5 §

. Som Wi icke wele låta den ostraffad blifwa, som något talar och säijer uppå en Adelsman, detsom hans heder, ähra, adeliga namn och goda ryckte angår, och honom elliest spåtteligit och til nesa wara kan, så förordne Wi också, at icke någon Adelsman skall blifwa wåldförd, icke heller, innan han til någon grof missgierning öfwertygad är, eller domaren efter lag och process för skiäligt pröfwat, at giöra sig, för hans brått skull, om dess person försäkrad, fängslader och inmanter, mycket mindre förderfwader å lif eller lem, ei heller honom hans hus och gårdar, bref och egendom, löst eller fast ifrån tagas, ransakas, skiöflas, bortgifwas eller i någon måtto afhändas, förr än han til någon sådan missgierning, der med han lif, ähra och gods efter lagen förwärckat hafwer, öfwertygad, lagwunnen och dömder är: Warder någon af Ridderskapet och Adelen uti uppenbar grof missgierning och lifssak, bahr och å färska gierning eller å flyende fote tagen; Då bör en sådan antastas, och uti et anständigt och säkert rum, til saksens utförande inmanas, och sedan med honom efter lag förfaras; Men är gierningen icke så grof eller någon lifssak, och likwäl af swårt utseende, må then skyldige personel eller reel borgen för sig ställa, dock utom de mål, som Duels placatet röra.