Lagrum · SFS 1965:921

9 §

Avskrivning

Författningen är upphävd genom SFS 1993:1138. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Myndighet äger besluta om avskrivning av fordran som uppkommit inom myndighetens eller dess underlydande myndigheters verksamhetsområde och som icke omhänderhas av bevakningsmyndighet eller framkommit vid riksrevisionsverkets eller revisionskontors granskning.

Har gäldenär avlidit och svarar ej dödsbodelägare för fordringen, skall myndighet avskriva fordringen i den mån den icke kan betalas med dödsboets tillgångar eller med anlitande av säkerhet som ställts för fordringen. Fordran hos juridisk person som trätt i likvidation skall avskrivas i den mån fordringen icke betalats vid likvidationen och annan än den juridiska personen ej är skyldig att betala fordringen.

Annan fordran som är förfallen till betalning och vars kapitalbelopp icke överstiger 25 000 kronor får myndighet avskriva, om ingen eller endast ringa möjlighet föreligger att få betalning för fordringen eller om indrivning av denna skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning icke är påkallad från allmän synpunkt. Om myndighet bevakar flera fordringar som är förfallna till betalning hos samme gäldenär, må fordringarna avskrivas endast om deras sammanlagda kapitalbelopp icke överstiger 25 000 kronor.

Lydelse enligt SFS 1979:781 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 8 §Hela författningen10 § →