Ratio Lex / Lagrum / SFS 1958:637

Lagrum · SFS 1958:637

ärvdabalken

123 avgöranden som anger lagrum i SFS 1958:637, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

3 kap. 1 § · 3 kap. 2 § · 3 kap. 3 § · 3 kap. 7 § · 3 kap. 8 § · 3 kap. 10 § · 6 kap. 1 § · 7 kap. 2 § · 7 kap. 4 § · 7 kap. 5 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 2 § · 10 kap. 3 § · 10 kap. 5 § · 10 kap. 6 § · 11 kap. 1 § · 11 kap. 6 § · 11 kap. 7 § · 11 kap. 8 § · 11 kap. 9 § · 12 kap. 1 § · 12 kap. 2 § · 12 kap. 6 § · 12 kap. 10 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 2 § · 14 kap. 4 § · 14 kap. 5 § · 16 kap. 4 § · 16 kap. 7 § · 16 kap. 8 § · 17 kap. 3 § · 18 kap. 1 § · 18 kap. 1 b § · 18 kap. 7 § · 19 kap. 1 § · 19 kap. 3 § · 19 kap. 5 § · 19 kap. 6 § · 19 kap. 11 § · 19 kap. 12 a § · 19 kap. 13 § · 19 kap. 15 § · 19 kap. 17 § · 19 kap. 18 § · 19 kap. 19 § · 19 kap. 20 a § · 20 kap. 1 § · 20 kap. 2 § · 20 kap. 3 § · 20 kap. 4 § · 20 kap. 5 § · 20 kap. 9 § · 20 kap. 10 § · 21 kap. 5 § · 22 kap. 3 § · 22 kap. 7 § · 23 kap. 2 § · 23 kap. 3 § · 23 kap. 5 § · 23 kap. 8 § · 24 kap. 1 § · 25 kap. 1 § · övrigt

3 kap. 1 § (5)

1. NJA 2011 s. 957 (2011)
   Omprövning av beslut om skuldsanering på grund av arv.
2. NJA 2000 s. 217 (2000)
   Makars gemensamma barn har vid den efterlevande makens död partiellt avstått från sitt arv. Vid fastställande av arvsskatten har den del av kvarlåtenskapen som omfattas av avståendet fördelats mellan arvslotterna från föräldrarna efter förhållandet mellan dess…
3. NJA 1992 s. 753 (1992)
   Arvsskattemål. Reglerna i 3 kap ÄB om makes arvsrätt har ej ansetts äga tillämpning, om makarna på grund av hemskillnad levde åtskilda vid arvlåtarens död.
4. NJA 1992 s. 758 (1992)
   Arvsskattemål. I ett testamente förordnades att huvuddelen av testators kvarlåtenskap skulle tillfalla ett kusinbarn eller, om kusinbarnet avlidit, dess arvingar. Fråga om uttrycket "arvingar" innefattat kusinbarnets make. 11 kap 1 § ÄB.
5. NJA 1985 s. 489 (1985)
   Arvsskattemål. Sedan efterlevande make i barnlöst äktenskap avlidit, uppkommer vid arvsbeskattning i anledning därav fråga, huruvida den efterlevande skall anses ha vid den först avlidna makens död tillträtt hela kvarlåtenskapen på grund av giftorätt. Så har e…

3 kap. 2 § (3)

1. NJA 2005 s. 400 (2005)
   Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdab…
2. NJA 2005 s. 309 (2005)
   Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv.
3. NJA 1995 s. 303 (1995)
   När efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt har begränsning av makens testationsrätt ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom.

3 kap. 3 § (4)

1. Högsta domstolen, mål Ö 8270-22 Dom eller beslut (2024)
   Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.
2. NJA 2024 s. 268 «Gåvofristen» (2024)
   Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.
3. NJA 2021 s. 193 «Bröstarvingarnas taleändring» (2021)
   I ett mål om återbäring till följd av en laglottskränkning enligt 7 kap. 4 § ÄB framställdes ett yrkande om återbäring av gåva med tillämpning av 3 kap. 3 § ÄB. Yrkandet har ansetts stödja sig på väsentligen samma grund. Det har därmed utgjort en tillåten tale…
4. NJA 2013 s. 736 (2013)
   För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel.

