Lagtext · SFS 1968:453

Kungörelse (1968:453) om placering av donations- och fondmedel som förvaltas av statlig myndighet upphävd

Upphävd genom SFS 1998:140 den 1 maj 1998. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

3 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.

Departement: Finansdepartementet BA5 · Utfärdad: 28 juni 1968 · Hämtad 2026-02-27

Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling


Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer.

1 §

Denna kungörelse är tillämplig på donations- och fondmedel, vilka förvaltas av annan statlig myndighet än domkapitel, universitet eller högskola och för vilka Kungl. Maj:t ej meddelat särskilda bestämmelser.

Om för viss fond uttryckliga bestämmelser om tillgångarnas placering är meddelade i donationsurkund skall dessa bestämmelser gälla utan hinder av här meddelade föreskrifter.

2 §

Myndighet får placera de förvaltade medlen i a) obligationer

utfärdade eller garanterade av staten eller av kommun eller därmed jämförlig samfällighet inom riket

utfärdade av allmän kassa eller inrättning, vars reglemente fastställts av Kungl. Maj:t, eller kreditaktiebolag, b) andra skuldförbindelser

för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet inom riket svarar som löftesman eller garant

för vilka säkerheten utgöres av obligationer, som anges under a, eller av inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av ett efter expertvärdering godkänt uppskattningsvärde av den fasta egendomen eller tomträtten, c) fordringar hos riksbanken, riksgäldskontoret, svenskt bankaktiebolag, sparbank, postbanken eller centralkassa för jordbrukskredit.

3 §

Till skyddande av fordran får myndighet på offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är utmätt eller pantsatt för fordringen. Egendom, som inköpts till skyddande av fordran, skall avyttras så snart lämpligen kan ske om den ej utgöres av tillgång, vari myndigheten får placera medel.