Lagrum · SFS 1987:230
äktenskapsbalken
96 avgöranden som anger lagrum i SFS 1987:230, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.
1 kap. 1 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 4 § · 4 kap. 2 § · 4 kap. 3 § · 5 kap. 1 § · 5 kap. 2 § · 6 kap. 1 § · 6 kap. 7 § · 6 kap. 11 § · 7 kap. 2 § · 7 kap. 3 § · 7 kap. 4 § · 7 kap. 5 § · 7 kap. 8 § · 9 kap. 1 § · 9 kap. 2 § · 9 kap. 3 § · 9 kap. 4 § · 9 kap. 5 § · 9 kap. 7 § · 9 kap. 13 § · 10 kap. 1 § · 11 kap. 2 § · 11 kap. 8 § · 12 kap. 1 § · 12 kap. 2 § · 12 kap. 3 § · 14 kap. 1 § · 14 kap. 4 § · 14 kap. 5 § · 14 kap. 7 § · 14 kap. 12 § · 16 kap. 1 § · 17 kap. 1 § · 17 kap. 4 § · 17 kap. 5 § · 17 kap. 6 § · 17 kap. 7 a § · 17 kap. 8 § · 17 kap. 9 § · 18 kap. 4 § · övrigt
1 kap. 1 § (1)
- RÅ 2008 ref. 82 (2008)
Ett enligt kanadensisk lag ingånget äktenskap mellan två män ska i folkbokföringsregistret antecknas som ett registrerat partnerskap.
2 kap. 1 § (2)
- HFD 2012 ref. 17 (2012)
Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år. - MIG 2012:4 (2012)
Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.
2 kap. 4 § (1)
- MIG 2009:28 (2009)
Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsve…
4 kap. 2 § (1)
- NJA 2010 s. 648 (2010)
En vigsel kan vara ogiltig, om en parts äktenskapsvilja har brustit i så grundläggande hänseenden att det är uppenbart att ett samtycke över huvud taget inte har förelegat, trots att parten vid vigselförrättningen har tillkännagett att så varit fallet.
4 kap. 3 § (1)
- HFD 2015 ref. 51 (2015)
Den omständigheten att en av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare mot betalning erbjuder ceremonitjänster i samband med vigsel har ansetts utgöra grund för att återkalla förordnandet.
5 kap. 1 § (3)
- NJA 2021 s. 416 «Det ovissa äktenskapet» (2021)
Kraven på utredningen i fråga om talerätten i mål om äktenskapsskillnad samt domstolens utredningsskyldighet. - RH 2008:52 (2008)
Kravet på utredningen när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år. - RH 1998:5 (1997)
I mål om äktenskapsskillnad har tingsrätten förordnat om betänketid och föreskrivit att yrkandet om äktenskapsskillnad måste framställas senast den 9 januari 1998. På begäran av makarna dömde tingsrätten den 5 september 1997 till äktenskapsskillnad. Hinder har…
5 kap. 2 § (3)
- NJA 2014 s. 750 (2014)
Särlevnad före äktenskapet ska beaktas vid prövning av om en dom på äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid. - RH 2010:52 (2010)
Make har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad utan betänketid (inga barn under 16 år). Hustrun har härefter, innan hon delgivits stämning i målet vid den svenska domstolen, ansökt om äktenskapsskillnad i USA. Sedan hon delgetts stämning i målet vid … - RH 1994:29 (1994)
Sedan tingsrätt efter gemensam ansökan dömt till äktenskapsskillnad, har mannen överklagat domen och yrkat att äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid. Hovrätten har undanröjt domen och förordnat om betänketid.
6 kap. 1 § (2)
- RH 2000:42 (2000)
Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 §§ äktenskapsbalken om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur. - RÅ 1995 ref. 79 (1995)
Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka f…
6 kap. 7 § (3)
- NJA 1998 s. 238 (1998)
Fråga om livsvarigt underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. - RH 1998:31 (1997)
Fråga om underhållsbidrag till make efter långvarigt äktenskap. - NJA 1993 s. 474 (1993)
Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.
