SOU 2024:50

Nätt och jämnt

Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn

Del 2 Bilagor

Betänkande av Utjämningskommittén 2022

Stockholm 2024

SOU 2024:50

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024

ISBN 978-91-525-0968-5 (tryck)

ISBN 978-91-525-0969-2 (pdf)

ISSN 0375-250X

Innehåll

SOU 2024:50

Del 2

Bilagor

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:36...........................................

837

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:56...........................................

851

Bilaga 3

Kommittédirektiv 2024:17...........................................

855

Bilaga 4 Samlade effekter av kommitténs förslag .....................

857

Bilaga 5 Riktade statsbidrag som föreslås inordnas

i det generella statsbidraget till kommunsektorn .......

917

Bilaga 6 Den lokala tillväxtens bestämningsfaktorer ...............

925

Bilaga 7

Regressionsbaserad kostnadsutjämning......................

979

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2022:36

En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning

Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 2022

Sammanfattning

En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av den kommunalekonomiska utjämningen. Syftet med upp- draget är att säkerställa att den kommunalekonomiska utjämningen ger kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service, trots skillna- der i skattekraft och strukturella förutsättningar.

Kommittén ska bl.a.

• analysera de variabler som ingår i inkomstutjämningen,

• analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningen för kommu- ner och regioner fångar upp skillnader i strukturella faktorer,

• analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras,

• genomgående analysera en eventuell påverkan av utjämnings- systemet på utveckling och tillväxt, såväl positiv som negativ,

• analysera och utvärdera utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade (LSS), och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.

837

Bilaga 1

SOU 2024:50

Uppdraget att göra en översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Systemet behöver utvecklas i takt med samhällsutvecklingen

Kommunerna och regionerna ansvarar för en stor del av den offent- liga verksamheten, såsom välfärdstjänster inom skola, omsorg samt hälso- och sjukvård. Alla kommuner respektive regioner har i princip samma uppdrag. Samtidigt skiljer sig förutsättningar och utmaningar åt mellan enskilda kommuner och regioner. Vissa kommuner och regioner måste hantera en minskande folkmängd medan andra kom- muners och regioners folkmängd växer kraftigt. Flera kommuner och regioner i norra Sverige står, som följd av flera företagsetableringar och expansioner, inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket kraftig befolkningstillväxt. Kompetensförsörjning och arbets- kraftsbrist är en stor utmaning i många kommuner och regioner sam- tidigt som andelen arbetslösa varierar över landet. Likaså varierar be- folkningens socioekonomiska förutsättningar, t.ex. utbildningsbak- grund och inkomstnivåer. Även om kommuner och regioner får en särskild ersättning för mottagande av skyddsbehövande och deras anhöriga kan mottagandet innebära kostnader på längre sikt i form av t.ex. ett större behov av försörjningsstöd och andra kommunala insatser. Ansvaret för mottagandet har visserligen blivit mer jämnt fördelat sedan lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända in- vandrare för bosättning trädde i kraft. Trots det kan de mer långsiktiga konsekvenserna av mottagandet variera mellan olika kommuner.

Sverige ska ha en välfärd av god kvalitet i hela landet. Kommuner och regioner ska även erbjuda annan kommunal service till sina in- vånare. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regi- oner att tillhandahålla välfärd och annan kommunal service. Meningen är att skillnader i kommunalskattesats inte ska bero på skillnader i skattekraft eller strukturella och opåverkbara faktorer.

Utjämningssystemet kompenserar mot denna bakgrund för skill- nader i skattekraft (inkomstutjämning) och för kostnadsskillnader som beror på strukturella faktorer, såsom bebyggelsestruktur och befolkningens ålderssammansättning (kostnadsutjämning). I utjäm- ningssystemet ingår därutöver strukturbidrag och införandebidrag, som vissa kommuner och regioner har rätt till. Det finns ett system för kommunerna och ett för regionerna, men systemen har samma

838

SOU 2024:50

Bilaga 1

principiella uppbyggnad. I systemet finns en s.k. regleringspost som reglerar att de medel som riksdagen anvisar till systemet är i nivå med nettot av bidragen och avgifterna inom utjämningssystemet. Syste- met finansieras inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Målet för detta utgiftsområde är att skapa goda och likvärdiga ekono- miska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150).

Utjämningssystemet regleras i lagen (2004:773) om kommunal- ekonomisk utjämning och förordningen (2004:881) om kommual- ekonomisk utjämning. Det nuvarande systemet för kommunaleko- nomisk utjämning infördes den 1 januari 2005. Vissa förändringar har därefter gjorts i utjämningssystemet. Den senaste breda översynen av systemet gjordes av Utjämningskommittén.08 (SOU 2011:39). De senaste ändringarna inom systemet, i kostnadsutjämningen, trädde i kraft den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:11, bet. 2019/20:FiU18, rskr. 2019/20:41).

Riksrevisionen har granskat det kommunalekonomiska utjämnings- systemet och redogjort för sina iakttagelser och slutsatser i två gransk- ningsrapporter: Det kommunala utjämningssystemet – behov av mer ut- jämning och bättre förvaltning (RiR 2019:29) och Tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen (RiR 2020:11). Riksrevisionen pekar i rapporterna på utvecklingsområden inom och kopplat till utjämningssystemet, bl.a. vad gäller kostnadsutjämningen och behov av en djupare förståelse för hur inkomstutjämningen påverkar tillväxtincitament på lokal nivå.

För att syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska uppnås behöver systemet utvecklas i takt med samhällsutveck- lingen. Mot bakgrund av att det var länge sedan systemet sågs över i sin helhet finns det därför behov av en sådan översyn.

Inkomstutjämningen ska kompensera för skillnader i skattekraft

Systemet för inkomstutjämning kompenserar för skillnader i skatte- kraft mellan kommuner och mellan regioner. Inkomstutjämningen är långtgående och den del av det kommunalekonomiska utjämnings- systemet som bidrar mest till att skapa likvärdiga ekonomiska för-

839

Bilaga 1

SOU 2024:50

utsättningar för kommuner och regioner. Huvuddelen av inkomst- utjämningen finansieras av staten.

Inkomstutjämningen utgår från skillnaden mellan kommunens eller regionens skatteunderlag och 115 procent av medelskatte- kraften i landet. De kommuner och regioner som har en skattekraft som är lägre än 115 procent av medelskattekraften i landet får ett inkomstutjämningsbidrag. De kommuner och regioner som har en skattekraft som är högre än 115 procent av medelskattekraften får betala en inkomstutjämningsavgift.

Storleken på bidraget eller avgiften bestäms genom att bidrags- respektive avgiftsunderlagen multipliceras med en länsvis skattesats. Den länsvisa skattesatsen utgår från medelskattesatsen i landet 2003, med en korrigering för skatteväxlingar sedan 1991 mellan kommu- nerna och regionerna i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. Inkomstutjämningen är inte fullständig, utan en reducering av medel- skattesatsen görs med den s.k. kompensationsgraden i inkomst- utjämningen. Reduceringen är till för att minska risken för negativa marginaleffekter i systemet, dvs. en negativ nettoeffekt av föränd- ringar av skatteintäkterna och inkomstutjämningsbidraget eller in- komstutjämningsavgiften, som uppstår för en kommun om dess rela- tiva skattekraft ökar. Vid ändringar i systemet för inkomstutjämning bör risken för negativa marginaleffekter i möjligaste mån undvikas.

Bortsett från en ändring i kompensationsgraden för avgiftsbetal- ande kommuner och regioner 2014, som återställdes 2016, har inga förändringar i den länsvisa skattesatsen gjorts sedan inkomstutjäm- ningen i dess nuvarande form infördes. Det finns därför anledning att se över utformningen av den länsvisa skattesatsen.

I granskningsrapporten Tillväxthämmande incitament i den kom- munala utjämningen? (RiR 2020:11) pekar Riksrevisionen på att in- komstutjämningen, såsom den är utformad i Sverige, enligt ekono- misk teori kan ha negativa effekter på incitament för tillväxtfrämjande arbete i kommuner och regioner. Riksrevisionen framhåller också att det inom forskningen antas att för höga skatter påverkar skattekraftens utveckling negativt och att inkomstutjämningen kan påverka val av skattesats. I sin granskning kunde myndigheten inte finna belägg för att graden av utjämning i inkomstutjämningen påverkar tillväxten i skattekraften negativt. Riksrevisionen pekade i sin rapport på att en lägre grad av utjämning skulle innebära ökade inkomstskillnader mellan kommunerna, vilket i sig kan ha betydelse för tillväxten. Den

840

SOU 2024:50

Bilaga 1

aspekten omfattades dock inte av granskningen. Även om Riksrevi- sionen inte kunde finna belägg för att inkomstutjämningen påverkar skattekraften negativt menade myndigheten att frågan borde analyseras vidare. Mot denna bakgrund behövs en djupare analys av arbetet med tillväxtfrågor i kommuner, och i regioner, och av hur utformningen av inkomstutjämningen eventuellt påverkar detta arbete.

Kommittén ska därför

• analysera de variabler som ingår i inkomstutjämningen och vid behov lämna förslag på uppdateringar och ändringar,

• undersöka om och i så fall hur utformningen av inkomstutjäm- ningen påverkar incitament att stimulera tillväxt i kommuner och regioner med olika strukturella förutsättningar,

• kartlägga och beskriva kunskapsläget vad gäller effekten av till- växtfrämjande arbete i kommuner och regioner med olika struk- turella förutsättningar, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Kostnadsutjämningen ska kompensera för strukturella behovs- och kostnadsskillnader

Syftet med kostnadsutjämningen är att kompensera för kostnads- skillnader som uppstår till följd av strukturella och opåverkbara fak- torer. Det handlar dels om behovsskillnader, t.ex. hur många barn eller äldre det finns i befolkningen och befolkningens socioekono- miska förutsättningar, dels om faktorer som påverkar kostnaden att producera service, såsom bebyggelsestruktur beträffande bl.a. avstånd och gleshet.

Kostnadsutjämningen består av ett antal delmodeller för kommu- nerna respektive för regionerna. I varje delmodell beräknas en stan- dardkostnad för respektive kommun och region. En kommuns eller regions standardkostnader summeras till en strukturkostnad. Om kommunens eller regionens strukturkostnad är högre än den genom- snittliga strukturkostnaden i landet får kommunen eller regionen ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Om kommunens eller regionens strukturkostnad i stället är lägre än den genomsnittliga strukturkostnaden ska kommunen eller regionen be- tala en kostnadsutjämningsavgift. Kostnadsutjämningen är statsfinan-

841

Bilaga 1

SOU 2024:50

siellt neutral, dvs. de bidrag som vissa kommuner respektive regioner får i systemet är lika stora som de avgifter som andra kommuner respektive regioner betalar i systemet.

