Sök i Ratio Lex

  • JO 2024-01-16 dnr 9146-2022

  • JO

Kritik mot Kriminalvården, anstalten Borås, för att felaktig information om möjligheterna att få inneha frimärken lämnats till en intagen

16 januari 2024 · dnr 9146-2022


Så kom texten hit

  • Källa: Riksdagens ombudsmän (JO). Beslutet återges ur myndighetens egen PDF, ord för ord; Ratio Lex är inte JO och företräder inte myndigheten. · PDF
  • Hämtad hit: 9 november 2026
  • Text: Texten är läst ur JO:s beslut i PDF med textlager. Sidhuvudet «Dnr … Sid n (m)» på varje sida är dolt vid visning; i övrigt är texten oförändrad utom där en rad nedan säger annat.
  • Licens: Beslut av myndighet är allmän handling och fri från upphovsrätt (9 § upphovsrättslagen).

Kontext: 0 hänvisningar

Beslutets text

[Pl RIKSDAGENS BESLUT OMBUDSMAN Datum Dnr Sid 9146-2022 1 (7) Justitieombudsmannen 2024 -01- 1 6 Katarina Påhlsson

Kritik mot Kriminalvården, anstalten Borås, för att felaktig information om möjligheterna att få inneha frimärken lämnats till en intagen

Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 22 november 2022 förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, anstalten Borås. Han anförde bl.a. följande.

Intagna får inte ta emot frimärken från utsidan då anstalten anser att de kan vara doppade i knark. I dag tjänar intagna bara 13 kr per timme och ett frimärke kostar lika mycket. Det står i hans och andras verkställighetsplaner att de ska ha kontakt med närstående. Intagna ska inte behöva arbeta en timme för att ha råd med ett frimärke.

Utredning

Inledningsvis hämtade en medarbetare hos JO in muntliga upplysningar från anstalten Borås. Vid samtalet framkom i huvudsak följande. Anstalten har nya rutiner om vad som får tas in och har blivit hårdare med frimärken. När frimärken skickas in till anstalten omhändertas de och förvaras i förrådet. Den intagne har ingen möjlighet att få tillgång till dem utan får köpa frimärken i kiosken.

Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA fört fram i sin anmälan om att intagna inte får ta emot frimärken och ge en närmare beskrivning av anstaltens rutin för hanteringen av oanvända frimärken som kommer in till intagna. Myndigheten skulle även redogöra för bakgrunden till rutinen och vilka överväganden som gjorts om mindre ingripande åtgärder samt besvara frågan om det fattas något beslut med anledning av hanteringen.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen för Region Väst, bl.a. följande:

Riksdagens ombudsmän E-post: justitieombudsmannen@jo.se Box 16327 Telefon: 08-786 51 00 103 26 Stockholm Texttelefon: 020-600 600 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A Fax: 08-21 65 58 www.jo.se