3 kap. 7 § (1)

1. Kammarrätten i Jönköping, mål 2263-02 (2003)
   Talerätt har tillerkänts efterarvingar till make vid senare makas dödsfall i mål avseende arvsskatt, eftersom de klagande har ansetts överklaga även själva registreringen av bouppteckningen. - De klagandes yrkande om att en tilläggsbouppteckning skall upprätta…

3 kap. 8 § (2)

1. NJA 2016 s. 442 (2016)
   Bestämmelsen om rätt till efterarv i 3 kap. 8 § ÄB omfattar också fall då efterarvsrätt för den som är arvsberättigad har föreskrivits även i testamente. Det gäller i den mån testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen.
2. NJA 1993 s. 145 (1993)
   Enligt ett inbördes testamente skulle efterlevande make erhålla den andre makens kvarlåtenskap med full äganderätt. Den först avlidne makens arvingar ansågs inte ha någon rätt till den sist avlidne makens kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § AB. (Prejudikatfrågedisp…

3 kap. 10 § (1)

1. NJA 1992 s. 753 (1992)
   Arvsskattemål. Reglerna i 3 kap ÄB om makes arvsrätt har ej ansetts äga tillämpning, om makarna på grund av hemskillnad levde åtskilda vid arvlåtarens död.

6 kap. 1 § (2)

1. NJA 1996 s. 428 (1996)
   Bröstarvinge, vilken insatts som förmånstagare till en livförsäkring, har inte ansetts skyldig att avräkna rätten till utfallande försäkringsbelopp som förskott på sitt arv efter försäkringstagaren annat än om detta föreskrivits eller med hänsyn till omständig…
2. NJA 1991 s. 604 (1991)
   Fråga om överlåtelse av bostadsrätt utgjorde förfogande över kvarlåtenskap. 17 kap 3 § första meningen ÄB.

7 kap. 2 § (1)

1. NJA 1996 s. 428 (1996)
   Bröstarvinge, vilken insatts som förmånstagare till en livförsäkring, har inte ansetts skyldig att avräkna rätten till utfallande försäkringsbelopp som förskott på sitt arv efter försäkringstagaren annat än om detta föreskrivits eller med hänsyn till omständig…

7 kap. 4 § (10)

1. NJA 2022 s. 277 «Penninggåvorna till dottern» (2022)
   Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken när arvlåtaren uttalat en avsikt att genom gåva till en bröstarvinge göra en annan bröstarvinge arvlös.
2. NJA 2021 s. 605 «Diamanthandlarens gåvor» (2021)
   Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ÄB när arvlåtaren var gift och överfört egendom till makan. En bodelning under bestående äktenskap har bedömts som en gåva jämställd med testamente, när den utgjort ett led i en sammansatt transaktion som innebu…
3. NJA 2018 s. 341 «Stinas bouppteckning» (2018)
   Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.
4. RH 2011:38 (2011)
   En man avled och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och ett barn från ett tidigare äktenskap. Mannen och hustrun hade träffat avtal om bodelning som innebar att giftorättsgodset delades lika och att hustrun från mannen tillskiftades en bostadsrätt och …
5. NJA 2009 s. 717 «Den oavslutade bouppteckningen» (2009)
   Enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken ska en bröstarvinges talan om återbäring av gåva väckas inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Fråga om tillämpning av bestämmelsen i ett fall där allmän förvaltningsdomstol har upphävt beslu…
6. RH 2008:47 (2008)
   Frist för väckande av talan enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken om laglottskränkning har inte ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
7. NJA 1998 s. 534 «Gåvan till akademien» (1998)
   Fråga huruvida gåva till syftet är att likställa med testamente. 7 kap 4 § ÄB.
8. NJA 1993 s. 594 (1993)
   Uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge, som kallats till förrättningen för huvudbouppteckning, väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om återbäring av gåvorna för utfående av laglott sedan …
9. NJA 1991 s. 604 (1991)
   Fråga om överlåtelse av bostadsrätt utgjorde förfogande över kvarlåtenskap. 17 kap 3 § första meningen ÄB.
10. NJA 1985 s. 414 «De två boskillnaderna» (1985)
    En man avled 1979 och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och en utom äktenskap född dotter. Under en kort period i slutet av 1969 hade makarna företagit en serie rättshandlingar - äktenskapsförord och bodelningar - vilka sammantagna fått till resultat …

7 kap. 5 § (1)

1. NJA 1983 s. 587 (1983)
   Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den av dem som överlevde den andra skulle erhålla all den avlidnas kvarlåtenskap med fri dispositionsrätt under sin återstående livstid. Mannen förordnade härjämte att, därest i hans kvarlåtenskap skull…

10 kap. 1 § (5)

1. NJA 2022 s. 509 «De två testamentena» (2022)
   Återtagande av återkallelse av testamente. För att ett återkallat testamente på nytt ska få giltighet krävs att det finns i behåll och att det av omständigheterna framgår att testamentet uttrycker testators yttersta vilja. Utgångspunkten är att testamentstagar…
2. NJA 2021 s. 992 «De fem fastigheterna» (2021)
   Tolkning av testamente. Ett legat avsåg enligt sin lydelse endast en fastighet, men andra villkor i testamentet och omständigheterna i övrigt innebar att det fanns klara belägg för en annan tolkning. Förordnandet ansågs omfatta flera fastigheter.
3. RH 1995:145 (1995)
   Testators vidkännande av sin underskrift har i visst fall ansetts kunna ske genom konkludent handlande.
4. NJA 1994 s. 145 (1994)
   Föreskriften att testamentsvittnen skall bestyrka testamentshandlingen med sina namn har ansetts innebära att bestyrkandet skall ske i nära anslutning till att testator skriver under handlingen eller vidkänns sin underskrift. 10 kap 1 § ÄB.
5. NJA 1994 s. 34 (1994)
   Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevitt…

