Mark- och miljööverdomstolen, mål F 2318-25

s. 1 Sida 1 av 18 i domstolens handling

• SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060105
• DOM · 2026-06-18 · Stockholm
• Mål nr · F 2318-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-01-29 i mål nr F 4413-24, se bilaga A

PARTER

Klagande Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB, 556781-6896 Fredsgatan 10 172 33 Sundbyberg

Ombud: T.U.

Motpart 1. M.B.

2. P.B.

3. Bostadsrättsföreningen Brage 4, 769631-0718 c/o Riksbyggen Box 1132 631 80 Eskilstuna

4. M.E.

5. D.G.

s. 2 Sida 2 av 18 i domstolens handling

6. B.J.G.

7. B.V.L.

8. Merlännahus Aktiebolag, 556306-5415 Fogdö Stenhammar 1 645 92 Strängnäs

9. Dödsboet efter T.R.

10. R.S.

SAKEN Anslutning till gemensamhetsanläggning för väg berörande G:1 i Strängnäs kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer D21840)

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

¶1. Mark- och miljööverdomstolen avvisar Merlännahus Aktiebolags yrkande om ersättning för kostnader till följd av påstådd förhalning av fastighetsbildningen.

¶2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

¶3. Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB ska ersätta Merlännahus Aktiebolags rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 2 700 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

s. 3 Sida 3 av 18 i domstolens handling

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB (Svenska Hem) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva lantmäterimyndighetens beslut att ansluta fastigheterna A-D till G:1. Svenska Hem har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Merlännahus Aktiebolag (Merlännahus) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och Svenska Hems yrkande om ersättning för rättegångskostnader. Merlännahus har för egen del yrkat ersättning med 47 000 kr för kostnader till följd av påstådd förhalning av fastighetsbildningen. Merlännahus har även yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Svenska Hem har motsatt sig Merlännahus yrkande om ersättning med 47 000 kr. Svenska Hem har även motsatt sig Merlännahus Aktiebolags yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

M.B. och P.B. har medgett bifall till överklagandet i sak, men har motsatt sig Svenska Hems yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Bostadsrättsföreningen Brage 4, M.E., D.G., B.J.G., B.V.L., dödsboet efter T.R. och R.S. har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Svenska Hem har anfört bland annat följande.

Anslutningen av de aktuella fastigheterna till gemensamhetsanläggningen skulle innebära en ökad belastning på Svenska Hems fastighet E. Befintlig väg har inte sådan bärighet att den kan antas klara den ökade belastningen och det finns risk att

s. 4 Sida 4 av 18 i domstolens handling

vägen skadas. Anslutningen skulle vidare påverka såväl Svenska Hems som dess hyresgästers möjlighet till parkering och försämra möjligheten att anlägga hiss.

En proportionalitetsavvägning måste göras. Det föreligger inte något angeläget intresse. Åtgärden innebär betydande intrång medan nyttan är begränsad, särskilt i ljuset av möjligheten till alternativa utformningar.

Fastigheten A kommer inte att kunna anslutas till den väg som gemensamhetsanläggningen avser, eftersom åtkomst saknas i den nordliga delen. Fastigheten kan därför inte beaktas i nyttohänseende och måste ha in- och utfart ordnad på annat sätt. Vad Merlännahus har anfört om frivillig tillgång till området kan inte beaktas i förrättningssammanhang.

Merlännahus har inte ens påstått att yrkandet om ersättning med 47 000 kr avser rättegångskostnader. Yrkandet kan inte rättsligen bifallas.

Merlännahus har anfört bland annat följande.

Den trafikökning som lantmäterimyndighetens beslut kan ge upphov till är mycket ringa. Det är fråga om fyra bostäder och uppskattningsvis rör det sig om tio till femton passager per dag. Det finns gott om plats för att tillgodose parkeringsbehovet för fastigheten E norr om byggnaden. Beslutet att ansluta fastigheterna till gemensamhetsanläggningen innebär att antalet andelsägare ökar från elva till femton och kan såldes inte anses innebära betydande intrång.

Att trafiksituationen är så säker som möjligt utgör ett angeläget allmänt intresse. Det är inte lämpligt att ha utfarter till huvudgatan som korsar gång- och cykelväg och som ligger bredvid en skola. Tillfart till fastigheten A kommer att lösas via fastigheten B. Tillträde behöver således inte ske över den norra delen av fastigheten E.