Omfördelningen inom kostnadsutjämningen baseras på ett om- fattande underlag, i vilket en del uppdateras årligen, medan annat ligger fast tills vidare. Det finns därför behov av att med jämna mellan- rum se över och uppdatera systemet, i syfte att säkerställa dess aktualitet och träffsäkerhet. Den senaste översynen av systemet gjordes av Kostnadsutjämningsutredningen och redovisades i betänkandet Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Översynen ledde till ändringar i systemet som trädde i kraft den 1 januari 2020.

Det finns, med hänsyn till att det gått mer än fem år sedan den senaste översynen av systemet initierades och till att utvecklings- behov lyfts fram av bl.a. Riksrevisionen, behov av en ny översyn. Översynen bör innefatta samtliga områden inom kostnadsutjäm- ningen, inklusive en utvärdering av de förändringar som trädde i kraft 2020. Den bör vidare innefatta ställningstaganden till om nya områden bör inkluderas i systemet för att strukturella behovs- och kostnads- skillnader ska beaktas på ett tillfredsställande sätt. Det finns vidare behov av en genomgång av antaganden och beräkningsunderlag för att säkerställa att de fortfarande är aktuella.

I delmodellerna för hälso- och sjukvård, förskola, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg har relativt omfat- tande beräkningar gjorts för att uppskatta merkostnader för gles be- byggelsestruktur. Dessa beräkningar uppdateras inte årligen utan ligger fast tills vidare. Ändringarna i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 innebar bl.a. en förstärkt utjämning utifrån gles bebyggelsestruktur. Dessa förändringar baserades dock främst på uppräkningar av redan befintliga antaganden och beräkningar. Det finns därför behov av en mer grundlig genomgång och uppdatering av de beräkningar och antaganden som ligger till grund för kompen- sationen för merkostnader för gles bebyggelsestruktur.

Ändringarna i kostnadsutjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2020 innebar vidare att fler socioekonomiska faktorer, såsom utbild- nings- och inkomstnivå, infördes i kostnadsutjämningen. Föränd- ringen innebär bl.a. att medel omfördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar i kostnadsutjämningen för skolväsendet inom del- modellerna för förskola och gymnasieskola. I delmodellen för för-

842

SOU 2024:50

Bilaga 1

skoleklass och grundskola gjordes dock ingen förändring på grund av risk för dubbelkompensation mot bakgrund av det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola (prop. 2019/20:11 s. 26). Det finns anledning att analysera om socioekonomiska faktorer beaktas i tillräcklig grad i kostnads- utjämningen. Det är också viktigt att systemet i tillräcklig grad kom- penserar för eventuella långsiktiga och strukturella kostnader för flyktingmottagandet, vad gäller t.ex. försörjningsstöd, skola, hälso- och sjukvård m.m.

Systemet för kostnadsutjämning ska inte utjämna för kostnads- skillnader som beror på faktorer som kommuner och regioner kan på- verka, såsom service och ambitionsnivå, effektivitet eller skattesats. Systemet ska således inte utjämna för alla kostnadsskillnader. Det finns också exempel på områden där faktiska kostnadsskillnader inte har kunnat påvisas, t.ex. inom skolväsendet vad gäller socioekono- miska faktorer, men där utjämning utifrån strukturella faktorer ändå behövs för att kommuner och regioner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna tillhandahålla en likvärdig service. Analyser av vilka faktorer som ska ingå i kostnadsutjämningen kan således inte enbart baseras på statistiska analyser utifrån faktiska kostnadsskill- nader. Det krävs även andra typer av studier, analyser och bedöm- ningar av vilka strukturella faktorer som kan påverka kostnader, och som därmed behöver beaktas i kostnadsutjämningen.

Kommittén ska därför

• analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningen för kommu- ner och regioner fångar upp skillnader i strukturella faktorer och vid behov föreslå ändringar i systemet,

• föreslå former för en förvaltning av beräkningsmodellerna för gles bebyggelsestruktur,

• analysera om systemet i tillräcklig grad kompenserar för socio- ekonomiska faktorer och vid behov föreslå ändringar, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

843

Bilaga 1

SOU 2024:50

Kan strukturbidraget avvecklas eller förändras?

Strukturbidrag betalas ut till vissa kommuner och regioner som kom- pensation för tidigare tillägg i vissa av de delmodeller som inte längre ingår i kostnadsutjämningen eller för stora intäktsminskningar till följd av förändringar av utjämningssystemet. Strukturbidraget beta- las ut som ett fast årligt belopp per invånare och räknas inte upp mellan åren. Strukturbidragets aktualitet och träffsäkerhet är därmed lägre än övriga delar av det kommunalekonomiska utjämningssyste- met. Systemet med strukturbidrag kan sägas innebära att tidigare för- ändringar av utjämningssystemet inte har genomförts fullt ut. Ut- gångspunkten bör vara att strukturella skillnader mellan kommuner och mellan regioner som leder till kostnadsskillnader bör kompen- seras för inom kostnadsutjämningen.

Kommittén ska därför

• analysera om strukturbidraget i dess nuvarande form skulle kunna avvecklas eller förändras, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Ändamålsenliga effekter vid kommun- och regionsammanläggningar

Frivilliga kommunsammanläggningar har pekats ut som en möjlig väg att hantera framtida utmaningar för kommuner, bl.a. av Kommun- utredningen (SOU 2020:8). Vid en kommunsammanläggning föränd- ras bidrag och avgifter från det kommunalekonomiska utjämnings- systemet, eftersom sammanläggningen leder till en förändrad struktur. Inom utjämningssystemet finns delar, t.ex. strukturbidraget och dess konstruktion, som kan innebära stora negativa förändringar vid sammanläggningar. Detta kan innebära att ekonomiska effekter på relativt kort sikt försvårar kommunsammanläggningar som lång- siktigt skulle vara ändamålsenliga. Det finns en bestämmelse i lagen om kommunalekonomisk utjämning som syftar till att kompensera kommuner för de negativa effekter som kan uppstå vid en samman- läggning. Regleringen innebär dock att i de fall en mindre kommun med ett stort bidrag per invånare slås samman med en avsevärt större kommun kan kompensationen bli alltför stor i förhållande till sam- manläggningens omfattning. Det finns vidare inga motsvarande be- stämmelser för regionerna.

844

SOU 2024:50

Bilaga 1

Kommunutredningen har för sin del konstaterat att den befint- liga utformningen av utjämningssystemet kan utgöra ett hinder mot frivilliga sammanläggningar av kommuner och regioner.

Kommittén ska därför

• bedöma om utjämningssystemets omfördelningseffekter vid sam- manläggningar av kommuner respektive regioner är ändamåls- enliga och vid behov föreslå förändringar av systemet, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

En väl sammanhållen styrning med statsbidrag

Utöver det generella statsbidraget bidrar staten till finansieringen av de kommunala verksamheterna genom riktade statsbidrag. Stats- kontorets uppföljning av riktade statsbidrag visade att det 2020 fanns drygt 200 riktade statsbidrag, inklusive kostnadsersättningar, till kom- munsektorn (Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2020). Det finns ett fortsatt behov av att staten ersätter kommuner och regioner för kostnader inom vissa områden och i viss utsträckning riktar statsbidrag till specifika områden med stora ut- vecklingsbehov. Generella statsbidrag bör dock vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn eftersom det möj- liggör anpassning efter lokala och regionala behov.

Det finns exempel på riktade statsbidrag som inte är tidsbegränsade och som betalas ut för att finansiera verksamhet som kommuner och regioner är skyldiga att tillhandahålla, såsom vissa av ersättningarna för flyktingmottagandet. Det finns också exempel på riktade stats- bidrag som fördelas utifrån strukturella faktorer som det kompen- seras för i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det kan finnas skäl till att bidrag betalas ut i form av riktade statsbidrag, t.ex. för att stimulera till utveckling inom specifika områden med stora utvecklingsbehov. Sådana bidrag finns bl.a. inom hälso- och sjukvårds- området, äldreomsorgen och skolområdet. Det är emellertid viktigt att den statliga styrningen med statsbidrag är väl sammanhållen och att det samlade utfallet av statsbidrag till enskilda kommuner och regioner innebär en effektiv fördelning av resurserna. Ett helhets- perspektiv bör beaktas vid valet mellan generella och riktade stats- bidrag, i syfte att underlätta för kommuner och regioner att planera och bedriva verksamhet på ett effektivt sätt. Det kan finnas bidrag

845

Bilaga 1

SOU 2024:50

som det skulle vara mer effektivt att inordna i det generella stats- bidraget. En träffsäker kostnadsutjämning, som kompenserar kom- muner och regioner för merkostnader som följer av opåverkbara och strukturella faktorer, kan minska behovet av vissa riktade statsbidrag.

Vad gäller skolområdet bedömde Skolkommissionen i betänkan- det Samling för skolan (SOU 2017:35) att det generellt sett fördelas medel till skolan med för liten hänsyn till socioekonomiskt beting- ade skillnader i elevunderlaget. Kommissionen föreslog därför att ett sektorsbidrag för att nationellt finansiera skolan skulle utredas. Även i betänkandet En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) föreslogs att frågan om ett större sektorsbidrag till skolan skulle utredas vidare. Ett större sektorsbidrag till en viss del av den kommunala skolverk- samheten, såsom de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, skulle innebära behov av förändringar av det generella statsbidraget och utjämningssystemet. Det skulle också få konsekvenser för finansieringen av den kommunala sektorn i sin helhet.

Verksamheternas nettokostnader ligger till grund för omfördel- ningen inom flera av delmodellerna inom kostnadsutjämningen. Riktade statsbidrag har generellt sett en annan påverkan på nettokost- nader än vad generella statsbidrag har, och de kan därför ha en annan påverkan på omfördelningen inom kostnadsutjämningen. Det be- hövs mer kunskap om hur riktade statsbidrag, särskilt sådana som omfattar större belopp, kan påverka kostnadsutjämningen.

Kommittén ska därför

• föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade,

• beskriva vilka överväganden och principer som legat till grund förförslagen om vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inord- nas i det generella statsbidraget,

• analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverk- samhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssyste- met och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet,

• analysera vilka förändringar som är nödvändiga för att kunna in- föra ett större sektorsbidrag till skolverksamhet,

846

SOU 2024:50

Bilaga 1

• analysera hur riktade statsbidrag kan påverka utfallet inom kost- nadsutjämningen, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Hur blir systemets samlade utfall?