6 kap. 11 § (1)
- NJA 1993 s. 474 (1993)
Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.
7 kap. 2 § (5)
- NJA 2022 s. 1003 «Bodelningen och konsultbolaget» (2022)
Fråga om ena makens rättigheter enligt en tjänstepensionsförsäkring ska undantas eller ingå i bodelningen när maken har haft bestämmande inflytande över det aktiebolag som tecknat försäkringen. Även fråga om medel som ena maken har satt in på ett för makarna g… - NJA 2008 s. 457 (2008)
Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten av ett villkor att egendomen, en fastighet, skall utgöra mottagarens enskilda egendom. - RH 1996:88 (1996)
Samäganderätt till egendom efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar. - NJA 1995 s. 577 (1995)
Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna ha… - NJA 1992 s. 773 «Vasalundsgrillen» (1992)
Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin …
7 kap. 3 § (3)
- NJA 1997 s. 37 (1997)
Fråga om registrering av äktenskapsförord med bl a lagvalsklausul. - RH 1994:48 (1993)
En make har i gåva erhållit viss egendom under villkor att denna skall vara hans enskilda, dock med rätt för honom att genom äktenskapsförord förordna att egendomen skall vara giftorättsgods. Makarna har härefter genom äktenskapsförord bestämt att egendomen sk… - NJA 1989 s. 692 (1989)
Fråga om ett äktenskapsförord som ingåtts av omyndig utan förmyndarens samtycke blivit giltigt på grund av efterföljande godkännande.
7 kap. 4 § (3)
- RH 2009:44 (2009)
Ingen av makarna har tillerkänts kvarsittningsrätt enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken, eftersom den fasta egendom där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte har ansetts utgöra deras gemensamma bostad. - NJA 2004 s. 542 (2004)
På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, har under samboförhållandes bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Fråga om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelnin… - NJA 1991 s. 234 (1991)
Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma b…
7 kap. 5 § (8)
- Högsta domstolen, mål Ä 45-23 Dom eller beslut (2024)
Lagfart. Fråga om det förhållandet att det har gått många år sedan ett äktenskap upplöstes utan bodelning innebär att det inte längre behövs samtycke från överlåtarens tidigare make. - NJA 2024 s. 244 «Samtycke till fastighetsöverlåtelse» (2024)
Lagfart. Fråga om det förhållandet att det har gått många år sedan ett äktenskap upplöstes utan bodelning innebär att det inte längre behövs samtycke från överlåtarens tidigare make. - RH 2023:10 (2023)
I mål om tillstånd till försäljning enligt 6 § lagen om samäganderätt mellan två före detta makar har hovrätten tillämpat reglerna i 7 kap. 5 och 8 §§ äktenskapsbalken och ansett att det även med beaktande av äktenskapsbalkens regler funnits förutsättning att … - NJA 2022 s. 913 «Makesamtycket» (2022)
Ett samtycke från en make till försäljning av den andra makens fastighet har inte ansetts kunna ligga till grund för beviljande av lagfart för ett förvärv genom gåva. Bristen på makesamtycke har föranlett fortsatt vilandeförklaring. - NJA 2009 s. 747 «Samtycke till inteckning II» (2009)
I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras. - NJA 2005 s. 420 (2005)
Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § äktenskapsbalken utan anknytning till konkret köpeavtal. - NJA 1995 s. 478 (1995)
Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina väsentliga delar vara analogt tillämplig på bostadsrätt. Däremot har den s k indragningsregeln i 8 kap 8 § UB ansetts inte kunna analogt tillämpas vid utmätning av andel i bostadsrätt. - NJA 1991 s. 234 (1991)
Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma b…
7 kap. 8 § (2)
- RH 2023:10 (2023)
I mål om tillstånd till försäljning enligt 6 § lagen om samäganderätt mellan två före detta makar har hovrätten tillämpat reglerna i 7 kap. 5 och 8 §§ äktenskapsbalken och ansett att det även med beaktande av äktenskapsbalkens regler funnits förutsättning att … - NJA 1991 s. 234 (1991)
Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma b…
9 kap. 1 § (8)
- RH 2024:47 (2024)
Vid prövning av ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har en längre tids särlevnad före äktenskapsskillnaden inte beaktats vid bedömningen av om en make varit i dröjsmål med att begära bodelning. Ett dröjsmål om 11 år har inte medfört att sökandens rä… - NJA 2013 s. 100 (2013)
Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet s… - NJA 2009 s. 437 «Dröjsmålet med bodelning» (2009)
Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan. - RH 2003:41 (2003)
Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden. - NJA 1997 s. 166 (1997)
Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB. - RH 1995:50 (1995)
Bodelningsförrättare har förordnats trots invändning om att all makarnas egendom var enskild. Vid valet av förrättningsman har särskild hänsyn tagits till önskemål från den av makarna som motsatt sig förordnandet. - NJA 1994 s. 265 «Det innehållslösa bodelningsavtalet» (1994)
Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsför… - NJA 1991 s. 284 (1991)
Partiell bodelning har ansetts kunna äga rum vid bodelning under äktenskapet. 9 kap 1 § 2 st och 10 kap 1 § ÄktB.
9 kap. 2 § (1)
- NJA 1993 s. 507 (1993)
Talan om fastställelse inför kommande bodelning av om make vid tidpunkten för väckande av talan om äktenskapsskillnad varit innehavare av bostadsrätt har ansetts kunna enligt 13 kap 2 § RB upptas till prövning.
9 kap. 3 § (1)
- NJA 2020 s. 624 «Den oskäliga skifteslikviden» (2020)
När grunderna för avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning tillämpas på familjerättsliga avtal finns det anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker olika slags avtal på detta område.
9 kap. 4 § (5)
- NJA 2004 s. 317 (2004)
Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktensk… - RH 2002:19 (2002)
Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden skall anses ha eftergivit sin rätt. - RH 1997:3 (1996)
Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts u… - NJA 1994 s. 265 «Det innehållslösa bodelningsavtalet» (1994)
Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsför… - NJA 1993 s. 570 «Bodelning efter 24 år» (1993)
Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.
9 kap. 5 § (3)
- RH 2024:47 (2024)
Vid prövning av ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har en längre tids särlevnad före äktenskapsskillnaden inte beaktats vid bedömningen av om en make varit i dröjsmål med att begära bodelning. Ett dröjsmål om 11 år har inte medfört att sökandens rä… - NJA 2005 s. 309 (2005)
Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv. - NJA 1994 s. 265 «Det innehållslösa bodelningsavtalet» (1994)
Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsför…
9 kap. 7 § (1)
- NJA 2013 s. 602 (2013)
Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
9 kap. 13 § (1)
- NJA 1997 s. 201 (1997)
En såsom bodelningsavtal betecknad handling, vari makar innan talan väckts om äktenskapsskillnad förklarat sig träffa överenskommelse om delning av egendom i boet, har ansetts som ett föravtal och inte som ett bodelningsavtal.
10 kap. 1 § (1)
- NJA 1991 s. 284 (1991)
Partiell bodelning har ansetts kunna äga rum vid bodelning under äktenskapet. 9 kap 1 § 2 st och 10 kap 1 § ÄktB.
11 kap. 2 § (1)
- NJA 2012 s. 377 (2012)
Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet.
11 kap. 8 § (2)
- RH 2002:12 (2001)
Behovs- och skälighetsprövning enligt 11 kap. 8 § första stycket äktenskapsbalken, varvid barns boende haft betydelse för behovsprövningen. Härvid har beaktats inte endast omständigheter som förelegat redan vid tidpunkten för bodelningen, utan även vad som int… - NJA 1991 s. 234 (1991)
Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma b…
12 kap. 1 § (1)
- NJA 1998 s. 467 (1998)
Frågor om värdering av fast egendom och om jämkning vid bodelning efter äktenskapsskillnad.
