Förordning (1992:927) om frihandel i varuutbytet mellan Sverige och Lettland upphävd

SFS 1992:927

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. Den skall dock tillämpas för tid från och med den 1 juli 1992 utom vad avser 9 § som tillämpas för tid från och med den 1 juli 1993.

SFS 1994:25

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1994. Tullrestitution skall medges för tiden från och med den 1 juli 1993.

SFS 1994:124

Denna förordning träder i kraft den 15 april 1994. Den skall dock tillämpas från och med den 1 april 1994 utom såvitt avser 9 § som tillämpas från och med den 1 januari 1995. Förordning (1994:1208).

SFS 1994:1208

Denna förordning träder i kraft den 15 september 1994. Tullrestitution får dock medges från och med den 1 juli 1993.

SFS 1994:1607

• 1. Denna förordning träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
• 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om varor som anmälts eller borde ha anmälts till förtullning innan denna förordning trätt i kraft samt i fråga om kontroll av ursprungsintyg som utfärdats före dagen för Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
• 3. Tillstånd varigenom någon har blivit "godkänd exportör" inom ramen för avtal om frihandel med annat land gäller fortfarande, dock längst ett år efter dagen för anslutningen. Närmare villkor för den fortsatta giltigheten finns i bilaga VI till fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen, se lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och tillkännagivandet (1994:1501) av fördrag och andra instrument med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
• 4. Förekommer det i en lag eller i en annan författning hänvisning till en författning som upphävts genom denna förordning skall hänvisningen i stället gälla EG: s bestämmelser eller svenska tullförfattningar.

Protokoll A rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror" och formerna för administrativt samarbete

Definition av begreppet "ursprungsvaror"

Artikel 1

• 1. För tillämpning av detta avtal skall, med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2, följande varor anses ha ursprung i Lettland eller i Sverige:
• a) varor som är helt framställda i Lettland eller Sverige i den mening som avses i artikel 4;
• b) varor som är framställda i Lettland eller i Sverige med användande av material som inte är helt framställda där, under förutsättning att:
• i) sådana material har undergått tillräcklig bearbetning i Lettland eller i Sverige i den mening som avses i artikel 5, eller att

ii) sådana material har ursprung i den andra parten till detta avtal i den mening som avses i detta protokoll, eller att

iii) sådana material har ursprung i Estland eller Litauen vid tillämpning av ursprungsreglerna i frihandelsavtalen mellan Sverige å ena sidan och Estland eller Litauen å andra sidan, i den mån dessa regler överensstämmer med reglerna i detta protokoll. 2. För varor framställda i Lettland får bestämmelserna i punkt 1 b) iii) tillämpas endast på villkor att det administrativa samarbete mellan Lettland, Estland och Litauen som är nödvändigt för att tillämpa dessa be stämmelser har upprättats enligt bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 2

• 1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 punkt 1 b) ii) och iii) skall varor, som har ursprung i den mening som avses i detta protokoll i Lettland eller i Sverige eller i Estland eller Litauen vid tillämpning av de ursprungsregler som avses i artikel 1 punkt 1 b) iii), och som exporteras från den ena avtalsslutande parten till den andra i oförändrat skick eller efter att i exportlandet ha undergått endast sådan bearbetning eller behandling som avses i artikel 5 punkt 5, behålla sitt ursprung.
• 2. I de fall när vid tillämpning av punkt 1 har använts varor med ursprung i Lettland och i Sverige eller i ett eller båda av dessa länder och Estland och/eller Litauen och varorna har undergått endast sådan bearbetning eller behandling i exportlandet som avses i artikel 5 punkt 5, bestäms ursprunget av den vara som har det högsta tullvärdet eller, om detta inte är känt och inte kan fastställas, av den vara som har det högsta, tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna i det landet.

(Detta protokoll innehåller inte någon artikel 3.)

Som "helt framställda'' i Lettland eller i Sverige enligt artikel 1 punkt 1 a) s kall anses

• a) mineraliska produkter som utvunnits ur dess jord eller havsbotten;
• b) vegetabiliska produkter som skördats där;
• c) levande djur, som fötts och uppfötts där;
• d) produkter som erhållits från levande djur, som uppfötts där;
• e) produkter från jakt och fiske som utövats där;
• f) produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet av dess fartyg;
• g) produkter som framställts ombord på dess "flytande fabriker" uteslutande av varor som avses under f);
• h) brukade artiklar, som tillvaratagits där och som endast kan användas för åter vinning av råvaror, i fråga om begagnade däck enligt anmärkning 5 a) i bilaga 1 till detta protokoll;
• i) avfall som uppkommit vid tillverkningsprocesser som ägt rum där;
• j) varor som framställts där uteslutande av produkter som avses under a)--i).

Artikel 5 1. Uttrycken "kapitel" och "tulltaxenummer" i detta protokoll skall avse de kapitel och tulltaxenummer (med fyrställig sifferkod), som används i den nomenklatur som "systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering" utgör, i det följande benämnd det harmoniserade systemet eller HS.

Uttrycket "klassificeras" skall avse klassificeringen av en vara eller ett material enligt ett visst tulltaxenummer.

• 2. Vid tillämpning av artikel 1 skall, med iakttagande av föreskrifterna i punkterna 3, 4 och 5 nedan, icke-ursprungsmaterial anses ha genomgått till- räcklig bearbetning eller behandling om den framställda varan klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än de icke-ursprungsmaterial som använts vid framställningen.
• 3. För vara som upptagits i kolumnerna 1 och 2 i listan i bilaga II skall, istället för regeln i punkt 2, de villkor uppfyllas som anges i kolumn 3 för den berörda varan.
• 4. För varorna enligt kapitlen 84-91 får exportören, som alternativ till att de villkor som anges i kolumn 3 uppfylls, välja att i stället tillämpa de villkor som anges i kolumn 4.
• 5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 1 punkt 1 b) i) skall följande bearbetning eller behandling alltid anses otillräcklig för att ge ursprungskaraktär, oavsett om den medför ändring av tulltaxenummer:
• a) behandling med syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under transport eller lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten, i svavelsyrlighetsvatten eller i andra konser- verande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och liknande åtgärder);
• b) enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller sållning, klassificering, sortering (inklusive sammanförning av artiklar till satser), tvättning, målning eller delning;
• c) i) ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin;

ii) förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller uppsättning på kartor m.m. samt alla andra enkla förpackningsåtgärder;

• d) anbringande av märken, etiketter eller liknande särskiljande beteckningar på varor eller förpackningar därtill;
• e) enkel blandning av varor, även av skilda slag, såvida en eller flera i blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren enligt detta protokoll för att kunna anses som ursprungsvaror;
• f) enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel;
• g) en kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under a)--f);
• h) slakt av djur.

