bosatt i Sverige.

Ett tillägg görs i 3 § lagen om arbetslöshetsförsäkring av vilket det framgår att personer som är bosatta i Sverige och som har arbetat på ett fiskefartyg från ett land utanför EU ska ha rätt till ersättning enligt lagen på samma villkor som en person har som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt lagen.

Av artikel 34 följer att rätten till förmåner från det sociala trygghetssystemet för fiskare bosatta i en medlemsstat, och deras anhöriga om nationell lag föreskriver det, inte får vara mindre förmånligt än den rätt som andra personer som arbetar och som är bosatta i medlemsstaten har. Enligt konventionen är det således

124

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

bosättningsprincipen som gäller, dvs. fiskaren ska omfattas av det sociala trygghetssystemet i det land han är bosatt. Emellertid följer av artikel 37 i konventionen att medlemsstater genom bilaterala och multilaterala avtal och genom regionala organisationer för ekonomisk integration får fastställa andra regler om den lag- stiftning om social trygghet som fiskare lyder under.

Fråga är om svenska fiskare som bor i Sverige omfattas av det sociala trygghetssystemet på samma sätt som övriga personer som arbetar och bor i Sverige, dvs. omfattas av såväl arbets- som bo- sättningsbaserade förmåner i socialförsäkringsbalken samt omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Social trygghet enligt socialförsäkringsbalken

För att vara försäkrad i Sverige för de bosättningsbaserade för- månerna i socialförsäkringsbalken krävs att personen är bosatt i Sverige. När det däremot gäller att avgöra om en fiskare är försäkrad för arbetsbaserade förmåner gäller huvudregeln i 6 kap. 2 § socialförsäkringsbalken att så länge fiskaren utför sitt arbete i Sverige, dvs. förvärvsarbete i verksamhet här i landet, är han försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. När det gäller sjöman på svenskt handelsfartyg är det enligt 6 kap. 3 § i social- försäkringsbalken flaggstatsprincipen som är avgörande för om en sjöman är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. Flaggstatsprincipen innebär att sjömannen ska omfattas av social- försäkringen i det land, vars flagg fartyget för. Om en fiskare utför sitt arbete inom EU/EES 14 gäller förordning (EG) 883/2004 och art. 11.4, dvs. flaggstatsprincipen. Artikeln är tillämplig på såväl anställda som egenföretagare samt på alla typer av havsgående fartyg. Resultatet blir således detsamma för en sjöman respektive fiskare så länge det gäller arbete inom EU och båda omfattas av arbets- och bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkrings- balken.

Skillnad uppkommer vid arbete på svenskflaggat fartyg utanför EU/EES i länder med vilka Sverige inte ingått några bilaterala avtal om social trygghet. En sjöman på ett svenskt handelsfartyg är i det fallet, i enlighet med vad som stadgas i 6 kap. 3 § socialförsäkrings- balken, försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige medan fiskaren saknar motsvarande skydd. Enligt uppgift till utredningen

14 Angående förordningens tillämplighet på EES, se avsnitt 8.3.2.

125

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

finns det inga svenskflaggade fiskefartyg som bedriver verksamhet utanför EU/EES vilket innebär att den ovan nämnda skillnaden mellan sjöman på handelsfartyg och fiskare inte medför några problem för fiskarna i praktiken. För att uppfylla kraven i konven- tionen på ett fullständigt skydd från system om social trygghet krävs dock att även arbete på svenskt fiskefartyg anses som arbete i Sverige. Utredningen föreslår därför att det införs en ny bestäm- melse i socialförsäkringsbalken om arbete på fiskefartyg. Konsekvensen av en sådan ändring blir att även utländska fiskare som arbetar på ett svenskt fiskefartyg utanför EU/EES i länder med vilka Sverige inte ingått några bilaterala avtal om social trygghet omfattas av arbetsbaserade förmåner i Sverige. Bestäm- melsen kommer, till skillnad från vad gäller redan befintlig bestämmelse om arbete som sjöman på handelsfartyg, att gälla både de fiskare som är anställda och de som är egenföretagare. I den befintliga bestämmelsen om sjömän på handelsfartyg i 6 kap. 3 § balken hänvisas vad gäller begreppet sjöman till sjömanslagen. Därav följer att begreppet sjöman endast omfattar den som är anställd. ( Se tabell 8.1 och 8.3 bosatt i Sverige och arbete på svenskflaggat fiskefartyg utanför EU/EES )

Härtill kommer att fiskare som är bosatta i Sverige men som arbetar på ett fiskefartyg flaggat i land utanför EU/EES med vilket Sverige inte ingått några bilaterala avtal om social trygghet enligt gällande lagstiftning endast är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. För att även denna kategori av fiskare ska få ett fullständigt socialförsäkringsskydd i enlighet med konventionens krav krävs att dessa fiskare även får tillgång till de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringsbalken. Olika alternativ för hur den svenska lagstiftningen ska kunna anpassas för att Sverige ska uppfylla konventionen i detta avseende behandlas i MLC- utredningens betänkande 15 . Utredningen föreslår, i likhet med vad som följer av regeringens förslag avseende 2006 års sjöarbets- konvention 16 , att det införs en bestämmelse i socialförsäkrings- balken av vilken det framgår att även de fiskare som bor i Sverige, och som inte omfattas av EU-lagstiftning eller något bilateralt avtal om social trygghet, ska ges rätt till arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Det innebär att arbetsgivaren får betala arbetsgivaravgifter i Sverige även om det är en utländsk arbets- givare. Då de flesta fiskarna är egenföretagare får de själva betala in

15 SOU 2009:95 s. 100 f.

16 Proposition 2011/12:35 2006 års sjöarbetskonvention , s. 49.

126

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

motsvarande avgift. Liksom MLC-utredningen konstaterar gällande sjömän kan även vad gäller fiskare konstateras att antalet fiskare som kan vara aktuella för den här lösningen är ett mindre antal 17 . Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse i socialförsäkringsbalken innebärande att arbete på fiskefartyg från tredjeland ska anses som arbete i Sverige om personen som utför arbetet är bosatt i Sverige. ( Se tabell 8.1 och 8.3 bosatt i Sverige och arbete på fiskefartyg flaggat från land utanför EU/EES ).

Social trygghet enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring

Rätt till ersättning, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt lagen, om inte något annat följer av förordning (EG) 883/2004. Att ersättningsvillkoren ska vara uppfyllda i Sverige innebär t.ex. att arbete enligt arbetsvillkoret i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ska vara utfört i Sverige och att den som ansöker om arbetslöshets- ersättning söker arbete i Sverige.

EU-rättsliga bestämmelser gäller i stället för lagen om arbetslös- hetsförsäkring i vissa situationer. Om en person i enlighet med lagvalsbestämmelserna i förordning (EG) 883/2004 är att betrakta som försäkrad i Sverige blir förordningens artikel 6 om samman- läggning av perioder tillämplig. Bestämmelsen innebär att arbets- löshetskassan vid prövning av om ersättningsvillkoren är uppfyllda ska beakta om personen uppfyller dessa inom EU och inte bara i Sverige. Så länge en fiskare bor och arbetar inom EU omfattas han således av system om social trygghet gällande förmåner vid arbetslöshet.

I 3 § lagen om arbetslöshetsförsäkring anges att vissa arbeten som är utförda utomlands ska jämställas med arbete i Sverige. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har med stöd av bemyndigande meddelat föreskrifter 18 om att arbete utomlands hos arbetsgivare med säte i Sverige, om lön utbetalas därifrån, ska jämställas med arbete i Sverige och tillgodoräknas när arbets- villkoret prövas. Det innebär att om en fiskare arbetar på ett svenskflaggat fiskefartyg utanför EU/EES i land som Sverige inte träffat någon överenskommelse om andra villkor för att få

17 Enligt uppgift från SFR rör det sig om ett fåtal fiskare, inte fler än 15.

18 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2009:1) om arbetslöshetsförsäkring, 2 kap. 8 §.

127

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

ersättning enligt lagen, är hans arbete att jämföra med arbete i Sverige så länge arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och betalar ut lönen därifrån. ( Se tabell 8.2 och 8.4 bosatt i Sverige och arbete på svenskflaggat fiskefartyg utanför EU/EES).

Skydd enligt konventionens krav saknas i det fall en fiskare är bosatt i Sverige men arbetar på ett fiskefartyg flaggat från land utanför EU/EES med vilket Sverige inte träffat någon överens- kommelse om andra villkor för att få ersättning enligt lagen. För att dessa fiskare ska omfattas av lagen om arbetslöshetsförsäkring krävs att arbetslöshetskassan vid prövning av om ersättnings- villkoren är uppfyllda ska beakta om personen uppfyller dessa i det land han arbetat och inte bara i Sverige. Situationen liknar den som redogjorts för ovan, dvs. hur en fiskare bosatt i Sverige och som arbetat på ett fiskefartyg flaggat från land utanför EU/EES med vilket Sverige inte ingått något bilateralt avtal om social trygghet ska komma i åtnjutande av arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken. I likhet med utredningens förslag i den delen föreslår utredningen att det införs en bestämmelse i lagen om arbetslöshetsförsäkring av vilken det framgår att en person som bor i Sverige och som har utfört arbete på ett fiskefartyg från ett land utanför EU som Sverige inte träffat en överenskommelse med om andra villkor för rätt till ersättning än som föreskrivs i lagen, ska ha rätt till ersättning på samma villkor som en person har som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt lagen. ( Se tabell 8.2 och 8.4 bosatt i Sverige och arbete på fiskefartyg flaggat från land utanför EU/EES).

128

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Tabell 8.3 Social trygghet enligt socialförsäkringsbalken för fiskare bosatta i Sverige, inom EU/EES * och utanför EU/EES * efter ratificering av WFC-konventionen **

Arbete på svensk-

Arbete på

Arbete på fartyg

Arbete på

flaggat fiskefartyg

svenskflaggat

flaggat från land

fiskefartyg flaggat

i Sverige

fiskefartyg utanför

inom EU/EES *

från land utanför

EU/EES *

EU/EES *

Bosatt i Sverige

Bosättnings-

Bosättnings-

Förordning (EG)

Bosättnings-

baserad försäkring

baserad försäkring

883/2004 art.

baserad försäkring

enligt 5 kap. SFB

enligt 5 kap. SFB

11.4: arbetar i

enligt 5 kap. SFB

Arbetsbaserad

Arbetsbaserad

flagglandet. Lex

Arbetsbaserad

loci laboris, dvs.

försäkring enligt

försäkring enligt

försäkring enligt

6 kap. 6 kap. § SFB

6 kap. 3 § SFB

helt försäkrad i

6 kap. 3 § SFB

flagglandet.

Samordning av

familjeförmåner

mellan

arbetslandet och

familjens bosätt-

ningsland kan

ske.

(Vid arbete på

Undantag enligt

svenskflaggat

(EG) 883/2004

fiskefartyg inom

- art 11.4 andra

EU/EES gäller

meningen.

förordning (EG)

Fiskaren tillhör

883/2004 art 11.4,

bosättnings-

dvs. helt försäkrad

landets

i flagglandet

lagstiftning.

(Sverige).)

- art. 16.1,

fiskaren tillhör

bosättnings-

landets

lagstiftning.

129

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

Bosatt i EU/EES *

Bosatt utanför EU/EES *

Arbete på svensk-

Arbete på

Arbete på fartyg

Arbete på

flaggat fiskefartyg

svenskflaggat

flaggat från land

fiskefartyg flaggat

i Sverige

fiskefartyg utanför

inom EU/EES *

från land utanför

EU/EES *

EU/EES*

Förordning (EG)

Förordning (EG)

Förordning (EG)

Bosättningslandets

883/2004 art. 11.4:

883/2004 art. 11.4:

883/2004 art.

lagstiftning avgör i

arbetar i flagg-

arbetar i flagg-

11.4. Helt

samordning med

landet/Sverige. Lex

landet/Sverige. Lex

försäkrad i

flaggstatens.

loci laboris, dvs.

loci laboris,

dvs.

flagglandet.

helt försäkrad i

helt försäkrad

i

Sverige.

Sverige.

Undantag enligt

Undantag enligt

(EG) 883/2004

(EG) 883/2004

- art 11.4 andra

- art 11.4 andra

meningen. Fiskaren

meningen. Fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets

landets

lagstiftning.

lagstiftning.

- art. 16.1,

- art. 16.1,

fiskaren tillhör

fiskaren tillhör

bosättnings-

bosättnings-

landets

landets

lagstiftning.

lagstiftning..

Försäkrad för

Försäkrad för

arbetsbaserade

arbetsbaserade

förmåner enligt

förmåner enligt

6 kap. SFB

6 kap. 3 § SFB.

Om bosättnings-

Om bosättnings-

landet har ratifi-

landet har ratifi-

cerat WFC-konven-

cerat WFC-konven-

tionen kan sjö-

tionen kan sjö-

mannen vara helt

mannen vara helt

försäkrad i

försäkrad i

bosättningslandet

bosättningslandet

enligt artikel 34.

enligt artikel 34.

Bosättningsland

Bosättnings-

ets lagstiftning

landets lagstift-

avgör i

ning avgör i

samordning med

samordning med

flaggstatens.

flaggstatens.

Grönt

Fullt socialförsäkringsskydd i Sverige

Gult

Fullt socialförsäkringsskydd i arbetslandet, EU/EES

Orange

Partiellt socialförsäkringsskydd i Sverige

Rött

Inget socialförsäkringsskydd i Sverige

* Observera att för EES gäller fortfarande förordning 1408/71, se avsnitt 8.3.2.

** I tabellen har inte tagits hänsyn till gällande bilaterala avtal.

130

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Tabell 8.4 Social trygghet enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) för fiskare bosatta i Sverige, inom EU/EES * och utanför EU/EES * efter ratificering av WFC-konventionen **

Arbete på svensk-

Arbete på

Arbete på fartyg

Arbete på

flaggat fiskefartyg

svenskflaggat

flaggat från land

fiskefartyg flaggat

i Sverige

fiskefartyg utanför

inom EU/EES *

från land utanför

EU/EES *

EU/EES *

Bosatt i

Villkoren enligt 3 § ALF

Förutsatt att

Förordning (EG)

Villkoren enligt 3 §

Sverige

uppfyllda i Sverige. ALF

arbetsgivaren har säte

883/2004 art. 11.4:

ALF är uppfyllda.

är tillämplig.

i Sverige och lön

helt försäkrad i

ALF är tillämplig.

utbetalas från Sverige

flagglandet/

IAFFS 2009:1, ALF är

Sverige.

tillämplig.

Bosatt i

EU/EES

Förordning (EG)

Förordning (EG)

883/2004 art. 11.4:

883/2004 art. 11.4:

helt försäkrad i

helt försäkrad i

flagglandet/Sverige.

flagglandet/Sverige.

Undantag enligt (EG)

Undantag enligt (EG)

883/2004

883/2004

- art 11.4 andra

- art 11.4 andra

meningen. Fiskaren

meningen. Fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

- art. 16.1, fiskaren

- art. 16.1, fiskaren

tillhör bosättnings-

tillhör bosättnings-

landets lagstiftning.

landets lagstiftning.

Förordning (EG)

Bosättningslandets

883/2004 art. 11.4:

lagstiftning avgör i

helt försäkrad i

samordning med

flagglandet.

flagsstatens.

Bosatt

Villkoren enligt 3 § ALF

Förutsatt att

Bosättningslandets

Bosättningslandets

utanför

uppfyllda i Sverige. ALF

arbetsgivaren har säte

lagstiftning avgör i

lagstiftning

avgör i

EU/EES

är tillämplig.

i Sverige och lön

samordning med

samordning

med

utbetalas från Sverige

flaggstatens.

flaggstatens.

IAFFS 2009:1, 8 har

säte i Sverige och lön

utbetalas från Sverige.

ALF är tillämplig.

Grönt

ALF tillämplig.

Gult

Förmåner vid arbetslöshet enligt (EG) 883/2004

Rött

ALF ej tillämplig.

* Observera att för EES gäller fortfarande förordning 1408/71, se avsnitt 8.3.2.

** I tabellen har inte tagits hänsyn till gällande bilaterala avtal.

131

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

SOU 2011:84

8.3.5 Skydd vid arbetsskada

Utredningens bedömning: Bestämmelserna i socialförsäkrings- balken om arbetsskada och i hälso- och sjukvårdslagen om rätt till sjukvård motsvarar, med beaktande av utredningens förslag i avsnitt 8.3.4, de krav som följer av artikel 38 i konventionen.

I artikel 38 anges vad som ska innefattas i fiskarnas social- försäkringsrättsliga skydd vid arbetsskada. Vid arbetsskada ska fiskarna har tillgång till lämplig sjukvård och motsvarande ersättning enligt nationella lagar och förordningar.

Vad gäller tillgång till sjukvård följer av 3 och 4 §§ hälso- och sjukvårdslagen att landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt omedelbar hälso- och sjukvård åt dem som vistas inom landstinget utan att vara bosatta där. Bestämmelser om förmåner vid arbetsskada finns i kapitlen 38 till 42 i socialförsäkringsbalken. Ersättning från arbetsskadeförsäkringen kan lämnas till försäkrade förvärvs- arbetande och vissa studerande samt även till efterlevande (39 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Vid arbetsskada har en försäkrad rätt till samma förmåner enligt balken som han eller hon har rätt till vid annan sjukdom. Därutöver ersätter arbetsskadeförsäkringen nöd- vändiga kostnader för sjukvård utomlands till den del dessa inte ersätts som vid annan sjukdom (40 kap. 11 § socialförsäkrings- balken). Till en försäkrad som till följd av arbetsskada fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel utgår ersättning i form av livränta (41 kap. 3 § social- försäkringsbalken).

Med de förslag som utredningen föreslagit under avsnitt 8.3.4 anser utredningen att Sverige uppfyller konventionens krav i detta avseende.

132

SOU 2011:84

Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

8.3.6 Fiskefartygsägares ansvar för hälsoskydd och sjukvård

Utredningens bedömning: Sjömanslagens bestämmelse om att arbetsgivaren ska bestrida kostnad för vård av sjuk eller skadad sjöman gäller endast fiskare som är anställda. Fiskefartygs- ägarens ansvar för sådan kostnad i övriga fall, dvs. när en fiskare tjänstgör i egenskap av egenföretagare, är en fråga som får regleras i avtal om samarbete i fiskelag

Av artikel 39 följer att varje medlemsstat , i avsaknad av nationella bestämmelser för fiskare, ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som föreskriver att fiskefartygsägare har ansvar för att förse fiskare med hälsoskydd och sjukvård medan de är anställda eller sysselsatta eller arbetar på ett fartyg till sjöss eller i en främmande hamn. Sådana lagar, förordningar eller andra åtgärder ska säkerställa att fiskefartygsägare svarar för kostnaderna för sjukvård och därmed sammanhängande materiellt bistånd och stöd under läkarvård i ett främmande land tills fiskaren har rest hem.

Enligt 38 § sjömanslagen ska arbetsgivaren bestrida kostnad för vård av sjuk eller skadad sjöman som har befattning på fartyg. Sjömanslagen är endast tillämplig vid arbete och tjänstgöring på fiskefartyg för fiskare som är anställda. I övriga fall, dvs. när en fiskare tjänstgör i egenskap av egenföretagare, saknas bestämmelser om bestridande av kostnad för sjukvård när fiskefartyget är till havs eller i en främmande hamn. Utredningen anser i likhet vad som anförts i avsnitt 6.5 om hemresa att det är en fråga som får regleras i avtal om samarbete i fiskelag.

133

9 Uppfyllelse och tillämpning

Del VII i konventionen innehåller bestämmelser om medlems- staternas ansvar för att genomföra och tillämpa de principer och rättigheter som fastställs i konventionen.

9.1 Krav på tillsyn

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 5 kap. 1 § fartygssäker- hetslagen om att tillsyn även ska gälla arbets- och levnads- förhållandena ombord.

I artikel 40 i konventionen ställs krav på medlemsstaterna om ett effektivt utövande av sin jurisdiktion och kontroll över fartyg som för deras flagg. Det ska genomföras genom inrättande av system som säkerställer att kraven i konventionen uppfylls och, när det är lämpligt, inspektioner, rapportering, övervakning, besvärs- förfaranden, lämpliga påföljder och korrigerande åtgärder ingår i

enlighet med nationella lagar och förordningar.

I svensk reglering finns bestämmelser om

tillsyn av fartyg i

5 kap. fartygssäkerhetslagen och i 6 kap.

fartygssäkerhets-

förordningen. Transportstyrelsen utövar enligt 5 kap. 1 § fartygs- säkerhetslagen tillsyn när det gäller fartyg och dess utrustning, säkring av last som ännu inte förts ombord, rederiers säkerhets- organisation och arbetsmiljön ombord. I tillsynen ingår inledande besiktning som kan leda fram till att certifikat utfärdas, besiktningar och kontroller för att se till att gällande föreskrifter efterlevs samt för att förnya certifikat. Möjlighet finns även för tillsynsmyndigheten att utföra inspektioner när den finner det motiverat. I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet finns de närmare föreskrifterna om den tillsyn som utövas av styrelsen i dag. I

135

Uppfyllelse och tillämpning

SOU 2011:84

föreskrifterna finns särskilda bestämmelser om tillsyn för fiske- fartyg som har en längd om 24 m eller mer. Dessa bestämmelser har sin grund i Rådets direktiv 97/70/EG av den 11 december 1997 om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd om 24 m och däröver.

För att tillsynen enligt fartygssäkerhetslagen även ska omfatta de krav om arbets- och levnadsförhållanden som följer av konven- tionen föreslår utredningen att det görs ett tillägg i 5 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen där det slås fast att i tillsynen av ett fartyg ska ingå tillsyn av arbets- och levnadsförhållanden ombord. En närmare reglering av vilka förhållanden som avses bör följa av Transportstyrelsens föreskrifter. Utredningens förslag ansluter till regeringens förslag avseende 2006 års sjöarbetskonvention 1 i denna del.

