Fastighetsreglering; överföring av vattenområde från en bostadsfastighet till två andra bostadsfastigheter. Det har inte framkommit några skäl som kan tala för att frångå huvudregeln om att vattenområden inte ska läggas till bostadsfastigheter. Fastighetsbildningen strider därmed mot 3 kap. 1 § FBL.
29 januari 2026 · mål F 3422-25
Så kom texten hit
- Källa: Mark- och miljööverdomstolen, publicerad som dom 29 januari 2026 — myndighetens post bär inget referatnummer. Handlingen är hämtad ur Domstolsverkets egen post (8bbb2ba6-202d-4f66-a12d-82e3ed6471f1).
- Text: läst ur domstolens PDF med pdftotext -layout, 13 sidor. Texten är domstolens egen, ord för ord; den löpande kolumntiteln och sidfotens adressuppgifter utelämnas, och rader som brutits mitt i en mening fogas ihop till stycken. Punktnumren i domskälen återges när de ligger i PDF:ens textlager; sätts de som listnumrering finns de inte i texten och saknas då även här.
- Avidentifiering: gjord av domstolen. Ratio Lex ändrar ingenting i texten utom det som står ovan, och kontrollerar den maskinellt före publicering: personnummer, e-postadresser och telefonnummer stoppar dokumentet. Namnen på domare, ombud och myndighetsföreträdare står kvar — de är i sin tjänst.
Domstolens dom
Innehåll
s. 1 Sida 1 av 13 i domstolens handling
- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060105
- DOM · 2026-01-29 · Stockholm
- Mål nr · F 3422-25
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-02-28 i mål nr F 252-25, se bilaga A
PARTER
Klagande Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067, 104 22 Stockholm
Motpart 1. C.N.L.
¶2. C.L.
Ombud för 1 och 2: R.N.S.
¶3. U.B.
¶4. T.N.
SAKEN Fastighetsreglering berörande fastigheterna A, B och C i Järfälla kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer AB24722)
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver lantmäterimyndighetens beslut den 17 december 2024, utom beslutet om fördelning av kostnaden för ärendet, och ställer in förrättningen.
s. 2 Sida 2 av 13 i domstolens handling
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva lantmäterimyndighetens fastighetsbildningsbeslut.
C.L. och C.N.L. har motsatt sig ändring av mark-och miljödomstolens dom.
U.B. och T.N. har getts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen har anfört bland annat följande.
Fastigheterna B och C blir efter förrättningen inte varaktigt lämpade för bostadsändamål, eftersom vattenområden som omfattas av strandskydd tillförs fastigheterna. Vattenområdena är allemansrättsligt tillgängliga och kan inte användas för bostadsändamål. Förrättningen strider således mot lämplighetskravet i 3 kap. 1 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Det förhållandet att vatten- områdena även idag ingår i en bostadsfastighet innebär inte att lämplighetskravet är uppfyllt (se MÖD 2024:58). Att det är vanligt förekommande att vattenområden tillhör bostadsfastigheter i skärgården är inte ett skäl för att skapa flera bostadsfastigheter som strider mot 3 kap. 1 § FBL.
Fastighetsbildningsbeslutet innebär en försämring av fastighetsindelningen. Undantaget från lämplighetskravet i 3 kap. 9 § FBL är därför inte tillämpligt.
Förrättningen strider även mot kravet i 3 kap. 1 § andra stycket FBL, eftersom ändamålet med förrättningen bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Tillgång till de båda vattenområdena för brygga och andra anläggningar bör ordnas genom strandskyddsdispens och servitut för endast det vattenområde som kan bli aktuellt för själva anläggningen.
s. 3 Sida 3 av 13 i domstolens handling
Vattenområden ska som huvudregel inte ska läggas till bostadsfastigheter eftersom det innebär att strandskyddets syften motverkas. Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln i detta fall. Förrättningen strider således även mot kraven i 3 kap. 2 § andra stycket FBL.
Genom förrättningen skulle antalet fiskehavare i området även utökas, vilket kan medföra att förvaltningen av fisket i sjön försvåras. Det kan därmed inte uteslutas att den aktuella delningen skulle innebära en olägenhet för fiskevården. Det föreligger inte någon angelägen ändring i fastighetsindelningen som kan motivera att fiskevattnet ändå delas. Förrättningen strider således mot 3 kap. 8 § FBL.