Artikel 6 1. Med begreppet "värde'' i listan i bilaga II skall avses de använda icke-ursprungsmaterialens tullvärde vid importtillfället, eller, om detta inte är känt och inte kan fastställas, det tidigaste fastställbara pris som betalats för materialen inom det berörda området.

Även i det fall värdet av de använda ursprungsmaterialen måste fastställas, skall första stycket tillämpas. 2. Med begreppet "pris fritt fabrik" i listan i bilaga II skall avses den framst ällda varans pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som återbetalas eller kan återbetalas vid exporten av den framställda varan.

Transport, som sker i en enda ouppdelad sändning, av varor som har ursprung i den mening som avses i detta protokoll kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör Lettland, Sverige, Estland eller Litauen i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden, såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt inte sal uförts eller utlämnats till förbrukning och där inte heller undergått annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.

Artikel 8

• 1. Ursprungsvaror enligt detta protokoll skall vid import till Lettland eller Sverige anses berättigade till förmånsbehandling enligt avtalet mot avlämnande av ettdera av följande dokument:
• a) ett varucertifikat EUR.1, i det följande benämnt certifikat EUR.1 eller ett certifikat EUR.1, giltigt för en lång tid och fakturor med hänvisning till sådant certifikat, utfärdade enligt bestämmelserna i artikel 13. Formulär till certifikat EUR.1 finns intaget i bilaga III till detta protokoll;
• b) en faktura innehållande den exportörsdeklaration som finns återgiven i bilaga IV till detta protokoll, utfärdad enligt bestämmelserna i artikel 13;
• c) en faktura innehållande den exportörsdeklaration som finns återgiven i bilaga IV till detta protokoll, upprättad av vilken exportör som helst för sändning som består av ett eller flera kollin, innehållande ursprungsvaror vilkas sammanlagda värde inte överstiger 5 110 avräkningsenheter.
• 2. Följande ursprungsvaror enligt detta protokoll skall vid import till Lettland eller Sverige anses berättigade till förmånsbehandling enligt avtalet utan att något av de dokument som nämns under punkt 1 företes:
• a) varor som inkommer som småförsändelser från enskild person adresserade till enskild person och vars värde inte överstiger 365 avräkningsenheter;
• b) varor som ingår i resandes personliga bagage och vars värde inte överstiger 1 025 avräkningsenheter.

Dessa bestämmelser skall tillämpas endast under förutsättning att införseln inte har kommersiell karaktär, att varorna anges uppfylla villkoren för tillämpning av avtalet och att inget tvivel råder om riktigheten härav.

Som införsel utan kommersiell karaktär skall anses införsel som har tillfällig karaktär och som uteslutande avser varor för mottagarens eller den resandes eller hans familjs personliga bruk, förutsatt att varorna inte genom sin natur eller sin mängd ger intryck av att införseln sker i kommersiellt syfte. 3. Belopp angivna i den exporterande avtalspartens valuta, motsvarande de belopp som angivits i avräkningsenheter, skall fastställas av exportlandet och meddelas den andra avtalsparten. Om beloppen överstiger de motsvarande belopp som fastställts av importlandet skall importlandet godta dem om varorna är fakturerade i exportland ets valuta.

Om varorna är fakturerade i den andra avtalspartens, Estlands eller Litauens valuta skall importlandet godta det belopp som meddelats av det berörda landet.

• 4. Som värde för avräkningsenheten angivet i Lettlands, Sveriges, Estlands eller Litauens valuta skall användas de värden som angivits i bilaga VI till detta protokoll.
• 5. De belopp som uttryckts i avräkningsenheter skall ses över närhelst så behövs men minst vartannat år.
• 6. Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller ej har särskilt fakturerats.
• 7. Varor i satser, i den mening som avses i allmänna tolkningsregeln 3 i det harmoniserade systemet, anses som ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser som består av såväl ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror skall dock i sin helhet anses som ursprungsvaror, förutsatt att andelen icke-ursprungsvaror uppgår till högst 15 % av satsens pris fritt fabrik.

Artikel 9

• 1. Certifikat EUR.1 utfärdas av tullmyndigheten i exportlandet vid utförseln av de varor som certifikatet avser. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller säkerställts.
• 2. Certifikat EUR.1 utfärdas av tullmyndigheten i Lettland eller Sverige om de varor som skall exporteras kan anses ha ursprung i detta land enligt artikel 1.
• 3. Tullmyndigheterna i Lettland eller i Sverige får utfärda certifikat EUR.1 enligt villkoren i detta protokoll om de varor som skall exporteras kan anses ha ursprung i Lettland eller i Sverige eller i Estland eller i Litauen enligt artikel 2, under förutsättning att de varor som skall omfattas av certifikaten EUR.1 befinner sig i landet.

I sådana fall utfärdas certifikat EUR.1 mot uppvisande av de ursprungsintyg som tidigare utfärdats eller upprättats. 4. Certifikat EUR.1 får utfärdas endast om det kan antagas komma att utgöra bevis vid tillämpning av den i detta avtal eller i de avtal som avses i artikel 1 punkt 1 b) iii) avsedda förmånsbehandlingen.

Datum för utfärdande av certifikat EUR.1 skall anges i den ruta på certifikatet EUR.1 som är avsedd för tullmyndigheten. 5. Om certifikat EUR.1 inte utfärdats vid utförseltillfället på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter, kan certifikat undantagsvis utfärdas även efter utförseln av de varor som certifikatet avser.

Tullmyndigheten kan inte utfärda certifikat EUR.1 i efterhand utan att kontrollera att uppgifterna i exportörens ansökan överensstämmer med uppgifterna i motsvarande handlingar.

Certifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand skall förses med en av följande anteckningar:

"ISSUED RETROSPECTIVELY", "UTFÄRDAT I EFTERHAND", "IZDOTS PEC PRECU EKSPORTA", "TAGANTJÄRELE VÄLJAANTUD", "ISLEISTI ATGALINE DATA". 6. Om ett certifikat EUR.1 stulits, förlorats eller förstörts, kan exportören hos den tullmyndighet som utfärdat det begära ett duplikat upprättat på grundval av de utförselhandlingar som denna förfogar över. Det sålunda utfärdade duplikatet skall förses med en av följande anteckningar:

"DUPLICATE", "DUPLIKAT", "DUPLIKATS", "DUPLIKAAT", "DUBLIKATAS".

Duplikatet, vilket skall dagtecknas samma dag som det ursprungliga certifikatet EUR.1, gäller från denna dag.

• 7. De anteckningar som avses i punkterna 5 och 6 skall införas i rutan för "Anmärkningar" på certifikatet EUR.1.
• 8. Det är alltid möjligt att utbyta ett eller flera certifikat EUR.1 mot ett eller flera certifikat EUR.1, under förutsättning att detta sker hos den tullanstalt där varorna befinner sig.
• 9. I syfte att kontrollera att de i punkterna 2 och 3 angivna villkoren är uppfyllda har tullmyndighet rätt att begära de handlingar som styrker detta eller att utföra den kontroll den finner påkallad.
• 10. Bestämmelserna i punkterna 2-9 skall tillämpas även på de ursprungsintyg som upprättas av godkända exportörer enligt villkoren i artikel 13.