Svenska Hems agerande har inneburit att fastighetsbildningen har förhalats, vilket i sin tur har medfört att försäljningen av fastigheterna A-D inte har kunnat

s. 5 Sida 5 av 18 i domstolens handling

genomföras. Detta har inneburit kostnader för Merlännahus. Svenska Hem ska åläggas att betala ersättning för dessa kostnader med 47 000 kr exklusive mervärdesskatt. Den begärda ersättningen är skälig.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Avvisning av yrkande om ersättning Merlännahus har yrkat ersättning för kostnader som bolaget anser sig ha drabbats av till följd av att fastighetsbildningen har fördröjts genom Svenska Hems agerande. Yrkandet utgör inte ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader utan får närmast ses som ett yrkande om skadestånd. Yrkandet kan inte prövas av Mark- och miljööverdomstolen och ska därför avvisas.

Felaktigheter i förrättningen Trots de felaktigheter som det redogörs för i den skiljaktiga meningen till denna dom anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns förutsättningar att ex officio med stöd av bestämmelserna om rättelse enligt 16 kap. 11 § tredje stycket och 17 kap. 3 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, undanröja förrättningen i sin helhet när det endast är anslutningen av de nybildade fastigheterna till gemensamhetsanläggningen G:1 som har överklagats.

Anslutning av fastigheterna A-D till gemensamhetsanläggningen G:1 Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det är av väsentlig betydelse för fastigheterna A-D att ha del i gemensamhets- anläggningen. Väsentlighetsvillkoret i 5 § anläggningslagen (1973:1149), AL, är således uppfyllt. Vad Svenska Hem har anfört om att fastigheten A saknar åtkomst till gemensamhetsanläggningen föranleder inte någon annan bedömning. Mark- och miljööverdomstolen instämmer även i mark- och miljödomstolens bedömning att anslutningen inte strider mot opinionsvillkoret i 7 § AL.

Det har inte framkommit några omständigheter som medför att bestämmelsen i 2 kap. 15 § regeringsformen utgör hinder för beslutet om anslutning till gemensamhets- anläggningen och därmed sammanhängande beslut eller att det annars finns skäl att

s. 6 Sida 6 av 18 i domstolens handling

ändra lantmäterimyndighetens beslut i dessa delar. Svenska Hems överklagande ska därför avslås.

Rättegångskostnader Enligt 16 kap. 14 § första stycket FBL, som är tillämplig även i mål enligt AL (se 31 § AL), får mark- och miljödomstolen, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. I övrigt ska 18 kap. rättegångsbalken, RB, tillämpas i fråga om rättegångskostnaderna. Bestämmelserna i 16 kap. 14 § första stycket FBL är tillämpliga även i Mark- och miljööverdomstolen (se 17 kap. 3 § första stycket FBL). I förarbetena till FBL anges att om vissa parter står i klart motsatsförhållande till varandra, och om omständigheterna inte föranleder annat, ska en fördelning enligt principerna i 18 kap. RB anses som den mest skäliga (se prop. 1969:128 del B s. 920). Enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § RB är den förlorande parten skyldig att ersätta motparten för hans rättegångskostnader.

Merlännahus har vunnit målet i Mark- och miljööverdomstolen och har därmed rätt till ersättning för sin rättegångskostnad här. Det föreligger ett klart motsatsförhållande mellan Merlännahus och Svenska Hem. Svenska Hem ska därför ersätta Merlännahus rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Merlännahus har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljö- överdomstolen med 2 700 kr. Det yrkade beloppet är skäligt. Ränta ska utgå enligt lag (se 18 kap. 8 § andra stycket RB).

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Marianne Wikman Ahlberg, referent, och Jonas Högström samt tekniska rådet Lennart Gustafsson (skiljaktig).

Föredragande har varit Carolina Fredin Haslum.

s. 7 Sida 7 av 18 i domstolens handling

SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Tekniska rådet Lennart Gustafsson är skiljaktig och anför följande:

En fastighet kan inte avregistreras genom avstyckning Avstyckning sker enligt bestämmelserna i 10 kap. FBL. Enligt 10 kap. 1 § FBL kan genom avstyckning viss ägovidd av fastighets enskilda mark eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet för sig eller ingå i sammanläggning. Avstyckad ägovidd eller andel kallas styckningslott och återstoden stamfastighet. Bestämmelsen innebär således att en fastighets hela innehåll inte kan avstyckas. Det måste alltid finnas en stamfastighet kvar antingen bestående av enskild mark eller av andel i samfälld mark, andelsfastighet, eller en kombination av dessa. Av detta följer även att en fastighet inte kan avregistreras genom åtgärden avstyckning. Genom avstyckning kan endast fastighet, samfällighet eller servitut nybildas och således ingen avregistrering komma ifråga.