C.L. och C.N.L. har anfört bland annat följande.
Beslutet innebär att ett vattenområde tillhörigt en bostadsfastighet överförs till två andra bostadsfastigheter. Fastigheterna är, efter fastighetsbildningen, alltjämt varaktigt lämpade för sitt ändamål. Fastighetsbildningen är således förenlig med bestämmelserna i 3 kap. 1 § FBL.
För en fastighet som angränsar till vatten kan det föreligga ett befintligt eller framtida behov av ett mindre vattenområde närmast strandlinjen. Behovet kan exempelvis avse brygga för att ta sig till och från fastigheten. Även om behovet kan tillgodoses genom servitut eller med stöd av lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet är det mer lämpligt att en fastighet som angränsar till vatten har visst vattenområde närmast strandlinjen.
Fastighetsbildningen innebär inte någon förändring vad gäller strandskyddet för vattenområdet. Strandskyddsreglerna innebär således inte något hinder mot fastighetsbildningen. De avgöranden som länsstyrelsen hänvisar till avser kombinationsfastigheter, vilket det inte är fråga om i nu aktuellt fall.
En överföring av ett vattenområde från en bostadsfastighet till två andra bostads- fastigheter kan rimligen inte innebära olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
s. 4 Sida 4 av 13 i domstolens handling
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning. (Se 3 kap. 1 § första stycket FBL). Mer mark än vad som väsentligen har bostadstomtskaraktär bör som utgångspunkt inte läggas till en bostadsfastighet (se prop. 1969:128 s. B 113 och B 1156 f.). Som huvudregel finns det inte heller anledning att lägga vattenområde till en bostadsfastighet (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 maj 2021 i mål nr F 7593-19).
Vidare får fastighetsbildning inte äga rum om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning (se 3 kap. 1 § andra stycket FBL).
Fastighetsbildning får äga rum även om fastighet som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, om fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning inte motverkas (se 3 kap. 9 § FBL).
En strandfastighets rätt till bl.a. brygga vid någon annans vattenområde regleras i 2 kap. 7 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.
Det har inte framkommit tillräckliga skäl för att frångå huvudregeln om att vatten- områden inte bör läggas till bostadsfastigheter. Med tillförda vattenområden skulle bostadsfastigheterna således inte bli varaktigt lämpade för sitt ändamål och fastighets- bildningen strider därför mot lämplighetskravet i 3 kap. 1 § första stycket FBL. Att vattenområdena redan idag ingår i en bostadsfastighet leder inte till någon annan bedömning, eftersom varje fastighets lämplighet ska bedömas var för sig.
Fastighetsbildningen innebär inte heller att fastighetsindelningen förbättras. Undantaget i 3 kap. 9 § FBL är således inte tillämpligt.
s. 5 Sida 5 av 13 i domstolens handling
Det enskilda intresse som har anförts för att fastighetsbildningen ska tillåtas är att det kan finnas eller uppstå ett behov för strandfastigheterna av ett mindre vattenområde närmast strandlinjen, exempelvis för att ha brygga för att ta sig till och från fastigheten. Det har dock inte framkommit några särskilda omständigheter som medför att det i de här fallen skulle vara oproportionerligt att neka den ansökta fastighetsbildningen.
Sammanfattningsvis kan den sökta fastighetsbildningen inte tillåtas. Lantmäteri- myndighetens beslut ska därför upphävas och förrättningen ställas in. Kostnads- fördelningsbeslutet ska dock stå fast i enlighet med parternas överenskommelse.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs, hovrättsrådet Helen Blomberg, referent, och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.
Föredragande har varit Carolina Fredin Haslum.
s. 6 Sida 6 av 13 i domstolens handling
Bilaga A NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 252-25 Mark- och miljödomstolen 2025-02-28 meddelad i Nacka
PARTER
Klagande Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm
Motparter 1. C.N-L.
2. C.L.
3. T.N.
4. U.B.
ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 17 december 2024 i ärende nr AB24722
SAKEN Fastighetsreglering berörande A, B och C i Järfälla kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
s. 7 Sida 7 av 13 i domstolens handling
BAKGRUND Lantmäteriet (LM) avslutade den 17 december 2024 en förrättning om fastighets- reglering berörande A, B och C i Järfälla kommun. Därvid beslutades om överförande av vattenområden från bostadsfastigheten A till bostadsfastighetern a B och C, se utdrag ur förrättningskartan nedan.