Artikel 10

• 1. Certifikat EUR.1 utfärdas endast på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, av dennes befullmäktigade ombud. Denna ansökan skall göras på blankett enligt formulär i bilaga III till detta protokoll, och skall ifyllas i enlighet med detta.
• 2. Det åligger tullmyndighet i exportlandet att övervaka att den i punkt 1 avsedda blanketten blir vederbörligen ifylld. Den skall särskilt kontrollera att rutan avsedd för varuslag fyllts i på ett sätt som utesluter varje möjlighet till tillägg i bedrägligt syfte. För detta ändamål skall vid beskrivning av varuslag utskrift ske utan mellanrum mellan raderna. Om rutan inte helt fyllts i, skall en horisontell linje dragas under den sista raden i beskrivningen, och den icke ifyllda delen spärras.
• 3. Eftersom certifikat EUR.1 utgör bevis för tillämpningen av den i avtalet avsedda förmånsbehandlingen beträffande tullar och kvantitativa restriktioner, ankommer det på tullmyndighet i exportlandet att vidta nödvändiga åtgärder för undersökning av varornas ursprung och kontroll av övriga uppgifter på certifikatet.
• 4. När enligt artikel 9 punkt 5 ett certifikat EUR.1 utfärdas efter utförseln av de varor som certifikatet avser skall exportören i den i punkt 1 avsedda ansökan -- ange tid och plats för avsändandet av de varor som certifikatet EUR.1 avser; -- intyga att något certifikat EUR.1 ej utfärdats vid utförseln av ifrågavarande varor och ange orsakerna härtill.
• 5. Ansökan om certifikat EUR.1, liksom de ursprungsintyg som avses i artikel 9 punkt 3 andra stycket och mot vars uppvisande nytt certifikat EUR.1 utfärdas, skall bevaras av tullmyndigheten i exportlandet under minst två år.

Artikel 11

• 1. Certifikat EUR.1 skall upprättas på blankett enligt formulär i bilaga III till detta protokoll. Blanketten skall tryckas på ett eller flera av de avtalsslutande ländernas officiella språk eller på engelska. Certifikat EUR.1 skall upprättas på ett av dessa språk och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets inhemska lag; om det skrivs ut för hand, skall det fyllas i med bläck och med tryckbokstäver.
• 2. Certifikat EUR.1 skall ha formatet 210x297 mm. En tolerans på längden om högst plus 8 mm eller minus 5 mm kan tillåtas. Det papper som användes skall vara vitt och inte innehålla slipmassa, vara (limmat) för skrivändamål och väga minst 25 g/m/n2/. Det skall vara försett med guillocherad botten i grön färg för att på mekanisk eller kemisk väg utförd förfalskning skall bli synlig.
• 3. De avtalsslutande länderna kan förbehålla sig rätten till tryckning av certifikat EUR.1 eller anförtro denna åt tryckerier som godkänts av dem. I sistnämnda fall skall på varje certifikat EUR.1 finnas uppgift om godkännande. Varje certifikat EUR.1 skall förses med uppgift om tryckeriets namn och adress eller med tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikaten skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på annatsätt förses med serienummer.

Artikel 12

• 1. Certifikat EUR.1 skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats av tullmyndighet i exportlandet, inges till den tullanstalt i importlandet där varorna anmäles enligt där gällande bestämmelser. Myndigheten kan begära att certifikatet översättes. Den kan vidare kräva att importanmälan kompletteras med en försäkran av importör en att varorna uppfyller de villkor som uppställts för tillämpning av avtalet.
• 2. Utan inskränkning av artikel 5 punkt 5 skall, på begäran av den som anger varan till förtullning, en isärtagen eller icke hopsatt vara hänförlig till kapitel 84 eller 85 i det harmoniserade systemet, vilken importeras i flera sändningar på villkor som fastställes av behörig myndighet, anses utgöra en enda vara, och ett certifikat EUR.1 som omfattar den kompletta varan kan uppvisas vid importen av den första delsändningen.
• 3. Certifikat EUR.1 som inges till tullmyndighet i importlandet efter utgången av den tidsfrist som anges i punkt 1 kan godtas som grund för förmånsbehandling, om underlåtenheten att iaktta fristen beror på force majeure eller på exceptionella omständigheter.

Tullmyndighet i importlandet kan även i andra fall då certifikat avlämnats för sent godta certifikat EUR.1, förutsatt att varan anmälts hos myndigheten före utgången av nämnda tidsfrist.

• 4. Mindre skiljaktigheter mellan uppgifterna i certifikat EUR.1 och uppgifterna i de dokument som ingivits till tullanstalten i syfte att uppfylla formaliteterna för import av varorna medför inte i och för sig att certifikatet blir ogiltigt, förutsatt att det vederbörligen fastställes att certifikatet svarar mot varorna.
• 5. Certifikat EUR.1 skall bevaras av tullmyndigheten i importlandet enligt de regler som gäller där.
• 6. För att styrka att villkoren i artikel 7 uppfyllts skall för tullmyndighet i importlandet företes:
• a) antingen en transporthandling som utfärdats i exportlandet och som täcker transporten genom transitlandet;
• b) eller ett intyg utfärdat av tullmyndighet i transitlandet innehållande: -- en noggrann varubeskrivning; -- datum för varornas lossning och lastning samt, i förekommande fall, fartygens namn; -- intyg om de villkor under vilka varorna befunnit sig i transitlandet,
• c) eller, i avsaknad härav, andra handlingar som styrker att villkoren är uppfyllda.

Artikel 13

• 1. Utan hinder av artikel 9 punkterna 1 till 7 och artikel 10 punkterna 1, 4 och 5 kan en förenklad procedur för utfärdande av ursprungsbevis tillämpas på de villkor som anges i följande bestämmelser.
• 2. Tullmyndigheterna i exportlandet kan ge exportör, i det följande benämnd "godkänd exportör", som ofta exporterar varor för vilka certifikat EUR.1 kan utfärdas, och som lämnar de garantier som tullmyndigheterna anser nödvändiga för att styrka varornas ursprungskaraktär, tillstånd att vid exporttillfället för tullanstalten i exportlandet ej behöva uppvisa vare sig varorna eller ansökan om certifikat EUR.1 för dessa varor för att erhålla certifikat EUR.1 enligt villkoren i artikel 9 punkterna 1 till 4.
• 3. Tullmyndigheten kan dessutom ge en godkänd exportör tillstånd att utfärda certifikat EUR.1 som gäller för en längsta period av ett år från dagen för utfärdandet, i det följande benämnt "LT-certifikat". Tillstånd skall ges endast om ursprungskaraktären på de varor som kommer att exporteras förväntas bli oförändrad under LT-certifikatets giltighetstid. Om någon vara ej längre omfattas av LT-certifikatet skall den godkände exportören omedelbart underrätta den tullmyndighet som utfärdat tillståndet.

