Nätt och jämnt, del 2
2024-07-05 · 177 sidor, varav 158 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 158 av 177 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
SOU 2024:50, Nätt och jämnt, del 2
Dokumentets text
opaginerad Nätt och jämnt Kontrollera mot PDF
Nätt och jämnt
Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn
Del 2 Bilagor
Betänkande av Utjämningskommittén 2022
Stockholm 2024
SOU 2024:50
opaginerad Nätt och jämnt Kontrollera mot PDF
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024
ISBN 978-91-525-0968-5 (tryck)
ISBN 978-91-525-0969-2 (pdf)
ISSN 0375-250X
opaginerad Del 2 Kontrollera mot PDF
Innehåll
SOU 2024:50
Del 2
Bilagor
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2022:36...........................................
837
Bilaga 2
Kommittédirektiv 2023:56...........................................
851
Bilaga 3
Kommittédirektiv 2024:17...........................................
855
Bilaga 4 Samlade effekter av kommitténs förslag .....................
857
Bilaga 5 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas
i det generella statsbidraget till kommunsektorn .......
917
Bilaga 6 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer ...............
925
Bilaga 7
Regressionsbaserad kostnadsutjämning......................
979
s. 837 Kommittédirektiv 2022:36 Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2022:36
En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning
Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 2022
Sammanfattning
En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen. Syftet med upp- draget är att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillna- der i skattekraft och strukturella förutsättningar.
Kommittén ska bl.a.
• analysera de variabler som ingår i inkomstutjämningen,
• analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningen för kommu- ner och regioner fångar upp skillnader i strukturella faktorer,
• analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras,
• genomgående analysera en eventuell påverkan av utjämnings- systemet på utveckling och tillväxt, såväl positiv som negativ,
• analysera och utvärdera utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade (LSS), och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.
837
s. 838 Uppdraget att göra en översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
Uppdraget att göra en översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Systemet behöver utvecklas i takt med samhällsutvecklingen
Kommunerna och regionerna ansvarar för en stor del av den offent- liga verksamheten, såsom välfärdstjänster inom skola, omsorg samt hälso- och sjukvård. Alla kommuner respektive regioner har i princip samma uppdrag. Samtidigt skiljer sig förutsättningar och utmaningar åt mellan enskilda kommuner och regioner. Vissa kommuner och regioner måste hantera en minskande folkmängd medan andra kom- muners och regioners folkmängd växer kraftigt. Flera kommuner och regioner i norra Sverige står, som följd av flera företagsetableringar och expansioner, inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket kraftig befolkningstillväxt. Kompetensförsörjning och arbets- kraftsbrist är en stor utmaning i många kommuner och regioner sam- tidigt som andelen arbetslösa varierar över landet. Likaså varierar be- folkningens socioekonomiska förutsättningar, t.ex. utbildningsbak- grund och inkomstnivåer. Även om kommuner och regioner får en särskild ersättning för mottagande av skyddsbehövande och deras anhöriga kan mottagandet innebära kostnader på längre sikt i form av t.ex. ett större behov av försörjningsstöd och andra kommunala insatser. Ansvaret för mottagandet har visserligen blivit mer jämnt fördelat sedan lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända in- vandrare för bosättning trädde i kraft. Trots det kan de mer långsiktiga konsekvenserna av mottagandet variera mellan olika kommuner.
Sverige ska ha en välfärd av god kvalitet i hela landet. Kommuner och regioner ska även erbjuda annan kommunal service till sina in- vånare. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regi- oner att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service. Meningen är att skillnader i kommunalskattesats inte ska bero på skillnader i skattekraft eller strukturella och opåverkbara faktorer.
Utjämningssystemet kompenserar mot denna bakgrund för skill- nader i skattekraft (inkomstutjämning) och för kostnadsskillnader som beror på strukturella faktorer, såsom bebyggelsestruktur och befolkningens ålderssammansättning (kostnadsutjämning). I utjäm- ningssystemet ingår därutöver strukturbidrag och införandebidrag, som vissa kommuner och regioner har rätt till. Det finns ett system för kommunerna och ett för regionerna, men systemen har samma
838
s. 839 Inkomstutjämningen ska kompensera för skillnader i skattekraft Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
principiella uppbyggnad. I systemet finns en s.k. regleringspost som reglerar att de medel som riksdagen anvisar till systemet är i nivå med nettot av bidragen och avgifterna inom utjämningssystemet. Syste- met finansieras inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Målet för detta utgiftsområde är att skapa goda och likvärdiga ekono- miska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150).
Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommual- ekonomisk utjämning. Det nuvarande systemet för kommunaleko- nomisk utjämning infördes den 1 januari 2005. Vissa förändringar har därefter gjorts i utjämningssystemet. Den senaste breda översynen av systemet gjordes av Utjämningskommittén.08 (SOU 2011:39). De senaste ändringarna inom systemet, i kostnadsutjämningen, trädde i kraft den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:11, bet. 2019/20:FiU18, rskr. 2019/20:41).
Riksrevisionen har granskat det kommunalekonomiska utjämnings- systemet och redogjort för sina iakttagelser och slutsatser i två gransk- ningsrapporter: Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer ut- jämning och bättre förvaltning (RiR 2019:29) och Tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen (RiR 2020:11). Riksrevisionen pekar i rapporterna på utvecklingsområden inom och kopplat till utjämningssystemet, bl.a. vad gäller kostnadsutjämningen och behov av en djupare förståelse för hur inkomstutjämningen påverkar tillväxtincitament på lokal nivå.
För att syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska uppnås behöver systemet utvecklas i takt med samhällsutveck- lingen. Mot bakgrund av att det var länge sedan systemet sågs över i sin helhet finns det därför behov av en sådan översyn.
Inkomstutjämningen ska kompensera för skillnader i skattekraft
Systemet för inkomstutjämning kompenserar för skillnader i skatte- kraft mellan kommuner och mellan regioner. Inkomstutjämningen är långtgående och den del av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet som bidrar mest till att skapa likvärdiga ekonomiska för-
839
s. 840 utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten. Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten.
Inkomstutjämningen utgår från skillnaden mellan kommunens eller regionens skatteunderlag och 115 procent av medelskatte- kraften i landet. De kommuner och regioner som har en skattekraft som är lägre än 115 procent av medelskattekraften i landet får ett inkomstutjämningsbidrag. De kommuner och regioner som har en skattekraft som är högre än 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift.
Storleken på bidraget eller avgiften bestäms genom att bidrags- respektive avgiftsunderlagen multipliceras med en länsvis skattesats. Den länsvisa skattesatsen utgår från medelskattesatsen i landet 2003, med en korrigering för skatteväxlingar sedan 1991 mellan kommu- nerna och regionerna i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. Inkomstutjämningen är inte fullständig, utan en reducering av medel- skattesatsen görs med den s.k. kompensationsgraden i inkomst- utjämningen. Reduceringen är till för att minska risken för negativa marginaleffekter i systemet, dvs. en negativ nettoeffekt av föränd- ringar av skatteintäkterna och inkomstutjämningsbidraget eller in- komstutjämningsavgiften, som uppstår för en kommun om dess rela- tiva skattekraft ökar. Vid ändringar i systemet för inkomstutjämning bör risken för negativa marginaleffekter i möjligaste mån undvikas.
Bortsett från en ändring i kompensationsgraden för avgiftsbetal- ande kommuner och regioner 2014, som återställdes 2016, har inga förändringar i den länsvisa skattesatsen gjorts sedan inkomstutjäm- ningen i dess nuvarande form infördes. Det finns därför anledning att se över utformningen av den länsvisa skattesatsen.
I granskningsrapporten Tillväxthämmande incitament i den kom- munala utjämningen? (RiR 2020:11) pekar Riksrevisionen på att in- komstutjämningen, såsom den är utformad i Sverige, enligt ekono- misk teori kan ha negativa effekter på incitament för tillväxtfrämjande arbete i kommuner och regioner. Riksrevisionen framhåller också att det inom forskningen antas att för höga skatter påverkar skattekraftens utveckling negativt och att inkomstutjämningen kan påverka val av skattesats. I sin granskning kunde myndigheten inte finna belägg för att graden av utjämning i inkomstutjämningen påverkar tillväxten i skattekraften negativt. Riksrevisionen pekade i sin rapport på att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna, vilket i sig kan ha betydelse för tillväxten. Den
840
s. 841 utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten. Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
aspekten omfattades dock inte av granskningen. Även om Riksrevi- sionen inte kunde finna belägg för att inkomstutjämningen påverkar skattekraften negativt menade myndigheten att frågan borde analyseras vidare. Mot denna bakgrund behövs en djupare analys av arbetet med tillväxtfrågor i kommuner, och i regioner, och av hur utformningen av inkomstutjämningen eventuellt påverkar detta arbete.
Kommittén ska därför
• analysera de variabler som ingår i inkomstutjämningen och vid behov lämna förslag på uppdateringar och ändringar,
• undersöka om och i så fall hur utformningen av inkomstutjäm- ningen påverkar incitament att stimulera tillväxt i kommuner och regioner med olika strukturella förutsättningar,
• kartlägga och beskriva kunskapsläget vad gäller effekten av till- växtfrämjande arbete i kommuner och regioner med olika struk- turella förutsättningar, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Kostnadsutjämningen ska kompensera för strukturella behovs- och kostnadsskillnader
Syftet med kostnadsutjämningen är att kompensera för kostnads- skillnader som uppstår till följd av strukturella och opåverkbara fak- torer. Det handlar dels om behovsskillnader, t.ex. hur många barn eller äldre det finns i befolkningen och befolkningens socioekono- miska förutsättningar, dels om faktorer som påverkar kostnaden att producera service, såsom bebyggelsestruktur beträffande bl.a. avstånd och gleshet.
Kostnadsutjämningen består av ett antal delmodeller för kommu- nerna respektive för regionerna. I varje delmodell beräknas en stan- dardkostnad för respektive kommun och region. En kommuns eller regions standardkostnader summeras till en strukturkostnad. Om kommunens eller regionens strukturkostnad är högre än den genom- snittliga strukturkostnaden i landet får kommunen eller regionen ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Om kommunens eller regionens strukturkostnad i stället är lägre än den genomsnittliga strukturkostnaden ska kommunen eller regionen be- tala en kostnadsutjämningsavgift. Kostnadsutjämningen är statsfinan-
841
s. 842 utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten. Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
siellt neutral, dvs. de bidrag som vissa kommuner respektive regioner får i systemet är lika stora som de avgifter som andra kommuner respektive regioner betalar i systemet.
Omfördelningen inom kostnadsutjämningen baseras på ett om- fattande underlag, i vilket en del uppdateras årligen, medan annat ligger fast tills vidare. Det finns därför behov av att med jämna mellan- rum se över och uppdatera systemet, i syfte att säkerställa dess aktualitet och träffsäkerhet. Den senaste översynen av systemet gjordes av Kostnadsutjämningsutredningen och redovisades i betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Översynen ledde till ändringar i systemet som trädde i kraft den 1 januari 2020.
Det finns, med hänsyn till att det gått mer än fem år sedan den senaste översynen av systemet initierades och till att utvecklings- behov lyfts fram av bl.a. Riksrevisionen, behov av en ny översyn. Översynen bör innefatta samtliga områden inom kostnadsutjäm- ningen, inklusive en utvärdering av de förändringar som trädde i kraft 2020. Den bör vidare innefatta ställningstaganden till om nya områden bör inkluderas i systemet för att strukturella behovs- och kostnads- skillnader ska beaktas på ett tillfredsställande sätt. Det finns vidare behov av en genomgång av antaganden och beräkningsunderlag för att säkerställa att de fortfarande är aktuella.
I delmodellerna för hälso- och sjukvård, förskola, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg har relativt omfat- tande beräkningar gjorts för att uppskatta merkostnader för gles be- byggelsestruktur. Dessa beräkningar uppdateras inte årligen utan ligger fast tills vidare. Ändringarna i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 innebar bl.a. en förstärkt utjämning utifrån gles bebyggelsestruktur. Dessa förändringar baserades dock främst på uppräkningar av redan befintliga antaganden och beräkningar. Det finns därför behov av en mer grundlig genomgång och uppdatering av de beräkningar och antaganden som ligger till grund för kompen- sationen för merkostnader för gles bebyggelsestruktur.
Ändringarna i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 innebar vidare att fler socioekonomiska faktorer, såsom utbild- nings- och inkomstnivå, infördes i kostnadsutjämningen. Föränd- ringen innebär bl.a. att medel omfördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar i kostnadsutjämningen för skolväsendet inom del- modellerna för förskola och gymnasieskola. I delmodellen för för-
842
s. 843 utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten. Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
skoleklass och grundskola gjordes dock ingen förändring på grund av risk för dubbelkompensation mot bakgrund av det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola (prop. 2019/20:11 s. 26). Det finns anledning att analysera om socioekonomiska faktorer beaktas i tillräcklig grad i kostnads- utjämningen. Det är också viktigt att systemet i tillräcklig grad kom- penserar för eventuella långsiktiga och strukturella kostnader för flyktingmottagandet, vad gäller t.ex. försörjningsstöd, skola, hälso- och sjukvård m.m.
Systemet för kostnadsutjämning ska inte utjämna för kostnads- skillnader som beror på faktorer som kommuner och regioner kan på- verka, såsom service och ambitionsnivå, effektivitet eller skattesats. Systemet ska således inte utjämna för alla kostnadsskillnader. Det finns också exempel på områden där faktiska kostnadsskillnader inte har kunnat påvisas, t.ex. inom skolväsendet vad gäller socioekono- miska faktorer, men där utjämning utifrån strukturella faktorer ändå behövs för att kommuner och regioner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna tillhandahålla en likvärdig service. Analyser av vilka faktorer som ska ingå i kostnadsutjämningen kan således inte enbart baseras på statistiska analyser utifrån faktiska kostnadsskill- nader. Det krävs även andra typer av studier, analyser och bedöm- ningar av vilka strukturella faktorer som kan påverka kostnader, och som därmed behöver beaktas i kostnadsutjämningen.
Kommittén ska därför
• analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningen för kommu- ner och regioner fångar upp skillnader i strukturella faktorer och vid behov föreslå ändringar i systemet,
• föreslå former för en förvaltning av beräkningsmodellerna för gles bebyggelsestruktur,
• analysera om systemet i tillräcklig grad kompenserar för socio- ekonomiska faktorer och vid behov föreslå ändringar, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
843
s. 844 Kan strukturbidraget avvecklas eller förändras? Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
Kan strukturbidraget avvecklas eller förändras?
Strukturbidrag betalas ut till vissa kommuner och regioner som kom- pensation för tidigare tillägg i vissa av de delmodeller som inte längre ingår i kostnadsutjämningen eller för stora intäktsminskningar till följd av förändringar av utjämningssystemet. Strukturbidraget beta- las ut som ett fast årligt belopp per invånare och räknas inte upp mellan åren. Strukturbidragets aktualitet och träffsäkerhet är därmed lägre än övriga delar av det kommunalekonomiska utjämningssyste- met. Systemet med strukturbidrag kan sägas innebära att tidigare för- ändringar av utjämningssystemet inte har genomförts fullt ut. Ut- gångspunkten bör vara att strukturella skillnader mellan kommuner och mellan regioner som leder till kostnadsskillnader bör kompen- seras för inom kostnadsutjämningen.
Kommittén ska därför
• analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Ändamålsenliga effekter vid kommun- och regionsammanläggningar
Frivilliga kommunsammanläggningar har pekats ut som en möjlig väg att hantera framtida utmaningar för kommuner, bl.a. av Kommun- utredningen (SOU 2020:8). Vid en kommunsammanläggning föränd- ras bidrag och avgifter från det kommunalekonomiska utjämnings- systemet, eftersom sammanläggningen leder till en förändrad struktur. Inom utjämningssystemet finns delar, t.ex. strukturbidraget och dess konstruktion, som kan innebära stora negativa förändringar vid sammanläggningar. Detta kan innebära att ekonomiska effekter på relativt kort sikt försvårar kommunsammanläggningar som lång- siktigt skulle vara ändamålsenliga. Det finns en bestämmelse i lagen om kommunalekonomisk utjämning som syftar till att kompensera kommuner för de negativa effekter som kan uppstå vid en samman- läggning. Regleringen innebär dock att i de fall en mindre kommun med ett stort bidrag per invånare slås samman med en avsevärt större kommun kan kompensationen bli alltför stor i förhållande till sam- manläggningens omfattning. Det finns vidare inga motsvarande be- stämmelser för regionerna.
844
s. 845 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
Kommunutredningen har för sin del konstaterat att den befint- liga utformningen av utjämningssystemet kan utgöra ett hinder mot frivilliga sammanläggningar av kommuner och regioner.
Kommittén ska därför
• bedöma om utjämningssystemets omfördelningseffekter vid sam- manläggningar av kommuner respektive regioner är ändamåls- enliga och vid behov föreslå förändringar av systemet, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
En väl sammanhållen styrning med statsbidrag
Utöver det generella statsbidraget bidrar staten till finansieringen av de kommunala verksamheterna genom riktade statsbidrag. Stats- kontorets uppföljning av riktade statsbidrag visade att det 2020 fanns drygt 200 riktade statsbidrag, inklusive kostnadsersättningar, till kom- munsektorn (Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2020). Det finns ett fortsatt behov av att staten ersätter kommuner och regioner för kostnader inom vissa områden och i viss utsträckning riktar statsbidrag till specifika områden med stora ut- vecklingsbehov. Generella statsbidrag bör dock vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn eftersom det möj- liggör anpassning efter lokala och regionala behov.
Det finns exempel på riktade statsbidrag som inte är tidsbegränsade och som betalas ut för att finansiera verksamhet som kommuner och regioner är skyldiga att tillhandahålla, såsom vissa av ersättningarna för flyktingmottagandet. Det finns också exempel på riktade stats- bidrag som fördelas utifrån strukturella faktorer som det kompen- seras för i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det kan finnas skäl till att bidrag betalas ut i form av riktade statsbidrag, t.ex. för att stimulera till utveckling inom specifika områden med stora utvecklingsbehov. Sådana bidrag finns bl.a. inom hälso- och sjukvårds- området, äldreomsorgen och skolområdet. Det är emellertid viktigt att den statliga styrningen med statsbidrag är väl sammanhållen och att det samlade utfallet av statsbidrag till enskilda kommuner och regioner innebär en effektiv fördelning av resurserna. Ett helhets- perspektiv bör beaktas vid valet mellan generella och riktade stats- bidrag, i syfte att underlätta för kommuner och regioner att planera och bedriva verksamhet på ett effektivt sätt. Det kan finnas bidrag
845
s. 846 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
som det skulle vara mer effektivt att inordna i det generella stats- bidraget. En träffsäker kostnadsutjämning, som kompenserar kom- muner och regioner för merkostnader som följer av opåverkbara och strukturella faktorer, kan minska behovet av vissa riktade statsbidrag.
Vad gäller skolområdet bedömde Skolkommissionen i betänkan- det Samling för skolan (SOU 2017:35) att det generellt sett fördelas medel till skolan med för liten hänsyn till socioekonomiskt beting- ade skillnader i elevunderlaget. Kommissionen föreslog därför att ett sektorsbidrag för att nationellt finansiera skolan skulle utredas. Även i betänkandet En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) föreslogs att frågan om ett större sektorsbidrag till skolan skulle utredas vidare. Ett större sektorsbidrag till en viss del av den kommunala skolverk- samheten, såsom de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, skulle innebära behov av förändringar av det generella statsbidraget och utjämningssystemet. Det skulle också få konsekvenser för finansieringen av den kommunala sektorn i sin helhet.
Verksamheternas nettokostnader ligger till grund för omfördel- ningen inom flera av delmodellerna inom kostnadsutjämningen. Riktade statsbidrag har generellt sett en annan påverkan på nettokost- nader än vad generella statsbidrag har, och de kan därför ha en annan påverkan på omfördelningen inom kostnadsutjämningen. Det be- hövs mer kunskap om hur riktade statsbidrag, särskilt sådana som omfattar större belopp, kan påverka kostnadsutjämningen.
Kommittén ska därför
• föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade,
• beskriva vilka överväganden och principer som legat till grund förförslagen om vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inord- nas i det generella statsbidraget,
• analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverk- samhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssyste- met och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet,
• analysera vilka förändringar som är nödvändiga för att kunna in- föra ett större sektorsbidrag till skolverksamhet,
846
s. 847 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
• analysera hur riktade statsbidrag kan påverka utfallet inom kost- nadsutjämningen, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Hur blir systemets samlade utfall?
Det är viktigt att alla delar i det kommunalekonomiska utjämnings- systemet är uppdaterade och träffsäkra, men det är det samlade ut- fallet som är avgörande för om systemet uppfyller sitt syfte att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och för regio- ner. En översyn av utjämningssystemet i sin helhet bör därför även omfatta en analys av det samlade utfallet av systemets olika delar.
Huvudsyftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner och därmed förutsättningar för en likvärdig kommunal service i hela landet. En långtgående utjämning är nödvändig för att detta syfte ska uppnås. När systemet utformas måste dock avväg- ningar göras för att i möjligaste mån undvika negativa effekter av systemet. Skatteintäkter utgör kommunsektorns största intäktskälla och utvecklingen av skatteunderlaget är därför av central betydelse för kommunsektorns förmåga att kunna tillhandahålla en god väl- färd och annan kommunal service framöver. Även utveckling, t.ex. i form av nya arbetssätt och effektivisering av verksamheter, är av stor betydelse.
För att syftet med utjämningssystemet ska uppfyllas och för dess legitimitet behöver systemet vara träffsäkert. Det är samtidigt önsk- värt att systemet inte upplevs som alltför komplext och svårförståeligt för kommuner, regioner och andra intressenter. Vidare bör inslag i systemet som riskerar att leda till kraftiga svängningar i utfall mellan åren för enskilda kommuner och regioner i möjligaste mån undvikas för att säkerställa goda planeringsförutsättningarna för dessa.
Kommittén ska därför
• utvärdera det samlade utfallet av det kommunalekonomiska utjäm- ningssystem som föreslås,
• lämna förslag till införanderegler om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora,
847
s. 848 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
• genomgående analysera en eventuell påverkan, såväl positiv som negativ, av systemet på utveckling och tillväxt och vid målkon- flikter mellan behovet av en långtgående utjämning och utveck- ling och tillväxt beskriva hur dessa hanterats,
• genomgående i sitt arbete göra avvägningar mellan träffsäkerhet och möjligheten att uppnå en ökad enkelhet, transparens och sta- bilitet i systemet och vid målkonflikter beskriva hur de har han- terats,
• tydligt redovisa de beräkningar och antaganden som ligger till grund för förslagen som lämnas i syfte att skapa transparens i systemet, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Uppdraget att göra en översyn av utjämningssystemet för LSS-kostnader
Vid sidan av det kommunalekonomiska utjämningssystemet finns ett system för utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS. Systemet syftar till att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt lagen. Systemet för LSS-utjämning regle- ras i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade och förordningen (2008:776) om utjäm- ning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade. Även systemet för LSS-utjämning är kopplat till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Systemet för LSS-utjämning liknar kostnadsutjämningen på så sätt att det utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje en- skild kommun. LSS-utjämningen baseras dock på faktiskt antal LSS- insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen. Detta avviker från den grundläggande principen i kostnadsutjäm- ningen att utjämningen ska baseras på strukturella och opåverkbara faktorer. På så sätt finns en större påverkbarhet inom LSS-utjäm- ningen än inom kostnadsutjämningen. Bakgrunden till LSS-utjäm- ningens utformning är att det inte gått att finna strukturella faktorer som förklarar skillnader i behov av, och därmed kostnader för, LSS- insatser. Samtidigt finns ett behov av utjämning av dessa kostnader, då de är omfattande och dessutom varierar stort mellan olika kom-
848
s. 849 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 1
muner. Det sker ingen utjämning av kostnader för insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med funktionsnedsättning.
Vissa underlag i beräkningen av utfall i LSS-utjämningen upp- dateras årligen, nämligen befolkningsuppgifter, uppgifter om antal beslut i kommunerna och genomsnittskostnader för vissa av insatserna som ingår i LSS-utjämningen. För andra insatser används särskilda fördelningsnycklar i beräkningen av genomsnittskostnad, och dessa fördelningsnycklar uppdateras inte.
Eftersom det är länge sedan systemet för LSS-utjämning ändrades eller uppdaterades finns behov av att se över systemet för att säker- ställa att det uppfyller sitt syfte att ge kommunerna likvärdiga förut- sättningar att bedriva verksamhet enligt LSS.
Kommittén ska därför
• analysera och utvärdera systemet för LSS-utjämning och vid behov föreslå ändringar,
• analysera hur påverkbarheten inom systemet skulle kunna minskas,
• vid behov ta fram nya beräkningar för utjämningen av kostnader inom systemet, alternativt uppdatera beräkningarna inom det be- fintliga systemet,
• om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora, lämna förslag till införanderegler, och
• föreslå nödvändiga författningsändringar.
Konsekvensbeskrivningar
Vid utformningen av förslagen ska kommittén, utöver vad som fram- går av kommittéförordningen (1998:1474), särskilt belysa de kort- och långsiktiga konsekvenserna av de förslag som lämnas och de alternativa förslag som övervägts. I det ingår att beskriva de samhälls- ekonomiska konsekvenserna. De förslag som lämnas ska vara stats- finansiellt neutrala.
Kommittén ska beräkna utfallet för varje kommun och region av de föreslagna förändringarna i den kommunalekonomiska utjäm- ningen både avseende de enskilda delarna, inklusive varje enskild del- modell i kostnadsutjämningen, och sammantaget och i jämförelse med utfall i nuvarande system.
849
s. 850 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
SOU 2024:50
Om förslag till införanderegler lämnas ska även deras konsekven- ser för enskilda kommuner och regioner redovisas. De kostnader in- förandereglerna leder till ska finansieras inom ramen för systemen för kommunalekonomisk utjämning.
Om förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen ska de sär- skilda överväganden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regerings- formen redovisas.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Kommittén ska vara sammansatt med ledamöter som företräder de olika partier som har representation i riksdagen.
Kommittén ska föra en dialog med kommuner, regioner, rele- vanta statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner och andra berörda intressenter.
Kommittén ska även följa arbetet i och ta del av erfarenheter från Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05), Utredningen om ett stat- ligt huvudmannaskap för skolan (U 2020:07) och andra eventuella utredningar som berörs av uppdraget.
De nordiska länderna har alla omfattande utjämningssystem med såväl likheter som skillnader jämfört med det svenska, och utform- ningen av dessa kan utgöra ett relevant kunskapsunderlag för kom- mitténs arbete.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.
(Finansdepartementet)
850
s. 851 Kommittédirektiv 2023:56 Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Kommittédirektiv 2023:56
Tilläggsdirektiv till
Utjämningskommittén (Fi 2022:03)
Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 2023
Ändring i uppdraget
Regeringen beslutade den 29 april 2022 kommittédirektiv om en ända- målsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36).
Kommittén får nu även i uppdrag att föreslå åtgärder för att mot- verka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner, inklu- sive åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomst- utjämningen på tillväxten.
Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 3 maj 2024.
Uppdraget att föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner
Den förväntade demografiska utvecklingen framöver innebär att antalet personer som inte är i arbetsför ålder ökar mer än antalet per- soner i arbetsför ålder. Det påverkar skatteunderlagets utveckling negativt samtidigt som det leder till ett ökat kostnadstryck på väl- färdstjänsterna. Denna utveckling innebär försämrade förutsättningar för kommunsektorns finansiering och det kan leda till kommunal- skattehöjningar. En skattehöjning ger ett ökat ekonomiskt utrymme i budgeten för den enskilda kommunen eller regionen på kort sikt, men innebär risk för en negativ påverkan på arbetskraftsutbudet och därmed risk för sammantaget negativa samhällsekonomiska effekter.
851
s. 852 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
SOU 2024:50
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar som t.ex. åldersstruktur. Systemet spelar en viktig roll för att motverka att kommuner och regioner ska behöva ha en relativt hög skattesats på grund av strukturella och opåverkbara faktorer och därmed för att motverka stora skillnader i skattesats. Utjämningskommittén har i uppdrag att se över om utjämningssystemet uppfyller sitt syfte, och vid behov föreslå ändringar. Det kommunalekonomiska utjämnings- systemet ska dock inte utjämna för alla skillnader, t.ex. inte för på- verkbara faktorer såsom ambitionsnivå och effektivitet. En förmåga att driva verksamheter mer effektivt än andra kommuner respektive regioner kan skapa utrymme för en lägre skattesats, och en ineffek- tivt bedriven verksamhet kan leda till behov av en högre skattesats. För att motverka höga och ökande skattesatser kan det därför be- hövas ytterligare åtgärder riktade mot kommuner och regioner som syftar till att främja ett effektivt resursutnyttjande.
Utjämningskommittén ska enligt de ursprungliga direktiven under- söka om och i så fall hur utformningen av inkomstutjämningen på- verkar incitament att stimulera tillväxt i kommuner och regioner med olika strukturella förutsättningar, och genomgående i sitt arbete ana- lysera en eventuell påverkan av utjämningssystemet på utveckling och tillväxt. Bakgrunden till uppdraget är att inkomstutjämningen enligt ekonomisk teori kan vara tillväxthämmande, bl.a. genom att den kan leda till att skattesatser sätts högre eftersom den negativa effekten på arbetskraftsutbudet som inkomstskatten kan ge upphov till endast till mindre del drabbar den enskilda kommunen eller regionen. Mot bakgrund av de försämrade förutsättningarna för kommunsektorns finansiering framöver kan det finnas ett behov av åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på till- växten, t.ex. genom incitament som motverkar höjningar av skatte- satser.
Kommittén ska därför
• analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner respektive mellan regioner,
• lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skatte- satser i kommuner och regioner, inklusive åtgärder för att minska
852
s. 853 Kommittén ska därför Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 2
risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Redovisning av uppdraget
Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 3 maj 2024.
(Finansdepartementet)
853
s. 8 Kommittédirektiv 2024:17 Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Kommittédirektiv 2024:17
Tilläggsdirektiv till Utjämningskommittén (Fi 2022:03)
Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2024
Förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 28 april 2022 kommittédirektiv om en ända- målsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 3 maj 2024. Genom till- läggsdirektiv som beslutades den 20 april 2023 (dir. 2023:56) utvid- gades uppdraget till att även omfatta åtgärder för att bl.a. motverka höga och ökande skattesatser.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 3 juli 2024.
(Finansdepartementet)
855
s. 9 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Samlade effekter av kommitténs förslag
I följande tabeller redovisas utfallet i utjämningssystemet för kommu- ner och regioner till följd av kommitténs förslag. Beräkningarna är gjorda i 2024 års nivå. Införandebidragen beräknas som att systemet skulle ha införts 2024.
Tabell 1 Effekter för kommuner, exkl. införandebidrag, utjämnings- året 2024
Tabell 2 Effekter för regioner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024
Tabell 3 Införandebidrag förändring och utfall för LSS-utjämningen utjämningsåren 2024–2029
Tabell 4 Införandebidrag och fast tillägg för kommuner utjämnings- åren 2024–2027
Tabell 5 Införandebidrag och fast tillägg för regioner utjämnings- åren 2024–2025
Tabell 6 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för kommu- ner (ny indelning)
Tabell 7 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för regioner (ny indelning)
857
s. 10 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Tabell 1
Effekter för kommuner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024
Kronor per invånare
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Stockholms län
Botkyrka
14 654
607
2 951
-423
0
0
0
0
-625
20 036
-440
Danderyd
-35 690
189
5 158
-1 426
0
0
0
0
-625
-28 101
-1 862
Ekerö
-5 248
420
3 738
-1 084
0
0
0
0
-625
921
-1 289
Haninge
11 447
587
621
-1 569
702
0
0
0
-625
15 201
-904
Huddinge
5 245
548
1 364
-739
0
0
0
0
-625
9 040
-815
Järfälla
7 957
565
479
-968
241
0
0
0
-625
11 108
-786
Lidingö
-20 631
303
3 205
-940
0
0
0
0
-625
-14 995
-1 261
Nacka
-8 206
398
1 453
-1 289
97
0
0
0
-625
-4 226
-1 419
Norrtälje
12 371
593
2 250
1 039
0
0
0
0
-625
17 052
1 007
Nykvarn
5 023
547
-511
-3 072
1 527
0
0
0
-625
8 470
-1 623
Nynäshamn
11 705
589
334
-465
53
0
0
0
-625
14 523
-447
Salem
6 402
556
3 875
-1 044
0
0
0
0
-625
12 708
-1 113
Sigtuna
12 483
594
3 239
-792
699
0
0
0
-625
18 851
-124
Sollentuna
-5 389
419
2 136
-466
0
0
0
0
-625
-822
-672
Solna
-7 286
405
-7 755
149
0
0
0
0
-625
-12 610
-71
Stockholm
-6 820
407
-2 565
-1 425
0
0
0
0
-625
-6 954
-1 642
Sundbyberg
-438
456
-5 864
-1 228
936
0
0
0
-625
-2 935
-461
Södertälje
14 129
605
2 496
-255
0
0
0
0
-625
19 055
-275
Tyresö
590
519
1 816
-978
0
0
0
0
-625
4 837
-1 083
Täby
-10 961
376
1 022
-1 791
662
0
0
0
-625
-6 846
-1 377
s. 11 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Upplands Väsby
9 888
577
1 035
-1 539
937
0
0
0
-625
14 291
-649
Upplands-Bro
11 862
590
1 891
-1 877
821
0
0
0
-625
17 005
-1 091
Vallentuna
1 601
526
677
-1 337
0
0
0
0
-625
4 708
-1 436
Vaxholm
-9 521
388
-332
-1 476
0
0
0
0
-625
-7 423
-1 713
Värmdö
-511
456
-1 330
-1 424
0
0
0
0
-625
589
-1 593
Österåker
1 345
524
-498
-1 667
0
0
0
0
-625
3 278
-1 767
Uppsala län
Enköping
11 309
589
475
-260
21
0
0
0
-625
14 236
-274
Heby
16 916
623
2 932
773
0
0
0
0
-625
22 279
772
Håbo
6 890
561
-3 806
-2 019
183
0
0
0
-625
5 698
-1 900
Knivsta
4 482
546
-911
-2 636
780
0
0
0
-625
6 782
-1 934
Tierp
16 083
618
4 593
1 667
0
0
0
0
-625
23 107
1 661
Uppsala
9 475
577
-5 494
-1 267
317
0
0
0
-625
6 729
-997
Älvkarleby
14 396
608
1 976
795
0
0
0
0
-625
18 802
778
Östhammar
10 433
583
253
809
0
0
0
0
-625
13 117
768
Södermanlands län
Eskilstuna
16 239
635
2 537
356
0
0
0
0
-625
21 207
367
Flen
18 753
651
7 551
2 653
0
0
0
0
-625
28 735
2 679
Gnesta
12 871
615
1 127
-84
0
0
0
0
-625
16 429
-94
Katrineholm
16 284
636
4 063
1 426
0
0
0
0
-625
22 778
1 437
Nyköping
12 876
615
2 945
778
0
0
0
0
-625
18 252
768
Oxelösund
15 274
630
2 898
-40
0
0
0
0
-625
20 602
-35
Strängnäs
9 202
593
-183
-650
0
0
0
0
-625
11 450
-681
Trosa
6 927
580
-2 940
-1 553
0
0
0
0
-625
6 417
-1 598
s. 18 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Vingåker
18 687
650
5 058
1 994
0
0
0
0
-625
26 176
2 019
Östergötlands län
Boxholm
14 001
601
904
1 238
0
0
0
0
-625
17 336
1 215
Finspång
12 579
591
2 000
1 022
0
0
0
0
-625
17 010
989
Kinda
13 856
600
4 695
571
0
0
0
0
-625
20 981
546
Linköping
9 425
572
-3 956
-424
0
0
0
0
-625
7 900
-477
Mjölby
12 242
590
-49
254
0
0
0
0
-625
14 623
219
Motala
14 627
605
1 366
662
0
0
0
0
-625
18 424
642
Norrköping
12 264
590
-424
-24
0
0
0
0
-625
14 270
-59
Söderköping
12 253
589
768
938
0
0
0
0
-625
15 452
903
Vadstena
10 224
577
661
1 225
0
0
0
0
-625
13 316
1 177
Valdemarsvik
17 202
621
2 216
1 672
0
0
0
0
-625
21 849
1 669
Ydre
15 107
608
5 917
863
0
0
0
0
-625
23 455
846
Åtvidaberg
14 301
603
400
899
0
0
0
0
-625