Det är viktigt att alla delar i det kommunalekonomiska utjämnings- systemet är uppdaterade och träffsäkra, men det är det samlade ut- fallet som är avgörande för om systemet uppfyller sitt syfte att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och för regio- ner. En översyn av utjämningssystemet i sin helhet bör därför även omfatta en analys av det samlade utfallet av systemets olika delar.

Huvudsyftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner och därmed förutsättningar för en likvärdig kommunal service i hela landet. En långtgående utjämning är nödvändig för att detta syfte ska uppnås. När systemet utformas måste dock avväg- ningar göras för att i möjligaste mån undvika negativa effekter av systemet. Skatteintäkter utgör kommunsektorns största intäktskälla och utvecklingen av skatteunderlaget är därför av central betydelse för kommunsektorns förmåga att kunna tillhandahålla en god väl- färd och annan kommunal service framöver. Även utveckling, t.ex. i form av nya arbetssätt och effektivisering av verksamheter, är av stor betydelse.

För att syftet med utjämningssystemet ska uppfyllas och för dess legitimitet behöver systemet vara träffsäkert. Det är samtidigt önsk- värt att systemet inte upplevs som alltför komplext och svårförståeligt för kommuner, regioner och andra intressenter. Vidare bör inslag i systemet som riskerar att leda till kraftiga svängningar i utfall mellan åren för enskilda kommuner och regioner i möjligaste mån undvikas för att säkerställa goda planeringsförutsättningarna för dessa.

Kommittén ska därför

• utvärdera det samlade utfallet av det kommunalekonomiska utjäm- ningssystem som föreslås,

• lämna förslag till införanderegler om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora,

847

Bilaga 1

SOU 2024:50

• genomgående analysera en eventuell påverkan, såväl positiv som negativ, av systemet på utveckling och tillväxt och vid målkon- flikter mellan behovet av en långtgående utjämning och utveck- ling och tillväxt beskriva hur dessa hanterats,

• genomgående i sitt arbete göra avvägningar mellan träffsäkerhet och möjligheten att uppnå en ökad enkelhet, transparens och sta- bilitet i systemet och vid målkonflikter beskriva hur de har han- terats,

• tydligt redovisa de beräkningar och antaganden som ligger till grund för förslagen som lämnas i syfte att skapa transparens i systemet, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Uppdraget att göra en översyn av utjämningssystemet för LSS-kostnader

Vid sidan av det kommunalekonomiska utjämningssystemet finns ett system för utjämning av kostnader för verksamhet enligt LSS. Systemet syftar till att ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet enligt lagen. Systemet för LSS-utjämning regle- ras i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade och förordningen (2008:776) om utjäm- ning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade. Även systemet för LSS-utjämning är kopplat till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

Systemet för LSS-utjämning liknar kostnadsutjämningen på så sätt att det utgår från en standardkostnad som räknats fram för varje en- skild kommun. LSS-utjämningen baseras dock på faktiskt antal LSS- insatser och verksamhetens personalkostnad i den enskilda kommunen. Detta avviker från den grundläggande principen i kostnadsutjäm- ningen att utjämningen ska baseras på strukturella och opåverkbara faktorer. På så sätt finns en större påverkbarhet inom LSS-utjäm- ningen än inom kostnadsutjämningen. Bakgrunden till LSS-utjäm- ningens utformning är att det inte gått att finna strukturella faktorer som förklarar skillnader i behov av, och därmed kostnader för, LSS- insatser. Samtidigt finns ett behov av utjämning av dessa kostnader, då de är omfattande och dessutom varierar stort mellan olika kom-

848

SOU 2024:50

Bilaga 1

muner. Det sker ingen utjämning av kostnader för insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med funktionsnedsättning.

Vissa underlag i beräkningen av utfall i LSS-utjämningen upp- dateras årligen, nämligen befolkningsuppgifter, uppgifter om antal beslut i kommunerna och genomsnittskostnader för vissa av insatserna som ingår i LSS-utjämningen. För andra insatser används särskilda fördelningsnycklar i beräkningen av genomsnittskostnad, och dessa fördelningsnycklar uppdateras inte.

Eftersom det är länge sedan systemet för LSS-utjämning ändrades eller uppdaterades finns behov av att se över systemet för att säker- ställa att det uppfyller sitt syfte att ge kommunerna likvärdiga förut- sättningar att bedriva verksamhet enligt LSS.

Kommittén ska därför

• analysera och utvärdera systemet för LSS-utjämning och vid behov föreslå ändringar,

• analysera hur påverkbarheten inom systemet skulle kunna minskas,

• vid behov ta fram nya beräkningar för utjämningen av kostnader inom systemet, alternativt uppdatera beräkningarna inom det be- fintliga systemet,

• om intäktsförändringarna med de föreslagna ändringarna blir stora, lämna förslag till införanderegler, och

• föreslå nödvändiga författningsändringar.

Konsekvensbeskrivningar

Vid utformningen av förslagen ska kommittén, utöver vad som fram- går av kommittéförordningen (1998:1474), särskilt belysa de kort- och långsiktiga konsekvenserna av de förslag som lämnas och de alternativa förslag som övervägts. I det ingår att beskriva de samhälls- ekonomiska konsekvenserna. De förslag som lämnas ska vara stats- finansiellt neutrala.

Kommittén ska beräkna utfallet för varje kommun och region av de föreslagna förändringarna i den kommunalekonomiska utjäm- ningen både avseende de enskilda delarna, inklusive varje enskild del- modell i kostnadsutjämningen, och sammantaget och i jämförelse med utfall i nuvarande system.

849

Bilaga 1

SOU 2024:50

Om förslag till införanderegler lämnas ska även deras konsekven- ser för enskilda kommuner och regioner redovisas. De kostnader in- förandereglerna leder till ska finansieras inom ramen för systemen för kommunalekonomisk utjämning.

Om förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen ska de sär- skilda överväganden som gjorts i enlighet med 14 kap. 3 § regerings- formen redovisas.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Kommittén ska vara sammansatt med ledamöter som företräder de olika partier som har representation i riksdagen.

Kommittén ska föra en dialog med kommuner, regioner, rele- vanta statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner och andra berörda intressenter.

Kommittén ska även följa arbetet i och ta del av erfarenheter från Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05), Utredningen om ett stat- ligt huvudmannaskap för skolan (U 2020:07) och andra eventuella utredningar som berörs av uppdraget.

De nordiska länderna har alla omfattande utjämningssystem med såväl likheter som skillnader jämfört med det svenska, och utform- ningen av dessa kan utgöra ett relevant kunskapsunderlag för kom- mitténs arbete.

Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj 2024.

(Finansdepartementet)

850

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2023:56

Tilläggsdirektiv till

Utjämningskommittén (Fi 2022:03)

Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 2023

Ändring i uppdraget

Regeringen beslutade den 29 april 2022 kommittédirektiv om en ända- målsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36).

Kommittén får nu även i uppdrag att föreslå åtgärder för att mot- verka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner, inklu- sive åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomst- utjämningen på tillväxten.

Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 3 maj 2024.

Uppdraget att föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner

Den förväntade demografiska utvecklingen framöver innebär att antalet personer som inte är i arbetsför ålder ökar mer än antalet per- soner i arbetsför ålder. Det påverkar skatteunderlagets utveckling negativt samtidigt som det leder till ett ökat kostnadstryck på väl- färdstjänsterna. Denna utveckling innebär försämrade förutsättningar för kommunsektorns finansiering och det kan leda till kommunal- skattehöjningar. En skattehöjning ger ett ökat ekonomiskt utrymme i budgeten för den enskilda kommunen eller regionen på kort sikt, men innebär risk för en negativ påverkan på arbetskraftsutbudet och därmed risk för sammantaget negativa samhällsekonomiska effekter.

851

Bilaga 2

SOU 2024:50

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner trots skillnader i skattekraft och strukturella förutsättningar som t.ex. åldersstruktur. Systemet spelar en viktig roll för att motverka att kommuner och regioner ska behöva ha en relativt hög skattesats på grund av strukturella och opåverkbara faktorer och därmed för att motverka stora skillnader i skattesats. Utjämningskommittén har i uppdrag att se över om utjämningssystemet uppfyller sitt syfte, och vid behov föreslå ändringar. Det kommunalekonomiska utjämnings- systemet ska dock inte utjämna för alla skillnader, t.ex. inte för på- verkbara faktorer såsom ambitionsnivå och effektivitet. En förmåga att driva verksamheter mer effektivt än andra kommuner respektive regioner kan skapa utrymme för en lägre skattesats, och en ineffek- tivt bedriven verksamhet kan leda till behov av en högre skattesats. För att motverka höga och ökande skattesatser kan det därför be- hövas ytterligare åtgärder riktade mot kommuner och regioner som syftar till att främja ett effektivt resursutnyttjande.

Utjämningskommittén ska enligt de ursprungliga direktiven under- söka om och i så fall hur utformningen av inkomstutjämningen på- verkar incitament att stimulera tillväxt i kommuner och regioner med olika strukturella förutsättningar, och genomgående i sitt arbete ana- lysera en eventuell påverkan av utjämningssystemet på utveckling och tillväxt. Bakgrunden till uppdraget är att inkomstutjämningen enligt ekonomisk teori kan vara tillväxthämmande, bl.a. genom att den kan leda till att skattesatser sätts högre eftersom den negativa effekten på arbetskraftsutbudet som inkomstskatten kan ge upphov till endast till mindre del drabbar den enskilda kommunen eller regionen. Mot bakgrund av de försämrade förutsättningarna för kommunsektorns finansiering framöver kan det finnas ett behov av åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på till- växten, t.ex. genom incitament som motverkar höjningar av skatte- satser.

Kommittén ska därför

• analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner respektive mellan regioner,

• lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skatte- satser i kommuner och regioner, inklusive åtgärder för att minska

852

SOU 2024:50

Bilaga 2

risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxten, och

• lämna nödvändiga författningsförslag.

Redovisning av uppdraget

Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 3 maj 2024.