9.2 Sjöarbetscertifikat för fiskefartyg

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 1 kap. 4 § fartygssäker- hetslagen om vad som avses med ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg .

Medlemsstaterna ska, enligt artikel 41 i konventionen, ställa krav på fiskefartyg att de medför ett giltigt dokument som förklarar att fartyget har inspekterats av den behöriga myndigheten eller på dess uppdrag, för uppfyllande av bestämmelserna i konventionen rörande arbets- och levnadsförhållanden. Dokumentet ska utfärdas av den behöriga myndigheten. Någon närmare reglering hur ett sådant dokument ska utformas finns inte.

Bestämmelser om certifikat och dokument finns i 1 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen. Av 2 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen följer att ett fartyg ska ha de certifikat som anges i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Vidare följer att ett certifikat ska visa att fartyget vid en besiktning för utfärdande av certifikatet motsvarade föreskrivna krav. Av andra stycket samma bestämmelse följer att certifikat utfärdas av Transportstyrelsen, om regeringen inte föreskriver annat. Sjöarbetskonventionen har en bestämmelse med motsvarande innehåll som artikel 41 i konventionen och regeringen har avseende den konventionen föreslagit att ett tillägg

1 Proposition 2011/12:35 2006 års sjöarbetskonvention , s. 53 f.

136

SOU 2011:84

Uppfyllelse och tillämpning

görs i 1 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen om vad som avses med ett sjöarbetscertifikat 2 . För att få en enhetlig benämning och för- fattningsmässig behandling för dessa bevis anser utredningen att det dokument som avses i artikel 41 i konventionen i svensk rätt bör benämnas sjöarbetscertifikat för fiskefartyg samt att ett tillägg bör göras i 1 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen om vad som avses med ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

9.2.1 Fiskefartyg som omfattas av reglerna om sjöarbetscertifikat för fiskefartyg

Utredningens förslag: En ny bestämmelse om vilka fartyg som är skyldiga att ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg införs i 3 kap. fartygssäkerhetslagen.

Bestämmelsen i artikel 41 i konventionen om sjöarbetscertifikat för fiskefartyg gäller fiskefartyg som stannar till sjöss mer än tre dygn och har en längd om 24 m eller mer, eller normalt framförs på ett avstånd från flaggstatens kustlinje som överstiger 200 sjömil.

I kapitel 3 i fartygssäkerhetslagen finns bestämmelser om särskilda krav för användning av vissa fartyg. Utredningen föreslår att det införs en ny bestämmelse om vilka fartyg som måste ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

9.2.2 Giltighetstid

Giltighetstiden för ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg får, enligt artikel 41.2 i konventionen, sammanfalla med giltighetstiden för ett nationellt eller internationellt säkerhetscertifikat för fiskefartyg, men den får aldrig överskrida fem år.

Transportstyrelsen får, enligt 3 kap. 3 § fartygssäkerhets- förordningen, meddela föreskrifter om giltighetstiden för certi- fikat. Vid meddelande av sådana föreskrifter gällande sjöarbets- certifikat för fiskefartyg måste tidsbegränsningen om fem år iakttagas.

2 Proposition 2011/12:35 2006 års sjöarbetskonvention, s. 51 f.

137

Uppfyllelse och tillämpning

SOU 2011:84

9.3 Inspektörer och uppdrag till erkända organisationer

Utredningens förslag: En bestämmelse förs in i 9 kap. fartygs- säkerhetsförordningen om att Transportstyrelsen genom avtal får bemyndiga erkända organisationer att utföra tillsyn och utfärda certifikat avseende arbets- och levnadsförhållanden på svenska fiskefartyg.

Konventionen ställer i artikel 42 krav om att den behöriga myndigheten ska utse ett tillräckligt antal behöriga inspektörer för att fullgöra dess uppgifter enligt artikel 41, dvs. att utfärda sjöarbetscertifikat för fiskefartyg efter att fiskefartyget har inspek- terats avseende konventionens bestämmelser om arbets- och levnadsförhållanden. Medlemsstaterna får dock bemyndiga offent- liga institutioner eller andra organisationer som den erkänner som behöriga och oberoende att utföra inspektioner och utfärda sjöarbetscertifikat för fiskefartyg på fiskefartyg som för deras flagg. Under alla förhållanden ska medlemsstaten ha det fulla ansvaret för inspektion och utfärdande av dessa handlingar rörande fiskarnas arbets- och levnadsförhållanden på fiskefartyg som för dess flagg.

I enlighet med utredningens förslag i avsnitt 9.1. är det Transportstyrelsen som föreslås vara tillsynsmyndighet när det gäller arbets- och levnadsförhållanden på fiskefartyg. Vad gäller frågan om hur behöriga inspektörer ska utses och utbildningskrav för behöriga inspektörer är det därför, enligt utredningen, en fråga för Transportstyrelsen att besluta.

Av 1 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen följer att med erkänd organisation avses en sådan organisation som har erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg samt att en organisation kan vara ett klassificeringssällskap eller annan som utför säkerhetsbedömningar på statens vägnar. Enligt 9 kap. 1 och 2 §§ fartygssäkerhetsförordningen får Transport- styrelsen genom avtal uppdra åt en erkänd organisation att utfärda och förnya certifikat för svenska fartyg. Vidare ska Transport- styrelsen i sin författningssamling tillkännage med vilka organisa- tioner avtal har träffats.

138

SOU 2011:84

Uppfyllelse och tillämpning

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisa- tioner som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed behandlar endast tillsyn och utfärdande av certifikat avseende förhållanden som regleras i vissa IMO konventioner, inte konventionen om arbete ombord på fiskefartyg. Som framgår ovan definieras begreppet erkänd organisation i 1 kap. 5 § fartygs- säkerhetslagen som en organisation erkänd enligt förordning (EG) nr 391/2009. I teorin är detta inte detsamma som en organisation erkänd av en medlemsstat enligt konventionen om arbete ombord på fiskefartyg. I praktiken har detta, enligt utredningen, ingen betydelse; det är fråga om välrenommerade klassificeringssällskap både enligt direktivet och konventionen om arbete ombord på fiskefartyg. Utredningen föreslår därför ingen åtskillnad i begreppet.

En ny bestämmelse bör föras in i fartygssäkerhetsförordningen för att bemyndiga Transportstyrelsen att träffa avtal med en erkänd organisation att utföra tillsyn av arbets- och levnadsförhållanden på svenska fiskefartyg och att utfärda sjöarbetscertifikat för fiske- fartyg. Transportstyrelsen ska även åläggas att i sin författnings- samling tillkännage med vilka organisationer avtal har träffats. Utredningen tar inte ställning till frågan om avtal bör träffas; detta är en fråga för Transportstyrelsen. Utredningens förslag avseende uppdrag till erkända organisationer ansluter till MLC-utredningens förslag 3 i denna del.

9.4 Åtgärder vid klagomål

En medlemsstat som tar emot ett klagomål eller får bevis om att ett fiskefartyg inte uppfyller kraven i konventionen ska om fartyget för medlemsstatens flagg och får om fartyget för utländsk flagg vidta vissa åtgärder (artikel 43). För det fall en medlemsstat betraktar klagomålen som klart ogrundade behöver några åtgärder i enlighet med artikeln inte vidtas. Hantering av klagomål på bostäder behandlas i avsnitt 7.3.1.

3 SOU 2009:95 Sjöarbetskonventionen – om Sveriges anslutning, s. 107 f.

139

Uppfyllelse och tillämpning

SOU 2011:84

9.4.1 Krav på att vidta åtgärder vid klagomål på svenska fiskefartyg

Utredningens bedömning: Konventionens krav på att vidta åtgärder vid klagomål på svenska fiskefartyg är uppfyllda genom befintlig lagstiftning

När det gäller klagomål på svenska fiskefartyg ska, enligt artikel 43.1, de åtgärder vidtas som krävs för att undersöka ärendet och säkerställa att åtgärder vidtas för att komma till rätta med alla brister som påträffas.

Transportstyrelsen kan i egenskap av tillsynsmyndighet vidta åtgärder för att undersöka ett klagomål genom att t.ex. utöva tillsyn genom inspektion. Enligt 5 kap. 4 § fartygssäkerhetslagen görs inspektioner när en tillsynsmyndighet finner det motiverat. För att säkerställa att åtgärder vidtas kan Transportstyrelsen enligt 2 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen, när det gäller fiskefartyg som enligt utredningens förslag i avsnitt 9.2.1 ska ha ett sjöarbets- certifikat för fiskefartyg, förklara ett certifikat ogiltigt om för- hållandena inte längre motsvarar föreskrivna krav och bristerna, trots föreläggande, inte har avhjälpts eller fartyget inte undergår föreskriven tillsyn. Av 6 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen följer att ett fartygs resa får förbjudas bl.a. om fartyget saknar ett certifikat ombord som det ska ha. Ytterligare åtgärder som kan vidtas för att säkerställa att åtgärder vidtas finns i 6 kap. fartygssäkerhetslagen. Bestämmelserna gäller samtliga fiskefartyg, dvs. inte bara de som enligt utredningens förslag i avsnitt 9.2.1 ska ha ett sjöarbets- certifikat för fiskefartyg. Enligt 6 kap. 1 § 2 samma lag får ett fartygs resa förbjudas om det finns skälig anledning att anta att fartyget i något väsentligt avseende har brister i skyddet mot ohälsa eller olycksfall. Om den nämnda bristen medför omedelbar fara för bl.a. liv, fartyget eller dess besättning ska , enligt 3 § 3 samma kapitel, fartygs resa under vissa angivna omständigheter förbjudas. Vidare finns i 11–14 §§ samma kapitel bestämmelser om föreläggande och vite. Utredningen anser att konventionens krav avseende svenska fiskefartyg i denna del redan är uppfyllda genom befintlig lagstiftning.

140

SOU 2011:84

Uppfyllelse och tillämpning

9.4.2 Åtgärder som får vidtas vid klagomål på utländska fartyg

Utredningens bedömning: Möjlighet finns för Transport- styrelsen att genom befintlig lagstiftning vidta åtgärder såväl i form av inspektion som att vidta åtgärder för att komma till rätta med förhållanden ombord som klart äventyrar säkerhet eller hälsa på fiskefartyg med utländsk flagg

När det gäller klagomål avseende utländska fiskefartyg som anlöper en hamn i sin normala verksamhet eller av driftstekniska skäl får en medlemsstat skriva en rapport som tillställs regeringen i fartygets flaggstat med kopia till Internationella arbetsbyråns generaldirektör och vidta de åtgärder som behövs för att rätta till sådana förhållanden ombord som klart äventyrar säkerhet eller hälsa. Om sådana åtgärder vidtas ska medlemsstaten snarast underrätta flaggstatens närmaste representant som, om det är möjligt, ska närvara. Medlemsstaten får inte i onödan kvarhålla eller försena fartyget.

I 5 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen föreskrivs att tillsyn av utländska fartyg sker genom inspektion. När det gäller förhållanden som omfattas av certifikat, ska inspektionen begränsas till granskning av fartygets certifikat om det inte finns grundad anledning att anta att fartyget, dess utrustning eller säkerhets- organisation avviker från uppgifterna i certifikatet i något väsentligt avseende. Begränsningen gäller inte om föreskrifter har meddelats med stöd av 7 kap. 6 § 2, dvs. att det följer av hamnstats- kontrolldirektivet 4 . Fiskefartyg omfattas inte av nämnda direktiv. Transportstyrelsen kan således med stöd av sitt allmänna bemyndigande att utföra inspektioner enligt 5 kap. 9 § fartygs- säkerhetslagen inspektera utländska fiskefartyg i svensk hamn, dock inte utföra formella hamnstatskontroller. När det gäller allvarliga brister hos utländska fartyg i fråga om efterlevnaden av konventionens krav gäller samma regler som för svenska fiskefartyg, dvs. 6 kap. 1–3 §§ fartygssäkerhetslagen är tillämpliga under förutsättning att Transportstyrelsen, med stöd av be- myndigandet i 3 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen, föreskriver att utländska fiskefartyg ska ha sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll.

141

Uppfyllelse och tillämpning

SOU 2011:84

Även bestämmelserna i 11–14 §§ i samma kapitel om föreläggande och vite är tillämpliga. I 10 kap. 2 § fartygssäkerhetsförordningen finns bestämmelser om Transportstyrelsens underrättelseskyldig- het vid beslut enligt 6 kap. 1–3 §§ fartygssäkerhetslagen. Därav följer bl.a. att den behöriga myndigheten i flaggstaten ska under- rättas om beslut enligt 6 kap. 1 –3 §§ fartygssäkerhetslagen. Möjlighet finns således för Transportstyrelsen att genom befintlig lagstiftning vidta åtgärder såväl i form av inspektion som att vidta åtgärder för att komma till rätta med förhållanden ombord som klart äventyrar säkerhet eller hälsa på fiskefartyg med utländsk flagg.

9.4.3 Rätt att anföra klagomål m.m.

Utredningens förslag: Ett tillägg görs i 10 kap. 3 § fartygs- säkerhetsförordningen innebärande att bestämmelsen även omfattar konventionen om arbete ombord på fiskefartyg.

Av artikel 43.2 i konventionen följer, som redogjorts för ovan, att en medlemsstat som tar emot ett klagomål kan skriva en rapport som tillställs regeringen i fartygets flaggstat med kopia till Internationella arbetsbyrån. Vidare följer av artikel 43.4 i konven- tionen att klagomål avseende artikel 43 får anföras av fiskare, en branschorganisation, ett förbund, en fackförening eller vem som helst som berörs av fartygets säkerhet eller säkerhets- eller hälsorisker för fiskarna ombord.

Motsvarande reglering gällande hanteringen av klagomål avseende efterlevnaden av konventionen ombord på fiskefartyg saknas i svensk rätt. Emellertid finns i 10 kap. 3–4 §§ fartygs- säkerhetsförordningen en liknande reglering gällande efterlevnaden av lagen om vilotid för sjömän och hur Transportstyrelsen ska hantera klagomål. Utredningen föreslår därför att ett tillägg görs i 3 § innebärande att bestämmelsen även omfattar konventionen om arbete ombord på fiskefartyg. Genom tillägget följer att Sverige vid ett klagomål som gäller efterlevnaden av konventionen ombord på ett utländskt fiskefartyg som anlöpt svensk hamn ska sända en rapport till den stat där fartyget är registrerat. 4 § i samma kapitel omfattar, enligt utredningen, samtliga de kategorier av klago- berättigade som räknas upp i artikel 43.4 i konventionen.

142

SOU 2011:84

Uppfyllelse och tillämpning

9.5 Likabehandling

Av artikel 44 i konventionen följer att en medlemsstat ska tillämpa konventionen på ett sådant sätt att fiskefartyg som är flaggat i någon stat som inte har ratificerat konventionen inte behandlas förmånligare än fiskefartyg som är flaggat i en medlemsstat som har ratificerat den. Denna ”no more favourable treatment” bestämmelse är till sitt materiella innehåll densamma som i sjöarbetskonventionen. Den kommer att vara av betydelse vid övervägandet om Sverige ska ratificera konventionen.

För det fall Sverige ratificerar konventionen kan Transport- styrelsen, med stöd av 3 kap. 4 § fartygssäkerhetsförordningen, föreskriva att utländska fiskefartyg ska ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg vid sjöfart inom Sveriges territorium. På så sätt uppställs samma krav på samtliga 5 fiskefartyg, oavsett om fartygets flaggstat har ratificerat konventionen eller inte. För det fall Sverige inte ratificerar konventionen innebär bestämmelsen att konven- tionens krav om arbets- och levnadsförhållanden ändå måste vara uppfyllda på svenska fiskefartyg vid sjöfart på andra staters sjöterritorium om denna stat har ratificerat konventionen.

5 Av utredningens förslag i avsnitt 9.2.1 framgår vilka fiskefartyg som måste ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg.

143

10 Ikraftträdande m.m.

Del VIII och IX i konventionen innehåller dels bestämmelser om hur bilagorna till konventionen kan ändras, dels slutbestämmelser.

10.1 Ikraftträdande

Konventionen om arbete ombord på fiskefartyg träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer från tio medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos generaldirektören. I november 2011 har två länder, Argentina och Bosnien- Hercegovina, ratificerat konventionen. Som anförts i avsnitt 2.2.4 har Europeiska unionens råd beslutat om bemyndigande för medlemsstaterna att, i de delar som faller under unionens exklusiva behörighet, ratificera konventionen. Enligt beslutet ska medlems- staterna eftersträva att ratificera konventionen så snart som möjligt, helst före den 31 december 2012.

Utredningens bedömning är att konventionens bestämmelser bör, under förutsättning att Sverige ratificerar konventionen, sättas i kraft i svensk rätt i samband med konventionens ikraftträdande. I syfte att fiskefartygen ska kunna ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg vid tidpunkten för ikraftträdandet av konventionen bör dock de författningsförslag 1 som rör Transportstyrelsens möjlig- heter att utöva tillsyn i form av besiktning av fartyg och att därefter utfärda certifikat efter konstaterad uppfyllelse av konventionen träda i kraft innan konventionen träder i kraft. Det är i dagsläget osäkert när konventionen kommer att träda i kraft varför något datum för den föreslagna författningsregleringen i svensk rätt inte kan föreslås.

1 De författningsförslag som avses är 1 kap. 4 § 6 och 5 kap. 1 § fartygssäkerhetslagen.

145

Ikraftträdande m.m.

SOU 2011:84

10.2 Övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Den nya bestämmelsen i 6 kap 3 § socialförsäkringsbalken ska tillämpas på sådant arbete som utförs efter ikraftträdandet. Även tillägget i 3 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ska tillämpas om ersättningsvillkoren i lagen är uppfyllda efter ikraftträdandet.

Genom utredningens förslag i avsnitt 8.3.4 utvidgas dels den personkrets som är berättigad till arbetsbaserade förmåner i social- försäkringsbalken, dels den personkrets som uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring. För att undvika att arbete som utförts innan konventionens ikraftträdande beaktas vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna bör det föreskrivas att den nya bestämmelsen i 6 kap 3 § socialförsäkrings- balken ska tillämpas på sådant arbete som utförs efter ikraft- trädandet. Av samma skäl bör tillägget i 3 § lagen om arbetslöshets- försäkring tillämpas om ersättningsvillkoren i lagen är uppfyllda efter ikraftträdandet. Utredningens förslag i denna del ansluter till regeringens förslag avseende 2006 års sjöarbetskonvention 2 .

2 Proposition 2011/12:35 2006 års sjöarbetskonvention , s. 57.

146

11 Konsekvensbedömning och slutsats

11.1 Konsekvensbedömning

Utgångspunkten för utredningen är, i enlighet med vad som följer av utredningens direktiv, att analysera konsekvenserna av ett genomförande av konventionen i svensk rätt samt att föreslå författningsändringar för ett genomförande. Om de föreslagna åtgärderna innebär kostnader för det allmänna ska finansierings- förslag lämnas. Om de innebär kostnader för företag ska samråd ske med Näringslivets regelnämnd.

Nedan följer en genomgång av de konsekvenser som de framlagda förslagen kan medföra i enlighet med de krav som ställs i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

11.1.1 Konsekvenser för staten av förslagen

Transportstyrelsen

Ett genomförandet av konventionen i svensk rätt medför utökade arbetsuppgifter för framförallt Transportstyrelsen i form av utvidgad tillsyn av fiskefartyg vad gäller arbets- och levnads- förhållanden ombord, utfärdande av sjöarbetscertifikat för fiske- fartyg och fastställande av säkerhetsbesättning för fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer. Utredningen har utöver vad som följer av konventionen föreslagit att krav om fastställande av säkerhets- besättning även ska gälla för fiskefartyg, oavsett storlek, som stannar till sjöss mer än tre dygn. Initialt tillkommer även arbete för Transportstyrelsen i form av utarbetande av föreskrifter, särskilt vad gäller bostäder ombord på fiskefartygen, och utbild-

147

Konsekvensbedömning och slutsats

SOU 2011:84

ning av inspektörer som ska genomföra tillsynen samt diverse övrig administration.

Tillsynsförrättningar, utfärdande av certifikat och fastställande av säkerhetsbesättningar kommer troligtvis att finansieras genom avgifter och därför inte medföra någon kostnad för staten. Enligt utredningens förslag kommer Transportstyrelsen ha möjlighet att delegera tillsyn och utfärdande av certifikat till klassificerings- sällskap. Det kan därav dock inte uteslutas att utbildning av inspektörer som ska genomföra tillsyn åt Transportstyrelsen ändå kan vara nödvändig. Sådan utbildning av inspektörer, arbete med utarbetande av föreskrifter och övrigt arbete i samband med genomförande av konventionen kommer att innebära kostnader som måste finansieras. Det kan, enligt utredningens bedömning, inte ske inom ramen för avgifter utan kommer att belasta statsbudgeten. Kostnaden är svår att uppskatta men torde uppgå till två–tre heltidstjänster under uppbyggnadsskedet och under förvaltningsskedet till minst en och en halv heltidstjänst.

Enligt konventionen kommer Sverige i vissa fall att utöva tillsyn av arbets- och levnadsförhållanden på utländska fiskefartyg som anlöper hamn i Sverige om och när konventionen träder i kraft. Hur många fartyg det kan röra sig om och den ytterligare kostnad som kan uppstå för Transportstyrelsen är svårt för utredningen att uppskatta. Belastningen på styrelsen torde i jämförelse med nuvarande arbete med hamnstatskontroll bli i det närmaste försumbar.

Övrigt

Ett genomförande av konventionen i svensk rätt medför att skyddet från det svenska sociala trygghetssystemet måste utvidgas dels vad gäller arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkrings- balken, dels arbetslöshetsförmåner enligt lagen om arbetslöshets- försäkring, se avsnitt 8.3.3. De fiskare som omfattas av ut- vidgningen av arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkrings- balken är de som antingen arbetar på ett svensktflaggat fiskefartyg utanför EU/EES eller är bosatta i Sverige och arbetar på ett utländskt fiskefartyg flaggat i land utanför EU/EES. De fiskare som träffas av utvidgningen av tillgången till arbetslöshetsförmåner är de som är bosatta i Sverige och som har arbetat på ett fiskefartyg flaggat i land utanför EU/EES. Även Skatteverkets verksamhet kan

148

SOU 2011:84

Konsekvensbedömning och slutsats

komma att beröras när det gäller debitering av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som ligger till grund för det statliga social- försäkringssystemet. Vid utredningens kontakter med SFR har framkommit att antalet fiskare som kommer att beröras av utvidgningen avseende skyddet från det sociala trygghetssystemet endast är ett fåtal vilket innebär att kostnaderna till följd av ändringarna sannolikt inte blir stora.

