10 §

1 mom. Vid utrikes förrättning och utrikes tjänsteresa ersättas styrkta utgifter för hotellrum, i den mån de av vederbörande myndighet med hänsyn till förrättningsmannens ställning, resans ändamål samt pris- och övriga förhållanden å orten prövas skäliga. I fall, då betjäningsavgift icke upptages å hotellräkningen, må dylik utgift till brukligt belopp ersättas.

Ingår vid hotellvistelse även kosthåll i rumspriset, skall i första stycket avsedd ersättning minskas med värdet av denna förmån, dock lägst med 35 procent av rumspriset vid helpension, 22.5 procent av rumspriset vid halvpension och 5 procent av rumspriset, om detta endast innefattar första frukost.

Delas hotellrum med person, som icke är berättigad till ersättning enligt första stycket, utgår icke sådan ersättning med större belopp än som motsvarar 70 procent av det för två personer fastställda rumspriset, oberäknat kosthåll, dock lägst med det för rummet för en person fastställda priset. Förordning (1978:64).

2 mom. Även om förrättningsmannen för en natt inte har haft några utgifter för hotellrum eller annat logi, har han rätt till ersättning för särskilda kostnader med ett belopp per hel natt som svarar mot 25 procent av det traktamente som tillämpas för honom för påföljande dag. Sådan ersättning utgår dock inte för nätter, då förrättningsmannen på statens bekostnad har sovplats på tåg eller fartyg. Förordning (1980:765).

Anvisningar till 10 § 1. Innan en förrättningsman påbörjar en utrikes tjänsteresa skall myndigheten på lämpligt sätt informera honom om den ungefärliga hotellkostnadsersättning som han kan räkna med.

Ersättning för hotellkostnader bör i regel inte beviljas med högre belopp än som svarar mot kostnaden för rum i hotell av god andra klass standard eller, om det finns särskilda skäl till det, av första klass standard. För en del orter anges i bilaga 2 de högsta priser som sålunda kan godtas som kostnad för hotellrum. I fråga om andra resmål kan myndigheten inhämta motsvarande uppgifter från utrikesdepartementets rese- och flyttningssektion.

Högre ersättning än som följer av andra stycket bör beviljas bara om det finns synnerliga skäl till det. Ett sådant skäl kan vara att ett hotellrum inte står att få inom angiven kostnadsram och att detta beror av omständigheter som förrättningsmannen inte kan råda över. Han har t.ex. inte kunnat beställa rum i tillräckligt god tid, därför att han måste resa med kort varsel eller ändra sina planer under resan. Ett annat sådant skäl kan vara att värdlandet eller en svensk myndighet på platsen har bokat ett dyrare hotellrum i samband med en kongress e.d. I enstaka fall bör också hänsyn till uppdragets beskaffenhet och de lokala förhållandena kunna anses som synnerliga skäl.

Den förrättningsman som begär ersättning för högre hotellkostnad skall i reseräkningen motivera sin begäran. Förordning (1980:48).

• 2. I utgifterna för hotellrum må inräknas å hotellräkningen upptagen kostnad för bagagetransport i samband med ankomst till eller avresa från hotell. Har kostnad för dylik transport förekommit men ej upptagits å hotellräkningen, må ersättning härför utgå till skäligt belopp.
• 3. Den omständigheten att kosthåll, som på vissa hotell är obligatoriskt inkluderat i rumspriset, icke kunnat helt utnyttjas påverkar icke tillämpningen av bestämmelserna i 1 mom. andra stycket om viss procentuell reduktion av hotellersättningen.
• 4. Sker utrikes tjänsteresa med utnyttjande av reseform, vars pris innefattar kostnaderna för såväl färdbiljetter som hotellrum och måltider, och kan det ej styrkas med vilka belopp kostnaderna för måltider ingå i priset, bör eljest utgående traktamente nedsättas med hänsyn till i priset ingående måltider under andra dagar än resdagar. Nedsättningen bör i dylikt fall utgöra vid helpension 75 procent, vid halvpension 45 procent och, om endast första frukost ingår i priset, 5 procent. Förordning (1974:531).
• 5. Hinder föreligger ej mot att tjänsteman, som i stället för att anlita hotell förhyr privat bostad, medgives ersättning för hyreskostnaden, inberäknat i förekommande fall kostnad för lyse, bränsle och betjäning, under förutsättning att densamma icke överstiger normal hotellrumskostnad och att utgiften - utom såvitt avser drickspengar - är vederbörligen styrkt.