(Finansdepartementet)

853

Bilaga 3

Kommittédirektiv 2024:17

Tilläggsdirektiv till Utjämningskommittén (Fi 2022:03)

Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2024

Förlängd tid för uppdraget

Regeringen beslutade den 28 april 2022 kommittédirektiv om en ända- målsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 3 maj 2024. Genom till- läggsdirektiv som beslutades den 20 april 2023 (dir. 2023:56) utvid- gades uppdraget till att även omfatta åtgärder för att bl.a. motverka höga och ökande skattesatser.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 3 juli 2024.

(Finansdepartementet)

855

Bilaga 4

Samlade effekter av kommitténs förslag

I följande tabeller redovisas utfallet i utjämningssystemet för kommu- ner och regioner till följd av kommitténs förslag. Beräkningarna är gjorda i 2024 års nivå. Införandebidragen beräknas som att systemet skulle ha införts 2024.

Tabell 1 Effekter för kommuner, exkl. införandebidrag, utjämnings- året 2024

Tabell 2 Effekter för regioner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024

Tabell 3 Införandebidrag förändring och utfall för LSS-utjämningen utjämningsåren 2024–2029

Tabell 4 Införandebidrag och fast tillägg för kommuner utjämnings- åren 2024–2027

Tabell 5 Införandebidrag och fast tillägg för regioner utjämnings- åren 2024–2025

Tabell 6 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för kommu- ner (ny indelning)

Tabell 7 Förändring kostnadsutjämning per delmodell för regioner (ny indelning)