11.1.2 Konsekvenser för fiskerinäringen

Tillsyn och certifikat

Alla fiskefartyg som stannar till sjöss mer än tre dygn och har en längd om 24 m eller mer eller som normalt framförs på ett avstånd från Sveriges kustlinje som överstiger 200 sjömil ska ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg. För att få ett certifikat måste fartyget genomgå en besiktning och därefter, vid förnyande av certifikatet, underkastas regelbunden tillsyn. Transportstyrelsen verksamhet i form av tillsyn och utfärdande av certifikat är avgiftsbelagd vilket medför en kostnad för fiskefartygets ägare. Storleken på dessa avgifter är inte möjligt för utredningen att uppskatta eftersom det inte är känt hur tillsynssystemet kommer att läggas upp.

Fastställande av säkerhetsbesättning

Konventionen uppställer vidare krav om fastställande av säkerhets- besättning för fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer. Härtill kommer att utredningen utöver konventionens krav föreslår att för fiskefartyg, oavsett storlek, som är till sjöss mer än tre dygn ska säkerhetsbesättning fastställas. Enligt nu gällande regler uppställs krav om säkerhetsbesättning för fiskefartyg när de har en största längd om minst 50 m. För övriga fiskefartyg är Transportstyrelsens bemanningsföreskrifter tillämpliga. Då i princip samtliga fiske- fartyg i Sverige har en längd under 50 m innebär konventionens krav en ny kostnad för fiskefartygsägarna. Utredningen uppskattar att ca 50 fiskefartyg kommer att beröras av kravet om fastställande av säkerhetsbesättning. Enligt nu gällande regler tas en avgift om 4 500 kr ut av Transportstyrelsen vid prövningen av en ansökan om fastställande av säkerhetsbesättning.

149

Konsekvensbedömning och slutsats

SOU 2011:84

Konsekvenserna av säkerhetsbesättningsbeslut för fiskefartyg som ska ha sådana enligt utredningens förslag är inte möjliga att beräkna. Det är troligt att antalet ombordvarande kommer att öka. Prövningen av hur stora säkerhetsbesättningarna ska vara kommer att sammanhänga med tillämpningen av vilotidsreglerna.

Vilotider

I konventionen uppställs detaljerade krav om vilotid för fiskefartyg som oavsett storlek stannar till sjöss mer än tre dygn. Enligt konventionen får den kortaste vilotiden för besättningarna på dessa fiskefartyg inte understiga 10 timmar under en tjugofyratimmars- period och 77 timmar under en sjudygnsperiod. Vid utredningens kontakter med SFR har framkommit att konventionens krav i denna fråga skulle orsaka stora problem för fiskerinäringen. Vanligtvis bedrivs pelagiskt fiske 12 till 15 veckor per år vilket innebär ca tio resor à en eller två veckor. Arbetsinsatsen ombord varierar beroende av vilket typ av fiske som bedrivs men inte i något fall kan konventionens krav om vilotid upprätthållas inom de tidsramar som anges. De ekonomiska konsekvenserna av att konventionens krav om vilotid genomförs i svensk rätt är svåra att beräkna eftersom det saknas underlag för hur fiskefartygen är bemannade i dag jämfört med den bemanning som krävs för att uppfylla konventionens krav. Mot bakgrund av utredningens kontakter med SFR kan det dock antas att fiskefartyg som är ute till sjöss mer än tre dygn, vilket innefattar i princip samtliga fartyg med en längd om 24 m eller mer, måste utöka bemanningen på fartygen.

En tillämpning av vilotidsreglerna skulle innebära en ekonomisk belastning på fartygen.

Bostäder ombord

Konventionen innefattar, till skillnad från nu gällande svensk rätt, omfattande krav vad gäller bostäder ombord. Konventionens krav överensstämmer i stort sett med de krav i svensk rätt som gäller bostäder ombord på t.ex. handelsfartyg. Konventionens krav om bostäder ska tillämpas på alla nya fiskefartyg, dvs. från och med konventionens ikraftträdande för berörd medlemsstat. Enligt SFR

150

SOU 2011:84

Konsekvensbedömning och slutsats

uppfyller fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer redan konventionens krav. Utredningens bedömning är därför att ett genomförande av konventionens bestämmelser om bostäder ombord inte föranleder några ytterligare kostnader för fiskeri- näringen.

Det kustnära och småskaliga fisket

Enligt utredningens direktiv ska konsekvenserna för det kustnära och småskaliga fisket särskilt belysas. I proposition 2003/04:51 s. 6 om kust och insjöfiske samt vattenbruk definieras kustfiske som ett lokalt bedrivet fiske med fiskeresor under maximalt 24 timmar samt allt yrkesmässigt insjöfiske.

Det kustnära och småskaliga fisket, enligt definitionen ovan, omfattas inte av konventionens krav om certifikat och fastställande av säkerhetsbesättning. Inte heller kommer detta fiske att omfattas av konventionens detaljerade krav om vilotider utan endast av den allmänna bestämmelsen i 4 § i lagen om vilotid för sjömän, dvs. att vilotiden bör förläggas så att den som fiskar får vila en dag i veckan på allmän helgdag. Vad gäller konventionens bestämmelser om bostäder ombord på fartyg kommer dessa, som anförts ovan, att vara tillämpliga på nya fiskefartyg. Härtill kommer att konven- tionen medger 1 att den behöriga myndigheten, efter samråd, får medge undantag från bestämmelserna om bostäder för fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mindre än 24 timmar och där fiskarna inte bor ombord på fartyget i hamn.

Utredningens bedömning är att det kustnära och småskaliga fisket inte påverkas i någon större omfattning av ett genomförande av konventionen i svensk rätt eftersom konventionen främst tar sikte på fiske som bedrivs av fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer och/eller fiskefartyg som stannar till sjöss mer än tre dygn.

1 ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg, bilaga 3, punkten 3.

151

Konsekvensbedömning och slutsats

SOU 2011:84

11.1.3 Förenkling för småföretag

Om Sverige ratificerar konventionen måste ett antal nya bestämmelser som främst berör de större fiskefartygen att behöva beslutas. Detta förenklar inte för dessa företag. Mindre fartyg berörs endast marginellt. I avsnitt 11.2 berörs de möjliga ekonomiska konsekvenserna.

11.1.4 Konsekvenser för den enskilde

För den enskilde fiskaren som omfattas av konventionen innebär konventionen ett utökat skydd avseende arbets- och levnads- förhållanden.

Ett genomförande av konventionen innebär rätt till ytterligare socialförsäkringsförmåner för de fiskare som arbetar på ett svenskflaggat fiskefartyg utanför EU/EES eller för fiskare som är bosatta i Sverige och som arbetar på fiskefartyg som är flaggat utanför EU/EES. För sistnämnda grupp av fiskare utökas även möjligheten till att uppfylla villkoren för rätt till arbetslöshets- försäkring.

För fiskare som tjänstgör på ett fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller som normalt är ute till sjöss mer än tre dygn innebär ett genomförande av konventionen att giltighetstiden för läkarintyg ändras från fyra till två år. Mot bakgrund av att en majoritet av fiskarna är egenföretagare och därför själva får stå för kostnaden för utfärdande av läkarintyg innebär det minskade intervallet för utfärdande av sådana intyg en utökad kostnad för den enskilde.

För att uppnå överensstämmelse med konventionen höjs minimiåldern för att utföra lättare fartygsarbete från 13 till 15 år samt att sådant arbete endast får utföras under skollov.

11.1.5 Med Fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag

(SOU 2010:42)

Vid analysen av konsekvenserna av en ratifikation av konventionen ska utredningen, enligt direktiven, särskilt beakta de förslag som lämnas i Fiskelagsutredningens betänkande, Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) och det fortsatta arbetet med betänkandet inom Regeringskansliet. En av uppgifterna för

152

SOU 2011:84

Konsekvensbedömning och slutsats

Fiskelagsutredningen var att föreslå en ny fiskelag som fokuserar på fiskevård, inte fiskerätt. Fiskelagsutredningen har föreslagit att nu gällande fiskelag ersätts av en ny ramlag, fiskevårdslagen. Mer detaljerade bestämmelser ska ges i förordning och föreskrifter. Förändringar föreslås på fem viktiga delområden i lagen, en portalparagraf med miljörättsliga principer, en förtydligad resurs- fördelning, enklare tillståndskrav för yrkesfiske, tillstånd och näringsfrihet samt regionalt inflytande. Vidare har Fiskelags- utredningen haft i uppdrag att se över frågor om kontroll och tillsyn i syfte att överväga hur lagföring av fiskebrott kan effektivi- seras. Betänkandet överlämnades till Jordbruksdepartementet i juni 2010 och har därefter varit ute på remiss. WFC-utredningen har tagit del av betänkandet och remissammanställningen 2 av betänkandet.

Fiskelagsutredningens uppdrag och WFC-utredningens uppdrag berör två olika delar av svenskt fiske, dvs. själva fiskeverksamheten respektive arbets- och levnadsförhållanden ombord på fiskefartyg, som i stort sett är avgränsade från varandra. Utöver vad utred- ningen anfört i avsnitt 4.1.1. om definitionen av yrkesmässigt fiske är utredningens bedömning att en ratifikation av konventionen inte medför några konsekvenser i förhållande till innehållet i Fiskelags- utredningens betänkande.

11.2 Ratifikationsfrågan

Utredningens bedömning: Sverige bör avvakta med att ta ställning till ratifikationsfrågan till dess att det finns närmare besked om andra närliggande staters inställningar i frågan.

Vad gäller ställningstagande till frågan om Sverige, med beaktande av de konsekvenser som redovisas ovan, bör ratificera konven- tionen anför utredningen följande. Det skydd av arbets- och levnadsförhållanden ombord på fiskefartyg som följer av konven- tionen är en följd av att arbete på fiskefartyg anses som ett farligt arbete.

Utredningen har sökt material för få en bild av hur olycks- statistiken för svenska fiskare ser ut samt vilka orsaker som ligger

2 Promemoria Remissammanställning – SOU 2010:42 Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag , Landsbygdsdepartementet, 2011-10-12.

153

Konsekvensbedömning och slutsats

SOU 2011:84

bakom olyckorna. Material har erhållits från bl.a. Arbetsmiljö- verket och Transportstyrelsen. Härav framgår att 35 anmälningar om arbetsskador 3 gjorts av fiskare åren 2006 till 2010, varav 27 betecknas som olyckor och 8 som sjukdomar 4 . De vanligast förekommande orsakerna till olyckorna anges vara förlorad kontroll över transportutrustning och fall av person. Vad gäller sjukdomarna anges orsaken vara lyft och förflyttningar av bördor. Antalet dödsolyckor inom fisket uppges vara totalt 35 åren 1990 till 2008. Vad gäller åren 2009 och 2010 har, enligt vad som kommit till Arbetsmiljöverkets kännedom, ingen fiskare omkommit i arbetet. Enligt uppgifter från Transportstyrelsen har det sedan 1985 registrerats totalt 875 olyckor och tillbud med svenska och utländska fiskefartyg. Av dessa har 30 kodats som sovit på vakt alternativt speciella förhållanden (sjukdom, för lite sömn, för lång arbetstid). När det gäller endast svenska fiskefartyg blir motsvarande siffror 721 händelser varav 22 kodats som sovit på vakt alternativt speciella förhållanden (sjukdom, för lite sömn, för lång arbetstid).

De fartyg som främst berörs av konventionen, dvs. fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer eller fiskefartyg som normalt är till sjöss mer än tre dygn, är inte överrepresenterade i statistiken.

Fråga är om ett genomförande av konventionen medför att ovanstående händelser hade kunnat undvikas. Vad gäller konven- tionens bestämmelser om vilotid och fastställande av säkerhets- besättning är utredningens uppfattning att ett genomförande av denna reglering sannolikt skulle öka säkerheten samt hindra olyckor och tillbud. Dock har även framkommit att just de kostnader ett införande av vilotider och krav om fastställande av säkerhetsbesättning medför innebär att incitamentet för fiskeri- näringen minskas. Enligt SFR har nämligen fiskeföretagen inte ekonomiska möjligheter att utöka besättningen på fiskefartygen.

Det måste dock beaktas att även om Sverige väljer att inte ratificera konventionen och konventionen träder i kraft kan de ekonomiska och arbetsmässiga följderna bli negativa för fiskeri- näringen. Regleringen i artikel 44 i konventionen innebär nämligen att konventionens krav om arbets- och levnadsförhållanden ombord på fiskefartyg måste vara uppfyllda på svenska fiskefartyg vid sjöfart på andra staters sjöterritorium om denna stat har ratificerat konventionen.

3 Som arbetsskador räknas arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro samt arbetssjukdomar.

4 Källa: Arbetsmiljöverket.

154

SOU 2011:84

Konsekvensbedömning och slutsats

Vidare har SFR i sina kontakter med utredningen uppgett att de inte anser att konventionen ska ratificeras av Sverige eftersom den inte är anpassad efter den svenska fiskerinäringens förutsättningar. Den är i stället anpassad för fiske, som bedrivs med främst stora fartyg sysselsatta med havsfiske under lång sammanhängande tid. Utredningens bedömning är, mot bakgrund av vad som anförts ovan, att Sverige bör avvakta med att ta ställning till ratifikations- frågan till dess att det finns närmare besked om andra närliggande staters inställningar i frågan.

155

12 Författningskommentarer

Utredningens förslag innebär författningsmässigt ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring, lagen (1998:958) om vilotid för sjömän, fartygssäker- hetslagen (2003:364), socialförsäkringsbalken, arbetsmiljö- förordningen (1977:1166), mönstringsförordningen (1984:831), fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal. I kommentaren anges hänvisningar till aktuellt avsnitt i betänkandet.

12.1 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

2 kap.

8 §

Avgränsningen i tredje stycket att de ytterligare bestämmelser om bl.a. utrymmen och anordningar som finns i fartygssäkerhetslagen endast gäller ombordanställda tas bort. Syftet är att dessa bestämmelser, när så är lämpligt, ska kunna omfatta bostäder på fiskefartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare. Ändringen är föranledd av Del V och bilaga III i konventionen. Se vidare avsnitt 7.3.3.

157

Författningskommentarer

SOU 2011:84

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

3 §

Ett nytt stycke har införts i paragrafen till följd av artikel 34 i konventionen där det framgår att rätt till förmåner från det sociala trygghetssystemet inte får vara mindre förmånligt än den rätt som andra personer som arbetar och som är bosatta i medlemsstaten har. Genom det nya stycket kommer fiskare som är bosatta i Sverige och som utfört arbete på ett fiskefartyg flaggat i land utanför EU/EES, som Sverige inte träffat en överenskommelse med om andra villkor för ersättning än som föreskrivs i lagen, ha rätt till ersättning enligt lagen på samma villkor som en person har som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt lagen. Det som främst åsyftas är att arbetsvillkoret uppfyllts genom arbete i tredje- landet. Se vidare avsnitt 8.3.4.

12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän

15 §

Paragrafen har ändrats så att bl.a. bestämmelsen om vilotid i 4 § i samma lag även omfattar personer som utan att vara anställda arbetar ombord på fiskefartyg. Ändringen är en följd av konven- tionens krav om vilotid i artiklarna 13–14. De detaljerade bestämmelserna om vilotid i 4 § andra stycket ska enligt förslaget endast vara tillämpliga på fiskefartyg som är ute till sjöss mer än tre dygn. Se vidare avsnitt 6.2.2.

158

SOU 2011:84

Författningskommentarer

12.4 Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

1 kap.

4 §

I paragrafen har en ny punkt införts där det framgår vad som avses med sjöarbetscertifikat för fiskefartyg. Tillägget är föranlett av artikel 41 i konventionen. Se vidare avsnitt 9.2.

3 kap.

9 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka fartyg som måste ha ett sjöarbetscertifikat för fiskefartyg. Motsvarigheten finns i artikel 41 i konventionen. Se vidare avsnitt 9.2.1.

4 kap.

3 §

Ett tillägg har gjorts om att fartyg i förekommande fall ska erbjuda tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö även för andra personer än ombordanställda. Syftet är att, när så är lämpligt, regleringen om bostäder på fiskefartyg där de fiskare som arbetar ombord är egenföretagare i möjligaste mån ska kunna införlivas med den reglering som redan finns för ombordanställda. Ändringen är föranledd av Del V och bilaga III i konventionen. Se vidare avsnitt 7.3.3.

5 §

När det gäller livsmedel som serveras ombord på fiskefartyget ska, enligt punkten 78 i bilaga III till konventionen, hänsyn till fiskarnas religiösa krav och matkultur tas. Tilläget i paragrafens första stycke är föranlett av denna bestämmelse. Tillägget i tredje stycket om att kost och vatten ska tillhandahållas ombordanställda utan kostnad är föranlett av artikel 27 i konventionen. Tilläggen

159

Författningskommentarer

SOU 2011:84

gäller endast ombordanställda. För fiskare som är egenföretagare får dessa frågor avtalas om inom fiskelagets samarbetsavtal. Se vidare avsnitten 7.4.2 och 7.4.3.

7 §

För att uppnå överensstämmelse med artikel 9.2 i konventionen har minimiåldern i paragrafens andra stycke för att utföra lättare fartygsarbete höjts från 13 till 15 år samt att sådant arbete endast får utföras under skollov. Bestämmelsen gäller endast de minderåriga som arbetar på fiskefartyg utan att vara anställda. För minderåriga som är anställda gäller 45 § sjömanslagen. Se vidare avsnitt 5.1.

5 kap.

1 §

Ett tillägg har gjorts om att tillsyn även ska gälla arbets- och levnadsförhållanden ombord vilket framgår av artikel 40 i konven- tionen. Tillsyn av arbets- och levnadsförhållanden omfattar mer än tillsyn av arbetsmiljön enligt punkten 4 i paragrafen. Utöver själva arbetsmiljön som den definieras i arbetsmiljölagen omfattar tillsyn enligt den nya punkten bl.a. även läkarintyg, utbildning, kvalifika- tioner, vilotider och livsmedel. Förslaget ansluter till regeringens förslag avseende 2006 års sjöarbetskonvention 1 i denna del. Se vidare avsnitt 9.1.

12.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)

6 kap.

3 a §

Paragrafen är ny och har tillkommit på grund av kravet i artikel 34 i konventionen där det framgår att rätt till förmåner från det sociala trygghetssystemet inte får vara mindre förmånligt än den rätt som

1 Proposition 2011/12:35, 2006 års sjöarbetskonvention , s. 57.

160

SOU 2011:84

Författningskommentarer

andra personer som arbetar och som är bosatta i medlemsstaten har. Bestämmelsen innebär dels att fiskare som arbetar på svenska fiskefartyg utanför EU/EES, dels att fiskare som är bosatta i Sverige och arbetar på ett fiskefartyg flaggat i land utanför EU/EES ska omfattas av de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringen. Se vidare avsnitt 8.3.4.

12.6 Förslaget till förordning om ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166)

18 §

Tillägget är föranlett av artikel 9.6 i konventionen. Något undantag från nattvila för minderåriga finns inte i svensk rätt. Tillägget innebär att om sådant undantag införs i framtiden får det endast meddelas efter att berörda arbetsgivares och arbetstagares organisa- tioner hörts. Se vidare avsnitt 5.1.2. Angående samråd med berörda arbetsgivares och arbetstagares organisationer hänvisas till avsnitt 4.1.2.

12.7 Förslaget till förordning om ändring i mönstringsförordningen (1984:831)

1 §

För att uppnå överensstämmelse med artiklarna 10 till 12 i konven- tionen om läkarintygs innehåll och utformning samt giltighetstid har tillägg gjorts om att bestämmelserna 18 § första stycket och 19 § mönstringslagen ska gälla för fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg med en längd om 24 m eller mer, eller fartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn. Bestämmelsen är tillämplig på samtliga fiskare, dvs. såväl de som är anställda som egenföretagare. Se vidare avsnitt 5.2.6.

161

Författningskommentarer

SOU 2011:84

12.8 Förslaget till förordning om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

4 kap.

18 §

Giltighetstiden för läkarintyg avseende besättningsmedlemmar på fiskefartyg med längd om 24 m eller mer eller för fiskefartyg som normalt stannar till sjöss mer än tre dygn har kortats ner från fyra till två år. För besättningsmedlemmar på övriga fiskefartyg gäller alltjämt en giltighetstid om fyra år. Se vidare avsnitt 5.2.6.

5 kap.

10 §

Tilläggen i paragrafens första punkt har gjorts för att överens- stämma med konventionens krav om samråd i artikel 9 i konven- tionen. Tillägget i paragrafens andra punkt bemyndigar Transportstyrelsen att meddela föreskrifter om bl.a. bostäder på fiskefartyg där de fiskare som tjänstgör är egenföretagare. Se vidare avsnitten 5.1, 5.1.1. respektive 7.3.3.

9 kap.

2 a §

Paragrafen är ny. Den motsvaras av artikel 42 i konventionen där det bl.a. framgår att en medlemsstat får bemyndiga organisationer som den erkänner som behöriga och oberoende att utföra tillsyn och/eller utfärda certifikat. Se vidare avsnitt 9.3.

162

SOU 2011:84

Författningskommentarer

10 kap.

3 §

Tillägget i paragrafen innebär att den även omfattar hantering av klagomål som gäller konventionen på utländska fiskefartyg. På så sätt tillgodoses kraven i artikel 43 i konventionen om rapportering till regeringen i fartygets flaggstat. Se vidare avsnitt 9.4.3.

