1 §

1 mom. Med utrikes förrättning avses i detta reglemente tjänstgöring eller uppdrag, som på grund av en statlig myndighets föreskrifter eller beslut fullgörs för statens räkning utom riket på annan ort än den där förrättningsmannen har sitt tjänsteställe. En resa som är direkt föranledd av en utrikes förrättning kallas i reglementet utrikes tjänsteresa. Detsamma gäller en resa som den som har sitt tjänsteställe i utlandet företar till eller från Sverige på grund av en statlig myndighets föreskrifter eller beslut.

Dygnet räknas från klockan 0. Med natt avses i reglementet klockan 0-6, med dag den övriga delen av dygnet. I fråga om en resa mellan orter, som inte har samma tid, skall beräkningen ske efter den lokala tiden för den ort där resan påbörjas eller där resan börjar på nytt efter ett uppehåll för förrättning.

Framgår det inte av omständigheterna vilket tjänsteställe som en förrättningsman skall ha, fastställs tjänstestället av vederbörande myndighet. Förordning (1980:765).

2 mom. Med vederbörande myndighet avses i reglementet den myndighet, som har att fatta beslut om utbetalning av resekostnadsersättning och traktamente m.m. till förrättningsmannen.

Där det enligt vad nu sagts ankommer på annan myndighet inom försvaret än försvarets civilförvaltning att utfärda bestämmelser eller meddela beslut, som avses i 2 § 2 mom. och 6 §, skall samråd äga rum med nämnda ämbetsverk.

3 mom. De anvisningar som innefattas i kungörelsen (1952:736) med tilläggsbestämmelser till allmänna resereglementet i dess lydelse vid utgången av år 1981 skall i tillämpliga delar gälla som anvisningar till detta reglemente.