1 §
I denna förordning ges föreskrifter om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården och om hur sådana anställningar sker.
Lagtext · SFS 1998:1519
Förordning (1998:1519) om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården m.m.
4 paragrafer i konsoliderad lydelse. Klicka på paragrafnumret för dess egen sida.
Departement: Socialdepartementet · Utfärdad: 3 december 1998 · Ändrad t.o.m. SFS 2019:1035 · Riksdagens post ändrad 2025-10-17
Detta är den konsoliderade lydelsen — grundförfattningen med senare ändringar inarbetade, som riksdagen publicerar den. Den är inte originaltrycket och inte den autentiska texten. riksdagens post · ändringsregistret · Svensk författningssamling
2 §
Behörig till en anställning som tandläkare under specialiseringstjänstgöring är den som har legitimation som tandläkare och som har utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år.
3 §
Tandläkare under specialiseringstjänstgöring anställs för högst sex månader utöver den beräknade tid som behövs för att uppnå de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialiteten.
Tandläkare, i vars arbetsuppgifter det ingår att i väsentlig omfattning medverka i högskoleutbildning för tandläkarexamen, anställs tills vidare, dock längst för tre år.
Lydelse enligt SFS 2007:434 (ändringsregistret)
4 §
Vid anställning som chef vid en enhet för specialisttandvård ska regionen fästa avseende främst vid skickligheten för anställningen.
Lydelse enligt SFS 2019:1035 (svenskforfattningssamling.se)
Övergångsbestämmelser
SFS 1998:1519
- 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen (1985:884) om behörighet till vissa tjänster inom folktandvården och om tillsättning av sådana tjänster skall upphöra att gälla.
- 2. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande i fråga om tandläkare som skall fullgöra sådan tjänstgöring för att få legitimation för tandläkare.