17 131
877
Ödeshög
15 672
611
3 992
2 500
0
0
0
0
-625
22 095
2 486
Jönköpings län
Aneby
14 254
607
1 568
1 071
0
0
0
0
-625
18 252
1 053
Eksjö
13 832
604
3 354
1 666
0
0
0
0
-625
19 617
1 645
Gislaved
12 220
595
2 545
1 405
0
0
0
0
-625
17 195
1 375
Gnosjö
10 627
585
1 245
2 149
0
0
0
0
-625
14 302
2 109
Habo
13 221
601
2 004
-1 017
207
0
0
0
-625
17 862
-834
Jönköping
10 597
584
-2 904
30
0
0
0
0
-625
10 124
-10
Mullsjö
16 097
618
-401
816
0
0
0
0
-625
18 127
810
Nässjö
15 720
616
4 071
2 048
0
0
0
0
-625
22 222
2 039
s. 19 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Sävsjö
17 802
629
6 749
2 215
0
0
0
0
-625
26 982
2 220
Tranås
15 626
616
2 421
517
0
0
0
0
-625
20 477
508
Vaggeryd
12 663
597
733
525
0
0
0
0
-625
15 827
498
Vetlanda
14 682
609
4 067
1 857
0
0
0
0
-625
21 180
1 842
Värnamo
9 708
578
-136
1 164
0
0
0
0
-625
12 003
1 118
Kronobergs län
Alvesta
17 570
641
6 114
2 121
0
0
0
0
-625
26 115
2 137
Lessebo
19 922
656
8 872
2 701
0
0
0
0
-625
31 224
2 732
Ljungby
13 615
617
1 602
2 073
0
0
0
0
-625
17 648
2 066
Markaryd
17 475
641
3 952
2 108
0
0
0
0
-625
23 858
2 124
Tingsryd
17 771
642
6 690
3 195
0
0
0
0
-625
26 892
3 213
Uppvidinge
16 875
637
7 741
2 721
0
0
0
0
-625
27 047
2 734
Växjö
12 775
612
-1 838
302
0
0
0
0
-625
13 368
289
Älmhult
9 254
591
5 457
1 661
0
0
0
0
-625
17 142
1 627
Kalmar län
Borgholm
16 886
650
1 481
2 288
0
233
0
-75
-625
21 031
2 238
Emmaboda
16 778
649
6 126
2 403
0
0
0
0
-625
25 335
2 427
Hultsfred
20 506
672
8 810
3 475
0
0
0
0
-625
31 746
3 522
Högsby
21 783
679
10 739
2 361
0
0
0
0
-625
34 953
2 415
Kalmar
12 650
625
-2 916
131
0
0
0
0
-625
12 165
132
Mönsterås
15 108
639
3 262
2 050
0
0
0
0
-625
20 801
2 065
Mörbylånga
15 124
640
122
832
0
0
0
0
-625
17 677
848
Nybro
19 360
665
5 005
1 878
0
0
0
0
-625
26 796
1 919
Oskarshamn
11 508
618
1 342
1 747
0
0
0
0
-625
15 281
1 741
s. 20 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Torsås
18 430
660
3 407
3 032
0
0
0
0
-625
24 267
3 067
Vimmerby
15 390
641
1 689
1 507
0
0
0
0
-625
19 510
1 523
Västervik
15 534
643
2 548
1 676
0
0
0
0
-625
20 512
1 694
Gotlands län
Gotland
15 598
514
-980
1 726
0
1 192
0
-124
-625
18 241
1 492
Blekinge län
Karlshamn
13 116
599
-232
267
0
0
0
0
-625
15 315
242
Karlskrona
11 166
587
-1 533
644
0
0
0
0
-625
12 064
606
Olofström
14 498
608
3 242
1 883
0
0
0
0
-625
20 171
1 866
Ronneby
17 407
626
5 606
1 310
0
0
0
0
-625
25 444
1 311
Sölvesborg
12 214
594
-1 624
496
0
0
0
0
-625
13 020
465
Skåne län
Bjuv
18 974
648
1 142
-333
0
0
0
0
-625
22 547
-310
Bromölla
15 789
629
1 636
570
0
0
0
0
-625
19 855
574
Burlöv
16 836
635
2 202
-389
0
0
0
0
-625
21 469
-378
Båstad
8 097
583
726
526
0
0
0
0
-625
11 253
484
Eslöv
13 838
618
1 267
127
0
0
0
0
-625
17 535
120
Helsingborg
10 728
598
575
-62
0
0
0
0
-625
13 734
-88
Hässleholm
16 281
631
2 134
669
0
0
0
0
-625
20 846
676
Höganäs
8 536
585
-807
-256
0
0
0
0
-625
10 160
-296
Hörby
14 386
620
213
246
0
0
0
0
-625
17 030
242
Höör
13 619
616
-378
-374
0
0
0
0
-625
15 671
-383
Klippan
17 435
639
879
725
0
0
0
0
-625
20 744
739
Kristianstad
14 360
621
2 341
492
0
0
0
0
-625
19 131
488
opaginerad Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Kävlinge
4 549
561
-603
-1 353
0
0
0
0
-625
6 376
-1 417
Landskrona
16 626
634
1 710
458
0
0
0
0
-625
20 767
467
Lomma
-6 943
426
2 206
-2 244
0
0
0
-342
-625
-2 306
-2 784
Lund
10 150
595
-6 017
-812
368
0
0
0
-625
6 932
-474
Malmö
15 644
628
641
-199
305
0
0
-32
-625
19 021
77
Osby
16 003
630
5 310
1 811
0
0
0
0
-625
23 744
1 817
Perstorp
20 752
659
9 261
1 394
0
0
0
0
-625
32 444
1 428
Simrishamn
13 636
616
1 578
1 144
0
0
0
0
-625
17 645
1 135
Sjöbo
14 107
619
-1 020
451
0
0
0
0
-625
15 517
445
Skurup
14 489
621
-1 730
-121
38
0
0
0
-625
15 228
-86
Staffanstorp
7 823
581
1 501
-2 041
377
0
0
0
-625
12 131
-1 708
Svalöv
15 152
625
804
581
0
0
0
0
-625
18 387
581
Svedala
10 965
600
975
-1 616
80
0
0
0
-625
14 451
-1 560
Tomelilla
17 990
642
2 038
422
0
0
0
0
-625
22 459
439
Trelleborg
13 867
618
-556
-504
0
0
0
0
-625
15 741
-511
Vellinge
-4 074
448
-592
-1 415
0
0
0
0
-625
-2 236
-1 592
Ystad
10 922
600
-1 945
-115
0
0
0
0
-625
11 407
-140
Åstorp
19 324
650
3 324
-29
0
0
0
0
-625
25 079
-4
Ängelholm
10 454
597
-871
-620
183
0
0
0
-625
12 196
-465
Örkelljunga
17 793
641
2 633
988
0
0
0
0
-625
22 856
1 004
Östra Göinge
18 896
648
6 604
1 239
0
0
0
0
-625
27 931
1 263
Hallands län
Falkenberg
14 285
611
638
891
0
0
0
0
-625
17 353
877
Halmstad
12 340
598
-1 603
-109
0
0
0
0
-625
13 168
-136
s. 1 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Hylte
17 754
632
8 095
2 333
0
0
0
0
-625
28 280
2 341
Kungsbacka
-991
458
-1 193
-1 208
0
0
0
0
-625
247
-1 374
Laholm
15 123
616
-242
682
0
0
0
0
-625
17 312
673
Varberg
10 224
585
-2 430
-115
0
0
0
0
-625
10 225
-155
Västra Götalands län
Ale
9 503
584
-194
-1 136
0
0
0
0
-625
11 740
-1 177
Alingsås
10 354
589
140
-374
0
0
0
0
-625
12 925
-409
Bengtsfors
18 245
637
7 843
3 210
0
0
0
0
-625
28 519
3 223
Bollebygd
8 848
580
231
488
0
0
0
0
-625
11 509
443
Borås
12 067
599
34
-263
0
0
0
0
-625
14 532
-288
Dals-Ed
18 327
638
5 150
239
0
0
0
0
-625
25 908
253
Essunga
16 439
627
3 434
1 685
0
0
0
0
-625
22 304
1 687
Falköping
15 751
622
5 001
1 441
0
0
0
0
-625
23 183
1 438
Färgelanda
17 493
633
5 940
2 983
0
0
0
0
-625
25 864
2 992
Grästorp
11 458
596
-27
877
0
0
0
0
-625
13 862
848
Gullspång
19 318
644
6 823
3 703
0
0
0
0
-625
28 572
3 723
Göteborg
6 061
563
-2 640
-298
272
0
0
0
-625
6 124
-88
Götene
13 415
608
-202
1 250
0
0
0
0
-625
15 643
1 233
Herrljunga
14 189
613
1 090
1 251
0
0
0
0
-625
17 710
1 239
Hjo
14 464
614
399
555
0
0
0
0
-625
17 294
545
Härryda
2 021
538
-149
-1 391
0
0
0
0
-625
4 303
-1 477
Karlsborg
14 071
612
1 350
2 211
0
0
0
0
-625
17 851
2 198
Kungälv
5 990
562
-1 114
-1 056
388
0
0
0
-625
7 695
-731
Lerum
3 979
550
1 572
-1 203
0
0
0
0
-625
7 982
-1 278
s. 2 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Lidköping
10 633
591
-297
527
0
0
0
0
-625
12 766
493
Lilla Edet
12 885
605
-490
-324
0
0
0
0
-625
14 826
-344
Lysekil
10 566
590
2 257
1 048
0
0
0
0
-625
15 254
1 014
Mariestad
13 572
609
244
1 112
0
0
0
0
-625
16 247
1 096
Mark
13 650
610
1 782
983
0
0
0
0
-625
17 863
968
Mellerud
19 615
646
6 503
2 800
0
0
0
0
-625
28 549
2 821
Munkedal
16 602
627
4 406
1 968
0
0
0
0
-625
23 439
1 971
Mölndal
506
526
-3 301
-572
0
0
0
0
-625
-364
-671
Orust
10 900
592
-682
1 088
0
0
0
0
-625
12 649
1 056
Partille
4 126
551
519
-637
0
0
0
0
-625
7 075
-711
Skara
12 505
603
1 951
1 420
0
0
0
0
-625
16 886
1 398
Skövde
9 748
585
-2 736
190
0
0
0
0
-625
9 443
151
Sotenäs
7 040
569
-2 615
1 785
0
0
0
0
-625
6 856
1 729
Stenungsund
3 786
549
-942
-933
0
0
0
0
-625
5 275
-1 009
Strömstad
19 489
646
2 464
1 078
0
680
0
-103
-625
25 063
996
Svenljunga
16 331
626
2 812
889
0
0
0
0
-625
21 574
890
Tanum
13 905
611
1 933
1 568
0
0
0
0
-625
18 269
1 555
Tibro
17 219
632
2 888
1 360
0
0
0
0
-625
22 537
1 367
Tidaholm
15 150
619
1 523
1 176
0
0
0
0
-625
19 103
1 170
Tjörn
3 593
548
-1 645
78
0
0
0
0
-625
4 379
1
Tranemo
13 018
605
2 448
1 591
0
0
0
0
-625
17 897
1 572
Trollhättan
12 398
602
649
520
0
0
0
0
-625
15 477
497
Töreboda
18 025
637
3 053
2 095
0
0
0
0
-625
23 508
2 107
Uddevalla
12 261
601
1 944
170
0
0
0
0
-625
16 636
147
s. 3 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Ulricehamn
13 209
606
1 073
1 008
0
0
0
0
-625
16 713
990
Vara
15 449
620
2 939
1 888
0
0
0
0
-625
20 819
1 884
Vårgårda
14 430
614
2 256
842
0
0
0
0
-625
19 117
831
Vänersborg
14 409
614
2 603
617
0
0
0
0
-625
19 442
606
Åmål
17 899
636
6 381
2 669
0
0
0
0
-625
26 711
2 680
Öckerö
3 872
549
-945
461
0
0
0
0
-625
5 358
386
Värmlands län
Arvika
16 278
638
2 813
1 553
0
0
0
0
-625
21 522
1 567
Eda
22 832
677
5 611
3 338
0
0
0
-294
-625
30 873
3 096
Filipstad
20 891
665
10 136
2 533
0
0
0
0
-625
33 458
2 573
Forshaga
16 893
642
1 720
819
0
0
0
0
-625
21 043
836
Grums
16 352
638
2 631
1 897
0
0
0
0
-625
21 414
1 910
Hagfors
18 169
650
4 710
1 566
0
0
0
-263
-625
25 309
1 328
Hammarö
6 693
581
38
-1 093
0
0
0
0
-625
9 161
-1 137
Karlstad
11 422
609
-4 218
-131
0
0
0
0
-625
9 634
-147
Kil
15 356
632
2 607
730
0
0
0
0
-625
20 394
737
Kristinehamn
17 149
644
1 701
1 132
0
0
0
0
-625
21 280
1 151
Munkfors
21 392
668
9 582
3 744
0
0
0
-316
-625
33 405
3 471
Storfors
14 542
627
3 431
2 949
0
0
0
0
-625
20 404
2 952
Sunne
15 994
636
2 062
1 331
0
0
0
0
-625
20 487
1 343
Säffle
18 677
652
6 065
2 683
0
0
0
0
-625
27 173
2 710
Torsby
17 755
647
4 727
-383
0
0
0
-13
-625
24 913
-374
Årjäng
22 824
677
4 079
874
0
0
0
-4
-625
29 333
922
s. 4 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Örebro län
Askersund
11 698
588
-171
1 215
0
0
0
0
-625
13 958
1 178
Degerfors
15 592
612
2 964
1 457
0
0
0
0
-625
20 987
1 444
Hallsberg
15 307
610
2 885
1 211
0
0
0
0
-625
20 623
1 197
Hällefors
18 547
631
10 563
1 104
0
0
0
-477
-625
31 541
633
Karlskoga
12 156
591
721
202
0
0
0
0
-625
15 308
168
Kumla
14 097
602
-177
-379
0
0
0
0
-625
16 351
-401
Laxå
16 179
616
6 893
3 915
0
0
0
0
-625
25 503
3 907
Lekeberg
12 977
596
1 866
-291
0
0
0
0
-625
17 274
-320
Lindesberg
14 341
605
2 549
1 252
0
0
0
0
-625
19 320
1 232
Ljusnarsberg
18 187
629
6 924
355
0
0
0
-353
-625
27 542
6
Nora
13 275
598
2 339
1 171
0
0
0
0
-625
18 045
1 144
Örebro
12 199
591
-2 300
-415
0
0
0
0
-625
12 330
-449
Västmanlands län
Arboga
14 948
635
417
618
0
0
0
0
-625
17 795
628
Fagersta
15 881
640
6 625
1 516
0
0
0
0
-625
24 937
1 531
Hallstahammar
16 012
641
1 209
-142
0
0
0
-80
-625
19 652
-206
Kungsör
15 222
636
2 765
1 009
0
0
0
0
-625
20 418
1 021
Köping
15 580
639
2 223
629
0
0
0
0
-625
20 233
643
Norberg
15 453
638
4 553
2 227
0
0
0
0
-625
22 437
2 241
Sala
15 974
641
1 691
971
0
0
0
0
-625
20 095
987
Skinnskatteberg
17 356
649
4 301
1 458
0
0
0
-396
-625
24 088
1 087
Surahammar
15 118
636
1 481
1 126
0
0
0
0
-625
19 030
1 138
Västerås
9 894
605
-615
-283
0
0
0
0
-625
11 710
-302
s. 5 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Dalarna län
Avesta
14 606
617
3 845
1 528
0
0
0
0
-625
20 881
1 520
Borlänge
14 653
618
2 807
561
0
0
0
0
-625
19 890
554
Falun
10 382
592
-11
601
0
0
0
0
-625
12 801
568
Gagnef
15 070
621
2 229
1 301
0
0
0
0
-625
19 729
1 297
Hedemora
16 069
627
4 157
2 496
0
0
0
0
-625
22 656
2 498
Leksand
13 668
611
297
1 361
0
0
0
0
-625
16 395
1 347
Ludvika
15 047
620
6 227
2 183
0
0
0
-153
-625
23 704
2 025
Malung-Sälen
14 274
615
1 961
1 624
0
1 292
0
110
-625
19 957
1 724
Mora
14 228
615
656
90
0
65
0
-47
-625
17 379
33
Orsa
18 128
639
2 813
-624
0
170
0
-222
-625
23 541
-832
Rättvik
15 893
626
3 764
1 730
0
0
0
0
-625
22 087
1 731
Smedjebacken
14 017
614
1 163
2 239
0
0
0
-277
-625
17 610
1 951
Säter
13 706
612
743
1 073
0
0
0
0
-625
16 879
1 060
Vansbro
18 055
639
6 515
1 258
0
0
0
0
-625
27 000
1 272
Älvdalen
17 391
635
8 145
1 509
0
1 536
127
-498
-625
29 629
1 021
Gävleborgs län
Bollnäs
17 155
629
4 359
2 016
0
0
0
-347
-625
23 944
1 673
Gävle
10 408
587
-943
187
0
0
0
0
-625
11 896
150
Hofors
13 382
606
1 911
2 149
0
0
0
0
-625
17 723
2 130
Hudiksvall
13 005
603
1 479
1 789
0
0
0
0
-625
16 915
1 768
Ljusdal
16 819
627
4 818
1 707
0
168
0
-294
-625
24 236
1 415
Nordanstig
17 959
634
5 180
1 066
0
0
0
0
-625
25 569
1 075
Ockelbo
16 117
622
4 694
1 104
0
0
0
0
-625
23 242
1 101
s. 6 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Ovanåker
17 919
633
4 513
1 293
0
0
0
0
-625
24 863
1 301
Sandviken
12 216
598
3 165
1 517
0
0
0
0
-625
17 812
1 490
Söderhamn
15 990
622
4 619
2 101
0
0
0
0
-625
23 040
2 098
Västernorrlands län
Härnösand
16 579
664
3 295
1 863
0
0
0
0
-625
22 305
1 903
Kramfors
18 241
673
4 978
2 494
0
0
0
-107
-625
25 650
2 436
Sollefteå
19 031
677
8 436
1 864
0
170
0
-301
-625
30 068
1 616
Sundsvall
9 835
625
-740
571
0
0
0
0
-625
11 526
572
Timrå
12 876
643
-928
830
0
0
0
0
-625
14 378
848
Ånge
16 389
662
5 159
424
0
238
0
-86
-625
24 217
376
Örnsköldsvik
12 868
642
2 596
1 622
0
0
0
0
-625
17 895
1 640
Jämtlands län
Berg
19 641
662
10 172
485
0
1 356
0
-33
-625
33 600
489
Bräcke
18 756
657
9 731
634
0
1 200
0
-118
-625
32 118
548
Härjedalen
16 094
641
4 941
1 786
0
2 165
0
61
-625
25 631
1 863
Krokom
15 768
639
6 308
714
0
639
0
-131
-625
25 146
598
Ragunda
19 645
662
12 034
669
0
271
0
-13
-625
34 380
693
Strömsund
18 301
655
11 065
1 424
0
1 528
0
-237
-625
33 324
1 217
Åre
14 771
634
-214
295
0
1 405
0
-107
-625
18 392
197
Östersund
13 042
624
-1 232
730
0
167
0
-174
-625
14 407
555
Västerbottens län
Bjurholm
20 125
674
13 945
3 126
0
186
0
-246
-625
36 686
2 929
Dorotea
17 155
656
18 929
4 436
0
2 226
0
61
-625
40 740
4 528
Lycksele
15 545
646
5 695
1 370
0
1 893
0
101
-625
25 564
1 493
s. 7 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Malå
15 901
648
13 945
4 120
0
Nordmaling
16 776
654
5 157
246
0
Norsjö
17 362
657
9 919
1 620
0
Robertsfors
17 050
655
5 033
270
0
Skellefteå
11 283
622
402
1 858
1 037
Sorsele
18 302
662
13 762
849
0
Storuman
17 293
657
9 271
690
0
Umeå
11 151
621
-6 324
125
0
Vilhelmina
18 736
665
9 271
-634
0
Vindeln
18 586
664
9 482
277
0
Vännäs
15 300
645
2 446
758
0
Åsele
19 220
668
12 356
3 805
0
Norrbottens län
Arjeplog
12 137
625
13 564
2 121
0
Arvidsjaur
13 554
632
6 941
-129
0
Boden
10 880
617
-699
1 355
0
Gällivare
289
529
2 375
811
0
Haparanda
18 432
661
6 929
1 728
0
Jokkmokk
12 678
628
7 986
2 246
0
Kalix
12 920
629
2 631
538
0
Kiruna
746
558
278
1 067
0
Luleå
7 579
598
-4 470
121
0
Pajala
15 402
644
12 313
-881
0
Piteå
9 948
612
-1 981
1 829
0
2 114
0
91
-625
34 391
4 235
186
0
-247
-625
24 549
28
1 423
0
56
-625
31 135
1 709
93
0
-289
-625
24 607
12
112
0
-9
-625
15 265
2 884
2 299
0
63
-625
36 794
950
2 205
517
-431
-625
31 717
291
0
0
0
-625
7 258
122
2 208
0
-174
-625
32 646
-768
266
0
-119
-625
30 765
197
0
0
-499
-625
20 177
280
2 136
0
104
-625
36 143
3 952
2 379
0
31
-625
30 511
2 152
2 133
0
-351
-625
25 059
-472
0
1 815
-500
-625
14 427
848
2 111
2 420
-411
-625
9 625
304
2 051
601
-415
-625
30 444
1 349
2 248
1 695
-421
-625
27 037
1 828
917
1 642
-459
-625
20 541
83
2 079
2 226
-441
-625
7 760
560
0
1 258
-500
-625
6 798
-406
2 342
1 652
-457
-625
34 139
-1 319
0
421
-500
-625
10 819
1 316
opaginerad Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Eftersläpning
Svagt
Del av fast
Reglerings-
Totalt
befolknings-
införande-
post
underlag
bidrag
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag/
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Förändring
Älvsbyn
14 544
639
4 341
2 046
0
695
941
-515
-625
22 952
1 545
Överkalix
16 473
650
11 984
1 356
0
1 121
1 800
-439
-625
33 809
943
Övertorneå
16 946
653
7 899
-1 149
0
2 074
2 208
-397
-625
31 558
-1 518
opaginerad Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Tabell 2
Effekter för regioner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024
Kronor per invånare
Region
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Ersättning
Del av fast
Reglering-
Totalt
för efter-
införandebidrag
post
släpning
Förslag
Förändring
Förslag
Förändring
Förslag
Förslag
Förändring
Förändring
Förslag
Förändring
Stockholm
-1 126
172
-1 398
-403
0
0
0
-847
-2 642
-1 078
Uppsala
5 942
1 012
-1 852
-1 061
48
0
0
-847
4 020
-848
Södermanland
7 588
1 263
758
-150
0
0
0
-847
8 228
266
Östergötland
7 105
1 146
-279
173
0
0
0
-847
6 708
472
Jönköping
7 304
1 182
-215
-67
0
0
0
-847
6 971
268
Kronoberg
7 588
1 256
101
96
0
0
-230
-847
7 571
275
Kalmar
7 481
1 284
2 581
405
0
0
0
-847
9 944
842
Gotland
8 795
1 499
4 997
2 065
0
0
-1 426
-847
13 674
1 291
Blekinge
7 758
1 237
1 614
273
0
0
-501
-847
9 254
162
Skåne
6 915
1 163
-509
-5
0
0
0
-847
6 288
311
Halland
5 328
939
-256
-102
0
0
0
-847
4 954
-10
Västra Götaland
5 080
912
-231
245
0
0
0
-847
4 731
310
Värmland
7 855
1 306
2 374
436
0
0
0
-847
10 111
895
Örebro
7 876
1 246
356
189
0
0
0
-847
8 114
588
Västmanland
6 288
1 107
183
-26
0
0
0
-847
6 353
234
Dalarna
7 825
1 258
2 318
-97
0
0
0
-847
10 025
314
Gävleborg
7 652
1 236
1 852
175
0
0
0
-847
9 386
564
Västernorrland
5 811
1 090
2 077
368
0
0
0
-847
7 770
611
Jämtland
7 674
1 296
3 948
1 728
0
0
-784
-847
11 504
1 393
Västerbotten
6 088
1 100
921
511
0
0
-242
-847
6 891
522
Norrbotten
4 362
850
3 246
269
0
402
-250
-847
7 892
21
s. 2024 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Tabell 3
Införandebidrag förändring och utfall för LSS-utjämningen utjämningsåren 2024–2030
Kronor per invånare
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Stockholms län
Botkyrka
822
390
0
0
0
0
0
0
Danderyd
-787
-101
0
0
0
0
0
0
Ekerö
121
-653
539
193
0
0
0
0
Haninge
-849
317
0
0
0
0
0
0
Huddinge
-1 323
82
0
0
0
0
0
0
Järfälla
-480
288
0
0
0
0
0
0
Lidingö
-1
572
0
0
0
0
0
0
Nacka
-1 459
-95
0
0
0
0
0
0
Norrtälje
149
579
0
0
0
0
0
0
Nykvarn
-979
-429
315
0
0
0
0
0
Nynäshamn
-1 300
150
0
0
0
0
0
0
Salem
-267
-215
101
0
0
0
0
0
Sigtuna
-1 227
-235
121
0
0
0
0
0
Sollentuna
-1 134
130
0
0
0
0
0
0
Solna
-3 062
198
0
0
0
0
0
0
Stockholm
-1 781
193
0
0
0
0
0
0
Sundbyberg
-2 787
18
0
0
0
0
0
0
Södertälje
2 071
245
0
0
0
0
0
0
Tyresö
117
611
0
0
0
0
0
0
Täby
-1 152
267
0
0
0
0
0
0
Upplands Väsby
-113
-70
0
0
0
0
0
0
s. 2025 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Upplands-Bro
-1 682
-231
117
0
0
0
0
0
Vallentuna
-310
-168
54
0
0
0
0
0
Vaxholm
-1 972
276
0
0
0
0
0
0
Värmdö
-1 177
382
0
0
0
0
0
0
Österåker
-193
550
0
0
0
0
0
0
Uppsala län
Enköping
-273
-442
328
0
0
0
0
0
Heby
652
673
0
0
0
0
0
0
Håbo
-656
283
0
0
0
0
0
0
Knivsta
-2 159
-65
0
0
0
0
0
0
Tierp
640
-660
546
200
0
0
0
0
Uppsala
-223
61
0
0
0
0
0
0
Älvkarleby
-1 109
434
0
0
0
0
0
0
Östhammar
-412
267
0
0
0
0
0
0
Södermanlands län
Eskilstuna
99
146
0
0
0
0
0
0
Flen
2 151
214
0
0
0
0
0
0
Gnesta
1 753
83
0
0
0
0
0
0
Katrineholm
3 308
555
0
0
0
0
0
0
Nyköping
343
-499
385
39
0
0
0
0
Oxelösund
-612
69
0
0
0
0
0
0
Strängnäs
-1 507
-215
101
0
0
0
0
0
Trosa
-2 392
-506
392
46
0
0
0
0
Vingåker
473
-205
91
0
0
0
0
0
s. 2026 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Östergötlands län
Boxholm
186
-78
0
0
0
0
0
0
Finspång
1 049
27
0
0
0
0
0
0
Kinda
525
772
0
0
0
0
0
0
Linköping
214
588
0
0
0
0
0
0
Mjölby
283
-82
0
0
0
0
0
0
Motala
843
-45
0
0
0
0
0
0
Norrköping
1 359
280
0
0
0
0
0
0
Söderköping
1 936
-226
112
0
0
0
0
0
Vadstena
143
77
0
0
0
0
0
0
Valdemarsvik
522
-1 331
1 217
871
588
332
81
0
Ydre
-1 649
-208
94
0
0
0
0
0
Åtvidaberg
928
796
0
0
0
0
0
0
Ödeshög
-531
-327
213
0
0
0
0
0
Jönköpings län
Aneby
365
568
0
0
0
0
0
0
Eksjö
4 183
1 047
0
0
0
0
0
0
Gislaved
-43
-567
453
107
0
0
0
0
Gnosjö
-1 285
-334
220
0
0
0
0
0
Habo
-3 035
-408
294
0
0
0
0
0
Jönköping
-200
-789
675
329
46
0
0
0
Mullsjö
-622
366
0
0
0
0
0
0
Nässjö
1 852
-387
273
0
0
0
0
0
Sävsjö
1 504
168
0
0
0
0
0
0
Tranås
865
-602
488
142
0
0
0
0
s. 2027 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Vaggeryd
124
16
0
0
0
0
0
0
Vetlanda
343
-10
0
0
0
0
0
0
Värnamo
1 161
-20
0
0
0
0
0
0
Kronobergs län
Alvesta
232
48
0
0
0
0
0
0
Lessebo
-583
-648
534
188
0
0
0
0
Ljungby
2 350
513
0
0
0
0
0
0
Markaryd
1 054
61
0
0
0
0
0
0
Tingsryd
2 547
-39
0
0
0
0
0
0
Uppvidinge
-967
-639
525
179
0
0
0
0
Växjö
503
-118
4
0
0
0
0
0
Älmhult
-104
344
0
0
0
0
0
0
Kalmar län
Borgholm
-57
-752
638
292
9
0
0
0
Emmaboda
1 302
-1 005
891
545
262
6
0
0
Hultsfred
3 267
-355
241
0
0
0
0
0
Högsby
-282
-1 637
1 523
1 177
894
638
387
137
Kalmar
2 274
98
0
0
0
0
0
0
Mönsterås
1 722
-236
122
0
0
0
0
0
Mörbylånga
961
-315
201
0
0
0
0
0
Nybro
1 913
-324
210
0
0
0
0
0
Oskarshamn
48
-192
78
0
0
0
0
0
Torsås
1 586
1 223
0
0
0
0
0
0
Vimmerby
1 400
-467
353
7
0
0
0
0
Västervik
1 920
162
0
0
0
0
0
0
s. 2028 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Gotlands län
Gotland
346
374
0
0
0
0
0
0
Blekinge län
Karlshamn
2 499
194
0
0
0
0
0
0
Karlskrona
754
-917
803
457
174
0
0
0
Olofström
1 600
-442
328
0
0
0
0
0
Ronneby
1 110
609
0
0
0
0
0
0
Sölvesborg
1 859
762
0
0
0
0
0
0
Skåne län
Bjuv
-1 152
969
0
0
0
0
0
0
Bromölla
-610
-35
0
0
0
0
0
0
Burlöv
-3 035
-37
0
0
0
0
0
0
Båstad
-2 805
-480
366
20
0
0
0
0
Eslöv
3 420
1 342
0
0
0
0
0
0
Helsingborg
-1 218
-112
0
0
0
0
0
0
Hässleholm
1 141
33
0
0
0
0
0
0
Höganäs
-373
758
0
0
0
0
0
0
Hörby
354
436
0
0
0
0
0
0
Höör
-1 304
-139
25
0
0
0
0
0
Klippan
-14
-584
470
124
0
0
0
0
Kristianstad
1 421
113
0
0
0
0
0
0
Kävlinge
-2 086
42
0
0
0
0
0
0
Landskrona
-905
-374
260
0
0
0
0
0
Lomma
-2 669
-17
0
0
0
0
0
0
Lund
-115
-280
166
0
0
0
0
0
s. 2029 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Malmö
-1 081
-468
354
8
0
0
0
0
Osby
-49
213
0
0
0
0
0
0
Perstorp
-1 298
520
0
0
0
0
0
0
Simrishamn
-278
-309
195
0
0
0
0
0
Sjöbo
-695
-504
390
44
0
0
0
0
Skurup
-1 316
142
0
0
0
0
0
0
Staffanstorp
-2 629
62
0
0
0
0
0
0
Svalöv
-1 010
-103
0
0
0
0
0
0
Svedala
-3 026
-109
0
0
0
0
0
0
Tomelilla
24
-317
203
0
0
0
0
0
Trelleborg
0
511
0
0
0
0
0
0
Vellinge
-2 684
97
0
0
0
0
0
0
Ystad
503
154
0
0
0
0
0
0
Åstorp
-1 765
774
0
0
0
0
0
0
Ängelholm
-445
-325
211
0
0
0
0
0
Örkelljunga
-219
620
0
0
0
0
0
0
Östra Göinge
1 846
593
0
0
0
0
0
0
Hallands län
Falkenberg
324
-242
128
0
0
0
0
0
Halmstad
-499
-665
551
205
0
0
0
0
Hylte
-1 066
-394
280
0
0
0
0
0
Kungsbacka
-551
-358
244
0
0
0
0
0
Laholm
-292
62
0
0
0
0
0
0
Varberg
-902
-46
0
0
0
0
0
0
s. 2024 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Västra Götalands län
Ale
-232
-428
314
0
0
0
0
0
Alingsås
1 749
71
0
0
0
0
0
0
Bengtsfors
1 336
1 218
0
0
0
0
0
0
Bollebygd
-906
-433
319
0
0
0
0
0
Borås
-337
-233
119
0
0
0
0
0
Dals-Ed
5 720
1 043
0
0
0
0
0
0
Essunga
1 254
-432
318
0
0
0
0
0
Falköping
1 187
631
0
0
0
0
0
0
Färgelanda
-1 471
648
0
0
0
0
0
0
Grästorp
1 961
-307
193
0
0
0
0
0
Gullspång
762
283
0
0
0
0
0
0
Göteborg
-111
-679
565
219
0
0
0
0
Götene
-1 538
-1 006
892
546
263
7
0
0
Herrljunga
-356
282
0
0
0
0
0
0
Hjo
423
1 280
0
0
0
0
0
0
Härryda
-401
318
0
0
0
0
0
0
Karlsborg
-2 026
-91
0
0
0
0
0
0
Kungälv
-740
-870
756
410
127
0
0
0
Lerum
-1 151
56
0
0
0
0
0
0
Lidköping
1 032
196
0
0
0
0
0
0
Lilla Edet
-563
-451
337
0
0
0
0
0
Lysekil
1 556
-543
429
83
0
0
0
0
Mariestad
1 422
657
0
0
0
0
0
0
Mark
-114
-896
782
436
153
0
0
0
s. 2025 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Mellerud
3 918
1 019
0
0
0
0
0
0
Munkedal
694
399
0
0
0
0
0
0
Mölndal
-252
-643
529
183
0
0
0
0
Orust
-648
-309
195
0
0
0
0
0
Partille
-273
417
0
0
0
0
0
0
Skara
396
-124
10
0
0
0
0
0
Skövde
1 499
585
0
0
0
0
0
0
Sotenäs
-1 804
100
0
0
0
0
0
0
Stenungsund
-93
51
0
0
0
0
0
0
Strömstad
546
1 205
0
0
0
0
0
0
Svenljunga
-1 275
-1 015
901
555
272
16
0
0
Tanum
-473
-472
358
12
0
0
0
0
Tibro
-431
602
0
0
0
0
0
0
Tidaholm
1 218
434
0
0
0
0
0
0
Tjörn
189
178
0
0
0
0
0
0
Tranemo
706
79
0
0
0
0
0
0
Trollhättan
409
-231
117
0
0
0
0
0
Töreboda
5 691
1 716
0
0
0
0
0
0
Uddevalla
2 506
164
0
0
0
0
0
0
Ulricehamn
579
-348
234
0
0
0
0
0
Vara
1 855
697
0
0
0
0
0
0
Vårgårda
-828
-289
175
0
0
0
0
0
Vänersborg
1 270
-458
344
0
0
0
0
0
Åmål
3 746
464
0
0
0
0
0
0
Öckerö
-263
-753
639
293
10
0
0
0
s. 2026 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Värmlands län
Arvika
675
783
0
0
0
0
0
0
Eda
1 556
843
0
0
0
0
0
0
Filipstad
152
-327
213
0
0
0
0
0
Forshaga
-59
-355
241
0
0
0
0
0
Grums
1 722
1 320
0
0
0
0
0
0
Hagfors
872
-132
18
0
0
0
0
0
Hammarö
-155
-492
378
32
0
0
0
0
Karlstad
-298
331
0
0
0
0
0
0
Kil
766
580
0
0
0
0
0
0
Kristinehamn
443
419
0
0
0
0
0
0
Munkfors
3 299
367
0
0
0
0
0
0
Storfors
-2 459
-893
779
433
150
0
0
0
Sunne
3 015
1 416
0
0
0
0
0
0
Säffle
1 430
623
0
0
0
0
0
0
Torsby
1 163
-223
109
0
0
0
0
0
Årjäng
857
818
0
0
0
0
0
0
Örebro län
Askersund
10
32
0
0
0
0
0
0
Degerfors
1 175
252
0
0
0
0
0
0
Hallsberg
-1 002
-406
292
0
0
0
0
0
Hällefors
1 007
373
0
0
0
0
0
0
Karlskoga
623
252
0
0
0
0
0
0
Kumla
1 199
-142
28
0
0
0
0
0
Laxå
1 097
254
0
0
0
0
0
0
s. 2027 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Lekeberg
-17
-440
326
0
0
0
0
0
Lindesberg
2 975
545
0
0
0
0
0
0
Ljusnarsberg
-264
-2
0
0
0
0
0
0
Nora
2 104
1 190
0
0
0
0
0
0
Örebro
1 343
-66
0
0
0
0
0
0
Västmanlands län
Arboga
-297
38
0
0
0
0
0
0
Fagersta
639
641
0
0
0
0
0
0
Hallstahammar
2 389
106
0
0
0
0
0
0
Kungsör
4 424
136
0
0
0
0
0
0
Köping
-659
-1 007
893
547
264
8
0
0
Norberg
-1 720
-840
726
380
97
0
0
0
Sala
749
631
0
0
0
0
0
0
Skinnskatteberg
-1 837
-458
344
0
0
0
0
0
Surahammar
-2 098
-408
294
0
0
0
0
0
Västerås
-537
243
0
0
0
0
0
0
Dalarna län
Avesta
-417
-176
62
0
0
0
0
0
Borlänge
985
-447
333
0
0
0
0
0
Falun
20
-556
442
96
0
0
0
0
Gagnef
-425
-776
662
316
33
0
0
0
Hedemora
-405
-1 077
963
617
334
78
0
0
Leksand
-3 083
-487
373
27
0
0
0
0
Ludvika
1 431
620
0
0
0
0
0
0
Malung-Sälen
-598
-378
264
0
0
0
0
0
s. 2028 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Mora
1 601
-367
253
0
0
0
0
0
Orsa
-1 001
14
0
0
0
0
0
0
Rättvik
205
-478
364
18
0
0
0
0
Smedjebacken
-141
207
0
0
0
0
0
0
Säter
-459
-56
0
0
0
0
0
0
Vansbro
2 016
1 021
0
0
0
0
0
0
Älvdalen
-949
1 009
0
0
0
0
0
0
Gävleborgs län
Bollnäs
1 867
1 190
0
0
0
0
0
0
Gävle
86
26
0
0
0
0
0
0
Hofors
182
-692
578
232
0
0
0
0
Hudiksvall
1 877
-99
0
0
0
0
0
0
Ljusdal
2 756
1 535
0
0
0
0
0
0
Nordanstig
-313
-214
100
0
0
0
0
0
Ockelbo
747
-50
0
0
0
0
0
0
Ovanåker
1 446
1 215
0
0
0
0
0
0
Sandviken
-798
426
0
0
0
0
0
0
Söderhamn
1 918
505
0
0
0
0
0
0
Västernorrlands
län
Härnösand
2 849
29
0
0
0
0
0
0
Kramfors
2 150
-167
53
0
0
0
0
0
Sollefteå
2 730
946
0
0
0
0
0
0
Sundsvall
-111
-262
148
0
0
0
0
0
Timrå
-496
460
0
0
0
0
0
0
s. 2029 Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Ånge
1 305
843
0
0
0
0
0
0
Örnsköldsvik
2 136
956
0
0
0
0
0
0
Jämtlands län
Berg
1 085
-725
611
265
0
0
0
0
Bräcke
-138
300
0
0
0
0
0
0
Härjedalen
219
-240
126
0
0
0
0
0
Krokom
-156
-874
760
414
131
0
0
0
Ragunda
-5 747
-169
55
0
0
0
0
0
Strömsund
1 349
309
0
0
0
0
0
0
Åre
-2 984
-132
18
0
0
0
0
0
Östersund
6 367
-254
140
0
0
0
0
0
Västerbottens län
Bjurholm
-2 475
2 376
0
0
0
0
0
0
Dorotea
-1 227
-342
228
0
0
0
0
0
Lycksele
4 791
-310
196
0
0
0
0
0
Malå
-823
1 972
0
0
0
0
0
0
Nordmaling
-485
-1 416
1 302
956
673
417
166
0
Norsjö
1 953
-470
356
10
0
0
0
0
Robertsfors
-1 336
-191
77
0
0
0
0
0
Skellefteå
2 805
390
0
0
0
0
0
0
Sorsele
-1 342
230
0
0
0
0
0
0
Storuman
45
956
0
0
0
0
0
0
Umeå
1 729
90
0
0
0
0
0
0
Vilhelmina
3 208
-572
458
112
0
0
0
0
Vindeln
-237
-1 163
1 049
703
420
164
0
0
opaginerad Samlade effekter av kommitténs förslag Kontrollera mot PDF
Kommun
Utfall
Förändring
Införandebidrag
2024
2025
2026
2027
2028
2029
Finansiering
136
40
7
1
0
0
Vännäs
3 849
-589
475
129
0
0
0
0
Åsele
983
-825
711
365
82
0
0
0
Norrbottens län
Arjeplog
-720
-255
141
0
0
0
0
0
Arvidsjaur
1 941
444
0
0
0
0
0
0
Boden
2 724
-328
214
0
0
0
0
0
Gällivare
-504
-1 192
1 078
732
449
193
0
0
Haparanda
4 538
1 689
0
0
0
0
0
0
Jokkmokk
-1 790
112
0
0
0
0
0
0
Kalix
1 653
1 254
0
0
0
0
0
0
Kiruna
16
163
0
0
0
0
0
0
Luleå
945
-38
0
0
0
0
0
0
Pajala
1 001
854
0
0
0
0
0
0
Piteå
1 083
395
0
0
0
0
0
0
Älvsbyn
2 641
823
0
0
0
0
0
0
Överkalix
1 255
-112
0
0
0
0
0
0
Övertorneå
4 588
1 728
0
0
0
0
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Tabell 4
Införandebidrag och fast tillägg för kommuner utjämningsåren 2024–2028
Kronor per invånare
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Stockholms län
Botkyrka
-440
0
-466
787
133
0
0
0
0
0
Danderyd
-1 862
387
-1 500
1 821
1 167
738
357
202
0
0
Ekerö
-1 289
0
-1 314
1 635
981
552
171
215
155
61
Haninge
-904
0
-930
1 251
597
168
0
0
0
0
Huddinge
-815
0
-841
1 162
508
79
0
19
0
0
Järfälla
-786
0
-812
1 133
479
50
0
0
0
0
Lidingö
-1 261
0
-1 287
1 608
954
525
144
0
0
0
Nacka
-1 419
0
-1 444
1 765
1 111
682
301
196
0
0
Norrtälje
1 007
0
982
0
0
0
0
0
0
0
Nykvarn
-1 623
148
-1 500
1 821
1 167
738
357
215
124
0
Nynäshamn
-447
0
-473
794
140
0
0
0
0
0
Salem
-1 113
0
-1 138
1 459
805
376
0
215
0
0
Sigtuna
-124
0
-150
471
0
0
0
215
0
0
Sollentuna
-672
0
-697
1 018
364
0
0
0
0
0
Solna
-71
0
-96
417
0
0
0
0
0
0
Stockholm
-1 642
168
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Sundbyberg
-461
0
-486
807
153
0
0
83
0
0
Södertälje
-275
0
-301
622
0
0
0
0
0
0
Tyresö
-1 083
0
-1 109
1 430
776
347
0
0
0
0
Täby
-1 377
0
-1 403
1 724
1 070
641
260
0
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Upplands Väsby
-649
0
-675
996
342
0
0
171
0
0
Upplands-Bro
-1 091
0
-1 116
1 437
783
354
0
215
0
0
Vallentuna
-1 436
0
-1 462
1 783
1 129
700
319
215
0
0
Vaxholm
-1 713
239
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Värmdö
-1 593
119
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Österåker
-1 767
293
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Uppsala län
Enköping
-274
0
-300
621
0
0
0
215
104
0
Heby
772
0
746
0
0
0
0
0
0
0
Håbo
-1 900
425
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Knivsta
-1 934
460
-1 500
1 821
1 167
738
357
166
0
0
Tierp
1 661
0
1 635
0
0
0
0
0
0
0
Uppsala
-997
0
-1 023
1 344
690
261
0
40
0
0
Älvkarleby
778
0
752
0
0
0
0
0
0
0
Östhammar
768
0
742
0
0
0
0
0
0
0
Södermanlands län
Eskilstuna
367
0
341
0
0
0
0
0
0
0
Flen
2 679
0
2 654
0
0
0
0
0
0
0
Gnesta
-94
0
-119
440
0
0
0
18
0
0
Katrineholm
1 437
0
1 412
0
0
0
0
0
0
0
Nyköping
768
0
743
0
0
0
0
0
0
0
Oxelösund
-35
0
-60
381
0
0
0
32
0
0
Strängnäs
-681
0
-707
1 028
374
0
0
215
0
0
Trosa
-1 598
123
-1 500
1 821
1 167
738
357
215
155
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Vingåker
2 019
0
1 994
0
0
0
0
0
0
0
Östergötlands län
Boxholm
1 215
0
1 189
0
0
0
0
0
0
0
Finspång
989
0
963
0
0
0
0
0
0
0
Kinda
546
0
521
0
0
0
0
0
0
0
Linköping
-477
0
-502
823
169
0
0
0
0
0
Mjölby
219
0
193
128
0
0
0
183
0
0
Motala
642
0
617
0
0
0
0
0
0
0
Norrköping
-59
0
-85
406
0
0
0
0
0
0
Söderköping
903
0
877
0
0
0
0
0
0
0
Vadstena
1 177
0
1 152
0
0
0
0
0
0
0
Valdemarsvik
1 669
0
1 643
0
0
0
0
0
0
0
Ydre
846
0
821
0
0
0
0
0
0
0
Åtvidaberg
877
0
851
0
0
0
0
0
0
0
Ödeshög
2 486
0
2 461
0
0
0
0
0
0
0
Jönköpings län
Aneby
1 053
0
1 027
0
0
0
0
0
0
0
Eksjö
1 645
0
1 620
0
0
0
0
0
0
0
Gislaved
1 375
0
1 350
0
0
0
0
0
0
0
Gnosjö
2 109
0
2 083
0
0
0
0
0
0
0
Habo
-834
0
-859
1 180
526
97
0
215
103
0
Jönköping
-10
0
-36
357
0
0
0
215
0
0
Mullsjö
810
0
784
0
0
0
0
0
0
0
Nässjö
2 039
0
2 014
0
0
0
0
0
0
0
s. 1 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Sävsjö
2 220
0
2 194
0
0
0
0
0
0
0
Tranås
508
0
482
0
0
0
0
53
0
0
Vaggeryd
498
0
472
0
0
0
0
0
0
0
Vetlanda
1 842
0
1 816
0
0
0
0
0
0
0
Värnamo
1 118
0
1 092
0
0
0
0
0
0
0
Kronobergs län
Alvesta
2 137
0
2 112
0
0
0
0
0
0
0
Lessebo
2 732
0
2 706
0
0
0
0
0
0
0
Ljungby
2 066
0
2 040
0
0
0
0
0
0
0
Markaryd
2 124
0
2 099
0
0
0
0
0
0
0
Tingsryd
3 213
0
3 187
0
0
0
0
0
0
0
Uppvidinge
2 734
0
2 708
0
0
0
0
0
0
0
Växjö
289
0
264
57
0
0
0
215
0
0
Älmhult
1 627
0
1 602
0
0
0
0
0
0
0
Kalmar län
Borgholm
2 238
0
2 213
0
0
0
0
0
0
0
Emmaboda
2 427
0
2 402
0
0
0
0
0
0
0
Hultsfred
3 522
0
3 497
0
0
0
0
0
0
0
Högsby
2 415
0
2 390
0
0
0
0
0
0
0
Kalmar
132
0
106
215
0
0
0
3
0
0
Mönsterås
2 065
0
2 039
0
0
0
0
0
0
0
Mörbylånga
848
0
822
0
0
0
0
0
0
0
Nybro
1 919
0
1 893
0
0
0
0
0
0
0
Oskarshamn
1 741
0
1 715
0
0
0
0
0
0
0
s. 2 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Torsås
3 067
0
3 041
0
0
0
0
0
0
0
Vimmerby
1 523
0
1 498
0
0
0
0
0
0
0
Västervik
1 694
0
1 668
0
0
0
0
0
0
0
Gotlands län
Gotland
1 492
0
1 466
0
0
0
0
0
0
0
Blekinge län
Karlshamn
242
0
216
105
0
0
0
0
0
0
Karlskrona
606
0
581
0
0
0
0
0
0
0
Olofström
1 866
0
1 841
0
0
0
0
0
0
0
Ronneby
1 311
0
1 286
0
0
0
0
0
0
0
Sölvesborg
465
0
439
0
0
0
0
0
0
0
Skåne län
0
-26
Bjuv
-310
0
-335
656
2
0
0
0
0
0
Bromölla
574
0
548
0
0
0
0
0
0
0
Burlöv
-378
0
-404
725
71
0
0
138
0
0
Båstad
484
0
458
0
0
0
0
77
0
0
Eslöv
120
0
94
227
0
0
0
0
0
0
Helsingborg
-88
0
-114
435
0
0
0
213
0
0
Hässleholm
676
0
650
0
0
0
0
0
0
0
Höganäs
-296
0
-321
642
0
0
0
0
0
0
Hörby
242
0
216
105
0
0
0
0
0
0
Höör
-383
0
-409
730
76
0
0
215
0
0
Klippan
739
0
713
0
0
0
0
0
0
0
Kristianstad
488
0
462
0
0
0
0
0
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Kävlinge
-1 417
0
-1 443
1 764
1 110
681
300
59
0
0
Landskrona
467
0
442
0
0
0
0
94
0
0
Lomma
-2 784
1 310
-1 500
1 821
1 167
738
357
118
0
0
Lund
-474
0
-499
820
166
0
0
215
0
0
Malmö
77
0
52
269
0
0
0
215
0
0
Osby
1 817
0
1 791
0
0
0
0
0
0
0
Perstorp
1 428
0
1 403
0
0
0
0
0
0
0
Simrishamn
1 135
0
1 110
0
0
0
0
0
0
0
Sjöbo
445
0
419
0
0
0
0
116
0
0
Skurup
-86
0
-112
433
0
0
0
0
0
0
Staffanstorp
-1 708
234
-1 500
1 821
1 167
738
357
39
0
0
Svalöv
581
0
556
0
0
0
0
0
0
0
Svedala
-1 560
86
-1 500
1 821
1 167
738
357
210
0
0
Tomelilla
439
0
414
0
0
0
0
122
0
0
Trelleborg
-511
0
-537
858
204
0
0
0
0
0
Vellinge
-1 592
117
-1 500
1 821
1 167
738
357
4
0
0
Ystad
-140
0
-165
486
0
0
0
0
0
0
Åstorp
-4
0
-29
350
0
0
0
0
0
0
Ängelholm
-465
0
-491
812
158
0
0
215
20
0
Örkelljunga
1 004
0
978
0
0
0
0
0
0
0
Östra Göinge
1 263
0
1 237
0
0
0
0
0
0
0
Hallands län
Falkenberg
877
0
851
0
0
0
0
0
0
0
Halmstad
-136
0
-161
482
0
0
0
215
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Hylte
2 341
0
2 315
0
0
0
0
0
0
0
Kungsbacka
-1 374
0
-1 400
1 721
1 067
638
257
215
53
0
Laholm
673
0
648
0
0
0
0
0
0
0
Varberg
-155
0
-180
501
0
0
0
147
0
0
Västra Götalands län
Ale
-1 177
0
-1 202
1 523
869
440
59
215
123
0
Alingsås
-409
0
-435
756
102
0
0
30
0
0
Bengtsfors
3 223
0
3 197
0
0
0
0
0
0
0
Bollebygd
443
0
417
0
0
0
0
118
0
0
Borås
-288
0
-314
635
0
0
0
215
0
0
Dals-Ed
253
0
227
94
0
0
0
0
0
0
Essunga
1 687
0
1 662
0
0
0
0
0
0
0
Falköping
1 438
0
1 413
0
0
0
0
0
0
0
Färgelanda
2 992
0
2 966
0
0
0
0
0
0
0
Grästorp
848
0
823
0
0
0
0
0
0
0
Gullspång
3 723
0
3 697
0
0
0
0
0
0
0
Göteborg
-88
0
-113
434
0
0
0
215
0
0
Götene
1 233
0
1 207
0
0
0
0
0
0
0
Herrljunga
1 239
0
1 214
0
0
0
0
0
0
0
Hjo
545
0
519
0
0
0
0
0
0
0
Härryda
-1 477
3
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
Karlsborg
2 198
0
2 172
0
0
0
0
0
0
0
Kungälv
-731
0
-756
1 077
423
0
0
215
155
145
Lerum
-1 278
0
-1 303
1 624
970
541
160
45
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Lidköping
493
0
467
0
0
0
0
0
0
0
Lilla Edet
-344
0
-369
690
36
0
0
215
146
0
Lysekil
1 014
0
988
0
0
0
0
0
0
0
Mariestad
1 096
0
1 071
0
0
0
0
0
0
0
Mark
968
0
943
0
0
0
0
0
0
0
Mellerud
2 821
0
2 796
0
0
0
0
0
0
0
Munkedal
1 971
0
1 945
0
0
0
0
0
0
0
Mölndal
-671
0
-696
1 017
363
0
0
215
155
0
Orust
1 056
0
1 030
0
0
0
0
0
0
0
Partille
-711
0
-737
1 058
404
0
0
0
0
0
Skara
1 398
0
1 373
0
0
0
0
0
0
0
Skövde
151
0
125
196
0
0
0
0
0
0
Sotenäs
1 729
0
1 704
0
0
0
0
0
0
0
Stenungsund
-1 009
0
-1 034
1 355
701
272
0
50
0
0
Strömstad
996
0
971
0
0
0
0
0
0
0
Svenljunga
890
0
865
0
0
0
0
0
0
0
Tanum
1 555
0
1 529
0
0
0
0
0
0
0
Tibro
1 367
0
1 342
0
0
0
0
0
0
0
Tidaholm
1 170
0
1 145
0
0
0
0
0
0
0
Tjörn
1
0
-24
345
0
0
0
0
0
0
Tranemo
1 572
0
1 546
0
0
0
0
0
0
0
Trollhättan
497
0
471
0
0
0
0
64
0
0
Töreboda
2 107
0
2 081
0
0
0
0
0
0
0
Uddevalla
147
0
121
200
0
0
0
0
0
0
s. 1 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Ulricehamn
990
0
964
0
0
0
0
0
0
0
Vara
1 884
0
1 858
0
0
0
0
0
0
0
Vårgårda
831
0
806
0
0
0
0
0
0
0
Vänersborg
606
0
581
0
0
0
0
0
0
0
Åmål
2 680
0
2 655
0
0
0
0
0
0
0
Öckerö
386
0
360
0
0
0
0
176
0
0
Värmlands län
Arvika
1 567
0
1 541
0
0
0
0
0
0
0
Eda
3 096
0
3 071
0
0
0
0
0
0
0
Filipstad
2 573
0
2 548
0
0
0
0
0
0
0
Forshaga
836
0
811
0
0
0
0
0
0
0
Grums
1 910
0
1 885
0
0
0
0
0
0
0
Hagfors
1 328
0
1 302
0
0
0
0
0
0
0
Hammarö
-1 137
0
-1 163
1 484
830
401
20
215
155
0
Karlstad
-147
0
-173
494
0
0
0
0
0
0
Kil
737
0
712
0
0
0
0
0
0
0
Kristinehamn
1 151
0
1 125
0
0
0
0
0
0
0
Munkfors
3 471
0
3 446
0
0
0
0
0
0
0
Storfors
2 952
0
2 926
0
0
0
0
0
0
0
Sunne
1 343
0
1 317
0
0
0
0
0
0
0
Säffle
2 710
0
2 685
0
0
0
0
0
0
0
Torsby
-374
0
-399
720
66
0
0
215
0
0
Årjäng
922
0
897
0
0
0
0
0
0
0
s. 2 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Örebro län
Askersund
1 178
0
1 153
0
0
0
0
0
0
0
Degerfors
1 444
0
1 419
0
0
0
0
0
0
0
Hallsberg
1 197
0
1 171
0
0
0
0
0
0
0
Hällefors
633
0
608
0
0
0
0
0
0
0
Karlskoga
168
0
143
178
0
0
0
0
0
0
Kumla
-401
0
-427
748
94
0
0
215
0
0
Laxå
3 907
0
3 881
0
0
0
0
0
0
0
Lekeberg
-320
0
-345
666
12
0
0
215
135
0
Lindesberg
1 232
0
1 207
0
0
0
0
0
0
0
Ljusnarsberg
6
0
-19
340
0
0
0
103
0
0
Nora
1 144
0
1 119
0
0
0
0
0
0
0
Örebro
-449
0
-474
795
141
0
0
167
0
0
Västmanlands län
Arboga
628
0
602
0
0
0
0
0
0
0
Fagersta
1 531
0
1 506
0
0
0
0
0
0
0
Hallstahammar
-206
0
-231
552
0
0
0
0
0
0
Kungsör
1 021
0
995
0
0
0
0
0
0
0
Köping
643
0
618
0
0
0
0
0
0
0
Norberg
2 241
0
2 215
0
0
0
0
0
0
0
Sala
987
0
961
0
0
0
0
0
0
0
Skinnskatteberg
1 087
0
1 061
0
0
0
0
0
0
0
Surahammar
1 138
0
1 112
0
0
0
0
0
0
0
Västerås
-302
0
-328
649
0
0
0
0
0
0
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Dalarna län
Avesta
1 520
0
1 495
0
0
0
0
0
0
0
Borlänge
554
0
529
0
0
0
0
7
0
0
Falun
568
0
543
0
0
0
0
0
0
0
Gagnef
1 297
0
1 272
0
0
0
0
0
0
0
Hedemora
2 498
0
2 473
0
0
0
0
0
0
0
Leksand
1 347
0
1 322
0
0
0
0
0
0
0
Ludvika
2 025
0
2 000
0
0
0
0
0
0
0
Malung-Sälen
1 724
0
1 699
0
0
0
0
0
0
0
Mora
33
0
8
313
0
0
0
215
0
0
Orsa
-832
0
-857
1 178
524
95
0
87
0
0
Rättvik
1 731
0
1 706
0
0
0
0
0
0
0
Smedjebacken
1 951
0
1 926
0
0
0
0
0
0
0
Säter
1 060
0
1 035
0
0
0
0
0
0
0
Vansbro
1 272
0
1 247
0
0
0
0
0
0
0
Älvdalen
1 021
0
996
0
0
0
0
0
0
0
Gävleborgs län
Bollnäs
1 673
0
1 647
0
0
0
0
0
0
0
Gävle
150
0
124
197
0
0
0
75
0
0
Hofors
2 130
0
2 104
0
0
0
0
0
0
0
Hudiksvall
1 768
0
1 742
0
0
0
0
0
0
0
Ljusdal
1 415
0
1 390
0
0
0
0
0
0
0
Nordanstig
1 075
0
1 050
0
0
0
0
0
0
0
Ockelbo
1 101
0
1 076
0
0
0
0
0
0
0
s. 1 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Ovanåker
1 301
0
1 276
0
0
0
0
0
0
0
Sandviken
1 490
0
1 465
0
0
0
0
0
0
0
Söderhamn
2 098
0
2 073
0
0
0
0
0
0
0
Västernorrlands län
Härnösand
1 903
0
1 877
0
0
0
0
0
0
0
Kramfors
2 436
0
2 410
0
0
0
0
0
0
0
Sollefteå
1 616
0
1 590
0
0
0
0
0
0
0
Sundsvall
572
0
546
0
0
0
0
0
0
0
Timrå
848
0
822
0
0
0
0
0
0
0
Ånge
376
0
350
0
0
0
0
0
0
0
Örnsköldsvik
1 640
0
1 614
0
0
0
0
0
0
0
Jämtlands län
Berg
489
0
464
0
0
0
0
72
0
0
Bräcke
548
0
523
0
0
0
0
0
0
0
Härjedalen
1 863
0
1 838
0
0
0
0
0
0
0
Krokom
598
0
572
0
0
0
0
0
0
0
Ragunda
693
0
668
0
0
0
0
0
0
0
Strömsund
1 217
0
1 191
0
0
0
0
0
0
0
Åre
197
0
171
150
0
0
0
215
0
0
Östersund
555
0
529
0
0
0
0
8
0
0
Västerbottens län
Bjurholm
2 929
0
2 903
0
0
0
0
0
0
0
Dorotea
4 528
0
4 503
0
0
0
0
0
0
0
Lycksele
1 493
0
1 467
0
0
0
0
0
0
0
s. 2 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Malå
4 235
0
4 209
0
0
0
0
0
0
0
Nordmaling
28
0
2
319
0
0
0
215
0
0
Norsjö
1 709
0
1 683
0
0
0
0
0
0
0
Robertsfors
12
0
-14
335
0
0
0
215
0
0
Skellefteå
2 884
0
2 858
0
0
0
0
0
0
0
Sorsele
950
0
924
0
0
0
0
0
0
0
Storuman
291
0
266
55
0
0
0
0
0
0
Umeå
122
0
96
225
0
0
0
11
0
0
Vilhelmina
-768
0
-793
1 114
460
31
0
215
155
0
Vindeln
197
0
172
149
0
0
0
215
0
0
Vännäs
280
0
254
67
0
0
0
215
0
0
Åsele
3 952
0
3 927
0
0
0
0
0
0
0
Norrbottens län
Arjeplog
2 152
0
2 127
0
0
0
0
0
0
0
Arvidsjaur
-472
0
-498
819
165
0
0
0
0
0
Boden
848
0
822
0
0
0
0
0
0
0
Gällivare
304
0
278
43
0
0
0
215
0
0
Haparanda
1 349
0
1 324
0
0
0
0
0
0
0
Jokkmokk
1 828
0
1 802
0
0
0
0
0
0
0
Kalix
83
0
58
263
0
0
0
0
0
0
Kiruna
560
0
534
0
0
0
0
0
0
0
Luleå
-406
0
-431
752
98
0
0
139
0
0
Pajala
-1 319
0
-1 344
1 665
1 011
582
201
0
0
0
Piteå
1 316
0
1 291
0
0
0
0
0
0
0
s. 3 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Kommun
Total förändring
Fast införande-
Total förändring
Införandebidrag del 1
Införandebidrag del 2
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
2026
2027
2024
2025
2026
Finansiering
26
621
267
138
57
65
5
1
Älvsbyn
1 545
0
1 520
0
0
0
0
0
0
0
Överkalix
943
0
917
0
0
0
0
0
0
0
Övertorneå
-1 518
43
-1 500
1 821
1 167
738
357
0
0
0
s. 4 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50 Bilaga 4
Tabell 5 Införandebidrag och fast tillägg för regioner utjämningsåren 2024–2025
Kronor per invånare
Region
Total
Fast
Total
Införandebidrag
förändring
införande-
förändring
bidrag
efter fast inf.
