Sök i Ratio Lex

Rättsfall · Högsta domstolen (löpande avgöranden)

Högsta domstolens beslut den 6 november 2026 i mål ÖM 2253-25

Mark- och miljödomstolen har beviljat tillstånd till en havsbaserad algodling cirka 500 meter från kustlinjen. En enskild fastighetsägare har överklagat domen och som skäl åberopat bland annat att algodlingen kommer att medföra försämrade möjligheter till rekreation. Han har inte ansetts vara berörd av tillståndet på ett sådant sätt att han har haft rätt att överklaga.

Så kom texten hit

  • Källa: Högsta domstolen, publicerad som beslut 6 november 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (6a893a2c-c80b-4536-8e5d-d9c83095ca37).
  • Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 5 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
  • Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
  • Benämning: Algodlingen — domstolens eget namn på avgörandet, ur myndighetens post.

s. 1 Sida 1 av 5 i domstolens handling

  • HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT · meddelat i Stockholm den 6 november 2026
  • Mål nr · ÖM 2253-25

PARTER

Klagande B.C.

Motpart Blue Fields AB, 559328-1628 Polhemsplatsen 5 411 11 Göteborg

Ställföreträdare: M.M.

SAKEN Avvisande av överklagande

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts, Mark- och miljööverdomstolen, beslut 2025-02-18 i mål M 12040-24

s. 2 Sida 2 av 5 i domstolens handling

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen avslår överklagandet.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

B.C. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolens beslut om avvisning ska upphävas och att Blue Fields AB:s tillståndsansökan ska avslås.

Blue Fields har motsatt sig att Mark- och miljööverdomstolens beslut ändras.

SKÄL

Bakgrund

1. Mark- och miljödomstolen lämnade Blue Fields tillstånd att odla alger inom ett vattenområde om 25 hektar utanför Bua strand i Varbergs kommun.

2. Flera ägare till fastigheter i området nära stranden, däribland B.C., överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att Blue Fields ansökan skulle avslås. Mark- och miljööverdomstolen avvisade överklagandena och angav bland annat att klagandena inte kunde anses berörda av den tillståndsgivna verksamheten på sådant sätt att de har klagorätt (jfr 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken).

3. B.C. har överklagat Mark- och miljööverdomstolens beslut och anfört bland annat följande. Algodlingen kommer att vara lokaliserad till just den plats som han och andra boende vid Bua strand använder för rekreation. Odlingen kommer att hindra användning av området för sådana ändamål. Vidare kommer anläggningen att störa honom och andra boende i området på grund av de belysningsanordningar som kommer att finnas.

Anläggningen kommer även att påverka landskapsbilden på ett negativt sätt

s. 3 Sida 3 av 5 i domstolens handling

och riskera att Bua strand förlorar sin unika ursprungliga karaktär. Fastigheterna vid Bua strand kommer att minska i värde till följd av algodlingen. Platsen är dessutom olämplig för odling av alger, eftersom det finns skadliga ämnen i vattnet.

4. B.C. har åberopat bland annat kartbilder, fotografier, vittnesattester, nyhetsartiklar och branschriktlinjer samt ett e-postmeddelande från en fastighetsmäklare angående algodlingens påverkan på värdet av en fastighet som tillhör en av de boende i området.

Frågan i Högsta domstolen

5. Frågan i Högsta domstolen är om tillståndsdomen angår B.C. på ett sådant sätt att han har rätt att överklaga den.

Klagorätt i mål enligt miljöbalken

6. En dom om tillstånd till vattenverksamhet får överklagas av den som domen angår, alltså den som är sakägare, om avgörandet har gått honom eller henne emot (se 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken).

7. Som sakägare räknas var och en som kan tillfogas skada eller utsättas för någon annan olägenhet genom den verksamhet som tillståndet avser, om risken för skada eller olägenhet gäller ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig (se ”Taggen Vindpark” NJA 2012 s. 921 p. 6 med vidare hänvisningar).

