Lagrum · SFS 1935:101
15 §
Författningen är upphävd genom SFS 2000:225. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Konungens befallningshavande utbetale vid början av det kalenderår, från och med vilket frälseräntan enligt laga kraftägande utslag upphör att utgå, ersättningen till frälseräntans ägare. Besväras räntan av sökt eller beviljad inteckning eller kan den jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häfta för ogulden köpeskilling, skall dock vad om fördelning av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom är stadgat äga motsvarande tillämpning, med iakttagande att fördelningen verkställes av Konungens befallningshavande, ändå att den fastighet, av vilken räntan utgått, hör till stad. Kallelse till sammanträde för ersättningens fördelning skall genom Konungens befallningshavandes försorg med posten sändas till kända innehavare av fordringar, för vilka räntan svarar, samt, om innehavare av dylik fordran är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten minst fjorton dagar före sammanträdet.
Innehades frälseräntan såsom fideikommiss, hålle Konungens befallningshavande den ägaren tillkommande ersättningen inne, till dess Konungen förordnat, huru med medlen skall förfaras.
Uppstår tvist om rätten till ersättningen, eller möter eljest hinder för utbetalande av denna, låte Konungens befallningshavande, om så begäres, insätta medlen i bankinrättning för att innestå mot ränta; och komme räntan den till godo, som finnes vara berättigad till ersättningen.
Utfaller, då frälseräntan gemensamt med annan fast egendom häftar för inteckning, vid fördelning av ersättningen likvid å intecknings huvudstol, åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen blivit godkänt eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsdomaren i orten och tillika insända fördelningslängden.