10 kap. 2 § (3)

1. RH 2012:80 (2012)
   Ett testamente har försetts med ett vittnesintyg enligt 10 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken. Bevisbördan för påståendet att testamentsvittnenas underskrifter varit falska åvilar därmed den som klandrat testamentet.
2. NJA 1994 s. 145 (1994)
   Föreskriften att testamentsvittnen skall bestyrka testamentshandlingen med sina namn har ansetts innebära att bestyrkandet skall ske i nära anslutning till att testator skriver under handlingen eller vidkänns sin underskrift. 10 kap 1 § ÄB.
3. NJA 1994 s. 34 (1994)
   Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevitt…

10 kap. 3 § (2)

1. NJA 1993 s. 341 (1993)
   Fråga, beträffande s k holografiskt testamente, dels om det förelegat en nödfallssituation dels om testamentshandlingen kunde anses undertecknad. 10 kap 3 § 1 st ÄB.
2. NJA 1986 s. 590 (1986)
   Fråga om giltigt muntligt testamente förelåg när avsikten var att ett skriftligt testamente med vittnen skulle upprättas vid ett senare tillfälle. 10 kap 3 § ÄB.

10 kap. 5 § (3)

1. NJA 2022 s. 509 «De två testamentena» (2022)
   Återtagande av återkallelse av testamente. För att ett återkallat testamente på nytt ska få giltighet krävs att det finns i behåll och att det av omständigheterna framgår att testamentet uttrycker testators yttersta vilja. Utgångspunkten är att testamentstagar…
2. NJA 2017 s. 362 «Det sönderrivna testamentet» (2017)
   Återkallelse av testamente. Testamentstagaren har bevisbördan för sådana omständigheter som har betydelse för att en sönderriven testamentshandling inte ska anses utgöra en återkallelse. Det är dock tillräckligt att testamentstagaren kan göra detta övervägande…
3. RH 1994:67 (1994)
   Fråga, vid arvsbeskattning, om ett tidigare testamente återkallats genom ett senare eller om testator med det senare testamentet endast avsett att göra vissa mindre tillägg och, i den mån oförenlighet förelåg, ändringar i förhållande till det tidigare testamen…

10 kap. 6 § (1)

1. NJA 2022 s. 509 «De två testamentena» (2022)
   Återtagande av återkallelse av testamente. För att ett återkallat testamente på nytt ska få giltighet krävs att det finns i behåll och att det av omständigheterna framgår att testamentet uttrycker testators yttersta vilja. Utgångspunkten är att testamentstagar…

11 kap. 1 § (6)

1. NJA 2021 s. 992 «De fem fastigheterna» (2021)
   Tolkning av testamente. Ett legat avsåg enligt sin lydelse endast en fastighet, men andra villkor i testamentet och omständigheterna i övrigt innebar att det fanns klara belägg för en annan tolkning. Förordnandet ansågs omfatta flera fastigheter.
2. NJA 2001 s. 865 (2001)
   Ett före år 1988 mellan makar upprättat inbördes testamente med förbehåll för bröstarvinges laglott har vid bestämmande av arvsskatt tolkats så att bröstarvingarna inte erhållit rätt att vid den först avlidne makens frånfälle utfå laglott.
3. NJA 1999 s. 117 (1999)
   Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.
4. RH 1999:16 (1998)
   Tolkning av testamente.
5. NJA 1992 s. 758 (1992)
   Arvsskattemål. I ett testamente förordnades att huvuddelen av testators kvarlåtenskap skulle tillfalla ett kusinbarn eller, om kusinbarnet avlidit, dess arvingar. Fråga om uttrycket "arvingar" innefattat kusinbarnets make. 11 kap 1 § ÄB.
6. NJA 1991 s. 152 «Tomten på Värmdö» (1991)
   I testamente har förordats att en fastighet skall tillfalla viss person som inte var släkt med testator. Testamentstagaren har avlidit före testator. Testamentet har tolkats så att fastigheten skall tillfalla testamentstagarens släktingar.

11 kap. 6 § (1)

1. NJA 1991 s. 152 «Tomten på Värmdö» (1991)
   I testamente har förordats att en fastighet skall tillfalla viss person som inte var släkt med testator. Testamentstagaren har avlidit före testator. Testamentet har tolkats så att fastigheten skall tillfalla testamentstagarens släktingar.