Länsstyrelsen i Stockholms län har överklagat LM:s beslut till mark- och miljö- domstolen.
YRKANDEN M.M. Länsstyrelsen har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva LM:s beslut om fastighetsbildning. Till stöd för överklagandet har anförts i huvudsak följande.
Fastighetsbildningen strider mot reglerna i 3 kap. 1 och 2 §§ fastighetsbildnings- lagen (1970:988), FBL.
s. 8 Sida 8 av 13 i domstolens handling
För området gäller strandskydd som omfattar landområde intill 300 meter från strandlinjen och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen. De vattenområden som överförs genom beslutet omfattas i sin helhet av strandskydd. Fastigheterna omfattas av riksintresse för de samlade natur- och kulturvärdena för Mälaren och öar och strandområden enligt 4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken. Inom dessa områden ska det rörliga friluftslivet särskilt beaktas. Vattenområdet omfattas även av riks- intresse yrkesfiske sjöar enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. De aktuella fastigheterna ligger utanför detaljplanelagt område. Samtliga fastigheter har varit bebyggda med bostadshus före år 1975 då nuvarande strandskyddslagstiftning infördes.
LM har anfört att det berörda vattenområdet före förrättningen tillhör en bostads- fastighet och att fastighetsbildningen endast inkluderar ett kontinuerligt ianspråk- taget vattenområde. Vidare hävdar LM att vattenområdet behövs för att inrymma fastigheternas befintliga bryggor m.fl. anordningar samt förenkla fortsatt förvaltning och nyttjande av dessa.
Allmänhetens rätt att beträda vattenområdet är inte inskränkt, trots att det idag ingår i en bostadsfastighet. Av rättspraxis framgår att vattenområden normalt är att betrakta som allemansrättsligt tillgängliga. Allmänhetens rätt att röra sig på annans vattenområde är vidsträckt. Det är till exempel tillåtet att ro, segla, simma och vintertid gå på isen omedelbart utanför en strandägares bostadshus. Hemfridszonen sträcker sig normalt inte heller ut i vattenområdet. Detta gäller även om land- området i direkt anslutning till vattnet är ianspråktaget. Det förhållandet att det finns en brygga vid strandområdet innebär inte heller att vattenområdet är privatiserat. Varken på den grunden att det finns en brygga eller att området ingår i en bostads- fastighet går det därför att dra slutsatsen att allmänhetens tillträde till vattenområdet är inskränkt.
Överföringen av vattenområdena till B respektive C förbättrar interespektive fastig hets lämplighet. Vattenområdena behövs inte för bostadsändamål och får inte utan medgiven dispens tillföras anläggningar eller anordningar. Därför strider fastighetsregleringen mot 3 kap 1 § första stycket FBL. Vidare bedömer
s. 9 Sida 9 av 13 i domstolens handling
länsstyrelsen, med stöd av 3 kap. 1 § andra stycket FBL, att tillgång till de båda vattenområdena för brygga och andra anläggningar bör ordnas genom strandskydds- dispens och servitut för endast det vattenområde som kan bli aktuellt för själva anläggningen. Därigenom upprätthålls i högre grad allmänhetens tillträde till vattenområdet.
Av ovan anförda skäl anser länsstyrelsen att den aktuella fastighetsregleringen även strider mot 3 kap. 2 § FBL.
DOMSKÄL Enligt 3 kap. 2 § andra stycket FBL ska, om naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark gäller, fastighets- bildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Därvid avses bl.a. bestämmelser om strandskydd.
LM har i sitt beslut funnit att fastighetsbildningen inte motverkar syftet med strandskyddet. LM har därvid anfört att fastighetsbildningen endast inkluderar ett kontinuerligt ianspråktaget vattenområde och att området inte kommer att genomgå någon förändring som motverkar strandskyddets syfte.