I nu aktuellt mål har lantmäterimyndigheten genom avstyckning delat hela fastigheten F:s innehåll på blivande A-D och S samt genom åtgärden avregistrerat F. Detta är enligt bestämmelserna i 10 kap. 1 § FBL inte möjligt.Rättstillämpningen strider uppenbart mot lag.

Av 6 kap. 11 § andra stycket jordabalken framgår vad som gäller för panträtt som inskrivits i fastighet om fastigheten delas genom avstyckning. Sammanfattningsvis kan sägas att inteckningen gäller då primärt i stamfastigheten och subsidiärt i styckningslotterna. Fastigheten F svarar för en inteckning mot ett belopp på 2 000 000 kr. Vidare följer av bestämmelserna i 10 kap. 9 § FBL att för fodringar som ger rätt till betalning ur fastighet med legal förmånsrätt är styckningslott i princip alltid endast subsidiärt ansvarig. Om stamfastigheten tillåts att avregistreras genom avstyckning, som lantmäterimyndigheten har gjort, sätts dessa bestämmelser ur spel och ansvaret för penninginteckningen liksom betalningsansvaret blir oklart. Enligt min uppfattning uppkommer en rättsosäkerhet.

s. 8 Sida 8 av 18 i domstolens handling

Genomförandet skulle enligt min uppfattning skett på annat sätt. Exempelvis hade fyra lotter kunnat avstyckats för bostadsändamål och marksamfälligheten sedan bildats genom fastighetsreglering varvid stamfastigheten hade avregistrerats genom den senare åtgärden. Detta sätt har även yrkats av fastighetsägaren i nu aktuell förrättning. Ett annat alternativ hade varit att avstycka tre lotter för bostadsändamål och en lott för marksamfällighet. Då hade stamfastigheten utgjort den fjärde bostadsfastigheten och inte avregistrerats.

Ytterligare brister i förrättningen Som ovan nämnts har ägaren av F skriftligen yrkat på att marksamfällighet ska bildas genom fastighetsreglering. Detta yrkande har inte behandlats av lantmäterimyndigheten vilket utgör ett grovt rättegångsfel. Det är inte heller helt klart att det funnits yrkande på den åtgärd som lantmäterimyndigheten fattat beslut om.

Den nordligaste styckningslotten saknar rätt till utfart mellan tomten och gemensamhetsanläggningen G:1 samt rätt att på ett tillfredställande sätt nå den blivande marksamfälligheten S. Detta innebär enligt min bedömning att denna styckningslott inte uppfyller det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap. 1 § FBL att en fastighet ska vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Att fastighetsägaren till domstolen framfört att detta löses internt via annan styckningslott ändrar inte min uppfattning i denna fråga.

Jag vill även framföra att deltagande fastigheters andel i marksamfällighet ska anges i procent med tre decimaler och inte i absoluta tal. Detta för att automatiserad summakontroll i fastighetsregistrets allmänna del ska fungera.

Mark- och miljööverdomstolen kan åtgärda felen Fastighetsbildning och därmed lantmäteriförrättningen är i första hand en angelägenhet för fastighetsägares enskilda intressen. I vissa delar finns dock viktiga allmänintressen som lantmäterimyndigheten har att bevaka ex officio, alltså på myndighetens eget initiativ. Det kan främst sägas röra frågan om att bilda lämpliga fungerande fastigheter och se till att en, utifrån samhällets syn, lämplig fastighetsstruktur bibehålls vilket är starkt bidragande till att upprätthålla en fungerande kreditmarknad. Dessa frågor

s. 9 Sida 9 av 18 i domstolens handling

behandlas företrädesvis i 3 kap. FBL De enskilda intressena i en lantmäteriförrättning bevakas i första hand av fastighetsägarna själva. Rättighetshavares intressen ska dock beaktas ex officio av lantmäterimyndigheten. Rättighetshavare ska tas in i förrättningen som sakägare om deras rätt berörs. Panträttshavare har en särställning då de inte kan tas in som sakägare i en förrättning utan lantmäterimyndigheten har, utöver att beakta deras intressen, även en skyldighet att bevaka så att de inte lider skada. Lantmäterimyndigheten har således ex officio att bevaka både vissa allmänna och enskilda intressen vid förrättningen.