Sakförhållanden Uppgifterna har inhämtats från kriminalvård chefen BB på anstalten Borås. Avseende fr gcställningen hurnvida de intagna på anstalten far ta emot frimärken som skickats till dem utifrån har följande anförts. När en intagen på anstalten får frimärken skickade till sig utifrån får denne alltid information om att ådana anlänt till dennes förråd. Den intagne får sedan ansöka om att fä in frimärkena på sitt bostadsrum på anstalten. När ansökan om att få inneha frimärkena gjorts undersöker förråd personalen huruvida de är inköpta i Kriminalvårdens nationella kioskverksamJ1et och andra om tändigheter om kan vara relevanta, t.ex. om det är möjligt att visitera frimärket och klistrets innehåll, innan ett beslut fattas i det enskilda ärendet. Om ett frimärke är köpt inom Kriminalvårdens nationella kioskverksamhet är det som regel inga problem att få inneha detta då det kommit in på anstalten genom kontrollerade former direkt från tillverkaren av frimärken. Om ett frimärke skickats till den intagne utifrån krävs det att det går att säkerställa att det inte kommer att utgöra en säkerhetsrisk inne på an talten. Frimärken inköpta utanför Kriminalvården kan innehålla otillåtna sub tanser, t.ex. narkotika. Att vi itera frimärken kräver både teknisk utrustning och personalre urser som anstalten i dagsläget aknar. Det finns också en risk att frimiirken, om ju betingar ett ekonomiskt värde används som handelsvara mellan de intagna på anstalten. Anstalten Borås har i dagsläget ett högt antal intagna med missbruksproblematik varför risken för införsel av narkotika bedöms vara hög. I det aktuella ärendet har följande skett. Den 8 augusti 2022 gjorde AA en ansökan om att få inneha frimärken på anstalten Borås. Förrådspersonalen eftersökte men hittade inga frimärken bland hans tillhörigheter i förrådet på anstalten Borås. Dock framgick att det skulle finnas frimärken bland de av AA:s tillhörigheter som fann kvar p an talten Kolmården där AA befunnit sig innan han förflyttade till anstalten Borås. Personalen på avdelningen amt AA fick .. muntlig infom1ation om delta och all en ny ans kan fick göras om att få inneha frimärkena så snart dessa ankommit till anstalten Borå . AA:s saker som fanns på anstalten Kolmården skickades till an talten Bor s den 31 juli 2022. Den 4 augu ti 2022 skickade ytterligare tillhörigheter till anstalten Boras och det ·amma kedde även den 15 september 2022. fter den si ta försändelsen med AA:s egendom till anstalten Borås fick AA ett kvitto på att samtliga tillhörig heter fanns inskrivna i förrådet. Bland de tillhörigheter som kom till anstalten Borås fanns inga frimärken. Den 17 januari 2023 kom två frimärken, skickade utifrån, till AA:s förrådstillhörigheter vilket han fick meddelande om. Den 14 februari 2022 [torde rätteligen vara 2023, JO:s anm.] gjordes en utlämning av ett frimärke efter en hemställan från AA Utlämningen gick till på så sätt att AA:s kontaktperson gick ner till förrådet med det brev AA ville skicka och såg till att det blev frankerat och skickat via post.

Författningsbestämmelser Av I kap. 6 § fängelselagen (2010:610) (fäL) framgår att verkställigheten inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än om följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätt hållas. En kontrnll- eller tvångsåtgärd får endast använda om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas. Av 5 kap. I § FäL följer att en intagen får ta emot och inneha böcker, tidskrifter och tidningar, dock inte ådaoa som kan 1. äventyra ordningen eller säkerheten ell.er 2. antas motverka den behandling som han eller hon genomgår. I övrigt får en intagen ta emot och inneha de per onliga tillhörigheter som är motiverade med hföt yn till att verkställigheten ska kunna genomföra p tt ändam lsenligt sätt.

Av de allmänna råden till 5 kap. 1 § FäL i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse, FARK Fängelse, framgår bl.a. att vid bedömningen av vilka personliga tillhörigh ter som kan an es vara motiverade för att verk tällig heten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt och därmed kan tillåtas bör ta in utgång punkt i att ordningen och säkerheten ka kunna upprätlhallas och att verk tällighcten särskilt ska iruikta på • tgärder om förebygger återfall i brott. Mottagande och innehav av tillhörigheter om kan äventyra ordningen eller säkerheten, t.ex. tillhörigheter som genom sin mängd försvårar visitation eller vållar sanitär olägenhet eller som kan antas motverka den behandling som den intagne genomgår är aldrig motiverat. Bedömningen av vad som kan anses motiverat kan variera sa väl mellan olika avdelningar och anstalter som mellan olika intagna och grupper av intagna. Följande personliga tillhörigheter anses nom1alt vara motiverade att inneha: underkläder och träningsskor, gla. ögon eller annat synhjä\J medel, hörselhjälp medel, armbandsur av enklare beskaffenhet, vigselring, ett fåtal övriga smycken av mindre värde, ett fåtal elektriska apparater av enklare slag, utrustning som behövs för att utöva religion, fotografier, brev och vykort, CD-spelare och hörlurar eller motsvarande, CD-skivor eller motsvarande, om den intagne har tillgång till CD-spelare eller motsvarande, telefonkortet till INTIK-systemet samt tillhörigheter som är inköpta i kio k eller varuautomat genom Kriminalvårdens försorg. Även andra personliga tillhörigheter än de uppräknade kan vara motiverade om innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne.