12.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal

2 §

Paragrafens definitionen av fiskefartyg har utvidgats till att även omfatta fisk och andra levande tillgångar som fångas ur inlands- vatten. Ändringen är en följd av konventionens definition av fiske- fartyg i artikel 1 g). Se vidare avsnitt 4.1.3.

163

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Genomförande av ILO:s konvention (nr 188)

Dir.

om arbete ombord på fiskefartyg

2011:2

Beslut vid regeringssammanträde den 13 januari 2011

Sammanfattning

En särskild utredare ska utreda konsekvenserna för fiskare och fiskerinäringen av att Sverige ratificerar ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2011.

Bakgrund

Internationella arbetskonferensen (ILO) antog den 14 juni 2007 konvention nr 188 om arbete ombord på fiskefartyg. Konventionen och den därtill hörande rekommendationen (nr 199) antogs efter flera års konsultationer med ILO:s medlemsstater (International Labour Organisation). Bakgrunden var ett behov av att revidera ett antal internationella ILO-konventioner som särskilt rörde fiskerinäringen så att de skulle bli aktuella och nå ett större antal av världens fiskare, särskilt de som arbetar ombord på mindre fiskefartyg. Revideringsbehovet avsåg följande konventioner: konventionen (nr 112) om minimiålder (fiskare) 1959, konventionen (nr 113) om läkarundersökning (fiskare) 1959, konventionen (nr 114) om fiskares anställningsavtal 1959 och konventionen (nr 126) om besättningens bostäder (fiskare) 1966.

165

Bilaga 1

SOU 2011:84

Konventionens syfte och innehåll

Syftet med konventionen om arbete ombord på fiskefartyg är att säkerställa att fiskare har anständiga arbetsförhållanden ombord på fiskefartyg med hänsyn till minimikrav på arbete ombord, arbetsförhållanden, bostäder och livsmedel, arbetsmiljö och hälsoskydd samt sjukvård och social trygghet. De nya reglerna innebär också att ett större antal av världens fiskare omfattas av de internationella reglerna, genom att mindre fiskefartyg numera inkluderas.

Del I av konventionen innehåller definitioner och tillämpnings- områden. Yrkesfiske innebär enligt konventionen allt slags fiske i hav, floder, sjöar och kanaler med undantag av husbehovsfiske och fritidsfiske. I definitionerna görs dock skillnad på storlek på fartyg och den tid som de stannar till sjöss. Storleken på fartyg delas upp i större eller mindre än 24 meters längd. Tiden till sjöss och storleken avgör vilka regler som omfattar respektive fiskefartyg och dess ägare och besättning.

Konventionen definierar i del I, artikel 1 punkt d att fiske- fartygsägare är fiskefartygets redare eller annan organisation eller person såsom en manager, agent eller tidsbefraktare som har tagit över ansvaret för fartygets drift från ägaren och som vid övertagandet av detta ansvar har gått med på att ta över det ansvar och de skyldigheter som vilar på fiskefartygsägare enligt konventionen. Detta gäller oberoende av om någon annan organisation eller person tar visst ansvar eller uppfyller vissa skyldigheter på uppdrag av fiskefartygets ägare.

Fiskare enligt konventionen är varje person som är anställd eller sysselsatt i någon funktion eller utför någon syssla på ett fiskefartyg, inklusive personer som arbetar ombord och som får betalning grundad på andel i fångsten Detta innebär att en ägare både är fiskefartygsägare och fiskare om han eller hon medföljer fartyget och utför arbete ombord. Denna person kan även vara befälhavare ombord med det ansvar som följer med den rollen. Vid ensamarbete ombord är den fiskare ombord som fiskar även befälhavare. Enligt artikel 2 punkt 1 är konventionen tillämplig på alla fiskare och fiskefartyg som sysslar med yrkesfiske om inte annat föreskrivs i konventionen.

Del II omfattar allmänna principer angående genomförandet av konventionen samt vilka skyldigheter som åligger fiskefartygs- ägaren, befälhavaren och fiskaren.

166

SOU 2011:84

Bilaga 1

Del III innehåller minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg t.ex. minimiålder för att arbeta ombord och krav på läkarintyg.

Del IV innehåller regler om tjänstgöringsförhållanden som bemanning och vilotider, arbetsavtal, fiskares hemresa, rekrytering, arbetsförmedling samt betalning av fiskare.

Del V rör bostäder och livsmedel ombord.

Del VI omfattar regler om sjukvård, hälsoskydd och social trygghet. Regler finns om vilken minimistandard på medicinsk utrustning och kommunikationsutrustning som är nödvändig för att upprätthålla en tillräcklig grad av sjukvårdsberedskap ombord samt sörja för förebyggande åtgärder. Regler finns också om krav på skyddskläder och övrig säkerhetsutrustning som anses nödvändig ombord för att arbetet med fisket ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. Fiskarnas tillgång till det sociala trygghetssystemet regleras också.

Del VII reglerar genomförande och tillämpning av konven- tionen samt tillsynsverksamhet.

Del VIII reglerar hur bilagorna I, II och III till konventionen kan ändras.

Del IX innehåller konventionens slutbestämmelser. Här regleras hur konvention ska träda i kraft och hur den kan sägas upp. Konventionen träder i kraft 12 månader efter den dag då ratifikationer av tio medlemsstater, av vilka åtta är kuststater, har registrerats hos Internationella arbetsbyråns generaldirektör.

Hinder mot att ratificera konventionen

ILO-kommittén har, efter att ha remitterat frågan till berörda myndigheter, i ett yttrande den 21 oktober 2009 (ILO-kommitténs dnr 08/2008) ansett att den i nuläget inte kan tillstyrka att Sverige ratificerar konventionen. Anledningen till detta är att remiss- instanserna pekat på ett stort antal hinder för ratifikation.

Remissinstanserna har pekat på bl.a. följande moment i konventionen som saknar eller kan sakna motsvarighet i svensk rätt.

Konventionen är tillämplig på alla fiskare och alla fiskefartyg som sysslar med yrkesfiske. Yrkesfiskare i Sverige är som regel att anse som egenföretagare. Konventionens tillämpningsområde går utöver detta.

167

Bilaga 1

SOU 2011:84

Konventionens minimikrav för arbete ombord på fiskefartyg bl.a. när det gäller krav på minimiålder samt läkarundersökning och läkarintyg synes inte heller överensstämma med gällande svenska regler.

Kravet i konventionen på att medlemsstaterna ska lagstifta om att alla fiskare ska omfattas av ett arbetsavtal är inte uppfyllt i svensk lagstiftning. De flesta fiskare är inte anställda utan är egna företagare och får del av fångsten enligt ett s.k. lottsystem i enlighet med gammal tradition.

Tillräckliga bestämmelser om bostäder ombord på fiskefartyg torde saknas i svensk lagstiftning för att uppfylla konventionens krav.

Konventionens krav på att fartygsägaren ska ha ansvar för hälsoskydd och sjukvård för alla fiskare ombord synes inte heller vara uppfyllt i svenska lagstiftning.

Arbetstagarledamöterna i ILO-kommittén har reserverat sig mot beslutet att inte tillstyrka ratifikation.

Europeiska unionens råd har den 7 juni 2010 bemyndigat EU:s medlemsstater att ratificera konventionen (rådets beslut 2010/321/EU av den 7 juni 2010 om bemyndigande för medlems- staterna att i Europeiska unionens intresse ratificera ILO:s konvention om arbete i fiskenäringen från 2007 [konvention nr 188]). I samma beslut uppmanades medlemsstaterna att vidta mått och steg för att, helst före den 31 december 2012, ratificera konventionen.

Uppdraget

Fiskares arbets- och levnadsvillkor ombord på svenska fiskefartyg bör vara likvärdiga med dem som gäller för sjömän ombord på övriga svenska fartyg.

Med denna utgångspunkt ska utredaren utreda konsekvenserna för fiskare och fiskerinäringen av att Sverige ratificerar ILO:s konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg.

Utredaren bör härvid särskilt beakta att flertalet fiskare inom yrkesfisket i Sverige betraktas som egenföretagare. Även lottkarlar, dvs. fiskare som deltar i fisket och har en andel i fångsten utan att äga det fartyg som används för fisket, betraktas som egen- företagare. Det pågår för närvarande inom Regeringskansliet ett arbete med ett förslag till ny fiskevårdslag. Utredaren bör därför

168

SOU 2011:84

Bilaga 1

vid sin analys av konsekvenserna av en ratifikation av konventionen särskilt beakta de förslag som lämnas i Fiskelagsutredningens betänkande ”Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag” (SOU 2010:42) och det fortsatta arbetet med betänkandet inom Regeringskansliet.

Kravet i konventionen på att alla fiskare ska omfattas av ett arbetsavtal är inte uppfyllt i svensk lagstiftning. De flesta fiskare är inte anställda utan är egna företagare. Utredaren ska särskilt se över konsekvenserna av en ändring av att samtliga arbetstagare ska omfattas av arbetstidsavtal och därigenom vilotidsreglerna.

Särskilt konsekvenserna för det kustnära- och småskaliga fisket ska belysas.

Utredaren ska lämna förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för att undanröja eventuella hinder för en ratificering. Författningsförslagen bör så långt det är möjligt och lämpligt arbetas in i det befintliga regelverket för sjömän.

Utredaren ska särskilt beakta hur tillsynen ska bedrivas och vilka konsekvenser i form av personalbehov och kostnader i övrigt detta får för tillsynsmyndighetens verksamhet inom området.

Utredaren ska samråda med arbetsmarknadens parter inom fiskerinäringen.

Utredaren ska lägga särskild vikt vid att förenkla för företagen, t.ex. åtgärder som minskar företagens administrativa kostnader eller som ger en märkbar förändring i företagens vardag. Utredaren ska lämna en konsekvensbedömning av de föreslagna åtgärderna. Om de föreslagna åtgärderna innebär kostnader för det allmänna ska finansieringsförslag lämnas. Om de föreslagna åtgärderna innebär kostnader för företag ska utredaren samråda med Närings- livets regelnämnd.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2011.

(Näringsdepartementet)

169

Bilaga 2

Konvention (nr 188) om arbete ombord på fiskefartyg

C188 Work in Fishing Convention, 2007

The General Conference of the International Labour Organization,

Having been convened at Geneva by the Governing Body of the International Labour Office, and having met in its ninety-sixth Session on 30 May 2007, and

Recognizing that globalization has a profound impact on the fishing sector, and

Noting the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, 1998, and

Taking into consideration the fundamental rights to be found in the following international labour Conventions: the Forced Labour Convention, 1930 (No. 29), the Freedom of Association and Protection of the Right to Organise Convention, 1948 (No. 87), the Right to Organise and Collective Bargaining Convention, 1949 (No. 98), the Equal Remuneration Convention, 1951 (No. 100), the Abolition of Forced

Konvention nr C188 om arbete ombord på fiskefartyg, 2007

Internationella arbetsorganisa- tionens allmänna konferens,

som har sammankallats till Genève av styrelsen för Internationella arbetsbyrån och samlats där den 30 maj 2007 till sitt nittiosjätte möte,

erkänner att globaliseringen i hög grad påverkar fiskerisektorn,

beaktar Internationella arbets- organisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, 1988,

beaktar de grundläggande rättig- heter som finns i följande ILO- konventioner:

- Konvention (nr 29) om tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1930,

- Konvention (nr 87) om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1948,

- Konvention (nr 98) om organisa- tionsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, 1949,

- Konvention (nr 100) om lika lön, 1951,

171

Bilaga 2 SOU 2011:84

Labour

Convention,

1957

(No.

- Konvention (nr 105) om av-

105),

the

Discrimination

skaffande av tvångsarbete, 1957,

(Employment

and

Occupation)

- Konvention (nr 111) om diskri-

Convention, 1958 (No. 111), the

minering (anställning och yrkes-

Minimum

Age

Convention,

1973

utövning), 1958,

(No. 138), and the Worst Forms of

- Konvention (nr 138) om minimi-

Child

Labour

Convention,

1999

ålder, 1973 och

(No. 182), and

- Konvention (nr 182) om de värsta

formerna av barnarbete, 1999,

Noting the relevant instruments of

beaktar ILO:s relevanta instru-

the International Labour Organiza-

ment,

särskilt

konventionen

(nr

tion, in particular the Occupational

155)

och

rekommendationen

(nr

Safety

and Health

Convention

164) om arbetarskydd och arbets-

(No.

155)

and

Recommendation

miljö, 1981 samt konventionen (nr

(No. 164), 1981, and the Occupa-

161)

och

rekommendationen

(nr

tional Health Services Convention

171) om företagshälsovård, 1985,

(No.

161)

and

Recommendation

(No. 171), 1985, and

Noting, in addition, the Social

beaktar dessutom konventionen (nr

Security

(Minimum

Standards)

102) om minimistandard för social

Convention, 1952 (No. 102), and

trygghet, 1952, och anser att

considering that the provisions of

bestämmelserna i artikel 77 i den

Article 77 of that Convention

konventionen inte bör utgöra något

should not be an obstacle to

hinder mot det skydd som

protection

extended

by Members

medlemsstaterna

ger till

fiskare

to fishers under social security

enligt sina sociala trygghetssystem,

schemes, and

Recognizing that the International

erkänner att Internationella arbets-

Labour

Organization

considers

organisationen betraktar fiske som

fishing as a hazardous occupation

en riskfylld verksamhet i jämförelse

when

compared

to

other

med andra yrken,

occupations, and

Noting also Article 1, paragraph 3,

beaktar även artikel 1.3 i (den

of

the

Seafarers'

Identity

reviderade) konventionen (nr 185)

Documents Convention (Revised),

om identitetshandlingar för sjö-

2003 (No. 185), and

män, 2003,

Mindful of the core mandate of the

är medveten om

organisationens

Organization, which is to promote

centrala

mandat

att

främja

decent conditions of work, and

anständiga arbetsförhållanden,

Mindful of the need to protect and

är medveten om behovet av att

promote the rights of fishers in this

skydda

och

främja

fiskares

172

SOU 2011:84 Bilaga 2

regard, and rättigheter i detta avseende,

Recalling the United Nations erinrar om Förenta nationernas Convention on the Law of the Sea, havsrättskonvention 1982,

1982, and

Taking into account the need to

beaktar behovet av att revidera

revise the following

international

följande

internationella

konven-

Conventions

adopted

by

the

tioner som Internationella arbets-

International

Labour

Conference

konferensen antagit

och

som

specifically concerning the fishing

särskilt

rör

fiskerinäringen,

sector, namely the Minimum Age

nämligen

konventionen

(nr

112)

(Fishermen)

Convention,

1959

om minimiålder

(fiskare),

1959,

(No. 112), the Medical Examina-

konventionen (nr 113) om läkar-

tion

(Fishermen)

Convention,

undersökning

(fiskare),

1959,

1959 (No. 113), the Fishermen's

konventionen (nr 114) om fiskares

Articles of Agreement Convention,

anställningsavtal, 1959 och konven-

1959 (No. 114), and the Accom-

tionen (nr 126) om besättningens

modation of

Crews

(Fishermen)

bostäder (fiskare), 1966, så att de

Convention, 1966 (No. 126), to

blir aktuella och når ett större antal

bring them up to date and to reach

av världens fiskare, särskilt de som

a greater number of the world's

arbetar ombord på mindre fartyg,

fishers,

particularly those

working

on board smaller vessels, and

Noting that the objective of this

beaktar att syftet med denna

Convention is to ensure that

konvention är att säkerställa att

fishers have decent conditions of

fiskare har anständiga arbets-

work on board fishing vessels with

förhållanden ombord på fiskefartyg

regard

to minimum

requirements

med hänsyn till minimikrav på

for work on board; conditions of

arbete ombord, arbetsförhållanden,

service; accommodation and food;

bostäder och livsmedel, arbetsmiljö

occupational

safety

and

health

och hälsoskydd samt sjukvård och

protection; medical care and social

social trygghet,

security, and

Having decided upon the adoption

har beslutat anta vissa förslag om

of certain proposals with regard to

arbete inom fiskerinäringen, vilket

work in the fishing sector, which is

är det fjärde ärendet på mötets

the fourth item on the agenda of

dagordning,

the session, and

Having

determined

that

these

har beslutat att dessa förslag ska

proposals shall take the form of an

utformas

som

en

internationell

international Convention;

konvention, och

adopts this fourteenth day of June

antar denna dag, den 14 juni 2007,

173

Bilaga 2

SOU 2011:84

of the year two thousand and seven the following Convention, which may be cited as the Work in Fishing Convention, 2007.

Part I. Definitions and scope

Definitions Article 1

For the purposes of the Convention:

(a) commercial fishing means all fishing operations, including fishing operations on rivers, lakes or canals, with the exception of subsistence fishing and recreational fishing;

(b) competent authority means the minister, government department or other authority having power to issue and enforce regulations, orders or other instructions having the force of law in respect of the subject matter of the provision concerned;

(c) consultation means consultation by the competent authority with the representative organizations of employers and workers concerned, and in particular the representative organizations of fishing vessel owners and fishers, where they exist;

(d) fishing vessel owner means the owner of the fishing vessel or any other organization or person, such as the manager, agent or bareboat charterer, who has assumed the responsibility for the operation of the vessel from the owner and who,

174

följande konvention, som kan kallas 2007 års konvention om arbete ombord på fiskefartyg.

Del I. Definitioner och tillämpningsområde

Definitioner Artikel 1

I denna konvention används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

(a) yrkesmässigt fiske: allt fiske, inklusive fiske i floder, sjöar eller kanaler, med undantag av hus- behovsfiske och fritidsfiske,

(b) behörig myndighet: minister, regeringsorgan eller annan myndig- het som är behörig att utfärda och verkställa förordningar, kun- görelser eller andra instruktioner med laga kraft inom det sakområde som den berörda bestämmelsen avser,

(c) samråd: behörig myndighets samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganistationer, sär- skilt de organisationer som representerar fiskefartygsägare och fiskare, om sådana finns,

(d) fiskefartygsägare: fiskefartygets redare eller annan organisation eller person, såsom en manager, agent eller tidsbefraktare, som har tagit över ansvaret för fartygets drift från ägaren och som vid övertagandet av detta ansvar har

SOU 2011:84 Bilaga 2

on assuming

such

responsibility,

gått med på att ta över det ansvar

has agreed to take over the duties

och de skyldigheter som vilar på

and

responsibilities

imposed

on

fiskefartygsägare

enligt

konven-

fishing vessel owners in accordance

tionen, oberoende av om någon

with the Convention, regardless of

annan organisation eller person tar

whether any other organization or

visst ansvar eller uppfyller vissa

person fulfils certain of the duties

skyldigheter

på

uppdrag

av

or responsibilities on behalf of the

fiskefartygets ägare,

fishing vessel owner;

(e) fisher means every person

(e) fiskare: varje person som är

employed or engaged in any

anställd eller sysselsatt i någon

capacity or carrying out an

funktion eller utför någon syssla på

occupation on board any fishing

ett

fiskefartyg, inklusive

personer

vessel, including persons

working

som arbetar ombord och som får

on board who are paid on the basis

betalning grundad på en andel i

of a share of the catch but

fångsten,

dock

inte

lotsar,

excluding

pilots, naval personnel,

marinpersonal, andra personer med

other persons in the permanent

permanent

statlig

anställning,

service of a government, shore-

landbaserade

personer som

utför

based persons carrying out work

arbete på ett fiskefartyg, eller

aboard a fishing vessel and fisheries

fisketillsynspersonal,

observers;

(f) fisher's work agreement means a

(f) fiskares arbetsavtal : ett anställ-

contract of employment, articles of

ningskontrakt,

anställningsavtal

agreement or other similar arrange-

eller andra liknande

arrangemang,

ments, or any other contract gover-

eller något annat kontrakt som styr

ning a fisher's living and working

en fiskares arbets- och levnads-

conditions on board a vessel;

förhållanden ombord på ett fartyg,

(g) fishing vessel or vessel means any

(g) fiskefartyg eller fartyg: varje

ship or boat, of any nature

skepp eller båt, av vad slag det vara

whatsoever,

irrespective

of

the

må, oberoende av ägarformen, som

form of ownership, used or

används eller är avsett att användas

intended to be used for the purpose

för yrkesmässigt fiske,

of commercial fishing;

(h) gross tonnage means the gross

(h)

bruttodräktighet:

brutto-

tonnage calculated

in accordance

tonnaget beräknat enligt bestäm-

with

the

tonnage

measurement

melserna för mätning av dräktighet

regulations contained in Annex I to

i bilaga I till International Conven-

the

International Convention

on

tion on Tonnage Measurement of

Tonnage

Measurement of Ships,

Ships, 1969, eller eventuella instru-

1969, or any instrument amending

ment som ändrar eller ersätter

or replacing it;

denna,

175

Bilaga 2

SOU 2011:84

(i) length (L) shall be taken as 96 per cent of the total length on a waterline at 85 per cent of the least moulded depth measured from the keel line, or as the length from the foreside of the stem to the axis of the rudder stock on that waterline, if that be greater. In vessels designed with rake of keel, the waterline on which this length is measured shall be parallel to the designed waterline;

(j) length overall (LOA) shall be taken as the distance in a straight line parallel to the designed waterline between the foremost point of the bow and the aftermost point of the stern;

(i) längd (L): 96 % av den totala vattenlinjelängden vid 85 % av det minsta mallade djupet, mätt från köllinjen eller längden från förstävens förkant till den punkt där hjärtstockens centrumlinje skär den vattenlinjen om denna längd är större. För fartyg konstruerade med styrlastighet ska den vatten- linje vid vilken längden mäts vara parallell med konstruktionsvatten- linjen,

(j) största längd (LOA): avståndet i rät linje parallellt med konstruk- tionsvattenlinjen från förstävens förkant till skrovets aktersta punkt,

(k) recruitment and placement (k) arbetsförmedling: varje person,

service means any person, company, institution, agency or other organization, in the public or the private sector, which is engaged in recruiting fishers on behalf of, or placing fishers with, fishing vessel owners;

företag, institution, agentur eller annan organisation i den offentliga eller privata sektorn som sysslar med rekrytering av fiskare på uppdrag av, eller förmedlar fiskare till, fiskefartygsägare,

(l) skipper means the fisher having command of a fishing vessel.

