Lagrum · SFS 2004:657

14 §

Tillståndspliktens omfattning

Författningen är upphävd genom SFS 2004:1205. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Förbränningsanläggning: en gasturbin eller en stationär förbränningsmotor eller en sådan anläggning inom el- och fjärrvärmesektorn eller inom övrig näringsverksamhet i vilken förbränning sker, oavsett vilket bränsle som används, för produktion av el, varmvatten, hetvatten, ånga eller hetolja. Däremot avses inte anläggningar där förbränningsprocesser sker i annan industri än den som nämns i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid och där den genererade värmen används direkt i tillverkningsprocessen, till exempel vissa ugnar, torkar samt anläggning för värmebehandling och smältning inom exempelvis kemi- och verkstadsindustrin. För en förbränningsanläggning inom sådan industri som nämns i 2 kap. 1 § första stycket 2-6 samma lag gäller, om verksamhetsutövaren är densamma, att förbränningsanläggningen omfattas av industrianläggningen.

Med en förbränningsanläggning avses inte anläggning för förbränning av farligt avfall och hushållsavfall, dvs. en anläggning som har tillstånd enligt miljöbalken, eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, att förbränna farligt avfall eller hushållsavfall och vars huvudsakliga aktivitet är att förbränna farligt avfall eller hushållsavfall. Med farligt avfall och hushållsavfall avses detsamma som i avfallsförordningen (2001:1063) respektive 15 kap. 2 § miljöbalken. Med en anläggning för förbränning av farligt avfall och hushållsavfall menas dock inte en separat teknisk utrustning som använder fossilt bränsle med en installerad tillförd effekt över 20 MW som är belägen på samma plats men som inte har tillstånd att förbränna farligt avfall eller hushållsavfall.

Lydelse enligt SFS 2004:698 (ändringsregistret)

Tillämpas i

1 avgörande som anger lagrummet, äldst först.

  1. MÖD 2006:61 2006

Paragrafen i sitt sammanhang

← 13 §Hela författningen15 § →