1 §
Denna förordning gäller rätten för myndigheterna under regeringen att ta ut ersättning för varor och tjänster. Förordningen gäller dock inte affärsverken.
Lagtext · SFS 1991:354
Ersättningsförordning (1991:354); upphävd
Upphävd genom SFS 1992:191 den 1 juli 1992. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
12 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Civildepartementet BU · Utfärdad: 18 april 1991 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
Förordningens tillämpningsområde m.m.
2 §
En myndighet får ta ut ersättning för varor och tjänster bara om det följer av en lag eller en förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.
3 §
Denna förordning skall tillämpas bara om något annat inte följer av en lag eller en förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.
/r3/ Ersättning för vissa varor och tjänster
4 §
Om det ligger inom ramen för en myndighets uppgift enligt lag eller enligt instruktion eller annan förordning, får myndigheten mot ersättning tillhandahålla följande varor och tjänster:
- 1. tidskrifter och andra publikationer,
- 2. informations- och kursmaterial,
- 3. konferenser och kurser,
- 4. rådgivning.
En myndighet får mot ersättning också upplåta lokaler om byggnadsstyrelsen har medgett det. En myndighet får också upplåta utrustning mot ersättning.
Varor och tjänster som avses i första och andra styckena får tillhandahållas andra än statliga myndigheter bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.
5 §
En myndighet får efter överenskommelse med en annan myndighet under regeringen mot ersättning tillhandahålla den myndigheten även andra tjänster än som avses i 4 §, om det är förenligt med myndigheternas uppgift enligt lag eller enligt instruktion eller annan förordning.
6 §
Bara om regeringen särskilt medger det får en myndighet i större omfattning tillhandahålla en annan myndighet varor och tjänster som avses i 4 § första och andra styckena eller 5 §.
7 §
En myndighet får själv bestämma ersättningens storlek och disponera inkomster från försäljning av sådana varor och tjänster som avses i 4 eller 5 §.
/r3/ Redovisning av inkomster m. m.
8 §
Inkomster från försäljning av varor och tjänster som avses i 4 och 5 §§ skall redovisas särskilt under myndighetens förvaltningsanslag. Om myndigheten lämnar resultaträkning, skall inkomsterna redovisas i denna.
9 §
Inkomster från andra varor och tjänster än som avses i 4 eller 5 § skall redovisas mot den inkomsttitel som regeringen bestämmer.
/r3/ Samråd m. m.
10 §
Myndigheten skall varje år samråda med riksrevisionsverket om den ersättning som myndigheten tar ut för varor och tjänster.
Verket får medge undantag från samrådsskyldigheten.
11 §
Myndigheten skall på begäran av riksrevisionsverket lämna uppgifter om de varor och tjänster som myndigheten tar ut ersättning för.
12 §
Riksrevisionsverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.