Scope Article 2

1. Except as otherwise provided herein, this Convention applies to all fishers and all fishing vessels engaged in commercial fishing operations.

(l) befälhavare : den fiskare som för befälet på ett fiskefartyg.

Tillämpningsområde Artikel 2

1. Om inte annat föreskrivs i denna konvention är den tillämplig på alla fiskare och alla fiskefartyg som sysslar med yrkesmässigt fiske.

2. In the event of doubt as to whether a vessel is engaged in commercial fishing, the question shall be determined by the competent authority after

2. I händelse av tvivel huruvida ett fartyg sysslar med yrkesmässigt fiske ska frågan avgöras av den behöriga myndigheten efter sam- råd.

176

SOU 2011:84 Bilaga 2

consultation.

3. Any Member, after consultation,

3. Varje medlemsstat får, efter

may extend, in whole or in part, to

samråd, ge fiskare som arbetar på

fishers working on smaller vessels

mindre fartyg hela eller delar av det

the protection provided in this

skydd som föreskrivs i denna

Convention for fishers working on

konvention för fiskare som arbetar

vessels of 24 metres in length and

på fartyg med en längd av 24 m

over.

eller mer.

Article 3

Artikel 3

1. Where the application of the

1. Om tillämpningen av konven-

Convention raises special problems

tionen vållar särskilda problem av

of a substantial nature in the light

väsentlig art med hänsyn till

of the particular conditions of

fiskares

särskilda

arbets-

service of the fishers or of the

förhållanden eller de berörda fiske-

fishing

vessels'

operations

fartygens

verksamhet,

får

en

concerned, a Member may, after

medlemsstat, efter samråd, meddela

consultation,

exclude from the

undantag från kraven i denna

requirements

of

this

Convention,

konvention, eller från vissa av

or from certain of its provisions:

villkoren i den avseende

(a) fishing vessels engaged in

(a) fiskefartyg som är sysselsatta

fishing operations in rivers, lakes or

med fiske i floder, insjöar eller

canals;

kanaler,

(b) limited categories of fishers or

(b) begränsade kategorier av fiskare

fishing vessels.

eller fiskefartyg.

2. In case of exclusions under the

2. När det gäller undantag enligt

preceding

paragraph,

and where

föregående punkt ska den behöriga

practicable,

the

competent

myndigheten vid behov och där så

authority shall take measures, as

är möjligt successivt utvidga kraven

appropriate,

to

extend

enligt

denna konvention

till

progressively

the

requirements

berörda kategorier av fiskare och

under this Convention to the

fiskefartyg.

categories of fishers and fishing

vessels concerned.

3. Each Member which ratifies this

3.

Varje

medlemsstat

som

Convention shall:

ratificerar denna konvention ska

(a) in its first report on the

(a) i sin första rapport om konven-

application

of

this

Convention

tionens tillämpning som läggs fram

submitted under article 22 of the

enligt artikel 22 i Internationella

Constitution

of

the

International

arbetsorganisationens konstitution

Labour Organisation:

177

Bilaga 2 SOU 2011:84

(i) list any categories of fishers or

(i) göra en förteckning över kate-

fishing

vessels

excluded

under

gorier av fiskare eller fiskefartyg

paragraph 1;

som undantagits enligt punkt 1,

(ii) give the reasons for any such

(ii) ange skälen för alla sådana

exclusions,

stating

the respective

undantag och redogöra för syn-

positions

of

the

representative

punkter från berörda arbetsgivar-

organizations

of

employers

and

och

arbetstagarorganisationer,

sär-

workers

concerned,

in particular

skilt organisationer som represen-

the representative organizations of

terar

fiskefartygsägare

och fiskare,

fishing vessel owners and fishers,

där sådana finns, och

where they exist; and

(iii) describe any measures taken to

(iii)

beskriva

eventuella åtgärder

provide

equivalent

protection

to

som vidtagits för att ge likvärdigt

the excluded categories; and

skydd åt de kategorier som undan-

tagits,

(b) in subsequent reports on the

(b) i senare rapporter om konven-

application

of

the

Convention,

tionens

tillämpning

beskriva

describe any measures taken in

eventuella åtgärder som vidtagits i

accordance with paragraph 2.

enlighet med punkt 2.

Article 4

Artikel 4

1. Where it is not immediately

1. Om det inte är möjligt för en

possible for a Member to

medlemsstat att direkt

genomföra

implement all of the measures

alla de åtgärder som föreskrivs i

provided for in this Convention

denna konvention

beroende

på

owing to special problems of a

väsentliga problem med otill-

substantial nature in the light of

räckligt

utvecklad

infrastruktur

insufficiently developed infrastruc-

eller institutioner, får medlems-

ture or institutions, the Member

staten, i enlighet med en plan som

may, in accordance with a plan

utarbetats

i

samråd,

successivt

drawn

up

in

consultation,

genomföra alla eller vissa av

progressively

implement

all

or

följande bestämmelser:

some of the following provisions:

(a) Article 10, paragraph 1;

(a) artikel 10, punkt 1,

(b) Article 10, paragraph 3, in so

(b) artikel 10, punkt 3, om den

far as it applies to vessels remaining

gäller fartyg som stannar till sjöss

at sea for more than three days;

under mer än tre dygn,

(c) Article 15;

(c) artikel 15,

(d) Article 20;

(d) artikel 20,

(e) Article 33; and

(e) artikel 33, och

178

SOU 2011:84 Bilaga 2

(f) Article 38.

(f) artikel 38.

2. Paragraph 1 does not apply to

2. Punkt 1 är inte tillämplig på

fishing vessels which:

fiskefartyg som

(a) are 24 metres in length and

(a) har en längd av 24 m eller mer,

over; or

eller

(b) remain at sea for more than

(b) stannar till sjöss under mer än

seven days; or

sju dygn, eller

(c) normally navigate at a distance

(c) normalt framförs på ett avstånd

exceeding 200 nautical miles from

från

flaggstatens

kustlinje

som

the coastline of the flag State or

överstiger 200 sjömil eller utanför

navigate beyond the outer edge of

yttre gränsen för dess kontinental-

its

continental

shelf, whichever

sockel, om detta avstånd från

distance from the coastline is

kustlinjen är större, eller

greater; or

(d) are subject to port State control

(d) är underkastade hamnstats-

as provided for in Article 43 of this

kontroll enligt artikel 43 i denna

Convention,

except

where

port

konvention, utom då hamnstats-

State control arises through a

kontroll genomförs med anledning

situation of force majeure, nor to

av en force majeuresituation, och

fishers working on such vessels.

inte heller på fiskare som arbetar på

sådana fartyg.

3. Each Member which avails itself

3. Varje medlemsstat som utnyttjar

of the possibility afforded in

den möjlighet som erbjuds i punkt

paragraph 1 shall:

1 ska

(a) in its first report on the

(a) i sin första rapport om

application of

this

Convention

tillämpningen av denna konvention

submitted under article 22 of the

som läggs fram enligt artikel 22 i

Constitution

of

the

International

Internationella

arbetsorganisa-

Labour Organisation:

tionens konstitution

(i) indicate the provisions of the

(i) ange de bestämmelser i

Convention

to

be

progressively

konventionen

som

successivt

ska

implemented;

genomföras,

(ii) explain the reasons and state

(ii) förklara skälen och redogöra

the

respective

positions

of

för

synpunkter

från

berörda

representative

organizations

of

representativa

arbetsgivar-

och

employers and workers concerned,

arbetstagarorganisationer,

särskilt

and in particular the representative

organisationer

som

representerar

organizations

of fishing vessel

fiskefartygsägare och fiskare,

där

owners and

fishers,

where

they

sådana finns,

179

Bilaga 2

SOU 2011:84

exist; and

(iii) describe the plan for progressive implementation; and

(b) in subsequent reports on the application of this Convention, describe measures taken with a view to giving effect to all of the provisions of the Convention.

Article 5

(iii) beskriva planen för successivt genomförande, och

(b) i senare rapporter om konven- tionens tillämpning beskriva åtgärder som vidtagits i avsikt att låta alla bestämmelserna i konven- tionen träda i kraft.

Artikel 5

1. For the purpose of this 1. När det gäller denna konvention

Convention, the competent authority, after consultation, may decide to use length overall (LOA) in place of length (L) as the basis for measurement, in accordance with the equivalence set out in Annex I. In addition, for the purpose of the paragraphs specified in Annex III of this Convention, the competent authority, after consultation, may decide to use gross tonnage in place of length (L) or length overall (LOA) as the basis for measurement in accordance with the equivalence set out in Annex III.

får den behöriga myndigheten efter samråd besluta att använda största längd (LOA) i stället för längd (L) som grund för mätning, i enlighet med den likvärdighet som fastställs i bilaga I. Dessutom får den behöriga myndigheten, när det gäller de punkter som anges i bilaga III i konventionen efter samråd besluta att använda brutto- dräktighet i stället för längd (L) eller största längd (LOA) som grund för mätning i enlighet med den likvärdighet som fastställs i bilaga III.

2. In the reports submitted under article 22 of the Constitution, the Member shall communicate the reasons for the decision taken under this Article and any comments arising from the consultation.

2. I de rapporter som läggs fram enligt artikel 22 i konstitutionen ska medlemsstaten ange skälen för det beslut som tagits enligt denna artikel och alla yttranden som härrör från samrådet.

Part II. General principles

Implementation Article 6

1. Each Member shall implement and enforce laws, regulations or other measures that it has adopted to fulfill its commitments under

Del II. Allmänna principer

Genomförande

Artikel 6

1. Varje medlemsstat ska införa och tillämpa lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som den har antagit för att uppfylla sina

180

SOU 2011:84 Bilaga 2

this Convention with respect to

åtaganden enligt denna konvention

fishers and fishing vessels under its

med avseende på fiskare och

jurisdiction. Other measures

may

fiskefartyg under dess jurisdiktion.

include collective agreements, court

Andra åtgärder kan vara kollektiv-

decisions, arbitration awards, or

avtal, domstolsbeslut, skiljedomar

other

means

consistent

with

eller annat som följer av nationell

national law and practice.

lag och praxis.

2. Nothing in this Convention shall

2. Inget i denna konvention ska

affect any law, award or custom, or

påverka någon lag, skiljedom eller

any

agreement

between fishing

sedvana, eller något avtal mellan

vessel owners and fishers, which

fiskefartygsägare och fiskare, som

ensures more favourable conditions

ger förmånligare villkor än de som

than those provided for in this

föreskrivs i konventionen.

Convention.

Competent authority and

Behörig myndighet och

coordination

samordning

Article 7

Artikel 7

Each Member shall:

Varje medlemsstat ska

(a) designate the competent (a) utse behörig myndighet eller

authority or authorities; and

(b) establish mechanisms for coordination among relevant authorities for the fishing sector at the national and local levels, as appropriate, and define their functions and responsibilities, taking into account their complementarities and national conditions and practice.

myndigheter, och

(b) vid behov inrätta organ för att samordna relevanta myndigheter för fiskerinäringen på nationell och lokal nivå och fastställa deras funktioner och ansvar, med beaktande av deras synergieffekter samt nationella villkor och praxis.

Responsibilities of fishing vessel owners, skippers and fishers

Article 8

1. The fishing vessel owner has the overall responsibility to ensure that the skipper is provided with the necessary resources and facilities to comply with the obligations of this Convention.

2. The skipper has the

Skyldigheter för fiskefartygsägare, befälhavare och fiskare

Artikel 8

1. Fiskefartygets ägare har det övergripande ansvaret för att befälhavaren har tillgång till nödvändiga resurser och hjälpmedel för att fullgöra skyldigheterna enligt denna konvention.

2. Befälhavaren har ansvar för

181

Bilaga 2

SOU 2011:84

responsibility for the safety of the fishers on board and the safe operation of the vessel, including but not limited to the following areas:

(a) providing such supervision as will ensure that, as far as possible, fishers perform their work in the best conditions of safety and health;

fiskarnas säkerhet ombord på fartyget och en säker drift av detta, även, men inte enbart, när det gäller att

(a) svara för en sådan kontroll att fiskare så långt möjligt erbjuds bästa möjliga arbetsmiljö,

(b) managing the fishers in a (b) leda fiskarna på ett sådant sätt manner which respects safety and att hälsa och säkerhet respekteras health, including prevention of och trötthet förhindras,

fatigue;

(c) facilitating on-board occupa- (c) främja utbildning i medvetenhet tional safety and health awareness om hälsa och säkerhet i arbetet

training; and

ombord, och

(d) ensuring compliance with safety of navigation, watchkeeping and associated good seamanship standards.

(d) se till att normer för ett säkert framförande av fartyget, vakt- hållning och tillhörande gott sjömanskap uppfylls.

3. The skipper shall not be 3. Fiskefartygets ägare får inte

constrained by the fishing vessel owner from taking any decision which, in the professional judgement of the skipper, is necessary for the safety of the vessel and its safe navigation and safe operation, or the safety of the fishers on board.

hindra befälhavaren från att ta något beslut som enligt befäl- havarens fackmannabedömning är nödvändigt för fartygets säkra framförande och drift av detta eller för fiskarnas säkerhet ombord.

4. Fishers shall comply with the lawful orders of the skipper and applicable safety and health measures.

4. Fiskare ska följa befälhavarens lagenliga order och tillämpliga åtgärder för säkerhet och hälsa.

Part III. Minimum requirements

Del III. Minimikrav för arbete

for work on board fishing vessels

ombord på fiskefartyg

Minimum age

Minimiålder

Article 9

Artikel 9

182

SOU 2011:84

Bilaga 2

1. The minimum age for work on board a fishing vessel shall be 16 years. However, the competent authority may authorize a minimum age of 15 for persons who are no longer subject to compulsory schooling as provided by national legislation, and who are engaged in vocational training in fishing.

2. The competent authority, in accordance with national laws and practice, may authorize persons of the age of 15 to perform light work during school holidays. In such cases, it shall determine, after consultation, the kinds of work permitted and shall prescribe the conditions in which such work shall be undertaken and the periods of rest required.

3. The minimum age for assign- ment to activities on board fishing vessels, which by their nature or the circumstances in which they are carried out are likely to jeopardize the health, safety or morals of young persons, shall not be less than 18 years.

4. The types of activities to which paragraph 3 of this Article applies shall be determined by national laws or regulations, or by the competent authority, after consultation, taking into account the risks concerned and the applicable international standards.

5. The performance of the activities referred to in paragraph 3 of this Article as from the age of 16 may be authorized by national laws or

1. Minimiåldern för arbete ombord på fiskefartyg ska vara 16 år. Den behöriga myndigheten får dock medge en minimiålder på 15 år för personer som inte längre är omfattade av obligatorisk skolgång enligt nationell lagstiftning och som genomgår yrkesutbildning i fiske.

2. Den behöriga myndigheten får i enlighet med nationella lagar och praxis medge att personer som har fyllt 15 år utför lätt arbete under skollov. I sådana fall ska den efter samråd fastställa vilka slags arbeten som är tillåtena och föreskriva på vilka villkor sådana arbeten ska utföras och vilka viloperioder som krävs.

3. Minimiåldern för tilldelning av arbetsuppgifter ombord på fiske- fartyg som genom sin natur eller de omständigheter under vilka de utförs kan antas äventyra minder- årigas hälsa, säkerhet eller moral får inte understiga 18 år.

4. Vilka typer av arbetsuppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel ska regleras i nationella lagar eller förordningar eller av den behöriga myndigheten efter samråd, med beaktande av de risker de medför och tillämpliga internationella standarder.

5. Utförande från 16 års ålder av de arbetsuppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel kan tillåtas i nationella lagar eller förordningar

183

Bilaga 2 SOU 2011:84

regulations, or by decision of the

eller, efter samråd, genom beslut av

competent

authority,

after

den behöriga

myndigheten,

på

consultation, on condition that the

villkor att de berörda minderårigas

health, safety and morals of the

hälsa, säkerhet och moral är fullt

young persons concerned are fully

skyddad och att de berörda

protected and that the young

minderåriga

har fått

tillräckliga

persons

concerned

have

received

specifika

instruktioner

eller

adequate

specific

instruction or

yrkesutbildning och har genomgått

vocational

training

and

have

grundläggande

utbildning

om

completed basic pre-sea safety

säkerhet till sjöss.

training.

6. The engagement of fishers under

6. Nattarbete ska vara förbjudet för

the age of 18 for work at night shall

fiskare som inte fyllt 18 år. I denna

be prohibited. For the purpose of

artikel ska ”natt” definieras enligt

this Article, ”night” shall be

nationell lag och praxis. Den ska

defined in accordance with national

omfatta en period av minst nio

law and practice. It shall cover a

timmar med början senast vid

period of at least nine hours

midnatt och slut tidigast klockan 5

starting no later than midnight and

fm. Den behöriga myndigheten får

ending no earlier than 5 a.m. An

göra undantag från ett strikt

exception to strict compliance with

uppfyllande

av

begränsningen av

the night work restriction may be

nattarbete om

made by the competent authority

when:

(a) the effective training of the

(a) själva utbildningen av de

fishers

concerned,

in accordance

berörda

fiskarna

enligt

fastställda

with established programmes

and

program

och

scheman skulle

schedules, would be impaired; or

försämras, eller

(b) the specific nature of the duty

(b) den specifika arten av uppgiften

or

a

recognized

training

eller ett erkänt utbildningsprogram

programme

requires

that

fishers

kräver att fiskare som undantaget

covered by the exception perform

omfattar

har

nattjänstgöring

och

duties at night and the authority

myndigheten

efter

samråd

determines, after consultation, that

fastställer att arbetet inte kommer

the work will not have a

att få någon skadlig inverkan på

detrimental impact on their health

deras hälsa eller välbefinnande.

or well-being.

7. Nothing in this Article shall

7. Inget i denna artikel ska påverka

affect any obligations assumed by

åtaganden som medlemsstaten gjort

the Member arising from the

när den ratificerat någon annan

ratification

of

any

other

internationell arbetskonvention.

international labour Convention.

184

SOU 2011:84 Bilaga 2

Medical examination

Läkarundersökning

Article 10

Artikel 10

1. No fishers shall work on board a

1. Ingen fiskare får arbeta på ett

fishing vessel without a valid

fiskefartyg

utan

giltigt

läkarintyg

medical certificate attesting to

som visar att fiskaren är lämplig att

fitness to perform their duties.

fullgöra sin tjänst.

2. The competent authority, after

2. Den behöriga myndigheten får

consultation,

may

grant

efter samråd medge undantag från

exemptions from the application of

tillämpningen av punkt 1 i denna

paragraph 1 of this Article, taking

artikel med beaktande av fiskarnas

into account the safety and health

säkerhet

och

hälsa,

fartygets

of fishers, size of the vessel,

storlek, tillgång till läkarvård och

availability

of medical

assistance

sjukhus,

resans

varaktighet,

and evacuation, duration of the

verksamhetsområde

och

typ

av

voyage, area of operation, and type

fiskeverksamhet.

of fishing operation.

3. The exemptions in paragraph 2

3. Undantagen i punkt 2 i denna

of this Article shall not apply to a

artikel ska inte gälla en fiskare som

fisher working on a fishing vessel

arbetar på ett fiskefartyg med en

of 24 metres in length and over or

längd av 24 m eller mer eller som

which normally remains at sea for

normalt stannar till sjöss under mer

more than three days. In urgent

än tre dygn. I trängande fall får den

cases, the competent authority may

behöriga myndigheten

medge

att

permit a fisher to work on such a

en fiskare arbetar på ett sådant

vessel for a period of a limited and

fartyg under en begränsad och

specified duration until a medical

fastställd tid till dess att ett

certificate

can

be

obtained,

läkarintyg kan skaffas, förutsatt att

provided that the fisher is in

fiskaren har ett nyligen utgånget

possession of an expired medical

läkarintyg.

certificate of a recent date.

Article 11

Artikel 11

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations

or

other

measures

förordningar eller

vidta

andra

providing for:

åtgärder avseende

(a) the nature of medical

(a) läkarundersökningarnas art,

examinations;

(b) the form and content of

(b) läkarintygens

utformning

och

medical certificates;

innehåll,

(c) the issue of a medical certificate

(c) att läkarintyg ska utfärdas av en

185

Bilaga 2

SOU 2011:84

by a duly qualified medical practitioner or, in the case of a certificate solely concerning eyesight, by a person recognized by the competent authority as qualified to issue such a certificate; these persons shall enjoy full independence in exercising their professional judgement;

legitimeradläkare eller, när det endast gäller ett intyg från en synundersökning, av en person som den behöriga myndigheten godkänt som kompetent att utfärda ett sådant intyg, varvid dessa personer måste vara helt oberoende i sina yrkesmässiga bedömningar,

(d) the frequency of medical (d) läkarundersökningars frekvens

examinations and the period of och läkarintygs giltighetstid, validity of medical certificates;

(e) the right to a further examina- tion by a second independent medical practitioner in the event that a person has been refused a certificate or has had limitations imposed on the work he or she may perform; and

(e) rätt till ytterligare en undersökning gjord hos en annan oberoende legitimerad läkare om en person har vägrats intyg eller endast fått rätt att utföra vissa arbetsuppgifter, och

(f) other relevant requirements.

Article 12

In addition to the requirements set out in Article 10 and Article 11, on a fishing vessel of 24 metres in length and over, or on a vessel which normally remains at sea for more than three days:

1. The medical certificate of a fisher shall state, at a minimum, that:

(a) the hearing and sight of the fisher concerned are satisfactory for the fisher's duties on the vessel; and

(b) the fisher is not suffering from any medical condition likely to be aggravated by service at sea or to render the fisher unfit for such service or to endanger the safety or health of other persons on board.

(f) andra relevanta krav.