Genom reglerna i 17 kap. 3 § och 16 kap. 11 § tredje stycket FBL ges domstolen möjlighet att tillämpa bestämmelserna i 15 kap. 10 § FBL på samma sätt som lantmäterimyndigheten. Enligt bestämmelserna ges möjlighet till rättelse i två fall dels om lantmäterimyndigheten anser att en uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning inte kan föras in i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och rättelse inte kan vidtas i den ordning som anges i 36 § förvaltningslagen (2017:900), dels om lantmäterimyndigheten anser att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt leda till rättsosäkerhet.

Frågan om domstolens möjlighet till rättelse i fastighetsmål är således reglerad i speciallagstiftning, FBL. Denna rättelsemöjlighet har samma karaktär som särskilt (extraordinärt) rättsmedel enligt RB och kan användas även för beslut som fått laga kraft. Möjligheten kan tillämpas på beslut som införts i fastighetsregistrets allmänna del och sådana som ännu inte införts.

Att lantmäterimyndigheten inte prövade yrkandet att genom fastighetsreglering bilda marksamfällighet anser jag ska bedömas som grovt rättegångsfel och likaså om åtgärd har genomförts utan yrkande varför målet redan av de anledningarna kan leda till återförvisning.

Min bedömning utifrån ovan sagda är att fastighetsbildningen inte kan införas i fastighetsregistrets allmänna del, om det ens är möjligt rent tekniskt, då det skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet och dessutom ge upphov till

s. 10 Sida 10 av 18 i domstolens handling

rättsosäkerhet bland annat vad gäller penninginteckningen i fastigheten F. Mark- och miljööverdomstolen är under dessa omständigheter behörig att vidta behövliga åtgärder även om överklagandet inte avsett den delen av förrättningen (se 16 kap. 11 § tredje stycket FBL). Därför ska mark- och miljödomstolens dom ändras och lantmäterimyndighetens beslut den 26 april 2024 undanröjas och ärendet visas åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.

Rättegångskostnader Med denna utgång kan påstås att klaganden har haft viss framgång i målet. Min åsikt beträffande rättegångskostnader är ändå att eftersom klagomålet inte alls har berört de frågor i målet som, enligt min mening, föranleder återförvisningen ska klaganden inte ha rätt till rättegångskostnader utan vardera parten ska stå för sina kostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen.

Överröstad i dessa frågor är jag i övrigt ense med majoriteten beträffande prövningen av beslutet om anslutning enligt 42 a § AL och i fråga om avvisning.

s. 11 Sida 11 av 18 i domstolens handling

Bilaga A NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 4413-24 Mark- och miljödomstolen 2025-01-29 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB, Fredsgatan 10 172 33 Sundbyberg

Ombud: Advokaten T.U.

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 26 april 2024 i ärende nr D21840

SAKEN Avstyckning och anslutning till gemensamhetsanläggning för väg berörande G:1 i Strängnäs kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

s. 12 Sida 12 av 18 i domstolens handling

BAKGRUND Lantmäteriet beslutade den 26 april 2024 om avstyckning från fastigheten F i Strängnäs kommun, blivande A-D, för bostadsändamål samt en marksam- fällighet, blivande S, för parkering och väg. Genom förrättningen avregi- streras fastigheten F. Samtidigt beslutade myndigheten att de fyra nybildade fastigheterna ska anslutas till gemensamhetsanläggningen G:1 (ändamål väg) för att tillgodose fastigheternas utfart till kommunal gata.

Beslutet att ansluta fastigheterna till G:1 har överklagats av ägaren till E, Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB. E deltar i G:1.

YRKANDEN M.M. Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva Lantmäteriets beslut att ansluta blivande A-D till G:1 (gemensamhetsanläggning för väg). Bolaget har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Som stöd för sitt yrkande har bolaget anfört i huvudsak följande.

Gemensamhetsanläggningen G:1 är upplåten inom Svenska Hemsfastighet E. Ändamålet för anläggningen är väg. E ingår även i G:1.

Lantmäteriet har beslutat om att de nya styckningslotterna, A-D, ska anslut-as till G:1 enligt 42 a § anläggningslagen (AL). Vid denna prövning är även 5-7 §§ AL tillämpliga och förutsättningar i dessa bestämmelser måste vara upp- fyllda för att anslutning ska kunna ske.