11 kap. 7 § (1)

1. NJA 1984 s. 474 (1984)
   Arvsskattemål. Kvarlåtenskapen efter avliden person skulle enligt testamente delas lika mellan sex angivna personer. Genom arvskifte erhöll tre av dessa vardera ett belopp som understeg en sjättedel av kvarlåtenskapen, medan återstoden delades lika mellan övri…

11 kap. 8 § (1)

1. NJA 1999 s. 117 (1999)
   Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.

11 kap. 9 § (1)

1. NJA 2015 s. 290 (2015)
   Rätt svarandepart rörande en talan om ogiltighet av en testamentarisk ändamålsbestämmelse som ska verkställas före skifte är testators dödsbo. Frågan om bestämmelsens giltighet kan därför inte med verkan mot dödsboet avgöras genom en process mellan dödsbodeläg…

12 kap. 1 § (4)

1. NJA 2004 s. 487 (2004)
   Fråga om tolkning av testamente med förordnande om sekundosuccession.
2. NJA 1996 s. 791 (1996)
   Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den efterlevande skulle med full äganderätt erhålla hela kvarlåtenskapen, dock utan inskränkning i bröstarvinges laglott. Vad testamentet innehöll i övrigt kunde ej tolkas så att därmed förordnats om se…
3. NJA 1995 s. 303 (1995)
   När efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt har begränsning av makens testationsrätt ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom.
4. NJA 1983 s. 628 (1983)
   Arvsskattemål. Äkta makar förordade i inbördes testamente att den av makarna som överlevde den andre skulle med äganderätt erhålla all boets egendom samt att, vid den efterlevandes död, vissa legat skulle utgå och återstoden fördelas mellan ett flertal univers…

12 kap. 2 § (1)

1. NJA 2004 s. 14 (2004)
   En person har genom testamente förvärvat en andel i en fastighet, samtidigt som nyttjanderätten till andelen har tillfallit en annan person. Av 12 kap. 2 § ärvdabalken har ansetts följa att ägaren enligt 6 § samma kapitel inte fått överlåta andelen utan nyttja…

12 kap. 6 § (1)

1. NJA 2004 s. 14 (2004)
   En person har genom testamente förvärvat en andel i en fastighet, samtidigt som nyttjanderätten till andelen har tillfallit en annan person. Av 12 kap. 2 § ärvdabalken har ansetts följa att ägaren enligt 6 § samma kapitel inte fått överlåta andelen utan nyttja…

12 kap. 10 § (1)

1. NJA 1983 s. 628 (1983)
   Arvsskattemål. Äkta makar förordade i inbördes testamente att den av makarna som överlevde den andre skulle med äganderätt erhålla all boets egendom samt att, vid den efterlevandes död, vissa legat skulle utgå och återstoden fördelas mellan ett flertal univers…

13 kap. 1 § (1)

1. NJA 1994 s. 145 (1994)
   Föreskriften att testamentsvittnen skall bestyrka testamentshandlingen med sina namn har ansetts innebära att bestyrkandet skall ske i nära anslutning till att testator skriver under handlingen eller vidkänns sin underskrift. 10 kap 1 § ÄB.

13 kap. 2 § (1)

1. NJA 2009 s. 249 (2009)
   Att en testamentstagare, vars närstående medverkat till upprättandet av ett testamente, har varit vårdare och god man för testator har inte ansetts utgöra tillräckliga skäl för en omkastad bevisbörda för att testamentet upprättats under påverkan av en psykisk …

14 kap. 4 § (2)

1. NJA 2014 s. 996 (2014)
   En arvinge får del av ett testamente på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att testamentstagarens syfte är att delge testamentet. Så har inte ansetts vara fallet när (I) arvinge har fått del av ett testamente i ett ärende om…
2. RH 1999:99 (1998)
   Ett testamente har översänts till en arvinge tillsammans med en begäran om arvingens ställningstagande i syfte bl.a. att delgivningen av testamentet skulle äga rum. Fristen för klandertalan har ansetts börja löpa den dag då arvingen kvitterade ut försändelsen.

