Lagrum · SFS 1989:88

40 §

Undantag från skyldigheten att fondera medel

Författningen är upphävd genom SFS 1994:250. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Egendomsnämnden får bevilja undantag från skyldigheten att fondera medel enligt 41 kap. 29 § kyrkolagen (1992:300) i följande fall, nämligen

  • 1. om medlen kommer från ett löneboställe, en prästgård eller en präst- lönefondsfastighet och skall användas för en värdebeständig rationalisering på ett löneboställe i samma pastorat, såvitt avser mark, byggnader och andra anläggningar,
  • 2. om medlen kommer från en prästgård eller ett löneboställe som tidigare har varit prästgård och skall användas -- för att anordna en ny prästgård eller nya expeditionslokaler för pastor, -- för att köpa ett nytt löneboställe, avsett att användas som bostad åt en i pastoratet anställd präst utan att anvisas som tjänstebostad,
  • 3. om medlen kommer från en församlingskyrkas fastighet och skall användas för

-- en väsentlig ombyggnad på församlingskyrkan eller annat arbete på kyrkobyggnaden som inte kan hänföras till vanligt underhåll, om kostnaden inte överstiger 500 000 kronor,

-- en värdebeständig rationalisering på en fastighet som tillhör samma församlingskyrka, såvitt avser mark, byggnader och andra anläggningar.

Om medlen uppgår till ett ringa belopp, får egendomsnämnden även i andra fall än som avses i första stycket medge att beloppet omedelbart får användas för det ändamål för vilket egendomen har varit avsedd.

Lydelse enligt SFS 1992:1106 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 39 §Hela författningen41 § →