Det är inte av väsentlig betydelse för styckningslotterna att anslutas till G:1 (5 § AL) Stamfastigheten F är för närvarande obebyggd. Det betyder att det inte finns några befintliga utfarter anlagda för styckningslotterna A-D. Det är förvisso

s. 13 Sida 13 av 18 i domstolens handling

så att det är av väsentlig betydelse för styckningslotterna att få tillgång till väg, men det är inte av väsentlig betydelse att styckningslotterna får det genom anslutning till G:1 (jfr MÖD 2017:40). I förevarande fall finns nämligen alternativa lös- ningar.

Inom fastigheten G finns en parkeringsyta med en befintlig utfart mot Sund-byvägen. Det som Lantmäteriet anger i beslutet om att nya utfarter skulle innebära öppning i allén, i strid med det som anges i detaljplanehandlingarna om att stor hän-syn har tagits till att bevara befintliga träd vid utläggandet av gatumarken, stämmer alltså inte. Eftersom det redan finns en befintlig utfart från parkeringsytan på G behövs ingen ny öppning i allén om styckningslotternas utfarter ordnas genom parkeringsytan. Utöver detta finns det heller inget reellt hinder mot att ordna ut- farter från var och en av styckningslotterna mot Sundbyvägen. Som underlag till förrättningen fanns förhandsbesked för nybyggnad av fyra enbo- stadshus på blivande A-D. Bygglov har emellertid inte sökts i tid och för- handsbeskedet har därmed förfallit (9 kap. 18 § plan- och bygglagen). Det enda som därmed reglerar möjligheterna att bebygga fastigheten är detaljplanen. Det finns inget utfartsförbud mot Sundbyvägen i gällande plankarta. Det som i övrigt anges i handlingarna om uppsamlingsgata och hänsyn till befintliga träd är inte rättsligt bindande. Det finns alltså andra alternativ för styckningslotternas tillgång till väg än en tvångsanslutning till G:1.

Kommunens uppfattning om anslutning mot Tynäsvägen som framförts vid Lant- mäteriets samråd under förrättningen saknar också betydelse vid den prövning en- ligt 5 § AL som lantmäteriet ska göra. Förhandsbeskedet har förfallit och plankartan hindrar inte utfart mot Sundbyvägen, där det dessutom redan finns en befintlig ut- fart.

Mot bakgrund av det som angetts ovan har det inte kommit fram att det är av vä- sentlig betydelse för styckningslotterna att få tillgång till väg genom anslutning till G:1 (5 § AL).

s. 14 Sida 14 av 18 i domstolens handling

Deltagande fastighetsägare motsätter sig att styckningslotterna ansluts till gemen- samhetsanläggningen och har beaktansvärda skäl för det (7 § AL) Flera fastighetsägare till de deltagande fastigheterna i G:1 hade invändningar mot styckningslotternas anslutning. Detta avsåg bland annat vägens bärighet och den redan ansträngda trafiksituationen.

Därutöver är det så att Svenska Hem utnyttjar delar av Tynäsvägen för parkering. Om styckningslotterna ansluts till G:1 och utfarten förläggs i anslutning tillblivande Brage S kommer flera parkeringsplatser att försvinna från E. Detta gäller de parkeringsplatser på Tynäsvägen jämte H, I och blivande S. Svenska Hem har därmed beaktansvärda skäl för att motsätta sig att styckningslott- erna ansluts till G:1, eftersom det avsevärt påverkar möjligheterna till gatu- parkering på E.

Slutsats Enligt Svenska Hem är förutsättningarna för att ansluta styckningslotterna till G:1 inte uppfyllda, eftersom det inte är av väsentlig betydelse för styckningslott- erna och för att fastighetsägare till deltagande fastigheter motsätter sig det och har beaktansvärda skäl. Det är inte ett rimligt resultat att Svenska Hems fastighet Brage 1 blir av med nödvändig parkeringsyta och att vägen belastas ytterligare när det finns alternativa lösningar genom utfart mot Sundbyvägen, som kan genomföras utan tvångsanslutning till G:1.

Klagorätt De omständigheter som Svenska Hem lyfter fram både vid Lantmäteriet och i dom- stolen är sådana som berör Svenska Hem såväl i egenskap av deltagande i gemen- samhetsanläggning, som på självständig grund. Med hänsyn till att aktuell gemen- samhetsanläggning är upplåten inom Svenska Hems fastighet E medför den ökade belastningen, som det överklagade beslutet skulle leda till, en negativ på- verkan såväl på fastigheten som gemensamhetsanläggningen.

s. 15 Sida 15 av 18 i domstolens handling

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har med stöd av 31 § anläggningslagen (1973:1149), AL, och 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgjort målet utan att hålla sammanträde. Klaganden har slutfört sin talan.

