4 §

Strålskyddsinstitutet skall särskilt

• 1. utöva tillsyn enligt strålskyddslagen (1988:220), svara för tillsynsvägledning vad gäller miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken i de fall frågorna regleras genom strålskyddslagen samt sköta huvudmannaskapet för riksmätplatsen för joniserande strålning,
• 2. förebygga akuta strålskador och minska risken för sena skador till följd av strålning,
• 3. ha god kunskap om de risker som är förenade med strålning och följa utvecklingen inom strålskyddsområdet,
• 4. ha ett samordnande ansvar för den målinriktade strålskyddsforskningen,
• 5. genom beräkningar och mätningar ta fram underlag för bedömningar inom strålskyddsområdet och upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor,
• 6. bidra med underlag till svenska ställningstaganden och med expertkunskaper inom internationell verksamhet och därigenom främja såväl tillkomst som upprätthållande av internationella normer på strålskyddsområdet,
• 7. ha hand om sådana uppgifter som följer av Sveriges internationella åtaganden eller av något annat skäl är påkallade från allmän synpunkt med avseende på strålskydd och strålskyddsberedskap,
• 8. ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och användningsområden samt om strålskydd,
• 9. vägleda de myndigheter som är ansvariga för skydd mot olyckor, civilt försvar och åtgärder vid svåra påfrestningar på samhället i fred inom den nationella strålskyddsberedskapen samt samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön,
• 10. ge råd till de myndigheter som avses i 9 om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet,
• 11. tillhandahålla underlag för tillämpningen inom institutets ansvarsområden av 3-5 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10),
• 12. utföra de uppgifter i transportärenden som ankommer på behörig myndighet enligt rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater och rådets direktiv 92/3/Euratom av den 3 februari 1992 om övervakning och kontroll av transport av radioaktivt avfall mellan medlemsstater samt till och från gemenskapen, om inte ärendet skall handläggas av en annan myndighet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,
• 13. utföra de uppgifter och beakta de principer som ankommer på behörig myndighet och som föreskrivs i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor samt i Internationella atomenergiorganets (IAEA) Code of Conduct on the Safety and Security of Radioactive Sources (IAEA/CODEOC/2004),
• 14. hålla ett nationellt register över de stråldoser som arbetstagare utsätts för eller kan utsättas för i samband med verksamhet med strålning samt utfärda personliga dokument för dosövervakning (dospass) för dessa arbetstagare,
• 15. fortlöpande värdera stråldoser för hela befolkningen och för särskilda grupper, och
• 16. vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor ankommer på en annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.