Kriminalvårdens bedömning

JO har den 2 december 2022 varit i telefonkontakt med anstalten Borås och efterfrågat vilka rutiner som gäller angående innehav av frimärken. Informa tionen anstalten Borås då gav var att frimärken som kommer utifrån aldrig godkänns för innehav av de intagna. Denna infom1ation gav troligen intrycket av att ett generellt ställningstagande hade gjorts och atl individuell prövning av innehavet inte aldrig skedde. Detsamma gäller den information om anmälaren AA fått av anstalten. Det är givetvis vtildigt viktigt alt den information Kriminalvården lämnar lill intagna är korrekt och alt det där framg r att det är en individuell prövning om ska göras i varje en kilt fall. Preci som det framgår av yttrandet från anstalten Borås är det bekymmer ·amt att frimärken är en produkt om genom in utform ning kan vara svårvisiterade och genom sitt ekonomiska värde även kan utgöra grund för handel. Detta utgör dock inget hinder för all varje fall ska pröva individuellt amt att anstalten på andra . ätt kan lösa att de intagna får användning för frimärken som skickas till dem utifrån, t.ex. genom att man hjälper de intagna att frankera brev utan att frimärkena tas in på anstalten. Ytterst är det sedan domstolen som får pröva huruvida ett innehav av frimärken ska tillåtas i det enskilda fallet, se t.ex. Förvaltningsrätten i Jönköpings dom 2022-05-10, mål nr 1791-22 där frimärkena i det enskilda fallet ansågs kunna äventyra säkerheten på anstalten då det saknade möjlighet att äkcr tälta att de var fria från olagliga sub Ian er. Förvaltningsrätten påtalade även att eftersom frimärken alufördes i anstaltens kio. k hade den intagne möjlighet att kunna uppriit1hålla kontakten med sina närstående. Innehavet av frimärken som skickats utifrån ansågs mot denna bakgrund inte är'kilt angeläget för den intagne och inte heller motiverat med hänsyn till att han verkställighet kulle kunna genomföra på ett ändamålsenligt sätt. AA fick tillfälle att kommentera yttrandet.

Rättslig reglering m.m.

Kriminalvården har redogjort för viss rättslig reglering. Jag vill för egen del tillägga följande. Dnr 9146-2022 Sid4 (7)

Av 2 kap. I $ forsta stycket 2 regeringsformen (RF) foljer att var och en dr gentemot det allmänna tillörsäkrad frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt uttryckalankar, åsikter och känslor. Vidare anges i 2kap. 6 $ ftirsta stycket RF att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. under- sökning av brev eller annan ftirtrolig forsändelse.

Informationsfriheten och rätten till fortrolig kommunikation får begränsas genom lag, se 2kap.20 $ RF. För intagna i anstalt har det genom bestäm- melserna i 5 kap. I och2 $$ och 7 kap.6-9 $$ f?ingelselagen (2010:610), FäL, gjorts vissa begränsningar i deras möjligheter att sända, ta emot och inneha ftirsändelser. Dessa regler ger Kriminalvården tått att under vissa givna ftirutsättningar granska, kvarhålla och omhänderta ftirsändelser till eller från en intagen.

Granskning, kvarhållande och omhändertagande av en ftirsändelse utgör kontroll- och tvångsåtgärder. Vid samtliga sådana åtgärder ska proportiona- litetsprincipen beaktas. Principen kommer till uttryck i 1 kap. 6 $ andra stycket FäL och medfor därmed att en ftirsändelse endast får granskas, kvarhållas och omhändertas om åtgärden står i rimlig proportion till syftet. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig så ska den användas i stället.

Med begreppet forsändelse avses varje forsändelse, t.ex. brev, skriftliga meddelanden, andra skriftliga handlingar och paket, som är avsedda att genom Kriminalvårdens örsorg befordras till eller från en intagen (se prop' 2009110:135 s. 110 och 147).