14 kap. 5 § (6)

1. Högsta domstolen, mål Ö 4487-23 Dom eller beslut (2024)
   Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv.
2. NJA 2024 s. 344 «Brödernas testamente» (2024)
   Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv.
3. RH 2015:3 (2014)
   I tingsrätten förde V.F.R. och C.M.R. dels en talan om klander av testamente, dels en talan om förverkande av L.R:s rätt att ta testamente. Tingsrätten avvisade käromålet i dess helhet med hänvisning till att V.F.R. och C.M.R. godkänt det aktuella testamentet.…
4. NJA 2005 s. 295 (2005)
   Ett i mål om klander av testamente framställt andrahandsyrkande om jämkning för utfående av laglott har ansetts inte utgöra en ändring av talan i den mening som avses i 13 kap. 3 § rättegångsbalken.
5. RH 2004:25 (2004)
   Dödsbodelägare ingav till tingsrätten en skrivelse rörande klander av testamente inom sex månader från det att testamentet delgavs honom. I skrivelsen angavs ingen svarande. Efter sexmånadersfristen angavs en testamentstagare som svarande. Talan har avvisats s…
6. NJA 1992 s. 820 (1992)
   Efter det att en testamentstagare avstått från sin rätt enligt testamentsförordnandet, väckte likväl två arvingar talan enligt 14 kap 5 § ÄB mot testamentstagaren med yrkande att testamentet skulle för klaras ogiltigt. Talan har avvisats (13 kap 2 § RB).

16 kap. 4 § (1)

1. NJA 1997 s. 285 (1997)
   Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.

16 kap. 7 § (1)

1. NJA 1997 s. 285 (1997)
   Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.

16 kap. 8 § (1)

1. NJA 1997 s. 285 (1997)
   Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.

17 kap. 3 § (2)

1. NJA 1991 s. 604 (1991)
   Fråga om överlåtelse av bostadsrätt utgjorde förfogande över kvarlåtenskap. 17 kap 3 § första meningen ÄB.
2. NJA 1984 s. 582 (1984)
   Arvsskattemål. P hade efter L:s frånfälle förklarat sig avstå från viss del av sin arvslott, i följd varav hennes barn skulle inträda i hennes rätt. Förklaringen om arvsavstående hade beaktats vid bestämmandet av arvsskatt efter L. Avståendet hade senare reali…

18 kap. 1 § (12)

1. NJA 2017 s. 405 «Skuldsaneringsgäldenärens död» (2017)
   Omprövning av ett beslut om skuldsanering. Gäldenärens död har inte ansetts inverka på betalningsplanen, men medför att en omprövning av skuldsaneringsbeslutet inte kan ske.
2. HFD 2016 ref. 32 (2016)
   En frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum.
3. NJA 2011 s. 792 «Brunnen» (2011)
   Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsbo…
4. RH 2010:43 (2009)
   Ett dödsbo har ålagts skyldighet att stå för kostnaderna för den avlidnes begravning när en enskild dödsbodelägare beställt begravningstjänsten. Fråga om frångående av kravet på så kallad samförvaltning i 18 kap. 1 § ärvdabalken.
5. NJA 2009 s. 143 (2009)
   Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet.
6. RH 2005:23 (2005)
   Två dödsbodelägare har med åberopande av 18 kap. 1 a § ärvdabalken väckt talan i eget namn men för boets räkning mot den tredje dödsbodelägaren och en utomstående. Eftersom yrkandena i sak riktats endast mot den utomstående har förutsättningar för talan inte a…
7. NJA 2001 s. 559 (2001)
   Fråga om entledigande av boutredningsman.
8. NJA 1995 s. 148 «Arvsavstående och boutredningsman» (1995)
   Fråga, vid ansökan om att ett dödsbo skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, under vilka förutsättningar den som åberopar ett tvistigt anspråk på universell testamentsrätt skall kunna provisoriskt anses som dödsbodelägare.
9. RH 1995:47 (1994)
   Lantmäteriförrättning på ansökan av dödsbo har, sedan oenighet uppstått i dödsboet, inte avbrutits trots begäran av dödsbodelägare. Enskild dödsbodelägare har inte ansetts ha rätt att föra talan mot det därefter fattade fastighetsbildningsbeslutet.
10. NJA 1992 s. 618 (1992)
    Ett aktiebolag har mot vederlag förvärvat samtliga andelar i ett dödsbo, som vid förvärvstillfället omfattade endast en fastighet jämte penningmedel motsvarande sådan avkastning av fastigheten som uppsamlats efter dödsfallet. Bolaget har ansetts skyldigt att b…
11. NJA 1989 s. 452 (1989)
    A avled och efterlämnade som ensam dödsbodelägare och arvinge B. Sedan bouppteckningen efter A registrerats har utmätning för B:s skulder ansetts kunna ske av egendom som tillhört A.
12. NJA 1984 s. 263 (1984)
    Vid bouppteckning efter fader till barn utom äktenskap - fött före 1969 - har endast efterarvinge känt till barnets existens. Fråga vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken, om detta förhållande kunde …

18 kap. 1 b § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 374-24 Dom eller beslut (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.
2. NJA 2025 s. 20 «De neutrala dödsbodelägarna» (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.

