4 §

Vid fiskets bedrivande skola båda ländernas fiskare med det undantag, som följer av bestämmelsen i 3 §, iakttaga, att, sedan någon intagit en fiskeplats och behörigen utmärkt sin redskap, han icke må, så länge han har sin redskap behörigen utmärkt och begagnar densamma till fiske, utträngas från platsen eller lida intrång i sitt fiske av andra fiskare.

Sättes eller driver fiskredskap på annan mans behörigen utmärkta redskap, eller drages vad (not) så, att behörigen utmärkt redskap skadas, eller uppkommer skada därifrån att någon i fall, som avses i 3 §, underlåter lätta ankar, skall redskapens ägare hava rätt till ersättning av den, som tillfogat sådan skada, så framt icke skadan framkallats genom nödläge eller annan orsak, som ej kan tillräknas denne.

För att redskap skall anses behörigen utmärkt, skola följande regler vara iakttagna: 1) Bottengarn, ålhommesätt ("ålestader"), räkrusor, strandsätt för lax och annan dylik redskap, som är fästad vid pålar, skall vid huvudpålen eller den yttera pålen vara försedd md en mörk flagg eller en mörk korg, som når mist 1,5 meter över vattnet, samt från solens nedgång till dess uppgång med en lanterna visande fast violett sken runt horisonten. 2) Ryssjor (hommor), som icke äro fästade vid pålar, skola, när de sättas spridda, var för sig vara utmärkta med en upprättstående stake utan topptecken, vilken räcker minst 1,2 meter över vattnet. Utsättas ryssjorna (hommorna) i rad, kan utmärkningen inskränkas till en sådan stake för de två yttersta ryssjorna i raden och en boj eller mindre stake för var och en av de övriga ryssjorna.

Tinor skola vara utmärkta genom en flytande träklabb eller en stake utan topptecken. 3) För annan faststående redskap, vare sig densamma är bottensatt eller flyter, skall i vardera ändan av länken anbringas en stake med eller utan tunna, vars topp räcker minst 1,2 meter över vattnet och är utmärkt med en flagga, tre decimeter i fyrkant, för den ända av länken, som står i kompassens östliga halvcirkel (från norr genom ost till syd), samt två trekantiga, tre decimeter långa flaggor för den ända, som står i kompassens västliga halvcirkel (från syd genom väst till norr). Mellan dessa märken skall anbringas en mindre stake utan topptecken eller en boj för minst var sexhundrade meter. För så vitt angår laxlänkar i farvattnen omkring Bornholm och ögruppen Kristiansö skall staken vid vardera ändan av länken räcka minst 2 meter över vattnet. Dessa märken skola, där sillfiske med drivgarn pågår, vara av sådan beskaffenhet, att drivgarn kunna gå över dem. 4) Drivvad skall vid vadpåsen eller kalven (kilen) vara försedd med bojlina samt en svartmålad kagge eller boj utan topptecken. 5) Punkten har upphävts genom kungörelse (1956:365). 6) Drivande eller svajande redskap skall vid den fasta ändan av länken, som är förankrad vid botten eller fastgjord vid båten, utmärkas med en boj utan stake samt vid den fria ändan med ej boj med stake, som räcker minst 1,2 meter över vattnet. Drivande redskap skall, när fisket sker i Öresund, om natten föra en vit lanterna på denna stake; svajande redskap skall föra en trekantig flagg. 7) Intet fiskemärke må räcka högre över vattnet än 2,5 meter.