När den förenklade proceduren tillämpas, kan tullmyndigheterna i exportlandet föreskriva användning av certifikat EUR.1 försedda med ett särskiljande tecken genom vilket de kan identifieras.

• 4. Tullmyndigheterna skall i tillståndet som avses i punkterna 2 och 3 föreskriva att ruta 11 "Tullmyndighetens intyg" på certifikatet EUR.1 skall:
• a) antingen i förväg förses med avtryck av stämpel av behörig tullanstalt i exportlandet och med underskrift, handskriven eller ej, av tjänsteman på sagda tullanstalt, eller
• b) av den godkände exportören förses med avtryck av en speciell stämpel som är godkänd av tullmyndigheterna i exportlandet och av utseende som framgår av bilaga V till detta protokoll. Denna stämpel kan tryckas på blanketten.

Ruta 11 "Tullmyndighetens intyg" på certifikat EUR.1 skall, om så erfordras, fyllas i av den godkände exportören.

• 5. I de fall som avses i punkt 4 a) skall ruta 7 "Anmärkningar" på certifi- katet EUR.1 förses med en av följande anteckningar: "Simplified procedure'', "Förenklad procedur", "Vienkarsota procedura'', "Lihtsustatud protseduur", "Supaprastinta procedura''. Godkänd exportör skall i förekommande fall i ruta 13 "Begäran om kontroll" på certifikat EUR.1 ange namn och adress på den tullmyndighet som är behörig att kontrollera certifikatet.
• 6. I det fall som avses i punkt 3 skall den godkände exportören också i ruta 7 på certifikatet EUR.1 göra en av följande anteckningar:

"LT certificate valid until . . .",

"LT-certifikat giltigt till . . .",

"LT sertifikats ir speka lidz . . .",

"Pikaajaline sertifikaat kehtib kuni . . .",

"LT-sertificatas galioja ike . . .".

(datum anges med siffror), och en hänvisning till det tillstånd enligt vilket det ifrågavarande LT-certifikatet har utfärdats.

Den godkände exportören behöver inte ange i rutorna 8 och 9 på LT-certifikatet kollinas märke och nummer, antal och slag, bruttovikt (kg) eller annat mått (liter, m/n3/, etc.). Ruta 8 skall dock innehålla en beskrivning och benämning av varorna som är tillräckligt noggrann för att de skall kunna identifieras.

• 7. Utan hinder av artikel 12 punkterna 1 och 3 skall LT-certifikat avlämnas till importtullanstalten vid eller före den första importen av någon vara som det avser. Om importören förtullar varorna vid skilda tullanstalter i importlandet kan tullmyndigheterna begära att han avlämnar en kopia av LT-certifikatet till varje tullanstalt.
• 8. Om ett LT-certifikat har avlämnats till tullmyndigheterna skall, under LT-certifikatets giltighetstid, bevis om importvarornas ursprungskaraktär lämnas genom fakturor som uppfyller följande villkor:
• a) Om en faktura upptar både varor som har ursprung i Lettland, Sverige, Estland eller Litauen och icke-ursprungsvaror, skall exportören klart skilja de två kategorierna varor åt i fakturan.
• b) Exportören skall på varje faktura ange numret på det LT-certifikat som omfattar varorna och certifikatets sista giltighetsdag samt varornas ursprungsland eller -länder. Exportörens uppgift på fakturan om LT-certifikatets nummer och angivande av ursprungsland utgör en deklaration om att varorna uppfyller villkoren i detta protokoll för att uppnå förmånsberättigad ursprungskaraktär i handel mellan de avtalsslutande länderna.

Tullmyndigheterna i exportlandet kan begära att de uppgifter som enligt ovanstående bestämmelser skall framgå av fakturan skall åtföljas av handskriven namnteckning och att den undertecknandes namn förtydligas genom textning eller med maskinskrift.

• c) Varubeskrivningen och varubenämningen på fakturan skall vara tillräckligt detaljerad för att klart utvisa att varorna är upptagna på det LT-certifikat till vilket fakturan hänvisar.
• d) Fakturorna kan endast utfärdas för varor som exporteras under det ifrågavaran de LT-certifikatets giltighetstid. De kan dock företes för importtullanstalten inom fyra månader från den dag då de utfärdats av exportören.
• 9. Inom ramen för den förenklade proceduren får fakturor som uppfyller villkoren i denna artikel utfärdas och/eller överföras med användning av telekommunikation eller metoder för elektronisk databehandling. Sådana fakturor skall godtas av tullmyndigheten i importlandet som bevis för de importerade varornas ursprungskaraktär enligt den procedur som föreskrivs av tullmyndigheten där.
• 10. Om tullmyndigheten i exportlandet finner att något certifikat och/eller någon faktura som utfärdats enligt bestämmelserna i denna artikel inte gäller med avseende på någon vara som levererats, skall den omedelbart underrätta tullmyndigheten i importlandet om detta.
• 11. Tullmyndigheterna kan ge en godkänd exportör tillstånd att, i stället för certifikat EUR.1, utfärda fakturor innehållande den deklaration som finns intagen i bilaga IV till detta protokoll.

Av godkänd exportör upprättad deklaration på faktura skall avges på något av de avtalsslutande ländernas språk eller på engelska. Den skall undertecknas för hand och skall vara försedd med:

• a) antingen en anteckning om det tillståndsnummer som tilldelats den godkände exportören, eller
• b) ett av den godkände exportören anbringat avtryck av den speciella stämpel som avses i punkt 4 b) och som godkänts av tullmyndigheterna i det exporterande landet. Denna stämpel kan tryckas i förväg på fakturan.
• 12. Tullmyndigheterna i exportlandet får dock ge en godkänd exportör tillstånd att inte underteckna uppgift enligt punkt 8 b) eller den deklaration som avses i punkt 11 och som upprättats på fakturan, om sådana fakturor utfärdas och/eller överförs med användning av telekommunikation eller elektronisk databehandlingsmetod.

Nämnda tullmyndigheter skall fastställa de villkor som skall gälla för tillämpning av denna punkt och kan, om de behöver det, begära en skriftlig förbindelse av den godkände exportören att denne ikläder sig fullt ansvar för sådan uppgift och deklaration som om de hade undertecknats för hand av honom.