År
2024
2025
Finansiering
110
189
93
Stockholm
-1 078
438
-750
689
343
Uppsala
-848
208
-750
689
343
Södermanland
266
0
156
0
0
Östergötland
472
0
362
0
0
Jönköping
268
0
158
0
0
Kronoberg
275
0
165
0
0
Kalmar
842
0
732
0
0
Gotland
1 291
0
1 181
0
0
Blekinge
162
0
52
0
0
Skåne
311
0
201
0
0
Halland
-10
0
-120
59
0
Västra Götaland
310
0
200
0
0
Värmland
895
0
785
0
0
Örebro
588
0
478
0
0
Västmanland
234
0
124
0
0
Dalarna
314
0
204
0
0
Gävleborg
564
0
454
0
0
Västernorrland
611
0
501
0
0
Jämtland
1 393
0
1 283
0
0
Västerbotten
522
0
412
0
0
Norrbotten
22
0
-88
27
0
901
s. 5 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Tabell 6 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för kommuner (ny indelning)
Kronor per invånare
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Stockholms län
Botkyrka
-222
404
-71
14
-253
-292
6
56
-1
43
-3
-104
-423
Danderyd
-130
-801
-142
-8
-416
-98
6
228
-1
43
-3
-104
-1 426
Ekerö
-69
-255
-258
-3
-190
-196
6
-54
-1
43
-3
-104
-1 084
Haninge
-257
-129
-78
6
-293
-156
6
-24
-1
-537
-3
-104
-1 569
Huddinge
-181
-131
-45
3
-305
-216
6
195
-1
43
-3
-104
-739
Järfälla
-236
-57
-229
11
-195
-308
6
222
-1
-74
-3
-104
-968
Lidingö
-1
-373
-196
-7
-222
-114
6
32
-1
43
-3
-104
-940
Nacka
-96
-436
-236
-3
-396
-180
6
117
-1
43
-3
-104
-1 289
Norrtälje
78
500
-46
-3
237
288
6
45
-1
43
-3
-104
1 039
Nykvarn
-313
-828
-64
-8
-283
-204
6
94
-1
-1 363
-3
-104
-3 072
Nynäshamn
-85
-51
-106
0
38
-144
6
-58
-1
43
-3
-104
-465
Salem
-362
-305
126
-4
-157
-384
6
101
-1
43
-3
-104
-1 044
Sigtuna
-75
145
-85
10
20
-166
6
-9
-1
-530
-3
-104
-792
Sollentuna
-104
-106
-113
3
-193
-202
6
308
-1
43
-3
-104
-466
Solna
269
128
-201
2
-238
-82
6
330
-1
43
-3
-104
149
Stockholm
253
135
-170
0
-996
-286
6
-301
-1
43
-3
-104
-1 425
Sundbyberg
-92
147
-216
3
-12
-189
6
32
-1
-799
-3
-104
-1 228
Södertälje
47
307
5
4
-427
-182
6
51
-1
43
-3
-104
-255
Tyresö
-194
-395
-52
-5
-110
-211
6
48
-1
43
-3
-104
-978
Täby
-92
-482
-84
-3
-354
-258
6
92
-1
-508
-3
-104
-1 791
s. 6 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Upplands Väsby
-162
-140
-136
7
-12
-351
6
128
-1
-772
-3
-104
-1 539
Upplands-Bro
-367
-234
-420
9
37
-179
6
30
-1
-652
-3
-104
-1 877
Vallentuna
-296
-575
-125
-3
-123
-102
6
-54
-1
43
-3
-104
-1 337
Vaxholm
-238
-342
-191
-3
-207
-382
6
-54
-1
43
-3
-104
-1 476
Värmdö
-117
-303
-234
-3
-345
-317
6
-46
-1
43
-3
-104
-1 424
Österåker
-159
-895
-152
-4
-262
-109
6
-27
-1
43
-3
-104
-1 667
Uppsala län
Enköping
-248
-3
-219
3
11
140
6
45
-1
43
-18
-18
-259
Heby
-150
320
65
2
262
332
6
45
-102
43
-31
-18
774
Håbo
-266
-874
-172
-6
-405
-234
6
-7
-1
-24
-18
-18
-2 019
Knivsta
-391
-1 021
-307
0
-114
-216
6
61
-1
-616
-18
-18
-2 635
Tierp
-203
505
399
6
451
385
6
17
108
43
-31
-18
1 668
Uppsala
110
-377
-268
6
-276
-237
6
-31
-1
-163
-18
-18
-1 267
Älvkarleby
-392
215
366
2
354
235
6
17
-1
43
-31
-18
796
Östhammar
-207
635
146
-2
104
118
6
17
-1
43
-31
-18
810
Södermanlands
län
Eskilstuna
-93
-46
-104
26
443
116
6
-30
-1
43
-18
15
356
Flen
-135
1 075
306
26
469
403
6
45
-1
468
-18
10
2 654
Gnesta
-357
18
207
-3
159
-203
6
45
-1
43
-18
21
-83
Katrineholm
-86
578
-215
12
628
426
6
45
-1
43
-18
9
1 427
Nyköping
-32
238
-155
9
461
147
6
60
-1
43
-18
21
779
Oxelösund
-293
-201
-156
12
548
-43
6
66
-1
43
-18
-2
-39
Strängnäs
-152
-354
-93
0
61
-199
6
45
-1
43
-18
13
-649
s. 2 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Trosa
-289
-803
-99
-4
-86
-368
6
58
-1
43
-18
9
-1 552
Vingåker
-9
508
271
9
685
322
95
45
-1
68
-18
20
1 995
Östergötlands län
Boxholm
98
176
280
-3
356
335
-46
45
-136
43
20
70
1 238
Finspång
-45
254
149
12
78
392
6
45
-1
43
20
70
1 023
Kinda
-50
124
472
3
75
28
-105
45
-151
43
20
70
572
Linköping
144
-269
-189
6
-121
-102
6
-30
-1
43
20
70
-423
Mjölby
-23
-472
199
-2
256
114
6
45
-1
43
20
70
255
Motala
-112
-2
-54
-1
566
83
6
45
-1
43
20
70
663
Norrköping
31
-241
-36
8
59
32
6
-14
-1
43
20
70
-23
Söderköping
-213
278
418
-2
247
28
6
45
-1
43
20
70
939
Vadstena
45
9
126
-1
707
265
-103
45
-1
43
20
70
1 225
Valdemarsvik
119
330
500
0
118
240
-58
45
9
279
20
70
1 672
Ydre
-29
373
360
0
405
-220
-197
45
-4
43
20
70
864
Åtvidaberg
-73
27
458
0
51
254
6
45
-1
43
20
70
900
Ödeshög
-27
601
627
-1
399
864
-13
49
-132
43
20
70
2 500
Jönköpings län
Aneby
45
81
386
0
364
211
-66
45
-180
43
45
97
1 072
Eksjö
39
170
495
8
560
172
6
45
-1
43
33
97
1 667
Gislaved
-35
466
461
10
-1
269
6
45
-1
43
45
97
1 405
Gnosjö
32
386
633
10
186
443
86
45
-1
187
45
97
2 149
Habo
-100
-1 028
211
-1
98
-351
6
45
-1
-39
45
97
-1 017
Jönköping
111
-375
66
2
-16
52
6
0
-1
43
45
97
30
Mullsjö
-222
-55
569
-6
355
48
-102
45
-1
43
45
97
816
s. 3 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Nässjö
-83
743
248
10
587
321
6
45
-1
43
33
97
2 049
Sävsjö
2
610
536
3
425
417
6
45
-1
43
33
97
2 216
Tranås
-199
-248
105
2
470
152
6
45
-1
43
45
97
517
Vaggeryd
-112
-166
520
-2
22
28
6
45
-1
43
45
97
525
Vetlanda
-90
620
449
4
304
335
6
45
-1
43
45
97
1 857
Värnamo
64
294
277
-1
116
179
6
45
-1
43
45
97
1 164
Kronobergs län
Alvesta
-155
673
556
7
395
388
6
45
-1
43
45
119
2 121
Lessebo
-177
939
330
23
605
379
102
45
-1
292
45
119
2 701
Ljungby
74
599
282
1
488
372
6
45
-1
43
45
119
2 073
Markaryd
-43
458
339
19
419
659
6
45
-1
43
45
119
2 108
Tingsryd
153
747
498
6
660
837
100
45
-58
43
45
119
3 195
Uppvidinge
-59
1 564
388
14
99
476
-25
45
15
43
45
119
2 722
Växjö
74
-179
138
2
85
8
6
-38
-1
43
45
119
302
Älmhult
295
495
402
24
65
123
6
45
-1
43
45
119
1 661
Kalmar län
Borgholm
116
331
352
-7
615
518
130
45
-1
43
58
88
2 288
Emmaboda
-100
952
443
12
460
206
93
45
103
43
58
88
2 403
Hultsfred
11
1 239
366
0
636
643
6
45
122
274
45
88
3 475
Högsby
-567
1 386
123
34
418
167
-296
45
-51
972
45
88
2 363
Kalmar
112
-420
33
-3
185
64
6
-34
-1
43
58
88
131
Mönsterås
-13
385
449
7
539
444
6
45
-1
43
58
88
2 050
Mörbylånga
-207
208
440
-3
246
-91
6
45
-1
43
58
88
832
Nybro
-50
585
139
0
695
270
6
45
-1
43
58
88
1 878
s. 4 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Oskarshamn
45
376
365
3
376
343
6
45
-1
43
58
88
1 747
Torsås
66
490
661
-3
868
760
-43
45
-1
43
58
88
3 032
Vimmerby
-112
351
540
1
193
183
6
45
124
43
45
88
1 507
Västervik
157
417
210
-1
401
253
6
45
-1
43
58
88
1 676
Gotlands län
Gotland
121
466
405
-1
113
89
6
45
-1
43
136
304
1 726
Blekinge län
Karlshamn
-23
-298
-42
3
479
59
6
45
-1
43
-81
78
267
Karlskrona
88
119
97
-1
90
245
6
-38
-1
43
-81
78
644
Olofström
-135
329
487
5
746
307
6
45
-1
98
-81
78
1 883
Ronneby
-192
503
243
9
359
299
6
45
-1
43
-81
78
1 310
Sölvesborg
-171
-64
253
-4
292
101
6
45
-1
43
-81
78
496
Skåne län
Bjuv
-246
-52
-250
6
293
-25
6
45
-1
43
-81
-70
-333
Bromölla
-154
-30
246
8
445
112
6
47
-1
43
-81
-70
570
Burlöv
-268
26
-132
-6
225
-188
6
52
-1
43
-76
-70
-389
Båstad
75
11
101
-1
201
198
6
45
-1
43
-81
-70
526
Eslöv
-131
3
-23
-2
231
103
6
45
-1
43
-76
-70
127
Helsingborg
50
126
-127
3
66
-109
6
33
-1
43
-81
-70
-62
Hässleholm
26
154
90
6
195
257
6
45
-1
43
-81
-70
669
Höganäs
64
-410
53
-5
79
9
6
45
-1
43
-68
-70
-255
Hörby
-245
-170
300
-3
301
122
6
45
-1
43
-81
-70
246
Höör
-111
-570
85
-4
266
14
6
45
-1
43
-76
-70
-374
Klippan
-272
180
81
-2
475
322
6
45
-1
43
-81
-70
725
opaginerad Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Kristianstad
14
97
-10
4
420
106
6
-35
-1
43
-81
-70
492
Kävlinge
-316
-709
-167
-4
68
-103
6
-24
-1
43
-76
-70
-1 353
Landskrona
22
131
-103
-4
523
-125
6
105
-1
43
-68
-70
459
Lomma
-420
-987
-107
-4
-235
-460
6
55
-1
43
-64
-70
-2 243
Lund
8
-128
-226
2
-52
-308
6
-9
-1
43
-76
-70
-812
Malmö
66
386
-135
-29
3
-207
6
-17
-1
-136
-64
-70
-198
Osby
-36
520
608
4
262
525
6
45
-1
43
-94
-70
1 812
Perstorp
-373
369
535
32
889
192
-186
45
-1
43
-81
-70
1 394
Simrishamn
90
110
142
0
548
313
6
45
-1
43
-81
-70
1 144
Sjöbo
-283
-53
209
-1
356
282
6
45
-1
43
-81
-70
451
Skurup
-265
-235
376
-13
97
75
6
-58
-1
43
-76
-70
-121
Staffanstorp
-291
-1 023
-150
-7
-37
-150
6
-35
-1
-208
-76
-70
-2 041
Svalöv
-267
233
203
-2
147
326
6
45
-1
43
-81
-70
581
Svedala
-398
-1 109
242
-11
-30
-156
6
-56
-1
43
-76
-70
-1 616
Tomelilla
-278
78
88
3
567
23
6
45
-1
43
-81
-70
422
Trelleborg
-118
-314
-89
-8
114
67
6
-58
-1
43
-76
-70
-504
Vellinge
68
-799
77
-10
-459
-160
6
-46
-1
43
-64
-70
-1 414
Ystad
146
-499
-29
-4
348
-18
6
45
-1
43
-81
-70
-115
Åstorp
-262
28
168
10
143
-84
6
72
-1
43
-81
-70
-29
Ängelholm
-19
-695
-36
0
156
78
6
60
-1
-18
-81
-70
-620
Örkelljunga
-141
235
122
-11
488
367
6
45
-1
43
-94
-70
989
Östra Göinge
-219
768
405
8
321
15
6
45
-1
43
-81
-70
1 239
Hallands län
Falkenberg
94
112
149
0
217
166
6
45
-1
43
54
6
891
s. 1 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Halmstad
85
-279
-60
3
59
-10
6
-15
-1
43
54
6
-109
Hylte
-118
1 037
285
-9
-13
551
97
45
-50
461
42
6
2 334
Kungsbacka
-36
-828
-11
-3
-264
-149
6
-34
-1
43
62
6
-1 208
Laholm
35
120
276
-2
101
-1
6
45
-1
43
54
6
682
Varberg
105
-478
74
-2
15
2
6
61
-1
43
54
6
-115
Västra
Götalands län
Ale
-199
-728
-139
-6
49
-62
6
-21
-1
43
-75
-3
-1 136
Alingsås
-30
-554
-92
-1
310
81
6
-58
-1
43
-75
-3
-374
Bengtsfors
57
706
496
-13
632
700
114
45
-28
463
42
-3
3 211
Bollebygd
-94
-91
288
-3
344
1
6
-44
-1
43
42
-3
488
Borås
0
-194
-345
6
127
69
6
-12
-1
43
42
-3
-263
Dals-Ed
-370
116
229
-10
347
4
-332
45
74
100
42
-3
240
Essunga
-189
570
138
-2
356
720
-33
45
-1
43
42
-3
1 686
Falköping
-198
392
188
7
511
410
6
45
-1
43
42
-3
1 442
Färgelanda
49
987
525
-6
815
675
-32
45
-156
43
42
-3
2 984
Grästorp
-110
-150
393
-6
398
284
-57
45
-1
43
42
-3
878
Gullspång
159
1 303
-125
4
953
1 276
8
45
-1
43
42
-3
3 704
Göteborg
212
253
-150
4
-417
-165
6
-18
-1
43
-62
-3
-298
Götene
-145
309
250
-8
364
349
6
45
-1
43
42
-3
1 251
Herrljunga
-92
194
195
-5
562
185
87
45
-1
43
42
-3
1 252
Hjo
-169
-316
298
-3
513
101
6
45
-1
43
42
-3
556
Härryda
-276
-945
-139
-1
-15
-13
6
14
-1
43
-62
-3
-1 391
Karlsborg
75
283
584
0
506
698
-60
45
-1
43
42
-3
2 212
s. 2 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Kungälv
-152
-660
-86
-1
71
94
6
-39
-1
-224
-62
-3
-1 056
Lerum
-103
-929
-154
-3
-22
17
6
7
-1
43
-62
-3
-1 203
Lidköping
32
-207
16
-1
426
130
6
45
-1
43
42
-3
528
Lilla Edet
-143
-396
43
-8
363
-95
6
-58
-1
43
-75
-3
-324
Lysekil
-53
-166
170
-2
690
108
6
45
-1
200
54
-3
1 048
Mariestad
52
38
124
-3
663
107
6
45
-1
43
42
-3
1 113
Mark
-123
93
245
-2
361
278
6
45
-1
43
42
-3
984
Mellerud
127
1 037
124
7
597
685
98
45
-1
43
42
-3
2 801
Munkedal
-154
290
402
-10
464
765
86
45
-1
43
42
-3
1 969
Mölndal
-82
-413
-164
-4
-2
-41
6
150
-1
43
-62
-3
-572
Orust
47
383
233
-4
428
-143
6
45
-1
43
54
-3
1 088
Partille
-194
-494
-100
-2
124
-74
6
119
-1
43
-62
-3
-637
Skara
-36
159
418
2
676
70
6
45
-1
43
42
-3
1 421
Skövde
160
-484
5
0
244
134
6
45
-1
43
42
-3
191
Sotenäs
325
441
40
-22
362
495
6
45
-1
43
54
-3
1 785
Stenungsund
-42
-634
-112
-2
171
-266
6
-32
-1
43
-62
-3
-933
Strömstad
-347
830
213
-176
460
-46
6
45
-1
43
54
-3
1 078
Svenljunga
-202
593
106
1
363
36
95
45
-229
43
42
-3
890
Tanum
74
503
282
-14
203
239
6
45
136
43
54
-3
1 568
Tibro
-139
-254
961
3
518
140
6
45
-1
43
42
-3
1 361
Tidaholm
-152
-11
239
-3
780
192
6
45
-1
43
42
-3
1 177
Tjörn
5
39
208
-5
-26
-179
6
53
-1
43
-62
-3
78
Tranemo
124
534
365
-2
195
258
6
45
-1
43
28
-3
1 592
Trollhättan
6
-55
-74
0
505
-22
6
74
-1
43
42
-3
521
s. 3 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Töreboda
-104
352
487
1
855
315
6
45
-1
101
42
-3
2 096
Uddevalla
-96
-398
-115
1
614
-11
6
76
-1
43
54
-3
170
Ulricehamn
46
183
263
-3
171
231
6
45
-1
43
28
-3
1 009
Vara
-110
557
385
0
499
426
6
45
-1
43
42
-3
1 889
Vårgårda
-101
15
332
4
321
138
6
47
-1
43
42
-3
843
Vänersborg
-153
-147
-110
-6
689
213
6
45
-1
43
42
-3
618
Åmål
-78
287
709
-1
904
434
6
45
-1
326
42
-3
2 670
Öckerö
-86
595
98
-6
71
-226
6
31
-1
43
-62
-3
461
Värmlands län
Arvika
-59
138
178
-19
671
606
6
-66
-1
43
22
36
1 554
Eda
-273
1 026
554
-202
1 360
718
140
-66
-18
43
22
36
3 339
Filipstad
-247
1 085
-288
39
843
806
-94
-66
34
367
22
36
2 535
Forshaga
-180
-334
258
-5
653
389
6
-66
-1
43
22
36
820
Grums
-71
515
409
-14
545
462
6
-66
-1
43
34
36
1 898
Hagfors
19
781
79
-2
789
444
-102
-66
93
-512
9
36
1 566
Hammarö
-306
-1 070
110
-4
269
-130
6
-66
-1
43
22
36
-1 092
Karlstad
123
-373
-72
-2
180
39
6
-130
-1
43
22
36
-129
Kil
-109
-122
329
-6
373
227
6
-66
-1
43
22
36
731
Kristinehamn
-106
209
-38
-4
681
293
6
-66
-1
102
22
36
1 133
Munkfors
258
267
461
-10
917
1 822
-4
-66
-1
43
22
36
3 744
Storfors
99
650
835
8
635
1 070
65
-66
-120
-284
22
36
2 950
Sunne
-2
336
226
-8
476
283
6
-66
-19
43
22
36
1 332
Säffle
-134
457
601
-5
924
704
6
-66
-72
199
34
36
2 684
Torsby
-231
417
-26
-24
249
-312
-43
-66
187
-577
9
36
-383
s. 4 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Årjäng
-356
510
340
-138
559
57
-58
-66
-71
43
22
36
876
Örebro län
Askersund
-134
247
535
2
311
102
6
45
64
43
-43
38
1 215
Degerfors
-238
443
-269
10
986
438
6
45
-1
43
-43
38
1 457
Hallsberg
-242
550
188
-1
296
308
6
45
-1
43
-18
38
1 212
Hällefors
-333
798
-51
9
613
336
-388
45
-118
200
-43
38
1 105
Karlskoga
-41
-140
-275
1
522
36
6
57
-1
43
-43
38
202
Kumla
-182
-421
-61
-2
327
-160
6
53
-1
43
-18
38
-378
Laxå
124
1 427
439
6
1 022
918
-15
45
-113
43
-18
38
3 916
Lekeberg
-336
-39
227
-5
-1
-148
-95
45
-1
43
-18
38
-290
Lindesberg
-158
493
389
5
521
-85
6
45
-1
43
-43
38
1 252
Ljusnarsberg
-420
-81
34
5
398
632
-326
45
-17
93
-43
38
356
Nora
6
207
279
0
374
218
6
45
-1
43
-43
38
1 171
Örebro
48
-304
-216
3
154
-153
6
-14
-1
43
-18
38
-415
Västmanlands län
Arboga
-107
-63
377
4
250
59
6
50
-1
43
-18
19
619
Fagersta
-252
395
767
13
483
37
6
45
-1
43
-31
12
1 517
Hallstahammar
-192
-376
240
-9
26
79
6
47
-1
43
-18
14
-141
Kungsör
-72
212
215
9
542
-4
6
64
-1
43
-18
14
1 010
Köping
-196
33
-144
8
522
313
6
45
-1
43
-18
19
630
Norberg
-257
203
386
-8
1 176
533
-68
45
51
178
-31
20
2 228
Sala
-123
247
118
-1
430
216
6
45
-1
43
-31
23
972
Skinnskatteberg
-201
821
217
-7
-54
857
-273
45
4
43
-18
27
1 459
Surahammar
-311
705
142
-5
-40
542
6
45
-1
43
-18
19
1 127
s. 5 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Västerås
-4
-101
-176
8
45
-125
6
-6
-1
43
-18
47
-283
Dalarna län
Avesta
-156
429
-14
5
606
309
6
34
-1
43
238
31
1 529
Borlänge
-123
49
-229
9
463
23
6
66
-1
43
224
31
561
Falun
59
-37
181
-2
208
-64
6
-47
-1
43
224
31
601
Gagnef
-261
402
411
-1
175
133
94
34
16
43
224
31
1 301
Hedemora
72
622
299
4
706
444
6
34
-1
43
238
31
2 497
Leksand
158
134
466
-1
259
97
6
34
-90
43
224
31
1 361
Ludvika
-51
830
194
3
532
284
6
34
-1
97
224
31
2 183
Malung-Sälen
-131
704
295
-21
43
337
-29
34
122
43
199
31
1 625
Mora
-183
24
156
-7
-77
30
-186
34
3
43
224
31
90
Orsa
-592
147
-21
-6
-137
-40
-398
34
93
43
224
31
-624
Rättvik
-147
341
333
-5
192
775
-94
34
5
43
224
31
1 730
Smedjebacken
-203
474
465
-5
671
622
6
34
-123
43
224
31
2 239
Säter
-178
176
521
-1
295
-89
6
34
-1
43
238
31
1 074
Vansbro
-183
1 098
-207
-1
156
343
-319
34
41
43
224
31
1 258
Älvdalen
-383
933
724
-10
-32
-164
-187
34
324
43
199
31
1 510
Gävleborgs län
Bollnäs
-90
172
302
8
786
614
6
34
-1
43
44
98
2 016
Gävle
-14
-215
-106
11
176
142
6
-8
-1
43
57
98
189
Hofors
-88
472
182
12
421
824
6
34
-1
43
146
98
2 149
Hudiksvall
53
303
317
-2
456
438
6
34
-1
43
44
98
1 789
Ljusdal
-144
391
425
-8
451
347
-186
34
125
43
134
98
1 707
Nordanstig
-147
458
293
1
451
-177
-25
34
-5
43
44
98
1 066
s. 6 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Ockelbo
-286
494
297
21
306
394
-345
34
-5
43
57
98
1 105
Ovanåker
-194
41
443
-7
295
562
-186
34
33
43
134
98
1 293
Sandviken
-84
509
262
18
400
177
6
34
-1
43
57
98
1 518
Söderhamn
-109
515
105
7
871
483
6
34
-1
48
44
98
2 101
Västernorrlands
län
Härnösand
-14
544
97
12
590
403
6
34
-1
43
34
116
1 864
Kramfors
-49
439
521
9
539
789
6
34
6
55
34
112
2 495
Sollefteå
-238
588
228
0
481
652
-186
34
151
-102
124
135
1 865
Sundsvall
54
-137
138
-2
97
222
6
-47
-1
43
34
165
572
Timrå
-284
-204
387
-4
293
427
6
34
-1
43
34
100
831
Ånge
-145
-28
395
-4
120
129
-52
34
64
-342
124
132
426
Örnsköldsvik
80
244
250
1
368
571
6
-47
-78
43
34
151
1 623
Jämtlands län
Berg
-373
503
622
2
237
-1 080
-228
188
290
43
124
160
486
Bräcke
-235
355
308
7
366
-111
-199
188
172
-498
124
160
636
Härjedalen
-20
383
610
-3
102
226
131
108
-61
43
110
160
1 787
Krokom
-439
372
587
-3
132
-411
-89
188
66
43
110
160
715
Ragunda
-339
819
344
1
293
-325
-174
188
-298
-122
124
160
670
Strömsund
-263
685
344
1
457
-70
37
188
331
-554
110
160
1 425
Åre
-121
208
329
-14
-91
-645
-43
188
186
43
98
160
296
Östersund
33
-368
123
-1
411
94
6
108
-1
43
124
160
731
Västerbottens län
Bjurholm
-6
838
20
4
211
1 394
-63
188
135
244
-32
195
3 127
s. 7 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Dorotea
59
1 410
594
-3
918
2 014
9
188
-46
-1 000
58
236
4 436
Lycksele
-202
255
572
-3
277
130
-186
188
112
43
58
128
1 371
Malå
239
1 777
710
15
374
1 349
-134
188
-234
-374
45
167
4 121
Nordmaling
-299
322
362
2
-48
-32
-345
188
-79
43
-18
152
247
Norsjö
-42
708
335
0
483
630
-168
188
-300
-404
45
147
1 621
Robertsfors
-205
847
153
-2
-35
-521
-291
188
-17
43
-32
144
271
Skellefteå
97
434
380
-3
213
557
6
108
-128
43
-32
184
1 859
Sorsele
1
309
-273
7
486
284
216
188
435
-1 124
33
288
849
Storuman
-229
767
117
-7
178
-263
1
188
-3
-315
19
238
690
Umeå
174
-393
46
-1
-42
-8
6
108
-1
43
-18
212
126
Vilhelmina
-436
-10
272
-8
218
-338
-259
188
-59
-474
45
229
-633
Vindeln
-261
458
-123
-3
229
-316
-212
188
150
43
-44
170
277
Vännäs
-80
-136
419
-3
178
59
6
188
-1
43
-32
118
759
Åsele
-16
2 114
217
-14
232
1 408
130
108
105
-747
58
213
3 806
Norrbottens län
Arjeplog
-92
896
460
-12
60
922
263
188
662
-1 481
33
223
2 121
Arvidsjaur
-383
197
125
-7
231
-48
-339
188
-153
-141
45
158
-128
Boden
51
141
196
-6
273
429
6
188
-96
43
-44
174
1 355
Gällivare
-114
455
481
-4
20
117
-186
188
236
-483
7
97
812
Haparanda
50
1 140
95
-39
138
354
100
188
-96
-256
-44
98
1 729
Jokkmokk
1
805
344
1
210
291
-168
188
467
-104
19
194
2 247
Kalix
-86
264
226
-5
104
547
-186
188
-139
-403
-44
73
538
Kiruna
-411
770
317
2
-594
350
-186
188
384
122
7
121
1 068
Luleå
102
-318
104
-2
-48
29
6
108
-1
43
-44
143
121
s. 8 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Förskole-
Förskole-
Gymnasie-
Kommunal
Individ-
Äldre-
Politisk
Gator och
Räddnings-
Befolknings-
Fastig-
Kollek-
Totalt
verksamhet
klass och
skola
vuxen-
och
omsorg
verk-
vägar
tjänst
minskning
heter
tivtrafik
och
grund-
utbildning
familje-
samhet
skolbarn-
skola
omsorg
omsorg
Pajala
-361
370
540
3
-51
-1 173
-79
188
21
-533
33
162
-881
Piteå
32
82
337
-3
404
585
6
188
92
43
-32
96
1 830
Älvsbyn
-131
269
250
-3
408
994
-66
188
-17
104
-44
96
2 047
Överkalix
17
848
-94
7
238
908
-52
188
-122
-760
45
134
1 356
Övertorneå
110
766
-185
-8
-49
-518
-64
188
-238
-1 329
45
135
-1 148
s. 916 Tabell 4 Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
SOU 2024:50
Tabell 7 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för regioner (ny indelning)
Kronor per invånare
Region
Standardkostnad
Struktur-
Utgår
Totalt
kostnad
Hälso- och
Kollektiv-
Befolkning-
sjukvård
trafik
förändringar
Stockholm
-83
-141
-224
-179
-404
Uppsala
-631
-6
-637
-424
-1 062
Södermanland
-259
27
-232
82
-151
Östergötland
9
82
91
82
172
Jönköping
-258
109
-149
82
-68
Kronoberg
-117
131
14
82
95
Kalmar
223
100
323
82
404
Gotland
1 667
316
1 983
82
2 064
Blekinge
101
90
191
82
272
Skåne
-29
-58
-87
82
-6
Halland
-140
18
-122
20
-103
Västra Götaland
154
9
163
82
244
Värmland
306
48
354
82
435
Örebro
57
50
107
82
188
Västmanland
-154
46
-108
82
-27
Dalarna
-222
43
-179
82
-98
Gävleborg
-17
110
93
82
174
Västernorrland
129
157
286
82
367
Jämtland
1 474
172
1 646
82
1 727
Västerbotten
223
206
429
82
510
Norrbotten
47
140
187
82
268
916
s. 917 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Riktade statsbidrag som föreslås inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn
Läsanvisning
Denna bilaga innehåller en kortfattad genomgång av de riktade stats- bidrag som kommittén har föreslagit ska inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Till grund för förslagen ligger
• dels resonemang om vilka principer som bör gälla för använd- ningen av riktade statsbidrag (se avsnitt 4.2.4 i betänkandet),
• dels resonemang om vilka praktiska överväganden som bör beaktas vid generalisering riktade statsbidrag (se avsnitt 4.4.1 i betänk- andet).
För mer detaljerade resonemang hänvisas till dessa avsnitt.
De föreslagna bidragen har delats upp efter utgiftsområde och presenteras i storleksordning. De belopp som ligger till grund för storleken är de belopp som ingår som permanenta medel i respektive statsbidrag budgetåret 2024.
917
s. 918 Utgiftsområde 9 (hälsovård, sjukvård och social omsorg) Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
SOU 2024:50
Utgiftsområde 9 (hälsovård, sjukvård och social omsorg)
Statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (inkl. samordningsmedel) – 20,5 mnkr
Detta bidrag syftar till att stimulera regionerna att tillhandahålla ut- rustning för elektronisk kommunikation till döva eller gravt hörsel- skadade personer och personer med dövblindhet, talskada eller språk- störning. Redan i dag sker utbetalningen automatiskt och fördelningen speglar av allt att döma den fördelning som skulle ske om bidraget inordnades i utjämningen. Därmed finns det inga starka skäl som talar för att det bör kvarstå som riktat. Den 28 juni 2025 träder vidare även tillgänglighetsdirektivet i kraft. Lagen syftar till att öka tillgänglig- heten till produkter och tjänster, däribland elektronisk kommunika- tion, framför allt för personer med funktionsnedsättning, vilket även det talar för generalisering. I förslaget ligger även att statsbidraget för samordning av regionernas arbete med elektronisk kommunikation generaliseras. Om behov av samordning finns bör det kunna lösas inom sektorn.
Statsbidrag för utveckling av den prehospitala vården av patienter med psykisk ohälsa m.m. – 35 mnkr
Detta bidrag fördelas till regioner för att bland annat stimulera in- rättandet av psykiatriambulanser. Det är ett litet statsbidrag vars eko- nomiska betydelse för regionerna är liten. Det finns, enligt kommittén, inga starka skäl som talar för att regionerna inte skulle ha incitament eller kapacitet att driva den här typen av projekt utan finansiering i form av ett riktat statsbidrag.
Statsbidrag för att stödja ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept – 66 mnkr
Detta bidrag fördelas till regionerna för att stimulera en ökad för- skrivning av fysisk aktivitet på recept. Bidraget fördelas efter befolk- ningsandel och kommer därmed inte leda till svåra omfördelnings- effekter vid en generalisering. Vilken förskrivningspraxis som råder borde rimligen vara en fråga för behandlande vårdgivare. Ett riktat statsbidrag borde, enligt kommittén, inte vara en förutsättning för
918
s. 919 Utgiftsområde 9 (hälsovård, sjukvård och social omsorg) Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 5
en ökad förskrivning av fysisk aktivitet på recept om vårdgivarna ser behov av det.
Statsbidrag för rådgivning och annat stöd i LSS – 94,5 mnkr
Statsbidraget kom till för att kompensera regionerna för ökade kost- nader som antogs uppstå med anledning av LSS som trädde i kraft 1994. Bidraget utgör en transferering utan krav på motprestation och betalas ut till regionerna utifrån befolkningsandel och bör därmed, enligt kommitténs bedömning, kunna generaliseras utan svårigheter.
Statsbidrag för att förebygga ofrivillig ensamhet bland äldre – 100 mnkr
Detta statsbidrag fördelas till kommuner för att bland annat kunna starta, förbättra eller utöka arbetet med så kallade hälsosamtal med äldre och informera om vilka aktiviteter i kommunal eller annan regi som finns att tillgå. Bidraget fördelas efter andelen invånare över 80 år, som inte har hemtjänst eller bor på särskilt boende. En olycklig – och säkerligen inte avsedd – effekt av denna fördelningsnyckel är att bidraget gynnar kommuner som har haft en låg ambition i äldreom- sorgen. En generalisering av resurserna skulle därmed göra fördel- ningen mer rättvis. Vi kan inte se att kommunerna inte skulle ha in- citament eller kapacitet att genomföra dessa insatser utan det riktade statsbidraget.
Statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar – 100 mnkr
Detta statsbidrag syftar till att kommunerna ska kunna bygga upp och utveckla arbetet med personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamhet med personliga ombud är frivilliga för kommunerna. Under 2021 fanns det 318 heltidstjänster som för- delade sig på 245 kommuner. Verksamheten borde kunna bedrivas och finansieras utan statsbidrag om kommunerna ser ett behov av den.
919
s. 920 Utgiftsområde 9 (hälsovård, sjukvård och social omsorg) Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
SOU 2024:50
Statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd (allmän del) – 197 mnkr
Detta är ett statsbidrag som fördelas i lika stora delar till kommuner och regioner för att bidra till en ökad och jämlik tillgång till för- äldraskapsstöd i hela landet. Fördelningsnyckeln är baserad på andelen barn i kommunerna respektive regionerna i förhållande till det totala antalet barn. Bidraget låg på UO25 fram till 2023, då det flyttades till UO9 för att tydliggöra bidragets ändamål, säkerställa att medlen an- vänds för att öka tillgängligheten till föräldraskapsstöd och för att förbättra förutsättningarna för uppföljning. Kommittén kan dock inte se några starka skäl till varför ett allmänt stöd av det här slaget nöd- vändigtvis måste ha formen av ett riktat statsbidrag.
Stöd för habiliteringsersättning (daglig verksamhet) – 350 mnkr
Detta bidrag går till kommunerna för att införa, bibehålla eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet. Det är tänkbart att frånvaron av ett riktat bidrag för detta ändamål kan leda till minskad dagersättning med tanke på den resurssvaga målgruppen. Det skulle dock, om regering och riksdag ser det som önskvärt, kunna motverkas av en lagstadgad rätt till ersättning vid generalisering. Vid generalisering finns LSS-utjämningen som mekanism för omfördel- ning av resurser, vilket gör att de omfördelningseffekter som riskerar att uppstå bedöms vara acceptabla.
Statsbidrag för att säkerställa en god vård och omsorg om äldre – 4 mdkr
Detta bidrag ges för en bred äldreomsorgssatsning utifrån lokalt identi- fierade behov. Bidraget påminner redan nu om ett generellt bidrag, fast riktat till en viss verksamhet, nämligen äldreomsorgen. Statsbi- draget bör därmed ha goda förutsättningar att generaliseras. En gene- ralisering skulle sannolikt ge en bättre fördelning av medlen eftersom kostnadsutjämningens modell för äldreomsorg inte bara tar hänsyn till skillnader i antalet äldre mellan olika kommuner, utan även andra strukturella skillnader. Ett argument mot generalisering är att stats- bidraget tillkom som en reaktion på de brister som uppdagades i äldreomsorgen under pandemin. Ett visst stimulansbehov har således
920
s. 921 Utgiftsområde 9 (hälsovård, sjukvård och social omsorg) Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 5
identifierats. Samtidigt förefaller det ytterst osannolikt att resurserna inte skulle att komma äldreomsorgen till del om bidraget generali- seras med tanke på de mycket stora behov som kommunerna står inför framöver.
921
s. 922 Utgiftsområde 16 (utbildning och universitetsforskning) Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
SOU 2024:50
Utgiftsområde 16 (utbildning och universitetsforskning)
Statsbidrag för att utveckla språk- och matematikundervisning (f.d. läslyftet) – 38 mnkr
Detta bidrag fördelas till huvudmän inom skolan för att frigöra tid för förskollärare inom förskolan samt förskollärare och lärare inom förskoleklass och lågstadiet att handleda kollegor som deltar i kom- petensutveckling inom språk- och matematikundervisning. Insatsen består i sin tur av moduler som finns fritt att tillgå på Skolverkets hemsida. Bidraget bedöms vara möjligt att generalisera med tanke på att huvudmännen redan har ett ansvar för det systematiska kvali- tetsarbetet i sin verksamhet och samt för lärares kompetensutveckling. Huvudmännen bör, enligt kommitténs uppfattning, själva kunna defi- niera och finansiera den verksamhetsmässiga kompetensutveckling som de är i behov av.
Statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds – 79 mnkr
Detta statsbidrag fördelas till kommuner för att stimulera barnomsorg under kvällar, nätter och helger. För att få del av statsbidraget krävs att kommunen erbjuder minst 30 timmar per barn och månad. Enligt skollagen ska kommuner ”sträva efter” att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger, men någon skarpare reglering än så finns inte. Om det råder stora skillnader i behov mellan olika kommuner kan det vara en invändning mot generalisering. Kommittén har dock svårt att se att detta skulle vara fallet. Givet statsbidragets ringa storlek i förhållande till vad det sannolikt kostar att tillhandahålla verksamheten bedömer kommittén vidare att stimulanseffekten av statsbidraget är liten.
Statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan (del som rör akutskolor) – 100 mnkr
Detta bidrag fördelas till huvudmän för att ersätta personalkostnader för akutskolor i grundskolan. Akutskola är en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever tillfälligt ska få utbild- ning utanför den egna skolenheten. Bidraget fördelas enligt ansökan
922
s. 923 Statsbidrag för anställning av lärarassistenter – 500 mnkr Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 5
i dag. Samtidigt är det, enligt kommitténs bedömning, troligt att alla kommuner, mer eller mindre, har behov av insatser för att åstad- komma en trygg och säker studiemiljö för sina elever. Formerna för detta kan – och rimligen även bör – se olika ut för olika kommuner. Därför är det tveksamt med ett riktat statsbidrag som är knutet till en specifik organisatorisk lösning.
Statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan (del som rör elevhälsa) – 150 mnkr
Detta bidrag fördelas till huvudmän för att stimulera personalför- stärkningar inom elevhälsa. Resurserna är till del prestationsrelaterade eftersom bidraget är villkorat med att personaltätheten ska öka, vilket går förlorat om statsbidraget generaliseras. Möjligheten att öka perso- naltätheten kan dock variera över kommunerna. Vidare kan behovet personalförstärkningar se olika ut i olika kommuner. Det är således bättre att kommunerna, utifrån lokala behov, får göra egna avväg- ningar av hur resurserna gör bäst nytta.
Statsbidrag för anställning av lärarassistenter – 500 mnkr
Detta statsbidrag fördelas till huvudmän för att stimulera anställningar av lärarassistenter i syfte att avlasta lärare. Kommittén menar dock att de lokala behoven av anställningar kan skilja sig mellan olika kom- muner. Rent principiellt bör också frågan om vilka anställningsbeslut som huvudmännen fattar vara upp till dem själva. Bidraget fördelas efter elevantal, vilket talar för att bara mindre omfördelningseffekter uppstår om det generaliseras.
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet (2001:160) – 1,6 mdkr
Detta statsbidrag fördelas till kommuner för att stimulera tillämp- ningen av maxtaxan inom förskola och fritidshem. Alla kommuner har under lång tid tillämpat maxtaxan. Statsbidragets stimulerande effekt kan därmed ha varit viktig i den initiala fasen, men är det knappast nu när maxtaxan är så etablerad. En kommun som avviker från tillämp-
923
s. 924 Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan – 2,8 mdkr Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
SOU 2024:50
ningen kommer säkerligen att möta negativ feedback från medbor- garna, vilket i sin tur borde borga för en fortsatt stark tillämpning även efter generalisering. En generalisering kan också kombineras med att maxtaxan lagfästs, vilket kommittén anser att regeringen bör överväga.
Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan – 2,8 mdkr
Detta bidrag fördelas till kommuner för en lång rad kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, till exempel insatser i strävan mot att barn- grupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek. Bidraget fördelas redan i dag i stor utsträckning efter standardkostnaden i kostnadsutjämningen delmodell för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Bidraget framstår därför som tämligen oproblematiskt att generalisera.
924
s. 925 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer
2023-12-11
Lovisa Persson 1
Högskolan Kristianstad och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Underlagsrapport till Utjämningskommittén 2022
1 Jag vill tacka Andreas Bergh, Eva Mörk och Ulrika Vikman för kommentarer. Kvarstående och tillkommande felaktigheter och missbedömningar är helt och hållet mina.
1
925
s. 926 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Innehållsförteckning
1 Introduktion...................................................................................................................................
3
1.1
Rapportens frågor och upplägg ...........................................................................................
5
1.2
Inkomstutjämningen i korthet ..............................................................................................
6
1.3
Inkomstutjämningens betydelse ..........................................................................................
7
2 Teoretiska förklaringsmodeller .................................................................................................
10
2.1
Tillväxthämmande effekter enligt teorin ...........................................................................
10
2.1.1 All lokal tillväxt är inte nationell tillväxt .....................................................................
11
2.2
Inkomstutjämningens effekter på skattesatser .................................................................
13
3 Inkomstutjämningens effekter på tillväxt.................................................................................
15
3.1
Stimulerar statsbidrag kommunal konsumtion och lokal tillväxt? .................................
16
4 Kommunalt tillväxtarbete ..........................................................................................................
18
4.1
Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder?...............................................
19
4.1.1 Perspektiv på lokal tillväxtpolitik.................................................................................
20
4.1.2 Regionala perspektiv på lokal tillväxtpolitik...............................................................
22
4.2
Kommunal arbetsmarknadspolitik.....................................................................................
23
4.2.1 Sammanfattning av empiriska resultat ......................................................................
24
4.2.2 Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder .....................................................................
25
4.2.3 Inkomstutjämningens incitamentseffekter.................................................................
31
5 Skattekraftens samvariation ......................................................................................................
34
5.1
Sammanfattning av empiriska resultat .............................................................................
34
5.2
Data och beskrivning...........................................................................................................
36
5.2.1 Variabeldefinitioner och specifikationer.....................................................................
36
5.2.2 Beskrivning....................................................................................................................
38
5.3
Skattekraftens nivå ..............................................................................................................
42
5.3.1 Gruppvis analys och enkla regressioner ....................................................................
42
5.3.2 Fullständig modell........................................................................................................
44
5.4
Förändring i skattekraften...................................................................................................
46
5.4.1 Fullständig modell........................................................................................................
46
6 Slutsatser.....................................................................................................................................
48
Referenser ......................................................................................................................................
50
Appendix ........................................................................................................................................
53
2
926
s. 927 1 Introduktion Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
1 Introduktion
Den kommunala inkomstutjämningens potentiella negativa effekter för den lokala tillväxten har utretts vid ett flertal tillfällen (Riksrevisionen 2020; SOU 2011:39; Dahlberg och Rattsö 2010; Johansson och Klaesson 2010; Siverbo 2005). Ett mått på lokal tillväxt är tillväxten i den kommunala skattekraften, vilken definieras som beskattningsbar inkomst per invånare som är bosatt i kommunen. Den kommunala skattekraften är föremål för långtgående utjämning inom det kommunala inkomstutjämningssystemet. Den långtgående utjämningen i kommunernas skattekraft motiveras utifrån att kommunerna annars skulle ha alltför olika förutsättningar att finansiera och leverera de offentliga tjänster som ingår i det kommunala uppdraget.
I föregående utredningar, och i direktiven till nuvarande utredning, uppmärksammas den försvagning i incitamenten att utöka skattekraften som enligt nationalekonomisk teori uppstår när ökningarna inte tillfaller kommunen själv utan jämnas ut över kommunsektorn. Som inkomstutjämningssystemet numera är utformat innebär en ökning i den egna skattekraften, för de flesta kommuner, att det generella statsbidraget minskar i en nästan motsvarande grad. Marginaleffekten från ökningar i den egna skattekraften är därmed nära noll. Om kommuner inte får behålla avkastningen från kostsamma satsningar för ökad skattekraft finns det en risk att satsningarna blir färre. Eftersom all nationell tillväxt nödvändigtvis måste ske i en kommun eller flera kan ett minskat tillväxtarbete lokalt innebära minskad tillväxt på nationell nivå. Dessutom förutspår nationalekonomisk teori att en långtgående inkomstutjämning kan få konsekvensen att skattesatserna sätts högre än vad som är samhällsoptimalt då inkomstutjämning innebär att effektivitetsförlusterna från hög beskattning övervältras på andra kommuner.
Två statliga mål; (1) utjämning av ekonomiska förutsättningar i kommunsektorn och (2) en hög nationell tillväxt, kommer alltså potentiellt sett i konflikt via inkomstutjämningen. Smart (1998) har jämfört denna teoretiska avvägning inom federalistiska system med den klassiska avvägningen mellan jämlikhet och effektivitet i utformningen av skattesystem. Av de två målen är det utjämningsmålet som utjämningssystemet syftar till att uppnå, medan de möjliga negativa konsekvenserna för uppfyllandet av tillväxtmålet är en bieffekt. Eftersom det finns tillförlitliga data på var individer bor och vad de har för inkomster är det förhållandevis enkelt att med hjälp av mer eller mindre långtgående kompensationsgrader tillse att alla kommuner uppnår liknande nivå på (den justerade) skattekraften. Kvarstående skillnader i förutsättningar och behov adresseras av andra delar av utjämningssystemet, exempelvis kostnadsutjämningen. Inom kostnadsutjämningen är det dock inte lika enkelt att uppnå träffsäkerhet, och kostnadsutjämningen är – med alla dess olika delmodeller – dessutom betydligt mer svårbegriplig. Inkomstutjämningen är i jämförelse enklare att förstå eftersom det endast handlar om utjämning i en dimension, och uppfyllelsen av utjämning i finansieringsmöjligheter framgår mer tydligt. Huruvida tillväxtmålet äventyras via den långtgående utjämningen har dock varit svårare att fastställa empiriskt.
Den senaste statliga utredningen om inkomstutjämningen genomfördes av 2008 års Utjämningskommitté. Gällande inkomstutjämningens konsekvenser för den lokala tillväxten drog man i slutbetänkandet (SOU 2011:39) slutsatsen att det inte går att fastställa att inkomstutjämningssystemet har tillväxthämmande effekter. Vidare betonade man att enskilda kommuners tillväxt snarare är beroende av vilken arbetsmarknadsregion (s k LA-region, ”Lokal arbetsmarknadsregion”) de befinner sig i. En LA-region består av kommuner som är så pass ekonomiskt integrerade att regionen som helhet kan ses som självförsörjande gällande arbetskraft.
3
927
s. 928 1 Introduktion Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
I en underlagsrapport till utredningen, skriven av Johansson och Klaesson (2010), visas hur den enskilda kommunens utveckling avgörs av arbetsmarknadsregionens storlek. Av deras analys framgår att kommuner som ingår i stora arbetsmarknadsregioner (storstadsregioner) gynnats av att regionens kärnkommuner (storstäderna) sedan 1970-talet dominerat i termer av ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt. Storstädernas framgångssaga kan i sin tur förklaras av att de erbjuder agglomerationsfördelar för distanskänsliga tjänster, dvs tjänster där kostnaderna vid försäljning ökar kraftigt när avståndet mellan företag och kunder blir större. Storstäderna är därför attraktiva för företag, arbetstagare och konsumenter, som där möter ett stort utbud av arbetssökande, arbetsplatser och konsumtionsmöjligheter. Dessutom är en hög skattekraft i vissa kranskommuner ett resultat av en attraktiv boendemiljö, och av närheten till de stora kärnkommunernas utbud i termer av konsumtion och arbetstillfällen.
2008 års utjämningskommitté drog alltså slutsatsen att det saknades belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande. I betänkandet fastslås att bidragen från inkomstutjämningen snarare kan medverka till att upprätthålla det lokala tjänsteutbudet i de mindre LA-regionerna. Om minskade utjämningsavgifter motsvaras av minskade bidrag skulle ett möjligt svar i de berörda kommunerna nämligen kunna vara att kompensera intäktsbortfallet med höjda skattesatser. Konsekvensen blir att invånarna får mindre pengar kvar i plånboken att spendera, vilket får negativa konsekvenser för den lokalt förankrade tjänstekonomin. Kommittén tillade att andra verktyg än förändringar i inkomstutjämningen bör användas för att stimulera ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Kommittén föreslog därmed att inkomstutjämningen i stora drag skulle lämnas intakt. 2
Riksrevisionens granskning från 2020 drog liknande slutsatser som SOU 2011:39 gällande inkomstutjämningens tillväxthämmande effekter. Enligt Riksrevisionen (2020) saknas det ”… evidens för huruvida graden av utjämning påverkar skattekraftens tillväxt negativt.” (Riksrevisionen 2020, s 42). I rapporten använde Riksrevisionen avancerade ekonometriska metoder för att utvärdera tre förändringar som skett i inkomstutjämningssystemet mellan åren 2001 och 2014. Kvaliteten och ambitionsnivån i de empiriska undersökningarna kan nära nog likställas med akademiska studier. I slutändan lyckas emellertid inte Riksrevisionen dra några entydiga slutsatser om inkomstutjämningens konsekvenser för den lokala tillväxten på grund av kvarstående metodologiska utmaningar. Utöver de specifika utmaningar som infunnit sig vid studiet av de tre förändringarna, innebär det en övergripande utmaning att ekonomisk tillväxt sker gradvis över en längre tidsperiod. Under längre tidsperioder kan andra reformer genomföras som också får konsekvenser för tillväxten, vilket gör att inkomstutjämningssystemets effekter blir svåra att urskilja. En rimlig bedömning utifrån Riksrevisionens rapport är att möjligheterna, att med hjälp av avancerade kvantitativa metoder, isolera effekterna från inkomstutjämningen verkar vara uttömda. Även om det inte helt går att utesluta att det skulle kunna finnas ytterligare empiriska strategier som ännu inte har provats, kommer utgångspunkten i denna rapport snarare vara att bygga vidare på Riksrevisionens slutsatser, och därmed också följa deras uppmaning att i stället ”…fördjupa sig i hur det lokala tillväxtarbetet fungerar och i vilka mekanismer som ligger bakom den lokala tillväxten.” (Riksrevisionen 2020, s 7).
2 Utredningen föreslog dock att den garanterade skattekraften skulle höjas från 110 till 115 procent av medelskattekraften för dåvarande landstingen, och att det fanns skäl för att justera de länsvisa skattesatserna.
4
928
s. 929 1.1 Rapportens frågor och upplägg Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
1.1 Rapportens frågor och upplägg
Denna rapport försöker besvara frågan om inkomstutjämningens roll för den lokala tillväxten med hjälp av andra angreppssätt än de som har som mål att isolera kausala effekter av inkomstutjämningssystemet.
I avsnitt 2 presenteras teoretiska resonemang som är relevanta för frågan om inkomstutjämningens roll för lokal tillväxt och kommunala skattesatser. Följande frågor diskuteras i avsnittet:
• På vilket sätt kan inkomstutjämningssystem vara hämmande för den lokala tillväxten?
• När sammanfaller lokal tillväxt med nationell tillväxt?
• Hur påverkar inkomstutjämningen de kommunala skattesatserna?
I avsnitt 3 diskuteras vilken empirisk evidens som finns gällande inkomstutjämningens tillväxthämmande effekter i Sverige och de utvärderingssvårigheter som uppstått. Avsnittet avslutas med en diskussion om möjliga konsekvenser för den lokala tillväxten om minskad utjämning innebär minskade statsbidrag till vissa kommuner. Följande frågor diskuteras i avsnittet:
• Vad säger empirin om inkomstutjämningssystemets effekter i Sverige?
• Varför är det metodologiskt svårt att studera inkomstutjämningens effekter?
• Vilka effekter får minskade statsbidrag på den lokala tillväxten?
I avsnitt 4 konkretiseras diskussionen om kommuners arbete med lokal tillväxt och en särskild djupdykning görs i kommunal arbetsmarknadspolitik. Följande frågor diskuteras i avsnittet:
• Hur bidrar kommunerna till den nationella tillväxten?
• Vilka perspektiv finns på kommuners satsningar på lokal tillväxt?
• Vilka kommunspecifika faktorer samvarierar med kommunalt engagemang på det arbetsmarknadspolitiska området?
I avsnitt 5 presenteras en kvantitativ analys över vilka kommunspecifika faktorer som samvarierar med en hög skattekraft. Om vi hoppas kunna uppnå högre skattekraft via mindre utjämning måste det vara möjligt för kommunerna att påverka den egna skattekraften. Syftet med detta avsnitt är att ge ett underlag för att diskutera huruvida faktorer som samvarierar med hög skattekraft är påverkansbara för kommunerna.
Frågor som diskuteras i dessa avsnitt är framför allt följande:
• Vilka kommunspecifika faktorer samvarierar med skattekraftens nivå?
• Vilka kommunspecifika faktorer samvarierar med förändringar i skattekraften?
I rapporten används teoretiska resonemang, tidigare empiri och egna kvantitativa analyser för att besvara frågeställningarna ovan. Inkomstutjämningssystemets effekter för lokal tillväxt är en komplex fråga som är svår att studera empiriskt. Denna rapport bidrar därför i strikt mening inte med någon ny empirisk evidens gällande inkomstutjämningssystemets kausala effekter på lokal tillväxt. I stället belyses frågan med hjälp av en mängd olika angreppssätt, frågeställningar och perspektiv som sammantaget kan utgöra ett underlag för beslutsfattande i frågan.
5
929
s. 930 1.2 Inkomstutjämningen i korthet Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
1.2 Inkomstutjämningen i korthet
Det nuvarande systemet för inkomstutjämning fick sin huvudsakliga utformning 2005 då systemet gick från att vara självfinansierat – utjämningsbidragen finansierades av avgifter från andra kommuner – till att väsentligen finansieras av det generella statsbidraget (Prop. 2003/04:155). Detta skedde genom en höjning av skattekraftens referensnivå från 100 till 115 procent av medelskattekraften. En av anledningarna bakom förändringen var att många kommuner betalade avgifter till inkomstutjämningssystemet samtidigt som de mottog generella bidrag (Statskontoret 2017). I och med att referensnivån i inkomstutjämningen höjdes från 100 till 115 procent blev det mer tydligt att de flesta kommuner var nettobidragstagare inräknat det generella statsbidraget. Även om marginaleffekten är densamma kan det finnas en psykologisk skillnad mellan att få ett minskat bidrag och att få en ökad avgift (Riksrevisionen 2020). Den kraftiga minskningen i antalet avgiftskommuner väntades också stärka systemets legitimitet (Prop. 2003/04:155). År 2022 var det 15 kommuner som hade en medelskattekraft över 115 procent och som därmed betalade en avgift till inkomstutjämningssystemet.
Det nuvarande systemet för inkomstutjämning är inte symmetriskt i utjämningen för bidragstagande och avgiftsbetalande kommuner. Det blir därför tydligast om beräkningarna av bidrag och avgifter visas separat.
är bidrag ������������������������
= 0,95 × ���� × �1,15 × ����̅− � � � ��
Formeln för beräkning av bidrag per invånare är som följer:
����̅
������������������������ �
per invånare �
för kommun ̅
����
����̅
� den
(1)
Där
,
är
normerade skattesatsen,
���� �
är
medelskattekraften (genomsnittlig beskattningsbar inkomst i kronor per invånare i riket) och
är
skattekraften i kommun
������������������������
= 0,85 × ���� × �1,15 × ����̅− � � � ��
I formlerna framgår att
Formeln för beräkning
av avgift per invånare är som följer:
����.
målet för � utjämningen ̅ är att alla kommuner �
(2)
ska ha en justerad skattekraft
som ligger nära 115 procent av medelskattekraften, den s k ”referensnivån”. Vidare framgår att kompensationsgraden är större för bidragstagande kommuner än för avgiftsbetalande kommuner. I korthet ska avgiftsbetalande kommuner betala en avgift som motsvarar 85 procent av skattekraften som överstiger 115 procent av medelskattekraften. Bidragstagande kommuner får ett bidrag som
motsvarar 95 procent av skattekraften
som
understiger 115 procent av medelskattekraften.
����� � − ,
0,85�����̅
���� �
Utjämningen är långtgående men inte total. En avgiftskommun som upplever en ökning i den egna
���� � − 0,95����̅�
, där
är den egna skattesatsen. En bidragskommun får i
skattekraften får behålla
stället behålla (
se beräkning
i ruta 1. Den negativa marginaleffekten från
inkomstutjämningen är således större för bidragskommuner än för avgiftskommuner. En anledning till att införa olika marginaleffekter för kommuner på olika sidor av referensnivån kan vara att det finns en psykologisk kostnad förenad med ökade avgifter relativt minskade bidrag; och att minskad utjämning för avgiftskommuner ���� ̅ på så sätt stärker systemets legitimitet.
Den normerade skattesatsen är en skattesats som fastställs av staten på länsnivå och som bland annat baseras på historisk genomsnittlig kommunalskatt (Riksrevisionen 2020). Fördelen med att använda en på förhand bestämd skattesats för att beräkna utjämningsbidraget är att kommunerna då inte kan få ett högre bidrag om de höjer den egna skattesatsen (allt annat lika). Ett scenario där
6
930
s. 931 1.3 Inkomstutjämningens betydelse Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
utjämningsbidragets storlek beror på den egna skattesatsen innebär att lokala skattehöjningar belönas med statliga subventioner, och detta är också anledningen till att ett system baserat på egna skattesatser övergavs till fördel för normerade skattesatser (Dahlberg och Rattsö 2010).
Nackdelen med att använda en normerad skattesats är att bidragskommuner, med särskilt låga skattesatser (under 95 procent av den normerade skattesatsen 3 ) får negativa marginaleffekter; alltså upplever de en minskning i totala intäkter när den egna skattekraften ökar. Från beräkningarna ovan framgår även att risken för negativa marginaleffekter ökar om kompensationsgraden ökar. Kommuner som har negativa marginaleffekter har ibland benämnts som s k ”Pomperipossakommuner”. En förändring år 2001 syftade till att justera utjämningen så att denna negativa marginaleffekt dämpades. Förändringen var dock så pass komplex att det enligt Riksrevisionen (2020) är svårt dra några slutsatser om hur Pomperipossakommunernas incitament påverkades. Utjämningsåret 2022 var det sex kommuner som hade negativa marginaleffekter, mer om detta i avsnitt 4.2.3.
Ruta 1 Beräkning av marginaleffekt från förändring i egna skattekraften
����
= ���� �
����
�
(3)
Bidragskommunen ���� :s egna skatteintäkter per invånare kan uttryckas som:
�
����
�
�
����
, där
är den egna skattesatsen och
är den egna genomsnittliga skattekraften.
������������������������
= 0,95 × ����̅× �1,15 × ����̅− � � � ��
Kommunens utjämningsbidrag per invånare kan uttryckas som:
�
�
(4)
Summan av egna skatteintäkter och inkomstutjämningsbidrag per invånare kan således
����
= ����
+ ������������������������
= ����
���� + 0,95 × ����̅× �1,15 × ����̅− � � � ��
uttryckas som:
�
�
�
�
�
�
(5)
derivera uttryck ���� �
�����
Förändringen i
med avseende på en förändring i den egna skattekraften erhålles genom att
(5) med avseende på :
�� �� � � = ���� � − 0,95����
(6)
1.3 Inkomstutjämningens betydelse
Inkomstutjämningsbidraget är en betydelsefull finansieringskälla för många kommuner. I figur 1 visas fördelningen i andelen (uttryckt i procent) inkomstutjämningsbidrag(-avgift) i förhållande till summan av egna skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Bidragskommunerna har positiva värden, medan de 15 kommuner som betalar en avgift till inkomstutjämningssystemet har negativa värden. Den kommun med högst bidrag mottar 29 procent i utjämningsbidrag i förhållande till egna skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning (totala intäkter), medan kommunen med högst avgift betalar 46 procent i förhållande till totala intäkter. Motsvarande andelar för
3 Normerad skattesats multiplicerat med kompensationsgraden ( 0,95����̅ ) benämns som ”länsvis skattesats”.
7
931
s. 932 1.3 Inkomstutjämningens betydelse Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
kostnadsutjämningsbidraget är 15 procent för kommunen med högst bidrag och 16 procent för kommunen med högst avgift. Inkomstutjämningsbidraget är således mer ekonomiskt betydelsefullt för många kommuner än kostnadsutjämningsbidraget. Den främsta anledningen är att det generella statsbidraget sedan 2005 är inbakat i inkomstutjämningsbidraget. År 2022 uppgick den del av inkomstutjämningen som finansieras av staten till 77 miljarder, medan avgiftskommunerna bidrog med 11 miljarder; alltså uppgick inkomstutjämningsbidraget till sammanlagt 88 miljarder. 4
Figur 1 Inkomstutjämningens betydelse i förhållande till egna skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning, 2022
100
80
kommuner
60
Antal
40
20
0
-50
-25
0
25
50
Procent av egna skatteintäkter och statsbidrag
Anmärkning: Data avser 2022. Inkomstutjämningsbidraget/avgiften har relaterats till summan av egna skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Värde saknas för Tomelilla kommun, 289 kommuner.
Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag och utjämningens utfall.
I tabell 1 visas andelen intäkter från inkomstutjämningen fördelat på kommungrupp enligt Tillväxtanalys kommunindelning. Tillväxtanalys använder en kommunindelning som tar hänsyn till kommunens egen tätortsgrad och närheten till större städer, se ruta 2 för definitioner. Den kommungrupp som sticker ut i tabell 1 är storstadskommunerna, där andelen intäkter från inkomstutjämningen endast är 2,1 procent. Avståndet till täta kommuner (NS: nära större stad) med 15 procent är stor. Den kommungrupp som har störst andel intäkter från inkomstutjämningssystemet är landsbygdskommuner (A: avlägset belägna) med 20 procent. Tabell 1 visar att inkomstutjämningen har stor betydelse för alla typer av kommuner som inte är storstadskommuner. Medelvärdena döljer dock en stor variation, framför allt i storstadskommuner, som har en standardavvikelse på 17 procentenheter. Gruppen storstadskommuner rymmer så vitt skilda kommuner som Burlöv (25 procent), Malmö (21 procent) och Botkyrka (20 procent) å ena sidan; och Danderyd (-46 procent), Lidingö (-28 procent) och Täby (-19 procent) å andra sidan.
4 Siffrorna har beräknats med hjälp av SCB:s tabell ”Kommunalekonomisk utjämning för kommuner 2022”.
8
932
s. 933 1.3 Inkomstutjämningens betydelse Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
Tabell 1 Andel inkomstutjämning av totala intäkter efter kommungrupp, 2022
K OMMUNGRUPP
M EDELVÄRDE
S TANDARDAVVIKELSE
A NTAL
Storstadskommuner
2,1
17
26
Täta kommuner (NS)
15
6,5
87
Täta kommuner (A)
16
5,9
29
Landsbygdskommuner (NS)
18
5,0
79
Landsbygdskommuner (A)
20
4,0
53
Landsbygdskommuner (MA)
17
2,6
15
Riket totalt
16
8,5
289
Anmärkning: Tabellen visar oviktat medelvärde för sex kommungrupper enligt Tillväxtanalys (2021 års version), se också Tillväxtverket (2023). Värde saknas för Tomelilla kommun.
Källa: SCB, kommunernas räkenskapssammandrag och utjämningens utfall.
Ruta 2 Kommungruppsindelning
Storstadskommuner: Mer än 80 procent av befolkningen bor i urbana områden och har tillsammans med angränsande kommuner en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare.
Täta kommuner nära större stad (NS): Mer än 50 procent av befolkningen bor i urbana områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Täta kommuner avlägset belägna (A): Mer än 50 procent av befolkningen bor i urbana områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Landsbygdskommuner nära större stad (NS): Mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Landsbygdskommuner avlägset belägna (A): Mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Landsbygdskommuner mycket avlägset belägna (MA): Hela befolkningen bor i rurala områden. Hela befolkningen har mer än 90 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
Källa: Tillväxtverket (2023)
9
933
s. 934 2 Teoretiska förklaringsmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
2 Teoretiska förklaringsmodeller
I detta avsnitt redogörs först för inkomstutjämningssystemets förväntade effekter på lokal tillväxt via minskade marginaleffekter i förhållande till den egna skattekraften. I efterföljande avsnitt behandlas inkomstutjämningens förväntade effekter på skattesatser. Avsnittet utgår ifrån etablerad nationalekonomisk teori om inkomstutjämningssystemens välfärdseffekter.
2.1 Tillväxthämmande effekter enligt teorin
Det primära syftet med utjämningssystemet är att jämna ut förutsättningarna att finansiera och leverera offentliga tjänster på kommunal nivå. I direktiven till denna utredning formuleras exempelvis att: ”Sverige ska ha en välfärd av god kvalitet i hela landet” (Dir 2022:36, s 2). Inkomstutjämningssystemet bidrar till att uppfylla detta likvärdighetsmål genom att kompensera för skillnader i kommunernas skattekraft (beskattningsbar inkomst per invånare). Eftersom utjämningen är långtgående (se avsnitt 1.2) kan det konstateras att inkomstutjämningssystemet bidrar till uppfyllandet av målet om utjämning i förutsättningar . 5 Även om inkomstutjämningen troligen också bidrar till ett jämnare utfall i termer av välfärdstjänsters kvantitet och kvalitet vet vi inte hur stark denna utjämnande kraft är i förhållande till motverkande krafter såsom skillnader i ambitionsnivå och effektivitet.
Ett annat mål för staten är att uppnå en hög nationell ekonomisk tillväxt. Den neoklassiska tillväxtteorin beskriver hur ekonomisk tillväxt kommer till stånd när produktionsfaktorerna arbete och kapital ökar i mängd (ökning i arbetade timmar för arbetskraft och maskiner) och/eller när deras produktivitet ökar (mer produktion per arbetad timme för arbetskraft och maskiner) 6 . En ökning i den samlade produktiviteten i arbete och kapital (total faktorproduktivitet) brukar benämnas som ”teknisk utveckling”. I själva verket består den tekniska utvecklingen av nya idéer, innovationer, uppfinningar och arbetssätt – det samlade ”kunskapskapitalet” (Fregert 2021) – som bidrar till att fler varor och tjänster kan produceras med samma mängd produktionsfaktorer. Ständig utökning av kunskapskapitalet möjliggör tillväxt på lång sikt. Enligt den endogena tillväxtteorin är det investeringar i humankapital, dvs forskning och utbildning, som stärker kunskapskapitalet och som därmed bidrar till att upprätthålla en hög takt i den tekniska utvecklingen (Lucas 1988; Romer 1990). För att investeringarna i humankapital ska kunna omvandlas till produktivitetshöjande innovationer
– och för att innovationernas potential ska kunna realiseras – krävs enligt den institutionella teorin gynnsamma institutioner i termer av exempelvis stark äganderätt, patentlagstiftning, låg korruption och social tillit (North 1989; Acemoglu m fl 2001).
Vidare kommer produktionsfaktorerna enligt antagandet om vinstmaximering och perfekt konkurrens i den neoklassiska teorin att bli kompenserade i enlighet med deras marginella produktivitet. 7 Detta betyder att arbetarnas löneinkomster ökar i takt med att de blir mer produktiva. I svensk kontext innebär en ökad produktivitet och ökade löner att kommunernas skattekraft ökar. Om skattekraften ökar, och skattesatsen ligger kvar på samma nivå, kommer befolkningen i kommunen att kunna konsumera mer av både den kommunala och den privata varan. En ökad
5 Inkomstutjämningen är inte den enda komponenten som bidrar till att utjämna förutsättningarna i kommunsektorn.
7
���� = ���������, ����, �����
����
����
Inom utjämningssystemet finns även kostnadsutjämningen och strukturbidraget.
6
Produktionsfunktionen kan uttryckas i generell form:
, där är nationell produktion,
är total
Alltså: �
����,�,�� ,
����
är mängden kapital och
����
är mängden arbetade timmar, se Solow (1957).
faktorproduktivitet,
� =
��
där vänstersidan anger reallönen och högersidan anger arbetarnas marginalprodukt.
10
934
s. 935 2 Teoretiska förklaringsmodeller Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
skattekraft leder således till en välfärdsförbättring för kommunens invånare i termer av förbättrade konsumtionsmöjligheter.
När ett inkomstutjämningssystem likt det svenska införs kommer ökningar i skattekraften att jämnas ut i hela kommunsektorn. Detta betyder att det inte längre möjligt att öka konsumtionen av den kommunala varan via ökad skattekraft i enlighet med vad som beskrivs i föregående avsnitt. I sammanhanget brukar man tala om att marginaleffekten – effekten på skatteintäkterna från förändringar i den egna skattekraften – försvagas kraftigt via inkomstutjämningen. Denna försvagade marginaleffekt leder i sin tur till en försvagning i incitamenten hos kommunpolitiker att vidta åtgärder för en ökad skattekraft (Dahlby 2002). Ett centralt och realistiskt antagande i sammanhanget är att åtgärder för ökad skattekraft är kostsamma vid tillfället då de genomförs. Exempel på kostsamma åtgärder som kan bidra till ökad skattekraft är: investeringar i utbildning, utbyggd infrastruktur, arbetsmarknadspolitik och olika stödfunktioner till det lokala näringslivet. En förutsättning för att kommuner ska vilja vidta sådana åtgärder är att det finns möjlighet att få avkastning på dessa åtgärder. När avkastningen i termer av ökad skattekraft uteblir riskerar även åtgärderna att utebli. Den teoretiska prediktionen är att den lokala tillväxten blir lägre än den hade varit utan inkomstutjämningssystem.
Två tillägg bör dock göras till bilden ovan. För det första har kommunpolitiker (trots inkomstutjämningssystem) vissa incitament att höja kommuninvånarnas skattekraft eftersom en högre skattekraft ger befolkningen möjligheter till ökad privat konsumtion vid samma nivå på skattesatsen – och även en förbättrad utgångspunkt att finansiera en ökad konsumtion av den kommunala varan med skattehöjningar. En högre skattekraft ger alltså även under inkomstutjämningssystem en högre lokal välfärd, även om välfärdseffekten är mer begränsad och utan direkt förbindelse till den kommunala budgeten. För det andra kommer en ökad skattekraft att tillfalla kommunen i den grad medelskattekraften ökar. Det är endast avvikelser från tillväxten i medelskattekraften som jämnas ut, se avsnitt 1.2.
2.1.1 All lokal tillväxt är inte nationell tillväxt
Även om den förenklade teoretiska synen i föregående avsnitt är en rimlig teoretisk ingång i diskussionen om inkomstutjämningens effekter på lokal tillväxt behöver den ändå nyanseras. Exempelvis: Om inkomstutjämningen bidrar till att den lokala tillväxten i termer av ökad skattekraft blir lägre än vad den annars hade varit – kommer detta innebära att tillväxten också blir lägre från ett nationellt perspektiv? I detta avsnitt undersöks olika kanaler genom vilka det kommunala skatteunderlaget kan öka, vilka kanaler som ger både lokal och nationell tillväxt och hur inkomstutjämningen påverkar de olika kanalerna. Syftet är att tydliggöra på vilka olika sätt en ökning i skatteunderlaget kan komma till stånd, och hur mer eller mindre önskvärda dessa sätt är från ett nationellt perspektiv. I vad som följer presenteras inte någon fullständig teoretisk modell, utan endast ett konceptuellt resonemang.
Modeller för lokalt beslutsfattande utgår ofta ifrån den s k medianväljarmodellen , där det är medianväljarens preferenser för privat konsumtion respektive kommunalt tillhandahållna tjänster som avgör storleken på det kommunala åtagandet (Downs 1957). I medianväljarmodellen är mängden privat respektive kommunal konsumtion, och skattesatsen, beslutsvariabler ( endogena variabler ). Kommunens representanter – om de är motiverade av att vinna val – föreslår och
11
935
s. 936 2 Teoretiska förklaringsmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
implementerar medianväljarens föredragna mix av privat och kommunal konsumtion. Om medianväljaren vill ha relativt sett mer av den kommunalt tillhandahållna tjänsten kommer de kommunala representanterna att föreslå en politik med högre skattesats. För en uppställning av medianväljarmodellen, och hur den kan användas för att studera effekter av olika typer av statsbidrag, se Dahlberg och Rattsö (2010).
Implicit i frågeställningen om inkomstutjämningssystemets incitamentseffekter är att kommunen har möjlighet att påverka skatteunderlaget genom investeringar i tillväxtfrämjande åtgärder. Därför kan det utifrån våra syften vara belysande att fokusera på skatteunderlaget som beslutsvariabel. Vår utgångspunkt är därför en kommunrepresentant som vill maximera skatteunderlaget. Notera att det är skatteunderlaget (totala beskattningsbara inkomster), och inte skattekraften (beskattningsbar inkomst per invånare) som är beslutsvariabeln. Anledningen till detta är att vi vill tillåta befolkningsökning som tillväxtmål. Detta kan vara en rimlig utgångspunkt om det finns stordriftsfördelar i kommunal produktion. Dessutom visar det sig att befolkningsökning är ett prioriterat tillväxtmål i många kommuner, se avsnitt 4.
En kommunrepresentant som vill öka skatteunderlaget har huvudsakligen tre kanaler att överväga;
(1) Befolkningsökning via inflyttning
(2) Förbättrad inkomstmässig sammansättning i befolkningen
(3) Produktivitetshöjande investeringar
Från ett nationellt perspektiv är det endast den tredje och sista kanalen – produktivitetshöjande investeringar – som bidrar till ökad nationell tillväxt. En investering som höjer produktiviteten i en kommun bidrar nämligen positivt till den nationella produktiviteten och därmed till den nationella tillväxten. De andra två kanalerna riskerar att utvecklas till ett nollsummespel mellan kommuner. Den första kanalen – befolkningsökning via inflyttning – sker på bekostnad av utflyttning från andra kommuner, så länge den inte sker som en konsekvens av inflyttning från utlandet. 8 Den andra kanalen – förbättrad sammansättning i befolkningen – innebär att man attraherar höginkomsttagare som då inte bor och bidrar till att finansiera service i andra kommuner 9 . En övergripande insikt är alltså att all nationell tillväxt nödvändigtvis måste ske i en eller flera kommuner, men att all lokal tillväxt inte blir till nationell tillväxt.
I ett system med långtgående utjämning av skattekraften (beskattningsbar inkomst per invånare) kommer incitamenten att höja skatteunderlaget via produktivitetshöjande investeringar vara försvagade. Detta är en negativ risk från ett nationellt perspektiv eftersom kommunerna då skulle kunna minska sitt bidrag till den nationella tillväxten. Samtidigt är incitamenten att konkurrera med andra kommuner om en bättre sammansättning i befolkningen också försvagade. En sådan konkurrens, skulle enligt resonemanget i kommande avsnitt 2.2 kunna vara skadlig om det leder till för låga skattesatser eller för låg ambitionsnivå i sociala insatser. I ett system med långtgående utjämning kvarstår dock incitament att utöka befolkningen, och dessutom ökar skatteunderlaget då i samma utsträckning oavsett vilken typ av invånare som flyttar in. Enligt resonemanget i kommande avsnitt 2.2 skulle konkurrens om befolkning kunna vara gynnsam om hotet om utflyttning pressar kommunala beslutsfattare till att effektivisera verksamheter.
8 Notera att invånare som flyttar kan öka sin produktivitet via förbättrad matchning eller agglomerationsfördelar, vilket också diskuteras senare i uppsatsen.
9 I det här enkla resonemanget abstraherar vi från kostnadssidan och från kostnadsutjämningen.
12
936
s. 937 2.2 Inkomstutjämningens effekter på skattesatser Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
2.2 Inkomstutjämningens effekter på skattesatser
En ytterligare aspekt av inkomstutjämningen som bidrar till minskad samhällseffektivitet är övervältringen av skattesatsens snedvridande effekter. Inom nationalekonomisk teori snedvrider skatter på arbete valet mellan arbete och fritid på så sätt att fritid blir relativt sett mer attraktivt och arbetsutbudet dämpas. För att hitta skattens optimala nivå behöver dessa effektivitetsförluster vägas gentemot fördelarna med skatten 10 . Inom ett inkomstutjämningssystem behöver emellertid inte en enskild kommun bära hela kostnaden när den egna (höga) skattesatsen dämpar arbetsutbudet och minskar skattekraften eftersom den minskade skattekraften kompenseras. Resultatet kan då bli att skattesatserna sätts för högt (Smart 1998; Borge och Rattsö 2015). I den utsträckning högre skattesatser ger ett minskat arbetsutbud och en lägre tillväxt kan inkomstutjämningens konsekvenser för tillväxten därför också vara indirekta (via höjda skattesatser).
De ovan föreslagna följderna (lägre skattekraft och högre skattesatser) av långtgående inkomstutjämning är etablerade teoretiska utgångspunkter. På teoretisk grund kan det dock konstateras att det också finns effektivitetsförluster som skulle kunna uppstå i frånvaro av ett inkomstutjämningssystem. Minskad inkomstutjämning bidrar nämligen till att öka konkurrensen mellan kommuner om rörliga invånare. Konkurrens om rörliga invånare är inte nödvändigtvis välfärdshöjande från ett nationellt perspektiv. En invånare som flyttar mellan kommuner kommer nämligen inte ge något direkt bidrag till den nationella tillväxten eftersom konkurrensen mellan kommuner kan utvecklas till ett nollsummespel. I värsta fall kan konkurrensen bli välfärdssänkande om kommunerna försöker attrahera höginkomsttagare genom att sätta låga skatter; s k skattekonkurrens ( tax competition ). Resultatet av skattekonkurrens blir att skatterna i genomsnitt sätts för lågt snarare än för högt, och att utbudet av den kommunala varan därmed blir för lågt.
Att det finns risk för skattekonkurrens konstaterades av Oates (1972) i samband med att han diskuterade svårigheterna för lokalsamhällen att bedriva fördelningspolitik. Oates (1972) konstaterade att det skulle vara svårt för ett enskilt lokalsamhälle att bedriva en omfördelande politik eftersom detta skulle skrämma bort höginkomsttagare, som då hellre vill bosätta sig i angränsande lågskattekommuner. Samtidigt skulle det finnas incitament för låginkomsttagare att flytta till högskattekommunen och ta del av omfördelningen. Resultatet blir en ond cirkel som visserligen bidrar till en jämnare inkomstfördelning, men som också leder till att genomsnittliga inkomster minskar i högskattekommunen, vilket kan innebära att målen med den kommunala servicen inte kan uppnås eller att kommunen måste börja sänka skatten för att locka tillbaka höginkomsttagarna.
Möjligheten att bedriva fördelningspolitik i lokalsamhällen beror på hur rörlig befolkningen är, vilket i sin tur beror på lokalsamhällenas storlek. Ju mindre lokalsamhällen, desto större rörlighet och desto sämre möjligheter att bedriva fördelningspolitik. Kommunernas tillhandahållande av skattefinansierade välfärdstjänster är en del av Sveriges fördelningspolitik. Som komplement till omfördelning av inkomster via socialförsäkringar och försörjningsstöd tillhandahålls ett likvärdigt utbud av välfärdstjänster ( commodity egalitarianism ). Finansieringen av välfärdstjänster har omfördelande inslag eftersom skatteintäkterna finansierar tjänster som låginkomsttagare inte hade haft utrymme att finansiera privat (Bergh 2022, s 33). Även om kommunens välfärdstjänster till övervägande del är universella – också höginkomsttagare tar del av skattefinansierad skola, vård och omsorg – kan behoven ändå variera mellan grupper i viss mån. Exempelvis kan höginkomsttagare
10 Fördelarna med skatten kan exempelvis vara: uppfyllelse av fördelningsmål eller finansiering av tjänster som har positiva externaliteter.
13
937
s. 938 2.2 Inkomstutjämningens effekter på skattesatser Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
invånare ha mindre behov av stöd i skolan eller hjälp av socialtjänsten, och höginkomsttagare kan därmed vara intresserade av att välja lågskattekommuner för att slippa bidra till andra befolkningsgruppers större behov. 11 Sammantaget innebär den omfördelning som sker via kommunernas tillhandahållande av skattefinansierade välfärdstjänster att det rent teoretiskt finns incitament till skattekonkurrens mellan svenska kommuner. Med inkomstutjämning bromsas dock den negativa spiral som skulle kunna uppstå i ett scenario med skattekonkurrens eftersom utbytet mellan låg- och höginkomsttagare inte påverkar skattekraften.
Konkurrens om invånare kan dock vara fruktbart om konkurrensen stimulerar till effektivitetshöjande åtgärder, s k ”jämförande konkurrens” ( yardstick competition ) (Shleifer 1985; Besley och Case 1995). Enligt denna teori jämför kommuninvånare vilken service som erbjuds i andra kommuner (och till vilken kostnad) med den service som ges (och till vilken kostnad) i den egna kommunen. Om service- eller effektivitetsnivån visar sig vara högre i grannkommunen kan invånare utkräva ansvar genom att antingen ”flytta-med-fötterna” ( exit ) eller genom att rösta bort kommunpolitikerna ( voice ). För att förhindra valförlust eller utflyttning kommer kommunala beslutsfattare således att jämföra sig med närliggande kommuner för att inte avvika negativt, vilket i förlängningen kan leda till en högre kvalitet och/eller lägre kostnad i det egna kommunala utbudet. Under antagandet att det finns stordriftsfördelar i produktionen av kommunal service kommer det trots inkomstutjämning att finnas incitament att attrahera nya invånare. Skillnaden gentemot scenariot utan inkomstutjämningssystem är att alla nya invånare bidrar med samma skatteintäkter.
Det är viktigt att betona hur svårt det är att fastställa om ett inkomstutjämningssystem är välfärdshöjande eller välfärdssänkande i förhållande till nivån på skattesatser. Visserligen finner Smart (2007) att inkomstutjämning leder till högre skattesatser i Kanada, medan Buettner (2006) finner detsamma i Tyskland. Samtidigt är det svårt att bedöma om detta inneburit att skattesatserna blivit ”för höga”. Exempelvis finner Esteller-Moré och Solé-Ollé (2002) evidens för att inkomstutjämningen leder till högre skattesatser i kanadensiska kommuner, men samtidigt ser de också tecken på att inkomstutjämningen dämpar den skadliga skattekonkurrensen. De kan inte dra några slutsatser om inkomstutjämningens välfärdsekonomiska nettokonsekvenser eftersom de inte kan fastställa vilken nivå på skattesatserna som är optimal. I en studie på svenska förhållanden finner Edmark och Ågren (2008) viss evidens för att skattekonkurrens förekommer mellan svenska kommuner. De finner vidare att skattekonkurrensen minskade efter 1996 års statsbidragsreform, vilket skulle kunna återspegla den dämpande effekten på skattekonkurrens av utjämningssystem. Inte heller Edmark och Ågren (2008) drar några slutsatser om huruvida ökad utjämning var välfärdshöjande i förhållande till nivån på skattesatser eftersom detta kräver att en optimal skattenivå kan fastställas.
11 En relaterad form av skadlig konkurrens med rörliga invånare är välfärdskonkurrens ( race-to-the-bottom ), vilket innefattar åtstramningar inom social omsorg och annat stöd som syftar till att avskräcka individer som kan tänkas komma i behov av sådana åtgärder (Dahlberg m fl 2009). Riksnormer eller kostnadsutjämningssystem motverkar dessa tendenser.
14
938
s. 939 3 Inkomstutjämningens effekter på tillväxt Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
3 Inkomstutjämningens effekter på tillväxt
Frågan om inkomstutjämningens effekter på lokal tillväxt har utretts ett flertal gånger tidigare (Riksrevisionen 2020; SOU 2011:39; Dahlberg och Rattsö 2010; Johansson och Klaesson 2010; Siverbo 2005). Samtidigt råder det brist på akademiska studier 12 . Riksrevisionens (2020) senaste granskning kan sägas ha delvis åtgärdat denna brist genom användandet av kvantitativa empiriska metoder som har hög trovärdighet inom det nationalekonomiska fältet. Men trots användandet av sofistikerad ekonometri är det svårt att dra entydiga slutsatser om inkomstutjämningens effekter. Svaret på frågan: ”Vilken effekt har inkomstutjämningen på kommunernas skattekraft?” kräver nämligen variation i systemet. Systemet för inkomstutjämning har dock varit på plats i nuvarande huvudsakliga form sedan 1996 (Prop 1995/96:64). Även om inte heller förändringar över tid uppfyller ett experimentellt ideal är det åtminstone mer realistiskt än ett upplägg där olika delar av landet randomiserats till olika kompensationsgrader. Eftersom sådan variation nu inte finns får vi i stället studera smärre förändringar inom befintligt övergripande system. I detta avseende nyttjar Riksrevisionen tre regelförändringar: 2001 års förändring för ”Pomperipossakommunerna”, 2005 års sänkning av kompensationsgraden och 2014 års sänkning av kompensationsgraden.
