Lagrum · SFS 1979:938

20 §

Gemensamma bestämmelser för allmän rättshjälp

Författningen är upphävd genom SFS 1997:404. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Ett biträde, en bodelningsförrättare eller en medlare enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken skall i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Om den som begär ersättning är skyldig att redovisa mervärdesskatt, skall de olika posterna anges med skatten inräknad. Ingår i den begärda ersättningen utlägg för vilka det inte föreligger skyldighet att redovisa mervärdesskatt, skall dessa utlägg anges särskilt. I kostnadsräkningen skall också anges hur stor del av den totala ersättningen som utgör mervärdesskatt.

Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Om den som begär ersättning vill åberopa några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa redovisas. Av kostnadsräkningen skall även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades. I kostnadsräkningen skall också anges sådana omständigheter som kan vara av betydelse för tillämpningen av 31 a § rättshjälpslagen (1972:429).

Har en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå beviljat allmän rättshjälp, skall det framgå av biträdets kostnadsräkning om andra rättshjälpskostnader än biträdesersättning har uppkommit i ärendet innan det anhängiggjorts vid någon myndighet. Ett sådant besked som avses i 19 § skall fogas till kostnadsräkningen. En bodelningsförrättare skall bifoga en kopia av rättens förordnande.

Avser rättshjälpen ett ärende vid en annan myndighet än domstol eller ett förfarande inför skiljenämnd, skall kostnadsräkningen ges in till myndigheten eller skiljenämnden. Denna skall utan dröjsmål sända räkningen till rättshjälpsmyndigheten med ett eget yttrande.

Lydelse enligt SFS 1990:1000 (ändringsregistret)

Tillämpas i

2 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. NJA 1987 s. 58 1987
  2. RH 1997:5 1997

Paragrafen i sitt sammanhang

← 19 §Hela författningen21 § →