857

Tabell 1

Effekter för kommuner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024

Kronor per invånare

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Stockholms län

Botkyrka

14 654

607

2 951

-423

0

0

0

0

-625

20 036

-440

Danderyd

-35 690

189

5 158

-1 426

0

0

0

0

-625

-28 101

-1 862

Ekerö

-5 248

420

3 738

-1 084

0

0

0

0

-625

921

-1 289

Haninge

11 447

587

621

-1 569

702

0

0

0

-625

15 201

-904

Huddinge

5 245

548

1 364

-739

0

0

0

0

-625

9 040

-815

Järfälla

7 957

565

479

-968

241

0

0

0

-625

11 108

-786

Lidingö

-20 631

303

3 205

-940

0

0

0

0

-625

-14 995

-1 261

Nacka

-8 206

398

1 453

-1 289

97

0

0

0

-625

-4 226

-1 419

Norrtälje

12 371

593

2 250

1 039

0

0

0

0

-625

17 052

1 007

Nykvarn

5 023

547

-511

-3 072

1 527

0

0

0

-625

8 470

-1 623

Nynäshamn

11 705

589

334

-465

53

0

0

0

-625

14 523

-447

Salem

6 402

556

3 875

-1 044

0

0

0

0

-625

12 708

-1 113

Sigtuna

12 483

594

3 239

-792

699

0

0

0

-625

18 851

-124

Sollentuna

-5 389

419

2 136

-466

0

0

0

0

-625

-822

-672

Solna

-7 286

405

-7 755

149

0

0

0

0

-625

-12 610

-71

Stockholm

-6 820

407

-2 565

-1 425

0

0

0

0

-625

-6 954

-1 642

Sundbyberg

-438

456

-5 864

-1 228

936

0

0

0

-625

-2 935

-461

Södertälje

14 129

605

2 496

-255

0

0

0

0

-625

19 055

-275

Tyresö

590

519

1 816

-978

0

0

0

0

-625

4 837

-1 083

Täby

-10 961

376

1 022

-1 791

662

0

0

0

-625

-6 846

-1 377

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Upplands Väsby

9 888

577

1 035

-1 539

937

0

0

0

-625

14 291

-649

Upplands-Bro

11 862

590

1 891

-1 877

821

0

0

0

-625

17 005

-1 091

Vallentuna

1 601

526

677

-1 337

0

0

0

0

-625

4 708

-1 436

Vaxholm

-9 521

388

-332

-1 476

0

0

0

0

-625

-7 423

-1 713

Värmdö

-511

456

-1 330

-1 424

0

0

0

0

-625

589

-1 593

Österåker

1 345

524

-498

-1 667

0

0

0

0

-625

3 278

-1 767

Uppsala län

Enköping

11 309

589

475

-260

21

0

0

0

-625

14 236

-274

Heby

16 916

623

2 932

773

0

0

0

0

-625

22 279

772

Håbo

6 890

561

-3 806

-2 019

183

0

0

0

-625

5 698

-1 900

Knivsta

4 482

546

-911

-2 636

780

0

0

0

-625

6 782

-1 934

Tierp

16 083

618

4 593

1 667

0

0

0

0

-625

23 107

1 661

Uppsala

9 475

577

-5 494

-1 267

317

0

0

0

-625

6 729

-997

Älvkarleby

14 396

608

1 976

795

0

0

0

0

-625

18 802

778

Östhammar

10 433

583

253

809

0

0

0

0

-625

13 117

768

Södermanlands län

Eskilstuna

16 239

635

2 537

356

0

0

0

0

-625

21 207

367

Flen

18 753

651

7 551

2 653

0

0

0

0

-625

28 735

2 679

Gnesta

12 871

615

1 127

-84

0

0

0

0

-625

16 429

-94

Katrineholm

16 284

636

4 063

1 426

0

0

0

0

-625

22 778

1 437

Nyköping

12 876

615

2 945

778

0

0

0

0

-625

18 252

768

Oxelösund

15 274

630

2 898

-40

0

0

0

0

-625

20 602

-35

Strängnäs

9 202

593

-183

-650

0

0

0

0

-625

11 450

-681

Trosa

6 927

580

-2 940

-1 553

0

0

0

0

-625

6 417

-1 598

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Vingåker

18 687

650

5 058

1 994

0

0

0

0

-625

26 176

2 019

Östergötlands län

Boxholm

14 001

601

904

1 238

0

0

0

0

-625

17 336

1 215

Finspång

12 579

591

2 000

1 022

0

0

0

0

-625

17 010

989

Kinda

13 856

600

4 695

571

0

0

0

0

-625

20 981

546

Linköping

9 425

572

-3 956

-424

0

0

0

0

-625

7 900

-477

Mjölby

12 242

590

-49

254

0

0

0

0

-625

14 623

219

Motala

14 627

605

1 366

662

0

0

0

0

-625

18 424

642

Norrköping

12 264

590

-424

-24

0

0

0

0

-625

14 270

-59

Söderköping

12 253

589

768

938

0

0

0

0

-625

15 452

903

Vadstena

10 224

577

661

1 225

0

0

0

0

-625

13 316

1 177

Valdemarsvik

17 202

621

2 216

1 672

0

0

0

0

-625

21 849

1 669

Ydre

15 107

608

5 917

863

0

0

0

0

-625

23 455

846

Åtvidaberg

14 301

603

400

899

0

0

0

0

-625

17 131

877

Ödeshög

15 672

611

3 992

2 500

0

0

0

0

-625

22 095

2 486

Jönköpings län

Aneby

14 254

607

1 568

1 071

0

0

0

0

-625

18 252

1 053

Eksjö

13 832

604

3 354

1 666

0

0

0

0

-625

19 617

1 645

Gislaved

12 220

595

2 545

1 405

0

0

0

0

-625

17 195

1 375

Gnosjö

10 627

585

1 245

2 149

0

0

0

0

-625

14 302

2 109

Habo

13 221

601

2 004

-1 017

207

0

0

0

-625

17 862

-834

Jönköping

10 597

584

-2 904

30

0

0

0

0

-625

10 124

-10

Mullsjö

16 097

618

-401

816

0

0

0

0

-625

18 127

810

Nässjö

15 720

616

4 071

2 048

0

0

0

0

-625

22 222

2 039

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Sävsjö

17 802

629

6 749

2 215

0

0

0

0

-625

26 982

2 220

Tranås

15 626

616

2 421

517

0

0

0

0

-625

20 477

508

Vaggeryd

12 663

597

733

525

0

0

0

0

-625

15 827

498

Vetlanda

14 682

609

4 067

1 857

0

0

0

0

-625

21 180

1 842

Värnamo

9 708

578

-136

1 164

0

0

0

0

-625

12 003

1 118

Kronobergs län

Alvesta

17 570

641

6 114

2 121

0

0

0

0

-625

26 115

2 137

Lessebo

19 922

656

8 872

2 701

0

0

0

0

-625

31 224

2 732

Ljungby

13 615

617

1 602

2 073

0

0

0

0

-625

17 648

2 066

Markaryd

17 475

641

3 952

2 108

0

0

0

0

-625

23 858

2 124

Tingsryd

17 771

642

6 690

3 195

0

0

0

0

-625

26 892

3 213

Uppvidinge

16 875

637

7 741

2 721

0

0

0

0

-625

27 047

2 734

Växjö

12 775

612

-1 838

302

0

0

0

0

-625

13 368

289

Älmhult

9 254

591

5 457

1 661

0

0

0

0

-625

17 142

1 627

Kalmar län

Borgholm

16 886

650

1 481

2 288

0

233

0

-75

-625

21 031

2 238

Emmaboda

16 778

649

6 126

2 403

0

0

0

0

-625

25 335

2 427

Hultsfred

20 506

672

8 810

3 475

0

0

0

0

-625

31 746

3 522

Högsby

21 783

679

10 739

2 361

0

0

0

0

-625

34 953

2 415

Kalmar

12 650

625

-2 916

131

0

0

0

0

-625

12 165

132

Mönsterås

15 108

639

3 262

2 050

0

0

0

0

-625

20 801

2 065

Mörbylånga

15 124

640

122

832

0

0

0

0

-625

17 677

848

Nybro

19 360

665

5 005

1 878

0

0

0

0

-625

26 796

1 919

Oskarshamn

11 508

618

1 342

1 747

0

0

0

0

-625

15 281

1 741

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Torsås

18 430

660

3 407

3 032

0

0

0

0

-625

24 267

3 067

Vimmerby

15 390

641

1 689

1 507

0

0

0

0

-625

19 510

1 523

Västervik

15 534

643

2 548

1 676

0

0

0

0

-625

20 512

1 694

Gotlands län

Gotland

15 598

514

-980

1 726

0

1 192

0

-124

-625

18 241

1 492

Blekinge län

Karlshamn

13 116

599

-232

267

0

0

0

0

-625

15 315

242

Karlskrona

11 166

587

-1 533

644

0

0

0

0

-625

12 064

606

Olofström

14 498

608

3 242

1 883

0

0

0

0

-625

20 171

1 866

Ronneby

17 407

626

5 606

1 310

0

0

0

0

-625

25 444

1 311

Sölvesborg

12 214

594

-1 624

496

0

0

0

0

-625

13 020

465

Skåne län

Bjuv

18 974

648

1 142

-333

0

0

0

0

-625

22 547

-310

Bromölla

15 789

629

1 636

570

0

0

0

0

-625

19 855

574

Burlöv

16 836

635

2 202

-389

0

0

0

0

-625

21 469

-378

Båstad

8 097

583

726

526

0

0

0

0

-625

11 253

484

Eslöv

13 838

618

1 267

127

0

0

0

0

-625

17 535

120

Helsingborg

10 728

598

575

-62

0

0

0

0

-625

13 734

-88

Hässleholm

16 281

631

2 134

669

0

0

0

0

-625

20 846

676

Höganäs

8 536

585

-807

-256

0

0

0

0

-625

10 160

-296

Hörby

14 386

620

213

246

0

0

0

0

-625

17 030

242

Höör

13 619

616

-378

-374

0

0

0

0

-625

15 671

-383

Klippan

17 435

639

879

725

0

0

0

0

-625

20 744

739

Kristianstad

14 360

621

2 341

492

0

0

0

0

-625

19 131

488

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Kävlinge

4 549

561

-603

-1 353

0

0

0

0

-625

6 376

-1 417

Landskrona

16 626

634

1 710

458

0

0

0

0

-625

20 767

467

Lomma

-6 943

426

2 206

-2 244

0

0

0

-342

-625

-2 306

-2 784

Lund

10 150

595

-6 017

-812

368

0

0

0

-625

6 932

-474

Malmö

15 644

628

641

-199

305

0

0

-32

-625

19 021

77

Osby

16 003

630

5 310

1 811

0

0

0

0

-625

23 744

1 817

Perstorp

20 752

659

9 261

1 394

0

0

0

0

-625

32 444

1 428

Simrishamn

13 636

616

1 578

1 144

0

0

0

0

-625

17 645

1 135

Sjöbo

14 107

619

-1 020

451

0

0

0

0

-625

15 517

445

Skurup

14 489

621

-1 730

-121

38

0

0

0

-625

15 228

-86

Staffanstorp

7 823

581

1 501

-2 041

377

0

0

0

-625

12 131

-1 708

Svalöv

15 152

625

804

581

0

0

0

0

-625

18 387

581

Svedala

10 965

600

975

-1 616

80

0

0

0

-625

14 451

-1 560

Tomelilla

17 990

642

2 038

422

0

0

0

0

-625

22 459

439

Trelleborg

13 867

618

-556

-504

0

0

0

0

-625

15 741

-511

Vellinge

-4 074

448

-592

-1 415

0

0

0

0

-625

-2 236

-1 592

Ystad

10 922

600

-1 945

-115

0

0

0

0

-625

11 407

-140

Åstorp

19 324

650

3 324

-29

0

0

0

0

-625

25 079

-4

Ängelholm

10 454

597

-871

-620

183

0

0

0

-625

12 196

-465

Örkelljunga

17 793

641

2 633

988

0

0

0

0

-625

22 856

1 004

Östra Göinge

18 896

648

6 604

1 239

0

0

0

0

-625

27 931

1 263

Hallands län

Falkenberg

14 285

611

638

891

0

0

0

0

-625

17 353

877

Halmstad

12 340

598

-1 603

-109

0

0

0

0

-625

13 168

-136

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Hylte

17 754

632

8 095

2 333

0

0

0

0

-625

28 280

2 341

Kungsbacka

-991

458

-1 193

-1 208

0

0

0

0

-625

247

-1 374

Laholm

15 123

616

-242

682

0

0

0

0

-625

17 312

673

Varberg

10 224

585

-2 430

-115

0

0

0

0

-625

10 225

-155

Västra Götalands län

Ale

9 503

584

-194

-1 136

0

0

0

0

-625

11 740

-1 177

Alingsås

10 354

589

140

-374

0

0

0

0

-625

12 925

-409

Bengtsfors

18 245

637

7 843

3 210

0

0

0

0

-625

28 519

3 223

Bollebygd

8 848

580

231

488

0

0

0

0

-625

11 509

443

Borås

12 067

599

34

-263

0

0

0

0

-625

14 532

-288

Dals-Ed

18 327

638

5 150

239

0

0

0

0

-625

25 908

253

Essunga

16 439

627

3 434

1 685

0

0

0

0

-625

22 304

1 687

Falköping

15 751

622

5 001

1 441

0

0

0

0

-625

23 183

1 438

Färgelanda

17 493

633

5 940

2 983

0

0

0

0

-625

25 864

2 992

Grästorp

11 458

596

-27

877

0

0

0

0

-625

13 862

848

Gullspång

19 318

644

6 823

3 703

0

0

0

0

-625

28 572

3 723

Göteborg

6 061

563

-2 640

-298

272

0

0

0

-625

6 124

-88

Götene

13 415

608

-202

1 250

0

0

0

0

-625

15 643

1 233

Herrljunga

14 189

613

1 090

1 251

0

0

0

0

-625

17 710

1 239

Hjo

14 464

614

399

555

0

0

0

0

-625

17 294

545

Härryda

2 021

538

-149

-1 391

0

0

0

0

-625

4 303

-1 477

Karlsborg

14 071

612

1 350

2 211

0

0

0

0

-625

17 851

2 198

Kungälv

5 990

562

-1 114

-1 056

388

0

0

0

-625

7 695

-731

Lerum

3 979

550

1 572

-1 203

0

0

0

0

-625

7 982

-1 278

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Lidköping

10 633

591

-297

527

0

0

0

0

-625

12 766

493

Lilla Edet

12 885

605

-490

-324

0

0

0

0

-625

14 826

-344

Lysekil

10 566

590

2 257

1 048

0

0

0

0

-625

15 254

1 014

Mariestad

13 572

609

244

1 112

0

0

0

0

-625

16 247

1 096

Mark

13 650

610

1 782

983

0

0

0

0

-625

17 863

968

Mellerud

19 615

646

6 503

2 800

0

0

0

0

-625

28 549

2 821

Munkedal

16 602

627

4 406

1 968

0

0

0

0

-625

23 439