• 13. Tullmyndigheterna skall i de tillstånd som avses i punkterna 2, 3 och 11 särskilt ange:
• a) de villkor som skall gälla för ansökningarna om certifikat EUR.1 eller LT-certifikat eller för upprättande av ursprungsdeklaration på faktura;
• b) de villkor som skall gälla för hur dessa ansökningar liksom en kopia av fakturor med hänvisning till ett LT-certifikat och av fakturor innehållande exportörsdeklaration skall bevaras under minst två år. I fråga om LT-certifikat eller fakturor med hänvisning till LT-certifikat börjar denna period den dag då LT-certifikatets giltighet upphör. Dessa bestämmelser gäller även certifikat EUR.1, LT-certifikat och fakturor med hänvisning till LT-certifikat samt fakturor innehållande exportörsdeklaration, vilka använts som underlag vid utfärdande av andra ursprungsbevis enligt villkoren i artikel 9 punkt 3 andra stycket.
• 14. Tullmyndigheten i exportlandet kan utesluta vissa varukategorier från de lättnader som anges i punkterna 2, 3 och 11.
• 15. Tullmyndigheterna skall inte meddela tillstånd som avses i punkterna 2, 3 och 11 till exportör som inte lämnar alla erforderliga garantier.

Tullmyndigheterna kan när som helst återkalla tillstånd. Så skall ske när den godkände exportören inte längre uppfyller villkoren eller lämnar nämnda garantier.

• 16. Godkänd exportör kan åläggas att informera tullmyndigheterna, i överensstämmelse med de föreskrifter som dessa utfärdar, beträffande vara som han avser att exportera, så att behörig tullanstalt ges tillfälle att företa den kontroll som den finner nödvändig före varans avsändande.
• 17. Bestämmelserna i denna artikel skall ej medföra inskränkning i tillämpningen av de avtalsslutande ländernas regler i fråga om tullformaliteter och användande av tulldokument.

Den deklaration som avses i artikel 8 punkt 1 c) skall avges av exportören i den form som anges i bilaga IV till detta protokoll på något av de avtalsslutande ländernas språk eller på engelska. Den skall skrivas med maskin eller stämplas och undertecknas för hand. Exportören skall under minst två år bevara en kopia av fakturan som innehållern ämnda deklaration.

Artikel 15 1. Exportören eller dennes ombud skall till sin ansökan om certifikat EUR.1 fogade handlingar som är ägnade att styrka att certifikat EUR.1 kan utfärdas för de varor som skall exporteras.

Han skall vara beredd att, på begäran av vederbörlig myndighet, förete den kompletterande bevisning som denna anser nödvändig för att fastställa riktigheten av de preferensberättigade varornas ursprungskaraktär och skall godta varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring framställningen av de ovannämnda varorna.

• 2. Exportörer skall bevara de handlingar som avses i punkt 1 under minst två år.
• 3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall även tillämpas vid användning av de procedurer som fastställts i artikel 13 punkterna 2 och 3 och den deklaration som avses i artikel 8 punkt 1 b) och c).

Artikel 16

• 1. Varor, vilka sänts från Lettland eller Sverige till en utställning i ett annat land än Lettland, Sverige, Estland eller Litauen och vilka efter utställningen sålts för att införas till Lettland eller Sverige, skall vid införseln anses berättigade till förmånsbehandling enligt avtalet, om varorna uppfyller i detta protokoll uppställda villkor för att anses ha ursprung i Sverige eller Lettland och om för tullmyndigheterna på ett tillfredsställande sätt styrkes:
• a) att en exportör har sänt varorna från Lettland eller från Sverige till utställningslandet och utställt dem där;
• b) att denne exportör har sålt varorna eller överlåtit dem till en mottagare i Sverige eller Lettland;
• c) att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts till Sverige eller Lettland i det skick vari de sänts till utställningen;
• d) att varorna, sedan de sänts till utställningen, inte har använts för annat ändamål än demonstration på denna utställning.
• 2. Certifikat EUR.1 skall i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna. Utställningens namn och adress skall anges i certifikatet. Vid behov kan ytterligare handlingar begäras för att styrka varornas karaktär och de omständigheter under vilka de utställts.
• 3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor.

Artikel 17

• 1. För att säkra en riktig tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning skall Lettland och Sverige lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för kontroll av äktheten och riktigheten av certifikat EUR.1, inbegripet sådana som utfärdats enligt artikel 9 punkt 3, liksom av exportörsdeklarationer på fakturor.
• 2. Gemensamma kommittén skall vara behörig att fatta de beslut som erfordras för att formerna för det administrativa samarbetet skall kunna tillämpas i vederbörlig tid i de avtalsslutande länderna.
• 3. Tullmyndigheterna i Lettland och Sverige skall delge varandra provtryck av de stämplar som användes av deras tullanstalter vid utfärdande av certifikat EUR.1.
• 4. Den som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla förmånsbehandling för en vara skall träffas av påföljd.
• 5. Lettland och Sverige skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika att varor som omfattas av ett certifikat EUR.1 och som under transporten befinner sig i en frizon inom deras område blir föremål för utbyte eller annan behandling än sedvanlig åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.
• 6. När varor med ursprung i Lettland eller Sverige, vilka importerats till en frizon med stöd av certifikat EUR.1, undergår behandling eller bearbetning skall behörig tullmyndighet utfärda nytt certifikat EUR.1 på ansökan av exportören, om den behandling eller bearbetning varorna undergått uppfyller bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 18

• 1. Kontroll i efterhand av certifikat EUR.1 eller av exportörsdeklarationer på fakturor skall utföras stickprovsvis eller varje gång tullmyndighet i importlandet har anledning betvivla dokumentens äkthet eller riktigheten av uppgifterna om ifrågavarande varors ursprung.
• 2. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 skall tullmyndigheten i importlandet återsända certifikat EUR.1 och fakturan, om sådan avlämnats, eller faktura med hänvisning till LT-certifikat, eller faktura med exportörsdeklaration eller kopia av dessa dokument, till tullmyndigheten i exportlandet och, i förekommande fall, ange de skäl med avseende på innehåll och form som föranleder undersökningen.

Tullmyndigheten skall, till stöd för begäran om kontroll i efterhand, lämna alla handlingar och upplysningar som erhållits och som ger anledning att anta att uppgifterna på certifikatet EUR.1 eller fakturan är oriktiga.

Om tullmyndigheten i importlandet beslutar att uppskjuta tillämpningen av bestämmelserna i avtalet i avvaktan på resultatet av kontrollen skall den erbjuda importören att varorna utlämnas, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga. 3. Resultatet av efterhandskontrollen skall snarast möjligt delges tullmyndigheten i importlandet. Svaret skall göra det möjligt att avgöra om de handlingar som återsänts enligt punkt 2 avser de varor som faktiskt exporterats, och om dessa är berättigade till förmånsbehandling.

Tvister som inte kunnat regleras mellan tullmyndigheten i importlandet och tullmyndigheten i exportlandet eller som innebär en fråga om tolkning av detta protokoll skall underställas underkommittén för tull- och ursprungsfrågor som avses i artikel 26. Beslut tas av Gemensamma kommittén.

För efterhandskontroll av certifikat EUR.1 skall exportdokument, eller kopior av certifikat EUR.1 som ersätter dem, bevaras av tullmyndigheten i exportlandet under minst två år.

