Sök i Ratio Lex

  • JK 2019-05-02 dnr 1849-19-3.1.5

  • JK Tryck- och yttrandefrihetsärenden

Ifrågasatt tryck- eller yttrandefrihetsbrott (brott mot tystnadsplikt)

2 maj 2019 · dnr 1849-19-3.1.5


Så kom texten hit

  • Källa: Justitiekanslern. Beslutet återges ur myndighetens egen webbsida, ord för ord; Ratio Lex är inte JK och företräder inte myndigheten. beslutet hos JK
  • Hämtad hit: 22 mars 2026
  • Text: Texten är hämtad ur HTML på jk.se och indelad efter myndighetens egna rubriker.
  • Licens: Beslut av myndighet är allmän handling och fri från upphovsrätt (9 § upphovsrättslagen).

Kontext: 7 hänvisningar

Beslutets text

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern inleder inte förundersökning beträffande de uppgifter som lämnats vid en radiointervju.

Anmälan återlämnas i övriga delar till Åklagarkammaren i Borås för de åtgärder som den kan ge anledning till där.

Ärendet

Justitiekanslern har tagit emot en anmälan om brott mot tystnadsplikt. Anmälan, som har överlämnats hit av Åklagarkammaren i Borås, gäller uppgifter som en anställd i enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen har lämnat i en radiointervju. Anmälan avser även annat uppgiftslämnande.

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslern är ensam åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål.

Var och en har rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i en tryckt skrift eller i något annat grundlagsskyddat medium (meddelarfrihet), se 1 kap. 7 § första stycket tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 10 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

För meddelarfriheten gäller dock vissa begränsningar. Enligt 7 kap. 22 § första stycket 3 TF och 5 kap. 4 § första stycket 3 YGL gäller att den som lämnar en uppgift och därigenom gör sig skyldig till ett uppsåtligt åsidosättande av en tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag kan straffas för brott mot tystnadsplikt. Den lag som avses är offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I OSL anges de tystnadsplikter som inskränker rätten att lämna uppgifter med stöd av meddelarfriheten, s.k. kvalificerade tystnadsplikter.

Det förbud mot att röja uppgifter som gäller inom socialtjänsten gäller i flertalet fall före meddelarfriheten (se 26 kap. 1 och 15 §§ OSL). Förbudet gäller dock som huvudregel endast för myndigheter och dess anställda. För den som, såsom i detta fall, är verksam inom en enskild verksamhet inom socialtjänstens område gäller i stället tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen. Denna tystnadsplikt omfattas inte av OSL och inskränker inte meddelarfriheten (se 44 kap. 3 § p. 2 OSL och SOU 2003:99 s. 409 ff.).

Det sagda innebär att anmälan i den del som avser uppgiftslämnandet vid radiointervjun inte utgör brott mot tystnadsplikt. Förundersökning ska alltså inte inledas i denna del.

Det finns inte anledning att anta att det som i övrigt görs gällande i anmälan omfattas av TF eller YGL. Det ankommer därmed inte på Justitiekanslern utan på allmän åklagare att ta ställning till om anmälan i dessa delar ska föranleda någon åtgärd. Handlingarna i ärendet ska därför återlämnas till Åklagarkammaren i Borås.

Källa: Justitiekanslern. Beslutet återges ur myndighetens egen webbsida, ord för ord; Ratio Lex är inte JK och företräder inte myndigheten.

Markdown Rapportera fel