Lagrum · SFS 1964:567

6 §

Författningen är upphävd genom SFS 1992:289. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Den som utför eller biträder vid utförandet av person undersökning skall, i den mån det är möjligt, sätta sig i förbindelse med den misstänkte, sammanträffa med honom, besöka hans hem, inhämta upplysningar från hans familj och andra närstående samt söka bilda sig en på egna iakttagelser grundad uppfattning om den misstänkte och förhållandena i hans omgivning. Inhämtade upplysningar skola i erforderlig utsträckning kontrolleras och fullständigas. För sådant ändamål bör hänvändelse ske till myndigheter och institutioner, som kunna antagas vara i stånd att lämna uppgifter angående den misstänkte, samt till personer, som kunna förväntas äga kännedom om dennes förhållanden och på grund av sin ställning och verksamhet lämna tillförlitliga uppgifter.

Den misstänkte bör lämnas tillfälle att uttala sig i fråga om vilka personer, som lämpligen böra höras under personundersökningen. Kan det befaras att hänvändelse till arbetsgivare eller annan skulle lända den misstänkte till avsevärd olägenhet, må undersökningen i denna del begränsas.

Lydelse enligt SFS 1973:1215 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 5 §Hela författningen7 § →