Lettland och Sverige skall vidta de åtgärder som erfordras för att bestämmelserna i detta protokoll skall genomföras.

Bilagorna till detta protokoll utgör en integrerad del därav.

Varor, som uppfyller de i avdelning I angivna villkoren och vilka på dagen för avtalets ikraftträdande antingen är under transport eller i Lettland eller Sverige är underkastade gällande regler om tillfälliga lager, tullager eller frizoner, kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet, förutsatt att ett ursprungsintyg, utfärdat i efterhand, samt handlingar som styrker transportförhållandena uppvisas för tullmyndigheten i importlandet inom fyra månader från nämnda dag.

Lettland och Sverige åtar sig att vidta erforderliga åtgärder för att de certifikat EUR.1, som deras tullmyndigheter är behöriga att utfärda vid tillämpningen av detta avtal, utfärdas enligt bestämmelserna i detta avtal. De åtar sig även att säkerställa det administrativa samarbete som är nödvändigt för detta ändamål, särskilt för att kontrollera hur varor, som omfattas av bestämmelserna i detta avtal, har transporterats och var de har befunnit sig.

Artikel 23

• 1. Utan inskränkning av bestämmelserna i protokoll A får varor, av de slag som omfattas av avtalet och som har använts som material vid tillverkning av varor för vilka certifikat EUR.1, LT-certifikat eller fakturor med hänvisning till LT-certifikatet eller en faktura med exportörsdeklaration utfärdas eller upprättas, bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från tull i någon form endast om de har ursprung i Lettland, Sverige, Estland eller Litauen.
• 2. Med uttrycket "tull" avses i denna artikel även avgifter med motsvarande verkan som tull.

(Detta protokoll innehåller inte någon artikel 24.)

Artikel 25

• 1. Ursprungsvaror enligt detta protokoll skall vid import till Lettland anses be rättigade till förmånsbehandling enligt avtalet även mot avlämnande av ett certifikat EUR.1 utfärdat av tullmyndighet i Estland eller Litauen i vilket införts uttrycket "Application Article 25" och bestyrkts med stämpel av denna.
• 2. När varor som tidigare importerats till Lettland åtföljda av ursprungsbevis som avses i artikel 8 punkt 1 utfärdat eller utställt i Sverige reexporteras till Estland eller Litauen, skall Lettland förbinda sig att utfärda certifikat EUR.1 med uttrycket "Application Article 25" under förutsättning att varorna reexporterats i oförändrat skick eller undergått sådan bearbetning eller behandling i Lettland som avses i artikel 5 punkt 5.

En underkommitté för tull- och ursprungsfrågor skall inrättas under Gemensamma kommittén i enlighet med artikel 21 punkt 4 i avtalet med uppdrag att samarbeta administrativt i avsikt att trygga såväl en praktisk, korrekt och enhetlig tillämpning av detta protokoll som fortlöpande information och samråd mellan experter. Den skall bestå av experter från Lettland och Sverige som har ansvar för tull- och ursprungsfrågor.

Vid tillämpning av artikel 1 punkt 1 b) ii) eller iii) skall vara, som har ursprung i Lettlands eller Sveriges område, vid export till område tillhörigt den andra avtalsparten behandlas som icke-ursprungsvara under den eller de perioder då sistnämnda avtalspart för sådan vara tillämpar tull som gäller för tredje land eller någon annan motsvarande skyddsåtgärd i enlighet med detta avtal.

Uttrycket "avtalsslutande land" avser även landets sjöterritorium.

Fartyg som är verksamma på det fria havet, däri inbegripna "flytande fabriker", ombord på vilka bearbetning eller behandling sker av produkter från deras fiske, skall anses utgöra en del av det avtalsslutande lands område till vilken de hör, förutsatt att de uppfyller de villkor som anges i förklarande anmärkning 4.

De villkor som anges i artikel 1 för hur varor uppnår ursprungskaraktär skall uppfyllas i ett avtalsslutande land, utan andra avbrott än de som medges enligt artikel 2.

Om ursprungsvaror som exporteras från ett avtalsslutande land till något annat land återinförs, skall, med undantag av vad som medges enligt artikel 2, dessa anses utgöra icke-ursprungsvaror om inte för tull myndigheterna tillfredsställande styrks: -- att de återinförda varorna är desamma som de exporterade varorna och -- att de under uppehållet i det andra landet inte har genomgått annan behandling än sådan som behövs för att bevara dem i oförändrat skick.

Vid bestämmande av om en vara är ursprungsvara skall bortses från om energiprodukter, anläggningar, maskiner och verktyg som använts för framställning av denna vara har ursprung i tredje land eller ej.

Uttrycket "dess fartyg" skall endast avse fartyg:

• a) som är registrerade i ett avtalsslutande land;
• b) som för ett avtalsslutande lands flagg;
• c) som till minst hälften tillhör medborgare i ett avtalsslutande land eller ett bolag vars huvudsäte är beläget i ett sådant land och i vilket verkställande direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i ett avtalsslutande land och vidare, i fråga om "personbolag" (handelsbolag och liknande bolagstyper) eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst hälften tillhör sådant land, offentliga sammanslutningar eller medborgare i sådant land;
• d) vars befäl helt består av medborgare i ett avtalsslutande land; och
• e) vars besättning till minst 75 % består av medborgare i ett avtalsslutande land.

Anmärkning 5 -- till artiklarna 4 och 5 1. Den bedömningsenhet på vilken ursprungsreglerna skall tillämpas skall vara de nsamma som den särskilda vara, vilken anses utgöra grundenheten vid klassificeringen enligt nomenklaturen enligt det harmoniserade systemet. I fråga om varor i satser, som klassificeras i enlighet med tolkningsregel 3, skall bedömningsenheten fastställas med hänsyn tagen till varje artikel i satsen. Detta gäller även beträffande satser enligt tulltaxenummer 63.08, 82.06 och 96.05.

Av detta följer att: -- när en vara som består av en grupp eller samling av artiklar klassificeras enligt ett enda tulltaxenummer enligt reglerna i det harmoniserade systemet, utgör det hela bedömningsenheten; -- när en sändning består av flera identiskt lika varor som klassificeras enligt samma tulltaxenummer i det harmoniserade systemet, skall varje vara behandlas för sig vid tillämpning av ursprungsreglerna. 2. Om emballage skall tulltaxeras tillsammans med varan i enlighet med tolkningsregel 5 i det harmoniserade systemet, skall det inbegripas även vid ursprungsbestämningen.

I fråga om begagnade däck omfattar uttrycket "brukade artiklar, som tillvaratagits där och som endast kan användas för återvinning av råvaror" inte bara begagnade däck som kan användas enbart för återvinning av råvaror utan även begagnade däck som endast kan användas för regummering eller som skrot.