Till skillnad från LM konstaterar mark- och miljödomstolen att det aktuella vattenområdet inte är ianspråktaget i den mening som avses i 7 kap. 18 c § första stycket 1. miljöbalken. Som länsstyrelsen påpekat framgår det av rättspraxis att vattenområden normalt är att betrakta som allemansrättsligt tillgängliga och att den hemfridszon som bebyggelse på land kan generera inte sträcker sig ut i vattnet (se t.ex. rättsfallet MÖD 2011:42). Det saknas skäl att betrakta det i målet aktuella vattenområdet annorlunda. Det är alltså allemansrättsligt tillgängligt före fastighets- bildningen. Det kommer dock i precis samma utsträckning att vara tillgängligt för allmänheten efter fastighetsbildningen. Det kommer också i samma utsträckning krävas strandskyddsdispens för att vidta åtgärder inom vattenområdet. Mark- och miljödomstolen delar således LM:s bedömning att området inte kommer att genomgå någon förändring som motverkar strandskyddets allemansrättsliga syfte,
s. 10 Sida 10 av 13 i domstolens handling
dock av andra skäl än de som LM anfört. Som LM konstaterat innebär fastighets- bildningen inte någon påverkan på livsvillkoren för djur- och växtlivet. Inte heller i övrigt har framkommit att den skulle strida mot 3 kap. 2 § FBL.
Enligt 3 kap. 1 § första stycket FBL ska fastighetsbildning ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. I bestämmelsen ställs inte något krav på att en fastighet ska bli mer lämplig än tidigare för att fastighetsbildningen ska godtas (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 februari 2023 i mål nr F 735-23). Det förhållandet att överföringen av de aktuella vattenområdena till B och C inte förbättrar respektive fastighets lämplighet innebär alltså inte att fastighetsbildningen strider mot 3 kap. 1 § första stycket FBL. Det är ganska vanligt förekommande, t.ex. i skärgården, att sådana mindre strandnära vattenområden som det är fråga om i detta fall ingår i bostadsfastighet. Detta kan inte i sig anses olämpligt på ett sådant sätt att det i samtliga fall skulle stå i strid med bestämmelsen i 3 kap. 1 § första stycket FBL. Vad länsstyrelsen anfört i sitt överklagande innebär inte att det skulle vara olämpligt i just detta fall. Inte heller i övrigt har framkommit att den aktuella fastighetsbildningen skulle strida mot villkoren i 3 kap. 1 § FBL.
Sammanfattningsvis konstaterar mark- och miljödomstolen att den sökta fastighets- bildningen är förenlig med bestämmelserna i 3 kap. 1 § och 2 § FBL. Vad som anförts i länsstyrelsens överklagande föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02) Överklagande kan ske senast den 21 mars 2025.
Magnus Hjort Björn Rossipal I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Björn Rossipal (skiljaktig, se nästa sida).
s. 11 Sida 11 av 13 i domstolens handling
SKILJAKTIG MENING
Tekniska rådet Björn Rossipal är skiljaktig enligt följande.
Inledningsvis konstateras att rättsläget vad gäller huruvida det är tillåtligt att tillföra vattenområde till bostadsfastighet, inte är så tydligt att alla tolkar det likadant. Det finns alltså skäl för Mark- och miljööverdomstolen att bevilja prövningstillstånd om detta avgörande skulle överklagas.
Enligt min mening, skulle mark- och miljödomstolen ha upphävt fastighetsbild- ningsbeslutet och ställt in förrättningen.
Domskälen för detta skulle enligt min mening ha haft följande innehåll.
Bestämmelsen i 3 kap. 2 § andra stycket FBL torde i just detta fall inte i och för sig utgöra något hinder mot den sökta fastighetsbildningen. Mark- och miljödomstolen håller dock med länsstyrelsen om att de allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1 § FBL inte är uppfyllda.
Av förarbetena till FBL (prop. 1969:128 s.1156 f) framgår bl.a. följande. Det bör inte till en bostadsfastighet läggas mer mark än som väsent- ligen har karaktär av en bostadstomt. I princip ska en bostadsfastighet inte omfatta sådan mark som endast kan komma till extensiv använd- ning för ändamålet, utan endast sådan mark som kan komma att utnyttjas stadigvarande. När en intressekonflikt uppstår mellan å ena sidan den enskildes önskemål om en vidsträckt tomtplats och å andra sidan det rörliga friluftslivets behov av fri tillgång till mark- och strandområden, leder reglerna i FBL i allmänhet till att den enskildes intresse får vika. När det sedan – istället för ett markområde – är fråga om ett vattenområde, är det inte längre fråga om att göra en bedömning av i vilken utsträckning området väsentligen har karaktär av en bostadstomt, eftersom ett vattenområde enligt rättspraxis i princip aldrig kan anses vara ianspråktaget för ett boendes hemfridszon, dvs. vara ianspråktaget enligt 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken (relevanta rättsfall finns angivna i länsstyrelsens utveckling av talan) och därför normalt är i sin helhet allemansrättsligt tillgängligt.
