7 kap. 4 §

Val förrättas med slutna sedlar, om inte annat följer av 3 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag.

Om två eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledamöter som vid valet uppträder under särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den gruppering som för varje gång får det högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att grupperingens röstetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.

Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte riksdagen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna lag. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180) .

Tilläggsbestämmelser 7.4.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det val för vilket de gäller.

En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Lag (2003:180) . 7.4.2

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra.

En valsedel är ogiltig om

• 1. den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter,
• 2. den innehåller mer än en beteckning, eller
• 3. den saknar namn på en valbar kandidat.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

• 1. kandidaten inte är valbar,
• 2. namnet är överstruket,
• 3. det inte klart framgår vem som avses, eller
• 4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.

Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riksdagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen (2005:837). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning. Lag (2006:885) . 7.4.3

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om

• 1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
• 2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
• 3. namnet är överstruket,
• 4. det inte klart framgår vem som avses, eller
• 5. den innehåller beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter.

Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. Lag (2007:343) . 7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa ska tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.

Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, ska han eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av den tjänstgörande kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.

Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren. Lag (2009:176) . 7.4.5

Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan sammanräkning görs i något av valen.