De inledande anmärkningarna till bilaga II skall i förekommande fall tillämpas för alla varor som vid framställningen tillförts icke-ursprungsmaterial, även om för dessa inte gäller något särskilt villkor enligt listan i bilaga II utan de istället är underkastade regeln om växling av tulltaxenummer i artikel 5 punkt 2.

Med uttrycket "pris fritt fabrik" förstås det pris som betalas till den tillverkare i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum, inbegripet värdet av alla som material använda varor.

Med "tullvärde'' förstås värde enligt överenskommelsen i Genève den 12 april 1979 om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet.

Möjligheten att, enligt detta protokoll, använda faktura som bevis för varornas ursprungskaraktär skall utsträckas till att även gälla följesedel eller annan kommersiell handling med tillräckligt detaljerad beskrivning av varorna för att möjliggöra deras identifiering.

I fråga om varor som ingår i postförsändelse vilken, i den mening som avses i artikel 8 punkt 2, inte anses som införsel av kommersiell karaktär, kan deklarationen om varornas ursprungskaraktär också avges på den postala tulldeklarationen C2/CP3 eller på papper som bilagts sistnämnda deklaration.

Om varucertifikat har utfärdats enligt artikel 9 punkt 3 och avser varor som återutförts i oförändrat skick, skall tullmyndigheten i bestämmelselandet inom ramen för det administrativa samarbetet kunna erhålla kopior av det eller de ursprungsintyg som tidigare utfärdats eller upprättats för i frågavarande varor.

Med "tullrestitution eller befrielse från tull i någon form" förstås varje bestämmelse om återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar som tillämpas för varor som använts som material, under förutsättning att nämnda bestämmelse uttryckligen medger eller faktiskt medför sådan återbetalning eller sådant efterskänkande, om de med detta material framställda varorna exporteras men inte om de är avsedda för inhemsk förbrukning.

"Varor som använts som material" skall avse alla varor för vilka "tullrestitution eller befrielse från tull i någon form" begärs som en följd av export av ursprungsvaror, för vilka certifikat EUR.1, LT-certifikat eller fakturor med hänvisning till LT-certifikat eller en faktura med exportörsdeklaration utfärdas eller upprättas.

Anmärkning 1 1.1 De två första kolumnerna i listan beskriver den framställda varan. Den första kolumnen innehåller det tulltaxe- eller kapitelnummer som används i det harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i detta system för detta tulltaxe- eller kapitelnummer. För varje post i de två första kolumnerna finns en regel angiven i kolumnerna 3 och/eller 4. Då, i vissa fall, en post i den första kolumnen föregås av ordet "ur", anger detta att regeln i kolumn 3 eller kolumn 4 endast gäller för den del av tulltaxe- eller kapitelnumret som anges i kolumn 2. 1.2 Om i kolumn 1 flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans eller ett kapitelnummer angivits och varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i allmänna termer, gäller den motsvarande regeln i kolumn 3 eller kolumn 4 för alla varor som, enligt det harmoniserade systemet, klassificeras enligt tulltaxenummer inom kapitlet eller enligt något av de tulltaxenummer som grupperats tillsammans i kolumn 1. 1.3 Om olika regler i listan gäller för olika varor inom samma tulltaxenummer innehåller varje indragning beskrivningen av den del av tulltaxenumret för vilken bredvidstående regel i kolumn 3 eller kolumn 4 gäller. 1.4 För varor enligt kapitlen 84--91 skall, om ingen regel finns angiven i kolumn 4, den regel som angivits i kolumn 3 tillämpas.

Anmärkning 2 2.1 Uttrycket "tillverkning" innefattar vilken sorts bearbetning eller behandling som helst, inbegripet "sammansättning" eller speciella åtgärder. Se dock anmärkning 3.5 nedan. 2.2 Uttrycket "material" innefattar alla "ingredienser", "råmaterial", "komponenter" eller "delar" etc. som används vid tillverkningen av varan. 2.3 Uttrycket "vara'' avser den vara som framställs, även om den är avsedd för senare användning i en annan tillverkningsprocess.

Anmärkning 3 3.1 I de fall då något tulltaxenummer eller någon del av ett tulltaxenummer inte finns i listan gäller regeln om "växling av tulltaxenummer" enligt artikel 5.2. Om villkoret beträffande "växling av tulltaxenummer" gäller för någon post i listan, är detta intaget i regeln i kolumn 3. 3.2 Den bearbetning eller behandling som erfordras enligt regeln i kolumn 3 eller kolumn 4 behöver utföras endast i förhållande till det icke-ursprungsmaterial som används. De begränsningar som innefattas i en regel i kolumn 3 eller kolumn 4 gäller på samma sätt endast för det icke-ursprungsmaterial som används. 3.3 Om en regel anger att "material enligt vilket tulltaxenummer som helst" får användas, får även material enligt samma tulltaxenummer som varan användas, dock med de specifika begränsningar som också kan förekomma i regeln. Uttrycket "tillverkning utgående från material enligt nr ..." innebär dock att av material enligt samma tulltaxenummer som varan, endast material med en annan varubeskrivning än den som gäller den vara som upptagits i kolumn 2 får användas. 3.4 Om en vara, som tillverkats av icke-ursprungsmaterial vilket erhållit ursprungskaraktär under tillverkningen genom nummerväxlingsregeln eller sin egen regel i listan, används som material vid tillverkningen av en annan vara, är den regel som gäller för den vara i vilken den ingår inte tillämplig på den förstnämnda varan. -- Till exempel, en maskin enligt tulltaxenr 84.07, för vilken regeln föreskriver att värdet av det icke-ursprungsmaterial som får ingå inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, tillverkas av "annat legerat stål grovt tillformat genom smidning" enligt 72.24.

Om denna smidning har skett i ifrågavarande land av göt av icke-ursprungskaraktär, har smidet redan fått ursprung genom regeln i listan för tulltaxenr 72.24. Det kan då räknas som ursprungsvara vid värdeberäkningen för maskinen oberoende av om det tillverkats i samma eller i en annan fabrik. Värdet av götet av icke-ursprungskaraktär räknas således inte in i värdet av det icke-ursprungsmaterial som använts. 3.5 Även om nummerväxlingsregeln eller regeln i listan är uppfylld, har en vara inte ursprung om den utförda bearbetningen som helhet är otillräcklig i den mening som avses i artikel 5.5.

Anmärkning 4 4.1 Regeln i listan anger den minsta bearbetning eller behandling som erfordras, och utförande av mera bearbetning eller behandling ger också ursprungskaraktär. Däremot kan utförande av mindre bearbetning eller behandling inte ge ursprung. Om alltså en regel säger att icke-ursprungsmaterial i ett särskilt tillverkningsstadium får användas, är användning av sådant material i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten och användning av sådant material i ett senare tillverkningsstadium inte tillåten. 4.2 Om en regel i listan anger att en vara får tillverkas av mer än ett material innebär detta att vilket som helst eller flera av dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används. -- Till exempel, regeln för vävnader säger att naturliga fibrer får användas och att kemiska material bland andra också får användas. Detta innebär inte att båda måste användas. Man kan använda det ena eller det andra eller båda.

