Rättsfall · Högsta förvaltningsdomstolen (Högsta förvaltningsdomstolens årsbok, HFD)
HFD 2021 not. 40
Även citerad som HFD 2021 not 40
Avgörandet
Så kom texten hit
Källa: Högsta förvaltningsdomstolen · Domstolens notis (pdf) · Hämtad 18 november 2026.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 oktober 2021 följande dom (mål nr 3619-21).
Bakgrund
¶1. Var och en har rätt att hos myndigheter ta del av allmänna handlingar förutsatt att uppgifterna i dem inte omfattas av sekretess.
¶2. G.E. begärde hos Kammarrätten i Göteborg att få ta del av handlingar avseende en av kammarrättens anställda.
¶3. Kammarrätten beslutade att med maskering av vissa uppgifter lämna ut handlingarna till G.E. De maskerade uppgifterna omfattas enligt kammarrätten av personaladministrativ sekretess enligt 39 kap. 3 § andra och tredje styckena offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Yrkanden m.m.
¶4. G.E. vidhåller sin begäran och yrkar ersättning för kostnader i kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.
Skälen för avgörandet
¶5. Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet ska därför avslås.
¶6. Det saknas laglig grund för att medge ersättning för rättegångskostnader i mål av detta slag. G.E:s yrkanden om ersättning för kostnader ska därför avvisas.
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen avvisar yrkandena om ersättning för kostnader.
I avgörandet deltog justitieråden Knutsson, Askersjö och Svahn Starrsjö. Föredragande var justitiesekreteraren Lina Hjorth.
______________________________
Kammarrätten i Göteborg (2021-06-09, Stegeland): Av 39 kap. 3 § andra och tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet för bl.a. uppgift om en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Vidare gäller sekretess, i den utsträckning regeringen förskriver det, i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men. Sekretessen gäller i sådant fall för bl.a. uppgift om enskilds personnummer om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till honom eller henne lider men. Regeringen har i 10 §
offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) föreskrivit att sådan sekretess gäller hos bl.a. allmänna förvaltningsdomstolar. De uppgifter om en av kammarrättens anställda som begärts ut omfattas som utgångspunkt av sekretess. Kammarrätten gör bedömningen att det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon närstående till denne lider men. – Kammarrätten avslår begäran.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 2022 s. 5 Jack Hillerström-Forsyth, Från Högsta förvaltningsdomstolen. September–november 2021 s. 7 i texten
· Markdown