18 kap. 7 § (2)

1. NJA 1999 s. 220 (1999)
   Skyldigheten för dödsbo som innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet att avveckla innehavet inom viss tid gäller även dödsbo med bara en delägare.
2. NJA 1997 s. 72 (1997)
   Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har…

19 kap. 1 § (6)

1. RH 2025:7 (2025)
   Testator har i testamente förordnat en begravningsbyrå till testamentsexekutor. Det finns inte några hinder mot att förordna en juridisk person till testamentsexekutor. Förordnandet om testamentsexekutor har därför vägt tungt vid valet av boutredningsman.
2. Högsta domstolen, mål Ä 6724-23 Dom eller beslut (2024)
   En ansökan om förordnande av boutredningsman ska prövas i sak om sökanden anför skäl för sin behörighet. Det innebär att ansökan ska avvisas endast om det kan konstateras att de skäl som sökanden anför saknar grund.
3. NJA 2024 s. 728 «Legat och boutredningsman» (2024)
   En ansökan om förordnande av boutredningsman ska prövas i sak om sökanden anför skäl för sin behörighet. Det innebär att ansökan ska avvisas endast om det kan konstateras att de skäl som sökanden anför saknar grund.
4. RH 2013:22 (2013)
   Fråga om förordnande av boutredningsman på ansökan av borgenär. En person som hade lån hos borgenären mot säkerhet i fast egendom avled. Borgenären hade ingen praktisk möjlighet att ta säkerheten i anspråk eftersom det inte förrättats bouppteckning för dödsboe…
5. NJA 2002 s. 136 «Borgenär och boutredningsman» (2002)
   Dödsbo har på begäran av borgenär avträtts till förvaltning av boutredningsman när arvingarna, under påstående att fordringen inkräktade på deras rätt till laglott, skiftat boet utan att först betala borgenären eller avsätta medel till betalning åt denne.
6. NJA 1995 s. 148 «Arvsavstående och boutredningsman» (1995)
   Fråga, vid ansökan om att ett dödsbo skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, under vilka förutsättningar den som åberopar ett tvistigt anspråk på universell testamentsrätt skall kunna provisoriskt anses som dödsbodelägare.

19 kap. 3 § (4)

1. RH 2025:7 (2025)
   Testator har i testamente förordnat en begravningsbyrå till testamentsexekutor. Det finns inte några hinder mot att förordna en juridisk person till testamentsexekutor. Förordnandet om testamentsexekutor har därför vägt tungt vid valet av boutredningsman.
2. NJA 2007 s. 410 (2007)
   Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman.
3. NJA 2002 s. 428 (2002)
   Prövning av fråga om förordnande av boutredningsman.
4. NJA 1988 s. 594 (1988)
   Av arvlåtare i testamente utsedd testamentsexekutor har förordnats till boutredningsman trots att efterarvingar till arvlåtarens tidigare avlidna make motsatt sig detta. 19 kap 3 § ÄB.

19 kap. 5 § (5)

1. RH 2024:46 (2024)
   Fråga om talerätt vid ansökan om entledigande av boutredningsman (19 kap. 5 § ärvdabalken).
2. Högsta domstolen, mål Ä 6104-22 Dom eller beslut (2023)
   Att en boutredningsman under en pågående boutredning tar ställning i en tvistig fråga som har betydelse för kommande arvskifte utgör i sig inte grund för entledigande.
3. NJA 2023 s. 761 «Boutredningsmannens bedömning» (2023)
   Att en boutredningsman under en pågående boutredning tar ställning i en tvistig fråga som har betydelse för kommande arvskifte utgör i sig inte grund för entledigande.
4. NJA 2019 s. 991 «Egendomen i Spanien» (2019)
   Svårigheter att få betalt kan utgöra skälig orsak för en boutredningsman att bli entledigad. Även fråga om rätt till förskott för utlägg.
5. NJA 1999 s. 512 (1999)
   Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

19 kap. 6 § (2)

1. NJA 2004 s. 529 (2004)
   Fråga huruvida en i dödsbo förordnad boutredningsman bör entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet görs gällande anspråk som är tvistiga.
2. NJA 1999 s. 512 (1999)
   Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

19 kap. 11 § (1)

1. RH 2004:55 (2004)
   Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit sig skadeståndsskyldighet för en ren förmögenhetsskada genom att inte bevaka ett testamente efter den döda? Omfattar principalansvaret i så fall en sådan skada som vållats av en ans…

19 kap. 12 a § (3)

1. Högsta domstolen, mål Ö 374-24 Dom eller beslut (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.
2. NJA 2025 s. 20 «De neutrala dödsbodelägarna» (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.
3. NJA 2007 s. 69 «Den tredje delägaren» (2007)
   Två av tre delägare i ett dödsbo, som var avträtt till förvaltning av boutredningsman, har väckt talan i eget namn men för dödsboets räkning mot den tredje delägaren och en utomstående. Talan mot dödsbodelägaren har stött sig på en annan rättslig grund än tala…