Riksrevisionens slutsatser efter att ha studerat effekterna av de tre ovan nämnda förändringarna är att evidens om kompensationsgradens effekter på skattekraften saknas. Anledningen är att det återstår metodologiska problem. De ökningar i skattekraften som observerades i kommuner där kompensationsgraden sänkts går inte att med kvantitativa metoder för effektutvärdering härleda till just förändringen i kompensationsgraden. Detta beror enligt Riksrevisionen delvis på att de kommuner som påverkades av förändringarna sticker ut jämfört med övriga kommuner, vilket är särskilt tydligt i fallet med 2014 års förändring som endast riktade sig till kommuner med särskilt hög skattekraft. Andra metodologiska svårigheter i utvärderingen av de tre förändringarna är som följer: förändringen år 2001 var så pass komplex att det är svårt att uppskatta förväntade effekter, för förändringen 2005 är det svårt att hitta jämförbara kontrollgrupper och förändringen 2014 påverkade endast sex kommuner och var i kraft i endast två år.
De empiriska utmaningarna som uppstår vid utvärderingar av inkomstutjämningens effekter på lokal tillväxt är svåra att övervinna. Det handlar inte bara om utmaningar relaterade till de specifika förändringar som studeras i Riksrevisionens rapport. Det handlar också om att ekonomisk tillväxt till stora delar sker gradvis över en längre tidsperiod. Med andra ord tar det tid för investeringar i utbildning, infrastruktur, företagsstöd och innovationer att få genomslag på produktivitet och inkomster. För att kunna observera ekonomisk tillväxt som en konsekvens av inkomstutjämningen behöver vi studera effekterna över en längre tidsperiod. Samtidigt uppstår då ett utvärderingsproblem eftersom andra reformer genomförs och andra händelser inträffar som också får konsekvenser för tillväxten, vilket gör att inkomstutjämningssystemets effekter blir svåra att urskilja.
12 Baretti m fl (2002) finner att inkomstutjämning har negativa effekter på skatteindrivningen i de tyska länderna.
15
939
s. 940 3.1 Stimulerar statsbidrag kommunal konsumtion och lokal tillväxt? Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
3.1 Stimulerar statsbidrag kommunal konsumtion och lokal tillväxt?
I detta avsnitt vänder vi på frågan om inkomstutjämningens effekter på lokal tillväxt; är det snarare så att inkomstutjämningen möjliggör lokal tillväxt? Om inkomstutjämningsbidragen inte längre tilldelas kommuner baserat på skattekraft, utan som ett generellt statsbidrag baserat på invånarantal, kommer detta att innebära betydande intäktsminskningar i många kommuner om inga extra resurser tillförs. Vad skulle detta kunna innebära för satsningar på lokal tillväxt i de berörda kommunerna?
I medianväljarmodellen kan lokala politiker välja att sänka skatten när det generella statsbidraget ökar så att en del av intäktsökningen kan användas för att öka konsumtionen av den privata varan. Eftersom medianväljaren i den grundläggande modellen lägger ihop den privata och den kommunala budgetrestriktionen, kommer vi att observera samma effekt på skatten oavsett om det är de kommunala intäkterna som ökar (via det generella statsbidraget) eller om det är invånarnas privata inkomster (skattekraften) som ökar. Det observerades dock i den tidiga empiriska litteraturen om statsbidragens effekter, att en ökning i statsbidrag vanligen ledde till en större ökning i kommunal konsumtion än motsvarande ökning i privat inkomst (Dahlberg och Rattsö 2010). Detta fenomen fick samlingsnamnet ”flugpapperseffekten” ( Flypaper effect, Hines och Thaler 1995); dvs ”pengar fastnar där de initialt hamnar”. 13 Empirisk forskning på svenska och finska data har bekräftat att en ökning i generella statsbidrag leder till stora ökningar i kommunal konsumtion, men obefintliga effekter på skattesatser (Dahlberg m fl 2008; Nilsson 2009), och att konsumtionen ökat som mest inom de utgiftsområden som är frivilliga åtaganden, exempelvis infrastruktur och fritid (Dahlberg m fl 2008). En ökning i statsbidrag leder dock inte till motsvarande positiv förändring i kommunal sysselsättning förutom för de som arbetar med administrativt stöd (Lundqvist m fl 2014).
Flugpapperseffekten vid minskningar av statsbidragen innebär att kommunerna minskar konsumtionen av den kommunala varan i större uträckning än vad som skulle ha varit fallet om privata inkomster minskade. 14 Om storleken på flugpapperseffekten motsvarar vad som uppmätts för ökade statsbidrag i Sverige och Finland ovan, kan vi förvänta oss minskningar i kommunal konsumtion som motsvarar nästan hela minskningen i statsbidrag, och det finns dessutom en risk att det är kommunens frivilliga åtaganden som minskar mest, där näringslivsfrämjande insatser och kommunal arbetsmarknadspolitik ingår. Ett svar på bidragsminskningar som är symmetriskt med bidragsökningar är dock inte självklart. Ett alternativ är att kommunen i stället svarar med att höja skatten för att upprätthålla nivån på den kommunala konsumtionen. Det finns inga studier på svenska förhållanden som studerar effekten av minskade statsbidrag, men Marattin m fl (2022) studerar italienska kommuners svar på minskade statsbidrag och finner att kommunerna till övervägande del väljer att stabilisera intäkterna genom att höja den lokala fastighetsskatten. Jaaidane och Larribeau (2023) finner dock att minskade statsbidrag ledde till minskade löneutgifter i franska kommuner.
Hur effekten av minskade statsbidrag skulle kunna se ut i Sverige är svårt att förutsäga på basis av den begränsade internationella evidensen. Vidare är det oundvikligen så att minskade statsbidrag som en konsekvens av minskad utjämning också sammanfaller med ökade marginaleffekter i förhållande till den egna skattekraften. En ökad marginaleffekt kan innebära att engagemanget inom
13 Anledningen till att de ökade intäkterna från statsbidrag fastnar i den kommunala budgeten kan vara att medianväljaren har olika ”mentala konton” för den privata och kommunala budgeten eller att kommunala tjänstemän har egna incitament att utöka den kommunala budgeten.
14 En sådan ”symmetrisk” flugpapperseffekt skulle framför allt vara trolig om flugpapperseffekten beror på att medianväljaren har olika mentala konton. Däremot är den mindre trolig om flugpapperseffekten beror på tjänstemännens incitament att maximera den kommunala budgeten.
16
940
s. 941 3.1 Stimulerar statsbidrag kommunal konsumtion och lokal tillväxt? Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
tillväxtfrämjande insatser ökar, enligt resonemanget i avsnitt 2.1, medan den negativa inkomsteffekten kan innebära att engagemanget minskar enligt resonemanget ovan. Gällande effekten på skattesatsen kan den negativa inkomsteffekten innebära att skattesatserna höjs relativt sett mycket i de kommuner som får en relativt stor minskning i statsbidrag. Detta skulle kunna innebära att skillnaderna mellan kommuners skattesatser blir ännu större än vad de redan är idag (Melin 2022). Den ökade marginaleffekten kan å andra sidan innebära en ökad skattekonkurrens med lägre skattesatser som följd. Det är svårt att uttala sig om vilka av dessa effekter som dominerar.
Kan statsbidrag ha direkta effekter på den lokala tillväxten? Effekten kan vara positiv om kommunerna som en konsekvens av ökade statsbidrag satsar mer resurser på tillväxtfrämjande åtgärder, mer om detta i avsnitt 4. Kommunal konsumtion kan även stimulera tillväxt i det privata näringslivet genom att anställda i välfärden använder sina inkomster för att köpa tjänster från det lokala näringslivet. Vidare kan kommunen erbjuda välfärdstjänster av god kvalitet så att det är attraktivt för individer att bosätta sig i kommunen och erbjuda sin arbetskraft till näringslivet i närområdet. Denna kommunala stimulans (”crowding in”) skulle kunna vara som mest betydande i mer avlägsna områden (Dahlberg och Rattsö 2010). Samtidigt går det inte att utesluta att kommunal konsumtion också kan tränga ut näringslivsverksamhet, om de konkurrerar om kompetenser, eller om kommunen ger sig företräde till att bedriva näringsverksamhet på attraktiva platser (”crowding out”). Berg och Rattsö (2007) studerar om en förändring i det norska statsbidragssystemet till kommunerna gett några effekter på lokal tillväxt i termer av total sysselsättning, befolkningstillväxt och privat inkomst. De finner inga effekter i fråga om dessa tre utfall. Det är svårt att dra övergripande slutsatser om statsbidragens effekter på lokal tillväxt eftersom den empiriska litteraturen är begränsad. Det är också svårt att fastställa en förväntad effekt eftersom in- och undanträngningseffekterna kan neutralisera varandra.
I Johansson och Klaesson (2010) genomförs en simulering av lokala sysselsättningseffekter från att avskaffa avgifterna i inkomstutjämningssystemet och minska bidragen i samma utsträckning. I simuleringen sker en motsvarande minskning i hushållens disponibla inkomst när inkomstutjämningsbidraget minskar eftersom skatten måste höjas för att upprätthålla nivån på den kommunala konsumtionen. När hushållens disponibla inkomst minskar kan de konsumera mindre av s k ”hushållstjänster” i närområdet. Eftersom dessa hushållstjänster är distanskänsliga kommer en stor del av denna konsumtionsminskning att drabba den lokala ekonomin. Resultatet av simuleringen visar att minskningen i inkomstutjämningsbidrag kan ha betydande effekter på sysselsättningen i hushållstjänstesektorn i framför allt små regioner, och i kranskommuner utanför storstadsregionerna. Det bör dock tilläggas att man i simuleringen har antagit att minskningen i statsbidragen stabiliseras helt av höjda skattesatser. Enligt vad som diskuterats ovan är detta inte ett självklart svar på minskade statsbidrag. Simuleringen tar alltså inte hänsyn till att kommunen också kan välja att minska den kommunala konsumtionen, och den tar inte heller hänsyn till förändrade marginaleffekter. En sådan modell skulle dock vara mycket komplex.
17
941
s. 942 4 Kommunalt tillväxtarbete Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
4 Kommunalt tillväxtarbete
I denna rapport definieras tillväxt i enlighet med den neoklassiska tillväxtmodellen som presenterades i avsnitt 2.1, där en ökad mängd produktionsfaktorer (arbete och kapital) eller ökad produktivitet (via teknisk utveckling) är förknippad med högre produktion. 15 Hur långsiktig ekonomisk tillväxt kommer till stånd förklaras i sin tur av den endogena tillväxtteorin, där investeringar i humankapital ses som centrala för att nya teknologier och arbetssätt ska kunna utvecklas; och av den institutionella teorin, där formella och informella institutioner utgör förutsättningarna för att potentialen i nya teknologier och arbetssätt ska kunna realiseras.
I avsnitt 2.1.1 diskuterades också att all nationell tillväxt sker i en kommun eller flera, men att all tillväxt som sker i en kommun inte motsvaras av nationell tillväxt. 16 Om kommunens strategiska planverksamhet bidrar till att helt nya företag etableras är detta gynnsamt från ett nationellt perspektiv. Om en kommun tillhandahåller vuxenutbildningar som bidrar till att stärka individers produktivitet är detta nationellt önskvärt oavsett var denna individ senare bosätter sig eller skaffar sig en sysselsättning. En individ kan också bli mer produktiv om den bosätter sig i en kommun nära en arbetsmarknad som bättre matchar dess kompetenser. Men om en högproduktiv individ bosätter sig i en kommun som tillfredsställer dess preferenser för boende och serviceutbud bidrar detta till lokal tillväxt i den valda kommunen, men betydelsen för nationell tillväxt är begränsad.
Att kommunerna kan ha en annorlunda uppfattning om tillväxt än vad som avses från ett nationellt perspektiv indikeras av enkätsvar som presenteras i bilaga 2 i Riksrevisionen (2020). På frågan om vad begreppet ”lokal tillväxt” innefattar svarade 40 procent att den allra viktigaste aspekten av ”lokal tillväxt” var ”fler invånare”; följt av ”fler arbetstillfällen”, som rangordnades högst av 20 procent. ”Fler företag” rangordnades högst av 18 procent av kommunerna, medan 12 procent rankade ”ökad utbildningsnivå” högst, och lägst andel (8 procent) rankade ”ökad skattekraft” högst. Kommunerna lägger alltså störst vikt vid de tillväxtmål som får genomslagskraft på det totala skatteunderlaget, medan de lägger mindre vikt vid ökad skattekraft, som jämnas ut via inkomstutjämningssystemet. Hur kommunerna hade svarat i frånvaro av inkomstutjämning går tyvärr inte att uttala sig om. Notera också att kommunerna rangordnar den aspekt av lokal tillväxt – hög utbildningsnivå – som har tydligast koppling till produktivitetstillväxt, lågt.
När vi ställer oss frågan om huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande är det framför allt den aggregerade nationella tillväxten som är av intresse från ett statligt utredningsperspektiv 17 . Och från ett nationellt perspektiv vore det otillfredsställande om kommunerna investerar mindre i sådant som främjar ökad produktivitet som en följd av inkomstutjämningen. I detta avsnitt görs ett försök att beskriva vilka typer av tillväxtfrämjande uppgifter som kommunerna ägnar sig åt. I kommande avsnitt 4.1 presenteras en kortfattad genomgång av kommunala åtgärder som är tillväxtfrämjande. I underavsnitten diskuteras olika perspektiv på begreppet lokal tillväxt. I avsnitt 4.2. görs en fördjupning i kommunal arbetsmarknadspolitik, som är ett exempel på en tillväxtfrämjande åtgärd med potential att vara produktivitetshöjande på ett sätt som är gynnsamt både lokalt och nationellt.
15 Ett bredare perspektiv på tillväxt som inkluderar hållbarhet och arbetsvillkor finns i handlingsplanen Agenda 2030.
16 Tillväxt sker givetvis inte bara som en konsekvens av lokala beslut, utan även som en konsekvens av nationella beslut som påverkar alla kommuner i liknande utsträckning.
17 Staten kan också ha specifika tillväxtmål för vissa regioner. Ett exempel är de gröna industrisatsningarna i Norrland, där skälen är relaterade till klimatomställning.
18
942
s. 943 4.1 Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder? Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
4.1 Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder?
De svenska kommunernas verksamheter har stor betydelse för den nationella tillväxten. Expansionen av grundutbildningen lyfts ofta fram som en förklaring 18 till hur Sverige kunde utvecklas från ett fattigt bondesamhälle på mitten av 1800-talet till dagens industrialiserade och högteknologiska land, där befolkningen åtnjuter högt välstånd (Henrekson och Wennström 2022). Då var det kyrkan och prästerskapet som lade grunden för humankapitalackumulationen, via fokus på läskunnighet av religiösa texter (Sandberg 1979), idag är det kommunerna som lägger grunden via tillhandahållandet av förskola, grundskola och gymnasieskola 19 . Det positiva sambandet mellan det samlade humankapitalet och tillväxt är i fokus för den s k endogena tillväxtteorin (Lucas 1988; Romer 1990). Humankapital avser i dessa modeller de samlade åren av formell utbildning och praktisk erfarenhet. Eftersom humankapital är gynnsamt för samhället i stort (utöver de fördelar som tillfaller de individer som utbildar sig), via högre produktivitet och uppfinningsrikedom, riskerar investeringar i humankapital att bli för låga om individer själva bestämmer investeringsnivån (Barro 1990). Att finansiera (och tillhandahålla) utbildning är således en viktig uppgift för den skattefinansierade offentliga sektorn.
Även kommunernas omsorgsverksamhet är av betydelse för den nationella tillväxten. I Berntsson (2002) beskrivs hur utbyggnaden av barnomsorgen i Sverige under 1960- och 70-talet syftade till att öka det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet och därmed åtgärda den arbetskraftsbrist som rådde. Tillhandahållandet av barnomsorg, äldreomsorg och stöd till funktionsvarierade möjliggör alltså för närstående familjemedlemmar att i stället erbjuda sin arbetskraft på marknaden, vilket främjar specialisering och produktivitet. Dagens förskola är dock mer än omsorg och lek. Sedan 1998 har förskolan en läroplan, och pedagogisk kompetens har uppvärderats via förskollärarlegitimationen. En bred tvärvetenskaplig litteratur har studerat betydelsen av ”tidiga insatser” för att utveckla barns kognitiva och socio-emotionella färdigheter (se exempelvis Heckman m fl 2010).
Bland de obligatoriska kommunala uppgifterna finner vi även ansvaret för grundläggande infrastruktur såsom vatten, avlopp, renhållning och avfallshantering; och för planläggning, markexploatering och bostadsförsörjning. Investeringar i grundläggande infrastruktur utökar den totala kapitalstocken, samtidigt som den bidrar till ökad produktivitet i företagens kapital (Aschauer 1989) 20 . I fråga om de gröna industrisatsningarna i norr är uppskalningen av denna grundläggande infrastruktur av stor vikt för att kunna lösa rekryteringen: dvs att människor ska kunna flytta till kommunerna där de nya industrierna etableras (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 2023).
Bland frivilliga uppgifter som kan ha betydelse för den lokala tillväxten finner vi ”Näringslivsfrämjande åtgärder”, som består av samverkan, information och stöd till verksamma och nystartade företag i kommunen. Vi finner även den kommunala arbetsmarknadspolitiken, i vilken det görs en djupdykning i avsnitt 4.2. Motiven till denna djupdykning är att kommunal arbetsmarknadspolitik kan främja lokal och nationell tillväxt via produktivitetshöjande insatser såsom arbetsmarknadsutbildningar, coachning och andra arbetslivsförberedande aktiviteter, och den har dessutom potential att ge utdelning i termer av ökad skattekraft relativt omgående.
18 Andra förklaringar som lyfts fram är: Storbritanniens industrialisering, naturtillgångar i form av skog och malm, frånvaron av krig och närvaron av tillväxtbefrämjande institutioner, framför allt en stark äganderätt, se Bergh (2022).
19 Fischer m fl (2021) finner att grundskoleexpansionen under 1950–60-talen gav ökad benägenhet att utbilda sig, främst hos barn med lågutbildade föräldrar. Inkomsteffekten var svagt positiv oavsett föräldrarnas utbildningsnivå.
20 Andersson Järnberg och Värja (2022) finner att en omfördelning av kommunens kostnader till infrastruktur och barnomsorg gynnar kommuninvånarnas inkomster, medan en omfördelning till utbildning missgynnar.
19
943
s. 944 4.1 Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder? Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
4.1.1 Perspektiv på lokal tillväxtpolitik
Synen på lokal tillväxtpolitik har inte varit entydigt positiv. Framför allt är det de kommunala åtgärder som varit inriktade på att främja det egna näringslivet, eller på att marknadsföra kommunen externt för att bland annat uppnå befolkningstillväxt, som varit utsatt för viss kritik. I detta avsnitt redogörs för perspektiv på lokal tillväxtpolitik i forskning och debatt. Här görs inga anspråk på att göra en heltäckande litteraturöversikt om lokal tillväxtpolitik. För den som är intresserad av att fördjupa sig rekommenderas i stället översikterna i Hermelin och Persson (2021), Bergh och Erlingsson (2019), Mörk m fl (2019), Riksrevisionen (2020) och Siverbo (2005).
Enligt Pierre (2004) sågs kommunernas växande engagemang på det näringslivspolitiska området under 1980-talet med viss skepsis från statens sida. Oron bottnade i att ett eventuellt kommunalt stöd till det lokala näringslivet skulle hålla tillbaka strukturomvandlingen och försämra näringslivets internationella konkurrenskraft. Från ett nationellt perspektiv fanns intresse av att hålla högt tempo i strukturomvandlingen; arbetskraften som frigjordes när lågproduktiva företag tvingades lägga ned sin verksamhet kunde i stället få jobb i de högproduktiva företagen. 21 Om lågproduktiva företag fick fortsätta sin verksamhet som en konsekvens av gynnande insatser på lokal nivå skulle den nationella ekonomiska tillväxten kunna bli lägre.
Trots denna inledande skepsis har kommunernas betydelse för den nationella näringslivspolitiska strategin ökat, och statens inställning har också blivit mer positiv. Trenden återfinns på det internationella planet och bygger på idéer, i enlighet med decentraliseringsteorin, om att kommuner har informationsfördelar i förhållande till lokalsamhällets behov och förutsättningar (Hermelin och Persson 2021). Att syssla med "näringslivsfrämjande insatser” är inte obligatoriskt för de svenska kommunerna. Däremot är det en obligatorisk uppgift för regionerna att arbeta med ”regional utveckling”. I detta ansvar ingår att samordna insatser för att genomföra regionens tillväxtstrategi. Regionerna har också ansvar för att följa upp tillväxtarbetet och redovisa till regeringen. Ett konkret område som är av betydelse från ett regionalt utvecklingsperspektiv, och där regionerna också har det övergripande ansvaret, är kollektivtrafiken.
De kommunala utmaningarna på det näringslivspolitiska området beskriver Hermelin och Persson (2021) som bestående av att: hantera dialoger med näringslivet i syfte att bygga förståelse för de lokala effekterna av den globala strukturomvandlingen, mobilisera resurser för att kunna anpassa lokala verksamheter till effekterna av strukturomvandlingen och utveckla sektorsövergripande strategier med hänsyn till näringslivsfrågor. Hermelin och Persson (2021) beskriver vidare att kommunernas näringslivsarbete organisatoriskt tar sig uttryck i form av näringslivsfunktioner och näringslivsansvariga. Rent praktiskt kännetecknas kommunernas näringslivsarbete i stor utsträckning av ”dialoger” inom nätverk där berörda aktörer ingår, men också av genomförande av projekt som finansieras av tillfälliga resurser från bland annat EU.
En fråga som har ställts i forskningen om lokal tillväxt är huruvida befolkningstillväxt är ett lämpligt mål för kommuner. I Syssner (2014) konstateras att nära hälften av Sveriges kommuner – trots strategier för befolkningstillväxt – fortsätter att minska. Med andra ord är det är svårt för kommuner att motverka de demografiska och strukturella trender (exempelvis åldrandet, minskade födelsetal och urbaniseringen) som ligger bakom en minskande befolkningsstorlek. Tillväxtnormen utgör här ett hinder mot en mer realistisk lokal anpassningspolitik , där insikten om den demografiska
21 Målet om en ”solidarisk lönepolitik” inom Rehn-Meidner-modellen var tänkt att resultera i ett högt generellt löneläge med ett högt omvandlingstryck som konsekvens (Fregert 2021).
20
944
s. 945 4.1 Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder? Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
tillbakagången öppnar för en nedskalning av viss kommunal verksamhet för att frigöra resurser till andra verksamheter.
I Berg och Erlingsson (2019) konstateras vidare att kommunernas satsningar på s k ”platsmarknadsföring” kan utvecklas till ett nollsummespel, eller ännu värre, resultera i negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Kommunal platsmarknadsföring kan definieras som åtgärder och investeringar som ämnar att förbättra bilden av kommunen externt. Förhoppningen är att ett stärkt varumärke ska locka till sig nya invånare, företagande eller turism. I Bergh och Erlingsson (2019) lyfts byggandet av idrotts- och evenemangsarenor upp som problematiskt eftersom bristen på regional koordinering mellan kommuner kan leda till överetablering. Forskningen om lokal platsmarknadsföring beskrivs i Bergh och Erlingson (2019) som till övervägande del byggandes på studier av framgångsrika fall. Därför är det svårt att dra slutsatser om effekterna av den här typen av lokal tillväxtpolitik.
Ett perspektiv på lokal tillväxt är att betrakta välfärdsuppdraget och tillväxtuppdraget som integrerade verksamheter. 22 Ett sådant perspektiv är förenligt med den genomgång som presenteras i föregående avsnitt, och även med budskapet i Bergh och Erlingsson (2019), där den lokala tillväxtpolitiken beskrivs som fruktbar om den påverkar andra kommuner positivt. Ett exempel på en sådan s k ”komplementaritet” är när en kommun finansierar en kvalitativ grundutbildning för individer som sedan flyttar till andra kommuner som erbjuder bättre möjligheter att förverkliga deras produktivitet på arbetsmarknaden. Bergh och Nordin (2022) visar exempelvis hur glesbygden i stor utsträckning utbildar arbetskraft som senare flyttar till storstäder. Att skolan är av hög kvalitet i hela landet är därmed av vikt även för storstäderna. Resultatet i Andersson Järnberg och Värja (2022), att en minskad andel i kommunbudgeten som spenderas på utbildning ger minskade inkomster för kommunens invånare, kan delvis tolkas i ljuset av denna insikt; att utgifter för grundutbildning är en investering som inte garanterar avkastning för den enskilda kommunen.
På frågan om befolkningstillväxt är ett lämpligt mål för kommuner är svaret ”ja” om det innebär att kommunen satsar mer på kompletterande verksamheter eller om konkurrenssituationen som uppstår är samhällsekonomiskt gynnsam. En gynnsam konkurrens kan ske inom ramarna för teorin om ”jämförande konkurrens”, enligt vilken kommuninvånare jämför effektiviteten mellan olika kommuner i syfte att flytta till den mer effektiva kommunen, se avsnitt 2.2. Som ett avslutande perspektiv kan nämnas kommunernas roll för att bygga de institutioner som enligt den institutionella teorin främjar ekonomisk tillväxt (North 1989; Acemoglu m fl 2001). Enligt denna teori är faktorer såsom: effektiv byråkrati, rättssamhälle, väldefinierade äganderätter och låg korruption centrala för ekonomisk tillväxt. Med tanke på den mängd olika myndighetsutövningsuppdrag som ligger inom kommunens ansvarsområde finns det även utifrån detta perspektiv en tillväxtfrämjande roll för kommunen att spela (Bergh och Erlingsson 2019). Enligt ett integrerat perspektiv är alltså de åtgärder som (enligt räkenskapssammandraget) klassas som ”näringslivsfrämjande” av begränsad betydelse för den nationella tillväxten i förhållande till att bedriva verksamheter såsom utbildning, vård och omsorg med hög kvalitet; eller att handlägga planläggnings- eller markexploateringsärenden effektivt och utan korruption.
22 Enligt Hermelin och Persson (2022) blir strategier där tillväxtuppdraget integreras i den bredare kommunala verksamheten (och med hållbarhetsperspektivet) mer vanliga. Ett exempel är att man i forskningen kunnat identifiera planeringen av gymnasieskolan som en central komponent i kommunernas näringslivsarbete på grund av dess betydelse för den lokala kompetensförsörjningen.
21
945
s. 946 4.1 Vad räknas som kommunala tillväxtfrämjande åtgärder? Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
4.1.2 Regionala perspektiv på lokal tillväxtpolitik
I föregående avsnitt konstaterades att det är regionerna snarare än kommunerna som har tillväxtpolitik som obligatorisk uppgift. Vidare drog den föregående statliga utredningen av inkomstutjämningssystemet slutsatsen att tillväxten borde analyseras från ett regionalt perspektiv. I betänkandet betonades att enskilda kommuners tillväxt är beroende av vilken arbetsmarknadsregion (LA-region) de befinner sig i. En LA-region består av kommuner som är så pass ekonomiskt integrerade att regionen som helhet kan ses som självförsörjande gällande arbetskraft (SCB 2023). En LA-region består i regel av en kommun som är s k ”kärnkommun” och dess omgivande ”kranskommuner” som är sammankopplade via gemensamma nätverk för transport och infrastruktur. 23 Vanligtvis är daglönesumman (inkomster för de som arbetar i kommunen) högre än nattlönesumman (inkomster för de som bor i kommunen) i kärnkommunen, medan det omvända är fallet för kranskommunerna. Ett exempel är Malmöregionen, där kvoten mellan daglönesumma och nattlönesumma är 0,36 för kranskommunerna Vellinge och Lomma, medan den är 1,35 för kärnkommunen Malmö (SOU 2011:39, s 63). De höga inkomster som invånare i Vellinge och Lomma erhåller har alltså sitt ursprung till stor del från arbete i Malmö. Från ett inkomstutjämningsperspektiv – och dess möjliga effekter på lokal tillväxt – blir detta högst relevant, då näringslivsutvecklingen i en kommun har stor betydelse för skattekraftstillväxten i en närliggande kommun. Vid en jämförelse av inkomstutjämningsavgifter och inkomstutjämningsbidrag inom Malmöregionen framgår även att de totala avgifter som betalas av avgiftskommuner i stort sett är på samma nivå (något mindre) som de totala bidrag bidragskommunerna mottar. Liknande förhållande gäller för Stockholmsregionen.
I underlagsrapporten skriven av Johansson och Klaesson (2010) visas hur den enskilda kommunens utveckling avgörs av den funktionella arbetsmarknadsregionens storlek i termer av befolkning, total lönesumma och lön per invånare. Av deras analys framgår att kommuner som ingår i stora arbetsmarknadsregioner (storstadsregionerna) gynnats av att storstäderna sedan 1970- talet dominerat i termer av ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt. Storstädernas framgångssaga kan i sin tur förklaras av agglomerationsfördelar för distanskänsliga tjänster, vilket gör storstäderna attraktiva för både företag, arbetstagare och konsumenter. Distanskänsliga tjänster kräver direktkontakt för att kunna levereras. Transaktionskostnaderna för att kunna leverera dessa tjänster ökar kraftigt när avståndet mellan köpare och säljare ökar. Individer som bor i kranskommunerna till dessa storstäder har tillgång till ett större utbud av tjänstekonsumtion, men också till ett bredare utbud av arbetstillfällen i branscher som har jämförelsevis hög produktivitet. När de stora regionerna växer ökar agglomerationsfördelarna och produktiviteten, vilket stimulerar individer till att bosätta sig i regionen och företag till att etablera sig eller expandera, vilket i sin tur bidrar till att regionen växer ytterligare och agglomerationsfördelarna stärks ytterligare. Processen är positivt självförstärkande för de stora regionerna, och negativt självförstärkande för de små regionerna, och får den konsekvensen att lönesumman växer som snabbast i de stora regionerna. Med avseende på de över tiden ackumulerande effekterna av regionförstoring, och på tjänstenäringarnas ökade betydelse för den ekonomiska tillväxten, kan storstadsregionernas dominans betecknas som strukturell. Vidare kan vissa kranskommuners höga nattlönesumma till viss del tillskrivas deras närhet till storstädernas högproduktiva arbetstillfällen och kvaliteten på boendemiljön.
23 Ett antal kommuner i Norrland är dock ensamma i sin LA-region.
22
946
s. 947 4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshet för med sig stora samhällsekonomiska förluster, och särskilt den arbetslöshet som är långvarig och som kan resultera i ett behov av grundläggande försörjningsstöd, s k ”ekonomiskt bistånd”. Långvarig arbetslöshet innebär givetvis störst förluster för den som är arbetslös, vilken upplever en sänkt materiell levnadsstandard via de lägre inkomsterna och en försämrad livskvalitet som en konsekvens av att inte få bidra till samhällets utveckling i önskad utsträckning eller få vara en del av det sociala sammanhang som en arbetsplats utgör. Men arbetslöshet för också med sig kostnader för samhället i stort då tillväxten blir lägre än den annars hade varit, och då utgifterna för A-kassa och försörjningsstöd blir högre.
För att minska kostnaderna från arbetslöshet kan en aktiv arbetsmarknadspolitik föras. I Sverige bedrivs aktiv arbetsmarknadspolitik främst på statlig nivå, på initiativ av riksdag och regering, och i Arbetsförmedlingens regi. Kommunerna har dock varit aktiva på arbetsmarknadspolitikens område sedan åtminstone 1970–80-talen (Vikman och Westerberg 2017). Enligt enkäten Kommunal arbetsmarknadsstatistik (KAS) deltog nästan 90 000 individer i kommunala arbetsmarknadsåtgärder år 2021. 24 Denna siffra kan jämföras med de ca 191 000 individer som i december 2021 deltog i ett arbetsmarknadsprogram i Arbetsförmedlingens regi. 25 Enligt räkenskapssammandraget var kommunernas bruttokostnader inom posten arbetsmarknadsåtgärder cirka 11 miljarder år 2021. Som jämförelse uppgick kostnaderna för ekonomiskt bistånd till ca 15 miljarder samma år. Som andel av totala verksamhetskostnader utgjorde kostnader för arbetsmarknadsåtgärder ca 1,5 procent. Det kommunala engagemanget på det arbetsmarknadspolitiska området är frivilligt, vilket får konsekvensen att variationen i termer av kostnader och aktivitetsgrad (antal personer i insatser i förhållande till befolkningen) är stor (Vikman och Westerberg 2017; Ulmestig 2020).
Enligt Forslund m fl (2019) är de vanligaste typerna av aktiviteter inom den kommunala arbetsmarknadspolitiken jobbsök, praktik och kommunala arbetsmarknadsanställningar. De kommunala arbetsmarknadsanställningarna är en typ av insats som det inte finns någon direkt motsvarighet till i den statliga arbetsmarknadspolitiken – detta eftersom kommunen också är arbetsgivare inom en mängd olika verksamhetsområden. Med hjälp av tidsbegränsade anställningar kan kommunen minska de egna kostnaderna för ekonomiskt bistånd (lönen kan i vissa fall vara subventionerad av Arbetsförmedlingen) samtidigt som individens produktivitet förhoppningsvis stärks via den praktiska erfarenheten. En slutsats i Forslund m fl (2019), som också bekräftar andra studiers slutsatser, är att deltagarna i kommunernas arbetsmarknadspolitiska program står längre ifrån arbetsmarknaden än deltagarna i Arbetsförmedlingens insatser. Individerna i kommunernas insatser fick exempelvis i större utsträckning ekonomiskt bistånd.
En anledning till att kommuner är aktiva inom arbetsmarknadspolitiken kan vara att de har god kännedom om lokala förhållanden och behov, och att de därför kan anpassa kompetenshöjande insatsers innehåll och dimensioner efter dessa. Det finns således teoretiska argument för varför just kommuner skulle kunna bedriva en effektiv arbetsmarknadspolitik. Huruvida kommuners arbetsmarknadspolitik är effektiv i realiteten måste emellertid undersökas empiriskt. Exempel på studier som funnit att kommunal arbetsmarknadspolitik kan vara effektiv är Dahlberg m fl (2020) som finner att en insats i Göteborgs stad som riktas till lågutbildade flyktingar ger positiva effekter
24 Värden saknas för 37 kommuner. Data från KAS är hämtad från Kolada och avser variabeln ”Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal”. För 2022 saknas värden för 59 kommuner, därför har värden för 2021 föredragits.
25 Data är hämtad från Arbetsförmedlingen: ”Arbetssökande 1996–2023-04 - Riket”, kolumn ”Arbetslösa i program”. https://arbetsformedlingen.se/statistik/sok-statistik/tidigare-statistik .
23
947
s. 948 4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
på sysselsättning. Dahlberg m fl (2020) drar slutsatsen att det framför allt är intensiteten i programmet och möjligheten för arbetsgivaren att formulera förväntningar och behov som bidragit till de positiva effekterna. Mörk m fl (2021) studerar effekterna av arbetsmarknadsanställningar i Stockholms stad. Målgruppen är individer som har svag arbetsmarknadsanknytning och individer som mottar ekonomiskt bistånd. Resultaten visar att sannolikheten att både under och efter insatsen ta emot ekonomiskt bistånd minskade hos de som deltog i insatsen. Sannolikheten att vara sysselsatt efter att insatsen avslutats ökade för deltagarna i alla insatser förutom för ”Stockholmsvärdarna”, som hade mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Om den kommunala arbetsmarknadspolitiken är effektiv kommer den även att vara tillväxtfrämjande. När en individ kommer i arbete ökar mängden arbetade timmar totalt sett i ekonomin. En praktikplats eller arbetsmarknadsanställning i kommunal verksamhet, och deltagande i olika typer av utbildningar och stöd, kan leda till att individers produktivitet ökar, vilket främjar tillväxt och leder till ökade inkomster för individen. Vi konstaterade i avsnitt 1.2 att inkomstutjämningen enligt nationalekonomisk teori får den konsekvensen att incitamenten till att ägna sig åt tillväxtfrämjande insatser försvagas. Detta skulle kunna innebära att kommunerna ägnar sig mindre åt verksamheter som potentiellt sett skulle kunna bidra positivt till den nationella tillväxten, exempelvis arbetsmarknadspolitik. Å andra sidan finns trots detta incitament att genom arbetsmarknadspolitik minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Huruvida kommunernas arbetsmarknadspolitiska åtgärder hade varit mer omfattande eller mer effektiva om utdelningen hade varit dubbel (både minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och ökade skatteintäkter) är tyvärr en svårbesvarad fråga, eftersom den likt andra frågeställningar gällande inkomstutjämningssystemets effekter kräver att vi studerar förändringar i systemet, se avsnitt 3 för en mer uttömmande redogörelse över utvärderingssvårigheterna.
Trots utmaningarna görs i detta avsnitt ett försök att empiriskt belysa betydelsen av kommunala förutsättningar och behov, och inkomstutjämningens marginaleffekter, för kommunernas engagemang på det arbetsmarknadspolitiska området. Det kommunala engagemanget fångas av kommunens kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I kommande avsnitt 4.2.1 sammanfattas slutsatserna från den empiriska analysen som sedan presenteras i mer detalj i efterkommande avsnitt. I avsnitt 4.2.2. analyseras betydelsen av förutsättningar och behov för kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder med hjälp av regressionsanalys, och i avsnittet 4.2.3. adderas inkomstutjämningens incitamentseffekter.
4.2.1 Sammanfattning av empiriska resultat
Den övergripande slutsatsen från den empiriska analysen i de två efterföljande avsnitten är att kommunernas engagemang på det arbetsmarknadspolitiska området samvarierar positivt med behoven av ett sådant engagemang i termer av arbetslöshet eller mottagande av ekonomiskt bistånd. Det är alltså de kommuner som har antingen hög arbetslöshet eller stor andel med ekonomiskt bistånd som också har höga kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta gäller även om vi kontrollerar för en mängd kommunvariabler som fångar strukturella förutsättningar, exempelvis befolkningsstorlek, befolkningstäthet, utbildningsnivå och skattekraft. Ett annat robust resultat är att kommuner med högre skattesats uppvisar högre kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta skulle kunna återspegla politiska preferenser för en högre ambitionsnivå i kommunal verksamhet i stort. Variabler som fångar strukturella förutsättningar uppvisar däremot inget
24
948
s. 949 4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
samband med kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter kontroll för övriga
kommunvariabler.
Även marginaleffekternas roll studeras; ju större marginaleffekt desto större effekt på intäkterna när
den egna skattekraften ökar, och desto mer satsningar på arbetsmarknadspolitik förväntar vi oss.
Trots inkomstutjämningssystem finns det viss variation i marginaleffekter mellan svenska
kommuner. I en regressionsmodell med alla kontrollvariabler inkluderade visar det sig dock att
marginaleffekten inte påvisar något samband med kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Marginaleffekten och kommunalskatten är dock så pass starkt korrelerade att det kanske inte finns
så mycket meningsfull variation kvar att studera när båda dessa inkluderas i en regression. Dessa
resultat ska därför tolkas med stor försiktighet.
Resultaten ger visst stöd för att det är kommuner med större behov av arbetsmarknadsåtgärder som
satsar mer resurser på detta område, snarare än att det är marginaleffekten eller goda strukturella
förutsättningar som styr. Dessa resultat är i linje med resultaten i Siverbo (2005) där
inkomstutjämningens marginaleffekt inte påvisade någon betydelse för satsningar på
näringslivsfrämjande åtgärder. I stället var det glesbygd, befolkningsminskning och hög arbetslöshet
som var relaterade till mer omfattande satsningar. Resultaten i denna rapport, liksom i Siverbo
(2005) tyder på att det är andra faktorer än inkomstutjämningssystemet som påverkar hur
kommunerna väljer att satsa inom olika områden som potentiellt sett skulle kunna ge avkastning i
form av högre skattekraft. Möjligen skulle detta kunna tyda på att kommuner satsar på
tillväxtfrämjande insatser i den mån de behövs, trots de försvagande incitament som
inkomstutjämningen innebär.
Det är viktigt att tillägga att resultaten i kommande avsnitt visar betingade samband och inte kausala
samband. De betingande sambanden gäller i sin tur endast i ett system med långtgående utjämning.
Hur sambanden hade sett ut utan utjämning går inte att uttala sig om. Dessutom finns det ingen
kvalitetsvariabel att inkludera, vilket betyder att det inte är möjligt att utesluta att höga kostnader för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder drivs av låg effektivitet. Vidare, om sambandet mellan
arbetslöshet/biståndstagande och kostnader drivs av kvantitativa anpassningar i åtgärder som är av
låg kvalitet är resultatet mindre anmärkningsvärt. Särskilt i ljuset av den forskning (Mörk m fl 2021;
Dahlberg m fl 2020) som visat att intensitet och kvalitet i insatserna är av betydelse.
För den som är intresserad av den empiriska analysen i detalj följer nu två avsnitt med deskriptiv
analys och regressionsanalyser som ligger till grund för slutsatserna ovan.
4.2.2 Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder
Syftet med detta avsnitt är att undersöka hur kommunernas engagemang på arbetsmarknadspolitiska
området utvecklats över tid och vilka kommunala egenskaper som samvarierar med detta
engagemang. Kostnadsbegreppet som används är nettokostnader, vilket innebär att kommunala
kostnader som är finansierade med intäkter från externa aktörer är borttagna. En
arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kommunen utför på uppdrag av Arbetsförmedlingen, och som
de får ekonomisk kompensation för, inkluderas inte. Nettokostnaderna avser alltså de kostnader som
kommunen måste täcka med hjälp av egna skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive
utjämning). I kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder inkluderas kostnader och intäkter för
kommunens sysselsättningsfrämjande insatser, exempelvis personal på arbetsmarknadsenheter och
25
949
s. 950 4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
kostnader för arbetssökande som deltar i åtgärder eller som fått kommunala anställningar i syfte att motverka arbetslöshet.
Figur 2 Nettokostnader i jämförbara verksamheter, 2000–2022
SEK
1500
invånare,
1000
Nettokostnader per
500
0
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022
Arbetsmarknad
Fritid
Kultur
Politisk verkisamhet
Ekonomiskt bistånd
Anmärkning: Antalet observationer per år varierar mellan 286 och 287 på grund av bortfall. 2018 års priser. Mediankommunernas kostnader. Källa: Kolada, kommunernas räkenskapssammandrag.
För att kunna jämföra kostnadsutvecklingen med andra kommunala verksamheter på liknande kostnadsnivå visas i figur 2 utvecklingen i mediankostnaden för arbetsmarknadsåtgärder tillsammans mediankostnaderna för fritid, kultur, ekonomiskt bistånd och politisk verksamhet. Av de verksamheter som visas i figuren ligger arbetsmarknadsåtgärder på lägst kostnadsnivå. I termer av förändring är det utvecklingen inom ekonomiskt bistånd som varit svagast mellan 2000 och 2022 (18 procent). Utvecklingen inom övriga verksamheter är: kultur (20 procent), politisk verksamhet (22 procent) och fritid (50 procent). Med en utveckling på 29 procent i mediankostnaden är såldes arbetsmarknadsområdet det kostnadsområde som utvecklats näst starkast bland de verksamheter som visas i figur 2. Jämförelser med utvecklingen i kommunens kärnverksamheter är svår eftersom det till stor del är demografin som styrkostnadsutvecklingen inom dessa, och kostnadsnivån är dessutom betydligt högre, men för helhetens skull är utvecklingen inom dessa områden som följer: grundskola (26 procent), äldre och funktionshindrade (44 procent) och förskola (118 procent).
Låt oss nu studera skillnader mellan olika kommungrupper med avseende på deras kostnader för arbetsmarknadsåtgärder år 2022. I tabell 2 visas medelvärden för kostnader och även för arbetslöshet och mottagande av ekonomiskt bistånd avseende år 2021 26 . Från tabellen framgår att de lägsta kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder finns i storstadskommuner på i genomsnitt 348 kr per invånare. Arbetslösheten i åldrarna 16–64 är i storstadskommunerna 7,65 procent, vilket inte är särskilt lågt då tre kommuntyper har en lägre arbetslöshet. Det är dock ovanligt att storstäderna uppmäter en så pass hög (relativ) notering på arbetslösheten. Åtminstone sedan 2010 och till och
26 Anledningen till att 2021 används för övriga variabler är att den kommande regressionsanalysen använder laggade värden för bakgrundsvariablerna, alltså värden från 2021.
26
950
s. 951 4.2 Kommunal arbetsmarknadspolitik Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
med 2018 hade storstadskommunerna den lägsta arbetslösheten; den näst lägsta 2019. Den höga noteringen 2021 kan vara relaterad till de specifika förutsättningar som rådde under pandemin. I övrigt är ungdomsarbetslösheten lägst, andelen med ekonomiskt bistånd lägst och kostnaderna för ekonomiskt bistånd låga i storstadskommunerna. Den kommungruppen med näst lägst kostnader för arbetsmarknadsåtgärder är landsbygdskommuner (MA). I denna kommungrupp är kostnaderna för ekonomiskt bistånd lägst, arbetslösheten i åldrarna 16–64 lägst, ungdomsarbetslösheten låg och andelen individer med ekonomiskt bistånd är också låg.
Den andra sidan av myntet får vi om vi tittar på den kommungrupp med högst kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, nämligen landsbygdskommuner (A) på i genomsnitt 675 kr per invånare. Dessa kommuner har en arbetslöshet i åldrarna 16–64 på i genomsnitt 7,74 procent, vilket är den högsta noteringen. Dessutom redovisar de den högsta ungdomsarbetslösheten, den högsta andelen med ekonomiskt bistånd och de högsta kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Sammantaget ger tabell 2 en bild av att det finns ett samband mellan kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och behovet av sådana, och enligt detta samband är det kommuner med större behov av arbetsmarknadsåtgärder – via högre arbetslöshet och mer utbrett biståndstagande – också har högre kostnader.
Tabell 2 Arbetsmarknadsåtgärder, arbetslöshet och ekonomiskt bistånd, 2022
Kommungrupp
Nettokostnader
Arbetslöshet
Arbetslöshet
Ekonomiskt
Kostnad ek.
Arbetsmarknads-
16–64 år
18–24 år
bistånd 18+
bistånd kr
åtgärder
%
%
%
inv. 0–64 år
Storstadskommuner
348
7,65
5,49
2,08
1397
Täta kommuner (NS)
555
7,71
7,57
2,94
1770
Täta kommuner (A)
574
7,45
7,85
2,70
1636
Landsbygdskommuner (NS)
524
6,71
7,31
2,63
1585
Landsbygdskommuner (A)
675
7,74
8,01
3,22
1962
Landsbygdskommuner (MA)
429
5,89
6,96
2,29
1300
Anmärkning: Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder avser 2022, och resten av variablerna avser 2021. Antalet kommuner är 287 p g a saknade värden och borttagande av Gotland. Antalet kommer per grupp är (ovanifrån och ned): 26, 87, 29, 78, 52 och 15. Löpande priser. Tillväxtanalys kommuntypsindelning från 2021.
Källa: Kolada, kommunernas räkenskapssammandrag
För att ta reda på mer om sambandet mellan kommuners egenskaper och behov å ena sidan, och kostnader för arbetsmarknadsåtgärder å andra sidan, presenteras i tabell 3 ett antal enkla regressioner där kostnader för arbetsmarknadsåtgärder är utfallsvariabeln. Variablerna som anges i första kolumnen används som beskrivande variabler i åtta separata regressioner. Om vi har en modell i åtanke där behov eller förutsättningar styr över kostnaderna, vore det rimligt att mäta de beskrivande variablerna innan kostnaderna. Därför mäts kostnaderna 2022, medan övriga variabler mäts 2021.
Resultaten från tabell 3 återspeglar vad som tidigare visades i tabell 2, nämligen att storstadskommuner har lägre kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Resultaten visar vidare att en högre andel med eftergymnasial utbildning och en högre skattekraft är associerade med lägre kostnader. En högre skattesats, en högre andel arbetslösa i åldrarna 16–64 år och en högre andel med ekonomiskt bistånd är associerade med högre kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Alla dessa koefficienter är statistiskt signifikanta på 1-procentsnivån 27 . Störst förklaringsgrad (R 2 ) i förhållande till variationen i kostnader har andelen med ekonomiskt bistånd (18,4 procent).
27 Att ett resultat är statistiskt signifikant betyder att resultatet inte kan förklaras av slumpen.
27
951
s. 952 Bilaga 6 Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Koefficienten på denna variabel tolkas på följande sätt: en ökning i andelen med ekonomiskt bistånd med 1 procentenhet är associerad med en ökning i kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder med 119 kronor per invånare. I tabellen ses även ett positivt samband med befolkningsstorlek och negativt samband med befolkningstäthet, men dessa variabler är inte statistiskt signifikanta på 1- procentsnivån likt övriga variabler.
Tabell 3 Enkla samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
Befolkning, 1000-tal
0,03
Befolkningstäthet
-0,06*
Storstadskommun
-217**
Eftergymnasial utbildning, %
-11,5**
Skattekraft kr/inv 1000-tal
-4,39**
Kommunal skattesats %
83,3**
Arbetslösa 16–64 år, %
57,3**
Ekonomisk bistånd 18+ år, %
119**
Konstant
544
555
564
891
1460
-1258
126
216
Observationer
287
287
287
287
287
287
287
287
R 2
0,000
0,015
0,039
0,104
0,153
0,103
0,174
0,184
Anmärkning: Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder avser 2022, och resten av variablerna avser 2021. Utfallsvariabeln är nettokostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Antalet kommuner är 287 p g a saknade värden och borttagande av Gotland, som också är en region. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: Kolada, kommunernas räkenskapssammandrag, SCB:s statistikdatabas.
Hur ska vi kunna bedöma storlekarna på koefficienterna i tabell 3? Ett vanligt sätt att bedöma koefficientstorlekar är att använda sig av standardavvikelser. 28 En ökning i andelen med ekonomiskt bistånd med en standardavvikelse (1,14 procentenheter) ger en ökning i kostnader med 136 kr per invånare, vilket motsvarar 43 procent av en standardavvikelse i kostnader, se tabell A1 i Appendix. Givet koefficienten på arbetslösa 16–64 år är en ökning med en standardavvikelse i arbetslösheten i dessa åldrar associerad med en ökning i kostnader med 132 kr per invånare, vilket motsvarar 42 procent av en standardavvikelse i kostnader. 29
Sambanden i tabell 3 tyder på att arbetslöshet och andelen med ekonomiskt bistånd spelar roll för kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men dessa samband kan vara uppkomna som en följd av samband med utelämnade bakomliggande variabler. Exempelvis kan det vara kommunens utbildningsnivå eller dess demografiska struktur som påverkar både kostnader och arbetsmarknadsförhållanden. För att ta reda på om sambanden mellan kommunens behov och kostnader är robusta inkluderas således en mängd variabler i samma regression. Variablerna är utvalda för att efterlikna regressionsanalysen i Vikman och Westerberg (2017) – som där genomfördes för åren 2002, 2006, 2010 och 2015. 30 Trots de många variablerna kan koefficienterna
28 Standardavvikelsen är (grovt förklarat) den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet.
29 Huruvida en koefficient är stor eller inte bör egentligen bedömas utifrån tidigare litteratur. Om det inte finns någon etablerad litteratur att jämföra med kan följande tumregler användas: 0–20 procent (ingen effekt), 20–50 procent (liten effekt), 50–80 procent (måttlig effekt), 80–100 procent (stor effekt), se Cohen (1969).
30 Variabeln ”Storstadskommun” inkluderar i Vikman och Westerberg (2017) endast de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag har dock valt att inkludera de 26 kommuner som ingår i definitionen av kommungruppen storstadskommuner som används i denna rapport. Det blir inga större skillnader i resultaten om i stället endast de tre storstäderna inkluderas. Vikman och Westerberg (2017) studerar också skillnader i antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program enligt data från KAS, men skippas här på grund av det stora antalet saknade
28
952
s. 953 Tabell 4 Betingade samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
inte tolkas som orsakssamband eftersom det kan finnas fler observerade eller icke-observerade variabler som inte inkluderas i regressionen men som också påverkar kostnaderna. Vi är dock mer benägna att dra slutsatser om arbetslöshetens och biståndstagandets betydelse om sambanden består efter de befintliga variablerna inkluderats.
Tabell 4 Betingade samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022
(1)
(2)
(3)
(4)
Befolkning, 1000-tal
0,268*
0,234
0,227
0,212
Befolkningstäthet
0,019
0,020
0,021
0,010
Storstadskommun
-90,14
-96,48
-88,41
-96,45
Befolkningsförändring (5 år)
1,521
1,426
2,945
2,708
Ålder 20–34 år, %
15,82*
15,38*
15,21*
14,84
Ålder 35–49 år, %
-9,537
-6,834
-7,442
-11,35
Ålder 50–64 år, %
61,04*
69,90*
67,77*
58,90*
Utrikesfödd, %
3,596
11,39**
6,137
7,345
Gymnasial utbildning, %
-17,73*
-15,30
-14,24
-15,47
Eftergymnasial utbildning, %
-8,237
-4,894
-5,134
-4,706
Utbildning saknas
-20,08
-34,66
-23,43
-13,69
Skattekraft kr/inv 1000-tal
-1,263
-1,957*
-1,373
-1,288
Kommunal skattesats %
68,74**
62,82**
65,77**
59,53**
Ohälsotal, dagar
0,288
0,547
-0,014
0,086
Arbetslösa 16–64 år, %
37,36**
--
23,55
4,004
Arbetslösa 18–24 år, %
--
--
--
22,11
Ekonomisk bistånd 18+ år, %
--
59,95**
39,29
-3,640
Kostnad ek. bistånd kr/inv 0–64 år
--
--
--
0,076
Konstant
-1130
-1273
-1497
-1158
Observationer
287
287
287
287
Justerat R 2
0,275
0,276
0,281
0,287
Anmärkning: Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder avser 2022, och resten av variablerna avser 2021. Antalet kommuner är 287 p g a saknade värden och borttagande av Gotland, som också är en region. Utfallsvariabeln är nettokostnader för arbetsmarknadsåtgärder enligt räkenskapssammandraget. Robusta standardfel. Resultaten ändras inte substantiellt om befolkning och befolkningstäthet ersätts med logversioner. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: Kolada, Kommunernas räkenskapssammandrag, SCB:s statistikdatabas, Folkhälsomyndigheten.
I Vikman och Westerberg (2017) presenteras endast resultaten då alla variabler inkluderas, se kolumn 4 i tabell 4. Liksom Vikman och Westerberg (2017) finner jag då att varken arbetslöshet, andelen individer med ekonomiskt bistånd eller kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppvisar något statistiskt säkerställt samband med kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder. 31 Tolkningen av koefficienterna blir dock mer begränsad när flera variabler som på olika sätt speglar behovet av arbetsmarknadsåtgärder inkluderas i samma regression.
värden för 2022 (59 kommuner). Kostnadsmåttet är bredare och fångar upp fler aktiviteter än variabeln som mäter antalet deltagare.
31 V&W finner visserligen vissa statistiskt signifikanta resultat under 2002 och 2005 som går i förväntad riktning, under 2005 har exempelvis både arbetslöshet 16–64 år och andelen individer med ekonomiskt bistånd statistiskt säkerställda positiva samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, men dessa samband försvinner för åren 2010 och 2015, se tabell 1 i V&W.
29
953
s. 954 Tabell 4 Betingade samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022 Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Tolkningen av koefficienten ”Kostnad ek. bistånd kr/inv 0–64 år” i kolumn 4 är exempelvis: sambandet mellan kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och kostnader för ekonomiskt bistånd givet nivån på arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och andelen individer som har ekonomiskt bistånd. Den variation som återstår är exempelvis den variation som uppstår till följd av att kommuner har olika kostsam administration av ekonomiskt bistånd eller olika ambitionsnivåer i fråga om vilka tillfälliga utgifter hushållen kan söka bistånd för. Detta kan vara ett intressant samband, men det säger inte så mycket om betydelsen av situationen på arbetsmarknaden och den sociala situationen i stort.
Omvänt är tolkningen av koefficienten ”Arbetslösa 16–64 år, %” i kolumn 4: sambandet mellan kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshet givet nivån på ungdomsarbetslösheten, användandet av ekonomiskt bistånd och kostnaderna för dessa. Kvarstår gör då exempelvis variationen i arbetslöshet som uppkommer som ett resultat av konjunkturvariationer, då individer inte varit arbetslösa tillräckligt länge för att ansöka om ekonomiskt bistånd, eller arbetslöshet som består av individer som inte söker ekonomiskt bistånd utan i stället förlitar sig på försörjning från släkt och vänner. Även denna variation kan vara intressant, men den fångar endast upp en liten del av det övergripande kommunala behovet av arbetsmarknadsåtgärder .
Utöver den fullständiga regressionsmodellen i kolumn 4 presenteras därför i kolumn 1 och 2 regressioner där antingen arbetslöshet 16–64 år eller andelen med ekonomiskt bistånd inkluderas. I kolumn 3 inkluderas båda variabler. Tolkningen av koefficienterna i framför allt kolumn 1 och 2, men också till viss del kolumn 3, är intressanta för våra deskriptiva syften eftersom dessa koefficienter fångar tillståndet på arbetsmarknaden och behovet av ekonomiskt bistånd i stort från två olika håll.
I kolumn 1 framgår att den positiva koefficienten på arbetslöshet 16–64 år är statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Storleken är mindre än i tabell 3 och motsvarar en ökning med 27 procent av en standardavvikelse i kostnaderna. I kolumn 2 är andelen med ekonomiskt bistånd statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Storleken motsvarar 22 procent av en standardavvikelse i kostnaderna. I kolumn 3 inkluderas både andelen arbetslösa 16–64 år och andelen med ekonomiskt bistånd. Koefficienten på arbetslösheten fångar arbetslöshet som kan tänkas vara mer kortvarig och konjunkturberoende, eller arbetslösa som väljer att förlita sig på andra försörjningskällor än ekonomiskt bistånd. Koefficienten på andelen med ekonomiskt bistånd fångar biståndstagande där arbetslöshet inte utgör försörjningshinder, vilket är fallet för de som har missbruksproblem eller andra psykiska åkommor som försvårar arbetsmarknadsetablering 32 . Koefficienterna är fortsatt positiva men mindre i storlek, och ej heller statistiskt signifikanta på 10-procentsnivån. 33
Koefficienterna på kommunskattesatsen är statistiskt signifikanta på 1-procentsnivån i alla kolumner. Den positiva koefficienten kan återspegla de politiska preferenser för en högre ambitionsnivå i kommunal verksamhet i stort som kan finnas i högskattekommuner eftersom andra kommunspecifika variabler fångar demografiska och arbetsmarknadsmässiga behov. En annan möjlighet som inte kan uteslutas är att en hög kommunalskattesats leder till minskad förvärvsgrad, vilken ger ett större behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
32 Enligt Vikman och Westerberg (2017) är de 50 procent av biståndstagarna som har arbetslöshet som försörjningshinder i mediankommunen.
33 Koefficienterna är ”nästan” signifikanta på 10-procentsnivån då p-värdena (0,115 och 0,111) ligger precis över 0,1.
30
954
s. 955 Tabell 4 Betingade samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50 Bilaga 6
4.2.3 Inkomstutjämningens incitamentseffekter
Inkomstutjämningssystemet dämpar kraftigt effekterna från en ökning i den egna skattekraften. För en handfull kommuner är marginaleffekten till och med negativ. Marginaleffekten för bidragskommuner kan uttryckas som följer (i absoluta tal):
�� �� � = ���� � − 0,95����̅
(7)
Där är totala intäkter per invånare (egna skatteintäkter och intäkter från inkomstutjämningen),
är den egna skattekraften,
är den kommunala skattesatsen och är den normerade
skattesatsen.
����
���� �
Marginaleffekten blir negativ om
. Enligt utjämningen för 2022 var det sex kommuner
���� �
����̅
marginaleffekter; deras totala intäkter minskade alltså som en följd av en ökning
som hade negativa
���� � < 0,95����̅
i den egna skattekraften. Den övergripande innebörden av den långtgående utjämningen är dock framför allt att marginaleffekterna är låga i hela kommunsektorn.
Figur 3 Fördelning av marginaleffekter i procent, 2022
80
60
kommuner 40
Antal
20
0
-.1
-.05
0
.05
.1
.15
.2
Marginaleffekt i % från ökning i skattekraft
Anmärkning: Marginaleffekten i procent. 290 kommuner.
Källa: SCB, utjämningens utfall och egna beräkningar.
Fördelningen av marginaleffekter i hela kommunsektorn för 2022 visas i figur 3. Figuren visar att den lägsta marginaleffekten är -0,12 procent medan den högsta marginaleffekten är 0,20 procent. Mediankommunen möter en marginaleffekt på 0,08 procent, vilket betyder att en ökning i den egna skattekraften med 1 procent ökar intäkterna med 0,08 procent. Om det inte hade funnits någon inkomstutjämning hade intäkterna ökat med 1 procent. Oavsett om marginaleffekten är strikt negativ eller ej är den alltså betydligt mindre än den hade varit utan inkomstutjämning.
En central fråga är hur dessa låga (eller ibland negativa marginaleffekter) påverkar kommunernas incitament att engagera sig i tillväxtfrämjande aktiviteter. I figur 4 visas därför sambandet mellan marginaleffekten och kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Prickarna visar enskilda observationer och linjen visar det estimerade linjära sambandet, som är positivt. Ett positivt samband betyder att ju högre marginaleffekt desto högre är kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder. Detta samband är det förväntade eftersom kommuner som får högre avkastning för sina tillväxtfrämjande åtgärder i termer av ökade skatteintäkter också är de som satsar mer på sådana åtgärder.
31
955
s. 956 Tabell 4 Betingade samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder, 2022 Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Figur 4 Arbetsmarknadsåtgärder och marginaleffekt, 2022
perinvånare, SEK
2000
1000 1500
Nettokostnader
0 500
-.1
-.05
0
.05
.1
.15
.2
Marginaleffekt i % från ökning i skattekraft
Anm: Marginaleffekten i procent. 290 kommuner.
Källa: Kolada, SCB, utjämningens utfall och egna beräkningar.
Sambandet i ovanstående figur kan dock återspegla samband mellan bakomliggande variabler. En bakomliggande variabel i detta fall är kommunens skattesats, då denna samvarierar med både marginaleffekten och kostnadsnivån. Att kommunens skattesats samvarierar positivt med kostnader visades i tabell 4. Förklaringen bakom sambandet kan vara att kommuner med högre skattesats har preferenser för en högre ambitionsnivå i kommunal service generellt. Samtidigt innebär en högre skattesats också en större marginaleffekt i enlighet med ekvation (7).
I tabell 5 visas i kolumn 1 en enkel regression där den positiva koefficienten på marginaleffekten är statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. När skattesatsen läggs till i regressionen i kolumn 2 ser vi att koefficienten på marginaleffekten blir negativ och den statistiska signifikansen försvinner. I kolumn 3, när vi inkluderar alla variabler, ser vi att koefficienten på marginaleffekten är mindre negativ och fortsatt statistiskt icke-signifikant. Resultaten från kolumn 2 och 3 tyder på att sambandet mellan marginaleffekten och kostnader i kolumn 1 återspeglade skattesatsens betydelse för marginaleffektens storlek, snarare än att marginaleffektens incitamentseffekter i sig skulle ha betydelse för kostnadsnivån. Samtidigt bör man ha i åtanke att marginaleffekten och kommunalskatten är så pass starkt korrelerade att det kanske inte finns så mycket meningsfull variation kvar att studera. Resultaten i detta avsnitt ska därför tolkas med stor försiktighet.
32
956
s. 957 Tabell 5 Marginaleffektens betydelse för arbetsmarknadsåtgärder, 2022 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
Tabell 5 Marginaleffektens betydelse för arbetsmarknadsåtgärder, 2022
(1)
(2)
(3)
Marginaleffekt
1352**
-835,3
-156,9
Befolkning, 1000-tal
--
--
0,209
Befolkningstäthet
--
--
0,012
Storstadskommun
--
--
-97,91
Befolkningsförändring (5 år)
--
--
2,662
Ålder 20–34 år, %
--
--
14,98
Ålder 35–49 år, %
--
--
-11,45
Ålder 50–64 år, %
--
--
59,05*
Utrikesfödd, %
--
--
7,329
Gymnasial utbildning, %
--
--
-16,18
Eftergymnasial utbildning, %
--
--
-5,306
Utbildning saknas
--
--
-14,54
Skattekraft kr/inv 1000-tal
--
--
-1,170
Kommunal skattesats %
--
98,42**
63,92*
Ohälsotal, dagar
--
--
0,000
Arbetslösa 16–64 år, %
--
--
3,587
Arbetslösa 18–24 år, %
--
--
22,163
Ekonomisk bistånd 18+ år, %
--
--
-3,389
Kostnad ek. bistånd kr/inv 0–64 år
--
--
0,076
Konstant
440,6
-1521
-1210
Observationer
287
287
287
(Justerat) R 2
0,02
0,102
0,284
Anm: Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder avser 2022, och resten av variablerna avser 2021. Antalet kommuner är 287 p g a saknade värden och borttagande av Gotland, som också är en region. Utfallsvariabeln är nettokostnader för arbetsmarknadsåtgärder enligt räkenskapssammandraget. Robusta standardfel. Resultaten ändras inte substantiellt om befolkning och befolkningstäthet ersätts med logversioner. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: Kolada, Kommunernas räkenskapssammandrag, SCB:s statistikdatabas, Folkhälsomyndigheten.
33
957
s. 958 5 Skattekraftens samvariation Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
5 Skattekraftens samvariation
I detta avsnitt analyseras skattekraftens samvariation med andra kommunvariabler i nivå och förändring på kommunnivå. Syftet är att tillhandahålla ett underlag för att diskutera vilka möjligheter kommunerna har att påverka skattekraften, och därmed om stärkta incitament att påverka skattekraften kan ge effekter. Denna rapport instämmer i huvudsak med analysen i Johansson och Klaesson (2010), att tillväxtens bestämningsfaktorer framträder som tydligast när vi anlägger ett regionalt perspektiv. I den empiriska analys som följer används trots detta kommunen som observationsenhet eftersom det är kommunens skattekraft som är föremål för utjämning. I regressionerna inkluderas variabler som fångar näringslivsstruktur, utbildningsnivå, demografi och övriga variabler (ex befolkningsstorlek och befolkningstäthet).
Det går inte att på basis av den empiriska analysen i detta avsnitt dra slutsatser om inkomstutjämningens kausala effekter. Regressionerna kan dock utgöra ett stöd för att diskutera vilka faktorer som bestämmer skattekraften på kommunal nivå, och därmed även för att bedöma om det finns möjligheter att minskad utjämning skulle kunna leda till ökad lokal och nationell tillväxt. I strikt mening är regressionerna dock endast informativa om vad som samvarierar med skattekraften i ett system med långtgående inkomstutjämning, inte i ett system utan inkomstutjämning.
5.1 Sammanfattning av empiriska resultat
Av regressionerna i kommande avsnitt framkommer att kommuner skiljer sig åt i termer av näringslivsstruktur och utbildningsgrad, och att dessa skillnader samvarierar med skillnader i nivån på skattekraften. Det är framför allt andelarna förvärvsarbetande i de konstruerade näringskategorierna ”finans”, ”kultur” och ”tillverkning” som är positivt korrelerade med skattekraften. Även andelen med eftergymnasial utbildning och andelen förvärvsarbetande är positivt korrelerade med skattekraften. Följaktligen visar resultaten från regressionerna att ju högre andelar förvärvsarbetande inom ”finans”, ”kultur” och ”tillverkning” desto högre skattekraft, och desto högre andel med eftergymnasial utbildning, och som förvärvsarbetar överhuvudtaget, desto högre skattekraft. Den demografiska sammansättningen förklarar en lägre andel av variationen i skattekraft än näringslivsstruktur och utbildningsgrad.
Gällande förändringar i skattekraften över en tioårsperiod uppvisar återigen näringskategorierna ”finans”, ”kultur” och ”tillverkning” positiv samvariation med skattekraften; således, ju större ökningar i andelen förvärvsarbetande i dessa tre kategorier, desto större ökningar i skattekraften. Även förändringen i andelen med eftergymnasial utbildning är positivt korrelerad med skattekraften över en tioårsperiod. Resultaten för de demografiska variablerna var mer svårtolkade i nivåregressionen på grund av samlokaliseringseffekter, men i förändringsregressionen framgår det tydligare hur en försämrad demografisk struktur (utifrån ett arbetskraftsperspektiv) samvarierar negativt med skattekraften. Resultaten av förändringsregressionen visar även att en ökning i andelen utrikesfödda samvarierar negativt med skattekraften, och att en ökning i befolkningstäthet samvarierar positivt. Koefficienten på förvärvsgraden är positiv även i förändringar, men den statistiska signifikansen är svagare än den var i nivåregressionen.
Frågan är vad dessa resultat säger oss gällande kommunernas möjligheter att påverka den egna skattekraften. Kommunerna skiljer sig uppenbarligen åt i termer av näringslivsstruktur och utbildningsnivå; i vissa kommuner är exempelvis andelen i nattbefolkningen som arbetar inom
34
958
s. 959 5 Skattekraftens samvariation Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
”finans” eller ”tillverkning” hög, och andelen med eftergymnasial utbildning hög, vilket enligt resultaten torde innebära en högre skattekraftsnivå. Anledningen till att branscher och individer med högre utbildningsnivå samlokaliserar sig kan vara att det finns agglomerationsfördelar, dvs fördelar som kommer från att företag och arbetstagare inom samma bransch är geografiskt samlade. Dessa fördelar kan bestå av minskade transportkostnader, ökad konkurrens bland leverantörer och specialisering. Agglomerationsfördelar finns i både tillverkningsindustrin och i den kunskapsintensiva servicesektorn. För individer som jobbar i serviceyrken med höga utbildningskrav är det exempelvis viktigt att stärka sitt humankapital genom att ha tillgång till andra högutbildade individer. Samlokalisering av individer med kunskapsintensiva yrken har också positiva överspillningseffekter då idéer och innovationer lättare kan uppkomma och spridas (Glaser 2010; Glaser och Maré 2001).
Branschstrukturer förändras i ett medelfristigt eller långsiktigt perspektiv. Påverkan på lokal nivå kan visserligen vara omfattande, men oftast har förändringarna sitt ursprung i strukturomvandlingar, som i sin tur drivs av teknikutveckling och en ökad internationell handel; samhällstrender som till stor del ligger utanför kommunens kontroll. Eliasson m fl (2021) konstaterar exempelvis att den största sysselsättningstillväxten under de senaste par decennierna skett i den s k exponerade tjänstesektorn, den delen av tjänstesektorn som är exportorienterad. Sektorn består av konsultverksamheter inom exempelvis data och teknik, vilka kräver en hög utbildningsnivå. Den exponerade tjänstesektorn är koncentrerad till stora regioner där en stor andel högutbildade bor.
Även om de globala trenderna är svåra att styra över, har det kommunala beslutsfattandet givetvis betydelse. Enligt diskussionen i avsnitt 4.1.1 kan kommunens näringslivspolitik syfta till att hantera effekterna av den globala strukturomvandlingen och anpassa de lokala verksamheterna därefter (Hermelin och Persson 2021). Ett aktuellt exempel som kan illustrera kommunernas roll är de gröna industrisatsningarna i Norrland, där en handfull kommuner blivit centralpunkter för Sveriges bidrag till klimatomställningen. Dessa kommuners kapacitet att hantera befolkningstillväxt kan vara avgörande för att säkra arbetskraft till dessa industrier. På mer övergripande nivå kan kommuner också försöka öka förvärvsgraden med hjälp av kommunal arbetsmarknadspolitik. Förvärvsgraden varierar positivt med skattekraften även då andra kommunvariabler kontrollerats för, framför allt i nivåregressionen. Om kommunens arbetsmarknadspolitik bidrar till att förbättra matchningen eller skifta förväntningar hos både arbetsgivare och arbetstagarens så att en matchning kan ske, skulle detta kunna ge utdelning på den enskilda kommunens skattekraft och produktion på ett omedelbart sätt, åtminstone i jämförelse med andra åtgärder för ökad tillväxt. Många övriga kommunala åtgärder för ökad tillväxt som är av nationell betydelse, exempelvis satsningar på grundutbildning, ger inte omedelbar eller exklusiv utdelning för den enskilda kommunen, utan är komplementära mellan kommuner, vilket vi har diskuterat i avsnitt 4.1. Att kommunernas verksamheter är av stor vikt för den nationella tillväxten är en insikt som kvarstår. Däremot kan kommuner ha svårt att styra över skattekraftstillväxten inom gränserna för den egna kommunen. Att exempelvis börja konkurrera med storstäderna om särpositionen som nationellt finans- eller myndighetscentra är knappast rimligt. Stora delar av skillnaderna i kommunernas skattekraft drivs trots allt av den särskilda näringsstruktur som finns i storstäderna och vilka som bor i deras kranskommuner.
35
959
s. 960 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
5.2 Data och beskrivning
I detta avsnitt presenteras den data som i avsnitt 5.3 och 5.4 används för att analysera skattekraftens samvariation med ett antal kommunvariabler. Avsnittet inleds med en presentation av variabeldefinitioner och fortsätter med en variabelbeskrivning. Eftersom analysen berör skattekraftens samvariation både i nivå och förändring presenteras beskrivningar av variablerna i både nivå och förändring.
5.2.1 Variabeldefinitioner och specifikationer
Värdet på skattekraften som används är skattekraften uppmätt två år framåt. Anledningen är att skattekraftsuppgifterna för år t baseras på taxerade uppgifter för år t-2. Med förflyttningen av data i tiden kommer skattekraftsdata att bättre motsvara den period då inkomsterna tjänades in.
I regressionerna över skattekraftens samvariation inkluderas variablerna först gruppvis och slutligen inkluderas alla i en fullständig modell. De fyra variabelgrupperna är som följer:
• Näringslivsstruktur : andelen i nattbefolkningen som förvärvsarbetar i olika näringar.
• Utbildning : andelen i nattbefolkningen med olika utbildningsnivåer.
• Demografi : andelen i nattbefolkningen i olika åldrar.
• Övriga variabler: andelen utrikesfödda, befolkningsstorlek och -täthet och förvärvsgrad
Tabell 6 Variabeldefinitioner för näringslivsstruktur
V ARIABEL
A VDELNINGAR I SNI2007
Jordbruk
Jordbruk, skogsbruk och fiske (A)
Tillverkning
Utvinning av mineral (B); Tillverkning (C); Försörjning av el, gas, värme och kyla
(D); Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering (E); Transport
och magasinering (H)
Handel
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar (G); Hotell- och
restaurangverksamhet (I)
Finans
Finans- och försäkringsverksamhet (K); Verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik (M); Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra
stödtjänster (N)
Bygg
Byggverksamhet (F); Fastighetsverksamhet (L)
Välfärd
Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring (O); Utbildning (P);
Vård och omsorg; sociala tjänster (Q)
Kultur
Informations- och kommunikationsverksamhet (J); Kultur, nöje och fritid (R)
Annan serviceverksamhet (S); Förvärvsarbete i hushåll (T); Verksamhet vid
internationella organisationer (U)
Källa: Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistikdatabas, RAMS.
Anmärkning: Anger antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen i åldrarna över 16 år. Följande avdelningar har
varit sammanslagna redan vid nedladdning av data: B+C, D+E, M+N och R+S+T+U.
I tabell 6 visas hur de sju variabler som fångar näringslivsstruktur konstruerats genom att andelen förvärvsarbetande (16+ år) inom olika näringar slagits ihop. Sammanslagningarna har gjorts för att minska antalet variabler och förenkla analysen. Det finns ingen självklar kategorisering, och inte heller några självklara rubriker till de skapade kategorierna. I valet av rubriker har korthet och
36
960
s. 961 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
koncishet prioriterats. Läsaren rekommenderas att återgå till tabell 6 när regressionerna presenteras för att påminna sig om vad som ingår i respektive kategori 34 .
Variablerna för utbildningsnivå anger den högsta utbildningen som individen påbörjat eller avslutat. I kategorin ”grundskola” ingår således individer som har en kortare grundskoleutbildning än nio år, och även individer som fullgjort sin grundskoleutbildning på antingen nio eller tio år men som inte påbörjat gymnasiestudier. I kategorin ”gymnasieutbildning” ingår följaktligen individer som har påbörjad och avslutad gymnasieutbildning som sin högsta utbildning, och samma gäller för ”eftergymnasial utbildning”, som även inkluderar forskarutbildade. Andelen som saknar uppgift om utbildning är högre bland utrikesfödda än bland inrikes födda. En bortfallsanalys har visat att omkring hälften av de utrikesfödda med ”uppgift saknas” har eftergymnasial utbildning (SCB 2021). Variablerna för demografi anger andelen i nattbefolkningen i följande åldrar: 0–6 år, 7–19 år, 20–
64 år, 65–79 år, över 80 år. Variablerna i gruppen övriga variabler definieras enligt följande: andelen i nattbefolkningen som är utrikesfödda, total befolkning i 1000-tal, befolkningstäthet (invånare per km 2 ) och förvärvsgrad: andelen förvärvsarbetande i nattbefolkningen (16+ år).
De
ovanstående
variablernas
samvariation
med skattekraften analyseras med två
empiriska
����
= ���� + ����
����
+ ����
����
+ ����
����
+ ���� ����
+ ����
specifikationer; en i nivå och en i förändring. Nedan anges specifikationen i nivå,
��
�
���� ��������
���� ��������
����
��������
����
��������
��
(8)
I
nivåregressionen
är
���� ��
; alltså
år
2018,
����
���� ��������
2018. I
estimeras
nivåregressionen
endast för år
specifikationen
representerar
����
de övriga
����
����
���� = 2018
skattekraften
i kommun
år
2018,
inkluderar
de sju
näringslivsstrukturvariablerna
i
kommun
inkluderar utbildningsvariablerna,
inkluderar de demografiska variablerna och
+ ����
∆����
variablerna.
∆����
= ∆���� + ����
∆����
+ ����
∆����
+ ����
∆����
+ ∆����
, alternativt
Specifikationen i förändring estimeras över
tre olika tidslängder: 1 år, 5 år och 10 år,
����
����
��������
��
��
�
����
��������
����
��������
,
����
��������
∆���� �� =
������ − � ������ �
där
∆���� �� =
���� �� − � � ����� � �
specifikation
∆���� ��
=
���� �� − � � ���� � �
���� = 2018
(9)
Specifikationen kommer att variera på så sätt att
och
slutligen
i samtliga tre fall. Med andra ord kommer
(9) att estimeras tre gånger, en gång för förändringar mellan 2018 och 2008, en gång
för förändringar mellan 2018 och 2012 och en gång mellan 2018 och 2017. Anledningen till att denna tioårsperiod analyseras är att metoden och datakällan gällande förvärvsgrad enligt RAMS är densamma. Från 2019 används i stället månadsvisa arbetsgivardeklarationer (AGI) som datakälla. För att undvika brott i definitioner begränsas analysen till perioden som föregår denna förändring.
34 Innehållet i avdelningarna på en mer finfördelad nivå finns här: https://sni2007.scb.se/ . I exempelvis kategorin ”kultur” ingår avdelningarna R+T+S+U (som inte går att dela upp i den data jag har tillgång till), och även kategorin J: ”informations och kommunikationsverksamhet”. I kategori J ingår huvudgrupperna ”Förlagsverksamhet”, ”Film, video- och TV-verksamhet…”, ”Planering och sändning av program” såväl som ”Telekommunikation”, ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet…” och ”Informationstjänster”. Kategorin har fått rubriken ”kultur”, men att hitta en gemensam och helt rättvisande rubrik är givetvis inte en enkel uppgift.
37
961
s. 962 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
5.2.2 Beskrivning
I detta avsnitt redovisas beskrivande statistik över utfallsvariabeln skattekraft och över de beskrivande variablerna i nivå och förändring (över en tioårsperiod). I figur 5 visas fördelningen över skattekraften i nivå år 2018. Fördelningen i skattekraft är, likt de flesta inkomstfördelningar, skev åt höger. Den högsta noteringen är 394 680 kr per invånare och den lägsta noteringen är 163 741 kronor per invånare. Den högsta skattekraften är mer än dubbelt så hög som den lägsta skattekraften. De fem kommuner med lägst skattekraft är Årjäng, Högsby, Eda, Lessebo och Filipstad. Tre av dessa kommuner är belägna i Värmlands län, och de andra två är belägna i Kronobergs respektive Kalmar län. De fem kommuner med högst skattekraft är Danderyd, Lidingö, Täby, Ekerö och Nacka, alla belägna i Stockholms län.
Figur 5 Skattekraft i nivå 2018
100
kommuner
80
60
Antal
40
20
0
150000
200000
250000
300000
350000
400000
Skattekraft 2018
Anmärkning: Löpande priser. 290 kommuner.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
Beskrivande statistik över alla variabler (i nivå) som inkluderas i regressionerna visas i tabell 7. I tabellen framgår att spridningen i näringslivsstruktur är stor mellan kommuner. Ett sätt att mäta spridning är att mäta den s k variationsbredden, vilken beräknas som skillnaden mellan det högsta och minsta värdet. Enligt detta mått är spridningen (bland näringslivsstrukturvariablerna) som störst i andelen som förvärvsarbetar inom tillverkning; ett högsta värde på 49,8 procent och ett minsta värde på 7,2 procent ger en variationsbredd på 42,6 procentenheter.
Med variationsbredden som mått på spridning får enstaka extrema värden stor vikt eftersom endast information om två observationer används. Ett annat mått på spridning, som använder information om alla observationer, och som även tar hänsyn till att medelvärdena varierar, är den s k variationskoefficienten. Detta mått beräknas som standardavvikelsen delat med det absoluta värdet på medelvärdet. Enligt variationskoefficienten är spridningen som störst i andelen som förvärvsarbetar inom jordbruk, där den mäter 0,68. Andra näringar som uppvisar stor variation är finans och kultur, där variationskoefficienterna mäter 0,40 respektive 0,39. Spridningen är som lägst
38
962
s. 963 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
i kategorin välfärd, där variationskoefficienten är 0,13. Att spridningen i denna kategori är låg är väntat givet att kategorin inkluderar verksamheter som måste tillhandahållas av alla kommuner.
Tabell 7 Beskrivande statistik i nivå 2018
V ARIABEL
MEDEL -
STANDARD -
V ARIATIONS -
MIN
MAX
VÄRDE
AVVIKELSE
KOEFFICIENT
Skattekraft
204 684
26 861
0,13
163 741
394 680
Jordbruk
3,8
2,6
0,68
0,1
11,3
Tillverkning
21,4
7,5
0,35
7,2
49,8
Handel
13,8
3,4
0,25
7,7
37,0
Finans
10,2
4,1
0,40
4,4
31,9
Bygg
10,2
2,3
0,23
5,5
17,7
Välfärd
33,1
4,3
0,13
20,1
48,3
Kultur
6,1
2,4
0,39
2,6
17,2
Grundskola
19,7
3,6
0,18
9,4
29,4
Gymnasieutbildning
49,3
6,2
0,13
23,2
61,1
Eftergymnasial utbildning
28,5
8,6
0,30
17,0
63,0
Utbildning saknas
2,4
0,84
0,35
1,2
7,1
Andel 0–6 år
7,9
1,0
0,13
4,9
11,6
Andel 7–19 år
15,0
1,7
0,11
10,0
20,6
Andel 20–64 år
53,5
2,8
0,05
45,7
65,9
Andel 65–79 år
17,5
3,1
0,18
9,8
26,0
Andel över 80 år
6,1
1,4
0,22
2,6
10,1
Andel utrikesfödda
15,4
6,3
0,41
6,5
42,1
Befolkning 1000-tal
35,3
73,3
2,08
2,5
962,2
Befolkningstäthet
156,1
568,3
3,64
0,2
5818,6
Förvärvsgrad
66,8
3,8
0,06
54,4
75,3
Observationer
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
Tabell 7 visar också att det finns betydande variation mellan kommuner avseende utbildningsnivå. Den största utbildningsgruppen (i genomsnitt) består av de individer som antingen påbörjat eller avslutat gymnasieutbildning. Men den största variationskoefficienten (borträknat kategorin ”uppgift saknas”) finner vi för gruppen som antingen påbörjat eller avslutat eftergymnasial utbildning, där den mäter till 0,3. Andelen med eftergymnasial utbildning är som högst 63 procent och som lägst 17 procent. Tillgången till högutbildad arbetskraft varierar således stort mellan kommuner.
Generellt sett varierar åldersstrukturen i lägre utsträckning än närings- och utbildningsstruktur. Den åldersandel som uppmäter störst variationskoefficient är andelen äldre över 80 år; med en variationskoefficient på 0,23. Spridningen i förvärvsgraden (20–64 år) är förhållandevis låg i jämförelse, med en variationskoefficient på endast 0,06. Som kontrast är variationskoefficienterna i befolkningstäthet och befolkningsmängd de högst uppmätta på 3,64 och 2,08.
I tabell 8 visas genomsnittliga värden för skattekraft, andelen som förvärvsarbetar inom ”tillverkning” och ”finans”, andelen med eftergymnasial utbildning, andelen i förvärvsarbetande
39
963
s. 964 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
ålder och förvärvsgrad uppdelat på kommungrupper. Tabellen visar alltså hur näringslivsstruktur, utbildning och demografi varierar på kommungruppsnivå. Den gynnsamma strukturen i storstäderna framträder tydligt; i storstäderna arbetar en stor andel individer inom ”finans”, en stor andel har eftergymnasial utbildning, en högre andel är i förvärvsarbetande ålder och förvärvsgraden är också hög. Följaktligen har också storstäderna det högst uppmätta värdet på skattekraften. Den låga skattekraften i landsbygdskommuner (MA) samvarierar med låg andel förvärvsarbetande inom finans, låg andel med eftergymnasial utbildning och låg andel i förvärvsarbetande ålder.
Tabell 8 Skattekraft, näringsstruktur, utbildning och demografi efter kommungrupp 2018
Kommungrupp
Skattekraft
Tillverk.
Finans
Efter-
Andel
Förvärv.
Gymn.
20-64 år
grad
Storstadskommuner
247 946
13
19
44
58
69
Täta kommuner (NS)
209 952
20
12
32
54
67
Täta kommuner (A)
203 737
25
8,5
27
53
66
Landsbygdskommuner (NS)
197 729
23
8,7
25
53
67
Landsbygdskommuner (A)
190 085
24
7,9
23
52
65
Landsbygdskommuner (MA)
189 651
17
7,8
22
51
68
Anmärkning: Skattekraften avser skattekraften t-2. Antalet kommuner är 290. Antalet kommer per grupp är
(ovanifrån och ned): 26, 87, 29, 80, 53 och 15. Löpande priser. Tillväxtanalys kommuntypsindelning från 2021.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
Nu går vi över till att beskriva samma variabler som beskrivits hittills men i förändring över en tioårsperiod, mellan 2008 och 2018. I figur 6 visas fördelningen över förändringen i skattekraften under denna tidsperiod. Under en så pass lång tidsperiod är det inte förvånande att skattekraften ökat i alla kommuner. Som mest har den ökat med 57 510 kr, och som minst med 2208 kr. De fem kommuner där skattekraften ökat som mest är Ekerö, Vaxholm, Danderyd, Gällivare och Solna. De fem kommuner där skattekraften ökat som minst är Oxelösund, Östra Göinge, Lessebo, Fagersta och Filipstad.
Figur 6 Förändring i skattekraft 2008–2018
50
kommuner
40
30
Antal
20
10
0
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
Förändring i skattekraft 2008-2018
Anmärkning: Förändring i 2018 års priser. 290 kommuner.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
40
964
s. 965 5.2 Data och beskrivning Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
I tabell 9 visas beskrivande statistik för samma variabler som visas i tabell 7, fast nu i förändringen över perioden 2008–2018. Vad som sticker ut vad gäller näringslivsstruktur är att andelen förvärvsarbetande i ”tillverkning” minskat i genomsnitt; i en kommun har andelen minskat med hela 12,7 procentenheter. Andra övergripande trender vi kan lägga märke till är att utbildningsnivån har ökat i befolkningen. I alla kommuner har andelen individer med högst grundskola minskat, medan andelen med högst eftergymnasial utbildning har ökat i alla kommuner. Den åldersgrupp som i snitt växt snabbast är den i åldrarna 65–79 år. I den kommun som sett starkast utveckling i denna åldersgrupp har andelen ökat med 7,83 procentenheter. Också andelen utrikesfödda har ökat i genomsnitt, och den kommun med starkast utveckling på detta område har sett sin andel öka med 13,9 procentenheter.
Variationskoefficienten är mindre lämplig som spridningsmått när medelvärdet i en variabel är nära noll, vilket kan vara fallet när vi beräknar medelvärdet i en variabel i förändring. När medelvärdet närmar sig noll ökar värdet på variationskoefficienten i explosiv takt, se exempelvis variationskoefficienten på andelen förvärvsarbetande i ”handel”. Om vi i stället fokuserar på standardavvikelsen i tabell 9 ser vi att variationen är som störst för andelen förvärvsarbetande i ”tillverkning”, andelen utrikesfödda, förvärvsgraden och andelen med gymnasieutbildning.
Tabell 9 Beskrivande statistik i förändring 2008–2018
V ARIABEL
MEDEL -
STANDARD-
VARIATIONS-
MIN
MAX
VÄRDE
AVVIKELSE
KOEFFICIENT
Skattekraft
26 715
8410
0,31
2208
57 510
Jordbruk
0,65
0,77
1,18
-0,68
4,00
Tillverkning
-4,56
2,31
0,51
-12,7
1,85
Handel
0,05
1,12
22,4
-3,67
4,71
Finans
0,88
1,35
1,53
-3,71
7,93
Bygg
1,18
0,94
0,80
-1,82
5,85
Välfärd
1,71
1,61
0,94
-2,71
7,37
Kultur
0,11
0,72
6,55
-3,00
2,51
Grundskola
-6,41
1,48
0,23
-10,0
-1,22
Gymnasieutbildning
0,46
2,04
4,43
-6,35
4,53
Eftergymnasial utbildning
5,19
1,33
0,26
2,05
9,95
Uppgift saknas
0,77
0,46
0,60
-0,70
2,76
Andel 0–6 år
0,41
0,84
2,05
-3,71
2,29
Andel 7–19 år
-1,25
1,05
0,84
-3,63
2,27
Andel 20–64 år
-2,51
1,23
0,49
-6,55
0,92
Andel 65–79 år
3,25
1,52
0,47
-0,15
7,83
Andel över 80 år
0,09
0,61
6,78
-1,85
1,92
Andel utrikesfödda
5,15
2,19
0,43
1,62
13,9
Befolkning 1000-tal
3,36
11,1
3,30
-1,11
152
Befolkningstäthet
23,5
124
5,28
-1,8
1676
Förvärvsgrad
2,29
2,05
0,90
-3,76
9,61
Observationer
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
41
965
s. 966 5.3 Skattekraftens nivå Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
5.3 Skattekraftens nivå
Syftet med detta avsnitt är att utreda vilka faktorer som samvarierar med skattekraftens nivå. De variabler som presenterats i föregående avsnitt, och deras samband med skattekraften, analyseras först enskilt och gruppvis och slutligen i en fullständig modell som inkluderar alla variabler.
5.3.1 Gruppvis analys och enkla regressioner
I tabell 10 visas hur näringslivsstrukturen samvarierar med skattekraftens nivå. De enkla regressionerna i kolumner 1–7 visar att höga andelar förvärvsarbetande inom kategorierna ”kultur”, ”finans” och ”handel” är associerade med en hög skattekraft. Andelen förvärvsarbetande i olika näringar kan dock vara korrelerade, och det är därför svårt att veta vilken näringsgren som driver resultaten. Exempelvis är en hög andel förvärvsarbetande i ”handel” förenat med en högre skattekraft i kolumn 3, men detta samband skulle kunna reflektera det faktum att näringarna inom ”handel” ofta är samlokaliserade med näringarna inom ”kultur” och ”finans”.
I kolumn 8 inkluderas därför alla kategorier av näringsgrenar i samma regression. I denna multipla regression påvisar alla kategorierna ett positivt bidrag i förhållande till den utelämnade kategorin ”jordbruk”, men inte alla koefficienter är statistiskt signifikanta. De största koefficienterna finner vi för kategorierna ”finans” och ”kultur”, och dessa koefficienter är även statistiskt signifikanta på 1- procentsnivån. Koefficienten för andelen förvärvsarbetande inom ”kultur” anger att en ökning med en procentenhet är förenad med en ökning i skattekraften 4984 kr. Värdet på koefficienten för andelen inom ”finans” ligger inte långt därefter på 4696 kr. Koefficienterna i kolumn 8 visar att ökningar i andelarna förvärvsarbetande inom ”finans” och ”kultur”, men också ”tillverkning”, är associerade med en ökning i skattekraft oberoende av näringslivsstrukturen i övrigt.