Enligt 7 kap.7 $ FäL får andra forsändelser än s.k. myndighetspost granskas om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. Syftet med granskningen ska vara att undersöka om fiirsändelsen innehåller något otillåtet foremål eller är ett led i en pågående eller planerad brottslig verksamhet, ett planerat awikande eller något annat liknande forfarande.

Av 7 kap. 19 $ Kriminalvårdens fiireskrifter och allmänna råd om f;ingelse (KVFS 20ll:l), FARK Fängelse, framgår att en forsändelse till eller från en intagen ska befordras eller hållas tillgänglig fiir den intagne samma dag som forsändelsen kommer till anstalten, om det är möjligt och lorsändelsen inte ska granskas.

Granskning av en forsändelse ska ske skyndsamt. Efter granskningen ska ftirsändelsen lämnas ut till den intagne så snart som möjligt om den inte ska omhändertas enligt 5 kap. 2 $ eller 8 kap. 8 eller 9 $$ FäL eller hållas kvar enligt 7 kap. 8 $ samma lag. om innehållet i en granskad forsändelse bedöms kunna vara straffbart i samband med innehav eller spridning eller om det lämnar upplysning om brott, for vilket fångelse är foreskrivet och som kan antas ftiranleda annan påftiljd än böter, ska Polisen underrättas så snart som möjligt. Detta sägs i7 kap.23 $ FARK Fängelse'

Av Kriminalvårdens handbok om ftirsändelser (2015:2) framgår att gransk- ningen kan behöva innefatta att en forsändelse skickas till t.ex. Nationellt forensiskt centrum, NFC, om misstanke uppstår om att en inkommande skriftlig ftirsändelse, en teckning eller liknande är preparerad med en otillåten substans (t.ex. narkotika). Vidare anges att anstalten eller häktet i sådant fall, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bör ta en kopia av ftirsändelsen och lämna den till den intagne.

När en inkommande forsändelse hålls kvar befordras den inte till den intagne. Ett omhändertagande innebär att fiirsändelsen, då betraktad som en personlig tillhörighet, tas om hand av Kriminalvården. Omhändertagandet leder inte till någon annan inskränkning i den intagnes dispositionsrätt än att han eller hon är fiirhindrad att just inneha tillhörigheten. Den intagne är oforhindrad att t'ex. skicka tillhörigheten till en anhörig eller annan pelson utanftir anstalten (se prop. 20091 I0: 135 s. 134).

När en forsändelse omhändertas eller kvarhålls ska den intagne, enligt 14 respektive 2l $$ fiingelseftirordningen (2010:2010), underrättas om åtgärden. om det finns särskilda skäl kan Kriminalvården avstå från att underrätta den intagne om att en forsändelse har kvarhållits. Något sådant undantag finns inte vid omhändertagande. Till skillnad från vad som gäller for kvarhållande ska en omhändertagen tillhörighet dessutom alltid lämnas ut till den intagne senast i samband med att han eller hon inte längre ska vara frihetsberövad.

JO har tidigare uttalat att en ftirsändelse, utifrån nu gällande lagstiftning, endast kan hållas kvar eller befordras och att ett omhändertagande alltså kan bli aktuellt ftirst efter att florsändelsen har befordrats (se JO 2014115 s. 182). Som nyss redovisats anges dock i Kriminalvårdens fiireskrifter att en forsändelse efter granskning ska lämnas ut till den intagne så snart som möjligt om den inte ska omhändertas eller hållas kvar. Som myndigheten noterar i sin handbok om lorsändelser har således JO och Kriminalvården gett uttryck for olika uppfattningar i frågan.

Enligt handboken ger bestämmelsen i 5 kap. 2 $ FäL, där uttrycket "ta emot" används, Kriminalvården rätt att under vissa ftirutsättningar omhänderta till- hörigheter i örsändelser i stället fiir att befordra dem. Som exempel anges att det till en intagen inkommer en ftirsändelse som efter granskning visar sig innehålla en tillhörighet som en intagen normalt inte ffir inneha, t.ex. en mobil- telefon. I en sådan situation anser Kriminalvården att mobiltelefonen med stöd av 5 kap. 2 $ FäL kan omhändertas före befordran.

