Lagrum · SFS 1998:358

lagen om Brysselkonventionen

6 avgöranden som anger lagrum i SFS 1998:358, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

1 § · övrigt


1 § (3)

  1. AD 2004 nr 15 (2004)
    En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige när anställningen avbröts och tvist uppkom om bl.a. lön och skadestånd. Enligt bolagets planering skulle arbetstag…
  2. NJA 2003 s. 666 (2003)
    Frågor om ordningen för prövning av en begäran om rättshjälp i exekvaturförfarande enligt Brysselkonventionen och om innebörden av konventionens bestämmelse om rättshjälp.
  3. RH 2000:89 (2000)
    Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.

Utan paragrafangivelse (5)

  1. NJA 2007 s. 787 (2007)
    Sedan parter med hemvist i Danmark ingått avtal om köp av fastighet i Sverige har tvist uppkommit mellan dem angående avdrag på köpeskilligen på grund av fel i fastigheten. Vid prövning enligt Brysselkonventionen har svensk domstol ansetts behörig att pröva tv…
  2. NJA 2005 s. 498 (2005)
    Talan om bättre rätt till en i Sverige belägen fastighet har ansetts avse sakrätt i fast egendom i den mening som avses i artikel 22.1 i Bryssel I-förordningen.
  3. NJA 2005 s. 100 (2005)
    Talan grundad på avtal om utarrendering av hotellrörelse, innefattande andrahandsupplåtelse av hotellets lokaler, har inte ansetts avse nyttjanderätt till fast egendom i den mening som avses i artikel 16.1 i Brysselkonventionen.
  4. NJA 2003 s. 666 (2003)
    Frågor om ordningen för prövning av en begäran om rättshjälp i exekvaturförfarande enligt Brysselkonventionen och om innebörden av konventionens bestämmelse om rättshjälp.
  5. RH 2000:89 (2000)
    Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.