19 kap. 13 § (4)

1. NJA 2009 s. 90 (2009)
   Fråga om förutsättningarna för rättens tillstånd enligt 19 kap. 13 § ärvdabalken för boutredningsman att överlåta dödsbos fastighet.
2. RH 1999:110 (1999)
   En boutredningsman ansökte om rättens tillstånd enligt 19 kap. 13 § ärvdabalken att försälja fast egendom tillhörig dödsboet. Det ansågs ankomma på denne - och inte rätten - att avgöra frågan om det förelåg skriftligt samtycke till försäljningen från samtliga …
3. NJA 1994 s. 141 (1994)
   Fråga om rättens tillstånd enligt 19 kap 1 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastigheter till utomstående, då en delägare i dödsboet förklarat sig villig att förvärva fastigheterna till samma pris.
4. NJA 1983 s. 802 (1983)
   Fråga om erforderligt underlag för rättens prövning av ansökan om tillåtelse enligt 19 kap 13 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastighet.

19 kap. 15 § (2)

1. NJA 1999 s. 512 (1999)
   Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.
2. NJA 1983 s. 635 (1983)
   Enligt bodelning i anledning av äktenskapsskillnad mellan A och B skulle A erhålla visst belopp av B. A klandrade bodelningen med yrkande om högre belopp. Innan klandertalan avgjorts väckte A talan mot B med yrkande att utfå det belopp som skulle utgå enligt d…

19 kap. 17 § (1)

1. RH 2024:36 (2024)
   Sedan tingsrätten på ansökan av en dödsbodelägare beslutat att utse en god man enligt 19 kap. 17 § ärvdabalken för att utöva tillsyn över boutredningens förvaltning har fråga uppkommit om kostnaden för den gode mannen ska avräknas från dödsbodelägarens andel i…

19 kap. 18 § (1)

1. NJA 2000 s. 639 «Den amerikanska medborgarens testamente» (2000)
   Fråga om advokatbyrås principalansvar för anställd advokats handlande som särskilt förordnad boutredningsman.

19 kap. 19 § (3)

1. NJA 2019 s. 991 «Egendomen i Spanien» (2019)
   Svårigheter att få betalt kan utgöra skälig orsak för en boutredningsman att bli entledigad. Även fråga om rätt till förskott för utlägg.
2. NJA 1999 s. 512 (1999)
   Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.
3. NJA 1995 s. 648 (1995)
   Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

19 kap. 20 a § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 374-24 Dom eller beslut (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.
2. NJA 2025 s. 20 «De neutrala dödsbodelägarna» (2025)
   Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.

20 kap. 1 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
2. NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.

20 kap. 2 § (4)

1. Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
2. NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
3. RÅ 2004 ref. 37 (2004)
   Bestämmelsen i 20 kap. 2 § ärvdabalken att två gode män skall utses att förrätta bouppteckning har inte ansetts innefatta ett krav på att de gode männen måste vara samtidigt närvarande vid bouppteckningsförrättningen.
4. RH 1995:77 (1995)
   Bouppteckning har ansetts ogiltig, eftersom efterarvingar varit gode män.

20 kap. 3 § (1)

1. RÅ 2007 ref. 63 (2007)
   Det krävs inte att dödsbodelägare har tagit del av kallelse till bouppteckningsförrättning för att registrering av bouppteckning skall få ske.

20 kap. 4 § (1)

1. RH 1993:66 (1993)
   Inregistrerade bouppteckningar har saknat uppgift om efterlevande makes enskilda egendom. Fråga huruvida detta fel kan rättas besvärsvägen eller om tilläggsbouppteckning är nödvändig.

20 kap. 5 § (1)

1. NJA 1993 s. 594 (1993)
   Uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge, som kallats till förrättningen för huvudbouppteckning, väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om återbäring av gåvorna för utfående av laglott sedan …

20 kap. 9 § (4)

1. Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
2. NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
3. RÅ 2004 ref. 19 (2004)
   Föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken utgör ett överklagbart beslut.
4. NJA 1983 s. 378 (1983)
   Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1…

20 kap. 10 § (7)

