Vid en prövning enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen kan en brottmålsdom som inte fått laga kraft beaktas.
15 januari 2024 · mål UM 8958-23
Så kom texten hit
- Källa: Domstolsverket — myndighetens egen post i rättspraxis-API:t (2f201178-da18-417b-8a04-259ea0f61663)
- Publicerad av myndigheten: 5 mars 2024 · hämtad hit: 8 mars 2026
- Text: myndighetens egen referattext, återgiven ord för ord. Ingreppen är typografiska: mjuka bindestreck och inline-stilar borttagna, numrerade punkter har fått ankare och instansrubrikerna är satta som rubriker.
- Avidentifiering: gjord av Domstolsverket. Ratio Lex ändrar ingenting i texten.
Domstolens referat
NN ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige med stöd av 5 kap. 15 a § utlänningslagen (2005:716). Migrationsverket avslog ansökan med motiveringen att han av tingsrätt dömts för misshandel till villkorlig dom och samhällstjänst.
NN överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2023-08-18, ordförande Malmgren), som avslog överklagandet med följande motivering. Bestämmelsen i 5 kap. 15 a § utlänningslagen är fakultativ. Det finns således inte en ovillkorlig rätt för en utländsk medborgare att beviljas uppehållstillstånd enligt bestämmelsen. Enligt domstolens mening är tillståndsgrunden som sådan en relativt svag tillståndsgrund. Migrationsdomstolen konstaterar att misshandel är brott av allvarligt slag och att fängelse finns i straffskalan. Misshandelsbrott talar därför enskilt mot att bevilja uppehållstillstånd. Även med beaktande av vad som anförts i överklagandet om att klaganden inte har dömts till fängelse och brottmålsdomen inte fått laga kraft, att det inte finns någon återfallsrisk för brott och att han i övrigt lever ett skötsamt och ordnat liv, finner domstolen att omständigheterna sammantaget inte medför någon annan bedömning än den som Migrationsverket gjort.
NN överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att han skulle beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Han förde fram följande. Han är inte dömd för någon brottslighet genom en dom som fått laga kraft utan har överklagat tingsrättens dom till hovrätten som ännu inte avgjort målet. Det finns därför inte grund för att avslå hans ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd.
Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och förde fram följande. NN har dömts för misshandel av tingsrätten. Gärningen utgör ett sådant brott som med styrka talar för att aktuellt uppehållstillstånd ska kunna nekas då det avser brott mot liv och hälsa. Det finns anledning att beakta även detta inom ramen för aktuell prövning, trots att domen ännu inte fått laga kraft.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2024-01-15, Liljeqvist, Braun Hotti och Johansson, referent), yttrade:
¶1. Det målet gäller
Frågan i målet är om en brottmålsdom som inte fått laga kraft kan beaktas vid en prövning enligt 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen.
¶2. Rättslig reglering m.m.
Av 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen följer att det vid prövningen av en ansökan om uppehållstånd enligt bl.a. 5 kap. 15 a § särskilt ska beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brott eller brott i förening med annan misskötsamhet.
Av förarbetena till bestämmelsens nu aktuella lydelse (prop. 2021/22:224 s. 120) framgår bl.a. följande. Bestämmelsen innebär att en utlänning som i övrigt uppfyller förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd kan nekas ett sådant tillstånd om han eller hon har gjort sig skyldig till brott. Både lagakraftvunna domar och andra lagföringar, såsom godkända strafförelägganden, kan beaktas vid prövningen. Även en överklagad dom kan - åtminstone för tillfället - beaktas.
3. Migrationsöverdomstolens bedömning
Migrationsöverdomstolen bedömer att Migrationsverket och migrationsdomstolarna vid tillämpningen av 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen, i dess nya lydelse, kan ta hänsyn till en brottmålsdom som inte fått laga kraft.
Av MIG 2019:23 framgår att ju svagare den aktuella tillståndsgrunden är, desto lägre grad av brottslighet och misskötsamhet krävs för att uppehållstillstånd ska kunna vägras. I det nu aktuella målet är det fråga om uppehållstillstånd för arbete med stöd av 5 kap. 15 a § utlänningslagen, dvs. en förhållandevis svag tillståndsgrund. Av utredningen framgår att NN är dömd för misshandel av normalgraden och att denna dom är överklagad till hovrätten.
Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolen, att misshandel av normalgraden utgör skäl för att med stöd av 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen avslå en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a §. Överklagandet ska därför avslås.
Migrationsöverdomstolens avgörande
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.
Nämns i förarbeten (4)
- SOU 2025:33 (3 gånger)
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd - SOU 2025:99 (2 gånger)
Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar - SOU 2025:54 (1 gång)
Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott - SOU 2025:95 (1 gång)
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Källa: Sveriges riksdag. Träffarna är lästa ur förarbetenas egen text; hänvisningar till avgöranden före 1981 går inte att länka och räknas inte här.
Citeras av (1)
- MIG 2024:13 (2024)
Vid en ansökan om förlängt uppehållstillstånd på grund av arbete har upprepade brott, där påföljden bestämts till dagsböter, ansetts utgöra skäl för att med stöd av 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen avslå ansökan.