Artikel 12

Utöver de krav som anges i artiklarna 10 och 11 ställs följande krav på ett fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer, eller ett fartyg som normalt stannar till sjöss under mer än tre dygn:

1. Läkarintyget för en fiskare ska minst ange

(a) att fiskarens hörsel och syn är tillräcklig för fiskarens uppgifter på fartyget och

(b) att fiskaren inte lider av något medicinskt tillstånd som kan komma att förvärras av arbete till sjöss, göra vederbörande olämplig för sådant arbete eller äventyra andra ombordvarandes säkerhet och hälsa.

186

SOU 2011:84 Bilaga 2

2. The medical certificate shall be

2. Läkarintyget ska gälla högst två

valid for a maximum period of two

år om fiskaren inte är under 18 år,

years unless the fisher is under the

då den längsta giltighetstiden ska

age of 18, in which case the

vara ett år.

maximum period of validity shall be

one year.

3. If the period of validity of a certificate expires in the course of a voyage, the certificate shall remain in force until the end of that voyage.

3. Om giltighetstiden för ett intyg går ut under en sjöresa ska det fortsätta att gälla till slutet av den resan.

Part IV. Conditions of service

Del IV. Tjänstgörings-

förhållanden

Manning and hours of rest

Bemanning och vilotid

Article 13

Artikel 13

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations or other measures

förordningar eller vidta andra

requiring that owners of fishing

åtgärder som kräver att ägare av

vessels flying its flag ensure that:

fiskefartyg som för dess flagg

säkerställer

(a) their vessels are sufficiently and

(a) att deras fartyg är bemannade

safely manned for the safe

på ett betryggande sätt för ett

navigation and operation of the

säkert framförande av fartyget samt

vessel and under the control of a

att fartyget är under befäl av en

competent skipper; and

kompetent befälhavare, och

(b) fishers are given regular periods

(b) att fiskare får regelbunden vila

of rest of sufficient length to

av tillräcklig längd för att

ensure safety and health.

säkerställa säkerhet och hälsa.

Article 14

Artikel 14

1. In addition to the requirements

1. Utöver de krav som anges i

set out in Article 13, the competent

artikel 13 ska den behöriga myndig-

authority shall:

heten

(a) for vessels of 24 metres in

(a) för fartyg med en längd av 24 m

length and over, establish a mini-

eller mer, fastställa en lägsta

mum level of manning for the safe

bemanning för ett säkert fram-

navigation of the vessel, specifying

förande av fartyget samt ange det

the number and the qualifications

antal fiskare och vilka behörigheter

of the fishers required;

de ska ha,

187

Bilaga 2

SOU 2011:84

(b) for fishing vessels regardless of size remaining at sea for more than three days, after consultation and for the purpose of limiting fatigue, establish the minimum hours of rest to be provided to fishers. Minimum hours of rest shall not be less than:

(i) ten hours in any 24-hour period; and

(ii) 77 hours in any seven-day period.

2. The competent authority may permit, for limited and specified reasons, temporary exceptions to the limits established in paragraph 1(b) of this Article. However, in such circumstances, it shall require that fishers shall receive compensatory periods of rest as soon as practicable.

3. The competent authority, after consultation, may establish alternative requirements to those in paragraphs 1 and 2 of this Article. However, such alternative requirements shall be substantially equivalent and shall not jeopardize the safety and health of the fishers.

4. Nothing in this Article shall be deemed to impair the right of the skipper of a vessel to require a fisher to perform any hours of work necessary for the immediate safety of the vessel, the persons on board or the catch, or for the purpose of giving assistance to other boats or ships or persons in distress at sea. Accordingly, the skipper may suspend the schedule of hours of rest and require a fisher

188

(b) för fiskefartyg som oavsett storlek stannar till sjöss under mer än tre dygn, efter samråd och i syfte att begränsa fiskarnas trötthet, fastställa den kortaste vilotid som ska gälla för dem.. Den kortaste vilotiden får inte under- stiga

(i) 10 timmar under en 24-timmars- period, och

(ii) 77 timmar under en sjudygns- period.

2. Den behöriga myndigheten får av särskilt angivna skäl medge tillfälliga undantag från de gränser som fastställs i punkt 1 b i denna artikel. Myndigheten ska dock i sådana fall kräva att fiskare snarast möjligt får viloperioder.

3. Den behöriga myndigheten får efter samråd fastställa alternativa krav till dem som anges i punkterna

1 och 2 i denna artikel. Dock ska sådana alternativa krav vara i huvudsak likvärdiga och får inte äventyra fiskarnas säkerhet och hälsa.

4. Inget i denna artikel ska anses påverka rätten för befälhavaren på ett fartyg att kräva att en fiskare fullgör den arbetstid som krävs för fartygets, besättningens eller fångstens omedelbara säkerhet eller för att hjälpa andra båtar, fartyg eller personer i sjönöd. Följaktligen får befälhavaren tillfälligt upphäva vilotidsschemat och kräva att en fiskare fullgör all den arbetstid som behövs tills normalläget är åter-

SOU 2011:84 Bilaga 2

to perform any hours of work

ställt. Snarast möjligt efter det att

necessary until the normal situation

normalläget

är

återställt

ska

has been restored. As soon as

befälhavaren

säkerställa

att

alla

practicable

after

the

normal

fiskare som har utfört arbete under

situation has been restored, the

en schemalagd viloperiod får en

skipper shall ensure that any fishers

tillräcklig viloperiod.

who have performed work in a

scheduled rest period are provided

with an adequate period of rest.

Crew list

Besättningslista

Article 15

Artikel 15

Every fishing vessel shall carry a

Varje fiskefartyg ska medföra en

crew list, a copy of which shall be

besättningslista,

av

vilken

ett

provided

to

authorized

persons

exemplar

ska

lämnas

till

ashore prior to departure of the

bemyndigade personer i land före

vessel,

or

communicated

ashore

fartygets avgång eller skickas dit

immediately after departure of the

omedelbart efter det att fartyget

vessel.

The

competent authority

avgått. Den behöriga myndigheten

shall determine to whom and when

ska bestämma till vem och när

such information shall be provided

sådan information ska lämnas, och

and for what purpose or purposes.

för vilket eller vilka ändamål.

Fisher's work agreement

Fiskares arbetsavtal

Article 16

Artikel 16

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations or other measures:

förordningar

eller

vidta

andra

åtgärder:

(a) requiring that fishers working

(a) som krävs för att fiskare som

on vessels flying its flag have the

arbetar på fartyg som för dess flagg

protection of a fisher's work

skyddas av ett arbetsavtal för

agreement

that is

comprehensible

fiskare som de kan förstå och som

to them and is consistent with the

uppfyller bestämmelserna

i denna

provisions of this Convention; and

konvention, och

(b) specifying the minimum (b) som specificerar de minimi-

particulars to be included in fishers'

bestämmelser som ska ingå i

work

agreements in

accordance

fiskares arbetsavtal enligt före-

with the provisions contained in

skrifterna i bilaga II.

Annex II.

Article 17

Artikel 17

Each

Member shall

adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

189

Bilaga 2 SOU 2011:84

regulations

or

other

measures

förordningar

eller

vidta

andra

regarding:

åtgärder om följande:

(a) procedures for ensuring that a

(a) förfaranden för att säkerställa

fisher has an opportunity to review

att en fiskare får möjlighet att

and seek advice on the terms of the

granska och söka råd om villkoren i

fisher's work agreement before it is

fiskarens

arbetsavtal

innan

det

concluded;

ingåtts,

(b) where

applicable,

the

(b) i förekommande fall, förande av

maintenance of records concerning

journal över fiskarens arbete enligt

the fisher's work under such an

ett sådant avtal, och

agreement; and

(c) the means of settling disputes in

(c) former för avgörande av tvister i

connection with a fisher's work

samband med fiskares arbetsavtal.

agreement.

Article 18

Artikel 18

The fisher's work agreement, a

Fiskarens arbetsavtal, av vilket ett

copy of which shall be provided to

exemplar ska lämnas till fiskaren,

the fisher, shall be carried on board

ska medföras ombord och vara

and be available to the fisher and, in

tillgängligt för fiskaren och i

accordance

with

national

law and

enlighet med

nationell

lag

och

praxis för andra berörda parter på

practice, to other concerned parties

begäran.

on request.

Article 19

Artikel 19

Articles 16 to 18 and Annex II do

Artiklarna 16-18 och bilaga II gäller

not apply to a fishing vessel owner

inte en fiskefartygsägare som också

who is also single-handedly

ensam sköter fartyget.

operating the vessel.

Article 20

Artikel 20

It shall be the responsibility of the

Det ska åligga fiskefartygets ägare

fishing vessel owner to ensure that

att se till att alla fiskare har ett

each fisher has a written fisher's

skrivet fiskares arbetsavtal under-

work agreement signed by both the

tecknat av både fiskaren och fiske-

fisher and the fishing vessel owner

fartygets ägare eller av ett

or by an authorized representative

auktoriserat ombud för denne (om

of the fishing vessel owner (or,

fiskare inte är anställda eller

where fishers are not employed or

anlitade av fiskefartygets ägare, ska

engaged by the fishing vessel

denne ha bevis på avtal eller

owner, the fishing vessel owner

liknande arrangemang) som tryggar

shall have evidence of contractual

anständiga

arbets- och

levnads-

190

SOU 2011:84

Bilaga 2

or similar arrangements) providing decent work and living conditions on board the vessel as required by this Convention.

Repatriation Article 21

1. Members shall ensure that fishers on a fishing vessel that flies their flag and that enters a foreign port are entitled to repatriation in the event that the fisher's work agreement has expired or has been terminated for justified reasons by the fisher or by the fishing vessel owner, or the fisher is no longer able to carry out the duties require- ed under the work agreement or cannot be expected to carry them out in the specific circumstances. This also applies to fishers from that vessel who are transferred for the same reasons from the vessel to the foreign port.

2. The cost of the repatriation referred to in paragraph 1 of this Article shall be borne by the fishing vessel owner, except where the fisher has been found, in accordance with national laws, regulations or other measures, to be in serious default of his or her work agreement obligations.

3. Members shall prescribe, by means of laws, regulations or other measures, the precise circumstances entitling a fisher covered by paragraph 1 of this Article to repatriation, the maximum duration of service periods on board following which a fisher is entitled to repatriation, and the

förhållanden ombord på fartyget enligt kraven i denna konvention.

Hemresa

Artikel 21

1. Medlemsstater ska se till att fiskare på ett fiskefartyg som för deras flagg och som anlöper en utländsk hamn är berättigade till hemresa om fiskarens arbetsavtal har löpt ut eller sagts upp av berättigade skäl av fiskaren eller fiskefartygets ägare, eller om fiskaren inte längre kan fullgöra de uppgifter som krävs enligt arbets- avtalet eller inte kan förväntas fullgöra dem under rådande omständigheter. Detta gäller även fiskare från det fartyget som av samma skäl överförs från fartyget till den utländska hamnen.

2. Fiskefartygets ägare ska bekosta hemresa som avses i punkt 1 i denna artikel, såvida inte fiskaren i enlighet med nationella lagar, förordningar eller andra vidtagna åtgärder har befunnits allvarligt ha försummat sina skyldigheter enligt arbetsavtalet.

3. Medlemsstater ska genom lagar, förordningar eller genom att vidta andra åtgärder i detalj föreskriva vilka omständigheter som berättigar en fiskare som omfattas av punkt 1 i denna artikel till hemresa, den maximala längden av tjänstgöringsperioder ombord efter vilka en fiskare är berättigade till

191

Bilaga 2 SOU 2011:84

destinations to which fishers may

hemresa, och de destinationer till

be repatriated.

vilka fiskare får resa hem.

4. If a fishing vessel owner fails to

4. Om en fiskefartygsägare inte

provide for the

repatriation

bekostar hemresan enligt denna

referred to in this Article, the

artikel ska den medlemsstat vars

Member whose flag the vessel flies

flagg fartyget för ordna den

shall arrange for the repatriation of

berörda fiskarens hemresa och vara

the fisher concerned and shall be

berättigad att återfå kostnaden från

entitled to recover the cost from

fiskefartygets ägare.

the fishing vessel owner.

5. National laws and regulations

5.

Nationella

lagar

och

shall not prejudice any right of the

förordningar får inte påverka någon

fishing vessel owner to recover the

rätt för fiskefartygets ägare att

cost of repatriation under third

återfå kostnaden för hemresa enligt

party contractual agreements.

tredjepartsavtal.

Recruitment and placement

Rekrytering och arbetsförmedling

Article 22

Artikel 22

Recruitment and placement of fishers

Rekrytering

och

förmedling

av

fiskare

1. Each Member that operates a

1. Varje medlemsstat som bedriver

public

service

providing

offentlig rekrytering och för-

recruitment

and

placement

for

medling av fiskare ska se till att

fishers shall ensure that the service

verksamheten ingår i eller är

forms part of, or is coordinated

samordnad med en offentlig arbets-

with, a public employment service

förmedling för alla arbetstagare och

for all workers and employers.

arbetsgivare.

2. Any private service providing

2. Varje privat kontor som bedriver

recruitment

and

placement

for

rekrytering

och

förmedling

av

fishers which operates in the

fiskare och som verkar på en

territory of a Member shall do so in

medlemsstats territorium ska följa

conformity

with

a

standardized

ett

standardiserat

system

för

system of licensing or certification

licensiering, certifiering eller annan

or other form of regulation, which

form av reglering som ska inrättas,

shall be established, maintained or

upprätthållas eller ändras först efter

modified only after consultation.

samråd.

3. Each Member shall, by means of

3. Varje medlemsstat ska genom

laws, regulations or other measures:

lagar, förordningar eller genom att

vidta andra åtgärder

(a) prohibit recruitment and (a) förbjuda arbetsförmedlingar att placement services from using använda medel, arrangemang eller

192

SOU 2011:84 Bilaga 2

means,

mechanisms

or

lists

listor som är avsedda att hindra

intended to prevent or deter fishers

eller avhålla fiskare från att söka

from engaging for work;

arbete,

(b) require that no fees or other

(b) kräva att inga arvoden eller

charges

for

recruitment

or

andra avgifter för rekrytering eller

placement of fishers be borne

förmedling

av

fiskare

bekostas

directly or indirectly, in whole or in

direkt eller indirekt, helt eller

part, by the fisher; and

delvis, av fiskaren, och

(c) determine the conditions under

(c) fastställa de villkor enligt vilka

which any licence, certificate or

alla licenser, certifikat eller liknande

similar authorization of a private

dokument för en rekryterings- eller

recruitment

or

placement

service

förmedlingstjänst

får

förklaras

may be suspended or withdrawn in

vilande eller upphävas vid över-

case of violation of relevant laws or

trädelse av relevanta lagar eller

regulations;

and

specify

the

förordningar,

och specificera

de

conditions

under

which

private

villkor enligt vilka en privat

recruitment and placement services

arbetsförmedling får arbeta.

can operate.

Private employment agencies

Privat arbetsförmedling

4. A Member which has ratified the

4. En medlemsstat som har

Private

Employment

Agencies

ratificerat

konventionen

(nr 181)

Convention, 1997 (No. 181), may

om privat arbetsförmedling, 1997,

allocate

certain

responsibilities

får överlåta visst ansvar enligt den

under this Convention to private

här konventionen till privata byråer

employment agencies that provide

som

bedriver

sådan

arbets-

the services referred to in paragraph

förmedling som avses i artikel 1,

1(b) of Article 1 of that

punkt 1 b i den konventionen.

Convention.

The

respective

Skyldigheterna

för

alla

sådana

responsibilities of any such private

privata

arbetsförmedlingar respek-

employment agencies and of the

tive fiskefartygets ägare, som ska

fishing vessel owners, who shall be

vara ”användarföretaget” enligt den

the ”user enterprise” for the

konventionen, ska bestämmas och

purpose of that Convention, shall

fördelas enligt artikel 12 i den

be determined and allocated, as

konventionen. En sådan medlems-

provided for in Article 12 of that

stat ska anta lagar, förordningar

Convention. Such a Member shall

eller vidta andra åtgärder för att

adopt laws, regulations or other

säkerställa

att

fördelningen

av

measures to ensure that no

ansvar eller skyldigheter mellan det

allocation

of

the

respective

privata kontor som bedriver sådan

responsibilities

or

obligations to

arbetsförmedling

och

”användar-

the private

employment agencies

företaget” enligt denna konvention

providing

the

service

and

to

the

inte hindrar fiskaren från att hävda

193

Bilaga 2

SOU 2011:84

”user enterprise” pursuant to this Convention shall preclude the fisher from asserting a right to a lien arising against the fishing vessel.

5. Notwithstanding the provisions of paragraph 4, the fishing vessel owner shall be liable in the event that the private employment agency defaults on its obligations to a fisher for whom, in the context of the Private Employment Agencies Convention, 1997 (No. 181), the fishing vessel owner is the ”user enterprise”.

6. Nothing in this Convention shall be deemed to impose on a Member the obligation to allow the opera- tion in its fishing sector of private employment agencies as referred to in paragraph 4 of this Article.

Payment of fishers Article 23

Each Member, after consultation, shall adopt laws, regulations or other measures providing that fishers who are paid a wage are ensured a monthly or other regular payment.

Article 24

Each Member shall require that all fishers working on board fishing vessels shall be given a means to transmit all or part of their payments received, including advances, to their families at no cost.

Part V. Accomodation and food

Article 25

194

panträtt mot fiskefartyget.

5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 ska fiskefartygets ägare vara ansvarig om den privata arbetsförmedlingen inte uppfyller sina skyldigheter mot en fiskare för vilken fiskefartygets ägare enligt 1997 års konvention (nr 181) om privat arbetsförmedling är ”an- vändarföretag”.

6. Inget i denna konvention ska anses tvinga en medlemsstat att tillåta att privata arbetsför- medlingar som avses i punkt 4 i denna artikel bedriver verksamhet i dess fiskerisektor.

Betalning av fiskare Artikel 23

Varje medlemsstat ska efter samråd anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som ger en avlönad fiskare en månatlig eller annan regelbunden betalning.

Artikel 24

Varje medlemsstat ska kräva att alla fiskare som arbetar ombord på fiskefartyg ska beredas möjlighet att kostnadsfritt överföra hela eller en del av sina inkomster, inklusive förskott, till sina familjer.

Del V. Bostäder och livsmedel

Artikel 25

SOU 2011:84

Bilaga 2

Each Member shall adopt laws, regulations or other measures for fishing vessels that fly its flag with respect to accommodation, food and potable water on board.

Article 26

Each Member shall adopt laws, regulations or other measures requiring that accommodation on board fishing vessels that fly its flag shall be of sufficient size and quality and appropriately equipped for the service of the vessel and the length of time fishers live on board. In particular, such measures shall address, as appropriate, the following issues:

(a) approval of plans for the construction or modification of fishing vessels in respect of accommodation;

(b) maintenance of accommodation and galley spaces with due regard to hygiene and overall safe, healthy and comfortable conditions;

(c) ventilation, heating, cooling and lighting;

(d) mitigation of excessive noise and vibration;

(e) location, size, construction materials, furnishing and equipping of sleeping rooms, mess rooms and other accommodation spaces;

(f) sanitary facilities, including toilets and washing facilities, and supply of sufficient hot and cold water; and

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder för fiskefartyg som för dess flagg avseende bostäder, livsmedel och dricksvatten ombord.

Artikel 26

Varje medlemsstat ska anta lagar, förordningar eller vidta andra åtgärder som uppställer krav om att bostäder på fiskefartyg som för dess flagg ska ha tillräcklig storlek och kvalitet samt vara lämpligt utrustade för fartygets verksamhet och längden av den tid fiskare vistas ombord. Sådana åtgärder ska när så är lämpligt särskilt inriktas på följande frågor:

(a) godkännande av planer för konstruktion eller ändring av bostäder på fiskefartyg,

(b) underhåll av bostäder och köksutrymmen med vederbörlig hänsyn till hygien, säkerhet samt hälsosamma och bekväma för- hållanden,

(c) ventilation, värme, luft- konditionering och belysning,

(d) dämpning av buller och vibra- tioner,

(e) placering, storlek, byggnads- material, möblering och utrustning av sovrum, mässar och andra bostadsutrymmen,

(f) sanitära inrättningar, inklusive toaletter och tvättmöjligheter samt tillhandahållande av varm- och kallvatten i tillräcklig mängd, och

195

Bilaga 2 SOU 2011:84

(g) procedures for responding to

(g) förfaranden för hantering av

complaints

concerning

accommo-

klagomål på bostäder som inte

dation that does not meet the

uppfyller

kraven

i

denna

requirements of this Convention.

konvention.

Article 27

Artikel 27

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations

or

other

measures

förordningar

eller

vidta

andra

requiring that:

åtgärder som kräver att

(a) the food carried and served on

(a) livsmedel som medförs och

board be of a sufficient nutritional

serveras ombord är tillräckligt med

value, quality and quantity;

avseende

på

näringsvärde, kvalitet

och mängd,

(b) potable water be of sufficient

(b) dricksvatten är tillräckligt med

quality and quantity; and

avseende på kvalitet och mängd,

och

(c) the food and water shall be

(c) fiskefartygets

ägare

ska

provided by the fishing vessel

tillhandahålla

fiskaren mat

och

owner at no cost to the fisher.

vatten kostnadsfritt. I enlighet med

However,

in

accordance

with

nationella lagar och

förordningar

national laws and regulations, the

kan kostnaden dock återfås som en

cost can be recovered as an

driftskostnad om det kollektivavtal

operational cost if the collective

som styr ett andelssystem eller en

agreement

governing

a

share

fiskares

arbetsavtal

föreskriver

system or a fisher's work agreement

detta.

so provides.

Article 28

Artikel 28

1. The laws, regulations or other

1. De lagar, förordningar eller andra

measures to be adopted by the

åtgärder

som medlemsstaten ska

Member

in

accordance

with

anta i enlighet med artiklarna 25-27

Articles 25 to 27 shall give full

ska ge full kraft åt bilaga III

effect to Annex III concerning

rörande

bostäder på

fiskefartyg.

fishing

vessel

accommodation.

Bilaga III får ändras på det sätt som

Annex III may be amended in the

anges i artikel 45.

manner provided for in Article 45.