1 971

Mölndal

506

526

-3 301

-572

0

0

0

0

-625

-364

-671

Orust

10 900

592

-682

1 088

0

0

0

0

-625

12 649

1 056

Partille

4 126

551

519

-637

0

0

0

0

-625

7 075

-711

Skara

12 505

603

1 951

1 420

0

0

0

0

-625

16 886

1 398

Skövde

9 748

585

-2 736

190

0

0

0

0

-625

9 443

151

Sotenäs

7 040

569

-2 615

1 785

0

0

0

0

-625

6 856

1 729

Stenungsund

3 786

549

-942

-933

0

0

0

0

-625

5 275

-1 009

Strömstad

19 489

646

2 464

1 078

0

680

0

-103

-625

25 063

996

Svenljunga

16 331

626

2 812

889

0

0

0

0

-625

21 574

890

Tanum

13 905

611

1 933

1 568

0

0

0

0

-625

18 269

1 555

Tibro

17 219

632

2 888

1 360

0

0

0

0

-625

22 537

1 367

Tidaholm

15 150

619

1 523

1 176

0

0

0

0

-625

19 103

1 170

Tjörn

3 593

548

-1 645

78

0

0

0

0

-625

4 379

1

Tranemo

13 018

605

2 448

1 591

0

0

0

0

-625

17 897

1 572

Trollhättan

12 398

602

649

520

0

0

0

0

-625

15 477

497

Töreboda

18 025

637

3 053

2 095

0

0

0

0

-625

23 508

2 107

Uddevalla

12 261

601

1 944

170

0

0

0

0

-625

16 636

147

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Ulricehamn

13 209

606

1 073

1 008

0

0

0

0

-625

16 713

990

Vara

15 449

620

2 939

1 888

0

0

0

0

-625

20 819

1 884

Vårgårda

14 430

614

2 256

842

0

0

0

0

-625

19 117

831

Vänersborg

14 409

614

2 603

617

0

0

0

0

-625

19 442

606

Åmål

17 899

636

6 381

2 669

0

0

0

0

-625

26 711

2 680

Öckerö

3 872

549

-945

461

0

0

0

0

-625

5 358

386

Värmlands län

Arvika

16 278

638

2 813

1 553

0

0

0

0

-625

21 522

1 567

Eda

22 832

677

5 611

3 338

0

0

0

-294

-625

30 873

3 096

Filipstad

20 891

665

10 136

2 533

0

0

0

0

-625

33 458

2 573

Forshaga

16 893

642

1 720

819

0

0

0

0

-625

21 043

836

Grums

16 352

638

2 631

1 897

0

0

0

0

-625

21 414

1 910

Hagfors

18 169

650

4 710

1 566

0

0

0

-263

-625

25 309

1 328

Hammarö

6 693

581

38

-1 093

0

0

0

0

-625

9 161

-1 137

Karlstad

11 422

609

-4 218

-131

0

0

0

0

-625

9 634

-147

Kil

15 356

632

2 607

730

0

0

0

0

-625

20 394

737

Kristinehamn

17 149

644

1 701

1 132

0

0

0

0

-625

21 280

1 151

Munkfors

21 392

668

9 582

3 744

0

0

0

-316

-625

33 405

3 471

Storfors

14 542

627

3 431

2 949

0

0

0

0

-625

20 404

2 952

Sunne

15 994

636

2 062

1 331

0

0

0

0

-625

20 487

1 343

Säffle

18 677

652

6 065

2 683

0

0

0

0

-625

27 173

2 710

Torsby

17 755

647

4 727

-383

0

0

0

-13

-625

24 913

-374

Årjäng

22 824

677

4 079

874

0

0

0

-4

-625

29 333

922

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Örebro län

Askersund

11 698

588

-171

1 215

0

0

0

0

-625

13 958

1 178

Degerfors

15 592

612

2 964

1 457

0

0

0

0

-625

20 987

1 444

Hallsberg

15 307

610

2 885

1 211

0

0

0

0

-625

20 623

1 197

Hällefors

18 547

631

10 563

1 104

0

0

0

-477

-625

31 541

633

Karlskoga

12 156

591

721

202

0

0

0

0

-625

15 308

168

Kumla

14 097

602

-177

-379

0

0

0

0

-625

16 351

-401

Laxå

16 179

616

6 893

3 915

0

0

0

0

-625

25 503

3 907

Lekeberg

12 977

596

1 866

-291

0

0

0

0

-625

17 274

-320

Lindesberg

14 341

605

2 549

1 252

0

0

0

0

-625

19 320

1 232

Ljusnarsberg

18 187

629

6 924

355

0

0

0

-353

-625

27 542

6

Nora

13 275

598

2 339

1 171

0

0

0

0

-625

18 045

1 144

Örebro

12 199

591

-2 300

-415

0

0

0

0

-625

12 330

-449

Västmanlands län

Arboga

14 948

635

417

618

0

0

0

0

-625

17 795

628

Fagersta

15 881

640

6 625

1 516

0

0

0

0

-625

24 937

1 531

Hallstahammar

16 012

641

1 209

-142

0

0

0

-80

-625

19 652

-206

Kungsör

15 222

636

2 765

1 009

0

0

0

0

-625

20 418

1 021

Köping

15 580

639

2 223

629

0

0

0

0

-625

20 233

643

Norberg

15 453

638

4 553

2 227

0

0

0

0

-625

22 437

2 241

Sala

15 974

641

1 691

971

0

0

0

0

-625

20 095

987

Skinnskatteberg

17 356

649

4 301

1 458

0

0

0

-396

-625

24 088

1 087

Surahammar

15 118

636

1 481

1 126

0

0

0

0

-625

19 030

1 138

Västerås

9 894

605

-615

-283

0

0

0

0

-625

11 710

-302

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Dalarna län

Avesta

14 606

617

3 845

1 528

0

0

0

0

-625

20 881

1 520

Borlänge

14 653

618

2 807

561

0

0

0

0

-625

19 890

554

Falun

10 382

592

-11

601

0

0

0

0

-625

12 801

568

Gagnef

15 070

621

2 229

1 301

0

0

0

0

-625

19 729

1 297

Hedemora

16 069

627

4 157

2 496

0

0

0

0

-625

22 656

2 498

Leksand

13 668

611

297

1 361

0

0

0

0

-625

16 395

1 347

Ludvika

15 047

620

6 227

2 183

0

0

0

-153

-625

23 704

2 025

Malung-Sälen

14 274

615

1 961

1 624

0

1 292

0

110

-625

19 957

1 724

Mora

14 228

615

656

90

0

65

0

-47

-625

17 379

33

Orsa

18 128

639

2 813

-624

0

170

0

-222

-625

23 541

-832

Rättvik

15 893

626

3 764

1 730

0

0

0

0

-625

22 087

1 731

Smedjebacken

14 017

614

1 163

2 239

0

0

0

-277

-625

17 610

1 951

Säter

13 706

612

743

1 073

0

0

0

0

-625

16 879

1 060

Vansbro

18 055

639

6 515

1 258

0

0

0

0

-625

27 000

1 272

Älvdalen

17 391

635

8 145

1 509

0

1 536

127

-498

-625

29 629

1 021

Gävleborgs län

Bollnäs

17 155

629

4 359

2 016

0

0

0

-347

-625

23 944

1 673

Gävle

10 408

587

-943

187

0

0

0

0

-625

11 896

150

Hofors

13 382

606

1 911

2 149

0

0

0

0

-625

17 723

2 130

Hudiksvall

13 005

603

1 479

1 789

0

0

0

0

-625

16 915

1 768

Ljusdal

16 819

627

4 818

1 707

0

168

0

-294

-625

24 236

1 415

Nordanstig

17 959

634

5 180

1 066

0

0

0

0

-625

25 569

1 075

Ockelbo

16 117

622

4 694

1 104

0

0

0

0

-625

23 242

1 101

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Ovanåker

17 919

633

4 513

1 293

0

0

0

0

-625

24 863

1 301

Sandviken

12 216

598

3 165

1 517

0

0

0

0

-625

17 812

1 490

Söderhamn

15 990

622

4 619

2 101

0

0

0

0

-625

23 040

2 098

Västernorrlands län

Härnösand

16 579

664

3 295

1 863

0

0

0

0

-625

22 305

1 903

Kramfors

18 241

673

4 978

2 494

0

0

0

-107

-625

25 650

2 436

Sollefteå

19 031

677

8 436

1 864

0

170

0

-301

-625

30 068

1 616

Sundsvall

9 835

625

-740

571

0

0

0

0

-625

11 526

572

Timrå

12 876

643

-928

830

0

0

0

0

-625

14 378

848

Ånge

16 389

662

5 159

424

0

238

0

-86

-625

24 217

376

Örnsköldsvik

12 868

642

2 596

1 622

0

0

0

0

-625

17 895

1 640

Jämtlands län

Berg

19 641

662

10 172

485

0

1 356

0

-33

-625

33 600

489

Bräcke

18 756

657

9 731

634

0

1 200

0

-118

-625

32 118

548

Härjedalen

16 094

641

4 941

1 786

0

2 165

0

61

-625

25 631

1 863

Krokom

15 768

639

6 308

714

0

639

0

-131

-625

25 146

598

Ragunda

19 645

662

12 034

669

0

271

0

-13

-625

34 380

693

Strömsund

18 301

655

11 065

1 424

0

1 528

0

-237

-625

33 324

1 217

Åre

14 771

634

-214

295

0

1 405

0

-107

-625

18 392

197

Östersund

13 042

624

-1 232

730

0

167

0

-174

-625

14 407

555

Västerbottens län

Bjurholm

20 125

674

13 945

3 126

0

186

0

-246

-625

36 686

2 929

Dorotea

17 155

656

18 929

4 436

0

2 226

0

61

-625

40 740

4 528

Lycksele

15 545

646

5 695

1 370

0

1 893

0

101

-625

25 564

1 493

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Malå

15 901

648

13 945

4 120

0

Nordmaling

16 776

654

5 157

246

0

Norsjö

17 362

657

9 919

1 620

0

Robertsfors

17 050

655

5 033

270

0

Skellefteå

11 283

622

402

1 858

1 037

Sorsele

18 302

662

13 762

849

0

Storuman

17 293

657

9 271

690

0

Umeå

11 151

621

-6 324

125

0

Vilhelmina

18 736

665

9 271

-634

0

Vindeln

18 586

664

9 482

277

0

Vännäs

15 300

645

2 446

758

0

Åsele

19 220

668

12 356

3 805

0

Norrbottens län

Arjeplog

12 137

625

13 564

2 121

0

Arvidsjaur

13 554

632

6 941

-129

0

Boden

10 880

617

-699

1 355

0

Gällivare

289

529

2 375

811

0

Haparanda

18 432

661

6 929

1 728

0

Jokkmokk

12 678

628

7 986

2 246

0

Kalix

12 920

629

2 631

538

0

Kiruna

746

558

278

1 067

0

Luleå

7 579

598

-4 470

121

0

Pajala

15 402

644

12 313

-881

0

Piteå

9 948

612

-1 981

1 829

0

2 114

0

91

-625

34 391

4 235

186

0

-247

-625

24 549

28

1 423

0

56

-625

31 135

1 709

93

0

-289

-625

24 607

12

112

0

-9

-625

15 265

2 884

2 299

0

63

-625

36 794

950

2 205

517

-431

-625

31 717

291

0

0

0

-625

7 258

122

2 208

0

-174

-625

32 646

-768

266

0

-119

-625

30 765

197

0

0

-499

-625

20 177

280

2 136

0

104

-625

36 143

3 952

2 379

0

31

-625

30 511

2 152

2 133

0

-351

-625

25 059

-472

0

1 815

-500

-625

14 427

848

2 111

2 420

-411

-625

9 625

304

2 051

601

-415

-625

30 444

1 349

2 248

1 695

-421

-625

27 037

1 828

917

1 642

-459

-625

20 541

83

2 079

2 226

-441

-625

7 760

560

0

1 258

-500

-625

6 798

-406

2 342

1 652

-457

-625

34 139

-1 319

0

421

-500

-625

10 819

1 316

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Eftersläpning

Svagt

Del av fast

Reglerings-

Totalt

befolknings-

införande-

post

underlag

bidrag

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag/

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Förändring

Älvsbyn

14 544

639

4 341

2 046

0

695

941

-515

-625

22 952

1 545

Överkalix

16 473

650

11 984

1 356

0

1 121

1 800

-439

-625

33 809

943

Övertorneå

16 946

653

7 899

-1 149

0

2 074

2 208

-397

-625

31 558

-1 518

Tabell 2

Effekter för regioner, exkl. införandebidrag, utjämningsåret 2024

Kronor per invånare

Region

Inkomstutjämning

Kostnadsutjämning

Ersättning

Del av fast

Reglering-

Totalt

för efter-

införandebidrag

post

släpning

Förslag

Förändring

Förslag

Förändring

Förslag

Förslag

Förändring

Förändring

Förslag

Förändring

Stockholm

-1 126

172

-1 398

-403

0

0

0

-847

-2 642

-1 078

Uppsala

5 942

1 012

-1 852

-1 061

48

0

0

-847

4 020

-848

Södermanland

7 588

1 263

758

-150

0

0

0

-847

8 228

266

Östergötland

7 105

1 146

-279

173

0

0

0

-847

6 708

472

Jönköping

7 304

1 182

-215

-67

0

0

0

-847

6 971

268

Kronoberg

7 588

1 256

101

96

0

0

-230

-847

7 571

275

Kalmar

7 481

1 284

2 581

405

0

0

0

-847

9 944

842

Gotland

8 795

1 499

4 997

2 065

0

0

-1 426

-847

13 674

1 291

Blekinge

7 758

1 237

1 614

273

0

0

-501

-847

9 254

162

Skåne

6 915

1 163

-509

-5

0

0

0

-847

6 288

311

Halland

5 328

939

-256

-102

0

0

0

-847

4 954

-10

Västra Götaland

5 080

912

-231

245

0

0

0

-847

4 731

310

Värmland

7 855

1 306

2 374

436

0

0

0

-847

10 111

895

Örebro

7 876

1 246

356

189

0

0

0

-847

8 114

588

Västmanland

6 288

1 107

183

-26

0

0

0

-847

6 353

234

Dalarna

7 825

1 258

2 318

-97

0

0

0

-847

10 025

314

Gävleborg

7 652

1 236

1 852

175

0

0

0

-847

9 386

564

Västernorrland

5 811

1 090

2 077

368

0

0

0

-847

7 770

611

Jämtland

7 674

1 296

3 948

1 728

0

0

-784

-847

11 504

1 393

Västerbotten

6 088

1 100

921

511

0

0

-242

-847

6 891

522

Norrbotten

4 362

850

3 246

269

0

402

-250

-847

7 892

21

Tabell 3

Införandebidrag förändring och utfall för LSS-utjämningen utjämningsåren 2024–2030