s. 12 Sida 12 av 13 i domstolens handling
Av detta följer att en bostadsfastighet i princip inte ska bildas eller ombildas så att den omfattar ett vattenområde. Om i ett angränsande vattenområde en särskild anordning skulle vara av väsentlig betydelse för en bostad och denna anordning ges dispens från strandskyddet, kan – istället för det alltså otillåtna införlivandet av vattenområde i bostadsfastigheten – det prövas om långsiktigt säkerställd rådighet över behövligt utrymme på grannfastighetens vattenområde kan tillskapas genom att bilda ett servitut begränsat till att avse nämnda anordning. Detta såvida rådig- heten inte redan befinns tillfyllest med den legalrättighet som regleras i 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, eventuellt i kombination med regeln om legalrättighetens fortsatta giltighet efter landhöjning, vilken finns i 1 kap. 6 § jordabalken. Mark- och miljööverdomstolen har gjort motsvarande generella bedömning den 20 maj 2021 i mål F 7593-19.
Av det nämnda följer för det i målet aktuella fallet, att vattenområdena inte behövs för att B respektive C ska vara lämpliga för sitt bostadsändamål utan att vattenområde tvärtom inte bör ingå. Det överklagade fastighetsbildningsbeslutet skulle göra att de hittills lämpliga bostadsfastigheterna inte längre bleve lämpliga för sitt ändamål på det sätt som krävs i 3 kap. 1 § första stycket FBL.
Därtill kommer att LM i sitt protokoll angivit att ändamålet med fastighetsbildning- en varit att förenkla den fortsatta och framtida åtkomsten och förvaltningen av befintlig båtplats, brygga och övriga anordningar tillhörande B och C. Mark- och miljödomstolens tolkning av FBL:s regler är, likt den som Mark- och miljööverdomstolen givit uttryck för i sitt mål 7593-19, att sådana ändamål inom vattenområde bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Sådan anordning eller åtgärd tillhörande B eller C, vilken eventuellt skulle kunna ges (eller tidigare har getts) dispens från strandskyddets förbud, bör ist ället utan nackdel kunna innehas inom fastighetens A vattenområde med stöd av 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet eller med en servitutsrätt att bibehålla anordningen. Det nu nämnda innebär att det aktuella fastighetsbildningsbeslutet strider även mot 3 kap. 1 § andra stycket FBL.
Fastighetsbildningsbeslutet ska följaktligen upphävas och förrättningen ställas in.
s. 13 Sida 13 av 13 i domstolens handling
Bilaga 1
Hur man överklagar MMD-02
Vill du att domen ska ändras i någon del kan du Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- överklaga. Här får du veta hur det går till. och miljödomstolen överklagandet och alla hand- lingar i målet vidare till Mark- och miljööver- domstolen. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Har du tidigare fått brev genom förenklad Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen delgivning, kan även Mark- och miljö- inom 3 veckor från domens datum. Sista datum överdomstolen skicka brev på detta sätt. för överklagande finns på sista sidan i domen.
Prövningstillstånd i Mark- och miljö- Så här gör du överdomstolen 1. Skriv mark- och miljödomstolens namn och När överklagandet kommer in till Mark- och målnummer. miljööverdomstolen tar domstolen först ställning 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. till om målet ska tas upp till prövning. Tala om vilken ändring du vill ha och varför Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings- du tycker att Mark- och miljööverdomstolen tillstånd i fyra olika fall. ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Domstolen bedömer att det finns anledning att 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt vad du vill visa med varje bevis. Skicka med rätt.
Anvisningar för överklagande MMD-02 - Dom i överklagade mål och vitesmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Domstolen anser att det inte går att bedöma 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga om mark- och miljödomstolen har dömt rätt uppgifter om var domstolen kan nå dig: utan att ta upp målet.