Bedömning

Enligt remissvaret läggs frimärken som skickas till en intagen direkt i anstaltens florråd. Den intagne informeras om detta och kan sedan ansöka om att få inneha frimärkena. Anstalten fattar då ett beslut i det enskilda fallet'

I sitt yttrande har Kriminalvården pekat på att frimärken kan användas som handelsvara och att frimärken som är köpta utanför anstalten kan innehålla otillåtna substanser, t.ex. narkotika. De är svårvisiterade och anstalten har för närvarande inte vare sig teknisk utrustning eller personalresurser att kontrollera frimärken. Anstalten kan emellertid på andra sätt lösa att intagna får användning av frimärken som har skickats till dem, t.ex. genom att någon ur personalen frankerar den intagnes brev utan att frimärkena behöver tas in på avdelningen.

Kriminalvården har vidare uppgett sig ha förståelse för att den information som anstalten lämnade till JO och AA gav intryck av att det skulle finnas ett generellt ställningstagande från anstaltens sida om att frimärken utifrån aldrig godkänns för innehav. Som myndigheten har framhållit är det givetvis viktigt att den information som lämnas till intagna är korrekt och att det där framgår att det ska göras en individuell prövning i varje enskilt fall. Anstalten kan inte undgå kritik för bristerna i informationen som AA har fått. Det bör understrykas att det inte är tillåtet att ett verksamhetsställe har ett generellt förbud mot innehav av frimärken som är inköpta någon annanstans än inom Kriminalvårdens kioskverksamhet (jfr JO:s beslut den 25 september 2015, dnr 52-2015).

Det här ärendet berör vidare frågan om när innehållet i en försändelse kan omhändertas, dvs. om det kan bli aktuellt med en sådan åtgärd före befordran. Den saken har även uppmärksammats vid bl.a. min inspektion av anstalten Mariefred i maj 2022 (se inspektionsprotokollet i JO:s ärende dnr 3636-2022). Som nämnts har JO och Kriminalvården gett uttryck för olika uppfattningar i frågan. Jag finner inte skäl att här göra några uttalanden men kan få anledning att återkomma till detta vid min fortsatta granskning av Kriminalvårdens hantering av intagnas post. I sammanhanget noterar jag att AA fick möjlighet att disponera ett av de två frimärkena som skickades till honom och som i mitten av januari 2023 lades bland hans förrådstillhörigheter, genom att en kriminalvårdsanställd hämtade frimärket i förrådet samt frankerade och postade ett brev som han ville skicka. Jag har inte nu några synpunkter på anstaltens hantering i den delen men vill avslutningsvis tillägga följande.

Givetvis är det av yttersta vikt att häktes- och anstaltsmiljöer hålls fria från droger och Kriminalvården har i uppdrag både att förebygga återfall i brott och att bekämpa narkotikamissbruket. Det är därför i och för sig förståeligt att ett verksamhetsställe - med anledning av att frimärken kan vara preparerade med otillåtna substanser såsom narkotika liksom att en hel del intagna har missbruks problematik - är extra vaksamt vid hanteringen av inkommande försändelser. Alldeles oavsett detta måste det dock göras en individuell prövning i varje enskilt fall för att en tvångsåtgärd i form av omhändertagande eller kvarhållande ska bli aktuell. Dessutom beskrivs ett tillvägagångssätt i Kriminalvårdens egen handbok som innebär att verksamhetsstället låter granskningen innefatta att misstänkta försändelser skickas till NFC för analys. Jag vill härutöver påminna om att JO tidigare uttalat att det framstår som olämpligt att en anstalt i samband

med frigivning lämnar ut tillhörigheter till de intagna som anstalten i ett tidigare skede misstänkt innehåller narkotika. Ett verksamhetsställe som omhändertar en försändelse på grund av misstanke om att den innehåller narkotika bör anmäla det misstänkta brottet till polisen. (Se JO 2016/17 s. 280.)

Det som i övrigt har kommit fram motiverar inte några uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.

Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Ellinor Gustavsson. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.

Källa: Riksdagens ombudsmän (JO). Beslutet återges ur myndighetens egen PDF, ord för ord; Ratio Lex är inte JO och företräder inte myndigheten.

Markdown Rapportera fel