1. NJA 1997 s. 22 (1997)
   I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föra…
2. NJA 1994 s. 93 (1994)
   Arvsskattemål. Ett dödsbo överklagade TR:s beslut om arvsskatt och gjorde gällande, att vissa i bouppteckningen upptagna fordringar hade värderats felaktigt. Talan har ansetts inte innefatta något påstående om sådan felaktighet i bouppteckningen som avses i 20…
3. RH 1993:46 (1993)
   I en bouppteckning har en låneskuld, som den efterlevande maken enligt överenskommelse mellan makarna ensam svarade för, redovisats som belastande vardera makens egendom med hälften. Fråga om sådan felaktighet förekommit i bouppteckningen att den kan rättas ge…
4. NJA 1991 s. 143 (1991)
   I en bouppteckning antecknades debiterade kvarskatter som den avlidne åvilande skulder. Det visade sig senare att skulderna hade bortfallit genom ändring i taxeringarna. Skyldighet enligt 20 kap 10 § ÄB att förrätta tilläggsbouppteckning har ansetts föreligga.
5. NJA 1984 s. 176 (1984)
   Arvsskattemål. I bouppteckning angavs felaktigt att viss egendom var den efterlevande makens enskilda. Den felaktiga uppgiften rättades sedermera genom en tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att det med hänsyn till innehållet i ett vid den ursprungliga b…
6. NJA 1982 s. 125 (1982)
   I bouppteckning gjord anteckning om arvsavstående till förmån för A och B har felformulerats så, att A och B kommit att framstå som dödsbodelägare. Rätteligen hade A och B intagit en ställning jämförlig med legatariers. Tilläggsbouppteckning har ansetts böra s…
7. NJA 1981 s. 300 (1981)
   Arvsskattemål. Någon tid efter det att bouppteckning registrerats och arvsskatt erlagts försäljs boet tillhörigt lösöre på auktion varvid det inbringar avsevärt högre belopp än det vartill egendomen upptagits i bouppteckningen. Prövning av huruvida vad sålunda…

21 kap. 5 § (1)

1. NJA 2021 s. 1073 «Skatt och legat» (2021)
   Återgång av legat enligt 21 kap. 5 § ärvdabalken kan ske bara för betalning av den dödes skulder och inte för betalning av dödsboets andra skulder.

22 kap. 3 § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ä 6724-23 Dom eller beslut (2024)
   En ansökan om förordnande av boutredningsman ska prövas i sak om sökanden anför skäl för sin behörighet. Det innebär att ansökan ska avvisas endast om det kan konstateras att de skäl som sökanden anför saknar grund.
2. NJA 2024 s. 728 «Legat och boutredningsman» (2024)
   En ansökan om förordnande av boutredningsman ska prövas i sak om sökanden anför skäl för sin behörighet. Det innebär att ansökan ska avvisas endast om det kan konstateras att de skäl som sökanden anför saknar grund.

22 kap. 7 § (1)

1. NJA 2009 s. 646 (2009)
   En stiftelse under bildande har ansetts inte kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet. Sådan talan skulle däremot ha kunnat föras i eget namn för stiftelsens räkning av styrelsen eller förvaltaren för stiftelsen eller av en av stiftaren utpekad föret…

23 kap. 2 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
2. NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.

23 kap. 3 § (2)

1. NJA 2015 s. 558 (2015)
   Arvskifte. Vid värderingen av aktier kan en skiftesman ta hänsyn till den realisationsvinstskatt som en försäljning av aktierna kan beräknas medföra för den som får aktierna på sin lott.
2. NJA 1987 s. 943 (1987)
   Tillämpning av 23 kap 3 § 1 st ÄB vid s k tvångsskifte enligt 8 § 2 st samma kapitel.

23 kap. 5 § (3)

1. Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
2. NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
   Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.
3. NJA 2018 s. 405 «Arvskiftet i Västerås» (2016)
   En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka…

23 kap. 8 § (3)

1. RH 1996:131 (1996)
   Om den ena maken är död och den efterlevande skall klandra förrättad bodelning skall dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet.
2. NJA 1987 s. 943 (1987)
   Tillämpning av 23 kap 3 § 1 st ÄB vid s k tvångsskifte enligt 8 § 2 st samma kapitel.
3. NJA 1981 s. 548 (1981)
   Dödsbodelägares klandertalan mot bodelning och arvskifte som förrättats av boutredningsman riktas enligt stämningsansökningen mot dödsboet, företrätt av boutredningsmannen. Först genom en efter klandertidens utgång till rätten inkommen skrift klargörs, att död…

24 kap. 1 § (1)

1. NJA 1997 s. 72 (1997)
   Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har…

25 kap. 1 § (2)

1. RH 2000:35 (2000)
   En kvinna, som två år tidigare försökt begå självmord samt av anhöriga uppfattats på nytt ha tankar på självmord, försvann i samband med en färjeresa till Gotland. Det har inte ansetts utrett att hon befann sig i livsfara då hon veterligen senast var i livet o…
2. NJA 1995 s. 39 (1995)
   Fråga i ärende om dödförklaring huruvida det kunde anses utrett att bortovarande befunnit sig i livsfara när han veterligen senast var i livet. 25 kap 1 § ÄB.

Utan paragrafangivelse (1)

1. NJA 2014 s. 107 «Den dödes borgen» (2014)
   Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades.