Sök i Ratio Lex

Rättsfall · Högsta förvaltningsdomstolen (löpande avgöranden)

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 10 november 2026 i mål 2687-25, 6870-25

Fråga om ersättning till offentligt biträde (I och II).

Så kom texten hit

  • Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (06cf26f2-189f-4461-8d59-21caee997152)
  • Publicerad av myndigheten: 10 november 2026 · hämtad hit: 10 november 2026
  • Text: myndighetens egen avgörandetext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
  • Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 2687-25

meddelad i Stockholm den 10 november 2026

KLAGANDE
 

AA

 

MOTPART
 

Justitiekanslern
Box 2308
103 17 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
 

Kammarrätten i Sundsvalls dom den 1 april 2025 i mål nr 279-25

SAKEN
 

Ersättning till offentligt biträde

___________________
 

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
 

Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet och bestämmer att ersättning ska betalas till AA som offentligt biträde med ytterligare 9 729 kr (inklusive mervärdesskatt), varav 8 156 kr för tidsspillan och 1 573 kr för utlägg.
 

BAKGRUND
 

1.    Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. 
2.    Advokat AA var förordnad som offentligt biträde för den unge i ett mål om beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Förvaltningsrätten i Umeå biföll socialnämndens ansökan och domen överklagades till Kammarrätten i Sundsvall. Den unge var då omhändertagen och vistades på ett hem för vård eller boende.
3.    Under målets handläggning i kammarrätten hade AA ett möte med sin huvudman på det boende där denne vistades. Han begärde ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med mötet. Som skäl för det personliga mötet angav han att hans huvudman hade haft ett starkt önskemål om att få träffas personligen och att han inte skulle ha kunnat tillvarata huvudmannens bästa utan ett sådant möte.
4.    Kammarrätten beviljade ersättning för arbetstiden under mötet men avslog begäran om ersättning för tidsspillan och utlägg avseende resan till och från boendet. Enligt kammarrätten borde mötet ha kunnat genomföras som ett telefon- eller videomöte eller genom att huvudmannen besökte AA på dennes kontor. Resan bedömdes därför inte ha varit nödvändig för uppdragets genomförande.
 

YRKANDEN M.M.
 

5.    AA yrkar att han ska beviljas den begärda ersättningen och anför följande. Utgångspunkten bör vara att huvudmannen har rätt till ett personligt möte även under kammarrättens handläggning av ett LVU-mål. Utan ett personligt möte är det svårt att fullgöra uppdraget på ett effektivt sätt och att etablera och upprätthålla en förtroendefull relation. En sådan är i sin tur nödvändig för att företräda den unge på ett meningsfullt sätt och främja dennes medverkan i processen. Den unge har inte haft möjlighet att lämna boendet för att besöka hans kontor.
6.    Justitiekanslern anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Ett beslut om beredande av tvångsvård utgör ett väsentligt ingripande i den personliga friheten. Med hänsyn till detta och till de konsekvenser som ett sådant beslut medför för den unge finns det mycket som talar för att ett personligt sammanträffande mellan den unge och biträdet kan anses motiverat. Om ett sådant, av godtagbara skäl, inte kan äga rum på biträdets kontor eller tillgodoses genom ett telefon- eller videosamtal, kan det anses skäligt att biträdet besöker den unge på den plats där denne vistas. Detta innebär dock inte att ett offentligt biträde alltid bör ha rätt till ersättning för möten med huvud¬mannen, eller att en sådan rätt föreligger för flera möten eller för ett möte i varje instans. För rätt till ersättning krävs att biträdet visar att mötet varit nödvändigt. I detta fall finns inte skäl att frångå kammarrättens bedömning. 
7.    Sveriges advokatsamfund har fått tillfälle att yttra sig och anför följande. Utgångspunkten måste vara att en huvudman som är placerad på ett hem för vård eller boende har rätt att sammanträffa personligen med sitt offentliga biträde under kammarrättens handläggning av ett LVU-mål. Detta är grundläggande för att biträdet ska kunna företräda huvudmannen på bästa sätt och tillvarata dennes intressen. Normalt bör biträdets bedömning av när ett personligt möte med huvudmannen är nödvändigt godtas.
 

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
 

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen


8.    Frågan är under vilka förutsättningar ett offentligt biträde i ett mål om beredande av vård enligt LVU har rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg i samband med ett personligt möte med huvudmannen.
 

Rättslig reglering m.m.
 

9.    Enligt 5 § tredje stycket lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska bestämmelserna om ersättning till rättshjälpsbiträde i 27 § rättshjälpslagen (1996:1619) tillämpas även i fråga om offentligt biträde.
10.    I 27 § första stycket rättshjälpslagen anges att ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
11.    Avgörande för ett offentligt biträdes rätt till ersättning är om de åtgärder som biträdet har vidtagit är sådana som uppdraget har krävt. Det åligger vidare ett offentligt biträde att vid utförande av uppdraget ta till vara de möjligheter som finns att begränsa kostnaderna för det allmänna (RÅ 81 2:7 och NJA 1985 s. 91 I och II). När det gäller möten med huvudmannen innebär detta att biträdet måste bedöma i vilken utsträckning sådana möten är nödvändiga för upp¬dragets genomförande och att biträdet vid valet av hur och var ett möte ska genomföras måste beakta även kostnadsaspekten.
12.    När det särskilt gäller mål om beredande av vård enligt LVU kan konstateras att sådana mål rör en mycket ingripande åtgärd för de enskilda som berörs. Normalt bör det därför anses motiverat att ett offentligt biträde under handläggningen av ett sådant mål sammanträffar personligen med sin huvudman vid åtminstone ett tillfälle för att förbereda hans eller hennes talan vid domstolen. Detta gäller även när målet efter överklagande handläggs i kammarrätten, eftersom det då har förflutit viss tid sedan prövningen i förvaltningsrätten och nya omständigheter kan ha tillkommit.
13.    I den mån det är möjligt för huvudmannen att komma till biträdets kontor bör möten mellan huvudmannen och biträdet kunna genomföras där. Om så inte är möjligt kan det dock i regel inte krävas att samtliga möten i stället sker genom telefon- eller videosamtal, i synnerhet inte mot huvudmannens vilja. I en sådan situation bör det i stället vid bedömningen av biträdets rätt till ersättning som huvudregel anses motiverat att biträdet reser till den plats där huvud¬mannen befinner sig för att kunna genomföra åtminstone ett personligt möte där.
14.    I det nu aktuella fallet har AA under handläggningen av målet i kammarrätten vid ett tillfälle sammanträffat med sin huvudman på det boende där denne vistades. Enligt AA hade hans huvudman inte möjlighet att lämna boendet för att besöka hans kontor. Det finns ingenting i utredningen som motsäger den uppgiften och den får därför godtas. Det finns inte heller skäl att ifrågasätta AAs uppgift om att hans huvudman hade ett starkt önskemål om att få träffas personligen för att förbereda målet. Det har vidare inte kommit fram några omständigheter som talar för att det i detta fall ändå skulle ha varit tillräckligt med ett telefon- eller videomöte. Ersättning ska därför beviljas för tidsspillan och utlägg i samband med resan till boendet. Det yrkade beloppet är skäligt.
15.    Överklagandet ska därmed bifallas.


I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Kristina Ståhl, Agneta Bäcklund, Ulrik von Essen och Johanna Mihaic.
Föredragande har varit justitiesekreteraren Cecilia Sjöstrand.



HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 6870-25
 

 meddelad i Stockholm den 10 november 2026

KLAGANDE
 

AA

 

MOTPART
 

Justitiekanslern
Box 2308
103 17 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
 

Kammarrätten i Göteborgs dom den 20 oktober 2025 i mål nr 4811-25

SAKEN
 

Ersättning till offentligt biträde

___________________
 

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE
 

Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet och bestämmer att ersättning ska betalas till AA som offentligt biträde med ytterligare 12 433 kr (inklusive mervärdesskatt), varav 9 598 kr för tidsspillan och 2 835 kr för utlägg.
 
 

BAKGRUND
 

1.    Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. 
2.    Advokat AA var förordnad som offentligt biträde för en vårdnadshavare i ett mål om beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Förvaltningsrätten i Karlstad biföll socialnämndens ansökan och domen överklagades till Kammarrätten i Göteborg. 
3.    Kammarrätten kallade AA och hans huvudman till muntlig förhandling i målet. Av kallelserna framgick att deltagande skulle ske via videolänk från Örebro tingsrätt.
4.    AA kontaktade kammarrätten och framförde att hans huvudman önskade att inställa sig personligen inför rätten vid den muntliga förhandlingen. Kammarrätten svarade att den bedömde det som mest lämpligt att han och huvudmannen deltog i förhandlingen via videolänk, men att det inte fanns något hinder mot att ändå närvara på plats i Göteborg. Enligt kammar¬rätten kunde de dock inte räkna med någon ersättning för merkostnader på grund av detta.
5.    Vid den muntliga förhandlingen inställde sig AA och hans huvudman personligen hos kammarrätten. I kostnadsräkningen begärde AA ersättning för tidsspillan och utlägg med anledning av resan till domstolen. Kammarrätten bedömde att uppdraget inte hade krävt inställelse hos kammarrätten och beviljade därför inte ersättning för tidsspillan och utlägg på grund av inställelsen. I stället beviljades skälig ersättning för tidsspillan motsvarande färd mellan AA kontor och Örebro tingsrätt.
 

YRKANDEN M.M.
 

6.    AA yrkar att han ska beviljas den begärda ersättningen och anför följande. Hans huvudman avsåg att inställa sig personligen vid den muntliga förhandlingen och önskade att även han skulle inställa sig på samma sätt. Det är ogynnsamt för förhandlingen om huvudmannen och biträdet deltar från olika platser.
7.    Justitiekanslern anser att överklagandet ska avslås och anför följande. En ordning som innebär att ett offentligt biträde alltid kan räkna med full ersättning för sin inställelse i rättssalen, trots kallelse att delta via videolänk, innebär i praktiken att domstolen inte längre förfogar över frågan hur parterna ska inställa sig. Kammarrätten har bedömt att uppdraget inte krävt biträdets personliga inställelse inför rätten och det finns inte skäl att ifrågasätta denna bedömning. 
8.    Sveriges advokatsamfund har fått tillfälle att yttra sig och anför följande. Utgångspunkten måste vara att ett offentligt biträde fysiskt deltar vid en muntlig förhandling tillsammans med sin huvudman. Normalt bör biträdets bedömning av om närvaro på samma plats som huvudmannen är nödvändig godtas.
 

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
 

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
 

9.    Frågan är om ett offentligt biträde i ett mål om beredande av vård enligt LVU har rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg för inställelse i rättssalen tillsammans med sin huvudman vid muntlig förhandling i målet, när de båda har kallats att delta i förhandlingen via videolänk från en annan ort.
 

Rättslig reglering m.m.
 

10.    Enligt 5 § tredje stycket lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska bestämmelserna om ersättning till rättshjälpsbiträde i 27 § rättshjälpslagen (1996:1619) tillämpas även i fråga om offentligt biträde.
11.    I 27 § första stycket rättshjälpslagen anges att ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
12.    Mål om beredande av vård enligt LVU rör en mycket ingripande åtgärd för de enskilda som berörs. Den som är part i ett sådant mål bör därför som huvudregel ha rätt att ha sitt offentliga biträde fysiskt närvarande vid sin sida under en muntlig förhandling i målet (jfr HFD 2024 ref. 13).
13.    AA och hans huvudman kallades att delta i den muntliga förhandlingen via videolänk. Huvudmannen valde dock att inställa sig personligen i rättssalen. Det finns inte skäl att ifrågasätta AA uppgift om att huvudmannen önskade att även han skulle delta på samma sätt. Enbart den omständigheten att huvudmannen valde att inställa sig på ett annat sätt än det som följde av kallelsen utgör enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte skäl att frångå huvudregeln att den som är part i ett mål om beredande av vård enligt LVU har rätt att ha sitt offentliga biträde vid sin sida under förhandlingen. Det har inte heller kommit fram någon annan omständighet som medför att den huvudregeln bör frångås i detta fall.
14.    AA uppdrag som offentligt biträde krävde därmed att han deltog i den muntliga förhandlingen på plats i rättssalen tillsammans med sin huvudman. Ersättning ska därför beviljas för tidsspillan och utlägg i samband med resan till kammarrätten. Det yrkade beloppet är skäligt.
15.    Överklagandet ska därmed bifallas.


I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Kristina Ståhl, Agneta Bäcklund, Ulrik von Essen och Johanna Mihaic.
Föredragande har varit justitiesekreteraren Cecilia Sjöstrand.



 

· Markdown