8. En förutsättning för att en enskild ska betraktas som sakägare är alltså att han eller hon berörs av den tillståndsgivna verksamheten på ett mer konkret sätt. Det måste med andra ord finnas ett beaktansvärt enskilt intresse som är hänförligt till honom eller henne. Allmänna intressen kan inte ensamt ligga till grund för enskildas klagorätt. En anknytning som vilar

s. 4 Sida 4 av 5 i domstolens handling

endast på allemansrättslig grund är inte tillräcklig för att sådan klagorätt ska föreligga. (Jfr prop. 1997/98:45 Del 1 s. 485 f.)

9. Vid bedömningen av om risken för skada eller olägenhet är sådan att en enskild får ställning som sakägare måste det beaktas hur omfattande skadan eller olägenheten kan komma att bli. Då kan exempelvis typen av störning och avståndet till den tillståndsgivna verksamheten ha betydelse. En omständighet som typiskt sett bör föranleda att den enskilde ska betraktas som sakägare är att värdet på hans eller hennes fastighet påverkas på ett märkbart sätt till följd av verksamheten. Omständigheter som däremot normalt inte är tillräckliga för att klagorätt ska föreligga är att den tillståndsgivna verksamheten riskerar att begränsa det fria synfältet över havet eller påverka landskapsbilden negativt. (Jfr ”Småbåtshamnen” NJA 2004 s. 590 I, ”Vågbrytaren” NJA 2004 s. 590 II och ”Taggen Vindpark” p. 16.)

10. Bestämmelserna om klagorätt i miljömål ska tolkas och tillämpas i ljuset av Århuskonventionen och det s.k. MKB-direktivet.1 Ett övergripande syfte med de reglerna är att allmänheten ska ges rätt att delta i beslutsprocesser som kan inverka på miljön. Miljöbalkens bestämmelse om enskildas klagorätt i 16 kap. 12 § första stycket 1 har ansetts ligga väl i linje med dessa regler (se ”Taggen Vindpark” p. 12).

Bedömningen i detta fall

11. B.C. har ingen särskild rätt till det vattenområde där algodlingen är planerad att ligga. Det han har anfört angående rekreation får därför anses ta sikte på att han med stöd av allemansrätten vill kunna nyttja området för

Ursprungligen direktiv 85/337/EEG, ändrat bland annat genom direktiv 2003/35/EG och kodifierat genom direktiv 2011/92/EU.

s. 5 Sida 5 av 5 i domstolens handling

sådana ändamål. Även om algodlingen riskerar att försämra B.C.s möjligheter till rekreation inom vattenområdet på det sätt som han har anfört kan en anknytning som endast vilar på allemansrättslig grund inte innebära att han har ställning som sakägare (jfr p. 8).

12. I de handlingar som har legat till grund för mark- och miljödomstolens dom anges att algodlingen kommer att ha sjösäkerhetsmärken försedda med bland annat solcellsdriven belysning. Handlingarna i målet ger inte stöd för att belysningen riskerar att orsaka sådana olägenheter för B.C. att han har ställning som sakägare. Utredningen ger inte heller stöd för att värdet på B.C.s fastighet kommer att påverkas på ett märkbart sätt till följd av algodlingen.

13. Det som B.C. har anfört angående påverkan på landskapsbilden och att området kommer att förlora sin ursprungliga karaktär är inte heller sådana olägenheter som gör att han ska betraktas som sakägare (jfr p. 9).

14. Invändningen att den aktuella platsen är olämplig för algodling på grund av skadliga ämnen i vattnet tar sikte på ett intresse som inte är hänförligt till B.C. själv. Det är alltså fråga om ett allmänt intresse, och ett sådant kan inte i sig innebära att han har klagorätt (jfr p. 8).

15. Inte heller det som B.C. har anfört i övrigt innebär att han ska betraktas som sakägare. B.C. har alltså inte haft rätt att överklaga mark- och miljödomstolens dom. Hans överklagande av Mark- och miljööverdomstolens beslut om avvisning ska därför avslås.

I avgörandet har deltagit justitieråden Anders Eka, Cecilia Renfors, Johan Danelius (referent), Margareta Brattström och Erik Lindberg.

Föredragande har varit justitiesekreteraren Benjamin Bergström.

· Markdown