Om emellertid en begränsning gäller för ett material och andra begränsningar gäller för andra material i samma regel, gäller begränsningarna endast för de material som faktiskt använts. -- Till exempel, regeln för symaskiner anger att mekanismen för trådspänning som används måste ha ursprung och att zig-zag mekanismen som används också måste ha ursprung. Dessa två begränsningar gäller endast om de ifrågavarande mekanismerna faktist ingår i symaskinen. 4.3 Om en regel i listan anger att en vara måste tillverkas av ett speciellt material, hindrar villkoret självklart inte användningen av andra material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla regeln. -- Till exempel, regeln för tulltaxenr 19.04, som uttryckligen utesluter användningen av spannmål och produkter därav, hindrar inte användningen av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatser som inte är framställda av spannmål. -- Till exempel, i fråga om en vara som är tillverkad av bondad duk, och för vilken enbart garn som inte har ursprung är tillåtet utgångsmaterial, är det inte möjligt att utgå från bondad duk -- även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av garn. I sådana fall måste utgångsmaterialet normalt vara i stadiet för garnstadiet, dvs. fiberstadiet.

Se även anmärkning 7.3 i fråga om textilvaror. 4.4 Om två eller flera procentsatser är angivna i en regel i listan för det högsta värdet av tredjelandsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som används får aldrig överstiga den högsta av de angivna procentsatserna. Dessutom får de enskilda procentsatserna inte överskridas i förhållande till det speciella material som de avser.

Anmärkning 5 5.1 Uttrycket "naturliga fibrer" används i listan till att avse andra fibrer än regenat- eller syntetfibrer och är begränsat till stadiet innan spinningen äger rum, inbegripet avfall, och, om ej annat anges, inbegriper uttrycket "naturliga fibrer" sådana fibrer som kammats, kardats eller på annat sätt bearbetats men inte spunnits. 5.2 Uttrycket "naturliga fibrer" inbegriper tagel enligt nr 05.03, silke enligt nr 50.02 och 50.03 liksom ullfibrer och fina eller grova djurhår enligt nr 51.01--51.05, bomullsfibrer enligt nr 52.01--52.03 och övriga vegetabiliska fibrer enligt nr 53.01--53.05. 5.3 Uttrycken "dissolvingmassa'', "kemiskt material" och "material för papperstillverkning" används i listan för att ange de material som inte klassificeras enligt kapitlen 50--63 och som kan användas för tillverkning av regenat-, syntet- eller pappersfibrer eller -garn. 5.4 Uttrycket "konststapelfibrer" används i listan för att ange fiberkabel, stapelfibrer eller avfall av syntet- eller regenatmaterial enligt nr 55.01-55.07.

Anmärkning 6 6.1 I fråga om varor enligt de tulltaxenummer i listan vid vilka hänvisning gjorts till denna inledande anmärkning skall de villkor som angivits i kolumn 3 i listan inte tillämpas för några grundtextilmaterial som använts vid varornas tillverkning vilka tillsammans utgör högst 10 % av den sammanlagda vikten av alla använda grundtextilmaterial. (Se dock även anmärkningarna 6.3 och 6.4 nedan.) 6.2 Denna tolerans får dock tillämpas endast för blandvaror som framställts av två eller flera grundtextilmaterial, oavsett med vilken andel de ingår i varan.

Grundtextilmaterialen är följande: -- silke; -- ull; -- grova djurhår; -- fina djurhår; -- tagel; -- bomull; -- material för papperstillverkning samt papper; -- lin; -- mjukhampa; -- jute och andra bastfibrer för textilt ändamål; -- sisal och andra textilfibrer av släktet Agave; -- kokos, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer; -- syntetiska konstfilament; -- regenatkonstfilament; -- syntetiska konststapelfibrer; -- regenatkonststapelfibrer. -- Till exempel, ett garn enligt nr 52.05 tillverkat av bomullsfibrer och syntetiska stapelfibrer är ett blandgarn. Därför får man använda icke-ursprungsmaterial med en vikt av högst 10 % av garnets vikt. -- Till exempel, en ylleväv enligt nr 51.12 tillverkad av yllegarn och syntetiskt garn av stapelfibrer är en blandväv. Därför får man använda syntetiskt garn eller ullgarn eller en kombination av dessa, som inte uppfyller ursprungsregeln, med en vikt av högst 10 % av vävens vikt. -- Till exempel, en tuftad dukvara av textilmaterial enligt nr 58.02 tillverkad av bomullsgarn och bomullsväv är en blandvara endast om bomullsväven själv är en blandväv tillverkad av två eller flera grundtextilmaterial eller om de använda bomullsgarnerna själva utgör blandgarn. -- Till exempel, om den berörda tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn och syntetväv, hade självklart två olika grundtextilmaterial använts. -- Till exempel, en matta med tuft tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och med baksida av jute är en blandvara eftersom tre olika grundtextilmaterial använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts i ett senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av textilmaterialen i mattan. Alltså skulle jutebaksidan, regenatgarnet och/eller bomullsgarnet kunna vara importerade i detta tillverkningsstadium, förutsatt att viktvillkoren är uppfyllda. 6.3 I fråga om väv innehållande "garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet" är denna tolerans 20 % för sådant garn. 6.4 I fråga om väv innehållande garn som utgöres av en kärna, bestående av antin gen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd icke överstigande 5 mm, sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans 30 % för sådant garn.

Anmärkning 7 7.1 I fråga om de textilvaror som är utmärkta i listan genom en fotnot med hänvisning till denna inledande anmärkning får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i listan för den ifrågavarande konfektionerade varan användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än varan och förutsatt att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt fabrik. 7.2 Besättningsartiklar och tillbehör av icke-textilmaterial eller andra material som innehåller textilmaterial behöver inte uppfylla villkoren i kolumn 3 även om de inte täcks av bestämmelsen i anmärkning 4.3. 7.3 Enligt anmärkning 4.3 får besättningsartiklar och tillbehör av icke-textilmaterial eller andra varor som inte innehåller några textilmaterial under alla förhållanden användas fritt, då de inte kan tillverkas av material upptaget i kolumn 3. -- Till exempel, om en regel i listan säger för en viss textilvara, såsom blusar , att garn måste användas, hindrar detta inte användningen av metallföremål, såsom knappar, eftersom dessa inte kan tillverkas av textilmaterial. 7.4 Då en procentregel gäller måste hänsyn tas till värdet av besättningsartiklar och tillbehör vid beräkningen av värdet av ingående icke-ursprungsmaterial.

Tabellen ej med här.

Bilaga IV ej med här.

Bilaga VI ej med här.