Kronor per invånare

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Stockholms län

Botkyrka

822

390

0

0

0

0

0

0

Danderyd

-787

-101

0

0

0

0

0

0

Ekerö

121

-653

539

193

0

0

0

0

Haninge

-849

317

0

0

0

0

0

0

Huddinge

-1 323

82

0

0

0

0

0

0

Järfälla

-480

288

0

0

0

0

0

0

Lidingö

-1

572

0

0

0

0

0

0

Nacka

-1 459

-95

0

0

0

0

0

0

Norrtälje

149

579

0

0

0

0

0

0

Nykvarn

-979

-429

315

0

0

0

0

0

Nynäshamn

-1 300

150

0

0

0

0

0

0

Salem

-267

-215

101

0

0

0

0

0

Sigtuna

-1 227

-235

121

0

0

0

0

0

Sollentuna

-1 134

130

0

0

0

0

0

0

Solna

-3 062

198

0

0

0

0

0

0

Stockholm

-1 781

193

0

0

0

0

0

0

Sundbyberg

-2 787

18

0

0

0

0

0

0

Södertälje

2 071

245

0

0

0

0

0

0

Tyresö

117

611

0

0

0

0

0

0

Täby

-1 152

267

0

0

0

0

0

0

Upplands Väsby

-113

-70

0

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Upplands-Bro

-1 682

-231

117

0

0

0

0

0

Vallentuna

-310

-168

54

0

0

0

0

0

Vaxholm

-1 972

276

0

0

0

0

0

0

Värmdö

-1 177

382

0

0

0

0

0

0

Österåker

-193

550

0

0

0

0

0

0

Uppsala län

Enköping

-273

-442

328

0

0

0

0

0

Heby

652

673

0

0

0

0

0

0

Håbo

-656

283

0

0

0

0

0

0

Knivsta

-2 159

-65

0

0

0

0

0

0

Tierp

640

-660

546

200

0

0

0

0

Uppsala

-223

61

0

0

0

0

0

0

Älvkarleby

-1 109

434

0

0

0

0

0

0

Östhammar

-412

267

0

0

0

0

0

0

Södermanlands län

Eskilstuna

99

146

0

0

0

0

0

0

Flen

2 151

214

0

0

0

0

0

0

Gnesta

1 753

83

0

0

0

0

0

0

Katrineholm

3 308

555

0

0

0

0

0

0

Nyköping

343

-499

385

39

0

0

0

0

Oxelösund

-612

69

0

0

0

0

0

0

Strängnäs

-1 507

-215

101

0

0

0

0

0

Trosa

-2 392

-506

392

46

0

0

0

0

Vingåker

473

-205

91

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Östergötlands län

Boxholm

186

-78

0

0

0

0

0

0

Finspång

1 049

27

0

0

0

0

0

0

Kinda

525

772

0

0

0

0

0

0

Linköping

214

588

0

0

0

0

0

0

Mjölby

283

-82

0

0

0

0

0

0

Motala

843

-45

0

0

0

0

0

0

Norrköping

1 359

280

0

0

0

0

0

0

Söderköping

1 936

-226

112

0

0

0

0

0

Vadstena

143

77

0

0

0

0

0

0

Valdemarsvik

522

-1 331

1 217

871

588

332

81

0

Ydre

-1 649

-208

94

0

0

0

0

0

Åtvidaberg

928

796

0

0

0

0

0

0

Ödeshög

-531

-327

213

0

0

0

0

0

Jönköpings län

Aneby

365

568

0

0

0

0

0

0

Eksjö

4 183

1 047

0

0

0

0

0

0

Gislaved

-43

-567

453

107

0

0

0

0

Gnosjö

-1 285

-334

220

0

0

0

0

0

Habo

-3 035

-408

294

0

0

0

0

0

Jönköping

-200

-789

675

329

46

0

0

0

Mullsjö

-622

366

0

0

0

0

0

0

Nässjö

1 852

-387

273

0

0

0

0

0

Sävsjö

1 504

168

0

0

0

0

0

0

Tranås

865

-602

488

142

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Vaggeryd

124

16

0

0

0

0

0

0

Vetlanda

343

-10

0

0

0

0

0

0

Värnamo

1 161

-20

0

0

0

0

0

0

Kronobergs län

Alvesta

232

48

0

0

0

0

0

0

Lessebo

-583

-648

534

188

0

0

0

0

Ljungby

2 350

513

0

0

0

0

0

0

Markaryd

1 054

61

0

0

0

0

0

0

Tingsryd

2 547

-39

0

0

0

0

0

0

Uppvidinge

-967

-639

525

179

0

0

0

0

Växjö

503

-118

4

0

0

0

0

0

Älmhult

-104

344

0

0

0

0

0

0

Kalmar län

Borgholm

-57

-752

638

292

9

0

0

0

Emmaboda

1 302

-1 005

891

545

262

6

0

0

Hultsfred

3 267

-355

241

0

0

0

0

0

Högsby

-282

-1 637

1 523

1 177

894

638

387

137

Kalmar

2 274

98

0

0

0

0

0

0

Mönsterås

1 722

-236

122

0

0

0

0

0

Mörbylånga

961

-315

201

0

0

0

0

0

Nybro

1 913

-324

210

0

0

0

0

0

Oskarshamn

48

-192

78

0

0

0

0

0

Torsås

1 586

1 223

0

0

0

0

0

0

Vimmerby

1 400

-467

353

7

0

0

0

0

Västervik

1 920

162

0

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Gotlands län

Gotland

346

374

0

0

0

0

0

0

Blekinge län

Karlshamn

2 499

194

0

0

0

0

0

0

Karlskrona

754

-917

803

457

174

0

0

0

Olofström

1 600

-442

328

0

0

0

0

0

Ronneby

1 110

609

0

0

0

0

0

0

Sölvesborg

1 859

762

0

0

0

0

0

0

Skåne län

Bjuv

-1 152

969

0

0

0

0

0

0

Bromölla

-610

-35

0

0

0

0

0

0

Burlöv

-3 035

-37

0

0

0

0

0

0

Båstad

-2 805

-480

366

20

0

0

0

0

Eslöv

3 420

1 342

0

0

0

0

0

0

Helsingborg

-1 218

-112

0

0

0

0

0

0

Hässleholm

1 141

33

0

0

0

0

0

0

Höganäs

-373

758

0

0

0

0

0

0

Hörby

354

436

0

0

0

0

0

0

Höör

-1 304

-139

25

0

0

0

0

0

Klippan

-14

-584

470

124

0

0

0

0

Kristianstad

1 421

113

0

0

0

0

0

0

Kävlinge

-2 086

42

0

0

0

0

0

0

Landskrona

-905

-374

260

0

0

0

0

0

Lomma

-2 669

-17

0

0

0

0

0

0

Lund

-115

-280

166

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Malmö

-1 081

-468

354

8

0

0

0

0

Osby

-49

213

0

0

0

0

0

0

Perstorp

-1 298

520

0

0

0

0

0

0

Simrishamn

-278

-309

195

0

0

0

0

0

Sjöbo

-695

-504

390

44

0

0

0

0

Skurup

-1 316

142

0

0

0

0

0

0

Staffanstorp

-2 629

62

0

0

0

0

0

0

Svalöv

-1 010

-103

0

0

0

0

0

0

Svedala

-3 026

-109

0

0

0

0

0

0

Tomelilla

24

-317

203

0

0

0

0

0

Trelleborg

0

511

0

0

0

0

0

0

Vellinge

-2 684

97

0

0

0

0

0

0

Ystad

503

154

0

0

0

0

0

0

Åstorp

-1 765

774

0

0

0

0

0

0

Ängelholm

-445

-325

211

0

0

0

0

0

Örkelljunga

-219

620

0

0

0

0

0

0

Östra Göinge

1 846

593

0

0

0

0

0

0

Hallands län

Falkenberg

324

-242

128

0

0

0

0

0

Halmstad

-499

-665

551

205

0

0

0

0

Hylte

-1 066

-394

280

0

0

0

0

0

Kungsbacka

-551

-358

244

0

0

0

0

0

Laholm

-292

62

0

0

0

0

0

0

Varberg

-902

-46

0

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Västra Götalands län

Ale

-232

-428

314

0

0

0

0

0

Alingsås

1 749

71

0

0

0

0

0

0

Bengtsfors

1 336

1 218

0

0

0

0

0

0

Bollebygd

-906

-433

319

0

0

0

0

0

Borås

-337

-233

119

0

0

0

0

0

Dals-Ed

5 720

1 043

0

0

0

0

0

0

Essunga

1 254

-432

318

0

0

0

0

0

Falköping

1 187

631

0

0

0

0

0

0

Färgelanda

-1 471

648

0

0

0

0

0

0

Grästorp

1 961

-307

193

0

0

0

0

0

Gullspång

762

283

0

0

0

0

0

0

Göteborg

-111

-679

565

219

0

0

0

0

Götene

-1 538

-1 006

892

546

263

7

0

0

Herrljunga

-356

282

0

0

0

0

0

0

Hjo

423

1 280

0

0

0

0

0

0

Härryda

-401

318

0

0

0

0

0

0

Karlsborg

-2 026

-91

0

0

0

0

0

0

Kungälv

-740

-870

756

410

127

0

0

0

Lerum

-1 151

56

0

0

0

0

0

0

Lidköping

1 032

196

0

0

0

0

0

0

Lilla Edet

-563

-451

337

0

0

0

0

0

Lysekil

1 556

-543

429

83

0

0

0

0

Mariestad

1 422

657

0

0

0

0

0

0

Mark

-114

-896

782

436

153

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Mellerud

3 918

1 019

0

0

0

0

0

0

Munkedal

694

399

0

0

0

0

0

0

Mölndal

-252

-643

529

183

0

0

0

0

Orust

-648

-309

195

0

0

0

0

0

Partille

-273

417

0

0

0

0

0

0

Skara

396

-124

10

0

0

0

0

0

Skövde

1 499

585

0

0

0

0

0

0

Sotenäs

-1 804

100

0

0

0

0

0

0

Stenungsund

-93

51

0

0

0

0

0

0

Strömstad

546

1 205

0

0

0

0

0

0

Svenljunga

-1 275

-1 015

901

555

272

16

0

0

Tanum

-473

-472

358

12

0

0

0

0

Tibro

-431

602

0

0

0

0

0

0

Tidaholm

1 218

434

0

0

0

0

0

0

Tjörn

189

178

0

0

0

0

0

0

Tranemo

706

79

0

0

0

0

0

0

Trollhättan