2. A Member which is not in a

2. En medlemsstat som inte kan

position

to

implement

the

genomföra bestämmelserna i bilaga

provisions of Annex III may, after

III får i sina lagar och förordningar

consultation, adopt provisions in

eller andra åtgärder efter samråd

its laws and regulations or other

anta bestämmelser som är i

measures

which

are substantially

huvudsak likvärdiga med villkoren i

196

SOU 2011:84 Bilaga 2

equivalent to the provisions set out

bilaga III, med undantag av

in Annex III, with the exception of

bestämmelser som avser artikel 27.

provisions related to Article 27.

Part VI. Medical care, health protection and social security

Medical care Article 29

Del VI. Sjukvård, hälsoskydd och social trygghet

Sjukvård

Artikel 29

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations or

other

measures

förordningar

eller

vidta

andra

requiring that:

åtgärder som kräver att

(a) fishing vessels carry appropriate

(a)

fiskefartyg

medför

lämplig

medical

equipment and

medical

medicinsk

utrustning

och

supplies for the service of the

medicinska

förnödenheter

för

vessel, taking into account the

fartygets

verksamhet,

med

number of fishers on board, the

beaktande

av

antalet

fiskare

area of operation and the length of

ombord,

verksamhetsområdet och

the voyage;

resans längd,

(b) fishing vessels have at least one

(b) fiskefartyg har minst en fiskare

fisher on board who is qualified or

ombord som är kompetent eller

trained in first aid and other forms

utbildad i första hjälpen och andra

of medical care and who has the

former av sjukvård och som har

necessary knowledge to use the

nödvändig kunskap för att använda

medical equipment and supplies for

fartygets

medicinska utrustning

the vessel concerned, taking into

och förnödenheter, med beaktande

account the number of fishers on

av

antalet

fiskare

ombord,

board, the area of operation and the

verksamhetsområdet

och

resans

length of the voyage;

längd,

(c) medical equipment and supplies

(c)

medicinsk

utrustning

och

carried on board be accompanied

förnödenheter

som

medförs

by instructions or other informa-

ombord

åtföljs

av

instruktioner

tion in a language and format

eller annan information på ett språk

understood by the fisher or fishers

och i en form som fiskaren/fiskarna

referred to in subparagraph (b);

förstår eller fiskare som avses i

punkt b,

(d) fishing vessels be equipped for

(d) fiskefartyg utrustas för radio-

radio or

satellite

communication

eller

satellitkommunikation

med

with persons or services ashore that

personer eller kontor i land som

can provide medical advice, taking

kan ge medicinska råd, med

into account the area of operation

beaktande av verksamhetsområdet

and the length of the voyage; and

och resans längd, och

197

Bilaga 2 SOU 2011:84

(e) fishers have the right to medical

(e) fiskare har rätt till läkarvård i

treatment ashore and the right to

land och rätt att föras i land i tid för

be taken ashore in a timely manner

behandling i händelse av allvarlig

for treatment in the event of

skada eller sjukdom.

serious injury or illness.

Article 30

Artikel 30

For fishing vessels of 24 metres in

För fiskefartyg med en längd av 24

length and over, taking into

m eller mer ska varje medlemsstat,

account the number of fishers on

med beaktande av antalet fiskare

board, the area of operation and the

ombord,

verksamhetsområdet

och

duration of the voyage, each

resans

längd

anta

lagar,

Member

shall

adopt

laws,

förordningar

eller

vidta

andra

regulations

or

other

measures

åtgärder som kräver att

requiring that:

(a)

the

competent

authority

(a)

den

behöriga

myndigheten

prescribe the medical

equipment

föreskriver

vilken

medicinsk

and medical supplies to be carried

utrustning

och

vilka

medicinska

on board;

förnödenheter

som

ska

medföras

ombord,

(b) the medical equipment and

(b) den medicinska utrustning och

medical supplies carried on board

de medicinska förnödenheter som

be

properly

maintained

and

ska medföras ombord förnyas vid

inspected

at

regular

intervals

behov och, med sådana jämna

established

by

the

competent

mellanrum

som

den

behöriga

authority by responsible

persons

myndigheten

fastställer,

inspek-

designated or approved by the

teras av ansvariga personer som den

competent authority;

behöriga

myndigheten

utsett

eller

godkänt,

(c) the vessels carry a medical guide

(c) fartygen medför en medicinsk

adopted or approved by the

handbok

som

den

behöriga

competent authority, or the latest

myndigheten antagit eller godkänt,

edition of the International Medical

eller

senaste

upplagan

av

Guide for Ships;

International

Medical

Guide

for

Ships ,

(d) the vessels have access to a

(d) fartygen har tillgång till ett i

prearranged

system

of

medical

förväg

inrättat

system

för

advice to vessels at sea by radio or

medicinsk

rådgivning,

inklusive

satellite communication,

including

specialistrådgivning,

till

fartyg

till

specialist advice, which shall be

sjöss

via

radio-

eller

satellit-

198

SOU 2011:84 Bilaga 2

available at all times;

kommunikation

som

ska

vara

tillgängligt dygnet runt,

(e) the vessels carry on board a list

(e) fartygen har en förteckning

of radio or satellite stations

ombord över radio- eller satellit-

through which medical advice can

stationer genom vilka

medicinska

be obtained; and

råd kan fås, och

(f) to the extent consistent with

(f) om det är förenligt med

the Member's national law and

medlemsstatens

nationella

lag

och

practice, medical care while the

praxis, fiskaren har tillgång till

fisher is on board or landed in a

kostnadsfri

sjukvård

vid

vistelse

foreign port be provided free of

ombord eller i land i en främmande

charge to the fisher.

hamn.

Occupational safety and health and

Hälsa och säkerhet i arbetet och

accident prevention

förebyggande av olyckor

Article 31

Artikel 31

Each Member shall adopt laws,

Varje medlemsstat ska anta lagar,

regulations

or

other

measures

förordningar eller

vidta

andra

concerning:

åtgärder rörande

(a) the prevention of occupational

(a) förebyggande av olycksfall i

accidents, occupational diseases and

arbetet,

yrkessjukdomar

och

work-related risks on board fishing

arbetsrelaterade

risker

ombord på

vessels, including

risk evaluation

fiskefartyg,

innefattande

bedöm-

and management, training and on-

ning och hantering av risker,

board instruction of fishers;

utbildning och instruktion ombord

för fiskare,

(b) training for fishers in the

(b) utbildning av fiskare i att

handling of types of fishing gear

hantera de typer av fiskeredskap de

they will use and in the knowledge

ska använda och i det fiske i vilket

of the fishing operations in which

de ska sysselsättas,

they will be engaged;

(c) the obligations of fishing vessel

(c) skyldigheter för fiskefartygs-

owners,

fishers

and

others

ägare, fiskare och andra berörda,

concerned, due account being taken

med

vederbörlig

hänsyn

till

of the safety and health of fishers

säkerhet och hälsa för fiskare som

under the age of 18;

inte fyllt 18 år,

(d) the reporting and investigation

(d) rapportering och undersökning

of accidents on board fishing

av olyckshändelser

på

fiskefartyg

vessels flying its flag; and

som för dess flagg, och

(e) the

setting

up

of joint

(e)

inrättande

av

samarbets-

199

Bilaga 2

SOU 2011:84

committees on occupational safety and health or, after consultation, of other appropriate bodies.

Article 32

1. The requirements of this Article shall apply to fishing vessels of 24 metres in length and over normally remaining at sea for more than three days and, after consultation, to other vessels, taking into account the number of fishers on board, the area of operation, and the duration of the voyage.

2. The competent authority shall:

(a) after consultation, require that the fishing vessel owner, in accordance with national laws, regulations, collective bargaining agreements and practice, establish on-board procedures for the pre- vention of occupational accidents, injuries and diseases, taking into account the specific hazards and risks on the fishing vessel concerned; and

(b) require that fishing vessel owners, skippers, fishers and other relevant persons be provided with sufficient and suitable guidance, training material, or other appropriate information on how to evaluate and manage risks to safety and health on board fishing vessels.

3. Fishing vessel owners shall:

(a) ensure that every fisher on board is provided with appropriate personal protective clothing and equipment;

(b) ensure that every fisher on board has received basic safety

200

kommittéer för hälsa och säkerhet i arbetet eller, efter samråd, av andra lämpliga organ.

Artikel 32

1. Kraven i denna artikel ska gälla fiskefartyg med en längd av 24 m eller mer som normalt stannar till sjöss under mer än tre dygn och, efter samråd, andra fartyg, med beaktande av antalet fiskare ombord, verksamhetsområdet och resans längd.

2. Den behöriga myndigheten ska

(a) efter samråd kräva att fiskefartygets ägare i enlighet med nationella lagar, förordningar, kollektivavtal och praxis inrättar förfaranden ombord för att förhindra arbetsskador, med beaktande av särskilda faror och risker på det berörda fiskefartyget, och

(b) kräva att fiskefartygsägare, befälhavare, fiskare och andra berörda personer får tillräckliga och lämpliga råd, utbildningsmaterial eller annan lämplig information om hur man bedömer och hanterar risker för säkerhet och hälsa ombord på fiskefartyg.

3. Fiskefartygsägare ska

(a) se till att alla fiskare ombord förses med lämplig personlig skyddsklädsel och utrustning,

(b) se till att varje fiskare ombord har fått grundläggande säkerhets-

SOU 2011:84 Bilaga 2

training

approved

by

the

utbildning som är godkänd av den

competent

authority;

the

behöriga

myndigheten;

den

competent

authority

may

grant

behöriga

myndigheten får

medge

written

exemptions

from

this

skriftligt undantag från detta krav

requirement for fishers who have

för fiskare som har visat likvärdig

demonstrated

equivalent

kunskap och erfarenhet, och

knowledge and experience; and

(c) ensure that fishers are

(c) se till att fiskare är tillräckligt

sufficiently

and

reasonably

och rimligt förtrogna med utrust-

familiarized with equipment and its

ningen och dess funktion, inklusive

methods

of operation, including

relevanta

säkerhetsåtgärder,

innan

relevant safety measures, prior to

de

använder

utrustningen

eller

using the equipment or participa-

deltar i den berörda verksamheten.

ting in the operations concerned.

Article 33

Artikel 33

Risk evaluation in relation to

Bedömning av risker i samband

fishing shall be conducted, as

med fiske ska, när det är lämpligt,

appropriate, with the participation

göras tillsammans med fiskare eller

of fishers or their representatives.

deras representanter.

Social security

Social trygghet

Article 34

Artikel 34

Each Member shall ensure that

Varje medlemsstat ska se till att

fishers ordinarily resident in its

fiskare som normalt är bosatta på

territory, and their dependants to

dess

territorium,

och

deras

the extent provided in national law,

anhöriga om nationell lag före-

are entitled to benefit from social

skriver detta, är berättigade till

security

protection

under

förmåner från sociala trygghets-

conditions no less favourable than

system enligt villkor som inte är

those applicable to other workers,

mindre förmånliga än de som

including employed and self-

tillämpas på andra personer som

employed

persons,

ordinarily

arbetar, innefattande anställda och

resident in its territory.

egenföretagare,

som

normalt

är

bosatta på dess territorium.

Article 35

Artikel 35

Each Member shall undertake to

Varje medlemsstat ska efter sina

take steps, according to national

nationella förutsättningar åta sig att

circumstances,

to

achieve

successivt

införa ett

fullständigt

progressively comprehensive social

socialt trygghetssystem för

alla

security protection for all fishers

fiskare som normalt är bosatta på

who are

ordinarily

resident

in its

dess territorium.

201

Bilaga 2 SOU 2011:84

territory.

Article 36

Artikel 36

Members shall

cooperate

through

Medlemsstater

ska

samarbeta

bilateral or multilateral agreements

genom bilaterala eller multilaterala

or

other

arrangements,

in

avtal eller andra arrangemang i

accordance

with national

laws,

enlighet med

nationella

lagar,

regulations or practice:

förordningar eller praxis för att

(a)

to

achieve

progressively

(a) successivt införa ett fullständigt

comprehensive

social

security

socialt trygghetssystem för fiskare

protection for fishers, taking into

med beaktande av principen om

account the principle of equality of

likabehandling

oberoende

av

treatment

irrespective

of

nationalitet, och

nationality; and

(b) to ensure the maintenance of

(b) säkerställa

upprätthållande av

social security rights which have

den rätt till social trygghet som alla

been acquired or are in the course

fiskare, oberoende av var de bor,

of acquisition by all fishers

har fått eller håller på att få.

regardless of residence.

Article 37

Artikel 37

Notwithstanding the attribution of

Utan hinder av ansvarsfördelningen

responsibilities in Articles 34, 35

i artiklarna 34, 35 och 36 får

and 36, Members may determine,

medlemsstater,

genom

bilaterala

through bilateral

and multilateral

och multilaterala avtal och genom

agreements and through provisions

bestämmelser

som antagits

inom

adopted in the framework of

regionala

organisationer

för

regional

economic

integration

ekonomisk

integration,

fastställa

organizations, other rules concer-

andra regler för den trygghetslag-

ning the social security legislation

stiftning som gäller för fiskare.

to which fishers are subject.

Protection in the case of work-related

Skydd vid arbetsskada

sickness, injury or death

Article 38

Artikel 38

1. Each Member shall take

1. Varje medlemsstat ska se till att

measures to provide fishers with

fiskare i enlighet med nationella

protection,

in

accordance

with

lagar, förordningar eller praxis är

national

laws,

regulations

or

skyddade vid arbetsskada.

practice, for work-related sickness,

injury or death.

2.

In the

event

of

injury

due to

2. Vid arbetsskada ska fiskaren ha

202

SOU 2011:84 Bilaga 2

occupational

accident or disease,

tillgång till

the fisher shall have access to:

(a) appropriate medical care; and

(a) lämplig sjukvård, och

(b)

the

corresponding

(b)

motsvarande

ersättning

enligt

compensation

in

accordance

with

nationella lagar och förordningar.

national laws and regulations.

3. Taking into account the

3. Med hänsyn till fiskerinäringens

characteristics

within the fishing

särart kan det skydd som avses i

sector, the protection referred to in

punkt 1 i denna artikel tryggas

paragraph 1 of this Article may be

genom

ensured through:

(a) a system for fishing vessel

(a)

ett system

för

fiske-

owners' liability; or

fartygsägares ansvarighet, eller

(b) compulsory insurance, workers'

(b)

obligatorisk

försäkring,

compensation or other schemes.

arbetstagarersättning

eller

andra

system.

Article 39

Artikel 39

1. In the absence of national

1. I avsaknad av nationella bestäm-

provisions

for

fishers,

each

melser för fiskare ska varje

Member

shall

adopt

laws,

medlemsstat anta lagar, förord-

regulations or other measures to

ningar eller vidta andra åtgärder

ensure that fishing vessel owners

som

säkerställer

att

fiske-

are responsible for the provision to

fartygsägare har ansvar för att förse

fishers on vessels flying its flag, of

fiskare på fartyg som för dess flagg

health protection and medical care

med

hälsoskydd

och sjukvård

while employed or engaged or

medan de är anställda eller

working on a vessel at sea or in a

sysselsatta eller arbetar på ett fartyg

foreign port. Such laws, regulations

till sjöss eller i en främmande

or other measures shall ensure that

hamn. Sådana

lagar,

förordningar

fishing

vessel

owners

are

eller andra åtgärder ska säkerställa

responsible

for

defraying

the

att

fiskefartygsägare

svarar för

expenses of medical care, including

kostnaderna

för

sjukvård

och

related

material

assistance

and

därmed

sammanhängande

support, during medical treatment

materiellt bistånd och stöd under

in a foreign country, until the fisher

läkarvård i ett främmande land tills

has been repatriated.

fiskaren har rest hem.

2. National laws or regulations may

2. Nationella lagar eller förord-

permit the exclusion of the liability

ningar får medge att fiskefartygets

of the fishing vessel owner if the

ägare fritas från ansvar om skadan

injury

occurred otherwise than in

inte

inträffat

i

fartygets

verk-

203

Bilaga 2

SOU 2011:84

the service of the vessel or the sickness or infirmity was concealed during engagement, or the injury or sickness was due to wilful misconduct of the fisher.

samhet, om sjukdom eller lyte hemlighölls vid anställningen, eller om skadan eller sjukdomen berodde på uppsåtlig vårdslöshet från fiskarens sida.

Part

VII.

Compliance

and

Del

VII.

Uppfyllelse

och

enforcement

tillämpning

Article 40

Artikel 40

Each

Member

shall

effectively

Varje

medlemsstat

ska effektivt

exercise its jurisdiction and control

utöva sin jurisdiktion och kontroll

over vessels that fly its flag by

över fartyg som för dess flagg

establishing a system for ensuring

genom att inrätta ett system som

compliance

with

the requirements

säkerställer att kraven i denna

of this Convention including, as

konvention uppfylls och där vid

appropriate, inspections, reporting,

behov

inspektioner,

rapportering,

monitoring, complaint procedures,

övervakning,

besvärsförfaranden,

appropriate penalties and corrective

lämpliga påföljder och före-

measures,

in

accordance

with

lägganden ingår i enlighet med

national laws or regulations.

nationella

lagar

eller

andra

författningar.

Article 41

Artikel 41

1. Members shall require that

1. Medlemsstater ska kräva att

fishing vessels remaining at sea for

fiskefartyg som stannar till sjöss

more than three days, which:

under mer än tre dygn och

(a) are 24 metres in length and

(a) har en längd av 24 m eller mer,

over; or

eller

(b) normally navigate at a distance

(b) normalt framförs på ett avstånd

exceeding 200 nautical miles from

från

flaggstatens kustlinje

som

the coastline of the flag State or

överstiger 200 sjömil eller utanför

navigate beyond the outer edge of

yttre gränsen för dess kontinental-

its continental

shelf,

whichever

sockel, om detta avstånd från

distance from the coastline is

kustlinjen är större, medför ett

greater, carry a valid document

giltigt dokument utfärdat av den

issued by the competent authority

behöriga myndigheten som för-

stating that the vessel has been

klarar att fartyget har inspekterats

inspected

by

the

competent

av den behöriga myndigheten eller

authority or on its behalf, for

på dess uppdrag, för uppfyllande av

compliance with the provisions of

bestämmelserna i denna konven-

this Convention concerning living

tion rörande arbets- och levnads-

and working conditions.

förhållandena.

204

SOU 2011:84 Bilaga 2

2. The period of validity of such

2. Giltighetstiden för ett sådant

document may coincide with the

dokument

får

sammanfalla

med

period of validity of a national or

giltighetstiden

för

ett

nationellt

an international

fishing

vessel

eller

internationellt

säkerhets-

safety certificate, but in no case

certifikat för fiskefartyg, men den

shall such period of validity exceed

får aldrig överskrida fem år.

five years.

Article 42

Artikel 42

1. The competent authority shall

1. Den behöriga myndigheten ska

appoint a sufficient number of

utse

ett

tillräckligt

antal

qualified inspectors to fulfil its

kompetenta

inspektörer

för

att

responsibilities under Article 41.

fullgöra dess uppgifter enligt artikel

41.

2. In establishing an effective

2. En medlemsstat får, när den

system for the inspection of living

inrättar ett effektivt system för

and working conditions on board

inspektion av arbets- och levnads-

fishing vessels, a Member, where

förhållandena ombord på fiske-

appropriate,

may

authorize

public

fartyg och där så är lämpligt, medge

institutions or other organizations

att offentliga

institutioner

eller

that it recognizes as competent and

andra

organisationer

som

den

independent

to

carry

out

erkänner

som

kompetenta

och

inspections

and

issue

documents.

oberoende

gör

inspektioner

och

In all cases, the Member shall

utfärdar

handlingar. Under

alla

remain fully responsible for the

förhållanden ska medlemsstaten ha

inspection and issuance of the

det fulla ansvaret för inspektion

related documents concerning the

och utfärdande av dessa handlingar

living and working conditions of

rörande fiskarna arbets- och

the fishers on fishing vessels that

levnadsförhållanden

på

fiskefartyg

fly its flag.

som för dess flagg.

Article 43

Artikel 43

1. A Member which receives a

1. En medlemsstat som tar emot ett

complaint or obtains evidence that

klagomål eller får bevis på att ett

a fishing vessel that flies its flag

fiskefartyg som för dess flagg inte

does not conform to the

uppfyller kraven i denna konven-

requirements of

this

Convention

tion ska vidta de åtgärder som krävs

shall take the steps necessary to

för att undersöka ärendet och

investigate the matter and ensure

säkerställa att åtgärder vidtas för att

that action is taken to remedy any

komma tillrätta med alla brister

deficiencies found.

som påträffas.

2. If a Member, in whose port a

2. Om

en

medlemsstat,

där ett

205

Bilaga 2 SOU 2011:84

fishing vessel calls in the normal

fiskefartyg anlöper en hamn i sin

course of its business or for

normala

verksamhet

eller

av

operational

reasons,

receives a

driftstekniska skäl, tar emot ett

complaint or obtains evidence that

klagomål eller får bevis på att

such vessel does not conform to

fartyget inte uppfyller kraven i

the

requirements

of

this

denna konvention, får den skriva en

Convention, it may prepare a

rapport som tillställs regeringen i

report addressed to the government

fartygets flaggstat, med kopia till

of the flag State of the vessel, with

Internationella

arbetsbyråns

a copy to the Director-General of

generaldirektör,

och

vidta

de

the

International Labour

Office,

åtgärder som behövs för att rätta

and may take measures necessary to

till sådana

förhållanden

ombord

rectify any conditions on board

som klart äventyrar säkerhet eller

which are clearly hazardous to

hälsa.

safety or health.

3. In taking the measures referred

3. När medlemsstaten vidtar de

to in paragraph 2 of this Article,

åtgärder som avses i punkt 2 i

the Member shall notify forthwith

denna artikel ska den snarast

the nearest representative of the

underrätta

flaggstatens

närmaste

flag State and, if possible, shall have

representant, och om möjligt ska

such

representative

present.

The

denna representant närvara. Med-

Member shall

not

unreasonably

lemsstaten får inte i onödan

detain or delay the vessel.

kvarhålla eller försena fartyget.

