Lagrum · SFS 1993:103

3 §

Författningen är upphävd genom SFS 1994:1009. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.

Med sjöfordran avses ett anspråk som grundar sig på någon av följande omständigheter:

  • 1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller på annat sätt,
  • 2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller som har inträffat i samband med driften av ett fartyg,
  • 3. bärgning,
  • 4. skeppslegoavtal,
  • 5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av certeparti, konossement eller liknande,
  • 6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran med fartyg,
  • 7. gemensamt haveri,
  • 8. bodmeri,
  • 9. bogsering,
  • 10. lotsning,
  • 11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller underhåll,
  • 12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kostnader för dockning,
  • 13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,
  • 14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avlastare, befraktare eller agenter för fartygets eller dess ägares räkning,
  • 15. tvist om äganderätten till ett fartyg,
  • 16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,
  • 17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i fartyg.

Paragrafen i sitt sammanhang

← 2 §Hela författningen4 § →