12 kap. 2 § (2)
- NJA 2009 s. 143 (2009)
Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet. - NJA 2008 s. 451 (2008)
Efterlevande make har genom en särskild framställning begärt att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar skall jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket första meningen äktenskapsbalke…
12 kap. 3 § (1)
- NJA 1993 s. 583 (1993)
Fråga om jämkning av äktenskapsförord enligt 12 kap 3 § ÄktB.
14 kap. 1 § (1)
- RH 1999:12 (1998)
En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.
14 kap. 4 § (1)
- NJA 1992 s. 278 (1992)
Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.
14 kap. 5 § (5)
- RH 2024:24 (2024)
I mål om äktenskapsskillnad har ett yrkande om barns boende som framställts först i hovrätten avvisats. - NJA 2017 s. 430 «Den oklara identiteten» (2017)
Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag - NJA 2008 s. 304 (2008)
Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden… - RH 2007:28 (2007)
Yrkande om barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Målet har i boendefrågan återförvisats till tingsrätten för fortsatt behandling. - RH 2003:30 (2003)
Yrkande om vårdnad om barn och barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Överklagandet har avvisats.
14 kap. 7 § (3)
- RH 2015:37 (2015)
Hustrun medgav i tingsrätten mannens yrkande om intermistisk kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden. Tingsrätten beslutade därefter i enlighet med medgivandet. Hustrun har i hovrätten återtagit sitt medgivande. Hovrätten har funnit att omständigheterna … - RH 2015:52 (2015)
När, vid upplösningen av ett samboförhållande, den ena sambon självmant flyttar från en gemensamt ägd bostadsrättslägenhet, har den flyttande sambon ansetts betalningsskyldig till den andra sambon för bostadsrättens kostnader, fram till dess att bostadsrätten … - NJA 2006 s. 206 (2006)
Sambo, som efter separation bott kvar i en med andra parten samägd bostadsrättslägenhet i enlighet med domstols förordnande, har ålagts att betala andra parten ersättning för nyttjandet.
14 kap. 12 § (1)
- NJA 2003 s. 407 (2003)
Fråga om hovrätten bort hålla huvudförhandling i mål om äktenskapsskillnad.
16 kap. 1 § (1)
- NJA 1997 s. 37 (1997)
Fråga om registrering av äktenskapsförord med bl a lagvalsklausul.
17 kap. 1 § (8)
- RH 2024:47 (2024)
Vid prövning av ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har en längre tids särlevnad före äktenskapsskillnaden inte beaktats vid bedömningen av om en make varit i dröjsmål med att begära bodelning. Ett dröjsmål om 11 år har inte medfört att sökandens rä… - NJA 2020 s. 675 (2020)
I ett ärende om förordnande av bodelningsförrättare efter att ett samboförhållande har upphört ska det inte göras någon prövning av om egendomsförhållandena är sådana att en bodelning behövs. - RH 2005:28 (2005)
Fråga om samboförhållande förelegat vid prövning av ansökan om utseende av bodelningsförrättare enligt sambolagen (2003:376) har besvarats jakande. - NJA 2002 s. 626 (2002)
I en bodelningshandling har makarna bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas, varjämte principer för delningen angetts med avseende på viss egendom samt bodelningen förklarats utgöra en slutlig reglering av makarnas mellanhavanden. Dessa omständigheter har i… - NJA 1997 s. 166 (1997)
Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB. - NJA 1994 s. 265 «Det innehållslösa bodelningsavtalet» (1994)
Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsför… - NJA 1993 s. 570 «Bodelning efter 24 år» (1993)
Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare. - NJA 1993 s. 302 (1993)
Sedan ett samboförhållande upplösts och den ena sambon med anledning härav ansökt om förordnande av bodelningsförrättare, invänder den andra sambon att sökanden förlorat sin rätt till bodelning, eftersom begäran härom inte framställts i nära anslutning till at…
17 kap. 4 § (2)
- RH 2017:20 (2017)
Fråga om utebliven förskottsbetalning utgör skäl för entledigande av bodelningsförrättare och vilka krav som bör ställas på att bodelningsförrättaren har påmint om sitt krav på förskottsbetalning. - RH 2016:82 (2015)
Entledigande av bodelningsförrättare.
17 kap. 5 § (1)
- RH 2004:74 (2004)
I mål om edgång enligt 17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken har tingsrätten dömt ut förelagt vite mot make som vägrat att avlägga ed. Frågan om vitet inte borde dömts ut eftersom dels sådant vitesföreläggande som avses i paragrafens första stycke inte fö…
17 kap. 6 § (3)
- Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits. - NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits. - RH 2006:55 (2006)
En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid beho…
17 kap. 7 a § (6)
- RH 2011:15 (2011)
Fråga om vad som kan omfattas av "omständigheterna i övrigt" vid beviljande av ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken. - RH 2005:71 (2005)
Ansökan om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, som getts in till tingsrätten efter det att bodelningsförrättaren fattat beslut om att avsluta sin handläggning, har ansetts som för sent inkommen och har avvisats. - RH 2004:62 (2004)
Utbetalning av ersättningsgaranti till bodelningsförrättare enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken. - RH 2002:43 (2002)
Fråga när ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning senast skall göras. - RH 1999:130 (1999)
Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken förutsätter att det föreligger någon form av snedfördelning av makarnas egendomsförhållanden. Endast en av makarna kan mot den bakgrunden anses uppfylla kraven för att komma i åtnjutande av ers… - RH 1999:91 (1999)
Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken har ansetts kunna beviljas endast en av makarna.
17 kap. 8 § (11)
- Högsta domstolen, mål T 1241-24 Dom eller beslut (2025)
Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits. - NJA 2025 s. 659 «Den oregistrerade bouppteckningen» (2025)
Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits. - RH 2023:7 (2023)
I ett mål gällande klander av bodelning har det inneburit ett grovt rättegångsfel att avvisa stämningsansökan när kompletteringsföreläggandet inte delgetts käranden. - NJA 2018 s. 405 «Arvskiftet i Västerås» (2016)
En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka… - NJA 2008 s. 740 «Den motklandrade bodelningen» (2008)
En make har väckt talan om klander av bodelning. Den andra maken har efter utgången av klanderfristen enligt 17 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken i svaromål framställt yrkanden om ändring till sin fördel av det klandrade bodelningsbeslutet. Fråga om avvi… - NJA 2003 s. 460 (2003)
Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan. (Jfr NJA 1997 s. 62). - RH 2000:28 (2000)
Sedan en part klandrat en av bodelningsförrättare gjord bodelning, har motparten - efter klanderfristens utgång - framställt ett eget yrkande om ändring av bodelningen. Yrkandet har avvisats. - RH 1999:2 (1999)
Bodelningsförrättare rättade lagstridigt tidigare meddelat bodelningsbeslut. Ena parten fick del av det rättade bodelningsbeslutet först efter det att klanderfristen löpt ut och den klandertalan hon därefter väckte avvisades av tingsrätten. Tingsrättens underl… - NJA 1998 s. 175 (1998)
En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats. - NJA 1997 s. 62 (1997)
Den som klandrat en bodelning äger rätt att efter klanderfristens utgång, med den begränsning som följer av 13 kap 3 § 1 st 3 RB, ändra sin väckta talan. - RH 1996:131 (1996)
Om den ena maken är död och den efterlevande skall klandra förrättad bodelning skall dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet.
17 kap. 9 § (1)
- NJA 1998 s. 175 (1998)
En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats.
18 kap. 4 § (1)
- NJA 1992 s. 36 (1992)
Fråga om tillämpning av fullföljdsförbudet i 18 kap. 4 § äktenskapsbalken.
Utan paragrafangivelse (1)
- NJA 1994 s. 108 (1994)
En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte böra fällas till ansvar för tjänstefel.