Av 5 § AL följer att gemensamhetsanläggning inte får inrättas för annan fastighet än sådan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen, det s.k. väsentlighetsvillkoret. Enligt det s.k. opinionsvillkoret får en gemensamhetsanlägg- ning inte heller inrättas, om ägarna av de fastigheter som ska deltaga i anläggningen mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det, 7 § AL. Vid prövningen ska främst beaktas deras mening som har störst nytta av anläggningen. Undantag från opinionsvillkoret görs dock om behovet av anläggningen är synner- ligen angeläget.

Svenska Hem i Bromma Mark nr VII AB har gjort gällande att Lantmäteriets beslut att ansluta de fyra nybildade fastigheterna till gemensamhetsanläggningen strider mot 5 och 7 §§ AL. Bland annat har bolaget anfört att de nya fastigheterna kan ha sin utfart direkt till Sundbyvägen och att utfart till G:1 skulle hindra dem från att parkera på Tynäsvägen.

De aktuella vägarna omfattas av detaljplan, J m.fl. ”Sundby- Lindallén, akt 0486-P88/17. Se utdrag ur plankartan nedan.

s. 16 Sida 16 av 18 i domstolens handling

Utdrag ur detaljplan akt 0486-P88/17.

Av planhandlingarna framgår att Sundbyvägen fram till Tynäsvägen definieras som huvudgata och som uppsamlingsgata fram till vändplats alternativt vändslinga för 24 metersekipage vid värmecentralen. Till uppsamlingsgatorna ansluts lokalgatorna vilka knyter varje enskilt kvarter samman med det överordnade trafiknätet. Av plan- bestämmelserna framgår att huvudgata avser trafik mellan områden och uppsam- lingsgata uppsamlande gata inom området. Mark- och miljödomstolen bedömer att, trots att detaljplanen inte anger utfartsförbud mot Sundbyvägen, syftet med planen får anses vara att utfarter för enskilda fastigheter ska vara mot lokalgator, som sedan samlas ihop till gemensamma utfarter till huvudgatan – Sundbyvägen – via uppsam- lingsgatan. Detta är också i linje med vad kommunen framfört i samråd med Lant- mäteriet. Domstolen anser vidare att det är olämpligt att ha utfarter till huvudgatan som passerar gång- och cykelväg när alternativa lösningar finns. Det är mot den bakgrunden av väsentlig betydelse för blivande A-D att anslutas till G:1.

Ändamålet med G:1 är väg. Att ansluta ytterligare fyra fastigheter till ge- mensamhetsanläggningen hindrar inte övriga fastigheter att använda vägen för dess syfte. Det har inte heller anförts några andra beaktansvärda skäl för att en anslutning inte skulle kunna ske. Mark- och miljödomstolen gör, liksom Lantmäteriet, bedöm- ningen att anslutningen inte strider mot opinionsvillkoret i 7 § AL.

s. 17 Sida 17 av 18 i domstolens handling

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att överklagandet ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 19 februari 2025.

Anna Hagstad Monica Lagerqvist Nilsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Hagstad och tekniska rådet Monica Lagerqvist Nilsson.

s. 18 Sida 18 av 18 i domstolens handling

Bilaga 1

Hur man överklagar MMD-02

Vill du att domen ska ändras i någon del kan du Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- överklaga. Här får du veta hur det går till. och miljödomstolen överklagandet och alla hand- lingar i målet vidare till Mark- och miljööver- domstolen. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Har du tidigare fått brev genom förenklad Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen delgivning, kan även Mark- och miljö- inom 3 veckor från domens datum. Sista datum överdomstolen skicka brev på detta sätt. för överklagande finns på sista sidan i domen.

Prövningstillstånd i Mark- och miljö- Så här gör du överdomstolen 1. Skriv mark- och miljödomstolens namn och När överklagandet kommer in till Mark- och målnummer. miljööverdomstolen tar domstolen först ställning 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. till om målet ska tas upp till prövning. Tala om vilken ändring du vill ha och varför Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings- du tycker att Mark- och miljööverdomstolen tillstånd i fyra olika fall. ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). · Domstolen bedömer att det finns anledning att 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt vad du vill visa med varje bevis. Skicka med rätt.

Anvisningar för överklagande MMD-02 - Dom i överklagade mål och vitesmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för skriftliga bevis som inte redan finns i målet. · Domstolen anser att det inte går att bedöma 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga om mark- och miljödomstolen har dömt rätt uppgifter om var domstolen kan nå dig: utan att ta upp målet.