4. For the purpose of this Article,

4. Med avseende på denna artikel

the complaint may be submitted by

får klagomål anföras av en fiskare,

a fisher, a professional body, an

en

branschorganisation,

ett

association, a trade union or,

förbund, en fackförening eller vem

generally, any person with an

som helst som berörs av fartygets

interest in the safety of the vessel,

säkerhet eller säkerhets- eller

including an interest in safety or

hälsorisker för fiskarna ombord.

health hazards to the fishers on

board.

5. This Article does not apply to

5. Denna artikel gäller inte

complaints

which

a

Member

klagomål

som

en

medlemsstat

considers

to

be

manifestly

betraktar som klart ogrundade.

unfounded.

Article 44

Artikel 44

Each Member shall apply this

Varje

medlemsstat

ska

tillämpa

Convention in such a way as to

denna konvention på ett sådant sätt

ensure that the fishing vessels

att de försäkrar sig om att

flying the flag of any State that has

fiskefartyg

som

för

en stats

flagg

206

SOU 2011:84

Bilaga 2

not ratified this Convention do not receive more favourable treatment than fishing vessels that fly the flag of any Member that has ratified it.

Part VIII. Amendment of

Annexes I, II and III

Article 45

1. Subject to the relevant provisions of this Convention, the Interna- tional Labour Conference may amend Annexes I, II and III. The Governing Body of the International Labour Office may place an item on the agenda of the Conference regarding proposals for such amendments established by a tripartite meeting of experts. The decision to adopt the proposals shall require a majority of two- thirds of the votes cast by the delegates present at the Conference, including at least half the Members that have ratified this Convention.

2. Any amendment adopted in accordance with paragraph 1 of this Article shall enter into force six months after the date of its adoption for any Member that has ratified this Convention, unless such Member has given written notice to the Director-General of the International Labour Office that it shall not enter into force for that Member, or shall only enter into force at a later date upon subsequent written notification.

Part IX. Final provisions

Article 46

vilka är flaggade i en stat som inte har ratificerat konventionen inte får en förmånligare behandling än fiskefartyg som är flaggade i en medlemsstat som har ratificerat den.

Del VIII. Ändring av bilagorna I, II och III

Artikel 45

1. Med förbehåll för relevanta bestämmelser i denna konvention får Internationella arbetskonferen- sen ändra bilagorna I, II och III. Internationella arbetsbyråns styrelse får föra upp en punkt på konferensens dagordning om förslag till sådana ändringar som fastställts vid ett treparts expert- möte. Beslut att anta förslagen ska kräva två tredjedels majoritet av de röster som avges av närvarande delegater på konferensen, varibland minst hälften av de medlemsstater som har ratificerat konventionen ska vara företrädda.

2. Varje ändring som antagits enligt punkt 1 i denna artikel ska träda i kraft sex månader efter datum för dess antagande för varje medlems- stat som har ratificerat denna konvention, om medlemsstaten inte har underrättat Internationella arbetsbyråns generaldirektör att den inte ska träda i kraft för den medlemsstaten, eller att den ska träda i kraft först vid ett senare datum efter skriftlig anmälan.

Del IX. Slutbestämmelser

Artikel 46

207

Bilaga 2 SOU 2011:84

This

Convention

revises

the

Denna

konvention

reviderar

Minimum

Age

(Fishermen)

konventionen (nr 112) om minimi-

Convention, 1959 (No. 112), the

ålder (fiskare), 1959, konventionen

Medical

Examination

(Fishermen)

(nr

113)

om

läkarundersökning

Convention, 1959 (No. 113), the

(fiskare),

1959,

konventionen

(nr

Fishermen's Articles of Agreement

114) om fiskares anställningsavtal,

Convention, 1959 (No. 114), and

1959 och konventionen (nr 126)

the

Accommodation

of

Crews

om

besättningens

bostäder

(Fishermen)

Convention,

1966

(fiskare), 1966.

(No. 126).

Article 47

Artikel 47

The formal ratifications of this

De

formella

ratifikationerna

av

Convention shall be communicated

denna konvention ska sändas till

to the DirectorGeneral of the

Internationella

arbetsbyråns

International

Labour

Office

for

generaldirektör för registrering.

registration.

Article 48

Artikel 48

1. This Convention shall be binding

1. Denna konvention ska vara

only upon those Members of the

bindande endast för de medlemmar

International Labour Organization

av

Internationella

arbetsorganisa-

whose

ratifications

have

been

tionen vilkas

ratifikationer

har

registered with the

Director

registrerats

hos

Internationella

General

of

the

International

arbetsbyråns generaldirektör.

Labour Office.

2. It shall come into force 12

2. Den träder i kraft tolv månader

months after the date on which the

efter den dag då ratifikationer från

ratifications of ten Members, eight

tio medlemsstater, av vilka åtta är

of which are coastal States, have

kuststater,

har

registrerats

hos

been

registered

with

the

generaldirektören.

DirectorGeneral.

3. Thereafter, this Convention shall

3. Därefter träder konventionen i

come into force for any Member 12

kraft för varje annan medlemsstat

months after the date on which its

tolv månader efter den dag då dess

ratification is registered.

ratifikation har registrerats.

Article 49

Artikel 49

1. A Member which has ratified this

1. En medlemsstat som har

Convention may denounce it after

ratificerat

denna

konvention

kan

the expiration of ten years from the

säga upp den sedan tio år har

date on which the Convention first

förflutit från den dag då konven-

comes

into

force,

by

an

act

tionen först träder i kraft, genom

208

SOU 2011:84 Bilaga 2

communicated to the Director-

en skrivelse som sänds till

General

of

the

International

Internationella

arbetsbyråns

Labour

Office

for

registration.

generaldirektör för registrering. En

Such denunciation shall not take

sådan uppsägning får inte verkan

effect until one year after the date

förrän ett år efter den dag då den

on which it is registered.

har registrerats.

2. Each Member which has ratified

2. Varje medlemsstat som har

this Convention and which does

ratificerat denna konvention

och

not, within the year following the

som inte inom det år som följer på

expiration of the period of ten

utgången av den i föregående punkt

years mentioned in the preceding

nämnda tioårsperioden gör bruk av

paragraph, exercise the right of

sin

uppsägningsrätt

enligt denna

denunciation provided for in this

artikel, ska vara bunden för

Article, will be bound for another

ytterligare en period om tio år och

period of ten years and, thereafter,

kan därefter säga upp konventionen

may

denounce

this

Convention

inom ett år från utgången av varje

within the first year of each new

ny tioårsperiod på de villkor som

period of ten years under the terms

föreskrivs i denna artikel.

provided for in this Article.

Article 50

Artikel 50

1. The Director-General of the

1.

Internationella

arbetsbyråns

International

Labour

Office

shall

generaldirektör

ska

underrätta

notify all Members of the

samtliga medlemmar av Interna-

International Labour Organization

tionella arbetsorganisationen

om

of the registration of all

registreringen av alla ratifikationer,

ratifications,

declarations

and

godkännanden

och

uppsägningar

denunciations

that

have

been

som har tagits emot från organisa-

communicated by the Members of

tionens medlemmar.

the Organization.

2. When notifying the Members of

2. När generaldirektören under-

the

Organization

of

the

rättar organisationens medlemmar

registration of the last of the

om registreringen av den sista av de

ratifications required to bring the

ratifikationer som krävs för att

Convention

into

force,

the

konventionen ska träda i kraft, ska

Director-General shall draw the

han fästa medlemmarnas upp-

attention of the Members of the

märksamhet

på

datum

för

Organization to the date upon

konventionens ikraftträdande.

which the Convention will come

into force.

Article 51

Artikel 51

The

Director-General of

the

Internationella

arbetsbyråns

209

Bilaga 2 SOU 2011:84

International

Labour Office

shall

generaldirektör ska, för registrering

communicate to the Secretary-

enligt artikel 102 i Förenta

General of the United Nations for

nationernas stadga, lämna Förenta

registration

in

accordance

with

nationernas generalsekreterare full-

Article 102 of the Charter of the

ständiga upplysningar om

alla

United Nations full particulars of

ratifikationer,

godkännanden

och

all

ratifications,

declarations

and

uppsägningar

som

general-

denunciations

registered

by

the

direktören har registrerat.

Director-General.

Article 52

Artikel 52

At such times as it may consider

När Internationella

arbetsbyråns

necessary, the Governing Body of

styrelse finner det nödvändigt, ska

the

International

Labour

Office

den lämna Internationella arbets-

shall present to the General

organisationens allmänna konferens

Conference a report on the

en redogörelse för hur denna

working of this Convention and

konvention fungerar

och granska

shall examine the desirability of

behovet av att frågan om en

placing on the agenda of the

revidering, helt eller delvis, tas upp

Conference the question of its

på konferensens dagordning, varvid

revision in whole or in part, taking

även bestämmelserna i artikel 45

into account also the provisions of

ska beaktas.

Article 45.

Article 53

Artikel 53

1. Should the Conference adopt a 1. Om konferensen antar en ny new Convention revising this konvention varigenom denna Convention, then, unless the new konvention revideras och den nya Convention otherwise provides: konventionen inte föreskriver

något annat,

(a) the ratification by a Member of

(a) ska en medlemsstats ratifikation

the new revising Convention shall

av den nya reviderande konven-

ipso jure involve the immediate

tionen

automatiskt

innebära

denunciation

of

this

Convention,

omedelbar

uppsägning av denna

notwithstanding

the

provisions of

konvention,

utan

hinder av

Article 49 above, if and when the

bestämmelserna i artikel 49 ovan,

new revising Convention shall have

om och när den nya reviderande

come into force;

konventionen har trätt i kraft,

(b) as from the date when the new

(b) ska denna konvention upphöra

revising

Convention

comes

into

att vara öppen för ratifikation av

force this Convention shall cease to

medlemsstaterna från och med den

be open

to

ratification by

the

dag då

den

nya

reviderande

210

SOU 2011:84 Bilaga 2

Members. konventionen träder i kraft.

2. This Convention shall in any case remain in force in its actual form and content for those Members which have ratified it but have not ratified the revising Convention.

2. Denna konvention ska likväl förbli gällande till form och innehåll för de medlemsstater som har ratificerat den men inte har ratificerat den reviderande konventionen.

Article 54

The English and French versions of the text of this Convention are equally authoritative.

Artikel 54

De engelska och franska version- erna av texten i denna konvention har lika giltighet.

ANNEX

Annex I

Equivalence in measurement

For the purpose of this Convention, where the competent authority, after consultation, decides to use length overall (LOA) rather than length (L) as the basis of measurement:

(a) a length overall (LOA) of 16.5 metres shall be considered equivalent to a length (L) of 15 metres;

(b) a length overall (LOA) of 26.5 metres shall be considered equivalent to a length (L) of 24 metres;

(c) a length overall (LOA) of 50 metres shall be considered equivalent to a length (L) of 45 metres.

BILAGA

Bilaga I

Likvärdighet i mätning

I denna konvention ska, där den behöriga myndigheten efter samråd beslutar att använda största längd (LOA) i stället för längd (L) som grund för mätning

(a) en största längd (LOA) av 16,5 m anses likvärdig med en längd (L) av 15 m,

(b) en största längd (LOA) av 26,5 m anses likvärdig med en längd (L) av 24 m,

(c) en största längd (LOA) av 50 m anses likvärdig med en längd (L) av 45 m.

Annex II

Bilaga II

Fisher's work agreement

Fiskares arbetsavtal

211

Bilaga 2

SOU 2011:84

The fisher's work agreement shall contain the following particulars, except in so far as the inclusion of one or more of them is rendered unnecessary by the fact that the matter is regulated in another manner by national laws or regula- tions, or a collective bargaining agreement where applicable:

(a) the fisher's family name and other names, date of birth or age, and birthplace;

(b) the place at which and date on which the agreement was concluded;

Fiskares arbetsavtal ska innehålla följande uppgifter, om det inte är onödigt att ta med en eller flera av dem på grund av att frågan regleras på annat sätt i nationella lagar, förordningar eller, i tillämpliga fall, kollektivavtal:

(a) fiskarens efternamn och andra namn, födelsedatum eller ålder och födelseort,

(b) ort och datum för avtalets ingående,

(c) the name of the fishing vessel or vessels and the registration number of the vessel or vessels on board which the fisher undertakes to work;

(d) the name of the employer, or fishing vessel owner, or other party to the agreement with the fisher;

(e) the voyage or voyages to be undertaken, if this can be determined at the time of making the agreement;

(f) the capacity in which the fisher is to be employed or engaged;

(g) if possible, the place at which and date on which the fisher is required to report on board for service;

(h) the provisions to be supplied to the fisher, unless some alternative system is provided for by national law or regulation;

(i) the amount of wages, or the amount of the share and the

212

(c) namn och registreringsnummer på det/de fiskefartyg där fiskaren åtar sig att arbeta,

(d) namn på arbetsgivaren, fiskefartygets ägare eller annan part

i avtalet med fiskaren,

(e) den resa/de resor som ska företas, om detta kan fastställas då avtalet ingås,

(f) i vilken funktion fiskaren ska anställas eller sysselsättas,

(g) om möjligt, ort och datum för fiskarens inställelse ombord för tjänstgöring,

(h) den kost som fiskaren ska ha, om inget alternativt system föreskrivs i nationell lag eller annan författning,

(i) lönesumman, eller andelens storlek och sättet för att beräkna

SOU 2011:84 Bilaga 2

method of calculating such share if

denna om ersättningen ska utgå på

remuneration is to be on a share

andelsbasis,

eller lönesumman,

basis, or the amount of the wage

andelen och sättet för att beräkna

and share and the method of

den senare om ersättningen ska

calculating

the

latter

if

utgå på kombinerad basis, och

remuneration is to be on a

eventuell

överenskommen

mini-

combined basis, and any agreed

milön,

minimum wage;

(j) the termination of the

(j) uppsägning av avtalet och grund

agreement

and

the

conditions

för uppsägning, nämligen

thereof, namely:

(i) if the agreement has been made

(i) om avtalet har ingåtts för en

for a definite period, the date fixed

bestämd tid, datum för dess

for its expiry;

utlöpande,

(ii) if the agreement has been made

(ii) om avtalet har ingåtts för en

for a voyage, the port of

resa, destinationshamn och tid som

destination and the time which has

ska förflyta efter ankomsten innan

to expire after arrival before the

fiskaren ska friställas,

fisher shall be discharged;

(iii) if the agreement has been made

(iii) om avtalet har ingåtts på

for an indefinite period, the

obestämd tid, de villkor som ska

conditions which shall entitle either

berättiga endera parten att upphäva

party to rescind it, as well as the

det, samt

uppsägningstiden,

som

required period of notice for

inte får vara kortare för arbets-

rescission,

provided

that

such

givaren,

fiskefartygets ägare

eller

period shall not be less for the

annan part i avtalet med fiskaren,

employer, or fishing vessel owner

or other party to the agreement

with the fisher;

(k) the protection that will cover

(k) det skydd som ska gälla för

the fisher in the event of sickness,

fiskaren i händelse av sjukdom,

injury or death in connection with

skada eller dödsfall i samband med

service;

tjänstgöring,

(l) the amount of paid annual leave

(l) längden på betald semester eller,

or the formula used for calculating

i tillämpliga fall, den formel som

leave, where applicable;

ska användas för att beräkna

semester,

(m) the health and social security

(m) omfattningen och förmånerna i

coverage and benefits to be

det paket för hälsa och social

provided

to the

fisher by

the

trygghet

som arbetsgivaren, fiske-

213

Bilaga 2

SOU 2011:84

employer, fishing vessel owner, or other party or parties to the fisher's work agreement, as applicable;

(n) the fisher's entitlement to repatriation;

fartygets ägare eller, i tillämpliga fall, annan part eller parter i fiskarens arbetsavtal ska tillhanda- hålla fiskaren,

(n) fiskarens berättigande till hemresa,

(o) a reference to the collective bargaining agreement, where applicable;

(p) the minimum periods of rest, in accordance with national laws, regulations or other measures; and

(q) any other particulars which national law or regulation may require.

(o) i tillämpliga fall, hänvisning till kollektivavtal,

(p) minimiperioder för vila enligt nationella lagar, förordningar eller andra åtgärder, och

(q) alla andra uppgifter som nationell lag eller förordning kan begära.

Annex III

Fishing vessel accomodation General provisions

1. For the purposes of this Annex:

(a) ”new fishing vessel” means a vessel for which:

Bilaga III

Bostäder på fiskefartyg

Allmänna bestämmelser

1. I denna bilaga avses med

(a) nytt fiskefartyg: ett fartyg för vilket

(i) the building or major (i) ett avtal om nybyggnad eller

conversion contract has been placed on or after the date of the entry into force of the Convention for the Member concerned; or

större ombyggnad har ingåtts på dagen för konventionens ikraft- trädande för den berörda medlemsstaten eller senare, eller

(ii) the building or major (ii) ett avtal om nybyggnad eller

conversion contract has been placed before the date of the entry into force of the Convention for the Member concerned, and which is delivered three years or more after that date; or

större ombyggnad har ingåtts före dagen för konventionens ikraft- trädande för den berörda medlems- staten, och som levereras tre år eller senare efter den dagen, eller

(iii) in the absence of a building contract, on or after the date of the entry into force of the Convention for the Member concerned:

(iii) om inget avtal om byggnation finns på dagen för konventionens ikraftträdande för den berörda medlemsstaten eller senare,

214

SOU 2011:84 Bilaga 2

- the keel is laid, or

- kölen sträcks, eller

- construction identifiable with a

- en

konstruktion

som

kan

specific vessel begins, or

hänföras till ett visst fartyg

- assembly

has

commenced

påbörjas, eller

comprising at

least

50

tonnes or

- sammanfogning omfattande minst

1 per cent of the estimated mass of

50 ton eller 1 procent av den

all structural material, whichever is

beräknade

mängden

av

allt

less;

byggnadsmaterial, varvid det lägsta

talet ska gälla, har påbörjats;

(b) ”existing vessel” means a vessel

(b) existerande fartyg: ett fartyg

that is not a new fishing vessel.

som inte är ett nytt fiskefartyg.

2. The following shall apply to all

2. Följande ska gälla alla nya,

new, decked fishing vessels, subject

däckade fiskefartyg, med förbehåll

to any exclusions provided for in

för eventuella undantag

enligt

accordance with Article 3 of the

artikel 3 i konventionen. Den

Convention.

The

competent

behöriga

myndigheten

får,

efter

authority may,

after

consultation,

samråd, tillämpa kraven i denna

also apply the requirements of this

bilaga även på existerande fartyg,

Annex to existing vessels, when

när och om den bedömer att detta

and in so far as it determines that

är rimligt och möjligt.

this is reasonable and practicable.

3. The competent authority, after

3. Den behöriga myndigheten får,

consultation, may permit variations

efter samråd, medge avvikelser från

to the provisions of this Annex for

bestämmelserna i denna bilaga för

fishing vessels normally remaining

fiskefartyg som normalt stannar till

at sea for less than 24 hours where

sjöss mindre än 24 timmar och där

the fishers do not live on board the

fiskarna inte bor ombord på

vessel in port. In the case of such

fartyget i hamn. När det gäller

vessels,

the competent

authority

sådana fartyg ska den behöriga

shall ensure that the fishers

myndigheten se till att de berörda

concerned have adequate facilities

fiskarna har tillräckliga möjligheter

for resting, eating and sanitation

att vila, inta måltider och sköta sin

purposes.

hygien.

4. Any variations made by a

4. Alla avvikelser som en medlems-

Member under paragraph 3 of this

stat gör enligt punkt 3 i denna

Annex shall be reported to the

bilaga ska rapporteras till Interna-

International Labour Office under

tionella

arbetsbyrån enligt

artikel

article 22 of the Constitution of

22 i ILO:s konstitution.

the

International

Labour

Organisation.

215

Bilaga 2 SOU 2011:84

5. The requirements for vessels of

5. Kraven för fartyg med en längd

24 metres in length and over may

av 24 m eller mer får tillämpas på

be applied to vessels between 15

fartyg med en längd mellan 15 och

and 24 metres in length where the

24

m

när

den

behöriga

competent

authority determines,

myndigheten efter samråd anser att

after consultation, that this is

detta är rimligt och möjligt.

reasonable and practicable.

6. Fishers working on board feeder

6. Fiskare som arbetar på matar-

vessels which do not have

fartyg vilka inte har lämpliga

appropriate

accommodation

and

bostäder

och

sanitära

inrättningar

sanitary facilities shall be provided

ska tillhandahållas sådana bostäder

with

such

accommodation

and

och

sådana

inrättningar

på

facilities on board the mother

moderfartyget.

vessel.

7. Members may extend the

7. Medlemsstater får utvidga kraven

requirements

of

this

Annex

i denna bilaga med avseende på

regarding

noise

and

vibration,

buller och vibrationer,

ventilation,

ventilation,

heating

and

air

uppvärmning

och

luftkondition-

conditioning,

and

lighting

to

ering samt belysning till slutna

enclosed working spaces and spaces

arbetsplatser

och

utrymmen

som

used for storage if, after

används för lagring om, efter

consultation,

such

application is

samråd,

en

sådan

tillämpning

considered appropriate and will not

betraktas som lämplig och inte

have a negative influence on the

kommer att få någon negativ

function of the process or working

inverkan

på processens funktion,

conditions or the quality of the

arbetsförhållandena

eller

catches.

fångsternas kvalitet.

8. The use of gross tonnage as

8. Användningen av brutto-

referred to in Article 5 of the

dräktighet som avses i artikel 5 i

Convention is limited to the

konventionen

är

begränsad

till

following

specified

paragraphs

of

följande

specificerade

punkter i

this Annex: 14, 37, 38, 41, 43, 46,

denna bilaga: 14, 37, 38, 41, 43, 46,

49, 53, 55, 61, 64, 65 and 67. For

49, 53, 55, 61, 64, 65 och 67. För

these

purposes,

where

the

dessa ändamål ska, där den behöriga

competent authority, after consul-