409

-231

117

0

0

0

0

0

Töreboda

5 691

1 716

0

0

0

0

0

0

Uddevalla

2 506

164

0

0

0

0

0

0

Ulricehamn

579

-348

234

0

0

0

0

0

Vara

1 855

697

0

0

0

0

0

0

Vårgårda

-828

-289

175

0

0

0

0

0

Vänersborg

1 270

-458

344

0

0

0

0

0

Åmål

3 746

464

0

0

0

0

0

0

Öckerö

-263

-753

639

293

10

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Värmlands län

Arvika

675

783

0

0

0

0

0

0

Eda

1 556

843

0

0

0

0

0

0

Filipstad

152

-327

213

0

0

0

0

0

Forshaga

-59

-355

241

0

0

0

0

0

Grums

1 722

1 320

0

0

0

0

0

0

Hagfors

872

-132

18

0

0

0

0

0

Hammarö

-155

-492

378

32

0

0

0

0

Karlstad

-298

331

0

0

0

0

0

0

Kil

766

580

0

0

0

0

0

0

Kristinehamn

443

419

0

0

0

0

0

0

Munkfors

3 299

367

0

0

0

0

0

0

Storfors

-2 459

-893

779

433

150

0

0

0

Sunne

3 015

1 416

0

0

0

0

0

0

Säffle

1 430

623

0

0

0

0

0

0

Torsby

1 163

-223

109

0

0

0

0

0

Årjäng

857

818

0

0

0

0

0

0

Örebro län

Askersund

10

32

0

0

0

0

0

0

Degerfors

1 175

252

0

0

0

0

0

0

Hallsberg

-1 002

-406

292

0

0

0

0

0

Hällefors

1 007

373

0

0

0

0

0

0

Karlskoga

623

252

0

0

0

0

0

0

Kumla

1 199

-142

28

0

0

0

0

0

Laxå

1 097

254

0

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Lekeberg

-17

-440

326

0

0

0

0

0

Lindesberg

2 975

545

0

0

0

0

0

0

Ljusnarsberg

-264

-2

0

0

0

0

0

0

Nora

2 104

1 190

0

0

0

0

0

0

Örebro

1 343

-66

0

0

0

0

0

0

Västmanlands län

Arboga

-297

38

0

0

0

0

0

0

Fagersta

639

641

0

0

0

0

0

0

Hallstahammar

2 389

106

0

0

0

0

0

0

Kungsör

4 424

136

0

0

0

0

0

0

Köping

-659

-1 007

893

547

264

8

0

0

Norberg

-1 720

-840

726

380

97

0

0

0

Sala

749

631

0

0

0

0

0

0

Skinnskatteberg

-1 837

-458

344

0

0

0

0

0

Surahammar

-2 098

-408

294

0

0

0

0

0

Västerås

-537

243

0

0

0

0

0

0

Dalarna län

Avesta

-417

-176

62

0

0

0

0

0

Borlänge

985

-447

333

0

0

0

0

0

Falun

20

-556

442

96

0

0

0

0

Gagnef

-425

-776

662

316

33

0

0

0

Hedemora

-405

-1 077

963

617

334

78

0

0

Leksand

-3 083

-487

373

27

0

0

0

0

Ludvika

1 431

620

0

0

0

0

0

0

Malung-Sälen

-598

-378

264

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Mora

1 601

-367

253

0

0

0

0

0

Orsa

-1 001

14

0

0

0

0

0

0

Rättvik

205

-478

364

18

0

0

0

0

Smedjebacken

-141

207

0

0

0

0

0

0

Säter

-459

-56

0

0

0

0

0

0

Vansbro

2 016

1 021

0

0

0

0

0

0

Älvdalen

-949

1 009

0

0

0

0

0

0

Gävleborgs län

Bollnäs

1 867

1 190

0

0

0

0

0

0

Gävle

86

26

0

0

0

0

0

0

Hofors

182

-692

578

232

0

0

0

0

Hudiksvall

1 877

-99

0

0

0

0

0

0

Ljusdal

2 756

1 535

0

0

0

0

0

0

Nordanstig

-313

-214

100

0

0

0

0

0

Ockelbo

747

-50

0

0

0

0

0

0

Ovanåker

1 446

1 215

0

0

0

0

0

0

Sandviken

-798

426

0

0

0

0

0

0

Söderhamn

1 918

505

0

0

0

0

0

0

Västernorrlands

län

Härnösand

2 849

29

0

0

0

0

0

0

Kramfors

2 150

-167

53

0

0

0

0

0

Sollefteå

2 730

946

0

0

0

0

0

0

Sundsvall

-111

-262

148

0

0

0

0

0

Timrå

-496

460

0

0

0

0

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Ånge

1 305

843

0

0

0

0

0

0

Örnsköldsvik

2 136

956

0

0

0

0

0

0

Jämtlands län

Berg

1 085

-725

611

265

0

0

0

0

Bräcke

-138

300

0

0

0

0

0

0

Härjedalen

219

-240

126

0

0

0

0

0

Krokom

-156

-874

760

414

131

0

0

0

Ragunda

-5 747

-169

55

0

0

0

0

0

Strömsund

1 349

309

0

0

0

0

0

0

Åre

-2 984

-132

18

0

0

0

0

0

Östersund

6 367

-254

140

0

0

0

0

0

Västerbottens län

Bjurholm

-2 475

2 376

0

0

0

0

0

0

Dorotea

-1 227

-342

228

0

0

0

0

0

Lycksele

4 791

-310

196

0

0

0

0

0

Malå

-823

1 972

0

0

0

0

0

0

Nordmaling

-485

-1 416

1 302

956

673

417

166

0

Norsjö

1 953

-470

356

10

0

0

0

0

Robertsfors

-1 336

-191

77

0

0

0

0

0

Skellefteå

2 805

390

0

0

0

0

0

0

Sorsele

-1 342

230

0

0

0

0

0

0

Storuman

45

956

0

0

0

0

0

0

Umeå

1 729

90

0

0

0

0

0

0

Vilhelmina

3 208

-572

458

112

0

0

0

0

Vindeln

-237

-1 163

1 049

703

420

164

0

0

Kommun

Utfall

Förändring

Införandebidrag

2024

2025

2026

2027

2028

2029

Finansiering

136

40

7

1

0

0

Vännäs

3 849

-589

475

129

0

0

0

0

Åsele

983

-825

711

365

82

0

0

0

Norrbottens län

Arjeplog

-720

-255

141

0

0

0

0

0

Arvidsjaur

1 941

444

0

0

0

0

0

0

Boden

2 724

-328

214

0

0

0

0

0

Gällivare

-504

-1 192

1 078

732

449

193

0

0

Haparanda

4 538

1 689

0

0

0

0

0

0

Jokkmokk

-1 790

112

0

0

0

0

0

0

Kalix

1 653

1 254

0

0

0

0

0

0

Kiruna

16

163

0

0

0

0

0

0

Luleå

945

-38

0

0

0

0

0

0

Pajala

1 001

854

0

0

0

0

0

0

Piteå

1 083

395

0

0

0

0

0

0

Älvsbyn

2 641

823

0

0

0

0

0

0

Överkalix

1 255

-112

0

0

0

0

0

0

Övertorneå

4 588

1 728

0

0

0

0

0

0

Tabell 4

Införandebidrag och fast tillägg för kommuner utjämningsåren 2024–2028

Kronor per invånare

Kommun

Total förändring

Fast införande-

Total förändring

Införandebidrag del 1

Införandebidrag del 2

bidrag

efter fast inf.

År

2024

2025

2026

2027

2024

2025

2026

Finansiering

26

621

267

138

57

65

5

1

Stockholms län

Botkyrka

-440

0

-466

787

133

0

0

0

0

0

Danderyd

-1 862

387

-1 500

1 821

1 167

738

357

202

0

0

Ekerö

-1 289

0

-1 314

1 635

981

552

171

215

155

61

Haninge

-904

0

-930

1 251

597

168

0

0

0

0

Huddinge

-815

0

-841

1 162

508

79

0

19

0

0

Järfälla

-786

0

-812

1 133

479

50

0

0

0

0

Lidingö

-1 261

0

-1 287

1 608

954

525

144

0

0

0

Nacka

-1 419

0

-1 444

1 765

1 111

682

301

196

0

0

Norrtälje

1 007

0

982

0

0

0

0

0

0

0

Nykvarn

-1 623

148

-1 500

1 821

1 167

738

357

215

124

0

Nynäshamn

-447

0

-473

794

140

0

0

0

0

0

Salem

-1 113

0

-1 138

1 459

805

376

0

215

0

0

Sigtuna

-124

0

-150

471

0

0

0

215

0

0

Sollentuna

-672

0

-697

1 018

364

0

0

0

0

0

Solna

-71

0

-96

417

0

0

0

0

0

0

Stockholm

-1 642

168

-1 500

1 821

1 167

738

357

0

0

0

Sundbyberg

-461

0

-486

807

153

0

0

83

0

0

Södertälje

-275

0

-301

622

0

0

0

0

0

0

Tyresö

-1 083

0

-1 109

1 430

776

347

0

0

0

0

Täby

-1 377

0

-1 403

1 724

1 070

641

260

0

0

0

Kommun

Total förändring

Fast införande-

Total förändring

Införandebidrag del 1

Införandebidrag del 2

bidrag

efter fast inf.

År

2024

2025

2026

2027

2024

2025

2026

Finansiering

26

621

267

138

57

65

5

1

Upplands Väsby

-649

0

-675

996

342

0

0

171

0

0

Upplands-Bro

-1 091

0

-1 116

1 437

783

354

0

215

0

0

Vallentuna

-1 436

0

-1 462

1 783

1 129

700

319

215

0

0

Vaxholm

-1 713

239

-1 500

1 821

1 167

738

357

0

0

0

Värmdö

-1 593

119

-1 500

1 821

1 167

738

357

0

0

0

Österåker

-1 767

293

-1 500

1 821

1 167

738

357

0

0

0

Uppsala län

Enköping

-274

0

-300

621

0

0

0

215

104

0

Heby

772

0

746

0

0

0

0

0

0

0

Håbo

-1 900

425

-1 500

1 821

1 167

738

357

0

0

0

Knivsta

-1 934

460

-1 500

1 821

1 167

738

357

166

0

0

Tierp

1 661

0

1 635

0

0

0

0

0

0

0

Uppsala

-997

0

-1 023

1 344

690

261

0

40

0

0

Älvkarleby

778

0

752

0

0

0

0

0

0