Tabell 10 Näringslivsstrukturens samvariation med skattekraft 2018
V ARIABEL
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
Jordbruk
-5933**
--
Tillverkning
-1391**
1545**
Handel
2478**
283
Finans
5334**
4696**
Bygg
-2189*
1261*
Välfärd
-1467**
666
Kultur
8351**
4984**
Konstant
227 148
234 415
170 469
150 102
226 972
253 232
153 903
54 527
(Justerad) R 2
0,34
0,15
0,10
0,67
0,04
0,06
0,57
0,72
Observationer
290
290
290
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
I tabell 10 framgår att förklaringsgraden (R 2 ) är mycket hög i flera av de enkla regressionsmodellerna såväl som i den multipla regressionsmodellen. Variabeln andelen förvärvsarbetande inom ”finans” förklarar 67 procent av variationen i skattekraften (kolumn 4) och variabeln andelen inom ”kultur” förklarar 57 procent (kolumn 7) på egen hand. Modellen som inkluderar alla variabler förklarar 72 procent av variationen i skattekraften (kolumn 8). De höga förklaringsnivåerna indikerar att kommuners näringslivsstruktur innehåller mycket information om hur skattekraften varierar. Detta
42
966
s. 967 5.3 Skattekraftens nivå Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
är inte särskilt förvånande då näringslivsstrukturen, som vi sett i föregående avsnitt, skiljer sig åt mellan kommuner i betydande utsträckning. Eftersom lönerna inom olika näringslivsgrenar också skiljer sig åt uppstår följaktligen skillnader i skattekraften.
Tabell 11 Utbildningsnivåns samvariation med skattekraft 2018
V ARIABEL
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
Grundskola
-5170**
--
Gymnasieutbildning
-3006**
717
Eftergymnasial utbildning
2478**
2945**
Utbildning saknas
-3732*
-1110
Konstant
306 620
352 922
133 964
213 801
88 018
(Justerad) R 2
0,47
0,48
0,63
0,01
0,64
Observationer
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
De enkla regressionerna i tabell 11 visar att en högre andel i befolkningen med antingen endast grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning korrelerar negativt med skattekraften, medan en högre andel med eftergymnasial utbildning korrelerar positivt. I kolumn 5, där alla variabler inkluderas förutom referenskategorin grundskola, är den positiva koefficienten på eftergymnasial utbildning statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Koefficienten anger att en ökning i andelen med eftergymnasial utbildning med en procentenhet är associerad med en ökning i skattekraften med 2945 kr, oberoende av utbildningsnivån i övrigt. Denna positiva association är inte förvånande med tanke på utbildningens avgörande roll för individers yrkeskarriär och löneutveckling. Förklaringsgraden (R 2 ) är 64 procent i kolumn 5, vilket tyder på att variationen i utbildningsnivå förklarar en stor del av variationen i skattekraftens nivå.
Tabell 12 Demografins samvariation med skattekraft 2018
V ARIABEL
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
Andel 0–6 år
8043**
-15 777**
Andel 7–19 år
7436**
5719*
Andel 20–64 år
3658**
--
Andel 65–79 år
-4130**
-3925**
Andel över 80 år
-9570**
-7002**
Konstant
141 360
93 073
8837
276 996
262 855
354 334
(Justerad) R 2
0,09
0,22
0,15
0,23
0,24
0,37
Observationer
290
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
De enkla regressionerna i tabell 12 visar att höga andelar yngre (0–6 år och 7–19 år) och en högre andel i förvärvsarbetande åldrar (20–64 år) är associerade med en högre skattekraft, medan höga andelar äldre (65–79 år och 80+ år) är associerade med lägre skattekraft. Att koefficienterna på andelen yngre är positiva och statistiskt signifikanta betyder givetvis inte att barn har höga taxerbara inkomster. Snarare handlar det om att barnen är samlokaliserade med sina föräldrar, som i sin tur är i yrkesverksam ålder. I kolumn 6, där alla variablerna inkluderas finner vi statistiskt signifikanta och negativa koefficienter för andelen yngre (0–6 år) och andelen äldre jämfört med andelen i
43
967
s. 968 5.3 Skattekraftens nivå Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
förvärvsarbetande ålder. Förklaringsgraden (R 2 ) i de demografiska variablerna är lägre än förklaringsgraden i de variabler som fångar näringslivsstruktur och utbildningsnivå.
Tabell 13 Övriga variablers samvariation med skattekraften 2018
V ARIABEL
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
Andel utrikesfödda
-81,0
-17,2
Befolkning 1000-tal
108**
17,4
Befolkningstäthet
21,9**
17,2*
Förvärvsgrad
3807**
3353**
Konstant
205 931
200 871
201 261
-49 774
-22 480
R 2
0,00
0,09
0,22
0,28
0,42
Observationer
290
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
Slutligen utreds sambandet mellan övriga variabler och skattekraftens nivå. De enkla regressionerna i tabell 13 visar att befolkningsstorlek, befolkningstäthet och förvärvsgrad är positivt associerade med skattekraftens nivå. I kolumn 5 där alla variabler inkluderas är det endast förvärvsgraden som är positiv och statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Gällande förklaringsgraden är denna mycket låg för andelen utrikesfödda och befolkningsmängd, men större för befolkningstäthet och förvärvsgrad.
5.3.2 Fullständig modell
Alla variabler som analyserats enskilt och i grupp läggs nu samman steg för steg i tabell 14. Den fullständiga modellen, som inkluderar alla variabler, visas i kolumn 4. I texten som följer ligger fokus på resultaten i kolumn 4. I denna kolumn tolkas koefficienterna som associationen mellan den beskrivande variabeln och skattekraften givet värdena på övriga variabler. Koefficienterna kan inte tolkas kausalt eftersom det kan finnas observerade och icke-observerade variabler som påverkar både skattekraften och de beskrivande variablerna som inte ingår i den befintliga regressionen. En kausal ansats är dock inte nödvändigtvis den mest informativa för våra syften. Den övergripande bilden (se exempelvis tabell 8) är minst lika intressant eftersom den fångar den övergripande strukturen, där utbildning, näringslivsstruktur och demografi utgör olika sidor av liknande mynt.
Enligt resultaten i kolumn 4 bidrar alla kategorier av näringsgrenar positivt till nivån i skattekraften jämfört med den utelämnade kategorin ”jordbruk”. Den näring som bidrar starkast är ”finans”, följt av ”kultur” och ”tillverkning”. Alla koefficienter på näringsstrukturvariablerna är statistiskt signifikanta på 1-procentsnivån. Koefficienten för andelen förvärvsarbetande inom ”finans” visar att en ökning med en procentenhet är associerad med en ökning i skattekraften med 4895 kr. En ökning i andelen förvärvsarbetande inom finans med en standardavvikelse (4,1 procentenheter) är associerad med en ökning i skattekraften med 20 070 kr, vilket motsvarar 75 procent av en standardavvikelse i skattekraften. Liknande beräkningar för ”kultur” och ”tillverkning”, ger resultatet att koefficienten på kultur motsvarar 31 procent av en standardavvikelse i skattekraften, och koefficienten på tillverkning motsvarar 82 procent.
Av utbildningsvariablerna är det koefficienten på andelen med eftergymnasial utbildning som är störst och samtidigt statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Koefficienten anger att en ökning i
44
968
s. 969 5.3 Skattekraftens nivå Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
andelen med eftergymnasial utbildning med en procentenhet ökar skattekraften med 1945 kronor. Om storleken på koefficienten omtolkas i termer av standardavvikelser får vi att en ökning med en standardavvikelse (8,6 procentenheter) innebär en ökning i skattekraften med 16 727 kr, vilket motsvarar 62 procent av en standardavvikelse i skattekraften.
Tabell 14 Betingad samvariation med nivån i skattekraft, 2018
(1)
(2)
(3)
(4)
Tillverkning
1545**
1047*
1915**
2951**
Handel
283
-330
620
1763**
Finans
4696**
3157**
3778**
4895**
Bygg
1261*
1129*
1913**
2514**
Välfärd
666
-1169*
-260
1578**
Kultur
4984**
1809*
2750**
3423**
Gymnasieutbildning
1990**
2056**
824*
Eftergymnasial utbildning
2858**
3087**
1945**
Utbildning saknas
-3519*
-1278
2480
Andel 0–6 år
-2429*
-4053**
Andel 7–19 år
2887**
3134**
Andel 65–79 år
1559**
2530**
Andel över 80 år
767
786
Andel utrikesfödda
-323*
Befolkningsstorlek (1000-tal)
-18,1
Befolkningstäthet (inv/km2)
4,7*
Förvärvsgrad
1772**
Konstant
54 527
-368
-153 551
-311 437
R 2
0,72
0,84
0,87
0,90
Observationer
290
290
290
290
Anmärkning: Andelar uttrycks i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
Bland de demografiska variablerna är koefficienten för andel unga (0–6 år) negativ, medan koefficienterna för andelen unga (7–19 år) och andelen äldre (65–79 år) är positiva. Vad estimaten visar är alltså att skattekraften ökar om två åldersgrupper med förväntade låga inkomster ökar. Det betyder dock inte att individer i dessa åldersgrupper har högre inkomster jämfört med individer i förvärvsarbetande ålder (den utelämnade kategorin). Snarare torde det i modellen kvarstå samlokaliseringseffekter mellan barn i en viss ålder och deras föräldrar, och mellan äldre höginkomsttagare, som inte fångas upp av de övriga variabler som inkluderas.
Slutligen ser vi att även förvärvsgraden finns bland de variabler som är statistiskt signifikanta på 1- procentsnivån. En ökning i förvärvsgraden med en procentenhet är associerad med en ökning i skattekraften med 1772 kronor. Om koefficientstorleken omtolkas i termer av standardavvikelser ser vi att en ökning med en standardavvikelse (3,8 procentenheter) är associerad med en ökning i skattekraften med 6734 kronor, vilket motsvarar 25 procent av en standardavvikelse.
I tabell 14 är den variabel som i termer av koefficientstorlek påvisar störst betydelse för skattekraftens nivå andelen förvärvsarbetande inom vad som i denna rapport rubriceras som ”finans”. En rad olika branscher och yrken ingår i denna kategori, bland annat: finans, försäkring,
45
969
s. 970 5.4 Förändring i skattekraften Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning och fastighetsservice. Exempel på mer konkreta arbetsuppgifter som kan finnas i dessa branscher är: fondförvaltning, aktuariell analys, juridisk rådgivning, bokföring och revision, arkitekt, forskning, marknadsföring, management konsulting, arbetsförmedling och bemanning, call center och fastighetsservice.
Den fullständiga modellen i kolumn 4 har en mycket hög förklaringsgrad (R 2 ) på 90 procent, vilket tyder på att vi med hjälp av de inkluderade variablerna kan förklara en betydande del av skattekraftens variation. Som tidigare nämnts kan emellertid inte koefficienterna tolkas kausalt. Resultaten ger inget tydligt recept på hur kommuner ska gå till väga för att öka skattekraften. Notera också att analysen här sker på kommunnivå, men att skattekraften bestäms av individers skattepliktiga inkomster. Detta betyder att det kan uppstå samlokaliseringseffekter, vilket troligen ligger bakom resultaten för de demografiska variablerna.
5.4 Förändring i skattekraften
5.4.1 Fullständig modell
I tabell 15 visas samvariationen mellan de variabler som analyserats i föregående avsnitt och skattekraften men i förändringar över ett, fem och tio år. Förändringen över ett år visar således förändringen mellan 2018 och 2017, förändringen över fem år visar förändringen mellan 2018 och 2013 och förändringen över tio år visar förändringen mellan 2018 och 2008. Förändringen i skattekraften anges i 2018 års priser.
Resultaten visar att modellens förklaringsgrad är större ju längre tidsperioden är; R 2 uppgår till 0,19 när förändringar över ett år studeras och 0,74 när förändringar över en tioårsperiod studeras. Detta är att förvänta då förändringar över längre och längre tidsperioder konsolideras successivt i nivåvariablerna, i vilka förklaringsgraden är hög.
Bland estimaten som beräknats för förändringar över ett år är det få variabler som är statistiskt signifikanta. Förändringar i näringslivsstrukturen ger exempelvis inget utslag på skattekraften på denna korta sikt, och koefficienterna är förhållandevis små. En förändring i andelen med högst gymnasieutbildning är associerad med en lägre skattekraft på ett års sikt. Det är svårt att veta varför koefficienten är statistiskt signifikant på ett års sikt men inte över en längre tidsperiod. Ökningar i både andelen unga 0–6 år och i andelen 7–19 år är associerade med en lägre skattekraft på ett års sikt. Slutligen är också en ökning i befolkningstätheten associerad med en ökning i skattekraften.
Över en femårsperiod spelar förändringar i näringslivsstrukturen viss roll för utvecklingen i skattekraften. Koefficienterna för de tre kategorier – ”tillverkning”, ”finans” och ”kultur” – som i nivåregressionerna påvisade den största positiva betydelsen för skattekraften är statistiskt signifikanta på 10-procentsnivån. Ökningar i andelarna yngre och i andelen utrikesfödda är associerade med minskad skattekraft på femårssikt. En ökande befolkningstäthet och en ökning i förvärvsgraden är associerade med en ökning i skattekraften.
46
970
s. 971 5.4 Förändring i skattekraften Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
Tabell 15 Betingad samvariation med förändring i skattekraft, 1, 5 och 10 år (2008–2018)
1 år
5 år
10 år
Tillverkning
68,1
558*
1061**
Handel
-44,8
178
801*
Finans
162
790*
1268**
Bygg
-86,3
541
482
Välfärd
-75,2
-354
-224
Kultur
-657
1199*
1086*
Gymnasieutbildning
-1460**
-648*
-310
Eftergymnasial utbildning
-1043
328
1279**
Uppgift saknas
175,8
666
622
Andel 0–6 år
-2958**
-3747**
-3971**
Andel 7–19 år
-2225**
-2020**
-2106**
Andel 65–79 år
-33,9
-214
-770**
Andel över 80 år
-23,7
-1435*
-2212**
Andel utrikesfödda
-1072*
-811**
-1364**
Befolkningsstorlek (1000-tal)
36,7
45,9
37,3*
Befolkningstäthet (inv/km2)
50,7**
15,5**
6,8**
Förvärvsgrad
137
732**
372*
Konstant
1317
20 012
30 709
R 2
0,19
0,64
0,74
Observationer
290
290
290
Anmärkning: Förändringar 2018 jämfört med 2017, 2013 och 2008. Förändringen i skattekraften anges i 2018 års priser. Andelar anges i procent. Robusta standardfel. *p<0,1, **p<0,01.
Källa: SCB:s statistikdatabas.
I den sista kolumnen studeras förändringar över en tioårsperiod, mellan 2008 och 2018. Liksom var fallet i nivåregression är ”finans” den kategori som uppvisar starkast positiv koppling till skattekraften. Även andelen med eftergymnasial utbildning uppvisar nu en positiv koppling till skattekraften. Bland de demografiska variablerna är alla negativa och statistiskt signifikanta på 1- procentsnivån. Koefficienten på andelen utrikesfödda är negativ och statistiskt signifikant på 1- procentsnivån. Koefficienten på befolkningstäthet minskar men är fortsatt statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. Förvärvsgraden är statistiskt signifikant på 10-procentsnivån.
En noterbar skillnad jämfört med regressionen i nivå är den starka negativa associationen mellan skattekraften och en ökning i alla åldersgrupper jämfört med den utelämnade åldersgruppen 20–64 år. Resultaten för de demografiska variablerna var mer svårtolkade i nivåregressionen på grund av samlokaliseringseffekter, men utifrån förändringsregressionerna framgår det mer tydligt hur en försämrad demografisk struktur (utifrån ett arbetskraftsperspektiv) samvarierar negativt med skattekraften.
47
971
s. 972 6 Slutsatser Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
6 Slutsatser
Inkomstutjämningen syftar till att uppnå likvärdiga förutsättningar i att tillhandahålla kommunala välfärdstjänster i hela landet. Enligt nationalekonomisk teori kan detta mål komma i konflikt med nationella mål för tillväxt då incitamenten för kommunerna att öka den egna skattekraften försvagas. I och med att kommunernas verksamheter är centrala för den nationella tillväxten – och att viktiga investeringar i produktivitetshöjande insatser därmed skulle kunna utebli – är utvärderingar av inkomstutjämningen en viktig politisk fråga.
Det kommunala tillväxtuppdraget sträcker sig dock längre än till en snäv maximering av den egna skattekraften. Kommuner lägger grunden för landets humankapital genom att tillhandahålla skolgång till alla elever som bor i kommunen, oberoende av var de senare bosätter sig och betalar kommunalskatt. I och med att de tillväxtfrämjande insatser som är önskvärda från ett nationellt perspektiv ofta är komplementära mellan kommuner är det tveksamt om minskad utjämning är ett träffsäkert verktyg för ökad tillväxt. Om staten vill öka tillväxten i vissa delar av landet eller i landet som helhet finns det andra verktyg att överväga.
Det kommunala beslutsfattandets betydelse för den lokala tillväxten kan illustreras med de gröna industrisatsningarna i Norrland. För att kunna rekrytera arbetskraft till dessa satsningar behöver de berörda kommunerna öka bostadsbyggandet och utbudet av välfärdstjänster i takt med befolkningsökningen. Kommunernas utmaningar i detta avseende har uppmärksammats av regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdep. 2023). Om kommunerna investerar i ny infrastruktur kommer de satsande kommunerna att uppleva en ökad låneskuld, men avkastningen i termer av skatteintäkter uteblir om befolkningsökningen inte blir av (SKR 2023). Det är svårt att tro att minskad utjämning skulle vara en nyckelfråga för dessa kommuner. Det handlar snarare om hantering av befolkningsökning och risken att en sådan uteblir trots tillgodogörande investeringar.
Från ett nationellt perspektiv vore det positivt om konkurrens mellan kommuner om företagsetableringar fick konsekvensen att exempelvis planprocesser eller aktiverandet av arbetssökande i kommunen effektiviserades. En minskad inkomstutjämning är emellertid inte det enda sättet att stimulera en sådan konkurrens. Kommuner rangordnar redan idag befolkningstillväxt och tillväxt i arbetstillfällen högt som tillväxtmål. Anledningen kan vara att de vill motverka krympande befolkningar och en efterföljande fördyring av den kommunala verksamhet som har stordriftsfördelar. Man bör vidare inte bortse från att kommunpolitiker kan ha bredare politiska intressen av att verka för att invånarnas inkomster och möjligheter till privat konsumtion ökar.
På basis av analyserna som presenteras i rapporten kan följande slutsatser dras:
Tidigare utredningar (SOU 2011:39, Riksrevisionen 2020) har kommit fram till att det saknas evidens för huruvida inkomstutjämningssystemet är tillväxthämmande . Empiriska undersökningar av inkomstutjämningssystemets effekter på lokal tillväxt är förenade med stora metodologiska utmaningar. De förändringar i systemet som finns att studera har antingen varit smärre förändringar, påverkat ett begränsat antal kommuner eller varit i effekt en begränsad tid. Ekonomisk tillväxt har många förklaringsfaktorer och är dessutom ett fenomen vi observerar på lång sikt, vilket försvårar för studier av kausala systemeffekter. Denna rapport bidrar inte med ny empirisk evidens i fråga om inkomstutjämningens kausala effekter.
Enligt nationalekonomisk teori kan inkomstutjämningssystem vara både välfärdssänkande och välfärdshöjande från ett effektivitetsperspektiv. Systemet är välfärdssänkande i den mån
48
972
s. 973 6 Slutsatser Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
incitamenten till produktivitetshöjande insatser försvagas i kommunerna, eller i den mån övervältringen av skatters effektivitetsförluster leder till att skattesatser sätts för högt. Inkomstutjämningen är välfärdshöjande i den mån kommunerna (utan utjämning) skulle ägna sig åt konkurrens om attraktiva invånare som kan få till följd att skattesatser sätts för lågt. Det är svårt att inom ramen för en rapport eller akademisk studie göra en bedömning av systemets sammantagna välfärdseffekter rent effektivitetsmässigt. Inkomstutjämningssystemets främsta syfte är att uppnå ett kommunalt utjämningsmål som i sin tur bidrar till uppfyllelse av bredare samhälleliga fördelningsmål.
All nationell tillväxt sker i en eller flera kommuner, men all tillväxt som sker i en kommun blir inte till nationell tillväxt. Med minskad utjämning stärks incitamenten att verka för en hög skattekraft. Från ett nationellt perspektiv är detta positivt om kommunerna investerar mer i produktivitetsfrämjande åtgärder. Samtidigt kan kommunal tillväxt i skattekraft också ske som en konsekvens av inflyttning av höginkomsttagare, och ökad konkurrens om höginkomsttagare är inte entydigt välfärdshöjande. Vidare ger inte investeringar i aktiviteter som är produktivitetshöjande en säker avkastning för kommunen i termer av ökad skattekraft eftersom individer efter avslutad utbildning kan välja att bosätta sig i andra kommuner. En inriktning på tillväxtpolitiken där ökad skattekraft i större utsträckning ska gynna enskilda kommuner bortser från det faktum att kommunernas produktivitetsfrämjande åtgärder till stor del är komplementära.
Den föregående statliga utredningen av inkomstutjämningssystemet SOU 2011:39 konstaterade att ekonomisk tillväxt skapas i lokala arbetsmarknadsregioner där kärn- och kranskommuner lever i symbios. I detta sammanhang kan det betonas att minskad utjämning ger stärkta incitament att öka inkomsterna hos kommunens nattbefolkning, inte dess dagbefolkning , vilket inte nödvändigtvis sammanfaller med en effektiv lokal näringslivspolitik.
Kommunernas finansiering och tillhandahållande av välfärdstjänster och grundläggande infrastruktur är av central betydelse för Sveriges tillväxt. Det lokala tillväxtuppdraget bör därför ses som integrerat i den kommunala verksamheten snarare än som något en näringslivsansvarig sysslar med. Kommunerna bidrar också till hög nationell tillväxt om de bedriver sin myndighetsutövning effektivt och utan korruption.
Den kommunala arbetsmarknadspolitiken är ett exempel på kommunal tillväxtpolitik som är gynnsam både från ett lokalt och nationellt perspektiv, då den är produktivitetshöjande. Kommuner med högre arbetslöshet eller större bidragstagande uppvisar högre kostnader för arbetsmarknadspolitik . Marginaleffekterna från inkomstutjämningen verkar dock inte påverka kommunernas kostnader för arbetsmarknadspolitik. Detta tyder på att kommunerna svarar mot de behov av arbetsmarknadsåtgärder som finns i kommunen snarare än utjämningens marginaleffekter.
Skattekraftens nivå samvarierar med näringsstruktur och utbildningsnivå i nattbefolkningen. Andelarna förvärvsarbetande inom ”finans”, ”kultur” och ”tillverkning” korrelerar positivt med skattekraften. Normalt sett gynnas många branscher av agglomerationsfördelar. Dessutom avgörs näringsstruktur på lokal nivå ofta av samhällstrender som är svåra för kommuner att påverka, såsom teknikutveckling och ökad internationell handel. Skattekraftens nivå gynnas också av en högre förvärvsgrad och av en hög andel med eftergymnasial utbildning. Över en tioårsperiod samvarierar samma ovannämnda tre näringskategorier positivt med förändringen i skattekraften. Även en ökad utbildningsnivå påverkar skattekraften positivt på tio års sikt.
49
973
s. 974 Referenser Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Referenser
Acemoglu, D, S Johnson och J A Robinson (2001), “The colonial origins of comparative development: An empirical investigation”. American economic review , 91 (5), s 1369–1401.
Andersson Järnberg, L, och Värja, E (2023), “The composition of local government expenditure and income growth: the case of Sweden”. Regional Studies , 57 (9), s 1784–1797.
Aschauer, D A (1989), “Is public expenditure productive?”. Journal of monetary economics , 23 (2), s 177–200.
Baretti, C, B Huber och K Lichtblau (2002), “A tax on tax revenue: The incentive effects of
equalizing transfers: Evidence from Germany.” International Tax and Public Finance , 9: s 631– 649.
Barro, R J (1990), “Government spending in a simple model of endogeneous growth”, Journal of political economy , 98 (5), s 103–125.
Berg, E och J Rattsö (2007), ”Do Grants to State and Local Governments Stimulate Economic Development?”, mimeo, NTNU, Trondheim.
Bergh, A (2022), Den kapitalistiska välfärdsstaten , Studentlitteratur.
Bergh A och G Erlingsson (2019), ”Riskerar kommunernas tillväxtpolitik att göra mer skada än nytta?” Ekonomisk debatt vol 47 nr 7, s 50–61.
Bergh A och M Nordin (2022), ”Inkomstutveckling för människor från glesbygd och storstad”, Ekonomisk debatt vol 50 nr 1, s 23–33.
Berntsson, P (2002), “Den kvinnliga reservarbetskraften—förlegad retorik eller aktuell politik? Exemplet den offentliga barnomsorgen”, Statsvetenskaplig tidskrift , 105 (3), s 238–249.
Besley, T och A Case (1995), “Incumbent Behavior: Vote Seeking, Tax Setting and Yardstick Competition”, American Economic Review 85, s 25–45.
Borge, L E och J Rattsø (2015), “Tax financing and tax equalization: Incentives and distribution in the welfare state”. I Junguhn K, J Lotz och J Mau (red), Interaction between local expenditure responsibilities and local tax policy , The Korea Institute of Public Finance and the Danish Ministry of Economic Affairs and the Interior.
Buettner, T (2006), “The incentive effect of fiscal equalization transfers on tax policy.” Journal of Public Economics , 90 (3), s 477–497.
Cohen, J (1969), Statistical Power Analysis for the Behavioral Sciences , London: Academic Press.
Dahlberg, M, E Mörk, J Rattsø och H Ågren (2008), “Using a discontinuous grant rule to identify the effect of grants on local taxes and spending.”, Journal of Public Economics , 92 (12), s 2320– 2335.
Dahlberg, M, K Edmark, J Hansen och E Mörk (2009), ”Fattigdom i folkhemmet – från socialbidrag till självförsörjning”. IFAU Rapport 2009:4.
Dahlberg, M, J Egebark, U Vikman och G Özcan (2020), ”Arbetsmarknadsetablering av nyanlända lågutbildade flyktingar”, IFAU rapport 2020:21, Uppsala
Dahlberg, M och J Rattsö (2010), Statliga bidrag till kommunerna, ESO-rapport 2010:5.
50
974
s. 975 Referenser Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
Dahlby, B (2002), “The incentive effects of fiscal equalization grants.” Conference paper. Downs, A (1957), “An economic theory of democracy”, New York: Harper.
Edmark, K och H Ågren (2008), “Identifying strategic interactions in Swedish local income tax policies.” Journal of Urban Economics , 63 (3), s 849–857.
Eliasson, K, P Hansson, I Ouriach och U Tynelius (2021), ”Strukturomvandling och omställningspolitik i svenskt näringsliv”, Ekonomisk debatt årg 49 nr 5, s 50–64.
Esteller-Moré, A och A Solé-Ollé (2002), “Tax setting in a federal system: The case of personal income taxation in Canada.” International Tax and Public Finance , 9, s 235–257.
Fischer, M, G Heckley, M Karlsson och T Nilsson (2022), “Revisiting Sweden's comprehensive school reform: Effects on education and earnings”. Journal of Applied Econometrics , 37 (4), s 811– 819.
Forslund, A, W Pello-Esso, R Ulmestig, U Vikman, I Waernbaum, A Westerberg och J Zetterqvist (2019), ”Kommunal arbetsmarknadspolitik. Vad och för vem?”, IFAU rapport 2019:5.
Fregert , K (2021), Makroekonomisk teori . Studentlitteratur.
Glaser, E L (2010), “Introduction” I Glaeser E L (red). Agglomeration economics. NBER Conference Report. Chicago: University of Chicago Press.
Glaeser, E L och D. C. Maré (2001), “Cities and skills”, Journal of labor economics , 19 (2), s 316– 342.
Heckman, J J, S H Moon, R Pinto, P A Savelyev och A Yavitz (2010), “The rate of return to the HighScope Perry Preschool Program”. Journal of public Economics , 94 (1-2), s 114–128.
Henrekson, M och J Wennström (2022), Dumbing Down: The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System—And How to Reverse the Trend . Springer Nature.
Hermelin B och B Persson (2021), ”Lokala näringslivspolitiska strategier”, Kommuninvest 2021– 10–14.
Hines Jr, J R och R H Thaler (1995), “The flypaper effect”, Journal of economic perspectives , 9 (4), s 217–226.
Jaaidane, T och S Larribeau (2023), “The effects of inter-municipal cooperation and central grant allocation on the size of the French local public sector”. European Journal of Political Economy , 76 , 102271.
Johansson B och J Klaesson (2010), Inkomstutjämning och villkor för tillväxt i kommuner och funktionella regioner. Bilaga 6 till Utjämningskommittén 2008.
Kommittédirektiv (Dir 2022:36), ”En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning”.
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (2023), ”Uppdrag att främja koordinering av insatser för hållbart samhällsbyggande i Norrbottens och Västerbottens läns”. Bilaga till protokoll § 3 den 29 juni 2023, LI2023/02853 och LI2023/02240.
Lucas Jr, R E (1988), “On the mechanics of economic development.” Journal of monetary economics , 22 (1), s 3–42.
Lundqvist, H, M Dahlberg och E Mörk (2014), “Stimulating local public employment: Do general
grants work?” American Economic Journal: Economic Policy , 6 (1), s 167–192.
51
975
s. 976 Referenser Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
SOU 2024:50
Marattin, L, T Nannicini, och F Porcelli (2022), "Revenue vs expenditure based fiscal consolidation: the pass-through from federal cuts to local taxes”. International Tax and Public Finance 29 (4), s 834–872.
Melin, T (2022), ”Stopp för skattekurvan”, Kommuninvest 2022-10-12.
Mörk, E, G Erlingsson och L Persson (2019), Kommunernas framtid . SNS förlag.
Mörk, E, L Ottosson och U Vikman (2021), “Kommunal arbetsmarknadsanställning – väg till arbete eller A-kassa?” IFAU rapport 2021:16.
Nilsson, H L (2009), ”How Local are Local Governments? Heterogeneous Effects of Intergovernmental Grants”, Mimeo, Uppsala University.
North, D C (1989), “Institutions and economic growth: An historical introduction” World development , 17 (9), s 1319–1332.
Oates, W E (1972), Fiscal federalism , Massachusets USA: Edward Elgar.
Pierre, J (2004), En samlad tillväxtpolitik? , Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) Rapport 2004:014.
Regeringens proposition 2003/04:155, Ändringar i det kommunala utjämningssystemet . Regeringens proposition 1995/96:64, Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.
Riksrevisionen (2020), Tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen, RiR 2020:1.
Romer, P M (1990), “Endogenous technological change.” Journal of political Economy , 98 (5) s 71–102.
Sandberg, L G (1979), “The case of the impoverished sophisticate: human capital and Swedish economic growth before World War I.” The Journal of Economic History , 39 (1), s 225–241.
SCB (2023), ”Lokala arbetsmarknader (LA), https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter - amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/registerbaserad- arbetsmarknadsstatistik-rams/produktrelaterat/Fordjupad-information/lokala-arbetsmarknader-la/ , 2023-04-14.
Shleifer, A (1985), "A Theory of Yardstick Competition." Rand Journal of Economics , 16 (3), s 319–327
Siverbo, S (2005), ”Inkomstutjämning och kommunalekonomiska incitament”, Förvaltningshögskolans rapporter nr 70, Göteborgs universitet.
SKR (2022), “Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022”.
SKR (2023), “Vem ska stå för risken? Om omvandlingen till grön energi i Sverige”.
Smart, M (1998), “Taxation and deadweight loss in a system of intergovernmental transfers.” Canadian Journal of Economics 31 (1), s 189–206.
Smart, M (2007). “Raising taxes through equalization.” Canadian Journal of Economics 40 (4), s 1188–1212.
Solow, R M (1957), “Technical change and the aggregate production function”. The review of Economics and Statistics , 39 (3): 312–320.
52
976
s. 977 Appendix Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 6
SOU 2011:39, Likvärdiga förutsättningar – översyn av den kommunala utjämningen. Betänkande till Utjämningskommittén.08.
Syssner, J (2014), Politik för kommuner som krymper . Rapport 2014:4. Centrum för kommunstrategiska tudier, Linköpings universitet, Norrköping.
Statskontoret (2017), ”Det kommunalekonomiska utjämningssystemets historik 1993–2017”.
Tillväxtverket (2023), ”Städer och landsbygder”,
https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/statistikochanalys/statistikomregionalutveckling/regionalaind
elningar/staderochlandsbygder.1844.html
Ulmestig, R (2020), ”Gränser och variationer – en studie om insatser inom kommunal arbetsmarknadspolitik”. IFAU rapport 2020:5.
Vikman, U och A Westerberg (2017), “Arbetar kommunerna på samma sätt? Om kommunal variation inom arbetsmarknadspolitiken”, Rapport 2017:7, IFAU, Uppsala.
Appendix
Tabell A1 Beskrivande statistik över variabler som används i regressionerna över kommunal arbetsmarknadspolitik, 2022
V ARIABEL
MEDELVÄRDE
STD . AV .
MIN
MAX
Kostnader arbetsmarknadsåtgärder
545
316
-325
1824
Marginaleffekt, %
0,077
0,035
-0,121
0,195
Befolkning, 1000-tal
36,1
75,4
2,40
979
Befolkningstäthet inv/km 2
162
594
0,2
6171
Storstadskommun
0,09
0,29
0
1
Befolkningsförändring (5 år)
2,36
4,36
-9,56
17,8
Ålder 20–34 år, %
16,4
2,76
9,44
28,6
Ålder 35–49 år, %
17,3
2,13
11,8
22,9
Ålder 50–64 år, %
19,3
1,42
15,1
23,0
Utrikesfödd, %
15,8
6,53
6,98
43,4
Gymnasial utbildning, %
49,1
6,81
21,9
62,5
Eftergymnasial utbildning, %
30,2
8,86
17,4
64,2
Utbildning saknas
2,41
0,90
1,05
7,25
Skattekraft kr/inv 1000-tal
208
28,1
167
413
Kommunal skattesats %
21,6
1,22
17,0
23,8
Ohälsotal, dagar
27,3
5,50
10,6
43,4
Arbetslösa 16–64 år, %
7,32
2,30
3,36
14,4
Arbetslösa 18–24 år, %
7,39
2,29
1,82
15,1
Ekonomisk bistånd 18+ år, %
2,77
1,14
0,56
7,24
Kostnad ek. bistånd kr/inv 0–64 år
1682
733
274
4923
Anmärkning: 287 observationer.
Källa: Kolada, Kommunernas räkenskapssammandrag, SCB:s statistikdatabas, Folkhälsomyndigheten.
53
977
s. 1 En kostnadsutjämning baserad på statistiska metoder Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
En kostnadsutjämning baserad på statistiska metoder
2023-03-28
1 (32)
979
s. 2 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Innehåll
1.
Sammanfattning....................................................................................................................
3
2.
Uppdrag.................................................................................................................................
3
3.
Norges kostnadsutjämning ...................................................................................................
4
4.
En svensk ansats inspirerad av Norge...................................................................................
4
4.1
Merparten av dagens kostnadsutjämning inkluderad i analysen .................................
4
4.2
Modellering...................................................................................................................
5
4.3
Delmodeller...................................................................................................................
6
5.
Utfallsjämförelser................................................................................................................
22
5.1
Utfall per kommun ......................................................................................................
23
5.2
Utfall per kommungrupp ............................................................................................
26
5.3
Utfall per län................................................................................................................
28
6.
Strukturbidraget kan tas bort .............................................................................................
30
7.
För- och nackdelar med ny kostnadsutjämning..................................................................
31
2023-03-28
2 (32)
980
s. 3 1. Sammanfattning Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
1. Sammanfattning
För utredningens räkning har den norska modellen för kostnadsutjämning studerats, med syfte att undersöka möjligheten att ersätta dagens kostnadsutjämning med en modell liknande den som används i Norge. I korthet och något förenklat kan sägas att den norska kostnadsutjämningen precis som den svenska bygger på ett antal verksamhetsmodeller, som summeras för att uppskatta en total förväntad kostnad att utjämna för varje kommun. En viktig skillnad mot den svenska kostnadsutjämningen är att de norska verksamhetsmodellerna som regel baseras på regressionsanalyser av kostnaderna i respektive verksamhet. Det får till följd en relativt god anpassning av standardkostnaderna till de faktiska nettokostnaderna i respektive verksamhet, och kan göras med ett betydligt mindre statistiskt underlag än det som används i Sverige. Vidare beräknas för varje kommun ett kostnadsindex, som sedan används för att beräkna en kostnad motsvarande den strukturkostnad som används även i den svenska utjämningen.
I denna rapport prövas att i högre grad än idag använda regressionsanalys som bas för beräkning av standardkostnaderna i den svenska kostnadsutjämningen. Resultatet är att ett betydligt mindre dataset räcker för att erhålla standardkostnadsberäkningar som i klart högre grad stämmer överens med det faktiska kostnadsläget i kommunerna. Vägen via kostnadsindex per kommun bedöms leda till vissa förvrängningar av utfallet som inte går att motivera utifrån önskemålet att få en god anpassning av standardkostnaderna till de faktiska kostnaderna, och har därför inte prövats.
Om kostnadsutjämningen skulle baseras på regressionsmodeller av de slag som provats i denna rapport skulle effekterna jämfört med dagens utjämning kunna bli relativt betydande omfördelningar. Generellt skulle utfallet försämras i storstadsområden i allmänhet, och i Stockholmsområdet i synnerhet. En mängd ofta mindre kommuner skulle istället få betydande förbättringar av utfallet. Om förändringarna i utfall helt och hållet skulle leda till förändringar i kommunalskatter skulle skillnaderna i skattesats mellan kommunerna minska kraftigt. Minskningen av skillnaderna skulle vara tydlig på kommunnivå, och även genomsnittliga skattesatser per kommungrupp och län skulle komma att skilja sig betydligt mindre åt än som idag är fallet.
De skillnader till förmån för främst glesa kommuner i norra Sverige som en omläggning av utjämningen skulle leda till är så pass betydande att det samtidigt skulle vara möjligt att ta bort det strukturbidrag som ett 60-tal kommuner idag erhåller. Endast några enstaka av kommunerna med strukturbidrag skulle få ett negativt utfall om strukturbidraget togs bort samtidigt som kostnadsutjämningen förändrades i den riktning som prövats.
2. Uppdrag
Den svenska kostnadsutjämningen för kommuner upplevs av många som komplicerad och svårförståelig. Ett skäl är systemets omfattning: beräkningarna bygger på över 100 olika variabler för respektive kommun. Ett mer sparsmakat system skulle bli lättare att sätta sig in i, och det skulle bli tydligare vilka faktorer som styr utfallet.
Vidare har det svenska systemet kritiserats utifrån det faktum att utfallet i systemet inte i alla avseenden speglar det faktiska kostnadsutfallet (se t.ex. Riksrevisionens granskning), utan att det tycks finnas strukturellt betingade avvikelser mellan den i systemet beräknade strukturkostnaden och kommunernas faktiska nettokostnader.
2023-03-28
3 (32)
981
s. 4 3. Norges kostnadsutjämning Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Som en del i den pågående översynen av den kommunalekonomiska utjämningen har därför prövats hur en kostnadsutjämning inspirerad av den norska modellen skulle kunna utformas för Sverige.
3. Norges kostnadsutjämning
I Norge beräknas kostnadsutjämningsbidrag/-avgift per kommun med hjälp av ett kostnadsindex för varje kommun, som används för att beräkna en ”strukturkostnad” (total förväntad kostnad för utjämnade verksamheter), i kronor per invånare. Index 1,0 betyder att kommunens strukturkostnad är lika med genomsnittet i riket, index över 1 att den är högre och under 1 att den är lägre. Skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och genomsnittet i riket är lika kommunens bidrag i kronor invånare (avgift om differensen är negativ).
Kommunens kostnadsindex baseras på dess värden på ett 20-tal strukturvariabler och en uppsättning vikter för varje variabel. Vikterna anger hur stor andel av variationen i total utjämningsgrundande kostnad i kronor per invånare som respektive variabel förklarar. Vikterna baseras i huvudsak på koefficienterna från en uppsättning regressionsanalyser för de olika verksamheter som ingår i utjämningen.
Det som ser ut som en totalkostnadsmodell är alltså egentligen det sammanlagda resultatet av ett antal ”standardkostnadsmodeller”. Till skillnad från i det svenska systemet är antalet underliggande variabler dock begränsat.
4. En svensk ansats inspirerad av Norge
En svensk kostnadsnyckel skulle vara möjlig att beräkna, men istället har en något annorlunda ansats som bedöms mer träffsäker använts. Precis som i Norge har ett antal regressionsekvationer beräknats för de verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen, och för varje verksamhet och kommun har en standardkostnad beräknats som är lika med av modellen predikterat värde. Standardkostnaderna har summerats till en ny strukturkostnad, med vilken ett nytt utfall i kostnadsutjämningen har beräknats.
Anledningen till att den norska modellen inte har genomförts rakt av är att en del förklaringsgrad förloras vid omvandlingen från regressionskoefficienter till kostnadsnyckel. Det har inte bedömts vara meningsfullt att gå en omväg för ett sämre resultat. Istället har av modellen predikterade värden använts direkt, vilket alltså säkerställer högsta möjliga förklaringsgrad.
I detta avsnitt beskrivs hur modellen har tagits fram.
4.1 Merparten av dagens kostnadsutjämning inkluderad i analysen
Nya regressionsbaserade modeller har utvecklats för alla verksamheter utom kollektivtrafiken. En alternativ modell för kollektivtrafiken har inte testats eftersom dagens modell redan är regressionsbaserad modell, och dessutom är gemensam för både regioner och kommuner
2023-03-28
4 (32)
982
s. 5 4.2 Modellering Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
I modellen för verksamhetsövergripande kostnader har endast komponenten för administration inkluderats. Komponenten för eftersläpningseffekter är en rent matematisk beräkning avsedd att kompensera för avvikelser i tidigare års utfall och har därför uteslutits. Vidare har komponenterna för byggkostnader, uppvärmning och minskning i total befolkning uteslutits eftersom de avser kostnader som i huvudsak uppstår i de olika verksamheterna och därför bör fångas upp i respektive delmodell.
Tabell 1 Delmodeller i kostnadsutjämningen
Dagens delmodeller
Alternativ modell har utformats
Förskola och skolbarnsomsorg
X
Grundskola
X
Gymnasieskola
X
Vuxenutbildning
X
IFO (individ- och familjeomsorg)
X
Äldremsorg
X
Infrastruktur och skydd
X
Kollektivtrafik
Ingår ej
Verksamhetsövergripande kostnader
Administrationskostnader inkluderade
Strukturkostnad (summa standardkostnader)
X
4.2 Modellering
För varje delmodell har nettokostnad i kronor per invånare 2018-2020, deflaterad till fasta priser med hjälp av SCB:s BNP-deflator, använts som beroende variabel. Som oberoende variabler har både de variabler som idag ingår i respektive delmodell, och tänkbara alternativa variabler, prövats. Analysen har gjorts för alla tre åren samtidigt för att hitta variabler som är relevanta över tid, men för de slutliga modellerna har också årsvisa regressioner genomförts för att ytterligare verifiera variablernas relevans och säkerställa att koefficientskattningarna är någorlunda stabila över tid.
Målsättningen har varit att ha med variabler som är signifikanta på 5 %-nivå, och som på ett tydligt sätt bidrar till att höja modellens förklaringsgrad.
Vidare har endast variabler som har ”rätt” tecken fått vara med i modellen. Exempelvis har nuvarande löneindex testats i samtliga modeller, men i viss fall fått signifikant negativ koefficient vilket indikerar att ju högre förväntat löneläge i kommunen, desto lägre nettokostnader. I dessa fall har variabeln inte inkluderats i modellen. En möjlig förklaring till den negativa koefficienten som löneindex ofta får i analysen är att löner samvarierar med effektivitet, i enlighet med effektivitetslöneteorin. Sambandet skulle då bero på att arbetskraften i områden med högre löner är mer effektiv, i så hög utsträckning att det mer än väl kompenserar för de högre lönerna.
Slutligen har enkelhet eftersträvats genom att antalet förklarande variabler i modellerna har hållits ner. Något sämre förklaringsgrad har i vissa fall accepterats för att uppnå en enklare modell.
2023-03-28
5 (32)
983
s. 6 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Ett alternativ som måste övervägas om man skulle välja att gå vidare i spåret med en regressionsbaserad utjämning är att inkludera alla relevanta och signifikanta variabler i modellerna för att varje variabel ska få bästa möjliga koefficientskattning. Sedan kan själva standardkostnadsberäkningen baseras endast på de variabler som har önskvärd effekt på utjämningen. I den norska utjämningen inkluderas i vissa modeller denna typ av kontrollvariabler.
I nästa avsnitt beskrivs var och en av de slutliga modellerna, och förklaringsgraden jämförs med dagens standardkostnad för modellen. Vid jämförelsen av förklaringsgraden mellan nettokostnad och dagens respektive den alternativa modellens standardkostnad har analysen baserats på löpande priser.
4.3 Delmodeller
För varje delmodell redovisas nedan vilka variabler som ingår i dagens delmodell, vilka variabler som ingår i den alternativa modellen, vilken påverkan en ökning av variabelvärdet har på standardkostnaden (+ eller -), förklaringsgrad mellan nettokostnad och respektive standardkostnad samt förklaringsgraden (likheten i utfall) mellan dagens standardkostnad och den alternativa standardkostnaden.
4.3.1 Förskola
Tabell 2 Jämförelse av modeller för förskola och skolbarnsomsorg
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel invånare 1-5 år i befolkningen (+)
Andel invånare 1-5 år i befolkningen (+)
Ökning av antal invånare 1-5 år (+)
Minskning av antal invånare 1-5 år (+)
Behovsindex förskola (+)
Behovsindex förskola (+)
Behovsindex fritidshem (+)
Demografiskt betingad överkapacitet (+)
Index för merkostnader i glesbygd (+)
Löneindex (+)
Socioekonomiskt index (+)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,61
0,64
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,97
I dagens delmodell baseras utfallet på åtta olika variabler. Förklaringsgraden (överensstämmelsen) mellan utfallet i form av nettokostnad per invånare och beräknad standardkostnad per invånare är 0,61 i modellen.
2023-03-28
6 (32)
984
s. 7 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Den nya modellen bygger på tre variabler, varav två ingår i nuvarande modell och en är ny. Förklaringsgraden för modellen uppgår till 0,64. Den nya variabeln i modellen är ett index för demografiskt betingad överkapacitet, av samma slag som beskrevs i likvärdighetsutredningens betänkande (SOU 2020:28, kap 7.3.1 ss. 425-444). Behovet av vissa verksamheter varierar starkt över tid i takt med att de demografiska variationerna. Samtidigt finns det i de flesta verksamheter vissa fasta kostnader, som inte löpande kan anpassas exakt efter behoven. Det typiska exemplet är lokalkostnader, som i hög utsträckning är bestämda av tidigare investeringsbeslut. Skillnaden mellan faktiskt antal barn i kommunen respektive år och den långsiktiga trenden för åldersgruppen över 20 år har använts som index för de merkostnader som då uppstår, och visat sig samvariera systematiskt med kostnaden per invånare i kommunerna.
De två modellerna har snarlika utfall vilket visas av en förklaringsgrad mellan nuvarande standardkostnad och alternativ standardkostnad på 0,97.
För behovsindex förskola har också underliggande variabler testats, men koefficienterna fick fel tecken och/eller bristande signifikans vid analysen.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
Figur 1 Förskola: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Staffanstorp Järfälla Burlöv Enköping Åre Nynäshamn Kungsbacka Falköping Kumla Kungälv Svenljunga Falun Uppsala Malmö Stenungsund Trollhättan Alingsås Vimmerby Söderköping Degerfors Färgelanda Fagersta Skellefteå Piteå Öckerö Lund Luleå Orsa Vansbro Töreboda Båstad Rättvik Jokkmokk
Effekten per kommun varierar från ungefär -1 100 kronor per invånare till +1 000 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
2023-03-28
7 (32)
985
s. 8 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Tabell 3 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för förskola, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Dorotea
985
Staffanstorp
-1 052
Jokkmokk
954
Upplands-Bro
-1 032
Skinnskatteberg
842
Sigtuna
-982
Älvdalen
840
Knivsta
-976
Smedjebacken
799
Haninge
-849
Ljusnarsberg
786
Hammarö
-813
Arjeplog
770
Upplands Väsby
-789
Övertorneå
741
Ekerö
-783
Norsjö
701
Svedala
-764
Malå
697
Järfälla
-761
I stora drag tycks modellen omfördela från storstadsnära kommuner till små kommuner norr om Mälaren.
4.3.2 Grundskola
Tabell 4 Jämförelse av modeller för grundskola
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel 6-15 år i befolkningen (+)
Andel 6-15 år i befolkningen (+)
Log befolkning 6-15 år (-)
Kvadraten på log befolkning 6-15 år (+)
Demografiskt motiverad överkapacitet (+)
Ökning av antal barn 6-15 år i befolkningen (+)
Minskning av antal barn 6-15 år i befolkningen
(+)
Roten ur invånardistansen (+)
Index för merkostnader i glesbygd (+)
Behov av undervisning i modersmål och svenska
som andraspråk (+)
Löneindex (+)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,56
0,66
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,79
I dagens delmodell baseras utfallet på sex olika variabler. Förklaringsgraden (överensstämmelsen) mellan utfallet i form av nettokostnad per invånare och beräknad standardkostnad per invånare är 0,56 i modellen.
2023-03-28
8 (32)
986
s. 9 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Den nya modellen bygger på fem variabler, och förklaringsgraden uppgår till 0,66. Koefficienterna för de två variablerna för log befolkning indikerar att det finns nackdelar både med småskalighet och storskalighet – det optimala, kostnadsmässigt, tycks alltså vara en ”lagom” stor verksamhet. I den alternativa modellen används roten ur invånardistansen för att fånga merkostnader i glesbygd. Då dagens index för merkostnader i glesbygd för grundskolan används i regressionen stiger förklaringsgraden tydligt. Indexet ingår dock inte i slutmodellen eftersom det system (Struktur) som tidigare använts för att beräkna indexet inte längre är tillgängligt. Roten ur invånardistansen är det av de idag tillgängliga måtten för gleshet som samvarierar tydligast med nettokostnaderna för grundskolan.
De två modellerna har delvis olika omfördelande profil vilket visas av en förklaringsgrad mellan nuvarande standardkostnad och alternativ standardkostnad på 0,79, betydligt lägre än för förskola och skolbarnsomsorg.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
Figur 2 Grundskola: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Sigtuna Sollentuna Vallentuna Salem Norrtälje Örebro Ronneby Strängnäs Falköping Nordanstig Hylte Ulricehamn Lund Örnsköldsvik Lindesberg Vaggeryd Kramfors Lessebo Båstad Tomelilla Osby Herrljunga Älvkarleby Mellerud Tidaholm Strömsund Kalix Torsås Sotenäs Norberg Vadstena Orsa Arjeplog
Effekten per kommun varierar från ungefär -1 100 kronor per invånare till +3 000 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
2023-03-28
9 (32)
987
s. 10 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Tabell 5 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för grundskola, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Jokkmokk
2 979
Sigtuna
-1 088
Arjeplog
2 961
Botkyrka
-1 088
Överkalix
2 583
Ekerö
-1 018
Åsele
2 495
Huddinge
-978
Arvidsjaur
2 398
Upplands Väsby
-929
Ljusnarsberg
2 195
Järfälla
-923
Bjurholm
2 170
Södertälje
-871
Älvdalen
2 154
Upplands-Bro
-854
Malå
2 058
Täby
-830
Dorotea
2 018
Sollentuna
-802
I stora drag tycks modellen omfördela från storstadsnära kommuner till små kommuner norr om Mälaren.
4.3.3 Gymnasieskola
Tabell 6 Jämförelse av modeller för gymnasieskola
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel 16-18 år i befolkningen (+)
Andel 16-19 år i befolkningen (+)
Kvadraten på log befolkningen 16-19 år (-)
Ökning av antal 16-18 år i befolkningen (+)
Minskning av antal 16-18 år i befolkningen (+)
Index för merkostnader i glesbygd (+)
Roten ur invånardistansen (+)
Andel elever på program med höga
Programvalsfaktor (+)
kostnader (+)
Löneindex (+)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,45
0,59
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,65
Nuvarande modell baseras på sex olika variabler, och förklaringsgraden för modellen uppgår till 0,45.
2023-03-28
10 (32)
988
s. 11 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
I den alternativa modellen ingår fem variabler, och förklaringsgraden på 0,59 är betydligt högre än för nuvarande modell. Den befolkningsandel som visade sig samvariera starkast med nettokostnaderna per invånare var 16-19 år, istället för 16-18 år som i dagens modell. Den negativa samvariationen mellan nettokostnad och antal unga i befolkningen indikerar skalfördelar, det vill säga att kostnaderna minskar med antalet unga. Dagens programvalsfaktor är ersatt med andel elever som går i program med hög programpeng på riksprislistan. Förklaringsgraden blir högre om andel elever på varje program inkluderas, men koefficienterna blir ofta insignifikanta. Istället har prövats att rangordna programmen efter riksprislistans kostnad per elev, och beräkna andel elever på program med olika höga priser. En indelning med endast två grupper visade sig leda till lika hög förklaringsgrad som varianter med fler grupper, 1 och den enklaste har därför valts till modellen.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
Figur 3 Gymnasieskola: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Vaxholm Upplands-Bro Stockholm Danderyd Gnesta Gullspång Båstad Svedala Haparanda Uddevalla Örkelljunga Åtvidaberg Älmhult Bengtsfors Hörby Ronneby Herrljunga Ockelbo Norrtälje Falköping Västervik Markaryd Kalix Hjo Uppvidinge Eda Växjö Lekeberg Ljusnarsberg Askersund Skinnskatteberg Lycksele Jokkmokk
Effekten per kommun varierar från ungefär -700 kronor per invånare till +1 600 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
1 I gruppen med högkostnadsprogram inluderades EE, HV, ES, VF, IM, BA, RL, IN, FT och NB. Indelningen efter programpeng baserades på programpen i kostnadsutjämningen.
2023-03-28
11 (32)
989
s. 12 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Tabell 7 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för gymnasieskola, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Kiruna
1 562
Vaxholm
-678
Jokkmokk
1 533
Oxelösund
-587
Sorsele
1 303
Lidingö
-554
Gällivare
1 218
Åstorp
-522
Arjeplog
1 143
Östra Göinge
-507
Dorotea
1 075
Järfälla
-504
Åsele
942
Nacka
-500
Härjedalen
881
Nykvarn
-495
Storuman
814
Forshaga
-494
Åre
783
Upplands-Bro
-471
Kommunerna som förlorar på en förändring har inga tydliga drag, men omfördelningen gynnar kommuner i norra Sverige.
4.3.4 Komvux
Modellen för kommunal vuxenutbildning tillkom i den senaste utredningen av kostnadsutjämningen, och används från och med utjämningen för 2020.
Tabell 8 Jämförelse av modeller för kommunal vuxenutbildning
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel vuxna utan grundskola (+)
Andel vuxna utan grundskola (+)
Invånardistans (+)
Andel vuxna med grundskola men utan
gymnasieskola (+)
Andel nyinvandrade vuxna (+)
Sysselsättningsgrad (andel förvärvsarbetande
eller studerande vuxna (-)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,17
0,25
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,59
Nuvarande modell baseras på fyra olika variabler som avser fånga skillnader i behov av vuxenutbildning, och förklaringsgraden uppgår till låga 0,17.
Med endast en variabel för behov av vuxenutbildning – andel vuxna utan grundskolekompetens – och en variabel som fångar glesbygdsförhållanden öka förklaringsgraden till 0,25.
2023-03-28
12 (32)
990
s. 13 4.3 Delmodeller Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Samvariationen mellan nuvarande och alternativ standardkostnad är relativt låg med ett R 2 på 0,59.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
Figur 4 Komvux: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Eda Bjuv Upplands-Bro Lilla Edet Gnesta Göteborg Mönsterås Landskrona Essunga Skinnskatteberg Uppvidinge Laholm Knivsta Orust Osby Mora Kungsör Svedala Söderköping Vännäs Tranås Nora Avesta Skövde Linköping Sala Hudiksvall Östersund Hammarö Åsele Ragunda Berg Sorsele
Effekten per kommun varierar från ungefär -500 kronor per invånare till +400 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
Tabell 9 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för komvux, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Jokkmokk
440
Eda
-509
Sorsele
325
Solna
-414
Arjeplog
307
Strömstad
-321
Vilhelmina
304
Årjäng
-274
Strömsund
294
Perstorp
-229
Härjedalen
292
Älmhult
-220
Borlänge
267
Högsby
-207
Dorotea
259
Sundbyberg
-198
Åre
255
Malmö
-196
Arvidsjaur
251
Bjuv
-187
2023-03-28
13 (32)
991
s. 14 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Något solklart mönster syns inte bland kommunerna som tappar på modellförändringen, men de som gynnas är i stor utsträckning små kommuner i norra Sverige.
4.3.5 Individ- och familjeomsorg (IFO)
Tabell 10 Jämförelse av modeller för IFO
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel 0-19 år i hushåll med låg inkomst (+)
Andel 0-19 år i hushåll med låg inkomst (+)
Andel 18-64 år med låg inkomst (+)
Roten ur tätortsbefolkningen (+)
Roten ur tätortsbefolkningen (+)
Andel i flerfamiljshus byggda 1965-1975 (+)
Andel i flerfamiljshus byggda 1965-1975 (+)
Andel lågutbildade födda i Sverige 20-40 år
Andel lågutbildade födda i Sverige 20-40 år
(+)
(+)
Ohälsotal
Andel 65+
Utrikes födda 18-64 år med högst 5 år sedan
uppehållstillstånd (-)
Andel vuxna utan grundskola (+)
Gränspendling x 0-19 i ek utsatta hushåll
Löneindex
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,43
0,51
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,80
Dagens modell för IFO bygger på åtta förklarande variabler, och förklaringsgraden uppgår till 0,43.
Den alternativa modellen bygger på sju förklarande variabler och förklaringsgraden är 0,51. Flera variabler är med redan i dagens modell, men vissa nya kvalar också in. Den negativa koefficienten för andel nyinvandrade vuxna kan tyckas kontraintuitiv, men kan troligen förklaras av en betydande statlig finansiering av stödet till gruppen.
Samvariationen mellan nuvarande och alternativ standardkostnad uppgår till 0,80.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
2023-03-28
14 (32)
992
s. 15 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 5 IFO: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Solna Sigtuna Lidingö Hällefors Helsingborg Tyresö Norrtälje Vara Svenljunga Salem Tingsryd Ronneby Varberg Ljusnarsberg Robertsfors Falkenberg Staffanstorp Ystad Ängelholm Götene Gotland Kalix Skellefteå Sjöbo Ånge Åtvidaberg Sundsvall Sala Torsby Arvika Vansbro Ragunda Älvdalen
Effekten per kommun varierar från ungefär -2 000 kronor per invånare till +1 600 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
Tabell 11Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för IFO, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Årjäng
1 577
Solna
-1 930
Älvdalen
1 114
Älmhult
-1 855
Borlänge
1 097
Högsby
-992
Nordanstig
969
Stockholm
-988
Ockelbo
954
Sundbyberg
-980
Ljusdal
939
Markaryd
-850
Vilhelmina
932
Sollentuna
-783
Köping
855
Upplands-Bro
-764
Katrineholm
852
Upplands Väsby
-743
Ovanåker
841
Sigtuna
-742
I stora drag tycks modellen omfördela från kommuner i Stockholmsområdet till små kommuner i Mellansverige.
2023-03-28
15 (32)
993
s. 16 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
4.3.6 Äldreomsorg
Tabell 12 Jämförelse av modeller för äldreomsorg
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Andel 65-79 år som är sammanboende (+)
Andel 80-89
år som är sammanboende (+)
Andel 90+ som är sammanboende (+)
Andel 65-79
år som bor ensamma (+)
Andel 80-89
år som bor ensamma (+)
Andel 80-89 år som bor ensamma (+)
Andel 90+ som bor ensamma (+)
Andel 90+ som bor ensamma (+)
Andel äldre födda utanför Norden (+)
Merkostnader för hemtjänst i glesbygd (+)
Roten ur invånardistansen (+)
Merkostnader för institutionsboende i
glesbygd (+)
Löneindex (+)
Överdödlighet (+)
Överdödlighet (+)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,86
0,88
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,94
Nuvarande modell bygger på elva variabler, och har en hög förklaringsgrad på 0,86.
I den nya modellen ingår sju variabler varav en återfinns även i dagens modell, och förklaringsgraden är något högre på 0,89.
Samvariationen mellan nuvarande och alternativ standardkostnad är hög med ett R 2 på 0,94.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
2023-03-28
16 (32)
994
s. 17 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 6 Äldreomsorg: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Täby Båstad Simrishamn Ystad Kävlinge Askersund Karlsborg Mariestad Västervik Kil Karlstad Essunga Kumla Motala Eskilstuna Övertorneå Lessebo Grästorp Karlskoga Degerfors Markaryd Säffle Tierp Skinnskatteberg Ljungby Vårgårda Mönsterås Hallsberg Bräcke Överkalix Orsa Härjedalen Jokkmokk
Den alternativa modellen för äldreomsorg är den som leder till allra störst omfördelningseffekter av alla delmodeller. Effekten per kommun varierar från ungefär -2 000 kronor per invånare till +5 500 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
Tabell 13 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för äldreomsorg, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Arjeplog
5 488
Täby
-1 940
Jokkmokk
5 363
Vaxholm
-1 715
Kiruna
4 717
Lomma
-1 689
Gällivare
4 017
Orust
-1 666
Sorsele
3 947
Lidingö
-1 624
Vilhelmina
3 677
Höganäs
-1 600
Arvidsjaur
3 650
Danderyd
-1 593
Åre
3 331
Tjörn
-1 371
Lycksele
3 240
Öckerö
-1 335
Malå
3 070
Båstad
-1 304
I stora drag tycks modellen omfördela från storstadsnära kommuner till små kommuner i norra Sverige.
2023-03-28
17 (32)
995
s. 18 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
4.3.7 Infrastruktur och skydd
Modellen består av två delmodeller, en för gator och vägar och en för räddningstjänst. Även den alternativa modellen utgörs av summan av dessa två delmodeller, skattade var för sig.
Tabell 14 Jämförelse av modeller för infrastruktur och skydd
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Delmodell gator och vägar
Invånare per kvadratkilometer (+)
Kommunal väg per invånare (+)
Statlig väg per invånare (-)
Länsdummy (+/-)
Klimatttillägg
Ortstillägg
Delmodell räddningstjänst
Invånardistans (+)
Invånardistans (+)
Lokalt befolkningsunderlag (-)
Lokalt befolkningsunderlag (-)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,30
0,55
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,53
Den nuvarande modellen för gator och vägar har två komponenter, ett klimattillägg som kompenserar kommuner med för väghållningen besvärliga klimatförhållanden, och ett ortstillägg som kompenserar kommuner med urbana förhållanden. Delmodellen för räddningstjänst bygger på invånardistans och lokalt befolkningsunderlag. Förklaringsgraden uppgår till låga 0,30, då nettokostnaden ställs mot standardkostnaden.
I den alternativa modellen för gator och vägar kompenseras för glesbygdsförhållanden, både kommunal och statlig väg per invånare, och en länsdummy. Kostnaderna ökar med mängden kommunal väg, och minskar med mängden statlig väg. Länsdummyn kompenserar, förenklat, kommuner i norra Sverige. I den alternativa delmodellen för räddningstjänst ingår invånardistans och lokalt befolkningsunderlag precis som i nuvarande modell, men någon särskild kompensation utgår inte till de tre storstäderna. Förklaringsgraden för den alternativa modellen uppgår till 0,55, vilket är en stor ökning jämfört med nuvarande modell.
Förklaringsgraden mellan nuvarande och alternativ standardkostnad uppgår till 0,53.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
2023-03-28
18 (32)
996
s. 19 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 7 Infrastruktur och skydd: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Stockholm Haninge Malmö Upplands-Bro Skurup Solna Örebro Herrljunga Sundbyberg Varberg Grästorp Nynäshamn Falköping Tanum Värnamo Lysekil Karlshamn Ronneby Ödeshög Strömstad Trosa Vetlanda Torsby Sala Malung-Sälen Mörbylånga Vingåker Smedjebacken Bräcke Ljusnarsberg Leksand Sotenäs Gällivare
Effekten per kommun varierar från ungefär -500 kronor per invånare till +1 300 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
Tabell 15 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för infrastruktur och skydd, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Jokkmokk
1 288
Stockholm
-545
Gällivare
1 180
Ekerö
-449
Arjeplog
1 148
Ale
-423
Sorsele
1 079
Värmdö
-410
Kiruna
927
Göteborg
-401
Älvdalen
808
Bollebygd
-380
Hultsfred
804
Kungsbacka
-372
Högsby
796
Kungälv
-365
Vindeln
746
Härryda
-327
Sollefteå
742
Haninge
-321
Modellen omfördelar från en relativt blandad skara kommuner till, i huvudsak, små kommuner i norra Sverige.
2023-03-28
19 (32)
997
s. 20 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
4.3.8 Verksamhetsövergripande kostnader
Dagens modell för verksamhetsövergripande kostnader innehåller fem demodeller: administrationskostnader, uppvärmningskostnader, byggkostnader, minskning i total befolkning och eftersläppningseffekter. Av de fem avser uppvärmningskostnader, byggkostnader och minskningen av befolkningen effekter som i huvudsak uppstår i kärnverksamheterna, och därför bör ingå i deras respektive delmodell. Eftersläpningskostnaderna är en ren kompensation för tidigare års utjämning. Alltså är det endast administrationskostnaderna som kan sägas vara kopplade till strukturella faktorer som inte redan tagits hänsyn till i övriga delmodeller.
Som obligatorisk administration med strukturellt betingad kostnadsvariation betraktas här huvuddelen av politisk verksamhet, samt fysisk och teknisk planering och bostadsförbättringar, konsument- och energirådgivning, miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning, alkoholtillstånd och totalförsvar och samhällsskydd från det kommunala räkenskapssammandraget. 2
Samvariationen mellan nämnda nettokostnader och nuvarande respektive alternativ modell för administrationskostnaderna redovisas nedan.
Tabell 16 Jämförelse av modeller för verksamhetsövergripande kostnader
Variabler i dagens modell
Variabler i den alternativa modellen
Invånardistans (+)
Befolkning (-)
Log befolkningen (-)
Invånare per kvadratkilometer (-)
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,03
0,11
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens standardkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells standardkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,23
I grunden baseras den alternativa modellen på samma förhållanden som den nuvarande modellen, nämligen glesbygdsförhållanden och befolkning.
Nuvarande modell har en extremt låg förklaringsgrad på 0,03.
Den alternativa modellen har också den klart lägsta förklaringsgraden av alla med 0,11. Samvariationen mellan de två modellerna är låg med ett R 2 på 0,23, trots att det i grunden är samma förhållanden som kompenseras.
Om utjämningen för 2020 baserats på den alternativa modellen hade utfallet skiljt sig från det faktiska utfallet 2020. Förändringen i kronor per invånare redovisas i figuren nedan.
2 Raderna 100, 120, 130, 215, 225, 261, 267 och 275 i det kommunala räkenskapssammandraget.
2023-03-28
20 (32)
998
s. 21 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 8 Verksamhetsövergripande kostnader: förändring i utfall 2020, kronor per invånare
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000
Nordmaling Arvidsjaur Ljusnarsberg Dorotea Gällivare Strömsund Nordanstig Helsingborg Botkyrka Sundsvall Kalmar Landskrona Österåker Burlöv Kävlinge Ale Staffanstorp Oskarshamn Ulricehamn Finspång Öckerö Älmhult Mullsjö Oxelösund Färgelanda Heby Osby Åmål Sävsjö Svenljunga Bollebygd Emmaboda Munkfors
Effekten per kommun varierar från ungefär -1 300 kronor per invånare till +600 kronor per invånare. I tabellen nedan lyfts de 10 kommunerna med störst förbättring respektive störst försämring av utfallet i modellen, jämfört med dagens modell, fram.
Tabell 17 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen för verksamhetsövergripande kostnader, kronor per invånare
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Eda
578
Nordmaling
-1 288
Munkfors
575
Berg
-1 288
Lessebo
574
Älvdalen
-1 285
Kungsör
569
Hällefors
-1 283
Vännäs
568
Orsa
-1 282
Grums
566
Vansbro
-1 280
Storfors
566
Robertsfors
-1 278
Vingåker
564
Vilhelmina
-1 272
Töreboda
562
Bräcke
-1 262
Mellerud
561
Arvidsjaur
-1 261
Det är inte helt lätt att se ett mönster i vilka kommuner som vinner eller förlorar mest på förändringen.
2023-03-28
21 (32)
999
s. 22 5. Utfallsjämförelser Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
4.3.9 Samtliga variabler i modellen
I detta förslag presenteras ingen kostnadsnyckel av norsk modell, men i tabellen nedan redovisas de 28 variabler som ingår i någon av de alternativa delmodellerna, och som därför skulle kunna ingå i en sådan kostnadsnyckel.
Tabell 18 Alla variabler i den alternativa kostnadsutjämningen
Typ av variabel
Variabel
Åldersfördelning
Andel invånare 1-5 år i befolkningen (+)
Andel invånare 6-15 år i befolkningen (+)
Andel invånare 16-19 år i befolkningen (+)
Befolkning, totalt eller i
Log befolkningen 6-15 år (-)
åldersgrupper
Kvadraten på log befolkning 6-15 år (+)
Kvadraten på log befolkning 16-19 år (+)
Log befolkning totalt (-)
Variation i befolkningen
Skattad överkapacitet 1-5 år (+)
Skattad överkapacitet 6-15 år (+)
Indikatorer för
Roten ur invånardistansen (+)
bebyggelsestruktur
Invånardistans (+)
Roten ur tätortsbefolkningen (+)
Invånare per kvadratkilometer (+)
Lokalt befolkningsunderlag (-)
Skillnader i behov av olika
Behovsindex förskola (+)
verksamheter
Andel gymnasieelever på program med höga kostnader (+)
Andel vuxna utan grundskola (+)
Kommunal väg per invånare (+)
Statlig väg per invånare (-)
Länsdummy (+/-)
Sociala förhållanden
Andel 0-19 i hushåll med låg inkomst (+)
Andel i flerfamiljshus byggda 1965-1975 (+)
Andel lågutbildade födda i Sverige 20-40 år (+)
Andel 18-64 med låg inkomst (+)
Utrikes födda 18-64 år med högst 5 år sedan UT (-)
Andel 80-89 år som bor ensamma (+)
Andel 90 +som bor ensamma (+)
Överdödlighet (+)
5. Utfallsjämförelser
I avsnitt 4 beskrivs var och en av de ingående delmodellerna. Det är summan av utfallet i samtliga modeller, det vill säga det vi kallar strukturkostnaden, som ligger till grund för utjämningsbidrag/-avgift per kommun. I detta avsnitt redovisas hur utfallet i den alternativa modellen skiljer sig jämfört med nuvarande kostnadsutjämning.
2023-03-28
22 (32)
1000
s. 23 5.1 Utfall per kommun Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Tabell 19 Jämförelse av dagens strukturkostnad och alternativ strukturkostnad
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med nettokostnad som oberoende variabel och konstant och respektive strukturkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
Dagens strukturkostnad
Alternativ strukturkostnad
0,62
0,78
Förklaringsgrad (R 2 ) vid analys med dagens strukturkostnad som beroende variabel och konstant och alternativ modells strukturkostnad som oberoende variabler, 2018-2020
0,73
Förklaringsgraden i varje delmodell är högre i den alternativa modellen än i nuvarande, och när delmodellerna summeras till strukturkostnader och ställs mot motsvarande nettokostnader är skillnaden avsevärd. Det är dock viktigt att komma ihåg att utfallet 2018-2020 i dagens utjämning baseras på dataunderlag till och med 2016, medan den alternativa modellen skattas med data för 2018-2020. Skillnaden i förklaringsgrad skulle med alla sannolikhet vara mindre om utfallet för den alternativa modellen hade ställts mot faktiska nettokostnader från 2022- 2024, vilket av uppenbara skäl inte varit möjligt.
Nedan beskrivs hur kostnadsutjämningens utfall skiljer sig åt mellan den här utvecklade alternativa modellen och nuvarande modell. Effekterna redovisas först per kommun, därefter per kommungrupp och slutligen per län.
5.1 Utfall per kommun
I diagrammet nedan visas förändring i utfall i kronor per invånare för var och en av landets kommuner, 2020.
2023-03-28
23 (32)
1001
s. 24 5.1 Utfall per kommun Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Figur 9 Förändring i utfall i kostnadsutjämningen per kommun 2020, kronor per invånare
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0 -2 000 -4 000 -6 000
Täby Upplands Väsby Lomma Vallentuna Härryda Trosa Svedala Halmstad Perstorp Habo Bollebygd Hällefors Strömstad Mariestad Sävsjö Hallstahammar Mullsjö Alvesta Vaggeryd Flen Värnamo Vindeln Sala Östersund Tidaholm Vimmerby Fagersta Ljusnarsberg Skellefteå Överkalix Älvsbyn Åsele Arjeplog
För 57 kommuner skulle utfallet försämras, medan det skulle förbättras för 233 kommuner. I tabellen nedan listas de 10 kommuner som vinner mest på förändringen, och de 10 kommuner som förlorar mest.
Tabell 20 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen
Vinnarkommuner
Förändring i kronor per
Förlorarkommuner
Förändring i kronor per
invånare
invånare
Jokkmokk
11 777
Täby
-4 597
Arjeplog
10 925
Järfälla
-4 304
Gällivare
8 712
Sollentuna
-4 139
Kiruna
8 557
Stockholm
-4 061
Sorsele
8 239
Solna
-4 028
Älvdalen
7 056
Ekerö
-3 885
Vilhelmina
6 983
Nacka
-3 799
Arvidsjaur
6 971
Danderyd
-3 752
Dorotea
6 817
Lidingö
-3 668
Härjedalen
6 606
Upplands Väsby
-3 574
Det geografiska mönstret är mycket tydligt, med samtliga 10 vinnarkommuner i norra Sverige medan förlorarkommunerna alla ligger i Stockholms län. Utfallsskillnaderna i kronor per invånare är mycket stora. I diagrammet nedan har utfallsskillnaden räknas om till nödvändig förändring i skattesats, för bibehållet ekonomiskt resultat, med hjälp av respektive kommuns skattekraft.
2023-03-28
24 (32)
1002
s. 25 5.1 Utfall per kommun Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 10 Förändring i utfall i kostnadsutjämningen per kommun 2020, i nödvändig skattesatsförändring
2,00
1,00
0,00 -1,00 -2,00 -3,00 -4,00 -5,00 -6,00
Järfälla Botkyrka Danderyd Älmhult Burlöv Nykvarn Svedala Halmstad Alingsås Laholm Markaryd Ulricehamn Örkelljunga Lidköping Gävle Uppvidinge Götene Tomelilla Karlsborg Östhammar Vara Flen Vindeln Lindesberg Mora Kalix Ragunda Storfors Pajala Ovanåker Storuman Åsele Arjeplog
Nedan listas de 10 kommuner som kan sänka respektive måste höja skatten mest, om den alternativa kostnadsutjämningen skulle genomföras.
Tabell 21 Största vinnare och förlorare på den alternativa modellen, skattesats
Vinnarkommuner
Förändring i skatt,
Förlorarkommuner
Förändring i skatt,
procentenheter
procentenheter
Jokkmokk
-5,46
Järfälla
1,83
Arjeplog
-5,19
Upplands Väsby
1,53
Sorsele
-4,19
Huddinge
1,46
Älvdalen
-3,75
Täby
1,42
Vilhelmina
-3,75
Sollentuna
1,41
Dorotea
-3,56
Stockholm
1,37
Härjedalen
-3,38
Upplands-Bro
1,37
Gällivare
-3,32
Solna
1,36
Kiruna
-3,31
Ekerö
1,35
Arvidsjaur
-3,30
Botkyrka
1,31
Vinnare och förlorare räknat i nödvändig skattesatsförändring är ungefär desamma som då utfallet redovisas i kronor per invånare.
I diagrammet nedan redovisas för varje kommun dagens skattesats (kommun plus region) och möjlig skattesats med den alternativa kostnadsutjämningen.
2023-03-28
25 (32)
1003
s. 26 5.2 Utfall per kommungrupp Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Figur 11 Jämförelse av dagens skatt med möjlig skatt med ny kostnadsutjämning
36
35
34
33
32
31
30
29
28
27
Österåker Nacka Värmdö Åstorp Linköping Huddinge Lerum Halmstad Göteborg Lidköping Örebro
Tranemo Hjo Hallsberg Säffle Markaryd Östhammar Leksand
Karlskoga Kristinehamn Falun Vetlanda Trollhättan Krokom Lysekil Gnosjö Mörbylånga Ödeshög Berg Bengtsfors Ånge Arjeplog Munkedal
Skattesats
SkattesatsNy
Linjär (SkattesatsNy)
Kommuner som idag har låg skattesats skulle typiskt sett behöva höja sin skatt, medan dagens högskattekommuner skulle kunna sänka sin skatt. Som den linjära trenden för den nya skattesatsen (skattesats justerad för alternativ kostnadsutjämning) visar kvarstår dock en viss skillnad i skattenivå även efter justeringen av utjämningen. Dagens högskattekommuner skulle alltså i genomsnitt ha något högre skatt även efter en förändring, medan dagens lågskattekommuner fortfarande, i genomsnitt, skulle ha relativt låg skatt.
5.2 Utfall per kommungrupp
För att se systematiska effekter av en förändring redovisas i diagrammet nedan genomsnittlig effekt per kommungrupp, i kronor per invånare.
2023-03-28
26 (32)
1004
s. 27 5.2 Utfall per kommungrupp Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 12 Förändring i utfall per kommungrupp 2020, kronor per invånare, ovägt medel
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000 -2 000 -3 000
På kommungruppsnivå (kommungrupper enligt SKR:s indelning till och med 2022) är skillnaden tydlig på det sättet att storstäderna och pendlingskommunerna nära storstäderna skulle förlora på en omläggning till den nya metoden, medan utfallet för övriga kommungrupper är positivt.
I nedanstående diagram redovisas istället skattesats per kommungrupp, för och efter en förändring av kostnadsutjämningen.
2023-03-28
27 (32)
1005
s. 28 5.3 Utfall per län Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Figur 13 Dagens skattesats och möjlig skattesats med ny utjämning, ovägt medel per kommungrupp
35
34,1
34
34
33 32,6
32
31,6
31,5
32
31
31
30
Dagens skattesats
Ny skattesats
Det är tydligt att skattesatserna skulle kunna bli mer lika i de olika kommungrupperna än vad de är idag, med mer än en halvering av skillnaden mellan högst och lägst skatt per kommungrupp
5.3 Utfall per län
Som i föregående avsnitt redovisas utfallseffekten i kronor per invånare per län för 2020 i diagrammet nedan.
2023-03-28
28 (32)
1006
s. 29 5.3 Utfall per län Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Figur 14 Förändring i utfall per län 2020, kronor per invånare, ovägt medel
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0 -1 000 -2 000 -3 000 -4 000
Jämförelsen per län visar att det endast är kommunerna i Stockholms län som i genomsnitt skulle förlora på den alternativa modellen.
Nedan redovisas genomsnittlig skattesats per län idag, och vad som skulle vara möjligt med en ny kostnadsutjämning.
Figur 15 Dagens skattesats och möjlig skattesats med ny utjämning, ovägt medel per län
35
34,7
34
33
33,0
32
31,2
31,4
31
30
29
Dagens skattesats Ny skattesats
2023-03-28
29 (32)
1007
s. 30 6. Strukturbidraget kan tas bort Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Även på länsnivå skulle den alternativa kostnadsutjämningen möjliggöra en dryg halvering av skillnad i skattesats.
6. Strukturbidraget kan tas bort
Ovan redovisas effekterna av att ersätta dagens kostnadsutjämning mot en kostnadsutjämning baserad på regressionsanalyser. Många av de kommuner som får de största positiva effekterna av en sådan förändring är kommuner i norra Sverige som idag får strukturbidrag.
Strukturbidrag är bidrag som kompenserar för det intäktsbortfall som uppstod då vissa komponenter i kostnadsutjämningen tidigar lyfts ut ur systemet. Det var faktorer som man idag bedömer inte bör ingå i kostnadsutjämningen.
En möjlighet som öppnar sig med så pass stora omfördelande effekter som den alternativa kostnadsutjämningen får jämfört med dagens utjämning, är att samtidigt som den införs passa på att ta bort strukturbidraget helt ur utjämningen. Figuren nedan visar den totala effekten en sådan förändring skulle få jämfört med dagens system. I diagrammet har kommunerna sorterats på sammantagen förändring av den alternativa kostnadsutjämningen och ett borttaget strukturbidrag.
Figur 16 Förändring i utfall med alternativ kostnadsutjämning och borttaget strukturbidrag 2020, kr/invånare
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0 -2 000 -4 000 -6 000
Täby Upplands Väsby Botkyrka Värmdö Lund Nykvarn Knivsta Oxelösund Höör Strömstad Norrköping Ystad Trollhättan Bräcke Bromölla Sävsjö Gislaved Finspång Vindeln Forshaga Kil Hylte Mellerud Falköping Nordmaling Tingsryd Sundsvall Hudiksvall Åre Kiruna Sollefteå Hofors Jokkmokk
Förändring i utfall om strukturbidraget tas bort
Strukturbidrag
2023-03-28
30 (32)
1008
s. 31 7. För- och nackdelar med ny kostnadsutjämning Kontrollera mot PDF
SOU 2024:50
Bilaga 7
Anders Norrlid AB
Som framgår av figuren påverkas inte kommunerna med störst negativ förändring jämfört med tidigare jämförelse, eftersom de idag inte får något strukturbidrag. Men den största positiva förändringen minskar nu från knappt 12 000 kronor per invånare då bara kostnadsutjämningen förändras, till cirka 8 500 kronor per invånare då man samtidigt tar bort strukturbidraget.
I tabellen nedan visas de 10 kommuner som får störst positiv förändring om även strukturbidraget tas bort, och de 10 kommuner som får störst negativ förändring.
Vinnarkommuner
Förlorarkommuner
Förändring
Struktur-
Om
Förändring
Struktur-
Om
strukturbidrag
strukturbidrag
kostn. Utj.
bidrag
tas bort
kostn. Utj.
bidrag
tas bort
Arjeplog
10 925
2 348
8 577
Täby
-4 597
0
-4 597
Jokkmokk
11 777
4 364
7 413
Järfälla
-4 304
0
-4 304
Sorsele
8 239
2 236
6 003
Sollentuna
-4 139
0
-4 139
Älvdalen
7 056
2 161
4 895
Stockholm
-4 061
0
-4 061
Orsa
5 148
392
4 756
Solna
-4 028
0
-4 028
Ljusdal
5 179
462
4 717
Ekerö
-3 885
0
-3 885
Dorotea
6 817
2 165
4 652
Nacka
-3 799
0
-3 799
Vilhelmina
6 983
2 382
4 601
Danderyd
-3 752
0
-3 752
Härjedalen
6 606
2 104
4 502
Lidingö
-3 668
0
-3 668
Upplands
Arvidsjaur
6 971
2 484
4 487
Väsby
-3 574
0
-3 574
Det övegripande mönstret är detsamma som tidigare, det vill säga omfördelning från Stockholmskommuner till kommuner i mellersta och norra Sverige, men spannet är alltså nu betydligt mindre.
7. För- och nackdelar med ny kostnadsutjämning
Det finns både för- och nackdelar med en omläggning i den riktning som prövats i denna analys.
Transparens
En aspekt av transperens är själva omfattningen av systemet. Vid en förändring från över 100 variabler till knappt 30 blir systemet mer överskådligt, och på det sättet lättare att ta till sig.
Samtidigt är regressionsanalys en metod som är teknisk till sin natur, och som innehåller sina metodmässiga fallgropar. Ofta är resultaten av analyserna intuitivt lätta att ta till sig, men undantag förekommer. Samtidigt måste sägas att även nuvarande system redan innehåller regressionsbaserade modeller, och också har andra komponenter som kräver en hel del tankearbete för att sätta sig in i och förstå.
2023-03-28
31 (32)
1009
s. 32 Bilaga 7 Kontrollera mot PDF
Bilaga 7
SOU 2024:50
Anders Norrlid AB
Träffsäkerhet
I detta avsnitt har kostnadsutjämningens träffsäkerhet bedömts med hjälp av det statistiska måttet förklaringsgrad (R 2 ), då beräknad standardkostnad ställts mot faktisk nettokostnad för motsvarande verksamhet. I samtliga modeller är den alternativa modellen mer träffsäker, det vill säga förklaringsgraden är högre. I många fall är skillnaden anmärkningsvärd. Jämförelsen är inte riktigt rättvis eftersom den alternativa modellen utvärderats för samma period som har använts som underlag för beräkningen av utjämningen, medan dagens kostnadsutjämning bygger på en kombination av aktuella data och skattningar som har gjorts på data som dateras flera år före den undersökta perioden.
Skillnaderna i träffsäkerhet är dock så pass stora, till den alternativa metodens fördel, att bedömningen är att den alternativa metoden skulle ge en bättre träffsäkerhet än dagens metod även på några års sikt. Helt säkert går frågan tyvärr inte att besvara förrän om några år, eller om dataunderlag togs fram för flera år bakåt i tiden.
Baserat på underliggande strukturella faktorer
En viktig målsättning är att kostnadsutjämningens utfall inte ska styras av faktorer som är påverkbara. En kommun ska inte kunna optimera sitt utfall genom ett viss agerande. Till exempel ska ineffektivitet eller ambitionsnivå inte kompenseras med ett högre utfall i kostnadsutjämningen.
Den alternativa metoden baseras i lika hög grad som dagens kostnadsutjämning på strukturella, opåverkbara faktorer. Samtidigt går det inte att utesluta att effektivitet och ambitionsnivå samvarierar med vissa strukturella faktorer. Det kan exempelvis vara så att landsbygdskommuner och kommuner i norra Sverige i genomsnitt har lägre effektivitet och/eller högre ambitionsnivå än kommuner i storstadsområdena. Men landsbygdskommuner och kommuner i norra Sverige har generellt sett hög skattesats, vilket är nödvändigt för att finansiera verksamheten. Det finns alltså incitament även för dem att vara så effektiva de bara kan. Om den relativt stora omfördelning till fördel för landsbygd och norra Sverige som den alternativa modellen skulle innebära i huvudsak vore betingad av låg effektivitet och hög ambitionsnivå, skulle det antyda en anmärkningsvärd okänslighet för skattebörda idag. Det är därför rimligt att tänka sig att det höga kostnadsläget hos vinnarna på den alternativa ansatsen i hög utsträckning beror på opåverkbara faktorer. Om det stämmer är de kraftigt underkompenserade för sina förutsättningar i dagens kostnadsutjämning.
2023-03-28
32 (32)
1010
opaginerad Statens offentliga utredningar 2024 Kontrollera mot PDF
Statens offentliga utredningar 2024
Kronologisk förteckning
1. Ett starkare skydd för offentlig- anställda mot våld, hot och trakasserier. Ju.
2. Ett samordnat vaccinationsarbete
– för effektivare hantering av kom- mande vacciner. Del 1 och 2. S.
3. Ett starkt judiskt liv för framtida generationer. Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034. Ku.
4. Inskränkningarna i upphovsrätten. Ju.
5. Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. Ju.
6. Steg mot stärkt kapacitet. Fi.
7. Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister. Ju.
8. Livsmedelsberedskap för en ny tid. LI.
9. Utvecklat samarbete för verksamhets förlagd utbildning – långsiktiga åtgär- der för sjuksköterskeprogrammen. U.
10. Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud. Ju.
11. Rätt frågor på regeringens bord –
en ändamålsenlig regeringsprövning på miljöområdet. KN.
12. Mål och mening med integration. A.
13. En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer. Ju.
14. Arbetslivskriminalitet – myndighets- samverkan, en gemensam tipsfunktion, lärdomar från Belgien och gränsöver- skridande arbete. A.
15. Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. Ju.
16. Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna. U.
17. Skolor mot brott. U.
18. Nya regler om cybersäkerhet. Fö.
19. En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap. KN.
20. Maskinellt värde för vissa industribygg- nader – ett undantag från fastighets- skatt. Fi.
21. Ett inkluderande jämställdhets- politiskt delmål mot våld. A.
22. En ny organisation för förvaltning av EU-medel. Fi.
23. En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. S.
24. Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. Fi.
25. En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten. S.
26. En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022. S.
27. Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter. Ju.
28. Offentlighetsprincipen eller insyns-lag. Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet. U.
29. Goda möjligheter till ökat välstånd. Fi.
30. En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga. S.
31. En ändamålsenlig vapenlagstiftning. Del 1 och 2. Ju.
32. Åtgärder mot mervärdesskatte- bedrägerier. Fi.
33. Delad hälsodata – dubbel nytta. Regler för ökad interoperabilitet i hälso- och sjukvården. S.
34. Ansvar och oberoende
– public service i oroliga tider. Ku.
35. En framtid för alm och ask
– förädling, forskning och finansiering. LI.
opaginerad Statens offentliga utredningar 2024 Kontrollera mot PDF
36. Förenkla och förbättra! Fi.
37. Förbättrade ränteavdragsregler för företag. Fi.
38. Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner. LI.
39. Skärpta regler om ungdomsövervak- ning och straffreduktion för unga. Ju.
40. Genomförande av lönetransparensdirektivet. A.
41. Styrkraft för lyckad integration. A.
42. Bildning, utbildning och delaktighet
– folkbildningspolitik i en ny tid. U.
43. Staten och kommunsektorn
– samverkan, självstyrelse, styrning. Fi.
44. Stärkt kontroll av fusk i livsmedels- kedjan. LI.
45. Kompletterande bestämmelser till EU:s reviderade förordning om elektronisk identifiering. Fi.
46. Ny lag om internationella sanktioner. Genomförande av EU:s sanktions- direktiv. UD.
47. Digital myndighetspost. Fi.
48. Ett ändamålsenligt samhällsskydd. Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen. Volym 1 och 2. Ju.
49. Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig. A.
50. Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn. Del 1 och 2. Fi.
opaginerad Statens offentliga utredningar 2024 Kontrollera mot PDF
Statens offentliga utredningar 2024
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Mål och mening med integration. [12]
Arbetslivskriminalitet – myndighets- samverkan, en gemensam tipsfunktion, lärdomar från Belgien och gränsöver- skridande arbete. [14]
Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld. [21]
Genomförande av lönetransparensdirektivet. [40]
Styrkraft för lyckad integration. [41]
Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig. [49]
Finansdepartementet
Steg mot stärkt kapacitet. [6]
Maskinellt värde för vissa industribyggna- der – ett undantag från fastighetsskatt. [20]
En ny organisation för förvaltning av EU-medel [22]
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. [24]
Goda möjligheter till ökat välstånd. [29]
Åtgärder mot mervärdesskatte- bedrägerier. [32]
Förenkla och förbättra! [36]
Förbättrade ränteavdragsregler för företag. [37]
Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning. [43]
Kompletterande bestämmelser till EU:s reviderade förordning om elektronisk identifiering. [45]
Digital myndighetspost. [47]
Nätt och jämnt. Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn. Del 1 och 2.[50]
Försvarsdepartementet
Nya regler om cybersäkerhet. [18]
Justitiedepartementet
Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. [1]
Inskränkningarna i upphovsrätten. [4]
Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. [5]
Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister. [7]
Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud. [10]
En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer. [13]
Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. [15]
Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter. [27]
En ändamålsenlig vapenlagstiftning. Del 1 och 2. [31]
Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga. [39]
Ett ändamålsenligt samhällsskydd. Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen. Volym 1 och 2. [48]
Klimat- och näringslivsdepartementet
Rätt frågor på regeringens bord – en ändamålsenlig regeringsprövning på miljöområdet. [11]
En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap. [19]
opaginerad Statens offentliga utredningar 2024 Kontrollera mot PDF
Kulturdepartementet
Ett starkt judiskt liv för framtida generationer. Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034. [3]
Ansvar och oberoende
– public service i oroliga tider. [34]
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Livsmedelsberedskap för en ny tid. [8] En framtid för alm och ask
– förädling, forskning och finansiering. [35]
Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner. [38]
Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan. [44].
Socialdepartementet
Ett samordnat vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner. Del 1 och 2. [2]
En trygg uppväxt utan
nikotin, alkohol och lustgas. [23]
En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten. [25]
En utvärdering av förändringar i sjukför- säkringens regelverk under 2021 och 2022. [26]
En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga. [30]
Delad hälsodata – dubbel nytta. Regler för ökad interoperabilitet i hälso- och sjukvården. [33]
Utbildningsdepartementet
Utvecklat samarbete för verksamhets- förlagd utbildning – långsiktiga åtgärder för sjuksköterskeprogrammen. [9]
Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna. [16]
Skolor mot brott. [17]
Offentlighetsprincipen eller insynslag. Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet. [28]
Bildning, utbildning och delaktighet
– folkbildningspolitik i en ny tid. [42]
Utrikesdepartementet
Ny lag om internationella sanktioner. Genomförande av EU:s sanktions- direktiv. [46]