Lagrum · SFS 1974:699

20 §

Särskilda bestämmelser

Författningen är upphävd genom SFS 1993:1663. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

En läkare som är ansluten till försäkringen får inte meddela läkarvård eller rådgivning enligt 7 § respektive 8 § mot högre arvode än som följer av denna taxa. Han är skyldig att i fråga om all vård som avses här förete läkarvårdsräkning för försäkringskassan och redovisa arbetstid och andra uppgifter som riksförsäkringsverket föreskriver. Sådan läkarvård eller rådgivning som avses i 7 § åttonde stycket skall dock, utan uppgifter om patientens identitet, redovisas särskilt till försäkringskassan enligt föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar. Läkarvårdsräkning uppsätts enligt formulär som riksförsäkringsverket fastställer.

En privatpraktiserande läkare, som utför behandling enligt avtal med en sjukvårdshuvudman, får uppbära ersättning från sjukvårdshuvudmannen enligt grunder som överenskommes mellan denne och läkaren.

Patienten skall i den utsträckning riksförsäkringsverket föreskriver få del av och intyga riktigheten av de uppgifter som avses i första stycket.

Läkarvårdsersättning kan innehållas i avvaktan på att sådana uppgifter lämnas som avses i första stycket.

Lydelse enligt SFS 1990:541 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 19 §Hela författningen21 § →